Post 6908 av 7159 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:13 ·
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1993
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 13
Skr.
1994/95:13Regeringens skrivelse
1994/95:13
Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1993
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 29 september 1994
Carl Bildt
Bo Lundgren
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet under år 1993. Skrivelsen innehåller flera nya inslag. I
redovisningen ingår bl.a. en sammanfattning av fondstyrelsernas utvärdering av
den egna medelsförvaltningen, regeringens sammanställning av fondstyrelsernas
årsredovisningar samt regeringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av
fondkapitalet.
I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94:s verksamhet under år
1993.
Innehållsförteckning
1 Inledning.....................................3
2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m....3
2.1 Historik..................................3
2.2 Regeländringar under år 1993..............4
2.3 Pensionsreformen..........................7
3 Sammanställning av årsredovisningarna.........7
3.1 Bakgrund och grundläggande termer.........7
3.2 AP-fondens samlade resultat..............10
3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrel-
serna....................................12
3.4 Årets resultat fjärde och femte fond-
styrelserna..............................14
3.4.1 Inledning..........................14
3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat.....15
3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat......17
4 Sammanställning av resultatuppföljningarna...18
4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen....18
4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultat-
uppföljning..............................18
4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning21
4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning.22
5 Regeringens utvärdering......................22
5.1 Allmänt om utvärderingen.................22
5.2 Utvärdering av första-tredje fond-
styrelserna..............................24
5.3 Utvärdering av fjärde och femte fond-
styrelserna..............................25
6 Fond 92-94...................................28
7 Fastställande av balansräkning...............29
Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fond-
styrelserna...........................31
Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen...69
Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen....93
Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92............111
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde..125
1 Inledning
Enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall
regeringen årligen göra en sammanställning av de fem fondstyrelsernas årsredo-
visningar och en utvärdering av styrelsernas förvaltning av fondkapitalet.
Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens utvärdering
skall därefter överlämnas till riksdagen.
En nyhet i förra årets skrivelse (1993/94:13) var att avvecklingsstyrelsens
(Fond 92-94:s) verksamhet granskades av regeringen och överlämnades till riks-
dagen trots att det inte finns någon formell skyldighet för regeringen att
överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till riksdagen. Även i år
finner regeringen det lämpligt att redovisa och kommentera Fond 92-94:s verk-
samhet i detta sammanhang.
De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar
för år 1993 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har varje fondstyrelse -
vilket är en nyhet för året - överlämnat en egen utvärdering av sin förvaltning
av fondmedlen (resultatuppföljning) med utgångspunkt i de närmare mål för
placeringsverksamheten som styrelsen har fastställt. Ytterligare en nyhet är
att första-tredje fondstyrelserna inte längre har ett åliggande att göra en
sammanställning av delfondernas medelsförvaltning. Denna sammanställning
ankommer nu i stället på regeringen att göra (se vidare avsnitt 2.2).
I denna skrivelse lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna
pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en
sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt 4 en samman-
ställning av resultatuppföljningarna. I avsnitt 5 presenteras regeringens
utvärdering av fondstyrelsernas medelsförvaltning. Fond 92-94 redovisas och
kommenteras separat under avsnitt 6. Redovisningen av AP-fondens verksamhet har
således i år fått ett väsentligen annat innehåll och ändrad disposition jämfört
med tidigare års skrivelser.
Den presentation av delfondernas resultat som återfinns i avsnitt 3 är rela-
tivt översiktlig. En mer detaljerad information kan erhållas genom de årsredo-
visningar som finns bilagda skrivelsen.
2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.
2.1 Historik
AP-fondens förvaltning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrelsernas verksamhet
regleras i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).
Första-tredje fondstyrelserna har ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen,
medan fjärde och femte fondstyrelserna har varsin förvaltning.
AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av införandet av en allmän tilläggs-
pension. Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem
fann man motiverat att en betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför
var dels ett samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin,
dels ett behov att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader
mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.
År 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter.
Förvaltningen delades inledningsvis mellan första, andra och tredje fondstyrel-
serna, som redan från början fick ett gemensamt kansli. Förutom förvaltningen
fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetal-
ning av ATP-pensionerna inkl. kostnaderna för administrationen av ATP-systemet.
Enligt reglementet skulle första-tredje fondstyrelserna huvudsakligen placera
medlen i svenska räntebärande värdepapper.
För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjligheterna till att
omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en
fjärde fondstyrelse under år 1974. År 1988 tillskapades en femte fondstyrelse
som gavs samma placeringsmöjligheter som den fjärde fondstyrelsen.
2.2 Regeländringar under år 1993
Under året har relativt omfattande ändringar gjorts i reglementet för AP-fonden
(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383, SFS 1993:542). För
det första har placeringsbestämmelserna för första-tredje fondstyrelserna
förenklats. För samtliga fondstyrelser har de rambestämmelser som anger målen
för förvaltningen ändrats. Vidare har fondstyrelserna ålagts en skyldighet att
fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet och att själva utvärdera
förvaltningen med utgångspunkt i de mål som ställts upp. Vidare har den
granskning av fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning som tidigare gjordes
av Riksrevisionsverket och Riksförsäkringsverket tagits bort. Även principerna
för fondstyrelsernas årsredovisningar har ändrats under året. Den skyldighet
som ålåg första-tredje fondstyrelserna att göra en sammanställning över de
olika delfonderna har upphävts. De angivna ändringarna trädde i kraft den 1
juli 1993.
Placeringsbestämmelser m.m.
De tidigare placeringsbestämmelserna för första-tredje fondstyrelserna före-
skrev i detalj i vilka tillgångar fondstyrelserna fick placera sina medel. Till
exempel angavs att styrelserna fick placera medel i obligationer och andra för
den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser utfärdade av vissa upp-
räknade emittenter. Dessa bestämmelser hade tillkommit under en tid då kapital-
marknaden var starkt reglerad. Tiden ansågs nu mogen att i stället för en
detaljerad uppräkning införa enklare och mer generella placeringsregler. Som
skäl härför anfördes följande i prop. 1992/93:206 (s. 42). "Den snabba utveck-
lingen på den svenska kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen
samt tillkomsten av nya finansiella instrument medför att alltför detaljerade
placeringsbestämmelser, särskilt i lagform, kan vara till nackdel för en
kapitalförvaltare. Sådana bestämmelser riskerar också att snabbt bli föråld-
rade." Enligt 12 § APR gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 att första-tredje fond-
styrelserna får fritt placera medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk.
Placeringar i utländsk valuta är dock fortfarande begränsade till 10 % av
marknadsvärdet av de tillgångar som resp. styrelse förvaltar. Vidare får första-
tredje fondstyrelserna placera högst 5 % av de totala tillgångarna i andra
skuldförbindelser som är utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska
föreningar. Någon förändring har däremot inte skett beträffande fondstyrelsernas
möjligheter att placera medel i fastigheter, aktier i fastighetsbolag och
derivatinstrument (t.ex. optioner och terminer).
De placeringsbestämmelser som gäller för fondstyrelserna skall tillämpas mot
bakgrund av den rambestämmelse som anger målen för resp. fondstyrelses förvalt-
ning. Även rambestämmelserna för samtliga fondstyrelser ändrades vid halvårs-
skiftet 1993 (11 och 34 §§ APR). Genom ändringen togs föreskriften att förvalt-
ningen skulle vara förenlig med den allmänna ekonomiska politiken och beakta
kreditmarknadens funktionssätt bort. Denna föreskrift ansågs sakna praktisk
betydelse. I målangivelsen för fjärde och femte fondstyrelserna togs även
den rekommendation om placeringarnas inriktning som angav att placeringarna
skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk
produktion och sysselsättning bort. Som skäl härför angavs i propositionen bl.a.
följande (prop. 1992/93:206 s. 40). "Svensk produktion och sysselsättning
gynnas på lång sikt av en kapitalmarknad utan detaljerade regler som styr
kapitalplaceringar. Enligt min mening kommer därför inte svensk produktion och
sysselsättning att missgynnas av att de särskilda rambestämmelserna för fjärde
och femte fondstyrelserna tas bort." Vidare betonades för första-tredje fond-
styrelsernas vidkommande kravet på en effektiv förvaltning. Detta har kommit
till uttryck genom ett krav på att fondmedlen skall förvaltas så att det på
lång sikt uppnås hög avkastning.
Utvärdering och redovisning av förvaltningen m.m.
I samband med att rambestämmelserna ändrades infördes för fondstyrel-
serna en skyldighet att faställa närmare mål för sin placeringsverk-
samhet (11 och 43 §§ APR). Lagstiftarens utgångspunkt är att detalje-
rade regler för hur en effektiv förvaltning skall bedrivas inte är
möjliga att formulera i lag. En effektiv förvaltning kräver nämligen
en flexibel beslutsprocess som kan anpassa placeringarna med hänsyn
till ändrade förhållanden och ny information om risker och avkast-
ningsmöjligheter. Inte heller de närmare målen för förvaltningen bör
anges av statsmakterna eftersom det vore att inskränka fondstyrelser-
nas oberoende och frihet att, inom placeringsreglementets ram, be-
sluta om placeringarna i AP-fonden. Det bör därför ankomma på resp.
fondstyrelse att fastställa närmare mål för placeringsverksamheten
för att tillförsäkra en förvaltning i enlighet med de övergripande
målen för förvaltningen (prop. 1992/93:206 s. 40). Enligt motiven bör
denna målformulering även ange hur avkastning och risk skall mätas,
vilka metoder som skall användas för att utvärdera verksamhetens re-
sultat samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverksamheten skall
bedrivas (prop. s. 55). Vidare anges att fondstyrelserna bör fast-
ställa bl.a. ränte-, kredit- och valutarisker.
Enligt en ny bestämmelse (16 a § APR) skall varje fondstyrelse
samtidigt med att bl.a. årsredovisningen överlämnas till regeringen
även överlämna en egen utvärdering av styrelsens förvaltning av fond-
medlen (resultatuppföljning). Enligt motiven bör ett inslag i resul-
tatuppföljningen, som skall göras med utgångspunkt i av styrelsen
uppställda mål för placeringsverksamheten, vara att den avkastning
som uppnåtts jämförs med avkastningen för ett lämpligt jämförelseob-
jekt. Någon skyldighet för fondstyrelserna att överlämna en fullstän-
dig målbeskrivning föreligger inte utan enligt motiven är det till-
fyllest att regeringen får en sammanfattning där huvuddragen kan
utläsas. Som närmare kommer att behandlas i nästa avsnitt bör enligt
motiven tillgångar och kontrakt värderas till marknadsvärde vid re-
sultatuppföljningen.
Fondstyrelsernas årsredovisningar
Enligt 16 § APR, i dess lydelse fram till den 1 juli 1993, skulle
resultat- och balansräkningarna vara uppställda efter reala princi-
per. I balansräkningen skulle tillgångarna tas upp till anskaffnings-
kostnaden. Genom lagändringen togs skyldigheten att redovisa efter
reala principer bort. I stället infördes en uttrycklig bestämmelse om
att årsredovisningarna skall upprättas med iakttagande av god redo-
visningssed.
Av motiven till ändringen framgår att tillgångar och kontrakt bör
värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen (prop. 1992/93:
206 s. 41). På så sätt erhålls en så rättvisande bild som möjligt av
det resultat som fondförvaltningen uppnått under resultatperioden.
Därför ansågs det inte heller finnas skäl att fortsättningsvis av-
kräva fondstyrelserna en redovisning efter reala principer.
Sammanställning och granskning av årsredovisningarna
Tidigare förelåg en skyldighet för första-tredje fondstyrelserna att
göra en sammanställning av samtliga fondstyrelsers verksamhetsbe-
rättelser. Vidare skulle Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsver-
ket årligen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas
förvaltning. Dessa inslag i den årliga sammanställningen och gransk-
ningen togs bort vid halvårsskiftet 1993. Efter löntagarfondernas
avskaffande förelåg nämligen inte längre samma behov av första-tredje
fondstyrelsernas sammanställning eller Riksförsäkringsverkets och
Riksrevisionsverkets utvärderingar. I stället förenklades granskning
och utvärdering så att det nu åligger regeringen att sammanställa
fondstyrelsernas årsredovisningar. Regeringen skall också analysera
materialet innan den med en egen utvärdering överlämnar ärendet till
riksdagen.
2.3 Pensionsreformen
Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande
(SOU 1994:20). Regeringen har under våren - i en riktlinjeproposi-
tion - lagt fram ett förslag till ett reformerat pensionssystem
(prop. 1993/94:250). Riksdagen har antagit dessa riktlinjer (bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Enligt propositionen uppfyller
dagens pensionssystem inte de krav som måste ställas på ett pensions-
system. Systemets möjligheter att infria gjorda åtaganden är därmed
hotade (prop. 1993/94:250 s. 46). I propositionen utstakas en genom-
gripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar
till att göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och
demografiska utvecklingen samt att stärka sambandet för den enskilde
mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer robust än
dagens system.
Det nya pensionssystemet bygger på den s.k. livsinkomstprincipen
där ålderspensionen skall utgå från hela inkomsten. Den sammanlagda
ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av pensionsgrundande
inkomster upp till ett förmånstak. Av inbetalda avgifter skall huvud-
delen - 16,5 procentenheter - användas till att finansiera utgående
pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Resterande del - 2
procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv. Om
det uppkommer överskott i fördelningssystemet skall detta fonderas i
AP-fonden. På motsvarande sätt skall underskott finansieras ur fon-
den. AP-fonden kommer således även i fortsättningen att utgöra en
buffert inom fördelningssystemet.
3 Sammanställning av årsredovisningarna
3.1 Bakgrund och grundläggande termer
AP-fonden har till uppgift att förvalta de medel som bidrar till
finansieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondför-
valtningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen
på tillgångarna. För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen
skall förvaltas så att de ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt
som kraven på tillfredsställande betalningsberedskap, god risksprid-
ning och betryggande säkerhet tillgodoses. Fjärde och femte fondsty-
relserna skall placera medlen så att kraven på god avkastning, lång-
siktighet och riskspridning tillgodoses.
AP-fondens utveckling kan bedömas ur i huvudsak två synvinklar.
Tidigare nämndes att AP-fonden tillkom dels för att kompensera en
nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert
för att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pen-
sionssystemet. För att klara buffertfunktionen är det viktigt att
fondens medel investeras så att det reala värdet av inbetalda medel
bevaras. Ett skäl härtill är att pensionsutbetalningarna i nuvarande
pensionssystem är realsäkrade, vilket medför att fondens kapital bör
växa minst motsvarande inflationens utveckling för att kunna uppfylla
sin funktion som buffert i pensionssystemet. Det bör påpekas - jfr.
avsnitt 2.3 - att AP-fonden inom ramen för nuvarande ordning har
begränsade möjligheter att svara för pensionssystemets stabilitet i
ett långsiktigt perspektiv.
Ur en annan synvinkel kan fondstyrelserna utvärderas utifrån hur
väl de förvaltar anförtrodda medel. Här kan avkastningen på kapitalet
jämföras med avkastningen på de marknader de olika fondstyrelserna
agerar eller också kan resultatet av förvaltningen jämföras med de
resultat som andra liknande förvaltare presterat. Vidare skall fond-
styrelserna sätta upp mål för sin förvaltning. En avstämning av hur
väl dessa mål har uppfyllts är en ytterligare metod för att utvärdera
verksamheten.
Givetvis måste vid en utvärdering hänsyn tas till de omvärldsfakto-
rer och restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Såle-
des kan förvaltningen av kapitalet vara lyckosam även om dess värde
minskar realt beroende på att marknadens reala avkastning varit nega-
tiv. Å andra sidan kan avkastningen visa på en betryggande real
värdesäkring av kapitalet utan att förvaltningen har varit lyckosam
vid en jämförelse med utvecklingen för relevanta index.
I årsredovisningarna görs åtskillnad mellan nominell och real redo-
visning. I den senare tas tillgångarna upp till marknadsvärden och de
tillskjutna pensionsavgifterna räknas om för att bevara real köp-
kraft. I den nominella redovisningen värderas tillgångarna enligt
lägsta värdets princip. Det innebär att tillgångarna värderas till
det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid tidpunkten
för bokslutet. Till skillnad från en real redovisning indexeras inte
de tillskjutna pensionsavgifterna.
Den reala redovisningen är värdefull för att se hur väl fondstyrel-
serna lyckas skydda kapitalet från inflationens urholkning av
penningvärdet. Det ger således ett mått på om fonden klarar sin upp-
gift att fungera som buffert i pensionssystemet. Vidare är den reala
redovisningen intressant eftersom tillgångarna värderas till mark-
nadsvärde. Härigenom kan avkastningen på kapitalet mätas genom att
resultatet ställs i relation till tillgångarnas verkliga värde.
De skilda metoderna att redovisa verksamheten får effekter för
resultat- och balansräkningarna. I resultaträkningen återfinns först
årets resultat vilket i huvudsak är skillnaden mellan nettointäkterna
i placeringsverksamheten och administrationskostnaderna. Därefter
erhålls det reala resultatet genom att hänsyn tas till ej realiserade
vinster och förluster vid en marknadsvärdering av tillgångarna, med
avdrag för bevarandet av kapitalets köpkraft.
Resultaträkning:
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Avdrag för administrationskostnader
Årets resultat
Ej realiserade vinster/ förluster vid marknadsvärdering
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft
Årets reala resultat
När avkastningen på kapitalet mäts i utvärderingen redovisas ett
resultat innehållande icke realiserade vinster och förluster vid en
marknadsvärdering, men utan avdrag för bevarande av grundkapitalets
köpkraft. Ett resultat innehållande icke realiserade vinster eller
förluster har både för- och nackdelar. En nackdel är att tidpunkten
för avläsande av resultatet kan få en avgörande betydelse för resul-
tatet eftersom marknaderna kan svänga relativt kraftigt under en kort
period. En fördel är att ett sådant resultat ger den bästa informa-
tionen om hur väl portföljen har utvecklats eftersom resultatet i
förhållande till tillgångarnas ingångsvärde kan jämföras med utveck-
lingen för relevanta index avseende samma period.
I balansräkningen värderas tillgångarna, som nämnts, till antingen
marknadsvärde eller enligt lägsta värdets princip. Det som i andra
sammanhang brukar betecknas som eget kapital benämns här fondkapital.
Fondkapitalet består till att börja med av nettot av inbetalda pen-
sionsavgifter och pensionsutbetalningar, med avdrag för administra-
tionskostnader. Summan av dessa nettoavgifter benämns grundkapital.
Om de ackumulerade överskotten/underskotten i placeringsverksamheten
summeras med grundkapitalet erhålls slutligen det totala fondkapita-
let. Storleken på det redovisade fondkapitalet blir beroende av om
man i redovisningen tillämpar reala värden eller redovisar enligt
lägsta värdets princip. I den senare redovisningsmetoden görs inga
avsättningar på grund av inflationens urholkning av kapitalet. I den
reala redovisningen uppindexeras däremot varje år grundkapitalet
(nettopensionsavgifterna) med konsumentprisindex för att bevara dess
ursprungliga köpkraft. Likaså består de ackumulerade resultaten av
reala resultat, dvs. inkl. icke realiserade vinster och förluster med
avdrag för inflationens utveckling under året. I utvärderingen
används fondkapitalet enligt real redovisning.
Balansräkning:
Nominell Real
redovisning redovisning
Summa tillgångar lägsta värdets marknadsvärdering
princip
Tillskjutet grundkapital ej indexerat indexerat
Ackumulerat resultat årets resultat realt resultat
Summa fondkapital nominellt realt
Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna skall långsiktigt
uppnå en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att
särskilt studera avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i
uppdrag att förvalta snarare än att fokusera på den reala utveck-
lingen av kapitalet.
3.2 AP-fondens samlade resultat
AP-fonden hade under år 1993 en god utveckling. En allmän räntened-
gång på ca 3 procentenheter bidrog till det goda resultatet, eftersom
merparten av fondens tillgångar är placerade i räntebärande papper.
Under år 1993 var resultatet 95 miljarder kronor inkl. orealiserade
vinster i portföljen. Det är en ökning från föregående år med 35
miljarder kronor.
Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden
_____________________________________________________________________
1-3 4:e
1993 1992 1993 1992
_____________________________________________________________________
Årets resultat 57 637 49 346 1 376 1 706
Ej realiserade
kursvinster/
förluster 24 949 6 126 9 563 1 235
Resultat inkl. ej
realiserade kurs-
vinster 82 586 55 472 10 939 2 941
Fondkapital 545 635 483 753 35 940 25 256
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
5:e Summa 1-5
1993 1992 1993 1992
_____________________________________________________________________
Årets resultat 154 101 59 167 51 153
Ej realiserade
kursvinster/
förluster 1 119 165 35 631 7 526
Resultat inkl. ej
realiserade kurs-
vinster 1 273 266 94 798 58 679
Fondkapital 4 469 3 307 586 044 512 316
_____________________________________________________________________
Fondkapitalet ökade under året med 74 miljarder kronor till 586
miljarder kronor. Resultatet i förhållande till fondkapitalet vid
årets början visar en avkastning på kapitalet med 18,5 %. Tillgångar-
nas marknadsvärde uppgick i slutet av året till 588 (514) miljarder
kronor, varav 41 (29) miljarder kronor i huvudsak var investerade i
aktier av fjärde och femte fondstyrelserna. (Inom parentes anges här
och i det följande 1992 års siffror.) Tillgångarna i första-tredje
fondstyrelserna utgjorde således 93 (94) % av AP-fondens sammanlagda
tillgångsmassa.
Fondkapitalet, beräknat enligt marknadsvärdet, är en bra värdemä-
tare på fondens utveckling. Under såväl år 1992 som år 1993 ökade
fondkapitalet trots att utgifterna för pensionerna var större än de
inbetalda avgifterna, eftersom avkastningen på fondkapitalet var
större än avgiftsunderskottet.
Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1993
_____________________________________________________________________
Marknadsvärde, mdkr
Första-tredje
fondstyrelserna 1960 1970 1980 1990 1992 1993
_____________________________________________________________________
Avkastning 0,0 2,0 10,4 45,5 55,5 82,6
Tillskjutet kapital
Avgifter 0,5 6,1 22,2 77,7 83,8 81,0
Pensionsutbetalningar -1,2 -19,0 -77,4 -96,4 -101,4
Överföring netto
från delfonder 1,1 -0,3 0,4
Administrations-
kostnader -0,1 -0,2 -0,5 -0,6 -0,6
Summa tillskjutet
kapital 0,5 4,8 3,0 0,9 -13,5 -20,6
Tillväxt i fondkapital 0,5 6,8 13,4 46,3 42,0 62,0
Fondkapital 0,5 35,9 145,3 386,8 483,8 545,8
Övriga fondstyrelser
_____________________________________________________________________
Realt fondkapital
4:e fondstyrelsen 1,4* 19,2 25,2 35,9
5:e fondstyrelsen 1,6 3,3 4,5
_____________________________________________________________________
Summa samtliga fondstyrelser 146,7 407,6 512,3 586,2
_____________________________________________________________________
*Bokfört värde
AP-fondens placeringar
Vid utgången av år 1993 var drygt 91 % av AP-fondens tillgångar
placerade i räntebärande fordringar. Av dem utgjorde 87 % obligatio-
ner och penningmarknadsinstrument. Drygt 6 % av tillgångarna var
investerade i aktier och aktieliknande värdepapper.
Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser
Marknadsvärde mkr
_____________________________________________________________________
1993-12-31 1-3 4 5 Summa 1-5 1992-12-31
_____________________________________________________________________
Penningmarknads
placeringar* 25 208 3 102 336 28 646 5,1 % 5,8 %
Obligationer m.m. 462 969 462 969 82,2 % 82,4 %
Reverslån m.m. 22 838 22 838 4,1 % 4,8 %
Aktier, konvertibla
skuldebrev m.m. 33 040 4 225 37 265 6,6 % 5,1 %
Fastigheter, aktier
i fastighetsbolag 11 567 11 567 2,1 % 1,9 %
Summa
placeringar 522 582 36 142 4 561 563 285 100,0 % 100,0 %
Fondkapital 545 635 35 940 4 469 586 044
_____________________________________________________________________
*I 4:e och 5:e fondstyrelserna är penningmarknadsplaceringar inkl.
bankmedel och obligationer
Beräknat utifrån marknadsvärdet var ca 2 % av fondkapitalet placerat
i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna placera
upp till 5 % av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter.
3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrelserna
Resultatet för första-tredje fondstyrelserna år 1993 var - inkl.
orealiserade vinster - 82 miljarder kronor, vilket innebär en ökning
från föregående år med 27 miljarder kronor. Resultatökningen beror i
huvudsak på värdetillväxten i obligationsportföljen. Avkastningen på
fondkapitalet var 17,1 % (12,5 %). Den reala avkastningen uppgick
till 12,6 % (10,9 %). Den reala avkastningen erhålls genom att av-
kastningen justeras i förhållande till utvecklingen av konsument-
prisindex.
Tabell 4 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna
_____________________________________________________________________
1993 1992
_____________________________________________________________________
Årets resultat 57 637 49 346
Ej realiserade kursvinster/
förluster vid
marknadsvärdering 24 949 6 126
Resultat inkl. ej realiserade
kursvinster 82 586 55 472
Fondkapital 545 635 483 753
Avkastning 17,1 % 12,5 %
Konsumentprisindex förändring 4,0 % 1,4 %
Real avkastning 12,6 % 10,9 %
_____________________________________________________________________
Avgiftsnettot, dvs. skillnaden mellan inbetalda och utbetalda
pensionsavgifter, uppvisade under året ett underskott på 20,4 miljar-
der kronor. Detta innebar en ökning i förhållande till fjolårets
underskott med 7,8 miljarder kronor. Genom det negativa avgiftsnettot
urholkas fondstyrelsernas grundkapital men tack vare den goda av-
kastningen under året har fondkapitalet trots detta ökat. Årets ök-
ning av fondkapitalet kompenserar såväl avgifts- underskottet som ur-
holkningen av penningvärdet till följd av inflation. Det från fond-
styrelsernas tillkomst ackumulerade reala resultatet (justerat med
hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex) uppgick vid slutet
av år 1993 till 208,7 (139,7) miljarder kronor.
Första-tredje fondstyrelsernas placeringar
Portföljens sammansättning framgår av följande tabell.
Tabell 5 Första-tredje fondstyrelsernas placeringar
_____________________________________________________________________
1993 1992
_____________________________________________________________________
Penningmarknads-
placeringar 25 208 4,8 % 26 256 5,7 %
Obligationer m.m. 462 969 88,3 % 402 231 86,8 %
Reverslån m.m. 25 722 4,9 % 25 560 5,7 %
Fastigheter, aktier
i fastighets-
bolag 8 683 1,7 % 9 397 1,4 %
Summa placeringar 522 582 100 % 461 560 100 %
_____________________________________________________________________
Obligationer utgör den största delen av placeringarna. Inga större
förändringar i portföljsammansättningen har skett under året. Fonden
hade vid årsskiftet något lägre andel penningmarknadsplaceringar och
räntebärande reverslån. Obligationsportföljen har ökat med 1,5 pro-
centenheter, medan innehaven i värdepapper med en löptid upp till ett
år (penningmarknadsplaceringar) har minskat något. Utvecklingen inom
de olika placeringsformerna under året presenteras närmare i det föl-
jande.
Penning- och obligationsplaceringarna
Av de totala placeringarna på 525 miljarder kronor (marknadsvärde)
utgjorde 93 % placeringar på penning- och obligationsmarknaden. Av de
nominella placeringarna var ca 54 % placerade i bostadssektorn och
32 % i statsobligationer. Den relativt höga andelen bostadsobligatio-
ner visade sig vara lönsam under år 1993 eftersom ränteskillnaden
mellan statsobligationer och bostadsobligationer minskade under året.
Utrymmet för kursvinster var således större för innehaven i bostads-
obligationer. Övriga obligationsinnehav har emitterats av näringsli-
vet och kommuner. Första-tredje fondstyrelserna har inte utnyttjat
möjligheten att placera i tillgångar i utländsk valuta.
Reala räntebärande placeringar
Första-tredje fondstyrelserna ger ut lån till investeringar mot en i
förhand bestämd real avkastning på kapitalet som uppnås genom att
räntan kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Detta
sker tillsammans med andra investerare, s.k. partnerfinansiering.
Sådana placeringar uppgår till nominellt 11,1 miljarder kronor men
genom att den del av avkastningen som är KPI-relaterad ackumuleras
till skulden var värdet på placeringarna vid utgången av år 1993
12,8 miljarder kronor. Denna typ av reala placeringar är jämförbara
med de realränteobligationer som Riksgäldskontoret nyligen börjat ge
ut.
Fastigheter
Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direktägda fastigheter och
andelar i fastighetsbolag, t.ex. 18,75 % i fastighetsbolaget Pleiad.
Vid årets slut uppgick fastighetsinnehavet till 8,7 miljarder kronor.
Hyresintäkterna för hela beståndet uppgick till ca 0,5 miljarder
kronor. Merparten av fastigheterna är direktägda i Sverige men en
icke obetydlig andel återfinns utomlands. Affärer gjordes under året
med bland andra Skandia och Skanska. Totalavkastningen för fastighe-
terna uppgick till -1,7 %. Fastigheterna värderades ned med 0,5 mil-
jarder kronor, vilket motsvarar -7,6 % av fastigheternas totala mark-
nadsvärde. Direktavkastningen var under året 5,9 %.
3.4 Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna
3.4.1 Inledning
Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera
pensionsmedel, som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna,
på aktiemarknaden. De tilldelade medlen motsvarar ett belopp som
maximalt får uppgå till 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för
de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Fjärde och
femte fondstyrelserna har separata kanslier och bedriver sina verk-
samheter helt skilda från varandra. Båda fondstyrelserna är underkas-
tade samma regelsystem och har samma inriktning och uppgifter. De har
ett avkastningskrav som innebär att de varje år skall överföra 3 %
reell avkastning till första-tredje fondstyrelserna. Under år 1993
var utvecklingen på aktiemarknaderna i Sverige och utomlands mycket
gynnsam. I Sverige steg fondbörsens generalindex med 52 %. Kursupp-
gången bland Europas ledande börser var störst i Zürich (51 %) och
Frankfurt (47 %) följt av Paris (22 %) och London (20 %). Utveck-
lingen var sämre vid de stora börserna utanför Europa. I New York
steg index med 7 % och i Tokyo med 3 %.
3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat
Fjärde fondstyrelsen har tilldelats sammanlagt 4 miljarder kronor
sedan den startade år 1974. Med en uppräkning av kapitalet med
konsumentprisindex var vid utgången av år 1993 nuvärdet av tilldelade
medel 8,5 miljarder kronor, vilket således utgör grundkapitalet. Den
ålagda avkastningen på 3 % som skall överföras till första-tredje
fondstyrelserna skall beräknas med utgångspunkt i grundkapitalet.
Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde fondstyrelsen
_____________________________________________________________________
1993 1992
_____________________________________________________________________
Årets resultat 1 376 1 706
Ej realiserade kursvinster/
förluster vid
marknadsvärdering 9 563 1 235
Resultat inkl. ej realiserade
kursvinster 10 939 2 941
Fondkapital 35 940 25 256
Avkastning 43,3 % 13,3 %
_____________________________________________________________________
År 1993 var resultatet inkl. orealiserade vinster i aktieportföljen
10,9 miljarder kronor. Det ger en avkastning med 43,3 % på fondkapi-
talets värde vid årets början. Portföljen är förhållandevis koncent-
rerad. En aktieportfölj som innehåller relativt få aktier med stora
enskilda innehav kan sägas inrymma en större risk än en portfölj
innehållande ett genomsnitt av en aktiemarknads sammansättning.
Denna strategi, som ingår i fjärde fondstyrelsens placeringspolicy,
medför å andra sidan att portföljen kan generera en högre avkastning
än en portfölj som motsvarar index sammansättning. Innehav större än
500 miljoner kronor utgör 88 % av portföljvärdet. De fem största
innehaven i portföljen utgjorde knappt halva marknadsvärdet av den
totala aktieportföljen. Marknadsvärdet av den svenska portföljen ut-
gjorde vid årsskiftet 3,6 % av det totala börsvärdet.
Tabell 7 Fjärde fondstyrelsens fem största innehav
1993-12-31 Marknadsvärden
_____________________________________________________________________
1 (1) Astra 5 452 mkr
2 (2) Ericsson 3 215 mkr
3 (3) ASEA 2 933 mkr
4 (5) Sandvik 2 005 mkr
5 (8) Volvo 1 672 mkr
15 277 mkr
_____________________________________________________________________
Sammansättningen av fjärde fondstyrelsens portfölj förändrades
under året genom att branscherna verkstäder och skogsindustri ökade
sin andel av portföljen medan kemisk industri minskade. Jämfört med
börsens sammansättning som helhet låg fjärde fondstyrelsen i slutet
av år 1993 överviktad i de tre nämnda branscherna. Det största en-
skilda innehavet vid slutet av året var Astra. Bland de utländska
innehaven dominerar amerikanska aktier vilka utgjorde nästan hälften
av den utländska portföljen.
Tabell 8 Fjärde fondstyrelsens branschfördelning
_____________________________________________________________________
Branschfördelning i procent
Fondens portfölj Marknaden
Bransch 1993 1992 1991 1993 1992 1991
_____________________________________________________________________
Verkstäder 44 40 33 36 34 28
Kemisk Industri 28 35 29 21 30 16
Skogsindustri 10 10 8 7 9 8
Fastighets-
och byggföretag 5 3 6 5 4 7
Handelsföretag 2 2 1 2 1 1
Rederier 0 0 1 1 1 1
Utvecklingsbolag 0 0 0 1 1 1
Förvaltningsbolag 0 0 0 10 10 12
Banker 0 0 2 7 2 7
Övriga företag 10 9 20 10 9 19
_____________________________________________________________________
100 100 100 100 100 100
_____________________________________________________________________
Tabell 9 Fjärde fondstyrelsens utländska portfölj fördelad på länder
_____________________________________________________________________
Fördelning till
marknadsvärden,
Land procent Antal bolag
_____________________________________________________________________
USA 45 22
England 17 14
Schweiz 13 7
Tyskland 10 7
Frankrike 8 7
Japan 8 15
_____________________________________________________________________
100 72
_____________________________________________________________________
Fjärde fondstyrelsen förvaltade vid årsskiftet 1993/94 onoterade
aktier till ett värde av 657 miljoner kronor. Under år 1993 bestämde
styrelsen att investeringar i onoterade bolag under de tre närmaste
åren endast skall ske inom investerarkonsortier med särskild kompe-
tens för onoterade företag och i s.k. privatiseringar där möjligheten
att utträda ur investeringen är god.
De likvida medlen, vilka utgör 8,5 % av portföljens marknadsvärde,
var huvudsakligen investerade i statsskuldväxlar och till viss del i
företagscertifikat.
3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat
Resultatet inkl. icke realiserade vinster var för femte fondstyrelsen
1,3 miljarder kronor för år 1993. Det motsvarar en avkastning på
fondkapitalet på 38,4 %. Aktieportföljen ökade med 45,2 % i värde.
Tabell 10 Resultatsammanställning femte fondstyrelsen
_____________________________________________________________________
1993 1992
_____________________________________________________________________
Årets resultat 154 101
Ej realiserade
kursvinster/förluster
vid marknadsvärdering 1 119 165
Resultat inkl. ej rea-
liserade kursvinster 1 273 266
Fondkapital 4 469 3 307
Avkastning 38,4 % 10,0 %
_____________________________________________________________________
I likhet med fjärde fondstyrelsen utgör de fem största engagemangen
knappt hälften av portföljens värde. De utländska innehaven till
marknadsvärde utgjorde tillsammans 18 % av den totala portföljens
marknadsvärde.
Tabell 11 Femte fondstyrelsens fem största innehav
1993-12-31 Marknadsvärden
_____________________________________________________________________
Roche 12 %
Aga 12 %
Sandvik 9 %
Sydkraft 8 %
Volvo 6 %
Övriga 53 %
_____________________________________________________________________
Kemisk industri och verkstäder är de branscher som femte fondstyrel-
sen har de största aktieinnehaven i. Portföljsammansättningen skiljer
sig således något från fjärde fondstyrelsen som har större innehav i
främst verkstadsaktier och skogsaktier. Det största enskilda inneha-
vet är i den schweiziska kemikoncernen Roche Holding där innehavet
uppgår till 12 % av portföljvärdet vid årsskiftet.
Tabell 12 Femte fondstyrelsens branschfördelning
1993-12-31
_____________________________________________________________________
Verkstäder 25,8 %
Kemisk industri 38,7 %
Skogsindustri 4,6 %
Förvaltningsbolag 14,9 %
Fastighets- och byggföretag 3,6 %
Övriga företag 12,3 %
_____________________________________________________________________
De likvida medlen var vid utgången av året 337 miljoner kronor vilket
motsvarar 7,5 % av portföljens värde.
4 Sammanställning av resultatuppföljningarna
4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen
Nytt för i år är att fondstyrelserna skall göra en utvärdering av den egna
förvaltningen genom att exempelvis jämföra sina resultat med dem som kan
erhållas med alternativa förvaltningsstrategier eller genom att göra jämförelser
med andra förvaltare som är underkastade liknande restriktioner och mål för
förvaltningen. Denna utvärdering avses ligga till grund för regeringens
granskning och rapportering till riksdagen.
Samtliga fondstyrelser har till regeringen inkommit med utvärderingar.
Fondstyrelsernas utvärderingar varierar i fråga om utförlighet. En väl
analyserad portfölj underlättar allmänhetens insyn i fondstyrelsernas
förvaltning av AP-fondsmedlen och ger samtidigt en kontroll av att fondstyrel-
serna själva aktivt utvärderar sin egen verksamhet.
Det bör uppmärksammas att fondstyrelserna ålades skyldigheten att göra en
utvärdering av den egna förvaltningen i mitten av pågående verksamhetsår vilket
naturligtvis påverkar de krav som kan ställas på utvärderingen.
4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning
Portföljens avkastning
Första-tredje fondstyrelsernas portfölj gav under år 1993 en totalavkastning på
17,3 (12,7) % där 11,0 (11,4) % utgjorde direktavkastning och 6,3 (1,4) %
således bestod av värdeförändring. Den reala avkastningen, dvs. efter reduktion
med hänsyn till konsumentprisindex förändring under året på 4,0 (1,8) %, uppgick
till 12,8 (10,7) %.
Även i ett långsiktigt perspektiv har den urholkning av tillgångarnas värde
som inflationen medfört kompenserats av avkastningen på fondmedlen. Avkastningen
beräknat som ett aritmetiskt medeltal under perioden 1989-1993 var 13,1 %.
Konsumentprisindex förändring under samma period var 7,0 %. Den reala
avkastningen under perioden var således i medeltal 5,7 %.
För de nominella räntebärande placeringarna har fondförvaltningen gett en
meravkastning om 0,1 procentenheter under perioden 1987-1993 i förhållande till
ett av första-tredje fondstyrelserna skapat marknadsindex. Detta index
innefattar i stort sett alla emitterade räntepapper på den svenska penning- och
obligationsmarknaden. För år 1993 var meravkastningen högre, ca 0,15
procentenheter. Avkastningen för de reala räntebärande placeringarna
(partnerfinansieringar i projekt med lång mognadsgrad där avkastningen är
kopplad till KPI) har hittills motsvarat marknadsmässiga realräntekrav. Detta
innebär att om de ingångna avtalen skulle ha skrivits om vid tidpunkten för
utvärderingen skulle villkoren (real avkastning) i stort sett blivit desamma.
Den genomsnittliga avkastningen på fastighetsplaceringarna var under perioden
1990-1993 negativ, -15 %. Detta får dock ett relativt litet utslag på fondens
totalavkastning eftersom andelen fastigheter är liten. Den valda tidpunkten för
fastighetsinvesteringar har, som styrelserna själva konstaterar, inte varit
särskilt lyckosam. Skälet är det exceptionella fallet av tillgångsvärden under
perioden 1990-1993, samtidigt som fondstyrelserna först i slutet av 1980-talet
gavs möjlighet att investera i fastigheter.
Riskprofil
För första-tredje fondstyrelserna är olika risker förknippade med
fondförvaltningen. De har själva identifierat dessa risker som kreditrisker,
ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker, fastigheters prisrisk och
administrativa risker.
Statens åtagande att garantera betalningssystemet (prop. 1992/93:135, bet.
1992/93:NU16, rskr. 1992/93:155) tillsammans med andra fullgoda säkerheter
medför att fondens medel i praktiken till 98 % är placerade i tillgångar där
staten har ett ansvar för att fordringarna infrias. Detta medför att kreditris-
ken för närvarande är mycket låg. Den statliga garantin är dock en temporär
åtgärd varför det är viktigt att fondstyrelserna behåller en god kontroll av
kreditriskerna i portföljen. Fondmedlen är till 33 % placerade i tillgångar där
den offentliga förvaltningen är motpart och till 63 % inom den finansiella
sektorn där utlåning till bostadsfinansiering utgör huvudparten. Resterande
utlåning sker främst till branscherna energi, skog och fastigheter.
Ränterisken uttrycks som duration, vilket är en genomsnittlig, vägd löptid för
placeringarna. Durationen kan även approximativt sägas vara förändringen av
värdet på en tillgång vid en procentenhets förändring i ränteläget. Således
innebär längre duration (längre löptid) en större ränterisk då portföljvärdet
påverkas mer av ränteförändringar. Eftersom merparten av medlen är placerade i
räntebärande värdepapper är ränterisken dominerande. Fondens storlek gör
emellertid att det i princip är omöjligt att avvika i någon större utsträckning
från marknadens totala ränterisk. Det marknadsindex första-tredje
fondstyrelserna konstruerat visar marknadens ränterisk. Första-tredje fondsty-
relserna har beslutat att följa detta med små variationer. Eftersom hela
marknadens duration ökade under år 1993 ökade även ränterisken i AP-fondens
portfölj.
AP-fonden har till uppgift att fungera som en likviditetsbuffert i ATP-syste-
met. Det innebär att fonden skall kunna utjämna variationer i avgiftsinbetal-
ningar och pensionsutbetalningar inom systemet. Under år 1993 uppgick avgifts-
underskottet till 20,4 miljarder kronor. Med den räntebindningstid som för
närvarande råder kommer AP-fonden att under den resterande delen av 1990-talet
att kunna möta de förväntade avgiftsunderskotten med hjälp av medel från
tillgångar som förfaller till betalning varje år. Eftersom merparten av
tillgångarna dessutom är omsättningsbara på penning- och obligationsmarknaden,
bör därför inte någon likviditetsrisk kunna uppstå på denna sida sekelskiftet.
Fondstyrelserna får placera 10 % av tillgångarnas marknadsvärde i utländska
värdepapper. De kan även få en valutarisk genom att investera i fastigheter
utomlands. Vid utgången av år 1993 hade första-tredje fondstyrelserna inga
tillgångar i utländska värdepapper. Däremot hade fondstyrelserna två fastigheter
i London. Den investeringen är emellertid finansierad med lån i brittiska pund
vilket medför att någon valutaexponering inte föreligger.
Fastigheternas prisrisk är främst beroende av geografisk belägenhet, lokaler-
nas användningsområde, direktavkastning, hyresgästers betalningsförmåga och den
allmänna efterfrågan på lokaler. Fondstyrelserna bedömer att fastigheterna
ligger inom områden med en väl fungerande fastighetsmarknad. Fastighetsbeståndet
består till övervägande del av kontor men även bostäder samt lager- och
produktionslokaler. Vakansgraden är 7 % och direktavkastningen är 8 % av fastig-
heternas marknadsvärde.
Den största risken bland de administrativa riskerna är att ADB-systemet inte
skulle fungera tillfredsställande. Första-tredje fondstyrelserna har lagt ner
stora resurser på att utveckla ADB-systemet. Styrelserna har därvid genom olika
åtgärder sökt förebygga risker förknippade med systemet.
Jämförelser med andra fondförvaltare och alternativa strategier
Det finns ingen annan fond i Sverige som direkt går att jämföra med AP-fonden.
Dels är fonden underkastad relativt stränga placeringsregler, dels är dess
storlek exceptionell vilket begränsar handlingsutrymmet i jämförelse med mindre
aktörer.
Första-tredje fondstyrelserna har gjort en jämförelse med livförsäkringsbolag
vars verksamhet mest liknar AP-fondens. Bolagens innehav av aktier och
fastigheter i förhållande till den totala portföljen skiljer sig dock från
AP-fonden vilket påverkar såväl riskexponeringen som avkastningen. Av bl.a.
dessa skäl är det svårt att göra en adekvat jämförelse.
Tabell 13 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag
och AP-fonden 1-3
_____________________________________________________________________
Totalavkastning % Folksam Skandia Trygg WASA AP-fonden
1988 - 1992 Liv Liv Hansa Liv Liv 1 - 3
_____________________________________________________________________
Obligationer och
korta placeringar 14,0 % 13,6 % 13,0 % 13,4 % 13,1 %
Lån 12,0 % 11,7 % 11,3 % 10,0 % 13,4 %
Aktier 11,9 % 12,7 % 11,7 % 13,0 % -
Fastigheter 7,1 % 4,9 % 5,4 % 2,6 % -19,5 %
Totalavkastning 10,7 % 10,8 % 10,2 % 9,8 % 12,5 %
_____________________________________________________________________
I tabellen ovan framgår det att totalavkastningen i första-tredje
fondstyrelserna har varit god i en jämförelse med några av livförsäkrings-
bolagen. Däremot har avkastningen på obligationsportföljen, vilken utgör
huvudparten av tillgångarna, varit något sämre än för flertalet jämförda liv-
bolag.
En annan möjlighet till utvärdering är att tänka sig alternativa strategier
inom ramen för de regler AP-fonden har att hålla sig till. I en sådan utvärde-
ring har första-tredje fondstyrelserna jämfört två hypotetiska placeringsstrate-
gier med den faktiska. I den ena hypotetiska strategin är hela portföljen
investerad i räntebärande placeringar och möjligheten till placeringar i valuta
har utnyttjats fullt ut (10 % av portföljvärdet). Denna strategi skulle, sett
över en fyraårsperiod, ha gett en meravkastning på ca 50 miljarder kronor i
förhållande till en andra hypotetisk strategi där portföljen har nuvarande
sammansättning med undantag av att fastighetskvoten (5 % av portföljvärdet)
utnyttjats fullt ut. Främsta orsaken till denna effekt är den svenska kronans
kraftiga depreciering.
I förhållande till det faktiska utfallet hade det varit bättre att utnyttja
möjligheterna till att placera i valuta fullt ut men sämre att utnyttja hela
fastighetskvoten.
4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning
Fjärde fondstyrelsen har fullgjort sin resultatuppföljning dels i en separat
utvärdering, dels genom att avge kommentarer i årsredovisningen. Fondstyrelsen
har anfört att den i ett arbetsutskott för närvarande utarbetar nya
instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för styrelsens verksamhet. De mål
som gäller för verksamheten vid årets utvärdering härstammar från år 1987 och
har angetts till att den långsiktiga totalavkastningen för den svenska
aktieportföljen något skall överstiga den vägda totalavkastningen för börsno-
terade aktier.
Under år 1993 var avkastningen på portföljen 43,7 % vilket kan jämförs med
Veckans Affärers totalindex som steg 53,8 %. Under den senaste femårsperioden
1989-1993 var den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet drygt 15 % mot 7
% för Veckans Affärers totalindex (inkl. direktavkastning).
Den enda möjligheten för fjärde fondstyrelsen att uppnå en högre totalavkast-
ning än börsens generalindex är att ha en mer koncentrerad portfölj. För fjärde
fondstyrelsen har innehavet i Astra varit den enskilda aktie som under en längre
period bidragit till en bättre avkastning för portföljen än generalindex. En
förklaring till att fjärde fondstyrelsen under år 1993 nått en något lägre
avkastning än index är att den haft ett obetydligt innehav av bankaktier.
Styrelsen bedömde att dessa aktier var alltför riskfyllda.
Fondstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att jämföra sig med andra
institutionella placerare, eftersom legala förutsättningar och storlek kraftigt
skiljer sig åt.
En aktieportfölj av fjärde fondstyrelsens storlek medför svårigheter att fritt
agera på marknaden dels för att styrelsens agerande i sig kan vara kursdrivande,
dels för att styrelsen inte får förvärva mer än 10 % av aktierna i noterade
bolag.
4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning
Femte fondstyrelsen har formulerat sina mål för förvaltningen så att styrelsen
under en fyraårsperiod skall uppnå en bättre avkastning än Veckans Affärers
index, och att likvida medel varje år skall ge samma avkastning som sexmånaders
statsskuldväxlar. Vidare har styrelsen fastslagit att portföljen skall präglas
av långsiktighet och stabilitet samt att avkastningen skall maximeras inom denna
ram.
Vad avser resultatuppföljningen har femte fondstyrelsen redovisat en tabell
med avkastningsjämförelser i förhållande till Veckans Affärers index och en
jämförelse med avkastningen på likvida medel. Avkastningen under år 1993 var
8,61 procentenheter lägre än Veckans Affärers index. Sett under en femårsperiod
har emellertid den årliga avkastningen varit i genomsnitt 1,07 procentenheter
bättre än Veckans Affärers index.
Avkastningen på likvida medel var under år 1993 10,4 % vilket kan jämföras med
sexmånaders statsskuldväxlar som gav en avkastning på 8,06 %.
5 Regeringens utvärdering
5.1 Allmänt om utvärderingen
Som har anförts i avsnitt 2.2 åligger det regeringen att fr.o.m. verksamhetsåret
1993 göra en analys av det material som fondstyrelserna överlämnar till
regeringen (årsredovisningar, utvärderingar m.m.). Regeringen skall därefter,
med en egen utvärdering, överlämna ärendet till riksdagen.
I föregående avsnitt har fondstyrelsernas resultatuppföljningar sammanställts.
I detta avsnitt avser regeringen att något kommentera formerna för fondstyrel-
sernas utvärderingar samt hur väl de uppnått målsättningen för förvaltningen.
Vid en utvärdering är det mindre lämpligt att se till resultatet under endast
ett år. Kortsiktiga fluktuationer på marknaderna är ofta svåra att förutse och
de kan få en avgörande inverkan på resultatet om tidpunkten för att avläsa
värdet på tillgångarna sammanfaller med en tillfällig svacka eller topp på
marknaden. Sett över en längre period minskar dock denna inverkan på resultatet
av förvaltningen. Vidare utgör AP-fondens reglemente tillsammans med
fondstyrelsernas relativa storlek på marknaden en faktisk begränsning i
förvaltningen av portföljen. Det senare gäller främst för första-tredje
fondstyrelserna. Resultaten måste därför ses i ett tidsperspektiv av några år
och jämföras med utvecklingen av relevanta index på marknaderna för att en
tillförlitlig och rättvis utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning skall
kunna göras.
För resultatuppföljningen är valet av utvärderingsperiodens längd av central
betydelse. Det är, som nämnts tidigare, olämpligt att endast se till ett års
resultat vid en utvärdering eftersom en kort period kan påverkas av faktorer som
ligger utanför fondstyrelsernas kontroll eller är mycket svåra att förutse. Över
en längre period är förutsättningarna för att bedöma skickligheten i
förvaltningen bättre. Vad som utgör en lämplig tidsperiod för utvärderingarna
har bedömts olika av fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna finner att
en period om sju år är lämplig för att göra en korrekt utvärdering av
portföljen. Fjärde och femte fondstyrelserna föredrar fem resp. fyra år.
Enligt regeringens mening bör perioden inte vara alltför lång eftersom det då
går mycket lång tid innan gjorda erfarenheter påkallar att slutsatser dras av
utvärderingen. En alltför kort utvärderingsperiod kan å andra sidan leda till
att slumpmässiga faktorer får alltför stor betydelse. Portföljförvaltaren skall
ha möjlighet att göra långsiktiga värderingar vilket torde främja
placeringsverksamheten som då i mindre utsträckning påverkas av kortsiktiga
fluktuationer. En lämplig period för utvärdering torde vara omkring fem år. I
den mån fondstyrelserna själva finner att utvärderingsperioden bör vara en annan
än fem år bör de enligt regeringens mening redovisa vilka överväganden de gjort
i denna fråga.
Gemensamt för de fem fondstyrelserna är att utvecklingen av fondkapitalet är
intressant ur utvärderingssynpunkt. Utöver belysning av portföljen, som kan
skilja sig åt mellan å ena sidan första-tredje fondstyrelserna och å andra sidan
fjärde och femte fondstyrelserna, är det av värde att fondkapitalets utveckling
kan analyseras särskilt. Det underlättar jämförelser mellan styrelserna och dess
avkastning kan också jämföras med utvecklingen på de marknader de placerar sina
tillgångar.
Nedan följer en utvärdering av styrelserna. Den är något utförligare för
fjärde och femte fondstyrelserna eftersom deras egna utvärderingar var något
knapphändiga.
5.2 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna
Under år 1993 var det mycket gynnsamma förutsättningar för en god avkastning på
första-tredje fondstyrelsernas placeringar tack vare de fallande räntorna.
AP-fonden har dock i kraft av sin storlek - den innehar nästan 1/3 av de totala
placeringarna på den svenska penning- och obligationsmarknaden - begränsat
handlingsutrymme på marknaden. Fondens eget agerande kan vara kursdrivande i sig
och dess dominans medför att den inte alltid kan realisera eller omdisponera
tillgångar i den omfattning som annars skulle vara önskvärt. Andra tillräckligt
stora aktörer som kan möta AP-fondens agerande finns inte.
Regeringen finner att den utvärdering av portföljen första-tredje
fondstyrelserna har gjort är genomgripande och belysande.
Ökningen av det reala fondkapitalet med 62 miljarder kronor eller 13 % är ett
gott resultat med tanke på att avgiftsunderskottet under året var 20 miljarder
kronor. I jämförelse med det marknadsindex som är skapat av fondstyrelserna har
portföljen också gett en viss meravkastning. De icke realiserade vinsterna
svarade för drygt en tredjedel av det reala resultatet. Fondkapitalets
utveckling under en längre period har också varit tillfredsställande.
Kompensation för inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan mitten
av 1980-talet.
Fastighetsinvesteringarna har hittills inte gett några vinster. Direktav-
kastningen på innehavet var 5,9 % medan värdet på tillgångarna skrevs ned med
7,6 %. Fondstyrelserna uppger dock att vakansgraden om 7 % är relativt låg och
att fastigheterna har goda geografiska lägen. Enligt fondstyrelserna finns det
goda förutsättningar för att detta reala inslag i portföljen skall ge bättre
avkastning på sikt.
Fondstyrelserna har inte investerat i utländska värdepapper. Det har visats i
fondstyrelsernas egen utvärdering att en bättre avkastning hade uppnåtts för
hela portföljen om fonden hade utnyttjat möjligheten att investera 10 % av
kapitalet i valuta. Förklaringen är kronans sjunkande värde.
Förvaltningen av portföljen har inte konkurrensutsatts. Att låta en extern
förvaltare ta hand om en del av portföljen kan vara belysande för hur
verksamheten går. Självklart får viss hänsyn tas till att det kan vara enklare
att förvalta en mindre portfölj än en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas
storlek. För det fall fondstyrelserna väljer att inte anlita externa förvaltare
kan det vara lämpligt att de redovisar något om vilka överväganden de gjort i
frågan.
Regeringen konstaterar att avkastningen på fondkapitalet väl översteg de
uppsatta målen för verksamheten. Avkastningen på fondkapitalet var 17 % vilket
innebär en real avkastning på 13 %. Över perioden 1987-1993 har
fondförvaltningen i genomsnitt gett en meravkastning jämfört med det egna
konstruerade marknadsindexet om 0,1 procentenheter eller ca 500 miljoner kronor
per år.
5.3 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna
De utvärderingar som fjärde och femte fondstyrelserna har gjort kunde som
tidigare nämnts ha varit mer utförliga. Vissa kommentarer ges av fjärde
fondstyrelsen beträffande portföljinnehavet och dess utveckling. Det saknas dock
bl.a. en närmare belysning av portföljsammansättningen och en beskrivning av
utfallet om styrelserna hade valt en annorlunda strategi. Några förslag på hur
en sådan utvärdering kan se ut ges i det följande.
De jämförelseindex som det oftast brukar refereras till på marknaden är
Veckans Affärers, Affärsvärldens och Stockholm Fondbörs generalindex. De beräk-
nas på olika sätt och kan därmed uppvisa skillnader på några tiondels procenten-
heter i avkastning. I tidigare utvärderingar som Riksrevisionsverket har gjort
har portföljernas avkastning jämförts med Findatas avkastningsindex vilket
inkluderar reinvesterade utdelningar. Eftersom utdelningarna tillfaller fonderna
och återinvesteras torde detta index kunna utgöra en lämplig måttstock. Findatas
index kan avvika med ett par procentenheter från de tidigare nämnda
generalindexen. Utvecklingen på Findatas index var under år 1993 53,4 %.
Fondkapitalet i fjärde fondstyrelsen ökade under året med 42,3 %. Ett eget
konstruerat index över den svenska portföljen ökade med 43,7%. I den femte
fondstyrelsen ökade fondkapitalet med 35,1 % vilket kan jämföras med en
indexökning av den totala portföljen på 45,2 %. Portföljens sammansättning i
branscher kan jämföras med utvecklingen av index i resp. bransch. Därmed kan
eventuella alternativa strategier (portföljviktningar) få sin belysning.
Vid en närmare uppdelning av aktieportföljerna på branscher framgår att båda
styrelserna hade sina största innehav i verkstadsindustrin. Den var också den
värdemässigt största branschen på börsen vid årsskiftet. I förhållande till
marknadsindex låg fjärde fondstyrelsen överviktad i främst verkstads-, kemi- och
skogsaktier. De hade inga innehav i tjänstesektorn eller bank och försäkrings-
bolag. Den femte fondstyrelsen låg däremot underviktad i verkstadsaktier och
skogsaktier men hade relativt stora innehav i förvaltningsbolag och övriga
företag.
Tabell 14 Branschfördelning i % av svenska portföljen
_____________________________________________________________________
4:e fondstyr. 5:e fondstyr.
i % av i % av % av
portföljen portföljen börsvärde Index
_____________________________________________________________________
Verkstäder 44 31 36 56 %
Kemisk industri 28 25 22 30 %
Skogsindustri 10 6 8 26 %
Fastighets och
byggföretag 5 4 4 89 %
Handelsföretag 2 0 2 101 %
Förvaltningsbolag 0 18 7 43 %
Övriga företag 10 15 8 27 %
Tjänste 0 0 3 44 %
Bank och Försäkr. 0 0 10 250 %
_____________________________________________________________________
Bland branschindex utvecklade sig bank- och försäkringsindex bäst följt av
handelsföretagen samt fastighets- och byggbranschen. Den positiva utvecklingen
för bank- och försäkringsindexet är en följd av att finanskrisen ebbade ut under
första halvåret 1993 och att förtroendet för den finansiella sektorn återkom.
Verkstadsindex hade den bästa utvecklingen bland tillverkande industrier.
Genom att koncentrera portföljen på få innehav kan fondstyrelserna uppnå en
högre avkastning. Detta sker dock till priset av högre risktagande men kan vara
befogat om en ordentlig fundamental analys, vilket även nämns av fjärde
fondstyrelsen, ligger bakom ett visst innehav. Ett tillvägagångssätt att mäta
koncentrationen av portföljen är att jämföra andelen av de 10 största innehaven
i portföljen med de 10 största börsbolagens andel av det totala börsvärdet.
En avvägning som en aktieplacerare har att göra är hur stor andel av port-
följen som skall bestå av likvida medel. I en utvärdering är det därför lämpligt
att likviditeten under året redovisas. Det kan göras t.ex. genom att likvidite-
ten ställs i relation till fondkapitalet.
Tabell 15 Likviditeten i förhållande till fondkapitalet
_____________________________________________________________________
Marknadsvärden, mkr 92-12-31 93-12-31
_____________________________________________________________________
Fjärde fondstyrelsen 8,6 % 12,4 %
Femte fondstyrelsen 32,0 % 7,5 %
_____________________________________________________________________
Femte fondstyrelsen hade i jämförelse med fjärde fondstyrelsen en relativt stor
andel likvida medel i sin portfölj vid årets början. Det kan förklara den lägre
avkastningen på fondkapitalet eftersom utvecklingen på aktiemarknaderna under
året var betydligt bättre än räntebärande placeringar. Fjärde fondstyrelsen
ökade andelen likvida medel i portföljen något under året.
Tabell 16 Avkastningen för allemansfonderna under 1993
_____________________________________________________________________
Humanfonden 64,3 % S:t Eriksfonden 47,4 %
CF Ideella 63,7 % SHB Chans/Risk 47,4 %
Cancerfonden 61,0 % S-E-Banken 4 47,0 %
Sparbankerna 5 60,0 % Nordbanken Olympia 46,7 %
Sparbankerna 6 59,7 % Nordbanken Omega 46,2 %
Sparbankerna 3 59,6 % Hagströmer 3 45,6 %
Sparbankerna 2 59,3 % Trygg 45,5 %
Sparbankerna 1 59,1 % Gota Trust 45,4 %
Sparbankerna 4 58,1 % Nordbanken Alfa 44,9 %
Skandia 57,9 % Nordbanken Beta 43,4 %
Sparbankerna 7 57,9 % Nordbanken Gamma 43,4 %
Världsnaturfonden 57,1 % Fjärde fondstyrelsen 43,3 %
Banco 56,4 % Föreningsbanken 1 41,4 %
SHB Index 54,5 % S-E-Banken 1 41,3 %
WASA 53,7 % S-E-Banken 2 41,1 %
Findatas index 53,4 % S-E-Banken 3 41,1 %
Gota Trade 51,6 % Femte fondstyrelsen 38,5 %
Hagströmer 2 50,9 % Föreningsbanken 2 35,0 %
Hagströmer 50,2 %
_____________________________________________________________________
Vid en jämförelse med värdestegringen för allemansfonderna ligger fjärde och
femte fondstyrelserna i den understa kvartilen av ovanstående tabell. Den
främsta orsaken till det är antagligen att fonderna inte innehade aktier i bank-
och försäkringssektorn.
I stället för jämförelser enligt ovan beskrivna metoder kan också delar av
portföljen lämnas till externa förvaltare för att därigenom konkurrensutsätta
förvaltningen. En sådan möjlighet bör kunna övervägas eftersom det kan stimulera
förvaltaren till bättre avkastning och ge ett bra underlag för jämförelse. Denna
måste dock ske under samma villkor och med garantier för att placeringsreglerna
följs.
Ett sätt att se om fondstyrelserna placerar i aktier med relativt liten risk
är att studera enskilda aktiers betavärden. Betavärdet i tabellen anger hur
mycket mer eller mindre en aktie rör sig i förhållande till förändringar i
index. Om betavärdet är högre än 1 rör sig aktien mer än index vid både upp-
och nedgång (högriskaktie). Följaktligen rör sig aktier med betavärden under 1
mindre än förändringen i index (lågrisk-aktie). Perioden avser förändringar i
aktien under de senaste 48 månaderna.
Tabell 17 Betavärden för de fem största innehaven i
fjärde och femte fondstyrelserna
_____________________________________________________________________
Fjärde Femte
Aktie Betavärde Aktie Betavärde
_____________________________________________________________________
Astra 0,8 Roche 0,97
Ericsson 1,51 Aga 0,65
ASEA 0,9 Sandvik 0,92
Sandvik 0,92 Sydkraft 0,18
Volvo 1,23 Volvo 1,23
Genomsnitt 1,07 Genomsnitt 0,79
_____________________________________________________________________
Bland de fem största innehaven i den fjärde fondstyrelsen har två aktier högre
betavärde än ett. Den femte fondstyrelsen har ett bolag med högre värde.
Aktierna Ericsson och Volvo är s.k. cykliska bolag vilka rör sig relativt
kraftigt över en konjunkturfas eftersom försäljningen av deras produkter i hög
grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Det är därför naturligt att deras
betavärden är relativt höga. Sammantaget framgår av de största innehaven att
femte fondstyrelsen, enligt denna mätmetod, har en relativt låg riskprofil
eftersom det genomsnittliga betavärdet för de största innehaven ligger betydligt
under ett.
Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen har väl uppnått sitt mål med
medelsförvaltningen. Fondkapitalets genomsnittliga totalavkastning under den
senaste femårsperioden uppgår till 15 % jämfört med 9 % för den svenska
aktiemarknaden.
Femte fondstyrelsens avkastning på fondkapitalet under året var relativt låg,
35 %, i jämförelse med Findatas index som ökade med 53,4 %. Eftersom huvudparten
av styrelsens tillgångar är investerade i aktier eller aktieliknande tillgångar
är det rimligt att fondkapitalet över en längre period följer utvecklingen av
ett aktiemarknadsindex. Den genomsnittliga avkastningen över fem år har varit
1,07 procentenheter bättre än Veckans Affärers index.
Totala andelen utländska aktier för femte fondstyrelsen uppgick till 18 % av
marknadsvärdet på portföljen varav ett enskilt innehav utgjorde 12 % av
marknadsvärdet. Enligt reglementet får fjärde och femte fondstyrelsen förvärva
utländska aktier till ett värde som uppgår till 10 % av anskaffningsvärdet av de
medel som styrelsen förvaltar.
För både fjärde och femte fondstyrelserna är det önskvärt med en bättre egen
utvärdering av portföljen. En sådan kommer att te sig naturlig efter de
riktlinjer som följer av de under år 1993 genomförda ändringarna i reglementet.
Det gagnar allmänhetens insyn i förvaltningen samtidigt som det ger en kontroll
av den egna verksamheten.
En fråga som är värd att nämna i detta sammanhang är hur fjärde och femte
fondstyrelserna ser på det ägarinflytande de kan komma att utöva i skilda
sammanhang. I fjärde fondstyrelsens årsredovisning omnämns detta något i
verkställande direktörens kommentar. Mot bakgrund av att fondstyrelserna kan få
en icke obetydlig ägarroll i ett enskilt bolag finner regeringen det vara av
värde att fondstyrelserna redovisar vilka överväganden de har gjort avseende
denna roll.
6 Fond 92-94
I december 1983 beslutade riksdagen att inrätta fem löntagarfondsstyrelser inom
AP-fondssystemet. Dessa självständiga delfonder fick placeringsramar som i stort
sammanföll med fjärde - och senare även femte - fondstyrelsens, dvs. placeringar
på riskkapitalmarknaden. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondsstyrel-
serna den 1 januari 1992. De tillgångar som då förvaltades av dessa styrelser
överfördes till förvaltning av Fond 92-94. Fondens uppgift har varit att
temporärt förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid
förvaltningen skulle fonden sträva efter att placera medlen så att större
utförsäljningar av värdepapper undveks när tillgångarna fördes över till sina
slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen gavs en sådan samman-
sättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning beaktades (prop.
1991/92:36 s. 19).
När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick den
marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. Behållningen
har efter hand ökat till följd av kraftiga kursstegringar på den svenska börsen.
Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av fondens medel till den av
riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten som innefattar två
portföljförvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex riskkapitalbolag. Vidare
utskiftades 0,6 miljarder kronor till Småföretagsfonden.
Verksamheten inom Fond 92-94 har under år 1993 varit inriktad på att dels
ytterligare koncentrera portföljen till färre antal aktieinnehav, dels skifta ut
aktieinnehav till forskningsstiftelser. Sålunda har under året antalet innehav
i noterade bolag minskat från 108 till 34 bolag. I juni månad beslöt riksdagen
att Fond 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder kronor till tre
forskningsstiftelser. Denna utskiftning verkställdes i början av januari 1994.
Vidare har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall finansiera en övergång till
stiftelseform för Chalmers och Jönköpings högskolor. Dessutom skall medel för
sparpremien i det premiegrundande allemanssparandet, ca 300 miljoner kronor, tas
ur fondens tillgångar.
Vid utgången av år 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens tillgångar till
14,3 miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder kronor. Vid utgången av år
1993 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar till 20 miljarder kronor,
varav 4,9 miljarder var likvida tillgångar. Portföljvärdet ökade under året med
57 % vilket kan jämföras med Veckans Affärers index på 54 %. Fondkapitalet
minskade under år 1993 med 13,8 miljarder kronor till 2,0 miljarder kronor.
Minskningen beror på att 12 miljarder var reserverade för utskiftningar till
forskningsstiftelser och det premiegrundande allemanssparandet. Under året
skiftades 0,1 miljarder ut som ersättning till de fondbolag som medverkat i det
premiegrundande allemanssparandet.
7 Fastställande av balansräkning
Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte
fondstyrelserna och Fond 92-94.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 september 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Regeringen beslutar att till riksdagen överlämna skrivelse 1994/95:13
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1993.
4