Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:31 Ändring av protokoll 31 till EES-avtalet Prop. 1994/95:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 1994 Ingvar Carlsson Mats Hellström (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) innebär att de deltagande EFTA-länderna i väsentliga avseenden omfattas av EG:s inre marknad. Genom avtalet skapas fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer mellan EG och de EFTA-länder som deltar, samt mellan dessa länder inbördes. Vidare innehåller EES-avtalet bl.a. bestämmelser om samarbete mellan de avtalsslutande parterna på andra områden, såsom forskning och utveckling, miljö, utbildning och socialpolitik. Bestämmelser om samarbetet på dessa områden regleras genom protokoll 31 till EES-avtalet. Gemensamma EES-kommittén har vid möte den 7 juni 1994 och genom skriftligt förfarande den 12 augusti 1994 beslutat om ändringar och tillägg till protokoll 31. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner dessa beslut av Gemensamma EES- kommittén. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3 2 Ärendet och dess beredning............... 4 3 Närmare om Gemensamma EES-kommitténs beslut om ändringar av protokoll 31...... 5 3.1 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 av den 7 juni 1994................... 5 3.1.1 Samarbete inom området in- formationstjänster och informationssäkerhet......... 5 3.1.2 Femte miljöhandlingsprogrammet 6 3.1.3 Utbildningsfrågor ........... 6 3.1.4 Äldreprogram................. 7 3.1.5 Konsumentfrågor.............. 8 3.1.6 Små och medelstora företag... 9 3.1.7 Turism....................... 9 3.1.8 Audiovisuella tjänster....... 9 3.1.9 Förenklade handelsprocedurer. 10 3.1.10 Transport och Mobilitet...... 10 3.1.11 Ikraftträdande............... 11 3.2 Den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11 av den 12 augusti 1994 - EU:s miljöbyrå............................ 11 4 Godkännande av Gemensamma EES- kommitténs beslut om ändringar i protokoll 31....... 12 Bilaga 1 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8/94 av den 7 juni 1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11/94 av den 12 augusti 1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet (svenska texter) Bilaga 2 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8/94 av den 7 juni 1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11/94 av den 12 augusti 1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet (engelska texter) Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 av den 7 juni1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet. 2. godkänner Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11 av den 12augusti 1994 om ändring i protokoll 31 till EES-avtalet. 3. godkänner vad regeringen anfört om samarbetets finansiering. 2 Ärendet och dess beredning Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) innebär att de deltagande EFTA-länderna i väsentliga avseenden omfattas av EG:s inre marknad. Genom avtalet skapas fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer mellan EG och de EFTA-länder som deltar, samt mellan dessa länder inbördes. Vidare innehåller EES-avtalet bl.a. bestämmelser om samarbete mellan de avtalsslutande parterna på andra områden, såsom forskning och utveckling, miljö, utbildnings-, konsument- och socialpolitik. Bestämmelser om samarbete på dessa områden regleras genom protokoll 31 till EES-avtalet. Genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 av den 7 juni 1994 görs ett antal tillägg och ändringar till protokoll 31. Genom beslutet utvidgas samarbetet på bl.a. följande områden: turismsektorn, små- och medelstora företag, MEDIA-programmet, femte miljö-handlingsprogrammet, konsumentfrågor och utbildningsutbyte. Regeringen har genom beslut den 3 mars 1994 godkänt att Gemensamma EES-kommittén, med förbehåll för ratifikation, beslutar om nämnda ändringar i protokoll 31 till EES-avtalet. Genom skriftväxling beslutade Gemensamma EES-kommittén den 12 augusti 1994 att samarbetet inom ramen för protokoll 31 till EES-avtalet skall omfatta även den europeiska miljöbyrån (beslut 11/94). Regeringen har genom beslut den 11 augusti 1994 godkänt att Gemensamma EES-kommittén, med förbehåll för ratifikation, beslutar om nämnda ändring i protokoll 31 till EES-avtalet. Besluten avses träda i kraft den 1 november under förutsättning att alla anmälningar gjorts till Gemensamma EES-kommittén om att de konstitutionella kraven uppfyllts. Om alla anmälningar inte har gjorts före denna dag, träder besluten i kraft den första dagen i den andra månaden efter den sista anmälan. När det gäller samarbetets finansiering gäller följande. Det svenska deltagandet avses finansieras inom ramen för anslagna sektorsmedel. I de fall anslag saknas avser regeringen att återkomma till riksdagen med begäran om anslag och förslag till finansiering inom berörda sektorer. Diskussioner och samråd om det programsamarbete som nu föreslås har ägt rum inom ramen för de referensgrupper med företrädare för myndigheter och organisationer som upprättats inom regeringskansliet. Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 och 11 har fogats till denna proposition i svensk och engelsk text som bilagorna 1 och 2. De rättsakter som det hänvisas till i besluten finns publicerade i EES-supplementet till EGT. 3 Närmare om Gemensamma EES-kommitténs beslut om ändringar av protokoll 31 3.1 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 av den 7 juni 1994 Den 7 juni 1994 fattade Gemensamma EES-kommittén beslut om att göra ett antal ändringar i protokoll 31 till EES-avtalet. Ändringarna avser informationssektorn, miljö, utbildningsfrågor, äldreprogram, konsument- frågor, små och medelstora företag, turism, audiovisuella tjänster, förenklade handelsprocedurer samt forskningsprogrammet transport och mobilitet. 3.1.1Samarbete inom området informationstjänster och informationssäkerhet Inom området bedrivs för närvarande tre olika program som omfattas av EES-avtalet. Ett program avser spridning av information om innovationer, det s.k. SPRINT-programmet. SPRINT (Strategic programme for innovation and technology transfer) skall främja finansiering av innovation, teknisk samverkan mellan företag inom gemenskapen särskilt med inriktning på små och medelstora företag, spridning av ny teknik samt samordning av medlemsländernas innovationspolicy. Programmet inleddes år 1989 och skall enligt nu gällande beslut pågå t.o.m. år 1994. Fortsatt verksamhet väntas komma att ingå i EU:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Ett annat program avser etablerandet av en intern marknad för informationstjänster, det s.k. IMPACT-programmet. I IMPACT (Informationmarket policy actions) ingår åtgärder i syfte att förbättra förståelsen för den interna marknaden för informationstjänster, övervinna rättsliga och administrativa hinder, öka användarvänligheten och att stödja strategiska informationsinitiativ. Programmet inleddes år 1991 och skall enligt nu gällande beslut pågå t.o.m. år 1995. Det tredje programmet är inriktat på frågor som rör informa- tionssystemens säkerhet, det s.k. INFOSEC-programmet (Security of information systems). Inom ramen för INFOSEC bedrivs utredningar i syfte att identifiera gemensamma behov av riktlinjer, modeller och metoder för ökad säkerhet i informationssystemen. Programmets första fas omfattade åren 1992 och 1993. Under år 1994 väntas förslag från kommissionen om en ny mera åtgärdsinriktad fas omfattande en period om 4 - 5 år. Riksdagen har till samarbete avseende informationstjänser inom ramen för EES-avtalet för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag på 11 000 000 kr (prop. 1993/94:100 bil. 8, bet. 1993/94:FiU9, rskr. 1993/94:237). Genom ändringarna i protokoll 31 artikel 2 punkterna 1 - 5 anges de närmare villkoren och formerna för samarbetet i ovan nämnda program. 3.1.2Femte miljöhandlingsprogrammet Inför Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED) år 1992 i Rio de Janeiro utarbetade EG-kommissionen en rapport, det s.k. femte miljöhandlingsprogrammet "Mot en hållbar utveckling". Rådet kunde den 1 februari 1993 anta en resolution, 399 Y 0517, vari det uttrycker sitt stöd till programmet. Det femte miljöhandlingsprogrammet avser perioden fram till sekelskiftet och innehåller en rad rekommendationer vad gäller EG:s miljöarbete i framtiden. Programmet innehåller rekommendationer riktade såväl till regeringar, myndigheter, industri och allmänhet. Integrering av miljöhänsyn i sektorspolitik betonas. Speciellt viktiga sektorer anges vara industri, energi, transporter, jordbruk och turism. Vidare skall speciell uppmärksamhet ägnas åt klimatfrågor, försurning, bevarande av den biologiska mångfalden, vattenfrågor, kustzonsförvaltning, avfallsfrågor samt industriolyckor och kärnsäkerhet. I programmet betonas att man bör eftersträva att bredda de miljö- politiska instrumenten i framtiden och man lyfter fram frågor som rör miljödata, forskning, planeringsekonomiska styrmedel, utbildning och finansiella styrmedel samt kontroll av efterlevnaden av redan fattade EG-beslut. Ett särskilt avsnitt ägnas åt EG:s roll i det vidare internationella miljöarbetet inte minst vad gäller samarbetet gentemot Central- och Östeuropa samt UNCED. Regeringen har dels i skrivelse 1992/93:19, dels i proposition 1993/94:111 redogjort för sin syn på uppföljningen av UNCED-konferensen. Den stämmer i långa stycken väl överens med det femte miljöhandlingsprogrammet. Genom ett tillägg till protokoll 31 artikel 3 punkt 1 anges formerna för EFTA-staternas deltagande i 5:e miljöhandlingsprogrammet. 3.1.3Utbildningsfrågor EG:s nätverk för utbildningsinformation, Eurydice och Arion, ett studiebesöksprogram för experter inom utbildningsområdet, har sin utgångspunkt i den resolution som EG-ländernas utbildningsministrar antog år 1976 om gemensamma åtgärder på utbildningsområdet. Arion inrättades år 1978 och Eurydice år 1980. Sedan den 1 januari 1994 medverkar Sverige i dessa verksamheter. Eurydice ger information om utbildningspolitik och utbildningssystem i de enskilda medlemsländerna samt om EG:s politik och åtgärder på utbildnings- och ungdomsområdet. Målgruppen är i första hand beslutsfattare i medlemsländerna och EU:s institutioner. Nätverket består efter de fem EFTA-ländernas tillträde av 21 enheter: en eller fler nationella enheter i varje medlemsland och en samordnande enhet i Bryssel. I Sverige, liksom i flertalet andra länder, är Eurydice- enheten placerad inom Utbildningsdepartementet. Enhetsansvariga träffas för samråd i styrgruppsmöten två gånger om året med EG-kommissionen som ordförande. Inom ramen för Arion anordnas studiebesök under en vecka varje år på skolor, myndigheter m.m. i något av medlemsländerna. Beslut om besöksprogram, som varje år behandlar ett visst antal teman, och om antagningen av deltagare fattas av det samordnande Arion-organet i Bonn efter förslag av medlemsländerna. Medlemsländerna svarar också för planering och genomförande av studiebesöken. För medverkan i Eurydice-Arion betalar Sverige innevarande år en avgift om 2 226 400 kr. Del av dessa medel återförs till Sverige i form av bl.a. projektstöd och stipendier. I artiklarna 126 och 127 i Romfördraget finns informations- och erfarenhetsutbyte i utbildningsfrågor inskrivet som ett samarbetsområde för gemenskapen. Enligt EG-kommissionens förslag i december 1993 skall Eurydice och Arion utgöra en del av Socratesprogrammet, det nya åtgärdsprogram som inrättas för skola och högre utbildning. Beträffande själva verksamheten föreslås inga förändringar för Arions del; däremot avses Eurydice få ökade uppgifter. Under förutsättning att EG:s institutioner fattar alla nödvändiga beslut innevarande år, startar Socratesprogrammet den 1 januari 1995. Sveriges medverkan i Socratesprogrammet omfattas av EES-avtalet. Genom tillägg till artikel 4 punkt 5 klarläggs att EFTA-ländernas rätt att delta i alla de olika EG-aktiviteter som avser utbyte av utbildningsinformation omfattar fullt deltagande i Eurydice och Arion. 3.1.4Äldreprogram EU:s ministerråd beslutade den 26 november 1990 (91/49/EEG) om ett treårigt Äldreprogram 1991-1993. Rådet beslutade samtidigt att utse året 1993 som Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna. Den 24 juni 1992 beslutade rådet närmare om hur året skulle organiseras. Tyngdpunkten i arbetet har legat på utbyte av kunskaper, idéer och erfarenheter. Syftet har varit att uppmärksamma den sociala dimensionen av Europasamarbetet samt att belysa de äldres positiva bidrag i samhället, stärka solidariteten mellan generationerna och öka medvetenheten om den utmaning för samhället som en åldrande befolkning innebär. Arbetet har organiserats genom olika kommittér t.ex. Advisory Committee on Older People, EC Observatory on Older People, Networks etc. EFTA-ländernas deltagande i Äldreprogrammet skrevs in i EES-avtalet. Med stöd av detta inbjöd kommissionen EFTA-länderna i juli 1992 att följa arbetet som observatörer i Advisory Committee. I samband med avslutningen av EU:s första äldreprogram 1991-1993 och av Europeiska äldreåret 1993, gjordes ett tillägg i EES-avtalet, protokoll 31, artikel 5 punkt 3, fotnot 1. Tillägget bekräftar att EFTA-länderna under år 1994 skall bidra till de administrativa kostnaderna för uppföljningen av gemenskapens aktioner för äldre, vilka täcks av budgetlinjen B-34104, "measures for elderly persons". Sveriges andel uppgår till 119 903 ecu. Beloppet finns upptaget i budgeten för 1993/94 under Socialdepartementets anslag A2. Utredningar, utveck- ling, samverkan m.m. (ramanslag), Utvärdering av Europeiska äldreåret 1993. Under år 1994 utarbetar EG-kommissionen förslag till nytt äldreprogram för åren 1995-1999. Sverige och övriga EFTA-länder i EES deltar i planeringen. Sveriges del av kostnaderna för äldreprogrammets första år beräknas uppgår till ca 1 220 000 svenska kronor. 3.1.5Konsumentfrågor Romfördraget innehöll ursprungligen ingen uttrycklig bestämmelse om en gemensam konsumentpolitik. En sådan har ändock fortlöpande utvecklats. I och med ikraftträdandet av Maastrichtfördraget får konsumentpolitiska insatser på gemenskapsnivå stöd i en särskild artikel, 129a, i Romfördraget. Målen för konsumentpolitiken inom EG/EU har sedan mitten av 1970-talet angivits i olika handlingsprogram. EG:s första kon- sumentpolitiska program antogs år 1975. År 1990 antogs det första treårsprogrammet för åren 1990-1992. Den ändring i EES-avtalet som nu föreslås innebär att man uppdaterar det konsumentpolitiska program, det så kallade "treårsprogrammet", kring vilket parterna skall samarbeta. I ursprungsavtalet hänvisas till kommissionens första treårsprogram. Genom rådets resolution den 13 juli 1992 om framtida prioriteringar för utvecklandet av konsumentskyddet (392 Y 0723, OJ NO C 186, 23.7.1992) inbjöds kommissionen att utarbeta ett andra treårsprogram för åren 1993-1995. Detta program antogs i juli 1993 av kommissionen (593 DC 0378). Ändringar i protokoll 31 artikel 6 innebär en hänvisning till rådets ovannämnda resolution och det andra treårsprogrammet. I det andra treårsprogrammet framhölls att syftet inte är att samman- ställa en uttömmande förteckning över nödvändiga, önskvärda eller möjliga åtgärder inom konsumentskyddsområdet. Kommissionen anför i stället att en realistisk hållning kräver att ambitionerna begränsas till ett antal prioriteringar. Handlingsprogrammets prioriteringar omfattar bl.a. konsumentinformation, förbättrat samråd med EU:s konsumentråd, tillgång till domstolsprövning samt finansiella tjänster. Programmet pekar också på att det finns ett nära samband mellan konsumentpolitik och miljöpolitik. I artikel 6 i protokoll 31 återfinns regleringarna av denna ändring. Ändringarna beräknas inte innebära några kostnadsökningar under innevarande budgetår. 3.1.6Små och medelstora företag Genom beslut den 14 juni 1993 antog EU-rådet ett reviderat flerårigt aktionsprogram för små och medelstora företag (93/379/EEG). Program- met syftar allmänt till att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft och att öka möjligheterna för dessa företag att tillgodo- göra sig fördelarna med den inre marknaden. För programmet, som löper t.o.m. år 1996, har anslagits drygt 30 miljoner ecu per år. Den svenska delen omfattar 4,6 miljoner kronor för år 1994 som belastar NUTEK:s anslag för små och medelstora företag. I ett tillägg till EES-avtalets protokoll 31, artikel 7, har former och villkor för EFTA-ländernas medverkan i bl.a. ovannämnda program specificerats. EFTA-länderna har nu rätt att delta i de kommittéer som bistår kommissionen vid genomförandet av aktionsprogrammet. 3.1.7Turism Rådet beslutade den 13 juli 1992 om gemenskapens handlingsplan för stöd till turismen (92/421/EEG). Handlingsplanen syftar till att gynna turismen inom gemenskapen och omfattar åtgärder inom ett antal områden såsom kunskapsutveckling, kulturturism, spridning av semesterperioder,transnationella åtgärder, turisten som konsument, turismen och miljön, landsbygdsturism, social turism och ungdomsturism. Handlingsplanen löper under tre år med en sammanlagd budget på 18 miljoner ecu.Sveriges avgift för år 1994 på ca 1,6 miljoner kronor (177 517 ecu) belastar anslaget Styrelsen för Sverigebilden. För år 1995 är avgiften beräknad till ca 2,4 miljoner kronor (262 712 ecu). EES-avtalet anger turisms områden där parterna skall stärka och bredda samarbetet. Genom ett tillägg till avtalets protokoll 31, artikel 8, regleras EFTA-ländernas delta- gande i handlingsplanens program. 3.1.8Audiovisuella tjänster EU-programmet MEDIA 95 (Measures to Encourage the Development of the Industry of Audiovisual Production/Mesures pour Encourager le Dévelopment de l'Industrie Audiovisuelle) grundas på rådsbeslutet den 21 december 1990 om en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (EEG) nr 685/90. Bakgrunden till satsningen är den europeiska film- och TV-produktionens svaga ställning både i Europa och i konkurrensen på världsmarknaden. Programmet avsågs ursprungligen löpa t.o.m. år 1995 men mycket tyder nu på att det kommer att förlängas ytterligare några år. MEDIA 95 består av ett tjugotal delprogram som på olika sätt avses stärka sektorn. Syftet anges vara att skapa ett europeiskt audiovisuellt utrymme, att åstadkomma professionella "synergier", att mobilisera startkapital, att balansera marknadskrafterna samt, slutligen, att främja samverkan mellan olika medier i Europa, allt för att stärka den europeiska programindustrins konkurrenskraft. Som exempel på de stödinsatser som ryms inom MEDIA 95 kan nämnas åtgärder för att förbättra distributionen av europeiska produktioner, utveckling av nya finasieringsformer, ny teknologi (bl.a. för versionering) samt särskilda utbildningspaket. Ursprungligen uppgick budgeten till ca 200 miljoner ecu fördelade över femårsperioden. Denna ram har sedermera vidgats, bl.a. till följd av att EFTA-länderna fr.o.m. år 1992 fått möjlighet att delta i programmet. Sverige har deltagit fr.o.m. år 1993. Det årliga bidraget uppgår till ca 1,4 miljoner ecu. Samarbetet grundades år 1993 på ett bilateralt avtal. Fr.o.m. år 1994 regleras samarbetet genom EES-avtalets protokoll 31, artikel 9. Genom tillägg till protokoll 31, artikel 9 utvecklas samarbetet på detta område. 3.1.9Förenklade handelsprocedurer TEDIS-programmet (Trade Electronic Data Interchange System), rådsbeslut 87/499/EEC, 89/241/EEC, syftar till att koordinera och stimulera användningen av elektronisk datautväxling i Europa inom industrin, handeln och administrationerna. För att uppnå detta önskar man koordinera existerande dataprojekt, söka lösningar på legala problem och bistå framför allt små och medelstora företag. EFTA-länderna anslöt till programmet år 1990. Avtalet mellan Sverige och EG om Sveriges anslutning godkändes av regeringen den 25 januari 1990. Kostnaden för den första två-års perioden uppgick till 5,3 miljoner ecu. Programmet förlängdes år 1991 ytterligare tre år (25 miljoner ecu) för samtliga EFTA-länder och EG-medlemsländer, rådsbeslut 1991/385/EEC. Alla projekten är inte slutförda ännu, men EG-kommissionen beräknar avsluta TEDIS-programmet under första halvåret 1995. Sverige bidrag till TEDIS kanaliseras via vårt allmänna bidrag till EFTA:s budget innan EES-avtalets ikraftträdande, därefter bidrar varje EES-land direkt till kommissionen i enlighet med föreslagna tillägg till protokoll 31, artikel 11. År 1993 kostade deltagandet för Sveriges del drygt 240.000 ecu. Genom tillägg till Protokoll 31, artikel 11 inarbetas de tre ovan nämnda rådsbesluten. 3.1.10 Transport och Mobilitet EU:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling planeras inrymma ett nytt särprogram för transportforskning "Transport and Mobility". Budgeten beräknas bli 240 miljoner ecu under fyra år. Forskningen inom transportprog- rammet beräknas emellertid kunna komma i gång tidigast i slutet av år 1995. EU har därför avsatt medel för ett överbryggande program som främst omfattar vissa förstudier. Överbyggningsprogrammet innefattar även viss strategisk forskning avseende databaser och scenarier, strategiska modeller och bedömningar samt samhällsekonomiska analyser för ny transportinfrastruktur. Sverige deltar genom EES-avtalet i finansieringen av överbyggnadsprogrammet för transportforskning. Ansvarig svensk myndighet är Kommunikationsforskningsberedningen. Genom tillägg till artikel 12 i EES-avtalets protokoll 31 regleras svenskt deltagande i programmet. 3.1.11 Ikraftträdande Beslut nr 8 av den 7 juni 1994 träder i kraft den 1 november 1994 under förutsättning att alla anmälningar gjorts till den gemensamma EES-kommittén om att de konstitutionella kraven uppfyllts. Om inte samtliga anmälningar gjorts före denna dag, träder beslutet i kraft den första dagen i den andra månaden efter den sista anmälningen. 3.2 Den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11 av den 12 augusti 1994 - EU:s miljöbyrå Den 12 augusti fattade den gemensamma EES-kommittén beslut om att inkludera EU:s miljöbyrå i protokoll 31 till EES-avtalet. Den europeiska miljöbyrån, beslutad i rådets förordning (EEG) nr 1210/90 den 7 maj 1990, har nyligen inrättats i Köpenhamn. Byrån har viktiga uppgifter när det gäller miljöövervakning syftande till beskrivning och analys av miljötillståndet på såväl lokal, regional som global nivå. Byrån skall enligt sina direktiv bl.a. göra sammanställningar och utvärderingar av miljötillståndet i Europa på grundval av de enskilda ländernas rapportering. En stor del av arbetet kommer att röra standardisering, metodfrågor och utvecklingsarbete rörande övervakning. Det är troligt att stora delar av det miljöövervakningsarbete i Europa som i dag drivs under olika huvudmän, inklusive vissa konventioner, successivt kommer att föras in under miljöbyrån. Svensk inbetalning till miljöbyrån uppgår till 2 096 285 kronor för budgetåret 94/95 vilket belastar Miljö- och naturresursdepartementets anslag A.13. Genom tillägg till protokoll 31 artikel 3 punkt 2 får Sverige möjlighet att delta i miljöbyråns verksamhet. Beslut nr 11 träder i kraft den 1 november 1994 under förutsättning att alla anmälningar har gjorts till den gemensamma EES-kommittén om att de konstitutionella kraven uppfyllts. Om inte samtliga anmälningar gjorts före denna dag, träder beslutet i kraft den första dagen i den andra månaden efter den sista anmälningen. 4 Godkännande av Gemensamma EES- kommitténs beslut om ändringar i protokoll 31 Regeringens förslag: Riksdagen godkänner den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 och 11 om ändring i protokoll 31. Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till finansiering av samarbetet i de delar där samarbetet ännu inte finansierats. Skälen för regeringens förslag: Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av utvecklingen i vår europeiska omvärld. Genom avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet fick Sverige del i den integrationsprocess som varit så påtaglig i efterkrigstidens Europa och som sedan mitten av 1980-talet fördjupats och breddats. Integrationsprocessen kommer att fortsätta. Utrikeshandeln utvecklas, de internationella kapitalströmmarna växer, direktinvesteringarna liksaså. Arbetskraftens rörlighet ökar, liksom företagens. Det ökade utbytet mellan länderna blir en grundläggande förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Det är emellertid inte bara den fria rörligheten som är viktig för svenskt vidkommande. Genom programsamarbete och gemensam politik på en rad områden har EG vidgat gemenskapens intresse och ansvar. Det är av stor betydelse för svensk del att EFTA-länderna inom ramen för EES kan medverka i stora delar av dessa politikområden. Miljöfrågorna är i dag till stor del gränsöverskridande och kräver gemensamma lösningar. Det är vidare avgörande att Sverige kan vara med och påverka utformningen av den framtida miljöpolitiken inom EES-området. EU:s forskning och utvecklingsprogram erbjuder goda möjligheter för företag, forskare och enskilda. Det är viktigt för utvecklingen inom forskning och industri i Sverige att vi fullt ut kan medverka i dessa program. Av betydelse för svenska små och medelstora företag är också att dessa kan utnyttja de möjligheter som erbjuds inom EU:s program på detta område. Utbildningsutbytet inom EU medverkar till att vidga de internationella perspektiven för olika grupper av studenter, lärare och skolelever. Även andra samarbetsprogram t.ex. inom turism och det audiovisuella området är viktiga för att stärka den europiska identiteten. EES-avtalet innehåller för närvarande rättsakter antagna av EG t.o.m. den 31 juli 1991. Samarbetet inom EU förändras ständigt och nya rättsakter och program tillförs. Genom EES-kommitténs beslut 7/94 och 12/94 har komplettering av rättsakter antagna mellan den 1 augusti 1991 och den 31 december 1993 gjorts. Inom de s.k. angränsande områdena har stora förändringar skett inom gemenskapen efter EES-avtalets undertecknande. De nu aktuella ändringarna innebär att protokoll 31 i EES-avtalet bättre skall motsvara gemenskapens omfattande programsamarbete. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 8 och 11 om ändring i protokoll 31. Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till finansiering av samarbetet i de delar där samarbetet ännu inte finansierats. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande:statsrådet Mats Hellström Regeringen beslutar propositionen 1994/95:31 Ändring av protokoll 31 till EES-avtalet.