Post 6952 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:19 ·
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 19l
BILAGA 30
Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986
EUROPEISKA ENHETSAKTEN
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
TYSKA FÖRBUNDSREPUBLIKENS PRESIDENT,
HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
IRLANDS PRESIDENT,
ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH
NORDIRLAND,
SOM DRIVS av sin vilja att fortsätta det arbete som påbörjades på grundval av
fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och att förvandla
relationerna mellan sina stater till en europeisk union, i enlighet med den
högtidliga förklaringen i Stuttgart den 19 juni 1983,
SOM AVSER att genomföra denna europeiska union på grundval av, å ena sidan
gemenskapernas agerande i enlighet med sina egna regler och å andra sidan ett
europeiskt samarbete mellan signatärstaterna på det utrikespolitiska området
samt att förse denna union med nödvändiga handlingsmöjligheter,
SOM ÄR FAST BESLUTNA att verka tillsammans för att främja demokratin på grundval
av de grundläggande rättigheter - särskilt frihet, jämlikhet och social rättvisa
- som erkänns i medlemsstaternas konstitutioner och andra lagar, i konventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt i
Europeiska sociala stadgan,
SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att Europatanken, de resultat som uppnåtts inom områdena
för ekonomisk integration och politiskt samarbete samt behovet av ny utveckling
motsvarar önskemålen hos de demokratiska folken i Europa, för vilka det genom
allmänna val tillsatta Europaparlamentet utgör ett oumbärligt uttrycksmedel,
SOM ÄR MEDVETNA OM Europas ansvar att sträva efter att alltmer tala med en röst
och att handla konsekvent och solidariskt för att mer effektivt skydda sina
gemensamma intressen och sitt oberoende, liksom att särskilt verka för de
demokratiska principer och den respekt för lagen och de mänskliga rättigheterna
som de bekänner sig till, så att de tillsammans kan lämna egna bidrag till
bevarandet av internationell fred och säkerhet i enlighet med sina åtaganden
inom ramen för Förenta nationernas stadga,
SOM ÄR FAST BESLUTNA att förbättra den ekonomiska och sociala situationen genom
att fördjupa den gemensamma politiken och söka nå nya mål samt att säkerställa
att gemenskaperna fungerar smidigare genom att göra det möjligt för
institutionerna att utöva sina befogenheter på de villkor som bäst stämmer
överens med gemenskapsintressena,
SOM BEAKTAR att stats- och regeringscheferna vid sitt möte i Paris den 19-21
oktober 1972 godkände målet att gradvis förverkliga en ekonomisk och monetär
union,
SOM BEAKTAR bilagan till presidiets slutsatser från Europeiska rådets möte i
Bremen den 6 och 7 juli 1978 och Europeiska rådets resolution i Bryssel den 5
december 1978 om införandet av det europeiska monetära samarbetet (EMS) och
därtill hörande frågor, och som konstaterar att gemenskapen och medlemsstaternas
centralbanker i enlighet med denna resolution har vidtagit ett antal åtgärder i
avsikt att genomföra ett monetärt samarbete,
HAR BESLUTAT att anta denna akt och har för detta ändamål som befullmäktigade
utsett
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG
Leo TINDEMANS, utrikesminister;
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK
Uffe ELLEMANN-JENSEN, utrikesminister;
TYSKA FÖRBUNDSREPUBLIKENS PRESIDENT
Hans-Dietrich GENSCHER, utrikesminister;
HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Karolos PAPOULIAS, utrikesminister;
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN
Francisco FERNA'NDEZ ORDO'ÑEZ, utrikesminister;
FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Roland DUMAS, utrikesminister;
IRLANDS PRESIDENT
Peter BARRY, utrikesminister;
ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Giulio ANDREOTTI, utrikesminister;
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG
Robert GOEBBELS, statssekreterare i utrikesministeriet;
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA
Hans VAN DEN BROEK, utrikesminister;
PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Pedro PIRES DE MIRANDA, utrikesminister;
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH
NORDIRLAND
Lynda CHALKER, biträdande utrikes- och samväldesminister;
SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig
form, har enats om följande.
AVDELNING I
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Europeiska gemenskaperna och det europeiska politiska samarbetet skall ha som
mål att tillsammans bidra till konkreta framsteg på vägen mot Europeiska
unionen.
Europeiska gemenskaperna skall grundas på fördragen om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen samt på de senare fördrag och rättsakter som
har ändrat eller kompletterat dessa.
Det politiska samarbetet skall ske enligt avdelning III. Bestämmelserna i den
avdelningen skall bekräfta och komplettera de förfaranden som man kommit överens
om i rapporterna från Luxemburg (1970), Köpenhamn (1973) och London (1981) och i
den högtidliga förklaringen om Europeiska unionen (1983), samt den praxis som
successivt har etablerats mellan medlemsstaterna.
Artikel 2
Europeiska rådet skall bestå av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer
och ordföranden i Europeiska gemenskapernas kommission. Dessa skall
biträdas av utrikesministrarna och en ledamot av kommissionen.
Europeiska rådet skall sammanträda minst två gånger om året.
Artikel 3
1. Europeiska gemenskapernas institutioner, som i fortsättningen betecknas som
framgår av det följande, skall utöva sina befogenheter på de villkor och i de
syften som anges i fördragen om upprättandet av gemenskaperna, i de senare
fördrag och rättsakter som har ändrat eller kompletterat dessa samt i
bestämmelserna i avdelning II.
2. De institutioner och organ som är ansvariga för det europeiska politiska
samarbetet skall utöva sina befogenheter på de villkor och i de syften som anges
i avdelning III samt i de dokument som avses i artikel 1 tredje stycket.
AVDELNING II
BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNA
Kapitel I
BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET
OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN
Artikel 4
Parisfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 32d
1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och
Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en
förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa
grupper av ärenden som anhängiggjorts av fysiska eller juridiska personer och i
vilka rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i
enlighet med de villkor som fastställts i stadgan. Denna förstainstansrätt
skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden som anhängiggjorts av
medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller frågor som hänskjutits för
förhandsavgöranden enligt artikel 41.
2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma
förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och
tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de
bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i
protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten.
3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för
utövande av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje
år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt.
4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd
med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande."
Artikel 5
Följande stycke skall läggas till i artikel 45 i Parisfördraget:
"Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha
hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i
stadgan."
Kapitel II
BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET
OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
EKONOMISKA GEMENSKAPEN
Avsnitt I
Institutionella bestämmelser
Artikel 6.
1. En samarbetsordning skall införas som skall tillämpas på rättsakter som
grundas på artiklarna 7, 49, 54.2, 56.2 andra meningen, 57 med undantag av punkt
2 andra meningen, 100a, 100b, 118a, 130e och 130q.2 i Romfördraget.
2. I artikel 7 andra stycket i Romfördraget skall orden "efter att ha hört
församlingen" ersättas med "i samarbete med Europaparlamentet".
3. I artikel 49 i Romfördraget skall orden "skall rådet på förslag från
kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén" ersättas
med "skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i
samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala
kommittén".
4. I artikel 54.2 i Romfördraget skall orden "Rådet skall på förslag från
kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt
församlingen" ersättas med "Rådet skall på förslag från kommissionen, i
samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala
kommittén".
5. I artikel 56.2 i Romfördraget skall andra meningen ersättas med följande:
"Efter den andra etappens utgång skall dock rådet med kvalificerad majoritet på
förslag från kommissionen och i samarbete med Europaparlamentet utfärda direktiv
för samordning av sådana bestämmelser som i varje medlemsstat meddelas i andra
författningar än lagar."
6. I artikel 57.1 i Romfördraget skall orden "och efter att ha hört
församlingen" ersättas med "och i samarbete med Europaparlamentet".
7. I artikel 57.2 i Romfördraget skall tredje meningen ersättas med följande:
"I andra fall skall rådet besluta med kvalificerad majoritet i samarbete med
Europaparlamentet."
Artikel 7
Artikel 149 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser:
"Artikel 149
1. När rådet enligt detta fördrag fattar beslut efter förslag från
kommissionen, krävs enhällighet för att ändra förslaget.
2. När rådet enligt detta fördrag fattar beslut i samarbete med
Europaparlamentet, skall följande förfarande tillämpas:
a) Rådet skall med kvalificerad majoritet på de villkor som anges i punkt 1,
på förslag från kommissionen och efter att ha inhämtat Europaparlamentets
yttrande, anta en gemensam ståndpunkt.
b) Rådets gemensamma ståndpunkt skall delges Europaparlamentet. Rådet och
kommissionen skall fullständigt underrätta Europaparlamentet om grunderna
för rådets gemensamma ståndpunkt samt om kommissionens ståndpunkt.
Om Europaparlamentet inom tre månader efter en sådan underrättelse godkänner
rådets gemensamma ståndpunkt eller inte har fattat något beslut inom denna
period, skall rådet slutligt anta rättsakten i fråga i enlighet med den
gemensamma ståndpunkten.
c) Europaparlamentet kan inom den tremånadersperiod som anges under b med
absolut majoritet av sina ledamöter föreslå ändringar i rådets gemensamma
ståndpunkt. Europaparlamentet kan också, med samma majoritet, avvisa rådets
gemensamma ståndpunkt. Resultatet av dessa förfaranden skall meddelas rådet
och kommissionen. Om Europaparlamentet har avvisat rådets gemensamma
ståndpunkt, krävs enhällighet i rådet för att detta skall kunna fatta
beslut vid en andra behandling av ärendet.
d) Utifrån de ändringar som Europaparlamentet föreslagit skall kommissionen
inom en månad ompröva det förslag som låg till grund för rådets gemensamma
ståndpunkt.
Kommissionen skall till rådet, tillsammans med sitt omprövade förslag,
översända de ändringar från Europaparlamentet som kommissionen inte har
godkänt och samtidigt yttra sig över ändringarna. Rådet kan anta dessa
ändringar genom enhälligt beslut.
e) Rådet skall med kvalificerad majoritet anta förslaget i dess lydelse efter
kommissionens omprövning.
Enhällighet krävs för att rådet skall kunna ändra förslaget i dess lydelse
efter kommissionens omprövning.
f) I de fall som avses i c, d och e skall rådet fatta sitt beslut inom tre
månader. Om inget beslut fattas inom denna period, skall kommissionens
förslag anses som icke antaget.
g) De perioder som avses i b och f kan utsträckas med högst en månad av rådet
och Europaparlamentet i samförstånd.
3. Så länge rådet inte har fattat något beslut, får kommissionen ändra sitt
förslag när som helst under de förfaranden som anges i punkterna 1 och 2."
Artikel 8
Artikel 237 första stycket i Romfördraget skall ersättas med följande
bestämmelse:
"Varje europeisk stat får ansöka om att bli medlem av gemenskapen. Ansökan
skall ställas till rådet som skall besluta enhälligt efter att ha hört
kommissionen och efter att ha inhämtat samtycke från Europaparlamentet, som
skall fatta sitt beslut med absolut majoritet av sina ledamöter."
Artikel 9
Artikel 238 andra stycket i Romfördraget skall ersättas med följande
bestämmelse:
"Dessa avtal skall ingås av rådet genom enhälligt beslut och efter samtycke av
Europaparlamentet, som skall fatta sitt beslut med absolut majoritet av sina
ledamöter."
Artikel 10
Artikel 145 i Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelse:
"- i de rättsakter som rådet antar ge kommissionen befogenhet att genomföra de
regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövandet av
denna befogenhet. Rådet kan också, i särskilda fall, förbehålla sig rätten att
direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna. De villkor som avses ovan
måste stå i överensstämmelse med de principer och regler som rådet i förväg har
fastställt genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter det
att Europaparlamentet har yttrat sig."
Artikel 11
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 168a
"1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och
Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en
förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa
grupper av ärenden som anhängiggjorts av fysiska eller juridiska personer och i
vilka rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i
enlighet med de villkor som fastställts i stadgan. Denna förstainstansrätt
skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden som anhängiggjorts av
medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller frågor som hänskjutits för
förhandsavgöranden enligt artikel 177.
2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma
förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och
tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de
bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i
protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten.
3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för
utövande av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje
år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt.
4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd
med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande."
Artikel 12
I artikel 188 i Romfördraget skall ett andra stycke med följande lydelse
införas:
"Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha
hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i
stadgan."
Avsnitt II
Bestämmelser om gemenskapens grunder
och politik
Underavsnitt I - Den inre marknaden
Artikel 13
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 8a
Gemenskapen skall besluta om åtgärder i syfte att gradvis upprätta den inre
marknaden under tiden fram till och med den 31 december 1992 i enlighet med
bestämmelserna i denna artikel och i artiklarna 8b, 8c, 28, 57.2, 59, 70.1, 84,
99, 100a och l00b och utan att det påverkar tillämpningen av övriga
bestämmelser i detta fördrag.
Den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri
rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med
bestämmelserna i detta fördrag."
Artikel 14
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 8b
Kommissionen skall före den 31 december 1988 och på nytt före den 31 december
1990 rapportera till rådet om de framsteg som gjorts när det gäller att
förverkliga den inre marknaden inom den tid som fastställts i artikel 8a.
Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från
kommissionen fastställa de riktlinjer och villkor som är nödvändiga för att
säkerställa väl avvägda framsteg inom alla berörda sektorer."
Artikel 15
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 8c
Kommissionen skall, när den utformar sina förslag i syfte att nå de mål som
uppställts i artikel 8a, ta hänsyn till de påfrestningar som vissa ekonomier på
olika utvecklingsnivåer kommer att utsättas för under den tid då den inre
marknaden upprättas, och den får föreslå lämpliga bestämmelser.
Om dessa bestämmelser får formen av undantag, måste de vara av tillfällig natur
och medföra minsta möjliga störning av den gemensamma marknadens funktion."
Artikel 16
1. Artikel 28 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser:
"Artikel 28
Varje autonom ändring eller upphävande av tullsatser i den gemensamma tulltaxan
skall beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag från
kommissionen."
2. I artikel 57.2 i Romfördraget skall andra meningen ersättas med följande:
"Enhällighet krävs i fråga om direktiv vilkas genomförande i åtminstone någon
medlemsstat medför ändring av gällande principer inom yrkeslagstiftningen
såvitt avser utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer."
3. I artikel 59 andra stycket i Romfördraget skall ordet "enhälligt" ersättas
med orden "med kvalificerad majoritet".
4. I artikel 70.1 i Romfördraget skall de två sista meningarna ersättas med
följande:
"I detta syfte skall rådet utfärda direktiv som skall beslutas med kvalificerad
majoritet. Rådet skall sträva efter att uppnå högsta möjliga
liberaliseringsgrad. Enhällighet skall krävas för åtgärder som utgör ett steg
tillbaka med hänsyn till liberaliseringen av kapitalrörelser."
5. I artikel 84.2 i Romfördraget skall ordet "enhälligt" ersättas med orden
"med kvalificerad majoritet".
6. Artikel 84.2 i Romfördraget skall kompletteras med följande stycke:
"Procedurreglerna i artikel 75.1 och 75.3 skall tillämpas."
Artikel 17
Artikel 99 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser:
"Artikel 99
Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att
ha hört Europaparlamentet anta bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen
om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter,
i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre
marknaden upprättas och fungerar inom den tid som anges i artikel 8a."
Artikel 18
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 100a
1. Med avvikelse från artikel 100 och om inte annat föreskrivs i detta fördrag
skall följande bestämmelser tillämpas för att nå de mål som anges i artikel 8a.
Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i
samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala
kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar
och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre
marknaden och få den att fungera.
2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om
fri rörlighet för personer eller bestämmelser om anställdas rättigheter och
intressen.
3. Kommissionen skall i sina förslag enligt punkt 1 om hälsa, säkerhet samt
miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå.
4. Om en medlemsstat efter det att rådet med kvalificerad majoritet har
beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att tillämpa
nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36
eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den anmäla dessa
bestämmelser till kommissionen.
Kommissionen skall bekräfta bestämmelserna sedan den konstaterat att dessa inte
utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta
handelshinder mellan medlemsstaterna.
Med avvikelse från det förfarande som anges i artiklarna 169 och 170 kan
kommissionen eller någon av medlemsstaterna hänskjuta ärendet direkt till
domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat
missbrukar befogenheterna enligt denna artikel.
5. De ovannämnda harmoniseringsåtgärderna skall vid behov omfatta en
skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att på en eller flera av de
icke-ekonomiska grunder som anges i artikel 36 vidta provisoriska åtgärder, som
skall vara underkastade ett kontrollförfarande från gemenskapens sida."
Artikel 19
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 100b
1. Under år 1992 skall kommissionen tillsammans med varje medlemsstat upprätta
en förteckning över nationella lagar och andra författningar som omfattas av
artikel 100a och som inte har blivit harmoniserade enligt den artikeln.
Rådet kan i enlighet med bestämmelserna i artikel 100a besluta att de
bestämmelser som gäller i en medlemsstat skall anses vara likvärdiga med dem
som tillämpas av en annan medlemsstat.
2. Bestämmelserna i artikel 100a.4 skall också tillämpas här.
3. Kommissionen skall upprätta den förteckning som avses i punkt 1 första
stycket och avge lämpliga förslag i så god tid att rådet kan fatta beslut före
utgången av år 1992."
Underavsnitt II - Monetära befogenheter
Artikel 20
1. I tredje delen avdelning II i Romfördraget skall ett nytt kapitel 1 införas
med följande lydelse:
"Kapitel 1
EKONOMISKT OCH MONETÄRT SAMARBETE
(EKONOMISK OCH MONETÄR UNION)
Artikel 102a
1. För att säkerställa den konvergens av ekonomisk och monetär politik som
krävs för den fortsatta utvecklingen av gemenskapen, skall medlemsstaterna
samarbeta enligt målsättningarna i artikel 104. De skall därvid, med
iakttagande av gällande befogenheter, ta hänsyn till erfarenheterna från
samarbetet inom ramen för Europeiska monetära systemet (EMS) och från
utvecklingen av ecun.
2. I den mån den fortsatta utvecklingen på det ekonomiska och monetära området
kräver institutionella förändringar skall bestämmelserna i artikel 236
tillämpas. Monetära kommittén och Centralbankschefskommittén skall också höras
om institutionella förändringar på det monetära området."
2. Kapitel 1, 2 och 3 skall betecknas kapitel 2, 3 och 4.
Underavsnitt III - Socialpolitik
Artikel 21
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 118a
1. Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att, främst i fråga om
arbetsmiljön, främja förbättringar av arbetstagares hälsa och säkerhet, och
skall ha som mål att harmonisera förhållandena på detta område samtidigt som
redan gjorda förbättringar bibehålls.
2. För att medverka till att de mål som anges i punkt 1 uppnås skall rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i
samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala
kommittén, genom direktiv anta minimikrav, som skall genomföras gradvis, varvid
hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och
en av medlemsstaterna.
I dessa direktiv skall sådana administrativa, finansiella och rättsliga
ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och
medelstora företag.
3. De bestämmelser som antagits enligt denna artikel skall inte hindra någon
medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående bestämmelser
för att värna om arbetsvillkoren som är förenliga med detta fördrag."
Artikel 22
Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelse:
"Artikel 118b
Kommissionen skall sträva efter att utveckla dialogen på europeisk nivå mellan
arbetsgivare och arbetstagare så att denna dialog, om parterna önskar det, kan
leda till avtalsbundna relationer."
Underavsnitt IV - Ekonomisk och social sammanhållning
Artikel 23
I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning V läggas till med följande
lydelse:
"AVDELNING V
EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING
Artikel 130a
För att främja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen skall denna
utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska och sociala
sammanhållning.
Gemenskapen skall särskilt sträva efter att minska klyftorna mellan de olika
regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.
Artikel 130b
Medlemsstaterna skall bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte även
att uppnå de mål som anges i artikel 130a. Vid genomförandet av den gemensamma
politiken och den inre marknaden skall de beakta målen i artiklarna 130a och
130c och bidra till att dessa uppnås. Gemenskapen skall understödja strävandena
att uppnå dessa mål genom de åtgärder om den vidtar genom strukturfonderna
(utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden),
Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgan.
Artikel 130c
Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte är att bistå med att avhjälpa de
viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen genom att delta i utvecklingen
och den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas långsammare samt i
omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång.
Artikel 130d
När den europeiska enhetsakten har trätt i kraft, skall kommissionen förelägga
rådet ett utförligt förslag som syftar till att göra sådana ändringar i
uppbyggnaden av de existerande strukturfonderna (utvecklingssektionen vid
Europeiska utvecklings- och garantifonden förjordbruket, Europeiska
socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden) och i reglerna för deras
funktion som är nödvändiga för att klargöra och rationalisera deras uppgifter i
syfte att bidra till att nå de mål som anges i artiklarna 130a och 130c, att
öka deras effektivitet och att samordna deras verksamheter inbördes och med
befintliga finansieringsorgan. Rådet skall besluta enhälligt om detta förslag
inom ett år, efter att ha hört Europaparlamentet samt Ekonomiska och sociala
kommittén.
Artikel 130e
Sedan det beslut som avses i artikel 130d har fattats skall rådet med
kvalificerad majoritet, på förslag från kommissionen och i samarbete med
Europaparlamentet, besluta om genomförandebestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden.
I fråga om utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruket samt Europeiska socialfonden skall artiklarna 43, 126 och 127
fortfarande tillämpas."
Underavsnitt V - Forskning och teknisk utveckling
Artikel 24
I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning VI läggas till med följande
lydelse:
"AVDELNING VI
FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING
Artikel 130f
1. Gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska
grunden för den europeiska industrin och att främja utvecklingen av
dennas internationella konkurrensförmåga.
2. För att uppnå detta skall gemenskapen stimulera företag, inklusive små och
medelstora företag, forskningscentra och universitet i deras verksamhet inom
forskning och teknisk utveckling. Gemenskapen skall stödja deras ansträngningar
att samarbeta med varandra, främst i syfte att möjliggöra för företagen att
fullt ut utnyttja gemenskapens inre marknadspotential, och detta särskilt genom
att skapa tillträde till de nationella offentliga upphandlingsmarknaderna,
genom att fastställa gemensamma standarder samt genom att avlägsna rättsliga
och fiskala hinder för samarbetet.
3. Vid förverkligandet av dessa mål skall särskilt beaktas sambandet mellan
gemensamma strävanden inom forskning och teknisk utveckling, upprättandet av
den inre marknaden samt genomförandet av gemenskapens politik i övrigt, i
synnerhet vad gäller konkurrens och handel.
Artikel 130g
För att nå dessa mål skall gemenskapen som komplement till de verksamheter som
bedrivs i medlemsstaterna
a) genomföra program för forskning, teknisk utveckling och demonstration,
varvid samarbete med företag, forskningscentra och universitet skall
gynnas,
b) främja samarbete på gemenskapsnivå med tredje land och internationella
organisationer inom området för forskning, teknisk utveckling och
demonstration,
c) sprida och fullt ut utnyttja resultaten av verksamheter rörande forskning,
teknisk utveckling och demonstration på gemenskapsnivå,
d) stimulera utbildning och rörlighet för forskare inom gemenskapen.
Artikel 130h
Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen sinsemellan samordna den
politik och de program som genomförs på nationell nivå. I nära samråd med
medlemsstaterna får kommissionen ta alla lämpliga initiativ för att främja en
sådan samordning.
Artikel 130i
1. Gemenskapen skall anta ett flerårigt ramprogram som anger alla dess
verksamheter. Ramprogrammet skall fastställa de vetenskapliga och tekniska
målen, deras rangordning, huvudlinjerna för de avsedda verksamheterna, det
belopp som bedöms nödvändigt, de närmare villkoren för gemenskapens finansiella
deltagande i programmet i dess helhet och fördelningen av beloppet mellan de
olika planerade verksamheterna.
2. Ramprogrammet kan anpassas eller utökas efterhand som förhållandena ändras.
Artikel 130k
Ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program som utvecklas inom varje
verksamhet. I varje särskilt program skall fastställas de närmare villkoren för
genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.
Rådet skall bestämma de närmare villkoren för spridning av den kunskap som de
särskilda programmen resulterar i.
Artikel 130l
Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet kan tilläggsprogram
fastställas som endast vissa medlemsstater deltar i och som, om inte annat
följer av ett eventuellt deltagande från gemenskapens sida, skall finansieras
av dessa stater.
Rådet skall anta de regler som skall tillämpas på tilläggsprogrammen, särskilt
vad avser spridning av kunskap samt tillträde för andra medlemsstater.
Artikel 130m
Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet får gemenskapen med de berörda
medlemsstaternas samtycke vidta åtgärder för ett deltagande i sådana program
för forskning och utveckling som har inletts av flera medlemsstater, inbegripet
ett deltagande i de organisationer som skapats för genomförandet av programmen.
Artikel 130n
Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet får gemenskapen vidta åtgärder
för samarbete på gemenskapsnivå med tredje land eller internationella organisa-
tioner inom forskning, teknisk utveckling och demonstration.
De närmare villkoren för detta samarbete kan bli föremål för sådana interna-
tionella avtal mellan gemenskapen och berörda tredje parter som skall förhand-
las fram och ingås enligt artikel 228.
Artikel 130o
Gemenskapen kan bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs
för att effektivt genomföra gemenskapens program för forskning, teknisk
utveckling och demonstration.
Artikel 130p
1. De närmare villkoren för finansiering av varje program, inklusive bidrag
från gemenskapen, skall fastställas samtidigt som programmet antas.
2. Storleken av gemenskapens årliga bidrag skall bestämmas i samband med
budgetförfarandet, dock utan att detta inverkar på andra möjliga former för
gemenskapsfinansiering. De beräknade kostnaderna för de särskilda programmen
får inte sammanlagt överskrida den i ramprogrammet bestämda finansieringen.
Artikel 130q
1. Rådet skall genom enhälligt beslut, på förslag från kommissionen och efter
att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, anta de
bestämmelser som avses i artiklarna 130i och 130o.
2. Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet, på förslag från
kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och i
samarbete med Europaparlamentet, anta de bestämmelser som avses i artiklarna
130k, 130l, 130m, 130n och 130p.1. Antagandet av dessa tilläggsprogram kräver
också de berörda medlemsstaternas samtycke."
Underavsnitt VI - Miljö
Artikel 25
I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning VII läggas till med följande
lydelse:
"AVDELNING VII
MILJÖ
Artikel 130r
1. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall ha som mål
- att bevara, skydda och förbättra miljön,
- att bidra till skyddet av människors hälsa,
- att säkerställa ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna.
2. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall grundas på principerna att
förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas
vid källan och att förorenaren skall betala. Miljöskyddskraven skall ingå som
en del av gemenskapens övriga politik.
3. När gemenskapen förbereder åtgärder beträffande miljön, skall den beakta
- tillgängliga vetenskapliga och tekniska data,
- miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner,
- de potentiella vinster och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas
eller inte vidtas,
- den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den
balanserade utvecklingen i dess regioner.
4. Gemenskapen skall vidta åtgärder avseende miljön i den utsträckning som de
mål som anges i punkt 1 bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på de enskilda
medlemsstaternas nivå. Utom i fråga om vissa åtgärder av gemenskapskaraktär,
skall medlemsstaterna finansiera och genomföra övriga åtgärder.
5. Inom sina respektive kompetensområden skall gemenskapen och medlemsstaterna
samarbeta med tredje land och med behöriga internationella organisationer. De
närmare villkoren för samarbete från gemenskapens sida kan bli föremål för
avtal mellan gemenskapen och berörda tredje parter; avtalen skall därvid
förhandlas fram och ingås enligt artikel 228.
Föregående stycke skall inte inverka på medlemsstaternas behörighet att
förhandla i internationella organ och att ingå internationella avtal.
Artikel 130s
Rådet skall enhälligt, på förslag från kommissionen och efter att ha hört
Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om vilka
åtgärder som skall vidtas av gemenskapen.
Rådet skall på de villkor som anges i föregående stycke fastställa i vilka
frågor beslut skall fattas med kvalificerad majoritet.
Artikel 130t
De skyddsåtgärder som antagits gemensamt enligt artikel 130s skall inte hindra
någon medlemsstat från att bibehålla eller införa strängare skyddsåtgärder som
är förenliga med detta fördrag."
Kapitel III
BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET
OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
ATOMENERGIGEMENSKAPEN
Artikel 26
EURATOM-fördraget skall kompletteras med följande bestämmelser:
"Artikel 140a
1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och
Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en
förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa
grupper av ärenden som väckts av fysiska eller juridiska personer och i vilka
rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i
enlighet med de villkor som fastställts i stadgan.
Denna förstainstansrätt skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden
som anhängiggjorts av medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller
frågor som hänskjutits för förhandsavgöranden enligt artikel 150.
2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma
förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och
tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de
bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i
protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten.
3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för
utövandet av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje
år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt.
4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd
med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande."
Artikel 27
I artikel 160 i EURATOM-fördraget skall ett andra stycke införas med följande
lydelse:
"Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha
hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i
stadgan."
Kapitel IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 28
Bestämmelserna i denna akt skall inte inverka på bestämmelserna i instrumenten
för Konungarikets Spaniens och Pourtugisiska republikens anslutning till
Europeiska gemenskaperna.
Artikel 29
I artikel 4.2 i rådets beslut 85/257/EEG, Euratom, av den 7 maj 1985 om
gemenskapernas system med egna medel skall orden "storleken på bidragen och
fördelningen av bidragsskyldigheten skall rådet fastställa genom enhälligt
beslut" ersättas med orden "storleken på bidragen och fördelningen av
bidragsskyldigheten skall rådet, efter samtycke från de berörda medlemsstaterna,
fastställa genom beslut med kvalificerad majoritet."
Denna ändring skall inte inverka på det förstnämnda beslutets rättsliga
karaktär.
AVDELNING III
BESTÄMMELSER OM DET EUROPEISKA UTRIKESPOLITISKA SAMARBETET
Artikel 30
För det europeiska utrikespolitiska samarbetet skall följande bestämmelser
gälla:
1. De höga fördragsslutande parterna, som är medlemmar i Europeiska
gemenskaperna, skall sträva efter att tillsammans utforma och genomföra en
europeisk utrikespolitik.
2. a)De höga fördragsslutande parterna åtar sig att underrätta och konsultera
varandra i varje utrikespolitisk fråga av allmänt intresse för att
säkerställa att deras gemensamma inflytande utövas så effektivt som möjligt
genom samordning, sammanjämkning av ståndpunkter och genomförande av
gemensamma åtgärder.
b)Konsultationer skall äga rum innan de höga fördragsslutande parterna
bestämmer sin slutliga ståndpunkt.
c)Varje fördragsslutande part skall när den tar ställning och vidtar
nationella åtgärder fullt ut beakta övriga parters ståndpunkter och ta
vederbörlig hänsyn till önskvärdheten av att gemensamma europeiska
ståndpunkter intas och genomförs.
För att öka sina möjligheter att vidta gemensamma utrikespolitiska åtgärder
skall de höga fördragsslutande parterna säkerställa att gemensamma principer
och mål gradvis utvecklas och definieras.
Fastställandet av gemensamma ståndpunkter skall utgöra en utgångspunkt för
de höga fördragsslutande parternas politik.
d)De höga fördragsslutande parterna skall sträva efter att undvika varje
handling eller ståndpunkt som minskar deras effektivitet som en samlad kraft
i internationella förbindelser eller inom internationella organisationer.
3. a)Utrikesministrarna och en ledamot av kommissionen skall mötas minst fyra
gånger om året inom ramen för det europeiska politiska samarbetet. De kan
också behandla utrikespolitiska frågor inom ramen för det politiska
samarbetet vid sammanträden i Europeiska gemenskapernas råd.
b) Kommissionen skall fullt ut ta del i arbetet inom det politiska samarbetet.
c) För att göra det möjligt att snabbt inta gemensamma ståndpunkter och snabbt
genomföra gemensamma åtgärder, skall de höga fördragsslutande parterna i
möjligaste mån avhålla sig från att hindra uppkomsten av samförstånd och
det gemensamma handlande som samförståndet kan leda till.
4. De höga fördragsslutande parterna skall säkerställa att Europaparlamentet
blir nära delaktigt i det europeiska politiska samarbetet. I detta syfte
skall presidiet regelbundet informera Europaparlamentet om de
utrikespolitiska frågor som övervägs inom ramen för det politiska samarbetet
och se till att rimlig hänsyn tas till Europaparlamentets synpunkter.
5. Europeiska gemenskapens yttre politik och den politik som man enats om inom
det europeiska politiska samarbetet måste vara förenliga.
Presidiet och kommissionen, var och en inom sitt kompetensområde, skall ha ett
särskilt ansvar för att en sådan förenlighet eftersträvas och upprätthålls.
6. a) De höga fördragsslutande parterna anser att ett närmare samarbete i
frågor om den europeiska säkerheten på ett avgörande sätt skulle bidra till
utvecklingen av en europeisk utrikespolitisk identitet. De är beredda att
närmare samordna sina ståndpunkter när det gäller politiska och ekonomiska
aspekter på säkerheten.
b) De höga fördragsslutande parterna är beslutna att upprätthålla de tekniska
och industriella förutsättningar som är nödvändiga för deras säkerhet. De
skall arbeta för detta både på nationell nivå och, när det är motiverat, inom
ramen för behöriga institutioner och organ.
c)Bestämmelserna i denna avdelning skall inte hindra ett närmare samarbete på
säkerhetsområdet mellan vissa av de höga fördragsslutande parterna inom ramen
för Västeuropeiska unionen eller Atlantpakten.
7. a) I internationella institutioner och vid internationella konferenser där
de höga fördragsslutande parterna deltar, skall de sträva efter att inta
gemensamma ståndpunkter i de ämnen som omfattas av denna avdelning.
b) I internationella institutioner och vid internationella konferenser där
inte samtliga höga fördragsslutande parter deltar, skall de som deltar fullt
ut beakta de ståndpunkter som man enats om inom det europeiska politiska
samarbetet.
8. De höga fördragsslutande parterna skall upprätta en politisk dialog med
tredje land och regional grupperingar, när de anser att det behövs.
9. De höga fördragsslutande parterna och kommissionen skall genom ömsesidigt
bistånd och information bygga ut samarbetet mellan sina representationer som
är ackrediterade i tredje land och vid internationella organisationer.
10. a) Ordförandeskapet i det europeiska politiska samarbetet skall innehas av
den höga fördragsslutande part som innehar ordförandeskapet i Europeiska
gemenskaperns råd.
b) Ordföranden skall ansvara för initiativ, för samordning och för att
företräda medlemsstaterna gentemot tredje land i fråga om verksamhet inom det
europeiska politiska samarbetet. Ordföranden skall vidare ansvara för
förvaltningen av det europeiska politiska samarbetets angelägenheter och
särskilt för att upprätta tidsplaner för sammanträden samt kalla till och
genomföra dessa.
c)De politiska direktörerna skall mötas regelbundet i den politiska kommittén
för att ge de impulser som behövs, vidmakthålla kontinuiteten i det
europeiska politiska samarbetet och förbereda ministrarnas överläggningar.
d) Den politiska kommittén eller, om det behövs, ett ministermöte skall
sammanträda inom fyrtioåtta timmar om minst tre medlemsstater begär det.
e)Den europeiska korrespondentgruppen skall under den politiska kommitténs
ledning följa genomförandet av det europeiska politiska samarbetet och
studera allmänna organisationsproblem.
f)Arbetsgrupper skall sammanträda enligt den politiska kommitténs riktlinjer.
g)Ett sekretariat beläget i Bryssel skall biträda presidiet med att förbereda
och genomföra arbetet inom det europeiska politiska samarbetet samt i
förvaltningsfrågor. Det skall fullgöra sina uppgifter under presidiets
ledning.
11. I fråga om immunitet och privilegier skall medlemmarna av det europeiska
politiska samarbetets sekretariat behandlas på samma sätt som medlemmar av
de höga fördragsslutande parternas diplomatiska beskickningar på samma ort
som sekretariatet.
12. Fem år efter det att denna akt har trätt i kraft skall de fördragsslutande
parterna pröva om det behövs en revision av avdelning III.
AVDELNING IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 31
De bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen
och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som gäller
befogenheterna för Europeiska gemenskapernas domstol och hur dessa befogenheter
skall utövas, skall tillämpas endast på föreskrifterna i avdelning II och på
artikel 32. De skall tillämpas på dessa föreskrifter under samma förutsättningar
som gäller i fråga om föreskrifterna i de nämnda fördragen.
Artikel 32
Om inte annat följer av artikel 3.1, avdelning II eller artikel 31 skall ingen
av bestämmelserna i denna akt påverka fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna eller de senare fördrag och akter som har ändrat eller
kompletterat dessa fördrag.
Artikel 33
1. Denna akt skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet
med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall
deponeras hos Italienska republikens regering.
2. Denna akt träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det
att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.
Artikel 34
Denna akt, upprättad i ett enda original på danska, engelska, franska, grekiska,
iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska språken, vilka
texter på vart och ett av dessa språk är lika giltiga, skall deponeras i arkiven
hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till
var och en av regeringarna i övriga signatärstater. TILL BEVIS HÄRPÅ har
undertecknade befullmäktigade undertecknat denna Europeiska enhetsakt.
Pour Sa Majesté le Roi des Belges
Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen
Leo TINDEMANS;
For Hendes Majestæt Danmarks Dronning
Uffe ELLEMAN-JENSEN;
Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland
Hans-Dietrich GENSCHER;
_i_ to* ¶po__po t** E****iK** **µoKp_t*_*
Karolos PAPOULIAS;
Por Su Majestad el Rey de España
Fernadez ORDONEZ;
Pour le Président de la République française
Roland DUMAS;
Thar ceann Uachtarán na hEireann
Peter BARRY;
Per il Presidente della Repubblica italiana
Giulio ANDREOTTI;
Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg
Robert GOEBBELS;
Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden
Hans VAN DEN BROEK;
Pelo Presidente da República Portuguesa
Pedro PIRES DE MIRANDA;
For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern
Ireland
Lynda CHALKER,
Som skedde i Luxemburg den sjuttonde februari nittonhundraåttiosex och i Haag
den tjugoåttonde februari nittonhundraåttiosex.