Post 6970 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:4 ·
Miljöklasser för bensin m.m.
Ansvarig myndighet: Miljö- och naturresursdepartementet
Dokument: Prop. 4
Regeringens proposition
1994/95:4
Miljöklasser för bensin m.m.
Prop.
1994/95:4
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 augusti 1994
Birgit Friggebo
Görel Thurdin
(Miljö- och naturresursdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en indelning av blyfri bensin i miljöklasser från och
med den 1 december 1994.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3
2 Lagtext.................................. 3
3 Ärendet och dess beredning............... 5
4 Bakgrund................................. 5
5 Miljöklasser............................. 6
6 Författningskommentarer ................. 7
Bilaga 1 Sammanfattning av Naturvårdsverkets
rapport
Bättre miljöegenskaper hos bensin......9
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna till
Naturvårdsverkets rapport Bättre miljö-
egenskaper hos bensin.................10
Protokoll vid regeringssammanträde.............12
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska
produkter.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985:426) om kemiska produkter skall föras
in en ny paragraf, 6 a §, och en bilaga av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 a §
Bensin som är avsedd för
motordrift och som
innehåller högst 0,013
gram bly per liter vid
15° C skall av till-
verkare och importörer
delas in i och
tillhandahållas i de
miljöklasser som anges i
bilaga till denna lag.
För motorbensin gäller
dessutom särskilda
föreskrifter som meddelas
av regeringen.
Bilaga
_________________________________________________________________
Krav Miljöklass 2 Miljöklass 3
kategori 2a kategori 2b
avsedd för fordon med avsedd för fordon
katalytisk avgasrening utan katalytisk
avgasrening
_________________________________________________________________
Svavelhalt, högst 0,01 0,03 -
massprocent
Ångtryck vid 37,8oC, 701/952 701/952 -
högst kilopascal
Ångtryck vid 37,8oC, 451/652 451/652 -
lägst kilopascal
Förångat vid 100oC, 471/502 471/502 -
lägst volymprocent
Slutkokpunkt, 205 200 -
högst oC
Bensenhalt vid 3 3 5
15oC, högst
volymprocent
Aromatindex3, 5,5 6 -
högst
Syrehalt, högst 2 2 -
massprocent
Blyhalt vid 15oC, 5 5 13
högst milligram
per liter
Fosforhalt, högst Inte 2 -
milligram per liter mätbar
Tillsatsämnen *4
Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser
renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler.
1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och
BD-län samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län.
2 Avser övrig tid än den som anges under 1.
3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg
av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent.
4 Får ej innehålla askbildande ämnen.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen gav den 9 juni 1992 Statens naturvårdsverk i uppdrag att föreslå
utformningen av ett system för miljöklassning av bensin. Naturvårdsverket skulle
även föreslå hur ett sådant system kan kombineras med ekonomiska styrmedel.
Speciellt skulle avvecklingen av blyad bensin studeras.
I februari 1993 redovisade Naturvårdsverket rapporten Bättre miljöegenskaper
hos bensin till regeringen. Naturvårdsverket föreslår i rapporten att blyfri
bensin skall delas in i tre olika miljöklasser där de miljömässigt fördelak-
tigaste klasserna får skatterabatt. En sammanfattning av rapporten finns som
bilaga 1.
Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
som bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljö- och
naturresursdepartementet, dnr M93/517/5.
Förslag om en skattedifferentiering kopplad till miljöklassningen har beretts
av Finansdepartementet. Beslut om proposition 1994/95:11 Differentierad skatt på
blyfri bensin har fattats av regeringen den 9 augusti 1994.
Lagrådet
Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
4 Bakgrund
Vägtrafiken bidrar i betydande omfattning till de totala utsläppen av
luftföroreningar. I tätorterna kan bidraget generellt vara så stort som upp till
80 % av utsläppen. För kväveoxider är andelen 70-80 %. Vägtrafiken står också
för påtagliga utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), stabila organiska ämnen
(POC), koldioxid och cancerframkallande ämnen samt i viss mån även svavel.
Vägtrafikens utsläpp bidrar till försurning och korrosion samt påverkar
människors hälsa.
Genom miljöklassningen av oljor, avgaskrav för fordon samt miljöklassningen av
lätta fordon har vägtrafikens utsläpp till luft kunnat minskas. Skall de av
riksdagen antagna miljömålen kunna nås krävs dock ytterligare åtgärder inom i
stort sett alla områden, så även inom vägtrafiken. Ytterligare åtgärder är också
nödvändiga om vi skall kunna leva upp till de internationella åtaganden som
Sverige anslutit sig till.
Naturvårdsverket har den 6 april 1994 slutit en överenskommelse med Svenska
Petroleum Institutet om en allmän introduktion i Sverige av motorbensin med
bättre miljöegenskaper. Enligt överenskommelsen skall bl.a. bensin i miljöklass
2 senast den 1 juli 1995 ersätta annan i dag tillgänglig motorbensin i hela
landet. Överenskommelsen förutsätter att en differentiering av bensinskatten
efter miljöklasser genomförs snarast, dock senast den 1 januari 1995.
5 Miljöklasser
Regeringens förslag: Blyfri bensin delas in i miljöklasser från och med den
1 december 1994.
Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till Natur-
vårdsverkets förslag. Några remissinstanser vill att strängare krav skall gälla
för de parametrar som anges i förslaget samt önskar att även ytterligare
parametrar införs.
Skälen för regeringens förslag: Vägtrafiken bidrar i betydande omfattning till
de totala utsläppen av luftföroreningar. De aktuella föroreningarna medför
försurning, korrosion och påverkan på människors hälsa.
Det finns 3,6 miljoner bilar i Sverige, varav 33 % eller 1,3 miljoner är
försedda med katalysator. Den totala bensinförsäljningen är årligen ca 5,9
miljarder liter. Omfattningen av den totala bensinförbrukningen gör att varje
förändring som sänker utsläppen genom lägre bensinförbrukning och förbättrad
bensinkvalitet sammantaget ger betydande utsläppsminskningar. Den medför
förbättring av hälsa och miljö samt minskade skador på byggnader, elektronik,
oersättliga kulturvärden m.m.
Förbrukningen av blyad bensin har minskat kraftigt genom en ökad andel
katalysatorbilar och genom skatteskillnaden mellan blyad och blyfri bensin. Även
den blyfria bensinen ger dock upphov till utsläpp som är farliga för hälsa och
miljö. Det är därför angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att minska
bensinens innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen.
En miljöklassning med därtill hörande differentiering av skatten på blyfri
bensin kan få stor betydelse för att minska trafikens negativa påverkan på hälsa
och miljö. Den indelning som Naturvårdsverket föreslår synes i huvudsak vara väl
avvägd. Det finns dock inte behov av att nu, som verket föreslår, införa en
miljöklass 4, som skulle vara sämre än dagens standardbensin. För närvarande
marknadsförs inte sådan bensin i Sverige i några större mängder.
Regeringen anser att blyfri bensin bör delas in i klass 2 och 3 från och med
den 1 december 1994. Miljöklass 2 bör utformas enligt Naturvårdsverkets förslag.
Till miljöklass 3 förs övrig blyfri bensin. Regeringen kommer att noga följa
utvecklingen på bensinmarknaden och vid behov vidta åtgärder för att förhindra
att en sämre bensin än dagens vinner inträde på marknaden.
Naturvårdsverket föreslår en differentiering av bensinskatten med 6-8 öre per
liter mellan miljöklass 2 och 3. Förslaget tar sin utgångspunkt i skillnaden i
produktionskostnad mellan dessa kvaliteter. Denna fråga behandlas vidare i
propositionen 1994/95:11.
Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning om behovet av att ytterligare
förbättra kvaliteten på motorbensin. Regeringen avvaktar det av Naturvårdsverket
aviserade underlaget i denna fråga för fortsatt beredning inom
regeringskansliet.
Avveckling av blyad bensin
Naturvårdsverket har i sin rapport även föreslagit en avveckling av användningen
av blyad bensin. Tillverkning, import och yrkesmässig hantering av blyad bensin
är redan i dag förbjuden i förordningen (1985:838) om motorbensin. Genom
övergångsbestämmelser i förordningen har det dock varit möjligt att under vissa
förutsättningar fortsätta med tillverkning, import och yrkesmässig hantering.
Regeringen har tidigare redovisat åtgärder för att minska blyanvändningen
(prop. 1993/94:163). I syfte att få till stånd en total övergång till blyfri
bensin kommer regeringen under år 1994, efter genomfört anmälningsförfarande
enligt reglerna om tekniska handelshinder, att besluta om en ändring i
förordningen om motorbensin. Tanken är att de nu gällande
övergångsbestämmelserna då skulle slopas och ersättas av undantagsregler för i
förordningen särskilt angivna fall. Regeringen bedömer att den kvarvarande
försäljningen av blyad bensin därmed kommer att upphöra.
6 Författningskommentarer
Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter
6 a §
Bestämmelsen i första stycket innebär att bensin som drivmedel delas in i olika
miljöklasser. Indelningen skall göras av den som importerar och tillverkar
bensin. Denne skall även svara för att bensinen tillhandahålls indelad i de
olika miljöklasserna. Bestämmelserna i lagen (1985:426) om kemiska produkter
(LKP) och förordningen (1985:835) om kemiska produkter om tillsyn gäller även
miljöklassindelningen. Tillsynsmyndigheterna skall således kontrollera att
tillverkare och importörer fullgör sina skyldigheter enligt denna bestämmelse.
Samråd bör därvid ske med beskattningsmyndigheten. En tillsynsmyndighet kan
bl.a. ta prov på en bensinsort för att undersöka om den uppfyller de krav som
ställs för den aktuella miljöklassen. Tillsynsmyndigheternas gängse befogenheter
att meddela förelägganden och förbud enligt lagen och förordningen gäller även
för tillsynen över miljöklasserna. Den nya bestämmelsen är däremot inte
straffsanktionerad eftersom påföljden för den som inte kan tillhandahålla bättre
bensin är högre skatt.
Miljöklassindelningen grundar sig på den mängd skadliga utsläpp av avgaser som
förbränning av bensinen normalt medför vid fordonstrafik. Mängden sådana
utsläpp påverkas av bensinens innehåll av vissa kemiska ämnen, bl.a. svavel,
bensen, aromater, syre, bly och fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt
påverkar utsläppens storlek. I bilagan till LKP anges miljöklassindelningens
närmare utformning. Indelningen omfattar för närvarande två miljöklasser, 2 och
3. Avsikten är att ytterligare en klass, miljöklass 1, skall införas senare. För
närvarande omfattar miljöklass 2 den från miljösynpunkt bästa bensinen. Klassen
är delad i två kategorier, 2 a och 2 b, beroende på om bensinen är avsedd för
bilar med katalytisk avgasrening eller bilar utan sådan avgasrening.
Av bilagan framgår under vilka förutsättningar en bensinsort kan hänföras till
miljöklass 2. Bland annat anges att bensinen i miljöklass 2 skall uppfylla
skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- och insprutningsventiler.
Exempel på skäliga krav är de krav som ställs i de generella testmetoder för
funktionsprov som idag tillämpas av Cordinating European Council (min. merit 9
enligt Mercedes M102: CEC F-05-T-92 respektive max 4 % enligt Peugeot 205 GTI:
GFC TAE I 87). Coordinating European Council är ett branschgemensamt organ för
bil- och oljeindustrin i Europa. Tillsatsämnen som tillförs bensin i miljöklass
2 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får inte innehålla askbildande
ämnen. I övrigt uppställs i bilagan inte några specifika krav på tillsatsämnen,
men självfallet gäller bestämmelserna i LKP även för dessa ämnen.
Uppdelningen av bensin i miljöklasser gäller endast blyfri bensin, dvs. sådan
bensin som innehåller högst 0,013 gram bly per liter bensin. Den blyade bensinen
ingår inte i miljöklassindelningen. Föreskrifter om förbud mot blyad bensin
finns i förordningen (1985:838) om motorbensin.
I andra stycket ges en upplysning om att det finns andra
tillämpningsföreskrifter om motorbensin som har meddelats med stöd av LKP. Dessa
finns i förordningen om motorbensin.
Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Bättre miljöegenskaper hos bensin
Naturvårdsverkets förslag till miljöklasser innebär att utsläppen regleras genom
att bensinens innehåll av vissa ämnen, ångtryck samt kokpunkt specificeras.
Miljöklasserna bör enligt förslaget utformas så att en god körbarhet hos bilen
säkerställs och så att katalysatorn fungerar på bästa sätt genom en minskning av
s.k. katalysatorgifter och minskad risk för termiska skador på katalysatorn.
Förslaget innebär att blyfri bensin som drivmedel delas in i tre miljöklasser,
2, 3 och 4, och att bensin i en bättre miljöklass gynnas genom lägre ben-
sinskatt. Miljöklass 2 är den ur miljösynpunkt bästa bensinen och åsätts därmed
lägst bensinskatt. Bensin i miljöklass 2 innebär ett bränsle där kraven skärpts
mot vad som finns på marknaden i dag. Miljöklass 3 motsvarar den bränslekvalitet
som är vanligast förekommande på marknaden i dag. Miljöklass 4 utgörs av en
kommande europastandard. Enligt förslaget planerar Naturvårdsverket att åter-
komma med förslag om en miljöklass 1, som innebär en ytterligare skärpning,
efter det att man under år 1994 kunnat ta del av vunna erfarenheter i USA.
Miljöklasserna är inbördes uppdelade på två olika bensinsorter, en för bilar
med katalysator och en för bilar utan katalysator med additiv som behövs för
vissa äldre bilar. Den tekniska lösningen för en universell bensin som alla
bilar kan gå på finns inte idag.
Naturvårdsverket föreslår att innehållet av svavel, bensen, aromater, syre,
bly och fosfor skall regleras samt att flyktigheten anpassas bättre till
klimatet. Minskning av svavelhalten ger ökad effektivitet hos katalysatorn och
därmed mindre utsläpp i övrigt samt minskade utsläpp av svavelföreningar. Låga
bensen- och aromathalter ger minskade utsläpp av dessa ämnen inklusive
polycykliska organiska föreningar. Det innebär låga utsläpp av toxiska och can-
cerframkallande ämnen. Reglering av syrehalten innebär att inblandningen av
oxygenater, t.ex. etanol, metanol eller MTBE respektive ETBE, regleras så att
balans uppnås mellan minskning av kolväte- och koloxidutsläppen utan att
kväveoxidutsläppen ökar och att körbarhetsproblem uppstår. Bly och fosfor är
katalysatorgifter som nedsätter katalysatorns funktion och därmed ökar
utsläppen. Blyet är också hälsovådligt för människor och djur. Genom att reglera
ångtrycket regleras bensinens flyktighet och därmed utsläppen genom avdunstning
under främst sommartid. Lägre slutkokpunkt minskar beläggningarna i motorn och
risken för misständning som kan ge skador på katalysatorn, som leder till ökade
utsläpp.
Förteckning över remissinstanserna till Naturvårdsverkets rapport Bättre
miljöegenskaper hos bensin
Kommerskollegium
Statens järnvägar
Banverket
Vägverket
Transportforskningsberedningen
Sjöfartsverket
Luftfartsverket
Statens väg- och trafiksäkerhetsinstitut
Generaltullstyrelsen
Riksrevisionsverket
Riksskatteverket
Boverket
Arbetarskyddsstyrelsen
Kemikalieinspektionen
Kammarrätten, Stockholm
Kammarrätten, Jönköping
Universitetet i Stockholm, Nationalekonomiska institutionen
Tekniska högskolan i Stockholm, institutionen för trafikplanering
Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Handelshögskolan i Stockholm
Stockholms kommun
Malmö kommun
Göteborgs kommun
Svenska Kommunförbundet
Svenska vägföreningen
Svenska Hamnförbundet
Sveriges industriförbund
Svenska Petroleum Institutet
Sveriges Redareförening
AB Svensk Bilprovning
Alternativ stad
Bilindustriföreningen
Bilriksdagen
Fältbiologerna
Försvarets motorklubb
Kungl. Automobilklubben (KAK)
Lantbrukarnas riksförbund
Landsorganisationen i Sverige
Miljöcentrum, Uppsala
Miljöförbundet
Motorbranschens Riksförbund
Motorförarnas helnykterhetsförbund
Motormännens riksförbund
Naturskyddsföreningen
OK-bilisterna
Svenska Busstrafikförbundet
Svenska Gasföreningen
Svenska Lokaltrafikföreningen
Svenska Taxiförbundet
Svenska Åkeriförbundet
Sveriges Akademikers centralorganisation
Sveriges Motorcyklisters centralorganisation
Tjänstemännens centralorganisation
Trafiktekniska föreningen
Transportforskningskommissionen
Transporttekniska föreningen
Utredningen om teknisk översyn av energibeskattningen
Miljö- och naturresursdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 augusti 1994
Närvarande: statsråden Friggebo, ordförande, Laurén, Hörnlund, Thurdin, Wibble,
Björck, Könberg
Föredragande: statsrådet Thurdin
Regeringen beslutar proposition 1994/95:4 Miljöklasser för bensin m.m.