Regeringskansliets rättsdatabaser

BILAGA 30 Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 EUROPEISKA ENHETSAKTEN HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK, TYSKA FÖRBUNDSREPUBLIKENS PRESIDENT, HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, IRLANDS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, SOM DRIVS av sin vilja att fortsätta det arbete som påbörjades på grundval av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och att förvandla relationerna mellan sina stater till en europeisk union, i enlighet med den högtidliga förklaringen i Stuttgart den 19 juni 1983, SOM AVSER att genomföra denna europeiska union på grundval av, å ena sidan gemenskapernas agerande i enlighet med sina egna regler och å andra sidan ett europeiskt samarbete mellan signatärstaterna på det utrikespolitiska området samt att förse denna union med nödvändiga handlingsmöjligheter, SOM ÄR FAST BESLUTNA att verka tillsammans för att främja demokratin på grundval av de grundläggande rättigheter - särskilt frihet, jämlikhet och social rättvisa - som erkänns i medlemsstaternas konstitutioner och andra lagar, i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt i Europeiska sociala stadgan, SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att Europatanken, de resultat som uppnåtts inom områdena för ekonomisk integration och politiskt samarbete samt behovet av ny utveckling motsvarar önskemålen hos de demokratiska folken i Europa, för vilka det genom allmänna val tillsatta Europaparlamentet utgör ett oumbärligt uttrycksmedel, SOM ÄR MEDVETNA OM Europas ansvar att sträva efter att alltmer tala med en röst och att handla konsekvent och solidariskt för att mer effektivt skydda sina gemensamma intressen och sitt oberoende, liksom att särskilt verka för de demokratiska principer och den respekt för lagen och de mänskliga rättigheterna som de bekänner sig till, så att de tillsammans kan lämna egna bidrag till bevarandet av internationell fred och säkerhet i enlighet med sina åtaganden inom ramen för Förenta nationernas stadga, SOM ÄR FAST BESLUTNA att förbättra den ekonomiska och sociala situationen genom att fördjupa den gemensamma politiken och söka nå nya mål samt att säkerställa att gemenskaperna fungerar smidigare genom att göra det möjligt för institutionerna att utöva sina befogenheter på de villkor som bäst stämmer överens med gemenskapsintressena, SOM BEAKTAR att stats- och regeringscheferna vid sitt möte i Paris den 19-21 oktober 1972 godkände målet att gradvis förverkliga en ekonomisk och monetär union, SOM BEAKTAR bilagan till presidiets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bremen den 6 och 7 juli 1978 och Europeiska rådets resolution i Bryssel den 5 december 1978 om införandet av det europeiska monetära samarbetet (EMS) och därtill hörande frågor, och som konstaterar att gemenskapen och medlemsstaternas centralbanker i enlighet med denna resolution har vidtagit ett antal åtgärder i avsikt att genomföra ett monetärt samarbete, HAR BESLUTAT att anta denna akt och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG Leo TINDEMANS, utrikesminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK Uffe ELLEMANN-JENSEN, utrikesminister; TYSKA FÖRBUNDSREPUBLIKENS PRESIDENT Hans-Dietrich GENSCHER, utrikesminister; HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Karolos PAPOULIAS, utrikesminister; HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN Francisco FERNA'NDEZ ORDO'ÑEZ, utrikesminister; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Roland DUMAS, utrikesminister; IRLANDS PRESIDENT Peter BARRY, utrikesminister; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT Giulio ANDREOTTI, utrikesminister; HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG Robert GOEBBELS, statssekreterare i utrikesministeriet; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA Hans VAN DEN BROEK, utrikesminister; PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT Pedro PIRES DE MIRANDA, utrikesminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND Lynda CHALKER, biträdande utrikes- och samväldesminister; SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande. AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Artikel 1 Europeiska gemenskaperna och det europeiska politiska samarbetet skall ha som mål att tillsammans bidra till konkreta framsteg på vägen mot Europeiska unionen. Europeiska gemenskaperna skall grundas på fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt på de senare fördrag och rättsakter som har ändrat eller kompletterat dessa. Det politiska samarbetet skall ske enligt avdelning III. Bestämmelserna i den avdelningen skall bekräfta och komplettera de förfaranden som man kommit överens om i rapporterna från Luxemburg (1970), Köpenhamn (1973) och London (1981) och i den högtidliga förklaringen om Europeiska unionen (1983), samt den praxis som successivt har etablerats mellan medlemsstaterna. Artikel 2 Europeiska rådet skall bestå av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer och ordföranden i Europeiska gemenskapernas kommission. Dessa skall biträdas av utrikesministrarna och en ledamot av kommissionen. Europeiska rådet skall sammanträda minst två gånger om året. Artikel 3 1. Europeiska gemenskapernas institutioner, som i fortsättningen betecknas som framgår av det följande, skall utöva sina befogenheter på de villkor och i de syften som anges i fördragen om upprättandet av gemenskaperna, i de senare fördrag och rättsakter som har ändrat eller kompletterat dessa samt i bestämmelserna i avdelning II. 2. De institutioner och organ som är ansvariga för det europeiska politiska samarbetet skall utöva sina befogenheter på de villkor och i de syften som anges i avdelning III samt i de dokument som avses i artikel 1 tredje stycket. AVDELNING II BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNA Kapitel I BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN Artikel 4 Parisfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 32d 1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av ärenden som anhängiggjorts av fysiska eller juridiska personer och i vilka rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i enlighet med de villkor som fastställts i stadgan. Denna förstainstansrätt skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden som anhängiggjorts av medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller frågor som hänskjutits för förhandsavgöranden enligt artikel 41. 2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten. 3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövande av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt. 4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande." Artikel 5 Följande stycke skall läggas till i artikel 45 i Parisfördraget: "Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i stadgan." Kapitel II BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN Avsnitt I Institutionella bestämmelser Artikel 6. 1. En samarbetsordning skall införas som skall tillämpas på rättsakter som grundas på artiklarna 7, 49, 54.2, 56.2 andra meningen, 57 med undantag av punkt 2 andra meningen, 100a, 100b, 118a, 130e och 130q.2 i Romfördraget. 2. I artikel 7 andra stycket i Romfördraget skall orden "efter att ha hört församlingen" ersättas med "i samarbete med Europaparlamentet". 3. I artikel 49 i Romfördraget skall orden "skall rådet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén" ersättas med "skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén". 4. I artikel 54.2 i Romfördraget skall orden "Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt församlingen" ersättas med "Rådet skall på förslag från kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén". 5. I artikel 56.2 i Romfördraget skall andra meningen ersättas med följande: "Efter den andra etappens utgång skall dock rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och i samarbete med Europaparlamentet utfärda direktiv för samordning av sådana bestämmelser som i varje medlemsstat meddelas i andra författningar än lagar." 6. I artikel 57.1 i Romfördraget skall orden "och efter att ha hört församlingen" ersättas med "och i samarbete med Europaparlamentet". 7. I artikel 57.2 i Romfördraget skall tredje meningen ersättas med följande: "I andra fall skall rådet besluta med kvalificerad majoritet i samarbete med Europaparlamentet." Artikel 7 Artikel 149 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 149 1. När rådet enligt detta fördrag fattar beslut efter förslag från kommissionen, krävs enhällighet för att ändra förslaget. 2. När rådet enligt detta fördrag fattar beslut i samarbete med Europaparlamentet, skall följande förfarande tillämpas: a) Rådet skall med kvalificerad majoritet på de villkor som anges i punkt 1, på förslag från kommissionen och efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande, anta en gemensam ståndpunkt. b) Rådets gemensamma ståndpunkt skall delges Europaparlamentet. Rådet och kommissionen skall fullständigt underrätta Europaparlamentet om grunderna för rådets gemensamma ståndpunkt samt om kommissionens ståndpunkt. Om Europaparlamentet inom tre månader efter en sådan underrättelse godkänner rådets gemensamma ståndpunkt eller inte har fattat något beslut inom denna period, skall rådet slutligt anta rättsakten i fråga i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. c) Europaparlamentet kan inom den tremånadersperiod som anges under b med absolut majoritet av sina ledamöter föreslå ändringar i rådets gemensamma ståndpunkt. Europaparlamentet kan också, med samma majoritet, avvisa rådets gemensamma ståndpunkt. Resultatet av dessa förfaranden skall meddelas rådet och kommissionen. Om Europaparlamentet har avvisat rådets gemensamma ståndpunkt, krävs enhällighet i rådet för att detta skall kunna fatta beslut vid en andra behandling av ärendet. d) Utifrån de ändringar som Europaparlamentet föreslagit skall kommissionen inom en månad ompröva det förslag som låg till grund för rådets gemensamma ståndpunkt. Kommissionen skall till rådet, tillsammans med sitt omprövade förslag, översända de ändringar från Europaparlamentet som kommissionen inte har godkänt och samtidigt yttra sig över ändringarna. Rådet kan anta dessa ändringar genom enhälligt beslut. e) Rådet skall med kvalificerad majoritet anta förslaget i dess lydelse efter kommissionens omprövning. Enhällighet krävs för att rådet skall kunna ändra förslaget i dess lydelse efter kommissionens omprövning. f) I de fall som avses i c, d och e skall rådet fatta sitt beslut inom tre månader. Om inget beslut fattas inom denna period, skall kommissionens förslag anses som icke antaget. g) De perioder som avses i b och f kan utsträckas med högst en månad av rådet och Europaparlamentet i samförstånd. 3. Så länge rådet inte har fattat något beslut, får kommissionen ändra sitt förslag när som helst under de förfaranden som anges i punkterna 1 och 2." Artikel 8 Artikel 237 första stycket i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelse: "Varje europeisk stat får ansöka om att bli medlem av gemenskapen. Ansökan skall ställas till rådet som skall besluta enhälligt efter att ha hört kommissionen och efter att ha inhämtat samtycke från Europaparlamentet, som skall fatta sitt beslut med absolut majoritet av sina ledamöter." Artikel 9 Artikel 238 andra stycket i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelse: "Dessa avtal skall ingås av rådet genom enhälligt beslut och efter samtycke av Europaparlamentet, som skall fatta sitt beslut med absolut majoritet av sina ledamöter." Artikel 10 Artikel 145 i Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelse: "- i de rättsakter som rådet antar ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövandet av denna befogenhet. Rådet kan också, i särskilda fall, förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna. De villkor som avses ovan måste stå i överensstämmelse med de principer och regler som rådet i förväg har fastställt genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter det att Europaparlamentet har yttrat sig." Artikel 11 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 168a "1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av ärenden som anhängiggjorts av fysiska eller juridiska personer och i vilka rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i enlighet med de villkor som fastställts i stadgan. Denna förstainstansrätt skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden som anhängiggjorts av medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller frågor som hänskjutits för förhandsavgöranden enligt artikel 177. 2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten. 3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövande av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt. 4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande." Artikel 12 I artikel 188 i Romfördraget skall ett andra stycke med följande lydelse införas: "Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i stadgan." Avsnitt II Bestämmelser om gemenskapens grunder och politik Underavsnitt I - Den inre marknaden Artikel 13 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 8a Gemenskapen skall besluta om åtgärder i syfte att gradvis upprätta den inre marknaden under tiden fram till och med den 31 december 1992 i enlighet med bestämmelserna i denna artikel och i artiklarna 8b, 8c, 28, 57.2, 59, 70.1, 84, 99, 100a och l00b och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta fördrag. Den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag." Artikel 14 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 8b Kommissionen skall före den 31 december 1988 och på nytt före den 31 december 1990 rapportera till rådet om de framsteg som gjorts när det gäller att förverkliga den inre marknaden inom den tid som fastställts i artikel 8a. Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen fastställa de riktlinjer och villkor som är nödvändiga för att säkerställa väl avvägda framsteg inom alla berörda sektorer." Artikel 15 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 8c Kommissionen skall, när den utformar sina förslag i syfte att nå de mål som uppställts i artikel 8a, ta hänsyn till de påfrestningar som vissa ekonomier på olika utvecklingsnivåer kommer att utsättas för under den tid då den inre marknaden upprättas, och den får föreslå lämpliga bestämmelser. Om dessa bestämmelser får formen av undantag, måste de vara av tillfällig natur och medföra minsta möjliga störning av den gemensamma marknadens funktion." Artikel 16 1. Artikel 28 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 28 Varje autonom ändring eller upphävande av tullsatser i den gemensamma tulltaxan skall beslutas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen." 2. I artikel 57.2 i Romfördraget skall andra meningen ersättas med följande: "Enhällighet krävs i fråga om direktiv vilkas genomförande i åtminstone någon medlemsstat medför ändring av gällande principer inom yrkeslagstiftningen såvitt avser utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer." 3. I artikel 59 andra stycket i Romfördraget skall ordet "enhälligt" ersättas med orden "med kvalificerad majoritet". 4. I artikel 70.1 i Romfördraget skall de två sista meningarna ersättas med följande: "I detta syfte skall rådet utfärda direktiv som skall beslutas med kvalificerad majoritet. Rådet skall sträva efter att uppnå högsta möjliga liberaliseringsgrad. Enhällighet skall krävas för åtgärder som utgör ett steg tillbaka med hänsyn till liberaliseringen av kapitalrörelser." 5. I artikel 84.2 i Romfördraget skall ordet "enhälligt" ersättas med orden "med kvalificerad majoritet". 6. Artikel 84.2 i Romfördraget skall kompletteras med följande stycke: "Procedurreglerna i artikel 75.1 och 75.3 skall tillämpas." Artikel 17 Artikel 99 i Romfördraget skall ersättas med följande bestämmelser: "Artikel 99 Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet anta bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar inom den tid som anges i artikel 8a." Artikel 18 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 100a 1. Med avvikelse från artikel 100 och om inte annat föreskrivs i detta fördrag skall följande bestämmelser tillämpas för att nå de mål som anges i artikel 8a. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. 2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen. 3. Kommissionen skall i sina förslag enligt punkt 1 om hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå. 4. Om en medlemsstat efter det att rådet med kvalificerad majoritet har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att tillämpa nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 36 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den anmäla dessa bestämmelser till kommissionen. Kommissionen skall bekräfta bestämmelserna sedan den konstaterat att dessa inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna. Med avvikelse från det förfarande som anges i artiklarna 169 och 170 kan kommissionen eller någon av medlemsstaterna hänskjuta ärendet direkt till domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat missbrukar befogenheterna enligt denna artikel. 5. De ovannämnda harmoniseringsåtgärderna skall vid behov omfatta en skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att på en eller flera av de icke-ekonomiska grunder som anges i artikel 36 vidta provisoriska åtgärder, som skall vara underkastade ett kontrollförfarande från gemenskapens sida." Artikel 19 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 100b 1. Under år 1992 skall kommissionen tillsammans med varje medlemsstat upprätta en förteckning över nationella lagar och andra författningar som omfattas av artikel 100a och som inte har blivit harmoniserade enligt den artikeln. Rådet kan i enlighet med bestämmelserna i artikel 100a besluta att de bestämmelser som gäller i en medlemsstat skall anses vara likvärdiga med dem som tillämpas av en annan medlemsstat. 2. Bestämmelserna i artikel 100a.4 skall också tillämpas här. 3. Kommissionen skall upprätta den förteckning som avses i punkt 1 första stycket och avge lämpliga förslag i så god tid att rådet kan fatta beslut före utgången av år 1992." Underavsnitt II - Monetära befogenheter Artikel 20 1. I tredje delen avdelning II i Romfördraget skall ett nytt kapitel 1 införas med följande lydelse: "Kapitel 1 EKONOMISKT OCH MONETÄRT SAMARBETE (EKONOMISK OCH MONETÄR UNION) Artikel 102a 1. För att säkerställa den konvergens av ekonomisk och monetär politik som krävs för den fortsatta utvecklingen av gemenskapen, skall medlemsstaterna samarbeta enligt målsättningarna i artikel 104. De skall därvid, med iakttagande av gällande befogenheter, ta hänsyn till erfarenheterna från samarbetet inom ramen för Europeiska monetära systemet (EMS) och från utvecklingen av ecun. 2. I den mån den fortsatta utvecklingen på det ekonomiska och monetära området kräver institutionella förändringar skall bestämmelserna i artikel 236 tillämpas. Monetära kommittén och Centralbankschefskommittén skall också höras om institutionella förändringar på det monetära området." 2. Kapitel 1, 2 och 3 skall betecknas kapitel 2, 3 och 4. Underavsnitt III - Socialpolitik Artikel 21 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 118a 1. Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att, främst i fråga om arbetsmiljön, främja förbättringar av arbetstagares hälsa och säkerhet, och skall ha som mål att harmonisera förhållandena på detta område samtidigt som redan gjorda förbättringar bibehålls. 2. För att medverka till att de mål som anges i punkt 1 uppnås skall rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, genom direktiv anta minimikrav, som skall genomföras gradvis, varvid hänsyn skall tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en av medlemsstaterna. I dessa direktiv skall sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag. 3. De bestämmelser som antagits enligt denna artikel skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående bestämmelser för att värna om arbetsvillkoren som är förenliga med detta fördrag." Artikel 22 Romfördraget skall kompletteras med följande bestämmelse: "Artikel 118b Kommissionen skall sträva efter att utveckla dialogen på europeisk nivå mellan arbetsgivare och arbetstagare så att denna dialog, om parterna önskar det, kan leda till avtalsbundna relationer." Underavsnitt IV - Ekonomisk och social sammanhållning Artikel 23 I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning V läggas till med följande lydelse: "AVDELNING V EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING Artikel 130a För att främja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen skall denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska och sociala sammanhållning. Gemenskapen skall särskilt sträva efter att minska klyftorna mellan de olika regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Artikel 130b Medlemsstaterna skall bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte även att uppnå de mål som anges i artikel 130a. Vid genomförandet av den gemensamma politiken och den inre marknaden skall de beakta målen i artiklarna 130a och 130c och bidra till att dessa uppnås. Gemenskapen skall understödja strävandena att uppnå dessa mål genom de åtgärder om den vidtar genom strukturfonderna (utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden), Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgan. Artikel 130c Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte är att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen genom att delta i utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas långsammare samt i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång. Artikel 130d När den europeiska enhetsakten har trätt i kraft, skall kommissionen förelägga rådet ett utförligt förslag som syftar till att göra sådana ändringar i uppbyggnaden av de existerande strukturfonderna (utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden förjordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden) och i reglerna för deras funktion som är nödvändiga för att klargöra och rationalisera deras uppgifter i syfte att bidra till att nå de mål som anges i artiklarna 130a och 130c, att öka deras effektivitet och att samordna deras verksamheter inbördes och med befintliga finansieringsorgan. Rådet skall besluta enhälligt om detta förslag inom ett år, efter att ha hört Europaparlamentet samt Ekonomiska och sociala kommittén. Artikel 130e Sedan det beslut som avses i artikel 130d har fattats skall rådet med kvalificerad majoritet, på förslag från kommissionen och i samarbete med Europaparlamentet, besluta om genomförandebestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden. I fråga om utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket samt Europeiska socialfonden skall artiklarna 43, 126 och 127 fortfarande tillämpas." Underavsnitt V - Forskning och teknisk utveckling Artikel 24 I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning VI läggas till med följande lydelse: "AVDELNING VI FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING Artikel 130f 1. Gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för den europeiska industrin och att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga. 2. För att uppnå detta skall gemenskapen stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentra och universitet i deras verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. Gemenskapen skall stödja deras ansträngningar att samarbeta med varandra, främst i syfte att möjliggöra för företagen att fullt ut utnyttja gemenskapens inre marknadspotential, och detta särskilt genom att skapa tillträde till de nationella offentliga upphandlingsmarknaderna, genom att fastställa gemensamma standarder samt genom att avlägsna rättsliga och fiskala hinder för samarbetet. 3. Vid förverkligandet av dessa mål skall särskilt beaktas sambandet mellan gemensamma strävanden inom forskning och teknisk utveckling, upprättandet av den inre marknaden samt genomförandet av gemenskapens politik i övrigt, i synnerhet vad gäller konkurrens och handel. Artikel 130g För att nå dessa mål skall gemenskapen som komplement till de verksamheter som bedrivs i medlemsstaterna a) genomföra program för forskning, teknisk utveckling och demonstration, varvid samarbete med företag, forskningscentra och universitet skall gynnas, b) främja samarbete på gemenskapsnivå med tredje land och internationella organisationer inom området för forskning, teknisk utveckling och demonstration, c) sprida och fullt ut utnyttja resultaten av verksamheter rörande forskning, teknisk utveckling och demonstration på gemenskapsnivå, d) stimulera utbildning och rörlighet för forskare inom gemenskapen. Artikel 130h Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen sinsemellan samordna den politik och de program som genomförs på nationell nivå. I nära samråd med medlemsstaterna får kommissionen ta alla lämpliga initiativ för att främja en sådan samordning. Artikel 130i 1. Gemenskapen skall anta ett flerårigt ramprogram som anger alla dess verksamheter. Ramprogrammet skall fastställa de vetenskapliga och tekniska målen, deras rangordning, huvudlinjerna för de avsedda verksamheterna, det belopp som bedöms nödvändigt, de närmare villkoren för gemenskapens finansiella deltagande i programmet i dess helhet och fördelningen av beloppet mellan de olika planerade verksamheterna. 2. Ramprogrammet kan anpassas eller utökas efterhand som förhållandena ändras. Artikel 130k Ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program som utvecklas inom varje verksamhet. I varje särskilt program skall fastställas de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga. Rådet skall bestämma de närmare villkoren för spridning av den kunskap som de särskilda programmen resulterar i. Artikel 130l Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet kan tilläggsprogram fastställas som endast vissa medlemsstater deltar i och som, om inte annat följer av ett eventuellt deltagande från gemenskapens sida, skall finansieras av dessa stater. Rådet skall anta de regler som skall tillämpas på tilläggsprogrammen, särskilt vad avser spridning av kunskap samt tillträde för andra medlemsstater. Artikel 130m Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet får gemenskapen med de berörda medlemsstaternas samtycke vidta åtgärder för ett deltagande i sådana program för forskning och utveckling som har inletts av flera medlemsstater, inbegripet ett deltagande i de organisationer som skapats för genomförandet av programmen. Artikel 130n Vid genomförandet av det fleråriga ramprogrammet får gemenskapen vidta åtgärder för samarbete på gemenskapsnivå med tredje land eller internationella organisa- tioner inom forskning, teknisk utveckling och demonstration. De närmare villkoren för detta samarbete kan bli föremål för sådana interna- tionella avtal mellan gemenskapen och berörda tredje parter som skall förhand- las fram och ingås enligt artikel 228. Artikel 130o Gemenskapen kan bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs för att effektivt genomföra gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Artikel 130p 1. De närmare villkoren för finansiering av varje program, inklusive bidrag från gemenskapen, skall fastställas samtidigt som programmet antas. 2. Storleken av gemenskapens årliga bidrag skall bestämmas i samband med budgetförfarandet, dock utan att detta inverkar på andra möjliga former för gemenskapsfinansiering. De beräknade kostnaderna för de särskilda programmen får inte sammanlagt överskrida den i ramprogrammet bestämda finansieringen. Artikel 130q 1. Rådet skall genom enhälligt beslut, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, anta de bestämmelser som avses i artiklarna 130i och 130o. 2. Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och i samarbete med Europaparlamentet, anta de bestämmelser som avses i artiklarna 130k, 130l, 130m, 130n och 130p.1. Antagandet av dessa tilläggsprogram kräver också de berörda medlemsstaternas samtycke." Underavsnitt VI - Miljö Artikel 25 I tredje delen i Romfördraget skall en avdelning VII läggas till med följande lydelse: "AVDELNING VII MILJÖ Artikel 130r 1. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall ha som mål - att bevara, skydda och förbättra miljön, - att bidra till skyddet av människors hälsa, - att säkerställa ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna. 2. Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall grundas på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala. Miljöskyddskraven skall ingå som en del av gemenskapens övriga politik. 3. När gemenskapen förbereder åtgärder beträffande miljön, skall den beakta - tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, - miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner, - de potentiella vinster och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas eller inte vidtas, - den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner. 4. Gemenskapen skall vidta åtgärder avseende miljön i den utsträckning som de mål som anges i punkt 1 bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på de enskilda medlemsstaternas nivå. Utom i fråga om vissa åtgärder av gemenskapskaraktär, skall medlemsstaterna finansiera och genomföra övriga åtgärder. 5. Inom sina respektive kompetensområden skall gemenskapen och medlemsstaterna samarbeta med tredje land och med behöriga internationella organisationer. De närmare villkoren för samarbete från gemenskapens sida kan bli föremål för avtal mellan gemenskapen och berörda tredje parter; avtalen skall därvid förhandlas fram och ingås enligt artikel 228. Föregående stycke skall inte inverka på medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och att ingå internationella avtal. Artikel 130s Rådet skall enhälligt, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen. Rådet skall på de villkor som anges i föregående stycke fastställa i vilka frågor beslut skall fattas med kvalificerad majoritet. Artikel 130t De skyddsåtgärder som antagits gemensamt enligt artikel 130s skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa strängare skyddsåtgärder som är förenliga med detta fördrag." Kapitel III BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN Artikel 26 EURATOM-fördraget skall kompletteras med följande bestämmelser: "Artikel 140a 1. På begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet kan rådet genom enhälligt beslut till domstolen knyta en förstainstansrätt med behörighet att i första instans pröva och avgöra vissa grupper av ärenden som väckts av fysiska eller juridiska personer och i vilka rätt att överklaga till domstolen föreligger endast i rättsfrågor och i enlighet med de villkor som fastställts i stadgan. Denna förstainstansrätt skall inte vara behörig att pröva och avgöra ärenden som anhängiggjorts av medlemsstater eller gemenskapens institutioner eller frågor som hänskjutits för förhandsavgöranden enligt artikel 150. 2. Rådet skall i enlighet med förfarandet i punkt 1 bestämma förstainstansrättens sammansättning samt anta nödvändiga ändringar i och tillägg till domstolens stadga. Om inte rådet bestämmer annat, skall de bestämmelser i detta fördrag som avser domstolen, särskilt bestämmelserna i protokollet om domstolens stadga, tillämpas på förstainstansrätten. 3. Ledamöterna av förstainstansrätten skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor för utövandet av domarämbeten; de skall utses för sex år av medlemsstaternas regeringar i samförstånd. En del av ledamöterna skall nytillsättas vart tredje år. Avgående ledamöter kan utnämnas på nytt. 4. Förstainstansrätten skall fastställa sina rättegångsregler i samförstånd med domstolen. Dessa regler kräver rådets enhälliga godkännande." Artikel 27 I artikel 160 i EURATOM-fördraget skall ett andra stycke införas med följande lydelse: "Rådet får genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha hört kommissionen och Europaparlamentet, ändra bestämmelserna i avdelning III i stadgan." Kapitel IV ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 28 Bestämmelserna i denna akt skall inte inverka på bestämmelserna i instrumenten för Konungarikets Spaniens och Pourtugisiska republikens anslutning till Europeiska gemenskaperna. Artikel 29 I artikel 4.2 i rådets beslut 85/257/EEG, Euratom, av den 7 maj 1985 om gemenskapernas system med egna medel skall orden "storleken på bidragen och fördelningen av bidragsskyldigheten skall rådet fastställa genom enhälligt beslut" ersättas med orden "storleken på bidragen och fördelningen av bidragsskyldigheten skall rådet, efter samtycke från de berörda medlemsstaterna, fastställa genom beslut med kvalificerad majoritet." Denna ändring skall inte inverka på det förstnämnda beslutets rättsliga karaktär. AVDELNING III BESTÄMMELSER OM DET EUROPEISKA UTRIKESPOLITISKA SAMARBETET Artikel 30 För det europeiska utrikespolitiska samarbetet skall följande bestämmelser gälla: 1. De höga fördragsslutande parterna, som är medlemmar i Europeiska gemenskaperna, skall sträva efter att tillsammans utforma och genomföra en europeisk utrikespolitik. 2. a)De höga fördragsslutande parterna åtar sig att underrätta och konsultera varandra i varje utrikespolitisk fråga av allmänt intresse för att säkerställa att deras gemensamma inflytande utövas så effektivt som möjligt genom samordning, sammanjämkning av ståndpunkter och genomförande av gemensamma åtgärder. b)Konsultationer skall äga rum innan de höga fördragsslutande parterna bestämmer sin slutliga ståndpunkt. c)Varje fördragsslutande part skall när den tar ställning och vidtar nationella åtgärder fullt ut beakta övriga parters ståndpunkter och ta vederbörlig hänsyn till önskvärdheten av att gemensamma europeiska ståndpunkter intas och genomförs. För att öka sina möjligheter att vidta gemensamma utrikespolitiska åtgärder skall de höga fördragsslutande parterna säkerställa att gemensamma principer och mål gradvis utvecklas och definieras. Fastställandet av gemensamma ståndpunkter skall utgöra en utgångspunkt för de höga fördragsslutande parternas politik. d)De höga fördragsslutande parterna skall sträva efter att undvika varje handling eller ståndpunkt som minskar deras effektivitet som en samlad kraft i internationella förbindelser eller inom internationella organisationer. 3. a)Utrikesministrarna och en ledamot av kommissionen skall mötas minst fyra gånger om året inom ramen för det europeiska politiska samarbetet. De kan också behandla utrikespolitiska frågor inom ramen för det politiska samarbetet vid sammanträden i Europeiska gemenskapernas råd. b) Kommissionen skall fullt ut ta del i arbetet inom det politiska samarbetet. c) För att göra det möjligt att snabbt inta gemensamma ståndpunkter och snabbt genomföra gemensamma åtgärder, skall de höga fördragsslutande parterna i möjligaste mån avhålla sig från att hindra uppkomsten av samförstånd och det gemensamma handlande som samförståndet kan leda till. 4. De höga fördragsslutande parterna skall säkerställa att Europaparlamentet blir nära delaktigt i det europeiska politiska samarbetet. I detta syfte skall presidiet regelbundet informera Europaparlamentet om de utrikespolitiska frågor som övervägs inom ramen för det politiska samarbetet och se till att rimlig hänsyn tas till Europaparlamentets synpunkter. 5. Europeiska gemenskapens yttre politik och den politik som man enats om inom det europeiska politiska samarbetet måste vara förenliga. Presidiet och kommissionen, var och en inom sitt kompetensområde, skall ha ett särskilt ansvar för att en sådan förenlighet eftersträvas och upprätthålls. 6. a) De höga fördragsslutande parterna anser att ett närmare samarbete i frågor om den europeiska säkerheten på ett avgörande sätt skulle bidra till utvecklingen av en europeisk utrikespolitisk identitet. De är beredda att närmare samordna sina ståndpunkter när det gäller politiska och ekonomiska aspekter på säkerheten. b) De höga fördragsslutande parterna är beslutna att upprätthålla de tekniska och industriella förutsättningar som är nödvändiga för deras säkerhet. De skall arbeta för detta både på nationell nivå och, när det är motiverat, inom ramen för behöriga institutioner och organ. c)Bestämmelserna i denna avdelning skall inte hindra ett närmare samarbete på säkerhetsområdet mellan vissa av de höga fördragsslutande parterna inom ramen för Västeuropeiska unionen eller Atlantpakten. 7. a) I internationella institutioner och vid internationella konferenser där de höga fördragsslutande parterna deltar, skall de sträva efter att inta gemensamma ståndpunkter i de ämnen som omfattas av denna avdelning. b) I internationella institutioner och vid internationella konferenser där inte samtliga höga fördragsslutande parter deltar, skall de som deltar fullt ut beakta de ståndpunkter som man enats om inom det europeiska politiska samarbetet. 8. De höga fördragsslutande parterna skall upprätta en politisk dialog med tredje land och regional grupperingar, när de anser att det behövs. 9. De höga fördragsslutande parterna och kommissionen skall genom ömsesidigt bistånd och information bygga ut samarbetet mellan sina representationer som är ackrediterade i tredje land och vid internationella organisationer. 10. a) Ordförandeskapet i det europeiska politiska samarbetet skall innehas av den höga fördragsslutande part som innehar ordförandeskapet i Europeiska gemenskaperns råd. b) Ordföranden skall ansvara för initiativ, för samordning och för att företräda medlemsstaterna gentemot tredje land i fråga om verksamhet inom det europeiska politiska samarbetet. Ordföranden skall vidare ansvara för förvaltningen av det europeiska politiska samarbetets angelägenheter och särskilt för att upprätta tidsplaner för sammanträden samt kalla till och genomföra dessa. c)De politiska direktörerna skall mötas regelbundet i den politiska kommittén för att ge de impulser som behövs, vidmakthålla kontinuiteten i det europeiska politiska samarbetet och förbereda ministrarnas överläggningar. d) Den politiska kommittén eller, om det behövs, ett ministermöte skall sammanträda inom fyrtioåtta timmar om minst tre medlemsstater begär det. e)Den europeiska korrespondentgruppen skall under den politiska kommitténs ledning följa genomförandet av det europeiska politiska samarbetet och studera allmänna organisationsproblem. f)Arbetsgrupper skall sammanträda enligt den politiska kommitténs riktlinjer. g)Ett sekretariat beläget i Bryssel skall biträda presidiet med att förbereda och genomföra arbetet inom det europeiska politiska samarbetet samt i förvaltningsfrågor. Det skall fullgöra sina uppgifter under presidiets ledning. 11. I fråga om immunitet och privilegier skall medlemmarna av det europeiska politiska samarbetets sekretariat behandlas på samma sätt som medlemmar av de höga fördragsslutande parternas diplomatiska beskickningar på samma ort som sekretariatet. 12. Fem år efter det att denna akt har trätt i kraft skall de fördragsslutande parterna pröva om det behövs en revision av avdelning III. AVDELNING IV ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 31 De bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som gäller befogenheterna för Europeiska gemenskapernas domstol och hur dessa befogenheter skall utövas, skall tillämpas endast på föreskrifterna i avdelning II och på artikel 32. De skall tillämpas på dessa föreskrifter under samma förutsättningar som gäller i fråga om föreskrifterna i de nämnda fördragen. Artikel 32 Om inte annat följer av artikel 3.1, avdelning II eller artikel 31 skall ingen av bestämmelserna i denna akt påverka fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna eller de senare fördrag och akter som har ändrat eller kompletterat dessa fördrag. Artikel 33 1. Denna akt skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering. 2. Denna akt träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Artikel 34 Denna akt, upprättad i ett enda original på danska, engelska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska språken, vilka texter på vart och ett av dessa språk är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat denna Europeiska enhetsakt. Pour Sa Majesté le Roi des Belges Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen Leo TINDEMANS; For Hendes Majestæt Danmarks Dronning Uffe ELLEMAN-JENSEN; Für den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland Hans-Dietrich GENSCHER; _i_ to* ¶po__po t** E****iK** **µoKp_t*_* Karolos PAPOULIAS; Por Su Majestad el Rey de España Fernadez ORDONEZ; Pour le Président de la République française Roland DUMAS; Thar ceann Uachtarán na hEireann Peter BARRY; Per il Presidente della Repubblica italiana Giulio ANDREOTTI; Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg Robert GOEBBELS; Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden Hans VAN DEN BROEK; Pelo Presidente da República Portuguesa Pedro PIRES DE MIRANDA; For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland Lynda CHALKER, Som skedde i Luxemburg den sjuttonde februari nittonhundraåttiosex och i Haag den tjugoåttonde februari nittonhundraåttiosex.