Post 6884 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:83 ·
Upphävande av lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) m.m.
Ansvarig myndighet: Kulturdepartementet
Dokument: Prop. 83
Regeringens proposition
1994/95:83
Upphävande av lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria
rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) m.m.Prop.
1994/95:83
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Leif Blomberg
(Kulturdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1994 förutsatt att Sverige blir medlem i Europeiska unionen den 1 januari
1995. De regler i EG-rättsakter som har inkorporerats genom lagen _ artiklarna
1_9 av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom
gemenskapen samt rådets förordning (EEG) nr 312/76 om ändring av vissa
bestämmelser i den förstnämnda EG-förordningen _ blir nämligen direkt gällande i
Sverige vid ett EU-medlemsskap. Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar
i utlänningslagen (1989:529) av redaktionell art med anledning av övergången
från EES till EU.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om upphävande av lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2.lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria
rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall upphöra att gälla vid
utgången av 1994.
Lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden som hänför sig till
den tid under vilken lagen varit i kraft.
2.2 Förslag tilll lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 11 § samt 11 kap. 3 § utlän-
ningslagen (1989:529)[1] skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
I denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse i Sverige och
arbete i Sverige som anställd samt för rätten till asyl här. I lagen anges också
under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur landet.
Lagen skall tillämpas så, att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad
som är nödvändigt i varje enskilt fall.
Av lagen (1992:1317)
om ett europeiskt
ekonomiskt samarbets-
område (EES) och lagen
(1992:1163) om
arbetskraftens fria
rörlighet inom Europeiska
ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES) följer
att särskilda regler
gäller för de utlänningar
som omfattas av
EES-avtalet.
**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1994:515.
2 kap.
11 §
Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas
1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksam-
het som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,
2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan
särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något
annat nordiskt land, eller
3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas
att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverk-
samhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.
Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan
utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.
Regeringen får Regeringen får
föreskriva att föreskriva att
uppehållstillstånd får uppehållstillstånd får
återkallas för de återkallas för de
utlänningar som avses i 1 utlänningar som
kap. omfattas av avtalet
1 § tredje stycket även i om ett europeiskt
andra fall än de som ekonomiskt
anges i första stycket. samarbetsområde (EES)
även i andra fall än de
som anges i första
stycket.
11 kap.
3 §
Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen (1986:223) om motivering av beslut
tillämpas inte beträffande beslut om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd
och arbetstillstånd.
En utlänning som avses En utlänning som
i 1 kap. avses i 2 kap.
1 § tredje stycket har 11 § tredje stycket
dock alltid rätt till har dock alltid rätt till
motivering av ett sådant motivering av ett sådant
beslut om det går honom beslut om det går honom
emot. emot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
3 Gällande ordning
Avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) mellan å ena sidan
Europeiska gemenskaperna (EG) och EG-länderna och å andra sidan EFTA-staterna,
med undantag för Schweiz, trädde i kraft den 1 januari 1994. Avtalet, som
innebär ett deltagande i EG:s inre marknad, bygger på EG-rättens regler om de
s.k. fyra friheterna, dvs. fri rörlighet för varor, personer, tjänster och
kapital. Vidare finns bl.a. en samordnad konkurrenspolitik. Genom EES-avtalet
har därför Sverige förbundit sig att införliva ett stort antal rättsakter inom
EG med den svenska rättsordningen. Dessa rättsakter finns angivna i bilagor till
huvudavtalet. I bilagorna finns också angivna de anpassningar som gjorts i vissa
fall för att en rättsakt, som ju tillkommit inom EG, skall bli tillämplig i
EES-sammanhang. I EES-avtalets artikel 7 föreskrivs att en rättsakt som
motsvarar en EEG-förordning som sådan skall införlivas med den interna
rättsordningen, dvs. inkorporeras, medan en rättsakt som motsvarar ett
EEG-direktiv ger den enskilda staten rätt att välja form och metod för
införlivandet.
På Kulturdepartementets område har frågor om personers rörlighet inom EES
varit föremål för såväl lagstiftning som beslut av regeringen genom för-
ordningar. Genom lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inkorporerades de första nio
artiklarna av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om
arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen samt rådets förordning (EEG) nr
312/76 av den 9 februari 1976 om ändring av vissa bestämmelser i den förstnämnda
EG-förordningen. Genom lagen inkorporerades även EES-avtalets bilaga V i vilken
de anpassningar som gjorts av rättsakterna för EES-situationen finns angivna.
Sedan Schweiz valt att stå utanför EES-samarbetet ändrades vissa anpassningar i
bilagan V (se SFS1993:764). De återstående artiklarna 10_48 av förordning
1612/68 har inte ansetts behöva inkorporeras genom lag utan detta har skett
genom regeringsförordning, se förordningen (1992:1164) om arbetskraftens fria
rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Förordningen har
ändrats en gång till följd av Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94, det s.k.
tilläggspaketet (SFS 1994:635). Likaledes har genom regeringsförordning
inkorporerats kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt
att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda
där, se SFS 1992:1167. Tio stycken EG-direktiv har lett till ändringar i
utlänningslagen (1989:529) och i utlänningsförordningen (1989:547), se närmare
prop. 1991/92:170 Bilaga 10 sid 7f samt SFS 1992:1165_1166.
4 Regeringens överväganden och förslag
Regeringens förslag: Lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) upphävs. I utlänningslagen
(1989:529) görs redaktionella ändringar till följd av övergången från EES till
EU.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i proposition 1994/95:19,
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen, föreslagit riksdagen att godkänna
fördraget om Sveriges anslutning till unionen, slutakten till fördraget samt lag
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Vidare har
regeringen föreslagit riksdagen att anta viss annan lagstiftning med anledning
av ett medlemskap. Den 13 november 1994 skall folkomröstning hållas i Sverige i
frågan om ett svenskt medlemskap i unionen.
Vid ett inträde i Europeiska unionen övertar Sverige bl.a. reglerna i
Romfördraget. Dess artikel 189 stadgar att en EG-förordning skall ha allmän
giltighet och vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat, medan
varje medlemsstat själv avgör hur reglerna i ett direktiv skall genomföras.
Detta innebär att någon särskild författning som inför en EG-förordning i
Sverige inte skall förekomma. EG-domstolen har fastslagit att detta är direkt
felaktigt eftersom tvivel då skulle kunna råda om förordningarnas ursprung och
rättsliga effekt. De inkorporeringsförfattningar som införlivade EES-anpassade
EG-förordningar med svensk rätt med anledning av EES-avtalet bör därför upphävas
vid ett ja i folkomröstningen. För Kulturdepartementets del innebär det att
lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) bör upphävas. Även de regeringsförordningar genom vilka
EG-förordningar införlivats bör upphävas.
Såvitt avser utlänningslagen har till följd av EES-avtalet i 1 kap. 1 §
införts ett tredje stycke som hänvisar till lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES) (EES-lagen) samt till lagen (1992:1163) om
arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med en
erinran om att för utlänningar som omfattas av EES-avtalet gäller särskilda
regler. EES-lagen föreslås bli upphävd i prop. 1994/95:19. Hänvisningen i 1 kap.
1 § tredje stycket bör då tas bort.
Regeringen har getts ett bemyndigande att återkalla uppehållstillstånd för
utlänningar som omfattas av EES-avtalet genom tillägg av ett tredje stycke i 2
kap. 11 §. Stycket hänvisar till 1 kap. 1 § tredje stycket. Likaså har ett nytt
andra stycke tillförts 11 kap. 3 § enligt vilket en utlänning som omfattas av
EES-avtalet alltid har rätt till en motivering av ett beslut om
uppehållstillstånd som går honom emot. Även denna bestämmelse hänvisar till 1
kap. 1 § tredje stycket. Dessa hänvisningar bör justeras.
Vid ett medlemskap i EU kommer Sverige enligt anslutningsakten att frånträda
EFTA-konventionen från och med den 1 januari 1995. Genom anslutningsfördraget
kommer Sverige att bli bundet av EES-avtalet men nu i egenskap av EU-medlem.
Internationella fördrag som ingåtts av gemenskaperna är nämligen bindande för
EG-institutionerna och för medlemsstaterna enligt artikel 228.7 i Romfördraget.
I artikel 5.1 i anslutningsakten anges också att internationella avtal som
gemenskaperna ingått med tredje land är bindande för de nya medlemsstaterna på
de villkor som anges i de grundläggande fördragen och i anslutningsakten.
EG-domstolen har funnit att internationella avtal som EG har ingått är en del av
gemenskapsrätten. Det krävs således från EG-rättslig synpunkt ingen särskild
åtgärd för att EES-avtalet skall bli en del av EG-rätten och därmed direkt
tillämplig rätt i medlemsstaterna i den utsträckning EG-rätten föreskriver.
EES-avtalet har publicerats i Europeiska gemenskapernas tidning (EGT) den 3
januari i år som bilaga till det beslut varigenom rådet och kommissionen
godkände avtalet (EGT nr L 1, 3.1.1994, s. 1). Avtalets huvudbestämmelser och
protokoll kommer således att bli tillämpliga och ha direkt effekt i
EU-medlemsstaten Sverige i den mån de enligt EG-rätten lämpar sig för det.
Sverige kommer som EU-medlem alltjämt att ha en skyldighet att tilllämpa
EES-avtalets regler mot kvarvarande EFTA-länder inom EES. Skulle exempelvis
endast ett nordiskt land komma att vara kvar i EES på EFTA-sidan skall således
principerna om fri rörlighet för personer inom EES fortsätta att gälla även för
detta land. Såvitt avser Norden torde den praktiskt mest betydelsefulla frågan
gälla anhöriga som är tredjelandsmedborgare, dvs. medborgare i en stat utanför
EES-området. De myndigheter som har att tillämpa EES-avtalet inom denna sektor,
främst Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden och Arbetsmarknadsverket, måste
uppmärksamma att EES-avtalet kan komma att ändras genom beslut av EES-kommittén.
Sådana ändringar publiceras i EGT.
De föreslagna lagändringarna tillhör formellt Lagrådets granskningsområde.
Förslagen är emellertid endast formella anpassningar till följd av förslagen i
propositionen 1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Lagrådets
hörande skulle därför sakna betydelse.
Kulturdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994
Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson.
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:83 Upphävande av lagen (1992:1163) om
arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
m.m.