Post 6850 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:91 ·
Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 91
Prop.
1994/95:91Regeringens proposition
1994/95:91
Beskattningen av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG) och andra
inkomstskattefrågor
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 1 november 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG). Reglerna är en följd av ett annat förslag från
regeringen angående införlivande av regler i svensk rätt avseende
associationsformen EEIG. Syftet med associationsformen är att förverkliga den
inre marknaden genom att underlätta för fysiska personer, bolag och andra
rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över gränserna. De föreslagna
reglerna innebär i allt väsentligt att sådana grupperingar vid beskattningen
skall behandlas som handelsbolag.
I propositionen föreslås vidare vissa klarlägganden i reglerna om
uttagsbeskattning. Till viss del har dessa ändringar initierats av den
anpassning av de svenska beskattningsreglerna till ett av de EG-direktiv som
finns på företagsbeskattningens område. Det gäller det s.k. fusionsdirektivet.
De föreslagna ändringarna innebär också att uttagsbeskattning skall ske
exempelvis om ett svenskt aktiebolag till följd av bestämmelserna i ett avtal om
undvikande av dubbelbeskattning anses ha bytt skatterättsligt hemvist och inte
längre skall beskattas i Sverige. Vidare föreslås att avdrag för underskott i
vissa utländska juridiska personer endast skall få göras mot framtida vinster.
Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa ändringar i rätten att göra avdrag
för vissa obligatoriska socialförsäkringsavgifter.
Slutligen lämnas förslag om behandling av avkastningsskatten vid ombildning av
bl.a. livförsäkringsföretag. Förslaget innebär att kontinuitet införs för
skatteuttaget i dessa fall.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5
2 Lagtext.......................................... 6
2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)........... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)....................................... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt.......................... 10
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring............ 13
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring............................. 15
2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)....................................... 16
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam.................. 17
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820)
om skatt på spel................................. 18
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt........... ........... 19
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661)
om avkastningsskatt på pensionsmedel............. 20
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663)
om ersättningsfonder............................. 22
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.................................... 24
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687)
om särskild löneskatt på pensionskostnader....... 25
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder.......................... 26
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540)
om återföring av skatteutjämningsreserv.......... 27
2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatte-
lagen (1994:200)................................. 28
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684)
om upphävande av lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond................................. 29
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686)
om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.... 30
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt................................ 31
3 Ärendet och dess beredning....................... 33
4 Beskattning av europeiska ekonomiska intresse-
grupperingar..................................... 35
5 Inkomstskattefrågor.............................. 39
5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe
upphör, m.m...................................... 39
5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person. 42
6 Övriga frågor.................................... 43
6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för
utomlands bosatta artister m.fl.................. 43
6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter.... 44
6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning
av livförsäkringsföretag m.m..................... 45
7 Författningskommentar............................ 46
7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG)...................... 46
7.2 Kommunalskattelagen (1928:370)................... 47
7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt......... 49
7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring................................ 49
7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring............ 49
7.6 Kupongskattelagen (1970:624)..................... 50
7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. 50
7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel................ 50
7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt..... 50
7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-
medel............................................ 50
7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder............ 51
7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.................. 51
7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader................................... 51
7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder........ 52
7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-
ningsreserv...................................... 52
7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200).................. 52
7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond............ 52
7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa fond-
författningar, m.m............................... 53
7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.......... 53
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............. 54
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1
november 1994......................................... 55
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1 lag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG),
2 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
6 lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
7 lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
8 lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
9 lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
10 lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
11 lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12 lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
13 lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
14 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
15 lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv,
16 lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
17 lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond,
18 lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar,
m.m.,
19 lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)
Härigenom föreskrivs följande.
Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt behandlas en europeisk ekonomisk
intressegruppering samt medlemmar och andelar i sådan gruppering på samma sätt
som ett handelsbolag samt delägare och andelar i handelsbolag. Detsamma gäller
beträffande uppbörd samt i fråga om skyldighet att lämna och bevara uppgifter
till ledning för taxering.
Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen (1993:1537) om
expansionsmedel tillämpas inte i fråga om verksamhet som bedrivs av en europeisk
ekonomisk intressegruppering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. Lagen tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar
den 1 januari 1995 eller senare.
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)
Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
46 §
2 mom.1 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskatt-
ningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som
inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte
får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska 3) för
avgifter som den obligatoriska
skattskyldige, på socialförsäk-
grund av arbete i ringsavgifter som
ett annat nordiskt den skattskyldige,
land, enligt på grund av arbete i
slutligt fastställd ett annat land,
debitering skall enligt slutligt
betala i fastställd debi-
överensstämmelse med tering skall betala
den konvention som i överensstämmelse
avses i förordningen med den konvention
(1981:1284) om till- som avses i
lämpning av en förordningen
konvention den (1993:1529) om
5 mars 1981 mellan tillämpning av en
Sverige, Danmark, nordisk konvention
Finland, Island och den 15 juni 1992 om
Norge om social social trygghet
trygghet, om den eller till följd av
avgiftsgrundande att den skatt-
intäkten tas till be- skyldige enligt
skattning för EES-avtalet skall
beskattningsåret i omfattas av svensk
Sverige; lagstiftning om
social trygghet, i
båda fallen under
förutsättning att den
avgiftsgrundande
intäkten tas till
beskattning för
beskattningsåret i
Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare,
i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort på
pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring som anges
i första stycket 6 och inbetalning på pensionssparkonto som anges i första
stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller
inbetalningen vid beräkningen av sjömansskatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som avses i
första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt av
särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
Anvisningar
till 22 §
1.2 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller
varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara
av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i
verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige
handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid
överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna
överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av
tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag.
Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen
(1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo
utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2
§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen
betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av
näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som
avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.
och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.
Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om
tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet
(uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid
en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet och särskilda
skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som
är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad
på denna beskattas ej. Uttag av andra aktier än sådana som utgör
omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas inte
heller om aktierna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket
eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst.
Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av
anvisningarna till 42 §.
Uttagsbeskattning
skall även ske -
under förutsättning
att särskilda skäl
mot det inte före-
ligger -
1. om verksamheten
i en förvärvskälla har
upphört,
2. om en
näringsidkare upphört
att vara
skattskyldig för
inkomst av en
förvärvskälla,
3. om inkomst av
en förvärvskälla skall
undantas från
beskattning på grund
av ett avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning
eller
4. i fråga om
tillgång som har
förts över från en del
av en förvärvskälla
till en annan del,
om inkomst av den
senare delen men
inte av den förra är
undantagen från
beskattning i
Sverige på grund av
avtal om undvikande
av dubbel-
beskattning.
I fall som avses i
sjätte stycket 2 och
3 skall
uttagsbeskattning
dock inte ske till
den del tillgångarna
i förvärvskällan
knutits till ett
fast driftställe i
Sverige. Undantas
endast en del av
inkomsten från en
förvärvskälla från be-
skattning på grund
av avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning,
gäller sjätte
stycket 3 tillgångar
som är hänförliga till
motsvarande del av
förvärvskällan.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.
2. Ändringen i 46 § 2 mom. tillämpas redan vid 1995 års taxering.
3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas inte på
händelser som inträffar före utgången av år 1994.
1 Senaste lydelse 1993:938.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att 2 § 3 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 2 § 15 mom., av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
3 mom.2 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank
eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio
tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller
svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som
moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar
till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget
anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för
mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas
förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller
a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,
investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom.
andra stycket,
b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering
öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,
c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget
började bedriva verksamhet av något slag,
d) att, om bidrag d) att, om bidrag
lämnas från lämnas från
dotterföretag till dotterföretag till
moderföretag, moderföretag,
moderföretaget skulle moderföretaget
vara frikallat från skulle vara
skattskyldighet för frikallat från
utdelning som under skattskyldighet för
beskattningsåret hade utdelning som under
uppburits från beskattningsåret
dotterföretaget samt hade uppburits
e) att, om bidrag från
lämnas från dotterföretaget,
dotterföretag till e) att, om bidrag
annat dotterföretag, lämnas från
moderföretaget är dotterföretag till
investmentföretag annat dotterföretag,
eller moderföretaget är
förvaltningsföretag investmentföretag
som avses i a eller eller
moderföretaget i förvaltningsföretag
annat fall skulle som avses i a eller
vara antingen moderföretaget i
frikallat från annat fall skulle
skattskyldighet för vara antingen
utdelning som under frikallat från
beskattningsåret hade skattskyldighet för
uppburits från det utdelning som under
givande beskattningsåret
dotterföretaget eller hade uppburits från
skattskyldigt för det givande
utdelning som under dotterföretaget
beskattningsåret hade eller skattskyldigt
uppburits från det för utdelning som
mottagande dotter- under
företaget. beskattningsåret
hade uppburits från
det mottagande
dotterföretaget samt
f) att mottagaren
inte enligt avtal
om undvikande av
dubbelbeskattning
skall anses ha
hemvist i en
främmande stat.
Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är
sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses
som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för
mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är
uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag
har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och
dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion
anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i
dotterbolag men inte i annat fall.
Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat
svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för
givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag
än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av
ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt
att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och
andra styckena för vidarebefordrat belopp.
Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.
Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket
givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge
att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i
första-tredje styckena inte är uppfyllda.
15 mom. Avdrag
medges inte för
underskott som
uppkommit vid
beräkning av inkomst
av utländsk juridisk
person som enligt
punkt 10 andra
stycket b av
anvisningarna till
53 §
kommunalskattelagen
(1928:370) skall
beskattas hos del-
ägaren. Underskottet
får i stället dras av
mot överskott av
verksamheten ett
senare beskatt-
ningsår.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om
beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551)1 om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2
Inkomst av Inkomst av
anställning, för vil- anställning, för vil-
ken den försäkrade ken den försäkrade
inte är skattskyldig inte är skattskyldig
här i riket enligt här i riket enligt
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) samt (1928:370), inkomst
inkomst av av anställning, för
anställning, för vilken den försäkrade
vilken den försäkrade är skattskyldig
är skattskyldig enligt lagen
enligt lagen (1991:586) om
(1991:586) om särskild
särskild inkomstskatt inkomstskatt för
för utomlands utomlands bosatta
bosatta, skall samt inkomst av
bestämmas med ledning anställning för
av särskild uppgift vilken den försäkrade
från arbetsgivaren. är skattskyldig
Sådan uppgift skall enligt lagen
senast den (1991:591) om
31 januari året näst särskild
efter det år, som inkomstskatt för
inkomsten avser, utomlands bosatta
avlämnas till den artister m.fl. och
myndighet, som avses för vilken svensk
i 3 kap. 58 § lagen lagstiftning om
(1990:325) om själv- social trygghet
deklaration och skall gälla enligt
kontrolluppgifter. I EES-avtalet skall
uppgiften skall bestämmas med led-
anges den försäkrades ning av särskild
fullständiga namn, uppgift från ar-
födelsetid och adress betsgivaren. Sådan
samt beloppet av den uppgift skall
utbetalade lönen senast den
eller ersättningen 31 januari året näst
och den tidrymd som efter det år, som-
denna avser. Vidare inkomsten avser,
skall i uppgiften avlämnas till den
anges, om den för- myndighet, som
säkrade fått skatte- avses i 3 kap. 58 §
pliktiga naturaförmå- lagen (1990:325) om
ner. Ett exemplar av självdeklaration och
uppgiften skall inom kontrolluppgifter.
tid som nyss sagts I uppgiften skall
av arbetsgivaren anges den försäkrades
sändas till den för- fullständiga namn,
säkrade. födelsetid och
adress samt
beloppet av den ut-
betalade lönen eller
ersättningen och den
tidrymd som denna
avser. Vidare skall
i uppgiften anges,
om den försäkrade fått
skattepliktiga
naturaförmåner. Ett
exemplar av
uppgiften skall
inom tid som nyss
sagts av
arbetsgivaren sändas
till den försäkrade.
Med arbetsgivare förstås vid tilllämpningen av denna lag även den som utgivit
bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
2 Senaste lydelse 1991:1840.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 a §2
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en
arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses
som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts
inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att
ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat
förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande
förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller av utländsk
jurididsk person.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under
förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen bestäms
eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på
preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete
från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000
kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som
utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
3. till delägare i 3. till delägare i
handelsbolag av handelsbolag av
bolaget. bolaget,
4. till medlem i
europeisk ekonomisk
intressegruppering
av grupperingen.
Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-skattesedel och
en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara
om F-skattesedeln skriftligen åberopas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före
ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1992:682.
2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)
Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person,
som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan
person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till
inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket.
Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk
person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av
anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos
delägaren.
För handelsbolag, För handelsbolag,
kommanditbolag och europeisk ekonomisk
rederi föreligger intressegruppering,
skatt-skyldighet för kommanditbolag och
den del av utdel- rederi föreligger
ningen som ej är hän- skattskyldighet för
förlig till inkomst den del av utdel-
av näringsverksamhet ningen som ej är
som bedrivits från hänförlig till
fast driftställe här inkomst av
i riket och som belö- näringsverksamhet
per på delägare som som bedrivits från
ej är bosatt eller fast driftställe här
stadigvarande vistas i riket och som be-
här. löper på delägare
eller medlem som ej
är bosatt eller sta-
digvarande vistas
här.
Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar
aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån
vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.
Skattskyldighet föreligger inte för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på utdelning som
lämnas efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1993:1555.
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:266)1 om skatt på annonser och reklam
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §2
Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget.
Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten besluta, att den
av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som ensam skattskyldig
för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.
I fråga om I fråga om
kommanditbolag eller kommanditbolag
annat handelsbolag är eller annat
bolaget skattskyl- handelsbolag är
digt. Har skatt- bolaget skatt-
skyldig avlidit, är skyldigt. I fråga om
dödsboet skattskyl- europeisk ekonomisk
digt. Har skatt- intressegruppering
skyldig försatts i är grupperingen
konkurs, är konkurs- skattskyldig. Har
boet skattskyldigt. skattskyldig
avlidit, är dödsboet
skattskyldigt. Har
skattskyldig för-
satts i konkurs, är
konkursboet
skattskyldigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1984:156.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.
2 Senaste lydelse 1993:468.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt
på spel
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1972:820) om skatt på spel1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget.
Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten besluta att den
delägare som dessa föreslår skall anses som ensam skattskyldig för bolagets hela
skattepliktiga verksamhet.
I fråga om I fråga om
kommanditbolag eller kommanditbolag
annat handelsbolag är eller annat
bolaget handelsbolag är
skattskyldigt. Har bolaget skattskyl-
skattskyldig digt. I fråga om
avlidit, är dödsboet europeisk ekonomisk
skattskyldigt. Har intressegruppering
skattskyldig försatts är grupperingen
i konkurs, är skattskyldig. Har
konkursboet skattskyldig
skattskyldigt. avlidit, är dödsboet
skattskyldigt. Har
skattskyldig
försatts i konkurs,
är konkursboet skat-
tskyldigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1984:157.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.
2 Senaste lydelse 1993:473.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.
I fråga om I fråga om
handelsbolag åvilar handelsbolag och
skattskyldigheten europeiska
dock delägarna. ekonomiska intres-
segrupperingar
åvilar skattskyldig-
heten dock delägarna
respektive medlem-
marna.
Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.
I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.
Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare
eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas
med hänsyn härtill.
Fastighetsskatten beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under
beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av beskattningsåret
beräknas skatten särskilt för varje sådan del med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i femte stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock för beskattningsår som har
påbörjats före ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:53.
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Skattskyldiga till avkastningsskatt är
1. svenska livförsäkringsföretag,
2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i riket
genom etablering,
3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,
4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt
till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen
(1991:931) om individuellt pensionssparande.
I fråga om I fråga om
handelsbolag är dock handelsbolag och
delägarna europeisk ekonomisk
skattskyldiga. intressegruppering
är dock delägarna
respektive med-
lemmarna skattskyl-
diga.
9 §2
Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat
följer av andra och tredje styckena.
För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 §
första stycket 1-3 är hänförligt till annan personförsäkring än
pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av
skatteunderlaget.
I det fall I det fall
beskattningsåret är beskattningsåret är
längre eller kortare längre eller kortare
än 12 månader skall än 12 månader skall
skattesatsen jämkas i skattesatsen jämkas
motsvarande mån. i motsvarande mån.
Sådan jämkning skall Sådan jämkning skall
också göras om hela också göras om hela
behållningen på ett behållningen på ett
pensionssparkonto pensionssparkonto
avskattas enligt 32 avskattas enligt 32 §
§ 1 mom. första 1 mom. första
stycket j stycket j
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) eller (1928:370) eller
pensionsskuld som pensionsskuld som
avses i 3 § femte avses i 3 § femte
stycket helt upplöses stycket helt upp-
under löses under
beskattningsåret. beskattningsåret.
Överlåts ett helt
försäkringsbestånd från
ett
livförsäkringsföretag
till ett annat
sådant företag eller
sker fusion enligt
15 a kap. 1 eller
18 § för-
säkringsrörelselagen
(1982:713) anses
som om överlåtande
och övertagande
företag utgjort en
skattskyldig.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har
påbörjats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1993:1568.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §1
Ersättningsfond skall återföras till beskattning om
1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,
2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret
har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,
3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt
sjätte stycket,
4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i
likvidation,
5. beslut har 5. beslut har
meddelats om att den meddelats om att
skattskyldige skall den skattskyldige
försättas i konkurs, skall försättas i
eller konkurs,
6. fonden inte har 6. fonden inte har
tagits i anspråk tagits i anspråk
senast under det senast under det
beskattningsår för beskattningsår för
vilket taxering sker vilket taxering
under tredje sker under tredje
taxeringsåret efter taxeringsåret efter
det då avdrag för det då avdrag för
avsättningen har avsättningen har
medgetts. medgetts, eller
7.
skattskyldigheten
för inkomst av
förvärvskällan har
upphört eller om
sådan inkomst skall
undantas från
beskattning på grund
av ett avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning.
Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.
Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan helt
eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom
förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda
skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av
den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas.
Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader
och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall
återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som
tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5
första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget
kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i
inkomstslaget kapital.
Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall
återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till
och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret
efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.
Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en ekonomisk förening
skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättnings-
fond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden
övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen
under det beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser
som inträffar efter ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §1
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om
anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 §, om
dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts
avliden eller dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration
m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77
a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i 79, 80, 81 och 83 §§, om omprövning
m.m. i 8-94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om över-
klagande m.m. i 97, 99 och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag
och vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i
Kopparbergs län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning
enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan
kostnad för denne.
I 3 § lagen
(1959:551) om
beräkning av
pensionsgrundande
inkomst enligt
lagen (1962:381) om
allmän försäkring
finns bestämmelser
om skyldighet för
arbetsgivare att
lämna särskild
kontrolluppgift för
beräkning av
pensionsgrundande
inkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:918.
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt
med 19,89 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §.
I fråga om I fråga om
handelsbolag är dock handelsbolag och
delägarna europeisk ekonomisk
skattskyldiga. intressegruppering
är dock delägarna
respektive med-
lemmarna
skattskyldiga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har
påbörjats före ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder skall ha
föjande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till
beskattning om
1. den 1. den
skattskyldige eller, skattskyldige
i fråga om eller, i fråga om
handelsbolag, detta handelsbolag, detta
har upphört att har upphört att
bedriva bedriva verksamhet
näringsverksamhet, i den förvärvskälla
som avdraget hänför
sig till,
2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,
3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt 7 §,
4. beslut har 4. beslut har
fattats om att före- fattats om att före-
tag som innehar fond tag som innehar
skall träda i fond skall träda i
likvidation eller likvidation,
5. beslut har 5. beslut har
meddelats om att den meddelats om att
skattskyldige skall den skattskyldige
försättas i konkurs. skall försättas i
konkurs, eller
6. skattskyl-
digheten för inkomst
av förvärvskällan har
upphört eller om
sådan inkomst skall
undantas från be-
skattning på grund
av ett avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser
som inträffar efter ikraftträdandet.
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §1
Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till
beskattning om
1. den 1. den
skattskyldige eller, skattskyldige
i fråga om eller, i fråga om
handelsbolag, detta handelsbolag, detta
har upphört att be- har upphört att be-
driva driva verksamhet i
näringsverksamhet, förvärvskällan, skat-
tskyldigheten för
inkomst av förvärvs-
källan har upphört
eller om sådan
inkomst skall
undantas från
beskattning på grund
av ett avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning,
2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,
3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller
4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser
som inträffar efter ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs att 6 kap 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap
1 §
För omsättning i den För omsättning i den
verksamhet som ett verksamhet som ett
handelsbolag bedri- handelsbolag
ver är bolaget bedriver är bolaget
skattskyldigt. skattskyldigt. För
omsättning i den
verksamhet som en
europeisk ekonomisk
intressegruppering
bedriver är
grupperingen
skattskyldig.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om
upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Kvarstående 4. Kvarstående
avsättningar till avsättningar till
allmän in- allmän in-
vesteringsfond skall vesteringsfond
återföras till skall återföras till
beskattning vid 1996 beskattning vid
års taxering eller, 1996 års taxering
om företaget inte eller, om företaget
skall taxeras detta inte skall taxeras
år, vid 1997 års detta år, vid 1997
taxering utan års taxering. Har
särskilt tillägg. skattskyldigheten
för inkomst av
förvärvskällan upphört
eller skall sådan
inkomst undantas
från beskattning på
grund av ett avtal
om undvikande av
dubbelbeskattning,
skall kvarstående
avsättningar
omedelbart återföras
till beskattning.
Något särskilt tillägg
skall inte tas upp
vid återföringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser som
inträffar efter ikraftträdandet.
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om
upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondför-
fattningar, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1997, nämligen
1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till
investeringsfond,
2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder,
3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i den mån
denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt gäller,
4. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,
5. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,
6. lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.
Kvarstående Kvarstående
avsättningar enligt avsättningar enligt
nämnda lagar skall nämnda lagar skall
återföras till återföras till
beskattning vid 1996 beskattning vid
års taxering eller, 1996 års taxering
om företaget inte eller, om företaget
skall taxeras detta inte skall taxeras
år, vid 1997 års detta år, vid 1997
taxering. Något sär- års taxering. Har
skilt tillägg skall skattskyldigheten
inte tas upp vid för inkomst av för-
återföringen. värvskällan upphört
eller skall sådan
inkomst undantas
från beskattning på
grund av ett avtal
om undvikande av
dubbelbeskattning,
skall kvarstående
avsättningar
omedelbart återföras
till beskattning.
Något särskilt till-
lägg skall inte tas
upp vid återföringen.
Ianspråktagande av fond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget
näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets verksamhet förändrats på
sådant sätt att återföring till beskattning skall ske tidigare än som sägs i
föregående stycke skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om
inkomstslag och förvärvskällor som gällt t.o.m. 1991 års taxering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser som
inträffar efter ikraftträdandet.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att p. 1 av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda
lagen tillämpas dock alltjämt vid 1996 och tidigare års taxeringar. Vid 1992 -
1996 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen med de ändringar som framgår av
punkterna 1 - 5 nedan.
1. Tillgångar är 1. Tillgångar är
inte skattepliktiga inte skattepliktiga
och skulder är inte och skulder är inte
avdragsgilla i den avdragsgilla i den
mån de är hänförliga mån de är hänförliga
till verksamhet som till verksamhet som
omfattas av de omfattas av de
särskilda reduce- särskilda
ringsreglerna i punkt reduceringsreglerna
2 femte stycket av i punkt 2 femte
anvisningarna till stycket av anvis-
3 och 4 §§. Sådana ningarna till 3 och
tillgångar och 4 §§. Sådana tillgångar
skulder skall inte och skulder skall
heller medräknas inte heller
vid värdering av medräknas vid
aktie eller andel värdering av aktie
enligt punkt 5 femte eller andel enligt
stycket av punkt 5 femte
anvisningarna till 3 stycket av
och 4 §§. anvisningarna till
3 och 4 §§. Vad som
sagts om värdering
av andel skall även
gälla i fråga om
andel i europeisk
ekonomisk
intressegruppering.
2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3
och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller
noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som som anges i 27 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det
noterade värdet.
Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det
slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med
regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma
gäller aktier som är inregistrerade vid svensk börs om aktierna vid utgången av
år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda
anvisningspunkt.
3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom. är
vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor och 2,5
procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger
1 600 000 kronor, samt
vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.
4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande
barn.
5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap 2 § lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.
3 Ärendet och dess beredning
Om Sverige blir medlem i EU kommer de rättsakter som utfärdats av EG att gälla
här i landet. En av dessa rättsakter är rådets förordning nr 2137/85 om
Europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
Inom Justitiedepartementet utarbetades under våren 1994 en promemoria om
europeiska ekonomiska intressegrupperingar, Ds 1994:88. Promemorian har remiss-
behandlats. Under remissbehandlingen uttalade några remissinstanser att det
fanns ett behov av att närmare reglera beskattningen av intressegrupperingarna.
Regeringen föreslår i prop. 1994/95:68, Europeiska Ekonomiska
Intressegrupperingar, vissa kompletterande bestämmelser till rådets förordning.
Eftersom EG-rätten omfattar även EES-avtalet, i vilket förordningen om
europeiska ekonomiska intressegrupperingar ingår, måste de kompletterande
bestämmelserna gälla även för de förhållanden som regleras enligt EES-avtalet.
I denna proposition lämnas förslag om regler för beskattning av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
En konsekvens av ett medlemskap är att Sverige skall införliva vissa direktiv i
den nationella rätten. På företagsbeskattningens område berör det två direktiv,
det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG) och det s.k.
moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Våren 1993 fick 1992 års
företagsskatteutredning (Fi 1992:11) i uppdrag att göra en översyn av vissa
inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen skulle i ett
första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av svenska
beskattningsregler till de nämnda direktiven. Ett sådant förslag presenterades i
betänkandet Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m.
(SOU 1994:100). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementets ärende (dnr 2342/94). En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.
Regeringen lämnar i prop. 1994/95:52 Beskattningen av gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG, m.m., förslag som innebär att det i det svenska
inkomstskattesystemet skall införas regler om uppfyller de krav direktiven
ställer.
Företagsskatteutredningen föreslog även vissa klarläggande ändringar i
bestämmelserna om uttagsbeskattning. Dessa har delvis sin utgångspunkt i den
anpassning av de svenska skattereglerna till de krav fusionsdirektivet ställer.
Förslagen bör emellertid genomföras även om Sverige inte skulle bli medlem i
EU. Regeringen lämnar i denna proposition förslag i dessa frågor. Vidare förelås
en ändring avseende rätten till avdrag för underskott som uppkommit i en
utländsk juridisk person.
Som en följd av förslaget till nya fusionsbestämmelser i prop. 1994/95:70 om
ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet
med anledning av EES-avtalet, föreslås särskilda regler för behandling av
avkastningsskatten vid fusioner och överlåtelser av försäkringsbestånd.
Propositionens lagförslag har utformats efter samråd med Riksskatteverket. De
synpunkter som har framförts har i allt väsentligt beaktats.
Lagrådet
De upprättade förslagen är huvudsakligen av sådan art att Lagrådets yttrande bör
inhämtas. Regeringens förslag i prop. 1994/95:68 har lagrådsbehandlats. Enligt
förslagen skall lagen skall träda i kraft den 1 januari 1995. Lagrådet har i det
lagstiftningsärendet utgått från att den civilrättsliga lagstiftningen och de
skatteregler som nu föreslås träder i kraft samtidigt. En lagrådsgranskning av
det förslag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar som nu
läggs fram skulle fördröja lagstiftningsfrågorna i sådan omfattning att dessa
bestämmelser inte skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1995. Den
civilrättsliga lagstiftningen skulle då träda i kraft utan att de
skatterättsliga bestämmelserna har anpassats till denna nya associationsform.
Förslagen i prop. 1994/95:52 avseende anpassning av de svenska skattereglerna
till de två direktiven på företagsbeskattningens område är avsedda att träda i
kraft den 1 januari 1995 om Sverige blir medlem i EU. De förslag avseende bl.a.
uttagsbeskattning som lämnas i denna proposition bör träda i kraft samma dag för
att säkerställa att förfaranden som genomförs med stöd av de bestämmelser som
föreslås i prop. 1994/95:52 behandlas på det sätt som där avses.
Med hänsyn till det anförda skulle således en lagrådsgranskning fördröja
avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en
avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande
skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle
uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas.
4 Beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar
Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen och
lagen om statlig inkomstskatt samt beträffande andra närliggande frågor
behandlas en europeisk ekonomisk intressegruppering, medlem i europeisk
ekonomisk intressegruppering samt andelar i sådana grupperingar på samma sätt
som ett handelsbolag, delägare i handelsbolag respektive andelar i handelsbolag.
Lagen om räntefördelning vid beskattning samt lagen om expansionsmedel skall
dock inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av grupperingar.
Skälen för regeringens förslag:
Inledning
Inom Europeiska gemenskapen har det varit möjligt att bilda europeiska
ekonomiska intressegrupperingar, i fortsättningen kallade grupperingar, sedan
den 1 juli 1989. Associationsformen regleras delvis i förordningen nr 2137/85 om
Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Av förordningen framgår att det
endast är medlemmarna i en gruppering som skall beskattas för resultatet av
grupperingens verksamhet. Nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det
gäller fördelning av vinst, taxeringsförfarande och andra förpliktelser som
medlemsstaternas skattelagstiftning innehåller. Förordningen omfattas av
EES-avtalet. De föreskrifter som meddelas gäller därför också förhållanden som
regleras av detta avtal.
En gruppering skall bestå av minst två medlemmar från olika länder som
omfattas av EG-rätten och EES-avtalet. Medlemmarna kan vara såväl fysiska som
juridiska personer.
En gruppering skall registreras i den stat där den enligt avtalet om att bilda
den har sitt säte. Från dagen för registrering kan en gruppering i eget namn
bl.a. förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför
domstol eller andra myndigheter. Enligt svensk rätt är en gruppering med andra
ord att betrakta som en juridisk person.
Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta eller utveckla
medlemmarnas ekonomiska verksamhet samt förbättra verksamhetens resultat. En
gruppering syftar inte till att skapa vinst för egen del. Grupperingens
verksamhet måste ha samband med medlemmarnas ekonomiska verksamhet och får inte
ersätta denna i sådan utsträckning att grupperingen t.ex. i förhållande till
tredje man utövar en självständig yrkesmässig verksamhet.
Handelsbolagsreglerna görs tillämpliga
Inkomstskatt
Handelsbolaget är en juridisk person men inte ett skattesubjekt i
inkomstskattehänseende. Beräkningen av bolagets inkomster görs i bolaget.
Resultatet - positivt eller negativt - fördelas sedan på delägarna. Vissa
intäkter och avdrag görs dock på delägarnivå. Det gäller t.ex. i fråga om avdrag
för påförda respektive återförda avdrag för egenavgifter samt avdrag för
avsättning till periodiseringsfond. Den inkomstfördelning delägarna gjort godtas
normalt vid taxeringen. Allmänt gäller dock att fördelningen kan frångås om den
innebär en obehörig överföring av inkomst eller underskott mellan delägarna,
(jfr prop. 1993/94:50 s. 248).
En gruppering företer stora likheter med ett handelsbolag. Det ter sig därför
både naturligt och praktiskt att så långt möjligt tillämpa reglerna om hand-
elsbolag i inkomstskatteförfattningarna samt andra skatteförfattningar på
grupperingar.
Av artikel 3 i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
framgår att syftet med en grupperings verksamhet bl.a. är att förbättra
resultatet av medlemmarnas verksamhet, inte att skapa vinst för grupperingen som
sådan. Detta skulle kunna tas till intäkt för att verksamhet som bedrivs av en
gruppering aldrig är att betrakta som näringsverksamhet. Detta är dock inte en
rimlig tolkning utan precis som beträffande annan verksamhet som bedrivs av
fysiska eller juridiska personer får man i varje enskilt fall bedöma om den
verksamhet som bedrivs är att betrakta som näringsverksamhet. Den omständigheten
att det primära syftet, enligt förordningen, inte är att skapa vinst för
grupperingen som sådan skall inte tillmätas någon självständig betydelse utan
det avgörande för om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda är den
verksamhet som rent faktiskt bedrivs av grupperingen. Bedrivs verksamheten
självständigt, varaktigt och med vinstsyfte utgör verksamheten
näringsverksamhet. För medlemmar som är fysiska personer kommer dock reavinst på
fastighet eller bostadsrätt att hänföras till inkomstslaget kapital.
För medlemmarnas del innebär hänvisningen till handelsbolagsreglerna således
att deras inkomst från verksamhet hänförlig till en gruppering fullt ut skall
beräknas och beskattas på samma sätt som inkomst från handelsbolag. Detta
innebär bl.a. att avdrag får göras för avsättning till ersättningsfond och
periodiseringsfond samt att lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall blir tillämplig. Lagen
(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen (1993:1537) om
expansionsmedel tillämpas dock inte. Anledningen till detta är följande. Vid
beräkning av fördelningsunderlaget enligt lagen om räntefördelning samt
takbeloppet enligt lagen om expansionsmedel utgår man ifråga om
näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag från delägarens justerade
ingångsvärde för andelen. Det justerade ingångsvärdet regleras i 28 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL). För det fall verksamhet bedrivs såväl
i Sverige som utomlands skulle svårigheter uppkomma att beräkna det justerade
ingångsvärdet för inskränkt skattskyldiga. Med hänsyn till grupperingarnas
gränsöverskridande karaktär skulle svårigheterna bli vanligt förekommande.
Frågan om dessa båda lagars tillämplighet på verksamhet som bedrivs av en
gruppering bör därför övervägas ytterligare.
En medlem i en gruppering kan, under vissa förutsättningar, överlåta sin andel
varvid en reavinst alternativt förlust kan uppkomma. Vid beräkning av reavinst
på grund av avyttring av andel i handelsbolag tillämpas också bestämmelsen om
justerat ingångsvärde i 28 § SIL. Beskattning av reavinst hänförlig till
försäljning av andel i en gruppering kan i princip endast komma i fråga för
oinskränkt skattskyldiga. För denna kategori av skattskyldiga uppkommer inga
särskilda svårigheter med att beräkna det justerade ingångsvärdet. Vidare blir
det givetvis inte aktuellt att beräkna reavinst i samma omfattning som löpande
inkomster. Någon särskild bestämmelse för beräkning av reavinst vid avyttring av
andel i gruppering behövs därför inte utan 28 § SIL bör göras tillämplig.
En översyn av skattelagstiftningens utformande har påbörjats (dir. 1991:39).
Med hänsyn härtill bör reglerna tills vidare tas in i en särskild lag som
hänvisar till vad som gäller för handelsbolag och dess delägare.
Uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering
Även i fråga om uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till
ledning för taxering bör de regler som gäller för handelsbolag och delägare i
handelsbolag göras tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar.
Även här bör reglerna tas in i den särskilda lagen.
Fastighetsskatt
Delägare i handelsbolag är skattskyldig för fastighetsskatt hänförlig till
fastighet som innehas av bolaget. Detsamma bör gälla för medlem i gruppering.
Förslaget föranleder en ändring i 2 § lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.
Särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på
pensionsmedel
Delägare i handelsbolag är skattskyldig i fråga om särskild löneskatt på
pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande bör gälla
för medlem i gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 1 § lagen (1991:627)
om särskild löneskatt på pensionskostnader samt i 2 § lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel.
Socialavgifter
Medlemmar i en gruppering bör vara avgiftsskyldiga för egenavgifter alternativt
särskild löneskatt på samma sätt som delägare i handelsbolag. Detta föranleder
en en ändring i 3 kap 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Mervärdesskatt och punktskatter
Handelsbolag är skattskyldigt för mervärdesskatt. Motsvarande bör gälla för
gruppering med säte i Sverige.
Gruppering med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare
enligt den definition som ges i 1 kap 15 § mervärdesskattelagen (1994:200) om
mervärdesskatt. I prop. 1994/95:57 har föreslagits att definitionen
yrkesmässighet i fråga om utländsk företagares verksamhet ändras. Förutsatt att
det förslaget antas av riksdagen behövs inte någon särskild reglering av
skattskyldigheten för gruppering med säte utanför Sverige.
Lagstiftningen om punktskatter är i de flesta fall utformade på sådant sätt att
grupperingen som sådan blir skattskyldig. För att uppnå lika behandling av
handelsbolag och grupperingar även vad gäller punktskatter behövs dock ändringar
i 10 § andra stycket lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam samt 5 §
andra stycket lagen (1978:820) om skatt på spel.
Kupongskatt
Handelsbolag är skattskyldigt för den del av utdelningen som ej är hänförlig
till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe i Sverige
och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.
Samma bör gälla i fråga om grupperingar och medlemmar i grupperingar.
Förmögenhetsskatt
I prop. 1994/95:25 föreslås att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall få fortsatt giltighet vid 1996 års
taxering.
Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om
statlig förmögenhetsskatt är bl.a. delägare i handelsbolag befriade från be-
skattning för andel i handelsbolag vars verksamhet är hänförlig till de innan
skattereformen existerande inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet.
Detsamma bör gälla för medlem i en gruppering.
5 Inkomstskattefrågor
5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe
upphör, m.m.
Regeringens förslag: Bestämmelserna om uttagsbeskattning kompletteras. Det
innebär bl.a. att uttagsbeskattning kan ske när verksamheten i ett fast
driftställe upphör. Vidare aktualiseras uttagsbeskattning när en juridisk
person, exempelvis ett svenskt aktiebolag, erhåller skatterättsligt hemvist i en
annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning.
Avdrag för koncernbidrag skall inte medges om mottagaren inte beskattas för
bidraget på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som kommenterat det i
huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Juridiska institutionen vid
Uppsala Universitet har dock framfört erinringar mot förslaget att
uttagsbeskattning skall ske när skatterättsligt hemvist för en person ändras
genom att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbelbeskattning med ett annat
land.
Skälen för regeringens förslag: Det s.k. fusionsdirektivet innebär att vissa
särskilt definierade förfaranden skall kunna genomföras utan att det utlöser
några omedelbara skattekonsekvenser. Direktivet omfattar fyra olika förfaranden,
nämligen internationella fusioner, fissioner, andelsbyten och
verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden definieras i
direktivet. En förutsättning för att fusionsdirektivet skall vara tillämpligt i
fråga om fusion, fission och verksamhetsöverlåtelse är att bolag från två eller
flera medlemsländer deltar i förfarandet.
I prop. 1994/95:52 föreslås att de svenska skattereglerna anpassas till de krav
direktivet ställer. Enligt förslaget skall särskilda regler tas in i en ny lag,
Lagen om inkomstbeskattningen av gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,
härefter kallad omstruktureringslagen.
En grundsten i direktivet och därmed i omstruktureringslagen är att de
tillgångar och skulder som överlåts vid en internationell fusion, fission eller
verksamhetsöverlåtelse knyts till ett fast driftställe för det övertagande
bolaget i den stat där det överlåtande bolaget är hemmahörande. Den bakom-
liggande tanken är att denna stat inte skall förlora rätten att beskatta
avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av tillgångarna. För
att detta syfte skall uppnås krävs även att anknytningen av tillgångarna till
det fasta driftstället inte kan upplösas utan att beskattning sker.
Med fast driftställe avses enligt punkt 3 första stycket av anvisningarna till
53 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) en stadigvarande plats för
affärsverksamhet, från vilken verksamheten helt eller delvis bedrivs. Som
exempel nämns i andra stycket bl.a. plats för företagsledning, filial, kontor,
fabrik, gruva och plats för byggnadsarbete. Enligt tredje stycket anses fast
driftställe också föreligga om någon är verksam för näringsverksamheten i
Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt för att sluta avtal för
verksamhetens innehavare. De definitioner av fast driftställe som finns i avtal
om undvikande av dubbelbeskattning har i allt väsentligt samma innebörd.
Bestämmelser om uttagsbeskattning finns i punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § KL. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, sker
enligt första meningen i stycket beskattning som om tillgången i stället hade
avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. En begränsning görs i
andra meningen genom att två förutsättningar uppställs för att uttagsbeskattning
skall ske. En är att vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp
som intäkt av näringsverksamhet. I fråga om beskattningen av ett fast
driftställe torde denna förutsättning vara för handen i de fall som diskuteras
här och den kan därför lämnas därhän. Den andra förutsättningen är att särskilda
skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Sådana skäl torde inte föreligga när
det finns risk för att beskattningsunderlag försvinner ur landet. Även denna
förutsättning kan därför föras åt sidan nu.
Om t.ex. en maskin, som är knuten till ett fast driftställe i Sverige, förs
över till verksamhet som ägaren bedriver i en annan stat bör uttagsbeskattning
ske. En annan fråga är vad som händer när ett fast driftställe upphör. Detta kan
ske genom att verksamheten läggs ned eller, vid fortsatt verksamhet, genom att
det moment i verksamheten som konstituerar det fasta driftstället försvinner
(fullmakten för en representant dras in, t.ex.). Utredningen uttalade den
uppfattningen att vid upphörande av ett fast driftställe torde de tillgångar som
varit knutna till det fasta driftstället anses ha tagits ut ur förvärvskällan i
den mening som avses i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL.
Regeringen delar denna bedömning men anser också - i likhet med utredningen -
att saken otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.
Vid en diskussion om reglerna för uttagsbeskattning aktualiseras också en annan
fråga, nämligen byte av skatterättsligt hemvist.
I 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) fanns tidigare ett krav att
styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag skulle vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen
förordnade kunde dock dispensera från detta krav. Med svenskt medborgarskap
jämställdes medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska
medborgare, som var bosatta i något av dessa länder, kunde vara
styrelseledamöter om minst halva antalet styrelseledamöter var bosatta i
Sverige. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller i stället att verkställande
direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om dispens inte medges från detta krav.
I Sveriges avtal om undvikande av dubbelbeskattning finns bestämmelser om
skatterättsligt hemvist. Enligt dessa anses fysiska och juridiska personer ha
hemvist i en avtalsslutande stat om personen är skattskyldig där på grund av
bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Om en
person på grund av en sådan bestämmelse anses ha hemvist i båda de
avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist enligt särskilda regler. Enligt
dessa skall juridiska personer anses ha hemvist i den stat där personen har sin
verkliga ledning.
Den nya lydelsen av 8 kap. 4 § ABL synes medföra att ett svenskt aktiebolag kan
flytta sitt skatterättsliga hemvist enligt ett avtal om undvikande av
dubbelbeskattning mellan Sverige och en stat inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet genom att förändra ledningens sammansättning, t.ex. så att
majoriteten av ledamöterna och verkställande direktören kommer att vara bosatta
i den andra staten. Mycket tyder på att en sådan förändring inte medför
uttagsbeskattning i Sverige. Uttagsbeskattning bör emellertid ske i ett sådant
fall i den mån Sverige förlorar rätten att beskatta inkomst av verksamheten.
Av naturliga skäl bör inte ett aktiebolag få avdrag för koncernbidrag om
bidraget inte kan beskattas hos mottagaren på grund av ett avtal om undvikande
av dubbelbeskattning. Villkoren i 2 § 3 mom. SIL för att ett koncernbidrag skall
få verkan vid beskattningen bör därför kompletteras, så att koncernbidrag inte
kan lämnas med avdragsrätt om mottagaren enligt ett avtal skall anses ha hemvist
i en främmande stat.
I klargörande syfte bör vissa ytterligare ändringar göras i bestämmelsen om
uttagsbeskattning. En ändring som utredningen har föreslagit är att
uttagsbeskattning skall ske om skattskyldigheten för näringsverksamhet upphör
beroende på att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbelbeskattning med ett
land med vilket det tidigare antingen inte funnits något avtal eller med vilket
Sverige haft ett creditavtal. Mot detta förslag har Juridiska fakulteten vid
Uppsala Universitet framfört invändningar eftersom den faktor som utlöser
beskattning inte beror på den skattskyldiges egna åtgärder.
Regeringen anser att det är naturligt att reglerna om uttagsbeskattning
utformas så att de täcker samtliga situationer då beskattningsrätten upphör.
Allmänt sett kommer förslaget emellertid inte att få någon större praktisk
betydelse eftersom de dubbelbeskattningsavtal som träffas numera normalt inte
utformas som exemptavtal. Skulle ett sådant avtal träffas finns möjlighet att ta
ställning till frågan om uttagsbeskattning i den lag genom vilket avtalet om
undvikande av dubbelbeskattning implementeras i svensk lagstiftning.
En annan bestämmelse av intresse i sammanhanget finns i 5 § 1 lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder. Enligt denna bestämmelse skall en periodiseringsfond
omedelbart återföras till beskattning om den skattskyldige har upphört att
bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen bör kompletteras så att det framgår att
återföring skall ske även om skattskyldighet för verksamheten upphör eller
inkomst av verksamheten undantas från beskattning i Sverige på grund av ett
avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Motsvarande gäller i fråga om
ersättningsfonder [9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder] och
skatteutjämningsreserver [11 § lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv]. Vissa företag kan fortfarande ha fondavsättningar e.d.
enligt äldre lagstiftning som ännu inte återförts till beskattning. Även sådana
avsättningar bör återföras till beskattning under de angivna omständigheterna.
Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL och 2 §
3 mom. SIL. Vidare föreslås ändringar i lagen om periodiseringsfonder, lagen om
ersättningsfonder och lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. Ändringar
föreslås även i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond samt lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar,
m.m.
5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person
Regeringens förslag: Delägare i vissa utländska juridiska personer medges inte
avdrag för underskott som uppkommit i de utländska juridiska personernas
verksamhet annat än mot vinst som uppkommer ett senare beskattningsår.
Skälen för regeringens förslag: Delägare i en utländsk juridisk person
beskattas enligt de förutsättningar som anges i punkt 10 av anvisningarna till
53 § KL resp. 6 § 2 mom. SIL för resultatet av verksamheten i den utländska
juridiska personen.
Enligt andra stycket a i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL skall svensk
delägarbeskattning ske om delägaren beskattas löpande i den stat där den
utländska juridiska personen är hemmahörande. Under vissa förutsättningar kan
löpande beskattning bli aktuell även om den utländska juridiska personen är
skattesubjekt i hemviststaten. Enligt andra stycket b i den nämnda
anvisningspunkten förutsätter detta dels att delägaren har ett visst inflytande
i den utländska juridiska personen, dels att det också finns ett svenskt
inflytande av viss storlek i densamma. Kravet på delägarens inflytande anses
uppfyllt om delägaren själv eller tillsammans med närstående personer direkt
eller genom förmedling av juridisk person, innehar eller kontrollerar minst 10 %
av den utländska personens kapital. Ett svenskt inflytande anses föreligga om
minst hälften av den utländska personens kapital innehas eller kontrolleras av
här hemmahörande personer. Huruvida dessa villkor är uppfyllda avgörs med hänsyn
till förhållandena vid utgången av året närmast före taxeringsåret.
Reglerna om löpande beskattning har till syfte att förhindra obehöriga
skatteförmåner. Även om en eventuell vinst vid försäljning av andelen beskattas
kan en obehörig skatteförmån anses uppkomma om avkastningen på det kapital som
investeras i en utländsk juridisk person - beroende på den skattemässiga
behandlingen av den utländska juridiska personen i hemviststaten - beskattas med
en låg skattesats eller över huvud taget inte beskattas.
En konsekvens av den löpande delägarbeskattning som blir följden av att de två
villkoren är uppfyllda är att delägaren medges avdrag för underskott som
uppkommit i den utländska juridiska personen. Såsom bestämmelserna är utformade
är det möjligt att exempelvis under en verksamhets inledningsskede, göra avdrag
för uppkomna underskott för att i ett senare skede minska inflytandet i den
utländska juridiska personen och därigenom undgå löpande delägarbeskattning av
vinster.
Den ifrågavarande lagstiftningen har till syfte att klarlägga vem eller vilka
som är skattskyldiga i de fall en utländsk association uppbär inkomst för vilken
skattskyldighet föreligger i Sverige. Bestämmelserna skall också klargöra när en
här hemmahörande delägare i en utländsk juridisk person skall beskattas för sin
andel av vinsten i en utländsk juridisk person, dvs. om han skall beskattas
löpande eller när vinsten delas ut. Regeringen anser att det är
otillfredställande att en sådan lagstiftning kan utnyttjas för
underskottsavdrag. En jämförelse kan göras med det fallet att den utländska
juridiska personen vid beskattningen skall behandlas som ett utländskt bolag.
Delägarna medges i sådant fall inte avdrag för underskott i bolaget.
Möjligheterna till avdrag bör begränsas så att avdrag medges först mot framtida
överskott av den utländska verksamheten.
Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 2 § 15 mom. SIL.
6 Övriga frågor
6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för utomlands
bosatta artister m.fl.
Regeringens förslag: De arbetsgivare som är skyldiga att innehålla skatt enligt
lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
för sådana artister som omfattas av EES-avtalet skall också vara skyldiga att
lämna sådan särskild kontrolluppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Skälen för regeringens förslag: Redan i och med EES-avtalet har rätten att
uppbära förmåner i Sverige utvidgats för personer som omfattas av avtalet och är
bosatta i utlandet men arbetar här. Den utomlands bosatte som enligt EES-avtalet
skall omfattas av svensk lagstiftning, har rätt till bl.a. pensionsförmåner på
lika villkor med i Sverige bosatta medborgare.
För personer som inte taxeras i Sverige beräknas pensionsgrundande inkomst
(PGI) på underlag endast av kontrolluppgiften.
Utomlands bosatta artister och idrottsmän som omfattas av lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (LSI) har t.o.m. 1993
inte alls omfattats av den svenska socialförsäkringen. Skatten (15 %) är en
definitiv källskatt som enligt 14 § LSI redovisas på en särskild blankett som
inte har funktionen av kontrolluppgift och därför inte kan ligga till grund för
beräkning av PGI.
I och med EES-avtalet har utomlands bosatta artister som omfattas av avtalet
rätt att bl.a. få tillgodoräkna sig PGI vid arbete i Sverige. För att
skattemyndigheten skall ha möjlighet att beräkna PGI för dessa artister, krävs
att arbetsgivaren lämnar en kontrolluppgift och inte endast en redovisning över
innehållen skatt.
I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring föreskrivs bl.a. att inkomst av anställning för
vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall bestämmas med ledning av särskild
uppgift från arbetsgivaren. En sådan skyldighet att lämna särskild
kontrolluppgift bör även införas för den som har att innehålla skatt enligt LSI
för artist som omfattas av EES-avtalet.
Förslaget föranleder ändringar i 23 § LSI och 3 § lagen om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.
Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995
års taxering.
6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter
Regeringens förslag: Den som är skattskyldig i Sverige skall ha rätt att vid
taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt göra avdrag för sådana obliga-
toriska avgifter som på grund av arbete i annat land påförts den skattskyldige
enligt slutligt fastställd debitering i överensstämmelse med den konvention som
avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15
juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige omfattas
av EES-avtalet.
Skälen för regeringens förslag: I 46 § 2 mom. KL föreskrivs bl.a. att
skattskyldig som under hela beskattningsåret varit bosatt här i landet vid
taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt får göra avdrag för sådana
obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat
nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:1284) om
tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande intäkten tas till
beskattning för beskattningsåret i Sverige.
Den ovan nämnda förordningen har upphävts genom förordningen (1993:1529) om
tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet som
trätt i dess ställe. Av denna anledning behöver en ändring göras av bestämmelsen
i 46 § 2 mom. KL.
Utöver denna ändring nödvändiggör EES-avtalet en utvidgning av den aktuella
bestämmelsen så att den omfattar även den som i motsvarande situation arbetat i
ett annat land och omfattas av detta avtal.
Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995
års taxering.
6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av
livförsäkringsföretag m.m.
Regeringens förslag: Kontinuitet skall gälla för uttag av avkastningsskatt på
pensionsmedel när livförsäkringsföretag upplöses vid fusion eller efter en
överföring av hela försäkringsbeståndet mellan två livförsäkringsföretag.
Skälen för regeringens förslag: Avkastning på försäkringskapital hos
livförsäkringsföretag beskattas i huvudsak med avkastningsskatt enligt lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband med införandet den 1
januari 1994 av det nya individuella pensionssparandet utan försäkringsinslag
ändrades tekniken för att ta ut avkastningsskatt. Skatten beräknas nu på
schablonmässiga grunder. Schablonens första led innebär att försäkringskapitalet
vid beskattningsårets ingång multipliceras med den genomsnittliga
statslåneräntan för året före beskattningsåret. Den på så sätt framräknade
schablonmässiga avkastningen beskattas därefter med gällande skattesats. Om
beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader skall skattesatsen
jämkas.
Regeringen lämnar i proposition om ändringar av den bolagsrättsliga
lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet
(prop. 1994/95:70) bl.a. förslag till bestämmelser om fusion mellan
livförsäkringsaktiebolag. Bestämmelserna i denna del finns i förslaget till 15 a
kap. försäkringsrörelselagen (1982:713). Reglerna är avsedda att träda i kraft
den 1 januari 1995. Jämte fusionsreglerna skall äldre försäkringsrörelseregler
om inkråmsöverlåtelser mellan livförsäkringsföretag alltjämt gälla.
Förslaget till fusionsregler föranleder ändringar i bestämmelserna för
avkastningsskatten på pensionsmedel. När ett livförsäkringsföretag i samband med
en omstrukturering upphör under beskattningsåret antingen genom de nu föreslagna
fusionsbestämmelserna i 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen eller
genom att överlåta hela sitt försäkringsbestånd till ett annat sådant företag
uppkommer frågan om jämkning av avkastningsskatten skall ske.
Ett tillägg bör därför göras till avkastningsskattebestämmelserna som
uttryckligen anger att kontinuitet skall gälla för beskattningen av
livförsäkringsföretag vars beskattningsår avkortas till följd av att företaget
upplöses genom fusion eller överlåter hela försäkringsbeståndet till annat
försäkringsföretag.
Förslaget medför en ändring i 9 § avkastningsskattelagen.
7 Författningskommentar
7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG)
Enligt förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar syftar en
gruppering inte till vinst för egen del. Detta bör emellertid inte påverka
bedömningen av om den verksamhet som bedrivs av en gruppering är att hänföra
till näringsverksamhet eller inte utan bedömningen får göras som beträffande
vilken annan verksamhet som helst. Bedrivs grupperingens verksamhet
självständigt, varaktigt samt med vinstsyfte är resultatet således att hänföra
till inkomst av näringsverksamhet.
Av lagen framgår att handelsbolagsreglerna skall gälla beträffande beräkning
och beskattning av inkomst hänförlig till en europeisk ekonomisk
intressegruppering. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om fåmanshandelsbolag
och delägare i sådana blir tillämpliga på grupperingar och medlemmar i
grupperingar. Vidare blir de lagar som kompletterar KL och SIL tillämpliga.
Lagen om räntefördelning vid beskattning och lagen om expansionsmedel skall dock
inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av en gruppering. Anledningen till
detta är att det vid gränsöverskridande verksamhet eller ägande kan uppkomma
svårigheter när det gäller att beräkna fördelningsunderlaget respektive
takbeloppet. Frågan om dessa båda lagars tilllämplighet på grupperingar bör
därför övervägas ytterligare.
Bestämmelsen i 28 § SIL om beräkning av reavinst vid avyttring av andel i ett
handelsbolag blir tillämplig vid avyttring av andel i en gruppering.
Bestämmelserna om handelsbolag och delägare i handelsbolag i uppbördslagen samt
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter blir tillämpliga på grupperingar
och medlemmar i grupperingar.
7.2 Kommunalskattelagen (1928:370)
46 § 2 mom.
Ändringen innebär att hänvisningen till förordningen (1981:1284) om tillämpning
av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge om social trygghet har ersatts av en hänvisning till förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social
trygghet som ersatt denna. Vidare har tillagts en bestämmelse som ger den som
omfattas av EES-avtalet motsvarande avdragsmöjligheter.
Anvisningar
till 22 §
punkt 1
I ett nytt sjätte stycke har tagits in bestämmelser om uttagsbeskattning, som
kompletterar bestämmelserna i fjärde stycket. I vissa av dessa fall är det mer
eller mindre klart att uttagsbeskattning kan eller inte kan ske enligt gällande
rätt. Det torde t.ex. inte råda någon tvekan om att uttagsbeskattning skall ske
om verksamheten i en förvärvskälla upphör, exempelvis genom ett bolags
likvidation. I andra fall är det mer tveksamt vad som gäller.
Av den följande förteckningen framgår i vilka situationer uttagsbeskattning bör
ske. Förteckningen omfattar inte det typiska fallet att en tillgång regelrätt
tas ut ur en förvärvskälla. Denna situation täcks helt klart av ordalagen i
punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Den bestämmelsen omfattar
även det fallet att en utländsk näringsidkare med fast driftställe i Sverige för
över en tillgång från det fasta driftstället till verksamhet i annan stat.
Med "avtal" avses ett avtal mellan Sverige och en annan stat om undvikande av
dubbelbeskattning. Med "exemptavtal" avses ett avtal av detta slag enligt vilket
inkomst från ett fast driftställe i den andra staten, som uppbärs av en person
med hemvist i Sverige, undantas från beskattning här. Med "creditavtal" avses
ett avtal enligt vilket från svensk skatt avräknas skatt som utgått i den andra
staten.
Svensk ägare
1. Verksamheten i en förvärvskälla upphör, t.ex. genom att ett aktiebolag
likvideras.
2. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverksamhet här
eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal,
upphör att vara bosatt här. Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del
tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige.
3. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverksamhet här
eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal,
erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal (personen
är bosatt här enligt intern svensk rätt men får hemvist i den andra staten på
grund av avtalet). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del tillgångarna
i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige.
4. Ett svenskt aktiebolag erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på
grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning ("den verkliga ledningen"
flyttas ut). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del tillgångarna i
verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige.
5. En tillgång i en verksamhet som bedrivs i två eller flera stater överförs
från Sverige till en annan stat med vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts
till ett fast driftställe där.
6. En tillgång i en verksamhet som bedrivs i flera stater överförs från en stat
med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal till en annan stat med
vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts till ett fast driftställe där.
7. Ett exemptavtal ingås med en stat med vilken Sverige tidigare inte haft
något avtal eller haft ett creditavtal. En tillgång i en verksamhet som bedrivs
i staten blir enligt avtalet knuten till ett fast driftställe där.
Utländsk ägare med fast driftställe i Sverige
8. Verksamheten vid det fasta driftstället upphör.
9. Det moment som konstituerar det fasta driftstället försvinner.
De nu angivna situationerna korresponderar med punkterna i det nya sjätte
stycket enligt följande.
Punkt Situation
1 1,8
2 2,9
3 3,4,7
4 5,6
I sjunde stycket begränsas tillämpligheten av sjätte stycket punkterna 2 och 3.
Uttagsbeskattning skall inte ske till den del tillgångarna knutits till ett fast
driftställe i Sverige. I dessa fall kan ju Sverige fortfarande beskatta
avkastning av tillgångarna och vinst vid en avyttring av dem.
I samma stycke modifieras vidare punkt 3 avseende fallet att endast en del av
inkomsten från en förvärvskälla undantas från beskattning på grund av avtal.
Detta fall är för handen om en svensk näringsidkare, som beskattas i Sverige,
bedriver verksamhet i flera stater och inkomst från ett fast driftställe i en
stat undantas från beskattning genom att ett nytt avtal om undvikande av
dubbelbeskattning ingås.
7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
2 § 3 mom.
Villkoren i första stycket för att ett koncernbidrag skall få verkan vid
beskattningen har kompletterats med ett nytt villkor, f, om att mottagaren inte
enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en
främmande stat.
2 § 15 mom.
I det nya momentet har tagits in en avdragsbegränsning. Motiven för denna
redovisas i avsnitt 5.2. Avdrag för underskott som uppkommer vid
inkomstberäkningen för en delägare som beskattas löpande för inkomst från en
utländsk juridisk person får endast utnyttjas mot en vinst från verksamheten i
samma utländska juridiska person som uppkommer ett senare år. Avdragsrätten
omfattar emellertid inte vinst som uppkommer vid avyttring av andelen i den
utländska juridiska personen.
7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
3 §
I paragrafen har införts en bestämmelse som innebär att för den som har inkomst
för vilken betalas skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. skall inkomst av anställning beräknas med
ledning av sådan särskild kontrolluppgift som avses i denna paragraf.
7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring
3 kap. 2 a §
Den nya punkten 4 i tredje stycket innnebär att ersättning för arbete som
betalas ut till en medlem i en gruppering utgör inkomst av annat förvärvsarbete.
Detta får betydelse bl.a. för avgiftsskyldigheten för egenavgifter i 1 kap. 2 §
lagen (1981:691) om socialavgifter. Genom ändringen kommer avgiftsskyldigheten
för egenavgifter för medlem i en gruppering att motsvara den som gäller för
delägare i handelsbolag.
7.6 Kupongskattelagen (1970:624)
4 §
Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering blir skattskyldig för
kupongskatt i samma omfattning som ett handelsbolag.
7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam
10 §
Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt
lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.
7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel
5 §
Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt
lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.
7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
2 §
Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är
skattskyldiga för fastighetsskatt. Detta motsvarar vad som gäller för delägare i
handelsbolag.
7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel
2 §
Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering liksom
delägarna i ett handelsbolag är skattskyldiga enligt lagen.
9 §
Bestämmelserna om jämkning av skatten i tredje stycket har ändrats. De nya
bestämmelserna innebär att en fusion eller inkråmsöverlåtelse vare sig ökar
eller minskar uttaget av avkastningsskatt. En jämkning skall såsledes inte ske
om den leder till bristande kontinuitet i beskattningen. Det överlåtande
företagets förpliktelser i skattehänseende skall gå över på det övertagande
företaget.
7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder
9 §
I första stycket föreskrivs att en ersättningsfond skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt första stycket 2 skall återföring ske om
hela eller huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret har
överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits enligt
sjätte stycket. I första stycket 7 har införts en bestämmelse som innebär att
återföring även skall ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har
upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av avtal
om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från
beskattning skall återföring inte ske.
7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
23 §
I ett nytt andra stycke upplyses om att bestämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensions-
grundande inkomst finns i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 §
Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är
skattskyldiga för särskild löneskatt enligt lagen. Detta motsvarar vad som
gäller för delägare i handelsbolag.
7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder
5 §
I paragrafen föreskrivs att en periodiseringsfond skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den
skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva
näringsverksamhet. En ändring av närmast redaktionell natur har gjorts i detta
led. Enligt en ny punkt 6 skall återföring även ske om skattskyldighet för
inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från
beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast
vissa inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske.
7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv
11 §
I paragrafen föreskrivs att en skatteutjämningsreserv skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den
skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva
näringsverksamhet. Enligt ett tillägg till denna bestämmelse skall återföring
även ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om
sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om
undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från
beskattning skall återföring inte ske.
7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200)
6 kap. 1 §
Ändringen innebär att grupperingen liksom handelsbolag är skattskyldig för
mervärdesskatt. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.
Ändringen avser endast grupperingar med säte i Sverige. Gruppering med säte
utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare. Någon särskild
reglering för sådan gruppering behövs inte.
7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond
Kvarstående avsättningar till allmän investeringsfond - dvs. avsättningar som
inte tagits i anspråk för investering eller återförts till beskattning enligt
bestämmelserna i den upphävda lagen - skall enligt punkt 4 upphävandelagen
återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall
taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt tillägg. Ändringen innebär
att återföring skall ske även om skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan
har upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund
av avtal om undvikande av dubbelbeskattning.
7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa
fondförfattningar, m.m.
Enligt upphävandelagen skall kvarstående avsättningar till vissa fonder enligt
äldre lagstiftning återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om
företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt
tillägg. Ändringen i andra stycket innebär att återföring skall ske även om
skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan
inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av
dubbelbeskattning.
7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Tillägget innebär att en medlem i en gruppering kommer att bli skattebefriad för
företagsförmögenhet i samma utsträckning som delägare i handelsbolag.
Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet (SOU
1994:100) Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m.
Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Göta
Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden, Närings- och teknikutveck-
lingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas
riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa Förbundet,
Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bankförening-
en, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska
Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund,
Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens Centralorganisation.
Företagarnas riksorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
köpmannaförbund har förutom egna yttranden åberopat yttrandet från Sveriges
Industriförbund.
Yttrande har också kommit in från Fondbolagens Förening.
Riksbanken, Bokföringsnämnden, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala
universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet,
Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Landsorganisationen i Sverige
samt Svenska kommunförbundet har avstått från att yttra sig.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.