Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1993/94:125 Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. Prop. 1993/94:125 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 mars 1994 Carl Bildt Anne Wibble (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ytterligare utgifter m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 664,2 miljoner kronor. Det största anslaget, 500 miljoner kronor, avser medel till Riksgäldskontoret för ökade kostnader för upplåning och låneförvaltning. I övrigt begärs bl.a. ytterligare 54 miljoner kronor till kriminalvården.- 1 Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................3 2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)....4 3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)....5 4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) ..6 5 Socialdepartementet (femte huvudtiteln) .... 7 6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)....10 7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln).......................13 8 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)........................16 9 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)...17 10 Miljö- och naturresursdepartementet (fjortonde huvudtiteln).....................19 11 Anslagsförteckning..........................21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 ..............................23 2 1 Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Riksdagens finansutskott har gjort en sammanställning över de anslag som riksdagen under hösten 1993 anvisat på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94. De medel som anvisats på dessa anslag uppgår till ca 2,3 miljarder kronor (bet. 1993/94:FiU6). I prop. 1993/94:105 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår till ett sammanlagt belopp på 631,6 miljoner kronor. Därefter har regeringen i Prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling föreslagit att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor på tilläggsbudget till regionala utvecklingsinsatser. Vidare har regeringen i prop. 1993/94:148 Vårdnadsbidrag föreslagit att riksdagen anvisar 9,1 miljoner kronor redan på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor som vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna proposition. De förslag till anslag på tilläggsbudget som läggs fram i det följande uppgår sammanlagt till ca 664,2 miljoner kronor. 3 2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) E Kriminalvården E 2.Kriminalvården I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 394 485 000 kronor. Under åren 1992 och 1993 har beläggningen ökat mycket kraftigt vid kriminalvårdsanstalterna. Detta har lett till en besvärande brist på främst slutna anstaltsplatser. Samtidigt pågår en omfattande utbyggnad av slutna anstaltsplatser i enlighet med den planering som har redovisats i 1993 års kompletteringsproposition (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:JuU38, rskr. 1992/93:438). Med hänvisning till att ett stort antal av dessa permanenta platser kan tas i bruk först under budgetåret 1995/96, har Kriminalvårds- styrelsen i en skrivelse till regeringen i oktober 1993 anmält att omkring 500 provisoriska platser skulle behöva inrättas under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Regeringen har i 1994 års budgetproposition (prop.1993/94:100 bil. 3) beräknat medel för provisoriska åtgärder under budgetåret 1994/95. Kriminalvårdsstyrelsen har i nämnda skrivelse angett att drygt 400 provisoriska platser även behöver vara i bruk under vintern 1994, d.v.s. att ett medelstillskott behövs för innevarande budgetår. Regeringen delar styrelsens bedömning i fråga om behovet av dessa platser under budgetåret 1993/94. Styrelsen har beräknat driftskostnaderna för platserna under innevarande budgetår till omkring 80 miljoner kronor. Av detta belopp kan 25,5 miljoner kronor täckas av medel för ökade hyreskostnader som har ställts till Kriminalvårdsstyrelsens disposition från sjunde huvudtitelns reservationsanslag. Vissa investeringar m.m. Mot bakgrund härav behöver ytterligare 54 500 000 kronor tillföras kriminalvården under budgetåret 1993/94. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kriminalvården på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 54 500 000 kr. 4 3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. F 1.Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiskaområdet I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 2 511 000 kronor. Den snabba utvecklingen på nedrustningsområdet har medfört ett ökat behov av expertstudier, utredningar, seminarier m.m. på detta område. Som exempel kan nämnas att det vid begäran av medel för innevarande budgetår inte var förutsett att förhandlingar om ett fullständigt provstoppsavtal om kärnvapen skulle komma till stånd inom mindre än ett år. Kontroll av användningen av kemiska vapen är ett annat ämne som blivit allt viktigare. Allt detta har medfört att det behövs ytterligare medel för stödjande av angelägna ändamål och ett belopp på 1 000 000 kronor bör ställas till regeringens förfogande redan under innevarande budgetår. För att inte ytterligare öka budgetunderskottet kommer regeringen att avstå från att förbruka ett motsvarande belopp på anslaget Övrig information om Sverige i utlandet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kr. 5 4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) H Befolkningsskydd och räddningstjänst H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delenav totalförsvaret m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 77 790 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil.5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). Regeringen har i prop. 1993/94:105 lämnat en redovisning över användningen inom den civila delen av totalförsvaret av de inkomster som uppstått genom utförsäljning av beredskapslagrad olja. Av inkomsterna, som för detta ändamål engångsvis totalt uppgår till 79 miljoner kronor, avses 2 980 000 kronor disponeras som stöd till frivilligorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret. Beloppet ingår med 1 987 000 kronor och 993 000 kronor i funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst resp. Arbetskraft i den sammanställnings som redovisas i prop. 1993/94:105 s. 9. För att detta skall kunna möjliggöras måste anslaget tillföras 2 980 000 kronor. Den ytterligare medelsanvisningen påverkar nivån på den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Denna beräknas således till 2 119 398 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till de tekniska justeringar som regeringen beslutade om i samband med att regleringsbreven fastställdes. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalför- svaret m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 980 000 kr., 2. fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska plane-ringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1993/94 till 2 119 398 000 kr. 6 5 Socialdepartementet (femte huvudtiteln) [1] Genomförandekostnader för kontoinsättning av socialförsäkringsförmåner I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Ersättning till postverket m.m. uppförts ett förslagsanslag på 231 163 000 kronor. Vidare har till Riksförsäkringsverket uppförts ett ramanslag på 627 806 000 kronor. I årets budgetproposition har regeringen, för att minska kostnaderna vid utbetalning av socialförsäkringsförmåner, föreslagit övergång till generell kontoinsättning (prop. 1993/94:100 bil.6 s.72). För budgetåret 1994/95 har besparingen beräknats till 60 miljoner kronor. För att de nya utbe- talningsreglerna skall kunna tillämpas från den 1 juli 1994 behövs redan under innevarande budgetår i enlighet med vad regeringen aviserat i budgetpropositionen medel för genomförandekostnader. Medelsbehovet avser främst information och beräknas till 3,5 miljoner kronor. Av beloppet avser 1,5 miljoner kronor portokostnader. Under femte huvudtitelns anslag C 10. Ersättning till postverket m.m. och G 1. Riksförsäkringsverket bör således nu på tilläggsbudget för innevarande budgetår 1,5 respektive 2 miljoner kronor anvisas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 2 000 000 kr, 2. till Ersättning till postverket m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr. [2] Finansieringsbidrag vid ungdomspraktik I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Allmänna försäkringskassor uppförts ett ramanslag på 4 121 817 000 kronor. De arbetsgivare som efter den 1 januari 1994 upplåter en plats för ungdomspraktik hos sig skall, med vissa undantag, betala ett bidrag som delfinansiering av åtgärden, ett s.k. finansieringsbidrag (se prop. 1993/94:66, bet.1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102). Finansieringsbidraget skall under de första sex månaderna av en praktikperiod vara 1 000 kronor per månad. Anvisningstiden för en praktikant kan förlängas med ytterligare sex månader. Om detta sker hos samme anordnare skall finansieringsbidraget vara 3 000 kronor per månad. Enligt gällande bestämmelser i förordningen (1992:330) om ungdomspraktikanter skall Riksförsäkringsverket ta till vara statens rätt avseende betalningen av finansieringsbidraget. För att uppnå fördelarna av en hantering på lokal nivå föreslår regeringen att denna uppgift som nu ligger hos Riksförsäkringsverket i stället skall ligga hos den allmänna försäkringskassan hos vilken ungdomspraktikanten är inskriven. En sådan ordning måste regleras i lag. Förslaget bör genomföras som en ändring i lagen (1992:322) om ungdoms- praktikanter. Inom Arbetsmarknadsdepartementet har utarbetats ett förslag till sådan lagändring. Förslaget faller inom lagrådets granskningsområde, men det är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Någon lagrådsremiss har därför inte skett. Arbetsmarknadsverket beräknar att det under ett år finns ca 200 000 ärenden med finansieringsbidrag att hantera. Riksförsäkringsverket beräknar att kostnaden för administrationen av finansieringsbidraget kommer att uppgå till ungefär 114 kronor per ärende. Mot denna bakgrund beräknar regeringen att medelsbehovet för administrationen av finansieringsbidragen kommer att uppgå till 11,5 miljoner kronor under innevarande budgetår. Detta belopp behöver anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter, 2. till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr. Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall införas en ny paragraf, 3 , av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Den allmänna försäkringskassan hos vilken ungdomspraktikanten är inskriven skall ta till vara statens rätt med avseende på betalningen av finansieringsbidraget utom vad gäller frågor om eftergift av betalningsskyldighet. Är prakti- kanten inte inskriven hos en allmän försäkringskassa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Den Nuvarande lydelse behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkrings- kassa att fullgöra uppgiften. Försäkringskassan skall under- rätta den länsarbetsnämnd som har anvisat ungdomspraktikanten om en anordnare inte har betalat finans- Föreslagen lydelse ieringsbidraget inom begärd tid. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 7 6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) [1]D Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 523 180 000 kronor. Över detta anslag redovisas andra kostnader för upplåning och låneförvaltning än finansiella utgifter och Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för inköp av externa tjänster för upplåning och låneförvaltning. Utfallet på anslaget är beroende av dels det totala lånebehovet, dels på vilka marknader Riksgäldskontoret väljer att låna på. Upplåning på penning- och obligationsmarknaden är behäftad med låga provisionskostnader medan upplåning på hushållsmarknaden är behäftad med höga provisionskostnader. Vid upplåning på valutamarknaden varierar provisionskostnaderna betydligt. Belastningen på anslaget har ökat betydligt de senaste åren. Detta har sin orsak främst i den stora valutaupplåningen. Anslagsbelastningen kommer att öka ytterligare på grund av ändrad upplåningsstrategi vad avser valutaupplåningen från Riksgäldskontorets sida. De lån som kontoret tog upp för Riksbankens räkning under hösten 1992 bestod till stor del av bankkrediter. Denna typ av lån har låga provisionskostnader men är förhållandevis dyra räntemässigt. Ränte- kostnaden uppgick till ca LIBOR plus 0,2%. Riksgäldskontoret emitterar nu i stället obligationslån på mindre marknader till lägre totala kostnader, men med höga provisionskostnader. Räntekostnaderna för dessa lån uppgår i gynnsamma fall till LIBOR minus 0,2 - 0,3%. Vidare har de förhandlingar som Riksgäldskontoret fört med bankerna angående ersättning för att bankerna administrerar alle- manssparandet resulterat i högre provisionssatser. Den ökade valutaupplåningen, omsvängningen av lånestrategi och de högre provisionskostnaderna för allemanssparandet innebär att anslaget under budgetåret 1993/94 kommer att överskridas med drygt 500 miljoner kronor. De högre provisionskostnaderna för allemanssparandet utgör dock en mindre del av överskridandet. Regeringens överväganden Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har ökat kraftigt under budgetåret 1993/94. Detta beror främst på den ökade valutaupplåningen och på en förändrad upplåningsstrategi. Den förändrade lånestrategin medför ökad belastning på detta anslag men leder till minskade kostnader totalt för statsskulden. Målet för statsskuldspolitiken är att, inom ramen för de restriktioner som penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna för statsskulden. Det finns därför enligt regeringens uppfattning inget att erinra mot omläggningen av upp- låningsstrategi och de därav följande konsekvenserna för fördelning av anslagsbelastningen. Även om anslaget är anvisat förslagsvis av riksdagen bör, med hänsyn till att merbelastningen beräknas uppgå till nära nog det budgeterade anslagets storlek, ytterligare anslagsmedel anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att anslaget för budgetåret 1994/95 förs upp med 586 030 000 kronor (prop. 1993/94:100 bil. 8 punkten C 2). Mot den bakgrund vi här redovisar framstår även anslagsberäkningen för nästa budgetår som alltför låg. För att få en bättre överrensstämmelse mellan statsbudgeten och det beräknade utfallet bör anslaget för 1994/95 räknas upp med samma belopp som nu föreslås anvisas på tilläggsbudget innevarande år. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr, 2. under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett belopp som är 500 000 000 kr högre än vad som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 8. [2]Höjning av garantiramen för nordiska projektinvesteringslån Nordiska investeringsbankens (NIB) projekt-investeringslån etablerades genom ett beslut av Nordiska ministerrådet 1982. Ministerrådet angav att låneordningens primära målsättning skulle vara att stödja nordisk projektexport. Lånen ges på kommersiella villkor till länder i Öst- och Centraleuropa samt u-länder med tillfredsställande kreditvärdighet. Samfinansiering sker ofta med Världsbanken eller med de regionala utvecklingsbankerna. Särskilda garantier från NIB:s medlemsländer täcker 90% av kreditrisken. De betalningsförseningar som hittills har drabbat låneordningen har varit mycket begränsade. Något ianspråkstagande av medlemsländernas garantier har inte varit aktuellt. Ministerrådet beslutade 1990 att höja låneramen till 1 000 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) motsvarande omkring 11,2 miljarder kronor enligt aktuella växelkurser. Sveriges garantiåtagande kom därmed att uppgå till drygt 347 miljoner SDR eller cirka 3,9 miljarder kronor. Låneramen förväntas bli fullt utnyttjad under 1994. På Nordiska rådets 44:e session antogs efter förslag från Nordiska ministerrådet en rekommendation om en höjning av ramen till 2 000 miljoner ECU motsvarande cirka 18 miljarder kronor. De nordiska finansministrarna kommer inom kort att fatta ett slutligt beslut med förbehåll för nationella parlamentsbeslut om höjning av beloppsramen. Detta beslut innebär att ramen höjs från 1226 miljoner ECU till 2000 miljoner ECU samt att nödvändiga ändringar i NIB:s stadgar vidtas. Enligt beslut av Nordiska ministerrådet den 14 maj 1992 övergick Nordiska investeringsbanken den 1 mars 1993 till ECU som räkenskapsvaluta. Föreliggande förslag till ministerråds beslut innebär att även projekt investering låneordningens räkenskaper skall föras i ECU. Efter höjningen skulle Sveriges garantiansvar i enlighet med den nordiska fördelningsnyckeln komma att uppgå till 694 551 000 ECU, vilket motsvarar omkring 6,3 miljarder kronor. Regeringens överväganden Projektinvesteringslånen har visat sig vara ett värdefullt instrument i Nordiska investeringsbankens verksamhet. Efterfrågan på lån kan väntas öka under de närmaste åren vad gäller såväl länder i Asien som i Latinamerika. Risken att medlemsländernas garantiförpliktelser behöver tas i anspråk måste bedömas som liten. I anslutning till den av de nordiska finansministrarna initierade höjning av låneramen för projekt-investeringslån föreslår vi att Sveriges garantiåtagande ökas från 426 318 000 ECU, motsvarande 347 765 000 SDR, till 694 551 000 ECU. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Sveriges garantiförbindelse till Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån ökas till 694 551 000 ECU. 10 7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) A Utbildningsdepartementet m.m. [1] A 1. Utbildningsdepartementet I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört två ra- manslag, A 1. Utbildningsdepartementet på 46 876 000 kronor och A 2. Utredningar m.m. på 18 284 000 kronor. Regeringen kan konstatera att väsentliga strukturella skäl nödvändiggör en förstärkning av anslaget. Betydande kostnadsökningar har skett inom Utbildningsdepartementet vilket har främst tre orsaker. För det första den ökade internationaliseringen, för det andra ökade informationsinsatser och, för det tredje den förändrade myndig- hetsstrukturen på Utbildningsdepartementets område. Utbildningsdepartementets anslag har under flera år visat sig vara alltför lågt budgeterat, vilket temporärt har kunnat lösas genom tilläggsbudget eller att regeringen medgivit finansierade omdispositioner och överskridande av anslag. De senaste årens samarbete med EG/EU visar att kraven på Sverige att samverka med internationella aktörer, framför allt europeiska, ökar. Vårt lands möjligheter att dra nytta av våra nuvarande avgifter till EG/EU, liksom våra möjligheter att göra det som framtida medlemmar beror inom utbildnings- och forskningsområdet i hög grad på vårt deltagande i de olika EG-programmen. Sveriges representation i styrgrupper och våra förberedelser för deltagandet där är därför mycket betydelsefullt. Det kräver medverkan genom ett kvalificerat deltagande. Behovet av ökade resurser accentueras av att departementets ansvar för samordning av forskningspolitiken är särskilt krävande vid internationell samverkan. Intensiteten i reformarbetet har varit hög inom departementets område. Avregle- ringen av skolan har fortsatt, valfriheten har ökats, nya läroplaner har arbetats fram och kursplanearbetet pågår. En mycket omfattande förändring av universitets och högskolors relation till statsmakten har genomförts genom en ny högskolelag och ett nytt system av resurstilldelning. För närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet ett betydande arbete avseende den framtida kompetensförsörjningen i vid mening avseende både grundutbildning på postgymnasial nivå och det kontinuerliga lärandet inom ramen för en anställning eller på egen hand. Genomgående har förändringsarbetet bedrivits i former som inkluderar både institutioner och organisationer i syfte att inleda och uppehålla en bred debatt i frågorna. Allt detta har ställt ökade krav på framför allt informationsinsatser från departementets sida. Avskaffandet av de båda centrala ämbetsverken Universitet- och högskoleämbetet (UHÄ) och Skolöverstyrelsen (SÖ), vilket ingick som nödvändiga led i förändringen av ansvarsfördelningen mellan å ena sidan statsmakterna och å andra sidan lärosätenas respektive kommuner har fått större konsekvenser för departementets arbete än vad som förutsetts. Detta gäller i förhållande till såväl de två ovan nämnda områdena internationellt samarbete och information som i fråga om utrednings- och planeringsarbete. De tidigare centrala förvaltningsmyndigheterna gjorde betydande informations- insatser och spelade en ofta avgörande roll för implementeringen av reformer. Med den nya myndighetsstrukturen är den rollen mera delad mellan departementet och myndigheterna. Tydligast är detta på den högre utbildningens och forskningens område där numera varje universitet och högskola likaväl som forskningsråden lyder direkt under regeringen utan någon sådan mellaninstans som UHÄ utgjorde. I ett aktivt förändringsskede är det dessutom naturligt att informationsansvaret i högre grad än eljest ligger på regeringsnivå. Ökade direktkontakter mellan departement och myndigheter - också det en följd av att universitet och högskolor numera lyder direkt under regeringen - har ökat arbetsbördan. Administrerandet av kraftiga volymökningar på vissa utbildningssektorer och en utvidgad verksamhet påkallad av arbetsmarknads- politiska krav har haft samma effekt. Sammantaget räknar regeringen med ett ökat medelsbehov under innevarande budgetår på 20 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utbildningsdepartementet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr. C Folkbildning [2] C 3.Bidrag till kontakttolkutbildning I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 7 974 000 kronor. Den ingående reservationen under anslaget uppgick till 396 083 kronor. Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning, anordnarens kostnad för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till deltagare. Utbildning anordnas inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Styrelsen för Tolk- och översättarinstitutet har ansökt om ett extra bidrag på 750 000 kronor för innevarande budgetår för att kunna tillgodose kommande tolkbehov för den bosniska flyktinggruppen. Regeringen anser att det är angeläget att denna utbildning kommer till stånd snarast och att beloppet anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 750 000 kr. 13 8 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) D Regional utveckling D 12 Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. På tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 fanns uppfört ett reservationsanslag till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland på 158,6 miljoner kronor. Regeringens rätt att disponera detta anslag upphörde enligt gällande regler vid utgången av budgetåret 1992/93. Vid den tidpunkten fanns ca 122,3 miljonor kronor oförbrukade på anslaget. De oförbrukade medlen var avsedda att täcka kostnader för utvecklingsinsatser, bl.a. lokaliseringsbidrag till företag i Ludvika kommun. Vissa beslut om lokaliseringsbidrag till företagens investeringar har fattats före utgången av budgetåret 1992/93. Genom att företagens investeringar inte varit slutförda har emellertid utbetalningarna inte kunnat ske inom den tid under vilken anslaget får utnyttjas. Det är emellertid angeläget att medel för ifrågavarande ändamål kan betalas ut när förutsättningarna enligt reglerna för bidragsgivningen är uppfyllda. Det nu förutsebara behovet av utbetalningar beräknas uppgå till 37 852 000 kronor. Detta belopp bör anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 37 852 000 kr. 16 9 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) A Näringsdepartementet m.m. [1] A 4. Avgifter till vissa internationella organisationer I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett ramanslag på 4 638 000 kronor. Från anslaget betalas avgifter till vissa internationella organisationer. Samtliga avgifter debiteras Sverige i utländska valutor. Förändringen av kronkursen samt vissa avgiftshöjningar som inte kunnat förutses, bl.a. till Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO), har medfört att kostnaderna under innevarande budgetår beräknas överstiga anvisat anslag med 500 000 kronor. Detta belopp behöver anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Avgifter till vissa internationella organisationer på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 500 000 kr. F Teknisk forskning och utveckling [2] F 11. Byggforskning I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 174 000 000 kronor. Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för bygg- nadsforskning (BFR). Anslaget, som är uppfört för första gången, innebär en förenkling av tidigare använd medelstilldelning. Sedan början av 1980-talet och t.o.m. budgetåret 1992/93 har BFR:s verksamhet avseende byggforskning och experimentbyggande styrts genom medgivna beslutsramar i förening med medelstilldelning på anslag. Beslutsramarna har angett de årliga ramar inom vilka BFR har fått fatta beslut. Anslagen har beräknats med utgångs- punkt i hur mycket BFR beräknats behöva betala ut per år. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillämpas en annan teknik på så sätt att BFR anvisas ett reservationsanslag för byggforskning inkl. experimentbyggande. Eftersom BFR under tidigare budgetår har medgivits rätt att göra åtaganden som överstiger erhållna anslag har BFR en åtagandeskuld som kommer att behöva infrias under kommande år. BFR beräknar för närvarande denna skuld till ca 60 miljoner kronor. I vilken takt skulden kommer att behöva infrias har inte varit klarlagt. Vid en analys av BFR:s situation har nu framkommit att BFR har behov av att under budgetåret 1993/94 tillföras ytterligare medel för att infria gjorda åtaganden. Regeringen beräknar detta behov till 22 miljoner kronor. BFR:s ledning gör bedömningen att BFR:s åtagandeskuld därefter skall kunna hanteras inom ramen för kommande års anslag till byggforskning. Möjlighet ges därmed att fullfölja arbetet med att utveckla samverkan av forskningsprojekt med bygg- och fastighetssektorn. Regeringen delar denna bedömning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Byggforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 22 000 000 kr. 17 10 Miljö- och naturresursdepartementet (fjortonde huvudtiteln) A Miljö- och naturresursdepartementet m.m. [1] A 2. Utredningar m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett reservationsanslag på 27 643 000 kronor. I prop. 1993/94:105 har regeringen föreslagit att ytterligare 10 200 000 kronor anvisas på tilläggsbudget. För nytillkommande utredningsinsatser bl.a. vad avser Delegationen (M 1994:1) för miljöinriktad regional planering i Skåne behövs emellertid ytterligare medel. Anslaget bör därför för innevarande budgetår tillföras 625 000 kronor utöver vad som anvisats tidigare. Detta kan finansieras genom att motsvarande belopp under fjortonde huvudtitelns anslag B 4. Miljöforskning förs bort som en besparing. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget- året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 625 000 kr. D Fastighetsdataverksamheten [2] D 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett ramanslag på 103 012 000 kronor. Anslaget skall främst finansiera fastighetsdatareformen och driften av fastighetsdatasystemet. Av nämndens förenklade anslagsframställning för budgetåret 1994/95 framgår bl.a. att arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter har inletts. Nämnden räknar med att finansieringen av detta arbete under budgetåret 1993/94 skall kunna klaras genom omprioriteringar och besparingar inom den ordinarie verksamhetens ram. En förutsättning är dock att anslaget innevarande budgetår tillförs medel motsvarande under budgetåret 1992/93 för detta ändamål ej förbrukade medel under förslagsanslaget Centralnämnden för fastighetsdata, dvs. 9 miljoner kronor. Enligt gällande planering slutförs en första etapp omfattande landets småhus under hösten 1995 för att kunna användas som underlag för taxeringen av småhus år 1996. Regeringen anser att det är angeläget att arbetet med kompletteringen av fastighetsdatasystemet kan bedrivas enligt nämndens intentioner. De medel som behövs för detta ändamål bör anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 9 000 000 kr. 19 11 Förteckning över anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 som begärs i denna proposition II. Justitiedepartementet E 2 Kriminalvården, ramanslag 54 500 000 III.Utrikesdepartementet F 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, reservationsanslag1 000 000 IV. Försvarsdepartementet H 5 Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret, m.m. 2 980 000 V. Socialdepartementet C 10Ersättning till postverket, m.m., förslagsanslag1 500 000 G 1 Riksförsäkringverket, ramanslag 2 000 000 G 2 Allmänna försäkringskassor, ramanslag11 500 000 VII. Finansdepartementet D 2 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag500 000 000 VIII.Utbildningsdepartementet A 1 Utbildningsdepartementet, ramanslag20 000 000 C 3 Bidrag till kontakttolkutbildningen, reservationsanslag 750 000 X. Arbetsmarknadsdepartementet D 12Utbetalning av lokaliseringsbidrag m.m., i Ludvika kommun, reservationsanslag37 852 000 XII.Näringsdepartementet A 4 Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag 500 000 F 11Byggforskning, reservationsanslag 22 000 000 XIV.Miljö- och naturresursdepartementet A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag 625 000 D 1 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag 9 000 000 Summa 664 207 000 21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Din- kelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, P. Westerberg Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Hörnlund, P. Westerberg, Johansson Regeringen beslutar proposition 1993/94:125 om Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. 22