Post 6875 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:92 ·
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 92
Prop.
1994/95:92Regeringens proposition
1994/95:92
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att tidpunkten för redovisning och betalning av
inkomstskatter och avgifter tidigareläggs från den 18 till den 10 i den
uppbördsmånad då betalning skall ske. I januari får betalning i stället ske
senast den 15. Den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av
punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till
den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut.
Vidare föreslås att reglerna om skatteavdrag och betalning av arbets-
givaravgifter förtydligas så att det av reglerna framgår att de gäller även vid
förskottsbetalning av lön.
Dessutom föreslås ändringar i reglerna om schablonberäkning av preliminär
F-skatt och särskild A-skatt. Uttaget av sådan skatt skall normalt vara 110 % av
den senast debiterade slutliga skatten.
I propositionen föreslås slutligen några smärre justeringar dels i
uppbördslagen, dels i utsökningsbalkens bestämmelser om förrättningskostnader
m.m., dels i bestämmelserna om utbetalning av kommunalskattemedel vid ändring i
kommunindelningen.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. De nya
reglerna för betalning av inkomstskatter och avgifter föreslås dock bli
tillämpliga först fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995 och den
nya regeln om redovisning och betalning av vissa punktskatter först fr.o.m. den
1 juli 1995.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ............................... 4
2 Lagtext ................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter för arbetsgivare ........... 19
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .......... 20
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl. ................................................ 23
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter .............. 24
2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ....... 25
2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334) ............................................ 27
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om
utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i
rikets indelning i kommuner, landsting och
församlingar ......................................... 29
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ... 30
3 Ärendet och dess beredning ................................ 31
4 Redovisning och betalning av skatter och avgifter ......... 33
4.1 Nuvarande ordning .................................... 33
4.2 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets
översyn av statliga betalningstidpunkter ............. 35
4.3 Skattebetalningsutredningens förslag om ett
skattekontosystem .................................... 37
4.4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av
inkomstskatt och avgifter ............................ 38
4.5 Ny tidpunkt för redovisning och betalning av vissa
punktskatter ......................................... 44
4.6 Debitering av preliminär skatt ....................... 46
5 Förskottsbetalning av lön ................................. 47
6 Övriga uppbördsfrågor ..................................... 50
6.1 Skatteavdrag från engångsbelopp avseende ersättning
för förlorad arbetsinkomst m.m. ....................... 50
6.2 Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd m.m. .... 51
7 Vissa avgiftsfrågor ....................................... 52
7.1 Befrielse från vissa avgifter vid
kronofogdemyndigheterna ............................... 52
7.2 Grundavgift i införselmål ............................ 54
7.3 Verkan av att skuldsanering inletts .................. 54
8 Utbetalning av skatt vid ändring i kommunindelningen ...... 55
9 Ekonomiska konsekvenser ................................... 56
9.1 Ränteeffekter för staten ............................. 56
9.2 Budgeteffekter ....................................... 58
9.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga ....... 59
9.4 Konsekvenser för skatteförvaltningen ................. 60
10 Författningskommentar ..................................... 60
10.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) ........................................... 60
10.2 Förslaget till till lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 65
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ....... 65
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. ....................................... 66
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter ........... 66
10.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken ..... 66
10.7 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334) ........................................... 67
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417)
om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring
i rikets indelning i kommuner, landsting och
församlingar ......................................... 67
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ... 68
Bilaga 1 Sammanfattning av Skattebetalningsutredningens
delbetänkande ....................................... 69
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna .................. 73
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ......................... 74
Bilaga 4 Lagrådets yttrande .................................. 99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober
1994 .........................................................100
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter för
arbetsgivare,
3. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
4. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
6. lag om ändring i utsökningsbalken,
7. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
8. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt
vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar,
9. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6 och 7 §§, 13 § 1 mom., 26 §, 27 § 3 mom.,
28, 31, 32, 36 och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom., 45 § 2 mom., 52 §, 54 § 1
mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som
saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte
betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär
A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för
sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar.
Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan
ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under
inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som
utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i 3. ersättning, som avses
annan form än livränta i 32 § 1 mom. första
lämnas på grund av sjuk- stycket e och g samt
eller olycks- tredje stycket
fallsförsäkring, tagen i kommunalskattelagen
samband med tjänst, (1928:370),
4. inkomst som avses i 4. inkomst som avses i
punkt 12 av punkt 12 av
anvisningarna till 32 § anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen kommunalskattelagen,
(1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed
jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren
har en A-skattesedel har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt på preliminär skatt skall
skall preliminär A- preliminär A-skatt, med
skatt, med de undantag de undantag som
som föreskrivs i 10 §, föreskrivs i 10 §, betalas
betalas för sådan ränta för sådan ränta och
och utdelning som lämnas utdelning som lämnas i
i pengar och för vilken pengar och för vilken
kontrolluppgift skall kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning lämnas med tillämpning av
av bestämmelserna i 3 bestämmelserna i 3 kap.
kap. 22, 23 eller 27 § 22, 23 eller 27 § lagen
lagen (1990:325) om (1990:325) om
självdeklaration och självdeklaration och
kontrolluppgifter. Det- kontrolluppgifter. Det-
samma gäller i fråga om samma gäller i fråga om
dagpenning från arbets- dagpenning från
löshetskassa, korttids- arbetslöshetskassa, kon-
studiestöd eller tant arbetsmarknadsstöd,
särskilt vuxenstudie- korttidsstudiestöd eller
stöd. särskilt vuxenstudiestöd.
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller
40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller
40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som
utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda
skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, ex-
empelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven
procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss
ränta eller utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig
också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för
förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet,
om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för
fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas
antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller
enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas
med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.
4 §
2 m o m.3 För inkomst 2 m o m. För inkomst som
som avses i första, avses i första, andra och
andra och femte femte styckena i punkt
styckena i punkt 12 av 12 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), med undantag
(1928:370), med för vårdbidrag enligt
undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om
enligt lagen (1962:381) allmän försäkring, skall
om allmän försäkring, avdrag för preliminär
skall avdrag för preli- A-skatt göras med ledning
minär A-skatt göras med av särskilda
ledning av särskilda skattetabeller. Detta
skattetabeller. Detta gäller också i fråga om
gäller också i fråga om skatteavdrag från dag-
skatteavdrag från dag- penning från arbets-
penning från arbets- löshetskassa och kontant
löshetskassa. arbetsmarknadsstöd.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i
första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller
95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den
sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som
sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall
grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under
beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §.
6 §4
Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst
uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och
den tidsperiod som är i fråga.
För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som tjänats in
under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära A-skatten beräknas
på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av
vad som anges i skattetabellen för dagsinkomst.
Är inkomsten annan än Är inkomsten annan än
sådan, som avses i 4 § 4 sådan, som avses i 4 § 4
mom., skall gälla att, mom., skall gälla att, om
om inkomsten avser inkomsten avser annan
annan tidsperiod än som tidsperiod än som är upp-
är upptagen i tagen i skattetabellen,
skattetabellen, först först uträknas hur mycket
uträknas hur mycket av av inkomsten som belöper
inkomsten som belöper på på en i tabellen upptagen
en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en
tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten
veckas längd. Skatten beräknas därefter med
beräknas därefter med utgångspunkt från det
utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle
skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av
utgå för sådan del inkomsten, och efter för-
av inkomsten, och efter hållandet mellan, å ena
förhållandet mellan, å sidan, längden av den
ena sidan, längden av tidsperiod den uppburna
den tidsperiod den upp- inkomsten avser och, å
burna inkomsten avser andra sidan, den i
och, å andra sidan, den tabellen angivna
i tabellen angivna tidsperiodens längd.
tidsperiodens längd. Uppbärs vid arbete
inkomst för en kortare
tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt
inte utgå mer än en gång i
veckan. Därvid skall de
under samma vecka
uppburna inkomstbeloppen
sammanräknas och anses på
en gång utbetalda.
Uppbärs vid arbete
inkomst för en kortare
tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt
inte utgå mer än en gång
i veckan. Därvid skall
de under samma vecka
uppburna inkomstbeloppen
sammanräknas och anses
på en gång utbetalda.
6 a §
Om inkomst uppbärs i
form av förskott, utgår
preliminär A-skatt med så
stor del av den
sammanlagda skatten för
hela inkomsten som det
uppburna beloppet utgör
av hela inkomsten.
Om hela inkomsten
inte är känd då förskott
uppbärs, utgår preliminär
A-skatt enligt 6 § som om
förskottet utgör hela
inkomsten för den
tidsperiod som är i fråga.
När resterande belopp
uppbärs utgår preliminär
A-skatt med återstående
del av den sammanlagda
skatten för hela
inkomsten.
7 §5
För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser
bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen
skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i
fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av
arbete.
Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med
inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall
preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med
beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom.
För inkomst som avses i För inkomst som avses i
3 § 2 mom. tredje 3 § 2 mom. tredje stycket
stycket skall preliminär första meningen skall
skatt utgå med 25 preliminär skatt utgå med
procent av inkomsten. 25 procent av inkomsten.
Preliminär skatt på Preliminär skatt på ränta
ränat eller utdelning på eller utdelning på
utländska värdepapper utländska värdepapper
skall utgå med så stort skall utgå med så stort
belopp att det belopp att det tillsam-
tillsammans med den mans med den skatt som
skatt som innehållits i innehållits i utlandet
utlandet uppgår till 25 uppgår till 25 procent av
procent av räntan eller räntan eller utdelningen.
utdelningen.
Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor.
Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i
vissa fall framgår av 3 § 2 mom.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.
13 §
1 mom.6 Preliminär 1 mom. Preliminär
F-skatt skall tas ut F-skatt skall tas ut med
med ett belopp motsva- ett belopp motsvarande
rande 105 procent av 110 procent av den skatt
den skatt enligt 3 mom. enligt 3 mom. som har
som har bestämts för den bestämts för den
skattskyldige vid den skattskyldige vid den
årliga debiteringen året årliga debiteringen året
före inkomståret. Un- före inkomståret. Un-
derstiger denna skatt derstiger denna skatt
den ursprungligen den ursprungligen
debiterade F-skatten debiterade F-skatten tas
tas preliminär F-skatt preliminär F-skatt ut med
ut med 100 procent. 105 procent.
Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre belopp
än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär F-skatt
skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars
särskilda omständigheter föreligger.
Vid beräkning av preliminär F-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till
preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala.
26 §7
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post.
Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal
uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall
betalas.
Preliminär F-skatt Preliminär F-skatt och
och särskild A-skatt särskild A-skatt skall
skall betalas med lika betalas med lika stora
stora belopp senast den belopp senast den 10 i
18 i varje uppbördsmånad varje uppbördsmånad under
under uppbördsåret uppbördsåret eller, vid
eller, vid debitering debitering under
under inkomståret, i var inkomståret, i var och en
och en av de uppbörds- av de uppbördsmånader som
månader som återstår återstår efter utgången av
efter utgången av den den månad då skatten
månad då skatten debi- debiteras. I
teras. uppbördsmånaden januari får
betalning i stället ske
senast den 15. Om
skatten debiteras efter
den 20 i en månad skall
den betalas med lika
stora belopp i var och
en av de uppbördsmånader
som återstår efter utgången
av månaden efter den månad
då skatten debiteras.
Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs
inte.
27 §
3 m o m.8 Överstiger 3 m o m. Överstiger
skattskyldigs slutliga skattskyldigs slutliga
skatt, efter avdrag för skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående överskjutande ingående
mervärdesskatt, den mervärdesskatt, den
preliminära skatt som preliminära skatt som han
han har betalat senast har betalat senast den
den 18 februari året 10 februari året efter
efter inkomståret och inkomståret och vad som
vad som skall skall gottskrivas honom
gottskrivas honom enligt 2 mom. första
enligt 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller 6
stycket 1, 2, 5 eller 6 eller andra stycket
eller andra stycket samma moment, skall den
samma moment, skall den skattskyldige betala en
skattskyldige betala en avgift (kvar-
avgift skatteavgift) på det
(kvarskatteavgift) på överskjutande beloppet.
det överskjutande Kvarskatteavgift tas ut
beloppet. med en procentsats
Kvarskatteavgift tas ut motsvarande 20 procent
med en procentsats mot- av den statslåneränta som
svarande 20 procent av gällde vid utgången av
den statslåneränta som november inkomståret på
gällde vid utgången av det överskjutande belop-
november inkomståret på pet till den del det har
det överskjutande belop- täckts av preliminär skatt
pet till den del det som har betalats senast
har täckts av preliminär den 3 maj året efter
skatt som har betalats inkomståret och med en
senast den 3 maj året procentsats motsvarande
efter inkomståret och 125 procent av stats-
med en procentsats låneräntan på resterande
motsvarande 125 procent del. Om den slutliga
av statslåneräntan på skatten debiteras senast
resterande del. Om den den 31 augusti året efter
slutliga skatten inkomståret och hela den
debiteras senast den 31 kvarstående skatten
augusti året efter betalas senast den 18
inkomståret och hela den september samma år, tas
kvarstående skatten dock kvarskatteavgift på
betalas senast den 18 den resterande delen ut
september samma år, tas med en procentsats
dock kvarskatteavgift på motsvarande 60 procent
den resterande delen ut av statslåneräntan. Pro-
med en procentsats centsatserna bestäms till
motsvarande 60 procent tal med högst en decimal.
av statslåneräntan. Pro- Om särskild beräkning i
centsatserna bestäms vissa fall föreskrivs i 4
till tal med högst en mom.
decimal. Om särskild
beräkning i vissa fall
föreskrivs i 4 mom.
Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om
beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den
slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den
del det uppgår till högst 20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj året
efter inkomståret.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms
därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall
tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.
28 §
Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.
Kvarstående skatt Kvarstående skatt
skall betalas senast skall betalas senast den
den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april
april året efter året efter taxeringsåret.
taxeringsåret.
31 §9
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt
debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för
debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan
skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.
Tillkommande skatt Tillkommande skatt
skall, om inte annat skall, om inte annat
följer av 32 b §, be- följer av 32 b §, betalas
talas senast den 18 i senast den 10 i den
den uppbördsmånad som uppbördsmånad som
skattemyndigheten skattemyndigheten
bestämmer, dock inte bestämmer, dock inte
tidigare än den 18 maj tidigare än den 10 maj
året efter taxerings- året efter taxeringsåret.
året. I uppbördsmånaden januari
får betalning i stället
ske senast den 15.
32 §10
På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst
kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av
ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras
tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms
till procenttal med högst en decimal.
Vid beräkning av respitränta gäller,
att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller för-
seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift och
respitränta;
att ränta tas ut från att ränta tas ut från
och med den 19 och med den 19 september
september taxeringsåret taxeringsåret om hela den
om hela den kvarstående kvarstående skatten
skatten betalts senast betalts senast den 18
den 18 september samma september samma år och i
år och i annat fall från annat fall från och med
och med den 19 april den 11 april året näst
året näst efter efter taxeringsåret, dock
taxeringsåret, dock att att ränta på ö-skatteränta,
ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och
restitutionsränta och skatt, som återbetalts
skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande
ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från
skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då
utgången av den månad, beloppet utbetalts; samt
då beloppet utbetalts;
samt
att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning.
Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
respitränta.
36 §11
En F-skattesedel skall En F-skattesedel skall
översändas till den översändas till den
skattskyldige senast skattskyldige senast den
den 25 januari under 18 januari under
inkomståret. inkomståret.
En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd under
inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas till den
skattskyldige så snart det kan ske.
36 a §12
Ett besked om Ett besked om
debitering av särskild debitering av särskild
A-skatt skall översändas A-skatt skall översändas
till den skattskyldige till den skattskyldige
senast den 25 januari senast den 18 januari
under inkomståret. under inkomståret.
Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på preliminär
taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige
så snart det kan ske.
39 §
1 m o m.13 Vid 1 m o m. Vid
utbetalning av kontant utbetalning av kontant
ersättning för arbete ersättning för arbete
skall den som betalar skall den som betalar ut
ut ersättningen göra ersättningen göra avdrag
avdrag för betalning av för betalning av motta-
mottagarens preliminära garens preliminära
A-skatt (skatteavdrag). A-skatt (skatteavdrag).
Som ersättning för arbete
anses också förskott på
sådan ersättning.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om
1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till
arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,
2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i
bolaget.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar emot
ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms
eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för
god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig
handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och
betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller
organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som
betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel
är oriktig.
Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får
skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta,
anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en
A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall
han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en
F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som
skriftligt åberopande av F-skattesedeln.
43 §
1 mom.14 Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna
mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på
ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur stor del av det
innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter. Skyldighet att lämna sådan
uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlöningslista, där
skatteavdraget och de allmänna egenavgifterna har angivits. I fråga om
folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, livränta enligt
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning
enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de
allmänna egenavgifterna dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det
närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid utbetalning av
annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om
utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som anges
i föregående mening eller av försäkringsföretag eller understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp,
som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det
utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta
arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i Efter den 10 i
uppbördsmånaden april uppbördsmånaden april
eller, om arbetstagare eller, om arbetstagare
tidigare har avslutat tidigare har avslutat
sitt arbete, vid sitt arbete, vid
arbetets slut skall arbetets slut skall
arbetsgivaren återlämna arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skattsedeln på slutlig
skatt till skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren. Har
arbetstagaren avslutat arbetstagaren avslutat
sitt arbete under tid då sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående avdrag för kvarstående
skatt skall göras, skall skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig arbetstagaren skriftlig
uppgift om summan av uppgift om summan av
gjorda skatteavdrag för gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid sådan skatt och den tid
som avdragen avser. som avdragen avser. Sådan
Sådan uppgift, som skall uppgift, som skall vara
vara undertecknad eller undertecknad eller
signerad av arbets- signerad av
givaren eller någon arbetsgivaren eller någon
hos honom anställd, hos honom anställd, skall
skall också omfatta också omfatta
arbetsgivarens namn och arbetsgivarens namn och
adress. adress.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till
blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt
tillhandahållas arbetsgivare.
45 §
2 mom.15 Har 2 mom. Har
skattskyldig, som skall skattskyldig, som lämnat
taxeras på grundval av särskild självdeklaration
särskild självdeklara- enligt lagen (1990:325)
tion enligt 2 kap. 13 om självdeklaration och
§ lagen (1990:325) om kontrolluppgifter,
självdeklaration och betalat preliminär skatt
kontrolluppgifter, med belopp, som beräknas
betalat preliminär skatt överstiga motsvarande
med belopp, som beräknas slutliga skatt, i
överstiga motsvarande förekommande fall minskad
slutliga skatt, i med överskjutande ingående
förekommande fall mervärdesskatt, med minst
minskad med överskju- en femtedel av den
tande ingående sålunda minskade slutliga
mervärdesskatt, med skatten, dock minst 500
minst en femtedel av kronor, skall efter
den sålunda minskade beslut av
slutliga skatten, dock skattemyndigheten i
minst 500 kronor, skall samband med jämkning det
efter beslut av överskjutande beloppet
skattemyndigheten i återbetalas till den
samband med jämkning det skattskyldige på det sätt
överskjutande beloppet som anges i 68 § 1 mom.
återbetalas till den utan avvaktan på
skattskyldige på det debitering av den
sätt som anges i 68 § 1 slutliga skatten. Då
mom. utan avvaktan på särskilda omständigheter
debitering av den föranleder det, får
slutliga skatten. Då skattemyndighet besluta
särskilda omständigheter om återbetalning av för
föranleder det, får mycket erlagd preliminär
skattemyndighet besluta skatt, även om den
om återbetalning av för inbetalda preliminär-
mycket erlagd preliminär skatten inte överstiger
skatt, även om den den beräknade slutliga
inbetalda preliminär- skatten, i förekommande
skatten inte överstiger fall, minskad med
den beräknade slutliga överskjutande ingående
skatten, i förekommande mervärdesskatt på det sätt
fall, minskad med som nyss har angivits.
överskjutande ingående
mervärdesskatt på det sätt
som nyss har angivits.
Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller
bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar.
52 §16
Skatt, som har Skatt, som har
innehållits genom innehållits genom
skatteavdrag, skall skatteavdrag, skall
betalas in senast den betalas in senast den 10
18 i den uppbördsmånad, i den uppbördsmånad, som
som infaller närmast infaller närmast efter
efter utgången av den utgången av den månad, då
månad, då skatteavdraget skatteavdraget gjordes
gjordes genom insättning genom insättning på sär-
på särskilt konto hos skilt konto hos den
den skattemyndighet som skattemyndighet som
avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra
stycket. Inbetalning stycket. I uppbördsmånaden
från landsting och januari får betalning i
kommun skall dock, stället ske senast den
såvitt gäller preliminär 15. Inbetalning från
A-skatt, ske genom landsting och kommun
avräkning mot fordran skall dock, såvitt gäller
enligt 4 § lagen preliminär A-skatt, ske
(1965:269) med särskilda genom avräkning mot
bestämmelser om kommuns fordran enligt 4 § lagen
och annan menighets (1965:269) med särskilda
utdebitering av skatt, bestämmelser om kommuns
m.m. och annan menighets
utdebitering av skatt,
m.m.
Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits genom
skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på särskilt
konto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt
skattsedel.
Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken
skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt
konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten
respektive den skattskyldige är bosatt.
Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshandlingar
kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av
skatteinbetalningen med en bank, till banken.
54 §
1 m o m.17 En 1 m o m. En
arbetsgivare, som har arbetsgivare, som har
gjort skatteavdrag för gjort skatteavdrag för
preliminär A-skatt på preliminär A-skatt på
ersättning för arbete ersättning för arbete
eller utgett lön för eller utgett lön för
vilken månadsavgift vilken månadsavgift skall
skall redovisas enligt redovisas enligt lagen
lagen (1984:668) om (1984:668) om uppbörd av
uppbörd av social- socialavgifter från
avgifter från arbetsgivare skall utan
arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift
anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om
(uppbördsdeklaration) om detta till den
detta till den skattemyndighet som
skattemyndighet som avses i 2 a § andra
avses i 2 a § andra stycket. Deklaration
stycket. Deklaration skall lämnas av landsting
skall lämnas av och kommun senast den 12
landsting och kommun och av annan
senast den 12 och av arbetsgivare senast den
annan arbetsgivare 10 i uppbördsmånaden efter
senast den 18 i upp- den månad då
bördsmånaden efter den skatteavdraget gjordes
månad då skatteavdraget eller lönen utgavs. I
gjordes eller lönen uppbördsmånaden januari får
utgavs. annan arbetsgivare än
landsting och kommun i
stället lämna deklaration
senast den 15.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är
deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §
första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det
belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag har gjort skatteavdrag
för kvarstående skatt, för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för (uppbördsdeklaration för
kvarstående skatt) om kvarstående skatt) om
detta. Sådan deklaration detta. Sådan deklaration
skall lämnas senast den skall lämnas senast den
18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april
april och upptaga, och upptaga, förutom
förutom uppgift som uppgift som avses i
avses i fjärde stycket fjärde stycket 1, det
1, det belopp som belopp som dragits av för
dragits av för kvarstående skatt. I
kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga
övrigt gäller i delar vad som sägs i
tillämpliga delar vad första-tredje styckena.
som sägs i första-tredje Den som har gjort
styckena. skatteavdrag för
Den som har gjort preliminär A-skatt på ränta
skatteavdrag för eller utdelning skall
preliminär A-skatt på lämna uppgift
ränta eller utdelning (uppbördsdeklaration för
skall lämna uppgift ränta och utdelning) om
(uppbördsdeklaration för detta. Sådan deklaration
ränta och utdelning) om skall lämnas senast den
detta. Sådan deklaration 10 i uppbördsmånaden efter
skall lämnas senast den den månad då skatteav-
18 i uppbördsmånaden draget gjordes. I
efter den månad då uppbördsmånaden januari får
skatteavdraget gjordes deklaration i stället
och ta upp lämnas senast den 15.
Deklarationen skall ta
upp
1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.
69 §
1 mom.18 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har
skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort
skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom. första stycket
4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten
skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.
Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller
förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den
preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 § 2 mom.
3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.
Vid debitering av Vid debitering av
slutlig skatt senast den slutlig skatt senast den
31 augusti taxerings- 31 augusti taxeringsåret,
året, beräknas ränta på beräknas ränta på den del
den del av överskjutande av överskjutande belopp
belopp som inte över- som inte överstiger
stiger 20 000 kronor 20 000 kronor enligt en
enligt en räntesats, räntesats, som motsvarar
som motsvarar 35 procent 35 procent av den
av den statslåneränta statslåneränta som gällde
som gällde vid utgången vid utgången av november
av november inkomståret inkomståret och på belopp
och på belopp därutöver därutöver enligt en
enligt en räntesats som räntesats som motsvarar
motsvarar 25 procent av 25 procent av
statslåneräntan. Ränta statslåneräntan. Ränta utgår
utgår inte på överskju- inte på överskjutande
tande belopp till den belopp till den del det
del det motsvaras av motsvaras av preliminär
preliminär skatt som skatt som inbetalas
inbetalas efter den 18 efter den 10 februari
februari året efter året efter inkomståret. I
inkomståret. I övriga övriga fall beräknas ränta
fall beräknas ränta på på den del av över-
den del av överskjutande skjutande belopp som
belopp som inte över- inte överstiger 20 000
stiger 20 000 kronor kronor enligt en
enligt en räntesats som räntesats som motsvarar
motsvarar 60 procent av 60 procent av statslåne-
statslåneräntan och på räntan och på belopp däröver
belopp däröver enligt en enligt en räntesats som
räntesats som motsvarar motsvarar 45 procent av
45 procent av stats- statslåneräntan. Har
låneräntan. Har prelimi- preliminär skatt, som
när skatt, som avses i avses i 27 § 2 mom. 3,
27 § 2 mom. 3, betalats betalats efter den 10
efter den 18 februari februari året efter
året efter inkomståret inkomståret men senast
men senast den 3 maj den 3 maj samma år, be-
samma år, beräknas räknas räntan enligt en
räntan enligt en räntesats som motsvarar
räntesats som motsvarar 30 procent av stats-
30 procent av stastlåne- låneräntan. Räntesatserna
räntan. Räntesatserna bestäms till procenttal
bestäms till procenttal med högst en decimal.
med högst en decimal.
Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut
om beloppet understiger 50 kronor.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.
Anvisningar
till 45 §
3.19 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats,
erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket
inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som
skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den
sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra
utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare
delen av inkomståret, då prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den
skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under
återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.
Uppgår det för mycket Uppgår det för mycket
inbetalda beloppet till inbetalda beloppet till
minst en femtedel av minst en femtedel av den
den beräknade slutliga beräknade slutliga
skatten, i förekommande skatten, i förekommande
fall minskad med fall minskad med
överskjutande ingående överskjutande ingående
mervärdesskatt, dock mervärdesskatt, dock till
till minst 500 kronor, minst 500 kronor, har
har skattskyldig, som den skattskyldige rätt
skall taxeras på att få tillbaka det för
grundval av särskild mycket inbetalda
självdeklaration enligt beloppet utan avvaktan på
2 kap. 13 § lagen debitering av den
(1990:325) om slutliga skatten. Är
självdeklaration och särskilda förhållanden för
kontrolluppgifter, rätt handen - fråga är t.ex. om
att få tillbaka det för ett särskilt stort
mycket inbetalda skattebelopp - kan
beloppet utan avvaktan myndigheten, även om det
på debitering av den angivna villkoret inte är
slutliga skatten. Är uppfyllt, medge att det
särskilda förhållanden för mycket betalda
för handen - fråga är beloppet återbetalas till
t.ex. om ett särskilt den skattskyldige.
stort skattebelopp - kan
myndigheten, även om det
angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att
det för mycket betalda
beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas
fortfarande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 § andra
stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995.
3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta på
tillkommande skatt avseende 1994 års taxering.
4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas första
gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
3 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
4 Senaste lydelse 1992:680.
5 Senaste lydelse 1992:680.
6 Senaste lydelse 1992:1177.
7 Senaste lydelse 1993:1546.
8 Senaste lydelse 1994:484.
9 Senaste lydelse 1992:1661.
10 Senaste lydelse 1994:484.
11 Senaste lydelse 1993:1546.
12 Senaste lydelse 1993:1546.
13 Senaste lydelse 1992:1665.
14 Lydelse enligt prop. 1994/95:41 och 99.
15 Senaste lydelse 1994:484.
16 Senaste lydelse 1993:1703.
17 Senaste lydelse 1992:680.
18 Senaste lydelse 1993:1547.
19 Senaste lydelse 1994:484.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
En arbetsgivare är En arbetsgivare är
skyldig att för varje skyldig att för varje
månad lämna redovisning månad lämna redovisning för
för utgiven lön och för utgiven lön och för summan
summan av av
arbetsgivaravgifterna. arbetsgivaravgifterna.
I fråga om redovisningen Som lön anses också
skall bestämmelserna i förskott på lön. I fråga om
uppbördslagen (1953:272) redovisningen skall
om uppbördsdeklaration bestämmelserna i
tillämpas. uppördslagen (1953:272)
om uppbördsdeklaration
tillämpas.
När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall
redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare
under utgiftsåret.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt
avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370)
och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;
Som folkpension Som inkomst enligt
behandlas även till- första stycket 1-3 anses
läggspension i den mån också förskott på sådan
den enligt lagen om inkomst. Som folkpension
pensionstillskott behandlas även
föranlett avräkning av tilläggspension i den mån
pensionstillskott. den enligt lagen om
Däremot räknas inte pensionstillskott
barnpension eller vård- föranlett avräkning av
bidrag som folkpension. pensionstillskott.
Däremot räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag
som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket
även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök
utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex.
handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
15 §
Särskild Särskild inkomstskatt,
inkomstskatt, som in- som innehållits genom
nehållits genom skatte- skatteavdrag, skall
avdrag, skall betalas betalas senast den 10 i
senast den 18 i den upp- den uppbördsmånad som
bördsmånad som infaller infaller närmast efter
närmast efter utgången utgången av den månad, då
av den månad, då skatteavdraget gjordes.
skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari
Om inbetalningen och får betalning i stället
uppgifter i samband ske senast den 15. Om
därmed, om anstånd med inbetalningen och
betalningen samt om uppgifter i samband
skyldighet att avge därmed, om anstånd med
uppbördsdeklaration och betalningen samt om
påföljder av att skyldighet att avge
skyldigheten underlåts uppbördsdeklaration och
gäller 52-54 §§ påföljder av att
uppbördslagen (1953:272) skyldigheten underlåts
i tillämpliga delar. gäller 52-54 §§ uppbördslagen
Regeringen eller den (1953:272) i tillämpliga
myndighet regeringen delar. Regeringen eller
bestämmer får dock den myndighet regeringen
besluta om avvikelser bestämmer får dock besluta
från bestämmelserna om om avvikelser från bestäm-
inbetalningssätt och om melserna om
uppbördsdeklarationens inbetalningssätt och om
innehåll. uppbördsdeklarationens
innehåll.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen.
17 §
Skatt, som skall Skatt, som skall
betalas av den skatt- betalas av den
skyldige själv, skall skattskyldige själv,
erläggas och redovisas skall erläggas och
senast den 18 i månaden redovisas senast den 10
efter den månad då i månaden efter den månad
inkomsten uppbars. Om då inkomsten uppbars. I
inbetalningssättet och uppbördsmånaden januari får
redovisningen meddelas betalning och redovis-
särskilda föreskrifter ning i stället ske senast
av regeringen eller den den 15. Om
myndighet regeringen inbetalningssättet och
bestämmer. redovisningen meddelas
särskilda föreskrifter av
regeringen eller den
myndighet regeringen
bestämmer.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och
17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Skattepliktig inkomst Skattepliktig inkomst
för artist, idrottsman för artist, idrottsman
eller artistföretag är eller artistföretag är
kontant ersättning eller kontant ersättning eller
annat vederlag som annat vederlag som
uppbärs från Sverige för uppbärs från Sverige för
artistisk eller artistisk eller
idrottslig verksamhet idrottslig verksamhet
som bedrivs i Sverige som bedrivs i Sverige
eller på svenskt fartyg. eller på svenskt fartyg.
Som kontant ersättning
eller annat vederlag
anses också förskott på
sådant vederlag.
Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter,
reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på
svenskt fartyg som arrangören uppbär.
14 §
Särskild inkomstskatt Särskild inkomstskatt
enligt denna lag skall enligt denna lag skall
redovisas och inbetalas redovisas och inbetalas
till till
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
av den som har att göra av den som har att göra
skatteavdrag enligt 12 § skatteavdrag enligt 12 §
senast den 18 i månaden senast den 10 i månaden
efter den då den skatte- efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen pliktiga ersättningen har
har betalats ut till betalats ut till
artisten, idrottsmannen artisten, idrottsmannen
eller artistföretaget eller artistföretaget och
och av arrangör, senast av arrangör, senast den
den 18 i månaden efter 10 i månaden efter den då
den då tillställningen tillställningen ägt rum. I
ägt rum. uppbördsmånaden januari får
redovisning och
betalning i stället ske
senast den 15.
I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister eller
idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens och
skattens fördelning på medlemmar i gruppen.
Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt
skrivas på blankett enligt fastställt formulär.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272).
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 §
tillämpas dock till utgången av januari 1995.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
8 §1
Deklarationer som Deklarationer som
avser skatt enligt avser skatt enligt
författningarna i 1 kap. författningarna i 1 kap.
1 § första stycket 1 1 § första stycket 1 skall
skall ha kommit in till ha kommit in till
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
senast den tjugofemte i senast den tjugofemte i
månaden efter månaden efter
redovisningsperiodens redovisningsperiodens
slut eller, när skatte- slut eller, när
redovisningen inte skatteredovisningen inte
avser avser
redovisningsperioder, redovisningsperioder,
senast tjugofem dagar senast tjugofem dagar
efter den efter den skattepliktiga
skattepliktiga händelsen. Deklarationer
händelsen. Särskilda som avser skatt enligt
bestämmelser gäller i lagen (1991:1482) om
fråga om skatt enligt lotteriskatt, lagen
lagen (1984:351) om (1994:000) om
totalisatorskatt och tobaksskatt, lagen
enligt lagen (1984:405) (1994:000) om
om stämpelskatt på alkoholskatt eller lagen
aktier samt för vissa (1994:000) om skatt på
skattskyldiga enligt energi skall dock ha
lagen (1994:000) om kommit in till
tobaksskatt, lagen beskattningsmyndigheten
(1994:000) om alkohol- senast den tjugonde i
skatt och lagen månaden efter redovis-
(1994:000) om skatt på ningsperiodens slut.
energi. Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om skatt
enligt lagen (1984:351)
om totalisatorskatt och
enligt lagen (1984:405)
om stämpelskatt på aktier
samt för vissa
skattskyldiga enligt
lagen om tobaksskatt,
lagen om alkoholskatt
och lagen om skatt på
energi.
I fråga om avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2
bestämmer Jordbruksverket eller Fiskeriverket deklarationstiden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:56.
2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken samt
ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen (1992:636) om ändring i
nämnda balk skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 kap.
4 §1
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får helt eller delvis får medge befrielse helt
befria sökanden från att eller delvis från
ansvara för skyldigheten att betala
förrättningskostnader- förrättningskostnaderna,
na, om skyldigheten om det finns särskilda
skulle vara betungande. skäl.
Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får
kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka
förrättningskostnaderna i motsvarande mån.
18 kap.
5 §2
Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33
eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan
bifall,
2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap.
33 § andra stycket,
3. ett beslut genom 3. ett beslut genom
vilket en förrättnings- vilket en förrättningsman
man har förklarats har förklarats jävig,
jävig. 4. ett beslut i en
fråga som avses i 17 kap.
4 § första stycket.
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1993. Äldre föreskrifter 1993. I enskilda mål om
gäller dock fortfarande införsel som har kommit
i fråga om utsökningsmål in till
som har kommit in till kronofogdemyndigheten
kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet får
före ikraftträdandet. ersättning tas ut för
sådana för-
rättningskostnader som
uppkommer efter utgången
av 1994. Sådana för-
rättningskostnader får
genast tas ut genom
införsel hos gäldenären. I
övrigt gäller äldre
föreskrifter fortfarande
i fråga om utsökningsmål
som har kommit in till
kronofogdemyndigheten
före ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1990:115.
2 Senaste lydelse 1993:516.
2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
En skuldsanering En skuldsanering
omfattar, om inte annat omfattar, om inte annat
föreskrivs i denna lag, föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på alla fordringar på pengar
pengar mot gäldenären mot gäldenären som har
som har uppkommit före uppkommit före den dag då
den dag då beslut beslut meddelas enligt
meddelas enligt 13 § 13 § andra stycket att
andra stycket att inleda skuldsanering.
inleda skuldsanering. Skuldsanering medför att
Skuldsanering medför att rätten till ränta eller
rätten till ränta på en dröjsmålsavgift på en sådan
sådan fordran bortfaller fordran bortfaller för
för tiden efter nämnda tiden efter nämnda dag.
dag. Skuldsaneringen får Skuldsaneringen får dock
dock inskränkas till att inskränkas till att avse
avse de fordringar som de fordringar som har
har uppkommit före viss uppkommit före viss
tidigare dag, om det är tidigare dag, om det är
skäligt med hänsyn till skäligt med hänsyn till
omständigheterna vid omständigheterna vid
skuldernas uppkomst skuldernas uppkomst
eller andra särskilda eller andra särskilda
omständigheter. omständigheter.
Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första stycket
och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är
förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en
sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning
bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 8 § löper.
En skuldsanering omfattar inte
1. en fordran på familjerättsliga underhåll,
2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt
enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den
del säkerheten förslår till betalning av fordran,
3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering
har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, såvitt avser
egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,
4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att
borgenären tillhandahåller en motprestation eller
5. en fordran som är tvistig.
Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller ett
utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till
underhållsbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om
utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning
av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Om en kommuns område Om en kommuns område
har ändrats eller en ny har ändrats eller en ny
kommun bildats skall kommun bildats skall från
från och med det och med det beskatt-
beskattningsår då ningsår då
indelningsändringen indelningsändringen träder
träder i kraft i kraft preliminära
preliminära kommu- kommunalskattemedel och
nalskattemedel och omräknade preliminära
omräknade preliminära kommunalskattemedel
kommunalskattemedel enligt 4 § andra och
enligt 4 § andra och sjätte styckena lagen
sjätte styckena lagen (1965:269) med särskilda
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns
bestämmelser om kommuns och annan menighets
och annan menighets utdebitering av skatt,
utdebitering av skatt, m.m., när det är möjligt,
m.m. beräknas med hänsyn beräknas med hänsyn tagen
tagen till den föränd- till den förändring av
ring av invånarantalet skatteunderlaget i
i kommunen som indel- kommunen som
ningsändringen medfört. indelningsändringen
medfört. I andra fall
skall medlen beräknas med
hänsyn tagen till den
förändring av
invånarantalet i kommunen
som indelningsändringen
medfört.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1588.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på
1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m.,
2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,3. skatte- eller
avgiftstillägg eller förseningsavgift,
4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av
fordran enligt 1, 2 eller 3,
5. skatte- eller 5. skatte- eller
avgiftsbelopp jämte avgiftsbelopp jämte
dröjsmålsavgift eller dröjsmålsavgift eller ränta
ränta som företrädare som företrädare för
för juridisk person är juridisk person är
skyldig att betala skyldig att betala
enligt 77 a § enligt 77 a §
uppbördslagen uppbördslagen (1953:272),
(1953:272), 17 § 1 mom. 17 § 1 mom. lagen
lagen (1958:295) om sjö- (1958:295) om sjömans-
mansskatt, 5 kap. 17 § skatt, 5 kap. 17 § lagen
lagen (1984:151) om (1984:151) om
punktskatter och punktskatter och
prisregleringsavgifter, prisregleringsavgifter,
21 § lagen (1984:668) om 15 § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialav- uppbörd av socialavgifter
gifter från arbetsgivare från arbetsgivare eller
eller 16 kap. 17 § 16 kap. 17 §
mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen
(1994:200). (1994:200).
Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på utländsk
skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning får ske här i
riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande stat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1994:211.
3 Ärendet och dess beredning
Nuvarande regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter är inte
enhetliga, utan skiljer sig åt i fråga om bl.a. redovisningshandlingar,
betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner.
Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete som syftar till att göra systemet för
uppbörd av inkomstskatt och socialavgifter enklare och smidigare. Riksdagen har
vid flera tillfällen antagit lagförslag som inneburit förenklingar för såväl de
enskilda som skattemyndigheterna.
Fr.o.m. år 1985 är uppbörden samordnad för källskatt och arbetsgivaravgifter
(prop. 1983/94:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369). Genom samordningen
har man fått en säkrare avgiftsberäkning samt en effektivare och snabbare
avgiftsuppbörd. Det samordnade uppbördssystemet har också lett till ett jämnare
betalningsflöde.
Med anledning av skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr.
1989/90:356) har ett antal ändringar och anpassningar gjorts av regleringen på
uppbördsområdet. Dessa har avsett bl.a. terminologiska och systematiska frågor
samt frågor om uppgiftslämnande (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr.
1990/91:57).
År 1992 infördes regler om F-skattebevis (prop. 1991/92:112, bet.
1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Huvudsyftet med reglerna var att åstadkomma
ett enklare och mer förutsägbart system för uppbörd av källskatt och
arbetsgivaravgifter.
Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen det statsråd som hade
till uppgift att föredra ärenden om skatter och avgifter att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna om uppbörd av
skatt och socialavgifter samt effektivisera uppbördssystemet. Utredningen antog
namnet Skattebetalningsutredningen. Utredningsarbetet syftar till att skapa ett
samordnat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter med bl.a.
ett gemensamt skattekontosystem. Meningen är att uppbördssystemet skall
effektiviseras genom att reglerna för löpande skatte- och avgiftsbetalningar
görs enhetliga och förenklas. I första hand är det fråga om att skapa ett
enhetligt förfarande för betalningar av debiterad preliminär skatt, innehållen
preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Avsikten är emellertid
att också andra skatte- och avgiftsbetalningar skall kunna hanteras i
skattekontosystemet.
En fråga som på flera sätt är förbunden med utformningen av ett samordnat
system för redovisning och betalning av skatter och avgifter är tidpunkterna för
när redovisningen och betalningen senast skall ske. Enligt nuvarande regler
skall arbetsgivarna redovisa och betala innehållen preliminär A-skatt och
arbetsgivaravgifter senast den 18 i månaden efter den månad lönen betalades ut.
Inbetalning av mervärdesskatt skall i regel göras senast den 5 i andra månaden
efter den redovisningsperiod som deklarationen avser. Med hänsyn till att det
rör sig om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det ur statsfinansiell
synvinkel viktigt att redovisning och inbetalning sker så tidigt som möjligt.
Skattebetalningsutredningen har i delbetänkandet Nya tidpunkter för redovisning
och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87) lämnat ett förslag till nya
redovisnings- och betalningstidpunkter. Till grund för utredningens förslag
ligger två rapporter som utarbetats av Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket
med anledning av den översyn av statliga betalningstidpunkter som de fått i
uppdrag att göra. Utredningen har även föreslagit att ett förtydligande görs i
fråga om förskottsbetalning av lön. En sammanfattning av delbetänkandet finns i
bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de
remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning över
remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet (dnr Fi94/2327). I det följande redovisar regeringen sitt
ställningstagande beträffande dessa frågor.
Vi tar också upp frågan om en justering av reglerna för schablonberäkning av
debiterad preliminär skatt. Vidare behandlas frågan om en tidigareläggning av
redovisning och betalning av punktskatter.
Regeringen beslöt den 9 juni 1994 att uppdra åt Riksskatteverket (RSV) att göra
en översyn av betalningsfristerna för punktskatter. Vid översynen skulle beaktas
av regeringen tidigare uttalade principer samt vad som sagts i tidigare
utredningar rörande betalningstidpunkter för skatter. RSV har redovisat sitt
översynsarbete i en rapport (dnr 5389-94/830), Översyn av tidpunkter för
inbetalning av punktskatter, den 30 september 1994 (Fi94/3138).
RSV har under översynsarbetet tagit underhandskontakter med olika
branschorganisationer och företag. Dessa har under arbetets gång också getts
tillfälle att ge synpunkter på verkets rapport. Sådana skriftliga synpunkter har
redovisats i en bilaga till rapporten.
Slutligen tar vi i det här sammanhanget upp en framställning den 23 juni 1994
från RSV med förslag till vissa ändringar i reglerna för beräkning av
kvarskatteavgift (dnr Fi94/2308) och en framställning den 8 september 1994 om
viss ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid
ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar (dnr
Fi94/2626) samt vissa ändringar i bl.a. utsökningsbalken och skuldsaneringslagen
(1994:334).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
förslag som finns i bilaga 3. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets
yttrande finns i bilaga 4.
Förslagen till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter och lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är av sådan enkel
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Detsamma gäller den
föreslagna ändringen i 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) Yttrande från
Lagrådet har därför inte inhämtats beträffande dessa lagförslag.
4 Redovisning och betalning av skatter
och avgifter
4.1 Nuvarande ordning
I dag finns det tre olika tidpunkter för betalning av skatter och avgifter.
Enligt uppbördslagen (1953:272, UBL) och lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare (USAL) gäller den 18 i månaden som
betalningsdag, medan den 5 i månaden är huvudregel enligt mervärdesskattelagen
(1994:200, ML). Vid sidan härav gäller i allmänhet den 25 i månaden för
betalning av punktskatter enligt lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter (LPP).
De betalningar enligt UBL som är knutna till den 18 i månaden sker i form av
preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt. Med stöd av regelsystemet
uppbärs enligt 1 § UBL bl.a. kommunal och statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och
mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 § ML.
UBL innehåller också bestämmelser som knyter an till tidpunkten för redovisning
och betalning av skatter och avgifter. Den 18 i månaden har därför även
rättsverkningar i fråga om beräkning av kvarskatteavgift, respitränta,
ö-skatteränta och restitutionsränta samt återlämnande av slutskattesedel.
Källskatt och arbetsgivaravgifter m.m.
Källskattesystemet infördes år 1945 och innebär att arbetsgivarna skall betala
in preliminär A-skatt för de anställda i samband med utbetalning av lönen.
Senare har uppbörden av arbetsgivaravgifterna samordnats med
källskatteuppbörden.
Enligt nuvarande bestämmelser är den 18 sista inbetalningsdag för skatter och
arbetsgivaravgifter. Den tidpunkten har varit gemensam sista inbetalningsdag
sedan 1980. Dessförinnan skulle betalning göras under uppbördsterminer som
inföll mellan den 6 och den 13 i månaden. Syftet med att införa en gemensam
sista inbetalningsdag var att uppnå ökad rättvisa mellan arbetsgivarna och att
utforma ett enklare och mer enhetligt regelsystem. Med hänsyn till
ränteeffekterna för arbetsgivarna valdes den 18 framför den 13 och den 16, som
var alternativa tidpunkter i det utredningsförslag som låg till grund för
ändringen.
Betalningstidpunkten har varit föremål för diskussion vid flera tillfällen.
Redan under det utredningsarbete som låg till grund för källskattesystemet
behandlades frågan om när inbetalning skulle ske ingående. Det konstaterades då
att uppbördsterminerna inte utan svårighet kunde avslutas senare än den 13 i
månaden med hänsyn till de postala arbetsförhållandena. Det uttalades vidare att
arbetsgivarna skulle få en skälig ersättning för sin medverkan i
skatteuppbörden. Den räntevinst som uppkom genom den skattekredit
källskattesystemet möjliggjorde ansågs kunna utgöra en sådan ersättning.
Även 1949 års uppbördssakkunniga tog upp frågan om betalningstidpunkter.
Framställningar med önskemål om en senareläggning av tidpunkterna för
inbetalning hade kommit in till de sakkunniga. I ett betänkande med förslag till
vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952:1) konstaterade de sakkunniga
att en senareläggning skulle medföra stora problem för Posten, eftersom
betalningarna skulle kollidera med utbetalningarna av folkpensionerna. Detta
skulle orsaka en alltför svår arbetsbelastning i postkassorna. En förskjutning
av pensionsutbetalningarna skulle i sin tur medföra att dessa skulle sammanfalla
med andra stora arbetsuppgifter som Posten hade att utföra. Den lösning som
föreslogs av de uppbördssakkunniga och som kom att genomföras innebar att
arbetsgivare med minst två arbetstagare fick möjlighet att betala innehållen
skatt och arbetsgivaravgifter till skatteavdelning vid postkontor i
residensstaden t.o.m. den 18 utan att försenings- eller restavgift tillkom. Hos
dessa kontor förelåg nämligen inte någon förhöjd arbetsbelastning i samband med
pensionsutbetalningarna. Som redan nämnts gäller denna tidpunkt sedan 1980 som
gemensam sista betalningsdag.
År 1985 genomfördes en reform av debiterings- och uppbördssystemet för
arbetsgivaravgifter. Samtidigt samordnades uppbörden av socialavgifter från
arbetsgivare med systemet för uppbörd av innehållen preliminär skatt. Bakgrunden
till reformen var att uppbördssystemet uppvisade brister som innebar att en
förhållandevis stor andel av avgifterna betalades in i efterskott. Detta
medförde stora ränteförluster och onödigt stora kreditrisker för staten. I detta
sammanhang förkortades redovisningsperioden från två månader till en månad. Den
18 i månaden efter utbetalningsmånaden behölls som sista inbetalningsdag.
Orsaken till att någon ändring av betalningstidpunkten inte föreslogs var att en
ändring ansågs medföra stora olägenheter. Inbetalningsdagen hade nämligen lagts
till grund för flera ut- och inbetalningssystem.
Mervärdesskatt
Enligt 14 kap. 12 § ML skall mervärdesskatt betalas in den 5 i andra månaden
efter utgången av redovisningsperioden. Av 14 kap. 8 § ML framgår att
redovisningsperioden som regel är två kalendermånader. Bestämmelserna, som
överfördes från lagen (1968:430) om mervärdesskatt, har i huvudsak gällt sedan
den 1 januari 1969.
Vid införandet av 1968 års lag diskuterades frågan om företagens medverkan i
skatteuppbörden. Viss ersättning hade nämligen lämnats till företagen för dess
medverkan i administrationen och inbetalningen av den allmänna varuskatten
(omsättningsskatten) som ersattes av mervärdesskatten. Departementschefen ansåg
att någon ersättning inte skulle ges. Som skäl angav han att de kostnader som
föranleds av skyldigheten att uppbära och redovisa indirekt skatt till staten i
princip borde betraktas som kostnader i verksamheten och kompenseras på samma
sätt som andra kostnader (prop. 1968:100 s. 44 f). Han angav vidare att det inte
var möjligt att i praktiken konstruera ett ersättningssystem som gav ersättning
motsvarande faktiska kostnader.
Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig utskottet till uppfattningen att särskild
kostnadsersättning inte borde ges med hänsyn främst till de administrativa
svårigheter som ett ersättningsförfarande skulle medföra (bet. 1968:BeU45 s. 90
f). Emellertid ansåg utskottet att skäl talade för att de skattskyldiga på något
sätt borde kompenseras för borttagandet av den förmånen. Enligt utskottet var
metoden att förlänga tiden från redovisningsperiodens utgång till dess att
inbetalning skulle ske en lämplig åtgärd, eftersom detta samtidigt tillgodosåg
önskemål av redovisningsteknisk art. Således förlängdes tiden för inbetalning
från 18 dagar till 35 dagar, dvs. från den 18 i månaden efter redovisnings-
periodens utgång till den 5 i andra månaden efter utgången av redovis-
ningsperioden, vilket är den tidpunkt som gäller i dag.
4.2 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets
översyn av statliga betalningstidpunkter
Genom beslut den 14 maj 1992 uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret (RGK) och
Riksrevisionsverket (RRV) att göra en översyn av in- och utbetalningstidpunkter
för statliga medelsflöden. Syftet med översynen var att pröva om gällande
tidpunkter var optimala för staten från kassahållningssynpunkt. Uppdraget skulle
utmynna i ett förslag till förändringar av betalningstidpunkterna samt en
uppskattning av ränteeffekterna för staten och effekterna för betalarna och
betalningsmottagarna med anledning av förslagen.
Redan i 1992 års budgetproposition hade regeringen angett att en översyn borde
göras och att följande principer borde vara vägledande vid prövningen av
betalningstidpunkter (prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48 f).
- In- och utbetalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekostnader
minimeras.
- Utbetalning bör inte göras före den tidpunkt då betalningsmottagaren skall få
medlen.
- Tidigareläggning av utbetalning för att minska det aktuella bidraget eller
utbetalningen bör inte tillämpas.
- Senareläggning av inbetalning för att ge den betalningsskyldige kompensation
för administration av statliga betalningar bör inte ske.
Uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar vid
riksdagsbehandlingen (bet. 1991/92:FiU20 s. 57, rskr. 1991/92:128).
RGK och RRV redovisade resultatet av översynen av statliga betalningstidpunkter
i två rapporter som lämnades över till regeringen den 21 december 1992 resp. den
5 februari 1993 (dnr Fi92/6462 resp. Fi93/780).
RGK och RRV föreslår bl.a. att tidpunkterna för betalning av preliminär
F-skatt, preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter tidigareläggs 15 dagar, dvs.
från den 18 till den 3 i månaden. För mervärdesskatt föreslås att
redovisningsperioden förkortas från två månader till en månad och att
inbetalning skall göras senast den 18 varje månad. Återbetalning av
mervärdesskatt föreslås ske den 7 och den 22 varje månad.
Preliminär A-skatt, F-skatt och arbetsgivaravgifter samt särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster
RGK och RRV anger tre skäl till att sista inbetalningsdag är först den 18 i
månaden efter löneutbetalningsmånaden. Arbetsgivarna behövde under 1940- och
1950-talen relativt lång tid för beräkning och redovisning av skatter och
avgifter. Arbetsgivarna skulle ha en viss skattekredit som ersättning för sitt
deltagande i arbetet med skatteuppbörden. Den 18 (egentligen den 13-17) var ett
datum som passade Posten med hänsyn till bl.a. arbetet med utbetalning av
folkpensioner.
Enligt RGK:s och RRV:s bedömning är inte något av dessa skäl längre giltigt.
Skatte- och avgiftsreglerna är inte desamma nu som under 1940- och 1950-talen
och den tekniska utvecklingen har medfört att tidsåtgången för beräkning och
redovisning av skatter och avgifter är avsevärt kortare. Principen att
arbetsgivarna skulle ha ersättning för sitt deltagande i arbetet med
skatteuppbörden ansågs inte längre vara relevant då uppbörden av socialavgifter
reformerades år 1985 (jfr SOU 1981:83 och 84 samt Ds Fi 1983:23). Postens
arbetsförhållanden under 1940- och 1950-talen är inte heller längre aktuella att
beakta.
RGK och RRV föreslår därför och med hänsyn till att grundprincipen för
källskattesystemet är att arbetstagarens skatt och avgifter skall betalas i
samband med utbetalningen av lönen, att betalning skall ske senast den 3 i
månaden efter redovisningsmånaden. Eftersom flertalet arbetsgivare tillämpar
löneutbetalning månadsvis mellan den 25 och den 27 i månaden blir den egentliga
kredittiden i de flesta fall 6-8 dagar.
Statens räntekostnader beräknade på det preliminära utfallet av uppbörden under
uppbördsåret 1991/92 skulle, enligt RGK och RRV, ha varit 1 381 mkr lägre om den
3 varit senaste inbetalningsdag.
När det gäller företagens administrativa förutsättningar för en tidigare-
läggning av inbetalningstidpunkten anser RGK och RRV att den utredning som
gjorts visar att det finns goda möjligheter till en tidigareläggning med
åtminstone 15 dagar. De påpekar emellertid att en sådan förändring får stora
finansiella konsekvenser för företagen och att effekterna kan bli mycket
varierande för olika arbetsgivare beroende på lönesumma och i vilken
utsträckning som förändringen medför ett ökat kreditutnyttjande resp. minskade
behållningar. Med hänsyn till de finansiella konsekvenserna för arbetsgivarna
anser RGK och RRV att ett genomförande bör ske i etapper och med mycket stor
försiktighet.
Mervärdesskatt
RGK och RRV föreslår att redovisningsperioden för mervärdesskatt förkortas till
en månad och att redovisning och inbetalning skall ske senast den 18 i månaden
efter redovisningsperiodens utgång.
Anledningen till att dagens redovisningsperiod omfattar två månader är att det
ansågs alltför administrativt betungande för både de skattskyldiga och staten
att ha månatlig redovisning. Enligt RGK:s och RRV:s bedömning medger den
tekniska utvecklingen nu en betydligt snabbare hantering av redovisningen av
mervärdesskatt än tidigare. De anser att det är fullt möjligt även för små
företag och företag med geografiskt spridd verksamhet att lämna en
mervärdesskattedeklaration den 18 varje månad.
Ränteeffekten netto för staten bedömer RGK och RRV uppgå till ca 1 714 mkr per
år och likviditetsindragningen till 13 827 mkr per år. RGK och RRV framhåller
dock att effekterna för de skattskyldiga i finansiellt hänseende kan antas bli
stora. De företag som i dag tillämpar en redovisningsperiod om två månader
drabbas av en likviditetsindragning och ett försämrat räntenetto till följd av
att den genomsnittliga kredittiden för inbetalningar förkortas med 35 dagar.
4.3 Skattebetalningsutredningens förslag om ett
skattekontosystem
Huvuddragen i det uppbördssystem som Skattebetalningsutredningen överväger kan
beskrivas på följande sätt.
Hos skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för varje skatt- eller
avgiftsskyldig. Samtliga debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter
och avgifter skall bokföras löpande på kontot. Ställningen på skattekontot skall
kunna följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag.
I skattekontosystemet skall ingå redovisningar och betalningar av i första hand
skatter och avgifter som är vanligt förekommande och omfattande till antalet
eller som kan anses betydande på annat sätt.
På debetsidan på ett skattekonto bokförs debiterade skatter och avgifter samt
de skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar i en
skatte- och avgiftsdeklaration. Slutlig skatt debiteras i samband med att
slutskattesedeln tas fram. En omräkning av den slutliga skatten, eller ett
debiteringsbeslut på grundval av en taxering som inte föregåtts av någon
skatteberäkning, bokförs på kontot den dag då beslut meddelas under
förutsättning att beslutet innebär en höjning.
På ett skattekontos kreditsida bokförs varje betalning som den skatt- eller
avgiftsskyldige gör. Vidare bokförs här preliminär skatt som redovisas i
kontrolluppgift. Dessutom kan särskilda omräkningsbeslut som innebär en sänkning
leda till att kontot krediteras. Krediteringar med anledning av betalningar
skall göras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på
skattekontot.
För skatteförvaltningen kan förenklingarna i administrativt hänseende av ett
enhetligt förfarande antas bli betydande. Det är emellertid för de skatt-eller
avgiftsskyldiga som de största administrativa fördelarna gör sig gällande.
Redovisningar och betalningar av olika skatter och avgifter som nu i vissa fall
görs flera gånger i månaden enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i
en enhetligt uppbyggd ordning vid högst två tillfällen varje månad. Meningen är
vidare att antalet handlingar som den enskilde behöver för att fullgöra sin
redovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt- eller
avgiftsskyldige vid betalning skall kunna beakta exempelvis en fordran på
skattemyndigheten avseende mervärdesskatt.
4.4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av
inkomstskatt och avgifter
Regeringens förslag: Tidpunkten för redovisning och betalning av inkomstskatt
och avgifter tidigareläggs till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall
ske. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15.
Tidigareläggningen omfattar preliminär F-skatt, särskild A-skatt, kvarstående
och tillkommande skatt, innehållen preliminär skatt, särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som
betalas av arbetsgivare.
Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i
uppbördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.
Senaste tidpunkt för utsändande av F-skattesedlar flyttas från den 25 januari
under inkomståret till den 18 samma månad. Detsamma gäller för besked om
debitering av särskild A-skatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget. Svenska
Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anför i ett gemensamt
yttrande att förslaget medför mycket stora administrativa probelm i framför allt
mindre företag som anlitar redovisningsbyråer och negativa effekter från ränte-
och likviditetssynpunkt utan att medföra några som helst fördelar för företagen.
Förslaget tillstyrks av Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret (RGK),
Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket (RRV) och
Riksskatteverket (RSV). Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation
föreslår att företagare som bedriver säsongverksamhet skall betala skatt endast
under den period företaget haft öppet. Bankorganisationerna föreslår att vid
försenade skatteinbetalningar, som orsakats av produktionsstörning eller något
annat fel inom Bankgirot, ränta skall tas ut av betalningsförmedlaren i stället
för dröjsmålsavgift av den betalningsskyldige. Även Postgirot tar upp frågan om
dröjsmålsavgift vid förseningar som beror på fel hos betalningsförmedlaren.
Landstingsförbundet anser att utbetalningen av skattemedel till landsting och
kommuner skall tidigareläggas. Även Svenska kyrkans Församlings- och
Pastoratsförbund påpekar att utbetalningen av skattemedel skall ske tidigare.
Svenska Revisorsamfundet anser att förslaget skall omfatta endast stora företag.
RRV, Bankorganisationerna och Postgirot efterlyser en klar definition av termen
betalningstidpunkt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning är den 18 sista
inbetalningsdag för bl.a. debiterad och innehållen preliminär skatt,
arbetsgivaravgifter, kvarstående och tillkommande skatt samt särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.
Som redogjorts för i avsnitt 4.2 har tidpunkterna för redovisning och betalning
av skatter och avgifter uppmärksammats särskilt genom den översyn av statliga
betalningstidpunkter som på uppdrag av regeringen utförts av RGK och RRV. De
konstaterade att det i huvudsak var tre skäl till att den 18 valts som sista
inbetalningsdag. Arbetsgivarna behövde relativt lång tid för beräkning och
redovisning av skatter och avgifter. De skulle ha en viss skattekredit som
ersättning för sin medverkan i uppbörden. Datumet passade Posten med hänsyn till
bl.a. arbetet med utbetalning av folkpensioner.
Som tidigare nämnts (avsnitt 3 och 4.3) håller ett nytt system för redovisning
och betalning av skatter och avgifter på att tas fram. Syftet är att åstadkomma
ett mer effektivt uppbördssystem. I ett sådant system har betalningstidpunkterna
mycket stor betydelse. Det är vidare statsfinansiellt viktigt att betalning sker
så tidigt som möjligt. Det är de mest betydelsefulla betalningsströmmarna som nu
bör ses över. Dit räknas i första hand av arbetsgivare innehållen preliminär
skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Som tidigare slagits fast bör vid val av nya betalningstidpunkter
utgångspunkten vara att statens räntekostnader skall minimeras och att en
senareläggning av betalningstidpunkter inte bör ske i syfte att ge den
betalningsskyldige kompensation för administrationen av betalningar till staten
(se prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128, jfr
prop. 1993/94:150 bil. 1 s. 121 f).
Den av RGK och RRV företagna översynen visar att en väsentlig tidigareläggning
av tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter är möjlig.
RGK och RRV har emellertid vid sina överväganden haft att beakta främst
räntekostnader och andra kostnader för staten och utifrån dessa faktorer försökt
få fram en från kassahållningssynpunkt optimal tidpunkt för inbetalning.
Vid valet av tidpunkter för betalning kan hänsyn inte bara tas till ekonomiska
konsekvenser utan också till den betydelse tidpunkterna har för utformningen av
ett effektivt uppbördssystem. I detta hänseende måste förutom statsfinansiella
skäl beaktas effekterna för såväl skatteförvaltningen som de betalningsskyldiga.
De betalningsskyldiga måste ges rimlig tid för att kunna lämna en korrekt
redovisning och att få fram nödvändiga medel. Även de finansiella effekterna i
övrigt för de betalningsskyldiga måste vägas in.
Möjligheterna för den skatt- eller avgiftsskyldige att lämna en korrekt
redovisning hänger samman med när de uppgifter som skall lämnas till
skattemyndigheten finns tillgängliga. För arbetsgivares redovisning av
innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter består underlaget i princip
av uppgifter om under närmast föregående månad utbetald lön.
I allmänhet betalas lön ut omkring den 25-27 i intjänandemånaden. Redan vid
denna tidpunkt kan därför skatteavdrag och arbetsgivaravgifter redovisas om man
bortser från vissa naturaförmåner. Undantagsvis betalas emellertid lön på annat
sätt, vilket senarelägger skatte- och avgiftsredovisningen. Med bl.a. ändrad
planering och nya rutiner torde en stor andel av arbetsgivarna - i vart fall på
sikt - kunna redovisa och betala skatter och avgifter i omedelbar anslutning
till löneutbetalningarna. Detsamma gäller den som gör skatteavdrag vid
utbetalning av ränta eller utdelning även om det i en del fall kan krävas
omfattande anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Svårare är det
emellertid särskilt för de skatt- och avgiftsskyldiga - i regel mindre företag -
som anlitar redovisningsbyråer för sina skatte- och avgiftsredovisningar.
Vid val av nya betalningstidpunkter måste en sammanvägning göras av
statsfinansiella aspekter, de finansiella påfrestningar för de skatt- och
avgiftsskyldiga som en tidigareläggning innebär och den tid som de skatt- och
avgiftsskyldiga behöver för att åstadkomma en riktig redovisning.
Enligt regeringens bedömning kan tidpunkten för redovisning och betalning av de
skatter och avgifter som i dag redovisas eller betalas den 18 i månaden
tidigareläggs till i vart fall den 10 i samma månad.
Det är svårt att dra en gräns mellan olika kategorier av arbetsgivare.
Regeringen har därför nu stannat vid att samma regler skall gälla för alla
arbetsgivare.
Kring årsskiften kommer de skatt- och avgiftsskyldiga med den föreslagna
ordningen att ha endast ett begränsat antal vardagar till förfogande för att
skaffa blanketter, informationsmaterial och upplysningar från
skatteförvaltningen. I januari bör därför redovisning och betalning i stället få
ske senast den 15. Härigenom ges de skatt- och avgiftsskyldiga rimlig tid att
åstadkomma en korrekt redovisning.
Tidigareläggningen bör omfatta debiterad och innehållen preliminär skatt,
arbetsgivaravgifter samt arbetsgivares betalning av särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster. Den kommer också att påverka betalningar av kvarstående och
tillkommande skatt. Detsamma gäller beträffande betalning av särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. Även i vissa andra fall då enligt nuvarande ordning den
18 i månaden gäller för redovisning och betalning eller har andra
rättsverkningar bör i stället den 10 i månaden tillämpas. Däremot föreslår vi
inte någon ändring av tidpunkten den 18 september som fr.o.m. 1995 års taxering
gäller som senaste dag för betalning av kvarstående skatt med lägre
kvarskatteavgift än vad som annars beräknas för den vars slutliga skatt
debiteras senast den 31 augusti under taxeringsåret. Detta beror främst på att
den aktuella regeln inte kommer att behövas när Skattebetalningsutredningens
förslag om ett skattekontosystem genomförs. Regeln kan alltså komma att gälla
under en så begränsad tid att den av praktiska och administrativa skäl inte bör
ändras.
Frågan om när en betalning skall anses ha gjorts och därmed sammanhängande
frågor utgår vi från att Skattebetalningsutredningen kommer att behandla i sitt
fortsatta utredningsarbete.
Tidpunkterna för utbetalning av skattemedel till kommuner, landsting och
kyrkliga samfälligheter lämnas oförändrade.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatt betalas den 5 i månaden och som huvudregel tillämpas en
redovisningsperiod om två månader. Vid ett svenskt medlemskap i EU avses
mervärdesskatteredovisningen ske för enmånadsperioder för sådana skattskyldiga
som bedriver handel med EG.
Enligt RGK:s och RRV:s bedömning bör mervärdesskatt betalas den 18 i månaden
närmast efter redovisningsperiodens utgång och redovisningsperioden som
huvudregel vara en månad.
De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster som
behövs för redovisningen till mervärdesskatt hämtas ur den skattskyldiges
bokföring. I princip skall varje skattepliktig affärshändelse intill
redovisningsperiodens utgång beaktas. Därför behöver den skattskyldige i regel
viss tid efter periodens utgång för att ta fram och ställa samman de uppgifter
som skall redovisas. I enlighet med vad RGK och RRV har kommit fram till (se
avsnitt 4.2) torde det emellertid finnas utrymme för en tidigareläggning av
betalningstidpunkten även för mervärdesskatt.
Effekterna av den ovan föreslagna tidigareläggningen av redovisning och
betalning av innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter kommer att variera för
olika skatt- och avgiftsskyldiga beroende på lönesumma och i vilken utsträckning
som tidigareläggningen leder till antingen ett ökat kreditutnyttjande eller
minskade behållningar. De finansiella påfrestningar som förslaget medför gör att
vi avstår från att i det här sammanhanget ta upp frågan om förkortad
redovisningsperiod och tidigarelagd betalningstidpunkt för mervärdesskatt.
Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
Enligt 27 § 3 mom. UBL kan fyllnadsinbetalning av preliminär skatt göras t.o.m.
den 18 februari året efter inkomståret utan att någon kvarskatteavgift tas ut.
Den tidpunkten tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Dessförinnan gällde den 18
januari som senaste inbetalningsdag.Den nu gällande tidpunkten för
fyllnadsinbetalning motiverades när den kom till med att den skattskyldige
skulle ha möjlighet att beräkna sin slutliga skatt och bedöma om en
fyllnadsinbetalning måste göras för att undvika kvarskatteavgift (prop.
1991/92:43 s. 100 f). Det ansågs därför rimligt att den skattskyldige hade
tillgång till blanketter och informationsmaterial från skattemyndigheten. Dessa
handlingar fanns i många fall att tillgå först efter den 18 januari.
Från och med taxeringsåret 1995 gäller delvis nya förutsättningar. Nämnas kan
bl.a. de nya tidpunkterna för att lämna självdeklaration. De innebär att den som
lämnar särskild självdeklaration skall lämna deklarationen senast den 31 mars
under taxeringsåret, medan den som lämnar en förenklad självdeklaration skall
lämna sin deklaration senast den 2 maj samma år. Av betydelse i det här
sammanhanget är emellertid främst de informationsinsatser som RSV planerar inför
1995 års taxering. Planer finns exempelvis på att ta fram en särskild skat-
teuträkningsbroschyr. Broschyren är tänkt att innehålla anvisningar för
skatteuträkning för både den som lämnar förenklad deklaration och den som skall
avge en särskild självdeklaration. Enligt preliminära uppgifter från RSV är
avsikten att informationsmaterial m.m., som är tillräckligt för att möjliggöra
en beräkning av den slutliga skatten, fr.o.m. år 1995 skall finnas tillgängligt
i början av januari året efter inkomståret.
De skäl som motiverade den nu gällande senaste tidpunkten för
fyllnadsinbetalning av preliminär skatt gäller således inte längre. Det skulle
då kunna anses följdriktigt att överväga en återgång till tidigare ordning.
Senaste betalningsdag för preliminär skatt utan att någon kvarskatteavgift tas
ut skulle i så fall, i överensstämmelse med de förslag till ändrade
betalningstidpunkter som lämnats i det föregående, bli den 15 januari året efter
inkomståret som då också är det sista betalningstillfället under uppbördsåret.
En förutsättning för en sådan tidigareläggning är emellertid att de
skattskyldiga har tillgång till det informationsmaterial som behövs för en
korrekt skatteberäkning redan före utgången av inkomståret. Enligt uppgifter
från RSV kommer detta inte att kunna åstadkommas inför 1995 års taxering.
Eftersom den aktuella tidigareläggningen inte kan genomföras med tillämpning
fr.o.m. 1995 års taxering, talar övervägande skäl för att den i stället bör ske
först i samband med att det planerade skattekontosystemet börjar tillämpas.
Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt ändras därför till den 10
i uppbördsmånaden februari.
Tidpunkt för utfärdande av F-skattesedel m.m.
Enligt nuvarande bestämmelser skall en F-skattesedel översändas till den
skattskyldige senast den 25 januari under inkomståret (36 § UBL). Samma
tidsgräns gäller för ett besked om debitering av särskild A-skatt (36 a § UBL).
Med hänsyn till att tidpunkten för betalningen av skatten flyttas fram till den
10 i månaden bör en motsvarande ändring göras beträffande tidpunkten för
utsändande av F-skattesedel och besked om debitering av särskild A-skatt.
I 35 § UBL föreskrivs att en A-skattesedel skall översändas till den
skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret. Med hänsyn till vad som
har sagts nyss och för att uppnå enhetlighet föreslår vi att F-skattesedel och
besked om debitering av särskild A-skatt också skall sändas ut senast vid detta
datum.
I 26 § UBL föreskrivs att preliminär F-skatt och särskild A-skatt som debiteras
under inkomståret skall fördelas på de uppbördsmånader som återstår efter
utgången av den månad då skatten debiteras. En skatt som debiteras exempelvis
den 30 i en månad skulle alltså, med hänsyn till vad vi föreslagit om ändrade
betalningstidpunkter, betalas senast den 10 i månaden därpå. Betalningsfristen
blir i detta fall väl kort. Vi föreslår därför att det i 26 § UBL föreskrivs att
om beslutet om debitering fattats efter den 20 i månaden skall skatten börja
betalas senast den 10 i andra månaden efter den månad då beslutet fattades.
Frivillig inbetalning av kvarstående skatt
Fr.o.m. 1995 års taxering införs en möjlighet för skattskyldiga, som taxeras på
grundval av förenklad självdeklaration och tillsänds skattsedel på slutlig skatt
senast den 31 augusti taxeringsåret, att betala in kvarstående skatt senast den
18 september. Kvarskatteavgiften beräknas i så fall efter en procentsats som
motsvarar 60 % av statslåneräntan i stället för 125 % (27 § 3 mom. UBL).
RSV har i en framställning föreslagit att regeln om sänkt kvarskatteavgift vid
inbetalning av kvarskatt senast den 18 september skall slopas. Ett system med
olika procentsatser för kvarskatteavgift beroende på inbetalningstidpunkten är
enligt RSV administrativt svårhanterligt. Om Skattebetalningsutredningens
förslag om skattekonto och ändrade ränteregler genomförs kommer det att innebära
att systemet med nedsatt kvarskatteavgift vid frivillig inbetalning kommer att
avskaffas redan efter några år. RSV framhåller också att de kvarstående
skatterna för löntagarna har minskat till belopp och antal genom införandet av
preliminär skatt på ränteintäkter och sidoinkomster. Vidare finns det möjlighet
för den enskilde att - för det fall han haft inkomster som inte täcks av
preliminär skatt - genom fyllnadsinbetalning se till att kvarstående skatt inte
uppkommer. RSV anser därför att det inte finns något påtagligt behov av att
kunna betala in den kvarstående skatten tidigare för att få en lägre
kvarskatteavgift och att reglerna bör slopas innan de börjat tillämpas.
Regeringen inser att reglerna om en lägre kvarskatteavgift vid inbetalning
senast den 18 september taxeringsåret kan innebära inte obetydliga
administrativa problem. Det får dock anses angeläget att de skattskyldiga bereds
en möjlighet att i anslutning till att de fått slutskattesedeln betala in
kvarstående skatt till en lägre avgift och inte behöva vara hänvisade till att
arbetsgivaren gör skatteavdrag för betalning av den kvarstående skatten under
perioden januari-mars eller, om någon arbetsgivare inte finns, vänta med
inbetalningen till den 10 april året efter taxeringsåret. Regeringen är därför
inte beredd att slopa reglerna.
4.5 Ny tidpunkt för redovisning och betalning av
vissa punktskatter
Regeringens förslag: Den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av
punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till
den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut.
Riksskatteverkets förslag: Riksskatteverket (RSV) föreslår att
Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem avvaktas och att
punktskatternas betalningsfrist då anpassas till vad som kommer att gälla för
mervärdesskatten. RSV menar att i avvaktan på ett skattekontosystem kan
betalningsfristen för skatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier
förkortas med fem dagar.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) skall deklaration ha kommit in
till beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperiodens slut, eller, när skatteredovisningen inte avser
redovisningsperioder, senast tjugofem dagar efter den skattepliktiga händelsen.
Särskilda bestämmelser gäller i fråga om skatt enligt lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier samt, enligt förslag i prop. 1994/95:56 Nya lagar om
tobaksskatt och alkoholskatt, m.m., för vissa skattskyldiga enligt lagen
(1994:000) om tobaksskatt, lagen (1994:000) om alkoholskatt och lagen (1994:000)
om skatt på energi. Skatten skall enligt 5 kap. 1 § LPP vara inbetald senast den
dag då deklarationen skall ha kommit in enligt 2 kap. 8 § eller, om anstånd
medgetts, senast den dag då deklarationen skall lämnas enligt anståndsbeslutet.
Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto (5 kap. 2 § LPP).
Betalning anses ha skett den dag då den har bokförts på det särskilda kontot.
De berörda företag som gett skriftliga synpunkter på RSV:s rapport har i
huvudsak anfört följande. Sydkraft anser att betalningsfristen redan i dag är
för kort. I affärsförhållandet mellan leverantör och kund gäller i regel en
betalningstid på 30 dagar. Med hänsyn till detta och till erforderligt
administrativt arbete bör redovisningen av punktskatter anpassas till
mervärdesskatteredovisningen. Det skulle innebära att betalningsfristen för
punktskatter utsträcktes till den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens
slut. Även Vattenfall anser att betalningstidpunkten för punktskatter bör
senareläggas. Jämtkraft anser att man i dagens läge inte har större tidsmarginal
för redovisningen än vad som är nödvändigt med hänsyn till att man är beroende
av leveransrapporter m.m. för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet.
Svenska petroleum institutet anser att nuvarande skattekredit är den kortast
tänkbara. En tidigareläggning av punktskatteredovisningen skulle sannolikt
medföra en påtalig risk för försämrad kvalitet på redovisningen. Svenska bryg-
gareföreningen anser att nuvarande betalningstidpunkt bör behållas. En
förkortning av betalningsperioden skulle innebära att likviditeten och lönsam-
heten försämras, särskild för de mindre företagen. Dessutom medför varje
förkortning av kredittiden en ökad administrativ belastning och ökad risk för
felaktigheter. V&S Vin & Sprit AB har inget att erinra mot den föreslagna
tidigareläggningen under förutsättning att betalningsvillkoret för Systembolaget
inte förändras. Svenska Tobaks AB anser att det inte är lämpligt att korta den
nuvarande kredittiden. Bortsett från den ekonomiska belastning det skulle
innebära för bolaget ser bolaget ingen anledning att kredittiden i Sverige
skulle vara väsentligt kortare än i andra konkurrentländer. En förkortning
skulle kunna ge tillverkarna i dessa länder en konkurrensfördel framför bolaget.
RGK har inget att invända mot det förslag som lämnas i RSV:s rapport. RRV ser
positivt på RSV:s förslag att förkorta betalningsfristen och bedömer att
ytterligare steg kan tas för att förbättra statens kassahållning.
RSV anför i sin rapport att betalningstidpunkten för punktskatter bör väljas
med sikte på en samordning med Skattebetalningsutredningens kommande förslag
till en ny lag om uppbörd av skatter och socialavgifter. Regeringen delar denna
uppfattning. Skattebetalningsutredningen har under det pågående arbetet med ett
skattekontosystem som avses ingå i det nya uppbördsförfarandet diskuterat den 20
i månaden som en möjlig inbetalningstidpunkt för mervärdesskatten. RSV föreslår
att man inväntar Skattebetalningsutredningens slutliga förslag beträffande
skattekontosystemet och att punktskatternas betalningsfrist därefter anpassas
till vad som föreslås gälla för mervärdesskatten. I avvaktan på ett sådant
beslut kan det dock enligt RSV övervägas att betalningsfristen för
punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier kortas med 5 dagar.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser regeringen att en förkortning
även av betalningsfristen för punktskatterna måste övervägas redan nu. I detta
sammanhang bör, som flera berörda företag påpekat, behovet av en förhållandevis
god tid för deklarationsförberedelser vägas in. Att tillräcklig tid finns för
deklarationen är av betydelse såväl från rättssäkerhetssynpunkt som för att
undvika ett stort antal felaktiga deklarationer. Enligt regeringens mening finns
det visst utrymme för en framflyttning av redovisnings- och
betalningstidpunkten. RSV bedömer att gränsen för vad som är praktiskt möjligt i
fråga om fristen för redovisning och betalning av punktskatter går vid en
förkortning med 10 dagar. Så långt är emellertid regeringen inte beredd att gå
nu. I avvaktan på resultatet av Skattebetalningsutredningens arbete föreslår
regeringen i stället att den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning
av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25
till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Den nya regeln bör dock
inte börja tillämpas förrän den 1 juli 1995. Regeln i 5 kap. 2 § LPP om när en
inbetalning skall anses ha skett lämnas oförändrad.
4.6 Debitering av preliminär skatt
Regeringens förslag: Uttaget av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall
normalt vara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret för såväl
juridiska som fysiska personer. Understiger denna skatt den ursprungligen
debiterade preliminära skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med 105
procent.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om hur den preliminära F-skatten
beräknas finns i 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272, UBL). Enligt huvudregeln
skall den preliminära skatten tas ut med ett belopp motsvarande 105 % av den
slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret.
Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F-skatten skall
dock F-skatt tas ut med 100 % av den slutliga skatten. Vid beräkningen av den
preliminära skatten skall vissa skatter räknas bort från den slutliga skatten.
Detta gäller t.ex. sådan mervärdesskatt som den skattskyldige skall redovisa i
sin särskilda självdeklaration och som debiteras som slutlig skatt. De nu
redovisade reglerna skall enligt 14 § UBL gälla också vid beräkning av särskild
A-skatt. Reglerna om preliminärskatteberäkningen gäller för såväl juridiska som
fysiska personer.
Bestämmelserna om beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt i UBL
innebär att den preliminära skatten för uppbördsåret 1995/96, dvs. för
inkomståret 1995, kommer att beräknas med utgångspunkt i den slutliga skatten
för 1993. Utvecklingen av driftsöverskottet i näringslivet bedöms uppgå till ca
25 % mellan inkomståret 1993 och inkomståret 1995. Detta innebär att nuvarande
regler för schablondebitering av den preliminära skatten kommer att medföra ett
för lågt uttag av preliminär skatt. Vi föreslår därför att de nyss redovisade
procentsatserna skall höjas.
Utvecklingen av näringslivets beskattningsbara vinster skiljer sig från bransch
till bransch. Inom basindustrin antas utvecklingen vara mycket gynnsam, med en
ökning av bruttoöverskottet mellan inkomståren 1993 och 1995 med mer än 40 %.
Här har skogsindustrin den mest gynnsamma utvecklingen. Drygt 80 % av alla
företag (162 600 företag inklusive handelsbolag 1992) ligger dock i branscher
där man inte kan observera någon övernormal vinstutveckling. Detta innebär att
en avvägning mellan höjning av schablondebiteringen av den preliminära skatten
och antalet jämkningsframställningar som måste behandlas av skattemyndigheten
måste göras.
Mot bakgrund av den generellt gynnsamma vinstutvecklingen i näringslivet
föreslås en höjning av schablondebiteringen med 5 procentenheter. Denna höjning
torde ha endast marginell inverkan på skattemyndigheternas arbete.
5 Förskottsbetalning av lön
Regeringens förslag: Bestämmelserna om redovisning och betalning av skatter och
arbetsgivaravgifter förtydligas. Det görs klart att som ersättning för arbete
och utgiven lön avses också förskott på sådan ersättning eller lön.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal
remissinstanser. Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan
tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Scandinavian Airlines
System anser att enbart regelmässiga löneförskott och inte enstaka förskott
skall omfattas av förslaget. Svenska Arbetsgivareföreningen och In-
dustriförbundet föreslår att en beloppsgräns på förslagsvis 500 kr införs för
att undvika ett redovisnings- och inbetalningsförfarande vid förskott på små
belopp. Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation önskar ett
förtydligande om att reseförskotten inte skall anses som förskott på lön.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande uppbördssystem skall
arbetsgivarna varje månad redovisa den under föregående månad faktiskt utgivna
lönen samt det skatteavdrag som gjorts på lönen och den månadsavgift som belöper
på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in till
skattemyndigheten samtidigt som redovisningen lämnas. Systemet bygger således på
kontantprincipen. Några regler om undantag från den principen finns varken i
uppbördslagen (1953:272, UBL) eller lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare (USAL). I praktiken görs emellertid avsteg från
den nu angivna ordningen. Vissa arbetsgivare betalar månatligen ut ett förskott
på lönen, medan resten av lönen betalas ut först månaden därpå. Med förskottsbe-
talning avses här alltså sådan utbetalning av lön som görs under en
kalendermånad som föregår den månad under vilken ordinarie löneutbetalning sker.
Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift görs sedan med utgångspunkt i
slutregleringen. Förfarandet, som strider mot de grundläggande principerna i UBL
och USAL, leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och medför
väsentliga ränteförluster för det allmänna.
Uttrycket förskottsbetalning av lön förekommer varken i UBL eller USAL och
behandlas inte heller i motiven till dessa lagar. De närmast tillämpliga
bestämmelserna i UBL när det gäller skatteavdrag samt redovisning av innehållen
preliminär skatt är 39 § 1 mom. första stycket, där det sägs att skatteavdrag
skall göras vid utbetalning av kontant ersättning för arbete och 54 § 1 mom.
första stycket som föreskriver att en arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag
skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om detta till skattemyndigheten.
En uppbördsdeklaration skall enligt 54 § 1 mom. fjärde stycket UBL innehålla
uppgifter om bl.a. den tid för vilken redovisning lämnas, det belopp som har
dragits av för preliminär A-skatt från lön och den lön eller ersättning på
vilken månadsavgift beräknas.
I bl.a. 6 § UBL finns föreskrifter om beräkning av preliminär A-skatt. Enligt
dessa utgår preliminär A-skatt enligt skattetabell vid varje tillfälle, då
inkomst uppbärs, med det belopp som anges i tabellen för det inkomstbelopp och
den tidsperiod som är i fråga.
I fråga om redovisning av socialavgifter som betalas av arbetsgivare, dvs.
arbetsgivaravgifter, gäller 4 § USAL. I paragrafen föreskrivs att en
arbetsgivare är skyldig att för varje månad lämna redovisning för utgiven lön
och för summan av arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen skall
bestämmelserna i UBL om uppbördsdeklaration tillämpas.
Enligt 12 § samma lag skall månadsavgift betalas inom den tid som
uppbördsdeklaration skall lämnas.
Vid förskottsbetalning av lön görs en utbetalning månaden före ordinarie
löneutbetalning. Ett vanligt sådant förfarande kan beskrivas på följande sätt.
Omkring den 15-20 i månad 1 sker utbetalning av ett förskott med ett fast
belopp. Omkring den 5-10 i månad 2 beräknas slutlönen för perioden. Vid
förskottsbetalningen görs inte något skatteavdrag. Några arbetsgivaravgifter
beräknas inte heller.
Vid slutbetalningen av lönen innehålls skatt beräknad på hela lönen för
perioden. På samma sätt beräknas arbetsgivaravgifterna på hela lönesumman. Det
innehållna skattebeloppet och arbetsgivaravgifterna betalas in den 18 i månad 3.
Några arbetsgivaravgifter eller någon skatt betalas således inte in den 18 i
månad 2 för den del av lönen som avser förskottsbetalning utan detta sker först
en månad senare.
Genom att förskjuta inbetalningen av skatter och avgifter en månad gör
arbetsgivaren en räntevinst. Det allmänna gör då en motsvarande ränteförlust.
Av den redovisningshandling, uppbördsdeklaration, som en arbetsgivare skall
lämna varje månad framgår inte om någon del av lönesumman avser
förskottsbetalningar. Redovisningen innehåller - förutom uppgift om innehållen
skatt och månadsavgift - bara totalsumman av den bruttoersättning inklusive
förmåner som har tillgodoförts arbetstagare eller uppdragstagare under den månad
som redovisningen avser. Den enda möjligheten för skattemyndigheten att upptäcka
att förskottsbetalning av lön förekommer är i princip att göra en revision
enligt 78 § 1 mom. UBL eller 27 § USAL hos arbetsgivaren. Någon sammanställd
statistik avseende förskottsbetalning av lön som bygger på uppgifter som
inhämtats vid revisioner eller på annat sätt finns inte. Utredningen har därför
hämtat in uppgifter från RSV och skattemyndigheterna för att en uppfattning
skall kunna bildas om i vilken utsträckning förskottsbetalningar förekommer.
Enligt uppgifter från RSV har skattemyndigheter vid revisioner hos större
företag inom metallindustrin, järnverk, stålverk samt hos företag inom
producent- och konsumentkooperationen konstaterat att förskottsbetalningar av
lön förekommer. Som regel har förskottet utgjort ett fast belopp av nettolönen,
ibland hela 90 % av lönen. RSV har uppgett att några av de arbetsgivare som
utnyttjat sig av förskottsbetalning av löner har haft flera tusen anställda. Det
kan enligt RSV därför inte uteslutas att det sammantaget kan röra sig om stora
ränteförluster för det allmänna.
Som tidigare sagts är huvudprinciperna enligt UBL och USAL att skatteavdrag
skall göras när lönen betalas ut och att redovisning avseende innehållen skatt
och arbetsgivaravgifter skall lämnas månaden närmast efter den månad då lönen
betalats ut. Någon oklarhet om uppbördsförfarandet i dessa hänseenden kan inte
anses råda när det gäller ordinarie löneutbetalningar.
Anledningen till den osäkerhet som råder om hur förskottsbetalningar skall
behandlas i skatteavdragshänseende m.m. torde vara att denna betalningsform har
använts under lång tid utan att skattemyndigheterna har gripit in.
Förskottsbetalningar av lön bör behandlas enligt huvudprinciperna för
skatteavdrag, redovisning och inbetalning. Betalningarna bör således följa det
ordinarie uppbördsförfarandet. Det betyder att en arbetsgivare vid utbetalning
av ersättning för arbete, även om ersättningen betalas ut i förskott, skall göra
skatteavdrag vid utbetalningstillfället.
En ordning där enstaka förskottsutbetalningar eller betalningar under ett visst
belopp behandlas annorlunda än övriga förskott är inte bra av administrativa
skäl.
Mot bakgrund av att systemet med förskottsbetalning av lön tillämpas i inte
ringa omfattning är det motiverat med ett klarläggande av hur dessa
löneutbetalningar skall behandlas i uppbördshänseende. I enlighet med de nya
tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter som föreslagits
i det föregående (se avsnitt 4.4) bör skatteavdrag göras när förskottet betalas
ut och det belopp med vilket skatteavdrag gjorts redovisas och betalas in till
skattemyndigheten senast den 10 i påföljande månad (i januari den 15).
Vi föreslår därför det i lag uttryckligen anges att som ersättning för arbete i
UBL:s mening avses också förskott på sådan ersättning. Förslaget föranleder dels
införandet av en ny paragraf, 6 a §, dels ändringar i 39 § 1 mom. UBL. På
motsvarande sätt bör det göras klart att som lön enligt 4 § USAL anses också
förskott på lön. Samma förtydliganden bör dessutom göras i 5 § lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och 7 § lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
Det förekommer att arbetsgivare hävdar att förskottsbelopp utgör lån från
arbetsgivaren. Ett förskott bör dock anses som lön så länge lånehandlingar,
avtal eller liknande inte kan företes. Givetvis skall reseförskotten inte
behandlas som förskott på lön.
6 Övriga uppbördsfrågor
6.1 Skatteavdrag från engångsbelopp avseende
ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m.
Regeringens förslag: Skatteavdrag skall göras också vid utbetalning av sådana
skattepliktiga belopp som avses 32 § 1 mom. första stycket g och tredje stycket
kommunalskattelagen (1928:370).
Skälen för regeringens förslag: Vid utbetalning av kontant ersättning för
arbete skall, enligt huvudregeln i 39 § 1 mom. första stycket uppbördslagen
(1953:272, UBL) den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av
mottagarens preliminära skatt. Med ersättning för arbete likställs i detta
sammanhang bl.a. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst (3 § 2 mom. andra
stycket 3 UBL). Från engångsbelopp avseende förlorad arbetsförtjänst skall
alltså utbetalaren i nu aktuella fall göra skatteavdrag. Att sådana belopp är
skattepliktiga framgår av 32 § 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen.
Däremot är utbetalaren inte skyldig att göra skatteavdrag från engångsbelopp som
betalas ut på grund av en försäkring som inte tagits i samband med tjänst, trots
att också sådan ersättning är skattepliktig enligt 32 § 1 mom. första stycket g
kommunalskattelagen. Skatteavdrag skall inte heller göras från sådana
skattepliktiga ersättningar som anges i 32 § 1 mom. tredje stycket
kommunalskattelagen, dvs. vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring
uppburet belopp, vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk-
eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst.
Grundtanken i uppbördssystemet är att den preliminära skatten så nära som
möjligt skall motsvara den slutliga skatten. Betalas en för låg preliminär skatt
uppkommer kvarstående skatt om inte den skattskyldige gör en fyllnadsinbetalning
av preliminär skatt. De ersättningar som anges i 32 § 1 mom. första stycket g
och tredje stycket kommunalskattelagen kan i vissa fall uppgå till stora belopp
och eftersom mottagaren inte alltid tänker på att han bör göra en
fyllnadsinbetalning är det vanligt att mottagaren får en kvarstående skatt. I
syfte att göra källskattesystemet mer effektivt och för att i möjligaste mån
undvika problemen med stora kvarstående skatter, som den skattskyldige inte
sällan får svårt att betala, föreslår vi att 3 § 2 mom. UBL justeras så att
skatteavdrag skall göras också i de nyss nämnda fallen.
En annan viktig princip inom uppbördssystemet är att underlaget för beräkning
av skatteavdrag, om inte särskilda skäl talar emot det, bör beräknas på samma
sätt som underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna, eftersom
arbetsgivarna är skyldiga att redovisa både gjorda skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter i en och samma uppbördsdeklaration. Nuvarande avgiftsregler
innebär att arbetsgivaravgifter skall betalas på försäkringsersättning för
förlorad arbetsinkomst i den mån försäkringen tagits i samband med tjänst men
inte i andra fall. Vårt nu framlagda förslag strider mot principen om ett
enhetligt underlag. Det är emellertid ett begränsat problem eftersom det endast
är ett mindre antal utbetalare som berörs och dessa utbetalare lätt kan nås med
information. Med hänsyn till detta anser vi att olägenheterna med vårt förslag
mer än väl uppvägs av fördelarna, dvs. genom att vi får en bättre anpassning av
den preliminära skatten till den slutliga.
6.2 Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd m.m.
Regeringens förslag: Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd skall göras
med ledning av särskild skattetabell oavsett om mottagaren har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt.
Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller nya regler för
utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Det har införts en
inkomstrelaterad ersättning (dagpenning). Sådan dagpenning skall lämnas med
samma belopp och på samma grunder som gäller för dagpenning i
arbetslöshetsförsäkringen. En arbetslös medlem i en arbetslöshetskassa får
dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen medan övriga arbetslösa får dagpenning
från KAS, om vissa avgifts- och arbetsvillkor är uppfyllda. Ett grundbelopp
skall också finnas i KAS och lämnas enligt i huvudsak samma regler som gällde
för det tidigare stödbeloppet.
Vid utbetalning av dagpenning från KAS skall skatteavdrag göras för betalning
av mottagarens preliminära A-skatt enligt samma regler som gäller för
skatteavdrag från dagpenning från en arbetslöshetskassa. När det gäller sådan
dagpenning är emellertid skyldigheten att göra skatteavdrag mer omfattande.
Utbetalaren skall nämligen göra skatteavdrag oberoende av om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt
(3 § 2 mom. tredje stycket UBL).
Reglerna om skatteavdrag bör vara enhetliga även när det gäller de nu aktuella
två slagen av dagpenning. Visserligen har regeringen i prop. 1994/95:99 om
förändringar i arbetslöshetsersättningen föreslagit en återgång till de regler
som gällde före den 1 juli 1994 men enligt övergångsbestämmelserna skall den som
har påbörjat en ersättningsperiod få fortsätta att uppbära ersättning även efter
ikraftträdandet av de nya reglerna, dock längst till den 30 juni 1996. Detta
motiverar att reglerna om skatteavdrag ändå ändras. Vi föreslår därför att
tillämpningsområdet för reglerna i 3 § 2 mom. tredje stycket UBL skall
utsträckas till att gälla också i fråga om dagpenning från KAS. Detsamma gäller
reglerna i 4 § 2 mom. UBL om särskild skattetabell.
I detta sammanhang vill vi dessutom föreslå ytterligare några justeringar i
UBL. Den första gäller 7 §. I paragrafens tredje stycke finns en hänvisning till
de inkomster som avses 3 § 2 mom. tredje stycket när det gäller beräkningen av
skatteavdragets storlek. När detta stycke arbetades om och även fick gälla
dagpenning från arbetslöshetskassa, korttidsstudiestöd och särskilt
vuxenstudiestöd (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS
1992:680) kom hänvisningen att omfatta även dessa ersättningar. Den särskilda
regeln om skatteavdrag beräknat enligt en viss procentsats skall emellertid
tillämpas endast på sådan ränta och utdelning som nämns i stycket. Vi föreslår
därför en sådan begränsning i hänvisningen.
Den andra justeringen gäller 6 § UBL. Genom SFS 1990:1137 (prop. 1990/91:5,
bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57) kom förutvarande tredje stycket att delas
upp i två stycken. Det nya fjärde stycket har därefter ändrats genom SFS
1992:680 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292).
Bestämmelserna i fjärde stycket hör ihop med bestämmelserna i tredje stycket. De
bör därför åter föras samman i ett stycke.
7 Vissa avgiftsfrågor
7.1 Befrielse från vissa avgifter vid
kronofogdemyndigheterna
Regeringens förslag: Kronofogdemyndighetens möjlighet att medge befrielse helt
eller delvis från skyldigheten att betala ersättning för förrättningskostnader i
ett mål om verkställighet skall regleras i utsökningsbalken.
Kronofogdemyndighetens beslut i en sådan fråga skall inte kunna överklagas.
Skälen för regeringens förslag: I dag finns i 17 kap. 4 § första stycket
utsökningsbalken (UB) en bestämmelse som ger kronofogdemyndigheten möjlighet att
helt eller delvis befria sökanden från att ansvara för förrättningskostnaderna,
om skyldigheten skulle vara betungande. Ersättning för förrättningskostnader i
utsökningsmål tas ut i form av utsökningsavgifter. Bestämmelser om bl.a. dessa
avgifter och ansökningsavgift i mål om betalningsföreläggande och handräckning
finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. I 18 §
förordningen föreskrivs att kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller
delvis från skyldigheten att betala ansökningsavgift i ett mål om
betalningsföreläggande eller handräckning, eller utsökningsavgift i ett mål om
verkställighet, om det finns särskilda skäl. Beslut i en sådan fråga får inte
överklagas.
Vid överklagande har det i vissa fall inte stått klart om klaganden ansett att
han bort befrias från avgift med tillämpning av bestämmelsen i 18 § förordningen
eller att avgiften i sig var felaktigt påförd och borde tas bort av det skälet.
Vilketdera det är fråga om är avgörande för om överklagandet skall tas upp till
prövning eller inte. Något förbud att överklaga gäller nämligen inte i fråga om
ett beslut av det sistnämnda slaget och bör enligt regeringens uppfattning inte
heller införas. Vidare har det uppkommit frågor om hur överklagandeförbudet i
förordningen förhåller sig till bestämmelserna om överklagande i
utsökningsbalken. Regleringen av hithörande frågor framstår också som splittrad
på det sättet att i mål om verkställighet möjligheten att befria sökanden från
ansvar för kostnaderna regleras i utsökningsbalken, medan möjligheten att befria
från avgift som sådan, dvs. även svarandens skyldighet att betala avgiften,
regleras i förordningen om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.
Enligt vår mening bör möjligheterna att medge befrielse från att betala
ersättning för förrättningskostnaderna i mål om verkställighet regleras
enhetligt i utsökningsbalken. Även en bestämmelse om förbud att överklaga beslut
i sådana frågor bör tas in i balken.
Som redan nämnts gäller bestämmelsen i 18 § förordningen även ansökningsavgift
i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Något praktiskt behov av att
efter en diskretionär prövning kunna medge befrielse helt eller delvis från
sådan avgift, som för närvarande är 200 kr, torde inte finnas. En sådan
möjlighet låter sig för övrigt inte särskilt väl förenas med att det här är
fråga om en rättegångskostnad, som omfattas av utslaget i målet. Regeringen
avser mot denna bakgrund att upphäva bestämmelsen i 18 § förordningen och någon
motsvarighet till den föreslagna bestämmelsen i utsökningsbalken bör således
inte tas in i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Bestämmelsen om befrielse är avsedd att användas om det i det enskilda fallet
finns omständigheter som gör att det skulle vara särskilt betungande eller på
annat sätt oskäligt att låta svaranden eller sökanden svara för den. Exempel på
sådana omständigheter är att någon som har liten betalningsförmåga svarar för en
avgift som utan hans egen förskyllan har blivit mycket stor. Möjligheten till
befrielse eller nedsättning bör utnyttjas bara i undantagsfall.
I praktiken blir frågan om befrielse från skyldighet att betala förrättnings-
kostnader aktuell först sedan den väckts av någon som kan bli skyldig att betala
avgiften, och därmed först sedan det blivit känt vilken avgift myndigheten
beslutat ta ut. Det finns alltså i de flesta fall ett tidsglapp mellan beslutet
att ta ut en viss avgift, vilket vanligen framgår av ett föreläggande att betala
avgift, en underrättelse om sökt utmätning eller någon annan handling som
kronofogdemyndigheten skickar ut, och prövningen av frågan om befrielse i det
enskilda fallet. För tillämpningen av bestämmelsen om förbud att överklaga är
det viktigt att åtgärderna i målet dokumenteras på ett sådant sätt att det i
efterhand kan konstateras om myndigheten har fattat ett beslut som gäller fråga
om befrielse skall medges eller inte.
7.2 Grundavgift i införselmål
Regeringens förslag: I mål om införsel som har kommit in till en
kronofogdemyndighet före den 1 januari 1993 skall ersättning tas ut för
förrättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994.
Skälen för regeringens förslag: I införselmål hos kronofogdemyndigheterna togs
tidigare inte ut någon ersättning för statens kostnader för förfarandet. En
möjlighet för regeringen att ge föreskrifter om ersättning för kostnaderna i
sådana mål infördes genom en ändring i 17 kap. 1 § UB som trädde i kraft den 1
januari 1993 (SFS 1992:636). Enligt övergångsbestämmelsen skall äldre
bestämmelser fortfarande gälla i mål som hade kommit in till
kronofogdemyndigheten före denna tidpunkt.
Enskilda mål om införsel, som i praktiken nästan uteslutande gäller uttagande
av familjerättsliga underhållsbidrag, handläggs ofta under lång tid hos
kronofogdemyndigheten. I extrema fall kan införsel pågå under flera decennier
och en handläggningstid på mer än tio år är inte ovanlig. Med den utformning som
övergångsbestämmelsen har i dag skulle det därför under lång tid framöver komma
att finnas såväl mål där avgift tas ut som äldre mål, där någon avgift inte tas
ut. Denna olikhet i behandlingen av gäldenärerna - sökanden ansvarar i
införselmålen inte för avgiften - torde av de flesta uppfattas som omotiverad.
De skäl som anfördes för att ge möjlighet att ta ut avgift i införselmålen (jfr
prop. 1991/92:93 s. 98 ff) har inte mindre bärkraft i fråga om de äldre målen än
i fråga om de nyare. Förekomsten av två i avgiftshänseende olika kategorier
införselmål komplicerar också rutinerna hos kronofogdemyndigheterna. Vi anser
mot den här bakgrunden att övergångsbestämmelsen bör ändras så att avgift som
uppkommer efter utgången av 1994 kan tas ut även i de mål som kommit in före
1993.
7.3 Verkan av att skuldsanering inletts
Regeringens förslag: I skuldsaneringslagen (1994:334) skall uttryckligen anges
att rätten till dröjsmålsavgift på en fordran som omfattas av skuldsanering
faller bort för tiden efter den dag när beslut meddelats att inleda
skuldsanering.
Skälen för regeringens förslag: I 6 § första stycket skuldsaneringslagen
föreskrivs bl.a. att rätten till ränta på en fordran som omfattas av
skuldsanering faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda
skuldsanering meddelats. Den rörliga dröjsmålsavgiften, som från och med den 1
januari 1993 ersatt den tidigare fasta restavgiften på skatter och avgifter,
fyller i huvudsak samma funktion som en dröjsmålsränta, dvs. att ersätta
borgenärens ränteförlust på grund av försenad betalning. Avsikten vid
skuldsaneringslagens tillkomst torde också ha varit att i ränta inbegripa även
dröjsmålsavgift. I den praktiska tillämpningen har det emellertid visat sig råda
tvekan om begreppet ränta kan inses innefatta dröjsmålsavgift. Det bör därför
uttryckligen anges att även sådan avgift omfattas av bestämmelsen.
8 Utbetalning av skatt vid ändring i
kommunindelningen
Regeringens förslag: Vid sådan ändring i kommunindelningen som avses i 2 § lagen
(1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar skall preliminära
kommunalskattemedel och omräknade preliminära kommunalskattemedel i första hand
beräknas med hänsyn tagen till den förändring av skatteunderlaget som
indelningsändringen medfört. Saknas uppgift om hur indelningsändringen påverkat
skatteunderlaget, skall beräkningen som hittills göras med hänsyn tagen till
förändringen av invånarantalet.
Skälen för regeringens förslag: Statens utbetalning av kommunalskattemedel
grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget.
Skatteunderlaget uppräknas sedan med uppräkningsfaktorer som motsvarar den
beräknade ökningen av skatteunderlaget i landet de två efterföljande åren. Under
beskattningsåret betalas på detta sätt beräknade preliminära kommunalskattemedel
och under året efter beskattningsåret omräknade preliminära kommunalskattemedel
ut. När taxeringsutfallet är känt görs, andra året efter beskattningsåret, en
slutavräkning. I fråga om de kyrkliga kommunerna görs inte någon sådan
uppräkning eller omräkning som nyss har nämnts. Till dessa kommuner betalas
endast ut preliminära kommunalskattemedel under beskattningsåret och därefter
slutavräkningslikvid under andra året efter beskattningsåret.
I 2 § lagen om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar föreskrivs att utbetalning av
preliminära och omräknade preliminära kommunalskattemedel vid en ändring i
kommunindelningen skall göras med hänsyn tagen till den ändring av
invånarantalet i kommunen som indelningsändringen medfört. RSV har i en
skrivelse till Finansdepartementet föreslagit att man, när det är möjligt, vid
utbetalningen skall ta hänsyn till förändringen av skatteunderlaget, och inte
förändringen av invånarantalet. På det sättet torde man uppnå en bättre
överensstämmelse med de skattemedel som kommunen slutligt kommer att visa sig
vara berättigad till. I vissa fall kan beräkningen inte göras med hänsyn tagen
till förändringen av skatteunderlaget, eftersom denna inte är känd. Det gäller
bl.a. när indelningsändringen berör en del av en församling. I dessa fall bör
beräkningen liksom hittills göras med hänsyn tagen till förändringen av
invånarantalet.
Vi instämmer i RSV:s bedömning och föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet
med vad som nu har sagts.
9 Ekonomiska konsekvenser
9.1 Ränteeffekter för staten
Ränteeffekterna för staten av tidigareläggningen av betalningstidpunkter för
vissa skatter och avgifter kan, med en kalkylränta på 8 %, beräknas uppgå till
ca 600 mkr per år. Ränteeffekten av höjningen av preliminärskatteuttaget
beräknas uppgå till 130 mkr. Till detta kommer ränteeffekterna av förtydligandet
beträffande hur skatteavdrag m.m. skall göras vid förskottsbetalning av lön.
Preliminär A-skatt och socialavgifter som betalas av arbetsgivare
Under år 1993 betalade arbetsgivare in ca 432 mdkr i preliminär A-skatt,
socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Näringslivets
andel av detta belopp kan uppskattas till ca 240 mdkr. I beloppen ingår särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta.
En tidigareläggning av betalningstidpunkten från den 18 i månaden till den 10 i
samma månad, dvs. med åtta dagar under elva månader ger en beräknad räntevinst
på ca 391 mkr.
För januari föreslås en tidigareläggning från den 18 till den 15, dvs. med tre
dagar. Det ger en räntevinst på ca 13 mkr.
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 400 mkr.
Debiterad preliminär skatt
Under år 1993 betalades in ca 42 mdkr avseende debiterad preliminär skatt, dvs.
F-skatt och särskild A-skatt, som med hänsyn till att månadsuppbörd införts kan
fördelas med ca 3 500 mkr/månad.
En tidigareläggning av betalningstidpunkten med åtta dagar under elva månader
ger en beräknad räntevinst på ca 68 mkr, och med tre dagar under en månad en
beräknad räntevinst på ca 2 mkr.
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 70 mkr.
Preliminär skatt på ränta och utdelning
Under år 1993 betalades ca 13 mdkr i preliminär skatt på ränta och utdelning. Av
beloppet betalades ca 20 % under året och resterande del vid årsskiftet, dvs. i
januari månad 1994. Det innebär att ca 10 mdkr betalades i januari 1994 och ca
270 mkr i varje månad under tiden februari-december 1993.
Om man bortser från effekterna av att vissa utdelningar numera inte är
skattepliktiga kan räntevinsten av en tidigareläggning med tre dagar under
januari beräknas till ca 7 mkr, och av en tidigareläggning med åtta dagar under
elva månader till ca 5 mkr.
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 12 mkr.
Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt utan att kvarskatteavgift
tas ut föreslås tidigarelagd från den 18 februari till den 10 i samma månad.
I februari 1993 betalades 10,5 mdkr som fyllnadsinbetalning av preliminär
skatt. Räntevinsten av en tidigareläggning med åtta dagar kan beräknas till ca
19 mkr.
När det gäller storleken av fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt och
därmed ränteeffektens storlek bör beaktas att nya bestämmelser om skatteavdrag
på biinkomster nu gäller. Denna reglering kan förväntas leda till en minskad
kvarstående skatt på grund av 1994 års taxering och således även till minskade
fyllnadsinbetalningar.
Kvarstående skatt
Vid 1993 års taxering debiterades 12 mdkr i kvarstående skatt och 1,5 mdkr i
kvarskatteavgift, dvs. sammanlagt 13,5 mdkr. Av beloppet kan 6,4 mdkr hänföras
till skattskyldiga med A-skatt.
Om det antas att hälften av de skattskyldiga med A-skatt kommer att betala
kvarstående skatt i september under taxeringsåret ger en tidigareläggning från
den 18 april till den 10 i samma månad, dvs. med åtta dagar, en beräknad
räntevinst på ca 18 mkr.
Även här bör beaktas att den kvarstående skatten kan förväntas minska vid 1994
års taxering för skattskyldiga med A-skatt med hänsyn till de nya bestämmelserna
om skatteavdrag på biinkomster som tillämpas fr.o.m. den 1 april 1993.
Tillkommande skatt
Tillkommande skatt betalades under åren 1990-1993 med i genomsnitt ca 850 mkr
per år.
Det har föreslagits att betalningar av tillkommande skatt i stället för senast
den 18 skall ske senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten
bestämmer (i januari den 15). Dessutom föreslås att den tidigaste tidpunkten för
betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, ändras
till den 10 i samma månad.
Dessa tidigareläggningar torde få vissa begränsade statsfinansiella effekter.
Om det antas att 70 mkr betalas varje månad kan den årliga räntevinsten av en
tidigare betalningsdag uppskattas till ca 1 mkr. Det förutsätter emellertid att
skattemyndigheterna fortfarande bestämmer betalningsdag för tillkommande skatt i
samma uppbördsmånad som hade bestämts enligt nuvarande ordning. Detta är en av
flera omständigheter som gör att en uppskattning av räntevinsterna på grund av
en ändrad betalningstidpunkt för tillkommande skatt är svår att göra.
Punktskatter
Räntevinsten av en tidigareläggning av inbetalningen av punktskatterna på tobak,
alkohol, energi och lotterier kan beräknas till ca 70 mkr per år.
Debitering av preliminär skatt
De finansiella effekterna av de föreslagna reglerna för schablonberäkning av
preliminär F-skatt och särskild A-skatt utgörs av den positiva ränteeffekt som
uppkommer för det offentliga genom att skatten betalas in tidigare. Denna uppgår
till 130 mkr per år.
Övrigt
Utöver nyss redovisade ekonomiska konsekvenser kan vissa begränsade
ränteeffekter för staten antas följa av i första hand den tidigareläggning som
föreslås av betalningstidpunkten för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.
Detsamma gäller beträffande tidigareläggningen av den tidpunkt för betalning av
preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller
beräknas efter en lägre räntesats (69 § 1 mom. UBL).
9.2 Budgeteffekter
En tidigareläggning av tidpunkten för betalning av skatter och avgifter till den
15 i januari och den 10 i övriga månader under året ger enligt vad som nyss
redovisats årliga ökade intäkter för staten om drygt 500 mkr. Emellertid
motsvaras en stor del av dessa intäkter för staten av ökade kostnader för
näringslivet. Den varaktiga inkomstförstärkningen kan därför beräknas till 250
mkr per år.
Den varaktiga inkomstförstärkningen för staten till följd av tidigareläggningen
av inbetalningen av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier samt
de nya reglerna för schablondebitering av preliminär F-skatt och särskild
A-skatt kan beräknas till ca 35 mkr respektive 65 mkr per år.
9.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga
Betalningstidpunkter för skatter och avgifter
För de skatt- och avgiftsskyldiga medför förslagen om nya tidpunkter för
betalning av skatter och avgifter både kostnads- och likviditetseffekter.
Kostnadsökningen för de skatt- och avgiftsskyldiga framgår av det föregående
(avsnitt 9.1). Eftersom förslagen, såvitt anser tidigareläggningen av
betalningstidpunkt för inkomstskatt och avgifter, innebär att ca 24 mdkr skall
betalas åtta dagar tidigare under elva månader och tre dagar tidigare under en
månad, påverkas även näringslivets likviditet. Vilka likviditetseffekter som
uppstår i det enskilda fallet är emellertid svårt att bedöma. Det beror bl.a. på
om anpassningen till de nya betalningstidpunkterna sker genom ett ökat
utnyttjande av annan kreditgivare än staten eller genom minskade egna
behållningar.
Den tidigareläggning av betalningstidpunkterna som nu föreslås kräver särskilda
anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Om redovisnings- och
betalningsskyldigheten skall kunna fullgöras i rätt tid, måste beräkningen av de
skatter och avgifter som skall betalas ske med större framförhållning än i dag.
Det gäller då inte bara för arbetsgivare utan även beträffande exempelvis
kreditinstitut m.fl. som betalar innehållen preliminär skatt på ränta och
utdelningar.
De skatt- och avgiftsskyldiga som i dag utnyttjar förfarandet med
förskottsbetalning för att förlänga kredittiderna i uppbördssystemet behöver
också vidta anpassningsåtgärder. I regel blir det fråga om att anpassa de
administrativa rutinerna för bl.a. beräkning av skatteavdrag till de som används
vid löneutbetalningar som inte är kopplade till förskottsbetalningar.
Även de administrativa kostnader som följer av förslagen om ändrade
betalningstidpunkter kan antas variera mellan olika skatt- och avgiftsskyldiga.
De påverkas av exempelvis antalet anställda och vilka rutiner - manuella eller
datoriserade - som i dag används vid skatte- och avgiftsredovisningen. De
sammantagna kostnaderna för de administrativa anpassningar som förslagen kräver
är därför svåra att ange.
Vad som sagts nu gäller också i fråga om de som är skyldiga att betala någon av
punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier.
9.4 Konsekvenser för skatteförvaltningen
Genomförandet av en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för inkomstskatt
och avgifter samt vissa punktskatter kräver ändringar av de administrativa
rutinerna m.m. inom skatteförvaltningen. Till detta kommer behovet av särskilda
informationsinsatser beträffande både de ändrade betalningstidpunkterna och
klarläggandet i fråga om förskottsbetalning av lön.
Det kan vidare antas att ett antal skatt- och avgiftsskyldiga under en
övergångsperiod kommer att redovisa och betala enligt nuvarande ordning. Detta
kommer i ett inledande skede att ta vissa begränsade resurser i anspråk för
skatteförvaltningen.
De merkostnader för skatteförvaltningen som genomförandet av förslagen för med
sig har av RSV såvitt avser ändrade administrativa rutiner och omställning av
tekniska system uppskattats till ca 1 mkr. Kostnaderna för informationsinsatser
och därmed sammanhängande frågor har RSV uppskattat till ca 4 mkr för vart och
ett av budgetåren 1994/95 och 1995/96.
Regeringen gör bedömningen att de nu angivna kostnaderna ryms inom
skatteförvaltningens befintliga resursramar.
10 Författningskommentar
10.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
3 § 2 mom.
Andra stycket punkt 3 som hittills gällt endast sådan skattepliktig ersättning
som avses i 32 § 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen har utvidgats till
att också gälla sådana ersättningar som avses i samma stycke g och tredje
stycket samma paragraf.
Bestämmelserna i tredje stycket om skatteavdrag oberoende av mottagarens
skattsedel på preliminär skatt har utvidgats till att gälla också kontant
arbetsmarknadsstöd.
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen
som föreslås i prop. 1994/95:61.
4 § 2 mom.
Även skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd skall beräknas med ledning av
särskild skattetabell. En bestämmelse om detta har tagits in i första stycket.
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen
som föreslås i prop. 1994/95:61.
6 §
Ändringen är av redaktionell natur. Bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket
har flyttats till tredje stycket.
6 a §
Den nya paragrafen motiveras av förtydligandet i 39 § 1 mom. första stycket att
som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning.
Föreskrifterna kompletterar regleringen i 6 § i fråga om hur preliminär A-skatt
skall beräknas vid förskottsbetalning av lön.
Bestämmelsen avser det fallet att en del av ersättningen för arbete betalas ut
i förskott under en månad och resterande del under en annan månad. Skatteavdrag
skall då göras vid varje utbetalning (jfr dock 6 § tredje stycket sista
meningen) och UBL:s bestämmelser om redovisning och betalning tillämpas redan
med anledning av förskottsbetalningen.
I första stycket finns föreskrifter om hur preliminär A-skatt skall beräknas om
den sammanlagda inkomsten för den tidsperiod som förskottet avser är känd. Vid
en förskottsbetalning skall då den sammanlagda preliminära A-skatten
proportioneras på så sätt att skatteavdrag görs med så stor del av skatten som
förskottet utgör av den sammanlagda inkomsten. Om den som förskott betalas ut
till har tidsbestämd lön får lönen anses vara en känd inkomst även om vissa
tillägg eller avdrag kan förekomma.
I vissa fall är den sammanlagda inkomsten inte känd när ett förskott betalas
ut. Det kan gälla exempelvis för den som arbetar på provisionsbasis. På sätt som
anges i andra stycket kan skatteavdrag då inte beräknas på annat underlag än
förskottsbeloppet. Något mer tillförlitligt underlag finns nämligen inte att
tillgå. Förskottsbeloppet får då anses utgöra hela inkomsten tills denna blir
känd.
Vid den efterföljande slutregleringen av inkomsten skall, som föreskrivs i
tredje stycket, skatteavdrag göras med resterande del av den sammanlagda
preliminära A-skatt som hänför sig till den sammanlagda inkomst som uppburits.
De sammanlagda skatteavdragen skall således ge samma resultat som om inkomsten
uppburits vid endast ett tillfälle.
7 §
Hänvisningen i tredje stycket har begränsats till att avse endast sådan ränta
och utdelning som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket första meningen UBL (se
avsnitt 6.2).
13 § 1 mom.
Bestämmelserna om uttag av preliminär skatt i första stycket har anpassats till
den förväntade inkomstutvecklingen.
26 §
Genom ändringen i andra stycket föreskrivs nya tidpunkter för betalning av
debiterad preliminär skatt (preliminär F-skatt och särskild A-skatt). I
uppbördsmånaden januari skall debiterad preliminär skatt betalas senast den 15
och i övriga uppbördsmånader senast den 10.
Andra stycket har även kompletterats med en bestämmelse om vad som skall gälla
om skatten debiteras efter den 20 i en månad. Då skall den första inbetalningen
av skatten ske senast den 10 (i januari den 15) i andra månaden efter den månad
då skatten debiterades.
27 § 3 mom.
Ändringen i första stycket innebär att den senaste tidpunkten för
fyllnadsinbetalning av preliminär skatt för att undvika kvarskatteavgift på
kvarstående skatt som överstiger 20 000 kronor tidigareläggs från den 18
februari året efter inkomståret till den 10 februari samma år.
28 §
Tidigareläggningen i andra stycket innebär att kvarstående skatt skall betalas
senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret i stället för den
18 samma månad och år.
31 §
Ändringen i tredje stycket innebär att tillkommande skatt i stället för den 18
skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer.
Dessutom tidigareläggs den tidigaste tidpunkten för betalning av tillkommande
skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, till den 10 i samma månad.
För skatte- och avgiftsbetalningar i övrigt har den 15 föreslagits som senaste
betalningsdag i uppbördsmånaden januari. Den 15 bör då gälla även för
tillkommande skatt om skattemyndigheten bestämmer att betalning skall ske i
uppbördsmånaden januari.
32 §
I paragrafen, som innehåller föreskrifter om skyldighet att betala respitränta,
anges bl.a. från vilken tidpunkt som respitränta på tillkommande skatt skall tas
ut.
I fråga om tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering gäller nya
bestämmelser som gör det möjligt att ta ut respitränta fr.o.m. den 19 september
under taxeringsåret i de fall hela den kvarstående skatten och eventuell
kvarskatteavgift har betalats senast den 18 september samma år (prop.
1993/94:152, bet. 1993/94:SkU32, rskr. 1993/94:316, SFS 1994:484).
Den nu föreslagna ändringen i andra stycket avser utgångspunkten för beräkning
av respitränta i annat fall i överensstämmelse med den ändring som föreslagits i
28 §. Om kvarstående skatt skall betalas senast den 10 i uppbördsmånaden april
året efter taxeringsåret tas respitränta ut fr.o.m. den 11 april samma år t.o.m.
den dag då den tillkommande skatten förfaller till betalning. De nya
föreskrifterna skall tillämpas redan i fråga om tillkommande skatt avseende 1994
års taxering.
36 §
I första stycket har tidpunkten för utsändande av F-skattesedel flyttats från
den 25 januari till den 18 samma månad.
36 a §
I första stycket har tidpunkten för utsändande av besked om debitering av
särskild A-skatt flyttats från den 25 januari till den 18 samma månad.
39 § 1 mom.
I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som ersättning
för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Motiven till bestämmelsen
har utvecklats i avsnitt 5.
Av tillägget om att förskott skall behandlas som ersättning för arbete följer
att förskottsbetalningar skall redovisas i arbetsgivares uppbördsdeklaration på
sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom.
43 § 1 mom.
I tredje stycket regleras tidpunkten för återlämnande av slutskattesedel.
Ändringen har sin grund i att enhetliga regler i olika hänseenden så långt som
möjligt skall gälla för de skatt- och avgiftsskyldiga. I detta fall har därför
tidpunkten den 18 i uppbördsmånaden april ändrats till den 10 i samma månad.
45 § 2 mom.
I samband med lagstiftningen om ett förenklat deklarationsförfarande med
förtryckt blankett fr.o.m. 1995 års taxering, slopades möjligheten till
förtidsåterbetalning av överskjutande skatt för skattskyldiga som omfattas av
det förenklade förfarandet (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93:SkU11, rskr.
1992/93:146, SFS 1992:1661). Detta motiverades bl.a. med att det för dem som får
sin slutskattesedel i augusti skulle innebära en återbetalning endast någon
månad tidigare än i ordinarie ordning. Mot bakgrund av detta ändrades 45 § 2
mom. UBL så att rätten till återbetalning fr.o.m. 1995 års taxering endast
tillkommer skattskyldig som enligt 2 kap. 13 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) skall taxeras på grundval av
särskild självdeklaration. Den som haft en stor realisationsförlust under
beskattningsåret skulle genom att använda en särskild självdeklaration ha
möjlighet att begära förtida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt
(prop. 1992/93:83 s. 60). Lagtexten kom emellertid att få en sådan utformning
att endast den som enligt 2 kap. 13 § LSK skall lämna en särskild
självdeklaration har möjlighet att få förtida återbetalning av överskjutande
skatt. Bestämmelsen har nu justerats så att även de som lämnat en särskild
självdeklaration utan att vara skyldiga till det enligt 2 kap. 13 § LSK omfattas
av lydelsen.
52 §
I första stycket finns den centrala föreskriften i UBL om när skatt som hållits
inne genom skatteavdrag skall betalas. Här avses således innehållen preliminär
A-skatt på dels ersättning för arbete, dels ränta och utdelning. Dessutom avses
innehållen kvarstående skatt. Ändringen innebär att skatt som hållits inne genom
skatteavdrag skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som infaller
närmast efter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden
januari får betalning i stället ske senast den 15, vilket motiveras av bl.a. att
den skattskyldige i anslutning till årsskiftet kan behöva mer tid än annars för
att åstadkomma en korrekt redovisning som underlag för sin betalning. För
innehållen kvarstående skatt gäller april som enda uppbördsmånad.
54 § 1 mom.
Ändringarna i bestämmelsen avser den tidpunkt som uppbördsdeklaration skall
lämnas.
I uppbördsmånaden januari skall enligt första stycket annan arbetsgivare än
landsting och kommun lämna deklaration senast den 15 och i övriga månader senast
den 10.
Uppbördsdeklaration för kvarstående skatt skall enligt femte stycket lämnas
senast den 10 april.
I sjätte stycket föreskrivs att uppbördsdeklaration för ränta och utdelning
skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget
gjordes. Även sådan deklaration får i uppbördsmånaden januari lämnas senast den
15 i stället för den 10.
69 § 1 mom.
Ändringen i tredje stycket innebär en tidigareläggning från den 18 februari året
efter inkomståret till den 10 samma månad och år av den tidpunkt för betalning
av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller
beräknas efter en lägre räntesats.
Anvisningar
till 45 §
Punkten 3 andra stycket behandlar återbetalning under inkomståret av preliminär
skatt. Den tidigare begränsningen till skattskyldiga som skall taxeras på
grundval av särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 § LSK har slopats. (Se
också författningskommentaren till 45 § 2 mom.)
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
4 §
I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som lön anses
också förskott på lön. Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.
Av tillägget om att förskott skall behandlas som lön följer att förskotts-
betalningar av lön skall redovisas i arbetsgivares uppbördsdeklaration på sätt
som föreskrivs i 54 § 1 mom. UBL.
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
förutomlands bosatta
5 §
I andra stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1 mom.
UBL och 4 § USAL.
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen
som föreslås i prop. 1994/95:61.
15 och 17 §§
Ändringarna av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt lagen
tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i UBL.
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
7 §
I första stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1 mom.
UBL och 4 § USAL.
14 §
Ändringen av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt lagen
tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i UBL.
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter
2 kap. 8 §
I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att den senaste tidpunkten
för redovisning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier
flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut.
Detta innebär i sin tur en motsvarande förkortning av betalningsfristen eftersom
reglerna om när skatten skall vara inbetald i 5 kap. 1 § första stycket LPP
hänvisar till förevarande paragraf.
10.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken
17 kap. 4 §
Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen om att kronofogdemyndigheten
under vissa förutsättningar får befria sökanden från att ansvara för
förrättningskostnaderna utvidgas till att gälla även svarandens skyldighet att
betala förrättningskostnaderna. Skälen för detta har angivits i den allmänna
motiveringen (avsnitt 7.1). Vad gäller bl.a. förutsättningarna för befrielse har
bestämmelsen i samband härmed fått en ändrad språklig utformning genom att den
ansluter till den formulering som finns i 18 § förordningen (1992:1094) om
avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Någon ändring i sak såvitt gäller
befrielse för sökanden från att ansvara för förrättningskostnaderna är inte
åsyftad.
18 kap. 5 §
I punkt 4, som är ny, föreskrivs att kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om
befrielse från skyldigheten att betala förrättningskostnaderna inte får
överklagas. Skälen för detta har angivits i den allmänna motiveringen. Som
framgår där gäller inte något motsvarande förbud att överklaga
kronofogdemyndighetens beslut att över huvud taget påföra en viss avgift.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen
(1992:636) om ändring i utsökningsbalken
Ändringen i ikraftträdandebestämmelsen innebär att införselmål som har kommit in
före den 1 januari 1993 i avgiftshänseende får behandlas på samma sätt som nyare
mål såvitt gäller förrättningskostnader som uppkommit efter utgången av 1994.
Efter lagrådsbehandlingen har uppmärksammats att förslaget under 2.7 i
lagrådsremissen bör utformas som en ändring i utsökningsbalken. Det har därför
sammanförts med förslaget till ändring i förevarande lag.
10.7 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)
Ändringen innebär att det uttryckligen anges att fordran på dröjsmålsavgift
faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda skuldsanering har
meddelats. Bestämmelserna om dröjsmålsavgift i 58 § uppbördslagen (1953:272),
till vilka hänvisning görs i ett stort antal författningar på skatte- och
avgiftsområdet, är konstruerade så att avgiften beräknas efter olika
procentsatser beroende på i vilken månad räknat från förfallomånaden som
betalning sker. Det är alltså med utgångspunkt i en, verklig eller tänkt,
betalningstidpunkt som procentsatsen bestäms. Bestämmelsen i förevarande
paragraf har i fråga om dröjsmålsavgift den innebörden att, när skuldsanering
beslutas, dröjsmålsavgift skall tas ut efter den procentsats som skulle ha gällt
om skatte- eller avgiftsfordringen hade betalats den dag när beslut om att
inleda skuldsanering meddelades.
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och
utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och
församlingar
Ändringen innebär att preliminära och omräknade preliminära kommunalskattemedel
vid ändring i kommunindelningen i första hand skall beräknas med hänsyn tagen
till den förändring av skatteunderlaget som indelningsändringen har medfört.
Bara när det inte är möjligt skall medlen i stället beräknas med hänsyn tagen
till förändringen i invånarantal. Beträffande skälen för detta hänvisas till den
allmänna motiveringen, avsnitt 8.
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
2 §
I punkten 5 har en felaktighet rättats till.
BILAGA 3
Remitterade Lagförslag
2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6, 7 och 26 §§, 27 § 3 mom., 28, 31, 32, 36
och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom., 45 § 2 mom., 52 §, 54 § 1 mom., 69 § 1
mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som
saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte
betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär
A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för
sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar.
Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan
ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under
inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som
utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i 3. ersättning, som avses
annan form än livränta i 32 § 1 mom. första
lämnas på grund av stycket e och g samt
sjuk- eller olycks- tredje stycket
fallsförsäkring, tagen kommunalskattelagen
i samband med tjänst, (1928:370),
4. inkomst som avses i 4. inkomst som avses i
punkt 12 av punkt 12 av
anvisningarna till 32 § anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen kommunalskattelagen,
(1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed
jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren
har en A-skattesedel har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt på preliminär skatt skall
skall preliminär preliminär A-skatt, med
A-skatt, med de undantag de undantag som
som föreskrivs i 10 §, föreskrivs i 10 §, betalas
betalas för sådan ränta för sådan ränta och
och utdelning utdelning som lämnas i
som lämnas i pengar pengar och för vilken
och för vilken kontroll- kontrolluppgift skall
uppgift skall lämnas lämnas med tillämpning av
med tillämpning av bestämmelserna i 3 kap.
bestämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen
22, 23 eller 27 § lagen (1990:325) om
(1990:325) om själv- självdeklaration och
deklaration och kontrolluppgifter.
kontrolluppgifter. Det- Detsamma gäller i fråga om
samma gäller i fråga om dagpenning från
dagpenning från arbets- arbetslöshetskassa,
löshetskassa, korttids- kontant
studiestöd, särskilt arbetsmarknadsstöd, kort-
vuxenstudiestöd eller tidsstudiestöd, särskilt
bidrag enligt lagen vuxenstudiestöd eller
(1994:553) om vård- bidrag enligt lagen
nadsbidrag. (1994:553) om
vårdnadsbidrag.
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller
40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller
40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som
utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda
skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, ex-
empelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven
procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss
ränta eller utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig
också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för
förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet,
om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för
fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas
antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller
enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas
med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.
4 §
2 m o m.3 För inkomst 2 m o m. För inkomst som
som avses i första, avses i första, andra och
andra och femte femte styckena i punkt
styckena i punkt 12 av 12 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), med undantag
(1928:370), med för vårdbidrag enligt
undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om
enligt lagen (1962:381) allmän försäkring och
om allmän försäkring och bidrag enligt lagen
bidrag enligt lagen (1994:553) om
(1994:553) om vård- vårdnadsbidrag, skall
nadsbidrag, skall avdrag för preliminär
avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning
A-skatt göras med av särskilda
ledning av särskilda skattetabeller. Detta
skattetabeller. Detta gäller också i fråga om
gäller också i fråga om skatteavdrag från dag-
skatteavdrag från penning från
dagpenning från arbets- arbetslöshetskassa och
löshetskassa. kontant
arbetsmarknadsstöd.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i
första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller
95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den
sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som
sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall
grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under
beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §.
6 §4
Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst
uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och
den tidsperiod som är i fråga.
För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som tjänats in
under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära A-skatten beräknas
på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av
vad som anges i skattetabellen för dagsinkomst.
Är inkomsten annan än Är inkomsten annan än
sådan, som avses i 4 § 4 sådan, som avses i 4 § 4
mom., skall gälla att, mom., skall gälla att, om
om inkomsten avser inkomsten avser annan
annan tidsperiod än som tidsperiod än som är upp-
är upptagen i tagen i skattetabellen,
skattetabellen, först först uträknas hur mycket
uträknas hur mycket av av inkomsten som belöper
inkomsten som belöper på på en i tabellen upptagen
en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en
tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten
veckas längd. Skatten beräknas därefter med
beräknas därefter med utgångspunkt från det
utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle
skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av
utgå för sådan del av inkomsten, och efter för-
inkomsten, och efter hållandet mellan, å ena
förhållandet mellan, å sidan, längden av den
ena sidan, längden av tidsperiod den uppburna
den tidsperiod den upp- inkomsten avser och, å
burna inkomsten avser andra sidan, den i
och, å andra sidan, den tabellen angivna
i tabellen angivna tidsperiodens längd.
tidsperiodens längd. Uppbärs vid arbete
inkomst för en kortare
tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt
inte utgå mer än en gång i
veckan. Därvid skall de
under samma vecka
uppburna inkomstbeloppen
sammanräknas och anses på
en gång utbetalda.
Uppbärs vid arbete
inkomst för en kortare
tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt
inte utgå mer än en gång
i veckan. Därvid skall
de under samma vecka
uppburna inkomstbeloppen
sammanräknas och anses
på en gång utbetalda.
6 a §
Om inkomst uppbärs i
form av förskott, utgår
preliminär A-skatt med så
stor del av den
sammanlagda skatten för
hela inkomsten som det
uppburna beloppet utgör
av hela inkomsten.
Om hela inkomsten
inte är känd då förskott
uppbärs, utgår preliminär
A-skatt enligt 6 § som om
förskottet utgör hela
inkomsten för den
tidsperiod som är i fråga.
När resterande belopp
uppbärs utgår preliminär
A-skatt med återstående
del av den sammanlagda
skatten för hela
inkomsten.
7 §5
För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser
bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen
skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i
fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av
arbete.
Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med
inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall
preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med
beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom.
För inkomst som avses i För inkomst som avses i
3 § 2 mom. tredje 3 § 2 mom. tredje stycket
stycket skall preliminär första meningen skall
skatt utgå med 25 preliminär skatt utgå med
procent av inkomsten. 25 procent av inkomsten.
Preliminär skatt på Preliminär skatt på ränta
ränta eller utdelning på eller utdelning på
utländska värdepapper utländska värdepapper
skall utgå med så stort skall utgå med så stort
belopp att det belopp att det tillsam-
tillsammans med den mans med den skatt som
skatt som innehållits i innehållits i utlandet
utlandet uppgår till 25 uppgår till 25 procent av
procent av räntan eller räntan eller utdelningen.
utdelningen.
Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor.
Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i
vissa fall framgår av 3 § 2 mom.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.
26 §6
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post.
Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal
uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall
betalas.
Preliminär F-skatt Preliminär F-skatt och
och särskild A-skatt särskild A-skatt skall
skall betalas med lika betalas med lika stora
stora belopp senast den belopp senast den 10 i
18 i varje uppbördsmånad varje uppbördsmånad under
under uppbördsåret eller,uppbördsåret eller, vid
vid debitering under debitering under inkom-
inkomståret, i var och ståret, i var och en av
en av de uppbördsmånader de uppbördsmånader som
som återstår efter återstår efter utgången av
utgången av den månad då den månad då skatten
skatten debiteras. debiteras. I
uppbördsmånaden januari får
betalning i stället ske
senast den 15. Om
skatten debiteras efter
den 20 i en månad skall
den betalas med lika
stora belopp i var och
en av de uppbördsmånader
som återstår efter utgången
av månaden efter den månad
då skatten debiteras.
Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs
inte.
27 §
3 m o m.7 Överstiger 3 m o m. Överstiger
skattskyldigs slutliga skattskyldigs slutliga
skatt, efter avdrag för skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående överskjutande ingående
mervärdesskatt, den mervärdesskatt, den
preliminära skatt som preliminära skatt som han
han har betalat senast har betalat senast den
den 18 februari året 10 februari året efter
efter inkomståret och inkomståret och vad som
vad som skall skall gottskrivas honom
gottskrivas honom enligt 2 mom. första
enligt 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller 6
stycket 1, 2, 5 eller 6 eller andra stycket
eller andra stycket samma moment, skall den
samma moment, skall den skattskyldige betala en
skattskyldige betala en avgift (kvar-
avgift skatteavgift) på det
(kvarskatteavgift) på överskjutande beloppet.
det överskjutande Kvarskatteavgift tas ut
beloppet. med en procentsats
Kvarskatteavgift tas ut motsvarande 20 procent
med en procentsats mot- av den statslåneränta som
svarande 20 procent av gällde vid utgången av
den statslåneränta som november inkomståret på
gällde vid utgången av det överskjutande belop-
november inkomståret på pet till den del det har
det överskjutande belop- täckts av preliminär skatt
pet till den del det som har betalats senast
har täckts av preliminär den 3 maj året efter
skatt som har betalats inkomståret och med en
senast den 3 maj året procentsats motsvarande
efter inkomståret och 125 procent av stats-
med en procentsats låneräntan på resterande
motsvarande 125 procent del. Om den slutliga
av statslåneräntan på skatten debiteras senast
resterande del. Om den den 31 augusti året efter
slutliga skatten inkomståret och hela den
debiteras senast den 31 kvarstående skatten
augusti året efter betalas senast den 18
inkomståret och hela den september samma år, tas
kvarstående skatten dock kvarskatteavgift på
betalas senast den 18 den resterande delen ut
september samma år, tas med en procentsats
dock kvarskatteavgift på motsvarande 60 procent
den resterande delen ut av statslåneräntan. Pro-
med en procentsats centsatserna bestäms till
motsvarande 60 procent tal med högst en decimal.
av statslåneräntan. Pro- Om särskild beräkning i
centsatserna bestäms vissa fall föreskrivs i 4
till tal med högst en mom.
decimal. Om särskild
beräkning i vissa fall
föreskrivs i 4 mom.
Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om
beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den
slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den
del det uppgår till högst 20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj året
efter inkomståret.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms
därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall
tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.
28 §
Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.
Kvarstående skatt Kvarstående skatt
skall betalas senast skall betalas senast den
den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april
april året efter året efter taxeringsåret.
taxeringsåret.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 §8
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt
debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för
debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan
skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.
Tillkommande skatt Tillkommande skatt
skall, om inte annat skall, om inte annat
följer av 32 b §, be- följer av 32 b §, betalas
talas senast den 18 i senast den 10 i den
den uppbördsmånad som uppbördsmånad som
skattemyndigheten skattemyndigheten
bestämmer, dock inte bestämmer, dock inte
tidigare än den 18 maj tidigare än den 10 maj
året efter taxeringsåret.året efter taxeringsåret.
I uppbördsmånaden januari
får betalning i stället
ske senast den 15.
32 §9
På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst
kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av
ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras
tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms
till procenttal med högst en decimal.
Vid beräkning av respitränta gäller,
att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift och
respitränta;
att ränta tas ut från att ränta tas ut från
och med den 19 och med den 19 september
september taxeringsåret taxeringsåret om hela den
om hela den kvarstående kvarstående skatten
skatten betalts senast betalts senast den 18
den 18 september samma september samma år och i
år och i annat fall från annat fall från och med
och med den 19 april den 11 april året näst
året näst efter efter taxeringsåret, dock
taxeringsåret, dock att att ränta på ö-skatteränta,
ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och
restitutionsränta och skatt, som återbetalts
skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande
ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från
skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då
utgången av den månad, beloppet utbetalts; samt
då beloppet utbetalts;
samt
att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning.
Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
respitränta.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36 §10
En F-skattesedel skall En F-skattesedel skall
översändas till den översändas till den
skattskyldige senast skattskyldige senast den
den 25 januari under 18 januari under
inkomståret. inkomståret.
En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd under
inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas till den
skattskyldige så snart det kan ske.
36 a §11
Ett besked om Ett besked om
debitering av särskild debitering av särskild
A-skatt skall översändas A-skatt skall översändas
till den skattskyldige till den skattskyldige
senast den 25 januari senast den 18 januari
under inkomståret. under inkomståret.
Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på preliminär
taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige
så snart det kan ske.
39 §
1 mom.12 Vid 1 mom. Vid utbetalning
utbetalning av kontant av kontant ersättning för
ersättning för arbete arbete skall den som be-
skall den som betalar talar ut ersättningen göra
ut ersättningen göra avdrag för betalning av
avdrag för betalning av mottagarens preliminära
mottagarens preliminära A-skatt (skatteavdrag).
A-skatt (skatteavdrag). Som ersättning för arbete
anses också förskott på
sådan ersättning.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte
om
1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till
arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,
2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i
bolaget.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar emot
ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms
eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för
god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig
handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och
betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller
organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som
betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel
är oriktig.
Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får
skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta,
anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en
A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall
han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en
F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som
skriftligt åberopande av F-skattesedeln.
43 §
1 mom.13 Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna
mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på
ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur stor del av det
innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter. Skyldighet att lämna sådan
uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlöningslista, där
skatteavdraget och de allmänna egenavgifterna har angivits. I fråga om
folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, livränta enligt
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning
enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de
allmänna egenavgifterna dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det
närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid utbetalning av
annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om
utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som anges
i föregående mening eller av försäkringsföretag eller understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp,
som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det
utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta
arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i Efter den 10 i
uppbördsmånaden april uppbördsmånaden april
eller, om arbetstagare eller, om arbetstagare
tidigare har avslutat tidigare har avslutat
sitt arbete, vid sitt arbete, vid
arbetets slut skall arbetets slut skall
arbetsgivaren återlämna arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skattsedeln på slutlig
skatt till skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren. Har
arbetstagaren avslutat arbetstagaren avslutat
sitt arbete under tid då sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående avdrag för kvarstående
skatt skall göras, skall skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig arbetstagaren skriftlig
uppgift om summan av uppgift om summan av
gjorda skatteavdrag för gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid sådan skatt och den tid
som avdragen avser. som avdragen avser. Sådan
Sådan uppgift, som skall uppgift, som skall vara
vara undertecknad eller undertecknad eller
signerad av signerad av
arbetsgivaren eller arbetsgivaren eller någon
någon hos honom anställd,hos honom anställd, skall
skall också omfatta också omfatta
arbetsgivarens namn och arbetsgivarens namn och
adress. adress.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till
blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt
tillhandahållas arbetsgivare.
45 §
2 mom.14 Har 2 mom. Har
skattskyldig, som skall skattskyldig, som lämnat
taxeras på grundval av särskild självdeklaration
särskild självdeklara- enligt lagen (1990:325)
tion enligt 2 kap. 13 § om självdeklaration och
lagen (1990:325) om kontrolluppgifter,
självdeklaration och betalat preliminär skatt
kontrolluppgifter, med belopp, som beräknas
betalat preliminär skatt överstiga motsvarande
med belopp, som beräknas slutliga skatt, i
överstiga motsvarande förekommande fall minskad
slutliga skatt, i med överskjutande ingående
förekommande fall mervärdesskatt, med minst
minskad med överskju- en femtedel av den
tande ingående sålunda minskade slutliga
mervärdesskatt, med skatten, dock minst 500
minst en femtedel av kronor, skall efter
den sålunda minskade beslut av
slutliga skatten, dock skattemyndigheten i
minst 500 kronor, skall samband med jämkning det
efter beslut av överskjutande beloppet
skattemyndigheten i återbetalas till den
samband med jämkning det skattskyldige på det sätt
överskjutande beloppet som anges i 68 § 1 mom.
återbetalas till den utan avvaktan på
skattskyldige på det debitering av den
sätt som anges i 68 § 1 slutliga skatten. Då
mom. utan avvaktan på särskilda omständigheter
debitering av den föranleder det, får
slutliga skatten. Då skattemyndighet besluta
särskilda omständigheter om återbetalning av för
föranleder det, får mycket erlagd preliminär
skattemyndighet besluta skatt, även om den
om återbetalning av för inbetalda preliminär-
mycket erlagd preliminär skatten inte överstiger
skatt, även om den den beräknade slutliga
inbetalda preliminär- skatten, i förekommande
skatten inte överstiger fall, minskad med
den beräknade slutliga överskjutande ingående
skatten, i förekommande mervärdesskatt på det sätt
fall, minskad med som nyss har angivits.
överskjutande ingående
mervärdesskatt på det
sätt som nyss har an-
givits.
Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller
bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar.
52 §15
Skatt, som har Skatt, som har
innehållits genom innehållits genom
skatteavdrag, skall skatteavdrag, skall
betalas in senast den betalas in senast den 10
18 i den uppbördsmånad, i den uppbördsmånad, som
som infaller närmast infaller närmast efter
efter utgången av den utgången av den månad, då
månad, då skatteavdraget skatteavdraget gjordes
gjordes genom insättning genom insättning på sär-
på särskilt konto hos skilt konto hos den
den skattemyndighet som skattemyndighet som
avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra
stycket. Inbetalning stycket. I uppbördsmånaden
från landsting och januari får betalning i
kommun skall dock, stället ske senast den
såvitt gäller preliminär 15. Inbetalning från
A-skatt, ske genom landsting och kommun
avräkning mot fordran skall dock, såvitt gäller
enligt 4 § lagen preliminär A-skatt, ske
(1965:269) med särskilda genom avräkning mot
bestämmelser om kommuns fordran enligt 4 § lagen
och annan menighets (1965:269) med särskilda
utdebitering av skatt, bestämmelser om kommuns
m.m. och annan menighets
utdebitering av skatt,
m.m.
Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits genom
skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på särskilt
konto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt
skattsedel.
Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken
skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt
konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten
respektive den skattskyldige är bosatt.
Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshandlingar
kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av
skatteinbetalningen med en bank, till banken.
54 §
1 m o m.16 En 1 m o m. En
arbetsgivare, som har arbetsgivare, som har
gjort skatteavdrag för gjort skatteavdrag för
preliminär A-skatt på preliminär A-skatt på
ersättning för arbete ersättning för arbete
eller utgett lön för eller utgett lön för
vilken månadsavgift vilken månadsavgift skall
skall redovisas enligt redovisas enligt lagen
lagen (1984:668) om (1984:668) om uppbörd av
uppbörd av socia- socialavgifter från
lavgifter från arbetsgivare skall utan
arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift
anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om
(uppbördsdeklaration) om detta till den
detta till den skattemyndighet som
skattemyndighet som avses i 2 a § andra
avses i 2 a § andra stycket. Deklaration
stycket. Deklaration skall lämnas av landsting
skall lämnas av och kommun senast den 12
landsting och kommun och av annan
senast den 12 och av arbetsgivare senast den
annan arbetsgivare 10 i uppbördsmånaden efter
senast den 18 i upp- den månad då
bördsmånaden efter den skatteavdraget gjordes
månad då skatteavdraget eller lönen utgavs. I
gjordes eller lönen uppbördsmånaden januari får
utgavs. annan arbetsgivare än
landsting och kommun i
stället lämna deklaration
senast den 15.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är
deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §
första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det
belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag har gjort skatteavdrag
för kvarstående skatt, för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för (uppbördsdeklaration för
kvarstående skatt) om kvarstående skatt) om
detta. Sådan deklaration detta. Sådan deklaration
skall lämnas senast den skall lämnas senast den
18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april
april och upptaga, och upptaga, förutom
förutom uppgift som uppgift som avses i
avses i fjärde stycket fjärde stycket 1, det
1, det belopp som belopp som dragits av för
dragits av för kvarstående skatt. I
kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga
övrigt gäller i delar vad som sägs i
tillämpliga delar vad första-tredje styckena.
som sägs i första-tredje Den som har gjort
styckena. skatteavdrag för
Den som har gjort preliminär A-skatt på ränta
skatteavdrag för eller utdelning skall
preliminär A-skatt på lämna uppgift
ränta eller utdelning (uppbördsdeklaration för
skall lämna uppgift ränta och utdelning) om
(uppbördsdeklaration för detta. Sådan deklaration
ränta och utdelning) om skall lämnas senast den
detta. Sådan deklaration 10 i uppbördsmånaden efter
skall lämnas senast den den månad då skatteav-
18 i uppbördsmånaden draget gjordes. I
efter den månad då uppbördsmånaden januari får
skatteavdraget gjordes deklaration i stället
och ta upp lämnas senast den 15.
Deklarationen skall ta
upp
1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.
69 §
1 mom.17 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har
skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort
skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom. första stycket
4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten
skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.
Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller
förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den
preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 § 2 mom.
3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.
Vid debitering av Vid debitering av
slutlig skatt senast den slutlig skatt senast den
31 augusti taxerings- 31 augusti taxeringsåret,
året, beräknas ränta beräknas ränta på den del
på den del av över- av överskjutande belopp
skjutande belopp som som inte överstiger
inte överstiger 20 000 20 000 kronor enligt en
kronor enligt en ränte- räntesats, som motsvarar
sats, som motsvarar 35 35 procent av den
procent av den stats- statslåneränta som gällde
låneränta som gällde vid utgången av november
vid utgången av november inkomståret och på belopp
inkomståret och på be- därutöver enligt en
lopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar
räntesats som motsvarar 25 procent av
25 procent av statslåneräntan. Ränta utgår
statslåneräntan. Ränta inte på överskjutande
utgår inte på överskju- belopp till den del det
tande belopp till den motsvaras av preliminär
del det motsvaras av skatt som inbetalas
preliminär skatt som efter den 10 februari
inbetalas efter den 18 året efter inkomståret. I
februari året efter övriga fall beräknas ränta
inkomståret. I övriga på den del av över-
fall beräknas ränta på skjutande belopp som
den del av överskjutande inte överstiger 20 000
belopp som inte över- kronor enligt en
stiger 20 000 kronor räntesats som motsvarar
enligt en räntesats som 60 procent av statslåne-
motsvarar 60 procent av räntan och på belopp däröver
statslåneräntan och på enligt en räntesats som
belopp däröver enligt en motsvarar 45 procent av
räntesats som motsvarar statslåneräntan. Har
45 procent av statslåne- preliminär skatt, som
räntan. Har preliminär avses i 27 § 2 mom. 3,
skatt, som avses i 27 § betalats efter den 10
2 mom. 3, betalats februari året efter
efter den 18 februari inkomståret men senast
året efter inkomståret den 3 maj samma år, be-
men senast den 3 maj räknas räntan enligt en
samma år, beräknas rän- räntesats som motsvarar
tan enligt en räntesats 30 procent av stats-
som motsvarar 30 procent låneräntan. Räntesatserna
av statslåneräntan. bestäms till procenttal
Räntesatserna bestäms med högst en decimal.
till procenttal med
högst en decimal.
Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut
om beloppet understiger 50 kronor.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till
belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 45 §
3.18 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats,
erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket
inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som
skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den
sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra
utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare
delen av inkomståret, då prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den
skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under
återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.
Uppgår det för mycket Uppgår det för mycket
inbetalda beloppet till inbetalda beloppet till
minst en femtedel av minst en femtedel av den
den beräknade slutliga beräknade slutliga
skatten, i förekommande skatten, i förekommande
fall minskad med fall minskad med
överskjutande ingående överskjutande ingående
mervärdesskatt, dock mervärdesskatt, dock till
till minst 500 kronor, minst 500 kronor, har
har skattskyldig, som den skattskyldige rätt
skall taxeras på att få tillbaka det för
grundval av särskild mycket inbetalda
självdeklaration enligt beloppet utan avvaktan på
2 kap. 13 § lagen debitering av den
(1990:325) om slutliga skatten. Är
självdeklaration och särskilda förhållanden för
kontrolluppgifter, rätt handen - fråga är t.ex. om
att få tillbaka det för ett särskilt stort
mycket inbetalda skattebelopp - kan
beloppet utan avvaktan myndigheten, även om det
på debitering av den angivna villkoret inte är
slutliga skatten. Är uppfyllt, medge att det
särskilda förhållanden för mycket betalda
för handen - fråga är beloppet återbetalas till
t.ex. om ett särskilt den skattskyldige.
stort skattebelopp - kan
myndigheten, även om det
angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att
det för mycket betalda
beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas
fortfarande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 § andra
stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995.
3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta på
tillkommande skatt avseende 1994 års taxering.
4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas
första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års
taxering.
11Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:557.
3 Senaste lydelse 1994:557.
4 Senaste lydelse 1992:680.
5 Senaste lydelse 1992:680.
6 Senaste lydelse 1993:1546.
7 Senaste lydelse 1994:484.
8 Senaste lydelse 1992:1661.
9 Senaste lydelse 1994:484.
10 Senaste lydelse 1993:1546.
11 Senaste lydelse 1993:1546.
12 Senaste lydelse 1992:1665.
13 Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
14 Senaste lydelse 1994:484.
15 Senaste lydelse 1993:1703.
16 Senaste lydelse 1992:680.
17 Senaste lydelse 1993:1547.
18 Senaste lydelse 1994:484.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
En arbetsgivare är En arbetsgivare är
skyldig att för varje skyldig att för varje
månad lämna redovisning månad lämna redovisning för
för utgiven lön och för utgiven lön och för summan
summan av av
arbetsgivaravgifterna. arbetsgivaravgifterna.
I fråga om redovisningen Som lön anses också
skall bestämmelserna i förskott på lön. I fråga om
uppbördslagen (1953:272) redovisningen skall
om uppbördsdeklaration bestämmelserna i
tillämpas. uppördslagen (1953:272)
om uppbördsdeklaration
tillämpas.
När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall
redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare
under utgiftsåret.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt
avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370)
och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;
13. bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.
Som folkpension Som inkomst enligt
behandlas även till- första stycket 1-3 anses
läggspension i den mån också förskott på sådan
den enligt lagen om inkomst. Som folkpension
pensionstillskott behandlas även
föranlett avräkning av tilläggspension i den mån
pensionstillskott. den enligt lagen om
Däremot räknas inte pensionstillskott
barnpension eller vård- föranlett avräkning av
bidrag som folkpension. pensionstillskott.
Däremot räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag
som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket
även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök
utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex.
handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
15 §
Särskild inkomst- Särskild inkomstskatt,
skatt, som innehållits som innehållits genom
genom skatteavdrag, skatteavdrag, skall
skall betalas senast betalas senast den 10 i
den 18 i den uppbörds- den uppbördsmånad som
månad som infaller infaller närmast efter
närmast efter utgången utgången av den månad, då
av den månad, då skatteavdraget gjordes.
skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari
Om inbetalningen och får betalning i stället
uppgifter i samband ske senast den 15. Om
därmed, om anstånd med inbetalningen och
betalningen samt om uppgifter i samband
skyldighet att avge därmed, om anstånd med
uppbördsdeklaration och betalningen samt om
påföljder av att skyldighet att avge
skyldigheten underlåts uppbördsdeklaration och
gäller 52-54 §§ påföljder av att
uppbördslagen (1953:272) skyldigheten underlåts
i tillämpliga delar. gäller 52-54 §§ uppbördslagen
Regeringen eller den (1953:272) i tillämpliga
myndighet regeringen delar. Regeringen eller
bestämmer får dock den myndighet regeringen
besluta om avvikelser bestämmer får dock besluta
från bestämmelserna om om avvikelser från bestäm-
inbetalningssätt och om melserna om
uppbördsdeklarationens inbetalningssätt och om
innehåll. uppbördsdeklarationens
innehåll.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen.
17 §
Skatt, som skall Skatt, som skall
betalas av den skatt- betalas av den
skyldige själv, skall skattskyldige själv,
erläggas och redovisas skall erläggas och
senast den 18 i månaden redovisas senast den 10
efter den månad då i månaden efter den månad
inkomsten uppbars. Om då inkomsten uppbars. I
inbetalningssättet och uppbördsmånaden januari får
redovisningen meddelas betalning och redovis-
särskilda föreskrifter ning i stället ske senast
av regeringen eller den den 15. Om
myndighet regeringen inbetalningssättet och
bestämmer. redovisningen meddelas
särskilda föreskrifter av
regeringen eller den
myndighet regeringen
bestämmer.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och
17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995.
1 Senaste lydelse 1994:827.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Skattepliktig inkomst Skattepliktig inkomst
för artist, idrottsman för artist, idrottsman
eller artistföretag är eller artistföretag är
kontant ersättning eller kontant ersättning eller
annat vederlag som annat vederlag som
uppbärs från Sverige för uppbärs från Sverige för
artistisk eller artistisk eller
idrottslig verksamhet idrottslig verksamhet
som bedrivs i Sverige som bedrivs i Sverige
eller på svenskt fartyg. eller på svenskt fartyg.
Som kontant ersättning
eller annat vederlag
anses också förskott på
sådant vederlag.
Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter,
reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på
svenskt fartyg som arrangören uppbär.
14 §
Särskild inkomstskatt Särskild inkomstskatt
enligt denna lag skall enligt denna lag skall
redovisas och inbetalas redovisas och inbetalas
till till
beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten
av den som har att göra av den som har att göra
skatteavdrag enligt 12 § skatteavdrag enligt 12 §
senast den 18 i månaden senast den 10 i månaden
efter den då den skatte- efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen pliktiga ersättningen har
har betalats ut till betalats ut till
artisten, idrottsmannen artisten, idrottsmannen
eller artistföretaget eller artistföretaget och
och av arrangör, senast av arrangör, senast den
den 18 i månaden efter 10 i månaden efter den då
den då tillställningen tillställningen ägt rum. I
ägt rum. uppbördsmånaden januari får
redovisning och
betalning i stället ske
senast den 15.
I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister
eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens
och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.
Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt
skrivas på blankett enligt fastställt formulär.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272).
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 §
tillämpas dock till utgången av januari 1995.
2.5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 kap.
4 §1
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får helt eller delvis får medge befrielse helt
befria sökanden från att eller delvis från
ansvara för skyldigheten att betala
förrättningskostnader- förrättningskostnaderna,
na, om skyldigheten om det finns särskilda
skulle vara betungande. skäl.
Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får
kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka
förrättningskostnaderna i motsvarande mån.
18 kap.
5 §2
Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33
eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan
bifall,
2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap.
33 § andra stycket,
3. ett beslut genom 3. ett beslut genom
vilket en förrättnings- vilket en förrättningsman
man har förklarats har förklarats jävig,
jävig. 4. ett beslut i en
fråga som avses i 17 kap.
4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1990:115.
2 Senaste lydelse 1993:516.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:636) om
ändring i utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:636) om
ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1993. Äldre föreskrifter 1993. I enskilda mål om
gäller dock fortfarande införsel som har kommit
i fråga om utsökningsmål in till
som har kommit in till kronofogdemyndigheten
kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet får
före ikraftträdandet. ersättning tas ut för
sådana för-
rättningskostnader som
uppkommer efter utgången
av 1994. Sådana
förrättningskostnader får
genast tas ut genom
införsel hos gäldenären. I
övrigt gäller äldre
föreskrifter fortfarande
i fråga om utsökningsmål
som har kommit in till
kronofogdemyndigheten
före ikraftträdandet.
2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)
Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
En skuldsanering En skuldsanering
omfattar, om inte annat omfattar, om inte annat
föreskrivs i denna lag, föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på alla fordringar på pengar
pengar mot gäldenären mot gäldenären som har
som har uppkommit före uppkommit före den dag då
den dag då beslut med- beslut meddelas enligt
delas enligt 13 § andra 13 § andra stycket att
stycket att inleda inleda skuldsanering.
skuldsanering. Skuldsanering medför att
Skuldsanering medför att rätten till ränta eller
rätten till ränta på en dröjsmålsavgift på en sådan
sådan fordran bortfaller fordran bortfaller för
för tiden efter nämnda tiden efter nämnda dag.
dag. Skuldsaneringen får Skuldsaneringen får dock
dock inskränkas till att inskränkas till att avse
avse de fordringar som de fordringar som har
har uppkommit före viss uppkommit före viss
tidigare dag, om det är tidigare dag, om det är
skäligt med hänsyn till skäligt med hänsyn till
omständigheterna vid omständigheterna vid
skuldernas uppkomst skuldernas uppkomst
eller andra särskilda eller andra särskilda
omständigheter. omständigheter.
Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första stycket
och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är
förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en
sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning
bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 8 § löper.
En skuldsanering omfattar inte
1. en fordran på familjerättsliga underhåll,
2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt
enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den
del säkerheten förslår till betalning av fordran,
3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering
har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, såvitt avser
egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,
4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att
borgenären tillhandahåller en motprestation eller
5. en fordran som är tvistig.
Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller ett
utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till
underhållsbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om
utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning
av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Om en kommuns område Om en kommuns område
har ändrats eller en ny har ändrats eller en ny
kommun bildats skall kommun bildats skall från
från och med det och med det beskatt-
beskattningsår då ningsår då
indelningsändringen indelningsändringen träder
träder i kraft i kraft preliminära
preliminära kommu- kommunalskattemedel och
nalskattemedel och omräknade preliminära
omräknade preliminära kommunalskattemedel
kommunalskattemedel enligt 4 § andra och
enligt 4 § andra och sjätte styckena lagen
sjätte styckena lagen (1965:269) med särskilda
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns
bestämmelser om kommuns och annan menighets
och annan menighets utdebitering av skatt,
utdebitering av skatt, m.m., när det är möjligt,
m.m. beräknas med hänsyn beräknas med hänsyn tagen
tagen till den föränd- till den förändring av
ring av invånarantalet skatteunderlaget i
i kommunen som indel- kommunen som
ningsändringen medfört. indelningsändringen
medfört. I andra fall
skall medlen beräknas med
hänsyn tagen till den
förändring av
invånarantalet i kommunen
som indelningsändringen
medfört.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1588.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24
Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och
regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om nya tidpunkter för redovisning
och betalning av skatter och avgifter, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272) m.fl. lagar.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid
Engquist.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
BILAGA 1
Sammanfattning
Förslagen i korthet
Tidpunkten för redovisning och betalning av vissa skatter och avgifter tidigare-
läggs från den 18 till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I
januari får betalning i stället ske senast den 15.
Tidigareläggningen omfattar
- preliminär F-skatt,
- särskild A-skatt,
- kvarstående och tillkommande skatt,
- innehållen preliminär skatt,
- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., samt
- socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas
av arbetsgivare.
Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i uppbörds-
hänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.
I fråga om förskottsbetalning av lön förtydligas gällande bestämmelser om
skatteavdrag och redovisning av arbetsgivaravgifter. Härigenom klargörs att
förskottsbetalningar jämställs med ersättning för arbete.
Räntevinsten för staten av förslagen kan uppskattas till ca 500 mkr per år
och budgetförstärkningen netto till ca 375 mkr per år.
Förslagen bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari
1995.
Utöver dessa förslag presenteras huvuddragen i ett nytt system för redo-
visning och betalning av skatter och avgifter - ett skattekontosystem.
Huvudinriktningen för utredningsuppdraget
Huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag är att effektivisera upp-
bördssystemet. Det skall ske genom samordning och förenkling.
Bakgrunden är att olika uppbördsbestämmelser i dag gäller för exempelvis av
arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, debiterad
preliminär skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt,
tillkommande skatt och mervärdesskatt. Skillnaderna märks beträffande bl.a.
inbetalningsdag, redovisningsperiod, redovisningshandlingar, inbetalningskonton,
påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktionssystem.
Det ingår också i utredningsuppdraget att särskilt se över de tidpunkter som
gäller för betalning av skatter och avgifter. Den översyn av statliga
betalningstidpunkter som nyligen gjorts av Riksgäldskontoret och Riks-
revisionsverket skall då beaktas. I direktiven sägs att det med hänsyn till att
det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är viktigt ur stats-
finansiell synvinkel att redovisning och betalning sker så tidigt som möjligt.
Effektivisering av uppbördsförfarandet
Arbetet med att utforma ett förslag till ett nytt system för redovisning och
betalning av skatter och avgifter (ett skattekontosystem) pågår för närvarande.
Avsikten är att det i systemet skall ingå betalningar av skatter och avgifter
som i dag görs på olika sätt. Enhetliga regler bör gälla för löpande skatte- och
avgiftsbetalningar. I första hand är det då fråga om att skapa ett enhetligt
förfarande för betalningar av debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär
skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Också andra skatte- och
avgiftsbetalningar bör kunna hanteras i skattekontosystemet.
Överskådligheten i uppbördsförfarandet ökar påtagligt om en enhetlig ordning
gäller i fråga om bl.a. redovisningsperioder, redovisningshandlingar,
betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner. Förenklingarna
för skatteförvaltningen i administrativt hänseende av ett enhetligt förfarande
kan antas bli betydande. Det är emellertid för de skatt- eller avgiftsskyldiga
som de största administrativa fördelarna gör sig gällande. Redovisningar och
betalningar av olika skatter och avgifter som i dag i vissa fall görs flera
gånger i månaden enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i en enhetligt
uppbyggd ordning vid högst två tillfällen varje månad. Meningen är vidare att
antalet handlingar som den enskilde nu behöver för att fullgöra sin re-
dovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt- eller
avgiftsskyldige vid betalning skall kunna beakta exempelvis en fordran på skat-
temyndigheten avseende mervärdesskatt.
Tidigareläggning av betalningstidpunkten för debiterad preliminär
skatt, innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, m.m.
Olika faktorer har betydelse vid valet av tidpunkter för betalning av skatter
och avgifter. Grundläggande är de allmänna och övergripande strävandena mot
effektivisering av uppbördssystemet genom ökad enhetlighet och förenkling. Också
de statsfinansiella effekterna spelar en framträdande roll. Till detta kommer
bl.a. att de skatt- och avgiftsskyldiga skall ges rimlig tid för en korrekt
redovisning och att få fram nödvändiga medel.
Om dessa omständigheter vägs samman bör i ett nytt uppbördssystem betalnings-
tidpunkten för källskatt och arbetsgivaravgifter kunna förläggas till början av
den månad som betalning skall ske. En andra betalningstidpunkt, som kommer att
avse betalningar av i första hand mervärdesskatt, kan då förläggas till senare
delen av månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång - omkring den 20 i
månaden. För mervärdesskatt bör då som huvudregel tillämpas en
redovisningsperiod om en månad.
De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av en övergång till nya be-
talningstidpunkter och månadsredovisning av mervärdesskatt gör att reformen bör
genomföras i två steg.
Vårt förslag är att det första steget tas nu. Det skall omfatta betalnings-
tidpunkten för debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt,
kvarstående och tillkommande skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter
och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare.
Tidpunkten för redovisning och betalning tidigareläggs i detta skede till den 10
i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I januari får betalning i stället
ske senast den 15.
Även i vissa andra fall då den 18 i månaden nu gäller för redovisning och be-
talning eller har rättsverkningar av annat slag skall i stället den 10 i månaden
tillämpas. Alltså berörs tidpunkten för bl.a. fyllnadsinbetalning av preliminär
skatt.
Förskottsbetalning av lön
En arbetsgivare skall varje månad redovisa den lön som betalats ut under
föregående månad, det skatteavdrag som gjorts på lönen och den månadsavgift som
skall betalas på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in
till skattemyndigheten samtidigt som redovisningen lämnas.
I praktiken görs avsteg från den här ordningen. Vissa arbetsgivare betalar
varje månad ut ett förskott på lönen. Resten av lönen betalas ut nästa månad.
Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då först efter att lönen
slutreglerats. Förfarandet leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och
ränteförluster för staten. Det innebär också en snedvridning av konkurrensförut-
sättningarna mellan olika företag.
Det bör nu i lag slås fast att förskottsbetalningar av lön skall behandlas
enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och betalning i upp-
bördslagstiftningen. Med ersättning för arbete i UBL:s mening jämställs härmed
uttryckligt förskott på sådan ersättning. På motsvarande sätt görs det klart att
med lön enligt USAL jämställs förskott på lön.
Förslagens konsekvenser och genomförande
Räntevinsten för staten av förslagen om tidigareläggning av betalnings-
tidpunkterna kan sammantaget uppskattas till ca 500 mkr per år medan
budgetförstärkningen netto begränsas till ca 375 mkr per år.
Med hänsyn till de statsfinansiella effekterna bör förslagen genomföras sna-
rast. De utgör också ett första steg i en övergripande effektivisering av hela
uppbördssystemet. En sådan effektivisering innefattar nämligen en ytterligare
tidigareläggning av betalningstidpunkterna.
Övergången till ett nytt uppbördssystem innebär ekonomiska påfrestningar för
de skatt- och avgiftsskyldiga. Därför bör den ske i två steg. De förslag som nu
läggs fram bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995.
Ett andra steg, som innebär att ett nytt system för redovisning och betalning av
skatter och avgifter kan börja tillämpas och en ytterligare tidigareläggning av
betalningstidpunkterna, skulle då kunna tas i anslutning till årsskiftet
1996/97.
Utredningens fortsatta arbete
Utredningsarbetet fortsätter nu med den närmare utformningen av ett nytt system
för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Detta arbete innefattar
ytterligare överväganden rörande betalningstidpunkter. Under denna andra etapp
kommer även bl.a. ett förslag till en ny lag om redovisning och betalning av
skatter och avgifter att utarbetas.
BILAGA 2
Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet Nya
tidpunkter för redovisning
och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87)
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken,
Riksförsäkringsverket (RFV), Riksgäldskontoret (RGK), Statskontoret, Statistiska
centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Statens
löne-och pensionsverk (SPV), Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Bankgirocentralen BGC AB, Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR), Företagarnas Riksorganisation (FR), Företagens
Uppgiftslämnardelegation (FUD), Kooperativa förbundet (KF), Konjunkturinstitutet
(KI), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Postgirot Bank AB,
Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund,
Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund har avgett
ett gemensamt yttrande. Därutöver har SAF inkommit med ett eget förslag till
nytt uppbördssystem.
Bankgirocentralen BGC AB och Svenska Bankföreningen har avgett ett gemensamt
yttrande under beteckningen Bankorganisationerna.
Yttranden har också avgetts av Firma F. Weiss ekonomitjänst, Svenska Rese- och
Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS), Scandinavian Airlines System (SAS)
samt Svenska PA System AB.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och
betalning av skatter och avgifter, m.m.