Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7011 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 1993/94:206 ·
Innovationsstöd
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 206
Regeringens proposition 1993/94:206 Innovationsstöd Prop. 1993/94:206 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 mars 1994 Carl Bildt Per W esterberg (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ökning av det finansiella stödet till innovationer. För ändamålet bör en stiftelse bildas som tillförs 6,85 % av kapitalet i Fond 92-94 i samband med avvecklingen av denna fond. Det mot-svarar i dag ett värde på drygt 500 miljoner kronor. Stiftelsen, benämnd Innovationscentrum, föreslås samverka med befint- liga organ, främst Närings- och teknikutvecklingsverket. Innehållsförteckning 1. Förslag till riksdagsbeslut..................3 2. Ärendet och dess beredning...................4 3. Riktlinjer för innovationsstöd...............6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994................................9 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjer för verksam- heten med innovationsstöd, 2. bemyndigar regeringen att med 6,85 % av kapitalet i Fond 92-94 bilda en stiftelse med ändamål att främja innovationer i enlighet medvad regeringen föreslår. 2 Ärendet och dess beredning Regeringen angav i regeringsdeklarationen hösten 1991 att en av de mest centrala uppgifterna för regeringen är att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekono- mi. Små och medelstora företag spelar en viktig roll för att åstad- komma en sådan utveckling. Det är huvudsakligen genom nyetableringar och tillväxt i små och medelstora företag som innovativa idéer kan prövas och marknader vitaliseras. Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat småföretags- politiskt program på grundval av propositionen om en ny småföretags- politik (prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Grunden för småföretagspolitiken är en ekonomisk politik som främjar företagande. Företagen bör ges goda allmänna förutsättningar för sin verksamhet och ett klimat bör skapas som främjar entreprenör- skap och förnyelse. De åtgärder som regeringen har vidtagit har främst varit av generell karaktär. Därvid har regeringen initierat ett omfattande program med skärpt konkurrenslagstiftning, privatise- ring, skattereformer, avreglering och reformering av regler som hämmat ett effektivare resursutnyttjande. Även riktade åtgärder har vidtagits. Regeringen har bl.a. i propositionen Småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) redogjort för dessa åtgärder. Innovationsverksamhet, som leder till nya produkter och processer med högt förädlings- och nyhetsvärde, ger goda förutsättningar för att befintliga eller nystartade företag skall uppnå konkurrensför- delar och skapa bestående arbetstillfällen. Vidare medför innovatio- ner ofta att nuvarande utbud konkurrensutsätts. Därigenom uppnås en större effektivitet i ekonomin. Innovationer kan också medverka till bättre regional balans, bättre miljö och ökad produktivitet. De samhällsekonomiska vinsterna kan således vara betydande. Innovationer uppkommer som ett resultat av enskilda individers, företags eller institutioners forsknings- och utvecklingsarbete. Uppkomsten av innovationer är en komplicerad process som inte enty- digt kan beskrivas. Nivån på innovationsverksamheten är beroende av såväl enskilda personers förmåga och kompetens som ett klimat som främjar och premi-erar kunskap, kreativitet och förnyelse. Att nå en hög nivå i fråga om tekniska idéer är i sig inget självändamål. Det centrala är att idéer som kan leda till industriell tillväxt och förnyelse realiseras. Realisering av idéer kan vara riskfylld och svår. Det kan krävas såväl insatser i form av rådgiv- ning och förmedling av kontakter som tillförsel av externt kapital. Eftersom risktagandet är högt är det motiverat att staten ger stöd i tidiga stadier av projektutveckling. Det finns inte något enkelt sätt att främja innovationer. I stället samverkar en rad olika faktorer. Det mest grundläggande är dels att utbildnings- och kompetensnivån är hög, dels att de gene- rella förutsättningarna för företagsutveckling är gynnsamma. Det innebär att bl.a. stabila och gynnsamma ekonomiska förutsättningar som låga räntor och låg inflation, fungerande marknader och regelsys- tem som främjar företagande har stor betydelse. Skattesystemet spelar därvid en stor roll vad gäller tillgången på kapital för investe- ringar. Regeringen beslutade i juni 1993 att bemyndiga chefen för Närings- departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över insatserna för att främja innovationsverksamhet. Professor Bengt-Arne Vedin förordnades som utredare. Utredaren har redovisat sitt arbete i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU 1993:84). Utredaren använder begreppet innovation i betydelsen en teknisk idé som med framgång används kommersiellt. Innovationsprocessen bör, enligt utredaren, ses som en del av ett större sammanhang, där de generella förutsättningarna är de överlägset viktigaste faktorerna för att främja innovationer. Vissa direkta åtgärder därutöver kan dock vara motiverade. Utredaren har föreslagit inrättandet av ett s.k. innovationscentrum, med ett årligt anslag om 100 miljoner kro- nor för finansiering av projekt i tidiga utvecklingsskeden. Vid en s.k. hearing den 19 oktober 1993 lämnades synpunkter på utredarens betänkande. Även skriftliga synpunkter har lämnats. En remisssammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1790/93). Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 13) redovisat sitt ställningstagande till utredarens förslag. Härvid har regeringen anmält sin avsikt att förelägga riksdagen förslag om ökat stöd till innovationer i form av en verksamhet motsvarande den som enligt utredaren skall bedrivas av innovationscentrumet. Vidare har regeringen re-dovisat sin avsikt att uppdra åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att lämna förslag på olika insatser för att inom ramen för ver-kets resurser stimulera innovationsverk- samhet. De åtgärder som kan övervägas är t.ex. förslag om en årlig innovationsvecka, någon form av stipendier samt framtagning av under- visningsmaterial avseende innovationer och uppfinnares arbete. I upp- draget bör också ingå att närmare belysa behovet av forskning om innebörden och effekten av innovativa processer. Slutligen har rege- ringen redovisat dels sin mening att olika utbildningsverksamheter riktade till uppfinnare bör utvärderas, dels sin avsikt att lämna ett uppdrag till NUTEK om att lägga fram förslag om hur avknoppningar från stora företag kan underlättas. Regeringen har nyligen i en proposition om regionalpolitik (prop. 1993/94:140) lämnat förslag om en förstärkning av tidig finansiering av teknikprojekt med 25 miljoner kronor per år inom ramen för sär- skilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Medlen skall riktas till projekt i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Det ankommer på regeringen att fördela dessa medel mellan NUTEK och de regionala produktråden. Vissa ärenden bör dock beslutas på regional nivå. Dessa ärenden bör beredas och beslutas av de regionala utveck- lingsbolagen. Regeringen har i dag beslutat att förelägga riksdagen en proposi- tion om högre utbildning och forskning för kompetens och konkurrens- kraft (prop. 1993/94:177). I propositionen finns förslag om åtgärder som syftar till att ge Sverige konkurrensfördelar genom en högkvali- tativ utbildning och forskning. I anslutning till avvecklingen av Fond 92-94 tillförs medel för dessa ändamål. 3 Riktlinjer för innovationsstöd Regeringens förslag: Det finansiella stödet till innovationer i tidiga utvecklingsskeden ökas. En stiftelse bildas med namnet Stiftelsen Innovationscentrum med ansvar för verksamheten med innovationsstöd och andra innovationsbefrämjande åt- gärder. Stiftelsen skall tillföras 6,85 % av kapitalet i Fond 92-94 i samband med avvecklingen av denna fond. Beredning av ärenden utförs huvudsakligen av NUTEK och de regionala produktråden. Utredarens förslag: Enligt utredarens mening har staten ett särskilt ansvar för att stödja idéer i de allra tidigaste utvecklingsstadier- na. Utredaren föreslår att ett s.k. innovationscentrum inrättas för ändamålet. Innovationscentrumet skulle utgöra en ekonomiskt friståen- de enhet med egen styrelse, men med ledningsfunktionen inom NUTEK. I styrelsen bör olika kompetenser avseende bl.a. kommersialisering, riskfinansiering och företagande vara representerade. Vidare föreslår utredaren att NUTEK skall ha en representant i styrelsen. Stödet bör utgå i form av villkorslån. Utredaren föreslår också inrättandet av en patenteringsfond, som inled-ningsvis skulle stödjas av innova- tionscentrumet. Uppfinnare skulle i pa-tenteringsfonden kunna få kostnader för patentombud och patentavgifter finansierade mot andel i framtida intäkter av patentet. Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att det är angeläget att bygga upp den finansieringsfunktion som ett innovationscentrum skulle fullgöra. Tjänstemännens centralorganisation och Svensk indu- striförening anser att behovet är större än de föreslagna 100 miljo- ner kronor per år som utredaren föreslagit. Svenska arbetsgivarefö- reningen, Industri- och nyföretagarfonden och Sveriges Industriför- bund menar att det redan i dag finns organ som arbetar med liknande verksamhet och att man bör undvika att skapa nya organ. NUTEK menar att förslaget innebär att den samlade kompetensen inom verket skulle kunna användas vid bedömning av projekten. Skälen för regeringens förslag: För att öka tillväxt och förnyelse i svensk ekonomi är det viktigt att främja innovationer. Ett särskilt stöd är nödvändigt på grund av den höga risknivån i de enskilda projekten. Enligt regeringens uppfattning behövs en förstärkning av finansieringsmöjligheterna för innovationer i tidiga utvecklings- stadier i syfte att öka det totala antalet innovationsprojekt och förbättra förutsättningarna för framgång i respektive projekt. Regeringen föreslår att en stiftelse bildas med namnet Stiftelsen Innovationscentrum, som tillförs 6,85 % av kapitalet i Fond 92-94 i samband med dess avveckling. Det motsvarar i dag ett värde på drygt 500 miljoner kronor. Stiftelsens uppgift skall vara att finansiera innovationer i tidiga skeden samt andra riktade åtgärder för att främja innovationer. Utredaren föredrar skapandet av flera konkurrerande organ med detta slag av verksamhet. Regeringen anser att konkurrens i olika verksamheter främjar kompetens och effektivitet. Det är dock inte möjligt på grund av de medel som för närvarande står till förfogande att skapa fler än en stiftelse. Innovationsstödet bör lämnas till dels olika former av tekniska utvärderingar, tester, prototyper o.d., dels kommersiell utvärdering i form av enklare marknadsundersökningar och inledande kundkontakter. Även finansiering av kostnader för patentombud m.m. bör komma i frå- ga. Stödet bör när så är lämpligt lämnas i form av villkorliga lån. Villkoren vid långivning innebär bl.a. att låntagaren blir återbetal- ningsskyldig om projektet lyckas. När det gäller mindre belopp bör finansieringen utgöras av bidrag. Beviljande av stöd bör kombineras med rådgivning då så bedöms lämpligt. Vid beviljande av stöd bör särskild vikt fästas vid möjligheterna till kommersialisering och kundkontakter. Stiftelsens stadgar bör fastställas av regeringen som också tillsätter styrelsen. Styrelsen bör bestå av ledamöter som har tek- nisk, industriell och kommersiell kompetens. NUTEK och Patent- och registreringsverket (PRV) bör vara representerade i styrelsen. Stif- telsen bör lägga fast övergripande riktlinjer för verksamheten, be- sluta i finansieringsärenden samt ombesörja att uppföljning och utvärdering sker. Stiftelsen bör dock inte bygga upp egna berednings- resurser. Huvuddelen av berednings- och uppföljningsinsatserna bör kunna utföras av NUTEK och produktråden vid de regionala utvecklings- bolagen. Verket och de regionala utvecklingsbo-lagen bör få ersätt- ning från stiftelsen för dessa insatser. Regeringen anser att det är viktigt att stiftelsen främjar mångfald och konkurrens i fråga om beredning av ärenden. Därför bör stiftelsen utnyttja även privata och andra offentliga organ med lämplig teknisk kompetens för bered- ningsinsatser. Stiftelsens verksamhet bör begränsas till att omfatta tio år. Efter fem år bör verksamheten utvärderas. När verksamheten upphör bör kvarvarande medel överföras till staten. Vid de regionala utvecklingsfonderna finns produktråd som erbjuder rådgivning, kontaktförmedling och bidrag i mycket tidiga skeden i idéutvecklingsprocessen. Regeringen har redovisat i budgetproposi- tionen (prop. 1993/94:100 bil. 13) att produktrådens verksamhet bör vidareutvecklas. Organisationskommittén för regionala utvecklingsbo- lag m.m. har enligt sina direktiv (dir. 1993:139) att lägga fram förslag om hur de regionala produktråden skall inordnas i de nya bolagens organisation. Regeringen anser att produktrådens kompetens bör breddas och fördjupas. Beredning av ärenden avseende stöd på mindre än 1,5 basbelopp bör ske på regional nivå av de regionala produktråden. Det bör senare övervägas om även större ärenden skall beredas regionalt. På lokal nivå förekommer olika former av s.k. företagscentra som har bl.a. informations- och rådgivningsverksamhet riktad till nyföretagare. Beredningsinsatser bör även kunna utföras av dessa om de har erfor- derlig teknisk kompetens. Innovationsstödet bör samordnas med NUTEK:s insatser på området. Det bör ankomma på regeringen att besluta om verksamhetens utformning. När regeringen har tagit ställning till formerna för stödet kommer detta beslut att i enlighet med artikel 62 i EES-avta- let och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet att anmälas för EFTA:s övervak-ningsmyndighet för prövning och godkännande innan stödåtgärderna får genomföras. Regeringens bedömning är att innova- tionsstödet är förenligt med EES-avtalets statsstödsregler. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg Föredragande: statsrådet P. Westerberg __________________ Regeringen beslutar proposition 1993/94:206 Innovationsstöd.