Post 6939 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:25 ·
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 25
Prop.
1994/95:25Regeringens proposition
1994/95:25
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 1 november 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisar regeringen sin syn på den ekonomiska politikens
inriktning under de närmaste åren. Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu
att sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig
tillväxt, en ökad sysselsättning och en minskad arbetslöshet.
Efter en period av kraftigt minskad produktion och ökad arbetslöshet inriktas
den ekonomiska politiken på att öka sysselsättningen och skapa förutsättningar
för god välfärd genom en låg arbetslöshet, stabila priser och hög tillväxt. En
nödvändig utgångspunkt i detta arbete är att stabilisera statsskulden som andel
av bruttonationalprodukten senast år 1998. Som ett första steg mot detta mål
föreslås att de utgiftsbesparingar och inkomstförstärkningar som socialde-
mokraterna presenterade i sitt valmanifest inför valet genomförs. Därmed
återställs de principer i skattesystemet som fastslogs i 1990 års skattereform.
I budgetpropositionen i januari 1995 återkommer regeringen med ytterligare
åtgärder.
I propositionen föreslås vidare, med utgångspunkt i valmanifestet, att en
omläggning av arbetsmarknadspolitiken påbörjas i riktning mot åtgärder som
stimulerar rörlighet och underlättar för utsatta grupper att komma in på arbets-
marknaden. Dessutom föreslås vissa stimulanser av byggnadsinvesteringarna.
Innehållsförteckning
1 Den ekonomiska politikens inriktning..... 6
2 Den ekonomiska utvecklingen.............. 10
3 Politik för tillväxt, sysselsättning och
välfärd.................................. 15
4 Finans- och penningpolitiken............. 18
5 Budgetpolitiken.......................... 21
5.1 Utgångspunkter........................... 21
5.2 Åtgärder för att stärka de offentliga
finanserna............................... 21
5.2.1 Åtgärder på utgiftssidan.......... 22
5.2.2 Inkomstförstärkande åtgärder...... 25
5.2.3 Åtgärder som vidtas för att korri-
gera tidigare fattade beslut...... 26
5.2.4 Insatser mot arbetslöshet......... 27
5.3 Kommunal ekonomi......................... 27
6 Förslag till riksdagsbeslut.............. 30
7 Socialdepartementets verksamhetsområde... 31
7.1 Sammanfattning av förslag till bespa-
ringar................................... 31
7.2 Ekonomiskt familjestöd................... 32
7.2.1 Inledning......................... 32
7.2.2 Ändrade regler för flerbarnstill-
lägg.............................. 32
7.2.3 Preskriptionstid för underhållsbi-
drag.............................. 33
7.2.4 Begränsningar i bidragsförskotts-
systemet.......................... 33
7.3 Begränsad uppräkning av basbeloppet...... 34
7.4 Pris- och följsamhetsindexering av ut-
gående pensionsförmåner.................. 36
7.5 Förbättring av det särskilda bostads-
tillägget till pensionärer (SBTP)........ 38
7.6 Förtidspension och sjukförsäkring........ 39
7.7 Omläggning och höjning av allmänna egen-
avgifter m.m............................. 41
7.8 Upprättade lagförslag.................... 43
7.9 Författningskommentar.................... 43
7.9.1 Lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.............................. 43
7.9.2 Övriga lagförslag................. 44
7.10 Förslag till riksdagsbeslut.............. 44
8 Finansdepartementets verksamhetsområde... 46
8.1 Skattepolitiken.......................... 46
8.2 Enhetlig beskattning av sparandet........ 50
8.2.1 Beskattningen av kapitalinkomster. 50
8.2.2 Värdepappersfonder och investment-
företag........................... 52
8.2.3 Avkastningsskatt på pensionsspa-
rande m.m......................... 53
8.2.4 Sparande i allemansfond........... 54
8.3 Förmögenhetsbeskattningen................ 55
8.4 Företagsbeskattningen.................... 56
8.4.1 Direktavdrag för bygginvesteringar 56
8.4.2 Avvecklingen av surven............ 63
8.4.3 Slopande av rätten till kvittning
av underskott av aktiv närings-
verksamhet mot inkomst av tjänst.. 65
8.5 Beskattning av förvärvsinkomster......... 66
8.5.1 Skatteskalan och grundavdraget.... 66
8.5.2 Höjd gräns för avdrag för kostna-
der för resor mellan bostad och
arbetsplats....................... 67
8.5.3 Höjning av de särskilda löne-
skatterna och premieskatten för
grupplivförsäkringar.............. 69
8.6 Finansiella effekter för offentlig sektor 70
8.6.1 Beskattningen av kapitalägande.... 71
8.6.2 Företagsbeskattningen............. 73
8.6.3 Beskattningen av förvärvsinkomster 74
8.7 Visst återställande av nivån på äldre
statliga räntebidrag samt höjd fastighets-
skatt.................................... 75
8.8 Ekonomiska regleringar år 1995 mellan
staten och kommunsektorn................. 77
8.9 Reducering av de kyrkliga kommunernas
skattemedelsfordran...................... 79
8.10 Upprättade lagförslag.................... 80
8.11 Författningskommentar.................... 81
8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggna-
der m.m........................... 81
8.11.2 Lagen om skattelättnader för spa-
rande i allemansfond.............. 87
8.11.3 Lagen om beräkning av statlig in-
komstskatt på förvärsinkomster vid
1996-1999 års taxeringar.......... 88
8.11.4 Kommunalskattelagen (1928:370).... 88
8.11.5 Lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt........................ 90
8.11.6 Uppbördslagen (1953:272).......... 96
8.11.7 Kupongskattelagen (1970:624)...... 97
8.11.8 Lagen (1984:1052) om statlig fas-
tighetsskatt...................... 97
8.11.9 Lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter........ 97
8.11.10Lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver.............. 97
8.11.11Lagen (1990:659) om särskild löne-
skatt på vissa förvärsinkomster... 98
8.11.12Lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel............ 98
8.11.13Lagen (1990:663) om ersättnings-
fonder............................ 98
8.11.14Lagen (1990:1427) om särskild pre-
mieskatt för grupplivförsäkring,
m.m............................... 99
8.11.15Lagen (1991:687) om särskild löne-
skatt på pensionskostnader........ 99
8.11.16Lagen (1993:1519) om avdrag för
kostnader för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1995 och
1996 års taxeringar............... 99
8.11.17Lagen (1993:1536) om räntefördel-
ning vid beskattning.............. 99
8.11.18Lagen (1993:1537) om expansions-
medel............................. 99
8.11.19Lagen (1993:1538) om periodise-
ringsfonder.......................100
8.11.20Lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet...100
8.11.21Lagen (1993:1540) om återföring
av skatteutjämningsreserv.........100
8.11.22Lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning
av ägare i fåmansföretag..........101
8.11.23Lagen (1991:1850) om upphävande
av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.................102
8.11.24Lagen (1991:1851) om upphävande
av lagen (1970:172) om begräns-
ning av skatt i vissa fall........102
8.11.25Lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier.........................102
8.11.26Lagen (1992:575) om ändring i
lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m.m.................102
8.11.27Lagen (1993:1520) om beräkning av
beskattningsbar förvärvsinkomst
vid taxering till statlig inkomst-
skatt och statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1995 och
1996 års taxeringar...............102
8.11.28Lagen (1994:776) om beskattning
av viss vidareutdelning...........103
8.11.29Lagen om ändring i lagen
(1994:961) med särskilda bestäm-
melser om utbetalning av skatte-
medel år 1995.....................103
8.12 Förslag till riksdagsbeslut..............103
9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde105
9.1 Beredskapslagring........................105
9.2 Avbytarverksamhet........................105
10 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets-
område, m.m..............................106
10.1 Regeringens överväganden.................106
10.1.1Anslagsfrågor m.m..................109
10.1.2Upprättade lagförslag..............118
10.2 Förslag till riksdagsbeslut..............118
Bilaga 1 Propositionens lagförslag
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994
1 Den ekonomiska politikens inriktning
Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna i syfte
att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt, en ökad sysselsättning och en
minskad arbetslöshet.
Den ekonomiska politikens huvuduppgift är bestämd av de akuta problemen i den
svenska ekonomin. De senaste årens internationella lågkonjunktur har orsakat
ekonomiska problem i de flesta industriländer. Sverige har drabbats extra hårt
genom en kombination av internationell konjunkturnedgång och av en inhemsk
politik som har förstärkt lågkonjunkturen i stället för att motverka den. Denna
politik har kraftigt ökat det finansiella sparandet och pressat ned hushållens
efterfrågan i ett läge när den sjunkande inhemska efterfrågan var den starka
negativa kraften i ekonomin. Denna process har kraftigt försvagat incitamenten
till investeringar samt skapat en arbetslöshet av en omfattning som inte
uppmätts sedan 1930-talet.
Den reguljära sysselsättningen har minskat med över 450 000 personer sedan 1991
och arbetslösheten har stigit till 13 %, inräknat personer i arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder. Den dåliga ekonomiska utvecklingen har underminerat de
offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna uppgår nu till ca
11 % av BNP. De offentliga finanserna har därmed försämrats från att vara näst
bäst bland OECD-länderna 1990 till att i år vara näst sämst.
Den svenska ekonomin kännetecknas av en påtaglig tudelning med en stark
expansion i exportsektorn och en väsentligt svagare utveckling i andra delar av
ekonomin. Denna tudelning rymmer allvarliga risker.
Den nuvarande situationen med hög arbetslöshet och med stora underskott och en
snabbt växande statsskuld är ohållbar från såväl ekonomisk som demokratisk
synpunkt. Genom den växande statsskulden och de ökande upplåningsbehoven
begränsas det politiska handlingsutrymmet och de demokratiska institutionernas
kraft. Därför är en stark budgetdisciplin och en över tiden balanserad
statsbudget en förutsättning för ett starkt folkstyre.
Den snabbt stigande statsskulden leder till accelererande ränteutgifter, vilka
ytterligare ökar på budgetunderskottet. Det tydligaste tecknet på den oro detta
orsakar är att de svenska obligationsräntorna överstiger de tyska med ca 3 pro-
centenheter samt att kronan är svag. Den höga obligationsräntan leder vid
nuvarande inflationstakt till en real ränta på ca 8 %. En så hög realränta
liksom den osäkerhet som föranleds av skuldutvecklingen håller tillbaka
konsumtionen och investeringarna. Den höga räntan riskerar därmed att bryta kon-
junkturåterhämtningen i förtid.
Om inte denna utveckling kan vändas finns det risk för att den höga arbets-
lösheten permanentas. Erfarenheterna från flera europeiska länder visar att det
är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under en längre tid.
Den måste därför reduceras så snabbt som möjligt och på ett varaktigt sätt, dvs.
utan att inflationen ökar. Arbetslösheten är ett slöseri såväl mänskligt,
samhällsekonomiskt som statsfinansiellt och bidrar till större inkomstskillna-
der, särskilt om den blir bestående. En kraftigt ökad sysselsättning är därför
en grundläggande förutsättning för en framgångsrik fördelningspolitik liksom en
fungerande jämställdhet. Detta förutsätter i sin tur goda villkor för en
återhämtning i näringslivet.
Nyckeln till att föra Sverige ur den nuvarande ekonomiska krisen till en
uthållig ekonomisk tillväxt och stigande sysselsättning är en ekonomisk politik
som sanerar statsfinanserna. Den alarmerande ökningen av statsskulden de senaste
tre åren har allvarligt försvagat Sveriges ekonomi och gjort den mycket sårbar
för störningar och konjunktursvängningar. Den stora offentliga upplåningen har
skapat en situation där räntekostnader utgör en växande del av de gemensamma
utgifterna. Ju längre obalanserna i statens finanser består, desto större blir
behovet av åtgärder för att kompensera för den stigande räntebördan. Vid sidan
av räntorna utgör arbetslösheten den enskilt största kostnaden för samhället.
Genom den minskar skattebasen och stiger bidragskostnaderna.
Det är därför av utomordentlig vikt att den nuvarande återhämtningen i ekonomin
utnyttjas till att såväl främja sysselsättningen och stärka statens inkomster
som att minska dess utgifter. Samtliga dessa tre delar är nödvändiga för att
bryta de senaste årens skuldutveckling. Saneringen av statens finanser är
samtidigt en nödvändig förutsättning för att få till stånd en varaktig tillväxt.
Sysselsättningsökningen måste komma till stånd i näringslivet. Den måste
påskyndas genom åtgärder som är riktade mot de delar av ekonomin som ligger sent
i konjunkturuppgången.
Arbetslinjen bör stärkas i första hand genom att investeringsaktiviteten
stimuleras. Vidare behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om för att främja
expansionen i näringslivet genom åtgärder som stärker de arbetssökandes
kompetens och som främjar yrkesmässig och geografisk rörlighet. Kapaciteten i
utbildningen, såväl arbetsmarknadsutbildning som högre utbildning, behöver höjas
och ett flyttstöd återinföras. Därutöver behövs särskilda åtgärder för att
förhindra uppkomsten av långtidsarbetslöshet, särskilt bland ungdomar.
En förutsättning för att kunna åstadkomma en snabbt och uthållig ökning av
sysselsättningen är att förtroendet för den svenska ekonomin återvinns. Den
dubbla obalansen med ett högt finansiellt sparande i den privata sektorn och ett
omfattande sparandeunderskott i den offentliga sektorn måste minskas. Därigenom
skapas förutsättningar för lägre marknadsräntor och starkare krona. Därmed
skulle också bördan på penningpolitiken minska och förutsättningarna för bevarad
prisstabilitet öka, vilket skulle understödja tillväxt och sysselsättning
ytterligare. För att uppnå detta krävs mycket omfattande budgetförstärkningar
genom både utgiftsminskningar och skattehöjningar.
Tidpunkten är nu gynnsam för åtgärder som stärker de offentliga finanserna. Den
ekonomiska återhämtningen har börjat komma i gång och bör kunna bli stark.
Liksom under tidigare konjunkturuppgångar stiger sysselsättningen med en viss
eftersläpning. Drivkraften i konjunkturuppgången är en stark ökning av exporten,
som väntas leda till successivt allt större överskott i handels- och
bytesbalanserna. Den starka exportexpansionen börjar nu också sprida sig till
andra delar av ekonomin.
Genom en ekonomisk tillväxt som ökar sysselsättningen och minskar
arbetslösheten och genom budgetförstärkningar som ger en kraftig effekt på de
offentliga finanserna redan nästa år skall statsskulden som andel av BNP kunnas
stabiliseras senast 1998. Att stabilisera statsskulden är dock på längre sikt
inte tillräckligt. För att minska sårbarheten och skapa handlingsutrymme inför
framtida konjunkturavmattningar bör ett mer långsiktigt mål vara att ta
ytterligare steg för att nedbringa skuldkvoten.
För att åstadkomma en snabb och påtaglig effekt på räntorna ges flertalet
åtgärder redan nu ett konkret innehåll och kan till stor del beslutas av riks-
dagen redan i höst.
Vidare utformas åtgärderna så att bördorna delas av alla grupper. Grunden i
välfärdssamhället - att varje människa skall kunna garanteras en god utbildning,
en bra sjukvård och en trygg ålderdom - måste säkras. Därför bör i största
möjliga mån kvaliteten i kommunernas verksamhet prioriteras framför nivåerna i
transfereringssystemen. I budgetpropositionen återkommer regeringen med en
redovisning av hur jämställdheten påverkas på olika politikområden.
Tillräckligt omfattande och väl utformade budgetförstärkningar kan leda in den
ekonomiska utvecklingen i en god cirkel med lägre räntor, stärkt krona, minskade
inflationsförväntningar, ökade investeringar, starkare tillväxt, stigande
sysselsättning och ytterligare förbättrade offentliga finanser. Mot denna
bakgrund föreslår regeringen nu inom ramen för ett fyraårigt program konkreta
åtgärder som förstärker de offentliga finanserna 1998 med 57,1 miljarder kr. Av
dessa avser 25,5 miljarder kr utgiftsbegränsningar och 31,6 miljarder kr
inkomstförstärkningar efter avdrag för inkomstbortfall på grund av minskade
transfereringsutgifter m.m. Genom de åtgärder som regeringen nu föreslår
fullföljs det socialdemokratiska partiets valmanifest.
Det försämrade statsfinansiella utgångsläget gör dessa åtgärder otillräckliga
för att stabilisera statsskulden under innevarande mandatperiod. Samtidigt gör
den starka konjunkturutvecklingen ytterligare budgetförstärkningar ekonomiskt
möjliga. Redan i valrörelsen redovisade socialdemokraterna att det kunde komma
att krävas större budgetförstärkningar än vad som hade preciserats i
valmanifestet. Regeringen kommer att föreslå ytterligare budgetförstärkande
åtgärder om sammanlagt 20 miljarder kr i budgetpropositionen 1995. Dessa kommer
att huvudsakligen vara besparingar i de offentliga utgifterna.
Vidare redovisas i en särskild proposition principerna för finansieringen av
medlemsavgiften till Europeiska Unionen (EU).
De närmaste åren kommer de offentliga finanserna dessutom att påverkas av
budgetförstärkande åtgärder som riksdagen har beslutat, vilka motsvarar
tillkommande budgetförstärkningar på sammanlagt ca 18 miljarder kr 1998 jämfört
med i år. Därtill blir ränteutgifterna lägre år 1998 som en följd av att de
sammantagna budgetförstärkningarna ger en lägre offentlig nettoskuld.
Såvitt i dag kan bedömas bör dessa åtgärder sammantagna vara tillräckliga för
att stabilisera statsskulden som andel av BNP i slutet av mandatperioden. Under
gynnsamma omständigheter kan det ske tidigare än så. Åtgärderna sammanfattas i
tabell 1.1.
Tabell 1.1 Sammanställning av åtgärder
Miljarder kronor
___________________________________________________________________
Effekt på den offentliga
sektorns finanser 1998
___________________________________________________________________
Tidigare beslutade åtgärder 18,3
Nu föreslagna utgiftsminskningar 25,5
Inkomstbortfall pga utgiftsminskningar -4,7
Nu föreslagna inkomstökningar 36,3
Summa 57,1
Ytterligare åtgärder i budgetproposition 20,0
Minskade ränteutgifter 18,0
Summa 113,4
___________________________________________________________________
Vidare föreslår regeringen ett antal kortsiktiga åtgärder för att stimulera
sysselsättningen under den närmaste tiden. Åtgärderna omfattar ett
investeringspaket, vilket beräknas leda till investeringar för 14 miljarder kr
och som inkluderar ett tidsbegränsat direktavdrag för byggnadsinvesteringar. För
att stärka arbetskraftens kompetens och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden
läggs arbetsmarknadspolitiken om i riktning mot utbildningsåtgärder och stärkt
rekryteringsstöd för att förhindra permanent utslagning av arbetskraften.
Särskilda åtgärder föreslås för att förhindra att unga drabbas av lång-
tidsarbetslöshet. Dessa åtgärder finansieras fullt ut genom minskningar av andra
utgifter för arbetsmarknadspolitiken m.m.
Den av regeringen föreslagna ekonomiska politiken bidrar till en ekonomisk
återhämtning. Tillväxten beräknas nästa år bli drygt 3 %. Därigenom ökar
sysselsättningen med ca 100 000 personer, den öppna arbetslösheten sjunker till
ca 7 % och bytesbalansen ger ett betydande överskott. Underskottet i den
offentliga sektorn sjunker med 2 procent av BNP. Förutsättningar skapas också
för att den ekonomiska uppgången skall kunna ske utan priset av hög inflation.
Prisökningarna förutses begränsas till ca 3 % år 1995. Därmed är grunden lagd
för att Sverige varaktigt skall kunna häva sig ur den djupa kris som präglat
ekonomin de senaste åren.
Den 13 november genomförs folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den
Europeiska Unionen. Utfallet i omröstningen kan komma att påverka den ekonomiska
utvecklingen i Sverige och förutsättningarna för den ekonomiska politiken.
Regeringen återkommer till dessa frågor.
2 Den ekonomiska utvecklingen
Den internationella ekonomiska utvecklingen
Efter en svag utveckling under 1993 i OECD-länderna, då BNP endast växte med
1 %, har det internationella konjunkturläget stärkts markant under 1994. Den
största förbättringen har skett i de europeiska länderna, samtidigt som
tillväxten i USA fortsatt i hög takt och konjunkturuppgången i Storbritannien
ytterligare befästs. I Japan är återhämtningen fortfarande vacklande. De
nordiska länderna sammantagna utmärker sig som ett starkt tillväxtområde. I
såväl Danmark som Norge bedöms BNP öka med över 4 % i år och även i Finland blir
tillväxten hög, av storleksordningen 3 %.
Inflationstrycket i OECD fortsätter att vara måttligt. Inflationen i OECD
uppgick till 2,4 % på årsbasis i juli. Gemensamt för så gott som samtliga
OECD-länder är dock att inflationsförväntningarna på några års sikt har ökat
under året.
Arbetslösheten i OECD har sjunkit något under året och uppgick i juli i år till
8,1 % av arbetskraften i juli. I OECD-Europa har arbetslösheten stabiliserats på
en mycket hög nivå och uppgick till 11,5 % av arbetskraften. Arbetslösheten har
sjunkit i bl.a. USA, Storbritannien och Kanada, medan den har fortsatt växa i
Japan och stabiliserats i Tyskland och Frankrike.
Finanspolitiken ger under 1994 en restriktiv effekt på den ekonomiska
aktiviteten i OECD. I OECD-Europa uppgår underskottet i den offentliga sektorn
till 6 % av BNP. Den offentliga sektorns skuldsättning har fortsatt att öka och
bruttoskulden uppgår i dagsläget till ca 70 % av BNP, vilket kan jämföras med ca
50 % av BNP för tio år sedan.
De lägre räntorna under 1993 är en viktig förklaring till den nuvarande
återhämtningen i de europeiska länderna. En mindre restriktiv penningpolitik har
möjliggjorts genom att länderna samtidigt genomfört medelfristiga
konsolideringsprogram för de offentliga finanserna. När penningpolitiken
stramades åt i USA i februari 1994 bröts den internationella trenden med
fallande långa räntor, bl.a. beroende på att tillväxtutsikterna förbättrats, att
efterfrågan på kapital ökat och att inflationsförväntningarna stigit.
Ränteuppgången har generellt sett varit störst i de länder som har dåliga
offentliga finanser och en tradition av höga prisökningar.
BNP-tillväxten i OECD beräknas uppgå till 2,6 % i år och till 2,8 % nästa år. I
OECD-Europa tilltar tillväxten, medan den bedöms dämpas något i USA nästa år,
främst beroende på en svagare utveckling för konsumtion och investeringar. I
Japan förväntas en svag uppgång. I de nordiska länderna blir sannolikt
tillväxten fortsatt förhållandevis kraftig, även om takten avtar i Danmark och
Norge.
Tabell 2.1 Internationell utveckling
Årlig procentuell förändring
______________________________________________________________
1992 1993 1994 1995
______________________________________________________________
BNP
OECD Europa 0,7 -0,6 2,1 2,8
OECD Totalt 1,4 1,1 2,6 2,8
KPI
OECD Europa 3,9 3,2 2,8 2,9
OECD Totalt 3,1 2,8 2,3 2,8
Arbetslöshet
(procent av arbetskraften)
OECD Europa 9,5 10,6 11,4 11,1
OECD Totalt 7,7 8,0 8,3 7,9
______________________________________________________________
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Trots uppgången väntas inflationen komma att bli låg historiskt sett för OECD
som helhet nästa år. Det avspeglar dels att det i många länder kommer att finnas
ledig kapacitet vad gäller arbetskraft, dels den större vikt som målet om
prisstabilitet givits i många länder. Det finns i Europa i dagsläget en bredare
uppslutning än tidigare kring vikten att hålla inflationen på en låg nivå.
Arbetslösheten i OECD bedöms minska något och uppgå till strax under 8 % 1995.
I OECD-Europa är andelen arbetslösa väsentligt högre, även om den också där
väntas minska.
De offentliga finanserna väntas förbättras i OECD under 1995, även om de
offentliga finanserna i flertalet länder förutses fortsätta att visa avsevärda
underskott i ett medelfristigt perspektiv, trots antaganden om en lång period
med god ekonomisk tillväxt och att ländernas olika konsolideringsprogram imple-
menteras fullt ut.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
Utvecklingen i svensk ekonomi har under de tre senaste åren varit starkt
negativ. Investeringarna har minskat med över 20 % och sysselsättningen med över
450 000 personer. Närmare 50 000 företag har gått i konkurs och många pro-
duktionsanläggningar har lagts ner och därmed har också den svenska produktion-
skapaciteten försvagats.
Den fallande sysselsättningen har medfört minskade offentliga inkomster, medan
den ökade arbetslösheten gett större offentliga utgifter. Omsvängningen från ett
underskott till ett kraftigt överskott i hushållssparandet liksom en för svag
budgetdisciplin och dyrbara kompromisser mellan olika önskemål har också
försämrat de offentliga finanserna.
Efter tre år med fallande produktion väntas BNP växa med ca 2,5 % år 1994.
Återhämtningen startar dock från en låg nivå, och avståndet till den långsiktiga
tillväxttrenden är betydande. Återhämtningen har hittills varit exportledd, men
investeringsaktiviteten ökar nu och BNP-tillväxten väntas bli drygt 3 % år 1995.
Den svenska industrins konkurrensläge är mycket gott. I första hand är det en
följd av att kronkursen har sänkts, men de senaste åren starka produktivitet-
sökningarna har också bidragit. Industriproduktionen stiger i år med ca 9 % och
nästa år förutses en uppgång på 6-7 %. Parallellt med den expansiva situationen
för de konkurrensutsatta sektorerna beräknas stora delar av den inhemska eko-
nomin få vidkännas en fortsatt dämpad efterfrågan. Den offentliga konsumtionen,
aktiviteten i byggsektorn och till en del även den privata konsumtionen förutses
utvecklas svagt.
En tudelning av ekonomin av detta slag är i viss utsträckning ett normalt
inslag i en återhämtningsfas. Att expansiva delar av ekonomin når sitt
kapacitetstak är heller inget att förvåna sig över. Det är snarare en naturlig
del i den strukturomvandling av ekonomin som nu sker. Av avgörande betydelse är
dock att ekonomin fungerar på ett sådant sätt att kapacitetsutbyggnaden och
omvandlingen verkligen kommer till stånd och att det sker utan att inflationen
tilltar. Den omläggning av den ekonomiska politiken som nu sker är inriktad på
att främja en sådan expansion utan ökad inflation. Arbetsmarknadspolitiken
inriktas på att underlätta rekrytering och minska risken för flaskhalsar.
Investeringarna stimuleras för att främja en snabbare kapacitetsutbyggnad i
näringslivet.
Det finns påtagliga risker med den nuvarande situationen. Det senaste halvårets
utveckling med stigande räntor och svag krona har fördjupat tudelningen av
ekonomin. Stora krav ställs nu på arbetsmarknadens funktionssätt för att inte
löneutvecklingen i industrin skall ge upphov till en inflationistisk utveckling.
Det bristande förtroendet för hållbarheten i utvecklingen av de offentliga
finanserna har också inneburit att den svenska kronan är lågt värderad. Detta
har förvärrat obalansen mellan ekonomins olika delar. En högre kronkurs skulle
verka dämpande på utvecklingen för exportsektorn samtidigt som lägre
importpriser skulle stimulera hemmamarknaden och minska inflationstrycket.
Det höga ränteläget har medverkat till att den begynnande uppgången av den
privata konsumtionen försvagats. Den nödvändiga konsolideringen av
statsfinanserna medför en minskning av den realt disponibla inkomsten för
hushållen nästa år. Hushållens skuldanpassning har emellertid varit kraftig de
senaste åren och skuldkvoten är nu betydligt lägre än innan kreditexpansionen
under andra hälften av 1980-talet. Tillsammans med en viss förbättring av ar-
betsmarknadsläget innebär detta att det är rimligt att förvänta sig en nedgång i
hushållssparandet. Därigenom skulle den privata konsumtionen komma att bli
ungefär oförändrad i volym 1995.
Bruttoinvesteringarna har vänt uppåt under 1994 från en mycket låg nivå.
Ökningen av näringslivets investeringar beräknas bli ca 18 %. Den höga
lönsamheten i kombination med en stark produktionstillväxt förutses medföra
fortsatta mycket stora investeringsökningar inom industrin under det närmaste
året, trots det höga ränteläget. Investeringarna inom övriga delar av näring-
slivet hålls tillbaka av den svaga hemmamarknaden. Allt fler tecken tyder dock
på att detta håller på att ändras. Priserna på kommersiella fastigheter har
stabiliserats och flera privata tjänstesektorer redovisar nu expansiva
produktionsplaner. Det kraftigt minskande bostadsbyggandet dämpar ökningen för
de totala bruttoinvesteringarna. Totalt förutses dessa dock öka med ca 12 % år
1995 och de ger därmed ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten.
Uppgången beror delvis på de nu föreslagna stimulansåtgärderna avseende
investeringar. Av dessa kan nämnas direktavdrag för byggnadsinvesteringar inom
näringslivet samt s.k. ROT-åtgärder riktade mot eftersatta investeringar.
Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört betydande
marknadsandelsvinster. Under 1993 och 1994 har marknadsandelarna för export av
bearbetade varor ökat med närmare 20 %. Under 1995 väntas de svenska
arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) stiga något mer än konkurrenternas
samtidigt som kapacitetsrestriktioner alltmer börjar göra sig gällande. Ett
fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunktur-
uppgången innebär dock att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt.
Ökningen bedöms bli knappt 9 % år 1995.
Importen har hittills i år ökat mycket kraftigt. Till en del beror detta på en
stark efterfrågan från exportsektorn. Den konkurrensfördel som importkonkurre-
rande hemmamarknadsföretag har erhållit genom deprecieringen av kronan har
hittills inte inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995
dämpas importefterfrågan något samtidigt som hemmamarknadsföretagen förväntas
kunna utnyttja det gynnsamma konkurrensläget. Importens ökningstakt förutses
därmed avta till ca 6,5 % år 1995.
Utvecklingen av utrikeshandeln innebär successivt tilltagande överskott i
handels- och bytesbalansen. År 1995 bedöms överskottet i bytesbalansen uppgå
till ca 2 % av BNP.
En väl fungerande lönebildning är av stor betydelse för att en hög och stabil
tillväxt skall kunna uppnås utan att inflationen ökar. Trots det mycket svaga
arbetsmarknadsläget steg de genomsnittliga lönerna relativt kraftigt under 1993.
Till viss del kunde den uppmätta löneökningen förklaras av en tillfällig s.k.
strukturell löneglidning som uppstår när sysselsättningen faller. Detta beror
dels på att de som kvarstår i sysselsättning har högre genomsnittslön, dels på
utbetalda avgångsvederlag. Denna effekt har beräknats till ca 1 procentenhet. De
genomsnittliga löneökningarna väntas uppgå till ca 3 % år 1994, vilket motsvarar
ökningstakten 1993 exkl. den strukturella löneglidningen. Prognoserna för 1995
är baserade på ungefär samma ökningstakt.
Konsumentpriserna väntas i år öka med knappt 3 %. Den underliggande inflationen
är emellertid väsentligt lägre. Höjda indirekta skatter och en stigande
räntenivå har drivit upp konsumentprisindex (KPI). Vidare har den svaga kronan
medfört ett betydande genomslag från importpriserna. Under 1995 bedöms öknings-
takten för KPI bli ca 3 %. Även denna prisökning härrör till stor del från höjda
indirekta skatter och avgifter samt minskade subventioner. Nettoprisindex
beräknas öka med bara drygt 2 %.
Det svåra läget på arbetsmarknaden har förbättrats något under loppet av 1994.
Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, har ökat betydligt. En ökad
medelarbetstid har emellertid inneburit att antalet sysselsatta personer
fortsatt att minska 1994 jämfört med 1993. Under det kommande året väntas
antalet sysselsatta öka med ca 2,5 %. Effekterna på arbetslösheten begränsas
dock av att även utbudet av arbetskraft väntas öka när situationen på
arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som är i
arbetskraften, dvs. arbetar eller är arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % år
1990 till 77 % år 1994. Många av de personer som har försvunnit ur arbetskraften
förväntas uppleva det som meningsfullt att återvända till arbetsmarknaden när
sysselsättningsmöjligheterna förbättras. Den öppna arbetslösheten beräknas
minska från ca 8 % år 1994 till knappt 7 % år 1995.
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år uppgå
till ca 11 procent av BNP. Uppgången i ekonomin och de föreslagna budgetför-
stärkande åtgärderna förutses leda till en successiv förbättring av de
offentliga finanserna de närmaste åren. Underskottet väntas minska till drygt
9 % år 1995. Eftersom budgetunderskottet alltjämt är mycket stort fortsätter
emellertid statsskulden att öka till uppskattningsvis 93 % av BNP vid slutet av
1995.
Tabell 2.2 Försörjningsbalans
______________________________________________________________
1992 1993 1994 1995
______________________________________________________________
Privat konsumtion -1,9 -3,8 0,4 0,0
Offentlig konsumtion -0,6 -0,7 -0,2 0,3
Stat 1,7 3,5 1,6 2,3
Kommuner -1,6 -2,5 -1,0 -0,6
Bruttoinvesteringar -11,0 -16,2 4,0 11,9
Näringsliv -15,7 -16,3 18,2 19,5
Bostäder -6,4 -28,3 -35,7 -23,0
Myndigheter 1,2 3,6 5,9 10,2
Lagerinvesteringar 1,3 0,3 0,6 0,2
Export 2,2 7,2 12,0 8,6
Import 1,3 -0,4 10,3 6,6
BNP -1,9 -2,1 2,5 3,4
______________________________________________________________
Tabell 2.3 Nyckeltal
______________________________________________________________
1992 1993 1994 1995
______________________________________________________________
Timlön, kostnad 3,6 3,9 2,8 3,5
KPI, dec-dec 1,9 3,9 2,8 3,0
NPI, dec-dec 2,9 3,6 2,1 1,6
Disponibel inkomst 2,7 -3,9 1,2 -2,0
Sparkvot (nivå) 7,4 7,2 8,0 6,1
Industriproduktion -0,7 1,8 9,0 7,6
Sysselsättning -4,1 -5,2 -1,1 2,5
Öppen arbetslöshet (nivå) 5,3 8,2 8,0 7,0
Total arbetslöshet (nivå) 9,0 12,5 13,1 12,0
Offentliga sektorns finansiella
sparande (i % av BNP) -7,4 -13,4 -11,0 -8,8
Privata sektorns finansiella
sparande (i % av BNP) 4,3 12,4 11,6 10,7
Bytesbalans (i % av BNP) -3,1 -1,0 0,6 1,9
______________________________________________________________
3 Politik för tillväxt, sysselsättning
och välfärd
Regeringen proposition innehåller i allt väsentligt förslag som socialde-
mokraterna gick till val på. Tillsammans med den budgetproposition som nu
förbereds rör det sig om ett gigantiskt program för att sanera statens finanser
för att därigenom återupprätta goda förutsättningar för Sveriges ekonomi.
Åtskilliga grupper i samhället kommer att känna av det, och många kommer att
tycka illa om enskilda inslag i programmet. Samtidigt torde alla inse att ett
program av detta slag är nödvändigt på lång sikt för såväl enskilda medborgare
som för det svenska näringslivet.
Propositionen skall alltså ses som förslag till åtgärder för att lägga ett nytt
och fast golv för den ekonomiska politiken i stället för det gungfly på vilket
Sverige befunnit sig de senaste åren. Lyckas denna sanering, kan utvecklingen
därefter bli betydligt mindre smärtsam. De förslag regeringen nu lägger och
arbetar med fordras för att på sikt skapa en hållfast grund för
välvärdspolitiken och för att få ett näringsliv som expanderar.
För att upprätthålla och utveckla välfärden krävs således en hög, balanserad
och uthållig tillväxt och en sänkning av arbetslösheten. Arbetslösheten har de
senaste åren ökat kraftigt och nått en nivå som inte har upplevts sedan
depressionen på 1930-talet. Erfarenheterna från andra länder visar att det är
svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under en längre tid. Den
ekonomiska politiken är därför inriktad på att snabbt minska arbetslösheten
innan den permanentas på en hög nivå.
En förutsättning för god tillväxt är att investeringarna ökar och att Sveriges
produktionsförmåga varaktigt höjas. Den djupa kris som den svenska ekonomin har
genomgått de senaste åren har lett till en rekordlåg investeringsnivå, som inte
är förenlig med en hög och stabil tillväxt. Investeringsnivån måste höjas
markant. Det behövs fler företag och fler företagare. De nya arbetstillfällena
måste i första hand tillkomma i näringslivet och de små och medelstora företagen
har därvid en central roll. Det statsfinansiella läget medför samtidigt att den
offentliga sektorn inte kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen i
någon större utsträckning.
I första hand måste en investeringsuppgång åstadkommas genom att den goda
konkurrenskraften i näringslivet befästs och genom att räntenivån sänks. För att
påskynda återhämtningen föreslår regeringen att möjligheter till direktavavdrag
för byggnadsinvesteringar skall gälla under perioden fr.o.m. den 1 november 1994
t.o.m. den 31 maj 1996. Vidare föreslår regeringen satsningar för att förbättra
underhållet av vägar, järnvägar, skolor och andra byggnader samt satsningar inom
miljö- och kulturområdet uppgående till sammanlagt drygt 4,7 miljarder kr. Dessa
utgifter finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för
arbetsmarknads- och regionalpolitiken.
Arbetsmarknadspolitiken liksom den ekonomiska politiken i övrigt bör utformas
så att arbetslösheten kan reduceras utan att löner och priser åter börjar öka
påtagligt. Detta kräver en politik som främjar rörlighet och övergång till
reguljära arbeten. Arbetslinjen måste stärkas. Stora krav måste ställas på
arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller lönebildning och arbetskraftens
rörlighet. Genom en ökad flexibilitet underlättas överföringen av arbetskraft
till expansiva yrken, branscher och regioner utan att de nominella
löneökningarna i ekonomin som helhet tilltar.
I detta sammanhang har såväl arbetsmarknadsutbildning som reguljär utbildning
stor betydelse. Genom en bred utbildningsverksamhet höjs kompetensnivån hos
arbetskraften så att förflyttningar från delarbetsmarknader med hög arbetslöshet
till sektorer med arbetskraftsbrist underlättas. Såväl matchningsproblemen som
inflationsdrivande tendenser reduceras därigenom. Arbetsmarknadspolitiken kommer
därför att läggas om i syfte att främja sysselsättningen på den reguljära
arbetsmarknaden, motverka inflationsdrivande flaskhalsar och höja kompetensen i
arbetslivet.
Arbetsmarknadspolitiken kommer dessutom att i allt större utsträckning riktas
mot personer som riskerar en permanent utslagning från arbetsmarknaden, de
långtidsarbetslösa, de som aldrig lyckats etablera sig, de utomnordiska
invandrarna och äldre som förlorat sitt arbete under lågkonjunkturen. Särskild
uppmärksamhet bör riktas mot de unga som bör vara på arbetsmarknaden men ännu
inte fått den möjligheten. Åtgärderna måste vara anpassade efter varje arbets-
sökandes behov och förutsättningar. Satsningar som främjar den geografiska och
yrkesmässiga rörligheten kommer att prioriteras framför traditionella
sysselsättningsskapande åtgärder. De speciella programmen för ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling kommer successivt att avvecklas och i stället ersättas med
andra arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder med särskild inriktning
på ungdomar. Det är dessutom angeläget att människors vilja att söka arbete och
acceptera erbjudanden om arbete regelbundet testas. Möjligheterna att neka
anvisat arbete måste vara mycket begränsade med avseende på lönenivå, region,
bransch och yrkeskategori. Svartjobb och bidragsfusk kan aldrig accepteras.
De internationella erfarenheterna visar att det största hotet mot en rättvis
fördelning av välfärden är en hög och bestående arbetslöshet. Den nuvarande höga
arbetslösheten kostar den offentliga sektorn stora belopp och hotar både den
generella välfärdspolitiken och rättvisan, genom att den skapar klyftor mellan
de som har arbete och de som saknar jobb. I år kommer mer än vart tredje hushåll
(exkl. pensionärshushållen) att direkt beröras av den höga arbetslösheten. Dessa
hushåll får betala en mycket stor andel av krisens kostnader, både ekonomiskt
och genom risk att drabbas av hälsobesvär.
Uppoffringarna för saneringen av de offentliga finanserna måste fördelas
rättvist. Dagens bördor får inte skjutas över på kommande generationer. Det
minskade inflationsskyddet av bl.a. pensionerna kommer att beröra många hushåll,
men i allmänhet med mindre månadsbelopp. Genom det särskilda bostadstillägget
ges stöd till de pensionärer som har svagast ekonomi. Den tillfälliga
värnskatten, den reducerade indexeringen av skatteskalan och förändringarna i
kapital- och förmögenhetsbeskattningen berör främst hushåll med höga eller
genomsnittliga inkomster.
En rättvis fördelning av välfärden förutsätter också att alla har lika tillgång
till barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och annan
offentligt finansierad service av god kvalitet. Genom inriktningen av de nu
föreslagna åtgärderna på inkomstförstärkningar och minskade transfereringar
värnas dessa verksamheter. Satsningarna på ökad utbildning och kunskap, såväl i
näringslivet som inom arbetsmarknadspolitiken och skolan, bidrar både direkt och
indirekt till en jämnare välfärdsfördelning.
Prioriteringen av arbetslinjen medför att möjligheterna att försörja sig själv
förbättras, den samlade välfärden ökar och fördelningen blir rättvis också i ett
längre perspektiv. Passivitet och fortsatt stora underskott i de offentliga
finanserna skulle, å andra sidan, innebära att bördorna fortsätter att öka och
vältras över på kommande generationer.
Sverige är en integrerad del av den globala ekonomin. Internationellt samarbete
är viktigt för att uppnå centrala politiska mål som god tillväxt, hög
sysselsättning och tryggad välfärd. Arbetslösheten är ett gissel i flertalet
industriländer, och det råder bred enighet om att detta problem måste ha högsta
prioritet.
Den 13 november tar svenska folket ställning till frågan om svenskt
EU-medlemskap. Om Sverige blir medlem i EU, så kommer Sverige att engagera sig i
arbetet med att forma en ny, aktiv politik för tillväxt och mot arbetslöshet i
Europa. Målen för sysselsättning och välfärd måste bli lika ambitiösa som målen
för finansiell stabilitet. Sverige kommer att medverka i strävandena att
förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att genomföra gemensamma europeiska
investeringsprojekt.
4 Finans- och penningpolitiken
De offentliga finanserna har försämrats på ett dramatiskt sätt under de senaste
åren. År 1990 var de samlade offentliga inkomsterna 57 miljarder kr större än
utgifterna. I år är i stället inkomsterna 166 miljarder kr mindre än utgifterna.
Detta stora underskott innebär att den offentliga skuldsättningen stiger snabbt.
De svaga offentliga finanserna försvårar samtidigt en förbättring av sysselsätt-
ningen, eftersom de bidrar till höga räntor samt en utbredd och påtaglig
osäkerhet. Detta håller tillbaka såväl investeringar som konsumtion och
motverkar därmed den ekonomiska återhämtningen.
Den långa räntan har stigit markant under innevarande år. Uppgången i
tioårsräntan på ca 4 procentenheter sedan bottennoteringen i slutet av januari
till dagens knappt 11 % kan delvis förklaras av en mindre uppgång i de
internationella räntorna, men framför allt av en oro för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige, och speciellt då för den offentliga skuldutvecklingen.
Räntedifferensen mot Tyskland på tioåriga obligationer har i år stigit från ca
1 procentenhet, när den var som lägst i våras, till över 4 procentenheter i
augusti. Därefter har den sjunkit något, till ca 3 procentenheter för
närvarande. Oron för den ekonomiska utvecklingen kommer även till uttryck i den
svenska kronans låga värde som bidrar till tudelningen av ekonomin och som
försvagar den ekonomiska återhämtningen.
Budgetpolitiken har de senaste åren varit alltför svag. Budgetdisciplinen måste
nu återupprättas och därmed förutsättningarna för en bibehållen låg inflation
och lägre räntor.
Den ekonomiska politiken måste läggas om så snart som möjligt. Avgörande är
därvid en kraftfull sanering av statsfinanserna. Budgetförstärkningarna bör vara
så omfattande och så utformade att de leder till en hållbar och
förtroendeskapande utveckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas
förutsättningar för lägre räntor och en starkare krona, vilket i sin tur kan
bidra till en stark och hållbar återhämtning av produktion, sysselsättning och
välfärd. Budgetförstärkningarna bör vidare i största möjliga utsträckning
befrämja ekonomins funktionssätt och utformas på ett rättvist sätt. Den
fördelningsmässigt allra viktigaste effekten är emellertid att en hög och
uthållig tillväxt skulle förbättra sysselsättningsmöjligheterna för svaga
grupper. Budgetförstärkningarna måste få genomslag på de offentliga finanserna
redan 1995 och 1996 för att ge så snabba effekter som möjligt på ränta,
växelkurs, skuldutveckling och ekonomisk återhämtning.
För att uppnå en stabilisering av statsskulden som andel av BNP i slutet av
mandatperioden krävs, såvitt nu kan bedömas, de budgetförstärkningar som
redovisats i tabell 1.1. I diagram 3.1 och 3.2 visas utvecklingen av
statsskulden som andel av BNP och den offentliga sektorns finansiella sparande
när dessa budgetförstärkningar beaktas vid olika antaganden om tillväxt fram
till år 1998. Inflationen antas vara 3 % per år, räntan på statsobligationer
antas falla successivt till 7 % år 1998. Beräkningarna är justerade för s.k.
under- och överkurser vid obligationsemissioner.
Diagram 3.1 Statsskulden. Procent av BNP
Källa: Finansdepartementet.
Diagram 3.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande. Procent av BNP
Källa: Finansdepartementet.
I valrörelsen begärde socialdemokraterna ett öppet mandat av väljarna för att
vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt för att sanera
statens finanser. De senaste prognoserna tyder på att statens budgetunderskott
innevarande budgetår, om inga åtgärder vidtas, blir större än tidigare beräknat,
främst till följd av högre räntor. Samtidigt är den ekonomiska utvecklingen
emellertid nu så stark att förutsättningar finns att uppnå en snabb
konsolidering av statsfinanserna. En sådan utveckling är en förutsättning för
att i den kommande konjunkturuppgongen få till stånd en varaktig tillväxt. Den
förbättrar också förutsättningarna för att klara en kommande konjunktur-
avmattning och göra statens finanser mindre känsliga för variationer i räntor
och valutakurser. Regeringen gör bedömningen att denna möjlighet till en
kraftfull förstärkning av statsfinanserna nu måste tas till vara.
Den ekonomiska politiken syftar även till att etablera en varaktigt låg
inflationstakt. Det är inte möjligt att uppnå hög tillväxt och successivt
stigande sysselsättning samtidigt som prisstegringarna är snabba. De ekonomiska
aktörerna skulle då komma att bygga in en hög inflationstakt i sina
förväntningar och i sitt beteende. Därmed skulle lönekrav komma att drivas upp
och misstroende mot valutan uppstå. Osäkerheten inför framtiden skulle tillta
med ökade riskpremier och högre räntor som följd. Det råder därför ingen
motsättning mellan prisstabilitet och hög sysselsättning. Tvärtom är
prisstabilitet en förutsättning för en långsiktigt hög tillväxt och hög
sysselsättning. Det visar sig också att länder med varaktigt låg inflationstakt
är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska störningar eller kriser
av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i samband med den turbulens som
vid olika tillfällen rått på de finansiella marknaderna under de senaste åren.
Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation på god
europeisk nivå. Riksbanksfullmäktige har definierat inflationsmålet så att in-
flationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent +/-1 pro-
centenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder.
Omläggningen av finanspolitiken väntas bidra till en starkare krona och lägre
långa räntor, vilket främjar en sund och balanserad utveckling av den svenska
ekonomin. En statsfinansiell sanering skulle bidra till att minska bördan på
penningpolitiken. Därmed skulle också förutsättningarna för bevarad
prisstabilitet öka, vilket ytterligare skulle förbättra förutsättningarna för en
balanserad och uthållig tillväxt.
5 Budgetpolitiken
5.1 Utgångspunkter
I det socialdemokratiska valmanifestet redovisades en politik för att angripa de
ökade obalanserna i ekonomin samt skapa en uthållig tillväxt och därmed värna
välfärden. För att detta skall lyckas är det nödvändigt att sanera
statsfinanserna och minska arbetslösheten.
Valmanifestet innehöll därför förslag till ett tillfälligt investeringsprogram.
Vidare redovisades planerade utgiftsminskningar och inkomstökningar, som skulle
förstärka statens finanser med 61 miljarder kr.
I valmanifestet anfördes att det skulle kunna bli nödvändigt med ytterligare
åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna. Det försämrade
statsfinansiella läget gör det nödvändigt att genomföra ytterligare budgetför-
stärkningar på sammanlagt ca 20 miljarder kr. Förslag härom kommer att
föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1995. Förslagen bör inriktas på
besparingar i de offentliga utgifterna.
5.2 Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna
De åtgärder som regeringen redovisar i denna proposition beräknas leda till en
förstärkning av de offentliga finanserna med 57,1 miljarder kr år 1998 för näst-
kommande budgetår. Budgetpropositionen, som föreläggs riksdagen i januari 1995,
avseende 1995/96 kommer att omfatta 18 månader till följd av omläggningen av
det statliga budgetåret till kalenderår. Budgetförslaget för 1995/96 kommer
således att omfatta tiden den 1 juli 1995 till den 31 december 1996. Nedan redo-
visas emellertid besparingsåtgärdernas effekter för de första 12 månaderna.
Åtgärder vidtas vidare för att korrigera vissa tidigare fattade beslut. Det
gäller förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och långsammare nedtrappning av
räntebidragen för bostäder som byggts under senare år. Vidare läggs förslag om
insatser för sysselsättningen. Åtgärderna är finansierade och leder därmed inte
till några negativa effekter på de offentliga finanserna.
Tabell 5.1 Förstärkningar av den offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor, 1994/95 års prisnivå
______________________________________________________________
1995/96 1998
(12 mån)
______________________________________________________________
Avskaffat vårdnadsbidrag1 3,2 3,2
Översyn av ekonomiskt familjstöd2 0,0 3,7
Flerbarnstillägg 0,5 0,5
Bidragsförskott 0,2 0,8
Förtidspensionering 1,9 4,3
Anslag för säkerhet 1,8 4,0
Jordbrukssektorn 0,3 0,3
Minskad statlig konsumtion 2,0 2,0
Skatteadministrationsersättning från
kyrkliga kommuner 0,3 0,3
Minskad indexering pensioner, m.m. 3,2 8,4
Avgår:
Långsammare nedtrappning av räntebidragen -1,3 -2,0
Summa besparingar 12,1 25,5
Indirekta effekter: -2,0 -4,7
Inkomstbortfall till följd av minskade
utgifter
Värnskatt 3,2 4,2
Enhetlig kapitalbeskattning 7,5 7,5
Bevarad förmögenhetensskatt 1,9 1,9
Avkastningsskatt 1,9 1,9
Minskad indexering 1,9 4,4
Sänkt bolagsskatt -0,5 -2,0
Egenavgifter 2,6 14,4
Övriga skatteförändringar 1,6 4,7
Summa skatter och avgifter3 19,7 36,3
Summa förstärkningar av den offentliga
sektorns finanser 29,8 57,1
______________________________________________________________
1 Inkl. återinförande av 90 garantidagar.
2 Ersätter en karensdag vid tillfällig föräldraledighet.
3 Delarna motsvarar inte totalsumman på grund av interaktionseffekter.
5.2.1 Åtgärder på utgiftssidan
Åtgärder inom Socialdepartementets område
Inom familjepolitiken minskas flerbarnstillägget och bidragsförskotten. Vidare
föreslås att en utredning för översyn och effektivisering av det samlade
ekonomiska familjestödet tillsätts. Ett av utredningens huvudsyften skall vara
att föreslå bestående utgiftsminskningar som senast under år 1998 motsvarar en
nettoeffekt på de offentliga utgifterna med 3 000 miljoner kr.
Vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt återinförs de
90 garantidagarna med samma ersättningsnivå som tidigare.
Vidare föreslås ett antal olika åtgärder för att minska de totala nettout-
gifterna för förtidspensioneringen med 3 000 miljoner kr.
Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitik
Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitiken skall effektiviseras
genom ökad samordning. Regeringen förslår att utgiftsbegränsningarna inom dessa
områden sammantaget uppgår till 3 060 miljoner kr senast 1998.
De anslagsmässiga konsekvenserna av detta kommer att lämnas i budget-
propositionen 1995. Följande fördelning mellan departementsområdena utgör
inriktningen för detta.
Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde vidtas utgiftsbegränsningar om
2 000 miljoner kr som skall uppnås senast 1998. Regeringens inriktning är, om
det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att de försvarsbeslut som fattas
hösten 1996 och som omfattar perioden 1997-2001, skall leda fram till
ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner kr. Nästa försvarsbeslut måste
bli föremål för överläggningar mellan riksdagspartierna.
Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde fastställs biståndsramen för
budgetåren 1995/96 till 1998 till ett nominellt oförändrat belopp om 13 360
miljoner kr. Ytterligare avräkning sker med 300 miljoner kr avseende asylkost-
nader. Det är regeringens målsättning att när den ekonomiska utvecklingen
tillåter det successivt uppfylla enprocentsmålet.Utgifterna för invandring m.m.
reduceras med minst 760 miljoner kr jämfört med gällande planer. Minskningarna
kommer att åstadkommas genom bl.a. förbättrad inresekontroll samt regel- och
organisationsförändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställigheten av
s.k. avlägsnandebeslut effektivare. Regeringen kommer också att uppdra åt en
invandrings- och flyktingkommitté att lämna förslag med utgångspunkt från propo-
sitionen om aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m. (prop. 1990/91:195).
Utredningsarbetet tar sikte på att undanröja eller lindra orsaker bakom flykt
och påtvingad migration. Vidare skall i första hand den som bäst behöver skydd i
vårt land tillåtas stanna här. Dessutom skall de förslag om planeringsramar för
invandringen som diskuterades i propositionen vidareutvecklas av kommittén. En
proposition grundad på kommitténs förslag bör kunna lämnas till höstriksdagen
1995. Förslagen bör genomföras under år 1996.
De totala utgiftsbegränsningarna inom anslagen för säkerhet kommer härmed att
uppgå till minst 5 000 miljoner kr senast år 2001 med hänsyn taget till det
kommande försvarsbeslutet.
Besparingar inom Jordbruksdepartementets område
Inom Jordbruksdepartementets område uppfylls valmanifestets besparingsbeting om
300 miljoner kr genom dels successiv neddragning av statens stöd till
avbytarverksamheten med 100 miljoner kr, dels minskad beredskapslagring av
livsmedel m.m. med 200 miljoner kr. Besparingarna genomförs budgetåret 1995/96.
Minskad statlig konsumtion
Besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Jämfört med redan
fattade beslut skall utgifterna för statlig konsumtion minska med 2 000 miljoner
kr. Det motsvarar ca 3 % av de statliga förvaltningsanslagen. Besparingen kommer
att genomföras redan budgetåret 1995/96.Besparingen kommer under det fortsatta
budgetarbetet att fördelas mellan berörda myndigheters anslag. Utgångspunkten
för fördelningen av besparingsbeloppet utgörs av de budgeterade utgifterna för
statens förvaltningsanslag. Det innebär att stora delar av besparingskravet
kommer att läggas på bl.a. Justitie-, Social-, Finans- och Utbildningsdeparte-
mentens områden.
Den exakta fördelningen av besparingarna på förvaltningsanslagen kommer att
föreslås i budgetpropositionen. Det går för närvarande inte att bedöma i vilken
utsträckning förslagen till neddragningar av denstatliga konsumtionen kommer att
leda till personalminskningar. Osäkra faktorer som t.ex. om besparingarna kommer
att tas ut genom strukturella åtgärder, t.ex. renodling av statlig verksamhet
eller på annat sätt, är oklara.
Regeringen har under de tre senaste budgetåren till riksdagen redovisat de
konsekvenser för personalen som följer av de förslag som förelagts riksdagen.
Regeringen har när det gäller de nu föreslagna besparingarna för avsikt att även
i årets budgetproposition redovisa personalkonsekvenserna. Regeringen avser
också att härutöver informera riksdagen om de erfarenheter som hittills vunnits
av omställningsarbetet.
Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner
Kyrkokommunerna bör också bidra till saneringen av statens finanser. Mot denna
bakgrund bör kyrkokommunerna ersätta staten för administrationen av
kyrkoskatten. För år 1995 beräknas ersättningen uppgå till 300 miljoner kr.
Ersättningen för 1995 bör tas ut genom att de kyrkliga kommunernas fordran på
staten avseende skattemedel minskas.
Minskad indexering
Nivån på ett stort antal förmåner från de offentliga transfereringssystemen är
knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Genom
kopplingen till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med automatik i
takt med att priserna förändras. De utgifter som berörs är framför allt
pensioner och studiemedel.
Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera de offentliga
finanserna bör enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräkningen
begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning av basbeloppet ändras
så att endast en del av prisförändringarna får genomslag på basbeloppets
uppräkning. På detta sätt minskar de offentliga utgifterna samtidigt som
skatteinkomsterna ökar.
Regeringen vill med detta understryka vikten av att inflationen även
fortsättningsvis hålls nere på en låg nivå. Den direkta kopplingen mellan
inflationstakt och förstärkning av de offentliga finanserna som den minskade
indexeringen innebär torde enligt regeringens bedömning även minska för-
väntningarna om framtida inflation.
Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en temporär
åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför kopplas till
storleken på detta och ske på så sätt att basbeloppsuppräkningen jämfört med
1994 års basbelopp begränsas till 60 % av förändringen i prisnivån så länge
underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr. Om budgetunderskottet
är mindre än 100 miljarder, men överstiger 50 miljarder skall
inflationsuppräkningen begränsas till 80 %. För det fall budgetunderskottet
kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt regeringens bedömning
basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med prisförändringen.
5.2.2 Inkomstförstärkande åtgärder
Regeringen föreslår en rad förändringar i skattereglerna som bidrar till
saneringen av de offentliga finanserna. Åtgärderna innebär också att de
principer som låg till grund för den brett förankrade skattereformen 1990-1991
återställs. Dessa var enkelhet, likformighet och rättvisa.
Förslagen rörande beskattning av sparande och kapitalägande grundas på den
likformighet som åsyftades i skattereformen. Utdelningsinkomster och reavinster
på aktier beskattas på samma sätt som övriga kapitalinkomster. Den allmänna
skattesatsen för kapitalinkomster föreslås ligga kvar på 30 % även efter den 1
januari 1995, vilket innebär att skattelättnaden för ränteutgifter behålls på
dagens nivå. Detta bidrar till att stabilisera marknaderna för villor och
bostadsrätter. Skattesatserna vid beskattning av pensions- och
försäkringssparande höjs av statsfinansiella skäl samt av fördelnings- och
likformighetsskäl. Åtgärden bidrar också till mer kortsiktiga mål att stimulera
konsumtionen. Fastighetsskatten höjs med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996 för att
undvika en ytterligare försämring av räntebidragen i den nyare bostadsbeståndet.
I en särskild proposition (prop. 1994/95:53) har redan föreslagits en s.k.
rullande fastighetstaxering där taxeringsvärderna räknas om varje år, vilket
också stärker statsfinanserna. Förmögenhetsskatten behålls på sin nuvarande
nivå. Den framtida utformningen bereds vidare. Skattebefrielsen på arbetande
kapital berörs ej av de förslag som nu läggs.
Företagsbeskattningen skall ha en utformning som ger goda villkor för
näringslivet, i synnerhet för små och medelstora företag samt för nyföretagande.
De skattehöjningar på aktiebolagen som beslutades till följd av prop.
1993/94:50 skall återtas. Detta förbättrar villkoren för investeringar i
Sverige. Stämpelskatten på nyemitterade aktier slopas. Därutöver skall
skatteuttaget reduceras till den nivå som skulle följa av 1991 års regler. Detta
kan ske genom att lättnaderna koncentreras på försörjningen av externt
riskkapital eller genom mer generella lättnader. Den närmare utformningen skall
prövas efter samråd med näringslivet. Tidigare beslutade regler för enskilda
näringsidkare, som ger dessa med aktiebolagen likvärdiga expansionsvillkor,
behålls i huvudsak.
För att stimulera näringslivets byggnadsinvesteringar föreslår regeringen
direktavdrag för 50 % av nedlagda kostnader under perioden den 1 november 1994
till den 31 maj 1996. Detta bidrar till att tidigarelägga återhämtningen i
byggsektorn och motverka arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Därtill utvidgas
produktionskapaciteten i näringslivet, vilket minskar risken för flaskhalsar och
inflationsimpulser.
Det allvarliga statsfinansiella läget gör det nödvändigt att förstärka statens
inkomster även på andra sätt. Mest betydelsefullt i detta sammanhang är en
höjning av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen med 1 procentenhet
per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs. med totalt 3 procentenheter. Av både
statsfinansiella skäl och för att uppnå en förenklad hantering vid skattemyn-
digheterna höjs det icke avdragsgilla beloppet för resekostnader från 4 000 till
6 000 kr.
Det är också nödvändigt att temporärt göra vissa avsteg från vad som lades fast
i 1990-1991 års skattereform. Skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k.
skiktgränsen höjs från 20 till 25 % t.o.m. år 1998. Indexeringen av skatteskalan
och uppräkningen av grundavdraget begränsas tillfälligt. Det senare medför att
grundavdraget vid beräkning av statlig skatt och skiktgränsen inte räknas upp
lika mycket som annars kulle ha gjorts de närmaste åren. Grundavdraget vid
beräkning av statlig inkomstskatt återinförs 1995. Frågan om grundavdragens
utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband med avvecklingen av
värnskatten.
Förslagen på det skattepolitiska området m.m. innebär en betydande in-
komstförstärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår
till drygt 36 miljarder kr. För framtiden bör mer betydande höjningar av
skatteuttaget undvikas. Det gäller kommunalskatterna och de skatter som
riksdagen direkt kan påverka. Ett ökat inslag av skatter och avgifter som har
gynnsamma effekter på miljön kommer att prövas ytterligare.
5.2.3 Åtgärder som vidtas för att korrigera tidigare fattade beslut
De åtgärder som nedan redovisas för att korrigera vissa tidigare fattade beslut
är utformade så att de långsiktigt inte försämrar de offentliga finanserna.
Räntebidragen
Den år 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade räntan 1995 och 1996
avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energisparande åtgärder eller
förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler genomförs inte. Den
budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle medföra görs
i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och hyreshusenheter
som innehåller bostäder, alternativt tomtmark för småhus, på lantbruksenhet.
Skatten höjs från 1,5 till 1,7 procent fr.o.m. beskattningsåret 1996.
Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsrätten
Regeringen föreslår i prop. 1994/95:99 att försämringen som gjorts av arbets-
löshetsförsäkringens arbetsvillkor upphävs, liksom begränsningen av ersättnings-
perioden. Vidare lämnas förslag till ändringar som syftar till att effektivisera
arbetslöshetsförsäkringen.
Vad gäller arbetsrätten har regeringen nyligen avlämnat en proposition där
försämringarna i arbetsrätten upphävs.
5.2.4 Insatser mot arbetslöshet
Regeringen lägger fram förslag till insatser som primärt består av arbets-
marknadspolitiska åtgärder, utbildningsåtgärder och bidrag till investeringar.
Vidare föreslås direktavdrag för byggnadsinvesteringar. Paketet utformas i
enlighet med regeringsförklaringen. Åtgärdernas utformning tar hänsyn till
konjunkturläget och är tillväxtbefrämjande. Finansieringen kommer att ske genom
omfördelning av redan anvisade medel.
Arbetsmarknadspolitiken läggs om i riktning mot rörlighetsfrämjande åtgärder
och ett stärkt rekryteringsstöd.
Utbildningsinsatserna kommer att ske inom det reguljära utbildningsväsendet och
inom arbetsmarknadsutbildningen. Antalet nya utbildningsplatser uppskattas till
ca 30 000.
Investeringarna kommer framför allt att inriktas på underhåll och syftar till
att stimulera byggsektorn under 1995. Sysselsättningseffekten av dessa
investeringar uppskattas till ca 50 000 personer.
5.3 Kommunal ekonomi
Kommuner och landsting har en avgörande roll för välfärden. Kommunala verk-
samheter inom vård, omsorg och utbildning är välfärdens kärna. Kvaliteten inom
dessa verksamheter måste hävdas även i ekonomiskt kärva tider.
Den kommunala sektorns omfattning och betydelse gör att staten måste kunna
påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen och finansieringen av verksam-
heten. Detta sker dels genom lagstiftning inom den kommunala verksamheten, dels
genom att staten anger det skattefinansierade utrymmet.
Kommunsektorn genomgår för närvarande stora förändringar. En stor del av
neddragningarna i den offentliga sektorn har skett inom kommuner och landsting.
Under de senaste åren har antalet sysselsatta minskat. Sysselsättningen börjar
närma sig de nivåer som den hade i mitten av 1980-talet. Under åren 1992 till
1995 beräknas antalet årsarbetare minska med drygt 91 000. Detta sker
huvudsakligen genom naturlig avgång, tidigarelagda pensioneringar, ökad
sysselsättningsgrad och genom att vikariat inte förlängs. Bara en mindre del
sker genom uppsägning av fast anställd personal.
Tabell 5.3 Den kommunala sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor i löpande priser
________________________________________________________
År 1993 1994 1995
________________________________________________________
Finansiellt sparande 22 9 4
________________________________________________________
Källa: Finansdepartementet.
Mellan åren 1988 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande
på mellan 2 och 8 miljarder kr per år. Kommunsektorns finansiella sparande för-
stärktes under år 1992 då ett finansiellt överskott på 16 miljarder kr uppstod.
Det finansiella sparandet fortsatte att stiga även år 1993. För 1994 beräknas
kommunsektorns finansiella sparande uppgå till 9 miljarder kr. De stora positiva
resultaten kan till största delen förklaras av neddragningar i den kommunala
sysselsättningen, den nedväxling av pris- och löneökningstakten som skett de
senaste åren samt ökade skatteintäkter till följd av den tvååriga eftersläp-
ningen i det gamla systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den kommuna-
la sektorns finansiella sparande går under de närmaste åren ner i förhållande
till nivåerna åren 1992-1994. För att medborgarnas behov av service på bästa
möjliga sätt skall tillgodoses, måste arbetet med att öka produktiviteten i den
kommunala verksamheten drivas vidare. Under de närmaste åren kan en framgångsrik
ekonomisk politik och ekonomisk utveckling leda till att nedgången i den
kommunala verksamheten bryts.
Regeringen anser att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner bör vara ytterst
återhållsamma med skattehöjningar. En enskild kommuns beslut att höja
kommunalskatten bidrar till att skärpa den samlade beskattningen av arbete,
vilket innebär betydande nackdelar ur samhällsekonomisk synvinkel. Regeringen
kommer att följa utvecklingen av kommunalskattemedlen och väga in denna fråga i
överläggningarna med företrädare för kommunsektorn inför bedömningen av det
skattefinansierade utrymmet. Kommunsektorn är särskilt gynnad av en god allmän-
ekonomisk politik. En sådan politik främjar sektorn snabbt och direkt genom att
sysselsättningen ökar, vilket medför ökade skatteintäkter och minskade kostnader
för socialbidrag, särskilda insatser för att skapa arbetstillfällen etc. Den
omläggning som nu sker av den ekonomiska politiken bör således dämpa behovet av
skattehöjningar.
Mot bakgrund av vad regeringen tidigare har redovisat om målen för
budgetpolitiken och det ekonomiska läget har regeringen inte omprövat nivån på
de statliga bidragen för år 1995. De kvarstår således nominellt oförändrade.
Regeringen avser att återkomma till vårriksdagen om det skattefinansierade
utrymmet för år 1996.
Riksdagen har under de senaste åren fattat flera beslut av stor betydelse för
den kommunala sektorn. En mer långsiktig stabilitet i skatte- och bi-
dragssystemen bör eftersträvas för kommuner och landsting. En parlamentariskt
sammansatt beredning har tillkallats med uppgift att lämna förslag som innebär
att förutsättningarna för detta kan förbättras. Beredningen förutsätts inom kort
lämna sitt förslag till regeringen. Regeringen avser därefter att föreslå
riksdagen att ett nytt system för utjämning av kostnader och intäkter för
kommuner och landsting skall träda i kraft år 1996. I beredningens uppgift ingår
även att finna en långsiktig lösning på hur de ekonomiska regleringarna mellan
staten och kommunsektorn skall göras. I avvaktan på att nya system skall träda i
kraft kommer ekonomiska regleringar med anledning av förslagen i denna
proposition att regleras genom att kommunalskattemedlen justeras.
I årets kompletteringsproposition gjordes bedömningen att den nuvarande
ordningen för kommunernas och landstingens mervärdesskattehantering bör
förändras fr.o.m. år 1995. Det anfördes bl.a. att kompensationsordningen för
ingående mervärdesskatt i verksamheter som inte medför skattskyldighet inte bör
kopplas till mervärdesskattesystemet. Vidare uttalades att ett system för
konkurrenskorrigering bör bygga på kommunal självfinansiering.
Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen om mervärdesskatten och EG
(prop. 1994/95:57) redovisat att utformningen av ett slutligt sådant system bör
övervägas ytterligare. Det kan därför inte införas förrän fr.o.m. år 1996.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
I den nämnda propositionen föreslås dock vissa ändringar att gälla redan
fr.o.m. år 1995. Som en övergångslösning för detta år föreslår regeringen bl.a.
att kommuner och landsting som hittills skall kunna få återbetalning av ingående
mervärdesskatt inom skattefria verksamheter, men genom ett särskilt förfarande
som är skilt från mervärdesskattesystemet.
6 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar i
avsnitten 1-4,
2. godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och inkomst-
förstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5.
7 Socialdepartementets verksamhetsområde
En viktig förutsättning för regeringens politik är att grunddragen i den
generella välfärdspolitiken skall stå fast. Det ekonomiska läget i landet
innebär emellertid att stora besparingar måste ske inom de flesta områden. En
strävan har varit att göra besparingarna på ett sådant sätt att de svagaste
grupperna i samhället inte drabbas alltför hårt.
Besparingar inom pensionsområdet har utformats utifrån en strävan att de
kortsiktiga besparingar som nu föreslås inte skall ändra förutsättningarna för
den av riksdagen beslutade reformeringen av ålderspensioneringen. Den
huvudsakliga metod som regeringen valt är att begränsa uppräkningen av
basbeloppet. För att minska de negativa effekterna för de sämst ställda
pensionärerna inrymmer besparingspaketet en förstärkning av det särskilda
bostadstillägget till pensionärer.
Även inom det familjepolitiska området föreslås betydande besparingar. En
strävan har också varit att inte göra regelverket mer komplext än i dag. Det
förslag om införande av en karensdag i föräldraförsäkringen som presenterades i
det socialdemokratiska valmanifestet genomförs av detta skäl inte nu. Regeringen
avser i stället att efter särskild utredning precisera nettoutgiftsminskningar
om ytterligare 3 miljarder kr inom det ekonomiska familjestödet. I enlighet med
valmanifestet avskaffas vårdnadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1995 och
garantidagarna återinförs.
7.1 Sammanfattning av förslag till besparingar
I följande tabell redovisas beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder.
Tabell 7.1 Beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder
Miljoner kronor, 1994/95 års prisnivå, netto
______________________________________________________________________
Åtgärdspaket/område Utgiftsminskningar efter skattebortfall
_______________________________________
1995/96 1998
12 mån
______________________________________________________________________
Ekonomiskt familjestöd (exkl.
basbeloppsjustering) 2 990 6 600
Pensioner, begränsad basbelopps-
uppräkning1 2 200 5 700
Förtidspensioner 1 300 3 000
Förbättrat särskilt bostadstillägg
för pensionärer -70 -200
______________________________________________________________________
1 Basbeloppsjusteringer ger, förutom i tabellen redovisade effekten på
pensionerna, även effekter på studiemedel och skatteintäkter.
7.2 Ekonomiskt familjestöd
7.2.1 Inledning
Regeringen har inledningsvis redogjort för den ekonomiska situationen och
behovet av besparingar. I detta avsnitt anges hur besparingsåtgärderna utformas
vad gäller det ekonomiska familjestödet. Den besparing på netto 2,3 miljarder kr
som uppkommer genom slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av
garantidagarna har redovisats i propositionen (prop. 1994/95:61) om slopande av
vårdnadsbidraget och återinförande av garantidagarna.
Regeringens förslag innebär vissa begränsningar av flerbarnstilläggen men med
inriktning att skydda de riktigt stora familjerna. Lagtekniskt innebär förslagen
att flerbarnstilläggen i fortsättningen uttrycks i krontal och inte som
proportion av barnbidragen.
Vi föreslår vidare att bidragsförskottet fryses på den nuvarande nivån och
anges i kronor, liksom att preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs. En
särskild utredning - Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 - ser för
närvarande över ensamförälderstödet. De förslag som här lämnas inkräktar inte,
enligt vår mening, på utredningens möjligheter att utforma ett bättre och
enklare stödsystem inom området.
Vi avser att påbörja ett utredningsarbete med inriktning att minska netto-
utgifterna för det direkta stödet till barnfamiljerna med 3 miljarder kr realt
år 1998. Inriktningen av utredningsarbetet skall vara att i ett sammanhang pröva
det totala ekonomiska stödet till barnfamiljerna för att därigenom åstadkomma en
bättre samordning av de olika regelsystemen. Genom en sådan samordning kan
effekter som inte är avsedda motverkas och leda till minskade totala kostnader
för samhället. Utredningsarbetet skall vara slutfört den 1 juli 1995 så att
åtgärderna skall kunna träda i kraft den 1 juli 1996.
7.2.2 Ändrade regler för flerbarnstillägg
Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen justeras ned och lämnas från den 1
januari 1995 med 2 400 kr per år för det tredje barnet, med 7 200 kr per år för
det fjärde barnet och med 9 000 kr per år för det femte och varje ytterligare
barn.
Skälen för regeringens förslag: I de diskussioner som tidigare har förts inom
det Socialdemokratiska arbetarepartiet med anledning av de nedskärningar som är
nödvändiga inom barnbidragssystemet har ett successivt slopande av flerbarns-
tilläggen förts fram som en lämplig åtgärd. Undersökningar visar emellertid att
de riktigt stora familjerna redan med gällande flerbarnstilläggssystem, i högre
grad än familjer med färre barn är beroende av socialbidrag. Att helt slopa
flerbarnstilläggen skulle därför innebära ett ökat socialbidragsberoende för de
stora familjerna. Regeringen har därför valt att föreslå en begränsad sänkning
av flerbarnstilläggen samtidigt som dessa frikopplas från barnbidragsnivån i
systemet.
Förslaget föranleder ändringar i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
Förslaget innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca 540 miljoner
kr. För innevarande budgetår kan besparingen beräknas till ca 270 miljoner kr.
7.2.3 Preskriptionstid för underhållsbidrag
Regeringens förslag: Preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs från tre
till fem år fr.o.m. den 1 januari 1995.
Skälen för regeringens förslag: Preskriptionstiden sänktes vid den stora under-
hållsbidragsreformen år 1979 från tio till tre år för att underlätta för de
underhållsskyldiga. Det innebar att just denna preskriptionstid blev osedvanligt
kort. En femårig preskriptionstid innebär enligt vår mening en bättre avvägning
mellan den enskildes intresse av att slippa skulder för gången tid och sam-
hällets och vårdnadshavares intresse att få betalt för sina fordringar.
Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 9 § föräldrabalken och 15 kap. 5 §
utsökningsbalken. Om förslaget antas krävs också ändringar i propositionen om
Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogden (prop. 1994/95:49) som
nyligen har överlämnats till riksdagen. Denna fråga får dock tas upp i ett
senare sammanhang.
När förändringen slagit helt igenom beräknas förslaget innebära en kost-
nadssänkning på ca 60 miljoner kr för helt år. Detta inträffar efter två år från
det att de nya reglerna börjar gälla.
Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 (S 1993:09) kommer att vid
årsskiftet redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av
underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa.
7.2.4 Begränsningar i bidragsförskottssystemet
Regeringens förslag: Bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1995 med 14 080 kr per barn och år.
Skälen för regeringens förslag: En översyn pågår för närvarande vad gäller
underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemen. I avvaktan på närmare
ställningstagande till kommande förslag föreslår vi att bidragsförskotten under
perioden fram till år 1999 inte räknas upp enligt gällande indexregler.
Garantinivån fastläggs således fr.o.m. den 1 januari 1995 på nuvarande nivå
14 080 kr per barn och år eller 1 173 kr per barn och månad.
Om inte den pågående översynen föranleder andra förändringar som, tillsammans
med ovanstående åtgärd, ger en nettoutgiftsminskning år 1998 på 700 miljoner kr
kommer regeringen för att uppnå denna besparing att återkomma med förslag om att
bidragsförskottet sänks till 13 780 kr den 1 juli 1996, till 13 200 kr den 1
januari 1997 och till 12 600 kr den 1 januari 1998.
Förslaget föranleder ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
7.3 Begränsad uppräkning av basbeloppet
Regeringens förslag: Reglerna för fastställande av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras på följande sätt. Det jämförelsetal
som används vid beräkning av basbeloppet avseende år 1995 och därefter skall
fr.o.m. år 1995 multipliceras med basbeloppet 35 200 kr. Fr.o.m. år 1995 skall
jämförelsetalet räknas upp med 60 % av den förändring av det allmänna prisläget
fram till oktober året före det år basbeloppet avser räknat från oktober året
dessförinnan efter avdrag för kvarvarande effekter av deprecieringen av den
svenska kronan år 1992.
Vid beräkning av pensiongrundande inkomst och fastställande av pensionspoäng
skall nämnda prisförändring, efter avdrag för deprecieringseffekter, beaktas
till 100 %.
Regeringens bedömning: Begränsning i uppräkningen av basbeloppet bör gälla så
länge som underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr räknat på
årsbasis. Om underskottet understiger 100 mdkr, men överstiger 50 miljarder kr,
bör uppräkning av basbeloppet ske med 80 % av förändringen i det allmänna
prisläget. Då underskottet är mindre än 50 miljarder kr bör hela förändringen i
det allmänna prisläget beaktas vid beräkning av basbeloppet.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nivån på ett stort antal förmåner
från de offentliga systemen är knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Bl.a. gäller detta nivån på pensioner och studiemedel.
Basbeloppet fastställs varje år av regeringen och räknas upp med den förändring
i det allmänna prisläget som skett fram till oktober månad året före det år
basbeloppet avser från motsvarande tidpunkt året dessförinnan. Genom kopplingen
till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med automatik i takt med att
priserna förändras. Vid några tillfällen har särskilda beslut fattats om
avvikelse från en fullständig inflationsjustering av basbeloppet. Det gällde
bl.a. priseffekterna till följd av genomförandet av skattereformen under åren
1990-1991 och med anledning av den svenska kronans depreciering år 1992.
Deprecieringseffekten skall även påverka fastställandet av basbeloppet för år
1995.
Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera statsfinanserna bör
enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräkningen begränsas.
Detta bör ske genom att grunden för beräkning av basbeloppet ändras så att
endast en del av prisförändringarna får genomslag på basbeloppets uppräkning.
Basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställs
med hjälp av ett jämförelsetal. Detta jämförelsetal bör fr.o.m. år 1995 beräknas
på ett sådant sätt att talet räknas upp med 60 % av förändringen i det allmänna
prisläget fram till oktober året före det år basbeloppet avser räknat från
oktober året dessförinnan efter avdrag för kvarvarande direkta effekter av
deprecieringen av den svenska kronan år 1992. I samband med denna förändring
byts basåret för basbeloppet från 1989 till 1994. Detta innebär att jäm-
förelsetalet fr.o.m. år 1995 skall multipliceras med basbeloppet 35 200 kr, dvs.
basbeloppet för år 1994.
Med förslaget till begränsad uppräkning av basbeloppet åstadkoms betydande
minskningar av de offentliga utgifterna. Genom att bl.a. grundavdraget i in-
komstbeskattningen är knutet till basbeloppet medför denna åtgärd även en för-
stärkning av inkomstsidan.
En konsekvens av förslaget är att ju högre inflationstakten är desto större
blir de reala nedskärningarna på en rad utgiftsområden. Regeringen vill med
detta understryka vikten av att inflationen även fortsättningsvis hålls nere på
en låg nivå. Den direkta koppling mellan inflationstakt och förstärkning av
statsbudgeten som denna konstruktion innebär torde enligt regeringens bedömning
minska de förväntningar om framtida högre inflationstakt som knyts till
storleken på budgetunderskottet.
Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en temporär
åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför kopplas till
storleken på detta och göras på så sätt att basbeloppsuppräkningen med början
från 1995 års basbelopp begränsas till 60 % av förändringen i prisnivån så länge
underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr under en
12-månadersperiod. Om budgetunderskottet är mindre än 100 miljarder kr, men
överstiger 50 miljarder kr skall inflationsuppräkningen begränsas till 80 %. För
det fall budgetunderskottet kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt
regeringens bedömning basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med pris-
förändringen. Det underskott som skall ligga till grund för fastställande av
basbeloppet bör vara utfallet från senaste avslutat budgetår.
Den föreslagna åtgärden beräknas medföra att basbeloppet år 1998 blir drygt 4 %
lägre jämfört med om det räknats upp med hela prisförändringen. Motsvarande
reala nedskärning sker därmed av de olika ersättningar som är knutna till
basbeloppet.
Pensionärerna har under senare år fått vidkännas vissa nedskärningar av sin
köpkraft. Samtidigt kan konstateras att pensionärerna som grupp har klarat sig
relativt sett bättre än många andra grupper. Ett uttryck för detta är bl.a. att
pensionerna mätt som andel av lönesumman stigit från 24 % år 1990 till ca 30 %
år 1994. Även om en del av denna ökning beror på att pensionärernas
genomsnittliga ATP-poäng ökat, kan det ändå konstateras att pensionärer med
oförändrad ATP-poäng klarat sig relativt sett väl jämfört med andra grupper.
Enligt regeringens mening är det rimligt att den mycket kraftiga nedgången i
produktion och inkomster som skett i Sverige sedan år 1990 får genomslag på
pensionsområdet. Det är också, med hänsyn till pensionernas stora betydelse för
de offentliga utgifterna, ofrånkomligt att besparingar sker på detta område.
Om förslaget med begränsad uppräkning av basbeloppet även skulle tillämpas för
reglerna för intjänande av pensionspoäng i den allmänna tillläggspensioneringen,
skulle värdet av intjänad pensionsrätt och därmed framtida pensionsutbetalningar
inte påverkas av denna åtgärd. Regeringen anser dock att besparingen bör få
genomslag även i detta avseende. Vi föreslår därför att uppräkning skall göras
med 100 % av prisförändringen, dock efter avdrag för deprecieringseffekter,
i stället för med 60 % av prisförändringen vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst och vid fastställande av pensionspoäng.
7.4 Pris- och följsamhetsindexering av utgående
pensionsförmåner
Regeringens bedömning: Det bör prövas om den pris- och följsamhetsindexering av
utgående pensionsförmåner som riksdagen har beslutat skall gälla i det framtida
pensionssystemet skall införas även i nuvarande system före år 2001. Denna in-
dexeringsmetod bör i så fall användas för samtliga utgående pensionsförmåner
utom för vårdbidrag och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och ersätta uppräkning med basbeloppet. Den närmare utformningen av
pris- och följsamhetsindexeringen bör bestämmas i anslutning till beslut om det
reformerade ålderspensionssystemet.
Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 (bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) att godkänna de riktlinjer för en reformering
av det allmänna ålderspensionssystemet som föreslogs i regeringens proposition
Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250).
Ett centralt inslag i de antagna principerna för det reformerade pensions-
systemet är att värdet av utgående pensioner kopplas till den reala inkomst-
utvecklingen i samhället genom en s.k. pris- och följsamhetsindexering i stället
för att, som med dagens regler, vara indexerade till prisutvecklingen. Pris- och
följsamhetsindexering innebär att det inflationsuppräknade värdet av utgående
pensioner justeras i den utsträckning den genomsnittliga reala inkomsttillväxten
i samhället under en föregående treårsperiod avviker från en fastställd
tillväxtnorm. Utgående pensioner får därmed full inflationsuppräkning om den
reala inkomsttillväxten uppgår till denna norm. Vid en lägre inkomsttillväxt än
normen reduceras realvärdet av utgående pensioner i motsvarande grad.
Enligt regeringens mening finns skäl att införa en pris- och följsam-
hetsindexering av utgående pensionsförmåner redan innan pensioner börjar betalas
ut enligt det reformerade pensionssystemet. Den innebär att värdet av
pensionerna får en direkt koppling till utvecklingen av de inkomster ur vilka de
skall finansieras. Därigenom skapas en finansiell robusthet i pensionssystemet
mot förändringar i de samhällsekonomiska förutsättningarna. Även rättviseskäl
talar för att pensionernas köpkraft skall påverkas av inkomstutvecklingen för de
yrkesaktiva.
I Pensionsarbetsgruppens betänkande, Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20),
som låg till grund för propositionen om en reformering av det allmänna
pensionssystemet föreslogs att pris- och följsamhetsindexering skulle införas
med verkan från år 2001. I de av riksdagen antagna riktlinjerna hålls emellertid
frågan om tidpunkt för införandet av sådan indexering vad avser pensioner som
utgår enligt nuvarande regler öppen. Denna fråga fick enligt propositionen
avgöras i den fortsatta beredningen av reformen. En tidigareläggning skulle
därför vara förenlig med de av riksdagen antagna riktlinjerna.
I de av riksdagen antagna principerna för reformeringen av det allmänna
pensionssystemet fastställdes inte den exakta utformningen av pris- och
följsamhetsindexeringen. Bl.a. bestämdes inte vilket mått på inkomstutveckling i
samhället som skall användas, t.ex. om det skall vara genomsnittlig inkomst
eller total inkomstsumma. Även frågan om vilken tillväxtnorm som skall gälla i
indexeringen hölls öppen. Beredning av dessa frågor pågår för närvarande inom
ramen för Genomförandegruppens arbete.
De av riksdagen antagna principerna för reformering av pensionssystemet avser
ålderspensioneringen. Enligt regeringens mening bör dock pris- och
följsamhetsindexeringen gälla även förtidspensioner och efterlevandepensioner.
Däremot bör vårdbidrag och handikappersättningar inte bli föremål för sådan
indexering med hänsyn till att dessa förmåner är av en annan karaktär, även om
de tillhör folkpensionsförmånerna.
Effekten på de totala pensionsutgifterna av att införa en pris- och
följsamhetsindexering skulle vara beroende av vilket mått på inkomstutveckling
som väljs. Den besparingseffekt som skulle uppnås vid en viss tillväxtnorm
varierar därför beroende på vilket inkomstmått som väljs.
7.5 Förbättring av det särskilda bostadstillägget
till pensionärer (SBTP)
Regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg betalas ut om pensionärens
inkomster - efter det att en skälig bostadskostnad är betald - understiger 122 %
av basbeloppet för ogift pensionär och 202 % för gift pensionär. De nya reglerna
skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995.
Skälen för regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg (SBTP) betalas ut till
pensionär som uppbär bostadstillägg till pensionärer (BTP) om dennes inkomster
efter avdrag för en skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå. Som
utgångspunkt för vad som skall anses vara en skälig bostadskostnad och en skälig
levnadsnivå används Socialstyrelsens normer för socialbidrag. Socialstyrelsens
norm för skälig levnadsnivå är för närvarande 116 % av basbeloppet för en ogift
pensionär, vilket innebär 3 403 kr per månad. Vilken bostadskostnad som kan
anses som skälig är beroende av kommunens storlek och varierar för år 1994
mellan 4 250 och 5 375 kr per månad.
Systemet med SBTP innebär att det för en pensionär med bostadstillägg varje
månad automatiskt betalas ut SBTP om pensionärens inkomster understiger normen
för skälig levnadsnivå. Det fungerar därför som ett automatiskt skyddsnät om en
pensionärs inkomster minskar. Den begränsning i indexeringen av basbeloppet som
vi tidigare föreslagit medför således inte att någon pensionär hamnar under den
skäliga levnadsnivån. Totalt kommer dock antalet pensionärer som får SBTP att
minska i och med de förändringar av bostadstilläggen som sker den 1 januari
1995.
Det allvarliga statsfinansiella läget fordrar stora besparingar i statens
utgifter. Enligt vår åsikt är det trots detta angeläget att skydda och förbättra
situationen för de pensionärer som har små ekonomiska marginaler. Regeringen
anser därför att den nivå för skälig levnadsnivå som tillämpas vid beräkning av
SBTP bör höjas med 6 procentenheter av basbeloppet, vilket med 1994 års
basbelopp innebär att det särskilda bostadstillägget ökar med 176 kr per månad
för en ogift pensionär. Detta innebär att kostnaden för SBTP successivt ökar med
200 miljoner kr till år 1998. Förslaget till förändring av SBTP kommer att
innebära att de sämst ställda pensionärerna kompenseras med mer än vad
begränsningen av basbeloppet innebär. I det fall inflationen blir väsentligt
högre än vad regeringen förutsett kommer ytterligare kompenserande åtgärder
övervägas.
7.6 Förtidspension och sjukförsäkring
Regeringens bedömning: Det är av flera skäl centralt att förtidspensioneringen
fungerar på ett sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter
att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats och att den renodlas i
syfte att utgöra ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska
orsaker.
En proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra beredningen av beslut om
sjukpenning och förtidspension kommer därför att föreläggas riksdagen så att den
kan behandlas under våren 1995.
Regeringen avser vidare att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen
tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräkningen av
förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas ändrade kvalifika-
tionsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst vid förtidspension.
I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadeberedningen
kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka ytterligare regeländringar
som behövs för att år 1998 minska utgifterna för förtidspensionering med en
nettoeffekt på 3 miljarder kr.
Skälen för regeringens bedömning: Under lång tid har antalet förtidspensionärer
ökat. Detta innebär att allt fler människor permanent utestängs från arbetsmark-
naden och att kostnaderna för förtidspensioneringen stiger. Det är såväl av
sociala som av samhällsekonomiska skäl nödvändigt att den nuvarande trenden inom
förtidspensioneringen bryts. Det är viktigt att det tidiga rehabiliteringsar-
betet intensifieras och att den uppgång i konjunkturen som för närvarande råder
tas till vara i detta arbete.
En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i departementspromemorian (Ds
1994:91) Rätten till förtidspension och sjukpenning lagt fram förslag till
åtgärder i syfte att strama upp såväl beredningen av beslut som grunderna för
rätt till förmåner när det gäller förtidspension och sjukpenning. Avsikten är
att därmed bygga in tydligare signaler i systemet både för de försäkrade och för
handläggare och andra på försäkringskassan. Departementspromemorian har
remissbehandlats och är föremål för beredning inom regeringskansliet.
Regeringen kommer att med utgångspunkt i denna promemoria under våren 1995
föreslå åtgärder i syfte att förbättra beredningen av beslut om sjukpenning och
förtidspension. En strikt bedömning av rätten till sjukpenning och behov av
rehabiliteringsåtgärder måste göras tidigt i sjukfallet. Det är i detta
sammanhang viktigt att det medicinska underlaget i samband med sjukskrivning och
beslut om förtidspension i alla avseenden uppfyller de krav som kan ställas i
samband med sådana beslut. Ett fullgott underlag är en förutsättning för att
förhindra att många långa sjukfall med efterföljande förtidspensionering
etableras. En proposition med förslag till åtgärder som förbättrar det
medicinska underlaget i samband med sjukskrivning och beslut om förtidspension
kommer att föreläggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995.
De s.k. äldrereglerna innebär vidgade möjligheter för personer som är 60 år
eller äldre att erhålla förtidspension. Lägre medicinska krav ställs och större
hänsyn tas till arbetsmarknadsskäl vid bedömandet av rätt till förtidspension i
dessa fall än för övriga försäkrade. Förslag om att slopa dessa regler kommer
att läggas i ovan nämnda proposition. Mot denna bakgrund bör utgifterna för för-
tidspensionering och sjukförsäkring sammantaget minska med minst 1,3 miljarder
kr netto.
Det är centralt för tilltron till förtidspensioneringen att den fungerar på ett
sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter att återge den
försäkrade arbetsförmågan har prövats. Det är av stor vikt för bibehållandet av
socialförsäkringssystemets legitimitet hos allmänheten att de olika
socialförsäkringarnas respektive uppgifter renodlas. Härvidlag är det
betydelsefullt att förtidspensioneringen utgör en ersättning vid nedsatt
arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör inte ge
rätt till förtidspension. Härigenom uppnås en större tydlighet och kostnader
kommer att bokföras där de uppstår. Regeringens uppfattning är att en sådan
ordning underlättar politiska prioriteringar mellan välfärdspolitikens olika
områden. Regeringen kommer därför i syfte att minska utgifterna för ohälsa att
ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen tilläggsdirektiv med innebörd att pröva
grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör
övervägas ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen
inkomst vid förtidspension.
I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadeberedningen
under hösten 1995 kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka ytter-
ligare åtgärder som behövs inom detta område för att den besparing om
3 miljarder kr, netto, som nämns i det Socialdemokratiska arbetarepartiets val-
manifest skall uppnås.
7.7 Omläggning och höjning av allmänna
egenavgifter m.m.
Allmänna egenavgifter respektive arbetsgivaravgifter inom
sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen
Regeringens förslag: Den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift
skall fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgå till 2,95 %. En ändring i uttaget av
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter görs den 1 januari
1995 på så sätt att arbetsmarknadsavgiften höjs med 2,2 procentenheter samtidigt
som sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad.
Regeringens bedömning: Uttaget av allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen
bör höjas med 1 procentenhet per år under 1996-1998.
Ytterligare överväganden avseende det samlade uttaget av allmänna egenavgifter
och därmed fördelningen mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter bör
ske i samband med ställningstagande till reformeringen av pensionssystemet.
Skälen för regeringens förslag och regeringens bedömning: Enligt hittills
gällande lagstiftning skall allmänna egenavgifter under år 1995 utgå med 2,95 %.
I regeringens proposition 1994/95:41 har tidigare, i enlighet med överenskommel-
sen om reformering av ålderspensionssystemet, föreslagits att en motsvarande
avgift på 1 % tas ut fr.o.m. år 1995 för att finansiera pensionssystemet. I
denna proposition föreslås samtidigt att benämningen på dessa avgifter ändras
från allmän avgift till allmän egenavgift. För de allmänna egenavgifterna gäller
att underlaget för avgiftsuttag utgörs av inkomstdelar understigande 7,5
basbelopp.
Regeringen har vidare i propositionen om Förändringar i arbetslöshetser-
sättningen (prop. 1994/95:99) föreslagit att lagen (1993:1441) om allmän avgift
för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphävs fr.o.m. den
1 januari 1995. Intäkterna av denna allmänna avgift förs till Arbetsmarknads-
fonden. För att finansiellt kompensera arbetsmarknadsfonden för
intäktsbortfallet i och med att den avgiften slopas, föreslås en avgiftsväxling
ske så att den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna erlägger enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter höjs med 2,2 procentenheter, samtidigt som
sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad. Samtidigt föreslås den
allmänna egenavgiften inom sjukförsäkringen höjas med 2 procentenheter och blir
därmed 2,95 % fr.o.m. den 1 januari 1995. Detta föranleder en ändring i den lag
om allmänna egenavgifter som regeringen tidigare har föreslagit i prop.
1994/95:41.
I enlighet med vad som anfördes i det socialdemokratiska valmanifestet bör
enligt regeringens mening uttaget av allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen
att höjas successivt med 1 procentenhet per år under åren 1996-1998. Förslaget
innebär alltså att det samlade uttaget av allmänna egenavgifter kommer att uppgå
till 6,95 % år 1998, varav 5,95 % utgörs av egenavgifter till sjukförsäkringen.
I samband med detta görs en avgiftsväxling som innebär att sjukförsäk-
ringsavgiften sänks med motsvarande belopp och avgiften till arbetsmark-
nadsfonden höjs lika mycket. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter behålls
därmed på samma nivå. De ökade inbetalningarna till arbetsmarknadsfonden är
nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått i samband med den
höga arbetslösheten.
Vidare har en uppgörelse träffats om en reformering av pensionssystemet. Denna
innebar att en del av finansieringen av ålderspensionerna kan komma att ske
genom egenavgifter. Enligt uppgörelsen skall löntagarna på sikt betala
pensionsavgifter motsvarande 9,25 % av inkomsten. Detta förutsätter dock att en
avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgifter och egenavgifter kan ske på ett sådant
sätt att neutralitet kan uppnås.
Således kommer det samlade uttaget av egenavgifter att öka kraftigt dels med en
egenavgift till pensionssystemet på 9,25 %, dels en egenavgift till
sjukförsäkringen på 5,95 %. Enligt regeringens bedömning kan det vara förenat
med problem att genomföra en avgiftsväxling inom pensionssystemet i kombination
med att den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen höjs. Den kraftiga
ökning av uttaget av allmänna egenavgifter som då skulle ske riskerar bl.a. att
få negativa effekter på lönebildningen.
Även om det nu föreslås att egenavgifterna till sjukförsäkringen skall höjas
med 1 procentenhet under åren 1996-1998 kan det finnas skäl att ytterligare
överväga det samlade uttaget av allmänna egenavgifter och därmed fördelningen
mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter när det slutliga resultatet
av Genomförandegruppens arbete föreligger. Därvid kan också den närmare utform-
ningen av egenavgifterna till sjukförsäkringen fastställas.
Arbetsmarknadsavgift enligt lagen om socialavgifter betalas inte för
inkomster av annat förvärvsarbete. Av denna anledning kan det inte ske någon
motsvarande omläggning som här föreslås för arbetsgivaravgifterna vad avser de
egenavgifter som tas ut på sådana inkomster. Regeringen avser dock att senare
återkomma med förslag om införande av en arbetsmarknadsavgift även för denna typ
av inkomster. Därvid är avsikten att sjukförsäkringsavgift i form av egenavgift
enligt lagen om socialavgifter skall reduceras.
Socialavgifter och vinstandelsmedel
Regeringens bedömning: Avgiftsfriheten vad gäller socialavgifter för vissa
vinstandelsstiftelser bör slopas.
Skälen för regeringens bedömning: Vid ett stort antal företag förekommer sär-
skilda vinstandelssystem varigenom de anställda görs delaktiga av företagets
resultat. Överföring av vinstmedel sker till en av de anställda eller perso-
nalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen placerar i regel
medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget. Efter
viss tid erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel.
För närvarande tas socialavgifter under vissa förutsättningar inte ut såvitt
avser vinstandelsstiftelser. Principen om likformig beskattning av olika former
av ersättning för utfört arbete talar för att socialavgifter också bör tas ut på
vinstandelar. Regeringen avser att senare efter närmare beredning återkomma till
riksdagen med förslag om slopande av avgiftsfriheten såvitt avser vinstan-
delsstiftelser.
7.8 Upprättade lagförslag
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag till
riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i Bilaga 1. Förslagen under 2 och 3 har
upprättats i samråd med Justitiedepartementet.
7.9 Författningskommentar
7.9.1 Lagen (1962:381) om allmän försäkring
1 kap. 6 §
I första stycket har lagts till att vissa beräkningar skall göras i enlighet med
vad som anges i ett nytt femte stycke.
Lydelsen i andra stycket innebär dels att ett nytt basår och beräkningsbelopp
har införts, dels att förändringen i prisutvecklingen från oktober 1993 till
oktober 1994 inte skall räknas upp till 100 %.
Beräkningen av basbeloppet skall ske på så sätt att det allmänna prisläget i
oktober året före det år som basbeloppet avser jämförs med det allmänna
prisläget i oktober 1993. Härvid skall de kvarvarande effekterna av
deprecieringen beaktas. Den framräknade procentuella förändringen av prisläget
skall sedan multipliceras med 0,60. På detta sätt begränsas
basbeloppsuppräkningen på så sätt att endast 60 % av förändringen i prisnivån
beaktas.
Basbeloppet fastställs årligen av regeringen i en förordning. De nya reglerna
för beräkning av basbeloppet kommer att tillämpas vid fastställandet av
basbeloppet för år 1995.
Innebörden av det nya femte stycket är att förändringen i prisnivån, efter
deprecieringseffekten, skall beaktas fullt ut vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst och vid fastställande av pensionspoäng.
7.9.2 Övriga lagförslag
Övriga lagförslag kommenteras enbart i den allmänna motiveringen.
7.10 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter,
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter,
9. godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda
bostadstillägget till pensionärer,
10.godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egenavgifter åren
1996-1998.
8 Finansdepartementets verksamhetsområde
8.1 Skattepolitiken
1990 års skattereform baserades på en strävan att förena en samhällsekonomiskt
effektiv beskattning med fördelningspolitiska mål. Reducerade skattesatser,
särskilt på arbetsinkomster, kombinerades med basbreddningar i såväl
förvärvsinkomst- som kapitalbeskattningen. Basbreddningarna balanserade i
fördelningspolitiskt avseende de sänkta skattesatserna och bidrog till större
rättvisa.
1991 års skatteregler behövde i vissa avseenden kompletteras. Detta gällde
bl.a. skattereglerna för enskilda näringsidkare, där det av tidsskäl inte var
möjligt att lägga fram förslag under år 1990. Enighet rådde bland de partier som
stod bakom skattereformen att det var nödvändigt att skapa neutralitet i
förhållande till beskattningen av aktiebolag.
Merparten av de förändringar i skattereglerna som gjorts under den senaste
mandatperioden har emellertid inneburit avsteg från de avvägningar som gjordes i
skattereformen. Särskilt gäller detta i fördelningspolitiskt avseende.
De förändringar som gjorts kan inte anses vara motiverade av negativa
erfarenheter av 1991 års regler. Den svenska ekonomin har inte heller förändrats
på ett sådant sätt att justeringarna framstår som motiverade av det skälet.
Huvuddelen av de korrigeringar som gjorts bygger i stället på att mindre vikt
lagts vid fördelningsmålen än vid 1990 års reform. Svagt underbyggda påståenden
om positiva effekter på investeringar och tillväxt har fått motivera
fördelningspolitiskt ofördelaktiga förändringar.
Som exempel kan nämnas de förändringar i företags- och kapitalbeskattningen som
beslutades under hösten 1993. Ett ökat skatteuttag hos företagen fick finansiera
skattesänkningar för företagens ägare utan att det reducerade skatteuttaget med
någon rimlig grad av säkerhet kan anses ge några positiva effekter på
investeringar och sysselsättning. Det kan noteras att frågan om full eliminering
av den s.k. dubbelbeskattningen inte fanns på dagordningen i diskussionerna
kring 1990 års reform, om man ser till de partier och intresseorganisationer,
inklusive näringslivet, som stod bakom reformen.
Mot denna bakgrund bör skattereglerna ändras på ett sätt som bygger på den
avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål som gjordes i 1990 års
skattereform och som då vann ett brett stöd från partier och
intresseorganisationer. Det finns också ett starkt behov av att åter få enkla
och enhetliga regler som tillåts verka under en följd av år.
De förändringar i skattereglerna som föreslås här medför i kombination med dels
ytterligare allmänna avgifter till sjukförsäkringen, dels andra åtgärder på
bl.a. fastighetsskatteområdet, en betydande inkomstförstärkning för den
offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår till ca 36 miljarder kr
uttryckt i 1994/95 års prisnivå. Detta ger ett väsentligt bidrag till saneringen
av de offentliga finanserna. Samtidigt är det med hänsyn till den svenska
ekonomins funktionssätt angeläget att så långt som möjligt undvika mer betydande
höjningar av skatteuttaget i framtiden. Det gäller både kommunalskatterna och de
skatter som riksdagen direkt kan påverka.
Beskattningen av kapitalägande
De väsentliga avvikelserna i nuvarande skatteregler i förhållande till 1991 års
regler avser beskattningen av kapitalägande. En justering av dessa regler är
motiverad av flera skäl.
Av rättviseskäl och för att motverka skatteplanering är det viktigt att
återställa den likformighet som åsyftades i skattereformen, dels mellan olika
slag av kapitalinkomster, dels mellan arbets- och kapitalinkomster. I
sammanhanget kan konstateras att den svenska kapitalinkomstbeskattningen enligt
1991 års regler vid en internationell jämförelse inte framstår som särskilt hög.
Utöver dessa skäl för en återgång till 1991 års regler finns kompletterande
motiv av mer kortsiktigt slag. Det stora finansiella sparandet i hushållssektorn
är en viktig orsak till den tudelade ekonomin med en alltför svag inhemsk
efterfrågan. Det är i nuvarande ekonomiska läge önskvärt att reducera detta
finansiella sparande genom att öka konsumtionen, särskilt med tanke på att
hushållens disponibla inkomster kommer att minska som en följd av de nödvändiga
budgetförstärkningarna.
Det är således angeläget att utdelningsinkomster och reavinster på aktier
beskattas fullt ut med kapitalskattesatsen. Som en konsekvens av denna fulla
beskattning i hushållssektorn skall även avkastningen på juridiska personers
innehav av kapitalplaceringsaktier beskattas på samma sätt. Vissa följdändringar
i skattereglerna för investmentbolag och värdepappersfonder liksom av av-
kastningsskatten på pensionssparande är också motiverade.
I frånvaro av ett nytt riksdagsbeslut kommer den allmänna kapitalskattesatsen
att sänkas från 30 till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. För att inte stimulera
det finansiella sparandet och då en reducerad skattelättnad för ränteutgifter
riskerar att försvaga marknaden för småhus och bostadsrätter bör
kapitalskattesatsen ligga kvar på nivån 30 %. En sänkning av skattesatsen vid
nuvarande omständigheter kan få negativa återverkningar för bl.a. många småhus-
och bostadsrättsinnehavare som redan drabbats av förluster, för kreditsystemet
samt för konsumtionsutvecklingen.
Under den senaste mandatperioden har skatten reducerats också för pensions- och
kapitalförsäkringskapital. Även här talar statsfinansiella skäl, likformighets-
och fördelningsskäl samt mera kortsiktiga mål om att stimulera konsumtionen, för
att de olika skattesatserna höjs.
Av fördelningspolitiska skäl finns vidare anledning att behålla förmögen-
hetsskatten på dess nuvarande nivå. Med hänsyn till att nuvarande regler har
vissa brister finns anledning att återkomma till den framtida utformningen av
förmögenhetsskatten. Även arvs- och gåvoskattereglerna är i behov av en översyn.
Företagsbeskattningen
1993 års beslut om företags- och kapitalbeskattningen hade tre huvudkomponenter.
Den första var att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag fick en
med aktiebolagen jämförlig beskattning. Detta var och är alltjämt en angelägen
åtgärd som bidrar till goda villkor för små och medelstora företag, nyföreta-
gande och expansion i näringslivet.
I ett avseende bör reglerna för enskilda näringsidkare korrigeras. Den nyligen
införda rätten till kvittning av underskott mot inkomst av tjänst för nystartad
verksamhet bör slopas främst för att förebygga skatteplanering och skattefusk
men även av förenklingsskäl.
De två andra huvudkomponenterna i 1993 års beslut avsåg dels vissa förändringar
i bolagsbeskattningen, dels skattesänkningar för utdelningar och aktievinster.
Dessa förändringar innebar en förskjutning av skatteuttaget från företagens
ägare till själva företagen. För en öppen ekonomi som den svenska med i hög grad
internationaliserade kapitalmarknader innebär en sådan omfördelning av
skatteuttaget i huvudsak en premiering av hushållens finansiella sparande på
bekostnad av investeringarna i företagssektorn. Såväl tillväxt- som
fördelningspolitiska skäl talar mot en sådan omfördelning. Följaktligen är det
här motiverat att göra vissa korrigeringar.
Såvitt gäller företagsbeskattningen är det angeläget att skatteuttaget sänks
till den nivå som åsyftades med 1991 års regler. En full återgång till de regler
som fanns före 1993 års beslut är emellertid problematisk.
Först kan noteras att den i och med 1990 års reform införda
skatteutjämningsreserven, den s.k. surven, som avskaffades hösten 1993, i olika
avseenden var mycket komplicerad. Komplikationerna får bedömas som mer
allvarliga än survens principiella förtjänster. I detta avseende är det alltså
inte aktuellt med en återgång till 1991 års regler. 1993 års beslut bör dock
korrigeras vad gäller avskattningen av gjorda survavsättningar. Enligt nuvarande
regler skall enbart hälften av dessa återföras till beskattning under en
femårsperiod. Bl.a. mot bakgrund av det allvarliga statsfinansiella läget bör i
princip hela avsättningen återföras till beskattning. Samtidigt bör
avskattningsperioden förlängas från fem till sju år. Den goda likviditeten i
näringslivet gör att detta inte bör föranleda några generella problem.
I förarbetena till 1990 års reform föreslogs att det s.k. Annellavdraget, som
innebär att företagen får avdrag för utdelningar på nyemitterat kapital, skulle
avskaffas. I den efterföljande lagstiftningen behölls dock Annellavdraget med
hänvisning till dess utjämnande effekt på kostnaden för nyemissionsfinansierade
investeringar i förhållande till kostnaden för finansiering med kvarhållen
vinst.
1993 års beslut innebar att Annellavdraget avskaffades trots att det i
ekonomiskt avseende finns starka skäl att föredra ett utdelningsavdrag framför
en lättnad på ägarnivån. Genom begränsningen till nyemission har vidare
Annellavdraget ett försteg, bl.a. ur statsfinansiell synvinkel, framför ett
allmänt utdelningsavdrag.
Ett återinförande av Annellavdraget är dock förknippat med vissa problem.
Internationellt sett är avdraget avvikande. I likhet med vad som gäller för ett
allmänt utdelningsavdrag, låt vara i mindre omfattning, kan Annellavdraget
medföra en överflyttning av skatteintäkter från Sverige till andra länder.
Mot denna bakgrund är det för närvarande inte aktuellt att återinföra
Annellavdraget eller motsvarande avdrag för ekonomiska föreningar. Frågan bör
dock bli föremål för ytterligare prövning. Därmed aktualiseras frågan vad som
bör göras för att skatteuttaget på företagen skall justeras ned till den nivå
som följde av 1991 års regler.
För att främja riskkapitalförsörjningen till det svenska näringslivet bör
stämpelskatten på nya aktier slopas. I likhet med Annellavdraget är denna åtgärd
koncentrerad till nyemitterat kapital.
Som framgått tidigare finns i nuvarande ekonomiska läge skäl att vidta vissa
åtgärder som kan stimulera byggnadsinvesteringarna. Vi föreslår partiellt
direktavdrag för investeringar i byggnader avseende nedlagda kostnader under
perioden den 1 november 1994 till och med den 31 maj 1996.
Särskilt förslaget om direktavdrag bidrar till att temporärt hålla nere det
samlade skatteuttaget på företagen till dess att mer permanenta lösningar kan
genomföras. Här anser vi att det finns ett behov att sänka skatteuttaget med ca
2 miljarder kr i förhållande till den nivå som följer av 1994 års regler.
Permanenta lösningar kan utformas på olika sätt. Ett alternativ är att
lättnaderna koncentreras till sådana åtgärder som gynnar försörjningen med
externt riskkapital. Ett annat alternativ är att lättnaderna utformas mer
generellt. För- och nackdelar med de olika alternativen bör prövas efter samråd
med näringslivet.
Beskattningen av förvärvsinkomster
1990 års skattereform innebar sänkt skatt på arbetsinkomster i syfte att minska
snedvridningar, underlätta arbetsutbudet och ge bättre villkor för
lönebildningen. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster togs bort för
huvuddelen av de förvärvsarbetande. Skatteskalan utformades på ett sådant sätt
att det reala skatteuttaget inte skulle öka vid en försämring av penningvärdet.
1990 års skattereform byggde på en bred politisk överenskommelse. Det
allvarliga ekonomiska läget med stor arbetslöshet och växande statsskuld
motiverar dock vissa temporära avsteg från denna överenskommelse. Det statliga
skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k. skiktgränsen bör därför höjas
genom en s.k. värnskatt från 20 till 25 % vid 1996-1999 års taxeringar. För år
1995 balanseras i väsentlig utsträckning denna skatteskärpning av att
grundavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt återinförs ett år i förtid.
Frågan om grundavdragens utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband
med avvecklingen av värnskatten.
Det allvarliga statsfinansiella läget gör det också motiverat att med generella
åtgärder minska tillväxten av offentliga utgifter och förstärka skatteuttaget.
Till dess att underskottet i de offentliga finanserna reducerats ges ej full
kompensation för inflationen. Såvitt gäller inkomstskatten medför detta att
grundavdraget inte kommer att växa i takt med inflationen. Detsamma gäller för
uppräkningen av skiktgränsen i inkomstskatteskalan. Den reducerade uppräkningen
avser inte enbart genomslaget för faktisk inflation utan även det s.k.
reallöneskyddet, som alltså begränsas i förhållande till gällande 2 procenten-
heter.
Vissa andra justeringar görs i beskattningen av förvärvsinkomster. Det inte
avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till 6 000 kronor.
Förutom att det innebär en budgetförstärkning medför denna åtgärd en förenkling.
Som en konsekvens av de tidigare införda allmänna avgifterna till sjukförsäkr-
ingen och de omläggningar av egenavgifter och arbetsgivaravgifter som föreslås i
avsnitt 7 skall den särskilda löneskatten höjas dels engångsvis för inkomståret
1995, dels successivt under perioden 1996-1998 i takt med att de allmänna
avgifterna till sjukförsäkringen höjs.
8.2 Enhetlig beskattning av sparandet
8.2.1Beskattningen av kapitalinkomster
Regeringens förslag: Reglerna om lägre skatteuttag för aktieägare och andra
delägare i svenska företag för reavinster och löpande avkastning på
delägarrätter tas bort.
Mottagen utdelning på aktier o.d. skall tas upp till beskattning i sin helhet.
Vid försäljning av aktier o.d. skall hela vinsten beskattas.
Den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapital-
inkomster från 30 till 25 % slopas. Som en följd av detta slopas även mot-
svarande sänkning av skattesatsen på vinstsparande.
Skatteändringarna genomförs med verkan fr.o.m. den 1 januari 1995.
Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform infördes en ordning
som innebär att fysiska personers och dödsbons kapitalinkomster beskattas
separat med en proportionell statlig skatt. Hösten 1991 beslöt den då nyvalda
riksdagen att sänka denna skatt från 30 till 25 % fr.o.m. 1993 (prop.
1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97). Efter den s.k.
krisuppgörelsen år 1992 flyttades sänkningen fram två år till den 1 januari 1995
(prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158). Redan fr.o.m. år 1992
sänktes dock beskattningen av reavinster på aktier o.d. samt för värdepappers-
fonder och avkastning på kapitalförsäkring från 30 till 25 %. Denna sänkning
ändrades inte i sistnämnda proposition efter krisuppgörelsen. Såvitt gäller
reavinsterna genomfördes det lägre skatteuttaget genom en särskild bestämmelse
som anger att endast 5/6 av en vinst resp. en förlust tas upp till beskattning
resp. är avdragsgill (5/6 av 30 % = 25 %).
Den 1 januari 1994 infördes en ny ordning för beskattningen av ägarkapitalet i
svenska företag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108).
Skatten på utdelningar avskaffades för delägarna och endast hälften av en
reavinst på delägarrätterna blev skattepliktig. En reavinst på svenska aktier
beskattas därigenom med 12,5 % för ägare inom hushållssektorn (5/6 x 1/2 av 30 %
= 12,5 %). Motsvarande skattesats inom företagssektorn är 14 procent (1/2 x 28 %
= 14 %).
Resultatet av ändringarna från hösten 1991 och framåt är att hushållssektorns
kapitalinkomster rent faktiskt beskattas enligt ett flertal skilda skattesatser.
Som framgått av den tidigare diskussionen behövs en återgång till de huvud-
principer som gällde för 1990 års skattereform. Avkastningen på ägarkapitalet
bör beskattas hos aktieägare och andra innehavare av delägarrätter. Den
enhetliga skattesatsen i inkomstslaget kapital bör även i reell mening gälla
generellt. Systemet för beskattning bör ges en enkel och robust utformning. Med
en enhetlig kapitalbeskattning blir skattesystemet också betydligt mer
motståndskraftigt mot skatteplanering bl.a. genom att möjligheterna till
skattearbitrage minskar.
Regeringens förslag innebär att skatteuttaget för avkastning på fordringsrätter
ligger fast i förhållande till 1994 års nivå. Till samma uttagsnivå, 30 %, höjs
skatten på hushållssektorns aktier och andra tillgångar som varit föremål för
skattelättnader.
Skatteuttaget för avkastning på aktier som företagen äger som kapitalplacering
kommer att svara mot bolagsskattesatsen 28 %. Den skattefrihet som företagen
tidigare haft för utdelning på näringsbetingade aktier återinförs som en
konsekvens av att den allmänna skattefriheten för utdelningar slopas. De
tidigare reglerna om förvaltningsföretag kommer åter att gälla. De särskilda
bestämmelserna om beskattning av viss vidareutdelning av utdelning som mottagits
från utländska bolag upphävs.Regeringens förslag föranleder ett större antal
lagändringar som huvudsakligen innebär att de bestämmelser som gällde på området
fram till den 1 januari 1994 återinförs.
Som en ren konsekvens av förslaget om bibehållen skattesats på kapitalinkomster
bör även skattesatsen för vinstsparande ligga fast. Avkastningen på sådant
sparande bör således även fortsättningsvis beskattas med en skattesats som
motsvarar den enhetliga kapitalinkomstskattesatsen på 30 %. Även i detta fall
bör alltså beslutet om sänkning upphävas.
Återställandet av en enhetlig kapitalinkomstbeskattning berör ett komplex av
regler och en övergång till de nya reglerna under löpande kalenderår innebär
bl.a. stora påfrestningar för skatteadministrationen. De samhällsekonomiska och
marknadsmässiga skälen för en tidigareläggning av dessa reglers ikraftträdande
kan inte bedömas vara så starka att de överväger de praktiska olägenheter som
skulle uppkomma genom en sådan tidigareläggning. Ändringarna bör därför ske med
verkan först fr.o.m. den 1 januari 1995.
8.2.2Värdepappersfonder och investmentföretag
Regeringens förslag: Skattesatsen för värdepappersfonder höjs från 25 till 30 %.
De regler som i övrigt gällde före den 1 januari 1994 återinförs. Utdelning som
mottagits av värdepappersfonden blir skattepliktig och avdrag medges för den
utdelning fonden lämnar. Reavinster på aktier o.d. är skattefria. En
schablonintäkt på 1,5 % tas ut på aktiernas marknadsvärde vid beskattningsårets
ingång.
En förutsättning för full avdragsrätt för förlust på en fondandel skall åter
vara att minst tre fjärdedelar av värdepappersfondens förmögenhet utgörs av
aktier.
Även för investmentföretag återinförs i princip de bestämmelser som gällde fram
till årsskiftet 1993/94.
Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå neutralitet mellan direkt och
indirekt ägande medgav reglerna även före årsskiftet 1993/94 i princip
skattefrihet för utdelningsinkomster hos värdepappersfonder och
investmentföretag. Reglerna var utformade så att mottagna utdelningar var
skattepliktiga medan avdrag medgavs för lämnad utdelning. På så sätt kunde den
utdelning som mottagits av fonden eller investmentföretaget under ett
beskattningsår vidareutdelas till andels- och aktieägarna utan att någon faktisk
beskattning skett hos fonden eller bolaget.
Avskaffandet av den ekonomiska dubbelbeskattningen fr.o.m. år 1994 medförde en
komplicerad påbyggnad av de tidigare reglerna. I huvudsak innebär dessa regler
att gränsdragningen för skattelättnader för värdepappersfonder har lagts på
andelsägarnivå och i fråga om investmentföretag på bolagsnivå. Omfattningen av
skattefriheten för utdelning från värdepappersfond bestäms av karaktären på
fondens inkomster. Systemet ger inte fondandelsägaren någon möjlighet att själv
bedöma skattepliktens omfattning och förutsätter en beskattning på grundval av
kontrolluppgifter om skattepliktig utdelning från fondbolagen.
Skattesatsen för värdepappersfonder bör höjas från 25 till 30 % som en följd av
ändringen av den generella kapitalskattesatsen. Beskattningsreglerna för
värdepappersfonder och fondandelsägare bör återställas. En betydande förenkling
uppnås vid en återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1994. På en
punkt finns det dock skäl att tills vidare behålla de vid årsskiftet nyinförda
bestämmelserna. Reglerna om avskattning när ett investmentföretag byter karaktär
till vanligt företag bör kvarstå i avvaktan på ytterligare överväganden i
samband med att ställning tas till Företagsskatteutredningens (Fi 1992:11)
kommande förslag beträffande omstrukturering av företag.
Särreglerna i fråga om skatteplikt för fondandelar som är kopplade till andelen
aktier av fondförmögenheten avskaffas. I stället bör den äldre regeln
återinföras som för fullt avdrag för reaförlust på fondandel ställer krav på att
tre fjärdedelar av den totala fondförmögenheten skall utgöras av aktier.
Regeringens förslag innebär att en omfattande reglering i punkt 2 a av an-
visningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 3 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, tas bort. Förslaget medför också
ändringar i 2 § 10 mom. SIL.
De nya bestämmelserna skall gälla från den 1 januari 1995. Kravet på fondernas
förmögenhetssammansättning såvitt gäller full avdragsrätt för förlust på andel
mot aktievinst föranleder dock en övergångsregel för första halvåret 1995.
8.2.3Avkastningsskatt på pensionssparande m.m.
Regeringens förslag: Skattesatsen för avkastning på pensionsförsäkringar och
pensionssparkonton höjs från 9 till 15 %. Höjningen gäller såväl privata
pensionsförsäkringar som tjänstepensionsförsäkringar.
Avkastningsskatten för avkastning på kapitalförsäkringar höjs från 20 % av
skatteunderlaget till 30 % på nio tiondelar av underlaget som en anpassning till
skattesatsen för inkomstslaget kapital.
Särreglerna om att svenska aktier o.d. endast skall tas upp till viss del av
värdet vid bestämmandet av underlaget för avkastningsskatt slopas som en följd
av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet.
Skälen för regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionsmedel infördes
genom 1990 års skattereform. Skatten på avkastningen av privata
pensionsförsäkringar utgjorde 15 %. För det kapital som var hänförligt till
tjänstepensionsförsäkringar var dock skattesatsen endast 10 %. Fr.o.m. år 1992
sänktes dock skatten på de privata pensionsförsäkringarna från 15 till 10 %
(prop. 1991/92:60). Underlaget för avkastningsskatten beräknades ursprungligen
enligt inkomstskattereglerna.
Den 1 januari 1994 började regler om ett nytt långsiktigt bundet
pensionssparande utan försäkringsinslag gälla (prop. 1992/93:187, bet.
1992/93:SkU31, SFS 1993:931-951). Den nya sparformen benämns individuellt
pensionssparande och sker på ett pensionssparkonto.
De nya reglerna förde också med sig en omläggning av avkastningsskatten.
Fr.o.m. år 1994 beräknas skatten på en schablonmässigt bestämd avkastning genom
att pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genomsnittliga
statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Schablonmetoden medför
att beskattning sker även av orealiserad värdestegring på kapitalet. Detta
förhållande ger i sig en effektivare beskattning än den som sker vid den vanliga
inkomstbeskattningen. Å andra sidan är avkastningen på försäkringskapitalet på
lång sikt normalt högre än statslåneräntan eftersom kapitalet även omfattar
aktier o.d. vars avkastning även inkluderar en riskpremie. Den förstnämnda
effekten torde emellertid överväga. Det är därför motiverat med en lägre skatt
för kapitalförsäkring än 30 % av nuvarande schablonmässigt beräknade avkastning.
Avkastningen på pensionsförsäkringskapitalet och kapital på pensionssparkonton
beskattas med en skattesats på 9 %, vilket motsvarar tidigare nivå på 10 % (på
äldre underlag). Kapital som är hänförligt till kapitalförsäkring beskattas på
samma sätt, men med skattesatsen 20 %.
Skatten på pensionskapitalet bör återställas till den nivå som gällde för
privata pensionsförsäkringar efter 1990 års skattereform. Av likformighetsskäl
bör någon skillnad mellan olika former av pensionering inte göras. Skattesatsen
för allt pensionskapital som beskattas med avkastningsskatt bör därför bestämmas
till 15 %.
Skatten på avkastning på kapitalförsäkringar bör ligga på samma nivå som gäller
för hushållens kapitalinkomster i övrigt. Detta uppnås med en avkastningsskatt
som utgår med 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget.
När avkastningsskatten sänktes hösten 1991 med verkan fr.o.m. år 1992 skedde
inte någon motsvarande sänkning av den särskilda skatten på personförsäkringar
som tagits hos utländska försäkringsbolag [lagen (1990:661) om skatt på vissa
premiebetalningar]. Nivån på denna skatt - 15 % av premiebeloppet - kan därför
ligga fast.
Som en följd av de ändrade reglerna för beskattning av avkastning på aktier
o.d. avskaffas bör de särskilda värderingsregler som medger att aktier och
liknande värdepapper ingår i underlaget för avkastningsskatt med reducerat värde
slopas.
De föreslagna ändringarna bör tillämpas för beskattningsår som påbörjas efter
utgången av år 1994.
8.2.4Sparande i allemansfond
Regeringens förslag: Sparande i allemansfond återfår fr.o.m. år 1995 en
skattegynnad ställning. Reavinster och utdelning på andelar i allemansfond
beskattas med en faktisk skattesats på 20 %.
Skälen för regeringens förslag: Allemansfonderna infördes 1984 på initiativ av
den socialdemokratiska regeringen. Genom allemansfonderna har intresset för
sparande i aktier breddats väsentligt. Antalet allemansfondkonton överskrider
med god marginal 2 miljoner. Riskkapitalmarknaderna har på detta sätt tillförts
en avsevärd mängd nytt kapital. Samtidigt har allemansfonderna åstadkommit ett
bredare ägande av det svenska näringslivet.
I skattereformen 1991 gavs allemansfonderna en gynnad ställning genom att
endast två tredjedelar av avkastningen beskattades. Dessa skattefördelar
avskaffades på initativ av den borgerliga regeringen under hösten 1993 (prop.
1993/94:50). Detta har fått till följd att sparandet i allemansfonder har
minskat. Småspararna har i stället i stor utsträckning tagit ut sina andelar
vilket fått till följd att allemansfonderna har krympt i storlek.
Regeringen anser att det finns flera skäl att slå vakt om allemansfonderna och
återgå till de gynnsamma skatteregler som beslutades i 1990 års skattereform.
Allemansfonderna främjar företagens tillgång på riskkapital och behåller ett
brett ägande av börsaktier. Ytterligare ett skäl är att allemansfonderna inne-
burit att småspararnas ställning stärkts genom att majoriteten i fondstyrelserna
utses av andelsägarna.
Vi föreslår därför att allemansfonderna återigen ges en gynnad ställning.
Avkastningen bör därför beskattas med 20 %, dvs. med 2/3 av den skattesats som
gäller för övriga kapitalinkomster i hushållssektorn.
8.3 Förmögenhetsbeskattningen
Regeringens förslag: Gällande bestämmelser för förmögenhetsskatten kvarstår i
avvaktan på en översyn av reglerna. Detsamma gäller för den s.k.
begränsningsregeln som begränsar det sammanlagda uttaget av inkomstskatt och
förmögenhetsskatt. Som en konsekvens av den tillfälligt höjda
marginalskattesatsen för förvärvsinkomster höjs dock procentsatsen för
spärrbeloppet i begränsningsregeln från 55 till 60.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen fattade hösten 1991 beslut om en
avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr.
1991/92:97). I ett första steg vid 1992 års taxering slopades det översta
skiktet på 3 % i skatteskalan. Samtidigt togs skatten på s.k. arbetande kapital
i näringsverksamhet bort. Fr.o.m. år 1993 slopades även mellanskiktet i
skatteskalan. Skatten blev därefter proportionell och utgår med 1,5 % av den
beskattningsbara förmögenhet som överstiger 800 000 kronor. Det slutliga
avskaffandet av förmögenhetsskatten bestämdes först till 1994 men sköts i
samband med den s.k. krisöverenskommelsen hösten 1992 upp ett år. Enligt
gällande regler tas skatten därmed ut t.o.m. år 1994 (1995 års taxering).
Förmögenhetsskatten bör behållas. Skatten utgör för den sammanlagda be-
skattningen av kapital en motsvarighet till det högre marginalskatteskiktet för
förvärvsinkomster och är motiverad av fördelningspolitiska skäl. Förmögenhets-
skattebestämmelserna bör dock ses över för att reglerna skall bli enklare och
rättvisare. En ny förmögenhetsbeskattning bör utformas efter samma principer som
gällde för 1990 års inkomstskattereform. Skattesatsen bör således vara låg och
beskattningen likformig. Kapital i företag bör dock i stor utsträckning befrias
från förmögenhetsskatt. Detta gäller särskilt små och medelstora företag. Det är
också angeläget att det gynnade företagskapitalet avgränsas på ett sådant sätt
att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte
onödigtvis hämmas.
Regeringen avser att återkomma nästa år med ett förslag till ny förmögenhetsbe-
skattning som beaktar de nu anförda synpunkterna.
I avvaktan på en ny reglering bör gällande förmögenhetsskatteregler kvarstå.
I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (begränsningsregeln)
finns bestämmelser som förhindrar att det sammanlagda uttaget av inkomst- och
förmögenhetsskatt blir för högt. Bestämmelserna innebär att ett spärrbelopp
bestäms med hänsyn till inkomsten. Med verkan fr.o.m. 1992 års taxering sänktes
procentsatsen för spärrbeloppet från 75 till 55 %. Spärrbeloppet jämförs med den
sammanlagda skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Spärrbeloppet är nu
således 55 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av
kapital. Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet
kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga
inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras så
att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögenheten.
När högsta marginalskattesats för förvärvsinkomster höjs från 51 till 56 % (vid
en kommunal skattesats på 31 %) bör motsvarande höjning ske av procentsatsen i
spärrbeloppet. Procentsatsen bör således bestämmas till 60 % fr.o.m. år 1995.
När marginalskatten återgår till den lägre nivån bör motsvarande justering göras
för procentsatsen i spärrbeloppet.
8.4 Företagsbeskattningen
8.4.1 Direktavdrag för bygginvesteringar
Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat direktavdrag införs för annan
nybyggnation än bostäder. Direktavdrag får göras med 50 % av utgifterna för ny-,
till- eller ombyggnad under tiden november 1994 - maj 1996. Resterande 50 % dras
av enligt de vanliga avskrivningsreglerna. Direktavdraget får inte överstiga ett
särskilt avdragsutrymme som bl.a. omfattar återföring av skatteutjämningsreserv
(surv).
Skälen för regeringens förslag:
Inledning
För att snarast pressa ner den höga arbetslösheten i byggsektorn föreslås en
skattemässig stimulansåtgärd som syftar till att öka näringlivets investeringar
i byggnads- och markarbeten. Ett omedelbart avdrag för ny-, till- eller
ombyggnad av byggnader och markanläggningar, direktavdrag, införs därför.
Som framgår av konjunkturbedömningen har svensk byggindustri under den senaste
lågkonjunkturen varit särskilt utsatt för utslagning. Farhågor om permanent
förlorad kapacitet och möjliga kommande flaskhalsar motiverar försök att
stimulera en tidigareläggning av den förväntade uppgången i byggkonjunkturen.
Tidigare erfarenheter av investeringsstimulanser riktade mot näringslivet är
inte entydigt positiva. Som framgår av olika undersökningar inträder åsyftade
stimulanseffekter först med betydande tidsfördröjning (SOU 1989:34). Vidtagna
stimulansåtgärder har emellertid inte varit tillräckligt tidsbegränsade. Genom
att tidsbegränsa en stimulansåtgärd ges ett kraftigt incitament till
tidigareläggning av projekt.
Den kraftigare stimulanseffekten som ligger i en starkt tidsbegränsad åtgärd
förutsätter att den bortre tidsgränsen för åtgärden framstår som trovärdig och
att stimulansperioden inte kommer att förlängas. Om den bortre tidsgränsen inte
är trovärdig kan investeraren tro att det är möjligt att genomföra projektet på
den ursprungligt planerade tidpunkten till den lägre kostnaden. Tidigarelägg-
ningseffekten uteblir då.
Konjunkturbedömningen visar att ekonomin är i uppgång. Efterfrågan på byggnader
kommer att öka eftersom investeringstakten ökar. Detta minskar osäkerheten för
bygginvesteringar. Uppgången i ekonomin minskar också osäkerheten när det gäller
ränteutvecklingen. Dessa faktorer bidrar till att den föreslagna
stimulansåtgärden får åsyftad effekt.
Avdrag enbart för nyinvesteringar i byggnader och markanläggningar
I princip kan direktavdrag avse investeringar i såväl byggnader som maskiner.
Flera faktorer talar dock för att direktavdraget bör begränsas till
byggnadsinvesteringar.
Stimulanser inom byggsektorn har nämligen en större effekt på den inhemska
aktiviteten än maskininvesteringar, särskilt med hänsyn till att det även inom
den närmaste tiden kommer att finnas en stor outnyttjad kapacitet inom denna
sektor. Inventarier har vidare ett större importinnehåll än investeringar i
byggande. Även med tanke på budgeteffekterna är en koncentration till
byggnadsinvesteringar motiverad. En inventariestimulans skulle också öka
efterfrågan på verkstadsindustrins produkter i en situation då denna sektor
redan har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Det finns inga
sysselsättningsskäl att nu stimulera efterfrågan på inventarier. Vidare innebär
den väsentligt större volymen normala (planerade) inventarieanskaffningar en
ökad risk för att redan planerade projekt subventioneras, även om detta delvis
balanseras av att förmånen av direktavdrag är mindre vid inventarieanskaffningar
än vid byggnadsinvesteringar.
Flertalet byggnadsinvesteringar omfattar även markarbeten och andra
investeringar i markanläggningar. Sådana investeringar tar också sikte på
byggsektorn. Direktavdragen bör därför gälla även markanläggningar. Med
markanläggning förstås bl.a. vägar, körplaner och parkeringsplatser.
Direktavdragen bör gälla enbart ny,- till- eller ombyggnad av byggnader och
markanläggningar. Någon åtskillnad föreslås inte mellan fastigheter som utgör
anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar.
Investeringsstimulansen bör begränsas till näringslivets byggnadsin-
vesteringar. Detta innebär att bostäder inte kommer att omfattas av åtgärden.
Ett motiv för detta är att direktavdrag inte kan medges på ett likformigt och
rättvist sätt för olika boendeformer. Ett annat motiv är att det för närvarande
finns ett överutbud av bostäder i de flesta regioner. Även med en så pass
kraftig stimulans som direktavdraget innebär torde det med dessa förutsättningar
bli svårt att få en avkastning på ytterligare nybyggnation av bostäder. En
utvidgning av direktavdraget till att omfatta även bostäder skulle därmed i
alltför stor utsträckning endast innebära en subventionering av redan planerade
investeringar.
Direktavdrag bör i första hand ske mot de avsättningar till skatte-
utjämningsreserv som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års
taxeringar. Detta begränsar likviditetseffekterna på statsbudgeten eftersom
skatteinkomstbortfallet uppkommer först det år reserven skulle ha återförts till
beskattning. Åtgärden kommer därmed inte att bidra till ökad osäkerhet och höjda
räntor, vilket är av särskild betydelse i rådande statsfinansiella läge.
Stimulansperiodens längd
Om den avsedda effekten - ökade eller tidigarelagda investeringar - skall uppnås
måste möjligheten till direktavdrag vara tillfällig och alltså gälla byggnads-
och markarbeten som utförs under en relativt begränsad tid. Vid val av
tidsperiod för stimulansåtgärden behöver en rad faktorer beaktas.
Tidsintervallet bör vara så kort att det kommande konjunkturläget kan
överblickas. Samtidigt bör tidsintervallet vara tillräckligt långt för att medge
näringsidkarna rimlig tid för att överväga investeringsbehovet och ta fram
ritningar och annat beslutsunderlag för den tilltänkta investeringen. Särskilt
bygginvesteringar innebär ofta långa förberedelsetider.
Som framgått i bedömningen av konjunkturutvecklingen är den föreslagna
åtgärden av vikt för att förhindra en definitiv utslagning av kvalificerad
byggarbetskraft. Dock förväntas en ökning av bostadsbyggandet sommaren 1996.
Detta är ett starkt skäl att sätta sluttidpunkten för stimulansperioden till den
31 maj 1996.
För att investeringsaktiviteten inte skall avstanna fram till årsskiftet
1994/95 utan tvärtemot öka så snart som möjligt bör bestämmelserna gälla redan
från den dag förslaget offentliggörs. Av praktiska skäl bör dock
stimulansåtgärden gälla redan fr.o.m. den 1 november.
En metod för att öka bygginvesteringarna skulle kunna vara att direktavdragen
enbart gällde byggnadsarbeten som påbörjas efter en viss tidpunkt (t.ex. den 1
december). Motivet skulle vara att stimulera enbart nya investeringar. Detta är
emellertid en fiktion eftersom det kan ta lång tid innan byggnadsarbeten
påbörjas på byggarbetsplatsen. Även byggnadsarbeten som påbörjas inom den
närmaste tiden är sedan länge projekterade. Några påtagliga kostnadsbesparingar
för en sådan inskränkning synes inte heller föreligga. Att införa en särskild
stickdag medför däremot slumpmässiga effekter där näringsidkare som påbörjat ett
arbete före en viss dag inte alls kan utnyttja direktavdraget medan den som
påbörjat byggnadsarbetet dagen efter kan dra nytta av reglerna. Erfarenheterna
från investeringsskatten enligt lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten är vidare att tillämpningssvårigheter uppkommer i fråga om vilka
åtgärder som den skattskyldige skall ha vidtagit för att ett byggnadsarbete
skall anses ha påbörjats. En annan komplikation är bedömningen av huruvida ett
byggnadsarbete innebär ett nytt projekt med en ny påbörjandetid eller om det
ingår i ett redan påbörjat arbete.
Övervägande skäl talar alltså för att direktavdraget bör gälla utgifter som
hänför sig till en viss tid oberoende av när arbetet påbörjades.
Stimulansåtgärdens effekt
Genom den föreslagna stimulansåtgärden sänks nettokostnaden för byggnadsin-
vesteringar. Med fullt genomslag kan detta förväntas ge en drygt 14-procentig
ökning av byggandet. Till största delen kommer denna ökning att vara en
tidigareläggningseffekt, något som innebär att ökningen i byggnadsprojekt under
stimulansperioden motsvaras av färre byggnadsprojekt när perioden passerats.
Endast till en liten del antas åtgärden resultera i en ökning av det sammantagna
byggandet sett över en längre period.
De statsfinansiella effekterna av stimulansåtgärden uppkommer genom bortfall
av skatteinkomster eftersom byggnadsavskrivningarna ökar i värde för
investeraren. En ökad efterfrågan på byggnader motverkar den statsfinansiella
effekten genom att sysselsättningen ökar i byggsektorn.
På grund av direktavdraget kan man förvänta sig en tidigareläggning av
sysselsättningen med ca 8 000 byggnadsarbetare och omkring 10 000 byggrelaterade
årsarbetsplatser under år 1995. Detta ger tillsammans en sysselsättningseffekt
på omkring 18 000 årsarbetsplatser under år 1995. Då antas "prissänkningen"
under år 1994 genom direktavdraget först få genomslag i flera projekt varefter
effekten avtar under första halvåret 1996.
Direktavdrag avser 50 % av utgifterna
Enligt de ordinarie avskrivningsreglerna får värdeminskningsavdrag göras enligt
avskrivningsplan med viss procent om året på byggnadens eller markanläggningens
anskaffningsvärde. Procentsatsen bestäms med hänsyn till byggnadens ekonomiska
livslängd, normalt med 2-5 % för näringsfastigheter och 5 % för flertalet
markanläggningar. I förhållande till utgiften för investeringen är alltså de
årliga avdragen låga. En ordning med direktavdrag behöver därför inte avse mer
än 50 % av anskaffningsutgiften för att innebära en påtaglig initial höjning av
avdragen. Avskrivningarna koncentreras till byggtiden då utgifterna för
investeringen är som störst. Sammantaget innebär förslaget därför en mycket
kraftig skattemässig stimulans.
Direktavdraget gäller både när näringsidkaren låter uppföra en byggnad i egen
regi som när han anlitar en entreprenör.
Exempel på direktavdrag
Ett exempel kan åskådliggöra skillnaden mellan direktavdrag och ordinarie av-
skrivningar.
Utgifterna för byggnaden läggs ner under år 1995 och uppgår till 100 mkr.
Enligt de ordinarie reglerna får avskrivning ske med 3 % beroende på byggnadens
ekonomiska livslängd. Avskrivning medges med 3 mkr per år vilket innebär att
byggnaden är avskriven efter 34 år.
Antag att direktavdrag medges med 50 mkr. Avskrivningstiden påverkas inte.
Anskaffningsvärdet reduceras med 50 mkr. Avskrivning sker med 3 % på återstående
50 mkr, dvs. med 1,5 mkr per år.
De föreslagna reglerna ger sett över tiden inte större avdrag än de ordinarie
avskrivningsreglerna. Skillnaden är att avdrag för anskaffningsutgiften får
göras omedelbart och t.o.m. innan byggnaden eller markanläggningen är
färdigställd. Direktavdraget innebär därför en påtaglig initial höjning av
avdraget.
När byggnaden eller markanläggningen är färdigställd får, vid sidan av årets
eventuella direktavdrag, avskrivning göras enligt de ordinarie reglerna. Vid
beräkning av värdeminskningsavdrag skall anskaffningsvärdet minskas med ett
belopp som motsvarar direktavdraget. De årliga värdeminskningsavdragen blir
därmed lägre. Det innebär att den förhöjda avskrivningen på sikt t.o.m. leder
till en budgetförstärkning för det allmänna. Detta är en skillnad mot tidigare
konjunkturpolitiska åtgärder med s.k. särskilda investeringsavdrag eller
investeringsbidrag. Det tidigare systemet med investeringsavdrag enligt lagen
(1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. möjliggjorde
ett särskilt avdrag vid sidan av avdragen för avskrivningar. Avskrivningen på-
verkades alltså inte.
Direktavdraget skall ske i första hand mot survupplösning och
periodiseringsfond
En begränsning av möjligheten till direktavdrag mot upplösning av
skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond innebär fördelar. Stimulans-
effekten uppkommer samtidigt som den kortsiktiga budgetförsvagningen för staten
begränsas. Incitamenten till tidigareläggning av planerade investeringar är
starka genom att företaget undviker avskattning av surv och periodiseringsfond
som i nuvärdetermer är mer värd än den nackdel som uppkommer genom att de senare
reguljära avskrivningarna minskar. Detta ger en förhållandevis kraftig, temporär
sänkning av kapitalkostnaderna som förväntas innebära ökade investeringar under
stimulansperioden.
Avdrag för avsättning till surv medgavs senast vid 1994 års taxering. Enligt
lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, skall med de
ändringar som föreslås i nästa avsnitt, i princip nio tiondelar av ett företags
surv återföras till beskattning under en sjuårsperiod, i regel i bokslut till
ledning för 1995-2001 års taxeringar. En tiondel av surven får upplösas utan
skattekonsekvenser.
Direktavdrag bör i första hand ske mot hela den surv som skall återföras till
beskattning.
Inom koncerner bör direktavdrag i andra hand ske mot återföring av surv hos
andra koncernföretag. Vi återkommer till det förslaget längre fram.
Det kan framstå som obilligt att företag utan gamla survavsättningar inte kan
utnyttja rätten till direktavdrag. Typiskt sett gäller det nystartade företag.
En lämplig utvidgning är därför att direktavdrag även medges mot återföring av
periodiseringsfonder.
Enligt lagen (1993:1538) om periodiseringfonder får vid beräkning av inkomst
av näringsverksamhet avdrag göras för belopp som avsatts till
periodiseringsfond. Schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag och
värdepappersfonder får inte avdrag för avsättning. För andra juridiska personer
än dödsbon får avdrag för avsättning till periodiseringsfond uppgå till 25 % av
inkomsten för beskattningsåret. För fysiska personer och dödsbon får avdraget
uppgå till högst 25 % av ett justerat inkomstbelopp (3 §). I fråga om
handelsbolag görs avsättningen till periodiseringsfond hos delägarna.
Första gången avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras är vid
1995 års taxering. Detta innebär att det föreslagna direktavdraget får göras
första gången vid samma års taxering som avdrag för avsättning till
periodiseringsfond. Några tidigare periodiseringsfondsavsättningar behöver man
därför inte ta hänsyn till. En lämplig ordning är därför att
periodiseringsfonder (t.ex. avsatt vid 1995 års taxering) som återförs till
beskattning (t.ex. vid 1996 års taxering) fullt ut kan utnyttjas för direktav-
drag vid 1996 års taxering.
Eftersom möjligheten till avdrag för avsättning till periodiseringsfond
nyligen införts är direktavdrag mot periodiseringsfond inte något verkligt
alternativ för företag utan surv. Direktavdrag bör därför även kunna göras från
inkomsten under året. Direktavdraget bör därför få ersätta avdraget för
avsättning till periodiseringsfond, dvs. med 25 % på samma underlag som för av-
sättning till periodiseringsfond. Till den del direktavdraget understiger 25 %
av inkomsten får avsättning till periodiseringsfond göras.
Avdragsutrymmet för direktavdrag måste tas i anspråk i en viss turordning.
Först sedan ett avdragsutrymme har tagits i anspråk får ett annat avdragsutrymme
utnyttjas. Turordningen för ianspråktagande av avdragsutrymme för direktavdrag
kan så långt sammanfattas med att direktavdraget i första hand skall utnyttjas
mot den sammanlagda del av surven som skall återföras till beskattning vid
1995-2001 års taxeringar. Härefter skall gjorda avsättningar till
periodiseringsfond utnyttjas. Några begränsningar i avdragsrätten finns inte så
länge direktavdraget sker mot surv och periodiseringsfond (med undantag av att
enbart 50 % av utgifterna för investeringen är föremål för direktavdrag).
Härefter får högst 25 % av årets inkomst (underlaget för avsättning till
periodiseringsfond) före direktavdraget utnyttjas. Eftersom en återföring av
surv och periodiseringsfond ingår i inkomsten (underlaget för avsättning till
periodiseringsfond) måste inkomsten minskas med dessa återföringar.
Följande exempel belyser de föreslagna reglerna om direktavdrag. Inkomsten
(=underlaget för avdrag för avsättning till periodiseringsfond) uppgår till 20
mkr exkl. survupplösning. Sammanlagt skall företaget återföra 50 mkr av sin surv
till beskattning. Utgifterna för ett byggnadsarbete uppgår till 80 mkr varav
hälften får dras av genom direktavdrag. Företaget gör maximalt direktavdrag, 40
mkr, och återför därför 40 mkr av surven till beskattning. Företaget väljer
sedan att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 5 mkr
(motsvarande 25 % av inkomsten 20).
Utnyttjande av surv inom koncern
Direktavdraget bygger på att den surv som sammantaget skall återföras till
beskattning i första hand skall utnyttjas för direktavdrag. Om en näringsidkare
har gjort avsättningar till surv samtidigt som han vill utnyttja rätten till
direktavdrag måste han alltså återföra surven. För att en sådan ordning skall
bli effektiv krävs att detsamma gäller på koncernnivå, dvs. att ett företag i
samma koncern "utnyttjar" ett annat företags surv för direktavdrag. I annat fall
skulle byggnadsarbeten kunna styras till vinstrika företag utan surv. Det
innebär att om det företag som yrkar maximalt direktavdrag saknar surv eller om
en survåterföring inte uppgår till samma belopp som direktavdraget kan ett fullt
direktavdrag ändå komma i fråga om ett annat företag i koncernen återför så stor
del av sin surv att det täcker direktavdraget. Det är inte nödvändigt att den
återförda surven förs över till det investerande företaget genom koncernbidrag.
Detta får ske efter eget val.
Regeln om återföring av surv för att ge avdragsutrymme åt ett annat företag
inom samma koncern gäller enbart om det företag som överför avdragsutrymmet till
det investerande företaget kan ge koncernbidrag enligt de förutsättningar som
anges i 2 § 3 mom. SIL.
Turordningen av avdragsutrymme
Direktavdraget får inte överstiga summan av följande belopp eller
avdragsutrymmen. Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först
sedan avdragsutrymmet uttömts enligt närmast föregående punkt.
1. Surv som återförs till beskattning.
2. Överfört avdragsutrymme genom att ett eller flera koncernföretag har
återfört surv till beskattning. Möjligheten till avdragsutrymme enligt denna
punkt har uttömts först när samtliga företag inom koncernen har återfört sina
survar till beskattning och utnyttjat avdragsutrymme eller överfört
avdragsutrymme till det företag som yrkar direktavdrag.
3. Periodiseringsfond som återförs till beskattning.
4. 25 % av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för avsättning till
periodiseringsfond före direktavdraget exklusive utnyttjat avdragsutrymme enligt
1-3.
8.4.2Avvecklingen av surven
Regeringens förslag: Den skattefria upplösningen av skatteutjämningsreserven
(surv) begränsas. Återföringsperioden förlängs. Sammantaget skall nio tiondelar
återföras till beskattning under sju år.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv (återföringslagen) skall befintliga survavsättningar
upplösas under en femårsperiod. Därvid skall i princip halva surven återföras
till beskattning med en femtedel per år vid 1995-1999 års taxeringar. Den andra
halvan får i samma takt överföras till fritt eget kapital utan skattekonse-
kvenser. Hälftendelningen gäller den del av surven vid 1994 års taxering som
inte överstiger surven vid närmast föregående års taxering. Om surven vid 1994
års taxering överstiger surven vid närmast föregående års taxering skall enligt
2 § återföringslagen den överskjutande delen i sin helhet återföras till
beskattning vid 1995 års taxering.
Om den skattefria hälften återförs i snabbare takt än med en femtedel per år
sker beskattning för ett särskilt tillägg enligt 10 § återföringslagen.
Bestämmelsen har karaktären av stoppregel. En för snabb återföring av den
skattefria hälften i 1994 års bokslut medför att särskilda tillägg påförs vid
1995 och följande års taxeringar. En upplösning av hela surven vid 1995 års
taxering medför exempelvis att ett belopp motsvarande mellan 100 och 150 % av
surven beskattas.
Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en
femårsperiod inte överstiger 4 000 kronor skall enligt 4 § hela beloppet
återföras på en gång. I sådana fall får den skattefria hälften upplösas på en
gång utan beaktande av stoppregeln.
Beslutet att låta halva surven återföras utan skattekonsekvenser framstår som
orättfärdigt. Företagen har så sent som vid 1994 års taxering fått avdrag för
avsättningen mot en skattesats på 30 %. En eftergift av beskattningen på halva
survåterföringen innebär ett betydande skattebortfall. En sådan frikostighet med
skattemedel innebär vidare ett oacceptabelt gynnande av de företag som gjort
survavsättningar i förhållande till andra företag. Såväl statsfinansiella skäl
som neutralitetsaspekter talar således för att återföringsreglerna ändras.
För företagen är survåterföringen en bokslutsdisposition. Företag med brutna
räkenskapsår har redan hunnit påbörja återföringen i sina bokslut till ledning
för 1995 års taxering. De torde därvid ha löst upp en tiondel (en femtedel av
hälften) av surven skattefritt samtidigt som de återfört ett minst lika stort
belopp till beskattning. Neutralitetsskäl talar för att samma regler bör gälla
även för företag med kalenderår som räkenskapsår. Alla bör således ges rätt att
lösa upp en tiondel av surven skattefritt. Likaså bör ingen vara skyldig att
till beskattning återföra mer än en tiondel vid 1995 års taxering.
Härefter uppkommer frågan i vilken takt resterande åtta tiondelar skall
återföras. Om den femåriga återföringsperioden behålls skall företagen vid
1996-1999 års taxeringar återföra ett dubbelt så högt belopp som enligt
nuvarande regler. Skall surven återföras i samma takt som enligt nuvarande
regler måste återföringsperioden förlängas med fyra år. Därmed inträder
budgetförstärkningen först efter år 1998. Det gäller att finna en lösning som är
rimlig ur likviditetssynpunkt för företagen och som samtidigt förstärker statens
budget de närmaste åren. Enligt regeringens uppfattning uppnås en lämplig
avvägning om återföringsperioden förlängs med två år. Resterande åtta tiondelar
bör således återföras på sex år med fyra trettiondelar per år. Har ett företag
ett beskattningsår gjort en större återföring till beskattning än nödvändigt bör
detta räknas företaget till godo senare beskattningsår.
Förslaget föranleder ändringar i 1-3, 11 och 13 §§ återföringslagen. Stoppre-
geln i 10 § blir obehövlig och kan upphävas. De nya reglerna bör träda i kraft
den 31 december 1994 och tillämpas redan vid 1995 års taxering. I ett avseende
skulle dock de nya reglerna innebära en retroaktiv försämring. Det gäller
skattskyldiga vars räkenskapsår avslutas före ikraftträdandet och som enligt 4 §
haft att återföra hela den skattepliktiga hälften av surven vid 1995 års
taxering. I sådana fall får äldre bestämmelser tillämpas, vilket innebär att den
andra hälften av surven får upplösas skattefritt.
8.4.3Slopande av rätten till kvittning av underskott av aktiv
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
Regeringens förslag: Den generella rätten att kvitta underskott av nystartad
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas.
Skälen för regeringens förslag: Genom skattereformen år 1990, prop. 1989/90:1-
10, infördes nya regler om förlustutjämning vilka väsentligen bygger på förslag
i betänkandet Reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33). Enligt huvudregeln
får underskott i en förvärvskälla dras av vid beräkning av inkomsten av samma
förvärvskälla närmast följande år. Om förvärvskällan visar underskott under
flera år ackumuleras underskotten. Reglerna innebär alltså en fullständig
kvittning inom en förvärvskälla utan tidsbegränsning. Ett undantag från
huvudregeln ansågs motiverat för aktiv näringsverksamhet som avser litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. I fråga om sådan näringsverksam-
het tillåts kvittning även mot inkomst av tjänst, alltså en kvittning mellan
förvärvskällor.
Härefter har den borgerliga regeringen utvidgat kvittningsrätten (prop.
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1541) till att omfatta kvittning av
underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet mot bl.a. inkomst av tjänst
under de första fem verksamhetsåren. En begränsning fanns i fråga om verksamhet
som övertagits av närstående. Våren 1994 utvidgades kvittningsrätten ytterligare
(prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS 1994:777) till
att gälla även vid vissa generationsskiften.
Den utvidgade kvittningsrätten innebär ett avsteg från en grundläggande princip
i 1990 års skattereform, nämligen att kvittning av underskott mellan olika
förvärskällor inte skulle tillåtas. Den utvidgade kvittningsrätten bör därför
tas bort. De skäl som i skattereformen (prop. 1989/90:110 s. 588) motiverade
undantag för den som bedriver aktiv näringsverksamhet avseende litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet äger alltjämt giltighet. Detta
undantag bör alltså vara kvar. Förslaget föranleder en ändring i 46 § 1 mom. KL.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. För enskild näringsidkare för vilken
beskattningsåret börjat före den 1 januari 1995, dvs. före ikraftträdandet
gäller dock äldre föreskrifter i fråga om den del av underskottet som är
hänförligt till tiden före den 1 januari 1995. Härvid skall - om den
skattskyldige inte visar annat - en proportionering av underskottet göras så att
en så stor del av underskottet anses hänförligt till tiden före den 1 januari
1995 som motsvarar förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
före den 1 januari 1995 och hela beskattningsåret.
8.5 Beskattning av förvärvsinkomster
8.5.1 Skatteskalan och grundavdraget
Regeringens förslag: Den statliga inkomstskatten på inkomster över skiktgränsen
höjs vid 1996-1999 års taxeringar från 20 till 25 %.
Skiktgränsen skall justeras årligen i förhållande till hur mycket basbeloppet
har förändrats i procent mellan det andra året före taxeringsåret och året före
taxeringsåret. Dessutom återinförs det s.k. reallöneskyddet delvis.
Grundavdraget till statlig inkomstskatt återinförs.
Samtliga ändringar skall gälla från och med 1996 års taxering.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående bör en
tidsbegränsad höjning med 5 % ske av uttaget av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster över skiktgränsen.
Hur skiktgränsen skall bestämmas finns angivet i 10 § andra stycket SIL.
Reglerna innebär att skiktgränsen årligen skall räknas upp med dels ett
jämförelsetal som hänför sig till förändringarna i konsumentprisindex, dels med
ett särskilt tillägg på 2 procentenheter, det s.k. reallöneskyddet.
För 1994 och 1995 års taxeringar har dock skiktgränsen bestämts enligt en
särskild lag som innebär att reallöneskyddet tillfälligt har slopats. Reallöne-
skyddet kommer med automatik att återinföras från och med 1996 års taxering i
och med att den tidsbegränsade lagen löper ut.
Skiktgränsen enligt 10 § SIL bestäms utifrån föregående års skiktgräns. Ut-
gångspunkten är skiktgränsen vid 1992 års taxering, som var 170 000 kronor.
Eftersom skiktgränsen vid 1995 års taxering bestämts enligt den särskilda lagen
innebär en återgång till reglerna i 10 § SIL att skiktgränsen vid 1996 års
taxering inte blir densamma som om skiktgränsen hade bestämts enligt 10 § SIL
även vid 1994 och 1995 års taxeringar. Utgångspunkten för beräkningen av
skiktgränsen bör därför ändras. Den skiktgräns som skall gälla vid 1996 års
taxering bör ha skiktgränsen vid 1995 års taxering, 198 700 kronor, som utgångs-
punkt. Därefter bör detta belopp räknas upp dels med reallöneskyddet, dels med
hänsyn till prisutvecklingen. Som tidigare framgått skall dock prisutvecklingen
inte beaktas fullt ut så länge de offentliga finanserna visar stora underskott.
På grund härav bör indexeringen av skiktgränsen ändras så att den knyts direkt
till den ändring i procent som sker av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Den uppräkning av skiktgränsen som beror av reallöneskyddet bör vid 1996-1999
års taxeringar begränsas på motsvarande sätt som uppräkningen av basbeloppet.
För inkomståret 1995 bör uppräkningen ske med endast 60 % av full uppräkning
eller 1,2 procentenheter.
Med hänsyn till att det är fråga om tidsbegränsade justeringar av skatteskalan
bör de nu berörda ändringarna tas in i en särskild lag.
Av praktiska skäl bör skiktgränsen vid 1996 års taxering anges direkt i
lagtexten och beräknas på grundval av en prognos rörande prisutvecklingen för
tiden oktober 1993 - oktober 1994. Uppräkningen bör då ske med 60 % av denna
prisförändring. Den nya skiktgränsen får sedan utgöra utgångspunkt för
beräkningen av de därpå följande årens skiktgränser.
Det vid 1995 och 1996 års taxeringar slopade grundavdraget till statlig
inkomstskatt föreslås bli återinfört fr.o.m. 1996 års taxering. Detta uppnås
genom att den särskilda lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar upphävs. Reglerna i 8 §
SIL, som reglerar grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt, blir
därmed automatiskt tillämpliga fr.om. 1996 års taxering.
8.5.2 Höjd gräns för avdrag för kostnader för resor mellan
bostad och arbetsplats
Regeringens förslag: Avdragsbegränsningen i inkomstslaget tjänst avseende
kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från 4 000 kr till 6 000
kr. Denna höjning av avdragsbegränsningen skall även gälla för enskilda
näringsidkare. De nya reglerna skall gälla från och med 1996 års taxering.
Vid 1996 års taxering skall avdrag för kostnader för resor med bil mellan
bostaden och arbetsplatsen medges med 13 kr per mil.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 33 § 2 mom. KL gäller att avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen får göras endast till den del
kostnaderna överstiger 4 000 kr. Regeln infördes år 1992 i samband med att det
tidigare schablonavdraget i inkomstslaget tjänst togs bort och den tillämpades
första gången vid 1994 års taxering. Genom en hänvisning till nämnda bestämmelse
i punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL gäller avdragsbegränsningen också i
näringsverksamhet.
Skälen för regelns tillkomst var i huvudsak statsfinansiella. Liksom det
schablonavdrag på 4 000 kr som avdragsbegränsningen ersatte syftade regeln
emellertid också till att möjliggöra för ett stort antal skattskyldiga att
använda den förenklade självdeklarationen. Sedan regelns tillkomst har dock
kostnaderna för resor med allmänna kommunikationer höjts så att årskostnaden för
många resenärer har kommit att överstiga 4 000 kr. Detta föranledde riksdagen
att besluta att det på den förenklade deklarationsblanketten 1994 skulle öppnas
möjlighet att framställa yrkande om avdrag för kostnader för resor med allmänna
färdmedel med belopp som överstiger avdragsbegränsningen (prop. 1992/93:198,
bet. 1992/93:SkU27, rskr. 1992/93:448). Yrkande om avdrag för resekostnader görs
genom tillägg till de förtryckta uppgifterna även i det nya
deklarationsförfarande för löntagare som tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering.
Gränsen för avdrag bör nu höjas med hänsyn till prisutvecklingen och det stats-
finansiella läget och till den förenkling det innebär att antalet
självdeklarationer med yrkanden om avdrag för kostnader för resor mellan
bostaden och arbetsplatsen minskas. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
avdragsgränsen höjs till 6 000 kr. Höjningen bör gälla både i tjänst och
näringsverksamhet. Förslaget föranleder en ändring i 33 § 2 mom. KL. Sistnämnda
lagrum föreslås också ändras i prop. 1994/95:61 om slopande av vårdnadsbidraget
och återinförande av garantidagarna.
Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats medges enligt
en särskild lag (SFS 1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995 års taxering. Vid
1996 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder vidtas, reglerna i andra
stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL att gälla. Avdragsbeloppet per
mil enligt sistnämnda regel kan beräknas först nästa år. Det kan dock antas att
beloppet kommer att bli ca 13 kr per mil. Med hänsyn härtill är det enligt
regeringens mening lämpligt att genom lag fastslå att beloppet skall vara
oförändrat 13 kr per mil även nästa år. Klarhet skapas då beträffande vad som
kommer att gälla vid 1996 års taxering.
Vissa ikraftträdandefrågor
De nya bestämmelserna om beskattning av förvärvsinkomster föreslås träda i kraft
den 1 januari 1995 och tillämpas fr.om. 1996 års taxering med vissa undantag som
närmare anges i övergångsbestämmelserna.
Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räkenskapsår,
dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår. Detta innebär att
de vid 1996 års taxering kan komma att beskattas för inkomster som hänför sig
till år 1994. De förslag vi lägger fram beträffande skatteskalan, avdragsbe-
gränsningen för resor mellan bostad och arbetsplats och avdrag för kostnader för
sistnämnda resor kan ge upphov till en skärpt beskattning som träffar inkomster
som hänför sig till tiden före de nya reglernas ikraftträdande. För att dessa
ändringar inte skall komma i strid med regeringsformens bestämmelser om förbud
mot retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för
skattskyldiga med beskattningsår som börjat senast den dag då denna proposition
avlämnas till riksdagen. För att förhindra vissa möjligheter till
skatteplanering bör de nya reglerna emellertid gälla för näringsidkare vars
verksamhet påbörjats efter nämnda datum. Regeringen föreslår därför med stöd av
2 kap. 10 § regeringsformen att de nu berörda reglerna skall tillämpas från och
med den 3 november 1994.
De övergångsregler som föreslås innebär följande. Om äldre bestämmelser skall
tillämpas i fråga om beräkning av statlig inkomstskatt skall dessa tillämpas på
hela den skattskyldiges inkomst av förvärvsverksamhet. Äldre bestämmelser om
avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats och
avdragsrätten för sådan kostnad vid körning med egen bil gäller endast i in-
komstslaget näringsverksamhet. Dessutom innebär övergångsbestämmelsen till lagen
om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1995 års taxering att äldre bestämmelser skall gälla vid
1996 års taxering för kostnader som uppkommit före den 3 november 1994.
Det nu sagda medför särskilda övergångsbestämmelser i KL, lagen om beräkning av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar och i
lagen om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till
och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering.
8.5.3 Höjning av de särskilda löneskatterna och premieskatten för grupplivför-
säkringar
Regeringens förslag: Både den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster och den
särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med 2 procentenheter. Även den
särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar, m.m. höjs som en konsekvens
härav.
Skälen för regeringens förslag: Särskild löneskatt tas ut dels enligt lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skattesatserna för de
särskilda löneskatterna är beräknade så att de schablonmässigt skall motsvara
skattedelen av de sociala avgifterna. Samma synsätt bör tillämpas när det gäller
de allmänna egenavgifterna. Som en konsekvens av föreslagna ändringar i allmänna
egenavgifter, m.m. bör därför de särskilda löneskatterna höjas med 2 pro-
centenheter vid 1996 års taxering. En motsvarande höjning bör även ske av
skattesatserna i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m.m. Det finns emellertid enligt vår mening anledning att i
ett senare sammanhang återkomma till frågan om beräkningen av den påverkan
ändrade socialavgifter och allmänna egenavgifter bör ha på de särskilda
löneskatterna och premieskatten. Därvid bör också prövas hur avgifterna för
finansieringen av det nya pensionssystemet skall beaktas i detta sammanhang.
Vidare får ställning tas till hur den successiva höjningen av sjukförsäk-
ringsavgiften skall påverka de särskilda löneskatterna.
Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på
förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader
samt 4-6 §§ lagen om särskild premieskatt på grupplivförsäkringar, m.m.
8.6 Finansiella effekter för offentlig sektor
I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna för den offentliga sektorn
av de olika förslagen på skatteområdet. För att ge en samlad bild av
inkomstförstärkningarna anges därutöver dels effekterna av höjda allmänna
avgifter till sjukförsäkringen fr.o.m. inkomståret 1996 och återinförandet av
socialavgifter på vinstandelar, dels effekterna av vissa andra förslag på
skatteområdet som presenterats i andra propositioner under denna höst.
Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas i
tabell 8.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och volymer, då år
1995 i allmänhet utgör ikraftträdandeår för de olika åtgärderna. För att
möjliggöra jämförelse med tabell 5.1 redovisas därutöver totaleffekterna
uttryckta i 1994/95 års priser och 1994 års volymer.
Effekterna avser den offentliga sektorn dvs. staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn. Dessa effekter är de mest intressanta för frågan om
resursfördelningen mellan privat och offentlig sektor. De olika förslagens
effekter på statsbudgeten redovisas i annat sammanhang.
Redovisningen avser dels den varaktiga effekten, dels effekterna för
kalenderåren 1995-1998. Den varaktiga effekten överensstämmer med
kalenderårseffekterna för åtgärder med permanent varaktighet som träder i kraft
år 1995. För inkomstförstärkningar av engångskaraktär finns däremot en skillnad
i det att den varaktiga effekten mäts som en ränteeffekt, baserad på den
förändring av den offentliga sektorns förmögenhet som följer av den temporära
inkomsten. För regelförändringar som innebär en successivt stigande effekt under
perioden 1995-1998 utgörs den varaktiga effekten i princip av
kalenderårseffekten 1998.
De varaktiga effekterna är beräknade netto, dvs. i förekommande fall har
beaktats exempelvis avdragsgillhet mot andra skatter eller övervältring på andra
skattebaser.
Tabell 8.1 Budgeteffekter av skatteförslag m.m. Effekter för offentlig sektor
i 1995 års priser och volymer, varaktigt och för kalenderåren 1995-1998. Mdkr.
______________________________________________________________________________
Varaktig Kalenderår
nettoeffekt ___________________________
1995 1996 1997 1998
______________________________________________________________________________
Skatt på kapitalägande
Full skatt utdelningsinkomster 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
varav hushåll 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9
varav juridiska personer 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1
Full skatt reavinster aktier 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5
varav hushåll 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7
varav juridiska personer 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8
Korrigering schablonintäkt VF/IB* 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3
Korrigering underlag avkastningsskatt 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2
Höjd skatt kapitalinkomster till 30 % -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Höjd skatt värdepappersfonder till 30 % 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Höjd avkastningsskatt P-försäkring
till 15 % 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0
Höjd avkastningsskatt K-försäkring
till 27 % 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7
Bibehållen förmögenhetsskatt 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0
Rullande fastighetstaxering
(i annan prop) 1,0 0,0 0,3 0,7 1,0
Höjd fastighetsskatt +0,2 procentenheter 1,5 0,0 1,5 1,5 1,5
Totalt kapitalägande** 14,2 11,8 13,5 13,9 14,2
Skatt på företag
Full avskattning surv 9/10 7 år 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6
Slopad stämpelskatt aktier -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6
Direktavskrivning byggnader -0,3 -0,3 -2,2 -1,2 0,4
Slopad kvittning underskott 0,1 0,7 0,7 0,7 0,7
Förändrad uppbörd skatter (i annan prop) 0,4 0,6 0,6 0,6 0,6
Reserv för skattelättnad företag*** -2,0 0,0 -1,0 -2,0 -2,0
Totalt företag** -1,8 0,9 -2,1 -2,0 -0,5
Skatt på förvärvsinkomster
Höjd statlig skatt till 25 % 1,4 4,3 4,3 4,3 4,3
Återinfört grundavdrag statlig skatt
1995 -0,2 -1,8 0,0 0,0 0,0
Höjd gräns reseavdrag till 6000 kr 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7
Ej full indexering grundavdrag/skikt-
gräns 4,5 1,5 2,3 3,5 4,5
Socialavgifter vinstandelar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Avgifter sjukförsäkring 3 procentenheter14,1 0,0 4,7 9,4 14,1
Höjd särskild löneskatt 0,6 0,5 0,8 0,7 0,8
Totalt förvärvsinkomster** 20,9 4,9 12,6 18,3 23,9
Summa skatteförslag 33,3 17,6 24,0 30,2 37,6
I 1994/95 års priser och 1994 års
volymer 32,2 17,0 23,2 29,2 36,3
______________________________________________________________________________
* Värdepappersfonder och investmentbolag
** Delarna motsvarar inte totalsumman p.g.a. interaktionseffekter och
avrundningar
*** De tillkommande skattelättnaderna för företag antas slå igenom med 50 %
1996 och därefter med 100 %
8.6.1Beskattningen av kapitalägande
Den första gruppen av åtgärder på detta område utgörs av återställandet av den
fulla beskattningen av utdelningsinkomster och reavinster och de
konsekvensändringar i övriga regler som följer av detta. Vid redovisningen av
effekter för hushållen antas skattesatsen på kapitalinkomster vara 25 %, dvs.
den generella nivån år 1995 enligt tidigare fattade beslut. Skatteeffekten på
utdelningar och reavinster av den höjda skattesatsen till 30 % beaktas i ett
senare beräkningssteg.
För år 1995 beräknas hushållens utdelningsinkomster uppgå till ca 7,7 mdkr,
vilket vid full beskattning med 25 % ger en inkomstförstärkning på 1,9 mdkr.
Föreslagna regler innebär även att utdelningsinkomster på kapitalplace-
ringsaktier som ägs av juridiska personer kommer att beskattas. Med beräknade
utdelningsinkomster om ca 4,3 mdkr blir budgetförstärkningen 1,1 mdkr[1].
Såvitt gäller reavinster på aktier innebär föreslagna regler att gällande
kvotering med 50 % upphävs. För reavinster avseende hushållens innehav av
börsaktier, icke-noterade aktier och andelar i allemansfonder och övriga fonder
kan inkomstförstärkningen beräknas till 1,7 mdkr. Därvid har redan i detta steg
beaktats att vinster på andelar i allemansfonder beskattas till 20 %. Den
upphävda kvoteringen för reavinster på juridiska personers innehav av
börsaktier, icke-noterade aktier och fondandelar ger en budgetförstärkning på
1,8 mdkr.
Som en konsekvens av den upphävda kvoteringen vid beskattning av reavinster på
hushållens direktägda aktier görs en uppjustering av schablonintäkten för
investmentbolag och aktiefonder. Detta ger en inkomstförstärkning på 0,3 mdkr.
En justering med likartade motiv görs av underlaget för avkastningsskatt på
sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, där aktier tas upp till fulla
värdet. Detta ger en budgetförstärkning på 0,2 mdkr.
I frånvaro av beslut skulle kapitalinkomstskattesatsen ha sänkts från 30 till
25 % från år 1995. Vårt förslag innebär att denna sänkning inte kommer till
stånd. Detta beräknas ge en budgetförsvagning på 0,1 mdkr. Budgetförsvagningen
beror på att underlaget för skattereduktion i inkomstslaget kapital - som i sin
tur beror av ränteutgifter och reaförluster - är något större än de positiva
kapitalinkomsterna (ränteinkomster, utdelningsinkomster, reavinster).
Tillsammans med nedan beskrivna följdändringar för värdepappersfonder och
kapitalförsäkring uppkommer dock en budgetförstärkning. Vid beräkningen har
basbreddningarna i form av full beskattning av utdelningsinkomster och
reavinster på aktier beaktats. Den isolerade effekten av höjd skattesats på en
bas som exkluderar utdelningsinkomster och reavinster på aktier är en budget-
försvagning om 1,2 mdkr, vilket i huvudsak avspeglar det negativa "räntenettot"
för hushållssektorn.
En höjning av skattesatsen för värdepappersfonder från 25 till 30 % ger en
inkomstförstärkning på 0,1 mdkr.
Höjningen av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar från 20 till 27 %
(effektivt) beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,7 mdkr.
Höjningen av avkastningsskatten på pensionsförsäkringskapital från 9 % till 15
% beräknas ge en budgetförstärkning på 2,0 mdkr. Vid beräkningen har förutsatts
att skattehöjningen avseende tjänstepensionskapital reducerar löneutrymmet;
bruttoeffekten avseende avkastningsskatten uppgår till 3,2 mdkr.
Ett bibehållande av förmögenhetsskatten i dess nuvarande utformning även efter
1994 ger en budgetförstärkning på 2,0 mdkr.
I denna proposition föreslås en höjning av fastighetsskattesatsen med 0,2
procentenheter från och med år 1996 i syfte att finansiera återtagandet av
tidigare beslutade neddragningar av räntebidragen. Detta ger en
inkomstförstärkning på 1,5 mdkr (2,7 mdkr brutto före indirekta effekter). I
prop. 1994/95:53 har lämnats förslag om årlig omräkning av taxeringsvärdena. Den
varaktiga inkomstförstärkningen uppgår till 1,0 mdkr.
8.6.2Företagsbeskattningen
Enligt vårt förslag skall tidigare gjorda avsättningar till skatteutjämnings-
reserv (surv) i sin helhet återföras till beskattning med undantag för en
tiondel. I förhållande till tidigare regler innebär detta att tillkommande 40 %
av gjorda avsättningar tillsammans med tidigare belopp återförs på 7 år. För
juridiska personer uppgick de totala survavsättningarna i 1992 års bokslut till
ca 71 mdkr och för enskilda näringsidkare kan beloppet beräknas uppgå till ca
11 mdkr.
Den varaktiga budgetförstärkningen av de skärpta återföringsreglerna består av
räntan på de nuvärdeberäknade engångsinkomsterna under berörda år. För juridiska
personers surv uppgår denna effekt till 0,5 mdkr och för survåterföringar
avseende enskilda näringsidkare till 0,1 mdkr.
Ett slopande av stämpelskatten på aktier beräknas ge en budgetförsvagning om
0,6 mdkr.
De temporära reglerna om partiellt direktavdrag för byggnadsinvesteringar ger
upphov till olika slag av budgeteffekter. Den primära effekten bestäms till
huvuddelen av bortfallet av bolagsskatt på de återföringar av surv mot vilka
direktavdraget i första hand skall göras och innebär ett varaktigt
skattebortfall om 0,43 mdkr. Detta inkomstbortfall balanseras i större eller
mindre utsträckning av sekundäreffekter genom att de tidigarelagda
investeringarna ger ökad sysselsättning, vilket förstärker den konsoliderade
offentliga sektorns saldo. Hur stor denna balanserande effekt blir beror på i
vilken utsträckning det är frågan om en ren tidigareläggningseffekt med en
motverkande nedgång av investeringsverksamheten efter stimulansperiodens utgång
eller om en sådan nedgång ej sker. Som tidigare har framgått antas de
motverkande effekterna till huvuddelen bestå i en ren tidigareläggning. Den
motverkande, varaktiga sekundäreffekten uppgår till 0,17 mdkr, vilket till-
sammans med den primära effekten ger en varaktig budgetförsvagning om ca
0,3 mdkr.
Ett slopande av rätten av kvitta underskott i nystartad verksamhet beräknas ge
en varaktig budgetförstärkning om 0,1 mdkr. Förstärkningarna de närmaste åren
blir kraftigare, 0,7 mdkr, vilket motsvarar kostnaden på kort sikt för den
avskaffade kvittningsrätten om den bibehålls.
I prop. 1994/95:92 lämnas förslag om ändrade tidpunkter för redovisning och
betalning av bl.a. preliminär F-skatt, innehållen preliminär skatt,
socialavgifter och vissa punktskatter och om en uppjustering av schablonen för
debitering av F-skatt och särskild A-skatt. Budgeteffekterna av dessa åtgärder
redovisas också i tabellen.
8.6.3Beskattningen av förvärvsinkomster
Den statliga skatten på förvärvsinkomster höjs från 20 % till 25 %. Höjningen
skall gälla t.o.m. inkomståret 1998. Åtgärden är alltså temporär vilket innebär
att den varaktiga effekten utgörs av räntan på de extra inkomsterna under åren
1995-1998. Den varaktiga effekten uppgår till 1,4 mdkr medan budgetför-
stärkningen per kalenderår uppgår till 4,3 mdkr.
Grundavdraget vid beräkning av statlig inkomstskatt återinförs inkomståret
1995, dvs. ett år tidigare än enligt gällande regler. Detta ger ett
inkomstbortfall för staten för kalenderåret 1995 om ca 1,8 mdkr. Den varaktiga
effekten utgörs av ett års ränta på detta belopp, vilket är 0,2 mdkr.
Med bestående verkan höjs det inte avdragsgilla beloppet för resor till och
från arbetet från 4 000 kr till 6 000 kr. Detta ger en inkomstförstärkning på
0,7 mdkr.
Det begränsade genomslaget för inflationen på grundavdraget och skiktgränsen
ger en successivt stigande inkomstförstärkning fram till år 1998. Den fulla
effekten detta år beräknas uppgå till 4,5 mdkr[2].
Uttag av socialavgifter på vinstandelar beräknas ge en budgetförstärkning på
0,1 mdkr.
Den successivt höjda allmänna avgiften till sjukförsäkringen ger en varaktig
inkomstförstärkning på 14,1 mdkr. Detta avser den fulla effekten kalenderåret
1998. Även här är den varaktiga effekten något lägre på grund av att
regelförändringen sker successivt.
Höjningen av den särskilda löneskatten sker i två steg dels en höjning med 2
procentenheter inkomståret 1995, dels en höjning som under 1996-1998 beräknas
uppgå till 0,5 procentenheter per år. Den sammanlagda budgetförstärkningen
beräknas uppgå till 0,6 mdkr.
8.7 Visst återställande av nivån på äldre statliga räntebidrag
samt höjd fastighetsskatt
Regeringens förslag: Den 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade
räntan 1995 och 1996 avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energi-
besparande åtgärder eller förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler
genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle
medföra görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och
hyreshusenhet till den del den avser värderingsenhet för bostäder samt
tillhörande mark. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m. beskattningsåret
1996.
Bakgrunden till regeringens förslag: År 1993 beslöt riksdagen på förslag av den
dåvarande regeringen (prop. 1993/94:8, bet. 1993/94:BoU3, rskr. 1993/94:40) om
vissa höjningar 1994-1996 av de s.k. garanterade räntenivåerna i det statliga
systemet för räntesubventioner vid ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus.
Utgångspunkten för beslutet var att de statliga bostadssubventionerna skulle
minskas med 3 miljarder kr som ett led i arbetet med att sanera de statliga
finanserna.
Den beslutade utgiftsminskningen är fördelad på tre år med 0,5 miljarder kr
1994, 1 miljarder kr 1995 och 1,5 miljarder kr 1996 och genomförs automatiskt om
inte annat beslutas. Utgiftsminskningarna berör närmare bestämt räntebidrag för
ny- och ombyggnad enligt förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för
ny- och ombyggnad av bostäder och motsvarande äldre bestämmelser i ny- och om-
byggnadslåneförordningarna för bostäder och bostadsfinansieringsförordningen.
Vidare berörs räntebidrag enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål, förordningen (1986:82) om ränta och amortering m.m. i fråga om
vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och
förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för
anordnande av studentbostäder. Utgiftsminskningarna berör därutöver räntebidrag
enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadhus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1984:614) om lån för vissa
fastigheter som förköpts enligt förköpslagen (upphävd 1992:411) och förordningen
(1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410).
Minskningen görs dels genom en extra höjning av den garanterade räntan den 1
januari vardera året 1994-1996 om bidragstiden påbörjats senast året innan något
av de nämnda åren, dels genom att den garanterade räntan för det första året av
bidragstiden höjs vad gäller räntebidrag där bidragstiden börjar 1995,
respektive 1996 eller senare.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut 1993 innebär att bostads-
sektorns bidrag till saneringen av den statliga budgeten i huvudsak belastar
endast bostäder med räntesubventioner, dvs. i allt väsentligt bostäder som
byggts eller byggts om under 1980-talet och de första åren på 1990-talet. Beslu-
tet berör därmed de bostäder i det svenska bostadsbeståndet som redan i
utgångsläget har de högsta kapitalkostnaderna. I det ränteläge som nu råder
riskerar beslutet att leda till ett stort antal konkurser. Särskilt påtagliga är
problemen när det gäller bostäder tillhöriga bostadsrättsföreningar och mindre
hyreshusägare. Dessa har små eller inga möjligheter att omfördela den extra
kostnadsbelastning som beslutet innebär över ett större bestånd för att på så
sätt begränsa de avgifts- eller hyreshöjningar per enhet som behövs för att
täcka de ökande kapitalkostnaderna.
Bostadssektorn måste bidra till att stärka statsfinanserna. En fördelaktig
ränteutveckling innebär i sig ett viktigt bidrag till att lösa problemen inom
bostadsmarknaden. Den nödvändiga budgetförstärkningen bör ske på sådant sätt att
hela fastighetsbeståndet berörs. Att bara belasta en del av beståndet innebär
för den del som berörs sådana fastighetsekonomiska försämringar att det riskerar
att verka destabiliserande även på fastighetsmarknaden i övrigt. De problem som
vi upplever i dag på bostads-och bostadskreditmarknaden kan inte lösas men väl
mildras genom ett tillvägagångssätt där bostadssektorns bidrag till saneringen
kommer från alla bostäder.
Regeringen förordar således att den tidigare beslutade extra höjningen 1995 och
1996 av de garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för
räntesubventioner enligt 1992 års och äldre räntebidragsregler inte genomförs.
Förslaget innebär också att de höjningar av den garanterade räntan för det
första året av bidragstiden som beslutades som en konsekvens av att äldre
bidragsärenden fick höjd garanterad ränta inte bör genomföras.
Den budgetförstärkning om 1,6 miljarder (2,7 miljarder brutto) som beslutet om
höjda garanterade räntor 1995 och 1996 skulle medföra bör i stället åstadkommas
genom en höjning av den statliga fastighetsskatten. I nuvarande statsfinansiella
situation är det inte möjligt att avstå från en sådan förstärkning av de
offentliga finanserna.
Bestämmelser om statlig fastighetsskatt finns i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt. Fastighetsskatt tas i dag ut med 1,5 % på taxeringsvärdet för
småhusenhet, på bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på
lantbruksenhet och på taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det
avser värderingsenhet för bostäder med tillhörande mark (3 § lagen om statlig
fastighetsskatt). För nybyggda bostäder tas ingen fastighetsskatt ut under de
första fem åren och endast halv fastighetsskatt de därpå följande fem åren.
För att åstadkomma den erforderliga budgetförstärkningen bör skattesatsen höjas
med 0,2 procentenheter. Den högre skattesatsen, 1,7 %, bör gälla från och med
beskattningsåret 1996 (1997 års taxering).
Det bör anmärkas att 3 § lagen om statlig fastighetsskatt också föreslås ändrad
i propositionen om Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m (prop.
1994/95:53).
**Fotnot**
[1] Vid beräkningen har beaktats möjligheten att avsätta till
periodiseringsfond vilket ger en effektiv bolagsskattesats på ca
25 %.
[2] I strikt mening är den varaktiga effekten något lägre än
detta belopp genom att den fulla effekten uppnås först efter
några år, men avvikelsen är begränsad.
8.8 Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och
kommunsektorn
Regeringens förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för inkomståret 1995
skall kommunalskattemedlen för kommunerna minskas med 1 025 kronor per invånare
i kommunen den 1 november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade
1 086 kronor per invånare.
Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1995 skall lands-
tingsskattemedlen för landstingen minskas med 311 kronor per invånare i
landstinget den 1 november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade
349 kronor per invånare.
För de landstingsfria kommunerna skall kommunalskattemedlen för inkomståret
1995 vid utbetalningen minskas med 1 336 kronor per invånare i kommunen den 1
november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 1 435 kronor per
invånare.
Skälen för regeringens förslag: I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs
vissa förtydliganden vid tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen.
Det gjordes bl.a. klart att principen inte omfattar statliga beslut om åtgärder
som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för
kommunsektorn. Det gäller t.ex. åtgärder som påverkar det kommunala
skatteunderlaget. Effekterna av sådana åtgärder skall beaktas vid den bedömning
som görs av det skattefinansierade utrymmet i samband med att statsbidragsramen
fastställs. Riksdagen godkände det som regeringen förordat (bet. 1993/94:FiU19,
rskr. 1993/94:442). Regleringarna bör således i princip göras genom förändring i
statsbidragsramen. Övergångsvis görs emellertid ekonomiska regleringar till
följd av åtgärder som påverkar det kommunala skatteunderlaget m.m. genom att
skattemedlen justeras med ett tillägg eller avdrag per invånare.
Sedan regleringsbeloppet fastställts för år 1995 har förutsättningarna
förändrats. Detta bör föranleda vissa ytterligare ekonomiska regleringar mellan
staten och kommunsektorn. De nedan redovisade förslagen till ekonomiska
regleringar omfattar de förslag som regeringen lagt fram t.o.m. denna
proposition. Regleringarna föranleds av att vissa tidigare beslutade åtgärder
återtas.
Regeringen har föreslagit att vissa beslutade förändringar i arbets-
löshetsförsäkringen (prop. 1993/94:209). Reformeringen ledde till ändringar i
såväl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd, vilka trädde i kraft den 1 juli 1994. Regeringen har
nu föreslagit (prop. 1994/95:99) att ändringarna, med verkan från den 1 januari
1995, upphävs. Av detta skäl bör staten för år 1995 återreglera 538 miljoner kr
till kommuner och landsting.
I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs också reglering med anledning av
lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Regeringen har föreslagit att även denna lag
upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:61). Av detta skäl bör staten
för år 1995 återreglera 867 miljoner kr till kommuner och landsting.
Vi har föreslagit (avsnitt 8.4.3) att rätten till kvittning av underskott i
aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall slopas. Av detta skäl bör
staten för år 1995 återreglera 540 miljoner kr från kommuner och landsting.
Denna proposition innehåller även andra förslag som kan påverka kommunsektorns
skatteunderlag. Dessa är bl.a förslag till förändringar i uppräkningen av
basbeloppet. Förslaget bedöms inte påverka kommunsektorns skatteunderlag för år
1995. Den föreslagna höjningen av gränsen för avdrag för kostnader för resor
mellan bostad och arbetsplats bedöms påverka den kommunala sektorns
skatteunderlag positivt för år 1995. Även förändringen i reglerna för
utbildningsbidraget påverkar kommunsektorns skatteunderlag positivt för år 1995.
Effekten på kommunsektorns skatteunderlag vad gäller regeringens proposition
1994/95:41 egenavgiften i ålderpensionssystemet är i nuläget svårbedömd för år
1995. Ovan föreslagna åtgärder beaktas vid bedömningen av det skattefinansierade
utrymmet för år 1996.
För en sammanställning av tidigare beslutade regleringar för år 1995 hänvisas
till 1994 års kompletteringsproposition (bilaga 7, avsnitt 2.4.2)
Tillkommande regleringar år 1995 (miljoner kr):
Skatteunderlagsförändringar
Upphävande av försämringar i arbets-
löshetsförsäkringens arbetsvilkor - 538
Slopande av vårdnadsbidrag - 867
Slopande av möjligheterna till kvittning
av underskott i aktiv näringsverksamhet
mot inkomst av tjänst 540
Summa att reglera enligt tidigare beslut 12 787
Summa att reglera inklusive nya förslag 11 922
varav från kommuner 8 955
landsting 2 715
kyrkliga kommuner 252
Regleringen av de tillkommande beloppen bör som nämnts göras på samma sätt som
den tidigare fastställda regleringen för år 1995. Med hänvisning till det
redovisade bör det belopp med vilket skattemedlen skall minskas för år 1995
ändras från 1 086 kronor per invånare till 1 025 kronor per invånare för kommu-
ner, från 349 kronor per invånare till 311 kronor per invånare för landsting och
från 1 435 kronor per invånare till 1 336 kronor per invånare för kommuner som
inte ingår i ett landsting.
Förslaget föranleder en ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser
om utbetalning av skattemedel år 1995.
För de kyrkliga kommunerna får de tillkommande förändringarna av
skatteunderlaget år 1995 genomslag först år 1997, varför den tidigare beslutade
ekonomiska regleringen för år 1995 inte ändras på grund av vad som nu anförts.
8.9 Reducering av de kyrkliga kommunernas
skattemedelsfordran
Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av
år 1995 skall minskas med 6,8 % i stället för av riksdagen tidigare beslutade
3,2 %.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare i år beslutat (prop.
1993/94:150 bil. 7, bet. 1993/94:FiU19, rskr. 1993/94:442) om ekonomiska
regleringar år 1995 mellan staten och kommunsektorn. För de kyrkliga kommunerna
avser regleringarna ändringar som påverkar skatteunderlaget och verkställs genom
att skattemedelsfordran vid ingången av år 1995 minskas med 3,2 %.
Vid samma tillfälle beslutade riksdagen efter förslag i årets budgetproposition
(bil. 8) att vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner skall fr.o.m.
år 1995 förskottet minskas motsvarande det belopp som avser lindring i
skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Detta medför
övergångseffekter på så sätt att under åren 1995 och 1996 görs vid utbetalningen
av skattemedel avdrag dels i förskottet, dels i slutavräkningen avseende
inkomståren 1993 och 1994. Det uppstår således en dubbeleffekt under två
övergångsår. För vardera året beräknas skattemedlen av detta skäl minska med ca
700-800 miljoner kr.
I propositionen anfördes att de kyrkliga kommunerna vid 1992 års bokslut hade
ett rörelsekapital på över 5 miljarder kr och att detta kunde förväntas öka
ytterligare under åren 1993 och 1994, bl.a. på grund av att skattesänkningar med
anledning av överföringen av folkbokföringen till skattemyndigheterna endast har
gjorts i begränsad utsträckning. När nu det samlade resultatet av de kyrkliga
kommunernas bokslut för år 1993 föreligger, visar det sig att rörelsekapitalet
har ökat till ca 6 miljarder kr. I likhet med tidigare råder dock stora
variationer mellan kommunerna vad gäller ekonomiska resurser och ekonomiska
förutsättningar.
Skattemyndigheterna tog över folkbokföringen och därmed kostnaderna för denna
verksamhet den 1 juli 1991. De bortfallande kostnaderna för de kyrkliga
kommunerna (jfr prop. 1991/92:100 bil. 8) borde ha föranlett att det kyrkliga
skatteuttaget minskades. Så har emellertid endast skett i begränsad omfattning,
trots att såväl regeringen som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
vid upprepade tillfällen rekommenderat skattesänkningar. De under flera år
uteblivna skattesänkningarna kan generellt sett i betydande utsträckning antas
ha bidragit till de kyrkliga kommunernas mycket goda ekonomi. Regeringen gör
bedömningen att den ekonomiska situationen för de kyrkliga kommunerna i
allmänhet kommer att vara fortsatt god även om rörelsekapitalet kommer att
minska de närmaste åren till följd av de ändrade reglerna för utbetalning av
skattemedel avseende dem som inte tillhör Svenska kyrkan och i övrigt vikande
skatteinkomster.
Vidare svarar staten utan ersättning för de administrativa kostnader som
föranleds av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av kommunalskatt.
Statens totala administrationskostnader avseende inkomstskatter har bedömts till
ca 3,3 miljarder kr (jfr Århundradets skattereform, Uppföljning av
skattereformen 1990-1991 del 1, Norstedts 1994).
Mot bakgrund av vad som har anförts i det ovanstående och det svåra
statsfinansiella läget anser regeringen det vara skäligt, att staten för år 1995
för statskassans räkning tar ut en skatteadministrationsersättning om 300
miljoner kr av de kyrkliga kommunerna. För år 1995 föreslås detta ske genom att
de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av året minskas med 6,8
% i stället för av riksdagen tidigare beslutade 3,2 %. För tiden därefter avser
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag.
Eftersom flertalet kyrkliga kommuner har god ekonomisk situation bör förslaget
i huvudsak kunna genomföras utan att skatteuttaget ökar. För att motverka de
behov av skattehöjningar som i viss utsträckning ändå kan tänkas uppstå finns
möjlighet för Kyrkofonden att bistå med extra utjämningsbidrag. Regeringen avser
att beakta detta vid kommande fastställelse av fondens budget.
8.10 Upprättade lagförslag
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag till
riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i bilaga 1.
Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter inhämtats från Riksskatteverket.
De synpunkter som har framförts har varit av tekniskt slag och har med någon
avvikelse beaktats i det fortsatta arbetet.
Lagrådet
Lagförslagen är i flertalet fall av den beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets yttrande
normalt bör inhämtas. Det gäller bl.a. förslaget till lag om direktavdrag för
byggnader m.m. Det bör emellertid påpekas att lagförslagen i stor utsträckning
innebär en återgång till de regler som beslutades i 1990 års skattereform och
som gällde fram till den 1 januari i år. Dessa lagregler har tidigare granskats
av Lagrådet. En förnyad granskning i dessa delar framstår därför som obehövlig.
Förslagen, som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen helhet, är ett
mycket viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska politik som riksdagen
bör ta ställning till i höst. En lagrådsgranskning skulle fördröja avlämnandet
av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad
riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle
fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.
8.11 Författningskommentar
8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggnader m.m.
Direktavdrag
1 §
Omedelbart avdrag eller direktavdrag får göras för utgifter för investeringar i
byggnader och markanläggningar. Med byggnader och markanläggningar avses sådan
egendom som behandlas i punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL.
Av punkt 7 av anvisningarna till 23 § KL framgår att till markanläggning
hänförs även markarbeten, t.ex. röjning, schaktning och rivning. Till
markanläggning hänförs vidare olika anordningar som vägar, kanaler och diken.
Avdrag medges enbart för utgifter som den skattskyldige eller, i fråga om
handelsbolag, bolaget lagt ner. En arrendator kan alltså få direktavdrag för
förbättringar på en byggnad på en arrenderad fastighet (punkt 15 av
anvisningarna till 23 § KL). Däremot kan fastighetsägaren inte få direktavdrag
för samma arbeten när det är arrendatorn som svarat för utgifterna (jfr punkt 8
av anvisningarna till 22 § samt punkt 6 femte stycket och punkt 7 andra stycket
av anvisningarna till 23 § KL).
Huvudregeln är att direktavdrag medges för utgifter som lagts ner under
beskattningsåret. Genom 8 § får direktavdraget sparas till ett senare år om
avdragsutrymmet enligt 6 § inte förslår.
För handelsbolag beräknas direktavdraget för bolaget. Som framgår av 6 § sker
en interaktion mellan handelsbolaget och delägarna när det gäller beräkningen av
avdragsutrymmet.
2 §
Direktavdrag skall avse utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som enligt
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL aktiveras och dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag.
Det är den som anskaffar en byggnad eller markanläggning som får göra
direktavdrag. Det är ett omedelbart avdrag för anskaffningsutgifter innan
byggnaden eller markanläggningen är färdigställd och ordinarie
värdeminskningsavdrag kan göras.
Utgifter för mark- och byggnadsinventarier, som skrivs av enligt
inventariereglerna, omfattas inte av direktavdraget. Detsamma gäller för
anslutningsavgifter och anläggningsbidrag.
Utgifter för reparation och underhåll, när statliga räntebidrag utgått eller
för andelshus (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § KL), som skall
läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden (punkt 6 femte stycket av
anvisningarna till 23 § KL) omfattas inte av direktavdraget eftersom det inte är
fråga om ny-, till- eller ombyggnad. Dessutom tar dessa bestämmelser närmast
sikte på bostäder som inte omfattas av direktavdrag över huvud taget.
Byggnader som huvudsakligen används för bostadsändamål exkluderas helt och
hållet från möjligheten till direktavdrag.
För byggnader som i mer begränsad omfattning innehåller bostäder får
direktavdrag inte göras till den del utgifterna avser bostäder. En
proportionering får göras för utgifter som kan anses vara gemensamma.
Motsvarande bedömning var aktuell i fråga om investeringsskatt enligt lagen
(1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.
Motsvarande begränsningar för bostäder gäller även i fråga om markanläggningar.
Härigenom undantas t.ex. planteringar och parkeringsplatser i anslutning till
bostadsbyggande. På samma sätt som för byggnader med ett begränsat
bostadsinnehåll får en proportionering göras för sådana utgifter för
markanläggningar som kan anses vara gemensamma.
Tidsperiod
3 §
Direktavdrag medges endast för utgifter som lagts ner under stimulansperioden.
Det är däremot utan betydelse när ett byggnadsarbete påbörjas och när det
avslutas.
4 §
I paragrafen förklaras bl.a. när en utgift skall anses ha lagts ner på en
byggnad eller markanläggning.
Direktavdrag kan bara komma i fråga för utförda arbeten.
I lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten ansågs utgifter
hänförliga till den kvalificerande tiden om utgifterna "avser material som har
fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden."
Främst när det gäller markanläggningar och markarbeten kan det i vissa situatio-
ner vara missvisande att tala om material som fogas in. Därför anges att
utgifter har lagts ner om material har fogats in i eller på liknande sätt har
tillförts byggnaden eller markanläggningen.
När det gäller arbeten som utförts på byggnaden eller markanläggningen används
uttrycket på samma sätt som i förordningen (1987:941) om frisläpp av
investeringsfonder och lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten.
Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader erlägger beställaren ofta förskott
eller a conto-betalningar till entreprenören. Gjorda förskott eller a
conto-betalningar avräknas i slutfakturan. För att säkerställa möjligheten till
direktavdrag för byggen som sträcker sig längre än beställarens beskattningsår
föreskrivs att sådana betalningar skall anses som utgifter. A conto-betalningar
under beskattningsårets två första månader får hänföras till föregående
beskattningsår om arbetet utförts då.
Vid byggnads- och anläggningsentreprenader används enbart uttrycket arbete
eftersom ett byggnadsarbete för beställaren får ses som en enhet (arbete och
material). Det är alltså inte någon skillnad på de krav som i det här avseendet
uppställs för direktavdrag vid entreprenader jämfört med arbeten på löpande
räkning.
Högsta avdragsbelopp
5 §
Direktavdrag får göras med högst 50 % av utgifterna under beskattningsåret.
Avdrag medges dock endast i den mån det finns avdragsutrymme enligt 6 §.
Överstiger det högsta avdragsbeloppet avdragsutrymmet får enligt 8 § det
överskjutande beloppet sparas till ett senare år.
Avdragsutrymme
6 §
Av bestämmelsen framgår avdragsutrymmet för direktavdraget och i vilken
turordning avdrag skall göras.
1. I första hand skall direktavdrag göras mot survåterföring. Det gäller alltså
den surv som sammantaget skall återföras till beskattning, inte enbart den surv
som måste återföras till beskattning för det aktuella beskattningsåret. Vad som
skall återföras till beskattning är avdraget för avsättning till surv. Enligt
förslagen till ändring i återföringslagen skall i princip sammanlagt nio
tiondelar av surven återföras till beskattning. Den tiondel av surven som får
upplösas utan skattekonsekvenser skall alltså inte räknas in i avdragsutrymmet.
2. Om den skattskyldige yrkar ett direktavdrag som överstiger den egna
survåterföringen och företaget ingår i en koncern finns en särskild regel om
överföring inom en koncern av utrymme mot survåterföring (9 §). Ett företag inom
koncernen kan återföra surv till beskattning och därigenom skapa ett
avdragsutrymme åt det investerande företaget. Det är inte något som hindrar att
flera företag i koncernen återför surv för att öka avdragsutrymmet.
I andra hand skall alltså det investerande företaget ta i anspråk det
avdragsutrymme som kan skapas genom att ett företag inom samma koncern återför
sin surv till beskattning (jfr ovan under punkten 1). Det företag som återför
surven till beskattning kan genom koncernbidrag till det investerande företaget
neutralisera survupplösningen.
Samtliga survar inom en koncern måste återföras till beskattning för att
avdragsutrymme enligt 3 eller 4 skall kunna komma i fråga.
3. Om företaget tidigare har gjort avdrag för avsättning till periodise-
ringsfond får, sedan avdragsutrymmet för survåterföringar enligt 1 och 2
utnyttjats fullt ut, periodiseringsfonden återföras till beskattning och
utnyttjas för direktavdrag. Något krav på att koncernföretag skall återföra
periodiseringsfonder för att skapa avdragsutrymme åt investerande företag har
inte uppställts.
Särregleringen för handelsbolag föranleds av att direktavdraget beräknas för
bolaget medan avsättning till periodiseringsfond görs på delägarnivå.
4. Först sedan surv och periodiseringsfond utnyttjats fullt ut aktualiseras
inkomstutrymmet enligt 4.
Det inkomstbegrepp som här avses är hämtat från 3 § lagen om
periodiseringsfonder. Avdraget får uppgå till högst 25 % av inkomsten före
avdraget till periodiseringsfond. Avdragsutrymmet för direktavdrag mot inkomsten
skall alltså motsvara avdragsutrymmet för avdrag för avsättning till
periodiseringsfond, dvs. 25 % av inkomsten före direktavdrag och avdrag för
avsättning till periodiseringsfond. Eftersom återförd surv och
periodiseringsfond ingår i inkomsten måste denna minskas med dessa intäkter.
Inkomsten måste också minskas med den del av avdragsutrymmet som motsvarar
survupplösning i ett koncernföretag och överföring av detta avdragsutrymme till
det investerande företaget. På resterande belopp får 25 % användas för
direktavdrag.
Av andra stycket framgår att avdragsutrymme enligt en senare punkt kan tas i
anspråk först sedan möjligheterna till avdragsutrymme uttömts enligt närmast
föregående punkt. Avdragsutrymmet måste alltså utnyttjas i ordningsföljd.
I sista stycket anges att möjligheten till avdragsutrymme enligt första stycket
2 är uttömt när samtliga företag i koncernen utnyttjat motsvarande avdragsut-
rymme för egna direktavdrag eller överfört sitt avdragsutrymme enligt 9 §.
Ett exempel illustrerar:
Ett företag har en skatteutjämningsreserv som skall återföras till beskattning
under de kommande nio åren med 50 000 kr per år (= 450 000 kr skall återföras
till beskattning). Företaget ingår inte i en koncern varför hänsyn inte behöver
tas till ytterligare survar. Företaget har kalenderår som beskattningsår och
redovisar för år 1994 en inkomst som uppgår till 800 000 kr före återföring av
surv. Företaget bygger en ny administrationsbyggnad, och under november-december
1994 utförs arbete på denna som uppgår till 120 000 kr. Detta innebär att ett
direktavdrag om 60 000 kr får göras. Vid 1995 års taxering återför företaget
60 000 kr av surven till beskattning. Vidare gör företaget en avsättning till
periodiseringsfond på 200 000 kr.
Under år 1995 uppgår utgifterna för byggandet till 1 400 000 kr. Detta medför
en möjlighet till direktavdrag om 700 000 kr. Återstående surv uppgår till
390 000 kr. Vidare återför företaget periodiseringsfonden från året innan om
200 000 kr. Företagets inkomst för år 1995 antas uppgå till 360 000 kr exklusive
återföring av surv och periodiseringsfond. Inom denna ram finns inga möjligheter
för företaget att utnyttja hela direktavdraget. Utrymmet begränsas till
90 000 kr. Återstående avdragsunderlag om 20 000 kr får sparas till påföljande
år. Företaget förlorar möjligheten att sätta av till periodiseringsfond vid 1996
års taxeringen (10 §).
Under år 1996 då bygget avslutas uppgår utgifterna till 500 000 kr och
ytterligare 250 000 kr får utgöra direktavdrag. Högsta möjliga direktavdrag
uppgår till 270 000 kr. Företaget har en inkomst om 1 300 000 kr. Varken surv
eller periodiseringsfond står till företagets förfogande. Avdraget måste ske mot
årets inkomst. Detta begränsar enligt 10 § årets möjlighet till avsättning till
periodiseringsfond till 55 000 kr.
Anskaffningskostnaden för den nya administrationsbyggnaden vid färdigställandet
i maj 1996 uppgår till 2 654 300 kr (= 634 300, som lades ned före
stimulansperioden, + 120 000 + 1 400 000 + 500 000). Direktavdragen minskar
enligt 10 § detta avskrivningsunderlag till 1 644 300 kr (=2 654 300 - 60 000 -
700 000 - 250 000). Detta innebär att den ordinarie avskrivning som får göras
vid 1998 års taxering kommer att uppgå till 32 886 kr i stället för till
53 986 kr som den skulle ha gjort om direktavdrag inte hade medgetts. Företaget
utgår då från en avskrivning med 2 %.
7 §
Genom omläggning av räkenskapsår skulle avdragsutrymmet enligt 6 § första
stycket 4 kunna utökas, t.ex. när ett kalenderårsföretag förlänger
räkenskapsåret 1996 med sex månader till juni 1997. För att hindra detta skall
avdragsutrymmet justeras till en tolvmånadersperiod [jfr 4 § lagen (1989:346)
om särskild vinstskatt].
Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår
8 §
Direktavdrag skall yrkas vid taxeringen för det beskattningsår för vilket
utgifterna lagts ner. Förslår inte avdragsutrymmet får direktavdrag göras ett
senare år.
Inte i något fall får direktavdrag göras för senare beskattningsår än det som
omfattar utgången av tidsperioden enligt 3 §.
Överföring av avdragsutrymme inom koncern
9 §
Som framgår av 6 § skall avdragsutrymmet tas i anspråk i en viss turordning.
Företagets surv skall i första hand utnyttjas. Därefter kan avdragsutrymme
skapas genom att koncernföretag återför surv till beskattning.
Utnyttjas inte möjligheten att använda ett koncernföretags surv förlorar
företaget möjligheten att använda det avdragsutrymme som följer i turordningen
efter survåterföringar, nämligen mot periodiseringsfond (6 § första stycket 3)
eller årets inkomst (6 § första stycket 4).
Avsättning till periodiseringsfond
10 §
Om den skattskyldige tar i anspråk avdragsutrymme från inkomsten (= underlaget
för avsättning till periodiseringsfond) minskas utrymmet för avsättning till
periodiseringsfond i motsvarande mån.
Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag
11 §
Både när det gäller byggnader och markanläggningar får, enligt de ordinarie
reglerna, värdeminskningsavdrag göras först när byggnaden eller anläggningen har
färdigställts. Förslaget med direktavdrag innebär att värdeminskningsavdragen
tidigareläggs för sådana arbeten som pågår under längre tid. Avdrag får göras
för utgifter som hänför sig till beskattningsåret eller tidigare beskattningsår,
dvs. avdrag medges löpande för anskaffningsutgifterna innan byggnaden är
färdigställd.
Direktavdraget avser sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för
byggnaden eller markanläggningen. Det innebär att avdrag medges enbart för
sådana utgifter som får skrivas av enligt de ordinarie avskrivningsreglerna.
När byggnaden är färdigställd skall vid beräkning av värdeminsknings-avdrag
anskaffningsvärdet minskas med direktavdragen. Avskrivningstiden påverkas alltså
inte genom direktavdragen. De årliga värdeminskningsavdragen blir däremot lägre.
Metoden att reducera anskaffningsvärdet med direktavdraget finns i bl.a.
investeringsfondssystemet. Enligt 10 § lagen om allmän investeringsfond skall,
vid beräkningen av värdeminskningsavdrag, som anskaffningsvärde räknas endast
den del av utgiften som inte har täckts av den ianspråktagna fonden.
Det är inte något som hindrar att ersättningsfond e.d. kombineras med
direktavdrag. Fonden kan emellertid inte tas i anspråk med ett större belopp än
vad som återstår av anskaffningsvärdet sedan detta minskats med gjorda
direktavdrag.
I andra sammanhang än vid beräkning av värdeminskningsavdrag bör direktavdragen
anses som gjorda värdeminskningsavdrag och utgifterna för vilka direktavdrag
medgetts anses ingå i anskaffningsvärdet. Det gäller t.ex. vid avyttring av
fastigheten, bl.a. när värdeminskningsavdrag skall återföras till beskattning
(punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § KL).
Uppgiftsskyldighet
12 §
I bestämmelsen anges att den som yrkar direktavdrag i självdeklarationen skall
lämna de uppgifter som behövs för beräkningen av avdraget. Det gäller bl.a. när
utgifterna lagts ned, hur avdragsutrymmet beräknats och att undantagen egendom
(2 §) inte omfattas av yrkandet.
8.11.2 Lagen om skattelättnader för sparande i allemansfond
1 och 2 §§
Genom bestämmelserna återinförs skattelättnader för sparande i allemansfond.
Bestämmelserna innebär att utdelning och reavinst på sådana fondandelar
beskattas med en faktisk skattesats på 20 %. Beskattningsnivån åstadkoms genom
att endast två tredjedelar av reavinst resp. utdelning på andelarna skall
redovisas. Det förhållandet att avdrag för reaförlust skall grundas på endast
två tredjedelar av förlusten innebär inte någon inskränkning i de allmänna
bestämmelserna i SIL om begränsad avdragsrätt för reaförluster. Om det är fråga
om en förlust som inte är fullt kvittningsgill enligt 27 § 5 mom. nämnda lag
innebär detta att knappt 47 % (2/3 x 70 %) av förlusten får dras av.
8.11.3 Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar
1 §
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.
2 §
Denna paragraf anger hur statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall beräknas
för fysiska personer.
Första stycket motsvarar 10 § första stycket SIL.
Det andra stycket motsvarar i princip 10 § andra stycket SIL. Till skillnad
från bestämmelserna i SIL är dock skattesatsen på förvärvsinkomster över
skiktgränsen 25 % i stället för som i SIL 20 %. Vidare föreligger en skillnad
när det gäller skiktgränsens bestämmande som knyts till uppräkningen av
basbeloppet. Skiktgränsen vid 1997 års taxering bestäms således genom att
skiktgränsen vid 1996 års taxering multipliceras med det jämförelsetal som
ligger till grund för bestämmandet av basbeloppet år 1996 med tillägg av
1,2 procentenheter. Om exempelvis det jämförelsetal som har legat till grund för
1996 års basbelopp är 1,03 blir skiktgränsen vid 1997 års taxering (203 900 x
1,042=) 212 400.
3 §
Paragrafen har sin motsvarighet i 10 § fjärde stycket SIL men med den skillnaden
att skattesatsen är 25 % i stället för 20 %.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 8.5.2.
8.11.4 Kommunalskattelagen (1928:370)
33 § 2 mom.
Avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbete har höjts
så att sådana kostnader blir avdragsgilla endast till den del de överstiger 6000
kr.
46 § 1 mom.
Den nyligen införda kvittningsrätten för underskott av aktiv näringsverksamhet
upphävs. I momentet behålls undantaget som tillåter kvittning mot
förvärvsinkomst för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv
näringsverksamhet om den uteslutande eller så gott som uteslutande avser
litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.
Anvisningar
till 22 §
punkt 1
Sista meningen i fjärde stycket har återfått sin tidigare fram till den
1 januari 1994 gällande lydelse. De nya bestämmelserna om förutsättningar för
att underlåta uttagsbeskattning i de särskilda fall som avses i stycket har
flyttats från punkt 1 a och knyter an till regleringen av de ifrågavarande
utdelningarna resp. utskiftningarna som åter tagits in i 3 § 7 och 8 mom. SIL.
punkt 1 a
Punkten har upphävts. Bestämmelserna reglerar i sin nuvarande lydelse kraven för
att underlåta uttagsbeskattning i samband med dels delning av ett svenskt
aktiebolag enligt de särskilda beskattningsreglerna för ett sådant förfarande,
dels utskiftning av aktier enligt särreglerna för ombildning av en svensk
ekonomisk förening till aktiebolag.
De särskilda reglerna om beskattning av utdelning i samband med delning av
aktiebolag har återfått sin äldre lydelse i 3 § 7 mom. SIL. Bestämmelserna om
frihet från uttagsbeskattning som knyter an till sistnämnda moment har på nytt
förts till punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL.
Bestämmelserna som anger förutsättningarna för att underlåta beskattning vid
ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag har återfått sin äldre lydelse
i 3 § 8 mom. SIL. Regleringen om undantag från uttagsbeskattning i sådana fall
har återförts till punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL.
punkt 2
Sista meningen i första stycket har - med redaktionella ändringar - hämtats från
paragrafens lydelse fram till år 1994. Avkastning på insatskapital i en
ekonomisk förening är åter skattepliktig hos delägaren om andelen utgör en
tillgång i hans näringsverksamhet. Detta gäller såväl insats- som förlagsandel.
punkt 2 a
Punkten har upphävts. De nuvarande bestämmelserna i punkten reglerar
omfattningen av slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning resp.
reavinst på delägarrätter.
till 23 §
punkterna 6, 7 och 12
I anvisningspunkterna har en redaktionell ändring gjorts som också innefattar en
rättelse av en felaktig styckehänvisning.
punkt 33
Det till enkelbeskattningssystemet kopplade tillägget om begränsad avdragsrätt
för förlust har tagits bort.
till 24 §
punkt 2
I sista stycket har en ändring gjorts som en följd av att reglerna i de aktuella
fallen för utdelning och utskiftning åter har tagits in i 3 § 7 resp. 8 mom.
SIL.
Övergångsbestämmelser
punkt 1
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-4.
punkt 2
För skattskyldiga med räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser om skatteplikt resp. begränsning i skatteplikten för
utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp. rätten till avdrag för förlust
uppkommit före utgången av år 1994.
punkt 3
För skattskyldig som bedriver näringsverksamhet för vilken beskattningsåret har
påbörjats före den 3 november 1994 tillämpas äldre regler. Har skattskyldig i
fall som nyss sagts även kostnader för resor till och från arbetsplatsen i
inkomstslaget tjänst gäller dock avdragsbegränsningen med 6 000 kr vid beräkning
av inkomst av tjänst men inte vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet.
punkt 4
I fråga om näringsidkare för vilka beskattningsåret har börjat före 1 januari
1995 gäller äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. till den del underskottet belöper
på tid före 1 januari 1995. Om den skattskyldige inte visar annat skall en
proportionering göras varvid en så stor del av underskottet anses hänförligt
till tiden före 1 januari 1995 som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet och hela beskattningsåret.
8.11.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Hösten 1993 infördes bestämmelser om positiv och negativ räntefördelning för
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536). I samband därmed
upphävdes de äldre bestämmelserna om negativ räntefördelning som infördes i
skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Av
förbiseende kom inte punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651)
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt att upphävas. Den föreslås
nu bli upphävd.
2 § 1 mom.
Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet slopas hänvisningen i
sjunde stycket till bestämmelserna om avdragsrätt endast för viss del av förlust
i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL.
2 § 3 mom.
I första stycket har äldre regler om koncernbidrag återinförts som en konsekvens
av att skattefriheten för mottagen utdelning avskaffas.
2 § 4 mom.
En redaktionell ändring har gjorts i åttonde stycket.
Bestämmelserna i sista stycket om kontinuitet vid beskattningen skall, i likhet
med vad som gällde före år 1994, tillämpas om det utdelande företaget inte
uttagsbeskattas och det mottagande företaget är frikallat från skattskyldighet
enligt kedjebeskattningsreglerna i 7 § 8 mom. SIL.
2 § 10 mom.
De fram till årsskiftet gällande reglerna för investmentföretag och
värdepappersfonder har återinförts. Reglerna om utdelning som överstiger ett
gränsbelopp i nuvarande andra stycket och reglerna om särskilda schablonintäkter
för utdelning på utländska aktier resp. reavinster på sådana aktier i nuvarande
första stycket 4, fjärde och åttonde styckena har tagits bort.
De genom 1990 års skattereform beslutade schablonintäkterna för
investmentföretag och värdepappersfonder för reavinster på aktier o.d. på 2
resp. 1,5 % gäller åter enligt ändringarna i de nya första och sista styckena. I
det nya tredje stycket har de bestämmelser om karaktärsbyte som infördes den 1
januari 1994 tagits in med redaktionella ändringar och med ändringar i fråga om
storleken av den intäkt som skall redovisas. Dessa bestämmelser, som föreskriver
avskattning i fall då investmentföretag förlorar sin karaktär som sådant
företag, har hämtats från nuvarande femte stycket. Den andel av intäkten som
skall redovisas vid en avskattning har höjts som en anpassning till den allmänna
höjningen av skatten i bolagssektorn på reavinster från 14 till 28 %. Av samma
skäl skall en avskattning inte ske enligt schablonbestämmelsen om verkliga
reavinster resp. reaförluster redovisas i sin helhet.
2 § 14 mom.
Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att äldre bestämmelser i 7 § 8
mom. SIL återinförs.
3 § 1 mom.
Bestämmelserna i nuvarande tredje och fjärde samt sjätte-nionde styckena om
slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning resp. reavinst på
delägarrätter har tagits bort. Det nya tredje stycket motsvarar, med
redaktionella ändringar, nuvarande femte stycket.
3 § 7 mom.
Tredje stycket har till följd av den avskaffade skattefriheten för utdelningar
ändrats redaktionellt. Stycket har även i övrigt fått en ny språklig utformning.
I fjärde och femte styckena har de särskilda bestämmelserna om skattefrihet för
utdelning i samband med delning av bolag återinförts. Bestämmelserna slopades i
huvudsak fr.o.m. år 1994 till följd av att en allmän skattefrihet för mottagen
utdelning infördes. I det sammanhanget flyttades också reglerna i viss del till
punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL för att komplettera bestämmelserna om
undantag från uttagsbeskattning.
I sjätte stycket har utöver språkliga ändringar ett förtydligande gjorts. Även
en utbetalning från ett utländskt bolag i samband med nedsättning av
aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller vid
nedsättning av reservfonden skall behandlas som utdelning. Det kan antas att
skillnader i civilrättslig lagstiftning mellan Sverige och andra länder ibland
kan medföra problem vid bedömningen om en sådan utbetalning skall anses utgöra
utdelning. Utgångspunkten är att bedömningen skall baseras på de principer som
ligger till grund för reglerna om utdelning från svenska bolag.
3 § 8 mom.
Andra, tredje och femte styckena har återfått sin t.o.m. 1993 gällande lydelse
som en följdändring till den slopade enkelbeskattningen av ägarkapital. I tredje
stycket behandlas ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag. Viss del av
dessa bestämmelser har hämtats från den nu upphävda punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § KL.
3 § 12 mom.
Som en konsekvens av den återinförda fulla skatteplikten för avkastning av
svenska aktier har kvotdelen för fördelning av reavinst i tredje stycket
ändrats.
4 §
Här rättas en felaktighet. Den gällande lydelsen uppställer ett bosättningskrav
för underskottsavdrag enligt 46 § 1 mom. KL vid taxeringen till statlig
inkomstskatt men inte vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Denna skillnad
har inte varit avsedd. Bosättningskravet slopas redan fr.o.m. 1995 års taxering.
7 § 8 mom.
Första-femte styckena i deras lydelse intill utgången av år 1993 har återinförts
som en konsekvens av att den allmänna regeln om skattefrihet för
utdelningsinkomster har slopats. Av samma skäl har bestämmelserna i nuvarande
första-fjärde styckena ändrats och tagits in i det nya sjätte stycket. I den nya
lydelsen av momentets andra stycke återinförs de t.o.m. utgången av år 1993
gällande reglerna om förvaltningsföretag. Till följd av den slopade
skattefriheten för utdelning på svenska kapitalplaceringsaktier har regleringen
ändrats bl.a. för värdepappersfonder. Den uppräkning som finns i det nuvarande
näst sista stycket och som omfattar värdepappersfonder har därför tagits bort
som en redaktionell ändring.
10 §
Kapitalinkomstskattesatsen i tredje stycket har höjts från 25 till 30 %.
10 a §
Skattesatsen för värdepappersfonder har höjts från 25 till 30 %.
22 §
I paragrafens sista mening har bestämmelsens äldre lydelse återinförts.
24 § 2 mom.
I första stycket och det nya tredje stycket har redaktionella ändringar gjorts.
I första stycket 3 har bestämmelser lagts till som reglerar fall då utländska
bolag upplöses genom förfaranden som motsvarar de fusioner som tas upp i
punkten.
24 § 4 mom.
Nuvarande sista stycket har slopats till följd av avskaffandet av enkel-
beskattningssystemet för ägarkapital. Som ett förtydligande har dels ändringar
gjorts i sjätte stycket, dels ett nytt sjunde stycke lagts till. Bestämmelserna
reglerar anskaffningsvärdet i fall då en faktisk avyttring sker efter beslut om
konkurs eller likvidation samt fall då en likvidation upphör.
27 § 2 mom.
Paragrafhänvisningarna i momentets första stycke har ändrats till följd av att
reglerna om utdelning och utskiftning i de aktuella fallen åter tagits in i 3 §
7 och 8 mom. SIL.
27 § 4 mom.
Bestämmelserna har justerats som en anpassning till den slopade enkel-
beskattningen av svenska delägarrätter.
27 § 5 mom.
Momentet har fått en ny lydelse som en konsekvens av att särbestämmelserna om
begränsad skatteplikt för reavinster på svenska delägarrätter avskaffas. För att
avgränsa området för full avdragsrätt för reaförluster på andelar i
värdepappersfonder har de fram till årsskiftet 1993/94 gällande bestämmelserna
om lägsta andel aktier i fond återinförts efter en redaktionell ändring.
Beträffande termen tillfälligtvis kan ledning hämtas från uttalandena i prop.
1986/87:40 s. 12.
Övergångsbestämmelser
punkt 1
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-12 av
övergångsbestämmelserna.
punkt 2
För företag med räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995 gäller äldre
bestämmelser om skatteplikt resp. begränsning i skatteplikten för utdelning och
reavinst om skattskyldigheten resp. rätten till avdrag för förlust uppkommit
före utgången av år 1994.
punkt 3
För företag med räkenskapsår som har påbörjats före den 1 januari 1995 skall
äldre bestämmelser i 2 § 3 mom. SIL om koncernbidrag tillämpas för tiden fram
till nämnda dag.
punkt 4
Om den i bestämmelsen avsedda utdelningen varit tillgänglig för lyftning före
årsskiftet 1994/95 skall frågan om kontinuitet skall gälla bedömas enligt den
äldre lydelsen av bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket SIL.
punkt 5
I första stycket regleras för värdepappersfondernas del tillämpningen av
schablonintäkten för utdelning på utländska aktier o.d. vid 1995 och i vissa
fall 1996 års taxering. Stycket avser således inte investmentföretag. Om
värdepappersfonden mottagit utdelning av nyss nämnda slag under år 1994 och inte
vidareutdelat den under samma år skall fonden inte påföras den aktuella
schablonintäkten. Om däremot sådan vidareutdelning skett före den 1 januari 1995
skall schablonintäkten påföras helt eller jämkad beroende på i vad mån
vidareutdelning skett samma år utdelningen mottogs.
För investmentföretag och värdepappersfonder med räkenskapsår som påbörjats
före ikraftträdandet gäller enligt andra stycket äldre bestämmelser om schablon-
intäkt för den del av året som löper fram till den 1 januari 1995. Ett undantag
görs dock om jämkningsregeln i första stycket är tillämplig. Det innebär att
schablonintäkterna skall tas upp enligt de regler som gäller för resp.
kalenderår även om tidpunkten för förmögenhetsvärderingen infaller annat år.
Intäkterna skall jämkas i samma mån som de skilda perioderna före och efter
årsskiftet 1994/95 avviker från ett fullt beskattningsår. Ändringarna i 2 § 10
mom. SIL medför inte någon inskränkning i tillämpningen av tidigare övergångsbe-
stämmelser till ändringar i samma moment. (se bl.a. punkt 2 av övergångs-
bestämmelserna i SFS 1994:778).
punkt 6
Vid beräkning av det sparade utrymmet enligt 3 § 12 mom. SIL till och med
utgången av år 1994 får äldre bestämmelser i 9 § lagen om beräkning av
kapitalunderlag vid beskattning av ägare i fåmansföretag tillämpas. Det innebär
i princip att endast hälften av en survavsättning behöver beaktas vid
beräkningen av kapitalunderlaget.
punkt 7
De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas vid 1995 års taxering. Se kommentaren till
4 §.
punkt 8
Avdragsrätten för utdelning på förlagsinsatser har slopats fr.o.m. den 1 januari
1994. Avdragsrätt föreligger dock fortfarande för utdelning på sådana
förlagsinsatser som har betalats in till föreningen före utgången av år 1993. De
nya bestämmelserna om skattefrihet i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL skall inte
tillämpas på sådan utdelning.
punkt 9
För värdepappersfonder som påbörjat sitt räkenskapsår före den 1 janauri 1995
tillämpas äldre skattesats.
punkt 10
För företag med brutet räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995
tillämpas äldre bestämmelser i 22 § SIL under räkenskapsåret ifråga om
avdragsrätt för kostnader.
punkt 11
Vid avyttring under år 1994 av aktier i fastighetsbolag o.d. som avsågs i den nu
upphävda bestämmelsen i 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL skall aktiebytesreglerna
i 27 § 4 mom. SIL tillämpas i enlighet med äldre lydelse på så sätt att ett
tillägg till anskaffningsvärdet sker för den skattepliktiga reavinst som uppkom
vid avyttringen år 1994.
punkt 12
Förmögenhetsförhållandena för värdepappersfonder före ikraftträdandet skall inte
påverka andelsbeskattningen efter denna tidpunkt. Under första halvåret 1995
får bestämmelserna om full avdragsrätt för förlust på andel i fond med minst 75
% av förmögenheten placerad i aktier o.d. tillämpas om denna förmögenhetsandel
uppgår till minst 60 %.
8.11.6 Uppbördslagen (1953:272)
2 § 4 mom.
Som en konsekvens av höjningen av kapitalinkomstskattesatsen från 25 till 30 %
har procentsatserna i bestämmelserna i första stycket om skattereduktion för
underskott i inkomstslaget kapital ändrats. Ändringen innebär att
skattereduktion medges fullt ut, dvs. med 30 %, för underskott upp till 100 000
kr. Om underskottet är större än 100 000 kr begränsas skattereduktionen för det
överskjutande underskottsbeloppet till 21 %.
7 §
Ändringen i tredje stycket beträffande preliminär skatt är en följd av höjningen
av kapitalinkomstskattesatsen.
10 §
Femte stycket g) har tagits bort som en konsekvens av upphävandet av lagen
(1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbördslagen tillämpas första gången för
slutlig resp. tillkommande skatt på grund av 1996 års taxering. De nya be-
stämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt
för år 1995.
8.11.7 Kupongskattelagen (1970:624)
1 §
Som en följdändring ändras paragrafhänvisningen i första stycket.
8.11.8 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
3 §
Skattesatserna i första stycket höjs från 1,5 till 1,7 %. Höjningen gäller dock
först fr.o.m. 1997 års taxering. Paragrafen föreslås också ändrad i prop.
1994/95:53.
8.11.9 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
3 kap. 23 §
Punkt 3 i första stycket slopas som en konsekvens av de slopade bestämmelserna
om skattefri avkastning på delägarrätter och fordringar på grund av
vinstandelslån.
3 kap. 27 §
På grund av att lagen om beskattning av viss vidareutdelning upphävs har andra
stycket, som infördes i samband med lagstiftningen om vidareutdelningen,
upphört. Av samma skäl har reglerna som rör sådan utdelning i den nya tredje
stycket upphävts.
3 kap. 28 och 31 §§
De äldre t.o.m. 1994 års taxering gällande reglerna har återinförts till följd
av den slopade skattefriheten för utdelningar.
8.11.10 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver
8 §
Paragrafhänvisningen i första stycket har ändrats som en följd av att de
aktuella bestämmelserna om utskiftning av aktier i samband med ombildning av en
ekonomisk förening har flyttats till SIL.
8.11.11 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster
1 och 2 §§
Skattesatserna har höjt som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
8.11.12 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
7 §
Tillägget i nuvarande första stycket andra meningen och andra stycket i om
reducerad värdering av aktier infördes för att de allmänna inkomstskatte-
lättnaderna för avkastning på svenska delägarrätter till viss del skulle få
genomslag även i fråga om avkastningsskatt på pensionsmedel. Detta tillägg har
nu tagits bort som en konsekvens av att enkelbeskattningssystemet för
ägarkapitalet slopas.
9 §
Såvitt gäller kapital som är hänförligt till pensionsförsäkring och
pensionssparkonto höjs skattesatsen enligt första stycket från 9 till 15 %.
Höjningen omfattar även tjänstepensionsförsäkringar.
Avkastningsskattesatsen på kapital hänförligt till kapitalförsäkring har i
andra stycket bestämts till 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget i denna
del. Beskattningen är avsedd att motsvara den allmänna nivån för kapital-
inkomstbeskattningen.
Övergångsbestämmelser
Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före den 1 januari
1995.
8.11.13 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder
9 §
I bestämmelsens sista stycke har paragrafhänvisningen justerats som en
följdändring till de ändringar som gjorts i SIL.
8.11.14 Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m.m.
4 - 6 §§
Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
8.11.15 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 och 3 §§
Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
8.11.16 Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar
Förslaget innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och
arbetsplats kommer att medges med 13 kr per mil också vid 1996 års taxering.
Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 8.5.2.
8.11.17 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning
9 §
Paragrafen har ändrats som en konsekvens av att skattefriheten enligt punkt 2 a
av anvisningarna till 22 § KL för utdelning slopats.
8.11.18 Lagen (1993:1537) om expansionsmedel
7 §
Första stycket i paragrafen har justerats som en konsekvens av att
skattefriheten enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning
slopats. Vidare har en felaktig hänvisning ändrats.
8.11.19 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder
7 §
En ändring har skett till följd av omflyttningen av de med hänvisningarna
avsedda bestämmelserna till SIL.
8.11.20 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet
12 §
Hänvisningarna i första stycket har ändrats till följd av omflyttningen av de
med hänvisningen avsedda bestämmelserna till SIL.
8.11.21 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv
1 §
I lagrummet regleras återföringen av den del av surven vid 1994 års taxering som
inte överstiger surven vid närmast föregående taxering. Enligt gällande regler
skall hälften av avdraget återföras till beskattning under en femårsperiod. Vid
1995 års taxering skall således minst en femtedel av hälften återföras till
beskattning. Motsatsvis och vid jämförelse med 10 § följer att ett lika stort
belopp kan upplösas utan skattekonsekvenser.
Ändringarna innebär att nio tiondelar skall återföras under en period på sju
år. Vid 1995 års taxering skall minst tre trettiondelar återföras till
beskattning. Andelen motsvarar en femtedel av hälften men har omräknats till
trettiondelar av hela surven för att anpassas till återföringstakten vid de
följande sex taxeringarna. Således återförs minst sju trettiondelar vid
1995-1996 års taxeringar, minst elva trettiondelar vid 1995-1997 års taxeringar,
osv. ökat med fyra trettiondelar per år till dess tjugosju trettiondelar
återförts vid 1995-2001 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2001, vid
1995-2002 års taxeringar. Motsatsvis följer att tre trettiondelar får upplösas
utan skattekonsekvenser (i bokslut till ledning för 1995 eller senare års
taxering).
2 och 3 §§
I lagrummen görs följdändringar till ändringen av 1 §.
11 §
Andra stycket slopas som en följd av att stoppregeln i 10 § upphävs.
13 §
Ändringen föranleds av att bestämmelsen om ekonomisk förenings ombildning till
aktiebolag flyttas från KL till SIL.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. I fråga om räkenskapsår som avslutats före ikraftträdandet skall
dock - för det fall 4 § tillämpats - återföringen ske enligt de äldre
bestämmelserna. Uppgår det belopp som skall återföras till beskattning enligt 1
§ (halva surven) till högst 4 000 kr skall således hela beloppet återföras till
beskattning vid 1995 års taxering samtidigt som ett lika stort belopp får
upplösas utan skattekonsekvenser. Den retroaktivitet som i övrigt ligger i att
lagen tillämpas redan vid 1995 års taxering för företag vars räkenskapsår
avslutats före ikraftträdandet kan endast verka till företagens fördel. Om
stoppregeln i 10 § varit tillämplig hade de drabbats av högre beskattning än
enligt de nya reglerna om de i bokslutet löst upp mer än en femtedel av den
tidigare skattefria hälften.
8.11.22 Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget
vid beskattning av ägare i fåmansföretag
9 §
Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att lagen om återföring av
skatteutjämningsreserv har ändrats. Eftersom den ändringen innebär att 9/10 av
surven skall återföras till beskattning kan den få en materiell betydelse vid
beräkning av kapitalunderlaget.
10 §
Paragrafen har arbetats om och sammanförts med innehållet i 11 §. I första -
fjärde styckena har redaktionella ändringar gjorts. Dessutom har bestämmelsen
att kapitalunderlaget skall justeras för utbetalning vid likvidation slopats.
Femte stycket är nytt. Där anges vid vilken tidpunkt kapitalunderlaget skall
justeras för sådana utbetalningar som avses i paragrafen. Justering skall göras
först sedan det utbetalade beloppet har fördelats enligt bestämmelserna i 3 § 12
mom. SIL. Med en sådan fördelning avses givetvis också det fallet att hela det
utbetalade beloppet skall tas upp som intäkt av kapital. I den situationen att
den skattskyldige först får utdelning från bolaget och därefter under samma år
säljer aktierna skall eventuell justering av kapitalunderlaget till följd av
vinstutdelningen ske innan reavinsten beräknas enligt 3 § 12 mom. SIL.
8.11.23 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt
Upphävandelagens ingress och punkten 3 har justerats så att tillämpningen av
nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen i stället för att upphöra
utsträcks till att gälla även vid 1996 års taxering.
8.11.24 Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall
Tillämpningen av spärreglerna för begränsning av det sammanlagda uttaget av
förmögenhetsskatt och inkomstskatt har förlängts till att gälla även 1996 års
taxering. Dessutom har procentsatsen för spärrbeloppet höjts till 60 % som en
följd av den tillfälliga höjningen av skattesatsen för statlig inkomstskatt.
8.11.25 Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier
Lagen förslås upphävd vid utgången av år 1994. Enligt lagen erläggs stämpelskatt
vid bolagsbildning eller när aktiekapital ökas. Skattskyldighet inträder när det
nya bolaget eller ökningen av aktiekapitalet registeras. Av
upphävandebestämmelserna framgår att registreringsåtgärder fram t.o.m. utgången
av 1994 utlöser skatteplikt.
8.11.26 Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om
skatt på vinstsparande m.m.
Som en konsekvens av att skattesatsen för kapitalinkomster inte skall sänkas
till tidigare beslutad nivå, 25 %, har motsvarande sänkning av skattesatsen för
vinstsparandet slopats. Sistnämnda sänkning flyttades hösten 1992 (prop.
1992/93:50 bil. 5 s. 1) fram till den 1 januari 1995. De regler om en lägre
skattesats för vinstsparandet som ännu inte trätt i kraft har därför upphävts.
8.11.27 Lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996
års taxeringar
Genom att lagen upphävs återinförs grundavdraget vid taxeringen till statlig
inkomstskatt.
8.11.28 Lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning
Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet för ägarkapital har de
särskilda reglerna om vidareutdelning av utdelning från utländska företag
slopats.
8.11.29 Lagen om ändring i lagen (1994:961) med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995
Lagförslaget har kommenterats i avsnitten 8.8 och 8.9.
8.12 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om direktavdrag för byggnader m.m.,
2. lag om skattelättnader för sparande i allemansfond,
3. lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid
1996-1999 års taxeringar,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
8. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
9. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif-
ter,
10. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver,
11. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,
12. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
13. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
14. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m.m.
15. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
16. lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor
till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering,
17. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
18. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av närings-
verksamhet,
21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv,
22. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital underlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag,
23. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt,
24. lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall,
25. lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier,
26. lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om
skatt på vinstsparande m.m.,
27. lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar för-
värvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar,
28. lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdel-
ning,
29. lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser om utbetalning
av skattemedel år 1995.
30. godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995 och 1996 av
den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre regler.
9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde
9.1 Beredskapslagring
I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Inköp av livsmedel
m.m. för beredskapslagring och Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
upptas kostnader för dessa ändamål på drygt 281 miljoner kr.
Lagringsmålen kan sänkas för det fall att möjligheterna till en säker import
ökar. Mot bakgrund av de väntade effekterna på importen vid ett närmare
samarbete med länder inom Europa, anser regeringen att beredskapslagringen kan
minskas väsentligt. Den sammanlagda besparingen bör uppgå till 200 miljoner kr.
Härutöver förväntas en utförsäljning av delar av lagren ge en inkomst på
750 miljoner kr. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpro-
positionen.
9.2 Avbytarverksamhet
I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Stöd till
avbytarverksamhet m.m. upptas bl.a. 200 mkr för avbytarverksamhet. Denna
verksamhet har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att till rimlig
kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. I propositionen om
livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146) ansåg regeringen att verksamheten från
social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras med statliga medel.
I propositionen angavs dock att möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till
jordbruksnäringen borde övervägas. Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991
chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jord-
brukare. Utredningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:25) Socia-
la åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann att staten även fortsättningsvis
skulle lämna ett stöd så att förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverk-
samhet kunde upprätthållas. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs dock
minska. I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 9) föreslogs subven-
tionsgraden till 45 %.
I det nuvarande ekonomiska läget anser regeringen att subventionerna till
avbytarverksamheten bör upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli
1995. Vi förutsätter i detta sammanhang att näringen kollektivt tar ett ansvar
för att upprätthålla avbytarverksamheten. De placeringstillgångar som
Lantbrukets Avbytartjänst AB förfogar över bör göra det möjligt att fasa in be-
sparingens effekter. En besparing på 100 miljoner kr görs härmed redan under
1995/96. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen.
10 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, m.m.
10.1 Regeringens överväganden
Pressa ner arbetslösheten
Kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen är den ena av två
huvuduppgifter för regeringen. En uppgift som samtidigt i stor utsträckning är
lösningen på den andra delen i uppdraget; att sanera statsfinanserna. Det ger
arbetsmarknadspolitiken en nyckelroll i regeringens arbete med att ge Sverige en
ny färdriktning.
Sveriges möjligheter att klara den uppgiften bygger på att vi nu, när ekonomin
vänder, tar tillfället i akt och kraftfullt agerar för att skapa det förtroende
och den säkerhet om politikens inriktning som är nödvändig. Ytterst gäller det
att förhindra att vi permanentar en hög arbetslöshet som ligger kvar när vi
möter nästa konjunkturnedgång med en ny ökning av antalet arbetslösa.
Arbetsmarknadspolitikens roll skall också ses mot bakgrund av det mycket
allvarliga läget vi är i och det än värre läge vi kan komma att hamna i om vi
inte med stor kraft och uthållighet lägger om politiken. Utgångsläget är
följande:
- I september månad i år stod 530 000 människor eller 12,5 % av arbetskraften
utanför den ordinarie arbetsmarknaden. 346 000 (8,1 %) var öppet arbetslösa
och 188 000 (4,4 %) omfattades av olika konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På några få år har antalet sysselsatta
minskat med 450 000. Antalet personer i arbetskraften har minskat med
närmare 300 000.
- Andelen långtidsarbetslösa uppgick till 35 %. Antalet som varit inskrivna
vid arbetsförmedlingen i mer än tre år uppgick till 92 000 personer. 243 000
hade varit oavbrutet inskrivna i mer än två år.
Vi har en arbetslöshet som bara finner sin motsvarighet i 1930-talets Sverige.
Kraven på arbetsmarknadspolitiken
En förutsättning för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är att den på ett
effektivt sätt stödjer den ekonomiska politikens tillväxtmål. Det betyder att
den måste syfta till att främja näringslivets expansion. Arbetsmarknadspolitiken
ställs därför inför såväl stora uppgifter som krav:
- Arbetsmarknadspolitiken måste i högre grad stimulera tillväxt och arbete på
den ordinarie arbetsmarknaden i stället för att bidra till att det skapas en
stor sektor vid sidan av. Av central och avgörande betydelse är att hålla
förmedlingstiderna så korta som möjligt. Det kräver väl avpassade
förmedlingsresurser. Uppgiften är nu att pressa ner arbetslösheten utan att
öka den tid det tar att tillsätta ett ledigt arbete. Det är viktigt för både
företag och den enskilde individen. Men det har också stor betydelse för
möjligheterna att förhindra flaskhalsar och därmed inflationstendenser.
- Väl fungerande förmedlingar måste kombineras med insatser för att stärka de
arbetssökandes ställning. Det är framförallt frågan om att erbjuda människor
en utbildning som är gångbar på de expanderande delarna av arbetsmarknaden.
Utbildning och kompetensuppbyggnad kan också spela en stor roll för kvinnors
möjligheter att bryta en könsuppdelad arbetsmarknads alla negativa effekter.
En jämställdhetspolitik måste som en mycket viktig del bygga på att
traditionella mönster i valet av arbete ersätts med bedömning där den
enskilde individens personliga önskemål och kvalifikationer avgör.
- Möjligheten för förmedlingen att hålla företagens vakanstider så korta som
möjligt ökar om det finns tydliga motiv för en arbetssökande att ta ett nytt
arbete på en annan ort. Det är inte frågan om en ensidig rörelse i riktning
mot de större städerna utan kan likväl vara frågan om att hitta t.ex.
nyckelpersoner till företag i orter utanför traditionella storstadsområden.
- Av stor betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att återhämta sig på lite
längre sikt är att det inte uppstår brist på vissa yrkesgrupper eller på
arbetskraft i några regioner. Risken är då uppenbar att det ger
förhållandevis snabba negativa effekter i form av inflationsimpulser som
sprider sig i ekonomin och som i sin tur kan innebära att arbetsmarknadens
återhämtning i form av ökad sysselsättning uteblir.
- Arbetsmarknaden har en viktig fördelningspolitisk uppgift i att stödja de
grupper som har det särskilt besvärligt att hävda sig på arbetsmarknaden. I
dagsläget är det angeläget att snabbt ta ner ungdomsarbetslösheten. Den blir
särskilt allvarlig när den övergår till att bli långvarig. Men till de
grupper som det finns en anledning för arbetsmarknadspolitiken att stödja
hör också de utomnordiska invandrarna och äldre arbetslösa.
- Om efterfrågan på arbetskraft är så låg att det inte är möjligt att med
förmedlingsinsatser och åtgärder som tar sikte på att stärka de arbets-
sökande och den vägen få människor i arbete så måste en sista försvarslinje
vara att med hjälp av arbetsmarknadspolitiken skapa sysselsättning i form av
t.ex. ALU. Detta är inte ett förstahandsalternativ utan en åtgärd som främst
används i ett nedåtgående konjunkturläge. Insatser av den här typen kommer
att vara viktiga än en tid men bör så snart som möjligt fasas ur till förmån
för åtgärder som tillgodoser den stigande efterfrågan på arbetskraft på den
ordinarie arbetsmarknaden.
Det finns bl.a. mot den här bakgrunden anledning att skyndsamt pröva vissa
idéer om extraordinära och temporära insatser i syfte att bekämpa arbetslösheten
och skapa en väl fungerande arbetsmarknad utan inflationsdrivande flaskhalsar.
Det gäller att hitta former som balanserar individens krav på trygghet, med de
krav om flexibilitet som företagen kan ha. Regeringen har uppdragit åt en
särskild utredare att pröva förslagen om s.k. arbetsföretag.
För att motverka passivisering redan i ett tidigt skede av arbetslösheten bör
möjligheterna till obligatorisk arbetsprövning redan efter några månader prövas.
Det skulle också innebära en granskning av den sökandes förutsättningar och
tillgänglighet för arbete. En sådan arbetsprövning förutsätter aktiv medverkan
från parterna. Frågan kommer att utredas.
Arbetsmarknadspolitiken skall sammanfattningsvis inriktas på att:
- Snabbt och väl tillsätta lediga platser så att de arbetssökande kommer i
arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
- Stärka de arbetssökandes ställning.
- Öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten.
- Minska risken för flaskhalsar och inflationstendenser.
- Stödja utsatta grupper.
- Skapa sysselsättning.
Samarbete för att klara arbete och välfärd
En viktig förutsättning för att lyckas med uppgiften att skapa förtroende och
långsiktighet i agerande är att alla medverkar. Konfrontation måste ersättas med
samverkan. Parterna på arbetsmarknaden har en särskilt viktig roll.
Det är viktigt att parterna utvecklar en process för såväl en rimlig
löneutveckling som för andra verksamheter som har med arbetsmarknadens
funktionssätt att göra; kompetensutveckling, bemanning och rekrytering. Det
stärker förutsättningarna för företagande och investeringar, för värnet om de
anställdas trygghet, goda villkor i arbetslivet och framtidens arbetstillfällen.
En strategi i två steg
Ett första steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken tas i och med denna
proposition till riksdagen. Förslagen syftar framför allt till att stimulera
till utökad kapacitet och investeringar i kunnande och kompetens. I förslagen
ingår investeringssatningar, utbildningsåtgärder samt vissa insatser för
ungdomar och för ökad rörlighet. Förslagen innebär att den nödvändiga
förskjutningen av arbetsmarknadspolitiken från sysselsättningsskapande åtgärder
i konjunkturens nedgångsfas till en satsning på utbildning och
arbetsförberedande insatser i en uppåtgående konjunktur genomförs.
I detta första steg har åtgärderna därför följande inriktning; en starthjälp
för att underlätta flyttning, investeringsåtgärder för att skapa ny produktion-
skapacitet, utbildningsinsatser för att medverka till att flytta över
arbetskraft till sektorer med låg arbetslöshet, arbetsförmedlingarnas behov av
extrapersonal för att snabbt tillsätta lediga arbeten täcks inom ramen för
Arbetsmarknadsverkets anslagssparande. Insatserna inom ramen för ALU minskas.
Samtidigt som detta första steg tas förbereds ett andra steg. Syftet är att mer
uthålligt främja sysselsättning i näringslivet och minska omfattningen på såväl
den öppna arbetslösheten som de särskilda åtgärderna i form av ALU-verksamhet
m.m. Regeringen kommer i budgetpropositionen att lägga förslag med den
inriktningen. Då kommer också förslag som tar sikte på att minska arbetslösheten
bland ungdomar och minska långtidsarbetslösheten. Frågorna kommer att tas upp i
samverkan med arbetsmarknadens parter.
10.1.1 Anslagsfrågor m.m.
Akuta insatser mot arbetslöshet under
budgetåret 1994/95 - kalenderåret 1995
Investeringssatsningar
Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år med en
rekordartad ökning av arbetslösheten har lett till en överbelastning av
arbetsmarknadspolitiken. Den ekonomiska politikens medel måste samordnas i syfte
att stimulera till investeringar och nyanställningar. De arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna måste därför kraftfullt kompletteras med andra åtgärder.
De totala investeringarna har under början av 1990-talet sjunkit kraftigt.
Speciellt kraftig har nedgången varit inom byggnadsindustrin. Trots att tecken
till ökad investeringsbenägenhet nu föreligger, främst inom exportindustrin, är
det angeläget att skapa tillfälliga stimulanser till ytterligare, nya eller
tidigarelagda, investeringar.
De investeringsåtgärder som regeringen nu föreslår omfattar insatser som
sammantaget beräknas skapa ca 50 000 direkta och indirekta arbetstillfällen på
årsbasis. Programmet omfattar stimulansåtgärder inom en rad olika områden.
Investeringar inom näringslivet stimuleras genom möjligheten att direkt dra av
50 % av kostnaderna för alla byggprojekt utom bostäder. Avdragsmöjligheten
gäller tiden fram till den 31 maj 1996. Denna åtgärd beräknas skapa 18 000 nya
årsarbeten under år 1995 (se avsnitt 8.4.1).
Omfattande miljöinvesteringar föreslås. Som stöd för utbyggnad av fjärr-
värmenätet föreslås 100 mkr för bidrag om 15 %. Bidrag till kommuner om 50 mkr
för investeringar som motverkar trafikbuller beräknas, med ett bidrag om 25 %,
leda till investeringar om sammantaget 200 mkr. Stöd om 100 mkr bör få lämnas
för bidrag om 15 % till åtgärder inom VA-sektorn inkl. ledningsnät. Vidare
föreslås 75 mkr för upprustning av naturvårdsområden och 75 mkr för efter-
behandling av gamla industriområden.
Regeringen avser att inleda en försöksverksamhet med investeringsbidrag till
sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar till att främja en
omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen återkommer i
budgetpropositionen med förslag till riktlinjer för denna försöksverksamhet.
Inom kulturområdet föreslås bidrag till icke-statliga kulturlokaler, med en
bidragsnivå om 30 % för nybyggnation och 50 % för övriga projekt, till en
kostnad av 50 mkr. Vidare föreslås utökat stöd till allmänna samlingslokaler med
20 mkr samt till kulturmiljövård och byggnadsvård om sammanlagt 75 mkr, vilket
beräknas leda till investeringar av den dubbla omfattningen. Bidrag med högst
30 % för investeringar i lokaler för trossamfund bör få lämnas till en samman-
lagd kostnad av 20 mkr.
Stöd om sammanlagt 360 mkr, med en bidragsnivå om högst 30 %, föreslås för
reparations-, om- och tillbyggnad, i första hand av skolor och andra offentliga
lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder.-
Inom bostadsområdet föreslås en extra subvention om 15 % för reparations-, om-
och tillbyggnad avseende bostäder inkl. tillgänglighetsskapande åtgärder.
Kostnaden för subventionen har beräknats till 1,5 mdkr. Vidare föreslås ett
investeringsbidrag för att förbättra inomhusklimat till en kostnad av 200 mkr
med ett bidrag om 20 %. Slutligen föreslås 100 mkr för ombyggnadsbidrag om 20 %
för särskilda boendeformer för äldre och för personer med fysiska och psykiska
funktionshinder.
Medlen för de nu nämnda investeringarna bör föras upp under tionde huvudtitelns
reservationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vidare bedömer regeringen att det finns en potential för att skapa ytterligare
arbetstillfällen inom kommunikationsområdet. Regeringen föreslår därför att
2 mdkr anslås redan innevarande budgetår på tilläggsbudget på ett särskilt
anslag inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde för syssel-
sättningsskapande åtgärder.
De nu föreslagna medlen bör användas till ökade underhålls- och re-
investeringsåtgärder på vägar och järnvägar. Däri innefattas bl.a. åtgärder för
att förbättra miljön, t.ex. åtgärder mot trafikbuller. Medlen bör även kunna an-
vändas till tidigareläggning av investeringar inom andra delar av
kommunikationssektorn. Sammantaget beräknas nu nämnda investeringar skapa 5 000
arbetstillfällen. Regeringen kommer senare att besluta om den närmare för-
delningen av dessa medel.
Ungdomsåtgärder
Ingenting är viktigare än att minska arbetslösheten bland de unga. Ett samhälle
som inte kan erbjuda sina unga arbete eller utbildning bryts sönder. Därför
satsar regeringen i ett första förslag på en särskild ungdomsintroduktion som
skall ge praktik och möjlighet till ett fast arbete. Samtidigt förbereds ett
andra steg som mera uthålligt skall främja sysselsättningen i näringslivet och
minska omfattningen på såväl öppen arbetslöshet som särskilda åtgärder i form av
ALU-verksamhet. Förslag till detta andra steg kommer att ges i
budgetpropositionen. Regeringen vill också ge kommunerna ett tydligare
uppföljningsansvar och skapa fler utbildningsplatser för unga. Kommunerna har
redan i dag ett uppföljningsansvar för denna grupp.
Ungdomsintroduktion m.m.
Regeringens förslag: En ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ungdomsintroduktion
införs fr.o.m. den 1 januari 1995. Ungdomsintroduktionen innebär fyra månaders
praktik som följs av sex månaders anställning, eventuellt med rekryteringsstöd.
Under praktiktiden, som räknas som arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning,
uppbär ungdomarna utbildningsbidrag.
Skälen för regeringens förslag: Ungdomspraktiken hade en funktion att fylla i
ett svårt arbetsmarknadsläge och blev snabbt populär både bland ungdomar och
arbetsgivare. I en konjunkturuppgång är en sådan åtgärd dock mindre funktionell.
Ungdomspraktiken är visserligen tidsbegränsad till den 30 juni 1995, men bör nu
för ungdomar i åldrarna 20-24 år ersättas av en ungdomsintroduktion.
En ungdomsintroduktion skall vara förenad med vägledning och en individuell
utvecklingsplan. Åtgärden ger företagen möjlighet att utan egen kostnad
introducera ungdomar i arbetet under fyra månader. För att en arbetsgivare skall
få ta emot en person i ungdomsintroduktion skall han eller hon förbinda sig att
anställa den unge, eventuellt med rekryteringsstöd, under sex månader efter
praktikperiodens slut. Ungdomarna uppbär utbildningsbidrag under de första fyra
månaderna under vilka de inte betraktas som anställda. Åtgärden syftar i första
hand till en tillsvidareanställning och skall fungera som en introduktion för
ungdomar på den reguljära arbetsmarknaden. Åtgärden beräknas omfatta 24 000
platser. För arbetshandikappade ungdomar bör arbetsförmedlingen vid behov få
förlänga praktikperioden.
Vad gäller ungdomar under 20 år pågår överläggningar om utformning av det
kommunala uppföljningsansvaret för denna grupp. Regeringen avser att återkomma i
denna fråga.
Den reguljära utbildningen föreslås utvidgad för att bereda plats bl.a. för de
ungdomar som saknar tillräcklig utbildning. Eftersom gymnasieskolan redan i dag
är dimensionerad för dem som söker dit är det komvux, högskolan oc
folkbildningen som föreslås få ökad utbildningskapacitet. Regeringen föreslår
att komvux skall ökas med 13 000 platser, högskolan med 4 000 samt folk-
bildningen med 1 200 platser under vårterminen 1995.
Inom ungdomspraktiken finns en åtgärd för högskoleutbildade ungdomar i åldrarna
25-29 år. Åtgärden som kallas akademikerpraktik har beräknats till 2 000 platser
av de 70 000 ungdomspraktikplatserna. Arbetsmarknaden har i dag stort behov av
högskoleutbildade och praktikplatserna torde därmed vara obehövliga. En
tillfällig anställning och vanlig ingångslön med hjälp av rekryteringsstöd kan
underlätta för nyutexaminerade högskoleutbildade. Regeringen föreslår att
akademikerpraktiken skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995.
I enlighet med det anförda har inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättats ett
förslag till lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion. Lagen bör träda
i kraft den 1 januari 1995. Under en övergångsperiod kommer ungdomspraktik att
kunna beviljas ungdomar under 20 år. Den nu gällande lagen om ungdoms-
praktikanter får därför fortsätta att gälla fram till den 1 juli 1995.
Utbildningssatsningar
Kunskap blir allt viktigare för såväl näringslivets som de enskilda individernas
utveckling och möjlighet till sysselsättning. Utbildning måste ses som en
investering. Ett samlat kunskapslyft måste komma till stånd i samhället.
Utbildningsministern kommer därför att leda arbetet med att mobilisera
utbildningssamhällets alla resurser.
Utbildningssatsningar är också avgörande för möjligheterna att nå ett mer
jämställt arbetsliv. En omfattande satsning på arbetsmarknadsutbildning, komvux,
utbildningsvikariat, högskoleutbildning och förbättrade utbildningsbidrag ger
arbetslösa kvinnor nya möjligheter på arbetsmarknaden. Det bidrar också till att
bryta de könsgränser som finns på arbetsmarknaden samtidigt som utbildning också
ger fler kvinnor tillfälle att utveckla sig i sitt arbete. Så kan
arbetslöshetsbekämpningen sättas in i ett större sammanhang där målet är att
bryta segregationen och skapa en mer jämställd arbetsmarknad.
Arbetsmarknadsutbildningen
Regeringens förslag: Omfattningen på arbetsmarknadsutbildningen ökas med totalt
9 800 platser fr.o.m. den 1 januari 1995, varav 5 000 förläggs till den
upphandlade arbetsmarknadsutbildningen och 4 800 platser till det reguljära
skolväsendet.
Skälen för regeringens förslag: I nuvarande arbetsmarknadsläge där en uppåt-
gående konjunktur kan skönjas är det angeläget att stärka kompetensen hos ar-
betskraften och försöka hindra att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår. Det
finns redan tecken på att vissa industriföretag har rekryteringsproblem. Det är
främst brist på tekniker och ingenjörer men efterfrågan är stor även på kvali-
ficerade industriarbetare. Genom att, fr.o.m. den 1 januari 1995 öka sats-
ningarna på arbetsmarknadsutbildning med tonvikt på yrkesinriktning, varav
5 000 platser läggs till den upphandlade utbildningen och 4 800 platser till
det reguljära skolväsendet, bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för
att under nästa år underlätta ökningen av sysselsättning på den svenska arbets-
marknaden. Denna ytterligare satsning på arbetsmarknadsutbildningen beräknas
kosta 755 mkr under resten av budgetåret, varav 470 mkr avser utbildningsbidrag.
Högskoleutbildningen
Regeringens förslag: Ytterligare 4 000 platser inrättas inom högskoleut-
bildningen under vårterminen 1995.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår resurser för ytterligare
4 000 högskolestuderande på heltid under vårterminen 1995. Utökningen bör huvud-
sakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar
till vilka det i dag finns ett stort antal sökande som inte kan beredas plats.
Inom dessa utbildningar finns viss ledig kapacitet vad gäller lärare och loka-
ler.
Kostnaden härför beräknas till 50 miljoner kr för vårterminen 1995. Belast-
ningen på studiemedelsanslaget beräknas öka 32 miljoner kr. Regeringens avsikt
är att de studerande som påbörjar dessa utbildningar skall kunna beredas plats
även höstterminen 1995.
Komvux
Regeringens förslag: Antalet platser inom komvux kan genom omfördelning av
befintliga resurser utökas med ca 13 000 under vårterminen 1995. Regeringen bör
bemyndigas att, vid behov, utöka antalet platser ytterligare.
Vidare bör regeringen bemyndigas att, vid behov, utöka antalet särskilda vuxen-
studiestöd för arbetslösa (svuxa) till en kostnad av högst 342 miljoner kr under
innevarande budgetår.
Skälen för regeringens förslag: Skolverket räknar med att kunna omfördela medel
till komvux för i storleksordningen 13 000 ytterligare platser under vårterminen
1995, eftersom det blir platser över inom tredje året i gymnasieskolan och genom
att utbildningscheckarna inte utnyttjas fullt ut.
Regeringen gör den bedömningen att antalet utbildningsplatser genom denna
omfördelning täcker det behov av ytterligare platser som kan finnas inom komvux.
Regeringens avsikt är att de studerande som påbörjar denna utbildning skall
kunna beredas plats även höstterminen 1995. Regeringen avser att återkomma till
detta i budgetpropositionen i samband med att andra särskilda
utbildningsinsatser inom gymnasieskolan, komvux, högskolan och folkbildningen
för budgetåret 1995/96 kommer att behandlas.
Omfördelningen medför att antalet svuxa-stöd kan behöva utökas. Dessutom
behöver antalet svuxa-stöd öka till en ytterligare kostnad på 10 miljoner kr
till följd av vad som föreslås nedan i fråga om folkbildningen. Vid beräkningen
har beaktats att svuxa-medel redan avsatts för utbildningscheckarna och den s.k.
trainee-utbildningen. Regeringen föreslår därför att 332 miljoner kr anvisas för
att öka antalet svuxa-stöd.
Folkbildningen
Regeringens förslag: Folkbildningsrådet tillförs ytterligare 26,3 miljoner kr
för utbildningsinsatser inom folkhögskola och folkbildning för arbetslösa under
vårterminen 1995.
Skälen för regeringens förslag: Folkbildningen erbjuder för många den lämpliga
studieformen. Studieförbund och folkhögskolor är därför ett värdefullt komple-
ment till den allmänna vuxenutbildningen. Där görs redan nu stora insatser i
arbetet på att höja kompetensen i samhället. Särskilt betydelsefulla insatser
kan folkbildningen göra för dem som har kort utbildning och svag tilltro till
sin egen förmåga att utveckla sina kunskaper. I storleksordningen 1 200 platser
bör kunna åstadkommas första halvåret 1995 genom denna insats till enutbild-
ningskostnad om 26,3 miljoner kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande
att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning under
åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvud-
titel.
Utbildningsbidragen
Regeringens förslag: Systemet med utbildningsbidrag med lånedel som gäller för
deltagare i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt
för ungdomar under 25 år som deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning
tas bort fr.o.m. den 1 januari 1995.Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli
1993 infördes nya bidragsregler för den som beviljas arbetsmarknadsutbildning
för kurser i det reguljära utbildningsväsendet samt för den som inte fyllt 25 år
och som deltar i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.
Bidragsdelen vid dessa utbildningar utgör 65 % av utbildningsbidraget.
Resterande belopp får den studerande ansöka om som lån.
Erfarenheten av det nya bidragssystemet har bl.a. visat att studerande avstår
från studier och väljer att behålla arbetslöshetsunderstöd i stället, eftersom
det i många fall är mer ekonomiskt fördelaktigt än utbildningsbidrag med
lånedel. Vidare har andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder fått överta den roll
som arbetsmarknadsutbildningen tidigare spelade. Betydligt fler ungdomar
"föredrar" ungdomspraktik och arbetslivsutveckling, ALU, som lösning på sin
akuta arbetslöshetssituation. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
utbildningsbidrag med lånedel slopas fr.o.m. den 1 januari 1995. Kostnaden
härför beräknas till 621 miljoner kr under första halvåret 1995.
I enlighet med det anförda bör lagen om särskilt studielån för den som genomgår
arbetsmarknadsutbildning upphävas fr.o.m. den 1 januari 1995.
Utbildningsvikariaten
Regeringens förslag: Omfattningen på utbildningsvikariat ökas med 5 000 till
20 000 per månad fr.o.m. den 1 januari 1995.
Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariaten är en smidig åtgärd som
visat sig vara mycket effektiv för att höja kompetensen hos anställda. Åtgärden
innebär att arbetsgivaren får göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften med 475 kr
per dag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår en
utökning med 5 000 personer per månad fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget
beräknas kosta 407 mkr under första halvåret 1995 och belastar slutligen arbets-
marknadsfonden i form av minskade avgiftsinkomster. Kostnaden för utbildnings-
vikariat under budgetåret 1994/95 beräknas till 1 995 mkr och avdragen för
utbildningskostnader beräknas till 855 mkr.
Starthjälp
Regeringens förslag: Bidrag till starthjälp får fr.o.m. den 1 januari 1995
lämnas till en arbetslös som flyttar från hemorten för att arbeta på annan ort.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den geografiska rörligheten
ökar. Då kan den stigande efterfrågan bättre utnyttjas samt inflationsdrivande
flaskhalsproblem motverkas. Ett generösare flyttningsstöd bör därför införas.
Detta medför dessutom att arbetsförmedlingen kan ställa högre krav på de
arbetslösa att ta ett arbete även om det innebär flyttning.
Regeringen föreslår därför att ett bidrag för starthjälp införs. Starthjälpen
skall underlätta för arbetslösa att ta ett arbete på annan ort än hemorten, dit
det inte är möjligt att dagpendla. Den arbetslöse kan få starthjälp om
arbetsförmedlingen medverkat till platstillsättningen samt om anställningen
avser minst tolv månader. Starthjälp lämnas inte vid tillträdande av en första
anställning efter avslutad utbildning. Efter genomförd arbetsmarknadsutbildning
skall dock starthjälp kunna lämnas. Bidraget bör uppgå till 15 000 kr.
Starthjälpen beräknas omfatta ca 15 000 personer om året. Kostnaden för perioden
den 1 januari-den 30 juni 1995 beräknas till 112,5 mkr.
Arbetslivsutveckling
Regeringens bedömning: ALU-verksamheten minskas i omfattning fr.o.m. den
1 januari 1995. ALU-projekt inriktas i fortsättningen i första hand mot miljö-
och kultursektorn.
Skälen för regeringens bedömning: Läget på den ordinarie arbetsmarknaden har
ljusnat. Företagen har under den de senaste månaderna börjat att nyanställa. I
detta konjunkturläge är det viktigt att inrikta arbetsmarknadspolitiken mot ut-
bildnings- och rekryteringsåtgärder. Sysselsättningsåtgärder, som beredskapsar-
beten och arbetslivsutveckling, bör hållas nere för att inte motverka rekryte-
ringen till näringslivet.
Omfattningen av ALU-verksamheten bör även begränsas på grund av de risker som
finns för undanträngningseffekter inom åtgärden.
ALU-verksamheten bör från och med årsskiftet 1994/95 inriktas i första hand mot
miljö- och kultursektorn i vid mening. Det finns ett stort behov i samhället att
öka insatserna för att förbättra miljön och öka medvetenheten om miljöproblem.
Kultursatsningar kan stärka människors självförtroende och öka deras medvetenhet
om olika samhällsproblem, som t.ex. miljöförstöring, rasism och mobbning.
ALU beräknades i 1994 års kompletteringsproposition omfatta i genomsnitt 75 000
personer per månad under budgetåret 1994/95 (prop. 1994/94:150 bil. 10).
Regeringen beräknar nu, mot bakgrund av den tidigare redovisade omläggningen av
arbetsmarknadspolitiken, antalet personer i ALU till 25 000 personer i
genomsnitt per månad under kalenderåret 1995. Verksamheten kommer därefter att
successivt trappas av.
Sammanfattning av kostnaderna för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
Det utökade antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen, införandet av starthj-
älp och återgången till full dagpenning i utbildningsbidraget för alla som
deltar i arbetsmarknadsutbildning medför en kostnadsökning med totalt 1 489
miljoner kr. Kostnaderna för det föreslagna investeringsprogrammet beräknas att
uppgå till 2 725 miljoner kr exkl. väginvesteringarna. Eftersom
ungdomsprogrammet ersätter ungdomspraktiken finns redan medel avsatta för dessa
insatser. Sammantaget innebär detta att ytterligare 3 071 miljoner kr bör
anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för insatser under
resterande del av detta budgetår. För innevarande budgetår har riksdagen under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisat ett reservationsanslag på
25 716 738 000 kr (prop. 1993/94:150 bil. 10, bet. 1993/94:FiU20, rskr.
1993/94:457), vilket medför att medlen under anslaget 1994/95 bör uppgå till
28 787 686 000 kr.
De ytterligare insatserna inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, de
extra investeringsåtgärderna, det utökade antalet högskoleplatser och
utbildningsvikariat finansieras genom den kraftiga neddragningen av ALU, som
minskar belastningen på arbetsmarknadsfonden samt genom att vissa reservationer
från föregående budgetårs anslag används. Till detta kommer extra inleveranser
från statliga bolag och affärsverk om 3 miljarder kr samt indragningar av
reservationer under andra huvudtitlar. Samtliga föreslagna åtgärder som medför
kostnadsökningar är således fullt ut finansierade. Regeringens förslag innebär
följaktligen att resurser som redan anvisats till olika insatser för att
motverka arbetslöshet under innevarande budgetår används på ett mer rationellt
och effektivt sätt.
10.1.2 Upprättade lagförslag
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckningen i avsnittet Förslag till
riksdagsbeslut. Lagförslagen återfinns i Bilaga 1.
10.2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om praktik för ungdomar i
ungdomsintroduktion,
2. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om
särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning,
3. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investeringssatsningar,
4. godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för ungdomar 20-24
år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25-29 år upphör fr.o.m. den
1 januari 1995,
5. godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ungdomsintro-
duktion för ungdomar,
6. godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av arbetsmark-
nadsutbildning,
7. godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet
utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret 1994/95,
8. godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbildningsvikariat,
9. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,
10. bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet
med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till
folkbildningen under samma huvudtitel,
11. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på till-
läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kronor,
12. till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservation-
sanslag på 342 000 000 kronor,
13. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservations-
anslag på 3 070 948 000 kronor,
14. till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
2 000 000 000 kronor.
Propositionens lagförslag
Socialdepartementets verksamhetsområde
1 Lag om ändring i lagen (1942:529) om allmänna barnbidrag.. 3
2 Lag om ändring i föräldrabalken........................... 4
3 Lag om ändring i utsökningsbalken......................... 5
4 Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott...... 6
5 Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn......................................... 7
6 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.... 8
7 Lag om ändring i lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter..............................................10
8 Lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter..............................11
Finansdepartementets verksamhetsområde
1 Lag om direktavdrag för byggnader m.m.....................13
2 Lag om skattelättnader för sparande i allemansfond........16
3 Lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs-
inkomster vid 1996-1999 års taxeringar....................17
4 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...........18
5 Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.30
6 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).................57
7 Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).............60
8 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt.....................................................61
9 Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.....................................63
10 Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver......................................67
11 Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster................................68
12 Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel.............................................71
13 Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder....73
14 Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premie-
skatt för grupplivförsäkring, m.m.........................75
15 Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader......................................76
16 Lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kost-
nader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995
års taxering..............................................77
18 Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning...............................................78
18 Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel.....79
19 Lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder....................................................80
20 Lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för under-
skott av näringsverksamhet................................82
21 Lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv....................................84
22 Lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.......87
23 Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.............89
24 Lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av
lagen (1990:172) om begränsning av skatt i vissa fall.....91
25 Lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier.................................................92
26 Lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.................93
27 Lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av
beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig
inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 1995 och 1996 års taxeringar..........................94
28 Lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av
viss vidareutdelning......................................95
29 Lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestäm-
melser om utbetalning av skattemedel år 1995..............96
Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
1 Lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion.........97
2 Lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt
studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning...98
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag
Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §2
Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera
barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 § tredje
stycket eller 7 §.
Flerbarnstillägg lämnas Flerbarnstillägg lämnas
med belopp som motsva- med
rar
1. ett halvt 1. 2 400 kronor om året
barnbidrag för det för det tredje barnet,
tredje barnet, 2. 7 200 kronor om året
2. ett helt barnbidrag för det fjärde barnet,
för det fjärde barnet och 3. 9 000 kronor om året
varje ytterligare barn. för det femte barnet och
varje ytterligare barn.
Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär
allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är
eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan.
Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag
eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1994:366.
2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
9 §
Rätten att kräva ut Rätten att kräva ut
fastställt under- fastställt underhålls-
hållsbidrag går förlorad bidrag går förlorad fem år
tre år efter den efter den ursprungligen
ursprungligen gällande gällande förfallodagen, om
förfallodagen, om inte inte annat följer av
annat följer av andra andra eller tredje
eller tredje stycket. stycket.
Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första
stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av
ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut
ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.
Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om förordnande
av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget krävas ut inom
tre månader från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när
förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer
ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att
ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget eller
konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i
andra stycket.
Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag
för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992 eller
senare.
3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
5 §1
Införsel för underhållsbidrag får ej ske utan att bidragsbelopp som får tagas ut
enligt andra stycket utestår obetalt eller att gäldenären vid två eller flera
tillfällen under de senaste två åren före införselbeslutet har underlåtit att
betala i rätt tid och det finns anledning antaga att detta skall upprepas.
Införsel får inte äga Införsel får inte äga rum
rum för underhållsbidrag för underhållsbidrag sedan
sedan tre år har för- fem år har förflutit från
flutit från den urs- den ursprungliga för-
prungliga förfallodagen. fallodagen.
Genom införsel får ej tagas ut annat bidragsbelopp än sådant som är förfallet
när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag
för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992 eller
senare.
1 Senaste lydelse 1984:296.
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Bidragsförskott utgör för Bidragsförskott utgör för år
år räknat fyrtio procent räknat 14 080 kronor.
av det basbelopp som
enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän
försäkring har fast-
ställts för året. För
det bidragsförskott som
avser januari månad
tillämpas dock det
basbelopp som gällde för
det föregående året.
Om det finns grundad anledning anta att fastställt underhållsbidrag betalas i
vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp
enligt första stycket samt underhållsbidragets belopp.
Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad
den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott enligt
första stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I fall som avses i andra
stycket lämnas inget bidragsförskott.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1976:227.
2 Senaste lydelse 1988:885.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Det särskilda bidraget Det särskilda bidraget
utgör för år räknat utgör för år räknat 14 080
fyrtio procent av det kronor.
basbelopp som enligt 1
kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring har
fastställts för året. För
det bidrag som avser
januari månad tillämpas
dock det basbelopp som
gällde för det föregående
året.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1988:887.
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
6 §2
Inom den allmänna Inom den allmänna
försäkringen skall de försäkringen skall de
beräkningar, som anges beräkningar, som anges i
i denna lag, göras med denna lag, göras med
anknytning till ett anknytning till ett
basbelopp. Vissa be- basbelopp. Vissa be-
räkningar skall dock räkningar skall dock göras
göras enligt vad som enligt vad som anges i
anges i tredje stycket. tredje och femte
Basbeloppet fastställs styckena.
av regeringen för varje Basbeloppet fastställs
år och utgör 29 700 av regeringen för varje år
kronor multiplicerat och utgör 35 200 kronor
med det tal (jämförelse- multiplicerat med det
tal) som angerförhållan- tal (jämförelsetal) som
det mellan det allmänna anger förhållandet mellan
prisläget i oktober det allmänna prisläget i
året före det som oktober året före det som
basbeloppet avser och basbeloppet avser och
prisläget i oktober prisläget i oktober 1993.
1989. Därvid skall Därvid skall dock bortses
bortses från de prisför- från de kvarvarande
ändringar som följer av direkta effekter på
ändringar av den stat- prisläget som beror på
liga fastighetsskatten, deprecieringen av den
av indirekta skatter svenska kronan under
och av räntebidrag inom tiden den 19 november -
bostadsbidragssystemet, den 18 december 1992.
allt i den mån åtgärder- Vid fastställande av
na vidtagits för att basbeloppet för år 1995
finansiera den sänkning skall det framräknade jäm-
av den statliga förelsetalet minskas med
inkomstskatten som talet 1 och därefter
genomfördes åren 1990 multipliceras med 0,60,
och 1991. Vidare skall varefter ett tillägg görs
bortses från de direkta med talet 1. Basbeloppet
effekter på prisläget avrundas till närmaste
som beror på deprecie- hundratal kronor.
ringen av den svenska
kronan under tiden den
19 november - den 18
december 1992.
Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal
kronor.
Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två procent
vid beräkning av
a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension
enligt 6 - 8 kap. samt änkepension, barnpension och barntillägg som uppbärs med
stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag,
b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och
efterlevandepension enligt 12 - 14 kap. samt änkepension och barnpension som
uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i
denna lag.
I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon minskning
enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns som anges i 8
kap. 3 § andra meningen.
Det enligt andra
stycket fastställda
beloppet skall ökas med
ett belopp som svarar
mot den beräkningsåtgärd
som anges i tredje
meningen samma stycke
vid beräkning av
pensionsgrundande
inkomst och fastställande
av pensionspoäng enligt
11 kap. 5 och 6 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i 1 kap. 6
§ tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år 1995. Äldre
bestämmelser tillämpas på pension som avser tid före ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1993:1344.
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter skall ha
följande lydelse.
Lydelse enligt Föreslagen lydelse
prop. 1994/95:41
2 §
Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget för
varje år betala allmänna egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift 2. sjukförsäkringsavgift
med 0,95 procent. med 2,95 procent.
Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor. Avgift
som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:000) om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1994/95:41
2 kap.
1 §
En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för varje år
betala
1. sjukförsäkringsavgift 1. sjukförsäkringsavgift
med 8,43 procent, med 6,23 procent,
2. folkpensionsavgift med 5,86 procent,
3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20 procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,
6. 6.
arbetsmarknadsavgift arbetsmarknadsavgift med
med 2,12 procent, 4,32 procent,
7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,
8. lönegarantiavgift med 0,20 procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande
ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift.
Staten betalar inte arbetsskadeavgift.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
1 Förslag till lag om direktavdrag för byggnader m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
Direktavdrag
1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får omedelbart avdrag
(direktavdrag) göras enligt bestämmelserna i denna lag för utgifter för
investeringar i byggnader och markanläggningar som den skattskyldige lagt ner
under beskattningsåret.
I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.
2 § Direktavdrag får göras för sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av
byggnader eller markanläggningar här i landet som enligt punkterna 6 och 7 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) får dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag.
Direktavdrag får inte göras till den del utgifterna avser bostäder och inte
till någon del i fråga om byggnad eller markanläggning som till huvudsaklig del
avser bostäder.
Tidsperiod
3 § Direktavdrag medges för utgifter för byggnads- och markarbeten som lagts ner
under tiden november 1994 - maj 1996.
4 § Utgifter anses nedlagda, i fråga om material, när materialet har fogats in i
eller på liknande sätt tillförts en byggnad eller en markanläggning och, i fråga
om arbete, när arbetet har utförts.
Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader skall förskott eller
a conto-betalningar anses som utgifter. Ett förskott eller en a conto-betalning
som erlagts inom två månader efter det beskattningsår då arbetet utfördes skall
anses ha erlagts under beskattningsåret.
Av 8 § framgår att avdrag i vissa fall får göras ett senare beskattningsår än
det då utgiften lagts ner.
Högsta avdragsbelopp
5 § Direktavdrag får göras med högst 50 procent av utgifterna.
Avdragsutrymme
6 § Direktavdrag får inte överstiga summan av följande belopp (avdragsutrymmet)
1. belopp som sammanlagt skall återföras enligt lagen (1993:1540) om återföring
av skatteutjämningsreserv och som också återförts,
2. överfört avdragsutrymme enligt 9 §,
3. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder eller, i fråga om handelsbolag, belopp som
delägarna återfört,
4. 25 procent av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för avsättning
till periodiseringsfond enligt 3 § lagen om periodiseringsfonder före
direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdragsutrymme enligt
1 - 3 eller, i fråga om handelsbolag, av ett belopp motsvarande summan av
delägarnas underlag för avdrag för avsättning till periodiseringsfond före
direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdragsutrymme enligt
1- 3.
Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först sedan
avdragsutrymmet enligt närmast föregående punkt uttömts.
Avdragsutrymmet enligt första stycket 2 är uttömt först när samtliga företag i
koncernen utnyttjat motsvarande avdragsutrymme eller överfört det enligt 9 §.
7 § Avser det beskattningsår som omfattar utgången av maj 1996 mer än tolv
månader skall avdragsutrymmet enligt 6 § första stycket 4 räknas om så att det
motsvarar ett beskattningsår om tolv månader.
Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår
8 § Överstiger det högsta avdragsbeloppet enligt 5 § avdragsutrymmet enligt 6 §
får överskjutande belopp sparas till ett senare beskattningsår.
Avdrag medges dock inte för senare beskattningsår än det som omfattar utgången
av maj 1996.
Överföring av avdragsutrymme inom koncern
9 § Ett företag som återför avdrag enligt lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv får överföra det därigenom uppkomna avdragsutrymmet till
ett annat företag, om det har rätt till avdrag enligt 2 § 3 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt för koncernbidrag till det andra företaget.
Minskning av underlaget för avsättning till periodiseringsfond
10 § Tas avdragsutrymme enligt 6 § första stycket 4 i anspråk för direktavdrag
minskas underlaget för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder med motsvarande belopp.
Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag
11 § Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt punkterna 6 och 7 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall anskaffningsvärdet
minskas med gjorda direktavdrag.
I övrigt skall de utgifter som dragits av genom direktavdrag räknas in i
anskaffningsvärdet och direktavdragen anses som värdeminskningsavdrag.
Uppgiftsskyldighet
12 § Den som yrkar direktavdrag skall i självdeklaration lämna de uppgifter som
behövs för beräkningen av avdraget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2 Förslag till lag om skattelättnader för sparande i
allemansfond
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande i allemansfond enligt
lagen (1983:890) om allemanssparande.
2 § Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas två
tredjedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust på
sådan andel grundas på två tredjedelar av förlusten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
3 Förslag till lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid
1996-1999 års taxeringar
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I stället för vad som anges i 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angående beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall vid
1996-1999 års taxeringar statlig inkomstskatt för fysiska personer och dödsbon
beräknas enligt denna lag.
2 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst enligt
följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 25 procent av den del av den
beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som vid 1996 års
taxering uppgår till 203 900 kronor. Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen
till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det
jämförelsetal, uttryckt i procent, som enligt 1 kap. 6 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring ligger till grund för bestämmande av basbeloppet
för året före taxeringsåret med tillägg av 1,2 procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och
avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
3 § För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med följande
undantag.
Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade tas
det i 2 § angivna beloppet på 100 kronor ut bara om den beskattningsbara
förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2
mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret
efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 25
procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara
förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av
näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för
vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.
4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)1
dels att punkterna 1 a och 2 a av anvisningarna till 22 § skall upphöra att
gälla,
dels att 33 § 2 mom., 46 § 1 mom., punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 22
§, punkterna 6, 7, 12 och 33 av anvisningarna till 23 § samt punkt 2 av
anvisningarna till 24 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 §
2 mom.2 Avdrag för 2 mom. Avdrag för
kostnader som avses i kostnader som avses i
punkt 4 av anvisningarna punkt 4 av anvisningarna
får göras endast får göras endast till den
till den del del kostnaderna
kostnaderna överstiger överstiger 6 000 kronor
4 000 kronor och för och för övriga kostnader
övriga kostnader till till den del kostnaderna
den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor.
överstiger 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock
Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om kostnader
inte i fråga om som avses i 1 mom.
kostnader som avses i 1 tredje stycket,
mom. tredje stycket, punkterna 3-3c, 7 och 8
punkterna 3-3c, 7 och 8 av anvisningarna samt
av anvisningarna samt färdkostnad för resa i
färdkostnad för resa i tjänsten.
tjänsten.
46 §
1 mom.3 Underskott av 1 mom.
förvärvskälla som utgör
aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän för-
säkring får - efter
yrkande av den skat-
tskyldige och med de
begränsningar som anges
i andra-fjärde styckena
- dras av från den
skattskyldiges inkomst.
Avdrag får göras för
underskott avseende det
beskattningsår då den
skattskyldige började
bedriva förvärvskällan
(startåret) och de fyra
närmast följande beskatt-
ningsåren. Om förvärvs-
källan övergått till den
skattskyldige från någon
sådan närstående som avses
i punkt 14 av anvis-
ningarna till 32 § får
avdrag göras endast om
den närstående hade varit
berättigad till avdrag
om han fortsatt att
driva verksamheten.
Sistnämnda begränsning
gäller dock inte om
övergången skett genom
köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv från
förälder eller från far-
eller morförälder.
Avdrag medges inte
1. skattskyldig som
någon gång under de fem
beskattningsår som när-
mast föregått startåret
direkt eller indirekt
bedrivit likartad
verksamhet,
2. för underskott som
belöper på kommandit-
delägare eller sådan del-
ägare i handelsbolag som
i förhållande till övriga
delägare i bolaget för- Avdrag får efter
behållit sig ett yrkande av den
begränsat ansvar för skattskyldige göras för
bolagets förbindelser i underskott av förvärvskälla
vidare mån än som anges som är hänförlig till aktiv
i 18 § tredje stycket, näringsverksamhet enligt
3. i den mån avdrag för 11 kap. 3 § lagen
underskottet medgetts (1962:381) om allmän för-
enligt 3 § 13 mom., 25 § säkring om den ute-
10 mom. eller 26 § 9 slutande eller så gott
mom. lagen (1947:576) som uteslutande avser
om statlig litterär, konstnärlig
inkomstskatt, eller därmed jämförlig
4. för underskott i verksamhet. Avdrag får
förvärvskälla i vilken med iakttagande av
ingår föreskrifterna i andra
privatbostadsfastighet stycket göras i den mån
som på ägarens begäran underskottet överstiger
räknas som närings- avdrag för underskott från
fastighet enligt 5 § närmast föregående beskatt-
sjunde stycket. ningsår. Ett villkor för
I fråga om förvärvskälla avdrag är dock att den
som uteslutande eller så skattskyldige under den
gott som uteslutande period som omfattas av
avser litterär, beskattningsåret och de
konstnärlig eller därmed tre närmast föregående
jämförlig verksamhet får beskattningsåren redo-
avdrag göras även efter visat intäkter från
den i andra stycket verksamheten av någon
angivna tiden. Härvid betydenhet. Härvid
gäller följande. Avdrag beaktas även intäkter som
får med iakttagande av hänförts till
föreskrifterna i tredje inkomstslaget tjänst.Avdrag medges inte
stycket 2 och 3 göras i 1. för underskott som
den mån underskottet belöper på
överstiger avdrag för kommanditdelägare eller
underskott från närmast sådan delägare i
föregående beskatt- handelsbolag som i
ningsår. Ett villkor för förhållande till övriga
avdrag är dock att den delägare i bolaget
skattskyldige under den förbehållit sig ett
period som omfattas av begränsat ansvar för
beskattningsåret och de bolagets förbindelser i
tre närmast föregående vidare mån än vad som
beskattningsåren anges i 18 § tredje
redovisat intäkter från stycket eller
verksamheten av någon 2. i den mån avdrag för
betydenhet. Härvid underskottet medgetts
beaktas även intäkter enligt 3 § 13 mom., 25 §
som hänförts till 10 mom. eller 26 § 9 mom.
inkomstslaget tjänst. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Anvisningar
till 22 §
1.4 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller
varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara
av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i
verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige
handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid
överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna
överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av
tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag.
Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen
(1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo
utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i
2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen
betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av
näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som
avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.
och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.
Har en tillgång tagits Har en tillgång tagits
ut ur en förvärvskälla ut ur en förvärvskälla sker
sker beskattning som om beskattning som om
tillgången i stället tillgången i stället hade
hade avyttrats för ett avyttrats för ett
vederlag motsvarande vederlag motsvarande
marknadsvärdet marknadsvärdet
(uttagsbeskattning). (uttagsbeskattning). Vad
Vad nu sagts gäller nu sagts gäller dock
dock endast om vederlag endast om vederlag eller
eller vinst vid en vinst vid en avyttring
avyttring skulle ha skulle ha tagits upp som
tagits upp som intäkt av intäkt av närings-
näringsverksamhet och verksamhet och särskilda
särskilda skäl mot skäl mot uttagsbe-
uttagsbeskattning inte skattning inte
föreligger. Uttag av föreligger. Uttag av
bränsle från fastighet bränsle från fastighet som
som är taxerad som är taxerad som
lantbruksenhet för lantbruksenhet för
uppvärmning av den uppvärmning av den
skattskyldiges skattskyldiges
privatbostad på denna privatbostad på denna
beskattas ej. beskattas ej. Uttag av
andra aktier än sådana som
(punkt 1 a första utgör omsättningstillgångar
stycket av anvis- enligt punkt 4 av
ningarna till 22 §) anvisningarna till 21 §
Vid tillämpning av beskattas inte heller om
punkt 1 fjärde stycket aktierna delats eller
skall uttag av andra skiftats ut enligt 3 § 7
aktier än sådana som ut- mom. fjärde stycket eller
gör omsättningstill- 3 § 8 mom. tredje stycket
gångar enligt punkt 4 av lagen om statlig
anvisningarna till 21 § inkomstskatt.
inte beskattas om det är
fråga om sådan utdelning
från svenskt aktiebolag
som avses i andra
stycket eller utskift-
ning i samband med
upplösning av svensk
ekonomisk förening som
avses i tredje stycket.
Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst.
Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av
anvisningarna till 42 §.
2.5 Ränta på 2. Ränta på
banktillgodohavanden banktillgodohavanden som
som hör till närings- hör till näringsverksamhet
verksamhet och på och på kundfordringar
kundfordringar utgör utgör intäkt av
intäkt av näringsverk- näringsverksamhet.
samhet. Detsamma gäller Detsamma gäller
beträffande ränta och beträffande ränta och
utdelning på utdelning på
omsättningstillgångar omsättningstillgångar samt
samt utdelning som utdelning som uppburits
uppburits från ak- från aktiebolag eller
tiebolag eller ekono- ekonomiska föreningar i
miska föreningar i förhållande till gjorda
förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller
inköp (rabatt) eller försäljningar
försäljningar (pristillägg). Utdelning
(pristillägg). på inbetalda insatser
enligt lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar
utgör intäkt av närings-
verksamhet om innehavet
av den till insatsen
knutna andelen betingas
av sådan verksamhet.
Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och
utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §.
till 23 §
6.6 Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss
procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den
tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd
att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det år då byggnaden anskaffades.
I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än
bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är
avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas
som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta,
båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för
skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare,
gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk
ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller
ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar
som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. I en
industribyggnad räknas som byggnadsinventarier tillgångar avsedda för den
industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex.
räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt
anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament.
Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m., avsedda
att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar,
ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och
annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är
avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan
butiksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byg-
gnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till
viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och
siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot
inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som
är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. An-
skaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i
driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier
och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet
hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till
minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning
skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.
I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna
12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.
Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande
anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.
Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet
hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt
punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av näringsverksamhet för
fastighetsägaren. Till anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation
och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4
eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra
anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka
de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande
fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på
särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen
fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader
eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt
denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter
anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för
byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna
beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera
avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar,
särskilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon,
som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna
tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det
antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.
Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på
byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden.
Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med
hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även
sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna
inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av
verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av
annan art än nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till
förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet
exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad
malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används
i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av
fastighetsägaren.
Har en byggnad varit Har en byggnad varit
att hänföra till att hänföra till
privatbostad under privatbostad under
tidigare beskattningsår tidigare beskattningsår
och sker inte av- och sker inte av-
skattning enligt 3 § 1 skattning enligt 3 § 1
mom. femte stycket mom. fjärde stycket lagen
lagen (1947:576) om (1947:576) om statlig
statlig inkomstskatt inkomstskatt skall
skall avdrag för avdrag för värdeminskning
värdeminskning anses ha anses ha medgetts med
medgetts med 1,5 1,5 procent av an-
procent av an- skaffningsvärdet för varje
skaffningsvärdet för sådant beskattningsår.
varje sådant
beskattningsår.
Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom
avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.
7.7 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd för
användning i ägarens näringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8
andra stycket - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte
annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana utgifter som har
bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som
har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av
täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet
av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen
har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast
ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då
anläggningen anskaffades.
Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall
göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat
som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och
torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar
såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner,
parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, planteringar e.d., täckdike, öppet dike, invallnings-
och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte vid
fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och
tunnlar e.d. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av
en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av
näringsverksamhet för fastighetsägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas
utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut
anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett
täckdike.
Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas
tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som används för viss
verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor, gödselbassäng som
är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till
markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga
avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för
såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna
användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur
stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet
hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten.
Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.
I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 12-14
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.
Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för
markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande
hade ägt fastigheten.
Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av
anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu
sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och
fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens
ägare.
Har en markanläggning Har en markanläggning
tillhört tillhört
privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet
under tidigare under tidigare
beskattningsår och sker beskattningsår och sker
inte avskattning enligt inte avskattning enligt
3 § 1 mom. femte stycket 3 § 1 mom. fjärde stycket
lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt
skall avdrag för skall avdrag för
värdeminskning ansetts värdeminskning ansetts ha
ha medgetts för varje medgetts för varje sådant
sådant beskattningsår. beskattningsår.
12.8 Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt
bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om
restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas
uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras
av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier
av mindre värde.
Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier
(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 24 §.
Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall
avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har
beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av
underskott. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna
värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga
restvärdet.
Hör ett byggnads- eller Hör ett byggnads- eller
markinventarium till markinventarium till
fastighet som utgjort fastighet som utgjort
privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet
under det beskattningsår under det beskattningsår
som närmast föregått det som närmast föregått det
aktuella beskatt- aktuella beskattningsåret
ningsåret och sker inte och sker inte
avskattning enligt 3 § 1 avskattning enligt 3 § 1
mom. femte stycket mom. fjärde stycket lagen
lagen (1947:576) om (1947:576) om statlig
statlig inkomstskatt inkomstskatt utgörs
utgörs inventariets inventariets
skattemässiga restvärde skattemässiga restvärde av
av anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet
minskat med 20 procent minskat med 20 procent
av samma värde för varje av samma värde för varje
beskattningsår, dock beskattningsår, dock högst
högst fem, som den fem, som den
skattskyldige innehaft skattskyldige innehaft
inventariet och inventariet och
fastigheten utgjort fastigheten utgjort
privatbostadsfastighet. privatbostadsfastighet.
Detsamma gäller i fråga Detsamma gäller i fråga om
om del av fastighet. del av fastighet.
33.9 Avdrag medges för 33. Avdrag medges för
förlust vid icke förlust vid icke
yrkesmässig avyttring yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) (realisationsförlust) av
av tillgång eller tillgång eller
förpliktelse i fråga om förpliktelse i fråga om
vilken, om vilken, om
realisationsvinst i realisationsvinst i
stället hade uppkommit, stället hade uppkommit,
vinsten skulle ha vinsten skulle ha
utgjort intäkt av utgjort intäkt av
näringsverksamhet. Om näringsverksamhet. Vid
viss del av vinst inkomstberäkningen i ett
skulle ha tagits upp handelsbolag begränsas
som skattepliktig intäkt avdraget för
enligt punkt 2 a av realisationsförlust på sätt
anvisningarna till 22 § anges i 3 § 2 mom. tredje
får endast motsvarande stycket lagen (1947:576)
del av förlusten räknas om statlig inkomstskatt
som omkostnad. Vid in- såvida inte innehavet av
komstberäkningen i ett tillgången eller
handelsbolag begränsas förpliktelsen betingas av
avdraget för näringsverksamhet som
realisationsförlust på bedrivs av den
sätt anges i 3 § 2 mom. skattskyldige eller
tredje stycket lagen annan som med hänsyn till
(1947:576) om statlig äganderättsförhållanden
inkomstskatt såvida inte eller organisatoriska
innehavet av tillgången förhållanden kan anses stå
eller förpliktelsen den skattskyldige nära.
betingas av
näringsverksamhet som
bedrivs av den
skattskyldige eller
annan som med hänsyn
till äganderättsförhål-
landen eller
organisatoriska förhål-
landen kan anses stå den
skattskyldige nära.
till 24 §
2.10 Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte tas
upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.
Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i 13 §
andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen (1976:125).
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som
ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som
de av honom senast anskaffade eller tillverkade.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av
fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer,
lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det
samlade anskaffningsvärdet.
Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får
inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det
är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp
än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår
föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte
fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp
lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna
saluvärdet.
Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt
ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den
mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till
leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt
ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas
endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av
samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.
Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för
vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde
som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det
utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till
lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna,
innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket
utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien
och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att
det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den
skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter
överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall
därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i
detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.
I fråga om aktier som I fråga om aktier som
utgör lager gäller vi- utgör lager gäller vidare
dare följande. Har ak- följande. Har aktier
tier erhållits genom erhållits genom sådan ut-
sådan utdelning som av- delning som avses i 3 § 7
ses i punkt 1 a av an- mom. fjärde stycket lagen
visningarna till 22 § (1947:576) om statlig
skall som anskaffnings- inkomstskatt skall som
värde för dessa aktier anskaffningsvärde för
anses så stor del av an- dessa aktier anses så
skaffningsvärdet för stor del av an-
aktierna i det skaffningsvärdet för
utdelande bolaget som aktierna i det utdelande
svarar mot förändringen bolaget som svarar mot
i marknadsvärdet på förändringen i
dessa aktier till följd marknadsvärdet på dessa
av utdelningen. aktier till följd av
Anskaffningsvärdet för utdelningen.
aktierna i det Anskaffningsvärdet för
utdelande bolaget skall aktierna i det utdelande
minskas i motsvarande bolaget skall minskas i
mån. För sådan mottagare motsvarande mån. För sådan
som inte äger aktier i mottagare som inte äger
det utdelande bolaget aktier i det utdelande
skall, om vederlag bolaget skall, om
erlagts för rätten till vederlag erlagts för
utdelning, vederlaget rätten till utdelning,
anses som vederlaget anses som
anskaffningsvärde. I anskaffningsvärde. I
annat fall skall de annat fall skall de
utdelade aktierna anses utdelade aktierna anses
anskaffade utan anskaffade utan kostnad.
kostnad. Har aktier er- Har aktier erhållits
hållits genom sådan genom sådan utskiftning
utskiftning som i punkt som avses i 3 § 8 mom.
1 a av anvisningarna tredje stycket nämnda lag
till 22 § skall som skall som an-
anskaffningsvärde för skaffningsvärde för dessa
dessa aktier anses aktier anses
anskaffningsvärdet för anskaffningsvärdet för an-
andelarna i den förening delarna i den förening
som skiftat ut ak- som skiftat ut aktierna.
tierna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering om inte annat framgår av punkt 2-4.
2. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre
föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av
aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till
avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 33 § 2 mom. gäller vid beräkning av skattskyldigs rätt
till avdrag för kostnader för resor till och från arbetet beträffande inkomst av
näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla för vilken beskattningsåret har
börjat före den 3 november 1994.
4. Äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. gäller i fråga om näringsverksamhet för
vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet till den del
underskottet belöper på tid före nämnda dag. Härvid skall - om den skattskyldige
inte visar annat - så stor del av underskottet anses hänförligt till tid före
ikraftträdandet som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret
som infaller före nämnda dag och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse av
punkt 1 a av anvisningarna till 22 § 1993:1541.
punkt 2 a av anvisningarna till 22 § 1994:777.
2 Senaste lydelse 1994:556.
3 Senaste lydelse 1994:777.
4 Senaste lydelse 1993:1541.
5 Senaste lydelse 1993:1541.
6 Senaste lydelse 1990:1421.
7 Senaste lydelse 1990:1421.
8 Senaste lydelse 1990:1421.
9 Senaste lydelse 1993:1541.
10 Senaste lydelse 1993:1541.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,
dels att 2 § 1, 3, 4, 10 och 14 mom., 3 § 1, 7, 8, och 12 mom., 4 §, 7 § 8
mom., 10 §, 10 a §, 22 §, 24 § 2 och 4 mom. samt 27 § 2, 4 och 5 mom. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig
inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.
I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med
stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid
taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till
kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.
För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-åttonde
styckena.
Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1976:125) inte
är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.
All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges
avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid
tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren
satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är
högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande
till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets
förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han
ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.
Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och
andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke
yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1
mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §
kommunalskattelagen.
Ränteutgift och - med Ränteutgift och - med
den begränsning som den begränsning som anges
anges i punkt 33 av i 14 mom. - förlust
anvisningarna till 23 § (realisationsförlust) vid
kommunalskattelagen och icke yrkesmässig
i 14 mom. - förlust avyttring av tillgångar
(realisationsförlust) och förpliktelser räknas
vid icke yrkesmässig som omkostnad i
avyttring av tillgångar näringsverksamhet även när
och förpliktelser räknas detta inte följer av
som omkostnad i första och andra
näringsverksamhet även styckena. Avdrag medges
när detta inte följer av inte för utgifter för inköp
första och andra av lottsedlar eller för
styckena. Avdrag medges andra liknande insatser
inte för utgifter för i lotteri.
inköp av lottsedlar
eller för andra liknande
insatser i lotteri.
Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas - utöver
vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt 26 § 1-8 och 10
mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla att 90
procent av en förlust är avdragsgill.
3 mom.3 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank
eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio
tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller
svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som
moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar
till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget
anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för
mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas
förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller
a) att varken givare a) att varken givare
eller mottagare är eller mottagare är
bostadsföretag enligt bostadsföretag enligt
7 mom. eller 7 mom.,
investmentföretag enligt investmentföretag enligt
10 mom., 10 mom. eller
förvaltningsföretag enligt
7 § 8 mom. andra stycket,
b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering
öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,
c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under
hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget
började bedriva verksamhet av något slag,
d) att, om bidrag d) att, om bidrag lämnas
lämnas från dotterföre- från dotterföretag till
tag till moderföretag, moderföretag,
aktierna eller moderföretaget skulle
andelarna i dot- vara frikallat från
terföretaget inte utgör skattskyldighet för
lagertillgångar hos utdelning som under
moderföretaget samt beskattningsåret hade
uppburits från
dotterföretaget samt
e) att, om bidrag e) att, om bidrag lämnas
lämnas från dotterföre- från dotterföretag till
tag till annat dotter- annat dotterföretag,
företag och om aktierna moderföretaget är in-
i det givande dotter- vestmentföretag eller
företaget utgör lager- förvaltningsföretag som
tillgångar hos moder- avses i a eller moder-
företaget skall även företaget i annat fall
aktierna i det mottagan- skulle vara antingen
de dotterföretaget ut- frikallat från skattskyl-
göra lagertillgångar hos dighet för utdelning som
moderföretaget. under beskattningsåret
hade uppburits från det
givande dotterföretaget
eller skattskyldigt för
utdelning som under
beskattningsåret hade
uppburits från det
mottagande
dotterföretaget.
Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är
sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses
som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för
mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är
uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag
har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och
dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion
anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i
dotterbolag men inte i annat fall.
Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat
svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för
givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag
än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av
ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt
att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och
andra styckena för vidarebefordrat belopp.
Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.
Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket
givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge
att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i
första-tredje styckena inte är uppfyllda.
4 mom.4 Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om
fusioner enligt
1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),
2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),
5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).
Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget
tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för
det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp
mellanskillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt,
hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna
tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en
skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande
företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget
tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det
övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid
utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu
sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsföretag.
Det övertagande Det övertagande företaget
företaget har samma rätt har samma rätt till
till avdrag för under- avdrag för underskott som
skott som avses i 14 avses i 14 mom. som det
mom. som det överlåtande överlåtande företaget
företaget skulle ha haft skulle ha haft om
om fusionen inte ägt fusionen inte ägt rum. Om
rum. Om moderbolaget moderbolaget var ett
var ett fåmansföretag fåmansföretag enligt punkt
enligt punkt 14 av 14 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången
(1928:370) nämnda lag av beskattningsåret eller
vid utgången av be- dotterbolaget var ett
skattningsåret eller sådant företag vid ingången
dotterbolaget var ett av det närmast föregående
sådant företag vid beskattningsåret krävs
ingången av det närmast dock att moderbolaget
föregående beskatt- ägde mer än nio tiondelar
ningsåret krävs dock av aktierna i
att moderbolaget ägde dotterbolaget vid den
mer än nio tiondelar av sistnämnda tidpunkten.
aktierna i Vid fusion mellan
dotterbolaget vid den ekonomiska föreningar
sistnämnda tidpunkten. krävs att båda föreningarna
Vid fusion mellan är att anse som
ekonomiska föreningar kooperativa enligt 8
krävs att båda mom.
föreningarna är att anse
som kooperativa enligt
8 mom.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en
juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i
25-31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och
företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam
ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag
m.m. i tredje och femte styckena.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare -
utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller andel i
handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till
ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett
aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
beskattning för vinst.
I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
inte ske.
Har annan utdelning än Har en tillgång delats
som avses i punkt 1 a ut till ett företag som är
av anvisningarna till frikallat från
22 § kommunalskattelagen skattskyldighet för
lämnats utan att det utdelningen enligt 7 § 8
utdelande företaget mom. tillämpas be-
uttagsbeskattats enligt stämmelserna i andra,
punkt 1 fjärde stycket tredje och femte
av anvisningarna till styckena samt sjunde
22 § kommunalskat- stycket första och andra
telagen, tillämpas meningarna om det
bestämmelserna i andra, utdelande företaget inte
tredje och femte uttagsbeskattats enligt
styckena samt sjunde punkt 1 fjärde stycket av
stycket första och andra anvisningarna till 22 §
meningarna om det mot- kommunalskattelagen.
tagande företaget inte
beskattas för
utdelningen.
10 mom.5 Vid inkomstbe- 10 mom. Vid inkomstberäk-
räkningen för ett in- ningen för ett investment-
vestmentföretag gäller, företag gäller, utöver vad
utöver vad som följer av som följer av övriga be-
övriga bestämmelser i stämmelser i denna lag,
denna lag,
1. att hänsyn inte tas 1. att hänsyn inte tas
till vinst eller förlust till vinst eller förlust
vid avyttring av aktier vid avyttring av aktier
och andra värdepapper och andra värdepapper som
för vilka hälften av avses i 27 § 1 mom.,
realisationsvinsten
enligt 3 § 1 mom. tredje
stycket är undantagen
från skatteplikt,
2. att som intäkt tas 2. att som intäkt tas upp
upp 1 procent för år 2 procent för år räknat av
räknat av värdet vid värdet vid ingången av be-
ingången av skattningsåret av egendom
beskattningsåret av som avses i 27 § 1 mom.,
egendom som avses i 1,
3. att hänsyn inte tas 3. att avdrag får göras
till vinst eller förlust för annan utdelning än som
vid avyttring av avses i 3 § 7 mom. fjärde
utländska finansiella stycket som företaget har
instrument motsvarande beslutat för beskattnings-
dem som avses i 3 § 1 året, dock inte med så
mom. tredje stycket 1 stort belopp att det föran-
och 2 samt optioner och leder underskott.
terminer som uteslutande
avser sådana instrument,
4. att som intäkt tas
upp 1,2 procent för år
räknat av värdet vid
utgången av beskatt-
ningsåret på aktie eller
andel i utländsk juri-
disk person om företaget
är frikallat från skatt-
skyldighet för utdelning
på aktien eller andelen.
Detta gäller dock inte
aktie eller andel i
sådan utländsk juridisk
person för vilken vins-
ten skall beskattas en-
ligt punkt 10 andra
stycket av anvisningarna
till 53 § kommunalskatte-
lagen (1928:370) och
inte heller när fråga är
om näringsbetingat inne-
hav av aktie eller andel
i utländsk juridisk per-
son som är underkastad
sådan jämförlig beskatt-
ning som avses i 7 § 8
mom.
Har företaget för be-
skattningsåret beslutat
utdelning som överstiger
ett gränsbelopp tas 40
procent av det över-
skjutande beloppet upp
som intäkt. Understiger
beslutad utdelning för
beskattningsåret gräns-
beloppet får skillnaden
läggas till det för på-
följande beskattningsår
beräknade gränsbeloppet.
Gränsbeloppet utgörs av
summan av mottagen ut-
delning som är undantagen
från skatteplikt samt 72
procent av det belopp
som har beräknats enligt
första stycket, om detta
belopp är positivt.
Med beslutad utdelning
jämställs utbetalning i
samband med upplösning
av företaget eller ut-
betalning av
fusionsvederlag till
den del utbetalningen
överstiger tillskjutet
kapital. I fråga om ak-
tiebolag jämställs med
beslutad utdelning också
utbetalning i samband
med nedsättning av ak-
tiekapitalet eller
reservfonden.
Som intäkt tas i ett
investmentföretag upp 2
procent för år räknat av
värdet vid ingången av
beskattningsåret av
egendom som avses i
första stycket 3. Avdrag
medges inte mot denna
intäkt. Detta hindrar
inte att avdrag för
underskott som uppkommit
vid inkomstberäkningen
enligt första och andra
styckena medges närmast
följande beskattningsår
enligt lagen (1993:1539)
om avdrag för underskott
i näringsverksamhet.
Med investmentföretag Med investmentföretag av-
avses ett svenskt ak- ses ett svenskt aktiebolag
tiebolag eller en svensk eller en svensk ekonomisk
ekonomisk förening som förening som uteslutande
uteslutande eller så eller så gott som uteslutan-
gott som uteslutande de förvaltar värdepapper
förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom
eller likartad lös egen- och vars uppgift väsentligen
dom och vars uppgift är att genom att välfördelat
väsentligen är att genom värdepappersinnehav erbjuda
ett välfördelat aktie- eller andelsägare
värdepappersinnehav er- riskfördelning och vari ett
bjuda aktie- eller an- stort antal fysiska personer
delsägare riskfördelning äger aktier eller andelar.
och vari ett stort Ett företag som inte längre
antal fysiska personer uppfyller kraven enligt
äger aktier eller föregående stycke skall som
andelar. Ett företag som intäkt ta upp ett belopp
inte längre uppfyller som svarar mot 40 procent
dessa krav skall som av det högsta av värdena av
intäkt ta upp ett belopp tillgångar som avses i
som svarar mot 30 första stycket 1 vid in-
procent av det högsta av gången av beskattningsåret
värdena av tillgångar eller något av de fem före-
som avses i första gående beskattningsåren,
stycket 1 och 3 vid in- dock tidigast vid ingången
gången av beskattnings- av år 1991. Som intäkt får
året eller något av de i stället tas upp summan av
fem föregående beskatt- de realisationsvinster och
ningsåren, dock tidigast realisationsförluster som
vid ingången av år 1991. företaget haft från och med
Som intäkt får i stället ingången av år 1991 på
tas upp 40 procent av tillgångar som avses i
summan av de realisa- första stycket 1.
tionsvinster och reali-
sationsförluster som
företaget haft från och
med ingången av år 1991
på tillgångar som avses
i första stycket 1 och
3, sedan avdrag gjorts
för sådant överskjutande
utdelningsbelopp som av-
ses i andra stycket
första meningen.
Vad som föreskrivits i Vad som föreskrivits i
första stycket för in- första stycket för invest-
vestmentföretag gäller mentföretag gäller också
också för värdepappers- för värdepappersfonder. För
fonder. För värde- värdepappersfonder utgör
pappersfonder utgör in- intäkten enligt första
täkten enligt första stycket 2 dock 1,5 procent.
stycket 2 dock 0,75
procent.
En värdepappersfond får
göra avdrag för utdel-
ning som fonden har be-
slutat för beskattnings-
året till den del denna
utdelning överstiger
mottagen skattefri ut-
delning, dock inte med
så stort belopp att det
föranleder underskott.
Som intäkt tas i en
värdepappersfond upp 2
procent för år räknat av
värdet vid ingången av
beskattningsåret av
egendom som avses första
stycket 3. Mot denna in-
täkt medges endast av-
drag enligt föregående
stycke. Detta hindrar
inte att avdrag för un-
derskott som uppkommit
vid inkomsberäkningen
enligt första, sjätte
och sjunde styckena med-
ges närmast följande
beskattningsår enligt
lagen om avdrag för un-
derskott i näringsverk-
samhet.
14 mom.6 I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust
vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot vinst vid avyttring
av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen för det
närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som
avses i första meningen.
Begränsningen i första Begränsningen i första
stycket gäller inte om stycket gäller inte om
innehavet av den innehavet av den
avyttrade tillgången avyttrade tillgången
betingats av verksamhet betingats av verksamhet
som bedrivs av den som bedrivs av den
skattskyldige eller av skattskyldige eller av
företag som med hänsyn företag som med hänsyn
till äganderättsförhål- till äganderättsförhållanden
landen eller eller organisatoriska
organisatoriska förhål- förhållanden kan anses stå
landen kan anses stå den den skattskyldige nära.
skattskyldige nära. Den Den gäller inte heller om
gäller inte heller om ett sådant företag som
ett företag avyttrat avses i 7 § 8 mom. tredje
aktie eller andel och stycket avyttrat aktie
det sammanlagda eller andel med röstetal
röstetalet vid som anges i det nämnda
avyttringstillfället för stycket vid a.
företagets innehav
motsvarat en fjärdedel
eller mer av röstetalet
för samtliga aktier
eller andelar i det
andra företaget.
3 §
1 mom.7 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan
intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till
näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,
vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga
förpliktelser,
ersättning vid upplåtelse av privatbostad,
lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-
munalskattelagen (1928:370),
statligt räntebidrag för bostadsändamål.
Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i
utländsk valuta.
Från skatteplikt
undantas dels - i fall
som avses i 1-3 nedan -
utdelning och - i fall
som avses i 4 nedan -
ränta, dels hälften av
realisationsvinsten på
1. aktier i svenskt
aktiebolag och
företrädesrätter att delta
i emission av sådana
aktier,
2. andelar i svensk
ekonomisk förening,
3. andelar i svensk
värdepappersfond,
4. fordringar på grund
av vinstandelslån
(vinstandelsbevis) som
givits ut av ett
svenskt företag i de
fall företaget helt
saknar avdragsrätt
enligt 2 § 9 mom.,
5. terminer och
optioner som
uteslutande avser
endera tillgångar
angivna i 1-4 eller
kursindex hänförligt till
aktier i svenska ak-
tiebolag.
Undantaget från
skatteplikt gäller dock
inte för:
a) Utdelning som det
utdelande företaget har
rätt till avdrag för
enligt 2 § 8 mom. första
stycket eller 11 mom.
andra stycket.
b) Vinst vid avyttring
av andra aktier eller
tillgångar som avses i
tredje stycket än sådana
som givits ut av ett
aktiebolag vars aktier
är noterade vid svensk
börs eller ett företag
som ingår i en koncern
med ett moderbolag vars
aktier är föremål för en
sådan notering, om
tillgångarna givits ut
av ett företag som
innehar fastighet
taxerad som
hyreshusenhet.
Undantaget från
skatteplikt gäller inte
den del av vinsten som
svarar mot värdet av
fastighetsinnehavet i
förhållande till värdet av
samtliga tillgångar i
företaget. Med innehav
av fastighet jämställs
att en fastighet
innehas av ett företag i
intressegemenskap som
omfattas av
avyttringen. In-
tressegemenskap anses
råda mellan företag som
står under i huvudsak
gemensam ledning. Med
värdet av fastig-
hetsinnehavet avses det
högsta av taxeringsvärdet
och det bokförda värdet på
av företaget innehavd
fastighet.
c) Vinst vid avyttring
av andelar i sådan
bostadsförening
respektive aktier i
sådant bostadsaktiebolag Att utdelning och vinst
som avses i 2 § 7 mom. vid avyttring av aktier i
Undantaget i tredje vissa fall skall hänföras
stycket innebär inte till inkomst av tjänst
någon inskränkning i be- framgår av 12 mom.
stämmelserna i 12 mom.
att utdelning och vinst
vid avyttring av aktier
i vissa fall skall
hänföras till inkomst av
tjänst.
Bestämmelsen i tredje
stycket 3 att hälften av
realisationsvinsten på
andelar i svensk
värdepappersfond skall
undantas från
skatteplikt gäller
endast om innehavet av
följande tillgångar inte
annat än tillfälligtvis
understigit 90 procent
av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka
skatteplikten är
begränsad enligt be-
stämmelserna i detta
moment och
b. utländska
finansiella instrument
motsvarande dem som
avses i tredje stycket
1 och 2 samt optioner
och terminer som ute-
slutande avser sådana
instrument.
Om innehavet av
tillgångar som avses i
sjätte stycket a och b
inte annat än
tillfälligtvis
understigit 60 procent
av fondförmögenheten,
undantas 30 procent av
realisationsvinsten på
andelarna från
skatteplikt.
Bestämmelsen i tredje
stycket 3 att utdelning
från svensk värdepappers-
fond undantas från
skatteplikt gäller för
- den del av
utdelningen som svarar
mot skattefri utdelning
som har mottagits av
fonden under det
beskattningsår för vilket
utdelningen bestämts,
- hälften av den del av
utdelningen som svarar
mot fondens realisations-
vinster under det be-
skattningsår för vilket
utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka
hälften av vinsten är
undantagen från skatte-
plikt enligt detta moment
och på tillgångar som av-
ses i sjätte stycket b
samt
- 30 procent av den del
av utdelningen som svarar
mot fondens realisations-
vinster under det be-
skattningsår för vilket
utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka 30
procent av vinsten är
undantagen från skatte-
plikt enligt detta mo-
ment.
Vid bedömningen av
skatteplikten enligt
föregående stycke för
utdelning från svenska
värdepappersfonder skall
utdelningen anses svara
mot fondens inkomster i
följande ordning:
1. Skattefri utdelning.
2. Intäkt enligt 2 §
10 mom. första stycket 4
och åttonde stycket.
3. Skattepliktig utdel-
ning och ränta samt rea-
lisationsvinst på andra
tillgångar än som avses
i sjätte stycket a och b.
4. Realisationsvinst på
tillgångar för vilka
skatteplikten undantas
med 30 procent enligt
detta moment.
5. Realisationsvinst på
andra tillgångar än som
avses i 3 och 4.
Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som
intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att
vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av
näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade
avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången
anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den
skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller
tillgången sitt anskaffningsvärde.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett
belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt
tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.
Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på
tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om beskattning av
tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital räknas inte heller
ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan
försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel.
7 mom.8 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund,
är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller
andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av
sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han
utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha
tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.
Annan utdelning från Till intäkt av kapital
sådan bostadsförening räknas utdelning från
eller sådant bostads- bostadsföretag som avses
aktiebolag som avses i i 2 § 7 mom. även om
2 § 7 mom. än i form av utdelningen inte utgått i
bostad eller annan för- förhållande till innehavda
mån av fastighet räknas andelar eller aktier.
såsom intäkt av kapital Vad nu sagts gäller
för medlemmen eller del- endast om utdelningen
ägaren, om den inte ut- består av annat än bo-
gått i förhållande till stadsförmån eller annan
innehavda andelar eller förmån av fastighet.
aktier, om och i den mån Endast den del av utdel-
utdelningen överstiger ningen som överstiger
sådana på beskattnings- avgifter och andra
året belöpande avgifter inbetalningar till
och andra inbetalningar företaget än
till föreningen eller kapitaltillskott enligt
bolaget, som inte 3 mom. femte stycket är
enligt bestämmelserna i skattepliktig.
3 mom. femte stycket är
att anse som kapital-
tillskott.
[punkt 1 a andra
stycket av anvis-
ningarna till 22 §
kommunalskattelagen Utdelning från svenskt
(1928:370)] aktiebolag är skattefri
Utdelning skall lämnas om den har uppburits i
i form av aktier i ett förhållande till innehavda
annat svenskt ak- aktier och utgår i form
tiebolag. Det utdelande av aktier i ett annat
aktiebolaget skall ha svenskt aktiebolag. Som
aktier inregistrerade förutsättningar gäller
vid en svensk börs. följande. Det utdelande
Bolaget får inte vara bolaget skall ha aktier
sådant företag som avses inregistrerade vid en
i 2 § 10 mom. lagen svensk börs. När utdelning
(1947:576) om statlig lämnas skall bolaget -
inkomstskatt. När direkt eller indirekt -
utdelning lämnas skall ha innehaft samtliga
bolaget - direkt eller aktier i det andra
indirekt - ha innehaft bolaget sedan ingången av
samtliga aktier i det närmast föregående
andra bolaget sedan beskattningsår eller
ingången av närmast före- sedan det andra bolaget
gående beskattningsår började bedriva
eller sedan det andra verksamhet av något slag.
bolaget började bedriva Samtliga aktier i det
verksamhet av något andra bolaget skall
slag. Samtliga aktier i delas ut. Den verksamhet
det andra bolaget skall som därefter bedrivs
delas ut. Den eller skall bedrivas i
verksamhet som därefter vartdera bolaget skall
bedrivs eller skall vara av betydande
bedrivas i vartdera omfattning i förhållande
bolaget skall vara av till den verksamhet som
betydande omfattning i bedrevs i det utdelande
förhållande till den bolaget. Utgör de
verksamhet som bedrevs utdelade aktierna lager
i det utdelande bola- hos mottagaren av utdel-
get. ningen skall denne som
[punkt 1 a fjärde intäkt ta upp värdet av
stycket av anvis- aktierna. Värdet skall
ningarna till 22 § bestämmas enligt punkt 2
kommunalskattelagen första och sjunde
(1928:370)] styckena av
Utgör aktier som anvisningarna till 24 §
utdelas eller utskiftas kommunalskattelagen
enligt andra eller (1928:370).
tredje stycket lager
hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp
värdet av aktierna.
Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första Utdelning enligt fjärde
och sjunde styckena av stycket är skattefri även
anvisningarna till 24 §. för mottagare som inte
äger aktierna i det
utdelande bolaget.
Har ett aktiebolag Som utdelning anses
satt ned aktiekapitalet utbetalning till
eller reservfonden aktieägare från ett
genom minskning av svenskt aktiebolag vid
aktiernas nominella nedsättning av
belopp anses återbetal- aktiekapitalet genom
ning till aktieägare i minskning av aktiernas
samband därmed som nominella belopp eller
utdelning. vid nedsättning av
reservfonden. Även
utbetalning från en
utländsk juridisk person
genom ett motsvarande
förfarande anses som ut-
delning.
8 mom.9 Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver
inbetald insats.
Som utdelning från
svensk ekonomisk förening
anses - med de
[punkt 1 a tredje begränsningar som anges i
stycket av anvis- tredje-femte styckena -
ningarna till 22 § också vad som vid
kommunalskattelagen föreningens upplösning
(1928:370)] utskiftas till medlem.
Den utskiftande Som utdelning skall
föreningen får inte vara inte anses större belopp
sådant företag som avses än som motsvarar vad
i 3 § 12 mom. nionde medlemmen erhåller i
stycket lagen om annat än aktier i ett
statlig inkomstskatt. svenskt aktiebolag. Som
Värdet av den egendom förutsättningar gäller
som skiftas ut i annan följande. Den utskiftande
form än aktier i ett föreningen får inte vara
svenskt aktiebolag får sådant företag som avses i
inte överstiga fem 12 mom. nionde stycket.
procent av det Föreningen skall äga
nominella värdet på samtliga aktier i
aktierna. Föreningen bolaget och samtliga
skall äga samtliga aktier skall skiftas ut.
aktier i bolaget och Värdet av den egendom som
samtliga aktier skall skiftas ut i annan form
skiftas ut. än aktier får inte
[punkt 1 a tredje överstiga fem procent av
stycket av anvis- det nominella värdet på
ningarna till 22 § aktierna. Utgör de
kommunalskattelagen utskiftade aktierna
(1928:370)] lager hos mottagaren
Utgör aktier som skall denne som intäkt ta
utdelas eller utskiftas upp värdet av aktierna.
enligt andra eller Värdet skall bestämmas
tredje stycket lager enligt punkt 2 första och
hos mottagaren skall sjunde styckena av
denne som intäkt ta upp anvisningarna till 24 §
värdet av aktierna. kommunalskattelagen
Värdet skall bestämmas (1928:370).
enligt punkt 2 första
och sjunde styckena av
anvisningarna till 24 §.
Vid fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket 2, skall som utdelning anses
ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den
övertagande föreningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall
anses inbetald insats i den överlåtande föreningen.
I andra fall än som
avses i tredje och fjärde
styckena skall som ut-
delning anses vad som
utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.
12 mom.10 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent
av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga
kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året
före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande
belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden
beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas
vinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i
bolaget.
Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första
stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas
upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde
aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den
som äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot
kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid
beräkning enligt första stycket.
Uppkommer Uppkommer
realisationsvinst vid realisationsvinst vid
avyttring av aktier i avyttring av aktier i
ett fåmansföretag skall ett fåmansföretag skall
70 procent av den del hälften av den del av
av vinsten som vinsten som överstiger
överstiger kvarstående kvarstående sparad
sparad utdelning tas utdelning tas upp som
upp som intäkt av tjänst. intäkt av tjänst.
Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring
under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara
fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den
skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara
fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier. Vid tillämpningen
av första-tredje styckena gäller följande.
1. Som anskaffningskostnad för aktie som förvärvats före ingången av år 1992
får tas upp kapitalunderlaget i bolaget enligt lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag fördelat med lika
belopp på aktierna i bolaget.
2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt bestämmelserna i 1 -
räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med
förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande
gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.
Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige
eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning
under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den
honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat
fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning
att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret
efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.
Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i
företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje
styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.
Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje
styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om
realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp
ett sammanlagt belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma
tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år -
förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit
verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst,
understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid
beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.
Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet
eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.
Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om
ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare
anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under
något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit
verksamma i företaget i betydande omfattning.
Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar
i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget
utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda finansiella instrument
skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till en procentenhet och
värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning enligt fjärde stycket 2 inte
medges.
4 §11
Skattskyldig som har Skattskyldig får avdrag
varit bosatt här i riket för underskott och, om
under hela beskatt- han varit bosatt här i
ningsåret eller del av landet under hela
detta, får avdrag för beskattningsåret eller
periodiskt understöd, del av detta, för
egenavgifter, periodiskt understöd,
försäkringspremier m.m. iegenavgifter,
den omfattning som försäkringspremier m.m.,
anges i 46 § allt i den omfattning
kommunalskattelagen som anges i 46 § kom-
(1928:370). munalskattelagen
(1928:370).
7 §
8 mom.12 8 mom. Mottagare av
utdelning från svenskt
aktiebolag och svensk
ekonomisk förening är fri-
kallade från
skattskyldighet i den
omfattning som anges
nedan. Med utdelning
förstås sådan utdelning som
har uppburits i
förhållande till innehavda
aktier eller andelar
eller som har uppburits
efter annan grund men
inte är avdragsgill för
det utdelande företaget
enligt 2 § 8 mom. första
stycket.
Svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk
förening som förvaltar
värdepapper eller
likartad lös egendom och
därutöver inte - direkt
eller indirekt -
bedriver någon eller
endast obetydlig verk-
samhet (för-
valtningsföretag), är
frikallat från
skattskyldighet för
utdelning i den mån
sammanlagda beloppet av
utdelningen motsvaras av
annan utdelning än som
avses i 3 § 7 mom. fjärde
stycket som företaget har
beslutat för samma be-
skattningsår. Som
förvaltningsföretag anses
inte investmentföretag
som avses i 2 § 10 mom.
Svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk
förening är med undantag
av investmentföretag och
förvaltningsföretag,
frikallat från
skattskyldighet för
utdelning på
näringsbetingade aktier
eller andelar. Detsamma
gäller svensk sparbank
och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag.
Med näringsbetingad aktie
eller andel avses aktie
eller andel som inte
utgör omsättningstillgång i
företagets verksamhet
under förutsättning att
a) det sammanlagda
röstetalet för företagets
aktier eller andelar i
det utdelande företaget
vid beskattningsårets
utgång motsvarade en
fjärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga
aktier eller andelar i
det utdelande företaget,
eller
b) det görs sannolikt
att innehavet av aktien
eller andelen betingas
av verksamhet som be-
drivs av företaget eller
av företag som med hänsyn
till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
det nära.
Skattefrihet enligt
tredje stycket föreligger
dock inte för utdelning på
aktie eller andel i
förvaltningsföretag eller
investmentföretag, om
detta äger mer än enstaka
aktier eller andelar på
vilka utdelning skulle
ha varit skattepliktig
om aktierna eller
andelarna hade ägts
direkt av det företag som
äger aktien eller andelen
i förvaltningsföretaget
eller
investmentföretaget.
Förvärvar företag aktie
eller andel i annat
företag och är det inte
uppenbart att det företag
som gör förvärvet därigenom
erhåller tillgång av
verkligt och särskilt
värde med hänsyn till
ägarföretagets verksamhet,
föreligger inte
skattefrihet enligt
detta moment för
utdelning på aktien eller
andelen av sådana medel
som vid förvärvet fanns
hos det utdelande
företaget och som inte
motsvarar tillskjutet
belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses
i första hand gälla andra
medel än sådana som mot-
svarar tillskjutet
belopp eller inbetald
insats.
Svenskt företag är fri- Svenskt företag är fri-
kallat från skattskyl- kallat från skattskyl-
dighet för utdelning på dighet för utdelning på
aktie eller andel i aktie eller andel i
utländsk juridisk person utländsk juridisk person
under förutsättning att under förutsättning att
innehavet av den 1. utdelningen skulle
utländska aktien eller ha varit skattefri
andelen är ett kapital- enligt vad som ovan sägs
placeringsinnehav eller för det fall det
ett näringsbetingat utdelande bolaget hade
innehav. varit svenskt och
För att utdelning på 2. att den inkomstbe-
näringsbetingat innehav skattning som den
skall vara skat- utländska juridiska per-
tebefriad skall den sonen är underkastad är
inkomstbeskattning som jämförlig med den
den utländska juridiska inkomstbeskattning som
personen är underkastad skulle ha skett enligt
vara jämförlig med den denna lag, om inkomsten
inkomstbeskattning som hade förvärvats av ett
skulle ha skett enligt svenskt företag.
denna lag, om inkomsten
hade förvärvats av ett
svenskt företag. Vid
jämförelsen skall
utdelning som den
utländska juridiska per-
sonen erhållit på
kapitalplacerings-
innehav anses utgöra
inkomst som skall
beskattas enligt denna
lag. Vidare skall
bortses från bestämmelser
i avtal för undvikande
av dubbelbeskattning.
Ett innehav av aktier
eller andelar i en
utländsk juridisk person
skall anses vara
näringsbetingat om
aktierna eller
andelarna inte utgör
omsättningstillgångar i
företagets verksamhet
och
det sammanlagda röste-
talet för företagets
aktier eller andelar i
den utländska juridiska
personen vid
beskattningsårets utgång
motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet
för samtliga aktier
eller andelar i den
utländska juridiska
personen eller
innehavet av aktierna
eller andelarna
betingas av verksamhet
som bedrivs av företaget
eller av företag som med
hänsyn till äganderättsför-
hållanden eller
organisatoriska för-
hållanden kan anses stå
det nära.
Ett innehav av aktier
eller andelar i en
utländsk juridisk person
skall anses vara ett
kapitalplacerings-
innehav om aktierna
eller andelarna inte
utgör omsättnings-
tillgångar i företagets
verksamhet och inte
heller skall anses vara
näringsbetingade.
Med svenskt företag av-
ses i detta moment
svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk
förening, svensk spar-
bank, svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag
och svensk värde-
pappersfond.
Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige
ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) skall anses
underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt
denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från
verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal
inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I det fall personens
intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller
från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad
jämförlig beskattning.
10 §13
För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del av den
beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 170 000
kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i
oktober andra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tredje året före
taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av
regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Skatt på kapitalinkomst Skatt på kapitalinkomst
utgör 25 procent av utgör 30 procent av
inkomsten av kapital inkomsten av kapital
enligt 3 § 14 mom. enligt 3 § 14 mom.
För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena med följande un-
dantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade
tas det i andra stycket angivna beloppet 100 kronor ut bara om den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag
enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde
beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på
förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag
enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.
10 a §14
För andra skattskyldiga För andra skattskyldiga
än fysiska personer, än fysiska personer,
dödsbon och värde- dödsbon och värde-
pappersfonder, utgör pappersfonder, utgör
statlig inkomstskatt 28 statlig inkomstskatt 28
procent av den be- procent av den be-
skattningsbara skattningsbara
inkomsten. För inkomsten. För
värdepappersfonder utgör värdepappersfonder utgör
statlig inkomstskatt 25 statlig inkomstskatt 30
procent av den be- procent av den
skattningsbara beskattningsbara
inkomsten. inkomsten.
22 §15
Skall, på grund av Skall, på grund av
överenskommelse eller överenskommelse eller
beslut som avses i 20 beslut som avses i 20
eller 21 §, intäkt, som eller 21 §, intäkt, som är
är skattepliktig enligt skattepliktig enligt
denna lag, inte denna lag, inte
beskattas här i riket, beskattas här i riket,
medges inte heller medges inte heller
avdrag för kostnader avdrag för kostnader som
som är hänförliga till är hänförliga till intäkten.
intäkten. Detta gäller Detta gäller dock inte i
dock inte i fråga om fråga om utdelning från
utdelning från utländskt utländskt bolag till
bolag till svenskt svenskt företag i fall då
företag i fall då utdelningen skulle ha
innehavet är närings- varit undantagen från
betingat. beskattning om båda
företagen varit svenska.
24 §
2 mom.16 Med avyttring 2 mom. Med avyttring av
av egendom avses egendom avses försäljning,
försäljning, byte eller byte eller därmed jämförlig
därmed jämförlig över- överlåtelse av egendom.
låtelse av egendom. Med Med avyttring jämställs
avyttring jämställs det också att tiden för
fallet att ett utnyttjande av en option
finansiellt instrument löpt ut utan att optionen
definitivt förlorar sitt har utnyttjats.
värde genom att det Avyttring av ett
företag som givit ut finansiellt instrument
instrumentet upplöses anses också föreligga om
genom konkurs eller det företag som givit ut
genom fusion enligt instrumentet
14 kap. 1 § 1. upplöses genom kon-
aktiebolagslagen kurs eller, om det är ett
(1975:1385), 11 kap. 1 svenskt aktiebolag eller
eller 2 § bank- en svensk ekonomisk före-
aktiebolagslagen ning, när företaget försätts
(1987:618). Ett finan- i konkurs,
siellt instrument som 2. träder i likvidation
givits ut av ett eller
svenskt aktiebolag 3. upplöses genom fusion
eller en svensk ekono- enligt 14 kap. 1 §
misk förening anses dock aktiebolagslagen
avyttrat när företaget (1975:1385), 11 kap. 1
försätts i konkurs. eller 2 § bankaktie-
Avyttring av ett finan- bolagslagen (1987:618),
siellt instrument anses eller, om det är ett ut-
också föreligga om det ländskt bolag, när bolaget
företag som givit ut det upplöses genom ett mot-
träder i likvidation. svarande förfarande.
Med avyttring jämställs Med avyttring avses
också att tiden för ut- däremot inte utlåning av
nyttjande av en option egendom för blankning.
löpt ut utan att Avyttring anses inte
optionen har heller föreligga när en
utnyttjats. Med andel definitivt förlorar
avyttring avses däremot sitt värde i fall som
inte utlåning av egendom avses i 3 § 8 mom. tredje
för blankning. Avyttring stycket.
anses inte heller före-
ligga när en andel defi-
nitivt förlorar sitt
värde i fall som avses
i punkt 1 a av
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370).
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om
andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt,
skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna tillgångar
till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av
andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid
inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk
förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt,
konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av
aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade
instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av
anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.
4 mom.17 Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid
avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst
och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är
hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges endast om
förlusten är definitiv.
Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd
härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga,
skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta
belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av
förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som
gällde vid taxeringen för avyttringsåret.
Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med
utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder
för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren
på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka
försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid
beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras
premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under
det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option
med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då
optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även
beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av
optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker
samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som
ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan
egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek
beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.
Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en
termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet
skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett avtal om
köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt
och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek
beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.
I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte
den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och
sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats
och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då
avyttring av den lånade aktien skedde.
Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller den
ekonomiska förening som givit ut instrumentet försatts i konkurs gäller
följande.
1. Om faktisk avyttring
därefter sker anses
anskaffningsvärdet vara
1. Har ackord träffats noll kronor.
eller har utdelning i 2. Har ackord träffats
konkursen erhållits eller har utdelning i
skall ersättningen tas konkursen erhållits skall
upp som realisa- ersättningen tas upp som
tionsvinst, dock högst realisationsvinst, dock
med ett belopp som högst med ett belopp som
svarar mot medgivet svarar mot medgivet
avdrag för avdrag för
realisationsförlust i realisationsförlust i
samband med att samband med att företaget
företaget försattes i försattes i konkurs.
konkurs. Medgavs avdrag Medgavs avdrag för viss
för viss del av del av realisations-
realisationsförlusten förlusten skall endast
skall endast motsvarande del av
motsvarande del av ersättningen tas upp som
ersättningen tas upp som realisationsvinst.
realisationsvinst. 3. Har ett beslut om
2. Har ett beslut om konkurs upphävts eller
konkurs upphävts eller har konkursen lagts ned
har konkursen lagts ned skall som
skall som realisationsvinst tas
realisationsvinst tas upp ett belopp som
upp ett belopp som svarar mot medgivet
svarar mot medgivet avdrag för realisations-
avdrag för realisations- förlust i samband med att
förlust i samband med företaget försattes i
att företaget försattes konkurs. Detsamma gäller
i konkurs. Detsamma om en konkurs avslutas
gäller om en konkurs med överskott.
avslutas med överskott. Anskaffningsvärdet anses
Anskaffningsvärdet anses därefter uppgå till det
därefter uppgå till det enligt genom-
enligt genom- snittsmetoden beräknade
snittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då
värdet vid den tidpunkt avyttring ansågs ha
då avyttring ansågs ha skett.
skett.
Skatteplikt föreligger
inte för realisations-
vinst som uppkommit vid
nedsättning av
aktiekapitalet eller
reservfonden i svenskt
aktiebolag eller vid
likvidation av ett
sådant aktiebolag eller
en svensk ekonomisk
förening. Detta gäller
under förutsättning att
bestämmelserna i 3 § 12
mom. tredje stycket
inte är tillämpliga.
Undantag från
skatteplikt gäller inte Om ett finansiellt
när aktie eller andel instrument har ansetts
utgör tillgång i avyttrat genom att det
näringsverksamhet som företag som har givit ut
bedrivs av fysisk instrumentet har trätt i
person eller dödsbo likvidation och om in-
eller av ett strumentet därefter
handelsbolag. Har faktiskt avyttras anses
förlust uppkommit vid anskaffningsvärdet uppgå
likvidation av ett till så stor del av det
svenskt aktiebolag enligt genom-
eller en svensk snittsmetoden beräknade
ekonomisk förening värdet som kvarstår vid
medges avdrag för den faktiska av-
realisationsförlust. yttringstidpunkten. Upp-
hör likvidationen skall
anskaffningsvärdet
därefter anses uppgå till
det enligt genom-
snittsmetoden beräknade
värdet vid den tidpunkt då
likvidationen upphörde.
27 §
2 mom.18 Som anskaff- 2 mom. Som an-
ningsvärde anses det skaffningsvärde anses det
genomsnittliga an- genomsnittliga an-
skaffningsvärdet för skaffningsvärdet för
samtliga finansiella samtliga finansiella
instrument av samma instrument av samma slag
slag och sort som det och sort som det av-
avyttrade, beräknat på yttrade, beräknat på
grundval av faktiska grundval av faktiska an-
anskaffningsutgifter skaffningsutgifter och
och med hänsyn till med hänsyn till inträffade
inträffade förändringar förändringar beträffande
beträffande innehavet innehavet (genomsnitts-
(genomsnittsmetoden). metoden). Har aktier
Har aktier erhållits erhållits genom sådan
genom sådan utdelning utdelning som avses i 3 §
som avses i punkt 1 a 7 mom. fjärde stycket
av anvisningarna till skall som an-
22 § kommunalskattelagen skaffningsvärde för dessa
(1928:370) skall som aktier anses så stor del
anskaffningsvärde för av det genomsnittliga
dessa aktier anses så anskaffningsvärdet för
stor del av det genom- aktierna i det utdelande
snittliga bolaget som svarar mot
anskaffningsvärdet för förändringen i
aktierna i det marknadsvärdet på dessa
utdelande bolaget som aktier till följd av
svarar mot förändringen i utdelningen. Det genom-
marknadsvärdet på dessa snittliga
aktier till följd av anskaffningsvärdet för
utdelningen. Det genom- aktierna i det utdelande
snittliga bolaget skall minskas i
anskaffningsvärdet för motsvarande mån. För sådan
aktierna i det mottagare som inte äger
utdelande bolaget skall aktier i det utdelande
minskas i motsvarande bolaget skall, om
mån. För sådan mottagare vederlag erlagts för
som inte äger aktier i rätten till utdelning,
det utdelande bolaget vederlaget anses som
skall, om vederlag anskaffningsvärde. I
erlagts för rätten till annat fall skall de
utdelning, vederlaget utdelade aktierna anses
anses som anskaffade utan kostnad.
anskaffningsvärde. I Har aktier erhållits
annat fall skall de genom sådan utskiftning
utdelade aktierna anses som avses i 3 § 8 mom.
anskaffade utan tredje stycket skall som
kostnad. Har aktier er- anskaffningsvärde för
hållits genom sådan dessa aktier anses an-
utskiftning som avses i skaffningsvärdet för an-
punkt 1 a av anvis- delarna i den förening
ningarna till 22 § som skiftat ut aktierna.
kommunalskattelagen
skall som anskaffnings-
värde för dessa aktier
anses anskaffningsvärdet
för andelarna i den fö-
rening som skiftat ut
aktierna.
Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk
eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig
omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom såvitt avser
optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den
skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.
Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bolag,
anses anskaffat utan kostnad.
4 mom.19 Har en här i 4 mom. Har en här i
riket bosatt eller riket bosatt eller
hemmahörande person av- hemmahörande person av-
yttrat aktier till ett yttrat aktier till ett
svenskt aktiebolag svenskt aktiebolag eller
eller ett motsvarande ett motsvarande utländskt
utländskt bolag och bolag och utgörs veder-
utgörs vederlaget för de laget för de avyttrade
avyttrade aktierna av aktierna av nyemitterade
nyemitterade aktier i aktier i det köpande
det köpande bolaget och bolaget och eventuellt
eventuellt pengar mot- pengar motsvarande högst
svarande högst tio tio procent av de
procent av de nyemitterade aktiernas
nyemitterade aktiernas nominella värde skall som
nominella värde skall skattepliktig reali-
som skattepliktig sationsvinst räknas den
realisationsvinst räknas del av vederlaget som
den del av vederlaget utgörs av pengar. Vad nu
som utgörs av pengar, sagts tillämpas också vid
eller om det är fråga om avyttring av andelar i
sådana aktier för vilka ekonomisk förening. De
hälften av realisa- mottagna aktierna skall
tionsvinsten är anses förvärvade till det
undantagen från anskaffningsvärde som
skatteplikt enligt 3 § 1 gällde för de avyttrade
mom. hälften av den del aktierna eller ande-
av vederlaget som utgörs larna.
av pengar. Vad nu sagts
tillämpas också vid
avyttring av andelar i
ekonomisk förening. De
mottagna aktierna skall
anses förvärvade till det
anskaffningsvärde som
gällde för de avyttrade
aktierna eller
andelarna. I fråga om
aktier eller andelar
som avses i 3 § 1 mom.
fjärde stycket b skall
som skattepliktig
realisationsvinst räknas
den del av vinsten som
inte omfattas av
undantaget från skat-
teplikt. I detta fall
skall de mottagna
aktierna anses förvärvade
till det an-
skaffningsvärde som
gällde för de avyttrade
aktierna eller
andelarna med tillägg för
skattepliktig
realisationsvinst.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från riket
men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt
här.
Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom. nionde
stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten lämnar medgivande
till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha
tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos
Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller
andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller tredje
stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i
fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till
beskattning.
5 mom.20 Förlust på 5 mom. Förlust på mark-
marknadsnoterad tillgång nadsnoterad tillgång som
som avses i 1 mom. får avses i 1 mom. får dras
dras av från realisa- av från realisationsvinst
tionsvinst på på marknadsnoterad sådan
marknadsnoterad sådan tillgång. I fråga om andel
tillgång. Om viss del av i värdepappersfond gäller
vinst skulle ha tagits detta endast om värdet av
upp som skattepliktig fondens innehav av sådana
vinst får endast mot- tillgångar som avses i 1
svarande del av mom. inte annat än till-
förlusten dras av. Av fälligtvis understigit
förlust som inte dragits tre fjärdedelar av fond-
av mot vinst på förmögenheten. Av förlust
marknadsnoterad egendom som inte dragits av mot
eller av förlust på vinst på marknadsnoterad
egendom som inte är egendom eller av förlust
marknadsnoterad får på egendom som inte är
- 70 procent dras av marknadsnoterad får 70
om 100 procent av vinst procent dras av.
på sådan egendom är
skattepliktig,
- 49 procent dras av
om 70 procent av vinst
på sådan egendom är
skattepliktig,
- 35 procent dras av
om 50 procent av vinst
på sådan egendom är
skattepliktig.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-12.
2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995 gäller äldre
föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av
aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till
avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.
3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri 1995
tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av beskattningsåret som
avser tiden före ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om utdelningen
lämnats före utgången av år 1994.
5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast tillämpas vid
1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond om fonden under år 1994
vidareutdelat utdelning som mottagits under samma år på sådana tillgångar som
avses i den nämnda punkten. Därvid skall så stor del av den i nämnda punkt
angivna intäkten tas upp som svarar mot förhållandet mellan denna
vidareutdelning och all utdelning som fonden mottagit under året. Utdelning som
fonden har lämnat under år 1994 skall i första hand anses utgöras av sådan
vidareutdelning som anges i första meningen.
För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1995
tillämpas, med den i föregående stycke nämnda inskränkningen, äldre föreskrifter
om schablonintäkt i 2 § 10 mom. för den del av beskattningsåret som avser tiden
före ikraftträdandet.
6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra stycket till och
med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag i dess lydelse till
och med utgången av år 1994 tillämpas vid 1996 och senare års taxeringar.
7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte sådan
utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8 mom. i momentets
lydelse till och med utgången av år 1993 och punkt 6 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet.
10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet.
11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år 1994 och var de
avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som avses i 3 § 1 mom. fjärde
stycket b i dess lydelse intill utgången av år 1994 skall de mottagna aktierna
anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna
med tillägg för den skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit vid
avttringen.
12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om avdrag för
realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till
sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1995. Under tiden
från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1995 skall i stället för
nivån 75 procent för andelen aktier o.d. av förmögenheten tillämpas en gräns på
60 procent.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1543.
3 Senaste lydelse 1993:1544.
4 Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1993:1543.
5 Senaste lydelse 1994:778.
6 Senaste lydelse 1993:1543.
7 Senaste lydelse 1994:778.
8 Senaste lydelse 1993:1543.
9 Senaste lydelse 1993:1543.
10 Senaste lydelse 1994:778.
11 Senaste lydelse 1990:651.
12 Senaste lydelse 1994:778.
13 Senaste lydelse 1993:1543.
14 Senaste lydelse 1993:1544.
15 Senaste lydelse 1994:778.
16 Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1994:778.
17 Senaste lydelse 1993:1543.
18 Senaste lydelse 1993:1543.
19 Senaste lydelse 1993:1543.
20 Senaste lydelse 1993:1543.
6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom., 7 och 10 §§ uppbördslagen (1953:272)1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
4 mom. Skattereduktion 4 mom. Skattereduktion
medges skattskyldig för medges skattskyldig för
underskott av kapital underskott av kapital
enligt 3 § 14 mom. lagen enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt. inkomstskatt.
Skattereduktionen skall Skattereduktionen skall
uppgå till 25 procent av uppgå till 30 procent av
den del av underskottet den del av underskottet
som inte överstiger som inte överstiger
100 000 kronor och 18 100 000 kronor och 21
procent av återstoden. procent av återstoden. Om
Om en skattskyldig en skattskyldig under
under beskattningsåret beskattningsåret har
har varit skyldig att varit skyldig att betala
betala sjömansskatt sjömansskatt enligt lagen
enligt lagen (1958:295) (1958:295) om
om sjömansskatt och sjömansskatt och denna
denna har satts ned har satts ned enligt 12 §
enligt 12 § 4 mom. 4 mom. samma lag på grund
samma lag på grund av av underskott av kapital
underskott av kapital skall skattereduktionen
skall skattereduktionen dock minskas med det
dock minskas med det belopp varmed nedsättning
belopp varmed har skett.
nedsättning har skett.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid
beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
7 §3
För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser
bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen
skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i
fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av
arbete.
Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med
inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall
preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med
beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom.
För inkomst som avses i För inkomst som avses i
3 § 2 mom. tredje 3 § 2 mom. tredje stycket
stycket första meningen första meningen skall
skall preliminär skatt preliminär skatt utgå med
utgå med 25 procent av 30 procent av inkomsten.
inkomsten. Preliminär Preliminär skatt på ränta
skatt på ränta eller eller utdelning på
utdelning på utländska utländska värdepapper
värdepapper skall utgå skall utgå med så stort
med så stort belopp att belopp att det
det tillsammans med den tillsammans med den
skatt som innehållits i skatt som innehållits i
utlandet uppgår till 25 utlandet uppgår till 30
procent av räntan eller procent av räntan eller
utdelningen utdelningen
Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor.
Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i
vissa fall framgår av 3 § 2 mom.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.
10 §4
Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskostnader,
som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken rätten till avdrag för
kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i nämnda punkt, endast till
den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum
eller, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.
På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa för
vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen skall preliminär
A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp
som anges i nämnda lagrum. I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under
tjänsteresa utgår för längre tid än två år på en och samma ort skall dock
preliminär A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten
på ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första
meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.
I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär
A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt
3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet.
Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med
tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen
avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller
att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela
ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla
beloppet.
Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;
b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än svenskt
dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;
c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen
från beskattning i Sverige;
d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor;
e) ränta på konto för klientmedel;
f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista stycket
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;
g) utdelning som avses
i lagen (1994:776) om
beskattning av viss
vidareutdelning; g) ersättning till en
h) ersättning till en och samma idrottsutövare
och samma idrottsutövare från en sådan ideell före-
från en sådan ideell fö- ning som avses i 7 § 5
rening som avses i 7 § mom. lagen (1947:576) om
5 mom. lagen (1947:576) statlig inkomstskatt och
om statlig inkomstskatt som har till huvud-
och som har till huvud- sakligt syfte att främja
sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,
idrottslig verksamhet, om ersättningen från
om ersättningen från föreningen under året inte
föreningen under året uppgått till ett halvt
inte uppgått till ett basbelopp enligt lagen
halvt basbelopp enligt (1962:381) om allmän
lagen (1962:381) om försäkring;
allmän försäkring; h) förmån av fri
i) förmån av fri resa resa inom riket i samband
inom riket i samband med tillträdande eller
med tillträdande eller frånträdande av anställ-
frånträdande av ning eller uppdrag eller
anställning eller ersättning för kostnad för
uppdrag eller ersättning sådan resa; eller
för kostnad för sådan i) ränta eller utdelning
resa; eller för vilken
j) ränta eller kontrolluppgift skall
utdelning för vilken lämnas enligt sådan
kontrolluppgift skall förbindelse som avses i
lämnas enligt sådan 3 kap. 32 § b lagen om
förbindelse som avses i självdeklaration och
3 kap. 32 b § lagen om kontrolluppgifter.
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom.
tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av
1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1992:680.
3 Lydelse enligt prop. 1994/95:92.
4 Lydelse enligt prop. 1994/95:50.
7 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
Kupongskatt erläggs Kupongskatt erläggs
enligt denna lag till enligt denna lag till
staten för utdelning av staten för utdelning av
annat slag än som avses annat slag än som avses i
i punkt 1 a andra 3 § 7 mom. fjärde stycket
stycket av lagen (1947:576) om
anvisningarna till 22 § statlig inkomstskatt på
kommunalskattelagen aktie i svenskt ak-
(1928:370) på aktie i tiebolag.
svenskt aktiebolag.
Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk
värdepappersfond.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1993:1555.
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,5 procent av: a) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet avseende
avseende småhusenhet, småhusenhet,
bostadsbyggnadsvärdet bostadsbyggnadsvärdet
och tomtmarksvärdet och tomtmarksvärdet av-
avseende småhus på seende småhus på lant-
lantbruksenhet, bruksenhet,
75 procent av 75 procent av marknads-
marknadsvärdet avseende värdet avseende privat-
privatbostad i bostad i utlandet,
utlandet, b) 1,7 procent av:
b) 1,5 procent av: taxeringsvärdet avseende
taxeringsvärdet hyreshusenhet till den
avseende hyreshusenhet del det avser
till den del det avser värderingsenhet för
värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet
bostäder, värderingsen- för bostäder under
het för bostäder under uppförande,
uppförande, värderingsenhet avseende
värderingsenhet avseende tomtmark som hör till
tomtmark som hör till dessa bostäder, annan
dessa bostäder, annan värderingsenhet tomtmark
värderingsenhet tomtmark som är obebyggd samt
som är obebyggd samt värderingsenhet avseende
värderingsenhet avseende exploateringsmark.
exploateringsmark.
Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och
har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som
föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen
under de fem första åren och halv fastighetsskatt under de därpå följande fem
åren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigs-
tälld eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny
fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före
det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fas-
tighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a §
nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör
en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda
eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i
sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får
fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte
kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av
beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den
nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt
avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde-
ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas
nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som
avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som hyreshuset.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt
för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1994.
1 Senaste lydelse 1993:1525.
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27, 28 och 31 §§ lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
23 §1
Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte
1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag
eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnummer,
2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser
bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och
som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som
avses i 22 § första stycket,
3. för ränta på
vinstandelslån som inte
utgör skattepliktig in-
komst enligt punkt 2 a
första stycket 4 av
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370) eller 3 § 1
mom. tredje stycket 4
lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
4. för ränta och fordran 3. för ränta och fordran
på konto, för vilket på konto, för vilket inte
inte finns person- eller finns person- eller
organisationsnummer och organisationsnummer och
som öppnats före den 1 som öppnats före den 1
januari 1985, om räntan januari 1985, om räntan
för kontohavaren uppgår för kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kro- till mindre än 100 kronor
nor eller - om kontot eller - om kontot
innehas av mer än en innehas av mer än en
person - ränta för var person - ränta för var och
och en av kontohavarna en av kontohavarna un-
understiger 100 kronor, derstiger 100 kronor,
5. för ränta och for- 4. för ränta och fordran
dran på konto om borge- på konto om borgenärens
närens sammanlagda ränta sammanlagda ränta på ett
på ett eller flera kon- eller flera konton uppgår
ton uppgår till mindre till mindre än 100 kronor
än 100 kronor varvid varvid ränta som enligt
ränta som enligt andra andra bestämmelser i
bestämmelser i detta detta stycke är
stycke är undantagen undantagen från
från uppgiftsskyldighet uppgiftsskyldighet inte
inte skall medräknas, skall medräknas,
6. för ränta och for- 5. för ränta och fordran
dran på särskilt konto i på särskilt konto i bank
bank enligt skogskonto- enligt skogskontolagen
lagen (1954:142), lagen (1954:142), lagen
(1979:611) om (1979:611) om
upphovsmannakonto, upphovsmannakonto, lagen
lagen (1982:2) om upp- (1982:2) om uppfinnar-
finnarkonto eller lagen konto eller lagen
(1993:931) om (1993:931) om
individuellt individuellt
pensionssparande. pensionssparande.
27 §2
Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av
1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämnings-
bolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen
(1987:618),
2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,
3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förvaltar
svensk värdepappersfond,
4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen ut-
betalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,
5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller
rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapperförvaras i depå
eller kontoförs.
Kontrolluppgift om
utdelning skall lämnas
av annat svenskt aktie-
bolag än som avses i
första stycket 1 och
svensk ekonomisk
förening. Kontroll-
uppgift skall dock inte
lämnas om företaget är
fåmansföretag.
Kontrolluppgift skall lämnas för
a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället och
b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av
aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller
utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.
Kontrolluppgift enligt Kontrolluppgift enligt
tredje stycket a skall andra stycket a skall ta
ta upp utbetald upp utbetald utdelning
utdelning till den del till den del den är skat-
den är skattepliktig och tepliktig och avdragen
avdragen preliminär preliminär skatt. Kon-
skatt. Kontrolluppgift trolluppgift enligt
om utdelning som avses andra stycket b skall ta
i lagen (1994:776) om upp innehavet vid årets
beskattning av viss utgång.
vidareutdelning skall
också ta upp utländsk
källskatt som belöper
på utdelningen. Sådan
kontrolluppgift skall
lämnas även om
utdelningen understiger
500 kronor. Kontroll-
uppgift enligt tredje
stycket b skall ta upp
innehavet vid årets
utgång.
Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar på
pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.
28 §3
Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av
1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen
(1987:618), samt
2. den som i Sveriges har fått
a) utdelning från a) utdelning på andelar
utländsk juridisk i svensk ekonomisk
person, om utdelningen förening, eller, om
inte har betalts ut utdelningen inte har
genom Värdepappers- betalts ut genom
centralen VPC Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag eller gäller Aktiebolag eller gäller
fall som avses i 27 § fall som avses i 27 §
första stycket 5, eller första stycket 5, från
utländsk juridisk person,
eller
b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har
betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som
avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller någon annan för
den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.
Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts
beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne
angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter
beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet
lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan
det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den
från vilken kupongen har förvärvats.
Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas
till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att
uppgift lämnas innan betalning sker.
31 §4
I den omfattning och på I den omfattning och på
det sätt det sätt Riksskatteverket
Riksskatteverket bestämmer skall, utöver
bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och
vad som framgår av 28 29 §§, svenskt bolag eller
och 29 §§, utgivare av svensk ekonomisk förening
obligationer, lämna kontrolluppgift
förlagsbevis eller andra rörande utbetald ut-
för den allmänna rörelsen delning. Detsamma gäller
avsedda förskrivningar utgivare av
lämna kontrolluppgift obligationer,
rörande utbetald ränta. förlagsbevis eller andra
för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar i
fråga om utbetald ränta.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1564.
2 Senaste lydelse 1994:782.
3 Senaste lydelse 1993:1563.
4 Senaste lydelse 1993:1563.
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade
reserver skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
Vid fusion som avses i Vid fusion som avses i
2 § 4 mom. lagen 2 § 4 mom. lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, vid inkomstskatt, vid
ombildning enligt 8 ombildning enligt 8 kap.
kap. sparbankslagen sparbankslagen
(1987:619) och vid (1987:619) och vid
övertagande enligt 10 övertagande enligt 10
kap. 8 a § förenings- kap. 8 a § förenings-
bankslagen (1987:620) bankslagen (1987:620)
skall överlåtande och skall överlåtande och
övertagande företag an- övertagande företag anses
ses som en skattskyldig. som en skattskyldig. Har
Har en ekonomisk en ekonomisk förening
förening skiftat ut skiftat ut aktier enligt
aktier enligt punkt 1 a 3 § 8 mom. tredje stycket
av anvisningarna till lagen om statlig
22 § kommunalskattelagen inkomstskatt skall
(1928:370) skall föreningen och det aktie-
föreningen och det bolag vars aktier
aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som en
skiftats ut anses som skattskyldig.
en skattskyldig.
Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4 och 5 §§
och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits upp till
beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det överlåtande
företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg enligt 5 § tredje
stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det övertagande företaget.
Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid äga motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1566.
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659)1 om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Förslagen lydelse
1 §2
Särskild löneskatt Särskild löneskatt skall
skall för varje år be- för varje år betalas
talas till staten med till staten med 19,89
17,89 procent på procent på
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år
eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-
försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad
avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som
arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunernas pensionsanstalt eller
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan
arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt
pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e
första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder
som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer
till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till
sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som
inte utgör kompensation för mistad inkomst.
Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§
lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses från
ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om
ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som
inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän
försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast
ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte
överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
2 §3
En enskild person En enskild person eller
eller ett dödsbo skall ett dödsbo skall för varje
för varje år till staten år till staten betala
betala särskild löne- särskild löneskatt med
skatt med 17,89 procent 19,89 procent på inkomst
på inkomst enligt enligt kommunal-
kommunalskattelagen skattelagen (1928:370)
(1928:370) av annan av annan
näringsverksamhet här i näringsverksamhet här i
landet än sådan aktiv landet än sådan aktiv
näringsverksamhet som näringsverksamhet som
avses i 11 kap. 3 § avses i 11 kap. 3 § första
första stycket lagen stycket lagen (1962:381)
(1962:381) om allmän om allmän försäkring
försäkring (passiv (passiv närings-
näringsverksamhet) samt, verksamhet) samt, om den
om den skattskyldige skattskyldige före årets
före årets början början fyllt 65 år eller
fyllt 65 år eller inte fyllt 65 år men
inte fyllt 65 år men under hela året uppburit
under hela året upp- hel ålderspension eller
burit hel ålderspension avlidit under året, på
eller avlidit under inkomst som avses i 3
året, på inkomst som av- kap. 4 § andra stycket
ses i 3 kap. 4 § andra lagen (1981:691) om
stycket lagen (1981:691) socialavgifter samt
om socialavgifter samt vidare på ersättning som
vidare på ersättning som utgår enligt sådan av--
utgår enligt sådan av- talsgruppsjukförsäkring
talsgruppsjukförsäkring som avses i punkt 12 av
som avses i punkt 12 av anvisningarna till 22 §
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen eller enligt sådan
eller enligt sådan trygghetsförsäkring som
trygghetsförsäkring som avses i nämnda anvis-
avses i nämnda anvis- ningspunkt till den del
ningspunkt till den del ersättningen utgår i form
ersättningen utgår i av engångsbelopp som inte
form av engångsbelopp utgör kompensation för
som inte utgör kompensa- mistad inkomst. Skatt
tion för mistad inkomst. beräknas inte på sådana
Skatt beräknas inte på inkomster för vilka den
sådana inkomster för skattskyldige skall
vilka den skattskyldige betala egenavgifter
skall betala egenav- enligt 3 kap. 4 § lagen
gifter enligt 3 kap. om socialavgifter.
4 § lagen om Bedömningen om
socialavgifter. näringsverksamhet är aktiv
Bedömningen om närings- eller passiv görs för en
verksamhet är aktiv förvärvskälla enligt
eller passiv görs för kommunalskattelagen.
en förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen.
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3
kap. 5 § lagen om socialavgifter.
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller annan
ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst enligt 2 § som
tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare. Omfattar
beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den
skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses
hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet
mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela
beskattningsåret.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.
2 Senaste lydelse 1994:747.
3 Senaste lydelse 1993:1567.
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
Värdepapper, som är Värdepapper, som är note-
noterat vid en svensk rat vid en svensk eller
eller utländsk börs utländsk börs eller
eller noterat vid en noterat vid en
auktoriserad mark- auktoriserad mark-
nadsplats eller som nadsplats eller som
annars är föremål för annars är föremål för
regelbunden handel vid regelbunden handel vid
någon annan reglerad någon annan reglerad
marknad som är öppen för marknad som är öppen för
allmänheten, tas upp allmänheten, tas upp till
till det noterade det noterade värdet.
värdet. Värdepapper för
vilket skatteplikten är
begränsad enligt 3 §
1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt
tas dock upp till
1. 65 procent av det
noterade värdet om
tillgången ingår i kapi-
talunderlag som är
hänförligt till
annan försäkring än pen-
sionsförsäkring, och
2. 80 procent av det
noterade värdet i övriga
fall.
Nedsättningen av värdet
enligt första stycket 1
och 2 med 35 respektive
20 procent skall i fråga
om andelar i svenska
värdepappersfonder
reduceras i samma
utsträckning som
skatteplikt gäller för
utdelningen på andelen
året före beskattningsåret
enligt 3 § 1 mom. lagen
om statlig inkomst-
skatt.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier i
bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna.
Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas upp till samma
värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga skäl anta
att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden, får i stället det beräknade priset vid
en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till ändamål att
äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning av marknadsvärdena
på fastigheterna.
9 §2
Skatten uppgår till Skatten uppgår till 15
9 procent av procent av
skatteunderlaget enligt skatteunderlaget enligt
3 § om inte annat följer 3 § om inte annat följer
av andra och tredje av andra och tredje
styckena. styckena.
För den del av skatte- För den del av
underlaget som hos sådan skatteunderlaget som hos
skattskyldig som avses sådan skattskyldig som
i 2 § första stycket avses i 2 § första stycket
1-3 är hänförligt till 1-3 är hänförligt till
annan personförsäkring annan personförsäkring än
än pensionsförsäkring pensionsförsäkring uppgår
uppgår skatten till 20 skatten till 30 procent
procent av skat- av nio tiondelar av
teunderlaget. skatteunderlaget.
I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall
skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras om hela
behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1 mom. första
stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensionsskuld som avses i 3 §
femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock
för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1993:1568.
2 Senaste lydelse 1993:947.
13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §1
Ersättningsfond skall återföras till beskattning om
1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,
2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret
har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,
3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt
sjätte stycket,
4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i
likvidation,
5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs,
eller
6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket
taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen
har medgetts.
Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.
Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan helt
eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom
förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda
skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av
den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas.
Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader
och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall
återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som
tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5
första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget
kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i
inkomstslaget kapital.
Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall
återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till
och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret
efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.
Vid sådan fusion som Vid sådan fusion som
avses i 2 § 4 mom. avses i 2 § 4 mom. första
första stycket lagen stycket lagen (1947:576)
(1947:576) om statlig om statlig inkomstskatt
inkomstskatt får får ersättningsfond
ersättningsfond övertas. övertas. Har en ekonomisk
Har en ekonomisk förening skiftat ut
förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom.
aktier enligt punkt 1 a tredje stycket nämnda lag
tredje stycket av får ersättningsfond i
anvisningarna till 22 § föreningen övertas av det
kommunalskattelagen får aktiebolag vars aktier
ersättningsfond i före- skiftats ut. Har fonden
ningen övertas av det övertagits skall anses
aktiebolag vars aktier som om det övertagande
skiftats ut. Har fonden företaget har gjort
övertagits skall anses avsättningen under det
som om det övertagande beskattningsår då avsätt-
företaget har gjort ningen gjorts hos det
avsättningen under det överlåtande företaget.
beskattningsår då avsätt-
ningen gjorts hos det
överlåtande företaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1994:783.
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m.
Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 6 §§ lagen (1990:1427) om särskild
premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §1
För skattskyldiga som För skattskyldiga som
avses i 3 § första avses i 3 § första stycket
stycket inträder inträder skatteplikt när
skatteplikt när premie premie mottas. Be-
mottas. Beskattnings- skattningsunderlaget
underlaget utgörs av 95 utgörs av 95 procent av
procent av mottagen mottagen premie. Skatten
premie. Skatten uppgår uppgår till 42,76 procent
till 41,41 procent av av underlaget.
underlaget.
Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för
försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för
nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen premie.
5 §2
För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder
skatteplikt vid utbetalning som där sägs.
Beskattningsunderlaget Beskattningsunderlaget
utgörs av utbetalt utgörs av utbetalt
belopp. Skatten uppgår belopp. Skatten uppgår
till 70,66 procent av till 74,72 procent av
underlaget. underlaget.
6 §3
För skattskyldiga som För skattskyldiga som
avses i 3 § fjärde avses i 3 § fjärde stycket
stycket inträder inträder skatteplikt vid
skatteplikt vid betalning av premie. Be-
betalning av premie. skattningsunderlaget
Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av
utgörs av 95 procent av betald premie. Skatten
betald premie. Skatten uppgår till 74,72 procent
uppgår till 70,66 av underlaget.
procent av underlaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som mottas och
avser tid efter ikraftträdandet,
2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp som
utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,
3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som betalas och
avser tid efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1992:1494.
2 Senaste lydelse 1992:1494.
3 Senaste lydelse 1992:1494.
15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Den som utfäst en Den som utfäst en
tjänstepension skall tjänstepension skall till
till staten betala staten betala särskild
särskild löneskatt med löneskatt med 19,89 pro-
17,89 procent på cent på kostnaden för pen-
kostnaden för pen- sionsutfästelsen, beräknad
sionsutfästelsen, enligt 2 §.
beräknad enligt 2 §.
I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.
3 §2
En enskild person En enskild person eller
eller ett dödsbo som ett dödsbo som medges
medges avdrag för avgift avdrag för avgift för pen-
för pensionsförsäkring sionsförsäkring enligt
enligt punkt 21 av an- punkt 21 av anvis-
visningarna till 23 § ningarna till 23 § kom-
kommunalskattelagen munalskattelagen
(1928:370) skall för det (1928:370) skall för det
beskattningsåret till beskattningsåret till
staten betala särskild staten betala särskild
löneskatt med 17,89 löneskatt med 19,89
procent på avgiften. procent på avgiften.
Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på
pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock
för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1993:1570.
2 Senaste lydelse 1993:1571.
16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1519) om
avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års
taxering
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1993:1519) om avdrag för
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering samt
lagen skall ha följande lydelse.
Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för
resa med egen bil till resa med egen bil till
och från arbetsplatsen och från arbetsplatsen
enligt punkt 4 av enligt punkt 4 av
anvisningarna till 33 § anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid (1928:370) skall vid
1995 års taxering med- 1995 och 1996 års
ges, i stället för en- taxeringar medges, i
ligt schablon som anges stället för enligt
i andra stycket nämnda schablon som anges i
anvisningspunkt, med andra stycket nämnda
1 krona och 30 öre per anvisningspunkt, med 1
kilometer. krona och 30 öre per
kilometer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om skattskyldig som har
inkomst av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet för vilken
beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994 skall dock vid 1996 års
taxering avdrag i förvärvskällan medges enligt schablon som anges i andra
stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) för
kostnader som uppkommit före den 3 november 1994 om avdraget beräknat enligt
nämnda lagrum överstiger 1 krona och 30 öre per kilometer.
17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
Som tillgång räknas Som tillgång räknas inte
inte egendom som avses i egendom som avses i 27 §
27 § 1 mom., 29 § 1 mom., 1 mom., 29 § 1 mom., 30 §
30 § 1 mom. och 31 § 1 mom. och 31 § lagen
lagen (1947:576) om (1947:576) om statlig
statlig inkomstskatt så- inkomstskatt såvida inte
vida inte vederlag eller vederlag eller
realisationsvinst vid realisationsvinst vid
avyttring av egendomen avyttring av egendomen
utgör intäkt av utgör intäkt av
näringsverksamhet. Andel näringsverksamhet. Andel
i ekonomisk förening i handelsbolag skall
räknas inte som tillgång aldrig räknas som
om sådan utdelning som tillgång.
inte är skattepliktig
enligt punkt 2 a av
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen
(1928:370) mottagits på
andelen under närmast
föregående beskattningsår.
Andel i handelsbolag
skall aldrig räknas som
tillgång.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.
18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om
expansionsmedel
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
I fråga om I fråga om
näringsverksamhet som näringsverksamhet som
bedrivs av fysisk bedrivs av fysisk person
person eller dödsbo får eller dödsbo får
expansionsmedel inte expansionsmedel inte tas
tas upp till så stort upp till så stort belopp
belopp att 72 procent att 72 procent av
av expansionsmedlen expansionsmedlen över-
överstiger ett takbe- stiger ett takbelopp.
lopp. Detta beräknas Detta beräknas med hänsyn
med hänsyn till för- till förhållandena vid
hållandena vid utgången utgången av beskatt-
av beskattningsåret ningsåret enligt de
enligt de grunder som grunder som anges i 2,
anges i 2, 8-10 och 18 8-10 och 18 §§ lagen
§§ lagen (1993:1536) om (1993:1536) om
räntefördelning vid räntefördelning vid
beskattning. 9 § andra beskattning. Det erhållna
meningen nämnda lag värdet ökas med underskott
tillämpas dock inte. Det för beskattningsåret, i
erhållna värdet ökas med den mån avdrag för
underskott för beskatt- underskottet inte har
ningsåret, i den mån medgetts enligt 46 §
avdrag för underskottet 1 mom. kommunal-
inte har medgetts skattelagen (1928:370)
enligt 46 § 1 mom. eller 3 § 13 mom., 25 § 10
kommunalskattelagen mom. eller 26 § 9 mom.
(1928:370) eller 3 § lagen (1947:576) om
13 mom., 25 § 11 mom. statlig inkomstskatt,
eller 26 § 9 mom. lagen och minskas med kapital-
(1947:576) om statlig tillskott under beskatt-
inkomstskatt, och ningsåret.
minskas med kapitaltill-
skott under beskatt-
ningsåret.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbeloppet mellan
makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering utom såvitt avser den ändrade hänvisningen till 25 § 10 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vilken tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Vid beräkning av Vid beräkning av inkomst
inkomst av närings- av näringsverksamhet
verksamhet enligt enligt kom-
kommunalskattelagen munalskattelagen
(1928:370) och lagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt får avdrag inkomstskatt får avdrag
göras enligt denna lag göras enligt denna lag för
för belopp som avsatts belopp som avsatts till
till periodiseringsfond.
periodiseringsfond. Schablonbeskattat
Schablonbeskattat bostadsföretag som anges
bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom., investment-
i 2 § 7 mom. samt in- företag och
vestmentföretag och värdepappersfond som
värdepappersfond som anges i 2 § 10 mom. samt
anges i 2 § 10 mom. förvaltningsföretag som
lagen om statlig anges i 7 § 8 mom. andra
inkomstskatt får dock stycket lagen om statlig
inte göra sådant avdrag. inkomstskatt får dock
inte göra sådant avdrag.
7 §1
Vid fusion som avses Vid fusion som avses i
i 2 § 4 mom. första 2 § 4 mom. första stycket
stycket lagen lagen (1947:576) om
(1947:576) om statlig statlig inkomstskatt och
inkomstskatt och vid ombildning enligt 8
vid ombildning kap. sparbankslagen
enligt 8 kap. spar- (1987:619) eller 11 kap.
bankslagen (1987:619) 8 a § föreningsbankslagen
eller 11 kap. 8 a § (1987:620) och vid
föreningsbankslagen övertagande enligt 10
(1987:620) och vid kap. 8 a § förenings-
övertagande enligt 10 bankslagen och vid över-
kap. 8 a § förenings- tagande som avses i 5
bankslagen och vid över- eller 6 § lagen
tagande som avses i 5 (1992:702) om inkomst-
eller 6 § lagen skatteregler med
(1992:702) om inkomst- anledning av vissa
skatteregler med omstruktureringar inom
anledning av vissa den finansiella sektorn,
omstruktureringar inom m. m. samt vid
den finansiella sek- ombildning och tillskott
torn, m. m. samt vid enligt 2 § respektive 3 §
ombildning och första meningen lagen
tillskott enligt 2 § (1994:758) om ombildning
respektive 3 § första av landshypoteksin-
meningen lagen stitutionen anses
(1994:758) om överlåtande och övertagande
ombildning av lands- företag som ett företag.
hypoteksinstitutionen Har en ekonomisk förening
anses överlåtande och skiftat ut aktier enligt
övertagande företag som 3 § 8 mom. tredje stycket
ett företag. Har en lagen om statlig
ekonomisk förening inkomstskatt, skall före-
skiftat ut aktier ningen och det
enligt punkt 1 a av aktiebolag vars aktier
anvisningarna till 22 § skiftats ut anses som
kommunalskattelagen ett företag.
(1928:370), skall före-
ningen och det
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som
ett företag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1994:762.
20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §1
I fråga om sådan fusion I fråga om sådan fusion
som anges i 2 § 4 mom. som anges i 2 § 4 mom.
första stycket lagen första stycket lagen
(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig
inkomstskatt, inkomstskatt, ombildning
ombildning enligt enligt 8 kap.
8 kap. sparbankslagen sparbankslagen
(1987:619) eller enligt (1987:619) eller enligt
11 kap. föreningsbanks- 11 kap. föreningsbanks-
lagen (1987:620) och lagen (1987:620) och vid
vid övertagande enligt övertagande enligt 10
10 kap. 8 a § före- kap. 8 a § före-
ningsbankslagen och vid ningsbankslagen och vid
övertagande som avses i övertagande som avses i
5 § lagen (1992:702) om 5 § lagen (1992:702) om
inkomstskatteregler med inkomstskatteregler med
anledning av vissa anledning av vissa
omstruktureringar inom omstruktureringar inom
den finansiella den finansiella sektorn,
sektorn, m.m. skall vid m.m. skall vid
tillämpning av denna lag tillämpning av denna lag
det överlåtande och det det överlåtande och det
övertagande företaget övertagande företaget
anses som ett och samma anses som ett och samma
företag. Har en företag. Har en ekonomisk
ekonomisk förening förening skiftat ut
skiftat ut aktier aktier enligt 3 § 8 mom.
enligt punkt 1 a av tredje stycket lagen om
anvisningarna till 22 § statlig inkomstskatt,
kommunalskattelagen skall föreningen och det
(1928:370), skall före- aktiebolag vars aktier
ningen och det skiftats ut anses som
aktiebolag vars aktier ett och samma företag.
skiftats ut anses som
ett och samma företag.
Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott
först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då
fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.
Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern före
fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i
sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har
dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid
den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum.
I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om
båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig
inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte betämmelserna i andra och tredje
styckena.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1994:787.
21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-
ningsreserv
dels att 10 § skall upphöra att gälla,
dels att 1-3, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Har avdrag gjorts för Har avdrag gjorts för
avsättning till avsättning till
skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv
vid 1994 års taxering vid 1994 års taxering och
och överstiger avdraget överstiger avdraget inte
inte motsvarande avdrag motsvarande avdrag vid
vid närmast föregående närmast föregående taxering
taxering återförs hälf- återförs avdraget till
ten av avdraget till beskattning
beskattning
vid 1995 års taxering vid 1995 års taxering
med minst en femtedel, med minst tre
vid 1995-1996 års taxe- trettiondelar,
ringar med minst två vid 1995-1996 års
femtedelar, taxeringar med minst sju
vid 1995-1997 års taxe- trettiondelar,
ringar med minst tre vid 1995-1997 års
femtedelar, taxeringar med minst
vid 1995-1998 års taxe- elva trettiondelar,
ringar med minst fyra vid 1995-1998 års
femtedelar, och taxeringar med minst
vid 1995-1999 års taxe- femton trettiondelar,
ringar eller, om vid 1995-1999 års
taxering inte sker år taxeringar med minst
1999, vid 1995-2000 års nitton trettiondelar,
taxeringar med hela vid 1995-2000 års
beloppet. taxeringar med minst
tjugotre trettiondelar,
och
vid 1995-2001 års
taxeringar eller, om
taxering inte sker år
2001, vid 1995-2002 års
taxeringar, med tjugosju
trettiondelar.
2 §
Om avdraget för Om avdraget för
avsättning till avsättning till
skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv
vid 1994 års taxering vid 1994 års taxering
överstiger avdraget vid överstiger avdraget vid
närmast föregående närmast föregående taxering
taxering återförs den återförs den överskjutande
överskjutande delen till delen till beskattning
beskattning vid 1995 års vid 1995 års taxering
taxering eller, om eller, om taxering inte
taxering inte sker år sker år 1995, vid 1996 års
1995, vid 1996 års taxering. Återstående del
taxering. Hälften av av avdraget återförs till
återstående del av beskattning i den
avdraget återförs till ordning som anges i 1 §.
beskattning i den ord-
ning som anges i 1 §.
3 §
Om taxering inte sker Om taxering inte sker år
år 1994 återförs hälften av1994 återförs avdraget för
avdraget för avsättning avsättning till
till skatteutjämnings- skatteutjämningsreserv
reserv vid närmast före- vid närmast föregående
gående taxering till taxering till
beskattning i den ord- beskattning i den
ning som anges i 1 §. ordning som anges i 1 §.
11 §
Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till
beskattning om
1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att
bedriva näringsverksamhet,
2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,
3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller
4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.
Vid tillämpning av
första stycket gäller även
bestämmelserna i 10 §. I
sådana fall anses
avsättningen till
skatteutjämningsreserv
uppgå till noll kronor.
13 §
Vid fusion som avses i Vid fusion som avses i
2 § 4 mom. första stycket 2 § 4 mom. första stycket
lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, statlig inkomstskatt,
vid ombildning enligt 8 vid ombildning enligt 8
kap. sparbankslagen kap. sparbankslagen
(1987:619) eller (1987:619) eller 11 kap.
11 kap. förenings- föreningsbankslagen
bankslagen (1987:620) (1987:620) och vid
och vid övertagande övertagande enligt 10
enligt 10 kap. 8 a § kap. 8 a § förenings-
föreningsbankslagen och bankslagen och vid över-
vid övertagande som tagande som avses i 5 §
avses i 5 § lagen lagen (1992:702) om
(1992:702) om inkomstskatteregler med
inkomstskatteregler med anledning av vissa
anledning av vissa omstruktureringar inom
omstruktureringar inom den finansiella sektorn,
den finansiella sek- m.m. anses överlåtande och
torn, m.m. anses över- övertagande företag som
låtande och övertagande ett företag. Har en
företag som ett företag. ekonomisk förening
Har en ekonomisk skiftat ut aktier på sätt
förening skiftat ut anges i 3 § 8 mom. tredje
aktier på sätt anges i stycket lagen om statlig
punkt 1 a av anvis- inkomstskatt, skall före-
ningarna till 22 § ningen och det
kommunalskattelagen aktiebolag vars aktier
(1928:370), skall före- skiftats ut anses som
ningen och det ett företag.
aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som
ett företag.
Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt vid denna taxering
i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1994 i
de fall återföring skett med tillämpning av 4 §.
22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:775) om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag
dels att 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
Har företaget gjort Har företaget gjort
avdrag för avsättning avdrag för avsättning till
till skatteutjämnings- skatteutjämningsreserv
reserv vid 1994 års vid 1994 års taxering får,
taxering får, i stället i stället för vad som
för vad som anges i 3 § anges i 3 § 1, som skuld
1, som skuld tas upp 28 tas upp 28 procent av
procent av det belopp det belopp som enligt
som enligt lagen lagen (1993:1540) om
(1993:1540) om åter- återföring av
föring av skatteutjämningsreserv
skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till
lägst skall återföras beskattning vid
till beskattning vid 1995-2002 års taxeringar.
1995-2000 års Understiger avdraget för
taxeringar. Understiger avsättning det avdrag som
avdraget för avsättning avses i 3 § 1 skall
det avdrag som avses i kapitalunderlaget
3 § 1 skall minskas med 28 procent
kapitalunderlaget av skillnaden däremellan.
minskas med 28 procent
av skillnaden där-
emellan.
10 §
(11 §)
Vinstutdelning som Kapitalunderlaget skall
lämnats för det minskas med
räkenskapsår för vilket vinstutdelning som
taxering skedde år 1993 lämnats för det räkenskapsår
eller, om företaget inte för vilket taxering
taxerades då, det skedde år 1993 eller, om
räkenskapsår för vilket företaget inte taxerades
taxering skedde år 1992, då, det räkenskapsår för
skall minska vilket taxering skedde år
kapitalunderlaget. 1992.
Vinstutdelning som Vinstutdelning som
lämnas för senare räken- lämnas för senare
skapsår skall minskar äkenskapsår än det som
kapitalunderlaget i den anges i första stycket
mån utdelat belopp över- skall minska kapital-
stiger nettovinsten underlaget i den mån
enligt fastställd utdelat belopp överstiger
balansräkning eller, i nettovinsten enligt
förekommande fall, fast- fastställd balansräkning
ställd koncernbalans- eller, i förekommande
räkning. fall, fastställd koncern-
balansräkning.
(10 § första stycket) Kapitalunderlaget i ett
Kapitalunderlaget i aktiebolag skall minskas
ett aktiebolag skall med belopp som svarar
minskas med belopp som mot utbetalningar från
svarar mot ut- bolaget som gjorts i
betalningar från bolaget samband med nedsättning
som gjorts i samband av aktiekapitalet eller
med nedsättning av ak- reservfonden om utbe-
tiekapitalet eller talning skett efter
reservfonden eller i utgången av det räken-
samband med skapsår då underlaget
likvidation, om beräknades.
utbetalning skett efter
utgången av det räken-
skapsår som avses i 2 §.
(10 § andra stycket)
Kapitalunderlaget i en Kapitalunderlaget i en
ekonomisk förening skall ekonomisk förening skall
minskas med belopp som minskas med belopp som
svarar mot utbetal- svarar mot utbetalningar
ningar enligt 10 kap. enligt 10 kap. 1 § lagen
1 § lagen (1987:667) om (1987:667) om ekonomiska
ekonomiska föreningar föreningar vid nedsättning
vid nedsättning av av medlemsinsatsernas
medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4
belopp, vid utskiftning kap. 3 § samma lag vid
i samband med återbetalning av över-
likvidation eller skjutande medlemsinsat-
enligt 4 kap. 3 § samma ser om utbetalning skett
lag vid återbetalning av efter det räkenskapsår då
överskjutande medlems- underlaget beräknades.
insatser. Kapitalunderlaget
justeras för utbetalning
enligt andra-fjärde
styckena för det beskatt-
ningsår utbetalning skett
sedan det utbetalade
beloppet har fördelats
enligt 3 § 12 mom. lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt mellan
inkomst av kapital
respektive tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt1 samt p 3 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens Enligt riksdagens
beslut föreskrivs att beslut föreskrivs att
lagen (1947:577) om sta- lagen (1947:577) om
tlig förmögenhetsskatt statlig förmögenhetsskatt
skall upphöra att gälla skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1991. vid utgången av år 1991.
Den upphävda lagen Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt tillämpas dock alltjämt
vid 1995 och tidigare vid 1996 och tidigare års
års taxeringar. Vid 1992 taxeringar. Vid 1992 -
- 1995 års taxeringar 1996 års taxeringar
tillämpas den upphävda tillämpas den upphävda
lagen med de ändringar lagen med de ändringar
som framgår av punkterna som framgår av punkterna
1 - 5 nedan. 1 - 5 nedan.
1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den mån
de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda
reduceringsreglerna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§.
Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid värdering av aktie
eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§.
2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3
och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller
noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade
värdet.
Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det
slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med
regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma
gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk börs om aktierna vid utgången
av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda
anvisningspunkt.
3. Statlig 3. Statlig
förmögenhetsskatt för förmögenhetsskatt för
skattskyldig som avses skattskyldig som avses i
i 11 § 1 mom. är 11 § 1 mom. är
vid 1992 års taxering vid 1992 års taxering
1,5 procent av den del 1,5 procent av den del
av den beskattningsbara av den beskattningsbara
förmögenheten som förmögenheten som
överstiger överstiger 800 000 kronor
800 000 kronor men inte men inte
1 600 000 kronor och 1 600 000 kronor och
2,5 procent av den del 2,5 procent av den del
av den beskattningsbara av den beskattningsbara
förmögenheten som förmögenheten som
överstiger överstiger
1 600 000 kronor, samt 1 600 000 kronor, samt
vid 1993 - 1995 års vid 1993 - 1996 års
taxeringar 1,5 procent taxeringar 1,5 procent
av den del av den be- av den del av den be-
skattningsbara skattningsbara
förmögenheten som över- förmögenheten som över-
stiger 800 000 kronor. stiger 800 000 kronor.
4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande
barn.
5.2 Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1489.
2 Senaste lydelse 1993:950.
24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1851) om
upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens Enligt riksdagens
beslut föreskrivs att beslut föreskrivs att
lagen (1970:172) om lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i begränsning av skatt i
vissa fall skall upphöra vissa fall skall upphöra
att gälla vid utgången att gälla vid utgången av
av år 1991. Den upphävda år 1991. Den upphävda
lagen tillämpas dock lagen tillämpas dock
alltjämt vid 1995 och alltjämt vid 1996 och
tidigare års taxeringar. tidigare års taxeringar.
Vid 1992 - 1995 års Vid 1992 - 1995 års taxe-
taxeringar tillämpas den ringar tillämpas den upp-
upphävda lagen med den hävda lagen med den
ändringen i fråga om 3 § ändringen i fråga om 3 §
tredje stycket att tredje stycket att spärr-
spärrbeloppet skall beloppet skall bestämmas
bestämmas till till 55 procent av
55 procent av summan av summan av den justerade
den justerade be- beskattningsbara förvärvs-
skattningsbara förvärvs- inkomsten och inkomsten
inkomsten och inkomsten av kapital. Vid 1996 års
av kapital. taxering skall nämnda
procentsats uppgå till
60.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1490.
25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock
alltjämt när skattskyldighet inträtt före utgången av år 1994.
26 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:575) om
ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om
skatt på vinstsparande m.m.1 inte skall träda i kraft.
1 Senaste lydelse 1992:1495.
27 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1520)
om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid
taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1995 års
taxering.
28 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:776) om
beskattning av viss vidareutdelning
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:776) om beskattning av viss
vidareutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda
lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 års taxering.
29 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:961) med
särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år
1995
Härigenom föreskrivs att 1-2 §§ lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser om
utbetalning av skattemedel år 1995 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Vid utbetalning av Vid utbetalning av
kommunal- eller kommunal- eller
landstingsskattemedel landstingsskattemedel
enligt 4 § lagen enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns bestämmelser om kommuns
och annan menighets och annan menighets
utdebitering av skatt, utdebitering av skatt,
m. m., skall för m. m., skall för
inkomståret 1995 inkomståret 1995
kommunalskattemedlen kommunalskattemedlen
minskas med 1 086 minskas med 1 025 kronor
kronor per invånare i per invånare i kommunen
kommunen den 1 november den 1 november 1994 och
1994 och landstingsskattemedlen
landstingsskattemedlen med 311 kronor per
med 349 kronor per invånare i landstinget
invånare i landstinget den 1 november 1994.
den 1 november 1994. För en kommun som inte
För en kommun som inte ingår i ett landsting
ingår i ett landsting skall kommunalskat-
skall kommunalskat- temedlen minskas med
temedlen minskas med 1 1 336 kronor per invånare
435 kronor per invånare i kommunen den 1 november
i kommunen den 1 1994.
november 1994.
2 §
Vid utbetalning av en Vid utbetalning av en
församlings eller en församlings eller en
kyrklig samfällighets kyrklig samfällighets
fordran enligt 4 a § fordran enligt 4 a §
fjärde stycket lagen med fjärde stycket lagen med
särskilda bestämmelser särskilda bestämmelser
om kommuns och annan om kommuns och annan
menighets utdebitering menighets utdebitering
av skatt, m. m., skall av skatt, m. m., skall
fordran vid ingången av fordran vid ingången av
år 1995 minskas med 3,2 år 1995 minskas med 6,8
procent. procent.
1 Förslag till lag om praktik för ungdomar i
ungdomsintroduktion
Härigenom föreskrivs följande.
Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte anses som
arbetstagare när de fullgör sådan praktik som ingår i ungdomsintroduktion.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till utgången av juni
1996.
2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån för
den som genomgår
arbetsmarknadsutbildning
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som
genomgår arbetsmarknadsutbildning skall upphöra att gälla vid utgången av år
1994. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om arbetsmarknadsutbildning som har
beviljats före den 1 januari 1995.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström,
Johansson
Föredragande: statsråden Persson, Thalén, Hedborg, Andersson,
Winberg, Sundström, Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1994/95 Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m.