Regeringskansliets rättsdatabaser

BILAGA 16 Konventionen den 25 mars 1957 om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, SOM ÄR ANGELÄGNA att begränsa antalet institutioner som utför liknande uppgifter inom ramen för de av dem upprättade Europeiska gemenskaperna, HAR BESLUTAT att upprätta vissa gemensamma institutioner och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett Hans majestät belgarnas konung Paul-Henri Spaak, utrikesminister; Baron J. Ch. Snoy et d'Oppuers, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen; Förbundsrepubliken Tysklands president dr Konrad Adenauer, förbundskansler; professor dr Walter Hallstein, statssekreterare i utrikesministeriet; Franska republikens president Christian Pineau, utrikesminister; Maurice Faure, statssekreterare i utrikesministeriet; Italienska republikens president Antonio Segni, konseljpresident; professor Gaetano Martino, utrikesminister; Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg Joseph Bech, konseljpresident, utrikesminister; ambassadör Lambert Schaus, ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes majestät drottningen av Nederländerna Joseph Luns, utrikesminister; J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande. AVSNITT 1 Församlingen Artikel 1 De befogenheter och den behörighet som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen tilldelas församlingen skall utövas i överensstämmelse med dessa fördrag av en enda församling som skall vara sammansatt och utformad enligt artikel 138 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 108 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikel 2 1. När den gemensamma församling som avses i artikel 1 börjar sin verksamhet skall den ersätta den gemensamma församling som avses i artikel 21 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Församlingen skall i enlighet med bestämmelserna i det sistnämnda fördraget utöva de befogenheter som den gemensamma församlingen har tilldelats genom det fördraget. 2. Från och med den dag då den gemensamma församling som avses i artikel 1 börjar sin verksamhet skall därför artikel 21 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphöra att gälla och ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 21 1. Församlingen skall bestå av ledamöter som skall utses av varje medlemsstats parlament bland dess egna ledamöter och enligt ett förfarande som varje medlemsstat fastställer. 2. Antalet ledamöter skall vara följande: Tyskland..................................................36 Belgien ..................................................14 Frankrike ................................................36 Italien ..................................................36 Luxemburg .................................................6 Nederländerna ............................................14 3. Församlingen skall utarbeta förslag till allmänna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Rådet skall enhälligt fastställa bestämmelserna och rekommendera medlemsstaterna att anta dessa i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser." AVSNITT II Domstolen Artikel 3 Den kompetens som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen tilldelas domstolen skall utövas i enlighet med dessa fördrag av en gemensam domstol som skall vara sammansatt och utsedd enligt artiklarna 165-167 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artiklarna 137-139 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikel 4 1. När den gemensamma domstol som avses i artikel 3 börjar sin verksamhet skall den ersätta den domstol som föreskrivs i artikel 32 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Den förstnämnda domstolen skall i enlighet med bestämmelserna i det fördraget ha den kompetens som den sistnämnda domstolen tilldelats genom fördraget. Ordföranden i den gemensamma domstol som avses i artikel 3 skall utöva de befogenheter som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen tilldelades ordföranden i den domstol som föreskrivs i det fördraget. 2. Från och med den dag då den gemensamma domstol som avses i artikel 3 börjar sin verksamhet skall därför a) artikel 32 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphöra att gälla och ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 32 Domstolen skall bestå av sju domare. Domstolen skall sammanträda i plenum. Den får dock inom sig upprätta avdelningar med tre eller fem domare med uppgift att göra vissa förberedande utredningar eller att avgöra vissa grupper av ärenden i enlighet med föreskrifter som fastställts för dessa ändamål. Domstolen skall alltid sammanträda i plenum för att handlägga ärenden som anhängiggjorts av en medlemsstat eller av någon av gemenskapens institutioner och för att meddela förhandsavgöranden i frågor som underställts domstolen enligt artikel 41. På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet domare och vidta nödvändiga ändringar i andra och tredje styckena och i artikel 32b andra stycket." "Artikel 32a Domstolen skall biträdas av två generaladvokater. För att biträda domstolen då denna fullgör sin uppgift enligt artikel 31 skall generaladvokaterna, fullständigt opartiskt och oavhängigt, vid offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i ärenden som handläggs vid domstolen. På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet generaladvokater och göra nödvändiga ändringar i artikel 32b tredje stycket." "Artikel 32b Domarna och generaladvokaterna skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövande av de högsta domarämbetena i hemlandet eller är jurister med allmänt erkända kvalifikationer. De skall utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. En del av domartjänsterna skall nytillsättas vart tredje år. Då skall omväxlande tre och fyra domare utses. De tre domare som skall ersättas efter de tre första åren skall utses genom lottning. En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år. Den generaladvokat som skall ersättas efter de tre första åren skall utses genom lottning. Avgående domare och generaladvokater kan utnämnas på nytt. Domarna skall bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre år. Han kan återväljas." "Artikel 32c Domstolen skall utse sin justitiesekreterare och fastställa instruktion för denne." b) bestämmelserna i det protokoll om stadgan för domstolen som är bifogat Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall upphöra att gälla, om de strider mot artiklarna 32-32c i det fördraget. AVSNITT III Ekonomiska och sociala kommittén Artikel 5 1. De uppgifter som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen tilldelas Ekonomiska och sociala kommittén skall utövas i enlighet med dessa fördrag av en gemensam ekonomisk och social kommitté som skall vara sammansatt och utsedd enligt artikel 194 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 166 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. 2. Den gemensamma ekonomiska och sociala kommitté som avses i punkt 1 skall ha en facksektion - och får ha kompetenta underkommittéer - för de områden och frågor som behandlas i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. 3. Bestämmelserna i artiklarna 193 och 197 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall tillämpas på den gemensamma ekonomiska och sociala kommitté som avses i punkt 1. AVSNITT IV Finansieringen av dessa institutioner Artikel 6 Utgifterna för den gemensamma församlingen, den gemensamma domstolen och den gemensamma ekonomiska och sociala kommittén skall fördelas lika mellan de berörda gemenskaperna. Tillämpningsbestämmelser för denna artikel skall antas av varje gemenskaps behöriga myndigheter i samförstånd. SLUTBESTÄMMELSER Artikel 7 Denna konvention skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering. Denna konvention träder i kraft vid samma tidpunkt som Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikel 8 Denna konvention, upprättad i ett enda original på franska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos den Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat denna konvention. Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju. P. H. Spaak J. Ch. Snoy et d'Oppuers Adenauer Hallstein Pineau M. Faure Antonio Segni Gaetano Martino Bech Lambert Schaus J. Luns J. Linthorst Homan 1. Protokoll om stadgan för Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN, SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för domstolen som avses i artikel 188 i detta fördrag, HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål Hans majestät belgarnas konung Baron J.Ch .Snoyet d'Oppuers, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen; Förbundsrepubliken Tysklands president professor dr Carl Friedrich Ophüls, FörbundsrepublikenTysklands ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid regeringskonferensen; Franska republikens president Robert Marjolin, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen; Italienska republikens president V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet, ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg Lambert Schaus, Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör,ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes majestät drottningen av Nederländerna J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Artikel 1 Den domstol som inrättats genom artikel 4 i detta fördrag skall bildas och fullgöra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i fördraget och denna stadga. Avdelning I Domare och generaladvokater Artikel 2 Varje domare skall, innan han tillträder sitt ämbete, vid offentligt sammanträde avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 3 Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall åtnjuta immunitet vad avser åtgärder, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även sedan deras uppdrag har upphört. Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten. När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna endast vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de högsta nationella domstolarna. Artikel 4 Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete. De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om inte rådet undantagsvis medger avvikelse härifrån. De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut. Artikel 5 En domares ämbete skall, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra genom att domaren avgår. När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till domstolens ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När så skett, blir platsen vakant.Utom i de fall som avses i artikel 6, skall domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har tillträtt. Artikel 6 En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner som utges i stället för pension, om han enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen. Domstolens justitiesekreterare skall underrätta församlingens och kommissionens ordförande om domstolens beslut samt anmäla detta för rådets ordförande. Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant. Artikel 7 En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid inte har gått ut, skall utses för återstoden av företrädarens mandattid. Artikel 8 Bestämmelserna i artiklarna 2-7 skall tillämpas på generaladvokaterna. Avdelning II Organisation Artikel 9 Justitiesekreteraren skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 10 Domstolen skall utse en ersättare för justitiesekreteraren i händelse av förhinder för denne. Artikel 11 Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under ordförandens överinseende. Artikel 12 Rådet får på förslag av domstolen enhälligt besluta att biträdande referenter skall utses samt fastställa instruktion för dem. De biträdande referenterna får inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den domare som är referent. Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som har de juridiska kvalifikationer som behövs; de skall utses av rådet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 13 Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att vara bosatta där domstolen har sitt säte. Artikel 14 Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall fastställa semesterperioder med vederbörlig hänsyn till verksamhetens krav. Artikel 15 Domstolens avgöranden skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens avgöranden vara giltiga om fem domare är närvarande. Avdelningarnas beslut är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna. Artikel 16 En domare eller en generaladvokat får inte delta i behandlingen av ett ärende i vilket han tidigare uppträtt som parts ombud, rådgivare eller advokat eller i vilket han som medlem av en domstol, undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala sig. Om en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte anser att han bör delta i avgörandet eller handläggningen av ett visst ärende, skall han underrätta ordföranden om detta. Om ordföranden anser att en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte bör delta eller framlägga förslag i ett visst ärende, skall han underrätta vederbörande om detta. Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken. En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess avdelningar som skäl för att begära ändring i domstolens eller avdelningens sammansättning. Avdelning III Förfarande Artikel 17 Staterna och gemenskapens institutioner skall vid domstolen företrädas av ett ombud som utses för varje ärende. Ombudet får biträdas av en rådgivare eller av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna. Övriga parter skall företrädas av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna. Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen skall på de villkor som anges i rättegångsreglerna ha de rättigheter och den immunitet som behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen ha de befogenheter som domstolar normalt har. Universitetslärare, som är medborgare i medlemsstater vilkas lagstiftning ger dem rätt att företräda part inför domstol, skall vid domstolen ha samma rättigheter som enligt denna artikel tillkommer advokater. Artikel 18 Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig del. Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de institutioner inom gemenskapen, vilkas beslut är föremål för tvist, delges ansökningar, inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas, eller bestyrkta kopior av dessa. Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning och inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna. Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens rapport, hörande av ombud, rådgivare och advokater samt generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall förhör med vittnen och sakkunniga. Artikel 19 Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning, motpartens namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning av grunderna för talan. Ansökningen skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som begärs ogiltigförklarad eller, i fall enligt artikel 175 i detta fördrag, av skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i nämnda artikel. Om ansökningen inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit först efter det att tiden för att väcka talan har gått ut. Artikel 20 I fall som avses i artikel 177 i detta fördrag skall beslut av en nationell domstol att uppskjuta handläggningen av ett ärende och hänskjuta det till domstolen anmälas till denna av den nationella domstolen. Om detta beslut skall därefter justitiesekreteraren underrätta parterna, medlemsstaterna och kommissionen, samt även rådet om den rättsakt vars giltighet eller tolkning är omtvistad härrör från rådet. Inom två månader efter underrättelsen har parterna, medlemsstaterna, kommissionen och i förekommande fall rådet rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter. Artikel 21 Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument och upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om parten vägrar skall domstolen ta detta till protokollet. Domstolen får även begära att medlemsstater och institutioner som inte är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen anser behövs för handläggningen. Artikel 22 Domstolen får när som helst efter eget val anförtro sakkunniguppdrag åt enskilda personer, organ, myndigheter, kommittéer eller organisationer. Artikel 23 Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna. Artikel 24 Domstolen skall gentemot tredskande vittnen ha de befogenheter som i allmänhet tillkommer domstolar och får i enlighet med rättegångsreglerna döma till böter. Artikel 25 Vittnen och sakkunniga får höras under ed enligt det formulär som fastställts i rättegångsreglerna eller på det sätt som lagstiftningen i vittnets eller den sakkunniges hemland föreskriver. Artikel 26 Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras av den behöriga rättsliga myndigheten på hans bostadsort. Detta förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten för åtgärd i enlighet med föreskrifter som fastställts i rättegångsreglerna. De handlingar som utfärdats med anledning av begäran om förhör skall överlämnas till domstolen enligt samma regler. Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i förekommande fall påläggs parterna. Artikel 27 En medlemsstat skall behandla mened eller ovarsam utsaga som ett vittne eller en sakkunnig gjort sig skyldig till, som om motsvarande brott begåtts inför nationell domstol i tvistemål. På anmodan av domstolen skall den berörda medlemsstaten väcka åtal mot gärningsmannen vid behörig nationell domstol. Artikel 28 Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen när synnerliga skäl föreligger, på eget initiativ eller på begäran av parterna, bestämmer något annat. Artikel 29 Domstolen får under förhandlingarna höra sakkunniga och vittnen samt parterna själva. De sistnämnda får dock föra sin talan muntligt endast genom ombud. Artikel 30 Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. Artikel 31 Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden. Artikel 32 Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga. Artikel 33 Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på de domare som deltog i överläggningarna. Artikel 34 Domar skall undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. De skall avkunnas vid offentligt sammanträde. Artikel 35 Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader. Artikel 36 Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda föreskrifter i denna stadga och som skall fastställas i rättegångsreglerna, får domstolens ordförande besluta i fråga om framställning om uppskov som avses i artikel 185 i detta fördrag, om tillämpning av interimistiska åtgärder enligt artikel 186 eller om uppskov med verkställighet enligt artikel 192 sista stycket. Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan domare i enlighet med rättegångsreglerna. Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom skall endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens beslut i huvudsaken. Artikel 37 Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner får intervenera i tvister inför domstolen. Samma rätt skall gälla för varje annan person som har ett berättigat intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen; undantag utgör tvister mellan medlemsstater, mellan gemenskapens institutioner eller mellan medlemsstater och gemenskapens institutioner. Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas yrkanden biträdas. Artikel 38 Om en rätteligen instämd part inte inkommer med skriftligt svaromål, skall tredskodom meddelas mot honom. Talan mot domen får föras inom en månad efter delgivning. Sådan talan skall inte medföra uppskov med verkställigheten av tredskodomen om inte domstolen beslutar något annat. Artikel 39 Medlemsstaterna, gemenskapens institutioner och varje annan fysisk eller juridisk person får i de fall och på de villkor som skall anges i rättegångsreglerna i egenskap av tredje part föra talan mot en dom som meddelats utan att de blivit hörda, om domen berör deras rätt. Artikel 40 I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en dom, skall det ankomma på domstolen att klargöra dess rätta innebörd på begäran av en part eller en av gemenskapens institutioner som har ett berättigat intresse därav. Artikel 41 Framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande på ärendets utgång och som när domen meddelades var okänd för domstolen och för den som begär ändring. Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya omständigheten är av sådan art att det finns anledning till ändring och att framställningen av denna anledning kan tas upp till prövning. Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag domen gavs. Artikel 42 Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i rättegångsreglerna. Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force majeure. Artikel 43 Talan mot gemenskapen om ansvar i utomobligatoriska rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter den händelse som föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan väcks vid domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör framställning hos en av gemenskapens behöriga institutioner. I sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som anges i artikel 173; bestämmelserna i artikel 175 andra stycket skall tillämpas i förekommande fall. Artikel 44 De rättegångsregler som avses i artikel 188 i detta fördrag skall, förutom de bestämmelser som anges i denna stadga, innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för stadgans tillämpning och, vid behov, för dess komplettering. Artikel 45 Rådet får genom enhälligt beslut vidta de kompletterande ändringar av bestämmelserna i denna stadga som visar sig nödvändiga till följd av åtgärder som rådet vidtagit enligt artikel 165 sista stycket i detta fördrag. Artikel 46 Omedelbart efter edsavläggelsen skall rådets ordförande övergå till att genom lottning välja ut de domare och generaladvokater vilkas ämbetstid skall upphöra vid utgången av de första tre åren i enlighet med artikel 167 andra och tredje styckena i detta fördrag. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju. J.Ch. Snoy et d'Oppuers C.F. Ophüls Robert Marjolin Vittorio Badini Lambert Schaus J. Linthorst Homan 2. Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska ekonomiska gemenskapen DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA TILL FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 218 i detta fördrag, skall gemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorier som behövs för att den skall kunna uppnå sina mål; villkoren för detta skall närmare fastställas i ett separat protokoll, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, skall banken åtnjuta immunitet och privilegier enligt det protokoll som avses i föregående stycke, HAR UTSETT som befullmäktigade för att upprätta detta protokoll: Hans majestät belgarnas konung Baron J. Ch. Snoy et d'Oppuers, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen; Förbundsrepubliken Tysklands president professor dr Carl Friedrich Ophüls, Förbundsrepubliken Tysklands ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid regeringskonferensen; Franska republikens president Robert Marjolin, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen; Italienska republikens president V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet, ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen; Hennen kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg Lambert Schaus, Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör, ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes majestät drottningen av Nederländerna J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. KAPITEL I Europeiska gemenskapens egendom, medel, tillgångar och transaktioner Artikel 1 Gemenskapens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder. Artikel 2 Gemenskapens arkiv skall vara okränkbara. Artikel 3 Gemenskapen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter. Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när gemenskapen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskapen snedvrids. Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster. Artikel 4 Gemenskapen skall vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras - vare sig mot betalning eller vederlagsfritt - inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering. Gemenskapen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av gemenskapens publikationer. KAPITEL II Meddelanden och identitetshandlingar Artikel 5 Vad avser gemenskapens officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument skall gemenskapens institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar. Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som gemenskapens institutioner skickar får inte censureras. Artikel 6 Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av ordförandena för gemenskapens institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i gemenskapens institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och anställda enligt de villkor som fastställts enligt bestämmelserna i artikel 212 i fördraget. Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium. KAPITEL III Församlingens ledamöter Artikel 7 Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mötesplats. Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll, a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag, b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag. Artikel 8 Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. Artikel 9 Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta: a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land, b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring. Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från församlingens mötesplats. Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet. KAPITEL IV Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens institutioner Artikel 10 Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader. Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapens rådgivande organ. KAPITEL V Tjänstemän och anställda i gemenskapen Artikel 11 Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och anställda i gemenskapen, enligt artikel 212 i fördraget a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 179 och 215 i detta fördrag. De skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört, b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar, c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer, d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter från det land där de senast var bosatta eller från det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut sina möbler och personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga, e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga. Artikel 12 Gemenskapens tjänstemän och anställda skall vara skyldiga att betala skatt till gemenskapen på de löner och arvoden de får av gemenskapen enligt de villkor och det förfarande som rådet, på förslag från kommissionen inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, har fastställt. De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskapen. Artikel 13 Gemenskapens tjänstemän och anställda som enbart på grund av sin tjänsteutöv- ning i gemenskapen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid gemenskapen var skatt- erättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapens medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna be- finner sig inom en av gemenskapens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om. Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer. Artikel 14 Rådet skall enhälligt och på förslag som kommissionen skall framställa inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, fastställa ordningen för sociala förmåner för gemenskapens tjänstemän och anställda. Artikel 15 Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapens tjänstemän och anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis skall tillämpas på. Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och anställda som ingår i dessa grupper. KAPITEL VI Immunitet och privilegier för beskickningar hos gemenskapen Artikel 16 Den medlemsstat på vars territorium gemenskapen har sitt säte skall bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskapen immunitet enligt diplomatisk sedvänja. KAPITEL VII Allmänna bestämmelser Artikel 17 Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapens tjänstemän och anställda om det ligger i gemenskapens intresse. Var och en av gemenskapens institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapens intresse. Artikel 18 Gemenskapens institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Artikel 19 Artiklarna 11-14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter. Artikel 20 Artiklarna 11-14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater. Artikel 21 Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga. Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter vid dess grundande och vid de tillfällen då dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju. J. Ch. Snoy et d'Oppuers C.F. Ophüls Robert Marjolin Vittorio Badini Lambert Schaus J. Linthorst Homan 3. Protokoll om stadgan för Europeiska atomenergigemenskapens domstol DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för domstolen som avses i artikel 160 i detta fördrag, HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål Hans majestät belgarnas konung Baron J. Ch. Snoy et d'Oppuers, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen; Förbundsrepubliken Tysklands president professor dr Carl Friedrich Ophüls, Förbundsrepubliken Tysklands ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid regeringskonferensen; Franska republikens president Robert Marjolin, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen; Italienska republikens president V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet, ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg M. Lambert Schaus, Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör, ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes majestät drottningen av Nederländerna J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikel 1 Den domstol som inrättats genom artikel 3 i detta fördrag skall bildas och fullgöra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i fördraget och denna stadga. Avdelning I Domare och generaladvokater Artikel 2 Varje domare skall, innan han tillträder sitt ämbete, vid offentligt sammanträde avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 3 Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall åtnjuta immunitet vad avser åtgärder, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även sedan deras uppdrag har upphört. Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten. När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna endast vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de högsta nationella domstolarna. Artikel 4 Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete. De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om inte rådet undantagsvis medger avvikelse härifrån. De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut. Artikel 5 En domares ämbete skall, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra genom att domaren avgår. När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till domstolens ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När så skett, blir platsen vakant.Utom i fall som avses i artikel 6, skall domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har tillträtt. Artikel 6 En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner som utges istället för pension, om han enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen. Domstolens justitiesekreterare skall underrätta församlingens och kommissionens ordförande om domstolens beslut samt anmäla detta för rådets ordförande. Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant. Artikel 7 En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid inte har gått ut, skall utses för återstoden av företrädarens mandattid. Artikel 8 Bestämmelserna i artiklarna 2-7 skall tillämpas på generaladvokaterna. Avdelning II Organisation Artikel 9 Justitiesekreteraren skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 10 Domstolen skall utse en ersättare för justitiesekreteraren i händelse av förhinder för denne. Artikel 11 Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under ordförandens överinseende. Artikel 12 Rådet får på förslag av domstolen enhälligt besluta att biträdande referenter skall utses samt fastställa instruktion för dem. De biträdande referenterna får inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den domare som är referent. Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som har de juridiska kvalifikationer som behövs; de skall utses av rådet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar. Artikel 13 Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att vara bosatta där domstolen har sitt säte. Artikel 14 Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall fastställa semesterperioder med vederbörlig hänsyn till verksamhetens krav. Artikel 15 Domstolens avgöranden skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens avgöranden vara giltiga om fem domare är närvarande. Avdelningarnas avgöranden är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna. Artikel 16 En domare eller en generaladvokat får inte delta i behandlingen av ett ärende i vilket han tidigare uppträtt som en parts ombud, rådgivare eller advokat eller i vilket han som medlem av en domstol, undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala sig. Om en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte anser att han bör delta i avgörandet eller handläggningen av ett visst ärende, skall han underrätta ordföranden om detta. Om ordföranden anser att en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte bör delta eller framlägga förslag i ett visst ärende, skall han underrätta vederbörande om detta. Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken. En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess avdelningar som skäl för att begära ändring i domstolens eller avdelningens sammansättning. Avdelning III Förfarande Artikel 17 Staterna och gemenskapens institutioner skall vid domstolen företrädas av ett ombud som utses för varje ärende. Ombudet får biträdas av en rådgivare eller av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna. Övriga parter skall företrädas av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna. Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen skall på de villkor som anges i rättegångsreglerna ha de rättigheter och den immunitet som behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen ha de befogenheter som domstolar normalt har. Universitetslärare, som är medborgare i medlemsstater vilkas lagstiftning ger dem rätt att företräda part inför domstol, skall vid domstolen ha samma rättigheter som enligt denna artikel tillkommer advokater. Artikel 18 Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig del. Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de institutioner inom gemenskapen, vilkas beslut är föremål för tvist, delges ansökningar, inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas, eller bestyrkta kopior av dessa. Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning och inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna. Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens rapport, hörande av ombud, rådgivare och advokater samt generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall förhör med vittnen och sakkunniga. Artikel 19 Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning, motpartens namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning av grunderna för talan. Ansökningen skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som begärs ogiltigförklarad eller, i fall enligt artikel 148 i detta fördrag, av skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i nämnda artikel. Om ansökningen inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit först efter det att tiden för att väcka talan har gått ut. Artikel 20 I fall som avses i artikel 18 i detta fördrag skall talan väckas vid domstolen genom en ansökan som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning, en hänvisning till det beslut som överklagas, motparternas namn, tvisteföremålet, yrkandena och en kort framställning av grunderna för talan. Ansökningen skall åtföljas av en bestyrkt kopia av det beslut av skiljedomskommittén som överklagas. Om domstolen avvisar talan, blir skiljedomskommitténs beslut slutgiltigt. Om domstolen upphäver skiljedomskommitténs beslut, får saken i förekommande fall på begäran av någon av parterna tas upp på nytt inför skiljedomskommittén. Denna är bunden av domstolens rättsliga bedömning. Artikel 21 I fall som avses i artikel 150 i detta fördrag skall beslut av en nationell domstol att uppskjuta handläggningen av ett ärende och hänskjuta det till domstolen anmälas till denna av den nationella domstolen. Om detta beslut skall därefter justitiesekreteraren underrätta parterna, medlemsstaterna och kommissionen, samt även rådet om den rättsakt vars giltighet eller tolkning är omtvistad härrör från rådet. Inom två månader efter underrättelsen har parterna, medlemsstaterna, kommissionen och i förekommande fall rådet rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter. Artikel 22 Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument och upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om parten vägrar skall domstolen ta detta till protokollet. Domstolen får även begära att medlemsstater och institutioner som inte är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen anser behövs för handläggningen. Artikel 23 Domstolen får när som helst efter eget val anförtro sakkunniguppdrag åt enskilda personer, organ, myndigheter, kommittéer eller organisationer. Artikel 24 Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna. Artikel 25 Domstolen skall gentemot tredskande vittnen ha de befogenheter som i allmänhet tillkommer domstolar och får i enlighet med rättegångsreglerna döma till böter. Artikel 26 Vittnen och sakkunniga får höras under ed enligt det formulär som fastställts i rättegångsreglerna eller på det sätt som lagstiftningen i vittnets eller den sakkunniges hemland föreskriver. Artikel 27 Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras av den behöriga rättsliga myndigheten på hans bostadsort. Detta förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten för åtgärd i enlighet med föreskrifter som fastställts i rättegångsreglerna. De handlingar som utfärdats med anledning av begäran om förhör skall överlämnas till domstolen enligt samma regler. Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i förekommande fall påläggs parterna. Artikel 28 En medlemsstat skall behandla mened eller ovarsam utsaga som ett vittne eller en sakkunnig har gjort sig skyldig till som om motsvarande brott begåtts inför nationell domstol i tvistemål. På anmodan av domstolen skall den berörda medlemsstaten väcka åtal mot gärningsmannen vid behörig nationell domstol. Artikel 29 Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen när synnerliga skäl föreligger, på eget initiativ eller på begäran av parterna, bestämmer något annat. Artikel 30 Domstolen får under förhandlingarna höra sakkunniga och vittnen samt parterna själva. De sistnämnda får dock föra sin talan muntligt endast genom ombud. Artikel 31 Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. Artikel 32 Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden. Artikel 33 Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga. Artikel 34 Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på de domare som deltog i överläggningarna. Artikel 35 Domar skall undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. De skall avkunnas vid offentligt sammanträde. Artikel 36 Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader. Artikel 37 Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda föreskrifter i denna stadga och som skall fastställas i rättegångsreglerna, får domstolens ordförande besluta i fråga om framställning om uppskov som avses i artikel 157 i detta fördrag, om tillämpning av interimistiska åtgärder enligt artikel 158 eller om uppskov med verkställighet enligt artikel 164 sista stycket. Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan domare i enlighet med rättegångsreglerna. Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom skall endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens beslut i huvudsaken. Artikel 38 Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner får intervenera i tvister inför domstolen. Samma rätt skall gälla för varje annan person som har ett berättigat intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen; undantag utgör tvister mellan medlemsstater, mellan gemenskapens institutioner eller mellan medlemsstater och gemenskapens institutioner. Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas yrkanden biträdas. Artikel 39 Om en rätteligen instämd part inte inkommer med skriftligt svaromål, skall tredskodom meddelas mot honom. Talan mot domen får föras inom en månad efter delgivning. Sådan talan skall inte medföra uppskov med verkställigheten av tredskodomen om inte domstolen beslutar något annat. Artikel 40 Medlemsstaterna, gemenskapens institutioner och varje annan fysisk eller juridisk person får i de fall och på de villkor som skall anges i rättegångsreglerna i egenskap av tredje man föra talan mot en dom som meddelats utan att de blivit hörda, om domen berör deras rätt. Artikel 41 I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en dom, skall det ankomma på domstolen att klargöra dess rätta innebörd på begäran av en part eller en av gemenskapens institutioner som har ett berättigat intresse därav. Artikel 42 En framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande på målets utgång och som när domen meddelades var okänd för domstolen och för den som begär ändring. Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya omständigheten är av sådan art att det finns anledning till ändring och att framställningen av denna anledning kan tas upp till prövning. Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag domen gavs. Artikel 43 Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i rättegångsreglerna. Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force majeure. Artikel 44 Talan mot gemenskapen om ansvar i utomobligatoriska rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter den händelse som föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan väcks vid domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör framställning hos en av gemenskapens behöriga institutioner. I sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som anges i artikel 146; bestämmelserna i artikel 148 andra stycket skall tillämpas i förekommande fall. Artikel 45 De rättegångsregler som avses i artikel 160 i fördraget skall, förutom de bestämmelser som anges i denna stadga, innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för stadgans tillämpning och, vid behov, för dess komplettering. Artikel 46 Rådet får genom enhälligt beslut vidta de kompletterande ändringar av bestämmelserna i denna stadga som visar sig nödvändiga till följd av åtgärder som rådet vidtagit enligt artikel 137 sista stycket i detta fördrag. Artikel 47 Omedelbart efter edsavläggelsen skall rådets ordförande övergå till att genom lottning välja ut de domare och generaladvokater vilkas ämbetstid skall upphöra vid utgången av de första tre åren i enlighet med artikel 139 andra och tredje styckena i detta fördrag. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju. J. Ch. Snoy et d'Oppuers C.F. Ophüls Robert Marjolin Vittorio Badini Lambert Schaus J. Linthorst Homan 4. Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska atomenergigemenskapen DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA TILL FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 191 i detta fördrag, skall gemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorier som behövs för att den skall kunna uppnå sina mål; villkoren för detta skall närmare fastställas i ett separat protokoll, HAR UTSETT som befullmäktigade för att upprätta detta protokoll: Hans majestät belgarnas konung Baron J. Ch. Snoy et d'Oppuers, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen; Förbundsrepubliken Tysklands president professor dr Carl Friedrich Ophüls, Förbundsrepubliken Tysklands ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid regeringskonferensen; Franska republikens president Robert Marjolin, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen; Italienska republikens president M. V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet, ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg M. Lambert Schaus, Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör, ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen; Hennes majestät drottningen av Nederländerna M. J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Kapitel 1 Gemenskapens egendom, medel, tillgångar och transaktioner Artikel 1 Gemenskapens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder. Artikel 2 Gemenskapens arkiv skall vara okränkbara. Artikel 3 Gemenskapen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter. Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när gemenskapen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskapen snedvrids. Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster. Artikel 4 Gemenskapen skall vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk; varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras - vare sig detta sker mot betalning eller inte - inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering. Gemenskapen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av gemenskapens publikationer. Kapitel 2 Meddelanden och identitetshandlingar Artikel 5 Vad avser gemenskapens officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument skall gemenskapens institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar. Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som gemenskapens institutioner skickar får inte censureras. Artikel 6 Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av ordförandena för gemenskapens institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i gemenskapens institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och anställda enligt de villkor som fastställts enligt bestämmelserna i artikel 186 i fördraget. Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium. Kapitel 3 Församlingens ledamöter Artikel 7 Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mötesplats. Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll, a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag, b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar som tillfälligt har offentligt uppdrag. Artikel 8 Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. Artikel 9 Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta: a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land, b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring. Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från församlingens mötesplats. Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet. Kapitel 4 Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens institutioner Artikel 10 Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader. Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapens rådgivande organ. Kapitel 5 Tjänstemän och anställda i gemenskapen Artikel 11 Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och anställda i gemenskapen, enligt artikel 186 i fördraget a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 152 och 188 i detta fördrag. De skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört; b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar; c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer; d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter från det land där de senast var bosatta eller från det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut sina möbler och personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga; e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga. Artikel 12 Gemenskapens tjänstemän och anställda skall vara skyldiga att betala skatt till gemenskapen på de löner och arvoden de får av gemenskapen enligt de villkor och det förfarande som rådet, på förslag från kommissionen inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, har fastställt. De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskapen. Artikel 13 Gemenskapens tjänstemän och anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskapen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid gemenskapen var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapens medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av gemenskapens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om. Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer. Artikel 14 Rådet skall enhälligt och på förslag som kommissionen skall framställa inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, fastställa ordningen för sociala förmåner för gemenskapens tjänstemän och anställda. Artikel 15 Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapens tjänstemän och anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis skall tillämpas på. Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och anställda som ingår i dessa grupper. Kapitel 6 Immunitet och privilegier för beskickningar hos gemenskapen Artikel 16 Den medlemsstat på vars territorium gemenskapen har sitt säte skall bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskapen immunitet enligt diplomatisk sedvänja. Kapitel 7 Allmänna bestämmelser Artikel 17 Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapens tjänstemän och anställda om det ligger i gemenskapens intresse. Var och en av gemenskapens institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapens intresse. Artikel 18 Gemenskapens institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Artikel 19 Artiklarna 11-14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter. Artikel 20 Artiklarna 11-14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju. J. Ch. Snoy et d'Oppuers C. F. Ophüls Robert Marjolin Vittorio Badini Lambert Schaus J. Linthorst Homan BILAGA 17 Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna Hans Majestät Belgarnas Konung, Förbundsrepubliken Tysklands president, Franska republikens president, Italienska republikens president, Hennes Kungliga Höghet Storhertiginnan av Luxemburg, Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna, som beaktar Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, undertecknat i Rom den 25 mars 1957, och avsiktsförklaringen om associeringen av Nederländska Antillerna med Europeiska ekonomiska gemenskapen, som gjordes samma dag av deras regeringar och som är fogad till slutakten från regeringskonferensen om den gemensamma marknaden och Euratom. som önskar att den särskilda ordning som behandlas i fjärde delen av fördraget och som kompletteras med särskilda bestämmelser om import till gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna, skall tillämpas på den ekonomiska associering av Nederländska Antillerna med Europeiska ekonomiska gemenskapen som begärts av Konungariket Nederländerna, och som beaktar rådets tillstyrkande yttrande av den 22 oktober 1962, avgivet efter samråd med församlingen och kommissionen, har beslutat att i detta syfte ändra Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i artikel 236 i detta, och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG Henri Fayst, vice utrikesminister; FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT Rolf Lahr, statssekreterare i utrikesministeriet; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT ambassadör Jean-Marc Boegner, ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Carlo Russo, biträdande statssekreterare i utrikesministeriet; HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG Eugene Schaus, vice konseljpresident, utrikesminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA H.R. van Houten, statssekreterare i utrikesministeriet; W.F.M. Lampe, minister för Nederländska Antillerna; SOM sammankallats av ordföranden för gemenskapens råd och som sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS om följande bestämmelser. Artikel 1 Nederländska Antillerna förs upp på listan i bilaga IV till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Protokollet om varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat skall därför inte längre tillämpas på detta land. Vad gäller förbindelserna mellan detta land å ena sidan och medlemsstaterna och de utomeuropeiska territorierna å andra sidan skall, i fråga om Nederländska Antillerna, den ordning gälla som från och med dagen för denna konventions ikraftträdande följer av tillämpningen av fördraget, och som därefter skall tillämpas på övriga associerade utomeuropeiska länder och territorier. Artikel 2 Protokollet om import till Europeiska ekonomiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna läggs till de protokoll som är fogade till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och som utgör en integrerad del av detta; texten till protokollet är fogad till denna konvention. Artikel 3 Denna konvention skall ratificeras av de höga fördagsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italiens regering. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om emellertid detta har deponerats mindre än femton dagar före följande månads början, träder konventionen inte i kraft förrän den första dagen i den andra månaden efter det att det har deponerats. Artikel 4 Denna konvention, upprättad i ett enda original på franska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italiens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstaternas regeringar. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag. H. FAYAT R. LAHR J.M. BOEGNER C. RUSSO E. SCHAUS H.R. VAN HOUTEN, W.F.M. LAMPE Som skedde i Bryssel den trettonde november nittonhundrasextiotvå. PROTOKOLL OM IMPORT TILL EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN AV OLJEPRODUKTER SOM RAFFINERATS I NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM ÖNSKAR närmare reglera det handelssystem som tillämpas vid import till Europeiska ekonomiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna, HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta fördrag: Artikel 1 Detta protokoll gäller för oljeprodukter som omfattas av nr 27.10, 27.11, 27.12, ur 27.13 (paraffin, petroleumvax eller "scale wax" och återstoden från paraffin) och 27.14 i Brysselnomenklaturen och som importeras för att användas i medlemsstaterna. Artikel 2 På de villkor som anges i detta protokoll skall medlemsstaterna åta sig att för oljeprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna bevilja de tullförmåner som följer av detta territoriums associering med gemenskapen. Dessa bestämmelser skall gälla oavsett vilka ursprungsregler som medlemsstaterna tillämpar. Artikel 3 1. Om kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ konstaterar att import till gemenskapen, enligt den i artikel 2 angivna ordningen, av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna skapar faktiska svårigheter på marknaden i en eller flera medlemsstater, skall kommissionen besluta om att medlemsstaterna i fråga skall införa, höja eller återinföra tullar på denna import i sådan utsträckning och för en så lång tid som behövs för att komma till rätta med situationen. De tullar som införs, höjs eller återinförs får inte överstiga den som för samma produkter tillämpas gentemot tredje land. 2. Bestämmelserna i punkt 1 kan under alla omständigheter tillämpas om gemenskapens import av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna uppgår till två miljoner ton per år. 3. Rådet skall informeras om de beslut som kommissionen fattar enligt punkterna 1 och 2, inklusive de beslut som syftar till att avslå en medlemsstats begäran. Rådet skall på begäran av en medlemsstat pröva besluten och kan med kvalificerad majoritet när som helst ändra eller upphäva dem. Artikel 4 1. Om en medlemsstat anser att den import av i Nederländska Antillerna raffinerade oljeprodukter som sker antingen direkt eller via en annan medlemsstat och enligt den ordning som föreskrivs i artikel 2, skapar faktiska svårigheter på den förstnämnda statens marknad och att åtgärder för att komma till rätta med svårigheterna omedelbart måste vidtas, kan staten på eget initiativ besluta om att tillämpa tullar på sådan import; tullarna får dock inte överstiga dem som för samma produkter tillämpas gentemot tredje land. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om sitt beslut och kommissionen skall inom en månad besluta om huruvida de av staten vidtagna åtgärderna skall bestå, ändras eller upphävas. Bestämmelserna i artikel 3.3 skall tillämpas på kommissionens beslut. 2. Om de kvantiteter av i Nederländska Antillerna raffinerade oljeprodukter, som antingen direkt eller via någon annan medlemsstat och enligt den i artikel 2 föreskrivna ordningen importeras till en eller flera medlemsstater i gemenskapen, under ett kalenderår överstiger det antal ton som anges i bilagan till detta protokoll, skall de åtgärder som den eller de medlemsstaterna har vidtagit enligt punkt 1 för det aktuella året anses berättigade; efter att ha förvissat sig om att det fastställda antalet ton har uppnåtts, skall kommissionen protokollföra åtgärderna. I sådana fall får inte de övriga medlemsstaterna föra saken inför rådet. Artikel 5 Om gemenskapen beslutar att tillämpa kvantitativa restriktioner på oljeprodukter oavsett varifrån dessa importeras, kan restriktionerna även tillämpas på import av sådana produkter från Nederländska Antillerna. I sådana fall skall Nederländska Antillerna beviljas en fördelaktigare behandling än tredje land. Artikel 6 1. Rådet skall enhälligt och efter att ha hört församlingen och kommissionen ompröva bestämmelserna i artikel 2-5 när en gemensam ursprungsdefinition antas för oljeprodukter som kommer från tredje land eller associerade länder, när beslut fattas inom ramen för en gemensam handelspolitik för produkterna i fråga eller när en gemensam energipolitik fastställs. 2. Vid en sådan omprövning skall dock under alla omständigheter likvärdiga fördelar behållas för Nederländska Antillerna i lämplig form och för en minsta kvantitet av 2 1/2 miljoner ton oljeprodukter. 3. Gemenskapens åtaganden i fråga om de likvärdiga fördelar som anges i punkt 2 kan om det behövs fördelas på ländernivå; därvid skall hänsyn tas till det antal ton som anges i bilagan till detta protokoll. Artikel 7 För att genomföra detta protokoll skall kommissionen följa utvecklingen av importen till medlemsstaterna av oljeprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna. Medlemsstaterna skall i enlighet med av kommissionen utfärdade administrativa föreskrifter lämna kommissionen all ändamålsenlig information; kommissionen skall sprida informationen. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. H. FAYAT R. LAHR J.M. BOEGNER C.RUSSO E. SCHAUS H.R. VAN SCHOUTEN, W.F.M. LAMPE Som skedde i Bryssel den trettonde november nittonhundrasextiotvå. Bilaga till protokollet För genomförandet av artikel 4.2 i protokollet om import till Europeiska ekonomiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna, har de höga fördragsslutande parterna beslutat att kvantiteten 2 miljoner ton oljeprodukter från Antillerna skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande: Tyskland 625.000 ton Den ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg 200.000 ton Frankrike 75.000 ton Italien 100.000 ton Nederländerna 1.000.000 ton BILAGA 18 Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, SOM BEAKTAR artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, SOM BEAKTAR artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, SOM BEAKTAR artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, SOM FÖRESATT SIG att gå vidare mot europeisk enhet, SOM AVSER att förena de tre gemenskaperna, SOM ÄR MEDVETNA OM att bildandet av gemensamma institutioner för gemenskapen bidrar till detta enande, HAR BESLUTAT att upprätta ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett: Hans majestät belgarnas konung Paul-Henri Spaak, vice premiärminister och utrikesminister; Förbundsrepubliken Tysklands president Kurt Schmücker, ekonomiminister; Franska republikens president Maurice Couve de Murville, utrikesminister; Italienska republikens president Amintore Fanfani, utrikesminister; Hans kungliga höghet storhertigen av Luxemburg Pierre Werner, premiärminister och utrikesminister; Hennes majestät drottningen av Nederländerna J. M. A. H. Luns, utrikesminister; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande. KAPITEL I EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD Artikel 1 Ett Europeiska gemenskapernas råd (i det följande kallat "rådet") upprättas härmed. Detta råd skall ersätta Europeiska kol- och stålgemenskapens "särskilda ministerråd", Europeiska ekonomiska gemenskapens råd och Europeiska atomenergigemenskapens råd. Det skall utöva de befogenheter och den behörighet som tilldelats dessa institutioner enligt bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt detta fördrag. Artikel 2 Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstaterna. Varje regering skall utse en av sina medlemmar att ingå i rådet. Ordförandeskapet skall utövas av varje medlemsstat i rådet sex månader åt gången enligt följande ordning mellan medlemsstaterna: Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna. Artikel 3 Rådet skall sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes initiativ eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen. Artikel 4 En kommitté som består av medlemsstaternas ständiga representanter skall ha till uppgift att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag som rådet ger den. Artikel 5 Rådet skall anta sin egen arbetsordning. Artikel 6 Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa löner, arvoden och pensioner för kommissionens ordförande och ledamöter, domstolens ordförande, domare, generaladvokater och justitiesekreterare. Rådet skall med samma majoritet också fastställa alla betalningar som görs i stället för sådan ersättning. Artikel 7 Artikel 27, artikel 28 första stycket, och artiklarna 29 och 30 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artiklarna 146, 147, 151 och 154 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, och artiklarna 116, 117, 121 och 123 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall upphöra att gälla. Artikel 8 1. Villkoren för utövandet av den behörighet som tilldelats "det särskilda ministerrådet" i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och i protokollet om stadgan för domstolen som är bifogat det fördraget skall ändras i enlighet med punkterna 2 och 3. 2. Artikel 28 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ändras enligt följande: a) Till bestämmelserna i tredje stycket, som lyder: "När detta fördrag kräver enhälligt beslut eller enhälligt samtycke, fordras samtliga rådsmedlemmars röster för beslutet eller samtycket." skall följande bestämmelser läggas: "Den omständigheten att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar emellertid inte att rådet fattar beslut som kräver enhällighet vid tillämpningen av artiklarna 21, 32, 32a, 78d och 78f i detta fördrag samt artikel 16, artikel 20 tredje stycket, artikel 28 femte stycket och artikel 44 i domstolens stadga." b) Till bestämmelserna i fjärde stycket, som lyder: "Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet, skall rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar. Denna majoritet skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta majoriteten av medlemsstaternas företrädare, inklusive rösten från företrädaren för en av de medlemsstater, som var och en svarar för minst en sjättedel av det totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen." skall följande bestämmelser läggas: "Emellertid skall för tillämpningen av de bestämmelser i artiklarna 78, 78b och 78d i detta fördrag, vilka kräver kvalificerad majoritet, rådsmedlemmarnas röster vägas enligt följande: Belgien 2, Tyskland 4, Frankrike 4, Italien 4, Luxemburg 1, Nederländerna 2. För beslut krävs minst tolv röster från minst fyra medlemmar." 3. Protokollet om stadgan för domstolen som är bifogat Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ändras enligt följande: a) Artiklarna 5 och 15 skall upphöra att gälla. b) Artikel 16 skall upphöra att gälla och skall ersättas med följande: "1.Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under ordförandens överinseende. 2.Rådet får på förslag av domstolen enhälligt besluta att biträdande referenter skall utses samt fastställa instruktion för dem. De biträdande referenterna får inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den domare som är referent. Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som har de juridiska kvalifikationer som behövs; de skall utses av rådet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar." c) Artikel 20 tredje stycket och artikel 28 femte stycket skall ändras genom tillägg av ordet "enhälligt" i slutet av varje stycke före orden "godkännande av rådet". d) Den första meningen i artikel 44 skall upphöra att gälla och ersättas med följande: "Domstolen skall fastställa sina rättegångsregler. Dessa skall underställas rådet för enhälligt godkännande." KAPITEL II EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Artikel 9 En Europeiska gemenskapernas kommission (i det följande kallad "kommissionen") upprättas härmed. Denna kommission skall ersätta Europeiska kol- och stålgemenskapens Höga myndighet, Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission och Europeiska atomenergigemenskapens kommission. Den skall utöva de befogenheter och den behörighet som tilldelats dessa institutioner enligt bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt detta fördrag. Artikel 10 1. Kommissionen skall bestå av nio ledamöter, som skall utses på grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas. Antalet ledamöter av kommissionen får ändras genom enhälligt beslut av rådet. Endast medborgare i medlemsstaterna får vara ledamöter av kommissionen. I kommissionen måste ingå minst en medborgare från varje medlemsstat. Dock får högst två ledamöter av kommissionen vara av samma nationalitet. 2. Ledamöterna av kommissionen skall i gemenskapernas allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Vid fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. De skall avhålla sig från varjehandling som är oförenlig med deras skyldigheter. Varje medlemsstat förbinder sig att respektera denna princip och att inte söka påverka kommissionens ledamöter när de utför sina uppgifter. Ledamöterna av kommissionen får inte under sin ämbetstid utöva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de tillträder avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Om dessa förpliktelser åsidosätts får domstolen, på begäran av rådet eller kommissionen, allt efter omständigheterna besluta antingen att den berörda ledamoten skall avsättas från ämbetet enligt artikel 13 eller berövas rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe. Artikel 11 Ledamöterna av kommissionen skall utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. Deras mandattid är fyra år. Mandatet kan förnyas. Artikel 12 En kommissionsledamots ämbete skall, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär sitt entledigande eller avsätts. För den avgående ledamotens återstående mandattid skall en ersättare utses. Rådet får enhälligt besluta att någon ersättare inte behöver utses. En ledamot av kommissionen skall kvarstå i ämbetet till dess en ersättare utsetts, utom i fall av avsättning från ämbetet enligt artikel 13. Artikel 13 Om en ledamot av kommissionen inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av rådet eller kommissionen avsätta honom. Artikel 14 Kommissionens ordförande och tre vice ordförande skall utses bland kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får förnyas.Utom i de fall då hela kommissionen nytillsätts skall sådana utnämningar ske sedan kommissionen hörts. Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår, avsätts eller avlider, skall ersättare utses för den återstående mandattiden i enlighet med bestämmelserna ovan. Artikel 15 Rådet och kommissionen skall samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete. Artikel 16 Kommissionen skall anta sin arbetsordning för att säkerställa att både den själv och dess avdelningar fullgör sina uppgifter i enlighet med Fördragen om upprättande av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt detta fördrag. Den skall se till att arbetsordningen offentliggörs. Artikel 17 Kommissionen skall fatta sina beslut med en majoritet av det antal ledamöter som anges i artikel 10. Kommissionen kan sammanträda med giltig verkan endast om det antal ledamöter som fastställts i arbetsordningen är närvarande. Artikel 18 Kommissionen skall årligen, senast en månad före öppnandet av församlingens session, offentliggöra en allmän rapport om gemenskapernas verksamhet. Artikel 19 Artiklarna 156-163 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, artiklarna 125-133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen och artiklarna 9-13, artikel 16 tredje stycket,artikel 17 och artikel 18 sjätte stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall upphöra att gälla. KAPITEL III FINANSIELLA BESTÄMMELSER Artikel 20 1. Europeiska kol- och stålgemenskapens administrations- utgifter och motsvarande inkomster, Europeiska ekonomiska gemenskapens inkomster och utgifter samt Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter, med undantag för Försörjningsbyråns och de gemensamma företagens inkomster och utgifter samt sådana inkomster och utgifter som skall tas upp i Europeiska atomenergi- gemenskapens forsknings- och investeringsbudget, skall tas upp i Europeiska gemenskapernas budget enligt bestämmelserna i fördragen om upprättandet av de tre gemenskaperna. Denna budget, som skall vara balanserad i fråga om inkomster och utgifter, skall ersätta Europeiska kol- och stålgemenskapens administrationsbudget, Europeiska ekonomiska gemenskapens budget och Europeiska atomenergi- gemenskapens driftbudget. 2. Den del av utgifterna som täcks av de avgifter som avses i artikel 49 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall fastställas till 18 miljoner beräkningsenheter. Från och med det budgetår som börjar den 1 januari 1967 skall kommissionen varje år förelägga rådet en rapport och med denna rapport som grund skall rådet pröva om det på grund av ändringar i gemenskapernas budget finns anledning att justera denna siffra. Rådet skall besluta med samma majoritet som fastställts i artikel 28 fjärde stycket första meningen i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Justeringen skall göras på grundval av en bedömning av utvecklingen av de utgifter som beror på tillämpningen av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. 3. Den del av de avgifter som är avsedda att täcka utgifterna i gemenskapernas budget skall vid budgetens genomförande fördelas av kommissionen enligt den tidsplan, som anges i de finansförordningar som antagits på grundval av artikel 209 b i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 183 b i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och enligt vilken medlemsstaterna skall betala in sina bidrag. Artikel 21 Artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande: "Artikel 78 1. Gemenskapens budgetår skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. 2. Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för Höga myndigheten, inklusive sådana som hänför sig till den rådgivande kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för domstolen, församlingen och rådet. 3. Var och en av gemenskapens institutioner skall upprätta en beräkning över sina administrations- utgifter. Höga myndigheten skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt förslag till administrationsbudget. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget till bud- get senast den 30 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget 4. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa förslaget till administrationsbudget och sedan överlämna det till församlingen. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen senast den 31 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen har rätt att föreslå rådet ändringar i förslaget till administrationsbudget. 5. Om församlingen inom en månad efter att ha förelagts förslaget till administrationsbudget har godkänt detta, eller inte har framfört sin åsikt för rådet, skall administrationsbudgeten anses som slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har lagt fram ändringsförslag, skall förslaget till administrations- budget tillsammans med de framlagda ändrings- förslagen överlämnas till rådet. Rådet skall diskutera förslaget med Höga myndigheten, och vid behov med övriga berörda institutioner, och skall slutligen med kvalificerad majoritet anta administrationsbudgeten. 6. Det slutgiltiga antagandet av administrations- budgeten medför en befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot motsvarande inkomster enligt artikel 49. Artikel 78a Administrationsbudgeten skall upprättas i den beräkningsenhet som fastställs enligt bestämmelserna i den budgetförordning som antagits enligt artikel 78f. De utgifter som anges i administrationsbudgeten skall beviljas för ett budgetår om inte annat följer av bestämmelserna i den budgetförordning som antagits enligt artikel 78f. I enlighet med bestämmelserna i artikel 78f får anslag - förutom sådana som rör personalutgifter - som inte utnyttjats vid budgetårets slut endast föras över till nästföljande budgetår. Anslagen skall delas in i olika grupper med hänsyn till sin art eller sitt ändamål och även delas in i underavdelningar så långt det är nödvändigt i enlighet med den budgetförordning som fastställts enligt artikel 78f. Församlingens, rådets, Höga myndighetens och domstolens utgifter skall tas upp i särskilda delar av administrationsbudgeten. Detta hindrar dock inte en särskild ordning för vissa gemensamma utgifter. Artikel 78b 1.Om administrationsbudgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det föregående budgetåret användas varje månad för en avdelning eller en underavdelning i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 78f; detta arrangemang skall dock inte få till följd att Höga myndigheten får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det förslag till administrations- budget som är under utarbetande. Höga myndigheten har befogenhet och är förpliktad att kräva in avgifter till ett belopp som motsvarar anslagen för föregående budgetår men får inte överskrida det belopp som framkommit då budgetförslaget antogs. 2.Under förutsättning att övriga villkor i punkt 1 iakttas, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter som överstiger en tolftedel. Befogenhet och förpliktelse att ta upp avgifter kan anpassas till detta. Artikel 78c Höga myndigheten skall genomföra administrations- budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 78f. Budgetförordningen skall innehålla närmare bestämmelser om hur varje institution skall medverka när dess egna utgifter effektueras. Höga myndigheten får inom budgeten föra över anslag från en avdelning till en annan och från en underavdelning till en annan, inom de gränser och på de villkor som anges i budgetförordningen. Artikel 78d Räkenskaperna över samtliga administrativa utgifter som avses i artikel 78.2, samt administrativa inkomster och inkomster som härrör från skatt som för gemenskapens räkning tas ut på tjänstemäns och övriga anställdas löner och arvoden, skall granskas av en revisionskommitté som består av revisorer, vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas; en av dem skall vara ordförande. Rådet skall enhälligt bestämma antalet revisorer. Revisionskommitténs revisorer och ordförande skall genom enhälligt beslut av rådet utses för en tid av fem år. Deras ersättning skall genom beslut med kvalificerad majoritet bestämmas av rådet. Syftet med granskningen, som skall grundas på bokföringsmaterial, och om nödvändigt ske på platsen, skall vara att fastställa att alla inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och att den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Efter varje budgetårs slut skall revisionskommittén sammanställa en rapport som skall antas av en majoritet av dess ledamöter. Höga myndigheten skall årligen till rådet och församlingen tillsammans med revisionskommitténs rapport överlämna en redovisning för hur administrationsbudgeten genomförts under det föregående budgetåret. Höga myndigheten skall till dem också överlämna en redovisning för gemenskapens tillgångar och skulder inom administrationsbudgetens område. Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet bevilja Höga myndigheten ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens genomförande. Rådet skall underrätta församlingen om sitt beslut. Artikel 78e Rådet skall utse en revisor som skall tjänstgöra i tre år; han skall årligen upprätta en rapport som skall ange om Höga myndighetens bokföring och ekonomiska förvaltning har varit formellt riktig; rapporten skall inte omfatta poster som avser administrativa utgifter enligt artikel 78.2, administrativa inkomster eller inkomster som härrör från skatt som för gemenskapens räkning tas ut på tjänstemäns och övriga anställdas löner och arvoden. Han skall upprätta denna rapport senast sex månader efter det budgetår räkenskaperna hänför sig till och skall överlämna den till Höga myndigheten och rådet. Höga myndigheten skall överlämna rapporten till församlingen. Revisorn skall fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Revisorns ämbete är oförenligt med alla andra ämbeten vid någon av gemenskapernas institutioner eller enheter, förutom det som ledamot av revisionskommittén som anges i artikel 78d. Hans mandat kan förnyas. Artikel 78f Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från Höga myndigheten: a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare bestämmelser om administrations- budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision, b) bestämma regler för utanordnares och räkenskapsförares ansvar och lämplig ordning för kontroll." Artikel 22 En revisionskommitté för de Europeiska gemenskaperna upprättas härmed. Denna revisionskommitté skall ersätta revisionskommittéerna för Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Revisionskommittén skall, på de villkor som fastställts i fördragen om upprättandet av de tre gemenskaperna, utöva de befogenheter och den behörighet som tilldelats dessa organ i nämnda fördrag. Artikel 23 Artikel 6 i konventionen om vissa gemensamma institutioner för Europeiska gemenskaperna skall upphöra att gälla. KAPITEL IV Tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna Artikel 24 1. Tjänstemän och övriga anställda i Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen skall den dag då detta fördrag träder i kraft bli tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och ingå i gemenskapernas enhetliga administration. Rådet skall, på förslag från kommissionen och efter att ha hört övriga berörda institutioner, med kvalificerad majoritet fastställa tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i gemenskaperna. 2. Artikel 7 tredje stycket i konventionen om övergångsbestämmelser som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 212 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 186 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall upphöra att gälla. Artikel 25 Till dess att de enhetliga tjänsteföreskrifter och de enhetliga anställningsvillkor som anges i artikel 24 och det protokoll som fogats till detta fördrag träder i kraft gäller förde tjänstemän och övriga anställda som anställts före ikraftträdandet av detta fördrag fortfarande de bestämmelser som tidigare gällde för dem. Till dess att de enhetliga tjänsteföreskrifter och de enhetliga anställningsvillkor som anges i artikel 24 samt de förordningar som utfärdas i enlighet med artikel 13 i det protokoll som fogats till detta fördrag antagits, skall de bestämmelser som är tillämpliga på tjänstemän och övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen gälla för de tjänstemän och övriga anställda som anställts från och med den dag som detta fördrag träder i kraft. Artikel 26 Artikel 40 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande: "Domstolen skall också vara behörig att besluta om ersättning som skall betalas av gemenskapen vid skada orsakad genom ett personligt fel av en tjänsteman i gemenskapen under tjänsteutövning. Tjänstemännens personliga ansvar gentemot gemenskapen regleras i deras tjänsteföreskrifter eller i de anställningsvillkor som gäller för dem." KAPITEL V Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Artikel 27 1. Artikel 22 första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 139 första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 109 första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande: "Församlingen skall hålla en årlig session. Den skall sammanträda utan särskild kallelse den andra tisdagen i mars."2. Artikel 24 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande: "Om ett förslag om misstroendevotum läggs fram rörande Höga myndighetens verksamhet, får församlingen inte ta ställning till förslaget förrän tidigast tre dagar efter det att detta framlagts och endast genom öppen omröstning." Artikel 28 Europeiska gemenskaperna skall, på de villkor som anges i ett särskilt protokoll fogat till detta fördrag, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. Detsamma skall gälla för Europeiska investeringsbanken. Artikel 76 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 218 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 191 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen samt de protokoll om immunitet och privilegier som är fogade till dessa tre fördrag, artikel 3 fjärde stycket och artikel 14 andra stycket i protokollet om stadgan för domstolen som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och artikel 28.1 andra stycket i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga som är fogad till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall upphöra att gälla. Artikel 29 Den behörighet som tilldelats rådet genom artiklarna 5, 6, 10, 12, 13, 24, 34 och 35 i detta fördrag och genom det protokoll som har fogats till detta fördrag skall utövas i enlighet med de föreskrifter som fastställts i artiklarna 148-150 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artiklarna 118-120 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikel 30 Bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen som avser domstolens behörighet och utövandet av denna behörighet skall vara tillämpliga på bestämmelserna i detta fördrag och det protokoll som är fogattill detta fördrag, med undantag för de som utgör ändringar av artiklar i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, för vilka bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen även fortsättningsvis skall tillämpas. Artikel 31 Rådet skall börja sin verksamhet den dag då detta fördrag träder i kraft. Den dagen skall posten som rådets ordförande innehas av den ledamot av rådet som i enlighet med de föreskrifter som fastställts i Fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergi- gemenskapen skulle ha innehaft posten som rådets ordförande i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen; detta gäller för hans återstående ämbetstid. När ämbetstiden är slut skall posten som ordförande innehas av medlemsstaterna i den ordning som fastställts i artikel 2 i detta fördrag. Artikel 32 1. Till dess att Fördraget om en enda europeisk gemenskap träder i kraft, eller som längst tills dess att tre år har förflutit efter det att kommissionens ledamöter har utsetts, skall kommissionen bestå av 14 ledamöter. Under denna tid får inte fler än tre ledamöter ha samma nationalitet. 2. Ordföranden, vice ordföranden och kommissionens ledamöter skall utses när detta fördrag träder i kraft. Kommissionen skall börja sin verksamhet den femte dagen efter det att dess ledamöter utsetts. Samtidigt skall ämbetstiden för ledamöterna av Höga myndigheten, Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission och Europeiska atomenergigemenskapens kommission upphöra. Artikel 33 Den ämbetstid för kommissionens ledamöter som anges i artikel 32 skall upphöra den dag som anges i artikel 32.1. De ledamöter av kommissionen som avses i artikel 10 skall utses senast en månad före den dagen. Om någon av dessa utnämningar inte görs inom den fastställda tiden skall bestämmelserna i artikel 12 tredjestycket inte vara tillämpliga på den ledamot som - av ledamöter med samma nationalitet - har haft den kortaste tjänstetiden som ledamot av en kommission eller Höga myndigheten, eller på den yngsta av dessa ledamöter om två eller flera ledamöter har haft lika lång tjänstetid. Bestämmelserna i artikel 12 tredje stycket skall dock förbli tillämpliga på alla ledamöter med samma nationalitet, om en ledamot med den nationaliteten, före den dag som fastställts i artikel 32.1, har upphört att utöva sitt ämbete utan att någon ersättare har utsetts. Artikel 34 Rådet skall enhälligt besluta om den ekonomiska regleringen för de tidigare ledamöter av Höga myndigheten, Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission och Europeiska atomenergigemenskapens kommission som, efter det att deras uppdrag till följd av artikel 32 har upphört, inte har blivit utsedda till ledamöter av kommissionen. Artikel 35 1. Den första gemenskapsbudgeten skall upprättas och antas för det budgetår som börjar den 1 januari efter det att detta fördrag träder i kraft. 2. Om detta fördrag träder i kraft före den 1 juli 1965 skall den preliminära beräkningen av Europeiska kol- och stålgemenskapens administrationsutgifter som löper ut den 1 juli förlängas till den 31 december samma år. De medel som anslagits i denna preliminära beräkning skall ökas proportionellt om inte rådet med kvalificerad majoritet fattar ett avvikande beslut. Om detta fördrag träder i kraft efter den 20 juni 1965, skall rådet enhälligt och på förslag från kommissionen ta de beslut som behövs. Därvid skall hänsyn tas till behovet att säkerställa att gemenskapernas verksamhet fungerar tillfredsställande och att den första gemenskapsbudgeten antas så tidigt som möjligt. Artikel 36 Ordföranden och ledamöterna av Europeiska ekonomiska gemenskapens respektive Europeiska atomenergigemenskapens revisionskommitté skall vara ordförande och ledamöter av Europeiska gemenskapernas revisionskommitté när detta fördrag träder i kraft och för återstoden av den ämbetstid de tidigare har utsetts till. Den revisor som till dess att detta fördrag träder i kraft utför sitt arbete enligt artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall för återstoden av den ämbetstid han tidigare har utsetts till utföra sitt arbete som revisor enligt artikel 78e i samma fördrag. Artikel 37 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 216 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, artikel 189 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och artikel 1 andra stycket i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, skall företrädarna för medlemsstaternas regeringar enhälligt fastställa de bestämmelser som behövs för att lösa vissa särskilda problem vad avser Storhertigdömet Luxemburg, vilka uppstår på grund av upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna. Det beslut som företrädarna för medlemsstaternas regeringar fattar skall träda i kraft samma dag som detta fördrag. Artikel 38 Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering. Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Artikel 39 Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos den Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater. Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag. Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem. Pour Sa Majesté le roi des Belges Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen Paul-Henri Spaak Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland Kurt Schmücker Pour le président de la République française Maurice Couve de Murville Per il Presidente della Repubblica italiana Amintore Fanfani Pour Son Altesse Royale le grand-duc de Luxembourg Pierre Werner Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden J. M. A. H. Luns PROTOKOLL OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, skall dessa gemenskaper och Europeiska investeringsbanken åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorium som behövs för att de skall kunna utföra sina uppgifter, HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta fördrag. KAPITEL I Europeiska gemenskapernas egendom, medel, tillgångar och transaktioner Artikel 1 Gemenskapernas lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapernas egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder. Artikel 2 Gemenskapernas arkiv skall vara okränkbara. Artikel 3 Gemenskaperna, deras tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter. Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när gemenskaperna för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskaperna snedvrids. Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster. Artikel 4 Gemenskaperna skall vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras - vare sig detta sker mot betalning eller inte - inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering. Gemenskaperna skall också vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av gemenskapernas publikationer. Artikel 5 Europeiska kol- och stålgemenskapen får inneha valutor av alla slag och får ha konton i vilken valuta som helst. KAPITEL II Meddelanden och identitetshandlingar Artikel 6 Vad avser gemenskapernas officiella meddelanden och översändandet av alla deras dokument skall gemenskapernas institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar. Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som gemenskapernas institutioner skickar får inte censureras. Artikel 7 1. Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av ordförandena för gemenskapernas institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i gemenskapernas institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de villkor som fastställts i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna. Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium. 2. Bestämmelserna i artikel 6 i protokollet om Europeiska kol- och stålgemenskapens immunitet och privilegier skall dock även fortsättningsvis vara tillämpliga på de av institutionernas ledamöter, medlemmar och anställda som den dag då detta fördrag träder i kraft besitter en sådan identitetshandling som föreskrivs i den artikeln, till dess att bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga. KAPITEL III Församlingens ledamöter Artikel 8 Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mötesplats. Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll, a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag, b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag. Artikel 9 Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. Artikel 10 Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta: a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land, b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring. Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från församlingens mötesplats. Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet. KAPITEL IV Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i Europeiska gemenskapernas institutioner Artikel 11 Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapernas institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader. Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapernas rådgivande organ. KAPITEL V Tjänstemän och anställda i Europeiska gemenskaperna Artikel 12 Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och övriga anställda i gemenskaperna a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de anställdas ansvar gentemot gemenskaperna, och dels domstolens behörighet att döma i tvister mellan gemenskaperna och deras tjänstemän och övriga anställda; de skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört, b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar, c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer, d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga, e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga. Artikel 13 Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag från kommissionen har fastställt. De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskaperna. Artikel 14 Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapernas medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om. Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer. Artikel 15 Rådet skall enhälligt och på förslag från kommissionen fastställa ordningen för sociala förmåner för gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda. Artikel 16 Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket och artikel 14 helt eller delvis skall tillämpas på.Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper. KAPITEL VI Immunitet och privilegier för tredje lands beskickningar ackrediterade hos Europeiska gemenskaperna Artikel 17 Den medlemsstat på vars territorium gemenskaperna har sitt säte skall bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskaperna immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja. KAPITEL VII Allmänna bestämmelser Artikel 18 Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda om det ligger i gemenskapernas intresse. Var och en av gemenskapernas institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse. Artikel 19 Gemenskapernas institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Artikel 20 Artiklarna 12-15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter. Artikel 21 Artiklarna 12-15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollen om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater. Artikel 22 Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga. Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter vid de tillfällen då dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll. Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem. Paul-Henri SPAAK Kurt SCHMÜCKER Maurice COUVE DE MURVILLE Amintore FANFANI Pierre WERNER J. M. A. H. LUNS BILAGA 19 Fördrag den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, som beaktar artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, som beaktar artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, som beaktar artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, som finner att gemenskaperna kommer att förfoga över egna medel för att täcka sina kostnader, som finner att det krävs en ökning av församlingens befogenheter i fråga om budgeten då medlemsstaternas finansiella bidrag ersätts med gemenskapernas egna medel, som är beslutna att låta församlingen ingående delta i tillsynen av genomförandet av gemenskapernas budget, har beslutat att ändra vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG Pierre Harmel, utrikesminister; FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT Walter Scheel, utrikesminister; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Maurice Schumann, utrikesminister; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Aldo Moro, utrikesminister; HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG Gaston Thorn, utrikes- och utrikeshandelsminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA H. J. de Koster, statssekreterare i utrikesministeriet; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS OM följande: KAPITEL I Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen Artikel 1 Artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 78 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för Höga myndigheten, inbegripet sådana som hänför sig till rådgivande kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för domstolen, församlingen och rådet. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina administrationsutgifter. Höga myndigheten skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt förslag till administrationsbudget. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget till administrationsbudget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och överlämna det till församlingen. 4. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen har rätt att, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter, ändra budgetförslaget och att, genom beslut med en absolut majoritet av de avgivna rösterna, föreslå rådet ändringar i budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta, är administrations- budgeten slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte heller föreslagit ändringar i detta, skall administrationsbudgeten anses vara slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna eller ändringsförslagen överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt med Höga myndigheten om förslaget till administrationsbudget och vid behov med övriga berörda institutioner får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje ändring som har antagits av Församlingen och med samma majoritet besluta om församlingens ändringsförslag. Förslaget till administrationsbudget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet har godkänt. Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har modi- fierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om de ändrings- förslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall administrations- budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av ändringarna och om att ändringsför- slagen har godkänts. Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag inte har godkänts, skall budgetförslaget åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen om resultatet av sina överväganden. 6. Inom 15 dagar efter det att förslaget till administrationsbudget förelagts församlingen skall församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens ändringar som vidtagits av rådet och anta administrationsbudgeten i enlighet därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom denna frist skall administrationsbudgeten anses slutgiltigt antagen. 7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall församlingens ordförande förklara att administrationsbudgeten blivit slutgiltigt antagen. 8. För samtliga utgifter, utom sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall årligen fastställas en maximal procentuell ökning i förhållande till utgifter av samma slag under det innevarande året. Höga myndigheten skall efter samråd med kommittén för konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna maximala procentsats beroende på - volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen, - den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar, och - utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående budgetåret. Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas om den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att rätta sig efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer av bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt. Om den procentuella ökningen i det förslag till administrationsbudget som upprättats av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får församlingen då det utövar sin ändringsrätt ytterligare öka den totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den maximala procentsatsen. Om i undantagsfall församlingen, rådet eller Höga myndigheten anser att gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i denna punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en annan procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut skall fattas av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna. 9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter. 10. Det slutgiltiga antagandet av administrationsbudgeten medför en befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot motsvarande inkomster enligt artikel 49." Artikel 2 Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen: "Artikel 78a Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 78 skall följande bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret 1975: 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för Höga myndigheten, inbegripet sådana som hänför sig till rådgivande kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för domstolen, församlingen och rådet. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina administrationsutgifter. Höga myndigheten skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt förslag till administrationsbudget. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget till administrationsbudget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa förslaget till administrationsbudget och överlämna det till församlingen. 4. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i budget förslaget. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några ändringar i budgetförslaget, skall administrationsbudgeten anses slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall budgetförslaget tillsammans med de föreslagna ändringarna överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt om administrationsbudgeten med Höga myndigheten och vid behov med övriga berörda myndigheter skall rådet, inom 30 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget, anta administrationsbudgeten på följande villkor. Om en av församlingen föreslagen ändring inte resulterar i någon ökning av en institutions totala utgifter, framför allt beroende på att den ökning av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera föreslagna ändringar som i motsvarande grad minskar utgifterna, får rådet med kvalificerad majoritet avslå ändrings- förslaget. Om något avslagsbeslut inte fattas, skall ändringsförslaget anses godkänt. Om en ändring som föreslagits av församlingen resulterar i en ökning av en institutions totala utgifter, måste rådet besluta med kvalificerad majori- tet för att godkänna den föreslagna ändringen. Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i förslaget till administrationsbudget stå kvar eller fastställa ett annat belopp. 6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall rådets ordförande förklara att administrationsbudgeten har blivit slutgiltigt antagen. 7. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter. 8. Det slutgiltiga antagandet av administrationsbudgeten medför en befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot motsvarande inkomster enligt artikel 49." Artikel 3 Artikel 78d sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Rådet och församlingen skall bevilja Höga myndigheten ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens genomförande. I detta syfte skall rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen i tur och ordning granska revisionskommitténs rapport. Höga myndigheten har beviljats ansvarsfrihet först sedan rådet och församlingen har fattat sina beslut." KAPITEL II Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Artikel 4 Artikel 203 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 203 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och överlämna det till församlingen. 4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess ledamöter ändra budgetförslaget och att genom beslut med en absolut majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte heller föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna eller ändringsförslagen överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid behov med övriga berörda institutioner får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje ändring som har antagits av församlingen och med samma majoritet besluta om församlingens ändringsförslag. Budgetförslaget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet har godkänt. Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts. Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag inte har godkänts, skall budgetförslaget åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen om resultatet av sina överväganden. 6. Inom 15 dagar efter det att budgetförslaget förelagts församlingen skall församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens ändringar som vidtagits av rådet och anta budgeten i enlighet därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom denna frist skall budgeten anses slutgiltigt antagen. 7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall församlingens ordförande förklara att budgeten blivit slutgiltigt antagen. 8. För samtliga utgifter utom sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall årligen fastställas en maximal procentuell ökning i förhållande till utgifter av samma slag under det innevarande året. Kommissionen skall efter samråd med kommittén för konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna maximala procentsats beroende på - volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inomgemenskapen, - den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,och - utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregåendebudgetåret. Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas om den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att rätta sig efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer av bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt. Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får församlingen då det utövar sin ändringsrätt ytterligare öka den totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den maximala procentsatsen. Om i undantagsfall församlingen, rådet eller kommissionen anser att gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i denna punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en annan procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut skall fattas av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna. 9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter. Artikel 5 Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen: "Artikel 203a Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 203 skall följande bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret 1975: 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och överlämna det till församlingen. 4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i budgetförslaget. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några ändringar i budget- förslaget, skall budgeten avses slutgiltigt antagen.Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall budgetförslaget tillsammans med de föreslagna ändringarna överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt om budgeten med kommissionen och vid behov med övriga berörda myndigheter skall rådet, inom 30 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget, anta budgeten på följande villkor. Om en av församlingen föreslagen ändring inte resulterar i någon ökning av en institutions totala utgifter, framför allt beroende på att den ökning av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera föreslagna ändringar som i motsvarande grad minskar utgifterna, får rådet med kvalificerad majoritet avslå ändrings- förslaget. Om något avslagsbeslut inte fattas, skall ändringsförslaget anses godkänt. Om en ändring som föreslagits av församlingen resulterar i en ökning av en institutions totala utgifter, måste rådet besluta med kvalificerad majoritet för att godkänna den föreslagna ändringen. Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i budgetförslaget stå kvar eller fastställa ett annat belopp. 6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall rådets ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt antagen. 7. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter." Artikel 6 Artikel 206 sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Rådet och församlingen skall bevilja kommissionen ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande. I detta syfte skall rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen i tur och ordning granska revisionskommitténs rapport. Kommissionen har beviljats ansvarsfrihet först sedan rådet och församlingen har fattat sina beslut." KAPITEL III Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen Artikel 7 Artikel 177 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 177 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. Med budget avses i denna artikel driftbudgeten och forsknings- och investeringsbudgeten. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och överlämna det till församlingen. 4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess ledamöter ändra budgetförslaget och att genom beslut med en absolut majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte heller föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna eller ändringsförslagen överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid behov med övriga berörda institutioner får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje ändring som har antagits av församlingen och med samma majoritet besluta om församlingens ändringsförslag. Budgetförslaget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet har godkänt. Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts. Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag inte har godkänts, skall budgetförslaget åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen om resultatet av sina överväganden. 6. Inom 15 dagar efter det att budgetförslaget förelagts församlingen skall församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens ändringar som vidtagits av rådet och anta budgeten i enlighet därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom denna frist skall budgeten anses slutgiltigt antagen. 7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall försam- lingens ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt antagen. 8. För samtliga utgifter utom sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall årligen fastställas en maximal procentuell ökning i förhållande till utgifter av samma slag under det innevarande året. Kommissionen skall efter samråd med kommittén för konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna maximala procentsats beroende på - volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemen-skapen, - den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar, och - utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående budgetåret. Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas om den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att rätta sig efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer av bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt. Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får församlingen då det utöver sin ändringsrätt ytterligare öka den totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den maximala procentsatsen. Om i undantagsfall församlingen, rådet eller kommissionen anser att gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i denna punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en annan procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut skall fattas av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna. 9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter. Artikel 8 Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen: "Artikel 177a Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 177 skall följande bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret 1975: 1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. Med budget avses i denna artikel driftbudgeten och forsknings- och investeringsbudgeten. 2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter. 3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära budgetförslaget. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och överlämna det till församlingen. 4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i budgetförslaget. Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några ändringar i budgetför- slaget, skall budgeten anses slutgiltigt antagen. Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall budget- förslaget tillsammans med de föreslagna ändringarna överlämnas till rådet. 5. Efter att ha överlagt om budgeten med kommissionen och vid behov med övriga berörda myndigheter skall rådet, inom 30 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget, anta budgeten på följande villkor. Om en av församlingen föreslagen ändring inte resulterar i någon ökning av en institutions totala utgifter, framför allt beroende på att den ökning av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera föreslagna ändringar som i motsvarande grad minskar utgifterna, får rådet med kvalificerad majoritet avslå ändrings- förslaget. Om något avslagsbeslut inte fattas, skall ändringsförslaget anses godkänt. Om en ändring som föreslagits av församlingen resulterar i en ökning av en institutions totala utgifter, måste rådet besluta med kvalificerad majori- tet för att godkänna den föreslagna ändringen. Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i budgetförslaget stå kvar eller fastställa ett annat belopp. 6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall rådets ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt antagen. 7. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter." Artikel 9 Artikel 180 sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser: "Rådet och församlingen skall bevilja kommissionen ansvarsfrihet beträffande genomförandet av var och en av budgetarna. I detta syfte skall rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen i tur och ordning granska revisionskommitténs rapport. Kommissionen har beviljats ansvarsfrihet först sedan rådet och församlingen har fattat sina beslut." KAPITEL IV Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna Artikel 10 Artikel 20.1 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med följande bestämmelser: "1. Europeiska kol- och stålgemenskapens administrations- utgifter och motsvarande inkomster, Europeiska ekonomiska gemenskapens inkomster och utgifter samt Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter med undantag för Försörjningsbyråns och de gemensamma företagens inkomster och utgifter, skall tas upp i Europeiska gemenskapernas budget enligt bestämmel- serna i fördragen om upprättandet av de tre gemenskaperna. Denna budget, som skall vara balanserad i fråga om inkomster och utgifter, skall ersätta Europeiska kol- och stålgemenskapens administrationsbudget, Europeiska ekonomiska gemenskapens budget och Europeiska atomenergigemenskapens driftbudget och forsknings- och investeringsbudget." KAPITEL V Slutbestämmelser Artikel 11 Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering. Artikel 12 Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om emellertid inte alla signatärstater före sistnämnda dag har gjort den anmälan som föreskrivs i artikel 7 i beslutet av den 21 april 1970 om att ersätta finansiella bidrag från medlemsstaterna med gemenskapernas egna medel, träder detta fördrag i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att den sista anmälan har tagits emot. Om detta fördrag träder i kraft under pågående budgetförfarande, skall rådet efter att ha hört kommissionen vidta de åtgärder som behövs för att underlätta tillämpningen av fördraget på den återstående delen av budgetförfarandet. Artikel 13 Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag. Som skedde i Luxemburg den tjugoandra april nittonhundrasjuttio. Pour Sa Majesté le roi des Belges Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen Pierre HARMEL Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland Walter SCHEEL Pour le Président de la République française Maurice SCHUMANN Per il Presidente della Repubblica italiana Aldo MORO Pour Son Altesse Royale le grand-duc de Luxembourg Gaston THORN Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden H. J. DE KOSTER BILAGA 20 Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen FÖRDRAG mellan KONUNGARIKET BELGIEN, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, FRANSKA REPUBLIKEN, ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, Europeiska gemenskapernas medlemsstater, KONUNGARIKET DANMARK, IRLAND, KONUNGARIKET NORGE, och FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen Hans Majestät Belgarnas Konung, Hennes Majestät Drottningen av Danmark, Förbundsrepubliken Tysklands president, Franska republikens president, Irlands president, Italienska republikens president, Hans Kungliga Höghet Storhertigen av Luxemburg, Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna, Hans Majestät Konungen av Norge, Hennes Majestät Drottningen av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, som är förenade i sin önskan att fortsätta förverkligandet av de mål som uppställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, som är fast beslutna att i dessa fördrags anda, på den grund som redan lagts, skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, som beaktar att artikel 237 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 205 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ger europeiska stater möjlighet att bli medlemmar i dessa gemenskaper, som beaktar att Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har ansökt om medlemskap i dessa gemenskaper,som beaktar att Europeiska gemenskapernas råd, efter att ha erhållit kommissionens yttrande, har förklarat sig positivt till upptagandet av dessa stater, har beslutat att genom ett gemensamt avtal fastställa villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar som skall göras av fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG G. Eyskens, premiärminister; P. Harmel, utrikesminister; ambassadör J. van der Meulen, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK J.O. Krag, premiärminister; I. N_rgaard, utrikesekonomiminister; J. Christensen, chef för departementet för utrikesekonomi, utrikesministeriet; FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT W. Scheel, utrikesminister; ambassadör H.-G. Sachs, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT M. Schumann, utrikesminister; ambassadör J.-M. Boegner, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna; IRLANDS PRESIDENT J. A. Lynch, premiärminister; P. J. Hillery, utrikesminister; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT E. Colombo, premiärminister; A. Moro, utrikesminister; ambassadör G. Bombassei Frascani de Vettor, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG G. Thorn, utrikesminister; ambassadör J. Dondelinger, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA W. K. N. Schmelzer, utrikesminister; T. E. Westerterp, statssekreterare, utrikesministeriet; ambassadör E. M. J. A. Sassen, ständig representant vid Europeiska gemenskaperna; HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV NORGE T. Bratteli, premiärminister; A. Cappelen, utrikesminister; S. Chr. Sommerfelt, utomordentlig och befullmäktigad ambassadör; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND Edward Heath, MBE, MP, premiärminister, förste skattkammarlord, minister för civilförvaltningen; Sir Alec Douglas-Home, KT, MP, utrikesminister; Geoffrey Rippon, QC, MP, kansler för hertigdömet Lancaster som, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande. Artikel 1 1. Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland blir härmed medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen och avtalsslutande parter i fördragen om upprättandet av dessa gemenskaper, i den lydelse fördragen har genom ändringar och tillägg. 2. Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergi- gemenskapen som därigenom blir nödvändiga fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta fördrag. De bestämmelser i akten som rör Europeiska ekono- miska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen utgör en integrerad del av detta fördrag. 3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser och om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutioner skall, såsom de fastställs i de fördrag som avses i punkt 1, tillämpas på detta fördrag. Artikel 2 Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering senast den 31 december 1972. Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 1973, förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före denna dag och att alla instrument för anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen deponeras på denna dag. Om de stater som avses i artikel 1.1 inte alla har deponerat sina ratifikations- och anslutningsinstrument i tid, skall fördraget ändå träda i kraft för de stater som har deponerat sina instrument. Europeiska gemenskapernas råd skall i så fall genast genom ett enhälligt beslut fastställa vilka anpassningar som till följd av detta måste göras av artikel 3 i detta fördrag och artiklarna 14, 16, 17, 19, 20, 23, 129, 142, 143, 155 och 160 i akten om anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen, av bestämmelserna i bilaga I till denna akt om olika kommittéers sammansättning och funktion samt av artiklarna 5 och 8 i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga. Rådet kan även, genom ett enhälligt beslut, upphäva eller anpassa de bestämmelser i den nämnda akten som uttryckligen hänvisar till en stat som inte har deponerat sina ratifikations- och anslutningsinstrument. Artikel 3[1] Detta fördrag, upprättat i ett enda original på danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska, norska och tyska språken, varav de danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska och tyska texterna alla är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater. _____________________ 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 1 i anpassningsbeslutet. Til bekræftelse heraf har undertegnede befuldmægtigede underskrevet denne Traktat. Zu Urkund dessen haben die unterzeichneten Bevollmächtigten ihre Unterschriften unter diesen Vertrag gesetzt. In witness whereof, the undersigned Plenipotentiaries have affixed their signatures below this Treaty. En foi de quoi, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leurs signatures au bas du présent traité. Dá fhianú sin, chuir na Lánchumhachtaigh thíos-sínithe a lámh leis an gConradh seo. In fede di che, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme in calce al presente trattato. Ten blijke waarvan de ondergetekende gevolmachtigden hun handtekening onder dit Verdrag hebben gesteld. Til bekreftelse herav har nedenstående befullmektigede undertegnet denne Traktat. Udfærdiget i Bruxelles, den toogtyvende januar nitten hundrede og tooghalvfjerds. Geschehen zu Brüssel am zweiundzwanzigsten Januar neunzehnhundertzweiundsiebzig. Done at Brussels on this twenty-second day of January in the year one thousand nine hundred and seventy-two. Fait à Bruxelles, le vingt-deux janvier mil neuf cent soixante-douze. Arna dhéanamh sa Bhruiséil, an dóú lá is fiche d'Eanáir, míle naoi gcéad seachtó a dó. Fatto a Bruxelles, addì ventidue gennaio millenovecentosettantadue. Gedaan te Brussel, de tweeëntwintigste januari negentienhonderdtweeënzeventig. Utferdiget i Brussel den tjueandre januar nitten hundre och syttito. G. EYSKENS P. HARMEL L. VAN DER MEULEN Jens Otto KRAG Ivar N RGAARD Jens CHRISTENSEN Walter SCHEEL H.-G. SACHS Maurice SCHUMANN J.-M. BOEGNER Seán O' LOINSIGH Pádraig O' HI'RIGHILE COLOMBO Aldo MORO BOMBASSEI DE VETTOR Gaston THORN J. DONDELINGER N. SCHMELZER T. WESTERTERP SASSEN Trygve BRATTELI Andreas CAPPELEN S. Chr. SOMMERFELT Edward HEATH Alex DOUGLAS-HOME Geoffrey RIPPON AKT om anslutningsvilloren och anpassningarna av fördragen FÖRSTA DELEN PRINCIPERNA Artikel 1 I denna akt används följande beteckningar med de betydelser som här anges: - grundfördragen: Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemen- skapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i den lydelse dessa har genom ändringar eller tillägg som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trädde i kraft före anslutningen; med Parisfördraget, Romför- draget och Euratom-fördraget förstås respektive grundfördrag i den lydelse det har genom ändringar eller tillägg som gjorts enligt ovan. - ursprungliga medlemsstater: Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna. - nya medlemsstater: Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland1. 1 Tredje strecksatsen i dess lydelse enligt artikel 3 i anpassningsbeslutet. Artikel 2 Från och med tidpunkten för anslutningen är bestämmelserna i grundfördragen och i de rättsakter som antagits av gemenskapernas institutioner bindande för de nya medlemsstaterna, och de skall tillämpas i dessa stater på de villkor som fastställs i de nämnda fördragen och i denna akt. Artikel 3 1. De nya medlemsstaterna ansluter sig genom denna akt till de beslut och avtal som antagits av företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet. De åtar sig att, från och med tidpunkten för anslutningen, ansluta sig till alla andra avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna och som rör gemenskapernas funktion eller hänger samman med deras verksamhet. 2. De nya medlemsstaterna åtar sig att ansluta sig till de konventioner som avses i artikel 220 i Romfördraget samt till protokollen om domstolens tolkning av dessa konventioner, undertecknade av de ursprungliga medlemsstaterna, samt att för detta ändamål inleda förhandlingar med de ursprungliga medlemsstaterna för att göra de nödvändiga anpassningarna av dessa protokoll. 3. De nya medlemsstaterna är i samma situation som de ursprungliga medlemsstaterna vad gäller de förklaringar och resolutioner som utfärdas och de övriga ställningstaganden som görs av rådet samt vad gäller dem som rör Europeiska gemenskaperna och som antas genom ett gemensamt avtal mellan medlemsstaterna; de skall följaktligen efterleva de principer och riktlinjer som framgår av dessa förklaringar, resolutioner eller andra ställningstaganden och vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa genomförandet av dem. Artikel 4 1. De avtal eller konventioner som någon av gemenskaperna ingått med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land är bindande för de nya medlemsstaterna på de villkor som fastställs i grundfördragen och i denna akt. 2. De nya medlemsstaterna åtar sig att, på de villkor som fastställs i denna akt, ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna tillsammans med någon av gemenskaperna, samt till de avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna och som har anknytning till de nämnda avtalen eller konventionerna. Gemenskapen och de ursprungliga medlemsstaterna skall bistå de nya medlemsstaterna i detta avseende. 3. De nya medlemsstaterna ansluter sig genom denna akt och på de villkor som fastställs i den till de interna avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna i syfte att genomföra de avtal och konventioner som avses i punkt 2.4. De nya medlemsstaterna skall, där detta är nödvändigt, vidta lämp- liga åtgärder för att anpassa sin hållning gentemot internationella organisa- tioner och internationella avtal, i vilka någon av gemenskaperna eller andra medlemsstater också är parter, till de rättigheter och förpliktelser som följer av deras anslutning till gemenskaperna. Artikel 5 Artikel 234 i Romfördraget och artiklarna 105 och 106 i Euratom-fördraget skall för de nya medlemsstaternas del tillämpas på avtal och konventioner som ingåtts före anslutningen. Artikel 6 Bestämmelserna i denna akt får inte, såvida inte något annat föreskrivs i den, tillfälligt upphävas, ändras eller upphävas på annat sätt än genom det förfarande som fastställs i grundfördragen och som gör det möjligt att ändra dessa fördrag. Artikel 7 De rättsakter som antagits av gemenskapernas institutioner och som berörs av de övergångsbestämmelser som fastställs i denna akt skall bibehålla sin rättsliga status; särskilt skall förfarandena för ändring av dessa rättsakter fortsätta att gälla. Artikel 8 Bestämmelser i denna akt som har till syfte eller effekt att, annat än övergångsvis, upphäva eller ändra rättsakter som antagits av gemenskapens institutioner, skall ha samma rättsliga status som de bestämmelser de upphäver eller ändrar och skall omfattas av samma regler som dessa bestämmelser. Artikel 9 1. För att underlätta de nya medlemsstaternas anpassning till de inom gemenskapen gällande reglerna, skall tillämpningen av grundfördragen och de rättsakter som antagits av institutionerna övergångsvis omfattas av de undantag som föreskrivs i denna akt. 2. Med förbehåll för de tidpunkter, tidsfrister och särskilda bestämmelser som fastställs i denna akt, skall tillämpningen av övergångsbestämmelserna upphöra vid utgången av år 1977. DEL TVÅ ANPASSNINGAR AV FÖRDRAGEN AVDELNING I Institutionella bestämmelser KAPITEL 1 Europaparlamentet Artikel 10[1] Artikel 21.2 i Parisfördraget, artikel 138.2 i Romfördraget och artikel 108.2 i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 4 i anpassningsbeslutet. "Antalet företrädare valda i varje medlemsstat är följande: Belgien ...............................................14 Danmark................................................10 Frankrike .............................................36 Förenade kungariket ...................................36 Irland .............................................10 Italien .............................................36 Luxemburg ..............................................6 Nederländerna .........................................14 Tyskland ..............................................36." KAPITEL 2 Rådet Artikel 11[1] Artikel 2 andra stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med följande: "Ordförandeskapet skall utövas av varje rådsmedlem i sex månader åt gången enligt följande ordning mellan medlemsstaterna: Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Förenade kungariket." 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 5 i anpassningsbeslutet. Artikel 12[2] Artikel 28 i Parisfördraget skall ersättas med följande: "Artikel 28 När rådet hörs av Höga myndigheten, skall det ha överläggningar utan att behöva rösta. Protokoll från överläggningarna skall överlämnas till Höga myndigheten. När detta fördrag kräver rådets samtycke, skall detta anses föreligga om det av Höga myndigheten framlagda förslaget godkänns - av en absolut majoritet av medlemsstaternas företrädare, inklusive rösterna från företrädarna för två medlemsstater, som var och en svarar för minst en åttondel av det totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen, - eller, i händelse av lika röstetal och om Höga myndigheten vidhåller sitt förslag efter en andra överläggning, av företrädarna för tre medlemsstater som var och en svarar för minst en åttondel av det totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen. När detta fördrag kräver enhälligt beslut eller enhälligt samtycke, fordras samtliga rådsmedlemmars röster för beslutet eller samtycket. Att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar emellertid inte att rådet fattar beslut som kräver enhällighet vidtillämpningen av artiklarna 21, 32, 32a, 78d och 78f i detta fördrag samt artikel 16, artikel 20 tredje stycket, artikel 28 femte stycket och artikel 44 i protokollet om domstolens stadga. Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet, skall rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar; denna majoritet skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta majoriteten av medlemsstaternas företrädare, inklusive rösterna från företrädarna för två medlemsstater, som var och en svarar för minst en åttondel av det totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen. Emellertid skall för tillämpningen av artiklarna 78, 78b och 78d i detta fördrag, vilka kräver kvalificerad majoritet, rådsmedlemmarnas röster vägas enligt följande: Belgien 5, Danmark 3, Tyskland 10, Frankrike 10, Irland 3, Italien 10, Luxemburg 2, Nederländerna 5, Förenade kungariket 10. För beslut krävs minst 41 ja-röster från minst sex medlemmar. Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan medlem. Rådet skall stå i förbindelse med medlemsstaterna genom sin ordförande. Rådets beslut skall offentliggöras i den ordning rådet fastställer." 2 Texten i dess lydelse enligt artikel 6 i anpassningsbeslutet. Artikel 13[3] Artikel 95 fjärde stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande: "Dessa ändringar skall gemensamt föreslås av Höga myndigheten och rådet, vilket beslutar genom åtta niondelars majoritet, och skall underställas domstolen för yttrande. Domstolen äger vid sin prövning oinskränkt befogenhet vid bedömningen av alla faktiska och rättsliga förhållanden. Om domstolen efter prövning finner att förslagen är i överensstämmelse med bestämmelserna i föregående stycke, skall förslagen överlämnas till Europaparlamentet och träda i kraft om de godkänns med tre fjärdedels majoritet av avgivna röster samt två tredjedels majoritet av Europaparlamentets ledamöter." 3 Texten i dess lydelse enligt artikel 7 i anpassningsbeslutet. Artikel 14[1] Artikel 148.2 i Romfördraget och artikel 118.2 i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemmarnas röster vägas enligt följande: Belgien ..................................................5 Danmark ..................................................3 Frankrike ...............................................10 Förenade kungariket .....................................10 Irland ...................................................3 Italien ...............................................10 Luxemburg ................................................2 Nederländerna ............................................5 Tyskland ................................................10 Rådets beslut skall fattas med minst - fyrtioen röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från kommissionen, - fyrtioen röster från minst sex medlemmar i andra fall." 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 8 i anpassningsbeslutet. KAPITEL 3 Kommissionen Artikel 15[2] Artikel 10.1 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med följande: "1. Kommissionen skall bestå av 14 ledamöter, som skall utses på grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas." ______________ 2 I artikel 10.1 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 om ändring av antalet ledamöter i kommissionen (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 28) fastställs följande: "Kommissionen skall bestå av 13 ledamöter, som skall utses på grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas." Artikel 16 Artikel 14 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med följande: "Kommissionens ordförande och fem vice ordförande skall utses bland kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får förnyas." KAPITEL 4 Domstolen Artikel 17[3] Artikel 32 första stycket i Parisfördraget, artikel 165 första stycket i Romfördraget, och artikel 137 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "Domstolen skall bestå av nio domare." _______________ 3 Texten i dess lydelse enligt artikel 9 i anpassningsbeslutet. Artikel 18[4] Artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget, och artikel 138 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "Domstolen skall biträdas av tre generaladvokater." _________________ 4 I artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget och artikel 138 första stycket i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 1 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om utökning av antalet generaladvokater (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 29) fastställs följande: "Domstolen skall biträdas av fyra generaladvokater." Artikel 19[5] [6] Artikel 32b andra och tredje stycket i Parisfördraget, artikel 167 andra och tredje stycket i Romfördraget, och artikel 139 andra och tredje stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "En del av domartjänsterna skall nytillsättas vart tredje år. Då skall omväxlande fem och fyra domare utses. En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år. Då skall omväxlande en och två generaladvokater utses." ________________ 5 Texten i dess lydelse enligt artikel 10 i anpassningsbeslutet. 6 I artikel 32b tredje stycket i Parisfördraget, artikel 167 tredje stycket i Romfördraget och artikel 139 tredje stycket i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 2 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om utökning av antalet generaladvokater (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 29) fastställs följande: "En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år. Då skall två generaladvokater utses." Artikel 20 Artikel 18 andra stycket i protokollet om stadgan för Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol, artikel 15 i protokollet om stadgan för Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol och artikel 15 i protokollet om stadgan för Europeiska atomenergi-gemenskapens domstol skall ersättas med följande: " Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens beslut vara giltiga om sju domare är närvarande. Avdelningarnas beslut är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna." KAPITEL 5 Ekonomiska och sociala kommittén Artikel 21[1] Artikel 194 första stycket i Romfördraget och artikel 166 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "Antalet medlemmar i kommittén är följande: Belgien ......................................12 Danmark .......................................9 Frankrike ....................................24 Förenade kungariket ................24 Irland .....................................9 Italien ....................................24 Luxemburg .....................................6 Nederländerna ................................12 Tyskland.....................................24" ______________ 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 11 i anpassningsbeslutet. 'KAPITEL 6 EKSG:s rådgivande kommitté Artikel 22 Artikel 18 första stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande: "En rådgivande kommitté skall knytas till Höga myndigheten. Den skall bestå av minst sextio och högst åttiofyra medlemmar och skall bestå av lika många representanter för tillverkare, för arbetstagare samt för förbrukare och handeln." KAPITEL 7 Vetenskapliga och tekniska kommittén Artikel 232 Artikel 134.2 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande: "Kommittén skall bestå av 27 medlemmar som skall utses av rådet efter samråd med kommissionen." 2 Texten i dess lydelse enligt artikel 12 i anpassningsbeslutet. AVDELNING II ÖVRIGA ANPASSNINGAR Artikel 24[3] 1. Förenade kungariket skall läggas till bland de medlemsstater som räknas upp i artikel 131 första meningen i Romfördraget. 2. Följande länder och territorier skall läggas till i förteckningen i bilaga IV till Romfördraget: Brittisk-franska kondominatet Nya Hebriderna, Bahamas, Bermuda, Brittiska antarktiska territoriet, Brittiska Honduras, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Brittiska Salomon-öarna Brittiska Jungfruöarna, Brunei, De associerade staterna i Karibien: Antigua, Dominica, Grenada, St Lucia, St Vincent, St Christopher, Nevis, Anguilla, Cayman-öarna, Central och Southern Line-öarna Falklandsöarna med tillhörande områden, Gilbert- och Ellice-öarna, Montserrat, Pitcairn, St Helena med tillhörande områden, Seychellerna, Turks- och Caicos-öarna. _____________ 3Texten i dess lydelse enligt artikel 13 i anpassningsbeslutet. Artikel 25[1] Följande stycke skall läggas till efter artikel 79 första stycket i Parisför- draget: "Utan hinder av föregående stycke skall följande gälla: a) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Färöarna. Konungariket Danmarks regering kan dock genom en deklaration deponerad senast den 31 december 1975 hos Franska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia av deklarationen till regeringarna i övriga medlemsstater, anmäla att fördraget skall tillämpas beträffande dessa öar. I sådant fall skall fördraget tillämpas beträffande dessa öar från och med den första dagen i den andra månaden som följer efter den dag då deklarationen deponerats. b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern. c) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i rådets beslut av den 22 januari 1972 om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska kol- och stålgemenskapen." _______________ 1 Texten i dess lydelse enligt artikel 14 i anpassningsbeslutet. Artikel 26 1.[2] Artikel 227.1 i Romfördraget skall ersättas med följande: "1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Irland, Italienska republiken, Stor-hertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland." 2. Följande stycke skall läggas till i artikel 227.3 i Romfördraget: "Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och territorier som har särskilda förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och som inte har tagits med i den nämnda bilagan." ____________- 2 Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 15.1 i anpassningsbeslutet. 3.[3] Följande stycke skall läggas till i artikel 227 i Romfördraget: "5.Utan hinder av föregående punkter skall följande gälla: a) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Färöarna. Konungariket Danmarks regering kan dock genom en deklaration deponerad senast den 31 december 1975 hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia av deklarationen till regeringarna i övriga medlems- stater, anmäla att fördraget skall tillämpas beträffande dessa öar. I sådant fall skall fördraget tillämpas beträffande dessa öar från och med den första dagen i den andra månaden som följer efter den dag då deklarationen deponerats. b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern. c) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i det fördrag om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska ekonomiska gemenskapen och till Europeiska atomenergi-gemenskapen som undertecknats den 22 januari 1972." _____________ 3 Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 15.2 i anpassningsbeslutet. Artikel 27[4] Följande stycke skall läggas till i artikel 198 i Euratom-fördraget: "Utan hinder av föregående punkter skall följande gälla: a) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Färöarna. Konungariket Danmarks regering kan dock genom en deklaration deponerad senast den 31 december 1975 hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia av deklarationen till regeringarna i övriga medlemsstater, anmäla att fördraget skall tillämpas beträffande dessa öar. I sådant fall skall fördraget tillämpas beträffande dessa öar från och med den första dagen i den andra månaden som följer efter den dag då deklarationen deponerats. b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern. c) Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och territorier som har särskilda förbindelser med Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och som inte har d) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i det fördrag om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska ekonomiska gemenskapen och till Europeiska atomenergi-gemenskapen som undertecknats den 22 januari 1972." _______________ 4 Texten i dess lydelse enligt artikel 16 i anpassningsbeslutet. tagits med i bilaga IV till Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Artikel 28 Gemenskapsinstitutionernas rättsakter rörande varorna i bilaga II till Romfördraget och de varor som vid import till gemenskapen är föremål för särskilda regler som en följd av genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, samt rättsakter rörande harmoniseringen av lagstiftningen om medlemsstaternas omsättningsskatter, skall inte tillämpas på Gibraltar såvida inte rådet enhälligt på förslag av kommissionen bestämmer annat. DEL TRE ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER Artikel 29 De rättsakter som räknas upp i bilaga I till denna akt skall anpassas så som det anges i den bilagan. Artikel 30 Anpassningen av de rättsakter som räknas upp i bilaga II till denna akt som nödvändiggjorts av anslutningen skall utarbetas i enlighet med de riktlinjer som fastställs i den bilagan och i överensstämmelse med det förfarande och de villkor som fastställs i artikel 153. DEL FYRA ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER AVDELNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR KAPITEL 1 Tullbestämmelser Artikel 31 1. Den bastullsats på vilken de successiva avdrag som avses i artiklarna 32 och 59 skall tillämpas skall för varje vara utgöras av den tullsats som tillämpas den 1 januari 1972. Den bastullsats som används som en tillnärmning till den gemensamma tulltaxan och den enhetliga tulltaxan inom Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som avses i artiklarna 39 och 59 skall för varje vara utgöras av den tullsats som tillämpas av de nya medlemsstaterna den 1 januari 1972. I denna akt avses med "den enhetliga tulltaxan inom EKSG" tullnomenklaturen och de befintliga tullarna för andra produkter än kol i bilaga I till Parisfördraget. 2. Om en taxesänkning uppkommer genom det avtal som främst avser kemiska produkter i tillägget till Genève-protokollet 1967 till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och blir tillämplig efter den 1 januari 1972 skall de reducerade tullsatserna ersätta de bastullsatser som avses i punkt 1. Artikel 32 1. Tullarna på import mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall gradvis avvecklas enligt följande tidsplan: - Den 1 april 1973 skall varje tullsats sänkas till 80 % av bastullsatsen. - De fyra övriga sänkningarna om 20 % vardera skall ske den 1 januari 1974, 1 januari 1975, 1 januari 1976, 1 juli 1977. 2. Trots bestämmelserna i punkt 1 skall a) tullar på kolimport i den betydelse som avses i bilaga I till Parisfördraget upphävas mellan medlemsstaterna från och med anslutningsdagen, b) tullar på import av de produkter som förtecknas i bilaga III till denna akt upphävas den 1 januari 1974, c) från och med anslutningsdagen tullfri införsel tillämpas på den import som omfattas av de bestämmelser om tullbefrielse som tillämpas på personer som reser från en medlemsstat till en annan. 3. Beträffande de varor som förtecknas i bilaga IV till denna akt och som är föremål för avtalsenliga preferensmarginaler enligt preferensavtal för Brittiska samväldet mellan Förenade kungariket och vissa andra länder kan Förenade kungariket skjuta upp den första av de taxesänkningar som avses i punkt 1 till den 1 juli 1973. 4. Punkt 1 skall inte utesluta möjligheten att införa tulltaxekvoter för vissa järn- och stålprodukter som inte tillverkas eller tillverkas i otillräcklig kvantitet eller kvalitet i den ursprungliga gemenskapen. Artikel 33 Inte i något fall skall i gemenskapen tillämpas tullar som är högre än de som tillämpas på tredje land som åtnjuter behandling som mest gynnad nation. Om den gemensamma tulltaxan ändras eller upphävs eller de nya medlemsstaterna tillämpar artikel 41 skall rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla gemenskapspreferens. Artikel 34 Varje ny medlemsstat får helt eller delvis tillfälligt uppäva utfärdandet av tullar på produkter som importeras från andra medlemsstater. Den skall anmäla detta till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen. Artikel 35 Varje avgift med verkan som motsvarar tullar på import som införs efter den 1 januari 1972 i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna eller mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall upphöra att gälla den 1 januari 1973. Varje avgift med verkan som motsvarar tullar på import som den 31 december 1972 är högre än den som tillämpades den 1 januari 1972 skall sänkas till den lägre avgiften den 1 januari 1973. Artikel 36 1. Avgifter med verkan som motsvarar tullar på import skall gradvis avvecklas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes enligt följande tidsplan: - Senast den 1 januari 1974 skall varje avgift sänkas till 60 % av den avgift som tillämpades den 1 januari 1972. - De tre övriga sänkningarna på 20 % vardera skall ske den: 1 januari 1975, 1 januari 1976, 1 juli 1977. 2. Trots bestämmelserna i punkt 1 skall a) avgifter med motsvarande verkan som tullar på import av kol i den betydelse som avses i bilaga 1 till Parisfördraget upphöra att gälla mellan medlemsstaterna från och med anslutningsdagen, b) avgifter med motsvarande verkan som tullar på import av de produkter som förtecknas i bilaga III till dena akt upphöra att gälla den 1 januari 1974. Artikel 37 Exporttullar och avgifter med motsvarande verkan som exporttullar mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall upphöra att gälla senast den 1 januari 1974. Artikel 38 1. Utan att det påverkar tillämpningen av följande punkter skall bestämmelserna om den gradvisa avvecklingen av tullar tillämpas på tullar av fiskal karaktär. 2. De nya medlemsstaterna skall förbehålla sig rätten att ersätta en tull av fiskal karaktär eller skattedelen av en sådan tull med intern skatt som är förenlig med artikel 95 i Romfördraget. Om en ny medlemsstat utnyttjar denna rätt skall varje del som inte ersätts med en intern skatt utgöra en bastullsats enligt artikel 31. Denna del skall avvecklas i handeln inom gemenskapen och anpassas till den gemensamma tulltaxan enligt bestämmelserna i artiklarna 32, 39 och 59. 3. När kommissionen upptäcker att det i en ny medlemsstat råder allvarliga svårigheter att ersätta en tull av fiskal karaktär eller skattedelen av en sådan tull skall kommissionen ge medlemsstaten rätt att behålla tullen eller skattedelen - efter en begäran som ges in senast den 1 februari 1973 - under förutsättning att medlemsstaten upphäver den senast den 1 januari 1976. Kommissionen skall fatta sitt beslut senast den 1 mars 1973. En skyddstulldel på ett belopp som skall fastställas av kommissionen senast den 1 mars 1973 efter samråd med den berörda medlemsstaten skall utgöra den bastullsats som föreskrivs i artikel 31. Denna del skall avvecklas i handeln inom gemenskapen och anpassas till den gemensamma tulltaxan enligt bestämmelserna i artiklarna 32, 39 och 59. 4. Kommissionen får ge Förenade kungariket rätt att behålla tullar av fiskal karaktär eller skattedelen av sådana tullar på tobak i ytterligare två år om det inte senast den 1 januari 1976 har visat sig vara möjligt att omvandla dessa tullar till harmoniserade interna skatter på bearbetad tobak enligt artikel 99 i Romfördraget, antingen på grund av att det inte finns några gemenskapsbestämmelser på området den 1 januari 1975 eller på grund av att den tidsgräns som fastställs för tillämpningen av sådana gemenskapsbestämmelser infaller efter den 1 januari 1976. 5. Rådets direktiv av den 4 mars 1969 om en harmonisering av de bestämmelser som föreskrivs genom lagstiftning för tidigarelagd betalning av tullar, avgifter med motsvarande effekt och jordbruksavgifter skall inte tillämpas i de nya medlemsstaterna på de tullar av fiskal karaktär som avses i punkterna 3 och 4 eller på skattedelen av sådana tullar. 6. Rådets direktiv av den 4 mars 1969 om en harmonisering av de bestämmelser som föreskrivs genom lagstiftning beträffande inrikes förädling skall i Förenade kungariket inte tillämpas på de tullar av fiskal karaktär som avses i punkterna 3 och 4 eller på skattedelen av sådana tullar. Artikel 39 1. Vid det gradvisa införandet av den gemensamma tulltaxan och den enhetliga tulltaxan inom EKSG skall de nya medlemsstaterna ändra de tulltaxor som tillämpas på tredje land enligt följande: a) Beträffande tullnummer för vilka bastullsatserna inte skiljer mer än 15 % åt något håll från tullsatserna i den gemensamma tulltaxan eller i den enhetliga tulltaxan inom EKSG skall de senare tullsatserna tillämpas från och med den 1 januari 1974. b) I andra fall skall varje ny medlemsstat från och med den 1 januari 1974 tillämpa en tullsats som räknas fram genom att man minskar skillnaden mellan bastullsatsen och satsen i den gemensamma tulltaxan eller i den enhetliga tulltaxan inom EKSG med 40 %. Denna skillnad skall minskas med ytterligare 20 % den 1 januari 1975 och med 20 % den 1 januari 1976. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan och den enhetliga tulltaxan inom EKSG fullt ut från och med den 1 juli 1977. 2. Om några satser i den gemensamma tulltaxan ändra eller tillfälligt upphävs från och med den 1 januari 1974 skall de nya medlemsstaterna samtidigt ändra eller tillfälligt upphäva sina tulltaxor i den proportion som blir resultatet av tillämpningen av punkt 1. 3. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan från och med den 1 januari 1974 på de varor som förtecknas i bilaga III till denna akt. 4. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tullnomenklaturen från och med anslutningsdagen. Danmark och Förenade kungariket har rätt att skjuta upp tillämpningen av nomenklaturen till den 1 januari 1974[1]. De nya medlemsstaterna får i sin nomenklatur ta med befintliga nationella tullnummer som är nödvändiga för att den gradvisa tillnärmningen av deras tullar till den gemensamma tulltaxan skall kunna genomföras enligt bestämmelserna i denna akt. _________________________________________________ Tullnummer Varubeskrivning (EKSG) _________________________________________________ 73.01 Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn i form av tackor, block, oregelbundna stycken o.d. 73.02 Ferrolegeringar: A. Ferromangan: 1. Innehållande mer än 2 vikt- procent kol (höghaltigt kol- ferromangan) 73.07 Blooms, billets, slabs och platiner (inbegripet vitplatiner) av järn eller stål, ämnen grovt tillformade genom smidning, av järn eller stål A. Blooms och billets: ex. 1. Valsade billets _________________________________________________ 5. I syfte att underlätta de nya medlemsstaternas gradvisa införande av den gemensamma tulltaxan skall kommissionen om nödvändigt fastställa de bestämmelser enligt vilka de nya medlemsstaterna får ändra sina tullar. __________________ 1 Punkt 4 första stycket, i dess lydelse enligt artikel 17 i anpassningsbeslutet. Artikel 40 Trots bestämmelserna i artikel 39 skall Irland beträffande de varor i den gemensamma tulltaxan som anges i tabellen nedan från och med den 1 januari 1975 tillämpa tullsatser som med en tredjedel minskar skillnaden mellan de satser som tillämpas den 1 januari 1972 och satserna i den enhetliga tulltaxan inom EKSG. Den skillnad som är resultatet av den första etappen mot tillnärmning skall minskas med ytterligare 50 % den 1 januari 1976. Irland skall fullt ut tillämpa den enhetliga tulltaxan inom EKSG från och med den 1 juli 1977. Artikel 41 I syfte att anpassa tulltaxorna till den gemensamma tulltaxan och den enhetliga tulltaxan inom EKSG skall de nya medlemsstaterna ha rätt att ändra sina tullar snabbare än som föreskrivs i artikel 39.1 och 39.3. De skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta. KAPITEL 2 Avskaffande av kvantitativa restriktioner Artikel 42 Kvantitativa import- och exportrestriktioner skall från och med anslutningsdagen avvecklas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes.De åtgärder som har motsvarande verkan som sådana restriktioner skall upphävas senast den 1 januari 1975. Artikel 43 Trots bestämmelserna i artikel 42 får medlemsstaterna under en period av två år behålla sina restriktioner i fråga om export av avfall och skrot av järn eller stål enligt nummer 73.03 i den gemensamma tulltaxan, under förutsättning att dessa inte är mer restriktiva än dem som tillämpas på export till tredje land. För Danmark skall perioden vara tre år och för Irland fem år1. [1]Andra stycket i dess lydelse enligt artikel 18 i anpassningsbeslutet.2.Före utgången av tidsfristen skall kommissionen fastställa de bestämmelser som skall tillämpas på handeln inom gemenskapen med varor som producerats i gemenskapen när man vid tillverkningen har använt Artikel 44 1. De nya medlemsstaterna skall gradvis avveckla statliga handelsmonopol i den betydelse som avses i artikel 37.1 i Romfördraget på så sätt att det den 31 december 1977 kan säkerställas att ingen diskriminering förekommer mellan medborgare i medlemsstaterna i fråga om de villkor enligt vilka varor produceras och försäljs. De ursprungliga medlemsstaterna skall ha motsvarande skyldigheter mot de nya medlemsstaterna. 2. Från och med år 1973 skall kommissionen utfärda rekommendationer om på villket sätt och enligt vilken tidsplan den tillnärmning som föreskrivs i denna artikel skall genomföras, samtidigt som det är underförstått att sättet och tidsplanen måste vara samma för de nya medlemsstaterna och de ursprungliga medlemsstaterna. KAPITEL 3 Övriga bestämmelser Artikel 45 1. Kommissionen skall senast den 1 april 1973 och med hänsyn till befintliga bestämmelser - särskilt dem som gäller transitering inom gemenskapen - fastställa de metoder för administrativt samarbete som är ägnade att säkerställa att de varor som uppfyller kraven drar fördel av upphävandet av tullar och avgifter med motsvarande verkan som tullar samt av kvantitativa restriktioner och åtgärder med samma effekt. - varor för vilka tullar eller andra avgifter med motsvarande verkan som var tillämpliga på dem i den ursprungliga gemenskapen eller i en ny medlemsstat inte har utfärdats eller vilka har dragit fördel av att sådana tullar eller andra avgifter helt eller delvis har upphävts, - jordbruksprodukter som inte uppfyller kraven för fri omsättning i den ursprungliga gemenskapen eller i en ny medlemsstat. När kommissionen fastställer dessa bestämmelser skall den ta hänsyn till bestämmelserna i denna akt om avskaffandet av tullar mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes och till de nya medlemsstaternas gradvisa införande av den gemensamma tulltaxan och bestämmelserna om den gemensamma jordbrukspolitiken. Artikel 46 1. Utom när annat föreskrivs i denna akt skall befintliga bestämmelser i fråga om tulllagstiftningen för handeln med tredje land tillämpas enligt samma villkor som handel inom gemenskapen under den tid som uppbörd av tullar äger rum i den handeln. I syfte att fastställa tullvärdet för handeln inom gemenskapen skall det tullterritorium som beaktas vara det som definieras enligt de bestämmelser som är i kraft i gemenskapen och i de nya medlemsstaterna den 31 december 1972. 2. Medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan i handeln inom gemenskapen från och med anslutningsdagen. Danmark och Förenade kungariket har rätt att skjuta upp tillämpningen av nomenklaturen till den 1 januari 19741. De nya medlemsstaterna får i nomenklaturen ta med befintliga nationella tullnummer som är nödvändiga för att den gradvisa avvecklingen av deras tullar i gemenskapen skall kunna genomföras enligt föreskrifterna i denna akt. [1]Punkt 2 första stycket i dess lydelse enligt artikel 19 i anpassningsbeslutet.inbördes på import av råvaror som anses ha använts vid tillverkningen av de varor som omfattas av förordning nr 170/67/EEG om den gemensamma ordningen för handeln med äggalbumin och mjölkalbumin och förordning (EEG) nr 1059/69 om en ordning för handeln med vissa varor framställda av jordbruksprodukter, skall vid import av dessa varor ett utjämningsbelopp tillämpas, beräknat på dessa belopp och enligt bestämmelserna i de förordningarna för beräkningen av antingen avgiften eller den variabla komponent som tillämpas på de berörda varorna. Artikel 47 1. När uppbörd av de utjämningsbelopp som avses i artikel 55.1 a sker i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna När motsvarande varor importeras från tredje land till de nya medlemsstaterna skall den avgift som föreskrivs i förordning nr 170/67/EEG och den variabla komponent som föreskrivs i förordning (EEG) nr 1059/69 minskas respektive ökas med utjämningsbeloppet enligt de villkor som föreskrivs i artikel 55.1 b. 2. Artikel 61.2 skall tillämpas vid fastställandet av den tull som utgör den fasta komponenten i den avgift som tillämpas i de nya medlemsstaterna på de varor som omfattas av förordning (EEG) nr 1059/69. Varje fast komponent som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall avvecklas enligt artikel 32.1. Varje fast komponent som tillämpas av de nya medlemsstaterna på import från tredje land skall anpassas till den gemensamma tulltaxan enligt artikel 39. 3. De nya medlemsstaterna skall i fråga om de varor som omfattas av förordningarna nr 170/67/EEG och (EEG) nr 1059/69 tillämpa den kombinerade nomenklaturen i sin helhet senast den 1 februari 1973. 4. De nya medlemsstaterna skall avskaffa tullar och avgifter med motsvarande verkan senast den 1 februari 1973, med undantag för de avgifter som avses i punkterna 1 och 2. Samma dag skall de nya medlemsstaterna upphäva de åtgärder som har motsvarande effekt på kvantitativa restriktioner i deras inbördes handel och i handeln med den ursprungliga gemenskapen. 5. Rådet skall med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen fastställa bestämmelserna för tillämpningen av denna artikel, särskilt med hänsyn till de speciella situationer somkan uppstå genom tillämpningen på de varor som avses i punkt 1 första stycket och i artikel 97. Artikel 48 1. Bestämmelserna i denna avdelning skall inte hindra att Irland på varor som har sitt ursprung i Förenade kungariket tillämpar den ordning som gör att tullarna och skyddstulldelarna i tullar av fiskal karaktär upphävs snabbare enligt Anglo-Irish Free Trade Area Agreement, undertecknat den 14 december 1965, och därmed sammanhängande överenskommelser. 2. De bestämmelser som föreskrivs i artikel 45.2 skall från och med den 1 januari 1974 tillämpas på den tullordning som gäller mellan Irland och Förenade kungariket. Artikel 49 1. Protokollen 8-15 som är bilagor till denna akt skall inte utesluta en ändring eller ett upphävande av de tullar som beslutats enligt artikel 28 i Romfördraget. 2. De protokoll som utgör bilaga till avtalet om fastställandet av den del av den gemensamma tulltaxan som gäller de varor som förtecknas i bilaga G till Romfördraget återkallas härmed, med undantag av protokoll XVII. KAPITEL II JORDBRUK KAPITEL 1 Allmänna bestämmelser Artikel 50 Om inte annat föreskrivs i denna avdelning skall bestämmelserna i denna akt tillämpas på jordbruksprodukter. Artikel 51 1. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på de priser för vilka det i kapitel 2 och 3 hänvisas till denna artikel. 2. Innan första etappen genomförs mot den pristillnärmning som avses i artikel 52 skall de priser som kommer att tillämpas i varje medlemsstat fastställas enligt bestämmelserna i den gemensamma marknadsordningen på respektive område på en nivå som ger producenterna på området en vinst motsvarande den vinst som de fått enligt den tidigare nationella ordningen. 3. Beträffande Förenade kungariket skall dessa priser fastställas på en nivå som gör att tillämpningen av gemenskapens bestämmelser resulterar i en prisnivå som är jämförbar med den nivå som noteras i de berörda medlemsstaterna under en representativ period som föregår tillämpningen av gemenskapens bestämmelser1. Artikel 52 1. Om tillämpningen av bestämmelserna i denna avdelning resulterar i en annan prisnivå än nivån på de gemensamma priserna skall de priser för vilka det i kapitel 2 och 3 hänvisas till denna artikel anpassas till nivån på de gemensamma priserna i sex etapper. 2. Om inte annat följer av punkt 4 skall etapperna mot en tillnärmning genomföras vid början av varje regleringsår enligt följande: a) När priset på en vara i en ny medlemsstat är lägre än det gemensamma priset skall priset i medlemsstaten vid tidpunkten för varje etapp mot en tillnärmning ökas successivt med en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och hälften av skillnaden mellan prisnivån i den nya medlemsstaten och den gemensamma prisnivå som gäller före varje etapp mot en tillnärmning. Det pris som blir resultatet av denna beräkning skall ökas proportionellt i förhållande till varje ökning av det gemensamma priset under det följande regleringsåret. b) När priset på en vara i en ny medlemsstat är högre än det gemensamma priset skall skillnaden mellan den prisnivå som gäller före varje ny etapp mot en tillnärmning i den nya medlemsstaten och den gemensamma prisnivå som gäller för det följande regleringsåret sänkas successivt med en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och med hälften. 3. För att integrationsprocessen skall fungera smidigt får rådet trots bestämmelserna i punkt 2 - enligt förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget - besluta att priset för en eller flera varor i en eller flera nya medlems- stater under ett regleringsår skall avvika från de priser som följer av tillämpningen av punkt 2. _____________ [1]Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 20 i anpassningsbeslutet.Avvikelsen får inte överstiga 10 % av det belopp med vilket priset skall ändras. Om en avvikelse beslutas skall prisnivån för det följande regleringsåret vara den som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning av punkt 2 om avvikelsen inte hade beslutats. En ytterligare avvikelse från prisnivån får beslutas enligt föregående punkter. 4. De gemensamma priserna skall tillämpas i de nya medlemsstaterna senast från och med den 1 januari 1978. Artikel 53 Om skillnaden mellan prisnivån på en vara i en ny medlemsstat och den gemensamma prisnivån konstateras vara minimal får rådet besluta att det gemensamma priset skall tillämpas på den berörda produkten i den nya medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget. Artikel 54 1. Under den tid som det i Förenade kungariket råder en skillnad mellan de priser som erhålls enligt den nationella ordningen med garanterade priser och de marknadspriser som är resultatet av tillämpningen av mekanismerna i den gemensamma jordbrukspolitiken och av bestämmelserna i den här avdelningen får den medlemsstaten behålla sitt produktionsstöd. 2. Förenade kungariket skall beträffande varje vara som omfattas av punkt 1 sträva efter att avskaffa stödet snarast möjligt under den period som avses i artikel 9.2. 3. Stödet får inte ha till effekt att det höjer producenternas vinst över den nivå som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning på dessa vinster av bestämmelserna om pristillnärmning som föreskrivs i artikel 52. 4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget fastställa nödvändiga tillämpningsbestämmelser i syfte att säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar korrekt, särskilt den gemensamma organisationen av marknaden. Artikel 55 1. Skillnaderna i prisnivåer skall kompenseras enligt följande: a) I handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes och med den ursprungliga gemenskapen skall utjämnings-belopp tas ut av den importerande staten eller beviljas av den exporterande staten. b) I handeln mellan de nya medlemsstaterna och tredje land skall importavgifter eller andra importpålagor som tillämpas enligt den gemensamma jordbruks- politiken samt exportbidrag sänkas respektive ökas med de utjämningsbelopp som är tillämpliga i handeln med den ursprungliga gemenskapen. Tullar får däremot inte sänkas med utjämningsbelopp. 2. Beträffande de varor för vilka priset fastställs enligt artiklarna 51 och 52 skall det utjämningsbelopp som gäller i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan dessa stater och tredje land vara lika med skillnaden mellan de priser som fastställs för de nya medlemsstaterna och de gemensamma priserna. För andra varor skall utjämningsbeloppen fastställas i de fall som föreskrivs i kapitel 2 och 3 och enligt bestämmelserna där. 3. De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan de nya medlemsstaterna skall fastställas i direkt förhållande till de utjämningsbelopp som fastställs för var och en av dessa stater enligt punkt 2. 4. Om tillämpningen av punkterna 2 och 3 resulterar i ett ringa belopp skall inget utjämningsbelopp fastställas. 5. Beträffande de varor för vilka tullsatsen i den gemensamma tulltaxan är bunden enligt Allmänna tull- och handelsavtalet skall hänsyn tas till denna bindning. 6. Det utjämningsbelopp som uppbärs eller beviljas av en medlemsstat enligt punkt 1 a får inte överstiga det totala belopp som uppbärs av medlemsstaten vid import från tredje land. Rådet får med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen göra avsteg från denna bestämmelse, särskilt för att undvika omläggning av handeln och snedvridning av konkurrensen. Artikel 56 Om världsmarknadspriset på en viss produkt är högre än det pris som används för att beräkna den importavgift som införs genom den gemensamma jordbruks- politiken, minskat med det utjämningsbelopp som dras av från importavgiften enligt artikel 55, eller om exportbidraget till tredje land är lägre än utjäm- ningsbeloppet, eller om inget exportbidrag är tillämpligt, får lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att den gemensamma marknadsordningen fungerar korrekt. Artikel 57 Vid fastställandet av nivån på de olika delarna av pris- och interventions- systemet skall - utom ifråga om de priser som avses i artiklarna 51 och 70 - nödvändig hänsyn tas till de nya medlemsstaterna ifråga om prisskillnaden, uttryckt genom utjämningsbeloppet, för att gemenskapens bestämmelser skall fungera korrekt. Artikel 58 De beviljade utjämningsbeloppen skall finansieras av gemenskapen genom garantisektionen vid den Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Artikel 59 Följande bestämmelser skall tillämpas på de varor som är underkastade tull vid import från tredje land till den ursprungliga gemenskapen: 1. Tullar vid import skall avvecklas gradvis i fem etapper mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes. Den första sänkningen, som skall minska tullarna till 80 % av bastullsatsen, och de fyra följande sänkningarna om 20 % vardera skall genomföras enligt följande tidsplan: a) För varor som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött: Vid ingången av varje regleringsår med början år 1973. b) För varor som omfattas av förordning nr 23 om det gradvisa införandet av en gemensam organisation av marknaden för frukt och grönsaker, av förordning (EEG) nr 234/68 om inrättandet av en gemensam organisation av marknaden för levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt, och av förordning (EEG) nr 865/68 om inrättandet av en gemensam organisation av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker: Den 1 januari varje år med början den 1 januari 1974.c) För andra jordbruksprodukter: Enligt den tidsplan som föreskrivs i artikel 32.1 dock med början den 1 juli 1973. 2. I syfte att stegvis införa den gemensamma tulltaxan skall varje ny medlemsstat successivt minska skillnaden mellan bastullsatsen och satsen i den gemensamma tulltaxan med ett belopp om 20 %. Dessa etapper mot en tillnärmning skall göras på de datum som föreskrivs i punkt 1 för de berörda varorna. För de varor som avses i punkt 1 c skall etapperna mot en tillnärmning följa den tidsplan som föreskrivs i artikel 39.1. Om emellertid tullnumrens bastullsatser inte avviker mer än 15 % åt något håll från satserna i den gemensamma tulltaxan skall de senare satserna tillämpas från och med dagen för den första etappen mot en tillnärmning för varje berörd varukategori. 3. Rådet får beträffande andra, tredje och fjärde sänkningen respektive etappen mot en tillnärmning - med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen - besluta att de tullar som tillämpas på en eller flera av de varor som avses i punkt 1 b i en eller flera nya medlemsstater under ett år får avvika från de tullar som blir resultatet av tillämpningen av punkt 1 eller i förekommande fall punkt 2. Denna avvikelse får inte överstiga 10 % av beloppet för den ändring som skall göras enligt punkt 1 eller 2. Om en avvikelse beslutas skall de tullar som tillämpas följande år vara de som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning av punkt 1 eller 2 om avvikelsen inte hade beslutats. För det året får emellertid en ytterligare avvikelse beslutas enligt de villkor som föreskrivs i föregående stycken. Den 1 januari 1978 skall tullarna på dessa varor vara avskaffade och de nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan fullt ut. 4. I fråga om de varor som omfattas av en gemensam organisation av marknaden har de nya medlemsstaterna rätt att avskaffa de tullar som avses i punkt 1 eller att anpassa de tullar som avses i punkt 2 eller bådadera i en snabbare takt än som föreskrivs i föregående punkter eller att avskaffa tullarna helt eller delvis på de varor som importeras från andra medlemsstater enligt förfarandet i artikel 26 i förordning nr 120/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål eller i förekommande fall enligt motsvarande artiklar i de övriga förordningarna om inrättandet av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna.I fråga om andra varor skall inget tillstånd behövas för att införa de åtgärder som avses i de föregående punkterna. De tullar som blir resultatet av en snabbare tillnärmning skall inte vara lägre än tullarna för import av motsvarande varor från andra medlemsstater. Varje ny medlemsstat skall informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de vidtagna åtgärderna. Artikel 60 1. För varor som på anslutningsdagen omfattas av en gemensam organisation av marknaden skall den ordning som tillämpas i den ursprungliga gemenskapen för tullar och avgifter med motsvarande effekt och kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande effekt gälla i de nya medlemsstaterna från och med den 1 februari 1973 med förbehåll för vad som föreskrivs i artiklarna 55 och 59. 2. Ifråga om de varor som inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden på anslutningsdagen skall bestämmelserna i avdelning I om den gradvisa avvecklingen av avgifter med motsvarande verkan som tullar och av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan inte tillämpas på dessa avgifter, restriktioner eller åtgärder om dessa ingår i en nationell marknadsorganisation på anslutningsdagen. Denna bestämmelse skall tillämpas endast i den utsträckning som är nödvändig för att behålla den nationella ordningen och till dess att den gemensamma marknadsordningen för dessa varor införs. 3. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxans nomenklatur senast från och med den 1 februari 1973 beträffande de jordbruksprodukter som omfattas av en gemensam organisation av marknaden. Om inga svårigheter uppstår vid tillämpningen av gemenskapens bestämmelser, särskilt inte beträffande funktionen av de gemensamma marknadsordningarna och de övergångsåtgärder som föreskrivs i denna avdelning får rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, ge en ny medlemsstat tillstånd att i nomenklaturen inkludera sådana befintliga nationella tullnummer som är nödvändiga för genomförandet av de gradvisa etapperna mot en tillnärmning till den gemensamma tulltaxan eller avskaffandet av tullsatserna i gemenskapen enligt de bestämmelser som föreskrivs i denna akt. Artikel 61 1. Uppbörden av den skyddskomponent som inom förädlingsindustrin används för att beräkna avgiften på import från tredje land av varor som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, ris och bearbetade produkter av frukt och grönsaker skall göras på import från de nya medlemsstaterna till den ursprungliga gemenskapen. 2. Vid import till de nya medlemsstaterna skall komponenten fastställas genom att man från det totala skydd som tillämpas den 1 januari 1972 skiljer ut den komponent eller de komponenter som är avsedda att säkerställa skyddet för förädlingsindustrin. Uppbörd av en sådan komponent eller komponenter skall göras på import från andra medlemsstater. De skall ersätta gemenskapens skyddskomponent i avgiften på import från tredje land. 3. Artikel 59 skall tillämpas på den komponent som avses i punkterna 1 och 2. För spannmål och risprodukter skall reduktionerna eller tillnärmningen emellertid göras vid början av det regleringsår som fastställs för den berörda basprodukten. Artikel 62 1. Rådet skall med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen anta de nödvändiga bestämmelserna för att tillämpa denna avdelning. 2. Om en ändring i gemenskapens bestämmelser gör det nödvändigt får rådet enhälligt, på förslag från kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet, fastställa de nödvändiga bestämmelserna för kapitel 2, 3 och 4 i denna avdelning. Artikel 63 1. Om övergångsbestämmelser krävs för att underlätta övergången från befintliga ordningar i de nya medlemsstaterna till den ordning som blir resultatet av tillämpningen av den gemensamma marknadsordning som föreskrivs i denna avdelning - särskilt om genomförandet på de fastställda dagarna av den nya ordningen ifråga om vissa varor innebär väsentliga svårigheter - skall sådana åtgärder fastställas enligt förfarandet i artikel 26 av förordning nr 120/67/EEG eller i motsvarande artiklar av de övriga förordningarna om den gemensamma ordningen av jordbruksmarknaderna. Sådana åtgärder får vidtasunder perioden till och med den 31 januari 1974 men inte tillämpas efter den dagen. 2. Rådet får enhälligt, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, utsträcka tidsfristen i punkt 1 till den 31 januari 1975. Artikel 64 Bestämmelserna i denna avdelning skall inte påverka den grad av frihet i handeln med jordbruksprodukter som följer av Anglo-Irish Free Trade Area Agreement, undertecknat den 14 december 1965, och därmed sammanhängande överenskommelser. KAPITEL 2 Bestämmelser för vissa gemensamma marknadsordningar A v s n i t t 1 Frukt och grönsaker Artikel 65 1. Ett utjämningsbelopp skall fastställas för frukt och grönsaker för vilka a) den berörda nya medlemsstaten under år 1971 tillämpade kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande effekt, b) ett gemensamt baspris är fastställt, och c) producentpriset i den nya medlemsstaten väsentligt överstiger det tillämpliga baspriset i den ursprungliga gemenskapen under den period som föregår tillämpningen av gemenskapens ordning på de nya medlemsstaterna. 2. Det producentpris som avses i punkt 1 c skall beräknas genom att man på de nationella uppgifterna i den berörda nya medlemsstaten tillämpar de principer som föreskrivs i artikel 4.2 i förordning nr 159/66/EEG om tilläggsbestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker. 3. Utjämningsbeloppet skall endast tillämpas under den period då baspriset gäller. Artikel 66 1. Fram till den första etappen mot en tillnärmning skall det utjämningsbelopp som tillämpas mellan en ny medlemsstat som uppfyller de villkor som avses i artikel 65.1 och den ursprungliga gemenskapen eller en annan ny medlemsstat - med undantag av dem som avses i följande stycke - samt tredje land vara lika med skillnaden mellan de priser som avses i artikel 65.1 c. I handeln mellan två nya medlemsstater som uppfyller de villkor som avses i artikel 65.1 skall utjämningsbeloppet vara lika med skillnaden mellan deras respektive producentpriser. Om skillnaden är obetydlig skall utjämningsbeloppet inte tillämpas. De skillnader som avses i föregående stycken skall i nödvändig utsträckning anpassas till förekommande tullar. 2. När upprepade utjämningsbelopp fastställs skall utjämningsbeloppet sänkas med en femtedel av det ursprungliga beloppet den 1 januari varje år med början den 1 januari 1974. Artikel 52.3 skall tillämpas på motsvarande sätt. Utjämningsbeloppet skall upphävas den 1 januari 1978. Artikel 67 I syfte att fastställa införselpriserna skall de noterade prisuppgifterna i de nya medlemsstaterna sänkas enligt följande: a) Med eventuella utjämningsbelopp. b) Med de tullar som tillämpas i stället för Gemensamma tulltaxans tullar på import till dessa medlemsstater från tredje land. Artikel 68 De bestämmelser som gäller de gemensamma kvalitetsstandarderna skall tillämpas på försäljningen i Storbritannien av inhemska produkter tidigast från och med a) den 1 februari 1974 ifråga om kronärtskockor, sparris, brysselkål, selleri, witloofcikoria, vitlök och lök, b) den 1 februari 1975 ifråga om bönor, kålhuvuden, morötter, sallad, salladsendiv, spritade ärter, spenat och jordgubbar. A v s n i t t 2 Vin Artikel 69 Irland och Förenade kungariket skall till och med den 31 december 1975 ha rätt att behålla användningen av sammansatta namn som inkluderar ordet vin som benämning på vissa drycker, trots att användningen av sådana namn inte är förenlig med gemenskapens bestämmelser. Detta undantag skall dock inte gälla varor som exporteras till medlemsstaterna i den ursprungliga gemenskapen. A v s n i t t 3 Oljeväxtfrö Artikel 70 1. Artikel 52 skall tillämpas på de härledda interventionspriserna för oljeväxter. 2. De interventionspriser som gäller i de nya medlemsstaterna fram till den första etappen mot en tillnärmning skall fastställas enligt bestämmelserna inom den gemensamma organisationen av marknaden, med hänsyn till det förhållande som normalt skulle råda mellan den vinst som skulle fås av oljeväxter och den vinst som fås av produktionen av de varor som i växelbruket konkurrerrar med oljeväxter. Artikel 71 Stödbeloppet för de oljeväxter som skördas i en ny medlemsstat skall anpassas med det utjämningsbelopp som tillämpas i medlemsstaten, ökat med effekten av de tullar som tillämpas där. Artikel 72 I handeln med oljeväxter skall utjämningsbeloppet tillämpas endast på de bidrag som beviljas för export till tredje land av oljeväxter som skördas i en ny medlemsstat. A v s n i t t 4 Spannmål Artikel 73 Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på de härledda interventionspriserna för spannmål. Artikel 74 De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna och tredje land skall fastställas enligt följande: 1. Det utjämningsbelopp som tillämpas på spannmål för vilka inget härlett interventionspris fastställts i de nya medlemsstaterna skall fram till den första etappen mot en tillnärmning härledas genom det utjämningsbelopp som tillämpas på ett konkurrerande spannmål för vilket ett härlett interventionspris är fastställt, varvid hänsyn tas till förhållandet mellan tröskelpriserna för de berörda spannmålen. Om förhållandet mellan tröskelpriserna skiljer sig väsentligt från förhållandet mellan de priser som noteras på den berörda nya medlemsstatens marknad får hänsyn tas till det senare förhållandet. Följande utjämningsbelopp skall fastställas på grundval av dem som avses i första stycket och enligt bestämmelserna i artikel 52 om en pristillnärmning. 2. Utjämningsbeloppen för de varor som specificeras i artikel 1 c och d i förordning nr 120/67/EEG skall härledas genom utjämningsbeloppet för de spannmål som de hänför sig till, med hjälp av de koefficienter eller regler som används vid fastställandet av avgiften för dessa varor eller avgiftens rörliga del. A v s n i t t 5 Griskött Artikel 75 1. Utjämningsbeloppet per kilogram griskött skall beräknas på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som krävs för att i gemenskapen producera ett kilogram griskött. 2. Utjämningsbeloppet för andra varor än griskött vilka specificeras i artikel 1.1 i förordning nr 121/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött skall härledas från det utjämningsbelopp som avses i punkt 1 med hjälp av de koefficienter som används för att beräkna avgiften. Artikel 76 1. De varor som inte motsvarar bestämmelserna i punkt 23 i bilaga 1 till direktiv 64/433/EEG om hälsoskydd i handeln med färskt kött inom gemenskapen får köpas in av interventionsorgan i Danmark, Irland och Förenade kungariket till och med den 31 december 1975. 2. Förenade kungariket skall till och med den 31 oktober 1974 ha rätt att inte tillämpa gemenskapens klassificeringsskala för griskött. A v s n i t t 6 Ägg Artikel 77 1. Utjämningsbeloppet per kilogram ägg med skal skall beräknas på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som krävs för att i gemenskapen producera ett kilogram ägg med skal. 2. Utjämningsbeloppet per kläckningsägg skall beräknas på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som krävs för att i gemenskapen producera ett kläckningsägg. 3. Utjämningsbeloppet för de varor som specificeras i artikel 1.1 b i förordning nr 122/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg skall härledas genom utjämningsbeloppet för ägg med skal med hjälp av de koefficienter som används för att beräkna avgiften. Artikel 78 I fråga om standarder för äggförsäljning får Irland och Förenade kungariket på sina marknader behålla en ordning med en gradering av fyra respektive fem viktklasser, på villkor att den försäljning av ägg som uppfyller gemenskapens standarder inte blir föremål för restriktioner på grund av olika graderingssystem. A v s n i t t 7 Fjäderfäkött Artikel 79 1. Utjämningsbeloppet per kilogram slaktat fjäderfä skall beräknas på grundval av det utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd - differentierad efter fjäderfäart - som krävs för att i gemenskapen producera ett kilogram fjäderfäkött. 2. Det utjämningsbelopp som skall tillämpas per kyckling skall beräknas på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som krävs för att i gemenskapen producera en kyckling. 3. Utjämningsbeloppet för de varor som specificeras i artikel 1.2 d i förordning nr 123/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött skall härledas från utjämningsbeloppet för fjäderfäkött med hjälp av den koefficient som används för att beräkna avgiften. A v s n i t t 8 Ris Artikel 80 De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och tredje land skall fastställas enligt följande: 1. Det utjämningsbelopp för rundkornigt och långkornigt råris samt brutet ris som skall tillämpas fram till den första etappen mot en tillnärmning skall fastställas på grundval av skillnaden mellan tröskelpriset och det marknadspris som noteras på marknaden i den berörda nya medlemsstaten under en referensperiod. Följande utjämningsbelopp skall fastställas på grundval av dem som fastställts enligt första stycket och enligt bestämmelserna i artikel 52 om en pristill- närmning. 2. Utjämningsbeloppet för paddyris samt helt och delvis slipat ris och de varor som specificeras i artikel 1.1 c i förordning nr 359/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för ris skall för var och en av dessa varor härledas från utjämningsbeloppet för den vara i punkt 1 till vilken den hänför sig med hjälp av den koefficient som används för att fastställa avgiften eller avgiftens rörliga del. A v s n i t t 9 Socker Artikel 81 Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på det härledda interventionspriset för vitt socker, på interventionspriset för råsocker och på minimipriset för betor. Artikel 82 De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan dessa stater och tredje land skall a) beträffande andra varor än färska betor i artikel 1.1 b i förordning nr 1009/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för socker härledas från utjämningsbeloppet för råvaran i fråga enligt befintliga bestämmelser för hur avgiften beräknas, b) beträffande de varor som avses i artikel 1.1 d i förordning nr 1009/67/EEG härledas från utjämningsbeloppet för råvaran i fråga enligt befintliga bestämmelser för beräkning av - importavgiften beträffande utjämningsbeloppet vid import, - exportbidraget beträffande utjämningsbeloppet vid export. Artikel 83 Det belopp som avses i artikel 25.3 i förordning nr 1009/67/EEG skall i de nya medlemsstaterna justeras med de utjämningsbelopp som räknas fram enligt artikel 55.2. A v s n i t t 10 Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt Artikel 84 De bestämmelser som gäller gemensamma kvalitets- standarder skall tillämpas på marknaden i Förenade kungariket på inhemska produkter tidigast från och med den 1 februari 1974 och på snittblommor från och med den 1 februari 1975. A v s n i t t 11 Mjölk och mjölkprodukter Artikel 85 Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på interventionspriserna för smör och skummjölkspulver. Artikel 86 I handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan dessa stater och tredje land skall utjämningsbeloppen fastställas enligt följande: 1. För andra pilotprodukter än dem som avses i artikel 85 skall det utjämningsbelopp som tillämpas fram till den första etappen mot en tillnärmning fastställas på grundval av skillnaden mellan den representativa marknadsprisnivån i den berörda nya medlemsstaten och den representativa marknadsprisnivån i den ursprungliga gemenskapen under en representativ period som föregår införandet av gemenskapens bestämmelser i den berörda nya medlemsstaten. Vid fastställande av det utjämningsbelopp som skall tillämpas under den första tillnärmningsetappen skall hänsyn tas till det belopp som fastställs enligt bestämmelserna i första stycket eller i punkt 3 samt reglerna för pristillnärmning i artikel 52. 2. För andra produkter än pilotprodukter skall utjämningsbeloppen härledas från utjämningsbeloppet för pilotprodukten i den grupp som varan tillhör i enlighet med befintliga bestämmelser för hur avgiften beräknas. 3. Om punkt 1 första stycket eller punkt 2 inte kan tillämpas, eller om tillämpningen av dem resulterar i utjämningsbelopp som leder till onormala prisförhållanden, skall utjämningsbeloppet beräknas på de utjämningsbelopp som tillämpas på smör och skummjölkspulver. Artikel 87 1. Om det före anslutningen i en medlemsstat fanns en ordning med annorlunda värdering av mjölk, allt efter dess användning, och om tillämpningen av artikel 86 leder till störningar på marknaden skall det utjämningsbelopp som tillämpas fram till den första etappen mot en tillnärmning för en eller flera varor enligt nummer 04.01 i Gemensamma tulltaxan fastställas på grundval av skillnaden mellan marknadspriserna. När följande utjämningsbelopp fastställs skall utjämningsbeloppet årligen minskas vid regleringsårets början med en sjättedel av det ursprungliga beloppet och avskaffas den 1 januari 1978. 2. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att undvika snedvridning av konkurrensen som kan bli resultatet av tillämpningen av punkt 1, antingen i fråga om de berörda varorna eller i fråga om andra mjölkprodukter och med hänsyn till möjliga förändringar av det gemensamma priset. Artikel 88 1. Irland har rätt att bevilja stöd till den direkta konsumtionen av smör i den utsträckning som är nödvändigt för att under övergångstiden låta konsumentpriset gradvis anpassas till den rådande prisnivån i den ursprungliga gemenskapen. Om Irland använder sig av den rätt som avses i punkt 1 skall Irland bevilja samma stödbelopp till konsumtionen av smör som importeras från de övriga medlemsstaterna. 2. Detta stöd skall avvecklas i sex etapper som sammanfaller med etapperna för tillnärmningen av smörpriset. Artikel 89 1. Försäljningen till konsumenter av mjölk med lägre fetthalt än 3,5 % som helmjölk är tillåten till och med den 31 december 1975 i Förenade kungariket och till och med den 31 december 1977 i Irland. Helmjölk enligt punkt 1 får inte vara skummad. Bestämmelserna för helmjölk tillämpas på denna mjölk. 2. Danmark har rätt att behålla de speciella mjölklicenser som fanns i vissa områden vid anslutningsdagen till och med den 31 december 1977. Licenser som går ut före den 1 januari 1978 får inte förnyas. A v s n i t t 12 Nötkött Artikel 90 Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på orienteringspriserna för fullvuxen nötboskap och kalvar. Artikel 91 1. Det utjämningsbelopp för kalvar och fullvuxen nötboskap som beräknas enligt artikel 55 skall i nödvändig utsträckning korrigeras med hänsyn till förekommande tullar. Om förekommande tullar som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes är högre än det utjämningsbelopp som beräknas enligt artikel 55 skall tullarna avvecklas i den utsträckningen att belastningen motsvarar utjämningsbeloppet. 2. Om artikel 10.1 tredje stycket eller artikel 11.1 i förordning (EEG) nr 805/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött tillämpas skall lämpliga åtgärder vidtas för att behålla gemenskapsförmåner och undvika omläggning av handeln. 3. Utjämningsbeloppet för de varor som avses i bilagan till förordning (EEG) nr 805/68 skall fastställas med hänsyn till de bestämmelser som föreskrivs i föregående punkter och med hjälp av de bestämmelser som föreskrivs för att fastställa avgiften för dessa varor. Artikel 92 Beträffande de varor som specificeras i artikel 1 b och c i förordning (EEG) nr 805/68 skall bidraget för export till tredje land från de nya medlemsstaterna korrigeras med utfallet av skillnaderna i tullar på de varor som förtecknas i bilagan till den förordningen på import från tredje land till den ursprungliga gemenskapen å ena sidan och till de nya medlemsstaterna å andra sidan. Artikel 93 Under den tid som Förenade kungariket enligt artikel 54 behåller produktionsstödet för slaktboskap har Irland rätt att behålla de åtgärder ifråga om nötköttsexport som tillämpades före anslutningen - korrelerade till den stödordning som tillämpas i Förenade kungariket - för att undvika snedvridning på den irländska boskapsmarknaden. A v s n i t t 13 Bearbetade produkter av frukt och grönsaker Artikel 94 Utjämningsbeloppen skall fastställas på grundval av de utjämningsbelopp som fastställs för socker, glukos eller glukossirap och enligt de bestämmelser som gäller för att beräkna - importavgiften såvitt gäller import, - exportbidraget såvitt gäller export. A v s n i t t 1 4 Lin Artikel 95 1. Stödbeloppet för lin skall för de nya medlemsstaterna fastställas på grundval av skillnaden mellan den inkomst som linproducenterna uppbär och den vinst som är resultatet av det förutsägbara försäljningspriset för varan. 2. Linproducenternas inkomst skall fastställas med hänsyn till priset på konkurrerande grödor i växelbruket i den berörda nya medlemsstaten och förhållandet i den ursprungliga gemenskapen mellan den inkomst som fås av linproduktion och den inkomst som fås av produktion av konkurrerande grödor. A v s n i t t 1 5 Utsäde Artikel 96 När ett stöd beviljas för utsädesproduktion får stödbeloppet i de nya medlemsstaterna fastställas på en annan nivå än den som fastställs för den ursprungliga gemenskapen om inkomsten för producenterna i en ny medlemsstat tidigare var väsentligt annorlunda än inkomsten för producenterna i den ursprungliga gemenskapen. I så fall skall ifråga om stödbeloppet för den nya medlemsstaten hänsyn tas till den inkomst som spannmålsproducenter tidigare fick och till behovet att undvika snedvridning i produktionsmönstret samt behovet av att gradvis anpassa beloppet till gemenskapsbeloppet. A v s n i t t 16 Jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga II till Romfördraget Artikel 97 Utjämningsbeloppen skall fastställas på grundval av de utjämningsbelopp som fastställs för basprodukterna och enligt de bestämmelser som tillämpas för beräkningen av de exportbidrag som föreskrivs i förordning (EEG) nr 204/69 om allmänna bestämmelser för beviljandet av exportbidrag och bestämmelser om fastställandet av dessa belopp för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga 2 till avtalet. KAPITEL 3 Fiskeribestämmelser A v s n i t t 1 Den gemensamma organisationen av marknaden Artikel 98 Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på orienteringspriset för fiskeriprodukter. Etapperna mot en pristillnärmning skall göras vid början av varje fiskeår, första gången den 1 februari 1973. Artikel 99 Utjämningsbeloppen skall i nödvändig utsträckning korrigeras enligt uppbörden av tullar. A v s n i t t 2 Fiskerättigheter Artikel 100 1. Trots bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2141/70 om inrättandet av en gemensam strukturpolitik för fiske har gemenskapens medlemsstater rätt att till och med den 31 december 1982 begränsa de farvatten som lyder under deras suveränitet eller jurisdiktion, och ligger inom en gräns av sex sjömil beräknad från baslinjen av en medlemsstats kust, till att äga rum från fartyg som traditionellt fiskar i dessa vatten och som utgår från hamnar i detta geografiska kustområde. Fartyg från andra regioner i Danmark får emellertid fortsätta att fiska i Grönlands vatten till och med den 31 december 1977. Om medlemsstaterna använder sig av denna rätt får de inte fastställa bestämmelser om villkoren för fiske i dessa vatten som är mindre restriktiva än dem som i praktiken tillämpas vid tidpunkten för anslutningen. 2. Bestämmelser i punkt 1 och i artikel 101 skall inte påverka de speciella fiskerättigheter som de ursprungliga medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna kan ha åtnjutit den 31 januari 1971 i förhållande till en eller flera andra medlemsstater. Medlemsstaterna får utöva dessa rättigheter under den tid som undantag fortsätter att tillämpas i berörda områdena. För Grönlands fiskevatten skall dock de speciella rättigheterna upphöra vid de föreskrivna tidpunkterna. 3. Om en medlemsstat utsträcker sina fiskegränser i vissa områden till 12 sjömil måste de fiskeaktiviteter som pågår inom dessa 12 sjömil vara sådana att det inte sker någon nedgång i förhållande till situationen den 31 januari 1971. 4. För att skapa en tillfredsställande total balans av de fiskeaktiviteter som etableras inom gemenskapen under den period som avses i punkt 1 kan medlemsstaterna underlåta att fullt ut utnyttja de möjligheter som ges i bestämmelserna i punkt 1 första stycket i vissa områden där de har överhöghet eller jurisdiktion. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de åtgärder som de vidtar i detta syfte. Efter en rapport från kommissionen skall rådet undersöka situationen och med hänsyn till rapporten ge medlemsstaterna rekommendationer när det är nödvändigt. Artikel 101[1] Den gräns på sex sjömil som avses i artikel 100 skall utsträckas till 12 sjömil för följande områden: 1. Danmark: - Färöarna. - Grönland. - Västkusten, från Thyborøn till Blaavandshuk. 2. Frankrike: Kusterna i departementen Manche, Ille-et-Vilaine, Côtes-du Nord, Finistère och Morbihan. 3. Irland: - Nord- och västkusten, från Lough Foyle till Cork Harbour i sydväst. - Ostkusten från Carlingford Lough till Carnsore Point ifråga om kräftdjur och blötdjur. - Shetlandsöarna och Orkneyöarna. - Norra och östra Skottland, från Cape Wrath till Berwick. - Nordöstra England, från floden Coquet till Flamborough Head. - Sydvästra delen, från Lyme Regis till Hartland Point (inklusive 12 sjömil runt Lundy Island). - Grevskapet Down. 1Texten i dess lydelse enligt artikel 21 i anpassningsbeslutet.4.Förenade kungariket: Artikel 102 Rådet skall senast från och med det sjätte året efter anslutningen på förslag från kommissionen fastställa villkoren för fiske i syfte att se till att fiskevattnen skyddas och att havets biologiska resurser bevaras. Artikel 103 Kommissionen skall senast den 31 december 1982 överlämna en rapport till rådet om den ekonomiska och sociala utvecklingen i medlemsstaternas kustområden och fiskbeståndet. På grundval av rapporten och med hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens mål skall rådet på förslag från kommissionen granska de bestämmelser som kan följa på de undantag som gäller till och med den 31 december 1982. K A P I T E L 4 Övriga bestämmelser A v s n i t t 1 Veterinärbestämmelser Artikel 104 Direktiv 64/432/EEG om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen skall tillämpas med hänsyn till följande bestämmelser: 1. Till och med den 31 december 1977 har de nya medlemsstaterna rätt att enligt Romfördragets allmännabestämmelser tillämpa sina nationella bestämmelser ifråga om import av nötkreatur och svin för avel, djurhållning och slakt, för Danmarks del med undantag av slaktboskap. Inom ramen för dessa nationella bestämmelser skall justeringar eftersträvas för att se till att handeln gradvis utvecklas. I detta syfte kommer bestämmelserna att granskas av Ständiga veterinärkommittén. 2. Till och med den 31 december 1977 skall de medlemsstater som importerar boskap bevilja de medlemsstater från vilka boskap exporteras det avsteg som avses i artikel 7.1 A a i direktivet. 3. Till och med den 31 december 1977 har de nya medlemsstaterna rätt att behålla de metoder som gäller inom deras territorier för att förklara en boskapshjord fri från tuberkulos eller brucellos i den betydelse som avses i artikel 2 i direktivet, med förbehåll för tillämpningen av de bestämmelser i direktivet som behandlar förekomsten av djur som vaccinerats mot brucellos. De bestämmelser som gäller de föreskrivna proven på djur med vilka handel bedrivs inom gemenskapen skall fortsätta att tillämpas med förbehåll för punkterna 4 och 6. 4. Till och med den 31 december 1977 får export av boskap från Irland till Förenade kungariket ske enligt följande: a) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller brucellos. De bestämmelser som gäller de föreskrivna proven på djur med vilka handel bedrivs inom gemenskapen skall dock fortsätta att tillämpas på export av icke-kastrerad boskap. b) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller tuberkulos, under förutsättning att det vid tidpunkten för exporten görs en förklaring som intygar att de exporterade djuren kommer från en hjord som officiellt förklarats vara fri från tuberkulos enligt de metoder som gäller i Irland. c) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller tvånget att separera avelsboskap och djurhållningsboskap från slaktboskap. 5. Till och med den 31 december 1975 har Danmark rätt att som undantag från bestämmelserna i bilaga B till direktivet använda "alttuberkulin". 6. Irland och Förenade kungariket har fram till tillämpningen av gemenskapens bestämmelser för handel inom medlemsstaterna ifråga om ärenden som regleras genom direktivet rätt att behålla sina nationella regler för handeln mellan Irland och Nordirland. De berörda medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att begränsa detta undantag till att uteslutande gälla den ovan avsedda handeln. Artikel 105 Direktiv 64/433/EEG om hygienkrav vid framställning och marknadsföring av färskt kött skall tillämpas med hänsyn till följande bestämmelser: Till och med den 31 december 1977 har Irland och Förenade kungariket i förhållande till Nordirland rätt att beträffande importen av färskt kött behålla sina nationella bestämmelser om skydd mot mul- och klövsjuka med iakttagande av de allmänna bestämmelserna i Romfördraget1. __________________ [1]Andra stycket i dess lydelse enligt artikel 22 i anpassningsbeslutet.punkt 3, med hänsyn till de övergångsbestämmelser och justeringar som förefaller nödvändiga och som genom protokoll kommer att avtalas med avtalsslutande tredje land. Dessa protokoll skall medfölja som bilagor till avtalen. Artikel 106 Före utgången av de tidsfrister som avses i artiklarna 104 och 105 kommer en översyn av situationen i gemenskapen som helhet och i dess delar att genomföras med hänsyn till utvecklingen på veterinärområdet. Senast den 1 juli 1976 skall kommissionen avge en rapport till rådet och i nödvändig utsträckning göra lämpliga förslag med hänsyn till denna utveckling. A v s n i t t 2 Övrigt Artikel 107 De avtal som förtecknas i bilaga V till denna akt skall tillämpas i förhållande till de nya medlemsstaterna enligt de villkor som föreskrivs i den bilagan. AVDELNING III YTTRE FÖRBINDELSER KAPITEL 1 Gemenskapens avtal med vissa tredje länder Artikel 108 1. Från och med anslutningsdagen skall de nya medlemsstaterna tillämpa de avtalsbestämmelser som avses i 2. De övergångsbestämmelser som kommer att ta hänsyn till motsvarande åtgärder inom gemenskapen och inte får ha längre varaktighet än dessa skall vara avsedda att säkerställa att gemenskapen gradvis tillämpar en gemensam ordning för förbindelserna med varje avtalsslutande tredje land och att medlemsstaterna får enhetliga rättigheter och skyldigheter. 3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas på de avtal som sluts med Grekland, Turkiet, Tunisien, Marocko, Israel, Spanien och Malta. Punkterna 1 och 2 skall också tillämpas på de avtal som gemenskapen sluter med annat tredje land i medelhavsområdet före denna akts ikraftträdande. KAPITEL 2 Förbindelserna med de associerade afrikanska staterna samt Madagaskar och med vissa utvecklingsländer inom samväldet Artikel 109 1. Den ordning som är resultatet av associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de afrikanska stater som är associerade till gemenskapen samt Madagaskar, undertecknat den 29 juli 1969, och av associationsavtalet mellan gemenskapen och Förenade republiken Tanzania, Republiken Uganda och Republiken Kenya, undertecknat den 24 september 1969, skall inte tillämpas i förbindelserna mellan de nya medlemsstaterna och de stater som är associerade till gemenskapen enligt dessa avtal. De nya medlemsstaterna behöver inte ansluta sig till Avtalet om varor inom Europeiska kol- och stålgemenskapens område, undertecknat den 29 juli 1969. 2. Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 110 och 111 skall varor med ursprung i de associerade stater som avses i punkt 1, vid import till de nya medlemsstaterna, vara föremål för den ordning som tillämpades på dessa varor före anslutningen.3. Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 110 och 111 skall varor med ursprung i de självständiga länder inom samväldet som förtecknas i bilaga VI till denna akt vid import till gemenskapen vara föremål för den ordning som tillämpades på dessa varor före anslutningen. Artikel 110 De nya medlemsstaterna skall vid import tillämpa gemenskapens bestämmelser för de varor som förtecknas i bilaga II till Romfördraget och är föremål för en gemensam marknadsordning samt för de varor som vid import till gemenskapen är föremål för vissa särskilda bestämmelser, som ett resultat av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och har sitt ursprung i de associerade stater som avses i artikel 109.1 eller i de självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3. Det skall ske enligt föreskrifterna i denna akt och enligt följande bestämmelser: a) När gemenskapens bestämmelser föreskriver ett uttag av tullar vid import från tredje land skall de nya medlemsstaterna, om inte annat sägs i artikel 111, tillämpa den tullordning som de tillämpade före anslutningen. b) Beträffande andra skyddskomponenter än tullar skall rådet, om det skulle visa sig nödvändigt, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen fastställa tillnärmningar till gemenskapens bestämmelser för att se till att dessa varor importeras på motsvarande villkor som före anslutningen. Artikel 111 När en tillnärmning till den gemensamma tulltaxan leder till att tullen i en ny medlemsstat sänks, skall den sänkta tullen tillämpas på den import som omfattas av artiklarna 109 och 110. Artikel 112 1. De produkter som importerades till Förenade kungariket före de tidpunkter som fastställs i artikel 115, och som har sitt ursprung i de självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3, skall inte anses vara i fri omsättning i den betydelse som avses i artikel 10 i Romfördraget, när de vidareexporteras till en annan ny medlemsstat eller till den ursprungliga gemenskapen. 2. De varor som importerades till den ursprungliga gemenskapen under samma period och som har sitt ursprung i de associerade stater som avses i artikel 109.1 skall inte anses vara i fri omsättning i den betydelse som avses i artikel 10 i Romfördraget, när de återexporteras till en annan medlemsstat. 3. Kommissionen får göra avsteg från punkt 1 och 2 när det inte finns någon risk för omläggning av handeln, särskilt vid minimala avvikelser i importordningarna. Artikel 113 1. Från och med anslutningen skall de nya medlemsstaterna informera de ursprungliga medlemsstaterna och kommissionen om sina bestämmelser som gäller den ordning som tillämpas på import av varor som har sitt ursprung i eller kommer från de självständiga länder i samväldet som avses i artikel 109.3 eller de associerade stater som avses i artikel 109.1. 2. Från och med anslutningen skall kommissionen informera de nya medlemsstaterna om de interna bestämmelser eller avtalsbestämmelser som gäller den ordning som tillämpas på import till den ursprungliga gemenskapen av varor som har sitt ursprung i eller kommer från de självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3 eller de associerade stater som avses i artikel 109.1. Artikel 114 Endast de ursprungliga medlemsstaternas röster skall räknas när rådet fattar beslut och när kommittén för Europeiska utvecklingsfonden avger yttranden inom ramen för det interna avtalet om de åtgärder som skall vidtas och om den ordning som skall följas vid tillämpningen av associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de afrikanska stater som är associerade till gemenskapen samt Madagaskar, undertecknat den 29 juli 1969, av det interna avtalet om finansieringen och administrationen av gemenskapsstöd, undertecknat den 29 juli 1969, och av det interna avtalet om de åtgärder som skall vidtas och den ordning som skall följas vid tillämpningen av associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenade republiken Tanzania, republiken Uganda och republiken Kenya, undertecknat den 24 september 1969. Rösträkningen skall antingen ske enligt den röstvägning för beräkning av kvalificerad majoritet som gäller före anslutningen eller enligt artikel 13.3 i det ovannämndainterna avtalet om finansieringen och administrationen av gemenskapstöd. Artikel 115 1. Artikel 109-114 skall tillämpas till och med den 31 januari 1975. 2. Den import som har sitt ursprung i något av de självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3 och som före detta datum har etablerat sina förbindelser med gemenskapen på annat sätt än genom association i de nya medlemsstaterna skall, från och med ikraftträdandet av deras avtal med gemenskapen och ifråga om varor som inte omfattas av avtalet, vara föremål för den ordning för tredje land som tillämpas på sådan import enligt övergångsbestämmelserna i denna akt. 3. Rådet får enhälligt efter samråd med kommissionen besluta att senarelägga det datum som föreskrivs i punkt 1 om tillämpningen av de övergångsbestämmelser som föreskrivs i artikel 62.2 i associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de afrikanska stater som är associerade till gemenskapen samt Madagaskar, undertecknat den 29 juli 1969 eller i artikel 36.2 i associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och förenade republiken Tanzania, republiken Uganda och republiken Kenya, undertecknat den 24 september 1969, under den period då sådana övergångsbestämmelser tillämpas. KAPITEL 3 Förbindelserna med Papua Nya Guinea Artikel 116 1. Artiklarna 109.3 och 110-113 tillämpas till och med den 31 december 1977 på varor som har sitt ursprung i eller kommer från Papua Nya Guinea och importeras till Förenade kungariket. 2. Dessa ordningar kan bli föremål för en översyn, särskilt om territoriet blir självständigt före den 1 januari 1978. Om behov uppstår skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen fastställa de lämpliga bestämmelser som kan bli nödvändiga. AVDELNING IV ASSOCIATION MED UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER Artikel 117 1. Associationen med de utomeuropeiska territorier som har särskilda förbindelser med Förenade kungariket samt Brittisk-franska kondomiatet Nya Hebriderna, förtecknade i artikel 24.2 skall träda i kraft tidigast den 1 februari 1975 när rådet fattar beslut enligt artikel 136 i Romfördraget1. 2. De nya medlemsstaterna behöver inte ansluta sig till avtalet om handel med utomeuropeiska länder och territorier beträffande varor inom Europeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknat den 14 december 1970. _____________ [1]Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 23 i anpassningsbeslutet.ordning som tillämpades på dessa varor före anslutningen2.Även artikel 110-114 skall tillämpas. Artikel 118 Bestämmelserna i tredje delen av protokoll 22 om förbindelserna mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de associerade afrikanska staterna samt Madagaskar och de självständiga utvecklingsländerna inom samväldet, belägna i Afrika, Indiska Oceanen, Stilla havet och Karibien, skall tillämpas såväl på de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artikel 117 som på de icke-europeiska länder och territorier som har särskilda förbindelser med de ursprungliga medlemsstaterna. Artikel 119 1. Den ordning som är resultatet av rådets beslut den 29 september 1970 om association av utomeuropeiska länder och territorier med den Europeiska ekonomiska gemenskapen skall inte tillämpas i förbindelserna mellan dessa länder och territorier och de nya medlemsstaterna. 2. Varor som har sitt ursprung i de länder och territorier som är associerade till gemenskapen skall vid import till de nya medlemsstaterna vara föremål för den ordning som tillämpades på dessa varor före anslutningen2. Varor som har sitt ursprung i de icke-europeiska territorier som har särskilda förbindelser med Förenade kungariket och i Brittisk-franska kondominatet Nya Hebriderna, förtecknade i artikel 24.2 skall vid import till gemenskapen vara föremål för den 3. Denna artikel skall tillämpas till och med den 31 januari 1975. Om artikel 115.3 tillämpas skall detta datum senareläggas enligt förfarandet och villkoren i den artikeln. _____________ [2]Punkt 2 andra stycket i dess lydelse enligt artikel 24 i anpassningsbeslutet. AVDELNING V KAPITALRÖRELSER Artikel 120 1. De nya medlemsstaterna får enligt de villkor och inom de tidsgränser som avses i artikel 121-126 senarelägga liberaliseringen av de kapitalrörelser som föreskrivs i rådets första direktiv av den 11 maj 1960 för genomförandet av artikel 67 i Romfördraget och i rådets andra direktiv av den 18 december 1962 om tillägg till och ändring av det första direktivet för genomförandet av artikel 67 i Romfördraget. 2. I sinom tid skall ett lämpligt samråd mellan de nya medlemsstaterna och kommissionen äga rum om en ordning för tillämpningen av de åtgärder för liberalisering eller avspänning vars genomförande kan senareläggas enligt följande bestämmelser. Artikel 121 1. Danmark får a) under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av icke-medborgares köp av obligationer utställda i danska kronor och noterade på den danska börsen, inklusive fysiska överföringar av värdepapperna i fråga, b) under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av köp av personer bosatta i Danmark av utländska värdepapper som är noterade på börsen, och av återköp från utlandet av danska värdepapper som är noterade på börsen helt eller delvis i utländsk valuta, inklusive fysiska överföringar av värdepapperna i fråga. 2. Från och med anslutningsdagen skall Danmark fortsätta mot en gradvis liberalisering av de verksamheter som avses i punkt 1 a. Artikel 122 1. Irland får a) under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta i Irland, och liberaliseringen av likvidationen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta i Irland, b) under en period av 30 månader efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av följande kapitalrörelser av personlig art: - Överföringar av kapital som tillhör personer bosatta i Irland som skall emigrera, utom sådana överföringar som har samband med arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen. - Gåvor och donationer, hemgifter, arvsskatter och investeringar i fast egendom, utom de som har samband med arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen. c) under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av de verksamheter som utförs av personer bosatta i Irland, och anges i förteckning B som utgör bilaga till de direktiv som avses i artikel 120. 2. Irland, som inser önskvärdheten av att från och med anslutningsdagen fortsätta mot en väsentlig avspänning i de bestämmelser som rör de verksamheter som avses i punkt 1 a, kommer att bemöda sig om att vidta lämpliga åtgärder i det syftet. Artikel 123[1] ________________ [1]Bestämmelserna har utgått genom artikel 24 i anpassningsbeslutet.b) Under en period av 30 månader efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av följande kapitalrörelser av personlig art: Artikel 124 1. Förenade kungariket får göra följande: a) Under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta i Förenade kungariket och liberaliseringen av likvidationen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta i Förenade kungariket. - Överföringar av kapital som tillhör personer bosatta i Förenade kungariket som emigrerar, utom sådana överföringar som har samband med arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen. - Gåvor och donationer, hemgifter, arvsskatter och investeringar i fast egendom, utom sådana som har samband med arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen. c) Under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av de verksamheter som utförs av personer bosatta i Förenade kungariket och anges i förteckning B, vilken utgör bilaga till de direktiv som avses i artikel 120. 2. Från och med anslutningsdagen skall Förenade kungariket fortsätta mot en väsentlig avspänning i de bestämmelser som rör de verksamheter som avses i punkt 1 a. Artikel 125 Om omständigheterna medger det skall de nya medlemsstaterna genomföra liberaliseringen av de kapitalrörelser som avses i artikel 121-124 före utgången av de tidsgränser som föreskrivs i de artiklarna. Artikel 126 Vid genomförandet av bestämmelserna i denna avdelning får kommissionen samråda med Monetära kommittén och ge lämpliga förslag till rådet. AVDELNING VI FINANSIELLA BESTÄMMELSER Artikel 127 Beslutet av den 21 april 1970 om ersättandet av finansiella bidrag från medlemsstaterna med gemenskapens egna resurser, nedan kallat "beslutet av den 21 april 1970"2, skall tillämpas enligt följande bestämmelser. [2]RED.ANM.: Beslutet av den 21 april 1970 upphävdes av beslutet av den 7 maj 1985 (jfr. volym 1 av denna upplaga, s. 995). Artikel 128 De inkomster som avses i artikel 2 i beslutet av den 21 april 1970 skall även omfatta följande: a) Av de inkomster som betecknas jordbruksvgifter, inkomster dels från alla slags utjämnings-belopp som anges i artiklarna 47 och 55, dels från de fasta komponenter som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna samt i handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes enligt artikel 61. b) Av de inkomster som betecknas tullar, de tullar som tas upp av de nya medlemsstaterna i handeln med tredje länder samt de tullar som tas upp i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna, samt i handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes. Artikel 129 1. De finansiella bidrag från medlemsstaterna som avses i artikel 3.2 i beslutet av den 21 april skall fördelas enligt följande: - Till de nya medlemsstaterna: Danmark 2,46 %, Irland 0,61 %, Förenade kungariket 19,32 %. - Till de ursprungliga medlemmarna: Enligt den skala som föreskrivs i artikel 3.2 i beslutet av den 21 april 1970 sedan de ovan angivna finan- siella bidragen från de nya medlemsstaterna har dragits av[1]. 2. För 1973 skall basen för beräkningen av de variationer som avses i artikel 3.3 i beslutet av den 21 april 1970 vara följande: - För de nya medlemsstaterna: De procentsatser som anges i punkt 1. - För de ursprungliga medlemsstaterna: Deras proportionella andel från föregående år med hänsyn till de ovan angivna procenttalen för de nya medlemsstaterna. ________________ [1]Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 26 i anpassningsbeslutet. Artikel 130 Gemenskapens egna resurser liksom de finansiella bidragen samt, i förekommande fall, de bidrag som avses i artikel 4.2, 4.3 och 4.4 i beslutet av den 21 april 1970 skall erhållas från de nya medlemsstaterna endast i följande utsträckning: - 45,0 % år 1973, - 56,0 % år 1974, - 67,5 % år 1975, - 79,5 % år 1976, - 92,0 % år 1977. Artikel 131 1. Från och med den 1 januari 1978 skall gemenskapens egna resurser och i förekommande fall de finansiella bidrag som avses i artikel 4.2, 4.3 och 4.4 i beslutet av den 21 april 1970 erhållas helt från de nya medlemsstaterna med förbehåll för följande bestämmelser: a) Ökningen i den relativa andel som varje medlemsstat skall betala som egna resurser och finansiella bidrag för 1978 i förhållande till den relativa andelen för 1977 skall inte överstiga två femtedelar av skillnaden mellan den relativa andelen egna resurser och finansiella bidrag för 1977 som skall betalas och den relativa andel som varje ny medlemsstat skulle betala som sådana samma år, om denna relativa andel hade beräknats enligt den ordning som föreskrivs för de ursprungliga medlemsstaterna från 1978 i beslutet av den 21 april 1970. b) För år 1979 skall ökningen av den relativa andelen från varje ny medlemsstat i förhållande till 1978 inte överstiga ökningen för 1978 i förhållande till 1977. 2. Kommissionen skall utarbeta de nödvändiga beräk-ningarna för tillämpningen av denna artikel. Artikel 132 Till och med den 31 december 1979 skall den del av gemenskapens budget som inte omfattas av tillämpningen av artiklarna 130 och 131 räknas in i det belopp som skall avsättas till de ursprungliga medlemsstaterna enligt artikel 129. Det totala belopp som fastställs på så vis skall fördelas mellan de ursprungliga medlemsstaterna enligt beslutet av den 21 april 1970. AVDELNING VII ÖVRIGA BESTÄMMELSER Artikel 133 De rättsakter som förtecknas i bilaga VII till denna akt skall tillämpas i förhållande till de nya medlemsstaterna enligt de villkor som föreskrivs i bilagan. Artikel 134 1. Under fem år efter anslutningen kommer kommissionen tillsammans med de berörda regeringarna att undersöka huruvida de åtgärder som uppstår genom be- stämmelser i befintliga lagar eller andra författningar i de nya medlemsstaterna och som - om de hade införts efter anslutningen skulle ha omfattats av artikel 67 i fördraget - vid en jämförelse med befintliga bestämmelser i de ursprungliga medlemsstaterna skulle kunna ge upphov till allvarlig snedvridning av kon- kurrensförhållandena inom kol- och stålindustrin på den gemensamma marknaden eller exportmarknaderna. Efter samråd med rådet får kommissionen föreslå de berörda regeringarna de åtgärder som den anser lämpliga för att korrigera sådana bestämmelser eller avstyra deras effekter. 2. Till och med den 31 december 1977 får de priser som debiteras av företag vid försäljning av stål på den irländska marknaden, omräknade till motsvarande värde för den plats som valts för upprättandet av deras prislista, inte vara lägre än priserna i denna lista för jämförbara transaktioner, utom när kommissionen givit sitt tillstånd i samråd med Irlands regering, utan att detta påverkar artikel 60.2 b sista stycket i Parisfördraget. 3. Om höga myndighetens beslut nr 1/64 av den 15 januari 1964 om förbud mot gemensamt anbudsförfarande för stålprodukter och tackjärn från de länder eller territorier som handlar med medlemsstater förlängs efter anslutningen skall förbudet inte tillämpas före den 31 december 1975 på varor avsedda för den danska marknaden1. _______________ [1]Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 27 i anpassningsbeslutet. Artikel 135 1. Fram till den 31 december 1977 får en ny medlemsstat, i händelse av allvarliga svårigheter som kan antas bli bestående inom någon sektor av ekonomin eller i händelse av svårigheter som kan leda till en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom ett bestämt område, ansöka om tillstånd att vidta skyddsåtgärder för att återställa jämvikten och anpassa den berörda sektorn till den gemensamma marknadens ekonomi. 2. På begäran av den berörda staten skall kommissionen vid tillämpning omgående i särskild ordning fastställa vilka skyddsåtgärder den anser nödvändiga och samtidigt precisera villkoren för och den närmare utformningen av dessa. 3. De åtgärder som tillåts enligt punkt 2 får omfatta undantag från bestämmelserna i Romfördraget och i denna akt i den utsträckning och under de perioder som är helt nödvändiga för att nå det mål som avses i punkt 1. I första hand skall de åtgärder som minst rubbar den gemensamma marknadens funktion väljas. 4. Under samma omständigheter och enligt samma ordning får varje ursprunglig medlemsstat ansöka om tillstånd att vidta skyddsåtgärder i förhållande till en eller flera nya medlemsstater. Artikel 136 1. Om kommissionen före den 31 december 1977 vid en ansökan från en medlemsstat eller någon annan berörd part upptäcker att prisdumpning utövas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna eller mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall kommissionen i syfte att stoppa dumpningen rikta rekommendationer till den person eller de personer som är upphov till den. Skulle dumpningen fortsätta skall kommissionen ge den skadade medlemsstaten eller medlemsstaterna tillstånd att vidta skyddsåtgärder vars villkor och närmare utformning kommissionen skall fastställa. 2. Vid tillämpningen av denna artikel på de varor som förtecknas i bilaga II till Romfördraget skall kommissionen utvärdera samtliga relevanta faktorer, särskilt den prisnivå vid vilken dessa varor importeras till den berörda marknaden från annat håll, med hänsyn till de bestämmelser i Romfördraget som rör jordbruket, särskilt artikel 39. Artikel 137 1. Trots bestämmelserna i artikel 136 får Irland till och med den 31 december 1977 i angelägna fall vidta nödvändiga åtgärder. Irland skall genast anmäla sådana åtgärder till kommissionen som kan besluta att upphäva eller ändra dem. 2. Denna bestämmelse skall inte tillämpas på de varor som förtecknas i bilaga II till Romfördraget. Artikel 138 Trots bestämmelserna i artikel 95 andra stycket i Romfördraget får Danmark till och med den 30 juni 1974 behålla de särskilda accisavgifterna på bordsvin som importeras på butelj eller i andra liknande behållare. D E L F E M GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL DENNA AKT AVDELNING I UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONERNA Artikel 139 1. De folkvalda församlingarna i de nya medlemsstaterna skall vid anslutningen ackreditera sina ledamöter vid Europaparlamentet. 2. Europaparlamentet skall sammanträda senast en månad efter anslutningen och göra de ändringar av sin arbetsordning som nödvändiggjorts av anslutningen. Artikel 140 1. Från och med anslutningen skall ordförandeposten i rådet innehas av den rådsmedlem som enligt ursprungstexten i artikel 2 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall inneha ordförandeposten. Vid utgången av denna mandatperiod skall posten sedan innehas av medlemsstaterna i den ordning som föreskrivs i artikel 2 i dess lydelse enligt artikel 11. 2. Rådet skall göra de ändringar i sin arbetsordning som nödvändiggjorts av anslutningen. Artikel 141 1. Ordföranden, vice ordförandena och kommissionens ledamöter skall utses vid anslutningen. Kommissionen skall fortsätta sin verksamhet på femte dagen efter det att ledamöterna har utsetts. Samtidigt skall mandatperioden för dem som är ledamöter vid tidpunkten för anslutningen upphöra. 2. Kommissionen skall göra de ändringar av sin arbetsordning som nödvändiggjorts av anslutningen. Artikel 142 1. Vid anslutningen skall nya domare utses i domstolen så att antalet domare uppgår till nio vilket föreskrivs i artikel 17 i denna akt1. 2. Mandatperioden för en av de domare som utses enligt punkt 1 skall löpa ut den 6 oktober 1976. Den domaren skall utses genom lottning. Mandatperioden för den andra domaren skall upphöra den 6 oktober 19791. 3. Vid anslutningen skall en tredje generaladvokat utses. Hans mandatperiod skall upphöra den 6 oktober 19792. 4. Domstolen skall göra de ändringar av sina rättegångsregler som nödvändiggjorts av anslutningen. De ändrade rättegångsreglerna skall enhälligt godkännas av rådet. 5. Vid behandling av mål som förelagts domstolen före den 1 januari 1973 och för vilka muntliga förhandlingar inletts före den dagen skall domstolen eller domstolsavdelningarna vara sammansatta som de var före anslutningen, och de rättegångsregler som var i kraft den 31 december 1972 skall tillämpas. _______________ [1]Punkterna 1 och 2 i deras lydelse enligt artikel 28 i anpassningsbeslutet. 2Artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget och artikel 138 första stycket i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 1 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om ökning av antalet generaladvokater (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 2, 1 januari 1973, s. 29) som lyder: "Domstolen skall assisteras av fyra generaladvokater." Artikel 143[1] Vid anslutningen skall Ekonomiska och sociala kommittén utökas med 42 medlemmar som företräder de olika grupperna inom det ekonomiska och sociala livet i de nya medlemsstaterna. De nyutsedda medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen. ___________ [1]Texten i dess lydelse enligt artikel 29 i anpassningsbeslutet.arbetsordningar som nödvändiggjorts av anslutningen skall göras snarast möjligt efter anslutningen. Artikel 144 Vid anslutningen skall Europeiska kol- och stålgemenskapens rådgivande kommitté förstärkas genom att fler medlemmar utses. De nyutsedda medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen. Artikel 145 Vid anslutningen skall medlemmarma av Tekniska och vetenskapliga kommittén utses enligt förfarandet i artikel 134 i Euratom-fördraget. Kommittén skall påbörja sin verksamhet femte dagen efter det att medlemmarna har utsetts. Samtidigt upphör mandatet för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen. Artikel 146 Vid anslutningen skall Monetära kommittén utökas med medlemmar som företräder de nya medlemsstaterna. De nyutsedda medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen. Artikel 147 Ändringar av de kommittéregler som föreskrivs i de ursprungliga fördragen och av kommittéernas Artikel 148 1. Mandatperioden för de nya medlemmarna i de kommittéer som förtecknas i bilaga VIII skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen. 2. Vid anslutningen skall mandaten i de kommittéer som förtecknas i bilaga IX förnyas helt. AVDELNING II TILLÄMPNINGEN AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER Artikel 149 Från och med anslutningen skall de direktiv och beslut som avses i artikel 189 i Romfördraget och i artikel 161 i Euratom-fördraget samt de rekommendationer och beslut som avses i artikel 14 i Parisfördraget betraktas som riktade till de nya medlemsstaterna och meddelade dessa, i den utsträckning dessa direktiv, rekommendationer och beslut har meddelats samtliga ursprungliga medlemsstater. Artikel 150 Tillämpningen i varje ny medlemsstat av de rättsakter som förtecknas i bilaga X till denna akt skall skjutas upp till de datum som anges i förteckningen. Artikel 151 1. Följande skall skjutas upp till den 1 februari 1973: a) Tillämpningen i de nya medlemsstaterna av gemenskapens bestämmelser för produktion av och handel med jordbruksprodukter och för handel med vissa varor framställda av jordbruksprodukter som är underkastade särskilda ordningar. b) Tillämpningen i den ursprungliga gemenskapen av de ändringar i dessa bestämmelser som görs i denna akt, inklusive de som görs i artikel 153.2. Punkt 1 skall inte tillämpas på de ändringar som avses i del II punkt A i den bilaga I som avses i artikel 29 i denna akt. 3. Till och med den 31 januari 1973 skall den ordning som tillämpas på handeln mellan å ena sidan en ny medlemsstat och å andra sidan den ursprungliga gemenskapen, de övriga nya medlemsstaterna eller tredje land vara de som tillämpades före anslutningen. Artikel 152 De nya medlemsstaterna skall verkställa de åtgärder som är nödvändiga för att de från och med anslutningsdagen skall kunna följa bestämmelserna i de direktiv och beslut som avses i artikel 189 i Romfördraget och i artikel 161 i Euratom- fördraget och i de rekommendationer och beslut som avses i artikel 14 i Paris- fördraget, såvida inte en tidsgräns är angiven i förteckningen i bilaga XI eller i någon annan bestämmelse i denna akt. Artikel 153 1. Ändringar i de av gemenskapsinstitutionernas rättsakter som inte omfattas av denna akt eller dess bilagor som görs av institutionerna före anslutningen, enligt förfarandet i punkt 2, för att anpassa dessa rättsakter till bestämmelserna i den här akten, särskilt bestämmelserna i del fyra, skall träda i kraft på anslutningsdagen. 2. Rådet, som beslutar på förslag från kommissionen och med kvalificerad majoritet, eller kommissionen, beroende på vilken av institutionerna som beslutade om ursprungsakten, skall i detta syfte upprätta de nödvändiga texterna. Artikel 154 Senast den 1 juli 1973 skall i de nya medlemsstaterna de principer om en gemensam ordning för regionalt stöd tillämpas som utarbetats inom ramen för tillämpningen av artiklarna 92-94 i Romfördraget och som finns med i kommissionens meddelande av den 23 juni 1971 och även i resolutionen från företrädarna för medlemsstaternas regeringar vid mötet i rådet den 20 oktober 1971, trots bestämmelserna i artikel 3.3. Dessa texter kommer att kompletteras med hänsyn till gemenskapens nya situation efter anslutningen, så att samtliga medlemsstater befinner sig i samma situation vad beträffar texterna. Artikel 155[1] Texter i gemenskapsinstitutionernas rättsakter som antagits före anslutningen och författats av rådet eller kommissionen på danska och engelska skall från och med anslutningsdagen vara autentiska på samma villkor som texter som författats på de fyra ursprungliga gemenskapsspråken. De skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning om texterna på de ursprungliga gemenskapsspråken offentliggjordes där. _____________ [1]Texten i dess lydelse enligt artikel 30 i anpassningsbeslutet. Artikel 156 Befintliga avtal, beslut och samordnade förfaranden vid tidpunkten för anslutningen som omfattas av artikel 65 i Parisfördraget i kraft av anslutningen måste anmälas till kommissionen inom tre månader efter anslutningen. Endast avtal och beslut som har anmälts skall provisoriskt förbli i kraft tills kommissionen fattat beslut. Artikel 157 De nya medlemsstaterna skall enligt artikel 33 i Euratom-fördraget inom tre månader efter anslutningen underrätta kommissionen om de bestämmelser som föreskrivs genom lagar och andra författningar och som är avsedda att säkerställa befolkningens och arbetstagarnas hälsa i de nya medlemsstaternas territorier mot de faror som uppstår genom joniserad strålning. AVDELNING III SLUTBESTÄMMELSER Artikel 158 Bilagorna I-XI, protokollen 1-30 och skriftväxlingen i monetära frågor skall utgöra en integrerad del av akten. Artikel 159[2] Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och de fördrag som ändrar i detta fördrag till regeringarna i Konungariket Danmark, Irland samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. _____________ [2]Texten i dess lydelse enligt artikel 31 i anpassningsbeslutet. Artikel 160[1] Italienska republikens regering skall till regeringarna i Konungariket Danmark, Irland samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland överlämna en bestyrkt kopia, på danska, franska, italienska, nederländska och tyska, av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-gemenskapen och de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa fördrag. Texterna i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa fördrag, upprättade på danska, engelska, iriska och norska, skall utgöra bilaga till denna akt. De texter som författas på danska, engelska och iriska skall vara autentiska på samma villkor som de ursprungstexter av fördragen som avses ovan. _____________ [1]Texten i dess lydelse enligt artikel 32 i anpassningsbeslutet. Artikel 161 En bestyrkt kopia av de internationella avtal som deponerats hos Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat skall överlämnas till de nya medlemsstaternas regeringar av generalsekreteraren. Bilaga I Lista till artikel 29 i Anslutningsakten I. TULLAGSTIFTNING 1.Rådets förordning (EEG) nr 802/68 av den 27 juni 1968 EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 1. I artikel 14.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre". 2.Rådets förordning (EEG) nr 803/68 av den 27 juni 1968 EGT nr L 148/6, 28.6.1968, s. 6. Artikel 6.2 skall ersättas med följande text: "2.För de varor som transporteras till bestämmelseorten i en medlemsstat efter att ha förts in i en annan medlemsstat genom en icke-medlemsstats territorium eller vattenvägen efter att ha förts genom en annan medlemsstat, skall den plats som skall räknas som införselort till gemenskapen fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 17". I artikel 6.3 skall första stycket ersättas med följande text: "3.För de varor som efter att ha förts in i gemenskapens tullområde har fraktats direkt från Frankrikes utomeuropeiska departement eller från Grönland till en annan del av gemenskapens tullområde eller vice versa, skall som införselort räknas den plats som avses i punkterna 1 och 2 och som är belägen i det tullområde i gemenskapen som varorna kommer från, om de har lossats eller lastats om där och detta har intygats av tullmyndigheten." I artikel 17.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiofyra". 3. Rådets förordning (EEG) nr 950/68 av den 28 juni 1968 EGT nr L 172, 22.7.1968, s. 1. Del I avdelning I punkt C 3 i bilagan skall ersättas med följande text: "Den beräkningsenhet (BE) som det hänvisas till för vissa särskilda tullsatser eller som används som kriterium för avgränsning av vissa tulltaxenummer eller undernummer, skall ha ett värde på 0,88867088 g rent guld. Den kurs som skall användas vid omräkning till danska kronor, norska kronor, nederländska floriner, belgiska francs, franska francs, luxemburgska francs, italienska lire, irländska pund, pund sterling eller tyska mark, skall motsvara den kursparitet som anmälts till Internationella valutafonden och godkänts av den." 4. Rådets förordning (EEG) nr 1496/68 av den 27 september 1968 EGT nr L 238, 28.9.1968, s. 1. Artikel 1 skall ersättas med följande text: "Gemenskapens tullområde skall omfatta följande länders territorier: - Belgien. - Danmark, med undantag av Färöarna. - De områden i Tyskland där Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är i kraft, med undantag av såväl ön Helgoland som området Büsingen (fördrag av den 23 november 1964 mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz). - Frankrike, med undantag av de utomeuropeiska territorierna. - Irland. - Italien, med undantag av kommunerna Livigno och Campione d'Italia samt den italienska delen av Luganosjön mellan stranden och den politiska gränsen för området mellan Ponte Tresa och Porto Ceresio. - Luxemburg. - Den europeiska delen av Nederländerna. - Norge, med undantag av de öar som ligger utanför området mellan fastlands- kusten och territorialvattengränsen, förutom Jan Mayen. - Storbritannien och Nordirland samt Kanalöarna och Isle of Man." 5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1769/68 av den 6 november 1968 EGT nr L 285, 25.11.1968, s. 1. I bilagan skall punkt 3 första stycket i inledningen ersättas med följande text: "Vad avser de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe, Guyana, Martinique och Réunion, samt Grönland, vars flygplatser inte finns med på listan, skall följande bestämmelser tillämpas: a) För de varor som skickas direkt från icke-medlemsländer till dessa områden, skall den totala kostnaden för flygfrakten räknas in i tullvärdet. b) För de varor som skickas från icke-medlemsländer till den europeiska delen av gemenskapen och lastas om eller lossas i något av dessa områden skall i tullvärdet inräknas de kostnader för flygfrakten som skulle ha uppstått om varorna endast hade skickats till lossnings- eller omlastningshamnen. c) För de varor som skickas från icke-medlemsländer till dessa områden och lastas om eller lossas på en flygplats i den europeiska delen av gemenskapen, skall kostnaderna för flygfrakten som räknas in i tullvärdet vara de som blir resultatet när procentsatserna i nedanstående lista tillämpas på de kostnader som skulle ha uppkommit för frakten av varorna mellan den avsändande flygplatsen och den flygplats där varorna lossas eller lastas om." 6. Rådets förordning (EEG) nr 97/69 av den 16 januari 1969 EGT nr L 14, 21.1.1969, s. 1. I artikel 3.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre". 7. Rådets förordning (EEG) nr 542/69 av den 18 mars 1969 EGT nr L 77, 29.3.1969, s. 1. Artikel 11 d skall ersättas med följande text: "d) gränsövergångställe: - den mottagande tullstation som är belägen i en annan medlemsstat än den avlämnande, - samt tullstationen vid utfarten ur gemenskapen när försändelsen lämnar gemenskapen enligt förfarandet för gemenskapsförsändelser genom gränsövergång mellan en medlemsstat och ett icke-medlemsland. Artikel 11 g skall ersättas med följande: "g) inre gräns: Två medlemsstaters gemensamma gräns. Varor som lastats i en hamn i en medlemsstat och lossas i en hamn i en annan medlemsstat skall anses passera en inre gräns, om transporten till sjöss sker med användande av en enda fraktsedel. Varor som transporteras vattenvägen från icke-medlemsländer och lastas om i en hamn i en medlemsstat för att lossas i en hamn i en annan medlemsstat, skall inte anses passera en inre gräns." I artikel 41 skall följande stycke läggas till: "3. Bestämmelserna i punkt 1 gäller även varor som passerar en inre gräns i enlighet med artikel 11 g andra stycket." Artikel 44 skall ersättas med följande text: "1.Trots artikel 4 kan varor som vid transporten passerar en inre gräns i enlighet med artikel 11 g andra stycket, inte omfattas av förfarandet för gemenskapsförsändelser innan de har passerat den gränsen. 2.Bestämmelserna i punkt 1 skall inte tillämpas - när varorna omfattas av gemenskapsåtgärder som medför kontroll av användningen av dem eller av deras destination, eller - när transporten skall avslutas i en annan medlemsstat än den där lossningshamnen är belägen, såvida inte transporten från den hamnen omfattas av konventionen om sjöfarten på Rhen, i enlighet med artikel 7.2 andra stycket. 3. För varor som omfattas av förfarandet för gemenskapsförsändelser innan de passerar den inre gränsen, upphävs verkan av detta förfarande under transporten till havs. 4. För transporter till havs behöver ingen säkerhet ställas." I artikel 47, efter "... enligt bestämmelserna i artikel 44", skall följande ord utgå: "punkt 1 andra stycket". I artikel 58.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre". I bilaga A skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på varje blankett. I bilaga B skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på varje blankett. I bilaga C skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på varje blankett. I bilaga D skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på varje blankett. I bilaga F skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på förlaga I. I bilaga F skall del 1.1 i förlaga I ersättas med följande text: "Undertecknad[1] bosatt i[2] går härmed i borgen såsom för egen skuld på tullstationen i för ett belopp på högst gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Nordirland[3] för allt det som [1] är eller blir skyldig dessa medlemsstater i europeiskagemen- skaperna på grund av överträdelser vad avser tullar, skatter, jordbruksförskott och andra pålagor, med undantag av böter, under av denne genomförda försändelser enligt gemenskapsförfarande, och detta gäller såväl huvud- och tilläggsför- bindelser som omkostnader och tilläggsavgifter." I bilagan F skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet i förlaga II. I bilagan F skall del 1.1. förlaga II ersättas med följande text: "Undertecknad [1] bosatt i [2] går härmed i borgen såsom för egen skuld på avlämnande tullstation i gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Nordirland[3] för allt det som [1] är eller blir skyldig dessa medlemsstater i europeiskagemenskaperna på grund av överträdelser vad avser tullar, skatter, jordbruksförskott och andra pålagor, med undantag av böter, under av denne genomförda försändelser enligt gemenskapsförfarande av nedan uppräknade varor från avlämnande tullstation i till mottagande tullstation i och detta gäller såväl huvud- och tilläggsför- bindelser som omkostnader och tilläggsavgifter." I bilagan G skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. På första sidan i blanketten i bilaga G skall det läggas till fyra prickade linjer efter orden "följande medlemsstater i de europeiska gemenskaperna:" I bilaga H skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i förlagan till etiketten. 8. Kommissionens förordning (EEG) nr 582/69 av den 26 mars 1969 EGT nr L 79, 31.3.1969, s. 1. I bilagan skall följande ord läggas till i huvudet på blanketten för "Ursprungscertifikat" och kopian till det "EUROPEAN COMMUNITIES" "DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER" "DE EUROPEISKE FELLESSKAP". 9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1062/69 av den 6 juni 1969 EGT nr L 141, 12.6.1969, s. 31. I bilagan skall texten på blanketten för "Intyg", vars utförande fastställs av kommissionen, ersättas med följande text:10.Kommissionens förordning (EEG) nr 1617/69 av den 31 juli 1969 EGT nr L 212, 25.8.1969, s. 1. I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. 11.Kommissionens förordning (EEG) nr 2311/69 av den 19 november 1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 1. I bilaga 1 skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. Punkt 1.1 i förlagan som återfinns i bilaga 1 skall ersättas med följande text: "Undertecknad [1] bosatt i [2] går härmed i borgen såsom för egen skuld på tullstationen i gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Nordirland för de belopp som en huvud- förpliktigad blir skyldig dessa medlemsstater i europeiska gemenskaperna på grund av överträdelser vad avser tullar, skatter, jordbruksförskott och andra pålagor, med undantag av böter, för såväl huvud- och tilläggsförbindelser som omkostnader och tilläggsavgifter, under genomförandet av försändelser enligt gemenskapsförfarande, för vilka undertecknad gått i borgen genom att ställa säkerheter på högst 5 000 beräkningsenheter per säkerhet." I tabellen i punkt 1.4 i samma förlaga skall fyra prickade linjer som skall numreras med 6, 7, 8 och 9 läggas till. I bilaga 2 skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. 12. Kommissionens förordning (EEG) nr 2312/69 av den 19 november 1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 6.I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. Följande ord skall läggas till i huvudet på samma blankett: "RECEIPT" "ANKOMSTBEVIS" "FREMKOMSTBEVIS" 13. Kommissionens förordning (EEG) nr 2313/69 av den 19 november 1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 8. I artikel 5.3 efter orden "Achteraf afgegeven" skall följande anmärkningar läggas till: "ISSUED RETROACTIVELY" "UDSTEDT EFTERF LGENDE" "UTSTEDT A POSTERIORI" I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. 14. Kommissionens förordning (EEG) nr 2314/69 av den 19 november 1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 13. I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. I rubriken på samma blankett skall följande ord läggas till: "TRANSIT ADVICE NOTE" "GRÆNSEOVERGANGSATTEST" "GRÆNSEPASSERINGSBEVIS" 15. Kommissionens förordning 8EEG) nr 2315/69 av den 19 november 1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 14. I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten. 16. Kommissionens förordning (EEG) nr 2552/69 av den 17 december 1969 EGT nr L 320, 20.12.1969, s. 19. I bilaga 1 skall texten på blanketten för "Äkthetsintyg", vars utformning fastställs av kommissionen, ersättas med följande text: 17.Kommissionens förordning (EEG) nr 2588/69 av den 22 december 1969 EGT nr L 322, 24.12.1969, s. 32, i dess lydelse enligt - kommissionens förordning (EEG) nr 2631/70 av den 23 december 1970 EGT nr L 279, 24.12.1970, s. 34. - kommissionens förordning (EEG) nr 1571/71 av den 22 juli 1971 EGT nr L 165, 23.7.1971, s. 25. Bilagan skall ersättas med följande text: "Lista över de flygbolag som är befriade från att ställa säkerhet: 1. Aer Lingus Teoranta (Irish Air Lines), Dublin 2. Aeroflot, Moskva 3. Aerolíneas, Argentinas, Buenos Aires 4. Aerolinee Itavia, Roma 5. Aer Turas, Dublin 6. African Safari Airways, Nairobi 7. Air Afrique, Abidjan 8. Air Algérie (Compagnie générale de transports aériens), Alger 9. Air Anglia, Norwich 10. Air Bahama (International), Nassau 11. Air Canada, Montréal 12. Air Ceylon, Colombo 13. Air France, Paris 14. Air India, Bombay 15. Air Inter, Paris 16. Airlift International, USA 17. Air Madagascar (Société nationale malgache de transports aériens), Dakar 18. Air Sénégal (Compagnie sénégalaise de transports aériens), Tananarivo 19. Air Viking, Reykjavik 20. Air Zaïre, Kinshasa 21. Alaska Airlines, USA 22. Alia (Royal Jordan Airlines), Amman 23. Alitalia (Linee Aeree Italiane), Roma 24. APSA, Lima25.Arco, Bermuda 26. Ariana (Afghan Airlaines), Kabul 27. ATI, Napoli 28. Aurigny (Channel Islands), Alderney 29. Austrian Airlines, Wien 30. Avianca (Aerovías Nacionales de Colombia S.A.) Bogotá 31. "Balkan" Bulgarian Airlines, Sofia 32. "Basco" Brothers Air Services Co., Aden 33. Bavaria Fluggesellschaft Schwabe & Co., München 34. B.E.A. (British European Airways Corporation), Ruislip 35. B.K.S., Air Transport Ltd., London 36. BOAC (British Overseas Airways Corporation), Heathrow Airport, London 37. Britannia, Luton 38. British Air Ferries, Southend 39. British Island Airways, Gatwick Airport, London 40. British Midland, Castle Donington 41. British United Airways, Gatwick Airport, London 42. Caledonian-BUA, Gatwick Airport, London 43. Cambrian, Rhoose 44. Canadian Pacific - Air, Vancouver 45. Ceskoslovenske Aerolinie (C.S.A.), Praha 46. Channel Airways, Stansted Airport, London 47. Condor Flugdienst GmbH, Frankfurt/Main 48. Cyprus Airways, Nicosia 49. Dan-Air Services Ltd., London 50. Deutsche Lufthansa AG, Köln 51. Donaldson, Gatwick Airport, London 52. East African Airways Corporation, Nairobi 53. El Al Israel Airlines Ltd., London 54. Elivie (Società Italiano Esercizio Elicotteri S.p.A), Napoli 55. Ethiopian Airlines, Addis Ababa 56. Fairflight, Biggin Hill Airport, London 57. Finnair, Helsinki58.Garuda Indonesian Airways, Djakarta 59. General Air Nord GmbH, Hamburg 60. Germanair Bedarfsluftfahrtgesellschaft mbH, Frankfurt/Main 61. Ghana Airways Corporation, Accra 62. Humber Airways, Hull 63. Iberia (Líneas aéras de España), Madrid 64. Icelandic Airlines (Flugfelag), Reykjavik 65. Interregional-Fluggesellschaft mbH, Düsseldorf 66. Intra Airways, Jersey 67. InvictasAirways, Manston 68. Iran National Airlines Corporation, Teheran 69. Iraqi Airways, Bagdad 70. Japan Air Lines Co. Ltd, Tokio 71. JAT (Jugoslovenski Aerotransport), Beograd 72. KLM (Koninklijke Luchtvaart Maatschappij), Den Haag 73. Kuwait Airways Corporation, Koweït 74. Laker Airways, Gatwick Airport, London 75. Libyan Arab Airlines, Tripoli 76. Lloyd International, Stansted Airport, London 77. Loftleidir H.F., Reykjavik 78. Logan Air, Glasgow 79. LOT (Polskie Linie Lotnicze), Warszawa 80. Lufttransport-Unternehmen GmbH, Düsseldorf 81. Luftverkehrsunternehmen Atlantis AG, Frankfurt/Main-Niederrad 82. Luxair (Luxembourg Airlines), Luxembourg 83. Malaysia-Singapore Airlines, Singapore 84. Malev (Magyar Légiközlekedési Vállalat), Budapest 85. Martinair Holland N.V. (MAC) Amsterdam 86. MEA (Middle East Airlines Airliban S.A.L.), Beyrouth 87. Monarch, Luton 88. National Airlines Inc., Miami 89. Nigerian Airways, Lagos 90. Nlm (Nederlandse Luchtvaart Maatschappij), Amsterdam 91. (Fred) Olsen, Oslo 92.Olympic Airways, Athenai 93. Ontario World Air, Toronto 94. Pacific Western, Vancouver 95. Pakistan International Airlines Corporation, Karachi 96. Panair Luftverkehrsgesellschaft mbH & Co., München 97. Pan American World Airways Inc., New York 98. Qantas Airways Ltd., Sydney 99. Rousseau Aviation, Dinard 100. Royal Air Maroc, Casablanca 101. SAA (South African Airways), Johannesburg 102. Sabena-Belgian World Airlines, Bruxelles - Brussel 103. SAM (Società Aerea Mediterranea), Roma 104. SAS (Scandinavian Airlines System), Stockholm 105. Saturn, Oakland 106. Saudi Arabian Airlines, Jeddah 107. Seabord World Airlines Inc., New York 108. Sierra Leone Airways, Freetown 109. Skyways Coach Air, Ashford 110. Southern Air Transport, Miami 111. South-West Aviation Ltd, Exeter 112. Spantax SA, Madrid 113. Strathallan, Perth 114. Sudan Airways, Khartoum 115. Swissair (Swiss Air Transport Company Ltd.), Zürich 116. Syrian Arab Airlines, Damascus 117. TAP (Transportes Aereos Portugueses SARL), Lisboa 118. Tarom (Rumanian Air Transport), Bucuresti 119. TF - Transport Flug GmbH & Co., Frankfurt/Main 120. Tradewinds, Gatwick Airport, London 121. Transavia (Holland N.V.), Amsterdam 122. Trans-Mediterranean Airways, Beyrouth 123. Transmeridian, Stansted Airport, London124.Trans-Union, Paris 125. Tunis Air, Tunis 126. Turk Hava Yollori Anomin Ortakligi, Istanbul 127. TWA (Trans World Airlines Inc.), New York 128. United Arab Airlines, Heliopolis 129. UTA (Union de Transport Aériens), Paris 130. VARIG (Empresa Viaçao Aerea Riograndese), Rio de Janeiro 131. VIASA (Venezolana Internacional de Aviación S.A.), Caracas 132. Zambia Airways, Lusaka 18.Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/70 av den 3 augusti 1970 EGT nr L 171, 4.8.1970, s. 10. Artikel 1 b skall ersättas med följande text: "b) med handelscentrum: ett av följande centrum: - För Tyskland: Frankfurt, Hamburg, Köln och München. - För Danmark: Köpenhamn. - För Frankrike: Dieppe, Le Havre, Marseille, Paris-Rungis, Perpignan, Rouen. - För Irland: Dublin. - För Italien: Milano. - För Norge: Oslo. - För Nederländerna: Rotterdam. - För Storbritannien: London, Liverpool, Hull och Glasgow. - För Belgien och Luxemburg: Antwerpen och Bryssel." Artikel 4.2 skall ersättas med följande text: "2.Det genomsnittliga otullade fritt-gränsen-priset beräknas på grundval av bruttoförtjansten vid försäljning mellan importörer och grossister. Vid handelscentrumen i Paris-Rungis, Milano, London, Oslo och Köpenhamn är det lämpligt att rätta sig efter de priser som varorna i dessa centrum oftast säljs för. Bruttoförtjänsten vid dessa försäljningar skall minskas med - en interventionsmarginal på 15 % för centrumen i Paris-Rungis, Milano, London, Oslo och Köpenhamn och på 6 % för de andra handelscentrumen.- transportkostnader inom gemenskapen, - ett schablonbelopp på 2,5 beräkningsenheter för övriga kostnader som inte inräknas i tullvärdet, - de tullar och skatter som inte inräknas i tullvärdet. 19.Kommissionens förordning (EEG) nr 304/71 av den 11 februari 1971 EGT nr L 35, 12.2.1971, s. 31. Artikel 5 skall ersättas med följande text: "Järnvägsförvaltningarna skall se till att de transporter som genomförs enligt ordningen för gemenskapsförsändelser är märkta med etiketter med följande påskrift: "Douane / Zoll / Dogana / Customs / Told / Toll". Etiketterna sätts på fraktsedeln eller på expressgodssedeln samt på vagnen om det gäller en sluten last och i övriga fall på försändelsen eller försändelserna." 20. Kommissionens förordning (EEG) nr 1279/71 av den 17 juni 1971 EGT nr L 133, 19.6.1971, s. 32. Artikel 2 skall ersättas med följande text: "Om de varor som avses i artikel 1.1 expedieras enligt ordningen för gemenskapsförsändelse skall den huvudansvarige föra in någon av följande anmärkningar i fältet "varubeteckning": - Sortie de la Communauté soumise à des restrictions. Ausgang aus der Gemeinschaft Beschränkungen unterworfen. Uscita dalla Comunità assoggettata a restrizioni. Verlaten van de Gemeenschap aan beperkingen onderworpen. Export from the Community subject to restrictions. Udførsel fra Fællesskabet undergivet restriktioner. Utförsel fra Fellesskapet underlagt restriksjoner. - Sortie de la Communauté soumise à imposition. Ausgang aus der Gemeninschaft Abgabenerhebungen unterworfen.Uscita dalla Communità assoggettata a tassazione. Verlaten van de Gemeenschap aan belastingheffing onderworpen. Export from the Community subject to duty. Udførsel fra Fællesskabet betinget af afgiftsbetaling. Utførsel fra Fellesskapet avgiftspliktig. 21. Kommissionens beslut 64/503/EEG av den 30juli 1964 EGT nr L 137, 28.8.1964, s. 2293. I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på blanketten D.D.5. I rubriken på samma blankett skall följande ord läggas till: "MOVEMENT CERTIFICATE" "GODSTRANSPORTBEVIS" 22. Kommissionens beslut nr 70/41/EEG av den 19 december 1969 EGT nr L 13, 19.1.1970, s. 13. I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till på första sidan på blanketten D.D.5. På första sidan i samma blankett skall följande ord läggas till: "MOVEMENT CERTIFICATE" "GODSTRANSPORTBEVIS" 23. Rådets direktiv nr 68/312/EEG av den 30 juli 1968 EGT nr L 194, 6.8.1968, s. 13. I bilagan skall följande läggas till: "6. Storbritannien och Nordirland -Transit sheds(Section 17 of the Customs & Excise Act 1952, asamended by section 10 of the Finance Act 1966) 7. Irland -Transit sheds(Customs Code vol. II) -Transit depots(Section 16, Finance Act 1967) 8. Norge - Pakkhus och opplagssteder (Tolloven, §§ 45-55)"24.Rådets direktiv nr 69/73/EEGav den 4 mars 1969 EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 1. I artikel 28.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre". 25. Rådets direktiv nr 69/74/EEG av den 4 mars 1969 EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 7. Följande skall läggas till i bilagan: "7. Storbritannien och Nordirland - Private bonded warehouses(Customs & Excise Act 1952, part III) - General bonded warehouses 8. Irland - Approved ware-(Customs Consoli-housesdation Act 1876, section 12) 9. Norge - Transittopplag(Tolloven, §§ 48-55)" 26. Rådets direktiv nr 69/75/EEG av den 4 mars 1969 EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 11. Följande skall läggas till i bilagan: "6. Irland Shannon Customs-(Customs-Free Airport Free AirportAct 1947) 7. Danmark Frihavne (Toldloven, Kapitel 9) 8. Norge Frilagre (Tolloven, §§ 48-55)" II. JORDBRUK A - Allmänna bestämmelser I följande rättsakter och angivna artiklar skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre". 1. Förordning nr 23 EGT nr 30, 20.4.1962 artikel 13.2 2. Förordning nr 24 EGT nr 30, 20.4.1962, s. 989 Artikel 7.2 3. Rådets förordning nr 17/64/EEG av den 5 februari 1964 EGT nr 34, 27.2.1964, s. 586. Artikel 26.2 4. Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 5 juni 1965 EGT nr 109, 23.6.1965, s. 1859. Artikel 19.2 5. Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september1966 EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025. Artikel 38.2 6. Rådets förordning nr 120/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2269. Artikel 26.2 7. Rådets förordning nr 121/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2283. Artikel 24.2 8. Rådets förordning nr 122/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2293. Artikel 17.2 9. Rådets förordning nr 123/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2301. Artikel 17.2 10.Rådets förordning nr 359/67/EEG av den 25 juli 1967 EGT nr 174, 31.7.1967, s. 1. Artikel 26.2 11.Rådets förordning nr 1009/67/EEG av den 18 december1967 EGT nr 308, 18.12.1967, s. 1. Artikel 40.2 12.Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari1968 EGT nr L 55, 2.3.1968, s. 1. Artikel 174.2 13.Rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 13. Artikel 30.2 14.Rådets förordning EEG nr 805/68 av den 27 juni 1968 EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24. Artikel 27.2 15.Rådets förordning (EEG) nr 865/68 av den 27 juni 1968 EGT nr L 153, 1.7.1968, s. 8. Artikel 15.2 16.Rådets förordning (EEG) nr 727/70 av den 21 april 1970 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 1. Artikel 17.2 17.Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13. Artikel 13.2 18.Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni 1970 EGT nr L 146, 4.7.1970, s. 1. Artikel 12.2 19.Rådets förordning (EEG) nr 2142/70 av den 20 oktober 1970 EGT nr L 236, 27.10.1970, s. 5. Artikel 29.2 20.Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 EGT nr L 175, 4.8.1971, s. 1. Artikel 20.2 21.Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 EGT nr L 246, 45.11.1971, s. 1. Artikel 11.2 22.Rådets direktiv av den 23 oktober 1962 EGT nr 115, 11.11.1962, s. 2645. i dess lydelse enligt - Rådets direktiv nr 70/358/EEG av den 13 juli 1970 EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 36. Artikel 11a punkt 2 23.Rådets direktiv nr 64/54/EEG av den 5 november 1963 EGT nr 12, 27.1.1964, s. 161. i dess lydelse enligt - Rådets direktiv nr 70/359/EEG av den 13 juli 1970 EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 38. Artikel 8a punkt 2 24.Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964 EGT nr 121, 29.7.1964, s. 1977. i dess lydelse enligt - Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971 EGT nr L 179, 9.8.1971, s. 1. Artikel 12.3 25.Rådets direktiv nr 64/433/EEG av den 26 juni 1964 EGT nr 121, 29.7.1964, s. 2012. i dess lydelse enligt - Rådets direktiv nr 69/349/EEG av den 6 oktober 1969 EGT nr L 256, 11.10.1969, s. 5. Artikel 9a punkt 3 26.Rådets direktiv nr 66/400/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2290. Artikel 21.3 27.Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2298. Artikel 21.3 28.Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2309. Artikel 21.3 29.Rådets direktiv nr 66/403/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr L 125, 11.7.1966, s. 2320. Artikel 19.3 30.Rådets direktiv nr 66/404/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2326. Artikel 17.3 31.Rådets direktiv nr 68/193/EEG av den 9 april 1968 EGT nr L 93, 17.4.1968, s. 15. Artikel 17.3 32.Rådets direktiv nr 69/208/EEG av den 30 juni 1969 EGT nr L 169, 10.7.1969, s. 3. Artikel 20.3 33.Rådets direktiv nr 70/357/EEG av den 13 juli 1970 EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 31. Artikel 6.2 34.Rådets direktiv nr 70/373/EEG av den 20 juli 1970 EGT nr L 170, 3.8.1970, s. 2. Artikel 3.2 35.Rådets direktiv nr 70/457/EEG av den 29 september 1970 EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 1. Artikel 23.3 36.Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 juli 1970 EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7. Artikel 40.3 37.Rådets direktiv nr 71/118/EEG av den 15 februari 1971 EGT nr L 55, 8.3.1971, s. 23. Artikel 12.3 38.Rådets direktiv nr 71/161/EEG av den 30 mars 1971 EGT nr L 87, 17.4.1971, s. 14. Artikel 18.3 B.. Gemensam organisation av marknader a) Frukt och grönsaker 1. Rådets förordning nr 158/66/EEG av den 25 oktober1966 EGT nr 192, 27.10.1966, s. 3282. i dess lydelse enligt - Rådets förordning nr 1040/67/EEG av den 21 december 1967 EGT nr 314, 23.12.1967, s. 7 - Rådets förordning (EEG) nr 161/69 av den 28 januari 1969 EGT nr L 23, 30.1.1969, s. 1 - Rådets förordning (EEG) nr 2516/69 av den 28 januari 1969 EGT nr L 23, 30.1.1969, s. 1 - Rådets förordning (EEG) nr 2423/70 av den 30 november 1970 EGT nr L 261, 2.12.1969, s. 1. Följande stycke skall läggas till i artikel 2.3: "De extra kvalitetsklasserna för blomkål, tomater, äpplen och päron, persikor, citrusfrukter, bordsdruvor, huvudsallat, frisésallat och endiver, lök, escarolesallad, körsbär, jordgubbar, sparris och gurka kan tillämpas till och med den 31 december 1977. "2. Kommissionens förordning (EEG) nr 193/70 av den 2februari 1970. EGT nr L 26, 3.2.1970, s. 6 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 304/70 av den 19 februari 1970 EGT nr L 40, 20.2.1970, s. 24. - Kommissionens förordning (EEG) nr 344/70 av den 25 februari 1970 EGT nr L 46, 27.2.1970, s. 1. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2509/70 av den 11 december 1970 EGT nr L 269, 12.12.1970, s. 10. - Kommissionens förordning (EEG) nr 282/71 av den 9 februari 1971 EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 13. I artikel 9 tredje stycket skall följande läggas till: "goods to be put on the market in . 1 by ...............................2 " "varer bestemt till forbruk i ..... 1 af................................2 " "varer bestemt til forbruk i ...... 1 av................................2 " 3.Kommissionens förordning (EEG) nr 1559/70 av den 31 juli 1970 EGT nr L 169, 1.8.1970, s. 55. I artikel 10.2 andra stycket skall följande läggas till: "for processing into feedingstuffs under article 7 (b) of Regulation No 159/66/EEC" "bestemt til omdannelse til dyrefoder i overensstemmelse med artikel 7, litra b i forordning nr. 159/66/E F" "bestemt for omdannelse til dyrefor i henhold til artikkel 7 b) i forordning nr. 159/66/E F" 4.Kommissionens förordning (EEG) nr 1562/70 av den 31 juli 1970 EGT nr L 169, 1.8.1970, s. 67. I artikel 10.2 andra stycket skall följande läggas till: "intended for distillation under Article 7 (b) of Regulation No 159/66/EEC" "bestemt til destillering i overensstemmelse med artikel 7, litra b i forordning nr. 159/66/E F" "bestemt til destillering i henhold til artikkel 7 b) i forordning nr. 159/66/E F" b) Vin 1. Kommissionens förordning (EEG) nr 143 EGT nr 127, 1.12.1962, s. 2789 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning nr 26/64/EEG av den 28 februari 1964 EGT nr 48, 19.3.1964, s. 753 I artikel 1 skall första stycket ersättas av följande text: " I syfte att upprätta det vinodlingsregister som avses i artikel 1 i rådets förordning nr 24 om det stegvisa upprättandet av en gemensam organisation av marknaden för vin skall varje fysisk eller juridisk person som odlar eller låter odla vinstockar på friland i en medlemsstat där den totala arealen med vinodling på friland är större än 100 hektar, vara förpliktigad att hos de myndigheter som medlemsstaterna fastställer, underteckna en försäkran om vinodling." 2. Kommissionens förordning av den 28 februari 1964 EGT nr 48, 19.3.1964, s. 753. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 39/68 av den 11 januari 1968 EGT nr L 9, 12.1.1968, s. 17. Texten i artikel 4 blir punkt 1. Följande skall läggas till som punkt 2: "2. De bestämmelser som avses i punkt 1 skall även gälla för vinodlingar på friland i en medlemsstat där den totala arealen vinodlingar på friland inte är större än 100 ha." 3. Kommissionens förordning (EEG) 1594/70 av den 5 augusti 1970 EGT nr L 173, 6.8.1970, s.23. I artikel 3 skall punkt 2 ersättas med följande text: "2. I Belgien, Irland, Nederländerna och Storbritannien får vattenhaltiga sockerlösningar endast tillsättas de produkter som avses i artikel 19.1 a och b i förordning (EEG) nr 816/70 och som har skördats eller har framställts av druvor som har skördats på vinodlingsarealer belägna i de kommuner eller andra administrativa enheter där vin odlades vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande vad avser Belgien och Nederländerna, och vid anslutningen vad avser Irland och Storbritannien." 4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1698/70 av den 25 augusti 1970 EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 4. I artikel 4.2 skall följande läggs till: "intended for making into wine under Regulation (EEC) No 1698/70 for the production of quality wine psr" "bestemt til vinfremstilling i overensstemmelse med forordning (E F) nr. 1698/70 med henblik på produktion af k.v.b.d." "bestemt til fremstilling av vin i henhold til forordning (E F) nr. 1698/70 med henblikk på produksjon av k.v.b.d." 5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1699/70 av den 25 augusti 1970 EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 6. I artikel 2 a, aa skall följande läggas till: "not to be made into wine nor to be used in the making of wine" "ikke tilladt til vinfremstilling eller til anvendelse ved vinfremstilling" "ikke tillatt til fremstilling av vin, heller ikke til bruk ved fremstilling av vin" I artikel 2 a, bb skall följande läggas till: "not to be used for the preparation of wine or of beverages intended for direct human consumption with the exception of alcohol, potable spirits and piquette, in so far as the making of the latter is authorized by the Member State concerned" "ikke tilladt til tilberedning af vin eller drikkevarer bestemt til direkte menneskeligt forbrug, med undantagelse af alkohol, brændevin och eftervin, for så vidt fremstillingen af denne sidstnævnte er tilladt i den pågældende medlemsstat" "ikke tillatt ved bearbeidelse av vin og heller ikke for drikkevarer som er bestemt til direkte konsum for mennesker, unntatt ren alkohol, eau-de-vie, ettervin; den siste forsåvidt produksjonen er tillatt av vedkommende Medlemsstat" I artikel 2 a, cc skall följande läggas till: "intended for distillation" "bestemt til destillering" "bestemt til destillering" I artikel 2 b, aa skall följande läggas till: " not to be made into wine nor to be used in the making of wine" "ikke tilladt til vinfremstilling eller til anvendelse ved vinfremstilling" "ikke tillatt ved fremstilling av vin og heller ikke til bruk ved fremstilling av vin" I artikel 2 b, bb skall följande läggas till: "not to be used for the preparation of wine or beverages intended for direct human consumption" "ikke tilladt til tilberedning af vin eller drikkevarer bestemt til direkte menneskeligt forbrug" "ikke tillatt ved bearbeidelse av vin og heller ikke ved drikkevarer som er bestemt for direkte konsum for mennesker" I artikel 2 b, cc skall följande läggas till. "intended for the production of potable spirits" "bestemt til fremstilling af brændevin" "bestemt til produksjon av eau-de-vie" 6.Kommissionens förordning (EEG) nr 1700/70 av den 25 augusti 1970EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 9. I artikel 1.2 a skall följande läggas till: "not for direct human consumption in the unaltered state" "ikke tilladt i denne stand til direkte menneskeligt forbrug" "ikke tillatt i en tilstand som muliggjør direkte konsum for mennesker"I artikel 1.2 b skall följande läggas till: "not for direct human consumption" "ikke tilladt til direkte menneskeligt forbrug" "ikke tillatt til direkte konsum for mennesker" c) Fetter 1. Kommissionens förordning nr 225/67/EEG av den 28 juni 1967 EGT nr 136, 30.6.1967, s. 2919. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 1486/69 av den 28 juli 1969 EGT nr L 186, 30.6.1969, s. 69. - Kommissionens förordning (EEG) nr 458/70 av den 11 mars 1970 EGT nr L 57, 12.3.1970, s. 19. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1382/70 av den 14 juli 1970 EGT nr L 154, 15.7.1970, s. 14. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1478/71 av den 12 juli 1971 EGT nr L 156, 13.7.1971, s. 9. I bilagan under A skall följande uttryck utgå: "oljefrön med ursprung i Danmark" Detta gäller även motsvarande utjämningskoefficient: "0,08" 2. Kommissionens förordning (EEG) nr 911/68 av den 5 juli 1968 EGT nr L 158, 6.6.1968, s. 8. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 1469/68 av den 23 september 1968 EGT nr L 239, 28.9.1968, s. 1. - Kommissionens förordning (EEG) nr 52/69 av den 11 januari 1969 EGT nr L 8, 14.1.1969, s. 1. - Kommissionens förordning (EEG) nr 474/69 av den 13 mars 1969 EGT nr L 63, 14.3.1969, s. 21. - Kommissionens förordning (EEG) nr 971/69 av den 28 maj 1969 EGT nr L 127, 29.5.1969, s. 10. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1486/69 av den 28 juli 1969 EGT nr L 186, 30.7.1969, s. 7. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1851/69 av den 18 september 1969 EGT nr L 236, 19.9.1969, s. 31. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2478/69 av den 11 december 1969 EGT nr L 312, 12.12.1969, s. 35. - Kommissionens förordning (EEG) nr 329/70 av den 23 februari 1970 EGT nr L 43, 24.2.1970, s. 22. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1480/71 av den 12 juli 1971 EGT nr L 156, 13.7.1971, s. 12. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2193/71 av den 13 oktober 1971 EGT nr L 231, 14.10.1971, s. 23. I artikel 10.1 b, aa skall följande läggas till: "seeds or mixtures not imported from third countries or from Greece" "frø eller blandninger heraf ikke importeret fra tredjelande eller Grækenland" "frø eller blandninger af frø som ikke er importert fra tredjeland eller Hellas" I artikel 10.1 b, bb skall följande läggas till: "seeds or mixtures denatured in accordance with Article 9 of Regulation (EEC) No 911/68" "frø eller blandninger heraf denatureret i overensstemmelse med artikel 9 i forordning (E F) nr. 911/68" "frø eller blandninger av frø denaturert i henhold til artikkel 9 i forordning (E F) nr. 911/68" I artikel 10.1 b, cc skall följande läggas till: "seeds recognized as seeds for sowing" "frø anerkendt som udsæd" "frø godkjent som såvare" d) Spannmål 1. Rådets förordning nr 131/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 120, 21.6.1967, s. 2362. i dess lydelse enligt - Rådets förordning (EEG) nr 538/68 av den 29 april 1968 EGT nr L 104, 3.5.1968, s. 1. - Rådets förordning (EEG) nr 1205/69 av den 26 juni 1969 EGT nr L 155, 28.6.1969, s. 6. I artikel 2 skall det andra stycket ersättas med följande text: "När fraktkostnaderna vattenvägen inte beror på en tullavgift skall hänsyn tas till det lägsta medelvärde av dessa fraktkostnader som har konstaterats under två månader, utvalda bland de tolv månader som föregick den under vilken priset fastställdes." 2. Kommissionens förordning nr 158/67/EEG av den 23 juni 1967 EGT nr 128, 27.6.1967, s. 2536. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning nr 478/67/EEG av den 23 augusti 1967 EGT nr 205, 24.8.1967, s. 2. - Kommissionens förordning (EEG) nr 213/68 av den 22 februari 1968 EGT nr 47, 23.2.1968, s. 18. - Kommissionens förordning (EEG) nr 405/69 av den 3 mars 1969 EGT nr 53, 4.3.1969, s. 69. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2204/69 av den 5 november 1969 EGT nr 279, 6.11.1969, s. 19. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1637/71 av den 28 juli 1971 EGT nr 170, 29.7.1971, s. 20. I bilagan skall följande uppgifter i de olika kolumnerna utgå: Beträffande vete, uppgifterna om "Storbritannien" Beträffande råg, uppgifterna om "Danmark" Beträffande korn, uppgifterna om "Danmark" Beträffande havre, uppgifterna om "Danmark" och "Storbritannien" e) Ägg 1. Rådets förordning nr 129/69/EEG av den 12 december 1963 EGT nr 185, 19.12.1963, s. 2938 i dess lydelse enligt - Rådets förordning nr 122/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2293. - Rådets förordning nr 123/67/EEG av den 13 juni 1967 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2301. I artikel 1.1.a skall följande läggas till: "for hatching" "rugeæg" "rugeegg" 2. Kommissionens förordning (EEG) nr 95/69 av den 17 januari 1969 EGT nr L 13, 18.1.1969, s. 13 den nederländska versionen i dess lydelse enligt - Förordning (EEG) nr 927/69 av den 20 maj 1969 EGT nr L 120, 21.5.1969, s. 6 I artikel 2.2 skall följande medlemsstater och motsvarande sifferkod läggas till: Danmark .......... 7 Irland .......... 8 Norge .......... 9 Storbritannien.......... 10 f) Griskött Rådets förordning (EEG) nr 2108/70 av den 20 oktober 1970 EGT nr L 234, 23.10.1970, s. 1. I bilaga 1 skall den andra kolumnen, "slaktkroppsvikt", och den tredje kolumnen, "fettlagrets tjocklek", ändras i enlighet med följande tabell: _______________________________ Slaktkroppsvikt Fettlagrets kilo tjocklek millimeter _______________________________ I underklassen 50 till mindre till och med 15 EAA skall än 60 15 följande läggas till: (Resten oförändrat) _______________________________ I underklassen 50 till mindre till och med 18 I A skall än 60 följande läggas till: (Resten oförändrat) _______________________________ I underklassen 50 till mindre till och med 22 II A skall än 60 följande läggas till: (Resten oförändrat) _______________________________ I underklassen 50 till mindre till och med 27 III A skall än 60 följande läggas till: (Resten oförändrat) _______________________________ g) Ris 1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2085/68 av den 20 december 1968 EGT nr L 307, 21.12.1968, s. 11 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 316/70 av den 20 februari 1970 EGT nr L 41, 21.2.1970, s. 14 I artikel 4 andra strecksatsen skall följande läggas till: "intended for the manufacture of starch, of "quellmehl" or for use in the brewing industry, in accordance with the provisions of Regulation (EEC) No 2085/68" bestemt til fremstilling af stivelse, kvældemel eller til anvendelse i bryggerier i overensstemmelse med bestemmelserne i forordning (E F) nr. 2085/68" "bestemt til produksjon av stivelse, forklistret med eller til anvendelse i bryggerinæringen i samsvar med bestemmelsene i forordning (E F) nr 2085/68" 1. Kommissionens förordning (EEG) nr 559/68 av den 6 maj 1968 EGT nr L 106, 7.5.1968, s. 6 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 316/70 av den 20 februari 1970 EGT nr L 41, 21.2.1970, s. 14 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1607/71 av den 26 juli 1971 EGT nr L 168, 27.7.1971, s. 16 I artikel 2.2 andra strecksatsen skall följande läggas till: "intended for use in the brewing industry, in accordance with the provisions of Regulation (EEC) No 559/68" "bestemt til anvendelse i bryggerier i overensstemmelse med bestemmelserne i forordning (E F) nr 559/68" "bestemt til anvendelse i bryggerinæringen i samsvar med bestemmelserne i forordning (E F) nr. 559/68" h) Socker 1. Rådets förordning nr 1009/67/EEG av den 18 december 1967 EGT nr 308/1, 18.12.1967, s. 1 i dess lydelse enligt - Rådets förordning (EEG) nr 2100/68 av den 20 december 1968 EGT nr L 309, 24.12.1968, s. 4. - Rådets förordning (EEG) nr 1393/69 av den 17 juli 1969 EGT nr L 179, 21.7.1969, 21.7.1969 - Rådets förordning (EEG) nr 2485/69 av den 9 december 1969 EGT nr L 314, 15 december 1969, s. 6. - Rådets förordning (EEG) nr 853/70 av den 12 maj 1970 EGT nr L 103, 13.5.1970, s. 2. - Rådets förordning (EEG) nr 1253/70 av den 29 juni 1970 EGT nr L 143, 1.7.1970, s. 1. - Rådets förordning (EEG) nr 1060/71 av den 25 maj 1971 EGT nr L 115, 27.5.1971, s. 16. I artikel 23.1 första stycket skall följande mening läggas till: "De nya medlemsstaterna kan dock i stället för den genomsnittliga årsproduktionen av socker under regleringsåren 1961/62 till 1965/66 tillämpa den för regleringsåren 1965/66 till 1969/70." Texten i artikel 23.1 andra stycket skall ersättas med följande: "Baskvantiteten uppgår för Danmark till 290 000 ton vitt socker Tyskland till 1 750 000 ton vitt socker Frankrike till 2 400 000 ton vitt socker Irland till 150 000 ton vitt socker Italien till 1 230 000 ton vitt socker Nederländerna till 550 000 ton vitt socker Belgien/Luxemburg till 550 000 ton vitt socker Storbritannien till 900 000 ton vitt socker I artikel 24.2 skall följande stycke läggas till: "Den koefficient som skall tillämpas i Storbritannien för bestämning av den maximala kvoten skall för perioden fram till slutet av regleringsåret 1974/75 fastställas till 1,0." Texten i artikel 26.2 första stycket skall ersättas med följande: "Denna kvantitet är densamma som den kvantitet uttryckt i vitt socker som är beräknad för mänsklig konsumtion i gemenskapen under det regleringsår för socker som kvantiteten gäller, minskat med den kvantitet uttryckt i vitt socker som kan importeras enligt den ordning som avses i protokoll 17 om import till Storbritannien av socker med ursprung i de exporterande länder och territorier som avses i Samväldets avtal om socker." Följande artikel skall läggas till: "Artikel 33a 1. De nya medlemsstaterna skall meddela en uppskattning av det sockerlager som omsätts fritt på deras territorium när denna förordning börjar tillämpas. 2. För varje ny medlemsstat skall det fastställas en kvantitet socker som kan anses som ett representativt lager vid den tidpunkt som avses i punkt 1. Denna kvantitet skall fastställas med hänsyn tagen tillföljande: a) En normal lagerhållning. b) Den beräknade konsumtionen i den berördamedlemsstaten fram till början på den nya sockerbetsskörden. c) Försörjningsläget med utgångspunkt från den inhemska produktionen och import eller export från den medlemsstaten. 3. Om de kvantiteter som fastställs inom ramen för den uppskattning som avses i punkt 1 överstiger den kvantitet som avses i punkt 2 första stycket, skall nödvändiga åtgärder vidtas för att förhindra att avsättningen av en kvantitet som är lika stor som den överskjutande kvantiteten förorsakar gemenskapen kostnader. 4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 40." 2. Rådets förordning nr 1027/67/EEG av den 21 december 1967 EGT nr 313, 22.12.1967, s. 2 I artikel 3.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall denna bestämmelse gälla för det första regleringsåret för socker efter anslutningen." I artikel 4.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall denna bestämmelse gälla från och med det första regleringsåret för socker efter anslutningen." 3. Rådets förordning (EEG) nr 206/68 av den 20 februari 1968 EGT nr L 47, 23.2.1968, s. 1. Efter artikel 8 skall följande läggas till som artikel 8a: "Artikel 8a För de nya medlemsstaterna skall orden - "regleringsåret 1967/68" i artiklarna 4.2, 5.2, 6.2 och 10.2 ersättas med följande: "regleringsåret 1972/73", - "före regleringsåret för socker 1968/69" i artiklarna 5.3 och 8 d ersättas med följande: "före regleringsåret för socker 1973/74"." I artikel 5 skall följande punkt läggas till: "4. Om i en ny medlemsstat sockerbetorna levereras fritt sockerfabriken, skall avtalet innehålla en bestämmelse om att tillverkaren bidrar till betalning av transportkostnaderna och procenttalet eller beloppet för detta skall fastställas." 4. Kommissionens förordning (EEG) nr 2061/69 av den 20 oktober 1969 EGT nr L 263, 21 oktober 1969, s. 19. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 267/70 av den 12 februari 1970 EGT nr L 35, 13.2.1970, s. 25. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1068/70 av den 5 juni 1960 EGT nr L 123, 6.6.1970, s. 10. - Kommissionens förordning (EEG) nr 772/71 av den 14april 1971 EGT nr L 85, 15.4.1971, s. 18. I artikel 16 andra stycket skall följande läggas till: "intended for denaturing by one of the processes set out in the Annex to Regulation (EEC) No 2061/69 and approved by the Member State of destination" "bestemt til denaturering efter en af de fremgangsmåder, der er fastsat i bilaget til forordning (E F) nr. 2061/69 og tilladt af den modtagende medlemsstat" "bestemt til å denatureres etter en av de metoder som er fastsatt i vedlegget til forordning (E F) nr. 2061/69, og godkjent av den Medlemsstat som er mottager" I artikel 21.1 skall följande läggas till: "denatured sugar" "denatureret sukker" "denaturert sukker" 5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1734770 av den 26 augusti 1970 EGT nr L 191, 27.4.1970, s. 30 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 2462/70 av den 4 december 1970 EGT nr L 264, 5.12.1970, s. 16 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1739/71 av den 6augusti 1971 EGT nr L 178, 7.8.1971, s. 15 I artikel 4 skall följande punkt läggas till: "5. Under den tidsperiod när den s.k. sommartiden inte tillämpas i Irland och Storbritannien skall de tidsfrister som fastställs i föregående punkter skjutas framåt en timme i dessa medlemsstater." 6. Kommissionens förordning (EEG) nr 258/71 av den 4 februari 1971 EGT nr L 29,5.2.1971, s. 29 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 2164/71 av den 8 oktober 1971 EGT nr L 228, 9.10.1971, s. 11 I artikel 4 skall följande punkt läggas till: "5. Under den tidsperiod när den s.k. sommartiden inte tillämpas i Irland och Storbritannien skall de tidsfrister som fastställs i föregående punkter skjutas framåt en timme i dessa medlemsstater." i) Mejeriprodukter 1. Rådets förordning (EEG) nr 823/68 av den 28 juni 1968 EGT nr L 151, 30.6.1968, s. 3 i dess lydelse enligt - Rådets förordning (EEG) nr 2197/69 av den 28 oktober 1969 EGT nr L 279, 6.11.1969, s. 3. - Rådets förordning (EEG) nr 2307/70 av den 10 november 1970 EGT nr L 249, 17.11.1970, s. 13. - Rådets förordning (EEG) nr 668/71 av den 30 mars 1971 EGT nr L 77, 1.4.1971, s. 1. - Rådets förordning (EEG) nr 1578/71 av den 19 juli 1971 EGT nr L 166, 24.7.1971, s. 1. I bilaga II under nummer 04.04 i Gemensamma tulltaxan under punkt E I b 2 skall följande ostsorter strykas: "havarti, esrom" 2. Rådets förordning (EEG) nr 987/68 av den 15 juni 1968 EGT nr L 169, 18.7.1968, s. 6. Artikel 1 a skall ersättas med följande: "a) Mjölk: Den produkt som mjölkats ur en eller flera kor eller getter, utan några tillsatser och endast delvis skummad." 3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1053/68 av den 23 juni 1968 EGT nr L 179, 25.7.1968, s. 17 i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 196/69 av den 31 januari 1969 EGT nr L 26, 1.2.1969, s. 28 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2605/70 av den 22 december 1970 EGT nr L 278, 23.12.1970, s. 17 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2369/71 av den 4 november 1971 EGT nr L 246, 5.11.1971, s. 27. I rubriken på den andra förlagan till intyget skall ostsorterna "havarti eller esrom" strykas. 4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1054/68 av den 23 juli 1968 EGT nr L 179, 25 juli 1968, s. 25.i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 196/69 av den 31 januari 1969 EGT nr L 26, 1.2.1969, s. 28. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2262/69 av den 13 november 1969 EGT nr L 286, 14.11.1969, s. 25. - Kommissionens förordning (EEG) nr 2632/69 av den 29 december 1969 EGT nr L 327, 30.12.1969, s. 21. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1183/70 av den 24 juni 1970 EGT nr L 138, 25.6.1970, s. 13. - Kommissionens förordning (EEG) nr 50/71 av den 12 januari 1971 EGT nr L 10, 13.1.1971, s. 9. - Kommissionens förordning (EEG) nr 375/71 av den 22 februari 1971 EGT nr L 44, 23.2.1971, s. 9. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1106/71 av den 28 maj 1971 EGT nr L 177, 29.5.1971, s. 13. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1660/71 av den 28 juli 1971 EGT nr L 172, 31.7.1971, s. 16. I tredje stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad, skall följande utgå: "Danmark: - "Mejeribrugets Osteeksportudvalg" i Aarhus för havarti enligt undernummer 04.04 E I b 2." I bilagan skall rubriken "Danmark" samt motsvarande uppgifter i de olika kolumnerna utgå. 5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1098/68 av den 27 juli 1968 EGT nr L 184, 29.7.1968, s. 10. i dess lydelse enligt - Kommissionens förordning (EEG) nr 412/69 av den 4 mars 1969 EGT nr L 54, 5.3.1969, s. 9. - Kommissionens förordning (EEG) nr 849/69 av den 7 maj 1969 EGT nr L 109, 8.5 1969, s. 7. - Kommissionens förordning (EEG) nr 1353/69 av den 15 juli 1969 EGT nr L 174, 16.7. 1969, s. 10. - Kommissionens förordning (EEG) nr 951/71 av den 7 maj 1971 EGT nr L 103, 8.5.1971, s. 10 I bilagan - skall texten under zon E ("Områden i Europa" till "med undantag för Gibraltar") utgå. - zon F skall vara zon E. 6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1106/68 av den 27 juli 1968 EGT nr L 184, 29.7.1968, s. 26 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 2044/69 av den 17 oktober 1969 EGT nr L 262, 18.10.1969, s. 9 - Kommissionens förordning (EEG) nr 332/70 av den 23 februari 1970 EGT nr L 44, 25.2.1970, s. 1 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2026/71 av den 21 september 1971 EGT nr L 214 av den 22 september 1971, s. 9 I artikel 7.2 andra stycket skall följande text läggas till: "intended for denaturing or processing in accordance with Regulation (EEC) No 1106/68" "bestemt til at underkastes kontrol med henblik på denaturering eller forarbejdning i overensstemmelse med forordning (E F) nr 1106/68" "bestemt til å kontrolleres med sikte på denturering eller bearbeidelse i samsvar med forordning (E F) nr 1106/68" 7. Kommissionens förordning (EEG) nr 1324/68 av den 29 augusti 1968 EGT nr L 215 av den 30 augusti 1968, s. 25 Bilaga I i förordningen skall ersättas med följande: [B] Rubriker i bilaga 2 till förordning (EEG) nr 823/68 Produkter 04.04 E I b) 2 Tilsiter ur 04.04 E I b) 3 Butterkäse Danbo Edamer Elbo Esrom Fontal Fontina Fynbo Galantino Gouda Havarti Italico Jarlsberg Maribo Molbo Mimoletto Norvegia Sams_ St. Paulin Tybo andra ostsorter med ett fettinnehåll i torrmassan på 30 viktprocent eller mer och med ett vatteninnehåll i den fettfria ostmassan som överstiger 52 men inte 67 viktprocent 8. Kommissionens förordning (EEG) nr 685/69 av den 14 april 1969 EGT nr L 90 av den 15 april 1969, s. 12 ändrad genom - Kommissionens förordning (EEG) nr 880/69 av den 12 maj 1969 EGT nr L 114 av den 13 maj 1969, s. 11 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1064/69 av den 10 juni 1969 EGT nr L 139 av den 11 juni 1969, s. 13 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1273/69 av den 2 juli 1969 EGT nr L 161 av den 3 juli 1969, s. 9 - Kommissionens förordning (EEG) nr 332/70 av den 23 februari 1970 EGT nr L 44 av den 25 februari 1970, s. 1 - Kommissionens förordning (EEG) nr 603/70 av den 31 mars 1970 EGT nr L 72 av den 1 april 1970, s. 62 - Kommissionens förordning (EEG) nr 757/70 av den 24 april 1970 EGT nr L 91 av den 25 april 1970, s. 31 - Kommissionens förordning (EEG) nr 878/70 av den 14 maj 1970 EGT nr L 105 av den 15 maj 1970, s. 24 - Kommissionens förordning (EEG) nr 606/71av den 23 mars 1971 EGT nr L 70 av den 24 mars 1971, s. 16 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1179/71 av den 4 juni 1971 EGT nr L 123 av den 5 juni 1971, s. 18 Artikel 3 skall ersättas med följande text: "1) Smör måste tillverkas i mejerier som förfogar över anläggningar som tekniskt sett är lämpade för detta, och a) av pastöriserad sur grädde och b) under produktionsförutsättningar som ger smöret en god hållbarhet. 2) Interventionsorganen i de medlemsstater där smörtillverkningen av pastöriserad färsk grädde utgör minst 65 % av den sammanlagda smörtillverkningen, skall dock ändå köpa upp smör som tillverkats av färsk grädde." I artikel 18.1 b skall följande läggas till: "Butter for intervention" "Interventionssmør" "Smør fra intervensjonslagre" I artikel 19.2 andra stycket skall följande läggas till: "intended for processing in accordance with Regulation (EEC) No 685/69" "bestemt til forarbejdning i overensstemmelse med forordning (E F) nr. 685/69" "bestemt til bearbeiding i henhold til forordning (E F) nr. 685/69" 9. Kommissionens förordning (EEG) nr 2683/70 av den 29 december 1970 EGT nr L 285 av den 31 december 1970, s. 36 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 994/71 av den 13 maj 1971 EGT nr L 108 av den 14 maj 1971, s. 24 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1638/71 av den 28 juli 1971 EGT nr L 170 av den 29 juli 1971, s. 23 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2369/71 av den 4 november 1971 EGT nr L 246 av den 5 november 1971, s. 27 I bilagan skall följande utgå: "ur 04.03", "Smör med en fetthalt på 99,5 viktprocent eller mindre", och "zon E". 10. Kommissionens förordning (EEG) nr 757/71 av den 7 april 1971 EGT nr L 83 av den 8 april 1971, s. 53 ändrat genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 1189/71 av den 7 juni 1971 EGT nr L 124 av den 8 juni 1971, s. 15 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1549/71 av den 20 juli 1971 EGT nr L 163 av den 21 juli 1971, s. 62 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1688/71 av den 30 juli 1971 EGT nr L 174 av den 3 augusti 1971, s. 1 I artikel 3.2 skall följande läggas till: "Exported from the Community subject to payment of the amount laid down in Regulation (EEC) No 757/71" "Udførsel fra Fællesskabet undergivet opkrævning af det beløp, der er omhandlet i forordning (E F) nr. 757/71" "Udførsel fra Fellesskapet hvor beløpet nevnt i forordning (E F) nr. 757/71skal oppkreves" 11. Rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971 EGT nr L 148 av den 3 juli 1971, s. 4 rättad genom: - Rättelse till rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971 EGT nr L 188 av den 20 august 1971, s. 24 - Rättelse till rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971 EGT nr L 233 av den 16 oktober 1971, s. 12 I artikel 5 skall följande punkt läggas till: "1 a) Medlemsstaterna kan räkna med ytterligare en sorts oskummad mjölk med en lägsta fetthalt på 3,8 %." j) Nötkött 1. Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1970. EGT nr L 148 av den 28 juni 1968, s. 24 ändrad genom: - Rådets förordning (EEG) nr 1253/70 av den 29 juni 1970 EGT nr L 143 av den 1 juli 1970, s. 1 - Rådets förordning (EEG) nr 1261/71 av den 15 juni 1971 EGT nr L 132 av den 18 juni 1971, s. 1 Artikel 10 skall ersättas med följande: "Artikel 10 1. För kalvar och fullvuxen nötboskap skall ett importpris fastställas, som för var och en av dessa produkter beräknas på grundval av det pris gemen- skapen erbjuder vid gränsen under det att hänsyn tas till de inköpsmöjlig- heter som är mest representativa med avseende på kvalitet och kvantitet samt marknadsutvecklingen för dessa produkter. Detta importpris fastställs med utgångspunkt i de angivna priserna för kalvar och fullvuxen nötboskap eller en av produkterna i bilagan avsnitt a) posterna 02.01 A II a) 1 aa) eller 02.01 A II a) 1 bb), varvid uppgifterna räknas om i erbjudet pris för kalvar eller fullvuxen nötboskap för de sistnämnda produkterna. 2. Om exporten av levande djur eller färskt och nedkylt kött från ett eller flera icke-medlemsländer sker till ett onormalt lågt pris, som understiger de övriga icke-medlemsländernas erbjudna priser, så skall ett särskilt importpris för kalvar eller fullvuxen nötboskap fastställas för importen från icke-medlemsländerna i fråga. 3. Om en eller flera importpriser för kalvar eller fullvuxen nötboskap efter att hänsyn tagits till tull är lägre än riktpriset, skall skillnaden mellan riktpriset och importpriset efter tull utjämnas genom en avgift som tas ut vid import av dessa produkter till gemenskaen. Denna avgift uppgår till: a) 75 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på produkten i fråga på de representativa marknaderna inom gemenskapen är högre än riktpriset och lägre än eller lika med 102 % av detta pris. b) 50 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på produkten i fråga på de representativa marknaderna inom gemenskapen är högre än 102 % av riktpriset och lägre än eller lika med 104 % av detta pris. c) 25 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på produkten i fråga på de representativa marknaderna inom gemenskapen är högre än 104 % av riktpriset och lägre än eller lika med 106 % av detta pris. d) noll, om det visar sig att priset på produkten i fråga på de representativa marknaderna inom gemenskapen är högre än 106 % av riktpriset. 4. Vid tillämpningen av punkt 3 skall inte hänsyn tas till en ändring av importpriset eller av det pris som har konstaterats på de representativa marknaderna inom gemenskapen, om denna ändring inte överstiger ett belopp som skall fastställas. 5. Det pris som har konstaterats på de representativa marknaderna inom gemenskapen är det pris, som meddelas på grundval av de priser som har konstaterats för de olika kvaliteterna på den representativa marknaden eller de representativa marknaderna i de enskilda medlemsstaterna - i vart och ett av fallen för kalvar, fullvuxen nötboskap eller för kalv- eller nötkött - varvid hänsyn tas till dels betydelsen av dessa kvaliteter och dels den relativa storleken på varje enskild medlemsstats boskapsbestånd. 6. Genomförandebestämmelserna för denna artikel skall fastställas enligt förfarandet i artikel 27. 7. Avgiften enligt punkt 2 skall fastställas enligt förfarandet i artikel 27. Den avgift som avses i punkt 1 skall fastställas av kommissionen." 2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1027/68 av den 22 juli 1968 EGT nr L 174 av den 23 juli 1968, s. 14 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 705/71 av den 31 mars 1971 EGT nr L 77 av den 1 april 1971, s. 79 Artikel 8 om handeln med Danmark skall utgå. Artikel 9 skall ersättas med följande: "Om inte annat följer av artikel 6 i kommissionens förordning (EEG) nr 1026/68 av den 22 juli 1968 om beräkningen av ett särskilt importpris för kalvar och fullvuxen nötboskap skall de avgifter som avses i artikel 10.1 i förordning (EEG) nr 805/68 fastställas en gång per vecka och gälla från den tidpunkten till dess att ett nytt pris fastställs följande måndag." 3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1097/68 av den 27 juli 1968 EGT nr L 184 av den 29 juli 1968, s. 5 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 1261/68 av den 20 augusti 1968 EGT nr L 208 av den 21 augusti 1968, s. 7 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1556/68 av den 4 oktober 1968 EGT nr L 244 av den 5 oktober 1968, s. 15 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1585/68 av den 10 oktober 1968 EGT nr L 248 av den 11 oktober 1968, s. 16 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1809/69 av den 12 september 1969 EGT nr L 232 av den 13 september 1969, s. 6 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1795/71 av den 17 augusti 1971 EGT nr L 187 av den 19 augusti 1971, s. 5 I artikel 9.1 skall följande läggas till: "this copy of the contract entitles to the special import arrangements provided for in artikel 14(3), subparagraph (b)(aa) of Regulation (EEC) No 805/68" "Detta kontrakteksemplar berettiger til at nyde godt af den særlige importordning, der er omhandlet i artikel 14, stk. 3, litra b, underlitra aa, i forordning (E F) nr. 805/68" "Dette kontrakteksemplar gir rett til å nyte godt av den særlige importordning som er nevnt i artikkel 14 nr. 3 b) aa i forordning (E F) nr. 805/68"k) Tobak Kommissionens förordning (EEG) nr 1726/70 av den 25 augusti 1970 EGT nr L 191 av den 27 augusti 1970, s. 1 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 2596/70 av den 21 december 1970 EGT nr L 277 av den 22 december 1970, s. 7 I artikel 4.1 a skall följande läggas till: "leaf tobacco harvested in the Community" "tobaksblade høstet i Fællesskabet" "bladtobakk innhøstet innen Fellesskapet" I artikel 4.1 b skall följande läggas till: "leaf tobacco imported from third countries" "tobaksblade importeret fra tredjelande" "bladtobakk importert fra tredjeland" I artikel 5.3 skall följande läggas till: "leaf tobacco imported from third countries" "tobaksblade importeret fra tredjelande" "bladtobakk importert fra tredjeland" l) Fisk 1. Rådets förordning (EEG) nr 2142/70 av den 20 oktober 1970 EGT nr L 236 av den 27 oktober 1970, s. 5 Artikel 6.3 skall ersättas med följande: "3. De ursprungliga medlemsstaterna kan behålla stödet till de producent- organisationer som har bildats innan det att denna förordning trädde i kraft och de nya medlemsstaterna kan behålla stödet till de producentorganisationer som har bildats före landets inträde i gemenskapen, i syfte att underlätta deras anpassning och verksamhet inom ramen för åtgärder enligt artikel 5.1, i den utsträckning detta stöd inte är högre än och inte utbetalas under en längre tid än det stöd som avses i punkt 1." Efter artikel 7 skall följande artikel införas: "Artikel 7a Medlemsstaterna kan ge ett särskilt erkännande till en producent-organisation för fiskeprodukter inom ett visst affärsområde, om produktionsorganisationen anses vara representativ för produktionen och marknaden inom detta område. De producenter som inte tillhör producentorganisationer som har erkänts på detta sätt och som lossar sina produkter inom området i fråga, kan av medlemsstaterna åläggas följande regler: a) Den gemensamma regeln för produktion och avsättning i artikel 5.1 andra stycket andra strecksatsen. b) De regler som har fastställts av organisationerna i fråga vad avser återköpspriset, om det är lika högt som det pris som har fastställts enligt artikel 10.5 eller högre, dock utan att överstiga riktpriset, och om det uppfyller bestämmelserna i artikel 7.1 tredje stycket." I artikel 10.4 andra stycket skall ersättas med följande: "För att ge de producenter som lossar i områden som ligger långt från gemenskapens viktigaste konsumtionscenter tillfredsställande villkor för tillträdet till marknaden, kan för dessa områden anpassningskoefficienter användas på det pris som anges i stycke 1; dessa koefficienter skall fastställas på ett sådant sätt att skillnaderna mellan de priser som har anpassats på detta sätt motsvarar de prisskillnader som kan förutses på grund av de naturliga villkoren för prisbildningen på marknaden vid normal produktion. Rådet skall på förslag av kommissionen enligt det i artikel 43.2 i Romfördraget föreskrivna röstnings-förfarandet utfärda allmänna bestämmelser vad avser fastställandet av procentsatsen för riktpriset, som skall ligga till grund för beräkningen av återköpspriset, och vad avser fastställandet av de områden där lossning sker enligt första stycket. Rådet skall på grundval av en rapport från kommissionen och med beaktande av fiskarnas situation i de områden som är avlägset belägna, pröva vilka följder som tillämpningen av anpassnings-koefficienterna på beräkningen av det ekonomiska stödet kan ha. Rådetskall på förslag från kommissionen enligt det i andra stycket föreskrivna röstningsförfarandet fatta de beslut som behövs." Efter artikel 25 skall följande artikel införas: "Artikel 25a För djupfrysta produkter skall rådet, i den utsträckning som det av något skäl visar sig nödvändigt, enligt förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget besluta om lämpliga åtgärder för att undvika att prisstabiliteten skadas och att olika konkurrensvillkor uppstår mellan fisk som frysts ombord och fisk som frysts på land. Enligt samma förfarande skall rådet besluta om lämpliga åtgärder för att bemöta svårigheter som kan uppstå vid uppehållandet av jämvikten i försörjningen." 2. Rådets förordning (EEG) nr 166/71 av den 26 januari 1971 EGT nr L 23 av den 29 januari 1971, s. 3 I artikel 10.1 b skall följande läggas till: "shrimps" "grå rejer" "strandreker" m) Humle 2. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli1971 EGT nr L 175 av den 4 augusti 1971, s. 1 I artikel 17.5 skall beloppet "1,6 miljoner beräkningsenheter" ersättas med "2,4 miljoner beräkningsenheter". C. Allmänna rättsakter 1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1373/70 av den10 juli 1970 EGT nr L 158 av den 20 juli 1970, s. 1 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 2638/70 av den 23 december 1970 EGT nr L 283 av den 29 december 1970, s. 34 Artikel 6.3 skall ersättas med följande: "3. De tidsgränser som har fastställs i denna artikel - ligger en timme senare i Italien så länge denna medlemsstat tillämpar sommartid, - ligger en timme tidigare på Irland och i Storbritannien så länge dessa med- lemsstater inte tillämpar sommartid." Artikel 12.4 andra stycket andra meningen skall ersättas med följande: "Numret skall beroende på vilken medlemsstat som utfärdar dokumentet föregås av följande bokstäver: B för Belgien, DK för Danmark, D för Tyskland, F för Frankrike, IR för Irland, I för Italien, L för Luxemburg, NL för Nederländerna, N för Norge och UK för Storbritannien." 2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2637/70 av den 23 december 1970 EGT nr L 283 av den 29 december 1970, s. 15 ändrad genom: - Kommissionens förordning (EEG) nr 434/71 av den 26 februari 1971 EGT nr L 48 av den 27 februari 1971, s. 71 - Kommissionens förordning (EEG) nr 435/71 av den 26 februari 1971 EGT nr L 48 av den 27 februari 1971, s. 72 - Kommissionens förordning (EEG) nr 589/71 av den 19 mars 1971 EGT nr L 67 av den 20 mars 1971, s. 15 - Kommissionens förordning (EEG) nr 952/71 av den 7 maj 1971 EGT nr L 103 av den 8 maj 1971, s. 1 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1391/71 av den 30 juni 1971 EGT nr L 145 av den 1 juli 1971, s. 44 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1605/71 av den 26 juli 1971 EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 13 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1607/71 av den 26 juli 1971 EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 16 - Kommissionens förordning (EEG) nr 1614/71 av den 26 juli 1971 EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 34 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2128/71 av den 4 oktober 1971 EGT nr L 224 av den 5 oktober 1971, s. 16 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2195/71 av den 13 oktober 1971 EGT nr L 231 av den 14 oktober 1971, s. 26 - Kommissionens förordning (EEG) nr 2256/71 av den 21 oktober 1971 EGT nr L 237 av den 22 oktober 1971, s. 25 I artikel 8.2 andra stycket skall följande läggas till: "without cash refund" "uden kontant restitution" "uden restitusjon i kontanter" I artikel 8.3 fjärde stycket skall följande läggas till: "exemt from levies" "fritagelse for importafgift" "fritakelse for importavgift" I artikel 10.1 skall följande läggas till: "the quantity relates to the standard quality" "mængden refererer til standardkvaliteten" "mengden refererer seg til standardkvaliteten" I artikel 11.2 b skall följande hänvisningar utgå: "Danmark" och "Storbritannien" I artikel 16.1 andra stycket skall följande läggas till: "valid for ... (quantity given in figures and in letters)" "gyldig for ... (mængde i tal og bogstaver)" "gyldig for ... (mengden i tall og bokstaver)" I artikel 18.1 skall följande läggas till: "the abbreviations AAMS/OCT" "forkortelserne A.A.S.M./O.L.T." "forkortelsene E.A.M.A./P.T.O.M."I artikel 18.2 skall följande läggas till: "levy applied for in accordance with Article 3(2) of Regulation (EEC) No 540/70" "importafgift begæres i overensstemmelse med artikel 3, stk. 2, i forordning (E F) nr. 540/70" "importavgift begjært i samsvar med artikkel 3 nr. 2 i forrodning (E F) nr. 540/70" I artikel 19.1 skall följande läggas till: "food aid" "fødevarehjælp" "matvarehjelp" I artikel 30.2 skall följande läggas till: "Tender Regulation No ... (OJ No ...,...) final date for the submission of tenders expiring on ..." "licitationsforordning nr. ... (EFT nr ... af ... ) tilbudsfristen udløber ...." "forordning om anbudsutskrivning nr. ... (O.K. nr. ... av ...) fristen for å presentere tilbudene utløper den ..." I artikel 31.1 skall följande läggas till: "for export in pursuance of Article 25 of Regulation No 1009/67/EEC" "til eksport i medfør af artikel 25 i forordning nr. 1009/67/E F" "til eksport i henhold til artikkel 25 i forordning nr. 1009/67/E F" I artikel 31.2 skall följande läggas till: "for export without refund" "til eksport uden restitution" "til eksport uten restitusjon" I artikel 35.2 b skall rubriken "ur 04.04 E I b) 1 Cheddar och Chester för export till zon E" utgå. I artikel 35 skall punkt 4 utgå.I artikel 36.1 första stycket skall följande läggas till: "target quantity" "anslået mængde" "anslått mengde" I artikel 36.3 andra stycket skall följande läggas till: "additional licence" "ekstra licens" "utfyllende lisens" I artikel 41.1 skall följande läggas till: "meat intended for processing - system bb) ..." "kød bestemt til forarbejdning - ordning bb ..." "kjøtt bestemt til foredling - bb reglene ...." I artikel 41.2 skall följande läggas till: "suspension of the levy at ... % in respect of ... (quantity in figures and in letters) kg" "nedsættelse af importafgiften til ... % for ... (kvantum i tal og bogstaver) kg" "suspensjon av importavgiften til et beløp på ... % for ... (mengde i tall og bokstaver) kg" I artikel 47.1 andra stycket skall följande läggas till: "density tolerance of 0.03" "tolerance for vægtfylde på 0,03" "tillatt avvik i romvekt på 0,03" I artikel 49.2 andra stycket skall följande läggas till: "tolerance of 0.4 degree" "tolerance 0,4 grader" "tillatt avvik på 0,4 grader" D. Lagstiftning om utsäde och plantor 1. Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr L 125 av den 11 juli 1966, s. 2298 ändrat genom: - Rådets direktiv nr 69/63/EEG av den 18 febrari 1969 EGT nr L 48 av den 26 februari 1969, s. 8 - Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971 EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24 I artikel 14 skall följande punkt läggas till: "1a. I fråga om avsättningen av utsäde för foderplantor i en eller flera medlemsstaters hela territorium eller delar därav skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 21, godkänna utfärdandet av strängare bestämmelser än de som föreskrivs i bilaga 2 vad avser förekomsten av Anena fatua i utsädet, om liknande bestämmelser används på den inhemska produktionen av detta utsäde och om faktiska bekämpningsåtgärder mot Avena fatua redan har vidtagits i odlingar av foderplantor i området i fråga." 2. - Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966 EGT nr 125 av den 11 juli 1966, s. 2309 ändrat genom: - Rådets direktiv nr 69/60/EEG av den 18 februari 1969 EGT nr L 48 av den 26 februari 1969, s. 1 - Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971 EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24 I artikel 14 skall följande nya punkt läggas till: "1a. I fråga om avsättningen av utsäde för spannmål i en eller flera medlemsstaters hela territorium eller delar därav skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 21, godkänna utfärdandet av strängare bestämmelser än de som föreskrivs i bilaga 2 vad avser förekomsten av Anena fatua i utsädet, om liknande bestämmelser används på den inhemska produktionen av detta utsäde och om faktiska bekämpningsåtgärder mot Avena fatua redan har vidtagits i spannmålsodlingar i området i fråga." 3. Rådets direktiv nr 70/457/EEG av den 29 september 1970 EGT nr L 225 av den 12 oktober 1970, s. 1 I artikel 3.3 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973."I artikel 15.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973." I artikel 16.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973." I artikel 17 skall följande punkt läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973." 4. Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 september 1970 EGT nr L 225 av den 12 oktober 1970, s. 7 ändrat genom: - Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971 EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24 I artikel 9.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall de ovannämnda tidpunkterna, den 1 juli 1970 och den 30 juni 1975, bytas ut mot den 1 januari 1973." I artikel 9.2 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973." I artikel 12.1 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973." I artikel 16.4 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1972, bytas ut mot den 1 juli 1973."I artikel 26.2 skall följande stycke läggas till: "För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den 1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973." Bilaga 2 punkt 3 a: a) Efter raden "Asparagus Officinalis" skall följande art införas: "Beta vulgaris (Cheltenham beet)"; i spalterna för minsta teknisk renhet, högsta andel korn från andra arter av plantor och minsta groddförmåga skall alla ges följande procentsatser: "97 - 0,5 - 50 (knavel)" b) Uppgiften "Beta vulgaris (alla arter)" skall ersättas med: "Beta vulgaris (övriga arter)" E. Jordbruksstatistik 1. Rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968 EGT nr L 76 av den 28 mars 1968, s. 13 ändrat genom: - Rättelse av rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968 EGT nr L 132 av den 14 juni 1968, s. 15 I artikel 1.1 b skall följande mening läggas till: "De nya medlemsstaterna skall genomföra denna undersökning under 1973." 2. Rådets direktiv nr 69/400/EEG av den 28 oktober 1969 EGT nr L 288 av den 17 november 1969, s. 1 I artikel 6.2 skall följande stycke läggas till: "De nya medlemsstaterna skall lämna de uppgifter de förfogar över så snart som möjligt efter inträdet." F. Veterinärlagstiftning 1. Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964 EGT nr 121/1977 av den 29 juli 1964ändrat genom: - Rådets direktiv nr 66/600/EEG av den 25 oktober 1966 EGT nr 192 av den 27 oktober 1966, s. 3294 - Rådets direktiv nr 70/360/EEG av den 13 juli 1970 EGT nr L 157 av den 18 juli 1970, s. 40 - Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971 EGT nr L 179 av den 9 augusti 1971, s. 1 I artikel 7.1 C andra stycket skall datumet bytas ut mot den 31 december 1977. Bilaga F: a) - under punkt IV femte raden i certifikatförlaga I skall noten (3) införas efter ordet "fartyg" - under punkt IV femte raden i certifikatförlaga II skall noten (4) införas efter ordet "fartyg" - under punkt IV femte raden i certifikatförlaga III skall noten (3) införas efter ordet "fartyg" - under punkt IV femte raden i certifikatförlaga IV skall noten (4) införas efter ordet "fartyg" b) - fotnot 3 till certifikatförlaga I - fotnot 4 till certifikatförlaga II - fotnot 3 till certifikatförlaga III - fotnot 4 till certifikatförlaga IV skall ersättas med: "För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg fartygsnamnet." 2. Rådets direktiv nr 64/433/EEG av den 26 juni 1964 EGT nr 121 av den 29 juli 1964, s. 2012 ändrat genom: - Rådets direktiv nr 66/601/EEG av den 25 oktober 1966 EGT nr 192 av den 27 oktober 1966, s. 3302 - Rådets direktiv nr 69/349/EEG av den 6 oktober 1969 EGT nr L 256 av den 11 oktober 1969, s. 5 - Rådets direktiv nr 70/486/EEG av den 27 oktober 1970 EGT nr L 239 av den 30 oktober 1970, s. 42 I bilaga 1 kapitel IX skall punkt 40 första stycket tredje strecksatsen och punkt 43 tredje stycket tredje strecksatsen ersättas med följande: "på undre delen en av följande förkortningar: EWG, EEG, CEE, EØF, EEC." I bilaga 2 skall fotnot 3 i förlagan till hälsointyget ersättas med: "För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg fartygsnamnet." 3. Rådets direktiv nr 71/118/EEG av den 15 februari 1971 EGT nr L 55 av den 8 mars 1971, s. 23 I bilaga 1 kapitel II punkt 2 b skall följande läggas till i det första stycket: "I de medlemsstater där även duvor måste slaktas enligt bestämmelserna i detta direktiv kan dock det färska duvköttet lagras i samma lokal som färskt kött från de arter av husdjur som anges i artikel 1.1." Följande skall läggas till i bilaga 1 kapitel IV i punkt 16: "Bedövning behöver dock inte ges om en religiös föreskrift förbjuder detta." I bilaga 1 skall kapitel VII punkt 31 andra stycket a tredje strecksatsen och andra stycket c tredje strecksatsen ersättas med följande: "- på undre delen en av följande förkortningar: EWG, EEG, CEE, EØF, EEC." Följande skall läggas till i bilaga II punkt 1 a: "Om polisen i en medlemsstat inte utfärdar ett strafflöshetsintyg, så kan det ersättas av att personen i fråga avger en försäkran under ed eller en högtidlig försäkran inför en rättslig eller administrativ myndighet, en notarie eller en för detta ändamål behörig yrkesorganisation i medlemsstaten."I bilaga 4 skall fotnot 3 till förlagan till hälsointyget ersättas med följande: "För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg fartygsnamnet." III. ETABLERINGSRÄTT, FRI RÖRLIGHET FÖR TJÄNSTER, SAMORDNING AV FÖRFARANDET VID OFFENTLIGA BYGGNADSARBETEN OCH HARMONISERING AV LAGSTIFTNING A. Jord- och skogsbruk, trädgårdsodling, fiske 1. Rådets direktiv nr 65/1/EEG av den 14 december 1964 EGT nr 1 av den 8 januari 1965, s. 65 I slutet av artikel 5.2 skall följande läggas till: "d) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." Artikel 6.2 skall ersättas med följande: "2. Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 67/530/EEG av den 25 juli 1967 EGT nr 190/1 av den 10 augusti 1967I artikel 3.2 skall följande läggas till: "d) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). i Norge: - för att få föda upp renar krävs norskt medborgarskap (lagen av den 12 maj 1933)." 3. Rådets direktiv nr 67/531/EEG av den 25 juli 1967 EGT nr 190 av den 10 augusti 1967, s. 3 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "d) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." 4. Rådets direktiv nr 67/532/EEG av den 25 juli 1967 EGT nr 190 av den 10 augusti 1967, s. 5 Följande skall läggas till i slutet av artikel 2.1 b: "I Storbritannien: "Cooperative association" (Finance Act 1965, section 70(9)) På Irland: "Cooperative Society" (Industrial and Provident Societies Acts, 1893-1966) I Danmark: "Andelsselskab" I Norge: "Kooperativer"." 5. Rådets direktiv nr 67/654/EEG av den 24 oktober 1967 EGT nr 263 av den 30 oktober 1967, s. 6 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "d) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). e) i Norge: - för att få förvärva skogsfastigheter krävs norskt medborgarskap (lagen av den 18 september 1909)." Artikel 6.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungs- landet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 6. Rådets direktiv nr 68/192/EEG av den 5 april 1968 EGT nr L 93 av den 17 april 1968, s. 13 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "I Danmark: - för att beviljas eller för att ta i anspråk lån enligt särskilt för- månliga villkor och säkerheter för småjordbrukare krävs danskt med- borgarskap enligt artikel 5 avsnitt 1 i lagen om småjordbrukare nr 117 av den 10 april 1967." 7. Rådets direktiv nr 71/18/EEG av den 16 december 1970 EGT nr L 8 av den 11 januari 1971, s. 24 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "c) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." Artikel 7.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungs- landet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." B. Gruv-, energi- och vattenindustri 1. Rådets direktiv nr 64/428/EEG av den 7 juli 1964 EGT nr 117 av den 23 juli 1964, s. 1871 Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2: "e) I Storbritannien: - fördelning av koncessioner för prospektering och utvinning av olja och gas begränsas till personer som är medborgare i och bosatta i Storbritannien och kolonierna, eller till företag som är etablerade i Storbritannien (förordning nr 4 av förordningarna från 1966 om olja (utvinning)). f) i Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). g) i Norge: - det är förbjudet för utlänningar eller företag, korporationer (korporasjoner) och stiftelser (stiftelser), som har sitt säte i Norge och vars företagsledning inte uteslutande består av norska medborgare att prospektera och att inge uppgift om koncessioner samt att anhålla om koncessioner (lagen av den 14 juli 1842, artikel 66). - norska medborgare behöver inte begära koncession vid förvärv av styrkta fyndigheter eller gruvanläggningar genom arv, gåva inom familjen mm. (lag nr 16 av den 14 december 1971, artikel 11.1) - för förvärv av kalkstensförekomster gäller motsvarande bestämmelser (lag nr 5 av den 3 juli 1914, artikel 2 a)) - för förvärv av kvartsförekomster gäller motsvarande bestämmelser (lag nr 3 av den 17 juni 1949, artikel 2 a)) - i allmänhet krävs det av ett företag, en korporation (korporasjon) eller en stiftelse (stiftelse) att det skall ha sitt säte i Norge och att majoriteten av dess styrelseledamöter inklusive ordföranden har norskt medborgarskap för att det skall kunna få koncessioner för förvärv av och brytning av styrkta förekomster eller gruvanläggningar (lag nr 16 av den 14 december 1917, artikel 13.1) - för förvärv av kalkstensförekomster gäller motsvarande bestämmelser (lag nr 5 av den 3 juli 1914, artikel 4) - för förvärv av kvartsförekomster gäller motsvarande bestämmelser (lag nr 3 av den 17 juni 1949, artikel 4)" Artikel 6.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 66/162/EEG av den 28 februari 1966 EGT nr 42 av den 8 mars 1966, s. 584 Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2: "e) I Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). f) i Norge: - fördelningen av koncessioner för förvärv av vattenfall är begränsad till företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och där majoriteten av dess styrelseledamöter inklusive ordföranden har norskt medborgarskap (lag nr 16 av den 14 december 1917, artikel 2) - fördelningen av koncessioner för förvärv av en nyttjanderätt till vattenfall som tillhör den norska staten eller de norska kommunerna är begränsad till ovannämnda företag eller till norska medborgare (artikel 5 i samma lag) - norska medborgare behöver inte begära koncession vid förvärv av vattenfall genom arv, gåva inom familjen mm. (artikel 1.2 i samma lag) - fastställandet av förmånligare villkor för norska medborgare vad avser särskilda typer av förvärv av vattenfall (artikel 3 i samma lag)" Artikel 7.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med enhögtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 3. Rådets direktiv nr 69/82/EEG av den 13 mars 1969 EGT nr L 68 av den 19 mars 1969, s. 4 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "d) I Storbritannien: - fördelning av koncessioner för prospektering av olja och gas begränsas till personer som är medborgare i och bosatta i Storbritannien och kolonierna, eller till företag som är etablerade i Storbritannien (förordning nr 4 av förordningarna från 1966 om olja (utvinning)). e) i Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). f) i Norge: - med undantag för norska staten, norska kommuner, norska medborgare och företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och har en styrelse som uteslutande består av norrmän, och - vad beträffar företagen - minst åtta tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje fysisk eller juridisk person att förvärva äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom (lag nr 16 av den 14 december 1917, kapitel III) - utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag)"Artikel 5.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." C. Förädlingsindustri 1. Rådets direktiv nr 68/365/EEG av den 15 oktober 1968 EGT nr L 260 av den 22 oktober 1968, s. 9 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2: "d) I Danmark: - för företag med tillstånd att producera alkohol och jäst krävs det att styrelseledamöterna har danskt medborgarskap (lag nr 74 av den 15 mars 1934 om alkohol och jäst artikel 3 avsnitt 1) - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett till- stånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom) c) i Norge: - med undantag för norska staten, norska kommuner, norska medborgare och företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och har en styrelse som uteslutande består av norska medborgare, och - vad beträffar företagen - minst åtta tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje fysisk eller juridisk person att förvärva äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom (lag nr 16 av den 14 december 1917, kapitel III) - utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag) - fördelningen av koncessioner för förvärv av mer än en bestämd mängd elektrisk energi är begränsad till företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och vars styrelse, inklusive ordföranden, till största delen består av ledamöter med norskt medborgarskap (artikel 23.1 i samma lag) - de nämnda koncessionerna kan innehålla en klausul som ger staten en återköpsrätt, om koncessionshavaren är utlänning eller utländskt företag (artikel 23.7 i samma lag) - villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för att få näringstillstånd för hantverkare (artikel 7 i lagen om hantverkare av den 19 juni 1970)" Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungs- landet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 64/429/EEG av den 7 juli 1964 EGT nr 117 av den 23 juli 1964, s. 1880 Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2: f) i Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom) g) i Norge: - med undantag för norska staten, norska kommuner, norska medborgare och företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och har en styrelse som uteslutande består av norska medborgare, och - vad beträffar företagen - minst åtta tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje fysisk eller juridisk person att förvärva äganderätt eller nyttjanderätt till fastigheter lag nr 16 av den 14 december 1917, kapitel III) - utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag) - fördelningen av koncessioner för förvärv av mer än en bestämd mängd elektrisk energi är begränsad till företag, korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och vars styrelse, inklusive ordföranden, till största delen består av ledamöter med norskt medborgarskap (artikel 23.1 i samma lag) - de nämnda koncessionerna kan innehålla en klausul som ger staten en återköpsrätt, om koncessionshavaren är utlänning eller utländskt företag (artikel 23.7 i samma lag) - villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för att få näringstillstånd för hantverkare (artikel 7 i lagen om hantverkare av den 19 juni 1970) - villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för att få tillstånd att driva företag (lagen av den 24 oktober 1952 om näringstillstånd för företagare)" Artikel 7.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungs- landet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." D. Handel och förmedlingsverksamhet 1. Rådets direktiv nr 64/223/EEG av den 25 februari 1964 EGT nr 56 av den 4 april 1964, s. 863 Följande skall läggas till i artikel 3.2: "e) i Danmark: - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom) f) i Norge: - det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 1) - det krävs ett handelspass för varje person som inte betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 47)" Artikel 6.2 skall ersättas med följande: "Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsintyg eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 64/224/EEG av den 25 februari 1964 EGT nr 56 av den 4 april 1964, s. 869 Följande skall läggas till i slutet av artikel 3: "I Storbritannien: för egenföretagare för anställda AgentCommercial traveller Commission agent Commission salesman BrokerRepresentative Factor Representative Wholesale auctioneer På Irland: Agent Commercial traveller Broker Sales representative Commercial (or Commission) agent I Danmark: Handelsagent Handelsrejsende Varemægler Repræsentant Kommissionær I Norge: Handelsagent Handelsreisende Kommisjonær Byselger Handelsreisende Byselger Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2: "I Storbritannien: - försäljning av varor för att verkställa en dömande myndighets beslut a) i England och Wales genom sheriffer, vice sheriffer eller "sheriffs' officers" eller b) i Skottland genom "messengers-at-arms", "sheriffs' officers" eller alla andra personer som en sheriff för detta ändamål har befullmäktigat. på Irland: - försäljning av varor för att verkställa en dömande myndighets beslut genom sheriffer, vice sheriffer eller domstolssändebud (court messenger) i Danmark: - försäljning av varor på auktion genom offentligt tillförordnade auktionsförrättare." Följande skall läggas till i slutet av artikel 5.2: "f) I Danmark: - för att få tillstånd att sälja fisk och skaldjur på auktion krävs danskt medborgarskap (lag nr 72 av den 13 mars 1969 om offentlig försäljning på auktion av fisk, artikel 3 avsnitt 1) - för utövande av yrkena auktoriserad mäklare och mäklarassistent krävs danskt medborgarskap (artikel 1.2 och artikel 7.4 i lag nr 69 av den 15 mars 1967 om fartygsmäklare och mäklare) - för att personer som inte är bosatta i Danmark och företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet (lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom) g) i Norge: - det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 1) - det krävs ett handelspass för varje person som inte betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 47) - för utövande av yrket offentligt tillförordnad auktionsförrättare krävs norskt medborgarskap (lagen av den 1 februari 1936)" Artikel 8.2 skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer.Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." 3. Rådets direktiv nr 68/363/EEG av den 15 oktober 1968. EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 1 Följande skall införas i slutet av artikel 4: "I Storbritannien - försäljning av lösöre till följd av ett domstolsbeslut a) i England eller i Wales av "sheriffs", "under-sheriffs" eller "sheriffs' officers" eller b) i Skottland av "messengers-at-arms" "sheriffs' officers" eller av en person som är bemyndigad av en "sheriff" att verka som sådan, I Irland: - försäljning av lösöre till följd av ett domstolsbeslut av "sheriffs", "under-sheriffs" eller personer som bemyndigats av rätten (court messengers), I Danmark: - auktionsförsäljning av lösöre av auktionsförrättare." Följande skall införas i slutet av artikel 5.2: "f) I Danmark: - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." g) I Norge: - det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 1) - det krävs ett handelspass för varje person som inte betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 47) - för utövande av yrket offentligt tillförordnad auktionsförrättare krävs norskt medborgarskap (lagen av den 1 februari 1936)". Andra stycket i artikel 8.1 skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." 4. Rådets direktiv nr 70/522/EEG av den 30 november 1970. EGT nr L 267, 10.12.1970, s. 14 Följande skall införas i slutet av artikel 4.2: "d) i Danmark: - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." e) I Norge - det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 1) - det krävs ett handelspass för varje person som inte betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935, artikel 47)." Artikel 7.2 skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." E. Tjänsteverksamhet (inklusive personliga och andra tjänster) 1. Rådets direktiv nr 67/43/EEG av den 12 januari 1967. EGT nr 10, 19.1.1967, s. 140 Följande skall införas i slutet av artikel 2.3: "I Storbritannien: - estate agents, including accommodation and house agents, - estate or property developers,i - estate, house or property factors, - estate or property managers, - property investment or development companies, - property consultants, - property valuers, I Irland: - auctioneers, - estate agents, - house agents, - property developers, - estate consultants, - estate managers, - estate valuers, I Danmark: - ejendomsmæglere, - ejendomshandlere, - ejendomsudlejningsbureauer. I Norge: - eiendomsmeglere." Följande skall införas i slutet av artikel 4: "c) I Storbritannien: - verderers of the New Forest and the Forest of Dean." Följande skall införas i slutet av artikel 5.2: "e) I Danmark: - kravet på danskt medborgarskap för att få verka som fastighetsmäklare (ejendomsmægler) (§ 1.2 i lag nr 218 av den 8 juni 1966 om fastighetsmäk- lare), - kravet på danskt medborgarskap för att få verka som översättare och tolk (§ 1.2 i lag nr 213 av den 8 juni 1966 om översättare och tolkar), - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." f) I Norge: - för att få tillstånd som fastighetsmäklare (eiendomsmegler) krävs norskt medborgarskap (§ 4 i lag nr 13 av den 24 juni 1938)" Artikel 8.3 skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 68/367/EEG av den 15 oktober 1968. EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 16 Följande skall införas i slutet av artikel 3.2: "f) I Danmark: - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom). g) I Norge: - för att få tillstånd att bedriva hotellverksamhet krävs norskt medborgar- skap eller att personen varit bosatt i riket de fem senaste åren (lag nr 3 av den 5 april 1957 artikel 18) - för att få tillstånd att bedriva restaurangverksamhet krävs norskt med- borgarskap eller att personen varit bosatt i riket de fem senaste åren (lag nr 3 av den 5 april 1957, artikel 19)." Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." F. Filmindustri 1. Rådets direktiv nr 68/369/EEG av den 15 oktober 1968. EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 22 Följande skall införas i slutet av artikel 3.2: "d) I Danmark - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." Artikel 4.1 andra stycket skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." 2. Rådets direktiv nr 70/451/EEG av den 29 september 1970. EGT nr L 218, 3.10.1970, s. 37 Följande skall införas i slutet av artikel 3.2: "e) I Storbritannien: - kravet att, för att komma ifråga för ekonomiskt stöd från den brittiska filmfonden, ett företag skall vara registrerat i Storbritannien samt att dess ledning och verksamhetskontroll utövas i Storbritannien (§ 3.1 ii av SI 1970 nr 1146), f) I Danmark: - kravet om danskt medborgarskap för att kunna erhålla ekonomiskt stöd till filmproduktion från den danska filmfonden (§ 33 i lag nr 155 av den 27 maj 1964 om film och biografer); - kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och företag som inte är registrerade där, på förhand skall inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom)." Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande: "Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed - eller, i länder där edsav- läggelse inte förekommer, med en högtidlig försäkran - avgiven av vederbörande inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet." G. Banker och andra finansiella institut, försäkring 1. Rådets direktiv nr 64/225/EEG av den 25 februari 1964. EGT nr 56, 4.4.1964, s. 878 Följande skall införas i slutet av artikel 3.1 a: "- I Danmark: Lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom." Följande skall införas i slutet av artikel 3.1 b: "- I Danmark: Lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom." H. Bolagsrätt 1. Rådets direktiv nr 68/151/EEG av den 9 mars 1968. EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8 Följande skall införas i slutet av artikel 1: "i Storbritannien: - Companies incorporated with limited liability, i Irland: - Companies incorporated with limited liability, i Danmark: - Aktieselskab; Kommandit-Aktieselskab, i Norge: - Aksjeselskap, Kommandittaksjeselskap."Artikel 2.1 f skall ersättas med följande: f) balans- och resultaträkning för varje räkenskapsår. Den handling som innehåller balansräkningen skall även lämna personuppgifter om dem som enligt lag skall bestyrka balansräkningen. För de i artikel 1 angivna "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "société de personnes à responsabilité limitée", "personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "société à responsabi- lité limitée", och "società a responsabilità limitata" enligt tysk, belgisk, fransk, italiensk och luxemburgsk rätt, liksom för "besloten naamloze vennootschap" enligt nederländsk rätt samt "private companies" enligt irländsk rätt och "private companies" enligt nordirländsk rätt behöver denna föreskrift dock inte tillämpas förrän ett direktiv träder i kraft, som samordnar innehållet i balans- och resultaträkningarna samt medger undantag från skyldigheten att helt eller delvis offentliggöra dessa handlingar när det gäller bolag vilkas tillgångar understiger ett belopp som det direktivet kommer att fastställa. Rådet skall utfärda det sistnämnda direktivet inom två år efter det att förevarande direktiv har antagits." I. Offentlig upphandling 1. Rådets direktiv 71/305/EEG av den 26 juli 1971. EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 5 Följande skall införas i artikel 1 b efter orden "offentlig rätt": "(eller i de medlemsstater, där detta begrepp inte är känt, motsvarande organ)". Följande skall införas i artikel 23 efter orden "under ed": "(eller i de medlemsstater, där edsavläggelse inte äger rum, av en högtidlig försäkran)". Följande skall införas i slutet av artikel 24: "i Danmark, "Aktieselskabsregistret, foreningsregistret og handelsregistret". Vad gäller Storbritannien och Irland, ersätts bevis på införande i handelsregistret över "Registered companies" med ett intyg från "Registrar of Companies", som visar att bolaget är "incorporated". I bilaga 1 till direktivet: a) Rubriken skall ersättas med "Lista över offentligrättsliga juridiska personer som avses i artikel 1 b (eller, i de medlemsstater där detta begrepp inte är känt, motsvarande organ)". b) Följande skall införas i slutet av listan: "VIII. I Storbritannien: - local authorities, - new towns' corporations, - Commission for the New Towns, - Scottish Special Housing Association, - Northern Ireland Housing Executive. IX. I Danmark: - andre forvaltningssubjekter. X. I Norge: - andre offentlige forvaltningsorganer. XI. I Irland: - other public authorities whose public works contracts are subject to control by the State." IV. Transport 1. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969. EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 1 Artikel 19.1 skall ersättas med följande: "1. Denna förordning gäller följande järnvägsbolag vad gäller deras järnvägstransportverksamhet: - Société nationale des chemins de fer belges (SNCB)/Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS) - Danske Statsbaner (DSB) - Deutsche Bundesbahn (DB) - Société nationale des chemins de fer français (SNCF) - Córas Iompair Éireann (CIE) - Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS) - Société nationale des chemins de fer luxembourgeois (CFL) - Naamloze Vennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS) - Norges Statsbaner (NSB) - British Railways Board (BRB) - Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)." 2. Rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969. EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8 Artikel 3.1 skall ersättas med följande: "1. Denna förordning gäller följande järnvägsbolag: - Société nationale des chemins de fer belges (SNCB)/Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS) - Danske Statsbaner (DSB) - Deutsche Bundesbahn (DB) - Société nationale des chemins de fer français (SNCF) - Córas Iompair Éireann (CIE) - Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS) - Société nationale des chemins de fer luxembourgeois (CFL) - Naamloze Vennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS) - Norges Statsbaner (NSB) - British Railways Board (BRB) - Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)." 3. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970. EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4 I bilaga 2 skall punkt A och B ersättas med följande: "A. JÄRNVÄGAR Belgien - Société nationale des chemins de fer belges (SNCB)/Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS) Danmark - Danske Statsbaner (DSB) Förbundsrepubliken Tyskland - Deutsche Bundesbahn (DB) Frankrike - Société nationale des chemins de fer français (SNCF) Irland - Córas Iompair Éireann (CIE) Italien - Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS) Luxemburg - Société nationale des chemins de fer luxembourgeois (CFL) Nederländerna - N.V. Nederlandse Spoorwegen (NS) Norge - Norges Statsbaner (NSB) Storbritannien och Nordirland - British Railways Board (BRB) - Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR) B. VÄGAR Belgien 1. Autoroutes / Autosnelwegen 2. Autres routes de l'État / Andere rijkswegen 3. Routes provinciales / Provinciale wegen 4. Routes communales / Gemeentewegen Danmark 1. Motorveje 2. Hovedlandeveje 3. Landeveje 4. Biveje Förbundsrepubliken Tyskland 1. Bundesautobahnen 2. Bundesstraßen 3. Land-(Staats-)straßen 4. Kreisstraßen 5. Gemeindestraßen Frankrike 1. Autoroutes 2. Routes nationales 3. Chemins départementaux 4. Voies communales Irland 1. National primary roads 2. Main roads 3. County roads 4. County borough roads 5. Urban roads Italien 1. Autostrade 2. Strade statali 3. Strade regionali e provinciali 4. Strade comunali Luxemburg 1. Routes d'État 2. Chemins repris 3. Chemins vicinaux Nederländerna 1. Autosnelwegen van het Rijkswegenplan (primaire wegen) 2. Overige wegen van het Rijkswegenplan 3. Wegen van de secundaire wegenplannen 4. Wegen van de tertiaire wegenplannen 5. Overige verharde wegen Norge 1. Riksveger 2. Fylkesveger 3. Kommunale veger Storbritannien och Nordirland 1. Motorways and trunk roads 2. Principal roads 3. Non-principal and other roads." 4. Rådets förordning (EEG) nr 1463/70 av den 20 juli 1970 EGT nr L 164, 27.7.1970, s. 1 I bilaga 2 punkt 1.1 ersätts texten inom parentes med följande: "(1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 6 för Belgien, 11 för Storbritannien, bokstäverna DK för Danmark, bokstäverna IRL för Irland, Bokstaven L för Luxemburg och bokstaven N för Norge)." 5. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari 1971 EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 11 I bilagan skall följande införas under "Gent-Terneuzen-kanalen". "Storbritannien och Nordirland - Weaver Navigation (Northwich to the junction with the Manchester Ship Canal), - Gloucester and Sharpness Canal." 6. Rådets direktiv nr 65/269/EEG av den 13 maj 1965 EGT nr 88, 24.5.1965, s.1469 I bilagan rad 3 ersätts ordet "fyra" med ordet "sju". 7. Rådets direktiv nr 68/297/EEG av den 19 juli 1968. EGT nr L 175, 23.7.1968, s. 15 Efter artikel 1 skall följande artikel införas: "Artikel 1a I detta direktiv gäller att ett motorfordon i kommersiell drift som registrerats i en medlemsstat och som fraktas i sjötransport mellan två hamnar, som ligger på olika medlemsstaters territorium, skall anses ha passerat gränsen mellan dessa medlemsstater." Följande mening skall läggas till i slutet av artikel 5.1: "För de transporter som avses i artikel 1a räknas begränsningen av detta område från avresehamnen." V. KONKURRENS 1. Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962. EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204 ändrad genom - Rådets förordning nr 59 av den 3 juli 1962. EGT nr 58, 10.7.1962, s. 1655 - Rådets förordning nr 118/63/EEG av den 5 november 1963. EGT 162, 7.11.1963, s. 2696 Efter artikel 24 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 25 1. För överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden, som till följd av anslutningen faller under artikel 85 i fördraget, gäller ikraftträdandedagen för anslutningsakten som ikraftträdandedag för denna förordning, där det i denna förordning hänvisas till sistnämnda dag. 2. För överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden, som föreligger vid ikraftträdandedagen för anslutningsakten, och som faller under artikel 85 i fördraget till följd av anslutningen, skall de i artikel 5.1 och artikel 7.1 och 7.2 avsedda anmälningarna göras inom sex månader från anslutningen. 3. De böter som nämns i artikel 15.2 a skall inte utgå för handlingar före anmälan av de överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden som nämns i punkt 2 ovan och som har anmälts inom den tidsfrist som anges där. 4. Nya medlemsstater skall, inom sex månader från anslutningsdagen efter att ha konsulterat kommissionen, vidta de i artikel 14.6 avsedda åtgärderna." 2. Rådets förordning nr 19/65/EEG av den 2 mars 1965. EGT nr 36, 6.3.1965, s. 533 Följande skall införas i slutet av artikel 4.1, första stycket: En förordning antagen enligt artikel 1 kan bestämma att förbudet i artikel 85.1 i fördraget, under en tid som bestäms i förordningen, inte skall tillämpas på överenskommelser och samordnade förfaranden som gällde vid anslutningsdagen, och som till följd av anslutningen faller under artikel 85 men inte uppfyller villkoren i artikel 85.3." Följande skall införas i slutet av artikel 4.2: "Punkt 1 gäller sådana avtal och samordnade förfaranden som till följd av anslutningen faller under artikel 85.1 i fördraget, och som enligt artiklarna 5 och 25 i förordning nr 17 skall vara anmälda före den 1 juli 1973, endast om så har skett före detta datum." 3. Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968. EGT nr L 175, 23.7.1968, s.1 Följande skall införas i slutet av artikel 21.6, andra meningen: "För detta ändamål skall de nya medlemsstaterna inom sex månader från anslutningen och i samråd med kommissionen, vidta nödvändiga åtgärder." 4.Rådets förordning nr 67/67/EEG av den 22 mars 1967. EGT nr 57, 25.3.1967, s. 849 Följande skall införas i slutet av artikel 5, första meningen: "Förbuden i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på överenskommel- ser, beslut och samordnade förfaranden om ensamåterförsäljaravtal, som gällde vid anslutningen, och som till följd av anslutningen faller under artikel 85.1, förutsatt att dessa inom sex månader från anslutningen ändras så att de uppfyller villkoren i denna förordning." 5. Beslut av EKSG:s Höga Myndighet nr 33/56 av den 21 november 1956. EGT nr 26, 25.11.1956, s. 334 Ändrat genom: - Beslut av EKSG:s Höga Myndighet nr 2/62 av den 8 mars 1962. EGT nr 20, 19.3.1962, s. 376 Efter rad 07 i bilagan till beslut nr 2/62 skall rad 08 och 09 ersättas med följande: ____________________________________________________________________________ Danmark Irland Norge- Storbritannien Tredje Procentandel av leveranser land enligt 01 i förhållande till den totala produk- tionen (100) ____________________________________________________________________________ 08 09 10 11 12 13 ____________________________________________________________________________ VI. SKATTER 1. Rådets direktiv nr 69/335/EEG av den 17 juli 1969 EGT nr L 249, 3.10.1969, s.25 Artikel 3.1 a skall ersättas med följande: "1. Med "bolag" enligt detta direktiv avses följande: a)Bolag enligt belgisk, dansk, tysk, fransk, irländsk luxemburgsk, nederländsk, norsk och brittisk rätt med följande respektive beteckning: -société anonyme/naamloze vennootshap; aktieselskab, Aktiengesellschaft, sociéte anonyme, companies incorporated with limited liability, società per azioni, société anonyme,naamloze vennootschap, aksjeselskap, companies incorporated with limited liability; -société en commandite par actions/commanditaire vennootschap op andelen, kom- mandit-aktieselskab, Kommanditgesellschaft auf aktien, société en commandite par actions, società in accomandita per azioni, société en commandite par actions, commanditaire vennootchap op aandelen, kommandittaksjeselskap; -société de personnes à responsabilité limitée/personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid, gesellschaft mit beschränkter Haftung, société à responsabilité limitée, società a responsabilità limitata, sociéte à responsabilité limitée. "VII. EKONOMISK POLITIK 1.Rådets beslut av den 18 mars 1958 EGT nr 17, 6.10.1958, s. 390 I artikel 7 skall ordet "åtta" ersättas med ordet "tolv". I artikel 10 första stycket skall ordet "åtta" ersättas med ordet "tolv". 2.Rådets beslut nr 71/143/EEG av den 22 mars 1971 EGT nr L 73, 27.3.1971, s. 15 I artikel 1.2, efter "Denna förpliktelse gäller under en fyraårsperiod från och med den 1 januari 1972" skall följande läggas till: "vad beträffar nya medlemsstater gäller den från och med anslutningsdatum och fram till och med den 31 december 1975." I meningen därefter skall ordet "den" ersättas med "Denna förpliktelse". I artikel 6 efter "från och med den 1 januari 1972" skall följande läggas till: "och vad nya medlemsstater beträffar från och med anslutningsdatum." Bilagan skall ersättas av följande: "BILAGA ____________________________________ Milj. en- I % av Den övre gränsen för de åtaganden som av- heter summan ses i artikel 1 i detta beslut fastställs ____________________________________ enligt följande Tyskland 600 21,4 Belgien-Luxemburg 200 7,2 3. Rådets direktiv av den 11 maj 1960 Danmark 90 3,2 EGT nr 43, 12.7.1960, s. 921 Frankrike 600 21,4 Irland 35 1,2 Italien 400 14,3 Norge 75 2,7 Nederländerna 200 7,2 Storbritannien 600 21,4 ____________________________________ totalt 2 800 100,0 Texten i artikel 3.2 första stycket skall ersättas med följande: "2. Om denna fria rörligheten för kapital är sådan att den förhindrar genomförandet målen i av en medlemsstats ekonomiska politik, kan den staten behålla eller återinföra sådana valutarestriktioner för kapitalets rörlighet som är befintliga vid datum för detta direktivs ikraftträdande (för nya medlemsstater, vid datum för anslutningen). Medlemsstaten skall samråda med kommissionen i detta ärende." Artikel 6 ersätts med följande text: Medlemsstaterna skall sträva efter att inte införa nya valutarestriktioner inom gemenskapen som påverkar kapitalets rörlighet som liberaliserats vid datum för detta direktivs ikraftträdande (för nya medlemsstater, vid datum för anslutningen), och att inte göra den nuvarande lagstiftningen mer restriktiv." Artikel 7 första stycket skall ersättas med: "Medlemsstaterna skall senaste tre månader efter detta direktivs ikraftträdande (för nya medlemsstater, tre månader efter anslutningsdatum) meddela kommissionen följande: a) De lagar och andra författningar som styr kapitalets rörlighet vid datum för detta direktivs ikraftträdande. b) Vilka bestämmelser som antagits för att följa detta direktiv. c) Vilka förfaranden som gäller för genomförandet av dessa bestämmelser." Artikel 8 skall utgå. VIII. HANDELSPOLITIK 1. Rådets förordning (EEG) nr 1023 av den 25 maj 1970 EGT nr L 124, 8.6.1970, s. 1 I artikel 11.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre". 2. Rådets förordning (EEG) nr 1025/70 av den 25 maj 1970 EGT nr 124, 8 juni 1970, s. 6 ändrad genom: -Rådets förordning (EEG) nr 1984/70 av den 29 september 1970 EGT nr L 218, 3.10.1970, s. 1 -Rådets förordning (EEG) nr 724/71 av den 31 mars 1971 EGT nr L 80, 5.4.1971, s. 3 -Rådets förordning (EEG) nr 1080/71 av den 25 maj 1971 EGT nr L 16, 28.5.1971, s. 8 -Rådets förordning (EEG) nr 1429/71 av den 2 juli 1971 EGT nr L 151, 7.7.1971, s. 8 I bilaga 2 skall förteckningen över länder ersättas med följande förteckning: Afganistan Algeriet Andorra Antigua Argentina Australien (med Papua, Nya Guinea under australisk förvaltning, Norfolk-ön och Kokosöarna (Keeling)) Australiska och antarktiska områden (Franska utomeuropeiska territorier: Kerguelen-öarna, Crozet-öarna, öarna S:t Paul och Nya Amsterdam, Adélie land) Bahamas Bahrain Barbados Bermuda Bhutan Bolivia Botswana Brasilien (med Fernando-de-Noronha-öarna (inklusive Sao Pedro och Sao Paulo, Atoll das Rocas), Trinidad och Martin Vaz) Brittiska Jungfruöarna Brittiska Indiska Ocenanien (Chagos-öarna, Aldabra-öarna, Faquhar och Desroches) Brittiska Honduras Brittiska Antarktis Brunei Burma Burundi Caïman-öarna Centralafrikanska republiken Chile (inklusive följande öar: Juan Fernadez-arkipleagen, Påsköarna, Sala-y-Gomes, Sán-Feliz, San Ambrosio, och västra delen av Eldslandet) Colombia Comorerna (ögruppen) Costa Rica Cypern Dahomey Dominica Dominikanska Republiken (med öarna Saona, Catalina, Beata och några andra mindre öar) Ecuador Egypten Ekvatorialguinea Elfenbenskusten Etiopien Falklandsöarna och tillhörande områden Fidjiöarna Filippinerna Finland Franska Polynesien: Sällskaps- Marquesas- Toamotu- Gambier- Tubuai- öarna, Iles Sous-le-vent, Rapa och Clipperton Franska Afar och Issas Färöarna Förenade Arabemiraten (Abu Dhabi, Dubai, Sharjah, Aiman, Umm al Qaywayn, Fujaira) och Ras al Khaimah Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern Gabon Gambia Ghana Grekland (med Évvoia, Sporaderna, Tolvöarna, Kykladerna, Joniska öarna, öarna i Egeiska havet, Kreta) Grenada Guatemala Guinea Guyana Haïti (med Ile de la Tortue, Ile de la Gonave, Cayemites, Ile à Vache, Ile de la Navase, Grande-Caye) Honduras Hongkong Indien (med Andaman- och Nicobaröarna, Lakkadiverna, Minicoy och Amindivi) Indonesien (Java, Sumatra, kalimantan, Sulawesi, Bali och Nusatenggara (med den indonesiska delen av Timor), Maluku, Irian Barat) Irak Iran Island Israel Jamaica Japan Jordanien Jugoslavien Kamerun Kanada Kenya Kinesiska republiken (Taiwan) Kongo (folkrepubliken) Korea (syd-) Kuwait Laos Lesotho Libanon Libyen Liechtenstein Madagaskar Malawi Malaysia (med norra f.d. brittiska delen av Borneo, och Sarawak Maldiverna Mali Malta Marocko Mauretanien Mauritius Mexico Monserrat Nauru Nederländska Antillerna (med öarna Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, S:t Eustatius och den nederländska delen av S:t Martin) Nepal Nicaragua Niger Nigeria Norges territorier i Antarktis (Bouvet-ön, Peter I.s ö, och Dronning Mauds land) Nya Zeeland (med Kermadec- och Chatham-öarna) Cook-öarna: 1.Norra gruppen (Penrhyn, Manihiki, Rakahanga, Pukapuka, Palmerston, Suwarow och Nassau 2.Södra gruppen: (Rarotonga, Aitutaki, Atiu, Mitiaro, Mauke, Mangaia, Takutea och Manuae) 3.Niue Nya Hebriderna Nya Caledonien och underlydande områden (med Ile des Pins, Loyauté-öarna, Chesterfieldöarna, öarna Huon, Walpole och Surprise) Oman och Musqat Områden lydande under Västra Stilla Havets höga kommission (med de särskilda tullområden som hör till Brittiska Salomonöarnas och kolonin Gilbert och Ellice-öarnas protektorat) Pakistan Panama Paraguay Peru Portugal Europeiska territorier (med Azorerna och Madeira) Angola Cabinda Kap verde-öarna Macao Moçambique Portugisiska Timor Principe och Sa~o Tomé Portugisiska Guinea Quatar Republiken khmer Rio Muni Rwanda S:t Vincent S:t Kitts (S:t Christopher) Nevis och Anguilla S:t Lucia S:t Pierre och Miquelon S:ta Helena (med underlydande områden: öarna Ascension och Tristan da Cunha) Salvador Saudiarabien Schweiz Senegal Seychellerna Sierra Leone Sikkim Singapore Spanien (Territorier på halvön och Balearerna, Kanarieöarna, Ceuta och Melilla, Alhucemas, Chafarinas och Peñón de Vélez de la Gomera, Ifni och Sahara) Sudan Surinam Svalbard (även kallat Spitsbergsarkipelagen, med Björnön) Sverige Swaziland Sydafrika (med sydvästra Afrika och Prince Edward-öarna (öarna Marion och Prince Edward) Sydjemen (med öarna Perim och Socotra) Sydvietnam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Tonga Trinidad och Tobago Tunisien Turkiet Turks- och Caicosöarna Uganda Uruguay USA Guam Kingman Reef Iles Midway Porto Rico Amerikanska Samoa (med Swainsöarna) Stilla-havsöarnas förvaltningområde (Carolinerna, Marshall-öarna och Marianerna, utom Guam) Riu-Kiu-öarna (Okinawa) och Daito Jungfruöarna(som tillhör USA) Wake-öarna Panamakanalzonen Venezuela Västsamoa Wallis- och Futuna-öarna Yemen Zaïre Zambia Öarna Europa, Bassas da India, Juan de Nova, Tromelin och ögruppen Glorieuses Österrike Övre Volta 3.Rådets förordning (EEG) nr 2384/71 av den 8 november 1971 EGT nr L 249, 10,11,1971, s. 1. I bilagan skall rubriken ersättas med följande: "ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX - VEDLEGG" Tabellens rubrik skall ersättas med följande: "Warenbezeichnung - Nr. des GZT - Désignation des produits - No. du T.D.C. - Designazione dei prodotti - N. della T.D.C. - Opgave van de produkten - Nr. G.D.T. - Description of product - CCT No - Varebeskrivelse - Pos. nr. i FFT - Vareslag - Pos. nr. i FTT -"4.Rådets förordning (EEG) nr 109/70 av den 19 december 1969 EGT nr L 19, 26.1.1970, s 1. ändrad genom -Rådets förordning (EEG) nr 1492/70 av den 20 juli 1970 EGT nr L 166, 29.7.1970, s. 1 -Rådets förordning (EEG) nr 2172/70 av den 27 oktober 1970 EGT nr L 239, 30.10.1970, s. 1 -Rådets förordning (EEG) nr 2567/70 av den 14 december 1970 EGT nr L 276, 21 december 1970, s. 1 -Rådets förordning (EEG) nr 523/71 av den 8 mars 1971 EGT nr L 61, 13.3 1971, s. 1-Rådets förordning (EEG) nr 725/71 av den 30 mars 1971 EGT nr L 80, 5.4.1971, s. 4 -Rådets förordning (EEG) nr 1073/71 av den 25 maj 1971 EGT nr L 119, 1.6 1971, s. 1 -Rådets förordning (EEG) nr 1074/71 av den 25 maj 1971 EGT nr L 119, 1.6 1971, s. 35 -Rådets förordning (EEG) nr 2385/71 av den 8 november 1971 EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 3 I bilagan skall rubriken ersättas med följande: "ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX - VEDLEGG" Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner: "- Abbreviations - Forkortelser - Forkortelser Bulgaria Bulgarien Bulgaria Hungary Ungarn Ungarn Poland Polen Polen Romania Rumænien Romania Czechoslovakia Tjeckoslovakiet Tsjekkoslovakia" Tabellens rubrik skall ersättas med följande: "Warenbezeichnung - Nr. des GZT - Désignation des produits - No. du T.D.C. - Designazione dei prodotti - N. della T.D.C. - Opgave van de produkten - Nr. G.D.T. - Description of product - CCT No - Varebeskrivelse - Pos. nr. i FFT - Vareslag - Pos. nr. i FTT -" 5.Rådets förordning (EEG) nr 2386/71 av den 8 november 1971 EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 12I bilagan skall rubriken ersättas med följande: "ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX - VEDLEGG" Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner: "- Abbreviations - Forkortelser - Forkortelser Albania Albanien Albania USSR Sovjetunionen Sovjetunionen" Tabellens rubrik skall ersättas med följande: "Warenbezeichnung - Nr. des GZT - Désignation des produits - No. du T.D.C. - Designazione dei prodotti - N. della T.D.C. - Opgave van de produkten - Nr. G.D.T. - Description of product -CCT No - Varebeskrivelse - Pos. nr. i FFT - Vareslag - Pos. nr. i FTT -" 6.Rådets förordning (EEG) nr 2406/71 av den 9 november 1971 EGT nr L 250, 11.11.1971, s. 1 I bilagan skall rubriken ersättas med följande: "ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX - VEDLEGG" Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner: "- Abbreviations - Forkortelser - Forkortelser People's Republic of China Folkerepubliken Kina Folkerepubliken China North Korea Nordkorea Nord-Korea Mongolia Den mongolske Mongolia Folkerepublik North Vietnam Nordvietnam Nord-Vietnam" I tabellen ska första radens rubrik ersättas med följande: "Warenbezeichnung - Nr. des GZT - Désignation des produits - No. du T.D.C. - Designazione dei prodotti - N. della T.D.C. - Opgave van de produkten - Nr. G.D.T. - Description of product - CCT No - Varebeskrivelse - Pos. nr. i FFT - Vareslag - Pos. nr. i FTT -" Fotnoten skall kompletteras med följande: "The references to chapter 73 do not allude to ECSC treaty products. Oplysningerna vedrørende kapitel 73 sigter ikke til produkter, der falder ind under EKSF-traktaten. Opplysningerne vedrørende kapittel 73 angår ikke varer som hører under EKSF-traktaten." 7.Rådets förordning (EEG) nr 2407/71 av den 9 november 1971 EGT nr L 250, 11.11.1971, s. 7 I bilagan skall rubriken ersättas med följande: "ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX - VEDLEGG" Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner: "- Abbreviations - Forkortelser - Forkortelser People's Republic of China Folkerepubliken Kina Folkerepubliken China North Vietnam Nordvietnam Nord-Vietnam North Korea Nordkorea Nord-Korea Mongolia Den mongolske Mongolia" Folkerepublik I tabellen skall första radens rubrik ersättas med följande: "Warenbezeichnung - Nr. des GZT - Désignation des produits - No. du T.D.C. - Designazione dei prodotti - N. della T.D.C. - Opgave van de produkten - Nr. G.D.T. - Description of product - CCT No - Varebeskrivelse - Pos. nr. i FFT - Vareslag - Pos. nr. i FTT -" 8.Rådets direktiv (EEG) nr 70/509/EEG av den 27 oktober 1970 EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 1 I bilaga A första sidan skall noten ersättas med följande: "[1]Belgien: Office national du ducroire/ Nationale Delcrederedienst Danmark: Eksportkreditrådet Tyskland: Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike: Compagnie française d'assurance pour le commerce extérieur Irland: The Minister for Industry and Commerce Italien: Istituto nazionale delle assicurazioni Luxemburg: Office du ducroire du Luxembourg Nederländerna: Nederlandsche Credietverzekering, Maatschappij N.V. Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt Storbritannien: The Exports Credits Guarantee department" 9.Rådets direktiv (EEG) nr 70/510/EEG av den 27 oktober 1970 EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 26 I bilaga A första sidan skall noten ersättas med följande: "[1]Belgien: Office national du ducroire/ Nationale Delcrederedienst Danmark: Eksportkreditrådet Tyskland: Förbundsrepubliken Tyskland Frankrike: Compagnie française d'assurance pour le commerce extérieur Irland: The Minister for Industry and Commerce Italien: Istituto nazionale delle assicurazioni Luxemburg: Office du ducroire du Luxembourg Nederländerna: Nederlandsche Credietverzekering, Maatschappij N.V. Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt Storbritannien: The Exports Credits Guarantee department" IX. SOCIALPOLITIK 1.Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971. EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2 Artikel 1 j skall ersättas med följande: "j)Lagstiftning: i förhållande till varje medlemsstat, nuvarande eller kommande lagar och andra författningar om de grenar av och system för social trygghet som täcks av artikel 4.1 och 4.2 samt alla andra beslut om åtgärder för att genomföra sådana grenar och system. Uttrycket omfattar inte bestämmelser i nuvarande eller kommande kollektivavtal även om de genom myndighetsbeslut har gjorts tvingande eller fått sitt tillämp- ningsområde utvidgat. Om emellertid sådana bestämmelser i)tjänar till att uppfylla ett krav på obligatorisk försäkring, som tillkommit genom de lagar och andra författningar som avses i föregående stycke, eller ii)skapar ett system som administreras av samma organ som administrerar de sys- tem som tillkommit genom författningar som avses i föregående stycke, kan begränsningen i uttrycket när som helst hävas genom att den berörda medlemsstaten avger en förklaring som specificerar de system som denna för- ordning skall gälla. En sådan förklaring skall anmälas och offentliggöras enligt bestämmelserna i artikel 96.Bestämmelserna i föregående stycke skall inte leda till att system för vilka förordning nr 3 har gällt undantas från denna förordnings tillämpningsområde." I artikel 1, efter s skall följande nya stycke läggas till: "s)a) Bosättningsperioder: perioder som definieras eller erkänns som sådana i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller anses vara fullgjorda." Artikel 15.1 skall ersättas med följande: "1.Artiklarna 13 och 14 skall inte gälla frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring såvida det i en medlemsstat, för någon av de grenar som anges i artikel 4, inte finns annat än ett frivilligt försäkringssystem." Artikel 18, rubriken och punkt 1 ersätts med följande: "Sammanläggning av försäkrings-, eller anställningsperioder 1.Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning kräver att försäkrings-, eller anställningsperioder har fullgjorts för att någon skall få, bibehålla eller återfå en rätt till förmåner, skall i den utsträckning som behövs beakta försäkrings-, eller anställningsperioder som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning såsom perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar." Artikel 19.2 skall ersättas med följande: "2.Bestämmelserna i punkt 1 gäller också familjemedlemmar som bor inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga statens, i den mån de inte har rätt till sådana förmåner enligt lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium de är bosatta." Artikel 20 skall ersättas med följande: "Artikel 20 Gränsarbetare och deras familjemedlemmar - Särskilda regler Också gränsarbetare kan få förmåner inom den behöriga statens territorium. Sådana förmåner skall utges av den behöriga institutionen enligt denna stats lagstiftning som om personen vore bosatt i den staten. Hans familjemedlemmar kan få förmåner på samma villkor. För detta krävs dock, utom i brådskande fall, en överenskommelse mellan de berörda staterna, mellan de behöriga myndigheterna i dessa stater eller, om en sådan överenskommelse saknas, ett i förväg lämnat medgivande av den behöriga institutionen." Artikel 22.3 skall ersättas med följande: "3.Bestämmelserna i punkt 1 och 2 gäller också en anställds familjemedlemmar." Artikel 25.3 skall ersättas med följande: "3.Om en arbetslös person uppfyller villkoren för rätt till förmåner vid sjukdom eller moderskap enligt lagstiftningen i den medlemsstat som svarar för kostnaderna för förmåner vid arbetslöshet, i förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18, har hans familjemedlemmar rätt till dessa förmåner, oavsett inom vilken medlemsstats territorium de är bosatta eller vistas. Sådana förmåner skall utges i)vad gäller vårdförmåner, av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar för den behöriga institutionens räkning i den medlemsstat som ansvarar för kostnaden för arbetslöshetsförmånerna, ii)vad gäller kontantförmåner, av den behöriga institutionen i den medlemsstat som ansvarar för kostnaden för förmåner vid arbetslöshet enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar." Artikel 27 och rubriken till denna skall ersättas med följande: "Artikel 27 Rätt till pensioner enligt lagstiftningen i flera stater om det finns rätt till förmåner i bosättningslandet En pensionär som har rätt till pensioner enligt lagstiftningen i två eller flera medlemsstater, och som har rätt till förmåner enligt lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt, i förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18 och bilaga 5, skall, tillsammans med sina familjemedlemmar, få sådana förmåner från institutionen på bosättningsorten och på denna institutions bekostnad som om personen vore en pensionär med rätt till pension endast enligt den sistnämnda medlemsstatens lagstiftning." Artikel 28.1 och denna artikels rubrik skall ersättas med följande:"Rätt till pensioner enligt lagstiftningen i en eller flera stater i fall då rätt till förmåner saknas i bosättningslandet 1.En pensionär som har rätt till pension enligt en medlemsstats lagstiftning eller till pensioner enligt två eller flera medlemsstaters lagstiftning och som inte har rätt till förmåner enligt lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt, skall ändå få sådana förmåner för egen del och för sina familjemedlemmar om han skulle ha rätt till det enligt medlemsstatens lagstiftning eller åtminstone enligt lagstiftningen i en av de medlemsstater som är behöriga att utge pensioner, i förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18 och bilaga 6, om han vore bosatt inom en sådan stats territorium. Förmånerna skall utges under följande förutsättningar: a)Vårdförmåner skall utges för den institutions räkning som avses i punkt 2 av institutionen på bosättningsorten som om personen vore en pensionär enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium han är bosatt och hade rätt till sådana förmåner. b)Kontantförmåner skall, i förekommande fall, utges av den institution som är behörig enligt reglerna i punkt 2 enligt den lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på bosättningsorten kan dock sådana förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt den behöriga statens lagstiftning." Artikel 29 skall ersättas med följande: "Artikel 29 Familjemedlemmars bosättning i en annan stat än den i vilken pensionären är bosatt - Flyttning till den stat där pensionären är bosatt 1.Familjemedlemmar till en pensionär, som har rätt till pension enligt en medlemsstats lagstiftning eller till pensioner enligt två eller flera medlemsstaters lagstiftning, bosatta inom en annan medlemsstats territorium än det inom vilket pensionären är bosatt skall, om denne har rätt till förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning, få förmåner som om pensionären vore bosatt inom samma territorium som de. Förmåner utges enligt följande villkor: a)Vårdförmåner utges av institutionen på den ort där familjemedlemmarna är bosatta enligt bestämmelserna i den lagstiftning som institutionen tillämpar på bekostnad av institutionen på pensionärens bosättningsort.b)Kontantförmåner utges i förekommande fall av den behöriga institutionen, bestämd enligt artikel 27 eller 28.2, enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på den ort där familjemedlemmarna är bosatta kan dock sådana förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning. 2.Familjemedlemmar som avses i punkt 1 och som bosätter sig i den medlemsstat där pensionären är bosatt skall få följande förmåner: a)Vårdförmåner enligt bestämmelserna i den statens lagstiftning, även om de redan har fått förmåner för samma fall av sjukdom eller moderskap innan de flyttade. b)Kontantförmåner som i förekommande fall utges av den behöriga institutionen, bestämd enligt bestämmelserna i artikel 27 eller 28.2, enligt den lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på den ort där pensionären är bosatt kan dock sådana förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning." Artikel 31 skall ersättas med följande: "Artikel 31 En pensionärs och/eller hans familjemedlemmars vistelse i en annan stat än den där de är bosatta En pensionär enligt artikel 27 eller 28 skall, tillsammans med sina familjemedlemmar, vid vistelse inom en annan medlemsstat än den där de är bosatta, få följande förmåner: a)Vårdförmåner som utges av institutionen på vistelseorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar på bekostnad av institutionen på den ort där pensionären är bosatt. b)Kontantförmåner som i förekommande fall utges av den behöriga institutionen, bestämd enligt bestämmelserna i artikel 27 eller 28.2, enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen på vistelseorten kan dock dessa förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning."Artikel 33 skall ersättas med följande: "Artikel 33 Avgifter som betalas av pensionärer Den institution i en medlemsstat som svarar för betalningen av en pension och som tillämpar en lagstiftning med regler om avdrag på pensioner för avgifter för sjukdom och moderskap skall vara behörig att göra sådana avdrag, beräknade enligt lagstiftningen i fråga, på den pension som institutionen utger i den mån kostnaden för förmånerna enligt artikel 27, 28, 29, 31 och 32 skall betalas av en institution i denna medlemsstat." Artikel 34 skall ersättas med följande: "Artikel 34 Allmänna bestämmelser 1.Artikel 27-33 gäller inte i fall då en pensionär eller hans familjemedlemmar har rätt till förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning på grund av förvärvsverksamhet. I ett sådant fall skall personen, vid tillämpningen av detta kapitel, anses vara anställd eller en familjemedlem till en anställd." Rubriken till kapitel 2 avsnitt 1 i avdelning III skall ersättas med följande: "Anställda som omfattas av endast sådan lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkrings- eller bosättnings-periodernas längd" Artikel 37.1 skall ersättas med följande: "1.En anställd som i en följd eller växelvis har omfattats av två eller flera medlemsstaters lagstiftning och som har fullgjort försäkringsperioder eller bosättningsperioder uteslutande enligt lagstiftning där invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkringsperiodernas respektive bosättningsperiodernas längd, skall få förmåner i enlighet med bestämmelserna i artikel 39. Denna artikel skall inte beröra sådana pensionshöjningar eller tillägg för barn som har beviljats enligt bestämmelserna i kapitel 8." Artikel 38.1 och den artikelns rubrik skall ersättas med följande: "Sammanläggning av försäkrings- eller bosättningsperioder 1.Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning kräver att försäkrings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för att någon skall få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den utsträckning som behövs beakta försäkringsperioder som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, liksom i förekommande fall bosättningsperioder som fullgjorts efter grundskoleålder enligt den lagstiftning som gällt för vederbörande i varje annan medlemsstat som kräver att bosättningsperioder har fullgjorts för att någon skall få rätt till pension, som om de vore perioder som hade fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar." Rubriken på avsnitt 2 i kapitel 2 i avdelning III skall ersättas med följande: " Anställda som omfattats antingen av lagstiftning enligt vilken invaliditets- förmånernas storlek är beroende av försäkrings- eller bosättningsperiodernas längd eller av lagstiftning av denna typ och av den typ som avses i avsnitt 1" Artikel 45.1 och rubriken till den artikeln skall ersättas med följande: "Beaktande av försäkrings- eller bosättningsperioder, som har fullgjorts enligt de lagstiftningar som en anställd har omfattats av, för att få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner 1.Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning kräver att försäkrings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för att någon skall få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den utsträckning som behövs beakta försäkringsperioder som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, liksom i förekommande fall bosättningsperioder som fullgjorts efter grundskoleålder enligt den lagstiftning som gällt för vederbörande i varje annan medlemsstat som kräver att bosättningsperioder har fullgjorts för att någon skall få rätt till pension, såsom perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar." I artikel 45 skall följande punkt läggas till som punkt 4: "4.Om en medlemsstats lagstiftning för beviljande av förmåner kräver att en anställd varit bosatt inom medlemsstatens territorium vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och under en viss tid innan dess skall detta villkor anses vara uppfyllt om vederbörande under den tid det gäller varit bosatt inom en annan medlemsstats territorium och antingen omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat eller uppburit pension enligt en medlemsstats lagstiftning." Artikel 46.1 och 46.2 skall ersättas med följande: "1.Om en anställd har omfattats av en medlemsstats lagstiftning och om villkoren för rätt till förmåner är uppfyllda utan att bestämmelserna i artikel 45 behöver tillämpas, skall den behöriga institutionen i denna medlemsstat, enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar, fastställa beloppet för den förmån som svarar mot försäkringsperiodernas eller bosättningsperiodernas totala längd enligt denna lagstiftning. Denna institution skall också beräkna beloppet för den förmån som skulle erhållas med tillämpning av reglerna i punkt 2 a och b. Endast det högre av dessa två belopp skall beaktas. 2.Om en anställd har omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat och om villkoren för rätt till förmåner inte är uppfyllda utan att bestämmelserna i artikel 45 beaktas, skall den behöriga institutionen i den medlemsstaten tillämpa följande regler: a)Institutionen skall beräkna det teoretiska beloppet för den förmån som personen skulle kunna begära om alla försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i de medlemsstater som den anställde har omfattats av hade fullgjorts i den medlemsstaten och enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar den dag då förmånen beviljas. Om förmånens belopp enligt den lagstiftningen inte är beroende av de fullgjorda periodernas längd, skall detta belopp anses utgöra det teoretiska belopp som avses i detta stycke. b)Institutionen skall sedan fastställa förmånens faktiska belopp på grundval av det teoretiska belopp som avses i föregående stycke och proportionen mellan längden av de försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts innan försäkringsfallet inträffar enligt den lagstiftning som denna institution tillämpar och den totala längden av de försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt alla de berörda medlemsstaternas lagstiftningar innan försäkringsfallet inträffade. c)Om den totala längden av de försäkrings- och bosättningsperioder som har fullgjorts innan försäkringsfallet inträffar enligt alla de berörda medlemsstaternas lagstiftningar är längre än den maximiperiod som krävs enligt lagstiftningen i en av dessa medlemsstater för rätt till oreducerad förmån, skall den behöriga institutionen i denna stat, när den tillämpar bestämmelserna i denna punkt, beakta denna maximiperiod i stället för de fullgjorda periodernas totala längd. Denna beräkningsmetod får inte leda till att institutionen måste utge en förmån med högre belopp än det som har fastställts för oreducerad förmån i den lagstiftning som den tillämpar. d)Vid tillämpningen av de beräkningsregler som avses i denna punkt skall förfarandet för att beakta perioder som sammanträffar fastställas i den tillämpningsförordning som avses i artikel 97." Artikel 47.1 b, c och d samt 47.2 skall ersättas med följande: "b)Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning beräknas på grundval av storleken av inkomster, avgifter eller ökningar, skall denna stats behöriga institution fastställa de inkomster, avgifter och ökningar som skall beaktas med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftning på grundval av de genomsnittliga inkomster, avgifter eller ökningar som har godtagits med avseende på de försäkringsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar. c)Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning beräknas på grundval av standardinkomster eller ett fast belopp, skall denna stats behöriga institution godta de standardinkomster eller det fasta belopp, som skall beaktas av den med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftning, som lika med de standardinkomster eller det fasta belopp eller i förekommande fall med de genomsnittliga standardinkomster eller det fasta belopp som svarar mot de försäkringsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar. d)Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning för vissa perioder beräknas på grundval av inkomsternas storlek och för andra perioder på grundval av standard- inkomster eller ett fast belopp, skall denna stats behöriga institution, med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftning, beakta de inkomster eller fasta belopp som har fastställts enligt bestämmelserna i b eller c ovan eller i förekommande fall genomsnittet av dessa inkomster eller fasta belopp. Om förmåner beräknas på grundval av standardinkomster eller ett fast belopp för alla perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som den behöriga institutionen tillämpar, skall institutionen godta de inkomster, som skall beaktas med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftningar, som är lika med de fiktiva inkomster som svarar mot standardinkomsterna eller det fasta beloppet. 2.Bestämmelserna i en medlemsstats lagstiftning om indexering av de faktorer som skall beaktas vid beräkningen av förmåner skall i förekommande fall tillämpas på de faktorer som skall beaktas av denna medlemsstats behöriga institution enligt bestämmelserna i punkt 1 med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftning." Artikel 48.1 och denna artikels rubrik skall ersättas med följande: "Försäkrings- eller bosättningsperioder kortare än ett år 1.Om den totala längden av försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt en medlemsstats lagstiftning inte uppgår till ett år och ingen rätt till förmån finns enligt denna lagstiftning med anledning av endast dessa perioder, skall utan hinder av bestämmelserna i artikel 46.2 institutionen i denna stat inte vara skyldig att bevilja förmåner med anledning av sådana perioder." Artikel 48.3 skall ersättas med följande: 3.Om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 skulle leda till att alla institutioner i de berörda medlemsstaterna befrias från sina skyldigheter, skall förmåner beviljas uteslutande enligt lagstiftningen i den sista av de stater vars villkor är uppfyllda som om alla försäkrings- och bosättningsperioder som har fullgjorts och beaktats enligt bestämmelserna i artikel 45.1 och 45.2 hade fullgjorts enligt denna stats lagstiftning." Rubriken till artikel 49 skall ersättas med följande: Beräkning av förmåner för en person som inte samtidigt uppfyller villkoren i alla lagstiftningar enligt vilka försäkrings- eller bosättningsperioder har fullgjorts Artikel 49.1 b skall ersättas med följande: "b)Undantag: i)Om personen uppfyller villkoren i åtminstone två lagstiftningar utan att åberopa försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt de lagstiftningar vars villkor inte är uppfyllda, skall dessa perioder inte beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 46.2. ii)Om personen uppfyller villkoren i endast en lagstiftning utan att åberopa försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningar vars villkor inte är uppfyllda, skall det förmånsbelopp som skall utges beräknas enligt bestämmelserna i endast den lagstiftning vars villkor är uppfyllda, med beaktande av endast de perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftningen." Artikel 50 skall ersättas med följande: "Artikel 50 Beviljande av ett tillägg när det totala förmånsbeloppet enligt de olika medlemsstaternas lagstiftningar inte uppgår till det fastställda minimibeloppet i den stat inom vars territorium mottagaren är bosatt En förmånstagare på vilken detta kapitel är tillämpligt får inte, i den stat inom vars territorium han är bosatt och enligt vars lagstiftning en förmån utges till honom, beviljas en förmån som är mindre än den minimiförmån som har fastställts enligt denna lagstiftning för en försäkrings- eller bosättningsperiod som är lika med alla försäkringsperioder som har beaktats vid betalning enligt bestämmelserna i de föregående artiklarna. Den behöriga institutionen i denna stat skall under den tid han är bosatt inom dess territorium om det behövs betala ut ett tillägg till honom som uppgår till skillnaden mellan det totala förmånsbelopp som skall betalas ut enligt detta kapitel och minimiförmånsbeloppet." Rubriken till avsnitt 1 i kapitel 4 i avdelning III skall ersättas med följande: "Gemensamma bestämmelser" Efter denna rubrik skall följande läggas till som artikel 51a "Artikel 51a Sammanläggning av försäkrings- och anställningsperioder 1.Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning kräver att anställningsperioder har fullgjorts för att någon skall få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den utsträckning som behövs beakta försäkrings- eller anställningsperioder som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, som om de vore perioder som hade fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar." Före artikel 52 skall "Avsnitt 1" ersättas med "Avsnitt 2" Artikel 57.3 c skall ersättas med följande: "c)Kontantförmåner, däribland livräntor skall fördelas mellan de behöriga institutionerna i de medlemsstater på vilkas territorier den drabbade utövat en sysselsättning vid vilken han kan ha ådragit sig sjukdomen. denna fördelning skall göras proportionellt enligt fullgjorda pensionsperioder eller bosättningsperioder som avses i artikel 45.1, som fullgjorts enligt lagstiftningen i var och en av dessa stater, i förhållande till den totala längden på dessa försäkrings- eller bosättningsperioder som fullgjorts enligt staternas lagstiftning vid det datum förmånerna betalas ut." Före artikel 60 skall "Avsnitt 2" ersättas med "Avsnitt 3" Före artikel 61 skall "Avsnitt 3" ersättas med "Avsnitt 4" Före artikel 63 skall "Avsnitt 4" ersättas med "Avsnitt 5" Artikel 72 skall ersättas med följande: "Artikel 72 Sammanläggning av försäkrings- eller anställningsperioder Om lagstiftningen i en medlemsstat för rätt till förmåner ställer krav på fullgjorda försäkrings- eller anställningsperioder, skall den behöriga institu- tionen i den staten i nödvändig utsträckning beakta försäkrings- och an- ställningsperioder som har fullgjorts i en annan medlemsstat som om dessa perioder hade fullgjorts enligt den egna lagstiftningen."Artikel 79.1 a skall ersättas med följande: "a)Om denna lagstiftning föreskriver att rätten att få, bibehålla eller återfå förmåner är beroende av längden av försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, skall längden i förekommande fall fastställas med beaktande av bestämmelserna i artikel 45 eller artikel 72." Följande skall läggas till i artikel 79: "4.För tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 liksom bestämmelserna i artikel 77.2 b ii och 78.2 b ii skall bosättningsperioder som fullgjorts efter den obligatoriska grundskoleåldern för vederbörande enligt en lagstiftning som kräver fullgjorda bosättningsperioder för rätten till förmåner, räknas som försäkringsperioder." I artikel 82.1 skall ordet "trettiosex" ersättas med ordet "sextio". Artikel 94.1-7 skall ersättas med följande: "1.Ingen rätt skall förvärvas enligt denna förordning för en period före datum för dess ikraftträdande eller före den dag då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium. 2.Alla försäkringsperioder och i förekommande fall alla anställnings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt en medlemsstats lagstiftning före datum för denna förordnings ikraftträdande eller före den dag då förordningen började gälla inom denna medlemsstats territorium skall beaktas vid fastställande av rätt till förmåner enligt denna förordning. 3.Om något annat inte följer av bestämmelserna i punkt 1 skall rätt till förmåner enligt denna förordning förvärvas även om rätten hänför sig till ett försäkringsfall som inträffade datum för denna förordning ikraftträdande eller före den dag då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium. 4.Varje förmån som inte har beviljats eller som har innehållits på grund av en persons medborgarskap eller bosättningsort skall efter ansökan av honom beviljas eller utges från och med datum för denna förordnings ikraftträdande eller den dag då denna förordning började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, under förutsättning att den rätt som tidigare har fastställts inte har medfört utbetalning av ett engångsbelopp. 5.Rättigheter för personer, som har beviljats pension före datum för denna förordnings ikraftträdande eller den dag då denna förordning började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, kan på begäran avden berörda personen omprövas med beaktande av bestämmelserna i denna förordning. Denna bestämmelse skall även gälla andra förmåner som avses i artikel 78. 6.Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in inom två år från datum för denna förordnings ikraftträdande eller från den dag då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, skall rättigheter som har förvärvats enligt denna förordning gälla från denna dag, och bestämmelserna i en annan medlemsstats lagstiftning om förverkande av eller begränsning i rätten till förmåner kan inte åberopas mot den berörda personen. 7.Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in efter utgången av tvåårsperioden efter datum för denna förordnings ikraftträdande eller efter den dag då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, skall rättigheter som inte har förverkats eller inte har fallit bort genom en tidsspärr, gälla från den dag då ansökan lämnades in, såvida inte förmånligare bestämmelser gäller enligt en medlemsstats lagstiftning." Artikel 94.9 skall ersättas med följande: "9.Tillämpningen av bestämmelserna i artikel 73.2 får inte ha till följd en minskning av de förmåner som beviljas personer vid datum för denna förordnings ikraftträdande eller den dag då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium. För personer som vid detta datum uppbar större förmåner till följd av ömsesidiga avtal som slutits med Frankrike, skall dessa avtal vad de berörda personerna beträffar tillämpas lika länge som de omfattas av fransk lagstiftning. Därvid skall det bortses från avbrott som varar kortare tid än en månad och från perioder för vilka arbetslöshets- eller sjukförsäk- ringsförmåner utbetalas. Tillämpningsförfaranden för dessa bestämmelser fastställs i tillämpningsbestämmelserna som åsyftas i artikel 97." Bilaga 1 skall ersättas med följande: "BILAGA 1. (Förordningens artikel 1 u) Särskilda förmåner vid barns födelse som enligt artikel 1 u inte omfattas av förordningen A. BELGIEN Födelsebidrag. B. DANMARK Inga. C. TYSKLAND Inga. D. FRANKRIKE a)Havandeskapsbidrag. b)Bidrag efter födelsen enligt socialförsäkringslagen. E. IRLAND Inga. F. ITALIEN Inga. G. LUXEMBURG Födelsebidrag. H. NEDERLÄNDERNA Inga. I. NORGE Inga. J. STORBRITANNIEN Inga." I bilaga II skall A och B ersättas med följande: "A Bestämmelser i konventioner om social trygghet som förblir i kraft oaktat förordningens artikel 6 (Förordningens artikel 7.2 c) 1. BELGIEN-DANMARK Ingen konvention. 2. BELGIEN-TYSKLAND a)Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma dag i den utformning de har enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960. b)Tilläggsprotokoll 3 av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma dag i den utformning den har enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (utbetalning av pensioner och livräntor för tiden före den allmänna kon- ventionens ikraftträdande). 3. BELGIEN-FRANKRIKE a)Artiklarna 13, 16 och 23 i tilläggskonventionen av den 17 januari 1948 till den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande företag). b)Skriftväxlingen av den 27 februari 1953 (tillämpning av artikel 4.2 i den allmänna konventionen av den 17 januari 1948). c)Skriftväxlingen av den 29 juli 1953 om bidrag till äldre arbetstagare. 4. BELGIEN-IRLAND Ingen konvention. 5. BELGIEN-ITALIEN Artikel 29 i konventionen av den 30 april 1948. 6. BELGIEN-LUXEMBURG a)Artiklarna 3, 4, 5, 6 och 7 i konventionen av den 16 november 1959 i den utformning de har enligt konventionen av den 12 februari 1964 (gränsarbetare). b)Skriftväxlingen av den 10 och 12 juli 1968 om egenföretagare. 7. BELGIEN-NEDERLÄNDERNA Ingen. 8. BELGIEN-NORGE Ingen. 9. BELGIEN-STORBRITANNIEN Ingen. 10. DANMARK-TYSKLAND a)Artikel 3.4 i konventionen om social trygghet av den 14 augusti 1953. b)Punkt 15 i slutprotokollet till ovannämnda konvention. c)Tilläggsavtalet av den 14 augusti 1953 till ovannämnda konvention. 11. DANMARK-FRANKRIKE Ingen. 12. DANMARK-IRLAND Ingen konvention. 13. DANMARK-ITALIEN Ingen konvention. 14. DANMARK-LUXEMBURG Ingen konvention. 15. DANMARK-NEDERLÄNDERNA Ingen konvention. 16. DANMARK-NORGE Ingen konvention. 17. DANMARK-STORBRITANNIEN Ingen. 18.TYSKLAND-FRANKRIKE a)Artikel 11.1, artikel 16 andra stycket och artikel 19 i den allmänna konventionen av den 10 juli 1950. b)Artikel 9 i tilläggsavtal nr 1 av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande företag). c)Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma dag, i den utformning den har enligt tilläggsavtalet nr 2 av den 18 juni 1955. d)Avdelningar I och III i tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni 1955. e)Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli 1950, till den allmänna konventionen av samma dag. f)Avdelningar II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963 (social trygghet i Saar). 19. TYSKLAND-IRLAND Ingen konvention. 20. TYSKLAND-ITALIEN a)Artikel 3.2, artikel 23.2, artiklarna 26 och 36.3 i konventionen av den 5 maj 1953 (social trygghet). b)Tilläggsavtalet av den 12 maj 1953 till konventionen av den 5 maj 1953 (utbetalning av pensioner för tiden före konventionens ikraftträdande). 21. TYSKLAND-LUXEMBURG Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i fördraget av den 11 juli 1959 (Ausgleichsvertrag) (lösning av tvisten mellan Tyskland och Luxemburg) och artikel 11.2 b i konventionen av den 14 juli 1960 (förmåner vid sjukdom och moderskap för personer som valt att omfattas av lagstiftningen i ursprungslandet). 22. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA a)Artikel 3.2 i konventionen av den 29 mars 1951. b)Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtalet nr 4 av den 21 december 1956 till konventionen av den 29 mars 1951 (avgörande av frågan om rättigheter enligt den tyska socialförsäkringen förvärvade av nederländska arbetstagare under tiden 13 maj 1940 - 1 september 1945). 23.TYSKLAND-NORGE Ingen. 24. TYSKLAND-STORBRITANNIEN a)Artikel 3.6 och artikel 7.2-7.6 i konventionen om social trygghet av den 20 april 1960. b)Artiklarna 2-7 i slutprotokollet till konventionen om social trygghet av den 20 april 1960. c)Artikel 2.5 och artikel 5.2-5.6 i konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 20 april 1960. 25. FRANKRIKE-IRLAND Ingen konvention. 26. FRANKRIKE-ITALIEN a)Artiklarna 20 och 24 i den allmänna konventionen av den 31 mars 1948. b)Skriftväxlingen av den 3 mars 1956 (sjukförsäkringsförmåner till säsongarbetare inom jordbruket). 27. FRANKRIKE-LUXEMBURG Artiklarna 11 och 14 i tilläggsavtalet av den 12 november 1949 till den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande företag). 28. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA Artikel 11 i tilläggsavtalet av den 1 juni 1954 till den allmänna konventionen av den 7 januari 1950 (arbetare i gruv- och liknande företag). 29. FRANKRIKE-NORGE Ingen. 30. FRANKRIKE-STORBRITANNIEN Skriftväxlingen av den 27 och 30 juli 1970 om social trygghet för lärare från Storbritannien som tillfälligt arbetar i Frankrike enligt kulturkonventionen av den 2 mars 1948. 31. IRLAND-ITALIEN Ingen konvention. 32. IRLAND-LUXEMBURG Ingen konvention. 33. IRLAND-NEDERLÄNDERNA Ingen konvention.34.IRLAND-NORGE Ingen konvention. 35. IRLAND-STORBRITANNIEN Ingen. 36. ITALIEN-LUXEMBURG Artikel 18.2 och artikel 24 i den allmänna konventionen av den 29 maj 1951. 37. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA Artikel 21.2 i den allmänna konventionen av den 28 oktober 1952. 38. ITALIEN-NORGE Ingen konvention. 39. ITALIEN-STORBRITANNIEN Ingen. 40. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA Ingen. 41. LUXEMBURG-NORGE Ingen konvention. 42. LUXEMBURG-STORBRITANNIEN Ingen. 43. NEDERLÄNDERNA-NORGE Ingen konvention. 44. NEDERLÄNDERNA-STORBRITANNIEN Ingen. 45. NORGE-STORBRITANNIEN Ingen. B Konventionsbestämmelser som inte är tillämpliga på alla de personer som omfattas av förordningen (Förordningens artikel 3.3) 1. BELGIEN-DANMARK Ingen konvention. 2. BELGIEN-TYSKLAND a)Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma dag i den utformning de har enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960. b)Tilläggsprotokoll nr 3 av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma dag i den utformning den har enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (utbetalning av pensioner och livräntor för tiden före den allmänna konventionens ikraftträdande). 3. BELGIEN-FRANKRIKE a)Skriftväxlingen av den 29 juli 1953 om bidrag till äldre arbetstagare. b)Artikel 23 i tilläggsprotokollet av den 17 januari 1948 till den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande företag). c) (Skriftväxlingen av den 27 februari 1953 (tillämpning av artikel 4.2 i den allmänna konventionen av den 17 januari 1948). 4. BELGIEN-IRLAND Ingen. 5. BELGIEN-ITALIEN Ingen. 6. BELGIEN-LUXEMBURG Ingen. 7. BELGIEN-NEDERLÄNDERNA Ingen. 8. BELGIEN-NORGE Ingen konvention. 9. BELGIEN-STORBRITANNIEN Ingen. 10. DANMARK-TYSKLAND a)Artikel 3.4 i konventionen om social trygghet av den 14 augusti 1953. b)Punkt 15 i slutprotokollet till ovannämnda konvention. b)Tilläggsavtalet av den 14 augusti 1953 till ovannämnda konvention. 11. DANMARK-FRANKRIKE Ingen. 12. DANMARK-IRLAND Ingen konvention. 13. DANMARK-ITALIEN Ingen konvention. 14.DANMARK-LUXEMBURG Ingen konvention. 15. DANMARK-NEDERLÄNDERNA Ingen konvention. 16. DANMARK-NORGE Ingen konvention. 17. DANMARK-STORBRITANNIEN Ingen. 18. TYSKLAND-FRANKRIKE a)Artikel 16 andra stycket och artikel 19 i den allmänna konventionen av den 10 juli 1950. b)Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma dag i den utformning det har enligt tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni 1955. c)Avdelningar I och III i tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni 1955. d)Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma dag. e)Avdelningar II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963 (social trygghet i Saar). 19. TYSKLAND-IRLAND Ingen konvention. 20. TYSKLAND-ITALIEN a)Artikel 3.2 och artikel 26 i konventionen av den 5 maj 1953 (social trygghet). b)Tilläggsavtalet av den 12 maj 1953 till konventionen av den 5 maj 1953 (utbetalning av pensioner för tiden före konventionens ikraftträdande). 21. TYSKLAND-LUXEMBURG Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i fördraget av den 11 juli 1959 (lösning av tvisten mellan Tyskland och Luxemburg). 22. TYSKLAND-NEDERLÄNDERNA a)Artikel 3.2 i konventionen av den 29 mars 1951. b)Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtal nr 4 av den 21 december 1956 till konventionen av den 29 mars 1951 (avgörande av frågan om rättigheter enligt den tyska socialförsäkringen förvärvade av nederländska arbetstagare under tiden 13 maj 1940 - 1 september 1945). 23. TYSKLAND-NORGE Ingen. 24. TYSKLAND-STORBRITANNIEN a)Artikel 3.1, 3.6 och artikel 7.2-7.6 i konventionen om social trygghet av den 20 april 1960. b)Artikel 2.5 och artikel 5.2-5.6 i konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 20 april 1960. 25. FRANKRIKE-IRLAND Ingen konvention. 26. FRANKRIKE-ITALIEN a)Artiklarna 20 och 24 i den allmänna konventionen av den 31 mars 1948. b)Skriftväxlingen av den 3 mars 1956 (sjukförsäkringsförmåner till säsongarbetare inom jordbruket). 27. FRANKRIKE-LUXEMBURG Ingen. 28. FRANKRIKE-NEDERLÄNDERNA Ingen. 29. FRANKRIKE-NORGE Ingen. 30. FRANKRIKE-STORBRITANNIEN Skriftväxlingen av den 27 och 30 juli 1970 om social trygghet för lärare från Storbritannien som tillfälligt arbetar i Frankrike enligt kulturkonventionen av den 2 mars 1948. 31. IRLAND-ITALIEN Ingen konvention. 32. IRLAND-LUXEMBURG Ingen konvention. 33. IRLAND-NEDERLÄNDERNA Ingen konvention. 34. IRLAND-NORGE Ingen konvention. 35. IRLAND-STORBRITANNIEN Ingen. 36. ITALIEN-LUXEMBURG Ingen. 37. ITALIEN-NEDERLÄNDERNA Ingen. 38. ITALIEN-NORGE Ingen. 39. ITALIEN-STORBRITANNIEN Ingen. 40. LUXEMBURG-NEDERLÄNDERNA Ingen. 41. LUXEMBURG-NORGE Ingen konvention. 42. LUXEMBURG-STORBRITANNIEN Ingen. 43. NEDERLÄNDERNA-NORGE Ingen konvention. 44. NEDERLÄNDERNA-STORBRITANNIEN Ingen. 45. NORGE-STORBRITANNIEN Ingen." Bilaga III skall ersättas med följande: "BILAGA III (Förordningens artikel 37.2) Lagstiftning som behandlas i förordningens artikel 37.1, där invaliditetsför- månernas storlek är oberoende av försäkringsperiodernas längd A -BELGIEN Lagstiftningen om det allmänna invaliditetssystemet, det särskilda invaliditetssystemet för gruvarbetare, det särskilda systemet för sjömän i handelsflottan. B -DANMARK Lagen om invaliditetspension (utfärdad den 15 april 1970). C -TYSKLAND Ingen. D -FRANKRIKE All lagstiftning om invaliditetsförsäkring med undantag för lagstiftningen om invaliditetsförsäkring enligt systemet för social trygghet för gruvarbetare. E -IRLAND Avdelning 6 i lagen om social trygghet och socialbidrag (Social Welfare Act) av den 29 juli 1970. F -ITALIEN Ingen. G -LUXEMBURG Ingen. H -NEDERLÄNDERNA Lagen av den 18 februari 1966 om försäkring mot arbetsoförmåga. I -NORGE Ingen. J -STORBRITANNIEN Lagen om invaliditetsförmåner av den 14 juli 1971." Bilaga V skall ändras och kompletteras enligt följande: "A - BELGIEN ...(ingen ändring). B -DANMARK 1.Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och en som under verksamhet i en arbetsgivares tjänst omfattas av lagstiftningen om olycksfall i arbete eller arbetssjukdomar, 2.Det villkor att en person tidigare har varit obligatoriskt försäkrad mot samma risk under ett system för anställda i samma medlemsstat som föreskrivs i förordningens artikel 1 a ii kan inte göras gällande på personer som är anslutna till erkänd arbetslöshetskassa. 3.De försäkring- eller anställningsperioder som fullgjorts inom en annan medlemsstat än Danmark skall räknas med vid antagandet som medlem av erkänd arbetslöshetskassa som om det rörde sig om anställningsperioder som fullgjorts i Danmark.4.Anställda, ansökande och berättigade till pension, samt deras familjemedlemmar som uppbär kontantförmåner enligt tillämpningen av artiklarna 19 och 22, artikel 25.1 och 25.3, artiklarna 26, 28, 29 och 31 i förordningen, skall uppbära dessa förmåner enligt samma villkor som de som fastställs i dansk lagstiftning för medlemmar i kategori A, då dessa förmåner skall betalas ut av en institution i en annan medlemsstat än Danmark. 5.Vid tillämpningen av avsnitt III kapitel 1 i förordningen skall familjemedlemmar andra än barn under 16 år a)till en anställd som omfattas av dansk lagstiftning, eller b)till en pensionär enligt dansk lagstiftning som är bosatt i Danmark, som huvudsakligen försörjs av den anställde eller pensionären och som är bosatta i en annan medlemsstat än Danmark, vara anslutna till samma sjukförsäkringskassa som den anställde eller pensionären, och på samma villkor ( ansluten eller betalande medlem, kategori A eller B) som honom. C - TYSKLAND ...(ingen ändring) D -FRANKRIKE ... (ingen ändring) E -IRLAND 1.Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och en som är obligatoriskt eller frivilligt försäkrad enligt bestämmelserna i del 4 i 1952 års lag och social trygghet och socialbidrag (Social welfare Act 1952) 2.Det villkor att en person tidigare har varit obligatoriskt försäkrad mot samma risk enligt ett system för anställda i samma medlemsstat som föreskrivs i förordningens artikel 1 a iii kan inte göras gällande mot personer som är frivilligt försäkrade under systemen för pension, ålderspension eller efterlevandepension eller system för bidrag vid dödsfall. 3.Anställda, ansökande och berättigade till pension, samt deras familjemedlemmar som uppbär sjukvårdsförmåner enligt tillämpningen av artiklarna 19 och 22, artikel 25.1 och 25.3, artiklarna 26, 28, 29 och 31 i förordningen, skall gratis uppbära de sjukvårdsförmåner som fastställs i irländsk lagstiftning då dessa förmåner skall betalas av en institution i en annan medlemsstat än Irland. 4.Om en anställd som omfattas av irländsk lagstiftning drabbas av olycksfall efter att ha lämnat en medlemsstats territorium för att på grund av sin anställning bege sig till en annan medlemsstats territorium, och innan han kommit fram, skall hans rätt till olycksfallsersättning beräknas: a)som om olycksfallet inträffat på irländskt territorium, och b)utan avseende till hans frånvaro från irländskt territorium då det skall avgöras om han i sin anställning varit försäkrad enligt ovannämnda lagstiftning. F -ITALIEN ... (ingen ändring) G -LUXEMBURG ... (ingen ändring) H -NEDERLÄNDERNA ... (ingen ändring) I -NORGE 1.Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och en vars inkomster vid pensionsberäkning faller under inkomstkategorierna som förtecknas i kapitel 6 avsnitt 4. 1 i lag nr 12 av den 17 juni 1966 om nationell försäkring. 2.De kompletterande övergångsbestämmelserna för pensionsberäkning som avses i kapitel 7 avsnitt 5 i lag nr 12 av den 17 juni 1966 om nationell försäkring skall tillämpas på förmånstagare som är bosatta inom en annan medlemsstats territorium än Norges, förutsatt att den anställde har varit bosatt inom norskt territorium: a)under minst fem år efter sin 16-årsdag och föra den 1 januari 1967, och b)under minst tio år efter sin 16-årsdag och före sin 70-årsdag, eller före sin död om denna inträffar före sistnämnda dag. 3.a)De förmåner för ensamstående mödrar som fastställs i kapitel 12 avsnitt 2 och 3 andra stycket i lag nr 12 av den 17 juni 166 om nationell försäkring skall utbetalas inom en annan medlemsstats territorium enligt villkoren i den lagen i den mån vederbörande var bosatt på norskt territorium den första dagen i den tionde månaden innan beräknat förlossningsdatum. b)De förmåner för ensamstående mödrar som fastställs i kapitel 12 avsnitt 2 och 3 andra stycket i lag nr 12 av den 17 juni 166 om nationell försäkring skall bara utgå till personer bosatta i Norge. J -STORBRITANNIEN 1.Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och en som är skyldig att betala avgift i sin egenskap av avlönad anställd. 2.Om en person vanligen är bosatt inom Storbritanniens territorium, eller sedan sitt sista inträde på detta territorium varit skyldig att betala avgift enligt Storbritanniens lagstiftning i sin egenskap av avlönad anställd, och den personen ansöker om att på grund av arbetsoförmåga, moderskap eller arbetslöshet befrias från skyldigheten att betala avgift under en viss period och att dessa avgifter skall tillgodoräknas honom under samma period, skall varje period under vilken han varit sysselsatt på en annan medlemsstats territorium vad denna ansökan beträffar räknas som perioder under vilka han varit sysselsatt inom Storbritanniens territorium, och för vilka avgift betalats i hans egenskap av avlönad anställd enligt Storbritanniens lag. 3.Vid tillämpningen av bestämmelserna i avsnitt III kapitel 3 i förordningen i de fall en kvinna enligt Storbritanniens lagstiftning uppbär ålderspension antingen a)enligt sin makes försäkring, eller b)enligt sin egen försäkring och i det fall makens avgifter tagit i beräkning för fastställande av hennes pension och hennes äktenskap upphört genom makens död eller på annat sätt, skall varje hänvisning till en försäkringsperiod som fullgjorts av henne tas hänsyn till vid beräkningen av ett genomsnitt av avgifter som betalats av hennes make eller som tillgodoräknats honom, som medräknad hänvisning till makens fullgjorda försäkringsperiod.4.I den mån Storbritannien lagstiftning för beviljande av arbetslöshetsförmåner kräver fullgjorda bosättningsperioder, skall varje försäkrad anses ha varit bosatt inom Storbritanniens territorium under varje period som föregår datum för hans ansökan under vilken han varit bosatt eller fullgjort försäkrings- eller anställningsperioder inom en annan medlemsstats territorium. 5.Om Storbritanniens lagstiftning enligt bestämmelserna i avsnitt II i förordningen är tillämplig på en anställd, skall han, vad beträffar rätt till familjebidrag, behandlas a)som om han, hans barn, eller annan person som han har försörjningsplikt för, vore född inom Storbritanniens territorium, i det fall födelseorten är inom en anan medlemsstats territorium, och b)som om han hade normalt bott i Storbritannien och vistats där under hela den försäkrings- eller anställningsperiod han fullgjort inom en annan medlemsstats territorium eller enligt dess lagstiftning. 6.Om Storbritanniens lagstiftning enligt bestämmelserna i avsnitt II i förordningen är tillämplig på en anställd, skall han, vad beträffar rätt till vårdbidrag (attendance allowance), behandlas a)som om hans födelseort låg inom Storbritanniens territorium om födelseorten ligger inom en annan medlemsstats territorium, och b)som om han hade normalt bott i Storbritannien och vistats där under hela den försäkrings- eller anställningsperiod han fullgjort inom en annan medlemsstats territorium eller enligt dess lagstiftning. 7.Om en anställd som omfattas av Storbritanniens lagstiftning drabbas av olycksfall efter att ha lämnat en medlemsstats territorium för att på grund av sin anställning bege sig till en annan medlemsstats territorium, och innan han kommit fram, skall hans rätt till olycksfallsersättning beräknas: a)som om olycksfallet inträffat på Storbritanniens territorium, och b)utan avseende till hans frånvaro från Storbritanniens territorium då det skall avgöras om han i sin anställning varit försäkrad enligt ovannämnda lagstiftning. 8.Förordningen skall inte tillämpas på bestämmelserna i Storbritanniens lagstiftning som syftar till att ikraftsätta ett avtal om social trygghet mellan Storbritannien och tredje land. 9.I varje fall där Storbritanniens lagstiftning så kräver för att någon skall ha rätt till förmåner, skall en medborgare i en medlemsstat som är född i tredje land räknas som medborgare i Storbritannien som är född i tredje land. 2.Rådets förordning (EEG) nr 2396/71 av den 8 november 1971 EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 54. Artikel 4 skall ersättas med följande: "Vid tillämpningen av artikel 8.2 i rådets beslut av den 1 februari 1971, skall varje medlemsstat tillsända kommissionen en lista på de offentliga myndigheter den givit befogenhet att ge ekonomisk hjälp för åtgärder som vidtagits av organ eller andra privaträttsliga enheter (eller, i stater där detta begrepp är okänt, motsvarande enheter) och att garantera dessa ätgärders slutförande." 3.Rådets beslut av den 25 augusti 1960 EGT nr 56, 31.8.1960, s. 1201 ändrat av -Rådets beslut nr 68/188/EEG av den 9 april 1986 EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 25 I artikel 2 skall ordet "trettiosex" ersättas med "sextio" och ordet "sex" ersättas med "tio". 4.Rådets beslut nr 63/688/EEG av den 18 december 1963 EGT nr 190, 30.12.1963, s. 3090 ändrat av -Rådets beslut nr 68/189/EEG av den 9 april 1986 EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 26 I artikel 1 skall siffran "36" ersättas med "60". 5.Beslut av representanterna för medlemsstaternas regeringar, församlade i särskilda ministerrådet den 9 juli 1957 EGT nr 28, 31.8.1957, s. 457 ändrat av -Beslut av representanterna för medlemsstaternas regeringar, församlade i särskilda ministerrådet den 11 mars 1965 EGT nr 46, 22.3.1965, s.698 I bilagans artikel 3 skall siffran "24" ersättas med "40" Bilagans artikel 5 samt rubriken till den artikeln skall utgå. I bilagans artikel 9 skall ordet "tre" ersättas med "fem" I bilagans artikel 13.3 skall ordet "fyra" ersättas med "sju" I bilagans artikel 15.1 skall orden "liksom för observatörer från Storbritannien" utgå. I bilagans artikel 18.1 skall ordet "sexton" ersättas med "tjugosex" I bilagans artikel 18.2 skall ordet "tretton" ersättas med "tjugoett" 6.Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968. EGT nr L 257, 19.10.1968, s.13 Fotnoten i bilagan skall ersättas med följande: "1 Belgiska, danska, tyska, franska, irländska, italienska, luxemburgska, nederländska, norska, eller brittiska, beroende på utställande land." X. TEKNISKA HANDELSHINDER 1.Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969. EGT nr L 326, 29.12.1969,s. 36 I bilaga I i kolumn b skall följande läggas till: -vid nr 1 följande ord: "full lead crystal30 % krystal30 % krystall30 %" -vid nr 2 följande ord: "full lead crystal24 % krystal24 % krystall24 %" -vid nr 3 följande ord: " crystal glass, crystallin krystallin krystallin" -vid nr 4 följande ord: " crystal glass, crystallin krystallin krystallin" 2.Rådets direktiv nr 70/156/EEG av den 6 februari 1970. EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1 Artikel 2 a skall ersättas med följande: "I detta direktiv avses med a)nationellt typgodkännande, den administrativa rättsakt som benämns -agréation par type/aanneming i belgisk lagstiftning -standardtypegodkendelse i dansk lagstiftning -allgemeine Betriebserlaubnis i tysk lagstiftning -réception par type i fransk lagstiftning -type approval i irländsk lagstiftning -omologazione eller approvazione del tipo i italiensk lagstiftning -agréation i luxemburgsk lagstiftning -typegoedkeuring i nederländsk lagstiftning -typegodkjenning i norsk lagstiftning -type approval i brittisk lagstiftning" Artikel 10.1 skall ersättas med: "1.Från detta direktivs ikraftträdande, och vid de tillfällen som de olika direktiven blir tillämpliga, som är nödvändiga för EEG-typgodkännande: -i de medlemsstater, där fordon eller en viss kategori av fordon är underkastade nationellt typgodkännande, skall detta grundas på de harmoniserade tekniska föreskrifterna i stället för motsvarande nationella föreskrifter, om detta begärs av den som ansöker om godkännande, -i de medlemsstater, där fordon eller en viss kategori av fordon inte är underkastade nationellt typgodkännande, skall försäljning, registrering, ibruk- tagande eller användning av dessa fordon inte vägras eller förbjudas på grund av att harmoniserade tekniska föreskrifter har iakttagits i stället för motsvarande nationella föreskrifter, förutsatt att tillverkaren eller dennes ombud har underrättat behörig myndighet i den aktuella staten om detta, -ifrågavarande medlemsstat skall, på begäran av tillverkaren eller dennes ombud och mot företeende av det i artikel 3 föreskrivna upplysningsformuläret, se till att typgodkännandeformuläret ifylls i de delar som nämns i artikel 2 b. Den ansökande får ett exemplar av sistnämnda formulär. Övriga medlemsstater erkänner för samma fordonstyp detta exemplar som bevis på att den föreskrivna kontrollen har ägt rum. I artikel 13.2 skall ordet "tolv ersättas med "fyrtiotre". 3.Rådets direktiv nr 70/157/EEG av den 6 februari 1970. EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 16 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till bullernivå eller avgassystem, om dessa uppfyller de krav som fastställs i bilagan." 4.Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970. EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till luftförorening från gaser som härrör från ett sådant fordons motor med elektrisk tändning, om fordonet uppfyller de krav som fastställs i bilagorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6." 5.Rådets direktiv 70/221/EEG av den 20 mars 1970. EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 23 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess tankar för flytande bränsle eller skyddsanordningar som är installerade baktill om dessa uppfyller de krav som fastställs i bilagan." 6.Rådets direktiv 70/222/EEG av den 20 mars 1970. EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 25 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till placeringen och monteringen av registreringsskylten om fordonet i dessa avseenden uppfyller de krav som fastställs i bilagan." 7.Rådets direktiv 70/311/EEG av den 8 juni 1970. EGT nr L 133, 18.6.1970, s. 10 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess styranordning om denna uppfyller de krav som fastställs i bilagan." 8.Rådets direktiv 70/387/EEG av den 27 juli 1970. EGT nr L 176, 10.8.1970, s. 5 Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess dörrar om dessa uppfyller de krav som fastställs i bilagorna." 9.Rådets direktiv 70/388/EEG av den 27 juli 1970. EGT nr L 176, 10.8.1970, s. 12 Efter artikel 7 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 7a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess signalhorn, om detta är försett med EEG-godkännandemärke och är monterat i enlighet med de krav som anges i bilaga 1.2." I bilaga 1 punkt 1.4.1 skall texten inom parentes ersättas med följande: "(1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 6 för Belgien, 11 för Storbritannien, 12 för Luxemburg, bokstäverna DK för Danmark, IRL för Irland, N för Norge)". 10.Rådets direktiv nr 71/127/EEG av den 1 mars 1971. EGT nr L 68, 22.3.1971, s. 1 Efter artikel 7 skall en ny artikel med följande lydelse införas: "Artikel 7a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess backspeglar, om dessa uppfyller de krav som fastställs i bilagorna." I bilaga 1 skall punkt 2.6.1 ersättas med följande: "2.6.1 Typgodkännandemärket består av en rektangel, inom vilken bokstaven "e" skall vara skriven (gement), följd av en nummer- eller bokstavsbeteckning för det land som utställt typgodkännandet (1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 6 för Belgien, 11 för Storbritannien, bokstäverna DK för Danmark, IRL för Irland, L för Luxemburg och N för Norge). Ett godkännandenummer motsvarande numret på det godkännandebevis som är utställt för prototypen skall placeras i närheten av rektangeln."I bilaga 1 skall punkt 3.2.1 ersättas med följande: "3.2.1 Varje fordon skall vara försett med en inre och en yttre backspegel. Den sistnämnda skall vara monterad på fordonets vänstra sida i de medlemsstater som har högertrafik, och på fordonets högra sida i de medlemsstater som har vänstertrafik." I bilaga 1 skall punkt 3.2.2 ersättas med följande: "3.2.2 Om de i punkt 3.5 fastlagda villkoren för den inre backspegelns siktfält inte är uppfyllda, krävs ytterligare en yttre backspegel. Denna skall vara monterad på fordonets högra sida i de medlemsstater som har högertrafik, och på fordonets vänstra sida i de medlemsstater som har vänstertrafik." I bilaga 1 skall punkt 3.3.2 ersättas med följande: "3.3.2 De yttre backspeglarna skall vara synliga genom den del av vindrutan som täcks av vindrutetorkaren, eller genom sidorutorna. Denna bestämmelse gäller inte för yttre backspeglar som är monterade på fordonets högra sida i de medlemsstater som har högertrafik, och på fordonets vänstra sida i de medlemsstater som har vänstertrafik på fordon i de internationella kategorierna M2 och M3 som de definieras i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon." I bilaga 1 skall punkt 3.3.3 ersättas med följande: "3.3.3 För fordon med vänsterstyrning i de medlemsstater som har högertrafik, och med högerstyrning i de medlemsstater som har vänstertrafik, skall den föreskrivna yttre backspegeln vara monterad på fordonets vänstra respektive högra sida, så att vinkeln mellan fordonets längsgående symmetriplan och vertikalplanet genom backspegelns mittpunkt och mittpunkten av den linje som förbinder förarens okulärpunkter inte överstiger 55°." I bilaga 1 skall punkt 3.5.3 ersättas med följande: "3.5.3 Yttre backspegel på vänster sida. a)Medlemsstater med högertrafik Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan som är minst 2,5 m bred och som till höger begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längsgående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från horisonten till 10 m bakom förarens okulärpunkter (figur 4). b)Medlemsstater med vänstertrafik Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan som är minst 3,5 m bred och som till höger begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längsgående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från horisonten till 30 m bakom förarens okulärpunkter. Föraren skall dessutom kunna se körbanan över en bredd av 0,75 m från en punkt som ligger 4 m bakom det vertikala planet genom förarens okulärpunkter (figur 5)." I bilaga 1 skall punkt 3.5.4 ersättas med följande: "3.5.4 Yttre backspegel på höger sida a)Medlemsstater med högertrafik Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan som är minst 3,5 m bred och som till höger begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längsgående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från horisonten till 30 m bakom förarens okulärpunkter. Föraren skall dessutom kunna se körbanan över en bredd av 0,75 m från en punkt som ligger 4 m bakom det vertikala planet genom förarens okulärpunkter (figur 4)." b)Medlemsstater med vänstertrafik Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell del av körbanan som är minst 2,5 m bred och som till höger begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längsgående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från horisonten till 10 m bakom förarens okulärpunkter (figur 5). I bilaga 1 skall rubriken på figur 4 ersättas med följande: "Yttre backspegel (för fordon avsedda för högertrafik)." I bilaga 1 skall en figur 5 införas. Den skall vara spegelvänd mot figur 4 och ha följande rubrik: "Yttre backspegel (för fordon avsedda för vänstertrafik)." 11.Rådets direktiv nr 71/307/EEG av den 26 juli 1971. EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16 I artikel 5.1 skall följande införas efter den fjärde strecksatsen: -"fleece wool" eller "virgin wool" Artikel 8.1 skall ersättas med följande: "1.Textilprodukter enligt definition i detta direktiv etiketteras och märks vid varje form av marknadsföring som ett led i en industriell och kommersiell process; etikettering och märkning kan ersättas av eller kompletteras med därtill fogade handelsdokument när varorna inte utbjuds till konsument, eller när varorna levereras efter beställning från stat eller annan offentligrättslig juridisk person, eller i stater där detta begrepp inte är känt, ett motsvarande organ." Under rubrik 2, bilaga 1, efter "guanaco"[1], skall följande införas: "bäver, utter". I bilaga 1 skall följande tre rubriker införas: "nummerbeteckningfiberbeskrivning 16 a Sunnfiber av bast från Crotalaria juncea 16 b Henequenfiber av bast från Agave Fourcroydes 16 c Magueyfiber av bast från Agave Cantala" I bilaga 2 skall följande tre rader införas: "fibernummerfiberprocentandel 16 a Sunn12 16 b Henequen14 16 c Maguey14" I slutet av bilaga 3 skall följande rubriker införas: "28.Grytlappar och ugnsvantar 29.Äggvärmare 30.Sminkväskor 31.Tobakspungar av tyg 32.Tygfodral för glasögon, cigaretter och cigarrer, tändare och kammar 33.Skyddsartiklar för sport med undantag för handskar 34.Necessärer 35.Skoputsningsfodral" 12.Rådets direktiv nr 71/316/EEG av den 26 juli 1971. EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 1 I bilaga 1 punkt 3.1 skall den första strecksatsen ersättas med följande: "-i den översta delen, bokstavsbeteckningen för den stat som utfärdat godkännandet (B för Belgien, DK för Danmark, D för Tyskland, F för Frankrike, IR för Irland, I för Italien, L för Luxemburg, N för Norge, NL för Nederländerna och UK för Storbritannien) samt de sista två siffrorna för godkännandeåret." I bilaga 2 punkt 3.1.1.1 a, skall den första strecksatsen ersättas med följande: "-i den översta halvan, bokstavsbeteckningen för den stat där den ursprungliga kontrollen äger rum ( B för Belgien, DK för Danmark, D för Tyskland, F för Frankrike, IR för Irland, I för Italien, L för Luxemburg, N för Norge, NL för Nederländerna och UK för Storbritannien) samt, vid behov, en eller två siffror som betecknar en geografisk eller administrativ underavdelning." I artikel 19.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre". 13.Rådets direktiv nr 71/320/EEG av den 26 juli 1971. EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 37 En ny artikel med följande lydelse skall införas: "Artikel 2a Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till dess bromsanordningar, om fordonet är försett med sådana bromsanordningar som anges i bilagorna 1 till 8 och om dessa bromsanordningar uppfyller de krav som fastställts i bilagorna." 14.Rådets direktiv 71/347/EEG av den 12 oktober 1971. EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 1 Artikel 1 a skall ersättas med följande: "a)definitionen av sädesslagen, som benämns "EEC standard mass per storage volume" (masse à l'hectolitre CEE, EEG-natuurgewicht, EWG-Schüttdichte, peso ettolitrico CEE, E F-masse af hektoliter korn, E F-masse av hektoliter korn)," I slutet av artikel 4 skall följande punkt införas: "3.Under hela den period då den måttenhet som lagligen används i Storbritannien och Irland vid tidpunkten för anslutningen är tillåten (pound per bushel), kan uttrycket "EEC standard mass per storage volume" användas för att beteckna sädesslag som har uppmätts i Irland eller Storbritannien med instrument och metoder som används i dessa länder. I sådana fall skall de mått som erhållits i "pounds per bushel" omvandlas i EEG-enheten "EEC standard mass per storage volume" med faktorn 1,25." 15.Rådets direktiv 71/3428/EEG av den 12 oktober 1971. EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 9I slutet av punkt 4.8.1, kapitel 4 i bilagan skall följande införas: "-0.1 irländsk penny -0.1 penny sterling -1 danskt øre -1 norskt øre" 16.Rådets direktiv nr 71/354/EEG av den 18 oktober 1971 EGT nr L 243, 29.10.1971, s. 29 I artikel 1.1 och 1.2 skall ordet "bilaga" ersättas med "bilaga 1". Artikel 1.3 skall ersättas med följande: "3.Skyldigheten att använda måttenheterna som tillfälligt bibehålls i villkoren enligt kapitel II och III i bilaga 1 och i bilaga 2 får inte införas av de medlemsstater där dessa enheter inte är godtagna vid detta direktivs ikraftträdande." I artikel 1 skall följande punkt läggas till som punkt 4: "4.Klassificeringen i bilaga 1 av de måttenheter som finns upptagna i bilaga 2 skall beslutas senast den 31 augusti 1976. De måttenheter för vilka inget beslut fattats före den 1 september 1976 skall försvinna senast den 31 december 1979. För vissa av dessa enheter kan en förlängning av tidsfristen bestämmas, om det finns särskilda skäl till detta." Bilagans rubrik ersätts med "BILAGA 1" En bilaga 2 med följande lydelse skall läggas till: "BILAGA 2 Författningsenliga enheter vars klassifiering i bilaga 1 skall bestämmas senast den 31 augusti 1976 ________________________________________________________ Storhet Enhet Koefficient:Författningsenlig enhet SI-enhet ________________________________________________________ Square Inch 6,452 x 10[4] Square Foot 0,929 x 10[-1] Square Yard 0,8361 Yta kvadrat- Rood 1012 meter (m²) Acre 4047 Square Mile 2,59 x 10[-6] Cubic Inch 16,39 x 10[-6] Cubic Foot 0,0283 Cubic Yard 0,7646 Fluid Ounce 28,41 x 10[-6] Gill 0,1421 x 10[-3] Pint 0,5682 x 10[-3] Volym kubik- Quart 1,136 x 10[-3] meter (m³) Gallon 4,546 x 10[-3] Bushel 36,37 x 10[-3] Cran 170,5 x 10[-3] Grain 0,0648 x 10[-3] Dram 1,772 x 10[-3] Ounce 28,35 x 10[-3] (avoirdupois) 31,10 x 10[-3] Ounce Troy 0,4536 Massa kilo- Pound 6,35 gram (kg) Stone 12,70 Quarter 45,36 Cental 50,80 Hundredweight 1016 Ton Kraft Pound Force 4,448 newton (N) Ton Force 9,964 x 10³ Tryck Inch Water 249,089 pascal (Pa) Gauge British Thermal 1055,06 Energi, ar- Unit 1,356 bete, värme- Foot Pound 105,506 x 10[6] mängd joule Force (J) Therm Effekt watt (W) Horsepower 745,7 Belysning Foot Candle 10,76 lux (lx) Termodyna- Degree 5/9 misk Fahrenheit temperatur kelvin (K) Hastighet Knot (UK) 0,51472" meter/sekund (m/s) BILAGA 21 BESLUT AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD av den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska kol- och stålgemen- skapen EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av artikel 98 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och med beaktande av följande: Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har ansökt om anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen. Kommissionens yttrande har beaktats. De anslutningsvillkor som skall fastställas av rådet har varit föremål för förhandlingar med de nämnda staterna. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland kan bli medlemmar av Europeiska kol- och stål- gemenskapen genom att, på de villkor som fastställts i detta beslut, ansluta sig till fördraget om upprättandet av denna gemenskap, i den lydelse fördraget har genom ändringar och tillägg. 2. De anslutningsvillkor och de anpassningar av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen som därigenom blir nödvändiga, fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta beslut. De bestämmelser i akten som rör Europeiska kol- och stålgemenskapen utgör en integrerad del av detta beslut. 3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser och om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutioner skall, såsom de fastställts i det fördrag som avses i punkt 1, tillämpas på detta beslut. Artikel 2 Instrumenten för Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen skall deponeras hos Franska republikens regering den 1 januari 1973. Anslutningen träder i kraft den 1 januari 1973, förutsatt att alla anslutnings- instrument har deponerats denna dag och att alla instrument för ratifikation av Fördraget om anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen har deponerats före denna dag. Om de stater som avses i denna artikels första stycke inte alla har deponerat sina anslutnings- och ratifikationsinstrument i tid, skall anslutningen ändå träda i kraft för de övriga anslutande staterna. Europeiska gemenskapernas råd skall i så fall genast, genom ett enhälligt beslut, fastställa vilka anpass- ningar som till följd av detta måste göras av artikel 3 i detta beslut och artiklarna 12, 13, 16, 17, 19, 20, 22, 142, 155 och 160 i akten om anslutnings- villkoren och anpassningarna av fördragen; rådet kan även, genom ett enhälligt beslut, upphäva eller anpassa de bestämmelser i den nämnda akten som uttryck- ligen hänvisar till en stat som inte har deponerat sina anslutnings- och ratifikationsinstrument. Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av varje anslutande stats anslutningsinstrument till regeringen i medlemsstaterna och i de övriga anslutande staterna. Artikel 3¹ Detta beslut, upprättat på danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska, norska och tyska språken, varav de danska, engelska, franska, irländska, italienska, nederländska och tyska texterna alla är lika giltiga, skall överlämnas till medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen samt till Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Utfärdat i Bryssel den 22 januari 1972. På rådets vägnar G. THORN Ordförande ____________ ¹Texten i dess lydelse enligt artikel 2 i anpassningsbeslutet.