Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6861 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 1994/95:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 13 till budgetpropositionen 1995 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) Prop. 1994/95:100 Bil. 13 Inledning Näringspolitikens uppgift Regeringens första stora uppgift är att sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten. De akuta svårigheterna är en följd dels av en misslyckad ekono- misk politik, dels av djupgående, strukturella problem som lett till en svag tillväxt och otillräcklig förmåga till förnyelse och förädling i den privata sektorn, samtidigt som de offentliga utgifterna ofinansierat vuxit i storlek. Huvuduppgiften för en aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för företagen att investera och expandera. Det ska ske bl.a. genom att undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi, kompetens och miljö för att uppnå en högre kunskapsnivå och fler arbetstillfällen. Målet är att skapa uthållig tillväxt. Regeringen har ett brett synsätt på näringspolitiken vilket innebär att många viktiga frågor faller på andra departement än Näringsdepartementet och andra delar av statsförvaltningen. Näringspolitiken är således en fråga om samordning, och Näringsdepartementets uppgift är att svara för en helhetssyn och vara pådrivande i frågor som rör tillväxt och förnyelse. Därtill ställer internationaliseringen och EU-integrationen högre krav på samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och fackliga organisationer. Årets budgetproposition innehåller de delar av en ny, aktiv näringspolitik, som hunnits utformas sedan regeringen tillträdde. Näringspolitiken har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin och fler insatser kommer därför på detta område. Näringspolitikens innehåll Ett långsiktigt och konsekvent arbete krävs för att staten skall kunna medverka till en framgångsrik förändring av näringslivets struktur och inriktning. Det gäller att forma en miljö där såväl företagare som löntagare vet vilka spelregler som gäller. De grundläggande instrument som i första hand kommer att användas är dels generella insatser, dels skapandet av sunda spelregler. I praktiken kan även behov av branschinriktade åtgärder uppstå. De generella insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden lyckas mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och spridningen av teknologi, hanteringen av information, riskkapitalförsörjning samt utvecklingen av arbetskraftens kompetens. Vidare är det angeläget att lagar, regler och skatter är konsistenta och långsiktigt stabila, samtidigt som politiken måste kunna anpassas till förändrade omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning skall underlätta förutsägbarhet och långsiktig planering. På t.ex. energiområdet, där mycket kapitalkrävande investeringar spelar en central roll, finns ett starkt behov av att spelregler läggs fast med bredast tänkbara parlamentariska underlag. I andra fall, som på t.ex. utbildnings- eller miljöområdena, måste det finnas en högre politisk handlingsberedskap inför förändrade betingelser. Nyttjandet av instrumenten innebär att näringspolitiken måste ikläda sig ett antal viktiga förutsättningsskapande roller, bl.a.: en stödjande, en utvecklande och en pådrivande roll för de generella insatserna, samt en effektivitets- främjande roll i utformningen av spelreglerna. - Den stödjande rollen: De nuvarande insatserna för att främja nyföretagandet liksom kapitalförsörjningen till små och medelstora företag utvecklas och ge- nomlyses i syfte att nå en bättre samordning. Särskilda åtgärder behövs för att idéer skall förverkligas i form av nya företag och produkter. En vid- areutveckling är också viktig av insatserna för att öka exporten - bl.a. till Öst- och Centraleuropa - samt de utländska investeringarna i Sverige. Ett viktigt inslag i detta sammanhang är återflödet från EU:s strukturfonder, där ett omfattande programarbete krävs för att nyttja dessa medel. - Den utvecklande och pådrivande rollen: Främjande av forskning och utveckling inriktas på industriell tillämpning samt informationsteknologi. Teknik- och informationsspridning mellan företag och individer behöver underlättas, liksom en höjning av arbetskraftens kompetens. Miljön och miljöteknologin är en tillväxtsektor och en affärsmöjlighet som svenskt näringsliv måste ta tillvara. - Den effektivitetsfrämjande rollen: Konkurrenslagstiftning och avregleringar spelar viktiga roller för bevarandet av ett högt omvandlingstryck i ekonomin. Skatter, arbetsrätt och konkurslagstiftning måste utformas så att kompeten- sutveckling och förnyelse främjas. Andra viktiga faktorer är tillgång på energi till internationellt sett konkurrenskraftiga priser, en väl fungerande infrastruktur i form av transporter och telekommunikationer samt ett utbildningssystem som höjer andelen högskoleutbildade i näringslivet. Näringsdepartementets verksamhetsområden Företagsutveckling Småföretagens möjligheter förbättras genom dels generella insatser såsom regelförenkling, dels riktade insatser för att förbättra företagens tillgång på kapital och service. Exempel på det senare är ALMI:s regionala utvecklingsbolag som skall arbeta med både finansiering och rådgivning. NUTEK:s småföretag- sinsatser koncentreras på kunskapsutveckling, innovationsstöd och internationell samverkan. Den speciella låneform som riktar sig till kvinnliga företagare har visat sig framgångsrik och kommer att tillföras mera resurser. Vid sidan av Näringslivsrådet har ett särskilt företagarråd bildats för att regeringen i samarbete med aktiva småföretagare skall utröna hur etablering och utveckling av småföretag skall främjas. Vidare kommer ökade resurser att avsättas för att stimulera utländska investeringar i Sverige. Marknads- och konkurrensfrågor En effektiv konkurrenslagstiftning och en väl fungerande konkurrenstillsyn utgör tillsammans med olika insatser för avreglering och regelöversyn viktiga inslag i det effektivitetsfrämjande arbetet. Under år 1994 har nya bestämmelser införts som gör det möjligt att motverka konkurrenssnedvridande förfaranden i samband med offentlig upphandling. Inom ramen för arbetet med avreglering och regelöversyn har också en systematisk inventering av statliga regler som berör företag inletts. Syftet är att identifiera och om möjligt undanröja regler som ökar kostnaderna för före- tagen och som gör att marknader inte fungerar effektivt. Regeringen kommer senare att ta ställning till hur detta arbete skall drivas vidare. Vidare pågår en översyn av vissa näringsrättsliga regleringar såsom lagstiftningen om näringsförbud och tillsyn av revisorer. En effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten är viktig för en sund konkurrens på lika villkor. Teknisk forskning och utveckling Statens insatser när det gäller teknisk forskning och utveckling syftar till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet. Insatserna, i form av initiering och finansiering av projekt, rör bl.a. basteknologier som informationsteknik, materialteknik och bioteknik. Utvecklingsområden där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande, såsom t.ex. produktionsteknik, transportteknik, miljöteknologi och vidareförädling av skogsråvara, har också hög prioritet. Förbättrad infrastruktur för tekniköverföring En särskild insats kommer att göras för att främja de små och medelstora företagens möjligheter att ta till vara kunskaper om ny teknik samt utnyttja kompetens. Under en treårsperiod skall staten bidra till att bygga upp ett nätverk där ett stort antal aktörer - regionala utvecklingsbolag, forskningsinstitut, universitet m.fl. - skall knytas samman. Inte minst bör t.ex. livsmedels- och träindustrin kunna dra nytta av detta. Teknologisk infrastruktur Till området teknologisk infrastruktur hör frågor om standardisering, provning och kontroll samt regler med syfte att skydda rätten till uppfinningar, varumärken och mineralfyndigheter. Inom detta område finns även regler för att skydda liv, hälsa, miljö och egendom. Den svenska standardiseringsorganisationen har under år 1994 genomgått en omfattande omstrukturering. Vidare har en omställning till ett mer EU-anpassat system fortsatt inom området provning och kontroll. Riksprovplatserna avvecklas i princip per den 1 januari 1995. Vidare håller ett nytt system för marknadskontroll på att byggas upp. Arbetet med att införa s.k. öppna system - dvs. system som är öppna för konkurrens - och att införa EG:s produktdirektiv är särskilt omfattande inom byggsektorn. Energipolitik Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken. Samtidigt beslutades om statliga program för omställning och utveckling av energisystemet. En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes sommaren 1994. Kommissionen skall bl.a. granska de pågående energipolitiska programmen samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Den av riksdagen våren 1994 beslutade elmarknadsreformen, enligt vilken handel med el skall ske i konkurrens, skjuts upp för att skapa möjligheter för fördjupade analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. Riksdagen beslutade sommaren 1994 att de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer skall avvecklas helt senast år 1999. I stället skall beredskapslager byggas upp i näringslivet. Förvaltning av statligt ägda företag Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär att krav ställs på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital. Motiven för och inriktningen av statens ägande bör fortlöpande analyseras. Förändringar av statens ägande skall ske endast om sakliga skäl talar för det. I de fall det inte längre är motiverat kan en minskning eller avveckling övervägas, bl.a. för att skapa utrymme för verksamheter som är expansiva och har goda tillväxtmöjligheter. Kapitalbindningen liksom andra väsentliga frågor i statens ägande bör därför ses i ett helhetsperspektiv. Bygg- och bostadsväsende Tillgången på bostäder är för närvarande generellt sett god. På grund av låg aktivitet inom såväl ny- som ombyggnadsverksamheten är arbetslösheten inom byggsektorn mycket hög. För att motverka de problem som följer av detta utgår med tonvikt på år 1995 särskilda stimulanser, bl.a. ett 15 procentigt investeringsbidrag för ombyggnads- och reparationsåtgärder i bostäder. Många bostadsföretag har i dag sådana svårigheter att ekonomisk rekonstruktion blivit nödvändig. Regeringen följer utvecklingen och räknar med att återkomma till riksdagen under våren med anledning av detta. Bostadspolitikens mål är en god bostad åt alla till en rimlig kostnad och trygg närmiljö. Kostnaderna skall fördelas rättvist och finansiering och byggande ske på ett resurseffektivt sätt. Inom kort tillsätts en bostadspolitisk utredning med uppgift att se över och skapa bred enighet kring samhällets medel för att uppnå dessa mål. Skogsnäringen Den nya skogspolitiken som riksdagen beslutade våren 1993 innebär att skogsägarens ansvar för såväl produktions- som miljöfrågor i skogsbruket slås fast. Den svenska skogspolitiken utgår från bl.a. FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 och bygger på ett uttalat sektorsansvar för naturvården i skogs- bruket. Miljömålet är att öka skyddet för den biologiska mångfalden och för den inhemska floran och faunan. Produktionsmålet är att samtidigt utnyttja och sköta den svenska skogen effektivt så att den ger en god avkastning. Den svenska strategin innebär att de två målen skall integreras. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. Budgetförslaget Sammanfattning Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Näringsdepartementets verksamhetsområde minskas med ca 465 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 300 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 200 miljoner kronor.Utöver besparingar på utgifter för statlig konsumtion har budgetförstärkningar gjorts på anslag inom Näringsdepartementets verksamhetsområde på ca 150 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997och 1998 som regeringen förordar. Budgetåret 1995/96 För det förlängda budgetåret 1995/96 har utgångspunkten varit ett produktivitets- och effektivitetskrav avseende utgifter för statlig konsumtion om ca 5 % inom Näringsdepartementets områden, men viss differentiering har gjorts med hänsyn till bl.a. pågående rationaliseringar inom enskilda myndighe- ter och verksamheter samt tidigare effektivitetskrav. Anslag som har bekostat EES-avgifter, vilka bortfaller vid Sveriges EU-medlemskap, har reducerats i motsvarande mån. Vidare har besparingar gjorts på anslagen för turistfrämjande, Sveriges geologiska undersökning (SGU), bidrag till konkurrensforskning, europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, energiforskning samt bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Statens engagemang i turist- och investeringsfrämjande struktureras om. Investeringsfrämjandet skiljs från marknadsföringen av Sverige som turistland och vidareutvecklas. Betydligt utökade resurser avsätts för investeringsfrämjandet för att bl.a. i samband med att EU-medlemskapet inledningsvis informera om verksamhetsförutsättningarna för företag i Sverige. En särskild delegation, som bör ha en bred förankring och hög kompetens, in- rättas med uppgift att leda arbetet med investeringsfrämjandet. Vad gäller turistområdet har regeringen funnit den nuvarande utformningen av samverkan mellan staten och branschens företag mindre ändamålsenlig och den befintliga organisationen bör därför avvecklas. Regeringen kommer senare att lägga fram förslag om samordning och utveckling av de samhälleliga insatserna på turistområdet inklusive formerna för operativ samverkan med näringen. Ytterligare tillväxtbefrämjande insatser inom Näringsdepartementets verksamhetsområden omfattar förslag om 100 miljoner kronor, engångsvis, avseende kompetensutveckling för små- och medelstora företag. Insatsen sker inom ramen för regeringens särskilda satsningar på tillväxtstimulerande åtgärder och skall bekosta uppbyggnad av nätverk, för att bl.a. öka företagens tillgång till ny teknik, metoder, arbetsorganisation m.m. Vidare föreslås att 200 miljoner kronor anvisas för främjande av kvinnors företagande avseende nyföretagarlån. Den ordinarie nedtrappningen i räntebidragssystemet blir något lägre som en anpassning till att ränteavdragen för egnahem ligger kvar på 30 procent. Villkoren för nyproduktion blir något bättre genom att bidragsandelen för hyres- och bostadsrättshus år 1995 blir samma som år 1994. På byggområdet föreslås 125 miljoner kronor för bidrag till åtgärder för att förbättra inomhusklimatet. Förslaget utgör en viktig del i regeringens samlade sysselsättningsskapande satsningar. Inom området för teknisk forskning och utveckling föreslås 60 miljoner kronor för bidrag till att etablera industrirelevanta kompetenscentra i anslutning till ett antal högskolor. Statens insatser sker genom NUTEK. Vidare föreslås ett treårigt program för verkstadsteknisk forskning, varvid 25 miljoner kronor avsätts för det kommande budgetåret. Näringsdepartementets jämställdhetsaspekter i årets budgetförslag anges integrerat inom verksamhetsområdena för småföretagsutveckling samt teknisk forskning och utveckling. Ett delmål inom näringspolitiken är att flera kvinnor skall ägna sig åt att driva företag. På så sätt utnyttjas bättre potentialen för tillväxt och utveckling. Genom fortsatta och ökade satsningar på möjligheter att ge lån till kvinnor som driver företag borde också antalet kvinnliga företagsledare öka. Därigenom breddas även rekryteringsbasen till styrelser för företag och organisationer där denna kompetens efterfrågas. Vidare kommer regeringen att ge NUTEK direktiv att verka för att fler kvinnliga doktorander och forskare kommer fram inom teknisk forskning och utveckling. Den beräknade utgiftsutvecklingen på Näringsdepartementets område t.o.m. 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor). BeräknadBeräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/941 1994/951 1995/96juli 95 - juni 96 19972 19982 Absoluta tal Relativa tal A. Näringspolitik m.m. 636,1 586,6 1 254,2 954,9 -- B. Skogsnäring 427,2 439,5 637,2 425,5 -- C. Teknologisk infra- struktur m.m. 296,4 321,2 457,6 303,7 -- D. Marknads- och konkurrensfrågor 65,4 72,0 106,8 70,8 E. Energi 745,0 1 278,0 1 400,2 1 105,0 -- F. Teknisk forskning och utveckling 1 484,3 1 797,4 2 426,5 1 654,1 --50 G. Bygg- och bostads- väsendet 36 880,030 285,044 292,630 177,0 - - Generellt effektivitets- krav, totalt -70 -70 Andra besparingar, totalt -155 -105 Totalt för Närings- departementet 40 534,434 779,750 575,134 691,0 -225 -225 1En ny litteraindelning av gjorts inför budgetåret 1995/96. Anslagen för 1993/94 och 1994/95 har anpassats till den nya indelningen för jämförbarhetens skull. 2Prisnivå 1995/96. A. Näringspolitik m.m. Inledning Regeringens ekonomiska politik innefattar omfattande besparingar men också sats- ningar på strategiska områden för att skapa tillväxt. Näringspolitiken har en strategisk roll för att föra landet ut ur sysselsättningskrisen och stärka förnyelsen och kompetensutvecklingen inom industri- och tjänstenäringarna. De nya arbetstillfällena måste i första hand komma till stånd i näringslivet. Sverige behöver fler företag och fler företagare. Politiken måste utformas med sikte på att skapa goda villkor för företagen att investera och expandera. En ökad samverkan är därvid nödvändig mellan närings- och arbetsmarknadspolitiken. Särskilda insatser behövs för att stärka riskkapitaltillförseln samt för att utveckla kompetensen i fråga om teknik, företagsledning och arbetsorganisation. Utländska investeringar i landet bör främjas för att bidra till kapital- tillförsel, teknikkompetens, forskning och utveckling samt kommersiell förnyelse. Den beräknade utvecklingen på området Näringspolitik t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslagvarav beräknat förbesparingbesparing 1993/94 1994/95 1995/96juli 95 - juni 9619971998 636,1 586,6 1 254,2 954,9-- Flera företag och flera företagare Småföretagspolitik Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara för en stor del av tillväxten i näringslivet. Statens roll är främst att undanröja hinder och flaskhalsar som försvårar företagens utveckling. Det gäller exempelvis att minska brister i fråga om information, kvalificerad rådgivning, kompeten- sutveckling och riskkapital samt att minska omfattningen av onödiga och för- dyrande regler. Den statliga strukturen för insatser på detta område är onödigt komplicerad och måste bl.a. för den enskilda företagaren ofta te sig förvirrande. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer och att deras roller kan vara både överlappande och oklara. Regeringen strävar nu efter att förenkla och tydliggöra dessa strukturer. För att inte förlora tempo i verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med utgångspunkt i den struktur som nu finns. Staten vidtar åtgärder på olika plan när det gäller att förbättra småföreta- gens möjligheter att utvecklas. Det gäller dels generella insatser t.ex. på skatteområdet, dels mera riktade insatser för att förbättra företagens tillgång på kapital och rådgivning. Exempel på det senare är ALMI Företagspartners regionala bolag som skall arbeta med både kompletterande finansiering och rådgivning. Bolagen har nu etablerats i samtliga län och ersatt utvecklings- fonderna. Verksamheten samordnas av ett moderbolag. De medel som används för att täcka verksamhetskostnader jämte finansieringsmedel fördelas av moderbolaget efter behoven i de olika länen. En god politik för småföretagsamhet måste bygga på bl.a. att statens aktörer kommer nära aktiva företagare. En regional struktur har därför klara fördelar. Regeringen avser därför att successivt utveckla ALMI till ett nav kring vilket regionala och lokala insatser kan samlas. Förslag läggs fram om att de s.k. nyföretagarlånen och lånen till kvinnliga företagare successivt integreras i ALMI:s finansieringsverksamhet. Vidare förutsätts att ALMI efter hand skall fördjupa sitt samarbete med Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT). NUTEK:s småföretagsinsatser koncentreras på strategiutveckling, kunskaps- utveckling, medverkan i vissa centrala insatser, innovations- och pro- duktutvecklingsstöd och internationell samverkan. När det gäller stöd till innovationer har NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum för avsikt att teckna ett avtal om samverkan. Avtalet innebär att NUTEK bereder vissa av stiftelsens ärenden rörande innovationsstöd. Samtidigt är styrelsen för Innovationscentrum programstyrelse för NUTEK:s verksamhet vad gäller produktutvecklingsstöd. Genom dessa arrangemang förbättras samordningen av det allmännas insatser. EU-medlemskapet öppnar nya möjligheter för mindre företag att utveckla sin internationella verksamhet. NUTEK samordnar bl.a. Sveriges aktiviteter inom ramen för s.k. Euro Info Centers. Det är angeläget att informationen till mindre företag om exportmöjligheter ytterligare förbättras. Också här bör ALMI kunna fylla en funktion. Kvinnors företagande bör kunna utvecklas betydligt. Det kan leda till att potentialen för tillväxt i näringslivet utnyttjas bättre. NUTEK genomför och stöder särskilda insatser när det gäller t.ex. rådgivning och forskning beträffande kvinnors företagande. En speciell låneform har införts för att stimulera kvinnor att starta och driva företag. Förslag läggs fram om förstärkta insatser under budgetåret 1995/96 samt att alla beslut om sådana lån efter hand skall fattas av ALMI:s regionala bolag. NUTEK driver sedan våren 1994 en verksamhet med telefonrådgivning för personer som avser att starta företag, den s.k. Startlinjen. Hittills har ca 11 000 personer fått råd och kontakter via sådan telefonrådgivning. För att bistå regeringen i utformningen av olika åtgärder inom småföretags- området har ett särskilt företagarråd inrättats. Rådet har bl.a. behandlat frågor om riskkapitalförsörjning, kompetensutveckling och skatter. Skattepolitiken har stor betydelse för företagsetablering och tillväxt i små företag. Närings- och Finansdepartementen avser att analysera de små och medelstora företagens beskattningssituation, mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som redovisats i regeringens näringslivs- resp. företagarråd. Därvid bör frågor om åtgärder för att underlätta riskkapitalförsörjningen övervägas. Arbetet med att förenkla olika regler som företagen skall iaktta drivs vidare. Därvid har regeringen nära kontakt med företagen och deras organisationer samt med de fackliga organisationerna. En viktig fråga framöver är att stödja etablering av nya företag baserade på teknik som utvecklats inom större företag men som dessa inte avser att nyttiggöra sig. Riskkapitalförsörjning De små och medelstora företagen har ett uttalat behov av riskbärande kapital, dvs. ägarkapital främst i form av aktier. Detta gäller i synnerhet nystartade företag och de företag som avser att expandera eller bedriver produktutveckling. Tillgången på riskvilligt kapital har avgörande betydelse för dessa företags möjligheter att genomföra sina planer. Företagens möjlighet att erhålla krediter begränsas i betydande utsträckning av deras bristande förmåga att ställa till- fredsställande säkerheter för lån. De små och medelstora företagen saknar ofta andra belåningsbara säkerheter än själva rörelsen. En låg soliditet i företaget begränsar därför utrymmet för säkerheter i form av företagsinteckningar. Soliditeten i de små och medelstora företagen ligger på en betydligt lägre nivå än den som gäller för de större företagen. Det är därför viktigt att förbättra soliditeten. En förstärkt soliditet innebär en ökad möjlighet att ställa tillfredsställande säkerhet vid framtida lånefinansiering. Vidare minskar känsligheten för förändringar i ränteläget som följer av en alltför hög lånefinansiering. Med hänsyn till de små och medelstora företagens riskkapitalbehov kommer regeringen under våren 1995 att överväga ett s.k. riskkapitalavdrag, en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i noterade bolag. Den förra regeringen bildade två bolag inriktade på riskkapitalförsörjning, nämligen Atle AB och Investment AB Bure. Man valde emellertid också att börsintroducera bolagen. Det har lett till att den verksamhet som Atle, Bure och merparten av deras dotterbolag till väsentlig del styrs av de avkastningsför- väntningar som normalt ställs på noterade företag. Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga en stor del av sitt kapital på investeringar i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsskeden. Atle och Bure fungerar alltså inte i den avsedda funktionen, och den eftersträvade förstärkningen av kapitalför- söjrningen till framför allt små företag har inte kommit till stånd. Staten är delägare i Atle och Bure och aktierna förvaltas av ett flertal olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden. Det finns nu anledning att ompröva statens engagemang i Atle och Bure. Den tillgång som de statliga aktierna utgör kan komma till användning på ett annat sätt för att förstärka riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna erbjuda företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som stärker soliditeten och förbättrar möjligheterna för tillväxt. Verksamheten bör drivas av Industri- och nyföretagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från fondens övriga medel ge- nom bolagsbildning eller på annat sätt. Försäljningsintäkter för aktier som innehas av ALMI Företagspartner AB bör tillfalla denna verksamhet. De ordinarie kreditinstituten, främst bankerna, har en avgörande betydelse för kreditförsörjningen till små och medelstora företag. Det är av största vikt att kreditgivningen sker på sådant sätt att tillväxten bland dessa företag inte hämmas. För att hantera följderna av bank- och fastighetskrisen äger staten Retriva och Securum. Dessa båda bolag har nu hunnit en bra bit på vägen med sitt arbete att sanera Nordbankens och Gota Banks nödlidande krediter. Det finns nu planer på att inom ramen för dessa koncerner och som ett led i dessas fortsatta arbete göra dispositioner som bör kunna öka tillgången till s.k. mellankapital. Ökad samverkan mellan närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder Inledning Näringspolitiken skall bidra till att ge företagen goda verksamhetsförutsätt- ningar. Arbetsmarknadspolitiken skall utformas så att den främjar syssel- sättningen på den reguljära arbetsmarknaden, motverkar inflationsdrivande flaskhalsar och höjer kompetensen i arbetslivet. Långsiktigt bestäms företagens konkurrenskraft i allt högre grad av till- lämpningen av ny teknik, personalens kompetens och arbetsorganisationen. Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken kan på olika sätt samverka för att bistå företagen inom dessa områden. Det gäller också etablering av nya företag. Inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken satsas betydande belopp på nyföretagande och utveckling av små och medelstora företag. Under innevarande budgetår uppgår de sammanlagda insatserna på detta område till ca 6,5 miljarder kronor, varav ca 2 miljarder kronor avser regionalpolitiska medel. Huvuddelen av dessa medel disponeras av länsstyrelserna som utöver de ordinarie regionalpolitiska medlen under detta budgetår tillförts 800 miljoner kronor i särskilda medel för företagsutvecklande åtgärder i syfte att skapa syssel- sättning.. Utöver de statliga insatserna avsätter landstingen - bl.a. genom ALMI:s regionala bolag - och kommunerna betydande resurser för företagsutveckling. För att öka effektiviteten bör samordningen av de olika insatserna stärkas. Regeringen avser att ytterligare analysera förutsättningarna för en sådan samsyn. Nyetableringar Det behövs en effektivisering av insatserna för att stödja nyetableringar. Det är angeläget att aktörer på den operativa nivån samverkar i högre grad. Det bör ske genom främst att de regionala ALMI-bolagen, länsarbetsnämnderna och de lo- kala arbetsförmedlingarna utformar gemensamma program om hur åtgärderna skall läggas upp under ett verksamhetsår. Ett samlat program för stöd till personer som vill starta eget företag bör således tas fram i resp. län. Berörda myndig- heter och bolag bör lämna en översiktlig gemensam redovisning av dessa program till regeringen senast den 1 december 1995. Lån till kvinnors företagande Det är viktigt att insatserna för att stödja nyetableringar följs upp med möj- ligheter till lämplig finansiering när sådan inte kan erhållas på den ordinarie kreditmarknaden. Särskilt gäller det kvinnors företagsetableringar. Det nuvarande systemet med lån på relativt små belopp till nyetableringar och befintliga företag har visat sig vara mycket efterfrågat. Det kan fungera som ett komplement och förstärkning till det stöd som lämnas via starta-eget-- bidraget. Långivningen bör fortsätta även under nästa budgetår med förstärkta resurser. Framöver bör långivningen ske uteslutande genom ALMI:s regionala bolag. På regional nivå bör det därvid ske en samverkan mellan bolaget, länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna, länsstyrelserna och lokala nyföreta- garcentra i kommunerna. Regionala insatser På regional nivå svarar förutom ALMI även länsstyrelserna för åtgärder inriktade på näringslivsutveckling. Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för genomförande och samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. I förekommande fall fattar länsstyrelsen även beslut om regionalpolitiskt företagsstöd till enskilda företag. ALMI-bolagen, vars ledningar har en mycket god förankring i det regionala näringslivet, svarar för operativa insatser. En ökad samverkan bör komma till stånd mellan närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder i syfte att effektivisera verksamheterna på den regionala nivån. Regeringen avser att återkomma med ett samlat förslag om regionalpolitiken i kompletteringspropositionen och avser därvid även behandla den fortsatta inriktningen av de regionalpolitiska åtgärderna gällande företagsutveckling. Tekniköverföring Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar för förnyelse och kompetenshöjning. En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till förnyelse stärks. Kunskap och specialistkompetens finns inom bl.a. konsultföretag, industri- forskningsinstitut och teknikcentra samt inom högskolor och universitet. För att nå ut till de små och medelstora företagen måste en stark regional organisation med hög kompetens vad gäller såväl företagsutveckling i allmänhet som kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning finnas tillgänglig. En särskild satsning görs nu under en treårsperiod för att bygga ut nätverket för teknik- överföring mellan de skilda nationella specialistorganen, myndigheter m.fl. och å andra sidan de regionala utvecklingsbolagen, regionala högskolor och teknikcentra. Investeringsfrämjande Verksamheten med att öka de utländska investeringarna i Sverige bör förstärkas väsentligt och professionaliseras. EU-medlemskapet motiverar ökade insatser för att informera om verksamhetsförutsättningarna i Sverige. Utländska investeringar, särskilt i form av nyetableringar, vitaliserar svenskt näringsliv genom kapital, teknikkompetens, FoU-investeringar samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. Svensk ekonomi behöver denna form av extern tillförsel för att relativt snabbt öka tillväxten. Det finns därvid anledning att framför allt stimulera tekniköverföring genom etableringar och samarbetsprojekt som härrör från länder med stark tekniktillväxt som t.ex. Japan, USA och Tyskland. De flesta industriländer har inrättat nationella organ för investerings- främjande vars verksamhet anses ha gett ett tillskott av utländska investeringar och sysselsättningstillfällen. Ett land som inte har motsvarande verksamhet har en konkurrensnackdel. Under Näringsdepartementet drivs för närvarande ett investeringsfrämjande genom Styrelsen för Sverigebilden. Denna verksamhet bör vidareutvecklas genom att dels en tydligare strategi läggs fast, dels en självständig organisation inrättas och dels större resurser sätts in på marknadsföring, information, konkret projektverksamhet och kontakter med utländska företag. Genom dessa förändringar får investeringsfrämjandet en klarare profilering och kom- petensnivån höjs. Det är viktigt att den nya organisationen för investeringsfrämjande utvecklar ett nära samarbete med en mängd olika aktörer både i Sverige och utomlands. Man bör samarbeta med beskickningar i berörda länder liksom med bl.a. NUTEK, Sveriges Exportråd, STATT, handelskamrarna samt regionala och kommunala organ. Det är särskilt viktigt att skapa kontakter och samverkan med fackliga organisa- tioner och näringslivet. Ett utnyttjande av både svenska multinationella och utländska företags kontaktnät kan väsentligt öka effektiviteten i investerings- främjandet. Det är därför betydelsefullt att de fackliga organisationerna, näringslivsorganisationer samt svenska multinationella företag får en stark förankring i detta arbete genom representation i styrelsen i det nya organet för investeringsfrämjande och genom deltagande i gemensamma projekt. Det är inte minst viktigt att de större svenska koncernerna, som har en mycket bred internationell erfarenhet, engagerar sig i att presentera verksamhets- förutsättningarna för näringslivet i landet. För att få en fördelning av etableringar till olika delar av landet kan det regionalpolitiska företagsstödet vara ett väsentligt medel. Internationella erfarenheter av investeringsfrämjande pekar på att verksamheten måste ha en viss volym för att vara effektiv. Det finns vissa tröskelvärden på resursinsatserna som bör överskridas för att man skall få en godtagbar avkastning i form av ökade utländska investeringar och ökad sysselsättning. Medlemskapet i EU bör också utnyttjas till förstärkt mark- nadsföring av Sverige som investeringsland. Turism Tjänstenäringarna har en stor betydelse för att skapa ökad sysselsättning. Det gäller bl.a. turist- och resenäringen. Under 1970-talet och 1980-talet har näringen tillhört de mest expansiva. Den har kommit att betyda allt mer för Sveriges ekonomi både vad gäller produktion och exportinkomster. Turist- och resenäringen är en sysselsättningsintensiv bransch med ca 200 000 personer som arbetar hel- eller deltid. I vissa regionalpolitiskt prioriterade områden utgör turismen den dominerande näringen. Turistnäringen i Sverige består av drygt 20 000 företag som till största delen är småföretag. Med en näringspolitik som bidrar till att företagen ges goda villkor skapas förutsättningar för tillväxt och en ökad sysselsättning även inom tu- ristnäringen. Vad gäller övergripande marknadsföring av Sverige som turistland har staten ett ansvar. Frågor som rör bl.a. den framtida samverkan mellan staten och branschens företag tillsammans med frågor som gäller samordningen och utveck- lingen av olika organs verksamhet skall bli föremål för en fortsatt beredning, varefter regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen. Östersjöregionen Östersjöregionen kommer att få en allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. En stärkt tillväxt i regionen har också säkerhets- politisk betydelse. Staten har ett övergripande ansvar för att medverka till att stimulera de ekonomiska förbindelserna med grannländerna kring Östersjön. Det finns ett starkt näringspolitiskt intresse av att öka investeringarna, förbättra infrastrukturen och öka samverkan mellan företag. Chefen för Näringsdepar- tementet har samrått med företrädare för näringslivet i denna fråga. Regeringen har för avsikt att under våren 1995 ta initiativ till en samlad diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan ytterligare stimuleras. Det kommer att ske i samverkan med EU-kommissionen och vissa medlemsländer. Förvaltning av företag med statligt ägande Staten är ägare samt har ägarintressen i ett stort antal företag som producerar ett brett utbud av varor och tjänster. En översikt över statens företagsägande återfinns i regeringens årliga redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 1994/95:20). Skilda motiv har historiskt legat till grund för statens ägarengagemang. I allmänhet har särskilda skäl för statens ägande angivits för varje företag i samband med att det grundades eller övertogs helt eller delvis. Exempel på sådana särskilda skäl som varit aktuella är - produktion av infrastrukturella tjänster med service i hela landet, t.ex. i Posten AB, Telia AB och Affärsverket Svenska Kraftnät, - kontroll över hälsofarliga och potentiellt skadliga varor, t.ex. i Sys- tembolaget AB och Apoteksbolaget AB, - kontroll över officiell provningsverksamhet, t.ex. i AB Svensk Bilprovning och Svensk Anläggningsprovning AB, - säkerhetspolitiska intressen, som i Celsius Industrier AB, - exploatering av naturresurser, t.ex. i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Företag med statligt ägande utgör en viktig del av näringslivet och bidrar därigenom till mångfald och konkurrens. Det är angeläget att staten som ägare ger företagen förutsättningar att utvecklas och kon- kurrera på lika villkor med privat och kooperativt ägda företag. En förutsättning för detta är att staten agerar som professionell och aktiv ägare. Det innebär bl.a. att staten, i likhet med andra ägare, ställer krav på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital. I de fall då särskilda skäl ligger till grund för statens ägarengagemang bör hänsyn till dessa normalt inte innebära avkall på effektivitets- och avkastningskraven. Om så ändå skulle anses motiverat i enskilda fall, bör kostnaderna eller andra uppoffringar förenade därmed redovisas öppet. Staten bör vidare som ägare till företag i förekommande fall agera så att konkurrensen med andra företag, som bedriver likartad verksamhet, befrämjas och sker på likartade villkor. För att ge hela gruppen av företag med statligt ägande goda förut- sättningar för utveckling och expansion krävs, som ovan nämnts, ett aktivt ägarengagemang samt en samordnad syn från ägarens sida. Kapitalbindningen i statens företagsägande bör t.ex. ses i ett helhetsperspektiv. Målsättningen bör vara att de enskilda företagen är försedda med eget kapital som motsvarar marknadsmässiga krav för likartad verksamhet. De ideologiskt motiverade utförsäljningar av statligt ägda företag som genomfördes av den förra regeringen upphör. Erfarenheten visar att de förutsättningar och motiv, som ursprungligen var aktuella när en viss verksamhet tillkom, förändras över tiden. Omprövningar kan initieras av såväl interna som externa faktorer vilka kan påverka verksamheten. En intern faktor kan vara att de ursprungligen uppsatta målen inte uppnåtts eller att det visat sig att målen effektivare kan uppnås genom andra medel, t.ex. lagstiftning och reglering, beskattning, upphandling etc. Externa faktorer kan vara samhällsförändringar, såsom uppkommande konkurrens, internationalise- ring i form av mellanstatligt samarbete eller internationalisering på de markna- der där företagen agerar. Motiven för statens ägande i enskilda företag bör därför fortlöpande analyseras och vid behov omprövas. Sådana omprövningar kan leda till att målsättningarna förändras eller anpassas. I vissa fall, då motiven inte längre bedöms vara aktuella eller angelägna, bör avveckling av statens ägarengagemang övervägas. Detta får bl.a. vägas mot behovet av att göra satsningar på andra områden eller i andra verksamheter. Vidare bör behovet av att minska statens budgetunderskott vägas in. Staten kommer av flera skäl att vara ägare till ett antal företag med betydande omfattning. Staten måste kunna agera som ägare på samma villkor som andra ägare, särskilt i de fall det är fråga om delägande i redan börsnoterade företag. I det följande föreslås ett fortsatt bemyn- digande för regeringen att hantera ägarfrågor avseende statligt ägda företag. I bemyndigandet bör bl.a. ingå att omstrukturera företag, teckna nyemission i företag eller sälja verksamheter som efter en prövning enligt ovan inte längre behöver vara i statens ägo. Varvsfrågor Våren 1994 biföll riksdagen Näringsutskottets hemställan om skapande av internationell konkurrensneutralitet och kreditgarantier för den svenska varvs- näringen (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:221). För att uppnå internationell konkurrensneutralitet inom varvsnäringen har Sverige aktivt medverkat i förhandlingar inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Dessa förhandlingar resulterade den 17 juli 1994 i en överenskommelse mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea, Norge och Sverige. Överenskommelsen innebär i princip att allt statligt stöd till varvsnäringen slopas fr.o.m. den 1 januari 1996. Detta betyder att konkurrensneutrala villkor uppnås på det internationella planet. Vid sidan om förhandlingarna inom OECD har NUTEK på regeringens uppdrag gjort en översyn av de svenska varvens och deras underleverantörers konkurrenssitua- tion. Verket överlämnade sin rapport Varv och underleverantörer till regeringen den 30 september 1994. Det framgår av rapporten att det för närvarande råder överkapacitet inom världens samlade varvsindustri och att den internationella konkurrensen är hård. Dessutom förekommer statliga subventioner i betydande utsträckning. I rapporten görs bl.a. jämförelser av kostnadskalkyler som visar att det är högst osäkert om svensk produktion av stora tank- och bulklastfartyg skulle kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. I fråga om underleve- rantörernas situation konstaterar verket att endast en mycket liten del av dessa företags samlade försäljning utgörs av marina produkter och att 90% av de marina produkterna avsätts på exportmarknaden. Det konstateras vidare att de svenska underleverantörerna hävdar sig väl i den internationella konkurrensen och att deras beroende av svensk varvsnäring är ringa. Riksdagens beslut under våren 1994 behandlade även frågan om kreditgarantier för fartygsfinansiering. Exportkreditnämnden, som på regeringens uppdrag vid denna tidpunkt utredde frågan, framhöll i sin rapport Särskilda garantier för finansiering av svenskbyggda fartyg att ett särskilt kreditgarantisystem för finansiering av fartyg inte bör inrättas vid nämnden. Nämnden är dock av den uppfattningen att varvsnäringen är i behov av särskilda statliga kreditgarantier för att kunna säkerställa finansieringen av sina leveranser och sin produktion vid i första hand ny- och större ombyggnader. Nämnda behov föreligger, enligt nämnden, oavsett om statliga subventioner avskaffas genom internationella överenskommelser. Majoriteten av remissinstanserna är neutral eller delar Exportkreditnämndens uppfattning. Ett flertal remissinstanser förordar att ett kreditgarantisystem införs som bygger på det system som tidigare administrerades av bl.a. Riksgäldskontoret. Regeringens överväganden Mot bakgrund av riksdagens beslut och föreliggande förhållanden finns det enligt regeringens bedömning skäl att införa ett kreditgarantisystem i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg. Systemet skall långsiktigt bära sina kostnader och utformas utan inslag av statlig subvention. En avgift måste därför tas ut för att täcka statens kostnader för administration och för eventuella förluster på grund av beviljade garantier. Avgiften bör utgå med 1,5 - 2% av det garanterade beloppet. Garanti bör endast lämnas om de ekonomiska förutsättningarna för en försäljning är goda. Vid goda ekonomiska förutsättningar för en dylik försäljning föreligger som regel intresse även från andra kredit- och garantigivare. Garantigivningen bör vara restriktiv, och omfattningen på statens garanti begränsas i största möjliga utsträckning. Garanti bör lämnas i samband med försäljning av fartyg baserade helt eller delvis på ny teknik och med ett högt förädlingsvärde samt där försäljningen huvudsakligen är inriktad på nya marknader. Dessutom bör garanti endast ställas för ett belopp som uppgår till högst 80% av det kontrakterade försäljningspriset och för lån som har en löptid på högst 12 år. Garantisystemet skall således utformas i enlighet med internationella överenskommelser och åtaganden. Garanti får lämnas utan krav på s.k. självrisk. Garantisystemet skall dock utformas på ett sådant sätt att det omfattar såväl försäljning till svensk beställare som försäljning på export. Det samlade beloppet för utestående beviljade garantier vid varje given tid- punkt skall begränsas till högst 300 miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma systemet med kreditgarantier för fartygs- finansiering. NUTEK bör ansvara för garantigivning i samverkan med Riksgäld- skontoret. Det bör tills vidare ske inom ramen för befintliga resurser. Eventuella förluster till följd av garantier till svensk varvsindustri bör belasta anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att införa ett system medkreditgarantier för fartygsfinansiering. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991 och är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Internationaliseringen och de nya aktörer som nu finns inom näringspolitiken innebär att NUTEK i ökande grad bör få en inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder. Verket skall svara för statliga insatser för att främja - teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, - etablering och utveckling av små och medelstora företag, - en balanserad regional utveckling, - energiförsörjning och effektiv energianvändning. I anslutning härtill skall verket ansvara för utrednings- och utvärderings- verksamhet. Inom sina verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål som regeringen har beslutat om. Inom NUTEK är verksamheten indelad i sex områden med inriktning på - utredningar och utvärderingar, - teknisk forskning och utveckling, - företagsutveckling, - regional utveckling, - energiförsörjning och energianvändning, - elmarknad och nätverksamhet. NUTEK:s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementets huvudtitlar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskostnader m.m. i NUTEK hör i sin helhet till Näringsdepartementets område. Medel för verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår under följande anslag: Gemensamt Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 179 390 000 Utredningar och utvärderingar Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar 19 350 000 Teknisk forskning och utveckling Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln F 1. Teknisk forskning och utveckling565 472 000 F 2. Informationsteknologi 352 920 000 F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete271 300 000 F 8. Energiforskning 97 600 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln J 1. Bioenergiforskning 64 959 000 1 352 251 000 Företagsutveckling Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln A 1. Småföretagsutveckling 167 000 000 A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.4 000 000 A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 50 000 000 221 000 000 Regional utveckling Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. 300 000 000 C 5. Sysselsättningsbidrag 250 000 000 C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.80 000 000 C 10. Transportstöd 300 000 000 C 11. Lokaliseringslån 1 000 930 001 000 Energiförsörjning, energianvändning Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln E 1. Beredskapslagring och industriella åtgärder9 154 000 E 2. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft58 258 000 E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1 000 E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi100 000 000 E 7. Insatser för ny energiteknik 160 000 0001 E 8. Bidrag till Energiteknikfonden72 000 0001 E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum 87 500 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln J 2. Bidrag för ny energiteknik 200 000 000 686 913 000 1Enligt regeringsbeslut 1994-06-16 om disposition av medel ur Energiteknikfonden disponerar KFB 30 000 000 kr per budgetår av medlen i fonden. Övriga medel disponeras av NUTEK. NUTEK har upprättat årsredovisning inkl. resultatredovisning för första gången. Resultatredovisningen återges i följande översikter för NUTEK:s verksamhetsområden. RRV:s revisionsberättelse över NUTEK:s årsredovisning innehåller inte någon invändning. Anslagssparandet uppgår till ca 1,6 miljoner kronor vilket utgör ca 1% av det tilldelade ramanslaget. Den årliga redovisningen av de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet lämnas under littera E. Energi. I samband därmed redovisas även regeringens ställningstaganden i fråga om dessa program. Verksamhetsområde Utredningar och utvärderingar Det övergripande målet för verksamhetsområdet Utvärderingar och utredningar är att förse i första hand riksdagen och regeringen med underlag i form av kvalificerade analyser på de näringspolitiska, energipolitiska och regionalpolitiska områdena. Behovet av underlag för NUTEK:s egen verksamhet skall också tillgodoses. Med hänsyn till finansieringsform kan utredningarna delas in i basverksamhet och särskilda utredningar. Basverksamheten omfattar stående uppdrag och periodisk rapportering, dvs. uppgifter som återkommer år från år. I den ingår också att upparbeta och vidmakthålla en god teoretisk och analytisk kompetens samt goda kunskaper om förhållandena inom näringslivet och energisektorn. Utöver basverksamheten skall NUTEK göra särskilda utredningar på uppdrag av regeringen och andra beställare. Dessa utredningar betalas av beställaren. Detta gäller även uppföljningar och utvärderingar av NUTEK:s egna program, vilka bör finansieras med medel som anvisats för programmen. Fr.o.m budgetåret 1994/95 ansvarar NUTEK för produktionen av viss officiell statistik avseende energiområdet, utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik om informationsteknologi. Dessutom svarar NUTEK för den löpande uppföljningen av stöd till näringslivet inom ramen för internationella avtal, t.ex. GATT och Romfördraget. Regeringens överväganden Resultatbedömning Under budgetåret 1993/94 har NUTEK bl.a. lämnat underlag till Lång- tidsutredningen 1994 (rapporterna Näringslivets utveckling till 2004 och Svenskt näringslivs teknologiska specialisering), den regionalpolitiska propositionen 1994, propositionen om Handel med el i konkurrens samt genomfört den årliga ut- värderingen av omställningen och utvecklingen av energisystemet (Energirapport 1994). Bland övriga rapporter under år 1994 finns bl.a. en översikt över EU:s näringspolitik och en analys av det svenska deltagandet i EU:s FoU-program. Vidare har NUTEK under hösten 1994 redovisat resultaten av en analys av konkurrensvillkoren för den svenska varvsnäringen. Bland skrifter som vänder sig till en bredare publik kan nämnas årsrapporten Svenskt näringsliv och näringspolitik 1994 (som även getts ut i en engelsk version), Energiläget 1994 samt kvartalsskriften Lång Sikt. NUTEK skall, som ett led i resultatuppföljningen, årligen göra en särskild verksamhetsberättelse för utredningsområdet. Denna skall visa i vilken utsträckning projekten i utredningsplanen har genomförts, om utredningar gjorts på uppdrag av andra än Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och NUTEK, intäkter och kostnader för sådan verksamhet samt resultat av samråd och samarbete med övriga myndigheter och organisationer på det näringspolitiska området. Utredningsverksamheten har i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och med gott resultat under budgetåret 1993/94. NUTEK fyller en viktig funktion som ett kompetent och opartiskt utredningsorgan. Det är viktigt att förtroendet för NUTEK i detta avseende upprätthålls. Slutsatser Nuvarande riktlinjer för utredningsarbetet (som lades fast i 1993 års budgetproposition) bör gälla även under budgetåret 1995/96. Detta innebär bl.a. att uppdelningen på en anslagsfinansierad (basverksamhet) och en uppdragsfinansierad (särskilda utredningar) verksamhet bibehålls. Eftersom utredningsverksamhet liksom beställaransvar för officiell statistik är myndighetsuppgifter bör dock basverksamheten och statistikproduktionen fr.o.m. budgetåret 1995/96 i sin helhet finansieras över anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader. Verksamhetsområde Företagsutveckling Målet för verksamhetsområdet Företagsutveckling vid NUTEK bör som hittills vara att underlätta och stimulera företagsetablering och tillväxt i små och medelstora företag. Det sker genom att NUTEK dels samlar in och bearbetar uppgifter om företagssektorn, dels kompletterar marknaden vad avser information, rådgivning och finansiering. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller verksamhetsområdet För- etagsutveckling. Resurser 1995/96 Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reservationsanslaget A 2. Småföretagsutveckling241 500 000 kr1 1NUTEK disponerar del av anslaget. Resultatbedömning NUTEK har i sin årsredovisning redogjort för verksamheten på bl.a. området Företagsutveckling under budgetåret 1993/94 och därvid redovisat dels olika konkreta mål för de skilda delverksamheterna, dels resultaten inom områdena Affärsutveckling, Ny- och småföretagande samt Internationalisering. Medel för ca 160 såddfinansieringsprojekt avseende teknikbaserade affärsidéer har beviljats ny- och småföretagare till ett totalbelopp av ca 64 miljoner kronor varav hälften i form av Eureka-projekt. Efterfrågan på s.k. såddfinansiering är under stark tillväxt. Samarbetet med regionala organ är väl utvecklat och har lett till att en ökande andel av de mindre ärendena hanteras på regional nivå. Inom området ny- och småföretagande har en rad projekt bedrivits för att utveckla företagens möjligheter till tillväxt och utveckling. Exempel är telefonrådgivningen Startlinjen med ca 11 000 samtal under det första året, den nya Finansieringsdatabasen, där 100 personer har utbildats och börjat använda systemet samt Kvinnors företagande med en rad aktiviteter på bl.a. rådgivnings- och forskningsområdet. Den internationella verksamheten inrymmer medverkan i en rad av EU:s småföretagsprogram. Ca 13 miljoner kronor har lagts ned på dessa aktiviteter. Som resultat kan nämnas bl.a. att 4 500 personer har erhållit rådgivning genom nätverket Euro Info Center. Sedan verksamhetsåret avslutades har förutsättningarna för verksamheten ändrats med bl.a. tillkomsten av de regionala utvecklingsbolagen och Stiftelsen Innovationscentrum. Regeringen anser att NUTEK på verksamhetsområdet Företagsutveckling har åstadkommit värdefulla resultat. Slutsatser Regeringen anser att de övergripande riktlinjer som lades fast i samband med 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. När det gäller NUTEK:s arbete med marknadskompletterande insatser har de nuvarande utvecklingsfonderna ersatts av regionala utvecklingsbolag i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:11, rskr. 1993/94:80). Därmed har verkets inflytande över de mer operativa åtgärderna begränsats. Utvecklingsbolagens moderbolag äger och förvaltar medel för finansie- ringsverksamheten och avgör hur medlen skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag. Moderbolaget förutsätts samråda med NUTEK när det gäller de regionala bolagens verksamhet i stort. Vidare har NUTEK möjlighet att stimulera verksamhet hos bl.a. privata organisationer som ger råd och information till nyföretagare. Det är angeläget att samordningen mellan berörda centrala och regionala organ förbättras för att underlätta företagens överblick över olika ut- vecklingsinsatser. Som hittills bör NUTEK bedriva och samordna vissa projekt på små- företagsområdet. Det gäller främst -att genom utredningsverksamhet och stöd till forskning svara för kunskapsut- veckling och därmed skapa ett underlag för statens agerande vad gäller små och medelstora företag, nyetableringar och innovationsverksamhet, -att lämna förslag till strategier för utveckling av små och medelstora företag, -att i samverkan med berörda revisionsorgan ansvara för uppföljning och utvär- dering av de statliga näringspolitiska insatserna inriktade på små och medelstora företag samt innovationsverksamhet, vilket innefattar ett över- gripande programansvar för detta politikområde, -att ansvara för det operativa genomförandet av näringspolitiska insatser inom ramen för EU:s småföretagsprogram, -att helt eller delvis ansvara för finansiering och i vissa fall operativt genomförande av vissa näringspolitiska insatser på områdena teknikspridning, kvinnors företagande m.m., -att på uppdrag av Stiftelsen Innovationscentrum bereda ärenden rörande stöd till innovationer samt innovationsfrämjande insatser, -att behandla ärenden avseende produktutvecklingsstöd, -att i övrigt biträda regeringen vad gäller insatser riktade till små och medelstora företag och innovatörer. Verksamhetsområde Regional utveckling Målet för verksamhetsområdet är att bidra till en balanserad regional utveckling som präglas av ekonomisk tillväxt och högt resursutnyttjande i hela landet. Verksamheten skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom det regionalpolitiska området innebär medlemskapet i EU en kraftigt förändrad situation. Det programarbete inom de olika målregionerna som skall ligga till grund för återflödet av medel från de s.k. strukturfonderna kommer i hög grad att beröra NUTEK. NUTEK har fått i uppdrag att samordna bl.a. utbetalningarna till och uppföljningar av alla verksamheter som blir aktuella för stöd från EU:s strukturfonder. Vidare har NUTEK fått i uppdrag att fullgöra sekreta- riatsfunktionen vid utarbetande av program för mål 6-regionen. Regeringen avser att under våren 1995 i kompletteringspropositionen lämna förslag om regionalpolitiken och kommer då bl.a. att närmare behandla resultatbedömning samt NUTEK:s roll och uppgifter. Verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och indu- striinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrentländer. Detta skall ske genom att det skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet och att teknikutvecklingen på i första hand strategiskt viktiga områden stöds. NUTEK:s forskningsprogram skall utformas så att ett starkt engagemang från näringslivet uppnås samtidigt som insatserna medverkar till att nya teknikbaserade företag etableras. Vidare gäller att NUTEK skall utveckla, prova och demonstrera ny energiteknik så att långsiktiga förutsättningar för en omställning av energisystemet skapas. NUTEK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten inom verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling. NUTEK definierar sin roll inom området på följande sätt: "att initiera och få till stånd uthålliga FoU-insatser med hög näringslivsrelevans och angelägenhet. Genom tvärvetenskaplighet, kraftsamling, samverkan och liknande karakteristika skiljer sig dessa satsningar från vad andra aktörer ensamma förmår åstadkomma. Stor vikt och stort arbete läggs på förankring hos och samspel med nyckelpersoner inom företag och forskning." NUTEK administrerar ca 1,35 miljarder kronor inom området teknisk FoU, varav hälften tillfaller institutioner vid universitet och högskolor. De övriga medelsmottagarna är industriforskningsinstituten och företag. Enligt föreskrifter i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har NUTEK redovisat effekter av dessa forskningsmedel i form av ökning av bl.a. antalet for- skarstuderande och antalet samarbetsprojekt mellan högskolor och näringslivet. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Resurser 1995/96 Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte huvudtiteln. F 1. Teknisk forskning och utveckling 1 066 465 000 F 2. Informationsteknologi536 500 000 Resultatbedömning NUTEK:s årsredovisning visar att NUTEK hittills har haft goda ambitioner när det gäller arbetet med att formulera relevanta mål och resultatmått för området teknisk forskning och utveckling. NUTEK skall i april 1995 till regeringen redovisa förslag till ett system med resultatmått. Eftersom NUTEK nyligen har bytt projektadministrativt system (till följd av sammanslagningen av de tre tidigare myndigheterna STU, STEV och SIND) finns ännu inga tidsserier att tillgå när det gäller redovisade prestationer och effekter. Det verkliga värdet av redovisningen kommer därför att framgå först vid nästa årsredovisning. Slutsatser Regeringen anser att teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. Genom sina insatser fyller NUTEK en viktig funktion i det medellånga och långa perspektivet. De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att lämna direktiv till NUTEK att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män genom att verka för att fler kvinnliga doktorander och forskare kommer fram inom teknisk forskning och utveckling. Verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning Det övergripande målet för NUTEK:s verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning är att främja en säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och användning av energi. NUTEK svarar för att genomföra de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Verksamheten omfattar främst insatser inom verksamhetsområdena Energiförsörjning och energianvändning samt Teknisk forskning och utveckling. Vissa uppgifter genomförs också inom verksamhetsområdet Utredningar och utvärderingar. Den årliga redovisningen av de energipolitiska programmen redovisas under littera E. Energi i denna bilaga. En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes sommaren 1994 (N 1994:04). Kommissionen skall bl.a. granska de pågående programmen för omställ- ning och utveckling av energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det finns inga skäl att förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser 1995/96 Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen E 1. Handlingsberedskap41 466 000 kr E 2. Åtgärder inom elförsörjningen66 372 000 kr E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 130 000 000 kr E 7. Insatser för ny energiteknik 345 000 000 kr E 8. Bidrag till Ener- giteknikfonden 72 000 000 kr E 9. Energiforskning1310 100 000 kr E 10. Bioenergiforskning88 900 000 kr E 11. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa1 000 kr Övrigt Energikommissionen skall avge sitt slutbetänkande under budgetåret 1995/96. Regeringen avser att i en särskild proposition återkomma till frågor som rör omställning och utveckling av energisystemet. 1NUTEK disponerar del av anslaget. Fördelningen av anslagsmedel på olika myndigheter och programorgan sker genom regleringsbrev. Resultatbedömning Under verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning redovisar NUTEK ett antal nyckeltal avseende verksamheten. Vidare redovisas de projekt som genomförts för ett miljöanpassat energisystem i Östersjöområdet. NUTEK bedömer att verksamheten fungerar väl och ligger i linje med uppställda mål. Regeringen delar NUTEK:s bedömning på denna punkt. Slutsatser Det finns inga skäl att förändra det övergripande målet för verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. De riktlinjer för NUTEK:s verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning som angavs i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. NUTEK har i regleringsbrev den 16 juni 1994 fått i uppdrag att utarbeta metoder för uppföljning av myndighetens insatser för en effektivare energianvändning. Detta arbete pågår alltjämt inom NUTEK. Verksamhetsområde Elmarknad och nätverksamhet De övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet är att säkerställa att elkunderna inte behöver betala ett högre pris än nödvändigt för nättjänster och att nättariffer, mät- och avräkningssystem m.m. utformas på ett sätt som underlättar handeln med el och gagnar konkurrensen. NUTEK skall se till att nätutbyggnad sker med hänsyn till samhällsekonomi, markintrång och miljö samt se till att det finns sådana incitament i nätverksamheten att elkundernas intressen av leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet kan tillgodoses. Verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inrättades den 1 juli 1994 i enlighet med riksdagens beslut om nya regler för den svenska elmarknaden (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Enligt riksdagens beslut skulle elmarknadsreformen ha trätt i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen beslutade i december 1994 enligt proposition (prop. 1994/95:84, bet. 1994/95:NU10, rskr. 1994/95:141) Vissa ändringar i ellagen m.m. att elmarknadsreformen skjuts upp i syfte att skapa möjligheter för ana- lyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. Genom tilläggsdirektiv har Energikommissionens (N 1994:04) uppdrag utvidgats i syfte att väga in frågan om elmarknadens avreglering i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen skall med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser utredningens fortsatta arbete. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det finns inte skäl att för närvarande förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet. Resurser 1995/96 Verksamheten finansieras över anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings- kostnader. Resultatbedömning Inom NUTEK pågår arbetet med att ta fram underlag för resultatanalys för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inför årsredovisningen som skall lämnas till regeringen år 1995. NUTEK har till regeringen gett in förslag till resultatmått för verksamheten. Dessa ligger i linje med den önskvärda utvecklingen att verksamhetsmål bryts ned i delmål i syfte att bli mer konkreta, uppföljningsbara och avgränsade i tiden. I förslagen ingår också att redovisa kostnader för att handlägga ett ärende eller ett projekt. Slutsatser Riksdagen har nyligen beslutat att skjuta upp ikraftträdandet av de nya reglerna för elmarknaden. Det finns därför inte skäl att nu förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet. Energikommissionens överväganden om elmarknadsreformen bör avvaktas. De riktlinjer som har angetts för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet bör gälla tills vidare. A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 1993/94 Utgift 180 872 0001Reservation13 995 1002 1994/95 Anslag 198 740 0001 1995/96 Förslag 295 967 000 varav 196 108 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Inkl. tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar. 2Avser tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar. Anslaget disponeras för lönekostnader, övriga förvaltningskostnader, lokal- kostnader samt kostnader för den del av utredningsverksamheten som utgör basverksamheten vid NUTEK. Närings- och teknikutvecklingsverket I sin enkla anslagsframställning har NUTEK föreslagit en nivå på 18-månadersbasis om 298 200 000 kr för detta anslag. Därutöver har verket föreslagit 21 000 000 kr mot bakgrund av ökat resursbehov för EU-relaterat arbete. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att för närvarande förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser 1995/96 Ramanslag 1995/96 295 967 000 kr Övrigt Inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget. Resultatbedömning NUTEK har upprättat årsredovisning inkl. resultatredovisning för första gången. Resultatredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Med hänsyn tagen till att verksamheten är diver- sifierad ger resultatredovisningen en god bild av verksamheten. Regeringen delar dock RRV:s bedömning att det finns utrymme för förbättringar. Prestationsredovisningen kan förbättras och kostnadsredovisningen kan utvecklas. Effektredovisningen kan utvecklas med mer analys och diskussion kring kopplingen mellan prestationer och effekter. Resultatredovisningen skulle också, enligt regeringens bedömning, vinna på att tydligare återge det tvärsektoriella inslaget i NUTEK:s verksamhet och särskilt integrationen mellan de olika verksamhetsgrenarna. NUTEK:s pågående utvecklingsarbete rörande bl.a. resultat- mått och indikatorer kommenteras under översikten av resp. verksamhetsområde. Regeringen konstaterar att RRV:s revisionsberättelse över NUTEK:s årsredovisning inte innehåller någon invändning. Inom ramen för ett internt utvecklingsprogram för ärendehanteringen, arbetar NUTEK med bl.a. kvalitetssäkring och servicefrågor. Regeringen delar verkets bedömning att det är angeläget att förkorta handläggningstiderna, effektivisera interna rutiner och höja kvaliteten i relationerna med intressenter och samarbetspartners. Regeringen delar även NUTEK:s bedömning att verket bör bli bättre på att kommunicera verksamhetens resultat med olika intressenter i omvärlden. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Basverksamheten för NUTEK:s utredningsverksamhet finansieras i sin helhet fr.o.m. budgetåret 1995/96 över anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader. Even- tuell reservation på anslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar vid utgången av budgetåret 1994/95 bör tillföras anslaget A 1. för att användas för avsett ändamål. Anslaget har pris- och löneomräknats. I anslaget ingår medel för NUTEK:s övertagande av vissa administrativa uppgifter från Vapenfristyrelsen. NUTEK omfattas av produktivitets- och effektivitetskrav på utgifter för statlig kon- sumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real minskning på 5 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr, 2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras i enlighet med vad som anförts under avsnittet Slutsatser. A 2. Småföretagsutveckling 1993/94 Utgift 247 659 749Reservation136 610 092 1994/95 Anslag 169 000 000 1995/96 Förslag 241 550 000 varav 161 034 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för dels de regionala utvecklingsbolagens verk- samhet med information, rådgivning och finansiering riktad till små och medelstora företag, dels vissa centrala insatser, bl.a. inom områdena internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder. Regeringens överväganden I enlighet med riksdagens beslut om bl.a. ny organisation rörande insatser för småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU:11, rskr. 1993/94:80) har de förutvarande länsvisa utvecklingsfonderna ersatts av regionala utveck- lingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB lägst 51% av aktiekapitalet i dessa regionala bolag. Övriga ägare är landsting och kommuner utanför landsting. De regionala utvecklingsfonderna är i samtliga län på väg att avvecklas. Arbetet med avvecklingen och uppbyggnaden av den nya strukturen har letts av en särskild organisationskommitté (N 1993:9). Medlen på anslaget Småföretagsutveckling används till stor del för att finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att årligen från anslaget Småföretagsutveckling föra över resurser direkt till ALMI Företagspartner AB för att delfinansiera utvecklingsbolagens drift. Det är ett led i att renodla rollerna för olika organ inom näringspolitiken. Moderbolaget har till uppgift att bl.a. samordna verksamheten och fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet. Vidare skall moderbolaget äga och förvalta de statliga medlen för finansieringsverksamheten och bl.a. avgöra hur dessa resurser skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag. Målen och uppgifterna för NUTEK:s verksamhetsområde Företagsutveckling framgår av redogörelsen för NUTEK:s verksamhet. NUTEK skall bl.a. bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a. Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m. När det gäller innovationsfrämjande åtgärder har NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum för avsikt att avtala om ett närmare samarbete när det gäller stöd till enskilda innovationer och andra innovationsfrämjande åtgärder. Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör verksamheten med regional rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär samma omfattning som för närvarande. Det bör dock på sikt finnas möjlighet att ytterligare effektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparingar. Vidare ger NUTEK:s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum utrymme för vissa besparingar under detta anslag. NUTEK kan inom ramen för anslaget stödja utvecklingen av industridesign, dels i form av årliga bidrag till exempelvis föreningen Svensk Industridesign, dels i form av bidrag till enskilda småföretag för att främst delfinansiera konsul- tinsatser i syfte att stärka designarbetet. Regeringen avser att i fort- sättningen direkt i samband med regleringsbrevet för anslaget Små- företagsutveckling besluta om bidraget till organisationer som arbetar med att stöjda design. Vidare avser regeringen att i förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag föra in en möjlighet för ALMI:s utvecklingsbolag att ge bidrag för designinsatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas. Det är viktigt att vidareutveckla och öka användningen av metoden med s.k. mentorskap, varigenom en etablerad företagare kan stödja andra företagare med relativt nystartade företag. Regeringen vill i detta sammanhang lämna en redogörelse för vissa frågor med anknytning till statlig finansiering för små och medelstora företag samt föreslå vissa organisatoriska förändringar. Staten har medverkat till att inrätta ett antal finansieringsmöjligheter som i huvudsak är inriktade på mindre företag. Exempel på nya organ och finansieringsformer är Atle AB, Investment AB Bure och de s.k. riskkapitalbola- gen, nyföretagarlån, lån till kvinnliga företagare samt stöd genom Stiftelsen Innovationscentrum. Samtidigt har, som nämnts, länens utvecklingsfonder ersatts av regionala utvecklingsbolag som bedriver finansiering med medel som ägs och förvaltas av bolagens statliga moderbolag, ALMI Företagspartner AB. Vid sidan härav har inom regional- och arbetsmarknadspolitiken vuxit fram en rad stöd- former för främst nya och små företag. Den mängd finansieringsformer som nu existerar kan medföra vissa svårigheter för företagen att få god överblick över systemet. Därtill kommer att vissa av finansieringsformerna har delvis liknande syften. Det finns ett behov av att förenkla och renodla detta system med olika finansieringsformer. Målet bör vara att dels åstadkomma en ökad klarhet, dels decentralisera ärenden till den regionala nivån. Industri- och nyföretagarfonden arbetar sedan februari 1993 med s.k. nyföre- tagarlån som riksdagen beslutade om hösten 1992 (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Staten finansierar högst 30% av de nya företagens kapitalbehov genom lån som är förknippade med viss ränte- och amor- teringsfrihet under de första åren. Nyföretagarlån kan uppgå till högst 1 miljon kronor. För att fonden skall bevilja ett nyföretagarlån krävs bl.a. att banken beviljat sin del av finansieringen (i regel 60%), samt att ärendet prövats av en regional rådgivare, exempelvis ALMI:s regionala utvecklingsbolag. Sammanlagt ca 3 000 personer har hittills startat egna företag med hjälp av ny- företagarlån från Industri- och nyföretagarfonden på totalt ca 400 miljoner kronor. Fonden beräknar att ca 5 000 personer har kunnat beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Även de regionala utvecklingsbolagen kan bevilja samma typ av nyföretagarlån, vilket dock hittills har använts i mycket begränsad utsträckning. Ett avgörande skäl för statsmakterna att lägga besluten om nyföretagarlån på den centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt samordnande moderbolag inte existerade vid tiden för beslutet. Förutsättningarna för regionala beslut i kombination med en väl koordinerad verksamhet och en rationell fördelning av resurser över landet är nu goda. I en utvärdering av verksamheten våren 1994 förordades att ALMI:s regionala bolag skulle fatta beslut om nyföretagarlån. Regeringen förordar att alla beslut om nyföretagarlån senast fr.o.m. den 1 januari 1996 fattas av ALMI:s regionala bolag. Dessa bolag handlägger i dag oli- ka låneformer med medel som ägs av moderbolaget. Det innebär, även när det gäller nyföretagarlån, att likvida medel och utestående lånefordringar kommer att ägas av moderbolaget. Även ärenden om lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI. Det bör kunna ske fr.o.m. den 1 juli 1995. Det ankommer på regeringen att efter samråd med berörda organ besluta om de närmare formerna för dessa organisatoriska förändringar. Det är väsentligt att ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentra och andra privata organ för att bereda ärenden om nyföretagarlån. Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning kunna bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar som redan finns i ALMI-koncernen i dag. För att behålla en fortsatt hög nivå på verksamheten med nyföretagarlån är det dock önskvärt att vissa likvida medel jämte utestående lånefordringar kan föras över från fonden till ALMI. Regeringen räknar med att fondens styrelse kommer att medverka till att en sådan överföring kommer till stånd. Det ankommer på regeringen och berörda organ att avgöra hur stora medel som bör föras över. Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och nyföre- tagarfonden delta i finansiering av industriella utvecklingsprojekt i främst små och medelstora företag. I vissa fall är det också motiverat att delfinansiera projekt i något större företag, i synnerhet projekt vid sidan av företagens kärnverksamhet och projekt som ger tillväxt och utveckling bland företagens underleverantörer (jfr. prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). I många fall är det lämpligt att sådant projektstöd, som hittills, kan ges i form av garantier. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter för stödets närmare inriktning, med beaktande av bl.a. EU:s principer för statsstöd. Efter beslut av riksdagen (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) har vissa aktier i Atle AB och Investment AB Bure förts över till bl.a. ALMI Företagspartner AB samt Industri- och nyföretagarfonden. Regeringen har i det föregående förordat att dessa resurser används för riskkapital- verksamhet i statlig regi. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ettre- servationsanslag på 241 550 000 kr, 2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel frånIndustri- och nyföretagarfonden tillALMI Företagspartner ABoch riktlinjer för finanseringsverksamheten inom berördaorganisationer, 3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för användningenav aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt skapandet aven ny riskkapitalverksamhet. A 3. Främjande av kvinnors företagande1 1994/95 Anslag 50 000 000 1995/96 Förslag 200 000 000 varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Tidigare Främjande av kvinnligt företagande. Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att bli företagare och därmed bättre kunna utnyttja potentialen för tillväxt och utveckling. På sikt bör antalet kvinnliga företagare öka markant. Medel från anslaget har hittills förts över till Industri- och nyföretagarfon- den för att bekosta lån till kvinnliga företagare (bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:453). Flertalet beslut i enskilda ärenden fattas av ALMI:s regionala utvecklingsbolag. Även Industri- och nyföretagarfonden har dock fattat vissa be- slut. Under tiden juli-december 1994 har ca 450 lån beviljats till ett sam- manlagt belopp på ca 40 miljoner kronor. Därvid beräknas ca 600 nya permanenta arbetstillfällen ha tillkommit. Det finns en betydande efterfrågan på lån till kvinnor som driver företag. Nya arbetstillfällen skapas till en mycket låg kostnad för staten. De anslagna med- len kommer emellertid att vara förbrukade redan under första hälften av år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med att det erfordras ytterligare sam- manlagt 200 miljoner kronor för en oförändrat hög verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96. Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt stödja företagan- de bland kvinnor. Regeringen föreslår därför att medel anvisas för att finansiera verksamhet med lån till kvinnliga företagare även för budgetåret 1995/96. Samtliga beslut bör - vilket har behandlats under anslaget Småföretagsutveckling - fattas av ALMI:s regionala bolag. De nya medlen bör föras till moderbolaget ALMI Företagspartner AB. Det är önskvärt att även fondens eventuellt kvarvarande likvida medel samt utestående lånefordringar kan föras över till ALMI på motsvarande sätt som gäller för nyföretagarlånen, dock senast den 1 juli 1995. Styrelsen för Industri- och nyföretagarfonden har under hand förklarat sig villig att medverka i denna förändring samt vid behov förskottera medel för denna verksamhet så att den kan fortgå under våren 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 anvisarett reservationsanslag på 200 000 000 kr. A 4. Bidrag till tekniköverföring Nytt anslag (förslag) 100 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Regeringens överväganden Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar för förnyelse och kompetenshöjning i näringslivet. Som en följd av ökad konkurrens och skärpta krav på att använda bästa tillgängliga utrustning och ledningsmetoder - inkl. arbetsorganisation - behöver företagen kunna följa och utvärdera den tekniska utvecklingen i Sverige men framför allt i utlandet. Företagen måste ha möjlig- heter att identifiera vilka affärsmöjligheter som är förenade med att använda nya tekniska lösningar genom att dessa kan skapa mervärden till produkterna eller sänka produktionskostnaderna. Även på de små och medelstora företagen ställs ökade krav på egen utvecklingskapacitet för att kunna erbjuda så stor kundnytta som möjligt. En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till förnyelse stärks. I det sammanhanget spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Men små och medelstora företag behöver också liksom stora företag använda sig av utomstående specialister för att lösa tekniska eller andra problem som är förknippade med en förändring av produkter, marknader eller organisation. Stora företag har egna resurser för att hålla en överblick över utbudet av specialister. De har också oftast egen kompetens som kan identifiera uppkommande problem. De små och medelstora företagen saknar i viss omfattning möjligheter att identifiera pro- blem, och än mer att se vilken potential som kan ligga i att använda ny teknik. Det finns i Sverige kunskap och specialistkompetens inom bl.a. konsultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentra, högskolor och universitet samt myndigheter som NUTEK och PRV. Det saknas dock ett effektivt system för att länka samman dessa organ med små och medelstora företag. För att överbrygga des- sa hinder är det angeläget att det finns en organisation som kan vara förmedlare mellan företagens behov av insatser och kompetenta organ inom teknikområdet. Det är viktigt att det även inom olika leverantörssystem finns ett flöde av teknikkunnande mellan de större och de mindre företagen. Kraven på dessa förmedlare är förutom den geografiska närheten att de har hög trovärdighet hos företagen både för sina allmänna insikter om småföretagande och för sina kunska- per om teknik, arbetsorganisation och ledning. För att kunna fungera som förmedlare är det dessutom nödvändigt att dessa organisationer vet vilket spe- cialistkunnande som finns i olika organ och på vilka villkor det kan ställas i småföretagens tjänst. Staten bör skapa goda betingelser för kunskapsbildningen i små och medelstora företag. Ett led i detta är att öka tillgängligheten till kunskap och specialistkompetens. Under en treårsperiod bör staten mot denna bakgrund bygga upp ett nätverk för tekniköverföring bestående av specialister och förmedlare för att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala högskolor och teknikcentra samt det nuvarande utbudet av specialiserad kompetens vid myndigheter - bl.a. NUTEK och PRV - uni- versitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor engångsvis anslås för ändamålet. NUTEK bör i samverkan med ALMI ha huvudansvaret för att bygga upp det förslagna nätverket. Frågan om kompetensutveckling bör samordnas med beredningen av betänkandet av utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet (SOU 1994:48). Det är regeringens avsikt att under våren 1995 förelägga riksdagen förslag om bl.a. inriktningen av stöd för att stimulera kompetensutvecklingen i bl.a. små företag Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96 anvisar ettre- servationsanslag på 100 000 000 kr. A 5. Investeringsfrämjande Nytt anslag (förslag) 97 500 000 varav 65 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den utländska etableringen vid Sverige bedrivs sedan den 1 juli 1993 inom ramen för verksamheten i Styrelsen för Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314). Verksamheten, som bedrivs under projektnamnet Invest in Sweden, har haft en tonvikt på att ge information och skapa kontakter med japanska företag genom det egna kontoret i Tokyo. Styrelsen har dessutom ge- nomfört undersökningar av attityderna till Sverige hos investerare i Stor- britannien, Tyskland, Frankrike och Japan. I dessa länder har man även inlett samarbete med de svenska beskickningarna för att få dessa att fungera som rep- resentanter för Invest in Sweden-projektet. Styrelsen har för att få ett underlag till en effektivisering av verksamheten genomfört en utredning om den långsiktiga organisationen och inriktningen av statens investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör projektet Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för Sverigebilden och baseras på en långsiktig och målmedveten bearbetning av strategiskt viktiga grupper av marknaden och företag. Regeringens överväganden Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar vitalisera det inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a. kapital, teknisk kompetens samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. De positiva effekterna är särskilt framträdande vid nyetableringar som förutom kunskapsutbyte också medför ökad produktionskapacitet och tillgång till exportmarknader. De flesta industrilän- der har inrättat offentligt finansierade nationella organ för investeringsfräm- jande, vilka har en inriktning mot att försöka få till stånd etableringar av nya verksamheter. Dessa länder har funnit att det lönar sig att arbeta långsiktigt mot utländska företag för att generera utveckling och sysselsättning. Ett land som inte har motsvarande verksamhet har en konkurrensnackdel. Regeringen bedömer att det i ännu högre grad än tidigare finns ett behov av investeringsfrämjande så att Sverige på lika villkor som andra länder skall kunna marknadsföra förutsättningarna för att etablera och driva företag i landet. Inte minst bör vi utnyttja att Sverige nu blir medlem i EU. Verksamheten bör emellertid - som påpekas i styrelsens utredningsförslag - effektiviseras med avseende på organisation och arbetsinriktning. Regeringen har därför funnit det mest ändamålsenligt att Invest in Sweden-projektet får en självständig ställning under Näringsdepartementet. En delegation för investeringsfrämjande bör inrättas den 1 juli 1995. Delegationen bör utses av regeringen och innehålla personer med erfarenheter från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga organisationer och regionala organ. Det operativa arbetet vid delegationen bör ledas av en chef som till sin hjälp bör ha ca fem handläggare. Delegationen bör ha viss egen eller inhyrd representation utomlands. Delegationen bör samarbeta med de svenska beskickningarna och med andra aktörer som t.ex. Exportrådet och handelskamrarna. Det övergripande målet för delegationens investeringsfrämjande är att genom information och kontakter verka för att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag i syfte att härigenom bl.a. få till stånd en nyetablering, öka produktionskapaciteten, medverka till en successiv förnyelse samt öka kompetensen. Delegationen bör sträva efter att arbeta mycket konkret och målinriktat. Delegationens verksamhetsuppgifter skall vara att - etablera sig som en central kontaktpunkt för investeringsfrämjande, - utforma en strategi för att genom främst olika former av informations- och kontaktverksamhet påverka investeringsbeslut i syfte att öka investeringarna i Sverige och därvid även utnyttja såväl svenska multinationella företags som utländska företags kontaktnät, - bedriva informationsverksamheten aktivt och uppsökande i samverkan med de svenska beskickningarna i de länder som skall bearbetas och med bl.a. rege- ringskansliet, NUTEK, Sveriges exportråd, STATT, olika handelskamrar samt regionala och lokala organ, - bedriva verksamheten på utlandsmarknaderna under budgetåret1995/96 i främst Japan, USA och Tyskland samt - upprätthålla en effektiv förmedlingsorganisation för att bistå i genomförande av enskilda investeringsprojekt m.m. och därvid samverka med bl.a. NUTEK samt regionala och lokala organ. Verksamheten bör vara målgruppsorienterad på länder, branscher och företag. Det finns skäl att anta att allmänna informationskampanjer är relativt ineffektiva. Det gäller att i största möjliga utsträckning komma i direktkontakt med dem som faktiskt har inflytande över investeringsbesluten i koncernerna. Delegationen bör etablera sig som en central kontaktpunkt för investeringsfrämjande genom att verka som en s.k. one-stop investment agency, vilken fungerar som "lots" för ut- ländska företag samt regionala och lokala aktörer. Delegationen bör vidare med- verka till att man undviker sådana satsningar på länder och företag från olika regionala aktörer som inte är koordinerade. Inom ramen för denna allmänna in- riktning kan två huvuduppgifter urskiljas. Den första uppgiften är att presentera och marknadsföra Sverige som inve- steringsland i ett begränsat antal länder genom riktade insatser i form av seminarier, nyhetsbrev och generell information om investeringsförutsätt- ningarna, inkl. det regionalpolitiska stödet, i Sverige. I detta arbete ingår också att skapa en "fakta-bank", som fortlöpande uppdateras, om de regelverk som berör företag och företagande i Sverige. Marknadsföringen och informationsfram- ställningen - för vilken bl.a. NUTEK kan vara behjälplig - bör när så anses lämpligt samordnas med olika aktörer, t.ex. regionala och kommunala organ, bransch-organisationer och andra näringslivsorganisationer, bl.a. för att uppnå både en större effektivitet i bearbetningen av olika grupper av utländska investerare och en fördelning av kostnaderna. Den andra uppgiften är att lämna upplysningar, följa upp och vägleda vid förfrågningar från utländska företag om investeringsförutsättningarna i vårt land. Delegationen skall därför ha överblick och kompetens att vid behov föra förfrågningar vidare från företag till myndigheter, branschorganisationer och andra organ och följa upp resultaten av dessa kontakter. Vid intressanta och konkreta investeringsprojekt skall delegationen fungera som en katalysator eller mäklare genom att - i samarbete med olika former av regionala nätverk - bl.a. föra samman specifika utländska företag och svenska företag eller branschorga- nisationer för diskussioner och förhandlingar, ibland baserade på förstudier som initierats av delegationen. En del av de senare insatserna bör utföras av utom- stående experter och anpassas till de önskemål som finns från det regionala nät- verket - länsstyrelser, regionala utvecklingsbolag, handelskammare, kommunala näringlivskontor, högskolor, etc. - som också till väsentlig del kan finansiera denna verksamhet. Delegationen bör också kunna hänvisa investerare till olika regionala organ som kan lämna underlag till lämpliga investeringsorter och ge information om det regionalpolitiska företagsstödet. En särskild uppgift för de- legationen blir därför att utveckla kontaktvägar mellan centrala och regionala nätverk. Regeringen bedömer att dessa förändringar av organisationen samt preciseringen av verksamhetsmålen och uppgifterna sammantaget kommer att ge investe- ringsfrämjandet en klarare profilering och ge möjligheter till bättre kompetens i verksamheten. Det är nödvändigt bl.a. för att kunna åstadkomma en samordning och ett informationsutbyte mellan olika aktörer. För att snabbt utöka den nuva- rande verksamheten och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap bör särskilda in- satser göras under budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av åtgärderför att främja utländska investeringar m.m., 2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för investeringsfräm- jande per den 1 juli 1995, 3. till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett re- servationsanslag på 97 500 000 kr. A 6. Turistfrämjande 1993/94 Utgift 99 755 8961Reservation15 324 589 1994/95 Anslag 88 000 0001 1995/96 Förslag 99 000 000 varav 81 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Anslaget Styrelsen för Sverigebilden. Anslaget disponeras för kostnader för att öka antalet utländska besök i Sverige och öka turismen inom landet genom marknadsföring samt kompetens- och produktutveckling. Styrelsen för Sverigebilden, som inrättades den 1 juli 1992, har till uppgift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands av Sverige som turistland samt att informera om Sverige som investeringsland. Styrelsen för Sverigebilden har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1995/96 - 1997/98 föreslagit att en ny samverkansform mellan staten och näringslivet skall genomföras och lagt fram alternativa modeller för detta. En modell innebär att samarbetet mellan Styrelsen för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Swedish Travel & Tourism Council AB (Next Stop Sweden) fördjupas genom att staten blir delägare i bolaget. Staten skulle i princip stå för basservice och marknadsföring av Sverige som nation och härigenom bli medfinansiär i den gemensamma internationella marknadsföringen. En annan modell bygger på samverkan mellan staten och regionala organ, där ett marknadsförings- bolag sköter den årliga marknadsföringen och staten står för basservice i form av turistkontor utomlands. En tredje lösning vore att staten ensam svarar för basservicen på turistkontoren och köper marknadsföringsinsatser. Styrelsen för Sverigebilden har lämnat en årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Styrelsen för Sverigebilden. Regeringens överväganden Turist- och resenäringen hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenäring- arna. Den har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regional- politiskt prioriterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer. Det sätt på vilket staten och branschens företag idag samverkar vad gäller den internationella marknadsföringen är enligt regeringens bedömning mindre ändamålsenlig. Samverkan bygger bl.a. på förutsättningen att myndigheten Styrel- sen för Sverigebilden skall upphandla olika typer av övergripande marknads- föringsinsatser samt även driften av representationskontor i utlandet. Den sammanläggning av turist- resp. investeringsfrämjande som skett har vidare lett till en otydlighet i verksamheten. I en motion (1993/94:Kr511) har framförts att det behövs en offensiv politik på turismens område. För att uppnå de mål som sätts upp för turistnäringen krävs enligt motionärerna bl.a. en bättre samordning av olika insatser mot bakgrund av en övergripande strategi. En huvudroll i utveckligen av Sverige som turistland har naturligtvis näringens företag, främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift är framför allt att stödja näringens egna ansträngningar så att man får så likartade betingelser som möjligt i jämförelse med turistnäringen i andra länder. Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser t.ex. inom ramen för småföretagspolitiken. Härutöver krävs dock, enligt motionen, vissa särskilda insatser från statens sida. Således bör staten och näringen ta ett gemensamt ansvar för och inflytande över produktionen av marknadsföringstjänster. Detta bör ske genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden eller genom att ett nytt bolag bildas gemensamt av staten och näringen. För att bl.a stärka samordningen och utvecklingen av branschens och olika samhällsorgans insatser bör vidare ett särskilt organ - TURSAM - inrättas med denna huvuduppgift. Motionens synsätt har vunnit stark anklang i branschen. Regeringen har samma grundsyn som präglar motionen. Det är således viktigt att ha som utgångspunkt att det är de generella förutsättningarna för företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens utveckling. Näringspolitiska insatser t.ex. inom småförtagarområdet stärker också utvecklingen inom turistbranschen. Det finns anledning att mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter närmare överväga hur den övergripande marknadsföringen av Sverige som turistland skall bedrivas. Ett alternativ har redovisats i den nämnda motionen. Andra alternativ har redovisats av Styrelsen för Sverigebilden. Mot bakgrund av vad som ovan anförts om att de nuvarande formerna för samverkan mellan staten och branschens företag är mindre ändamålsenliga bör Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995. Styrelsen har vissa myndig- hetsuppgifter, som dock är mindre omfattande. I samband med att andra former för samverkan inom marknadsföringsområdet övervägs får ställning tas till vilket organ som bör svara för dessa uppgifter. Styrelsen har idag också ansvar för in- satser för att främja utländska investeringar. Denna verksamhet bör som tidigare redovisats överföras till en särskild myndighet. Bl.a. frågorna avseende samordning och utveckling m.m. som tagits upp i den nämnda motionen samt om övergripande marknadsföring bör beredas ytterligare. Regeringen har för avsikt att snarast genomföra detta arbete i syfte att under våren 1995 lägga fram förslag inom området. I avvaktan på regeringens förslag har ett anslag avseende kostnader för marknadsföring samt kompetens- och produktutveckling tagits upp för budgetåret 1995/96. De kostnader som uppkommer vid avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden bör belasta ett särskilt avvecklingsanslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av turistpolitiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden, 2. till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kr. A 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden Nytt anslag (förslag) 1 000 Anslaget disponeras för kostnader för löner, lokaler och viss övrig förvaltning i samband med avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden. Arbetet skall vara avslutat och redovisat till regeringen senast den 31 mars 1996. Anslaget för särskilda avvecklingskostnader bör föras upp med 1 000 kr för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 1993/94 Utgift2 814 544 1994/95 Anslag 4 000 000 1995/96 Förslag 4 000 000 varav 3 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för att: dels infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigaran- tilån m.m. (upphävd 1987:424), dels bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täc- ka förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upphävd 1987:894) - som fonderna har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/84:NU8, rskr. 1983/84:94). Eventuella bidrag betalas fr.o.m. den 1 juli 1994 till de regionala utvecklingsbolagen. Tidigare har kostnader till följd av även vissa andra typer av garantier beta- lats med medel från detta anslag. Inom ramen för dessa andra stödsystem kvarstår nu inga lånegarantier som kan medföra kostnader för staten. Regeringens överväganden Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag görs inte längre. Anslaget för budgetåret 1995/96 bör beräknas till 4 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr. A 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 1993/94 Utgift 84 974 308 1994/95 Anslag 50 000 000 1995/96 Förslag 40 000 000 varav 30 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996. Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) att avskaffa dåvarande räntestöd till varvsindustrin fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde räntestöd utgå såväl till inhemska beställare som vid export. Även kreditgarantier upphörde som stödform vid detta datum. I stället skulle s.k. kontantstöd kunna utgå under perioden 1990-1992 för order som tecknades före utgången av år 1992. Ansökningar om sådant stöd skulle ha kommit in till NUTEK före den 15 januari 1993. Därefter upphörde även denna stödform. Kostnaderna för budgetåret 1995/96 och de närmast kommande budgetåren hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd har maximalt kunnat uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker dock successivt och kommer att upphöra helt år 2004. NUTEK, som är beslutande myndighet i ärenden om statligt stöd till far- tygsfinansiering, har beräknat kostnaden för ränte- och kontantstöd till 15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Ett förslagsanslag om 40 miljoner kronor för räntestöd m.m. till varvsindustrin bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1995/96 anvisarett förslagsanslag på 40 000 000 kr. A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. 1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Anslaget disponeras för kostnader för eventuella förluster i samband med infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom Statens vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av Statens vattenfallsverk och vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Från anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i samband med skadestånd eller liknande för ansvar mot tredje man till följd av verksamhet i Statens vattenfallsverks rörelse. Regeringens överväganden Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) att överföra verksamheten vid Statens vatten- fallsverk med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag vid årsskiftet 1991/92. Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de borgensförbindelser som Statens vattenfallsverk har ingått och som kan hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB. Vattenfall AB skall ersätta staten för kostnader vid ett eventuellt infriande. Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riks- gäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta Vattenfall AB:s riksgäldslån. Dessa lån har tagits upp av Statens vattenfallsverk och har vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Regeringen har med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga ändamål. Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och Riks- gäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under budgetåret 1995/96. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vatten-fallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ettförslagsanslag på 1 000 kr. A 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 1993/94 Utgift 15 000 000 1994/95 Anslag 15 000 000 1995/96 Förslag 15 000 000 varav 10 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift av Göta kanal. Regeringens överväganden I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnads-verk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Riksdagens beslut innebar också att den skogsmark omfattande ca 3 800 ha som ägs av kanalbolaget skulle överföras till Domän AB. Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till Kammarkollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 är Näringsdepartementet huvudman för AB Göta kanalbolag. Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. Totalt har sålunda riksdagen anvisat 45 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen budgetåren 1992/93 - 1994/95. AB Göta kanalbolag har i en skrivelse den 5 oktober 1994 begärt att ett anslag för upprustning och drift av kanalen uppförs med 15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Även för det förlängda budgetåret 1995/96 bedöms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning och drift av kanalen inför kommande säsonger. I syfte att även i fortsättningen bidra med att täcka del av driftskostnaderna samt underlätta och reducera finansieringen av upprustningen beslutade riksdagen våren 1994 - med ändring av sitt beslut i denna del - att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag skulle stanna kvar i kanalbolaget och inte föras över till AssiDomän AB (prop. 1993/94:100, bil. 13 s. 35, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224). Kanalbolaget arbetar för närvarande på en långsiktig upprustnings- och underhållsplan för kanalen som är ett av våra stör- sta kulturhistoriska byggnadsverk. Planen kommer att ligga till grund för beräkningen av anslaget fr.o.m. budgetåret 1997. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000kr. A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 1993/94 Utgift 108 565 962 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. Regeringens överväganden Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga dåvarande rege- ringen att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna företag. Anmälan har också gjorts till riksdagen att anslaget utnyttjats även för de bolag där särskilt bemyndigande föreligger. Kostnaden för omstrukturerings- samt försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att i förväg beräkna varför riksdagen varje budgetår under perioden 1991/92 - 1994/95 anvisat ett förslagsanslag om 1 000 kr. Innan regeringens syn på nämnda bemyndigande redovisas och därmed också på omstruktureringsanslaget lämnas först en redovisning över det gångna årets genomförda ägarförändringar. Denna redovisning har tidigare budgetår lämnats i inledningen i ett avsnitt om privatisering av statligt ägda företag. Det bör också noteras att Riksdagens revisorer i sitt förslag till riksdagen 1994/95:RR3 angående Rapporten Privatiseringen av Celsius Industrier AB föreslagit att regeringen får i uppdrag att utvärdera privatiseringsprogrammet och att redovisa resultatet för riksdagen. Regeringen kommer att besluta om att en utvärdering av genomförandet av de privatiseringar som gjorts med anledning av riksdagsbemyndi- gandet från år 1991 skall genomföras. Resultatet kommer kommer att redovisas för riksdagen. Av de 36 företag föregående regering fick bemyndigande att privatisera har 20 helt eller delvis sålts eller överförts till annan ägare under perioden 1992 - 1994. Några mindre företag har avvecklats. Av de 23 företag som förvaltades av Näringsdepartementet har statens innehav i 16 företag helt eller delvis sålts eller förts över till annan ägare. Dessa är AssiDomän AB (tidigare ASSI, Domän och Ncb), Celsius Industrier AB, Cementa AB, Pharmacia AB (tidigare Procordia AB), OK Petroleum AB, SEMKO AB, SSAB Svenskt Stål AB, SSPA Maritime Consulting AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB), Blekingen AB, Rödkallen AB, Sorbinvest AB samt Troponor Invest AB. Privatiseringarna har inbringat sammanlagt 23 miljarder kronor. Av aktierna i företagen på försäljningslistan har därtill aktier för en miljard kronor överförts till de s.k. teknikbrostiftelserna. De breda publika aktiespridningarna har tillfört statskassan 85 % av de totala intäkterna. I övrigt har försäljningen av statens aktier i OK Petroleum inbringat 1,5 miljar- der kronor. Försäljningen av övriga mindre bolag har inbringat drygt 400 miljoner kronor. Försäljning av aktier i AssiDomän AB Domän AB bildades år 1992 av vissa delar av dåvarande affärsverket Domänverket. Återstående del av Domänverkets markinnehav fördes över till Statens Fastighetsverk. Staten hade sedan bolagiseringen år 1992 ett 100-procentigt ägande av Domän AB. Sedan 1970-talet hade staten ett majoritetsägande i Ncb AB. Genom en fusion av Domän AB och ASSI AB bildades AssiDomän AB. Detta bolag lade ett bud på samtliga aktier i Ncb AB. Därmed skapades förutsättningar för ett stort företag inom skogsindustrin. Denna strukturering som skedde efter ägarens tillskyndan medförde att ett fjärde stort skogsindustriföretag bildades i landet. Genom att bolaget har stora realtillgångar är det finansiellt starkt och kan därför medverka i den fortsatta omstruktureringen av skogsindustrin. Vid erbjudandet att förvalta aktierna i Ncb mot byte av nyemitterade aktier i Assi- Domän var det en förutsättning för budet att AssiDomäns aktier marknadsno- terades. För att sprida ägandet och ge bolaget tillgång till externt riskkapital beslutade regeringen att sälja upp till 53,5 miljoner aktier. i AssiDomän, motsvarande 49 % av det totala antalet aktier. Staten uttalade vid försäljningen att man avsåg att avvakta två år med att sälja ytterligare aktier. Av de erbjudna aktierna reserverades 70 % (37,5 miljoner aktier) för privatpersoner och anställda i AssiDomän och Ncb. Resterande 30 % såldes till svenska och utländska institutioner i ett anbudsförfarande för att få ett marknadsmässigt pris. Anbudet omfattade drygt 16 miljoner aktier och anbud fick avges på poster om högst 1,5 miljoner aktier. Genom anbudsförfarandet sattes priset för institutioner till 153 kr. Allmänheten erhöll 15 kr rabatt på detta pris och betalade 138 kr per aktie. Anbudsförfarandet pågick under en dryg vecka i början av mars 1994, varefter priset sattes. Försäljningen till allmänheten började omedelbart efter anbudsförfarandet och pågick under tiden den 9 - 21 mars. Erbjudandet övertecknades två gånger. Företagets aktier noterades på Stockholms Fondbörs den 8 april 1994 till kursen 156 kr. Alla de stora bankerna - Handelsbanken, Föreningsbanken, Sparbanken, Nordbanken, S-E-banken samt Posten - anlitades. Försäljningen skedde via 4 500 post- och bankkontor.Allmänheten efterfrågade totalt 86 miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 12 miljarder kronor. Genom anbudsförfarandet fick AssiDomän ett hundratal institutioner som ägare samt 590 000 privatpersoner. Privatpersoner fick köpa 50 eller 100 aktier. Statens intäkt blev 7,6 miljarder kronor. Kostnaderna för försäljningen uppgick till 107 miljoner kronor, varav 100 miljoner belastat anslaget år 1993/94. Försäljning av aktier i Pharmacia AB Staten ägde sedan delningen av Procordia och aktiebytet med AB Volvo år 1993 ca 45 % av kapitalet och 58 % rösterna i Pharmacia AB. Volvo äger 27,5 %. Aktierna i Pharmacia är sedan länge börsnoterade och bolaget hade ca 35 000 aktieägare. Staten har sedan riksdagsbeslutet i december 1991 haft för avsikt att minska sitt ägande i bolaget. Avsikten var att sälja större delen av statens aktier genom ett interna- tionellt anbudsförfarande som resulterar i att priset blir nära det pris som aktien vid anbudstiden noterades till på Stockholms Fondbörs. Parallellt med anbudsförfarandet pågick aktieteckningen för allmänhet och anställda under de första tio dagarna i juni 1994. Erbjudandet avsåg 72 miljoner A-aktier. Det motsvarar ca 25 % av aktierna i bolaget. Det fanns en möjlighet för bankerna att sälja ytterligare 10 miljoner A-aktier. Staten avsåg att behålla minst 10,1 % av rösterna i bolaget. Eftersom detta var ett erbjudande där aktier skulle säljas i ett bolag som redan var marknadsnoterat, valdes för första gången metoden att försäljningen till allmänheten skedde utan att ett fast pris meddelades. Staten satte dock ett maxpris för att privatpersoner skulle vara medvetna om vad det maximala utlägget kunde bli. Allmänhetens pris bestämdes till 10 kr under priset till institutioner. Detta offentliggjordes före teckningstiden. För försäljningen till allmänheten anlitades samma banker samt Posten, som hade sålt AssiDomän-aktierna. Erbjudandet till allmänheten var komplicerat. Köparna erbjöds anmäla sig för aktier utan att veta priset. En 16-sidig broschyr med information om erbjudandet, bolaget och om aktier i allmänhet skickades till varje hushåll i Sverige. Försäljningen till allmänheten innebar att drygt 510 000 personer tecknade sig för aktier. Privatpersoner tilldelades 50 - 150 aktier var. Eftersom erbjudandet övertecknades reducerades tilldelningen så att ingen fick mer än 150 aktier med undantag av de anställda som hade garanterats 250 aktier. Till allmänheten såldes 47,5 miljoner aktier. Ca 200 institutioner i Sverige och internationellt köpte aktier till ett pris (120 kr) som understeg det vid prissättningstillfället gällande börspriset med en krona eller 0,8 %. Erbjudandet övertecknades mer än två gånger i samtliga försäljningsområden (Norden, Europa/Övriga världen, UK och USA). Ca 30 % av aktierna såldes till nordiska investerare. De internationella institutionernas köp medförde att det internationella ägandet i Pharmacia ökade med 9,5 % till ca 12 %. Försäljningen inbringade 9 miljarder kronor. Staten äger för närvarande aktier i bolaget motsvarande 14 % av aktiekapitalet och 11 % av rösterna. Aktierna förvaltas av Förvaltningsaktiebolaget Stattum Förvaltning av företag med statligt ägande I inledningen till detta avsnitt (s. 17) har regeringen redovisat sin syn på ägande. Enligt regeringens uppfattning skall ägandet vara professionellt och baseras på en samordnad syn från ägarens sida. Med utgångspunkt från målsättningen att staten som företagsägare skall kunna konkurrera med andra ägare på lika villkor bör regeringen ha ett bemyndigande att svara för sådana frågor som sammanhänger med förvaltningen av statens företagsägande. Detta be- myndigande bör avse samtliga företag staten innehar enligt den redovisning som lämnats i regeringens skrivelse 1994/95:20 med 1994 års redogörelse för företag med statligt ägande. För aktivt och effektivt ägarskap i konkurrens med andra ägare har regeringen behov av att kunna agera som ägarföreträdare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett sådant förvaltningsbemyndigande bör innebära möjlighet för regeringen att bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller sälja aktier samt att delta i eller avstå från att delta i nyemissioner. Även andra former kan vara aktuella, t.ex. medverka till att bolaget ger ut kon- vertibla skuldebrev. Om det blir aktuellt att minska statens ägande i något av de stora företagen som producerar infrastrukturella tjänster kommer frågan att underställas riksdagen. I samband med en omstrukturering kan en kapitalinsats eller ett aktieförvärv vara nödvändiga. Det är inte möjligt att överföra resurser från en verksamhet till en annan på annat sätt än över statsbudgeten. I förvaltningsbemyndigandet bör ingå en möjlighet för regeringen att via anslaget göra de kapitalinsatser som erfordras. Regeringen anser inte att anslaget skall utnyttjas så att förvaltningen av statens företag ger en nettobelastning på statsbudgeten. Eventuella insatser skall motsvaras av utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Principerna för förvaltningen har redovisats i inledningen till detta avsnitt. För samtliga företag bör finnas ett förslagsanslag för direkta omkostnader och kapitalinsatser i samband med att ägarförvaltningen utövas. Kostnaderna för ägarförvaltningen är svåra att i förväg beräkna. Regeringen anser därför att nuvarande förslagsanslag på 1 000 kr bör bibehållas och anvisas för nämnda ändamål även för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att lämna redogörelse till riksdagen om de åtgärder som vidtas avseende företagsägandet minst två gånger per år. Mot bakgrund av ovan anförda föreslås ett ändrat bemyndigande för regeringen med den innebörd som redovisats samt att nuvarande för- slagsanslag bibehålls med den disposition som angivits. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på1 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att förvalta företag med statligt ägandesamt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessaföretag enligt vad som anförts. A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen Nytt anslag (förslag) 150 000 000 varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Vid medlemskapet i EU blir Sverige anslutet också till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (EKSG) på samma sätt som nytillkommande EG-medlemmar blivit under 1970- och 1980-talen. Avtalet om EKSG upphör år 2002. EKSG har en egen budget och förfogar över betydande fonder, som används för omställningsbidrag till inom järn- och stålindustrin friställd personal samt teknisk och ekonomisk forskning. En konsekvens av medlemskapet blir att den svenska industrin, som är verksam inom området, skall till EKSG betala en viss årlig avgift som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21% av produktionsvärdet. En gradvis sänkning av avgiften förutses och den skall upphöra helt år 1999. Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ECU, dvs. ca 150 miljoner kronor. Statens avgift grundas inte på några rättsakter utan vilar på den praxis som utvecklats när nya länder, i det här fallet framför allt Spanien och Portugal år 1986, anslutit sig till EKSG. Tillsammans skall Finland, Sverige och Österrike betala 44 100 000 ECU, varav hälften år 1995 och den andra hälften år 1996. Avgiftens storlek är beroende av resp. lands andel av världsproduktionen av stål. Vid fastställandet av andelarna används härvid 1992 års statistik upprättad av International Iron and Steel Institute (IISI), industrins samarbetsorgan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr. A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer 1993/94 Utgift 5 045 775 1994/95 Anslag 7 020 000 1995/96 Förslag 11 200 000 varav 8 402 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio- nella organ. För budgetåret 1995/96 beräknar regeringen medel enligt följande. 1995/96 Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) och Internationella organisationen för legal metrologi (OIML)1 445 000 Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOTC) 80 000 Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO)4 935 000 Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG) och Internationella nickelstudiegruppen (INSG)520 000 Eureka 890 000 COST 3 175 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr. B. Skogsnäring Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de viktigaste näringarna för Sverige. Den är vår främsta exportnäring. Nettoexportvärdet är väsentligt större än för verkstadsindustrin. Exportinkomsterna under år 1994 beräknas bli ca 70 miljarder kronor. Detta år har kännetecknats av en hög aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat med 8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och papp ökade med 6 % under de första tre kvartalen. Avsalupriserna har stigit kraftigt. Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och moderniserar tillverkningsprocesserna. Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade avverkningar i den svenska skogen. Under 1993/94 avverkades ca 72 miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett år. Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen i skogen är dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som beräknas till ca 100 miljoner skogskubikmeter. Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning de senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca 30 %. I stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket, gått över till s.k. naturlig föryngring under fröträd. Arealen beståndsvårdande ungskogsröjningar har minskat med ca 30 %. Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och trädde i kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det förutsätter att de tendenser till minskad kvalitet i skogsskötseln som Skogsstyrelsen har redovisat motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för beståndsanläggning och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin tillsyn och rådgivning. Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk mångfald innebär att produk- tionsmålet och miljömålet integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvår- dens intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande är enligt den officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den produktiva skogsmarken skyddad i form av nationalparker, naturreservat, domänreservat etc. Större delen av dessa arealer ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen. Till denna skyddade areal kommer skogsmarksimpedimenten om ca 4 miljoner hektar som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och som inte ingår i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I takt med ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägarnas ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogs- vårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd. Skogsägarna och andra som är verksamma inom skogsbruket har påtagligt ökat sitt engagemang för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den senaste undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid avverkningarna. Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi var mycket aktiva inför och under UNCED och deltar nu internationellt i en mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för uthållig utveckling (CSD) möts i april 1995 då man bl.a. avser ta upp UNCED:s beslut i skogliga frågor, dvs. kapitel 11 i Agenda 21 och de s.k. Skogsprinciperna. Som ett led i förberedelserna för CSD-mötet kommer dessförinnan en global skogsministerkonferens att hållas i anslutning till ett möte med FAO:s skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har också med framgång verkat för att skogsfrågorna skall ges ökade resurser inom FAO. Samar- betet med länderna i Central- och Östeuropa har utvecklats. Dessa länder är numera intresserade inte bara av svensk skogsteknologi och skogsvård utan också av våra kunskaper på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt i det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska skogsministerkonferensen i Helsingfors år 1993 och i den Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) där vi är representerade på konsumentsidan. Genom observatörsskapet har vi haft möjligheter att redan under år 1994 medverka i EU-ländernas samråd inför och under internationella skogsmöten. Som medlem i EU kommer Sverige att aktivt driva skogsfrågorna i nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga organisationer och andra berörda. Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med produktion av skogsfrö och skogsplantor bolagiserad i enlighet med 1993 års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har haft en utveckling under det första verksamhetsåret som är något bättre än den plan som förelåg vid bolagiseringen. Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslagvarav beräknat förbesparingbesparing 1993/94 1994/95 1995/96juli 95 - juni 9619971998 427,2 439,5 637,2 425,5 -1- 1Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd av andra beslut. B 1. Skogsvårdsorganisationen 1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårdsor- ganisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksamhet vid Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationen är att verka för att landets skogar vårdas och brukas hållbart i enlighet med de skogspolitiska målen och det för skogsbruket och myndigheten gällande sektorsansvaret för miljön. Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisationen 1,1 miljarder kronor under budgetåret 1993/94. Det ekonomiska utfallet för den samlade verksamheten var 28,8 miljoner kronor. Merparten av den organisationsanpassning som ålagts organisationen i anslutning till den nya skogspolitiken har genomförts under budgetåret 1993/94. Verksamheten har i hög grad påverkats av de hårda prioriteringar och kraftiga personalminskningar som detta inneburit. Skogsstyrelsen bedömer att den nödvändiga anpassningen av organisationen ändå har genomförts snabbt och kostnadseffektivt och att verksamheten kunnat bedrivas på ett godtagbart sätt trots påfrestningar på personalen. Det är främst den del av skogs- vårdsstyrelsernas verksamhet som har med myndighetsutövning att göra som har bantats mätt i tjänstgöringsdagar. Uppdragen åt skogsbruket har fortsatt att minska under året. Uppdragsvolymen åt arbetsmarknadsmyndigheterna var oförändrad. Den anslagsfinansierade verksamheten har bantats kraftigt. Antalet tjänstgöringsdagar i myndighetsverk- samheten vid skogsvårdsstyrelserna har minskat med 44 % på tre år. Uppdragsverk- samheten har därmed fått en starkt ökad betydelse för organisationen. Skogsstyrelsen anser att ambitionssänkningen i skogsbruket inom beståndsanlägg- ning och skogsvård under senare år måste vändas till en ökad aktivitet. Även om naturhänsynen i skogsbruket har förbättrats är den inte tillräcklig för att det beslutade miljömålet skall nås. Avverkningen ligger på en fortsatt hög nivå. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet som lades fast i 1993 års skogspolitiska proposition bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 424 200 000 kr Resultatbedömning Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). En fördjupad prövning av Skogsvårdsorganisa- tionens verksamhet gjordes därvid. Regeringen har med hänsyn till behovet av att anpassa verksamheten till 1993 års skogspolitiska beslut medgett undantag från reglerna om resultatredovisning för budgetåret 1993/94. Det sista bokslutet (per den 31 december 1993) för frö- och plantverksamheten lämnades i april 1994. Skogsstyrelsens årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret 1993/94 har granskats av Riksrevisionsverket som inte har haft några invändningar. Det ekonomiska utfallet är 28,8 miljoner kronor. Det täcker väl förräntningskravet på statskapitalet. Regeringen bedömer att de krav som ställts på åter- rapportering under budgetåret har uppfyllts. Bl.a. har Skogsstyrelsen redovisat planerade verksamhetsgrenar och verksamhetsmål och en strategi för uppföljning av Skogsvårdsorganisationens verksamhet. Den allmänna verksamheten har präglats av organisatoriska och administrativa förändringar som en följd av 1993 års skogspolitiska beslut. Omorganisationen av skogsvårdsstyrelserna har i stort sett klarats av under det redovisade verksamhetsåret. Slutsatser Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksamhet för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för verk- samheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är sålunda att verka för ett ansvars- fullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket. Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med myndighetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter som följer direkt härav kommer skogsägarnas ökade behov av rådgivning, in- formation och utbildning att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Det är angeläget att dessa insatser även inriktas på att förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål nås. Därtill kommer den för Skogsvårdsorgani- sationen viktiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska målen uppfylls. Organisationsförändringen som pågår till följd av minskade resurser för myndighetsuppgifter skall slutföras snarast. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ettförslagsanslag på 1 000 kr. B 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter 1993/94 Utgift 275 882 429 1994/95 Anslag 278 952 000 1995/96 Förslag 424 200 000 varav 281 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Skogsstyrelsen föreslår oförändrat anslag uppräknat till 18 månader. Vidare föreslår styrelsen en låneram i Riksgäldskontoret på 135 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar. En rörlig kredit i Riksgäldskontoret på 100 miljoner kronor behövs. Ökningen beror bl.a. på att statskapitalet levererats in till statsverket. Skogsstyrelsen föreslår vidare att kostnaderna under budgetåret 1995/96 för omorganisationen av Skogsvårdsorganisationen får liksom hittills täckas med balanserade överskott i uppdragsverksamheten. Regeringens överväganden Sveriges medlemskap i EU kommer att kräva Skogsvårdsorganisationens medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Skogsstyrelsen måste skapa utrymme för dessa nya uppgifter genom omprioriteringar. Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner kronor. Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 424 200 000 kr. B 3. Bidrag till skogsvård m.m. 1993/94 Utgift 90 675 457 1994/95 Anslag 60 000 000 1995/96 Förslag 60 000 000 varav 40 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 och kostnaderna för avsyning före utbetalning av de beslutade bidragen. Skogsstyrelsen bedömer att medelsbehovet för budgetåret 1995/96 (18 mån) blir oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 60 miljoner kronor. Landshövdingarna i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har i en gemensam skrivelse till regeringen föreslagit ett samhällsstöd för ökad aktivitet inom privatskogsbruket i Norrlands inland. Det föreslagna stödet är utformat som ett regionalpolitiskt, miljöanpassat stöd till skogsbilvägar och skogsvård. Regeringens överväganden I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket får bedömas i anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom regionalpolitiken. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr. B 4. Stöd till byggande av skogsvägar 1993/94 Utgift 3 280 831 1994/95 Anslag 400 000 1995/96 Förslag 1 000 Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli 1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag till vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa. Skogsstyrelsen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett förslagsanslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader för infriande av utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner kronor. Regeringens överväganden I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 1 000 kr nästa budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1995/96 anvisarett förslagsanslag på 1 000 kr. B 5. Insatser för skogsbruket 1993/94 Utgift 57 334 658Reservation47 326 663 1994/95 Anslag 99 000 000 1995/96 Förslag 147 000 000 varav 98 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbru- ket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåt- gärder, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårds- området, intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsernas beslut samt projektmedel för att slutföra inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar. Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda skogsskadornas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har redovisats med överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige, nuläge och förslag till åtgärder. Skogsstyrel- sen är i stort sett positiv till vad som föreslås i rapporten rörande vitalise- ringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att man inte nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder. Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning successivt och att ytterligare medel härför behövs un- der innevarande treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1252). Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vidare föreslås en omfördelning till detta område med 1,5 miljoner kronor. För åren 1997, 1998 och därefter föreslås en upptrappning till 60, 100 resp. 120 miljoner kronor. Skogsstyrelsen anser att åtgärderna bör finansieras med i första hand särskilda avgifter eller skatter på svenska utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens beskrivning av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av åtgärder. När det gäller konsekvenserna av markförsurningen och frågan om man i dag har tillräckligt underlag för beslut går meningarna isär. Flera remissinstanser, bland dem Sveriges lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsfond, framhåller att utredningens bedömningar och slutsatser är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen till direkta åtgärder för att motverka skogsmarksskador är flertalet remissinstanser positiva eller förordar en försiktig linje. Meningarna är delade om den föreslagna skogsskadenämndens konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer i att det även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom området. Regeringens överväganden Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de föreslagna åtgärdernas effekter på skogen och behovet av ytterligare kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och askåterföring att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning skall fortsätta på oförändrad nivå under budgetåret 1995/96. Regeringen har den 17 november 1994 beslutat att NUTEK i samarbete med Skogs- styrelsen och Naturvårdsverket skall utreda frågan om vissa mer praktiska problem med askåterföring till skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 miljon kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ettreser- vationsanslag på 147 000 000 kr. B 6. Bidrag till skogsfröplantager Nytt anslag (förslag) 6 021 000 Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har beslutats före denna tidpunkt har betalats ut av reserverade medel under äldreanslaget Skogsvårdsorganisatio- nen: Investeringar allt eftersom investeringarna har färdigställts och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av formella skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter utgången av budgetåret 1994/95. Skogssty- relsen har föreslagit att reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden gjorda före den 1 juli 1992. Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på 6 021 000 kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade reservationen på det äldre anslaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000 kr. C. Teknologisk infrastruktur m.m. Inledning En grundläggande förutsättning för att svenska näringslivet skall kunna konkurrera på den internationella marknaden är att Sverige anpassar sig efter internationella regler och direktiv. Näringslivet behöver enkla och klara regler. Dessa regler skall skapa ordning och reda, ge förutsättningar för konkurrens på lika villkor och förhindra oacceptabel affärsverksamhet samt verka för att skydda liv, hälsa och miljö eller att åstadkomma en god resurshushållning. Det övergripande målet är att den teknologiska infrastrukturen skall utformas så att det blir en god balans mellan olika intressen och behov i samhället och så att det svenska näringslivet kan verka på likvärda villkor jämfört med sina utländska konkurrenter. Sveriges anpassning till EG:s regelsystem är därvid av stor vikt. Under budgetåret 1993/94 har följande mera väsentliga förändringar skett i det svenska regelsystemet och i de organ som svarar för dess tillämpning. Alla ändringarna ligger i linje med det övergripande målet för arbetet med den teknologiska infrastrukturen. Inom området provning och kontroll har regeringen och myndigheter som föreskriver om kontroll av produkters säkerhet i stort slutfört arbetet med att anpassa de svenska regelsystemen till EG:s system med kontrollordningar öppna för konkurrens. Systemet med riksprovplatser avvecklades successivt under år 1994 och är nu i princip avvecklat. Som en följd av EES-avtalet har en marknadskontroll organiserats i Sverige fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett antal av EG:s direktiv inom området legal mätteknik har införts i det svenska regelverket bl.a. genom föreskrifter som grundas på lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon. Sverige har införlivat en EG-förordning om frivilligt deltagande för industriföretag i ett system för miljöstyrning och miljörevision och kommer att ge Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) ansvaret för ackreditering och tillsyn av s.k. miljökontrollanter. De uppgifter som utförs av Sveriges Forsknings- och Provningsinstitut AB (SP) inom området provnings- och mätteknisk FoU är en viktig del i Europasamarbetet och för företagens kvalitetssäkring. Den svenska standardiseringsorganisationen genomgår nu en omstruk-turering för att bättre tillgodose intressenternas behov. För statens bidrag till SIS-Standardiseringen i Sverige föreslås en ny finansieringsmodell som ger möjlighet till effektivare resultatstyrning. Patent- och registreringsverket (PRV) fortsatte under 1993/94 att plan-mässigt överta handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Övertagandet var i sin helhet slutfört den 1 november 1994. Fr.o.m. den 1 april 1994 fick PRV rätten att besluta om likvidation av aktiebolag på s.k. formella grunder. På elsäkerhetsområdet har Elsäkerhetsverket genom förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) fr.o.m. den 1 januari 1994 fått till uppgift att vara föreskrivande myndighet och tillsammans med Telestyrelsen utöva tillsyn inom EMC-området. Inom området brand- och explosionssäkerhet har EG:s direktiv om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) införts i det svenska regelverket, bl.a. genom ändring i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. Vad gäller mineralområdet har NUTEK den 1 juli 1993 från den avvecklade Nämnden för statens gruvegendom tagit över ansvaret för att förvalta och avyttra kvarvarande statlig gruvegendom m.m. Omfattande återställningsarbeten har påbörjats vid den av staten ägda och nedlagda Adakgruvan i Malå kommun, Västerbottens län. På byggområdet har riksdagen beslutat om ändringar i plan- och bygglagen (1987:10) och en ny lag (1994:847) om tekniska egen-skapskrav på byggnadsverk, m.m. Regeringen har följt upp den ändrade regleringen i förordningar. Reformen träder i kraft den 1 juli 1995. Parallellt har motsvarande förändringar gjorts i förordningen om hissar m.m. Genom den nya regleringen samordnas de tekniska egenskapskraven på byggnader och anordningar i dessa med bl.a. byggproduktlagens (1992:1535) föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter och görs mindre detaljerade. Tillståndsprövningen genom bygglov m.m. ersätts av ett nytt system för tillsyn och kontroll av egenskapskraven. Vidare införs ett öppet system för typgodkännande, tillverkningskontroll och person-certifiering. Under hösten 1994 startade ett omfattande arbete med att utarbeta tillämpningsföreskrifter samt informations- och utbildnings-material kring reformen. Detta arbete kommer att fortsätta under våren 1995 jämsides med det omställningsarbete som måste ske vid bygg-nadsnämnderna och inom byggbranschen. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknologisk infrastruktur m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslag i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor): ______________________________________________________________ Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslagvarav beräknat förbesparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 9619971998 ______________________________________________________________ Absoluta tal Relativa tal 296,4 321,2 457,6 303,7 ofof ______________________________________________________________ C 1. Patent- och registreringsverket 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Verksamheten vid Patent- och registreringsverket (PRV) finansieras genom avgifter. Med undantag av namnverksamheten skall avgifterna ge full kostnads- täckning. Därutöver skall verksamheten med patent, varumärken och mönster ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens verksamhet minskat med underskottet i namnverksamheten. Detta överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid Patent- och registreringsverket. Huvuddelen av avgifterna beslutas av regeringen och i övrigt av PRV efter samråd med Riksrevisionsverket. PRV är central förvaltningsmyndighet för frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för registrering av aktiebolag, filialer, handels- bolag och ekonomiska föreningar. PRV registrerar även kommunala vapen, meddelar utgivningsbevis för utgivare av periodisk skrift och är tillståndsmyndighet för användning av vissa officiella beteckningar. PRV är internationell myndighet enligt den internationella konventionen om patentsamarbete. Utom myndighetsuppgifter utför PRV uppdragstjänster inom sitt verksam- hetsområde, t.ex. informationssammanställningar och kartläggande undersökningar beträffande patent, varumärken och mönster samt inom bolagsområdet. Mot ersättning ger PRV service till Patentbesvärsrätten vad gäller bl.a. löne- och personalfrågor samt ekonomiadministration. Det övergripande målet för PRV:s verksamhet är att erbjuda ändamålsenliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på de immaterialrättsliga och associationsrättsliga områdena. PRV har i årsredovisningen redovisat en fortsatt ökning av antalet inkomna patentärenden med 5,8 %. Antalet inkomna varumärkesärenden ökade med 15,5 % och antalet namnärenden med 15,3 %. Antalet mönsteransökningar var i stort sett oförändrat. Verksamhetsförändringarna vid bolagsavdelningen i Sundsvall präg- lades främst av det fortsatta övertagandet av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Övertagandet har skett län för län och har pågått under perioden 1 januari 1993 - 1 november 1994. Det totala ekonomiska resultatet framgår av följande tabell. Belopp i miljoner kronor 1993/941992/93 Verksamhetens intäkter 344,3 314,7 Verksamhetens kostnader -347,9 -317,2 Verksamhetens utfall -3,6 -2,5 Ränteintäkter/räntekostnader 2,36,0 Till inkomsttitel (Patentbesvärsrätten)-9,4 -9,3 Årets kapitalförändring -10,7 -5,7 Resultatet för de fyra fackavdelningarna redovisades enligt följande. Belopp i miljoner kronor 1993/941992/93 Patentavdelningen 14,1 6,0 Varumärkesavdelningen 5,4 1,8 Uppdragsavdelningen 0,8 0,6 Bolagsavdelningen -14,1 -14,2 Det negativa resultatet för bolagsavdelningen förklaras huvudsakligen av dels 3,6 miljoner kronor lägre intäkter än budgeterat för registreringen av handelsbolag och ekonomiska föreningar, dels 7 miljoner kronor extra invest- eringar i teknikstöd. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Anslag 1 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 578 883 000 kr Resultatbedömning PRV:s årsredovisning visar att verksamheten fortlöpande utökas och anpassas till omvärldens behov. Det ekonomiska resultatet är sammantaget tillfredsställande. Bolagsavdelningen visar ett betydande underskott som dock vägs upp av ett överskott från patentavdelningens verksamhet. I båda fallen bedöms verksamheten under innevarande år kunna ge ett nollresultat. Över åren bör givetvis dessa svängningar i resultaten ta ut varandra så att varje verksamhetsgren bär sin egen kostnad. Uppdragsverksamheten visar en fortsatt ökning. Den delen av PRV bedöms ha de största möjligheterna när det gäller att utveckla nya tjänster mot omvärlden. Särskilt bör PRV med hjälp av informationsteknologi utveckla metoder och system som ger snabb och effektiv allmän tillgång via nätverk till den stora informationsmängd som finns tillgänglig hos PRV. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberätt- elsen avseende PRV. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder måste vidtas så att balans uppnås i bolagsavdelningens intäkter och kostnader. Det avslutade övertagandet av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna ger nu särskilda möjligheter till rationaliseringar och bör bidra till en gynnsam eko- nomisk utveckling. Rationaliserings- och utvecklingsarbetet i övrigt inom PRV har en inriktning som gett goda resultat. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ettanslag på 1 000 kr. C 2. Patentbesvärsrätten 1993/94 Utgift9 237 768 1994/95 Anslag 10 610 000 1995/96 Förslag 15 920 000 varav 10 553 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget till Patentbesvärsrätten (PBR) motsvaras av inbetalningar till inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och registreringsverket (PRV) på det sätt som redovisas under anslaget C1. PBR är en fristående förvaltningsdomstol. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Det övergripande målet för PBR är att pröva överklaganden av beslut meddelade av PRV i frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verksamhetsmålet för PBR är att överklaganden i patentärenden skall avgöras inom en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att övriga överklagningsärenden skall avgöras i sådan omfattning att antalet oavgjorda ärenden inte ökar. Frågan om huruvida PBR skall upphöra som fristående förvaltningsdomstol och dess verksamhet införlivas i det allmänna domstolsväsendet bereds f.n. inom regeringskansliet. PBR har i sin årsredovisning för 1993/94 redovisat att antalet inkomna patent- ärenden legat på fortsatt låg nivå. Vid årets slut hade medelbehandlingstiden för patentärenden minskat till 1,9 år och förutspås nå det uppsatta målet 1,5 år under 1994/95. Antalet varumärkesärenden, som dominerar verksamheten i övrigt, har däremot visat en fortsatt kraftig ökning. Detta har gjort att också antalet oavgjorda ärenden på detta område ökat från 461 till 846 och den genomsnittliga handläggningstiden från knappt ett till knappt två år. Enligt PBR har vakanser och nyrekryteringar under året bidragit till denna utveckling. Vakanserna är också en förklaring till att anslaget utnyttjades endast till 89,7 %. PBR dispo- nerade under året en anslagskredit om 500 000 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93-1994/95 bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96. Resurser 1995/96 Ramanslag 15 920 000 kr Resultatbedömning PBR:s årsredovisning visar att verksamhetsmålen inte uppnåtts. Detta gäller särskilt varumärkesärenden för vilka behandlingstiden ökat väsentligt. Denna utveckling måste vändas så att alla delmål kan nås. En översyn av t.ex. organisation och arbetsrutiner kan därvid bli nödvändig. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende PBR. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder måste vidtas inom PBR mot de långa behandlingstiderna för vissa typer av ärenden, särskilt vad gäller varumärken. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslagpå 15 920 000 kr. C 3. Bidrag till SIS - Standardiseringen i Sverige 1993/94 Utgift 39 328 000 1994/95 Anslag 33 964 000 1995/96 Förslag1 54 045 000 varav 32 267 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Inkluderar medel till teknisk informationsförsörjning som tidigare anvisats under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att med SIS-Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. SIS skall som centralorgan verka för att den svenska standardiserings- organisationen utvecklas så att den utgör en kompetent, flexibel och rationell resurs för deltagande i internationellt standardiseringsarbete. Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området teknisk informationsförsörjning. Under anslaget anvisas för detta ändamål medel till Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratur-sällskapet för att dessa privaträttsliga organ skall erbjuda tjänster med hög kvalitet till svenskt näringsliv, myndigheter och organisationer. Europeiskt och globalt standardiseringsarbete har genom de senaste årens politiska utveckling fått en ny och mer omfattande roll än tidigare. EG:s lagstiftningsmetod ("The new approach") för att harmonisera tekniska föreskrifter har inneburit nya möjligheter och problem för svenska myndigheter. I det europeiska standardiseringsarbetet har uppgifter för att harmonisera nationella myndighetsregler prioriterats. Standardiseringsarbete som tillkommit på initiativ av näringslivet m.fl. utgör fortfarande dock cirka 80 % av all standardisering. Det globala standardiseringsarbetet är totalt mer omfattande än det europeiska. På många områden sker den internationella standardiseringen i första hand på global nivå, varefter resultaten utnyttjas för europastandard. Mer än 95 % av verksamheten i Sverige avser medverkan i och bevakning av internationellt standardiseringsarbete. Sveriges Industriförbund har utrett den svenska standardiseringens organisation och arbetssätt med syftet att förbättra svenska intressenters genomslagskraft både nationellt och internationellt. Detta har lett till förslag om en de- centraliserad standardiseringsorganisation med ett litet men starkt centralorgan (SIS) för vissa övergripande frågor. Vidare bedömdes att det fanns en rationaliseringspotential i standardiserings-organisationen på totalt 20-35 miljoner kronor per år. Omstrukturering av den svenska organisationen i enlighet med Industriförbundets förslag genomfördes för SIS del per den 1 juli 1994 och med varierande förändringstakt i standardiseringsorganen. Statskontoret har på regeringens uppdrag, i rapporten Standardi-seringen och staten - Konsekvenser av standardiseringens nya orga-nisation (1994:13), redovisat en analys mot bakgrund av statens behov av standardiseringen och finansiering av verksamheten. I rapporten anförs vid bedömning av omstruktureringen att den har inneburit måttliga förändringar för både ansvarsfördelning och arbetsformer. Förändringen mot ökad decentralisering kommer att få effekt först när intressenterna engagerar sig mer aktivt i standardiseringsorganens verksamhet. Ett av de viktigare inslagen är att SIS beslutande organ har förändrats. Antalet ledamöter har mer än halverats och representerar i dag standardiseringens huvudintressenter på hög nivå. Den vikti- gaste förändringen enligt Statskontoret är att samarbetsklimatet inom standardi- seringsorganisationen har förbättrats. Statskontoret anför att om staten på allvar vill medverka till decentralisering och ökad intressentstyrning bör vissa förändringar företas i samband med omstruktureringen. En ny finansieringsmodell föreslås som bygger på följande förändringar: 1. Ansvaret för att finansera och delta i standardiseringsarbete inomområden som rör skydd för liv, hälsa, miljö och egendom bör läggaspå de myndigheter som företräder statens intressen inom respektivesektor. 2. Alla deltagare i standardiseringsarbetet bör bidra till att täcka standardiseringens administrationskostnader. 3. Bidragen till arbetsmiljörelaterade respektive konsumentrelaterade standardiseringsprojekt till SIS bör avvecklas. Arbetsmiljö- ochKonsumentråden inom SIS avskaffas. 4. Det s.k. allmänna bidraget till industrirelaterade standardiserings-projekt bör finnas kvar men bidraget bör utgöras av ett fast beloppsom fastställs i budgetprocessen och bedömas mot utvecklade ochtydligare resultatkrav. 5. Ett permanent samarbetsorgan för standardiseringspolitiska frågor bör inrättas inom regeringskansliet. Statskontoret har vidare kartlagt och uppskattat föreskrivande myndig-heters behov av översättning och inköp av standarder som hänvisas till i myndighetsföreskrifter. Kostnaderna för att översätta relevanta säkerhetsstandarder uppskattas av standardiseringsorganisationen till 10-12 mil- joner kronor per år medan myndigheternas behov av att köpa standarder är svårare att bedöma. Enkätsvaren tyder på att behoven motsvarar en kostnad av cirka 5-10 miljoner kronor per år. Statskontoret menar att översättning bör ske i åtminstone de fall föreskrifterna riktar sig till enskilda brukare och konsumenter. Behovet är mindre om reglerna huvudsakligen riktar sig till företag och professionella användare. För att få synpunkter på Statskontorets rapport har utfrågande sammanträden anordnats med ett trettiotal myndigheter närvarande, med näringslivets organisationer, med LO och med Sveriges Konsumentråd samt med standardise- ringsorganisationen. Särskilda skrivelser i ärendet har inkommit från flera myndigheter, Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, Byggentreprenörerna, Hyresgästernas Riksförbund, LO, Sveriges Konsumentråd och Konsumentrådet inom SIS samt Hälso- och Sjukvårdsstandardiseringen. Sammanfattande har följande synpunkter framkommit. De flesta myn-digheterna instämmer i Statskontorets övergripande bedömningar om en ny finansieringsmodell men motsätter sig att detta sker inom befintlig resurstilldelning. Myndigheterna pekar på nya resurs- och kompetenskrav som ställs då deras regelarbete delvis ersätts av standardiseringsarbetet. Behov av riktlinjer och resurser i samband med översättning och inköp av standarder för myndighetsbehov har påtalats. Önskemål har framförts om att specialdestinerade medel till bl.a. konsument- och arbetsmiljö-standardisering skall bibehållas. Riktlinjer för statliga aktörer i stan-dardiseringens beslutande organ efterlystes. LO anser att de bl.a. via statens medelstilldelning till standardiseringen skall tillförsäkras ett tillfredsställande inflytande i den nya metoden för arbetsmiljöreglerna. De påtalar också behoven av att ha tillgång till översatta standarder för att lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet och för mark- nadskontroll skall fungera tillfredsställande . Brukarintressen representerade av Sveriges Konsumentråd och Konsumentrådet inom SIS betonar att det är utomordentligt angeläget att konsumentföreträdare bereds plats i SIS beslutande organ och att tillräckliga resurser avsätts för att möjliggöra att konsumenternas intressen tas tillvara i standardiseringsarbetet inom olika produktområden. Näringslivsorganisationerna stödjer i huvudsak de förslag till förändringar av statens finansieringsmodell som föreslagits av Statskontoret och betonar vikten av ett rättvist system där samtliga intressenter bidrar till standardi- seringsorganisationens administration. Den nuvarande procentuella anknytningen till näringslivets bidrag anser de ändamålsenlig. För att inte undergräva svensk industris konkurrensfördelar menar näringslivsorganisationerna att det är nödvändigt med ett sådant statligt stöd till standardiseringen så att balans uppnås med det stöd som ges i övriga europeiska länder. Standarders legala roll och översättning EG:s nya metod för legal harmonisering innebär att som bindande rättsregler gäller tämligen allmänt hållna säkerhetskrav. Man har uppdragit åt de europeiska standardiseringsorganen att utforma de tekniska specifikationer som skall säkerställa att produkter uppfyller direktivens säkerhetskrav. Dessa tekniska specifikationer behåller sin status av frivilliga standarder. Produkter som tillverkas enligt harmoniserade standarder förutsätts uppfylla direktivens säkerhetskrav, men även andra utföranden godtas, om det kan visas att produkterna uppfyller säkerhetskraven. Lagstiftningstekniken att standarder förutsätts uppfylla säkerhetskraven innebär att standarderna får vissa rätts-verkningar på så sätt att de förutsätts uppfylla föreskrifternas krav. Genom den nya metoden lämnas utrymme för nationella myndigheter att i enskilda fall pröva om innehållet i en standard uppfyller de rättsligt bindande kraven i direktivet. Bevisbördan för att standarden är otillräcklig vilar på myndigheten. Ett särskilt förfarande skall tillämpas om myndigheten skulle underkänna standarden och ingripa mot produkten. I statsrådsberedningens handbok Myndigheternas föreskrifter (Ds 1992:112) behandlas i en bilaga användning av standarder i regelarbetet. Här framgår att den standard som det anknyts till i föreskrifter måste vara allmänt tillgänglig. Om en myndighet avser att göra en standard rättsligt bindande, måste hänvisningen till standarden klart ange vilken standard som åsyftas och var den finns publicerad. En hänvisning får inte omfatta kommande ändringar av en standard eftersom enligt Regerings-formen en myndighets normgivningsmakt, utan stöd av lag, inte får överlämnas till någon annan, i detta fall standardi- seringsorganen. Inom den svenska standardiseringsorganisationen, som består av ett antal privaträttsliga organisationer sammanhållna genom avtal, har centralorganet SIS upphovsrätten och därmed ensamrätten till försäljning och distribution av svenska standarder. SIS och ett par av standardiseringsorganen är medlemmar i de globala och europeiska standardiseringsorganisationerna. Svensk standardisering innebär i dag, i allt väsentligt att standarder fastställda av internationella standardiseringsorganisationer överförs, helt eller delvis, till svensk standard av SIS. Utarbetandet av standarder går kortfattat till på följande sätt. De av SIS auktoriserade standardiseringsorganen svarar inom sitt verksamhets-område för planering, initiering, ledning och administration av svenskt deltagande i sådant europeiskt och internationellt standardiseringsarbete som svenska intressenter efterfrågar och finansierar. Kommittéerna består av sakkunniga från näringsliv, landsting, kommuner och myndigheter inom det aktuella området. Det finns enligt uppgift i Standardkalendern för år 1994 cirka 700 tekniska kommittéer med cirka 6 000 deltagare. Arbetet bedrivs enligt fasta regler med öppenhet och konsensusbeslut. Den tekniska kommittén beslutar ofta på ett tidigt stadium om en standard skall översättas till svenska eller ej. Cirka 20 procent av alla standarder översätts till svenska och siffran är enligt uppgift från SIS sjunkande. Översättningen görs redan under det tekniska arbetets gång av en eller flera sakkunniga i kommittén. Den svenska versionen av standarden fastställs sedan som svensk standard av SIS. Det finns alltså ingen möjlighet för myndigheter att låta göra egna översättningar av standarder och utge dessa. Under våren 1994 har en informell interdepartemental samarbetsgrupp berett ett antal frågor med anknytning till effektiviseringen av den svenska standardise- ringsorganisationen. De departement som medverkat i arbetet under ledning av Näringsdepartementet är Utrikesdepartementets handelsavdelning, Försvars-, Soci- al-, Kommunikations-, Jordbruks-, Arbetsmarknads-, Kultur-, Civil- samt Miljö- och naturresursdepartementen. För närmare beredning av frågor om översättning av standarder har funnits en arbetsgrupp med representanter för Justitie-, Arbets- marknads- och Näringsdepartementen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att ändra de övergripande mål som gäller för bidrag till standardiseringen. Resurser 1995/96 Anslag 1995/96 54 045 000 kr Övrigt I avvaktan på det arbete att utveckla resultatmått för anslaget som pågår inom standardise- ringsorganisationen bör bidraget till SIS prövas endast för ett år och verksamheten genomföras med de övergripande mål som angivits. Resultatbedömning Tillräckligt underlag saknas för att kunna bedöma effektiviteten i verksamheten. SIS har på regeringens uppdrag redovisat de åtgärder som vidtagits inom standar- diseringsorganisationen för att uppnå den rationaliseringspotential som bedöms finnas inom organisationen. SIS har tillvaratagit den rationaliseringspotential som bedömts finnas för central-organet medan standardiseringsorganen har en hel del arbete kvar att göra. Regeringen har vidare givit SIS i uppdrag att senast den 1 februari 1995 lämna en plan för hur resultatmått skall utvecklas inom standar-diseringsorganisationen. Slutsatser Regeringen anser att den omstrukturering som genomförs inom den svenska standardiseringsorganisationen är betydelsefull för hur väl svenska intressen skall kunna göra sig gällande i det internationella standardiseringsarbetet. Omstruktureringen har också lett till att kostnaderna för standardiseringsverksamheten har blivit tydliga. Arbetet med att få en kostnadseffektiv organisation som svarar mot intressenternas behov är inte slutfört. Det fortsatta arbetet ställer krav på aktivt deltagande på verkställande nivå inom både myndigheter och näringsliv. Regeringen anser att alla som deltar i arbetet också på olika sätt skall bidra till finansiering av verksamheten. Detta har sedan länge varit en praktiserad princip. För att få effekt av omstruktureringsarbetet är det viktigt att alla intressenter i standardiseringsarbetet har incitament att att driva på och utveckla verksamheten. För statliga myndigheter som tidigare självständigt utarbetat regler innebär detta en noggrann prioritering av sitt deltagande i standardiseringsarbetet och i styrningen av standardiseringsorganen Syftet med anslaget till SIS är att utifrån de övergripande målen underlätta och gagna deltagande i standardiseringsarbetet. Den nya finansieringsmodell som nu föreslås för anslaget till SIS skall ge större möjligheter till resultatstyrning av medlen än idag då anslaget beräknas utifrån bl.a. näringslivets bidrag. Vid beräkning av anslaget har regeringen utgått från nuvarande nivå och tillämpat ett effektivitetskrav på 5 %. Anslaget skall användas så att 70 % skall fördelas till standardi-se- ringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag. Resterande 30 % skall användas till s.k. mandaterade standardiseringsprojekt och fördelas med utgångspunkt från myndigheternas prioritering av standar-diseringsarbetet. De övergripande mål som angivits för anslaget skall beaktas när medlen används. Regeringen avser att utfärda närmare riktlinjer för anslaget. Regeringen avser vidare att kontinuerligt under budgetåret låta utvärdera ändamålsenligheten i den nya finansierings-modellen. Frågan om att översätta standarder har flera aspekter. Till en början innebär EU:s nya metod för legal harmonisering att på berörda områden standarder formellt behåller karaktären av frivilliga överenskommelser men anknyts till bindande rättsregler på sådant sätt att de i vissa hänseenden fungerar som legala föreskrifter. Sådana standarder måste i allmänhet vara tillgängliga på svenska språket i samma utsträckning som föreskrifter. Om exempelvis en till- synsmyndighet vill förvissa sig om att en produkt uppfyller kraven i ett direktiv, kan det bli nödvändigt att jämföra den mot kraven i en standard. Det går emellertid inte att generellt avgöra i vilka fall det från statens utgångspunkt är nödvändigt med en översättning. Det får ankomma på de myndigheter som deltar i standardiseringsarbetet att bevaka denna fråga och se till att översättning görs när det behövs. En vidare fråga är emellertid tillgängligheten av standarder för myndigheternas behov. Som framgått av det tidigare krävs tillgång till standarder vid myndighetsutövning. Även om myndigheten själv deltagit i översättningsarbetet, har standardiseringsorganisationen upphovsrätten och myndigheten måste köpa erforderligt antal standarder till en kostnad som till gängse pris kan bli mycket hög. Det blir dock orimligt om myndigheter av kostnadsskäl inte i tillräcklig utsträckning har tillgång till standarder som krävs för myndighet- sutövning. I denna fråga har nu diskussioner inletts med SIS. Regeringen förutsätter att dessa leder till en överenskommelse om myndigheternas utnyttjande av standarder på ekonomiskt rimliga villkor. I övrigt är det viktigt att standardiserings-organisationerna beaktar standarders legala roll. Som tidigare nämnts är intressenternas styrning av standardi-seringsor- ganisationen betydelsefull för den fortsatta utvecklingen. Regeringen utser SIS ordförande och femton fullmäktigeledamöter. Regeringen avser att inrätta en samrådsgrupp för standardiseringspolitiska frågor inom Näringsdepartementet. Syftet med denna grupp skall vara att samordna och förstärka statens roll i standardiseringsarbetet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till SIS-Standardiseringen i Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ettanslag på 54 045 000 kr. C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet 1993/94 Utgift 10 892 000 1994/95 Anslag 13 566 000 1995/96 Förslag 20 800 000 varav 13 788 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) är central förvalt-ningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik. SWEDAC är vidare samordnande myndighet för marknadskontroll av produktsäkerhet och har vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala metrologin. SWEDAC kommer dessutom att få en uppgift inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision.De övergripande målen för SWEDAC är -att verka för att den omställning som det svenska systemet för tekniskkontroll står inför genomförs så kostnadseffektivt som möjligt utanatteftersträvade säkerhetsnivåer efterges, samtidigt som de krav somEuropaintegrationen ställer tillgodoses, -att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniskaverksamheten i landet, -att verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyninom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetall, -att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra ver- ka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Resultatanalysen i den fördjupade anslagsframställningen indikerar att de uppsatta målen uppnåtts. SWEDAC påpekar att verksamheten under de senaste tre åren genomgått stora förändringar. Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås att myndighetsverksamheten under den kommande treårsperioden skall inriktas på fyra huvudområden med följande övergripande målsättningar. 1. Kontrollformsfrågor Att nationellt verka för en avveckling av riksprovplatssystemet och ett genomförande av kontrollordningar i öppna system som ger till-fredsställande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna i EES-avtalet och även i övrigt ges internationell acceptans. Att internationellt verka för en utveckling av ackrediteringssystemet som ett medel för avveckling av tekniska handelshinder. 2. Mätteknisk samordning Att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet. 3. Legal mätteknik och ädelmetallvaror Att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn. 4. Samordnings- och kontaktuppgifter beträffande marknadskontroll Att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker hel- täckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. SWEDAC hemställer om ett ramanslag på 39 800 000 kr för myndighetsverksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98. SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat ett anslagssparande på 403 674 kr från 1993/94 års myndighetsverksamhet. De största resurserna har under resultat- perioden ägnats åt rådgivning och information i kontrollformsfrågor och utvecklandet av internationella system för erkännanden av nationella ackrediteringar. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande målen för SWEDAC skall för den kom- mande planeringsperioden vara - att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppnasystem, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigtgodtas internationellt, - att internationellt verka för produktregler och kontrollsystemsom underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten avmultilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande avresultat av teknisk kontroll, - att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och kon- sumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka fören behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inomverksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Resurser 1995/96 Resultatbedömning SWEDAC:s fördjupade anslagsframställning visar att verksamheten bedrivits med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som hittills gällt i stort sett har nåtts. I särskilda direktiv för den fördjupade anslagsframställningen för budgåren 1995/96 - 1997/98 fick SWEDAC i uppdrag att analysera verksamhetens resultat vad gäller såväl prestationer som effekter. Resultaten skulle ställas i relation till utnyttjade resurser. SWEDAC fick vidare i uppdrag att föreslå vilka resultatmått som bör utvecklas och användas under de närmaste åren. SWE- DAC:s årsredovisning och anslagsframställning ger fortfarande inte tillfreds-ställande information om verksamheten. Information bör lämnas om kostnader och resultat och bedömning av framtida behov för olika verksamhetsområden. Fördjupad prövning De resultat som SWEDAC redovisat för de olika delområdena inom myndighetsverksamheten visar att målen i huvudsak har uppnåtts. Under den gångna treårsperioden har verksamhetsområdet utökats och för-ändrats. Det finns därför anledning att ompröva och utveckla målen för verksamheten. SWEDAC har beräknat att ett EU-medlemskap kommer att medföra ytterligare kostnader för myn- digheten med 1 500 000 kr per budgetår. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående SWEDAC. Slutsatser Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksamheten dras följande slutsatser. De tidigare övergripande målen för SWEDAC:s myndighetsverksamhet bör förtydligas. Ett mål för den internationella verksamheten bör tillkomma. Målen skall vara - att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internationellt, - att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem somunderlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilateralaoch andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av tekniskkontroll, - att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision kommer SWEDAC att utses till nationellt ackrediteringsorgan. Regeringen delar SWEDAC:s uppfattning att EU-medlemskapet kommer att kräva ytterligare re- surser. Regeringen beräknar anslaget till 20 800 000 kr. I anslaget är inräknat pris- och löneomräkning, ett effektivitetskrav om 5 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag samt 1 miljon kronor att täcka kostnader orsakade av EU-medlemskapet. Planeringsramen för perioden 1995/96 - 1998 har mot denna bakgrund beräknats till 48 376 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för myndighets- verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr. C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Under detta anslag redovisas intäker och kostnader för SWEDAC:s uppdragsverksamhet. SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser ackreditering av laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan för produkter, kvalitetssystem och personal och av kontrollorgan i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompetens samt utöva tillsyn. Det övergripande målet för uppdragsverksamheten är - att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediteringsverk-samheten, så att denna kan svara upp mot de behov som uppkommer till följd av Europaintegrationen och en ändrad inriktning av nationella kontrollordningar. SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat upp-dragsverksamheten inom delområdena ackreditering av laboratorier, ackreditering av certifieringsorgan och ackreditering av kontrollorgan. Verksamheten att bedöma anmälda organ sammanfaller till större delen med ackredi- teringsverksamheten. Som mål för verksamhetsområdena gäller - att beslut om ackreditering bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller kraven för ackreditering - kunna meddelas inom tre månader efter det datum då ansökan kom in till SWEDAC, - att det svenska ackrediteringssystemet skall utformas enligt internationella normer så att svenska provningar och certifieringar godtas internationellt. Resultatanalysen visar att dessa mål kommer att uppnås. Hand-läggningstiden vid SWEDAC för ett ackrediteringsärende uppgår normalt till en eller två arbetsveckor. Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås att uppdragsverksamheten under den kommande treårsperioden skall inriktas på ackrediteringsverksamhet med den övergripande målsättningen - att med bi- behål- lande av höga kva- li- tetskrav ut- veckla ack- re- di- te- rings- verksam- heten och verksam- heten med anmäl- da organ och ge en snabb och kost- nad- sef- fek- tiv ser- vice till upp- drags- givar- na. SWEDAC hemställer om ett förslagsanslag på 3 000 kr för uppdrags-verksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98. SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat att uppdragsverksamheten ökat kraftigt främst till följd av ökad efterfrågan på ackrediteringar. Lönsamheten har kraftigt förbättrats från ett underskott på drygt 2 miljoner kronor till ett överskott på 4 miljoner kronor. Orsakerna är i huvudsak en kraftigt ökad omsättning som ger stordriftsfördelar och bättre utnyttjande av gemensamma resurser, samt att initialkostnader för att etablera ackrediteringssystem på nya områden minskat kraftigt, då de flesta verksamheterna numera är relativt väletablerade. Ränteintäkterna har uppgått till 1,5 miljoner kronor. SWEDAC:s avgifter ligger på en genomsnittlig europeisk nivå och SWEDAC har lyckats uppnå 100%-ig självfinansiering av uppdrags-verksamheten. Intäkterna för budgetåret 1993/94 uppgick till 32,2 miljoner kronor och kostnaderna till 28,1 miljoner kronor. RRV:s revisionsberättelse över SWEDAC:s årsredovisning innehåller inte någon invändning. Regeringens överväganden Sammanfattning r verksamheten. SWEDAC har beräknat att ett EU-medlemskap kommer att medföra ytterligare kostnader för myn- digheten med 1 500 000 kr per budgetår. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående SWEDAC. Slutsatser Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksamheten dras följande slutsatser. De tidigare övergripande målen för SWEDAC:s myndighetsverksamhet bör förtydligas. Ett mål för den internationella verksamheten bör tillkomma. Målen skall vara - att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internationellt, - att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem somunderlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilateralaoch andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av tekniskkontroll, - att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror, - att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision kommer SWEDAC att utses till nationellt ackrediteringsorgan. Regeringen delar SWEDAC:s uppfattning att EU-medlemskapet kommer att kräva ytterligare re- surser. Regeringen beräknar anslaget till 20 800 000 kr. I anslaget är inräknat pris- och löneomräkning, ett effektivitetskrav om 5 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag samt 1 miljon kronor att täcka kostnader orsakade av EU-medlemskapet. Planeringsramen för perioden 1995/96 - 1998 har mot denna bakgrund beräknats till 48 376 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för myndighets- verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr. C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Under detta anslag redovisas intäker och kostnader för SWEDAC:s uppdragsverksamhet. SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser ackreditering av laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan för produkter, kvalitetssystem och personal och av kontrollorgan i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompetens samt utöva tillsyn. Det övergripande målet för uppdragsverksamheten är - att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediteringsverk-samheten, så att denna kan svara upp mot de behov som uppkommer till följd av Europaintegrationen och en ändrad inriktning av nationella kontrollordningar. SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat upp-dragsverksamheten inom delområdena ackreditering av laboratorier, ackreditering av certifieringsorgan och ackreditering av kontrollorgan. Verksamheten att bedöma anmälda organ sammanfaller till större delen med ackredi- teringsverksamheten. Som mål för verksamhetsområdena gäller - att beslut om ackreditering bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller kraven för ackreditering - kunna meddelas inom tre månader efter det datum då ansökan kom in till SWEDAC, Resultatbedömning SWEDAC:s fördjupade anslagsframställning visar att uppdrags-verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Uppdragsverksamheten svarar för ca tre fjärdedelar av SWEDAC:s omsättning och är självfinansierande. SWEDAC:s årsredovisning och anslagsframställning ger fortfarande inte tillfredsställande information om verksamheten. Ytterligare information bör lämnas om marknader, kunder, kostnader och den förväntade utvecklingen av uppdragsverksamheten. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen angående uppdragsverksamheten vid SWEDAC. Fördjupad prövning Det resultat som SWEDAC redovisat för uppdragsverksamheten visar att målen kommer att uppnås. Regeringen konstaterar att under den gångna treårsperioden har SWEDAC:s uppdragsverksamhet ökat så kraftigt att SWEDAC inte hunnit göra behövliga rekryteringar, mycket beroende på verksamhetens speciella karaktär. Detta har medfört att tillsyn av ackrediterade organ har fått senareläggas. Under 1994/95 förväntas SWEDAC genom nyrekrytering åter ha uppnått balans i verksamheten. De kundprofilanalyser som SWEDAC gjort visar att kunderna har en förhållandevis hög uppfattning om SWEDAC. Slutsatser Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av uppdragsverksamheten dras följande slutsatser. Övergripande mål för uppdragsverksamheten skall vara att med bibehållande av höga kvalitets-krav utveckla ackrediteringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna. Detta innebär att nuvarande mål utvecklas. Uppdrags-verksamheten skall drivas på så sätt att verksamheten bär sina kost- nader och att kunderna är nöjda. Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 1 000 kr anvisas för budgetåret 1995/96 för SWEDAC:s uppdragsverksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för uppdragsverk-samheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighetmed vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet förbudgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr. C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatserna 1993/94 Ugift 8 800 000 Reservation 2 354 117 1994/95 Anslag 8 400 000 1995/96 Förslag 10 800 000 varav 8 040 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna. Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forsk- ningsinstitut AB, Statens Strålskyddsinstitut och Telia Research AB. Av bidraget används cirka två tredjedelar till att täcka riksmätplatsernas kostnader för att kalibrera riksnormalerna mot de internationella normalerna och för att kalibrera de normaler som används i prakten mot riksnormalerna. Resterande medel används till investering i och underhåll av normaler och mätutrustningar. Det övergripande målet för verksamheten är att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet. SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksam-heten med tillsyn av riksmätplatser. Resultatanalysen indikerar att tillsynen hitintills varit tillfredsställande. Enligt SWEDAC är emellertid den utveckling som kan förutses inom området oroande. Anledningen är att det statliga mättekniska anslaget minskat. Det har medfört att SWEDAC:s insatser får koncentreras till uppehållande aktiviteter framför utvecklingsinsatser. Därutöver saknas principer för den långsiktiga finansieringen av normaliehållningen hos de riksmätplatser som bedriver verksamheten i bolagsform. SWEDAC föreslår att det övergripande målet för verksamheten behålls oförändrat. SWEDAC hemställer om ett reservationsanslag om 29 700 000 kr för den mättekniska verksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande målet för SWEDAC:s mättekniska verk- samhet skall för den kommande planeringsperioden vara att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet. Resurser 1995/96 Reservationsanslag 10 800 000 kr Resultatbedömning SWEDAC:s anslagsframställning och årsredovisning ger ännu inte en så uttömmande redovisning av den mättekniska verksamheten som regeringen behöver för att kunna göra en riktig bedömning av verksamheten. Fördjupad prövning SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning hemställt om att det för den kommande planeringsperioden anvisas ett reservationsanslag om 29 700 00 kr, vilket innebär en uppräkning med 13 % i förhållande till innevarande budgetår. Slutsatser Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksamheten dras följande slutsatser. Det övergripande målet för verksamheten bör behållas.SWEDAC bör återkomma till regeringen med ett mer genomarbetat underlag för bedömning av verksamheten. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och det ofullständiga be- dömningsunderlaget är regeringen inte beredd att tillstyrka en uppräkning av anslaget. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/96 till 10 800 000 kr. Ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 4 % har beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för den mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall varai enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatserför budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr. C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. 1993/94 Utgift 51 772 000 1994/95 Anslag 48 950 000 1995/96 Förslag 72 900 000 varav 48 312 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). SP skall i detta sammanhang utföra följande tjänster - forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till generell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provnings-metoder, - utarbeta harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt inom ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbetet, - rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet speciellt vad gäller mät- och provningsteknik, - internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU, - normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande av nationella normaler och säkerställande av den internationella spår-barheten. SP har i sin ansökan om bidrag föreslagit att insatsen för att upprätthålla, utveckla och föra ut baskompetens avseende mät- och provningsteknik hålls på en oförändrad nivå och föreslår insatser i form av särskilda projekt riktade mot små och medelstora företag, specifikt Europaarbete samt förstärkt högskolesamarbete. SP har vidare särskilt redovisat resultat från SP:s insatser inom mät- och provningsteknik, forskning och utveckling, rådgivning och kun- skapsförmedling. SP har under utveckling en modell, där nyttoflödet demonstreras i tusentals kronor, för att göra effektvärderingar i ett större samhällsperspektiv tillämpad på ett antal praktiska exempel. Dessa visar, i de delar som nu kan värderas, på "uppväxlingseffekter" i storleksordningen hundra eller mer. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt sam-arbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forsk-ningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt med-verka till att FoU-resultat överförs i industriella tillämpningar med särskild inriktning på små och medelstora företag samt stärka mät- och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri och högskola. Resurser 1995/96 Reservationsanslag 1995/96 72 900 000 kr Resultatbedömning Regeringen bedömer SP som ett kompetent, internationellt erkänt och effektivt FoU-organ inom sitt område. SP samverkar väl med och kompletterar högskole- och institutsystemens FoU. SP fungerar effektivt och direkt som kunskapsförmedlare framför allt till små och medelstora företag. Slutsatser I det europeiska samarbetet är mätteknik och provning med forskning och utveckling prioriterade områden. Som den dominerande nationella resursen för FoU inom området provning och mätteknik är SP en betydelsefull länk i bl.a. teknikspridning, standardiseringsarbete och kvalitetssäkring för aktörer inom näringslivet, myndigheter och orga-nisationer. SP:s uppgifter i anslutning till systemet med europeiska tekniska godkännanden på byggområdet skall fortsättningsvis finansieras inom anslaget. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utöver pris- och löne-uppräkning tillämpat ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 72 900 000 kr. C 8. Elsäkerhetsverket 1993/94 Utgift 44 592 000 1994/95 Anslag 39 651 000 1995/96 Förslag 61 400 000 varav 40 689 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Elsäkerhetsverket är sedan den 1 januari 1993 förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. Inom myndigheten är verksamheten indelad i en central del - med ansvar för bl.a. föreskrifter, elanläggningssäkerhet och elmaterielsäkerhet - och en distrikts-organisation med ansvar för den lokala tillsynsverksamheten. Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga skada på person och egendom orsakad av elektricitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel. Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca 72 miljoner kronor för nästa budgetår (oförändrat jämfört med innevarande budgetår - 48 miljoner kronor för 12 månader). Elsäkerhetsverket omfattas av den treåriga budgetprocessen fr.o.m. treårsperioden 1995/96 - 1998. Verket har gett in en fördjupad anslags-framställning i april 1994. Elsäkerhetsverket I sin fördjupade anslagsframställning föreslår Elsäkerhetsverket inte några förändringar av målsättningen för området elsäkerhet. Verket anför att föränd- ringar av verksamhetens omfattning förutses beroende på förändrade omvärldsförhållanden. Verket föreslår en ökning av anslagsmedel till verksamheten för budgetåret 1995/96. Elsäkerhets-verket pekar på att verket genom förordning (1993:1067) om elektro-magnetisk kompatibilitet, EMC, från och med den 1 januari 1994 har fått till uppgift att vara föreskrivande myndighet och tillsammans med Telestyrelsen utöva tillsyn inom EMC-området. Verket har vidare utsetts till samordnande myndighet för EMC-frågor i Sverige. Verket föreslår att målsättningen för EMC-arbetet skall vara att medverka till en till- fredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan att risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverksamhet. Elsäkerhetsverket anför att förslagen till förändringar av verksamhetens inriktning framförallt är betingade av faktorer som har sin grund i internationaliseringen och ett ökat deltagande i europaintegrationen. Verket menar att samtliga verksamhetsgrenar påverkas av detta och att effekten blir mest påtaglig vad gäller tillsyn av elmateriel där en effektiv marknadskontroll kommer att kräva ökade resurser. På EMC-området anför verket att det är fråga om en ny verksamhet. Ett ökat deltagande från verket i det internationella standardiseringsarbetet kommer att krävas. Föreskriftsarbetet kommer i allt högre grad att bedrivas på EES/EU-nivå. En viss, successiv, ökning av tillsynsbehovet kan också, enligt verket, förutses på elanläggningsområdet. Omfattningen blir bl.a. beroende av den takt i vilken installationsmarknaden in- ternationaliseras. Elsäkerhetsverket anför att förändringarna i förutsättningarna för elsäkerhetsarbetet innebär att behovet av informationsinsatser från verkets sida kommer att vara stort under den kommande perioden. Elsäkerhetsverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i föreskriftsarbete, stan- dar-diseringsarbete, tillsyn av elanläggningar samt tillsyn av elmateriel. Verket redovisar även verksamheten inom det nya verksamhetsområdet elektromagnetisk kompatibilitet. Strukturen i årsredovisningen överens-stämmer huvudsakligen med den som redovisats i den fördjupade anslagsframställningen. Vad beträffar föreskrifter och standardisering svarar Elsäkerhetsverket för elsäkerhet där nödvändiga villkor fastställs för att skydda liv, hälsa, miljö och ekonomiska värden. Även internationellt arbete såväl rörande föreskrifter som säkerhetsstandardisering är betydelsefulla delar i elsäkerhetsarbetet. Elsäkerhetsverket framhåller att aktiviteten på före-skriftsområdet under perioden har varit högre än normalt. Arbets-uppgifterna har kunnat delas upp i två områden, nämligen imple-mentering av EG-direktiv samt revision av starkströmsföreskrifterna. Vad beträffar standardiseringsarbetet anför verket att arbetet under året till viss del har präglats av försöken på internationell nivå att förkorta tiden för att ta fram nya eller reviderade standarder. Sammanfattningsvis anser Elsäkerhetsverket att målen för arbetet inom före- skrifter och standardisering under perioden har uppnåtts. Tillsynsarbetet består till stor del av inspektioner och kontroller på fältet, elolycksfalls- och elbrandsutredningar, informations- och upp-lysningsverksamhet samt erfarenhetsåterföring till verkets arbete med standardisering. I elan- läggningstillsynen ingår också verkets bearbetning och publicering av elolycksfallsstatistik och elbrandstatistik, dispens- och tolkningsärenden med anknytning till verkets föreskrifter samt viss rådgivning. Vidare hör även tillsynen av den spårbundna trafiken till denna verksamhetsgren samt frågor om elinstallatörsbehörighet. Elsäker-hetsverket gör bedömningen att målen för perioden uppnåtts. Vad gäller elmateriel skall tillsynen ske genom marknadskontroll och genom tillsyn på användningsplatserna. Marknadskontrollen skall bidra till att säkerställa att tillverkare och importörer marknadsför säker elmateriel samt i de fall ej säker elmateriel kommer ut på marknaden åtgärder vidtas för att begränsa riskerna. Elsäkerhetsverket framhåller att verksamheten inom området till största delen består av mark-nadskontroll av elmateriel. För att övervaka marknaden i stort görs besök hos försäljningsställen, importörer och tillverkare kompletterat med övervakning av marknadsföringen i olika former. Enligt verkets bedömning är resultatet inom verksamhetsgrenen tillfredsställande. Elsäkerhetsmyndigheten har sedan början av 1970-talet varit föreskrivande myndighet för radiostörningar. Verksamheten vid Elsäkerhetsverket har under budgetåret 1993/94 främst omfattat insatser inom radiostörningsområdet samt utgivandet av föreskrifter för att införa EG:s regelverk för radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC. Elsäkerhetsverket påpekar att verksamheten inom området förutom ovan nämnda insatser varit begränsad. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål För den kommande planeringsperioden 1995/96 - 1998 bör de övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1994/95 ligga fast. Det övergripande målet för EMC-verksam-heten bör vara att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverksamhet. Resurser 1995/96 Ramanslag 61 400 000 kr Planeringsram 1995/96 1997 1998 61 4000 000 kr 40 689 000 kr40 689 000 kr Övrigt Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ra- manslaget. Resultatbedömning Elsäkerhetsverkets årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Det har emellertid i vissa delar inte varit möjligt att göra en totalbedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlag för en sådan prövning inte varit tillgängligt. Redovisningen för budgetåret 1993/94 är Elsäkerhetsverkets första årsredovisning och några relativa förändringstendenser har därför inte kunnat utläsas. Regeringen förut-sätter att verket arbetar vidare med frågor rörande nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader. Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse för Elsäkerhetsverket avseende räkenskapsåret 1993/94. Fördjupad prövning De resultat som Elsäkerhetsverket redovisat för verksamheterna föreskrifter och standardisering visar att målen för perioden i huvudsak har uppnåtts. Målsätt- ningen för föreskriftsarbetet och för verkets deltagande i standardi- seringsarbetet är att utarbeta föreskrifter och bidra till utformningen av sådana standarder som är nödvändiga för att elsäkerheten skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen eller för handeln med andra länder. Verkets kostnader för föreskriftsarbetet under budgetåret 1993/94 var 4,8 miljoner kronor. I totalkostnaderna för föreskriftsarbetet ingår bl.a. kostnader för utredningar och informationsinsatser avseende elektriska och mag- netiska fält samt konsultinsatser för arbetet med en guide till de in- ternationellt anpassade starkströmsföreskrifterna. Inom verksamhetsgrenen standar-disering har Elsäkerhetsverkets kostnader för arbetet varit 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. För standardiseringsarbetet består en stor del av kostnaderna, ca 50 %, av köpta tjänster som ersätter insatser av egen personal. Inom tillsyn av elanläggningar inriktas verkets arbete mot att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och användare av elektriska anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsäkerhetsföreskrifterna samt att elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Målsättningen för den lokala tillsynen på elanläggningsområdet är att se till att föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Verkets kostnader för insatserna inom området var 20,5 miljoner kronor under 1993/94. Målen för perioden har i huvudsak uppnåtts. För verksamheten elmateriel är insatserna till största delen marknads-kontroll av elmateriel. Målsättningen för tillsynen på elmaterielområdet är att se till att föreskrifter om kontrollordning samt om utförande, handhavande och skötsel av elmateriel följs, samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Elsäkerhetsverkets kostnader för verksamhetsgrenen elmateriel var 8,1 miljoner kronor under året 1993/94. En stor del av kostnaderna, ca 80%, är hänförlig till köpta tjänster. De redovisade resultaten och prioritering inom befintliga ramar på marknadskontroll anger att uppsatta mål torde kunna uppnås. Slutsatser Mot bakgrund av den prövning regeringen gjort av verksamheten dras följande slutsatser. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för elsäker- hetsarbetet för budgetåret 1994/95. Det övergripande målet för EMC-verksamheten bör vara att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommu- nikation eller näringsverksamhet. I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella ut- vecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Insatserna bör i ökad grad söka relateras till nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader för att därigenom förbättra möjlig-heterna för en bedömning av verksamhetens effektivitet. Den nya verksamheten inom området elektromagnetisk kompatibilitet innebär att Elsäkerhetsverket fått nya arbetsuppgifter. Regeringen har bl.a. mot den bakgrunden beräknat vissa förstärkningar under anslaget. Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a. analysera insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild uppmärksamhet på elmateriel-området. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av verksamheten i form av en elabonnentavgift. I enlighet med förordning (1993:560) om elabonnentavgift skall elabonnenter årligen efter debitering betala in elabonnentavgiften till elleverantören. Intäkterna från elabonnent-avgifterna tillförs inkomsttitel. Medel för elsäkerhetsmyndighetens verksamhet bör anvisas under ramanslag. För budgetåret 1995/96 beräknas medelsbehovet för Elsäkerhetsverket till 61 400 000 kr. Planeringsramen för perioden 1995/96 - 1998 har beräknats till 142 778 000 kr. Elsäkerhetsverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 2,9 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 5 %. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till förändrade samkostnader inom den lokala tillsynsverksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheteninom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat, 2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslagpå 61 400 000 kr. C 9. Sprängämnesinspektionen 1993/94 Utgift 12 426 322 1994/95 Anslag 15 499 000 1995/96 Förslag 23 000 000 varav 15 442 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Inkomster hos Sprängämnesinspektionen (SÄI), som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentlig-rättsliga avgifter, beräknas till 22 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 12 miljoner kronor). SÄI är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor. Sprängämnesinspektionen SÄI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena tillsynsverksamhet, regelarbete, tillståndsfrågor, godkännandefrågor, utredningsarbete m.m., förlags-verksamhet samt extern utbildning. Strukturen överensstämmer i huvudsak med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram-ställningen. Verksamhetsmål har lagts fast för de olika delområdena. Resultatredovisningen indikerar att de verksamhetsmål som lagts fast i tillfredsställande grad har uppnåtts. Vad gäller regelarbetet nämner inspektionen att projektplanen för översynen av det egna regelverket behövt revideras, framför allt beroende på att det varit nödvändigt att prioritera EES-relaterat regelarbete. SÄI menar att de avvikelser som finns inte är av den arten och omfattningen att särskilda åtgärder behöver vidtas. SÄI påpekar att resultatet av en pågående försöksverksamhet med samordnad tillsyn mellan Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Statens räddningsverk och inspektionen visar att den gemensamma tillsynen fungerat bra. Särskilt positiva är företagen som bl.a. anser att den är tidsbesparande. På myndighetssidan finns också positiva synpunkter, även om det inneburit en större arbetsinsats för myndigheterna. Av en i årsredovisningen redovisad enkät till drygt 120 företag och lokala myndigheter framgår att en stor majoritet ser synnerligen positivt på inspektionens insatser och finner de vara av väsentlig betydelse för säkerhetstänkandet inom resp. organisation. SÄI menar att det ekonomiska resultatet är tillfredsställande. Kostnaderna för verksamheten har varit något lägre än det disponibla anslaget. Anslagssparandet uppgår till 1 993 000 kr. Detta sparande utgör knappt 14 % av det disponibla ramanslaget, i huvudsak en följd av högre intäkter, som inspektionen disponerar, än väntat för förlags- och utbildningsverksamheten. SÄI har vidare tagit upp lån i Riksgäldskontoret till ett belopp av 79 000 kr. Avgifter som redovisats mot inkomsttitel uppgår till 13 687 000 kr och det ackumulerade överskottet har ökats till 4 564 000 kr. Överskottet skall användas för avräkning av kommande avgiftsintäker. RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse. I sin enkla anslagsframställning menar SÄI utan att hänvisa till resultaten i årsredovisningen att inriktningen av verksamheten bör ligga fast under budgetåret 1995/96. Vidare föreslår SÄI i anslagsframställningen att anslaget fastställs i enlighet med fastlagd resursram och att låneramen i Riksgäldskontoret bestäms till 450 000 kr. Inspektionen hemställer om 2 900 000 kr i ökade resurser för EES/EU-relaterade insatser. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 23 000 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 22 000 000 kr Resultatbedömning SÄI:s årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringens bedömning är att resultatuppföljningen bör utvecklas ytterligare i enlighet med gjorda åtaganden, bl.a. för att möjliggöra analys av verksamhetens effekter, dvs. hur skyddsnivån och därmed indirekt olycksnivån påverkas av SÄI:s verksamhet. Inspektionens ekonomiska resultat är tillfredsställande. Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i revisionsberättelsen avseende SÄI. Slutsatser Regeringen avser inom kort ge SÄI direktiv att till våren 1996 i en fördjupad anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfattning m.m. En viktig utgångspunkt härför är EU-- medlemskapets konsekvenser för den framtida verksamheten. Nuvarande riktlinjer bör därför - i avvaktan på den fördjupade prövningen - omfatta endast budgetåret 1995/96. Regeringen delar SÄI:s uppfattning att det EU-relaterade arbetet måste prioriteras och att det kommer att kräva ökade resurser. Resursnivån är dock beroende av vissa i dag inte helt överblickbara faktorer. Enligt regeringens be- dömning bör därför - i avvaktan på att bilden klarnar - resursförstärkningen för budgetåret 1995/96 beräknas till ett belopp som ligger i den nedre delen av det intervall som SÄI angivit i sin anslagsframställning. Med beaktande av det anslagssparande som inspektionen beräknat för budgetåret 1995/96 och efter teknisk justering av anslaget bör nämnda resursbehov kunna finansieras inom ramen för befintliga resurser. Det långsiktiga resursbehovet för denna verksamhet får klarläggas inom ramen för den fördjupade prövningen av inspektionens verksamhet. Anslaget bör fastställas i enlighet med den planeringsram som beräknades i 1994 års budgetproposition. Regeringen beräknar efter pris- och löneomräkning anslaget till 23 000 000 kr. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 229 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 1 %. Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från 300 000 kr till 450 000 kr. Regeringen förutsätter att det ackumulerade avgiftsöverskottet så snart som möjligt regleras genom nedsättning av avgiftsuttaget. Vid den organisatoriska omstruktureringen av det militära försvaret har regeringen i samråd med berörda intressenter funnit lämpligt att i en helt annan omfattning än tidigare knyta Försvarsmaktens hantering av brandfarliga och explosiva varor till samma regler som gäller för den civila hanteringen. Som en följd härav har regeringen nyligen genom ändring i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1994:1380) utökat Försvarsmaktens tillståndsplikt vid hantering av explosiva varor till att omfatta även förvaring av sådana varor på fasta platser med SÄI som tillståndsmyndighet. Enligt regeringens uppfattning bör SÄI också vara tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av brandfarliga varor. Detta kräver ändring av 13 § lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Överklagandebestämmelserna i 27 och 28 §§ lagen om brandfarliga och explosiva varor innebär bl.a. att överklagande får ske hos kammarrätten. Dessa bestämmelser bör nu anpassas till de nya regler om överklagande som angetts i prop. 1993/94:133 och som innebär att överklagande som huvudregel skall ske vid allmän förvaltningsdomstol varmed, enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna för- valtningsdomstolar, avses länsrätt. Beträffande vissa av de beslut som kommer att få överklagas vid allmän förvaltningsdomstol bör det, med hänsyn till frågornas art, i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att få frågan prövad i kammarrätten. Inom Näringsdepartementet har med anledning av det anförda upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Förslaget fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 13.1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:868)om brandfarliga och explosiva varor, 2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på 23 000 000 kr. C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under- sökningsverksamhet m.m. 1993/94 Utgift 126 955 542 1994/95 Anslag 145 680 000 1995/96 Förslag 191 400 000 varav 129 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2528 Avgifter vid Bergsstaten, beräknas till 5,7 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 4,1 miljoner kronor). SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhan- dahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar samt att marknadsföra denna information. SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst malmer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift. Sveriges geologiska undersökning SGU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena geologisk undersökningsverksam-het, myndig- hetsverksamhet inkl. Bergsstaten, intäktsfinansierad verk-samhet samt forskning och utveckling. Strukturen överensstämmer i allt väsentligt med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram-ställningen. Som mål för den anslagsfinansierade verksamheten exkl. stöd till geovetenskaplig forskning har följande lagts fast. De långsiktiga målen för den regionala systematiska undersök-ningsverksamheten innebär att modern information anpassad till samhällets olika behov inom skilda regioner skall finnas tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta år 2020. För de prospekteringsintressanta delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall informationen finnas år 2010. För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %-målet uppnås år 2004. Informationen om de lösa avlagringarna på hela den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2060. Som mål för den intäktsfinansierade verksamheten gäller att den skall ökas med 20 % under perioden 1991/92 - 1994/95. Denna verksamhet skall bedrivas med full kostnadstäckning. I fråga om Bergsstatens verksamhet gäller att införandet av den nya minerallagstiftningen skall prioriteras. Tillsynsverksamheten skall hållas på en fortsatt hög nivå och varje gruva i drift skall inspekteras minst en gång per år. Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1993/94 bedrivits på ett sådant sätt att de långsiktiga produktionsmålen och de övriga målen kan uppnås. Vad gäller den geologiska undersökningsverksamheten har dock i några fall årsmålen inte kunnat innehållas helt. Detta beror i huvudsak på att några program inte kunnat disponera arbetskraft i planerad utsträckning. För vissa verksamheter inom de jordartsgeologiska undersökningarna förekommer större avvikelser från årsmålen. De har föranletts främst av omprioriteringar på grund av Försvarsmaktens behov. Eftersläpningarna under verksamhetsåret kommer, påpekar SGU, att inhämtas under innevarande budgetår och påverkar därmed inte uppställda långsiktiga mål. SGU påpekar vidare att engångsanvisningen på 9 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 för att överföra redan publicerade, moderna geo-logiska kartor i digital form nu helt tagits i anspråk för ändamålet. Målet för verksamheten under de fyra åren har uppnåtts, dvs. alla moderna jordartskartor har digitaliserats. I fråga om produktiviteten inom den geologiska undersökningsverk-samheten framhåller SGU att en tendens till ökande produktivitet kan ses i de flesta av de redovisade verksamhetsgrenarna. Serierna är dock för korta och mella- nårsvaritionerna för stora för att slutsatser beträffande produktivi- tetsutvecklingen ännu skall kunna dras. Vad gäller Bergsstatens verksamhet har utvecklingen mot ett ökat antal ansökningar om tillstånd till prospektering fortsatt och kraftigt förstärkts under första halvåret 1994. Samtliga under hela året i drift varande gruvor har inspekterats. SGU:s egen FoU-verksamhet minskade något beroende på att ett ökat utrymme skapats för direkt produktion. Omfattande satsningar har gjorts på direkt stöd till verksamheterna, särskilt inom IT-området. Bl.a. har nätet för datakommunikation byggts ut. SGU anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsställande. Den anslagsfinansierade verksamheten har inte helt förbrukat de medel som anvisats till verksamheten. Anslagssparandet har ökats med ca 3 miljoner kronor och uppgår till 24,4 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 19 % av tilldelade anslagsmedel. Den intäktsfinansierade verksamhetens omsättning har sjunkit från 13,6 till 12,5 miljoner kronor. Årets resultat visar en förlust som efter finansnetto uppgår till 0,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken till förlusten, påpekar SGU, är arbetet med geologibandet i Sveriges nationalatlas. Sedan re- sultatet av uppdragsverksamheten räknats av mot det balanserade överskottet återstår 2,6 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 21 % av årets omsättning. Vidare har SGU tagit upp lån i Riksgäldskontoret för finansiering av investe- ringar i anläggningstillgångar till ett sammanlagt belopp av 7,9 miljoner kronor. RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse. I sin enkla anslagsframställning redovisar SGU regeringens uppdrag om översyn och anpassning av de långsiktiga produktionsmålen för den landbaserade systema- tiska undersökningsverksamheten med anledning av riksdagens beslut våren 1994 om ett fr.o.m. budgetåret utökat anslag om 15 miljoner kronor. Med utgångspunkt i redovisningen hemställer SGU att målåret för denna verksamhet fastställs till år 2018 för täckning av 75 % av landets yta. SGU menar att inriktningen i övrigt bör ligga fast. SGU tar vidare i sin enkla anslagsframställning upp ett antal frågor som enligt verket inte lämpligen kan anstå till nästa fördjupade anslagsframställning. SGU föreslår att verket från Statens Naturvårdsverk får ta över ansvaret för samt genomföra fortsatta inventeringar av naturgrus och alternativa material, främst krossberg. Kostnaden härför uppgår till 4,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Verksamheten föreslås finansieras med de täktavgifter som tas in med stöd av förordningen (1984:381) om täktavgift. SGU hemställer om ökade medel med sammanlagt 4,9 miljoner kronor för nationell mineraljakt och för marin berggrundsgeologisk undersökningsverksamhet. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som numera gäller för perioden 1991/92 - 1995/96 bör ligga fast utom såvitt avser de långsiktiga produktionsmålen för geologisk undersökning på land och maringeologisk undersökning. Målåret för den landbaserade syste- matiska undersökningsverksamheten bör ändras till 2022 och tas bort för den maringeologiska verksamheten. Regeringen har den 26 maj 1994 be- slutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för nämnda period utsträcks till att omfatta även budgetåret 1997. Resurser 1995/96 Ramanslag 191 400 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 5 700 000 kr Övrigt Den maringeologiska undersökningsverksamheten bör läggas ned. Resultatbedömning SGU:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. SGU kan i allt större utsträckning och med hög till- gänglighet tillgodose kundernas ökade behov av geologisk information i digital form, bl.a. för användning i geografiska informationssystem. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen angående SGU. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen våren 1992 och våren 1994 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga produktionsmålen, gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. De justeringar av gällande långsiktiga produktionsmål som behöver göras har sin grund i dels riksdagens beslut våren 1994 (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:221) om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det statsfinansiella läget. I 1994 års budgetproposition föreslog den dåvarande regeringen med utgångspunkt i minskade ekonomiska ramar för SGU och i ett av verket redovisat underlag jus- tering av tre av de långsiktiga produktionsmålen, bl.a. för den landbaserade systematiska undersökningsverksamheten så att målåret skulle ändras från 2020 till 2025. Två av de föreslagna mål-årsändringarna fastställdes av riksdagen. När det gäller den föreslagna ändringen för den landbaserade undersöknings- verksamheten uppdrog riksdagen åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag som beaktar ett fr.o.m. budgetåret 1994/95 utökat anslag om 15 miljoner kronor att användas för undersökningar inom prospekteringsintressanta områden. SGU har efter samråd med berörda intressenter föreslagit att produktionsmålet för den landbaserade undersökningsverksamheten anpassas till anslagsökningen så att målåret vid 75 % täckning av land-ytan sätts till 2018 i stället för tidigare föreslagna 2025. Det sista kartbladet inom de prospekteringsintressanta områdena skulle då i enlighet med den av SGU till regeringen redovisade planen vara klart år 2015. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 10 708 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen 5 %. Effektivi-tetskravet bör läggas ut på ett sådant sätt att de fr.o.m. innevarande budgetår extra satsningarna inom prospekteringsintressanta områden framdeles dras ned till hälften. Målåret för 75 % täckning av landytan förskjuts då från det av SGU föreslagna 2018 till 2022. Det innebär att bl.a. prospekterande organisationer får tillgång till den geologiska informationen något senare än annars. Det nyss föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare justera produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att någon eller några verksamheter läggs ned. Re- geringen föreslår efter en noggrann genom-gång av de olika verksamheterna att den maringeologiska undersök-ningsverksamheten med målår 2060 avvecklas. Det huvudsakliga motivet för den maringeologiska verksamheten som i dag bedrivs är inventering av landets marina sand- och grusresurser. Miljö och fysisk planering är andra motiv för verksamheten. För att få utnyttja sådana förekomster krävs tillstånd, bl.a. enligt kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen har av miljöskäl en mycket restriktiv hållning till denna typ av verksamhet. Invente- ringsmotivet får därför betraktas som en ren kunskapsuppbyggnad utan direkt koppling till exploatering. Det kan vidare anses vara en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma marina sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning. En nedläggning av den maringeologiska verksamheten medför vissa svårkvantifierbara, negativa samhällseffekter genom att kunskaperna om de lösa avlagringarna på havsbottnarna kommer att förbli bristfälliga eller saknas helt för drygt 85 % av våra havsområden. En motsvarande neddragning av den landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock enligt regeringens bedömning ge betydligt större negativa samhälls-effekter. Med hänsyn till att mark- nadsvärdet för SGU:s undersö-kningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar denna anläggningstillgång skulle en avveckling av ifrågavarande verk- samhet ge ett överskott vid en avyttring av fartyget. I syfte att uppnå bästa möjliga utfall vid försäljning av undersökningsfartyget avser regeringen att senare meddela SGU riktlinjer för denna försäljning. Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 191 400 000 kr anvisas för budgetåret 1995/96 för SGU:s och Bergsstatens verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inomSveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras ienlighet med vad regeringen förordat, 2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget, 3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-verksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på191 400 000 kr. C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 1993/94 Utgift 4 713 974 Reservation441 008 1994/95 Anslag 4 880 000 1995/96 Förslag 7 330 000 varav 4 858 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Sveriges geologiska undersökning I sin årsredovisning redovisar SGU att 19 projekt, varav 8 fortsättningsprojekt, vid universitet och högskolor under budgetåret 1993/94 finansierats med medel från anslaget. Totalt inlämnades 81 ansökningar om medel, vilket enligt SGU visar på den stora betydelse stödet har inom forskarvärlden. Intresset för stödet är jämnt fördelat över berörda universitet och högskolor i landet. SGU utvärderar nu stödet till geovetenskaplig forskning med hjälp av tre sakkunniga, en från vardera Sverige, Norge och Finland. Utvärderingen beräknas vara slutförd under våren 1995. SGU föreslår i sin enkla anslagsframställning att medel till geovetenskaplig forskning anvisas i enlighet med den av riksdagen våren 1993 antagna treårsplanen för forskning. Regeringens överväganden SGU avser under år 1995 till regeringen redovisa en utvärdering av med anslaget gjorda satsningar som i kvantitativa och kvalitativa termer beskriver uppnådda resultat. Utvärderingen skall ligga till grund för överväganden om inriktningen och omfattningen av fortsatt stöd till geovetenskaplig forskning. Riksdagen har vid behandlingen av 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170 avsnitt 12, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) lagt fast riktlinjer för resursramar inom anslaget. Regeringen beräknar i enlighet med dessa riktlinjer och efter pris- och löneomräkning anslaget för budgetåret 1995/96 till 7 330 000 kr. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 219 000 kr. Vid årets utgång mot-svarar besparingen en nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning förbudgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr. D. Marknads- och konkurrensfrågor Inledning De viktigaste övergripande målen - att minska arbetslösheten, skapa balans i statens finanser och främja ekonomisk tillväxt - medför skärpta krav på effektivt resursutnyttjande inom såväl offentlig som privat sektor. Sunda konkurrensförhållanden inom och mellan dessa sektorer främjar en sådan effektivitet och därmed svenska företags konkurrensförmåga. En väl fungerande konkurrens är vidare till fördel för konsumenterna. Konkurrenspolitiken är därför en central del i regeringens politik. Sveriges medlemsskap i EU poäng- terar ytterligare behovet av en aktiv konkurrenspolitik. En sund konkurrens på lika villkor snedvrids av den ekonomiska brottsligheten. Justitiedepartementet samordnar de krafttag som regeringen avser att vidta mot den ekonomiska brottsligheten. Under det senaste året har flera åtgärder vidtagits för att främja en effektiv konkurrens. En strängare konkurrenslag (1993:20), som bygger på EG:s konkurrensregler, trädde i kraft den 1 juli 1993. Efter vissa övergångsregler har lagen fått fullt genomslag fr.o.m. den 1 januari 1994. I och med att EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 fick Konkurren- sverket nya uppgifter som behörig myndighet vid tillämpningen av konkurrens- reglerna i avtalet. Ett annat nytt inslag i Konkurrensverkets verksamhet avser insatserna för att främja konkurrensforskningen. Ett särskilt Råd för konkurrensfrågor har knutits till verket för detta arbete. Vidare har ett antal förändringar skett i det regelverk som Konkurrensverket har att tillämpa. Den 1 juli 1994 trädde en lag (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling i kraft. Lagen gör det möjligt att ingripa mot vissa konkurrenssnedvridande förfaranden vid offentlig upphandling. För lantbruket har särskilda regler (SFS 1994:688) införts i konkurrenslagen den 1 juli 1994. Reglerna innebär att förbudet mot konkurrensbegränsande sam- arbete inte är tillämpligt på viss samverkan i s.k. primärföreningar vars medlemmar är företag som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsverksamhet. Vissa ändringar har också genomförts när det gäller Konkurrensverkets ställning i överklagade ärenden (SFS 1994:1494). En betydande del av regeringens insatser för att främja konkurrens och marknadseffektivitet sker vidare genom ett sunt avregleringsarbete där lärdom dras av tidigare erfarenheter. Det gäller både större strukturella reformer och att fortlöpande se över de regler som styr företagens beteenden. Syftet är att motverka att reglerna skapar hinder och flaskhalsar i produktion och dis- tribution och att inte konkurrensen snedvrids. Under hösten 1994 har en sådan systematisk regelöversyn inletts. Ett särskilt problem kan uppstå på marknader där offentliga och privata aktörer möts. En särskild utredare har fått i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder för att tillförsäkra en konkurrens på lika villkor (dir. 1994:72, Offentlig underprissättning och subventioner på en konkurrensutsatt marknad). I syfte att motverka ekonomisk brottslighet och stärka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan olika företag har vidare en särskild utredare i uppdrag att utvärdera lagen (1986:436) om näringsförbud (dir. 1994:25). Ett förslag lämnas inom kort. I april 1994 överlämnade pantbanksutredningen sitt betänkande Pantbankernas kreditgivning (SOU 1994:61). Betänkandet har remissbehandlats, och ett förslag till en förändrad lagstiftning avses lämnas till riksdagen under våren 1995. Ett förslag till nya regler för auktoriserade och godkända revisorer har vidare presenterats i betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69). I rapporten Tillsyn över revisorer (Ds 1994:125) har vidare en arbetsgrupp lämnat förslag om en ny ordning för organisation av revisortillsynen. Betänkandet och rapporten har remissbehandlats. Ett förslag till ny lagstiftning liksom frågan om hur tillsynen skall organiseras kommer att lämnas till riksdagen under februari 1995. I detta sammanhang kommer även anslagsfrågorna för den berörda verksam- heten att behandlas. Genom EES-avtalet och EU-medlemsskapet gäller särskilda regler för statligt stöd till företag. Regelverket syftar till att förhindra att konkurrensen snedvrids på så sätt att handeln mellan länderna inom EES-området påverkas. För att leva upp till de nya kraven har bl.a. en interdepartemental arbetsgrupp för statsstödsfrågor inrättats. Näringsdepartementet har getts en samordnande roll i syfte att få en enhetlig tillämpning av reglerna. I enlighet med statsstöds- reglerna har under år 1994 bl.a. befintliga stöd sedan tiden för EES anmälts till EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) för granskning. Medlemsskapet i EU innebär att övervakningsansvaret övergår från ESA till EU-kommissionen. Budgetförslaget för 1995/96 innebär en rationalisering och effektivisering av verksamheten inom ramen för de mål som lagts fast. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Marknad- och konkurrensfrågor t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: Utgift Anvisat Förslag varav beräknat förBeräknadBeräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96besparing besparing 1997 1998 Absoluta tal Relativa tal 65,4 72,0 106,8 70,8 of of D 1. Marknadsdomstolen 1993/94 Utgift 4 772 750 1994/95 Anslag 6 175 000 1995/96 Förslag 8 570 000 varav 5 687 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Genom ändring i departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1994:1672) har anslaget för Marknadsdomstolen överförts till Civildepartementet från och med den 1 januari 1995. Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål enligt lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, marknadsföringslagen (1975:1418), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko- holdrycker, konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, produktsäkerhetslagen (1988:1604), prisinformationslagen (1991:601), konsumentkre-ditlagen (1992:830), konkurrensl- agen (1993:20), tobakslagen (1993:581) samt lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rätts-tillämpning inom det marknadsrättsliga området. I de delar av Marknadsdomstolens årsredovisning som avser resultatredovisningen framgår bl.a. måltillströmning och antalet slutligt avgjorda ärenden fördelat på de förekommande måltyperna. Anslagssparandet uppgick budgetåret 1993/94 till 1 273 000 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot års-redovis- ningen. Regeringens övervägande Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 8 570 000 kr Resultatbedömning Regeringen delar den i Marknadsdomstolens årsredovisning gjorda be-dömningen att det är svårt att utvärdera verksamheten i mera preciserade termer men att det med ledning av resultatredovisningen ändå kan kon-stateras att arbetet vid Marknadsdomstolen bedrivits på ett effektivt sätt. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändingar i revisionsberättelsen avseende Mark- nadsdomstolen. Omfattningen och inriktningen av Marknadsdomstolens verksamhet avgörs i allt väsentligt av faktorer som ligger utanför domstolens kon-troll, i första hand utformningen av den marknadsrättsliga lagstiftningen och den aktuella måltillströmningen. Den sistnämnda har under det senaste året visat en ökande tendens. Den ökning i måltillströmningen som förväntades ske som en följd av att den nya konkurrenslagen infördes den 1 juli 1993 har dock ännu inte fått något genomslag för domstolens del. Ett ökande antal konkurrenslagsärenden handläggs för närvarande vid Stockholms tingsrätt. Ytterligare en förändring berör Marknadsdomstolen genom de förslag till ny marknadsföringslag (prop. 1994/95:123) som regeringen nyligen har lagt fram. Enligt förslaget skall instansordningen när det gäller marknadsföringsmål ändras så att Mark-nadsdoms- tolen prövar dessa mål först i andra instans, och inte som första och enda instans enligt nu gällande ordning. Avsikten är att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 1995. För Marknadsdomstolens del kan detta, om riksdagen godtar förslaget, på sikt innebära en minskning av antalet inkommande marknadsföringsmål. Den totala effek-ten för domstolen av den nya konkurrensla- gen och en ny marknadsföringslag är för närvarande svår att bedöma. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förändringarna av anslaget till Marknadsdomstolen för budgetåret 1995/96 bör inskränkas till en justering av medlen för lokalkostnader, ökat effektivitetskrav samt prisjusteringar och löneomräkning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 88 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslagpå 8 570 000 kr. D 2. Konkurrensverket 1993/94 Utgift 60 505 000 1994/95 Anslag 59 900 000 1995/96 Förslag 90 600 000 varav 60 071 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996. Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsu-menterna. Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul-tatre- dovisningen redovisat verksamheten inom respektive verksamhetsgren: att tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar, effektivisera den offentliga sektorn, sprida kunskap om konkurrenslagen samt stimulera forskningen på konkurrensområdet. Verket redovisar också de insatser som gjorts på det internationella området, utbildnings- och utvecklingsåtgärder inom den egna organisationen samt resultaten av en intressentundersökning som utförts av SIFO för verkets räkning. De mål som verket satt upp för verksamheten är att tillämpa konkur- renslagstiftningen på ett snabbt, kompetent, likformigt och rättssäkert sätt, att lämna förslag som är rätt prioriterade, konkreta och genomarbetade, att ge information som är relevant, lättillgänglig och saklig samt att ha en god balans mellan verkets olika verksamhetsgrenar. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 90 600 000 kr Resultatbedömning Konkurrensverket har på ett uttömmande sätt redovisat de gjorda insatserna under det gångna året. I likhet med verkets första årsredovisning för budgetåret 1992/93 finns för de olika verksamhetsgrenarna en redovisning i såväl kvantitativa som kvalitativa termer där utnyttjad tid och nedlagda kostnader åskådliggörs på ett tydligt sätt. Regeringen delar RRV:s helhetsbedömning att resultatredovisningen utgör en överskådlig, kortfattad och konkret bild av verkets insatser. De särskilda synpunkter som RRV lämnat, bl.a. avseende en nedbrytning i mindre delar av resultatredovisningen i fråga om lagtillämpningsarbetet, kan bidra till en ytterligare genomlysning ifråga om styckkostnader och handläggningstider för de olika ärendetyperna. Regeringen konstaterar därutöver att RRV inte haft några invändningar i revisionsbe- rättelsen avseende Konkurrensverket. Verksamheten har dominerats av arbetet med att tillämpa konkurrenslagen. Övergångsregler i lagen gav företagen en frist fram till den 1 januari 1994 för att kunna anpassa gamla avtal och förfaranden till de nya kraven. Under december 1993 inkom till verket närmare 800 ärenden, främst ansökningar om icke-ingripandebesked och anmälningar för undantag från konkurrenslagen. Den totala ärendetillströmningen uppgick under budgetåret 1993/94 till drygt 1 700 ärenden. Det kan jämföras med drygt 620 ärenden året dessförinnan. Inför den nya konkurrenslagens ikraftträdande förutsågs visserligen en ökad ärendetill- strömning. Men det kan i efterhand konstateras att ökningen blivit större än väntat och att detta i hög grad påverkat resursfördelningen inom verket. Ett internt mål för Konkurrensverket är att ärendebalanserna skall kunna nedbringas till ett minimum före den 1 juli 1995. Fördelningen av insatserna mellan de olika verksamhetsgrenarna visar att tillämpningen av konkurrenslagen naturligt nog dominerar. Den bördan har förskutits något i förhållande till det första verksamhetsåret 1992/93 med närmare 80 % av den nedlagda tiden och 76 % av nedlagda kostnader. Detta är en befogad prioritering till följd av den extremt stora ärendetillströmningen, och regeringen bedömer att denna verksamhet har bedrivits på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Trots att mängden inkommande ärenden varit stor har verket gått igenom alla ärenden inom gällande tidsfrister och fattat slutliga beslut eller meddelat beslut om förlängd handläggningstid. Verket konstaterar i årsredovisningen att hittills gjorda insatser resulterat i att ett antal konkurrensbegränsningar undanröjts, framför allt när det gäller pris- överenskommelser mellan företag. Vidare har koncentrationer och missbruk av do- minerande ställning kunnat angripas på betydelsefulla marknader. Regeringen delar verkets uppfattning att det primära målet därmed uppnåtts, men att det ännu är för tidigt att följa upp effekterna av att konkurrensbegränsningar upp- hör. Verket har också lämnat förslag till avregleringar, effektivisering av offentlig sektor, spritt kunskap om konkurrensreglerna samt främjat konkurrens- forskning. Med hänsyn till den nödvändiga prioriteringen av lagtillämpnings- arbetet kan det konstateras att de insatser som verket gjort inom de övriga verksamhetsgrenarna varit tillfyllest. Regeringen noterar också att verket trots en hög arbetsbörda kunnat nedbringa administrationskostnaderna. För anslaget D 2. Konkurrensverket redovisar verket ett sparande om 6 776 000 kr. Detta härrör dock i huvudsak från en överföring av medel från budgetåret 1992/93 samt vissa inkomster som verket haft. Regeringen har tidigare uttalat att det på sikt skall råda balans mellan de olika verksamhetsgrenarna och har i regleringsbrev för innevarande budgetår uttalat att Konkurrensverket i kommande årsredovisning skall redovisa grunderna för sin prioritering vid tillämpningen av den nya konkurrenslagen. Verket ska vidare belysa, om den nuvarande avvägningen mellan de olika verksamhetsgrenarna ger bästa måluppfyllelse. Vid tidpunkten för denna redovisning, där hela eller betydande delar av nuvarande ärendebalanser kunnat nedbringas, torde det lättare kunna överblickas hur stora resurser som på sikt bör läggas på lagtillämpnings- arbetet i förhållande till övrig verksamhet. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,8 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensverket anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr. D 3. Konkurrensforskning 1993/94 Utgift 134 000 1994/95 Anslag 5 850 000 1995/96 Förslag 7 600 000 varav 5 033 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996. Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja forskningen inom konkurrensområdet. Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Den offentliga sektorns problem bör särskilt uppmärksammas. Medlen får i övrigt användas av Konkurrensverket för att anordna seminarier och för information- sinsatser på konkurrensområdet. Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul-tatre- dovisningen redovisat hittills gjorda insatser på konkurrensforskningens område. Verket har därutöver inkommit till regeringen med särskilda redovisningar i juni respektive september 1994. Anslagssparandet uppgick budgetåret 1993/94 till 5 866 000 kr. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Reservationsanslag 7 600 000 kr Resultatbedömning Arbetet med främjande av konkurrensforskningen bedrivs inom det till Konkurrensverket knutna Rådet för konkurrensfrågor. Den redovisning som lämnats i Konkurrensverkets årsredovisning och de särskilda redogörelserna i övrigt visar att verksamheten inriktats på att etablera formerna och principerna för att fördela de anvisade medlen. Vidare har ca 2,5 miljoner kronor beviljats för tolv olika forskningsprojekt. Kost-naderna för dessa satsningar har inte belastat 1993/94 års anslag. Eftersom några av projekten är fleråriga innebär den totala satsningen åtaganden om ca 5 miljoner kronor fram t.o.m. år 1997. I övrigt kan nämnas att konferensen Konkurrenspolitiskt forum genomförts, ett arrangemang som avses återkomma årligen och som skall möjliggöra presentation av och diskussion kring forskning på konkurrensområdet. Regeringen bedömer att inriktningen av verksamheten är riktig och att de genomförda satsningarna borde ha goda förutsättningar att aktivt bidra till de målsättningar som formulerats för området. Konkurrensforskningen har en fortsatt stor betydelse för att länka ihop forskning i ekonomiska, samhällsvetenskapliga och juridiska frågor. Regeringen anser dock att en viss nivåsänkning av anslaget är nödvändig av besparingsskäl. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, ett effektivitetskrav om 3 % vilket motsvarar 250 000 kr samt en nivåsänkning på 1 200 000 kr till 7 600 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensforskning anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000kr. E. Energi 1 Energipolitiken Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade sig i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Överenskommelsen låg fast under den första mandatperioden. I regeringsförklaringen som redovisades i oktober 1994 angavs att överenskommelsen kommer att fullföljas. Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om ytterligare åtgärder som är motiverade. En redovisning av de energipolitiska programmen lämnas i avsnitt 2. En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes sommaren 1994 (N 1994:04, dir. 1994:67). Kommissionen skall bl.a. granska de pågående program- men för omställning och utveckling av energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Mot bakgrund av elmarknadens avreglering skall kommissionen också följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå åtgärder för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Utlandshandeln och de regionalpolitiska frågorna skall särskilt behandlas. Vidare skall kommis- sionen lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställning av energisystemet. En utgångspunkt för Energikommissionens arbete är att omställningen och utvecklingen av energisystemet - i enlighet med 1991 års energipolitiska överenskommelse - kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut. Besluten måste vara sådana att fastlagda mål för energipolitiken framstår som trovärdiga över tiden. Elmarknaden Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden i syfte att skapa förutsättningar för handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Reformens huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamheten). Produktionen och försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall regleras och övervakas på särskilt sätt. Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:84, bet.1994/95:NU40. rskr. 1994/95:141) att ikraftträdandet av elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elmarknaden innan reformen träder i kraft. Regeringen beslutade i oktober om tilläggsdirektiv till kommissionen (dir. 1994:120). Enligt direktiven bör kommissionen med förtur analysera möjligheterna att genom- föra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta arbete. Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter med sitt arbete att ersätta lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar med modern lagstiftning (dir. 1993:93). Regeringen har genom tilläggsdirektiv hösten 1994 bl.a. angett en ny tidsplan för arbetet (dir. 1994:119). Enligt direktiven skall utredningen senast den 28 februari 1995 till regeringen redovisa sina bedömningar och förslag beträffande elberedskapen. Utredningens överväganden och förslag i övriga lagstiftningsfrågor skall redovisas senast den 1 juli 1995. Omställning och utveckling av energisystemet Enligt 1991 års energipolitiska beslut måste omställningen av energisystemet, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion samt möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Riksdagens beslut omfattade bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Programmen innefattar stöd för vissa investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för investeringar i vindkraftverk, stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder samt stöd för effektivare användning av energi. Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361). En nationell strate- gi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska. Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiområdet. Såväl kostnaderna för utsläppsminskningar av växthusgaser som betalningsförmågan för åtgärder skiljer sig mellan jordens stater. En utgångs- punkt för den svenska klimatstrategin är därför att klimatpolitiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och i internationellt samarbete. Därigenom kan kraven på kostnadseffektivitet och en rimlig fördelning av kostnadsansvaret för åtgärderna tillgodoses. De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras till två områden, dels forskning och utveckling i Sverige av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor och dels insatser för ener- gieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum och Östeuropa. Vidare har ett stöd på 50 miljoner kronor anvisats för att främja anslutning av fastigheter till fjärrvärmenätet i Sverige. Riksdagen har nyligen inom ramen för sitt beslut om akuta insatser mot arbetslösheten (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) anvisat 100 miljoner kronor för ytterligare stöd för utbyggnad av fjärrvärmenäten. Medlen har anvisats över Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Investeringarna skall skapa förutsättningar för eller medföra en reduktion av utsläppen av koldioxid. Energiforskning Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för de statliga insatserna för teknisk forskning och utveckling för perioden 1993/94 - 1995/96 (prop.1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Det statliga energi- forskningsprogrammet syftar till att skapa den vetenskapliga och tekniska kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och näringslivet som behövs för att omställningen och utvecklingen av energisystemet skall kunna genomföras. Energiforskningen och dess betydelse för omställningen av energisystemet analyseras för närvarande av Energikommissionen. Energiskatter Riksdagen har nyligen beslutat om en förändring av reglerna för ener- gibeskattning (prop. 1994/95:54, bet. 1994/95:SkU4, rskr. 1994/95:152, 1994/95:153). Förändringen, som huvudsakligen är av teknisk natur, har bl.a. till syfte att anpassa beskattningen till de regler som tillämpas inom EU. Reglerna för beskattning av vissa oljeprodukter ändrades den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443). Förändringen innebar att miljödifferentieringen av den allmänna energiskatten slopades samtidigt som en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten infördes. Bakgrunden till beslutet är att det numera finns möjlighet att skilja mellan olja för for- donsdrift och olja för uppvärmning. Därigenom blir det möjligt att genom differentiering av skatteuttaget stimulera en övergång till miljövänligare drivmedel. Även för beskattning av kraftvärme och vindkraft samt bidrag till fjärrvärmeleveranser till industrin infördes vissa förändringar den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:50, bet. 193/94:SkU25, rskr. 1993/94:52). Försörjningsberedskap Riksdagen beslöt våren 1994 att den civila lagringen av olja för krigs- situationer skall minskas kraftigt (prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311). För närvarande bereds förslag från 1993 års oljelagringsutredning om finansieringen av denna lagring och om vissa andra frågor angående bered- skapslagring av olja och kol. Utredningens förslag bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen våren 1995. Inom kort väntas Ellagstiftningsutredningen lägga fram förslag om lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskapsområdet samt om av insatserna för elberedskapen. Internationella frågor Sveriges energiförsörjning är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen, inte minst genom att olja fortfarande utgör en väsentlig del av energitillförseln. Även tidigare nationellt avgränsade energislag, främst eltillförseln, påverkas av en ökad internationalisering av energimarknaderna och den ökade ekonomiska integrationen. Grunden för en säker tillförsel när det gäller olja är deltagandet i det internationella samarbetet inom International Energy Agency (IEA). Detta omfattar bl.a. ett system för beredskapslagring i varje medlemsland och en solidarisk fördelning av tillgängliga lager vid eventuella allvarliga avbrott i oljeleveranserna. Samarbetet inom IEA har i ökad utsträckning fokuserats på internationella energirelaterade miljöfrågor, främst de fossila bränslenas klimatpåverkan, och ett utvidgat samarbete med icke-medlemsländer, i synnerhet Mexiko, Korea och länder i Central- och Östeuropa. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige även av ett motsvarande beredskapslagringssystem för olja inom unionen och ett fördelningssystem för kärnbränsle. Medlemskapet i EU innebär också att Sverige aktivt kan delta i bl.a. unionens arbete med att ta fram åtgärder som minskar energianvändningens miljöpåverkan. En viktig fråga är arbetet att söka uppnå en gemensam koldioxidbeskattning för energi, vilket är angeläget från internationell konkurrenssynpunkt. Vidare bedriver EU inom energiområdet en omfattande forsknings- och utvecklings- verksamhet. Vid ett ministerrådsmöte med energiministrarna den 29 november 1994 behandlades bl.a. det fortsatta arbetet att skapa en inre elmarknad och den s.k. grönboken om energipolitikens riktlinjer, som skall ligga till grund för en bred debatt inför regeringskonferensen år 1996. Nästa energirådsmöte planeras preliminärt till juni 1995. Sedan den Europeiska energistadgan (European Energy Charter) undertecknades i Haag år 1991 har förhandlingar förts om ett rättsligt bindande tilläggsavtal (Energy Charter Treaty) till Energistadgan. Förhandlingarna har numera avslutats i en första del när tilläggsavtalet och ett protokoll om energieffektivisering undertecknades av flertalet parter, bl.a. Sverige, i Lissabon den 17 december 1994. I fortsatta förhandlingar eftersträvas bl.a. utvidgningar av skyddet för investeringar i annat land och att låta avtalet omfatta även energirelaterad utrustning. Utgiftsutveckling t.o.m. år 1998 Den beräknade utvecklingen på området Energi t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor): Beräknad Beräknad UtgiftAnvisatFörslagvarav beräknat förbesparingbesparing1993/941994/951995/96 juli 95 - juni 96 1997119981 745 1 278 1 400 1 105 of of 1 Prisnivå 1995/96 2 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. 2.1 Bakgrund Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 innefattade bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Från den 1 juli 1991 kan stöd enligt förordningen (1991:1099) om vissa investeringar inom energiområdet lämnas för investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen i befintliga kraftvärmeverk. Vidare kan stöd lämnas för investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. För stödsystemet anvisades totalt 1 300 miljoner kronor att fördelas över en femårsperiod. Stödsystemet handhas i huvudsak av NUTEK. Boverket ansvarar för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder. Riksdagen har sedan år 1991 beslutat om vissa mindre förändringar i programmen (se avsnitt 2.6.1). Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattar även ett program för effektivare användning av energi. Programmet innehåller bl.a. stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, upphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stödsystemet trädde i kraft den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år t.o.m. budgetåret 1997/98 inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Vidare disponerar NUTEK totalt 200 miljoner kronor under en femårsperiod för stöd till energieffektiva demonstrations- och pilotanläggningar inom industrin samt i lokaler och bostäder enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. NUTEK disponerar därutöver 10 miljoner kronor för sa- mordning och utveckling av information rörande effektiv energianvändning till mindre och medelstor industri. Konsumentverket disponerar 5 miljoner kronor för arbetet med energideklarationer m.m. Programmen för omställning och utveckling av energisystemet innefattar också ett medelstillskott till Energiteknikfonden genom anslag på 110 miljoner kronor per år under fem år. Därutöver tillförs fonden, fr.o.m. budgetåret 1993/94, medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av kodioxidskatten på oljeprodukter. Det förutsätts i det energipolitiska beslutet att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall också förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska programmen fortlöpande följs upp och utvärderas. Enligt riksdagens beslut år 1993 om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken skall de svenska energirelaterade insatserna koncentreras till två områden: forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor i Sverige samt energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa (prop. 1992/93:179 bil. 4, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Beslutet innefattar ett program för energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Insatserna skall enligt beslutet pågå under en längre tid. För budgetåren 1993/94 - 1994/95 har anvisats sammanlagt 177,5 miljoner kronor. Investeringsstöden till fjärrvärmesystemen som anvisades budgetåret 1993/94 har bidragit till att mindre blockcentraler och industrier har anslutits till fjärrvärmenätet vilket har medfort en minskning av de nationella kodioxiduts- läppen. För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel har anvisats 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 - 1994/95. Medlen har tillförts Energiteknikfonden. 2.2 NUTEK:s redovisning Energirapport 1994 2.2.1 Rapportens innehåll NUTEK har regeringens uppdrag att utvärdera programmen för omställning och utveckling av energisystemet m.m. samt att årligen redovisa resultatet av utvärderingen till regeringen. NUTEK:s redovisning Energirapport 1994 (NUTEK B 1994:9) överlämnades den 1 juli 1994. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 94/1063). I Energirapport 1994 redovisar NUTEK den aktuella energiförsörjningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. Bl.a. redovisas det aktuella läget på elmarknaden i Sverige och bedömningar av bl.a. elanvänd- ningens, elproduktionens och elprisernas utveckling samt användningen av bränslen i kraft- och värmeproduktionen och inom industrin. Därtill redovisas vissa verksamheter som finansierats med medel ur Energiteknikfonden. 2.2.2 Den svenska energiförsörjningen Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karakteriserats av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för uppvärmning av bo- städer och industriella behov. Inom transportsektorn har dock oljeanvändningen ökat. Transportsektorns andel av landets oljeanvändning uppgår för närvarande till ca 60 %. I början av 1980-talet var motsvarande andel endast ca 25 %. Denna ökning beror dels på transportsektorns expansion, dels på att oljeanvändningen avsevärt minskat i övriga sektorer. Prognosförutsättningar NUTEK har i Energirapport 1994 valt att arbeta med ett prognosalternativ. BNP-tillväxten antas i prognosen uppgå till 1,8 % per år och tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för perioden 1994 till år 2005. NUTEK antar att den privata konsumtionen ökar med i genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga konsumtionen kommer vara oförändrad. Vidare antas att energibes- kattningen inte förändras under perioden. Utvecklingen på olje- och kolmarknaden bedöms bli relativt lugn på längre sikt.För kärnkraften har NUTEK som prognosförutsättning att produktionen kommer att ligga kvar på den nuvarande nivån. En ökad industriproduktion och ett ökat transportarbete är andra förutsättningar i prognosen. NUTEK bedömer att den totala energianvändningen för inrikestransporter ökar långsammare än den antagna BNP-utvecklingen. Bedömningen bygger på faktorer som pekar mot en lägre energiintensitet inom transportsektorn. Dessa är bl.a. en ökad hänsyn till miljön, bestående höga skatter på petroleumprodukter, bränsleeffektivare teknik och en långsamt avtagande tillväxttakt för person- bilsparken. En övergång från bensin och diesel till alternativa drivmedel, förutses inte av NUTEK under prognosperioden. För sektorn bostäder, service m.m. antas den totala energiförbrukningen sjunka med 0,1 % per år. Energianvändningen för uppvärmning minskar, men den s.k. driftelen inom sektorn förväntas öka. Flera remissinstanser efterlyser flera eller andra prognosalternativ. Elverksföreningen delar NUTEK:s bedömning att förutsättningarna för att göra prognoser över energianvändningen är mer osäkra än tidigare. Det skulle därför ha varit av värde om rapporten innehållit flera prognoser som haft olika antaganden om förutsättningarna för prognoserna. Ett flertal instanser bl.a. Naturvårdsverket, Bioenergiföreningen (SVEBIO), Trädbränsleföreningen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) pekar på att prognosen visar att de av riksdagen uppsatta miljömålen inte kan nås. Bl.a. visar prognosen på en oönskat hög ökning av fossilbränslebaserade drivmedel. Fjärrvärmeföreningen och Träd- bränsleföreningen anser att den tekniska potentialen för kraftvärme är högre än den av NUTEK angivna 9,3 TWh år 2005. Fjärrvärmeföreningen konstaterar också att i prognosen bedöms elvärmen öka från 29 till 35 TWh år 2005, framförallt genom utnyttjande av överskottsel sommartid. Föreningen konstaterar att denna utveck- ling olyckligt gynnas av nuvarande byggregler. Tillförsel Utvecklingen av energitillförseln framgår av tabellen nedan. I tabellen redovisas även NUTEK:s prognos för år 2005. Prognosen för energitillförsel pekar inte på några dramatiska förändringar i energisystemets sammansättning under förutsättning att kärnkraftproduktionen ligger kvar på den nuvarande nivån. Oljans andel av energitillförseln väntas ligga kvar på samma nivå som år 1993, dvs. 42 %. Vattenkraft och kärnkraft minskar sin andel från 33 till 31 %. Tabell. Energitillförsel år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh) Energislag 1970 1980 1991 199219932005 Olja1 350285 181 186 184212 Naturgas 0 0 7 8 9 13 Kol/Koks 18 19 28 27 28 30 Biobränslen, torv m.m. 43 48 70717689 Vattenkraft 41 59 64 75 75 Kärnkraft 0 26 77 63 61 Spillvärme och 1593 värmepumpar - 1 8 8 8 Netto elhandel m.m.2 4 1 -1-2 - Summa tillförsel 457 439 434 436441 500 1 Inkl. gasol 2 Elinsatsen exkluderad 3 Elproduktion och elanvändning redovisas i tabellerna nedan. Källa: SCB och NUTEK Energianvändning NUTEK:s bedömning av energianvändningens utveckling framgår av följande tabell. Tabell. Energianvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh) Användarkategori 1970198019911992 19932005 Industri 154 148 136 132149 161 Transporter 56 68 81 85 81 101 Bostäder, service m.m. 165 165 152 152154 157 Total slutlig inhemsk energianvändning 375 380 369 367374418 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål 33 25 28 3130831 Förluster 49 34 37 38 37 Summa 457 439 434 436411 500 1 Inkl. förluster Källa: SCB och NUTEK I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen långsammare än BNP. Ökningen bedöms uppgå till 44 TWh. Industrins energianvändning är beroende av den ekonomiska aktiviteten. Inom industrin är det framförallt användningen av el och biobränslen som ökar. Energianvändningen påverkas av andra faktorer än produktionsvolymen, främst teknisk utveckling och strukturella förändringar. I takt med att konjunkturen vänder och energipriserna stiger väntas industrin investera i ny och mer ener- gisnål teknik, vilket leder till ökad effektivisering av industrins ener- gianvändning. De icke energiintensiva branscherna, som t.ex. verkstadsindustri och vissa delbranscher inom kemisk industri, antas expandera snabbare än andra branscher. Transportsektorns energianvändning förväntas öka i prognosen. Det rör sig nästan uteslutande om en ökad användning av oljeprodukter, främst bensin och diesel, men även flygbränsle. Alternativa drivmedel förväntas inte kunna konkurrera vid de givna pris- och skatteantagandena. I sektorn bostäder, service m.m. utgörs energianvändningen av uppvärmning och drift- och hushållsel. Dessa faktorers andel av det framtida energibehovet påverkas av nyproduktionens omfattning, renovering och ombyggnation av bostäder samt lokaler. Användningen av hushållsel och driftel är också beroende av effektivisering av belysning och ventilationssystem samt av den utrustning som för övrigt installeras. Elproduktion och elanvändning Elproduktion och elanvändning under perioden samt prognos för år 2005 redovisas i tabellerna nedan. Tabell. Elproduktion exkl. egenförbrukning år 1970, 1980, 1991,1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh) 1970 1980 1991 1992 1993 2005 Vattenkraft 41 58 62 73 73 64 Kärnkraft - 25 74 61 59 72 Konventionell värmekraft Ind.mottryck - - 3 3 4 4 Kraftvärme 51 101 3 4 4 9 Kondenskraft 132 12 02 12 1222 Gasturbin/Dieselkraft - - 0 000 Netto elproduktion 59 94 143 142141152 Nettoimport av el 4 1 -1 -2 05 1 Inkl. ind. mottryck 2 Inkl. gasturbin/dieselkraft Källa: NUTEK, Kraftsam och Värmeverksföreningen Tabell. Elanvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh) Användarkategori 1970198019911992 19932005 Industri 33 40 51 49 49 58 Transporter 2 2 2 2 2 3 Bostäder, service m.m. 22 43 68687282 Fjärrvärme, m.m. 1 1 11 10106 Distributionsförluster 6 8 91089 Total användning 63 95 141 138140158 varav avkoppl.bara elpannor - - 8 8 7 1 Källa: NUTEK, Kraftsam Elförsörjningen Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft, kärnkraft och biobränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft. Vattenkraften och kärnkraften svarar normalt för över 90 % av elproduktionen. Handeln med elenergi var sammanlagt lägre under år 1993 än under år 1992. Elutbytet med grannländerna uppgick till ca 17 TWh, en minskning med ca 3 TWh, jämfört med år 1992. Större delen av importen utgjordes av norsk vattenkraft. Nettoutbyte för Sverige blev en export på ca 1 TWh. Hittills har handeln med el inom Norden präglats av tillfälliga kraftutbyten mellan kraftföretagen inom ramen för samarbetsorganisationen Nordel och av avtal mellan kraftföretag om leveranser av fast kraft. Sveriges nya handelspartner Tyskland importerade under år 1993 ca 1 TWh fast kraft från Sverige. Den pågående omstruktureringen av elmarknaderna väntas leda till att också andra aktörer deltar i utbytet. Elproduktionen i Sverige uppgick år 1993 till ca 141 TWh varav vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 59 TWh. Elproduktionssystemets utveckling I NUTEK:s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att det finns ett behov av ny kraftproduktion som av NUTEK beräknas uppgå till ca 5 TWh år 2005. NUTEK behandlar inte närmare frågan om hur den ökade efterfrågan skall tillgodoses. Vattenkraft Vattenkraftens totala installerade effekt uppgick vid årsskiftet 1993/94 till ca 16 400 MW. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till 73,2 TWh, vilket är den högsta produktion någonsin. Under ett s.k. normalår produceras ca 63,5 TWh. Under torrår eller våtår kan produktionen minska respektive öka med ca 10 TWh. Under extrema år kan variationen vara större. Det finns enligt NUTEK:s bedömning en ekonomisk utbyggnadspotential av vattenkraft på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen av potentialen inom områden som är skyddade från vattenkraftutbyggnad. Av den återstående poten- tialen för stora kraftverk, ca 6 TWh, är hälften upptagen i den s.k. vatten- kraftplanen. Av planens projekt har ca 1 TWh inte kunnat genomföras av miljöskäl. Regeringen har tillsatt en utredning, Vattendragsutredningen (M:1993) med uppgift att bl.a. pröva om även andra älvar och älvsträckor bör undantas enligt naturresurslagen. Samtidigt omprövas befintliga vattenkraftverk enligt vattenlagen. NUTEK bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005. Kärnkraft Kärnkraftens totala effekt uppgår i dag till ca 10 000 MW. Produktionsförmågan i de svenska kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För kärnkraftsproduktionen bedömer NUTEK att något kärnkraftsaggregat eventuellt kan ha kortare teknisk-ekonomisk livslängd än till år 2005. Å andra sidan kan energiuttaget från de återstående aggregaten ökas genom effektiviseringsåtgärder. Enligt NUTEK:s bedömning kommer kärnkraftens produktionsförmåga inklusive risken för längre driftstopp att ligga omkring 72 TWh år 2005, vilket också är den nuvarande nivån. NUTEK utgår från möjligheten till ökat energiuttag med oförändrad effekt genom bl.a. snabbare bränslebyte, kortare avställning för teknisk revision och längre intervall mellan bränsleomladdningarna. Kraftvärme Den befintliga kapaciteten i de kommunala kraftvärmeverken uppgår till ca 1 700 MW el varav ca hälften baseras på fasta bränslen med en teknisk elproduktionspo- tential på ca 7 - 8 TWh. Den ekonomiska potentialen beräknas vara ca 6 TWh. Tidpunkten vid vilken ny kraftvärme kommer in i elproduktionssystemet beror på flera faktorer, däribland värmeunderlaget, elpriset och elanvändningens nivå. Likaså har beskattningen av kraftvärmen stor betydelse. NUTEK bedömer att elproduktionskapaciteten i kraftvärmen fram till år 2005 skulle kunna öka till drygt 9 TWh. Mottrycksskraft Den befintliga industriella mottryckskraften har en potential på 6,5 à 7 TWh, varav hälften utnyttjades under år 1993. Tekniska och ekonomiska skäl begränsar elproduktionen. Enligt NUTEK väntas en liten utbyggnad fram till år 2005. I energibalansen för år 2005 uppskattas det industriella mottrycket till 4,2 TWh vilket är en ökning med ca 1 TWh jämfört med dagens produktionsnivå. Vindkraft Vindkraften svarade år 1993 för ca 0,05 TWh. För år 2005 har NUTEK antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till 0,2 TWh. Oljekondenskraft Den installerade effekten i oljekondenskraftverk uppgår till ca 3 200 MW. Detta motsvarar knappt 22 TWh i produktionskapacitet. Anläggningarna utnyttjas huvudsakligen som reservkapacitet i elproduktionssystemet. Investeringar har gjorts i de större anläggningarna för att klara av de ställda miljökraven. Till år 2005 antas återstående verk ha miljöanpassats. NUTEK räknar inte med någon utbyggnad av oljekondenskraftverk. I prognosen för år 2005 uppgår kondenskraftproduktionen till 2,4 TWh. Klimatpolitiken och elproduktionssystemet Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar var koldioxidutsläppen från elproduktionen år 1990 1,5 miljoner ton vilket motsvarar ca 5 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt NUTEK:s beräkningar för år 1993 har utsläppen av koldioxid från elproduktionen ökat med ca 1,1 miljoner ton till 2,6 miljoner ton. Ökningen av utsläppen beror, enligt NUTEK, på ökad användning av fossila bränslen, som en följd av den låga kärnkraftsproduktionen detta år. Enligt NU- TEK kommer koldioxidutsläppen från elsektorn år 2005 att uppgå till ca 4,9 miljoner ton vilket innebär en ökning med 3,4 miljoner ton från år 1990. Enligt NUTEK:s prognos kommer det att föreligga behov av ytterligare krafttillskott på ca 5,5 TWh år 2005. Detta ytterligare kraftbehov som krävs för att täcka den av NUTEK beräknade ökade efterfrågan på el har inte beaktats i utsläppsberäkningarna. 2.2.3 De energipolitiska programmen De energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet infördes den 1 juli 1991. I Energirapport 1994 har NUTEK särskilt redovisat vissa verksamheter som får stöd ur Energiteknikfonden.Energiteknikfonden utnyttjas för att stödja utveckling av eller förberedelse till kommersiell introduktion av ny energiteknik. Fonden tillförs för närvarande sammanlagt 189 miljoner kronor per år. Energiteknikfonden Energiteknikfonden inrättades 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). I regeringens proposition betonades behovet av en samordning av de statliga stödinsatserna för utveckling av ny miljövänlig energiteknik. Stöd ur Energiteknikfonden skall ges till projekt, vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. Genom riksdagens energipolitiska beslut år 1991 ändrades reglerna för fonden så att stöd också kan lämnas till programorienterad forskning och kollektivforskning. Därigenom kan fonden komplettera energiforskningsprogrammet i den senare delen av utvecklingsprocessen. Beslutet har fått stor betydelse för användningen av fon- dens medel. Insatserna till sådana utvecklingsprocesser har ökat kraftigt medan stödet till demonstrationsanläggningar har minskat. En minskning av anslagen till energiforskningsprogrammet under de senaste åren har dessutom medfört att finansiering av vissa insatser har överförts till Energiteknikfonden. Kollektivforskningsprogram med en ökad tillämpningsinriktning har på detta sätt fått ökad finansiering. Stöd från fonden kan lämnas som villkorliga bidrag, bidrag, lånegarantier och från år 1991 även som lån. Bidragsandelen från fonden kan högst uppgå till 50 %, vilket innebär att alla projekt finansierade från fonden är samfinansierade med organisationer eller företag. Av det hittills beviljade stödet från fonden har ca 180 miljoner kronor använts till demonstrationsanläggningar, ca 75 miljoner kronor till pilotanläggningar, ca 119 miljoner till forsknings- och utvecklingsprojekt, ca 76 miljoner kronor till projekt av utredningskaraktär samt ca 11 miljoner kronor till metodutvecklingsprojekt. Den totala projektkostnaden för de projekt som erhållit medel ur fonden är ca 1,8 miljarder kronor varav fonden har bidragit med 460 miljoner kronor. I Energirapport 1994 har NUTEK valt att särskilt granska vissa områden som får stöd ur fonden. Dessa områden är trädbränsle och energiodling, förbränning och förgasning, kraftvärme, vindkraft, industriella processer och flottförsök med alternativa drivmedel. Av det hittills beviljade stödet från fonden har ca 57 miljoner kronor använts till området trädbränsle och energiodling, ca 75 miljoner kronor till området vindkraft, ca 152 miljoner kronor till förbränning och förgasning, ca 36 miljoner kronor till området industriella processer samt ca 38 miljoner kronor till området alternativa drivmedel. Enligt NUTEK har fondens medel bidragit till att öka kunskapen på alla de studerade områdena. Ansvaret för att sprida kunskap som genereras i de projekt som finansieras av fonden har dock delvis överlåtits på stödmottagaren. NUTEK konstaterar att en sådan strategi förutsätter mycket aktiva branschföreningar eller partners. Remissinstanserna har inga invändningar mot NUTEK:s redovisning av omställningsprogrammen. Konkurrensverket anser i princip att stöd till forskning medför mindre risker för negativa effekter på konkurrensen, än om stödet riktas till aktörer i senare och mer konkurrensutsatta led. Flera remissinstanser pekar dock på avsaknaden av en analys av resultaten. Elverksföreningen saknar beskriv- ningar av de resultat satsningarna har gett och RRV anser att NUTEK enbart behandlar frågor som rör kunskapsutveckling genom stödet och att inget sägs om konsekvensen av förskjutningen eller om detta är en önskvärd utveckling. Naturvårdsverket och Föreningen Svenska Energirådgivare (FSE) har uppmärksammat resultatspridningen från energiteknikfonden i sina yttranden. Kun- skapsspridningen från de projekt som finansieras måste förbättras anser Naturvårdsverket. FSE anser att det är mycket väsentligt att metodiken för t.ex. drift, skötsel och underhåll utvecklas. Kraftverksföreningen framhåller att om vindkraften skall kunna ge ett mera påtagligt bidrag till landets elförsörjning krävs en utbyggnad av stora aggregat och det är därför angeläget att vindrika områden lämpade för vindkraft markeras, som riksintressen för energiproduktion. Vägverket anser att insatser för att minska användningen av fossila bränslen inom transportsektorn bör ges hög prioritet och att stödet till både energieffektivisering och utveckling av alternativa drivmedel bör öka. Verket föreslår därför att en del av resurserna under år 1995 avsätts för ett projekt för teknikupphandling av bränslesnåla tjänstebilar. Väg- och transport- forskningsinstitutet anser att biomassa bör användas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, varvid användning för fordonsdrift bör ställas mot alternativa utnyttjandemöjligheter i samhället. Svenska Gasföreningen anser att ytterligare medel bör avsättas för utveckling av kostnadsreducerande åtgärder vad gäller gasfordon. 2.3 Programmet för effektivare energianvändning I samband med 1991 års energipolitiska beslut inrättades av regeringen ett energianvändningsråd för effektivare energianvändning. Rådets uppgift är att svara för samordningen av sektormyndigheternas verksamhet för energieffek- tivisering. I Energianvändningsrådet ingår företrädare för NUTEK, Konsumentver- ket, Naturvårdsverket, Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Berörda sektorsmyndigheter har ansvar för de statliga energieffektiviseringsinsatserna inom sina områden. Härigenom kan åtgärder för att främja en god energihushållning integreras med andra åtgärder inom myndigheternas ansvarsområden. NUTEK har samordningsansvaret för sektormyndigheternas verksamhet för energieffektivisering. Energianvändningsrådet har inkommit med rapporten Programmet för effektivare energianvändning (NUTEK B 1994:8) med bilagor. I rapporten konstateras att den specifika elförbrukningen inom vissa energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd av insatser från programmet för effektivare energianvändning. Ny energieffektiv teknik har upphandlats, spridits och kommersialiserats inom viktiga användningsområden. De utvärderingar som har gjorts visar att programmet fungerar väl. En bidragande orsak till programmets positiva resultat har enligt rapporten varit det goda samarbetet mellan deltagande myndigheter. Rapporten har remissbehandlats. Några remissinstanser uttalar sig om de framtida resultaten av ener- gieffektiviseringen. Riksrevisionsverket (RRV) efterlyser en samlad översikt över vad de hittillsvarande insatserna har åstadkommit i form av eleffektivise- ring. BFR betonar att en större besparingspotential anges i Energi- användningrådets rapport än vad som prognostiseras i Energirapport 1994. Svenska Elverksföreningen önskar förutom redogörelsen av den energi- och effektbesparing som har uppnåtts i vissa projekt också få information om vad besparingen har gett för samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenser. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 94/1063). 2.4 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag Programmet syftar till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa och är en central del av den energirelaterade klimatpolitiken. I den av riksdagen år 1993 fastställda klimatstrategin framhölls att industriländerna har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för utsläppsreduktioner bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Kostnaderna i länder som redan genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila bränslen uppvisar jäm- förelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare minska koldioxidutsläppen samtidigt som marginalkostnaderna ofta är låga i länder med ineffektiv energianvändning eller stor andel fossilbränsle i sitt energisystem. Krav på länderna bör utformas så att åtgärder kan vidtas i samarbete som möjliggör kostnadseffektiva lösningar. I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992 undertecknades en ramkonvention om klimatförändringar. Sverige har ratificerat konventionen. Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens parter. I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom ramen för klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla frågor om åtaganden efter år 2000 och kriterier för s.k. joint implementation (gemensamt genomförande). NUTEK har i sin årsredovisning 1994/95 redovisat att mer än 30 energiprojekt i främst Baltikum inletts. Till dominerande del utgörs dessa projekt av konvertering från oljeeldade till biobränsleeldade anläggningar. Intresset för deltagande från främst de baltiska staterna har varit stort. 2.5 Bioenergiforskning Bioenergi är den förnybara energikälla som har den ojämförligt största potentialen till en ökad produktion av värme och el i det svenska energi- systemet. För att denna potential skall kunna utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt är det angeläget att på olika sätt främja en utveckling som sänker kostnaderna för framtagning av biobränslen och för effektiv och miljövänlig omvandling av biobränslen till värme och el. Det statliga stödet till forskning och utveckling innefattar tillförsel av biobränslen producerade på åkermark och skogsmark. Omvandlingen stöds genom forskning och utveckling av ny och bättre teknik inom olika storleksområden, från vedpannor och vedkaminer för villabruk till kraftvärmeverk som skall försörja större städer med värme och el. Vidare stöds forskning om ny teknik för produktion av etanol från cellulosarika råva- ror. Sverige är världsledande inom dessa områden. Svenska forskare deltar i stor utsträckning i forskningsprojekt som finansieras inom EU:s forskningsprogram. Det internationella intresset för denna forskning ökar som ett resultat av bl.a. strävandena mot en hållbar utveckling och en anpassad livsmedelsproduktion i industriländerna. 2.6 Regeringens överväganden 2.6.1 De energipolitiska programmen Regeringens bedömning: De energipolitiska programmen bör i stort sett fortsätta i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut. Flertalet program avslutas den 30 juni 1996. Skälen för regeringens bedömning Allmänna överväganden De energipolitiska programmen har nu pågått under tre och ett halvt år av den programperiod på fem år som inleddes år 1991. När det gäller programmet för effektivare energianvändning, som har förlängts t.o.m. budgetåret 1997/98, återstår halva programperioden medan utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av alternativa drivmedel avslutas redan den 1 juli 1995. NUTEK:s Energirapport 1994 visar att intresset är stort för stödsystemen för främjande av energiteknisk utveckling och introduktion av ny energiteknik. De medelsramar som år 1991 avsattes för investeringstödet för biobränslebaserad kraftvärme och småskalig solvärme är redan helt intecknade. Energikommissionen granskar nu bl.a. de energipolitiska programmen. Syftet med granskningen är att analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Därför finns ingen anledning att nu genomföra några större förändringar av de energipolitiska programmen. Programmet för effektivare energianvändning En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är förutsättningar för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna nås. Riksdagsbesluten år 1991 om riktlinjerna för energipolitiken samt år 1993 om åtgärder mot klimatpåverkan är viktiga utgångspunkter för de statliga energieffektiviseringsinsatserna. Energihushållnings-programmet omfattar en total medelsram på 911 miljoner kronor och syftar till att öka kunskapen om och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt motiverade energieffektivi- seringsåtgärder. Teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer är det dominerande inslaget i programmet. Sammanlagt har 750 miljoner kronor avsatts för detta stöd under en sjuårsperiod. NUTEK har lämnat stöd till upphandlingar inom ett antal produktområden, t.ex. vitvaror, belysning, fönster, datorskärmar och elbilar. Programmet för effektivare energianvändning skall enligt riksdagens beslut löpa t.o.m. juni 1998. Programmet bör fortsätta med nuvarande omfattning och inriktning. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen För stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen avsattes i 1991 års energipolitiska beslut 1 000 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK och kan lämnas under en sexårsperiod fr.o.m. den 1 juli 1991. Medlen anvisas med 200 miljoner kronor per år under fem år. I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter är rimligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till, men oberoende av till vad energin används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaden för den elintensiva industrin. Det betonades att i avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp måste andra styrmedel än koldioxid- skatten utnyttjas för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund förordades ett stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Den totala ramen på 1 000 miljoner kronor är redan nu tagen i anspråk eller intecknad genom beslut av NUTEK. Någon ändrad disposition är sålunda inte aktuell. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Stödet till investeringar i vindkraftverk För stödet till vindkraft avsattes i 1991 års energipolitiska beslut 250 miljoner kronor. Medlen utbetalas från anslaget Insatser för ny energiteknik. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25 % till högst 35 % av investe- ringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). I maj 1994 beslutade riksdagen om ändrade riktlinjer för vindkraftprogrammet. De nya riktlinjerna innebär att medel till viss del skall användas för investeringstöd till vindkraft, teknikutveckling och forskning avseende vindkraft. Vidare bör teknikupphandling kunna utnyttjas inom vissa gränser inom ramen för investeringsbidraget. I de fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50 % av investeringskostnaden. Medel från investeringsprogrammet får numera även disponeras för tekniska utvärderingar av de anläggningar som har erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivningsverksamhet. Programmet skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den 1 juli 1996. Det finns ingen anledning att genomföra några förändringar i programmet under det sista året. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Stödet till investeringar i solvärmeanläggningar För stödet till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljoner kronor i 1991 års energipolitiska beslut varav 25 miljoner kronor till anläggningar i bostäder utbetalas från anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden. Riksdagen har vid några tillfällen tillfört ytterligare medel för solvärme i bostäder. Sammantaget uppgår ramen för Boverket till 42,5 miljoner kronor under femårsperioden. Samtliga medel är redan intecknade. Beviljade bidrag omfattar installation av drygt 32 000 m2 solfångare. Det motsvarar en årlig värmeproduktion på omkring 0,01 TWh. Intresset för stöd till storskalig solvärmeteknik har varit litet. De medel som tidigare anvisades fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik. Boverket föreslår i sin anslagsframställan att 30 miljoner kronor skall anvisas för stöd till solvärme i bostäder för det förlängda budgetåret 1995/96. Detta är en ökning med 18 miljoner kronor jämfört med föregående år. Programmet skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den 1 juli 1996. Det finns därför ingen anledning att genomföra några förändringar i programmet under det sista året. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Bidrag till Energiteknikfonden Stöd lämnas ur Energiteknikfonden för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik . Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter. Därutöver har fonden, enligt 1991 års energipolitiska beslut, årligen tillförts 110 miljoner kronor under fem år dvs. till utgången av den 30 juni 1996. I NUTEK:s prognos för år 2005 väntas transportsektorn öka sin andel av energianvändningen. Med hänsyn till att det nästan uteslutande rör sig om fossila bränslen kommer transportsektorn enligt prognosen att svara för en stor del av oljeberoendet och miljöbelastningen från energianvändningen. Mot denna bakgrund finansieras tre program som avser energirelaterad fordons- och drivme- delsutveckling m.m. Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse pågår ett program för utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralkoholer. I enlighet med beslutet har sammanlagt 120 miljoner kronor anslagits under en fyraårsperiod. Det klimatpolitiska beslutet år 1993 innefattade inom energiom- rådet ett treårigt program för en fortsatt utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon. Riksdagen har hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor för de två budgetåren 1993/94 - 1994/95. Klimatbeslutet år 1993 innefattade dessutom ett treårigt program för etanolproduktion ur skogsråvara. Riksdagen har hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor till programmet under anslaget E 10. Bioenergiforskning för de två budgetåren 1993/94 - 1994/95. Även för budgetåret 1995/96 avses 15 miljoner kronor på anslaget E 10. Bioe- nergiforskning komma att disponeras för finansiering av det tredje och avslutande året av etanolutvecklingsprogrammet. Med hänsyn till den ansträngda budgetsituationen kommer Energiteknikfonden inte att tillföras några medel utöver dem som omfattas av 1991 års energipoli- tiska beslut och de medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av kol- dioxidskatten på oljeprodukter. Av statsfinansiella skäl kommer därför programmen att behöva krympas något samtidigt som vissa omprioriteringar kommer att vidtas. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i årets kompletteringsproposition. Utöver de justeringar som föranleds av den ansträngda budgetsituationen, finns det för närvarande inte anledning att göra några förändringar vad gäller den allmänna inriktningen av verksamheten inom ramen för Energiteknikfonden. Frågan om den fortsatta verksamheten får övervägas i samband med ställningstagandena till Energikommissionens förslag. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 8. Bidrag till Energiteknikfonden. 2.6.2 Ny teknik för elproduktion med biobränsle, m.m. Som en följd av 1991 års energipolitiska beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1992/93 för en femårsperiod sammanlagt 625 miljoner kronor för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle. Medlen fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen. Regeringen beslutade den 2 december 1993 bemyndigade Programstyrelsen att disponera medlen också för demonstrationsan- läggningar för produktion av etanol ur cellulosarika råvaror. Projekt med stöd av anslaget beräknas starta i större omfattning under senare delen av femårspe- rioden. Det finns därför inga skäl att föreslå några ändrade riktlinjer för programmet. 2.6.3 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa förenergieffek- tivisering och förnybara energislag Regeringens bedömning: Insatserna under nästa budgetår kan finansieras genom befintliga medel. Programmet bör främst inriktas mot energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Kraven på uppföljning och utvärdering kommer att ses över. Riksdagen anvisade 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoU11, rskr. 1992/93:138) för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Våren 1993 beslutade riksdagen (prop. 1992/93:179, bil.4, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) om ett program med syfte att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. För budgetåret 1993/94 anvisades 95 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95 87,5 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK. Återstående medel uppgick till 88,6 miljoner kronor inför budgetåret 1994/95. Av dessa var 33,4 miljoner uppbundna medel. Således fanns vid budgetårsskiftet 55,2 miljoner kronor disponibelt utöver det belopp på 87,5 miljoner kronor som anslagits för budgetåret 1994/95. Programmet kan ses som en möjlighet för Sverige att inom ramen för klimatkonventionen genomföra åtgärder i andra länder för att begränsa utsläppen av koldioxid. Genom programmet får Sverige praktiska erfarenheter av gemensamt genomförande, vilket är av värde i det kommande förhandlingsarbetet inom klimatkonventionen. Möjligheten till gemensamt genomförande är viktig för att kraven på kostnadseffektivitet i klimatåtgärderna skall kunna tillgodoses. In- ternationell samverkan för att uppnå kostnadseffektivitet är av stor betydelse för Sverige, eftersom de svenska utsläppen av koldioxid i stort sett har halverats under de senaste 25 åren och marginalkostnaderna för ytterligare utsläppsminskningar i Sverige är höga. Som en jämförelse kan nämnas att utsläppen av koldioxid från energisektorn per capita i Östeuropa år 1991 var mer än dubbelt så stora som de i Sverige. Insatserna skall enligt riksdagens uttalande pågå en längre tid. Det rådande statsfinansiella läget gör nu emellertid att programmet enligt regeringens bedömning inte bör tillföras ytterligare medel. Regeringen anser dock att det är möjligt att på basis av återstående medel driva programmet vidare under budgetåret 1995/96. Stödet ges till största del i form av lån som skall återbetalas och lönsamheten i projektverksamheten är god. Därför bedöms att medel kommer att återföras anslaget med början under senare delen av budgetperioden. Regeringen kan konstatera att verksamheten hittills främst in- riktats mot konvertering av oljeeldade anläggningar till biobränsleeldade anläggningar. Det är angeläget att programmet initierar aktiviteter av olika slag för att minska koldioxidutsläppen. NUTEK bör därför sträva efter att öka andelen energieffektiviseringsprojekt. Regeringen anser att en god kunskapsuppbyggnad när det gäller möjligheter till t.ex. gemensamt genomförande skall kunna erhållas trots att åtgärderna minskar i omfattning. För att säkerställa att så blir fallet avser regeringen att anpassa NUTEK:s verksamhet så att erfarenheterna från programmet skall kunna användas som underlag vid bl.a. de internationella förhandlingarna inom ramen för klimatkonventionen. Detta innebär också att kraven på rapportering och upp- följning ökar. Kommittén för analys av utvecklingssamarbete har nyligen lämnat en utvärdering till regeringen av hela det svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa, bl.a. den klimatrelaterade programverksamheten vid NUTEK (Ds 1994:134). Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till Central- och Östeuropa. Kommittén för internationellt miljösamarbete har i höst lämnat sitt slutbetänkande till regeringen om gemensamt genomförande (SOU 1994:140). I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom ramen för klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla frågor om åtaganden efter år 2000 och kriterier för gemensamt genomförande. Frågan om den framtida energipolitiken utreds av Energikommissionen. De svenska åtagandena enligt klimatkonventionen är en viktig faktor i komissionens överväganden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när det gäller inriktningen av de energirelaterade klimatpolitiska insatser i Baltikum och Östeuropa. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 11. Åtgärder för energi- effektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. 3 Affärsverket svenska kraftnät 3.1 Verksamheten Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inklusive de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Enligt instruktionen för Svenska kraftnät (1991:2013) har verket bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät skall därvid bl.a. främja konkurrens inom elöverfö- ringsområdet, främja forskning och inom sitt verksamhetsområde svara för den operativa beredskapsplaneringen under kris- eller krigsförhållanden. Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att det bidrar till att öka konkurrensen på elmarknaden. Våren 1992 beslutade riksdagen om ytterligare riktlinjer för verksamheten (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322). Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för driften av storkraftnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät kommer från den 1 januari 1995 att vara s.k. systemansvarig myndighet enligt lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s.1), innehållande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). För den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät har hittills tillämpats samma principer som tidigare gällde för Statens vattenfallsverk. Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och med upplåning genom Riksgäldskontoret. Investeringarna belastar således inte statsbudgeten. Regeringen avser att delvis förändra den ekonomiska styrningen av verket, som närmare beskrivs under avsnitt 3.2. Staten är genom Svenska kraftnät delägare med 25 % av aktierna i Swedish Transmission Research Institute AB (STRI AB) som är ett forskningsbolag för starkström där övriga delägare är ABB med 50 % och Vattenfall AB med 25 % av aktierna. Vidare förvaltar Svenska kraftnät för staten 25 % av aktierna i ett branschforskningsorgan, Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag (Elforsk AB), som har till uppgift att samordna och effektivisera branschens forsknings- och utvecklingsinsatser. Övriga delägare i Elforsk AB är Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall AB. Svenska kraftnät är nätansvarig enhet enligt det s.k. Eltransiterings- direktivet (EG-direktiv nr 90/547/EEC) som avser att underlätta gräns- överskridande elhandel inom EU och med omgivande länder. 3.2 Sänkt avkastningskrav för Svenska kraftnät, m.m. Regeringen fastställde år 1988 ett nytt avkastningskrav för Statens vattenfallsverk, definierat som 12 % på justerat eget kapital, i samband med en omfattande översyn av principerna för verkets finansiella styrning (prop. 1987/88:87, bet. 1987/88:NU41, rskr. 1987/88:376). Syftet med den nya finansiella styrningen var att så långt möjligt ge Vattenfall samma ekonomiska förutsättningar som motsvarande verksamhet inom andra kraftföretag. Det avkast- ningskrav som fastställdes med detta syfte beräknades på den affärsrisk som fanns inom hela Vattenfallskoncernens verksamhet, dvs. till allra största delen kraftproduktion, men tillämpades på alla verksamhetsdelar.När den del av verksamheten som avsåg överföring på storkraftnätet den 1 januari 1992 avskiljdes och lades i det nybildade Svenska kraftnät fastställdes inledningsvis samma avkastningskrav för Svenska kraftnät som tidigare hade gällt för Vat- tenfallsverket. Avkastningskravet har sedan dess behållits oförändrat. Det nuvarande avkastningskravet kan dock anses vara för högt i förhållande till den relativt låga affärsrisken i Svenska kraftnäts verksamhet, som i allt väsentligt avser överföring av el på storkraftnätet. Den låga affärsrisken beror på att Svenska kraftnäts verksamhet utgör ett naturligt monopol. Ett omotiverat högt avkastningskrav på Svenska kraftnät får en kostnadshöjande effekt på all överföring av kraft över storkraftnätet som dels slår igenom som ökade kostnader för samtliga elförbrukare inom industri och annan verksamhet, dels kan få sprid- ningseffekter i kostnadsnivåerna för underliggande nät. Avkastningskravet på Svenska kraftnät bör därför sänkas. Regeringens bedömning är att det nuvarande avkastningskravet 12 % bör kunna sänkas till 9 %, att gälla från den 1 januari 1995. Det ankommer på regeringen att fatta beslut om en sådan sänkning av avkastningskravet. Svenska kraftnät ges därmed möjlighet att sänka sina avgifter med ca 100 - 150 miljoner kronor per år, vilket fullt ut skall slå igenom i sänkningar av tarifferna. Att en ändring av Svenska kraftnäts avkastningskrav inte tidigare har genomförts beror främst på att överläggningar om stamnätsavtalets tillämpbarhet har förts mellan staten och övriga parter i avtalet sedan våren 1992, och först nu avslutats. Denna fråga redovisas närmare under avsnitt 3.3. I sin treårsplan för åren 1995 - 1997 beräknar Svenska kraftnät att utdelningen till statsverket, med nuvarande beräkningsprinciper, blir 285 miljoner kronor år 1995. Åren 1996 och 1997 beräknas utdelningen till 296 respektive 316 miljoner kronor. Regeringen kommer av statsfinansiella skäl att från år 1995 höja utdelningskravet med 50 miljoner kronor per år. Svenska kraftnät bedöms kunna behålla en tillfredställande soliditet även med det högre utdelningskravet och det nyss redovisade sänkta avkastningskravet. 3.3 Stamnätsavtalet Den del av storkraftnätet som ligger söder om Skellefteälven kallas stamnätet. Verksamheten på stamnätet reglerades genom det s.k. stamnätsavtalet som träffades år 1979 mellan staten genom Statens vattenfallsverk och elva kraft- företag som utnyttjade stamnätet, de s.k. Gamla transitörerna. Avtalet avser åren 1981 - 2004. När Vattenfallsverket bolagiserades och Affärsverket svenska kraftnät inrättades den 1 januari 1992 träffade staten och Gamla transitörerna ett nytt avtal - kraftnätsavtalet - som under åren 1992 och 1993 ersatte stamnätsavtalet. Senare träffades ett nytt kraftnätsavtal avseende året 1994. Regleringen enligt stamnätsavtalet är svår att förena med den reformering av elmarknaden som behandlats i avsnitt 1 Energipolitiken. Sedan våren 1992 har, för att lösa denna fråga, överläggningar om stamnätsavtalets tillämpbarhet förts mellan staten och de Gamla transitörerna. Bl.a. har de ekonomiska effekterna för parterna av att frångå stamnätsavtalets bestämmelser utretts. Någon enighet mellan parterna om förutsättningarna för avtalets frångående eller upphörande har dock hittills inte kunnat nås. De rättsliga förutsättningarna för stamnätsavtalets tillämpbarhet ändrades när den nuvarande konkurrenslagen (1993:20) trädde i kraft den 1 juli 1993. Konkurrensverket har i november 1993 avslagit en ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen avseende stamnätsavtalet, med hänvisning till att avtalet inte är förenligt med konkurrenslagens bestämmelser. Sedan beslutet överklagats har Stockholms tingsrätt den 12 oktober 1994 fastställt Konkurrensverkets beslut. Tingsrättens beslut har överklagats hos Marknadsdomstolen. Sedan Svenska kraftnät bildades har den tidigare tillämpningen av stamnätsavtalet tillfälligt ersatts av andra avtal, de s.k. kraftnätsavtalen. Avtalen innebär vissa justeringar av de villkor som anges i stamnätsavtalet. Justeringarna har varit nödvändiga med hänsyn till bl.a. de formella förändringar som inträffade när Statens vattenfallsverk upphörde. Mot bakgrund av de ställningstaganden som har gjorts av Konkurrensverket och Stockholms Tingsrätt måste, även om tingsrättens beslut numera har överklagats till Marknadsdomstolen, stamnätsavtalets förenlighet med nuvarande konkurrenslagstiftning anses tveksam. Svenska kraftnät kan inte tillämpa ett regelsystem som till någon del strider mot gällande konkurrenslag. Svenska kraftnät avser att från den 1 januari 1995 tillämpa ett nytt tariffsystem med villkor som är enhetliga för hela storkraftnätet och som har utarbetats i samråd med branschen. I detta sammanhang har regeringens under avsnittet 3.2 redovisade avsikt att nu ändra avkastningskravet för Svenska kraftnät betydelse. Genom stamnätsavtalet tillförsäkrades de Gamla transitörerna som kollektiv en viss nivå för överföringskostnaderna på stamnätet, som är lägre än den nivå Svenska kraftnät kan erbjuda med statens nuvarande avkastningskrav på verket. Med den sänkning av avkastningskravet som regeringen nu kommer att genomföra bedöms Svenska kraftnät kunna sänka tarifferna till i huvudsak den nivå som skulle ha varit fallet med fortsatt tillämpning av stamnätsavtalet. Därigenom kan de Gamla transitörerna inte anses lida någon ekonomisk skada av att Svenska kraftnät från årsskiftet tillämpar ett annat regelsystem än det som anges i stamnätsavtalet. Den ordning som här har redovisats och som kommer att gälla från årsskiftet innebär att överföringsvillkoren på storkraftnätet blir förenliga med konkurrenslagens krav och att de ekonomiska villkoren för kraftföretagen blir jämförliga med de villkor som de kan anses tidigare ha tillförsäkrat sig gentemot staten genom stamnätsavtalet. 3.4 Investeringar under perioden 1995 - 1997 3.4.1 Svenska kraftnät Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1995 - 1997. Verketsinvesteringar under perioden avser storkraftnätet och viss telekommunikation. Investeringarna i storkraftnätet avser dels åtgärder för att bibehålla en hög driftsäkerhet i befintliga ledningar, dels åtgärder för att öka kapaciteten i systemet. Inga nya större projekt skall enligt planerna inledas under treårsperioden. Investeringarna i telekommunikation avser dels det telekommunikationsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet, kontrollsystemverksamheten, dels fortsatt installation av s.k. optokablar i storkraftnätet. Optokablarnas telekapacitet säljs främst till tredje part. För år 1995 planeras investeringar för sammanlagt 400 miljoner kronor. För perioden 1995 - 1997 planeras investeringar för sammanlagt 1 200 miljoner kronor. Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan samt behov av riksgäldslån för investeringar sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1994 - 1997. 1994 1995 1996 1997 ___________________________________________________________ Investeringar, totalt 4131) 400 400 400 Egen finansiering 413 400 400 400 Upplåningsbehov 0 0 0 0 ___________________________________________________________ 1) Utfallsprognos Samtliga investeringar 1995 - 1997 täcks således genom egen finansiering. Därutöver täcks genom egen finansiering även amorteringar enligt plan av tidigare riksgäldslån, 500 miljoner kr år 1995, vilket innebär att räntekost- naderna minskar under perioden. Investeringsplanen för 1995 - 1997 ligger på en lägre nivå än enligt tidigare planering. Detta beror bl.a. på att det visat sig lämpligt att skjuta vissa projekt framåt i tiden, att kostnaderna för projekten blivit lägre än vad som tidigare ansågs möjligt och på att förnyelseåtgärderna numera genomförs med metoder som minskar investeringarnas omfattning. 3.4.2 Regeringens överväganden Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1995 - 1997 bygger på verkets interna långsiktiga investeringsplanering för storkraftnätet inklusive utlandsförbindelserna. Investeringarna avser främst en förnyelse av ett väl utvecklat system där överföringsbehoven ökar endast långsamt. En fortlöpande strukturförändring genomförs för att anpassa systemet till dagens krav och förutsättningar. De i investeringsplanen upptagna beloppen har i enlighet med Svenska kraftnäts rullande treårsplanering beräknats kalenderårsvis. Omperiodiserade till det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96 blir de planerade investeringarna sammanlagt ca 600 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 400 miljoner kronor för perioden 1 juli 1995 - 30 juni 1996. Det bedöms inte finnas något behov av nyupplåning i Riksgäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1995/96. Svenska kraftnät bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av 100 miljoner kronor. Svenska kraftnäts investeringar och upplåningsbehov bedöms inte komma att påverkas av de förändringar som regeringen avser att genomföra när det gäller den finansiella styrningen av verket, som redovisats under avsnitt 3.2. Däremot påverkas amorteringstakten för befintliga lån. För budgetåret 1995/96 bör ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier vara samma som den nuvarande ramen, 175 miljoner kronor. Likaså bör ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor om förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde vara oförändrad, 135 miljoner kronor. Regeringen anser att den nu redovisade investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för treårsperioden 1995 - 1997 bör godkännas som en ram för verksamheten. Svenska kraftnät har numera rätt att självt besluta om förvärv och avyttring av aktier om högst 10 miljoner kronor. Svenska kraftnät bör ges rätt att inom denna ram om 10 miljoner kronor även bilda bolag. 4 Försörjningsberedskap på energiområdet Regeringens bedömning: Ambitionen att samhällets energibehov med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och i krig bör vara oförändrad. Insatser för att minska känsligheten för störningar inom elsystemet bör prioriteras. Försörjningsberedskapen på energiområdet ingår i NUTEK:s verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning. Den utgör samtidigt en del av totalförsvaret. Enligt beredskapsförordningen (1993:242) är energiförsörjningen en särskild funktion inom totalförsvarets civila del. Funktionsansvarig myndighet är NUTEK. I funk- tionsansvaret ingår bl.a. att samordna beredskapsförberedelser, genomföra krigsplanläggning och regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom funktionen. NUTEK är också tillsynsmyndighet för beredskapslagringen av olja och kol. Uppgiften att förvalta och efter hand avveckla de civila statliga beredskapslagren av olja ligger däremot sedan den 1 juli 1994 hos en särskild myndighet, Statens oljelager. Försörjningsberedskapen på energiområdet tar sikte på att samhällets energibehov med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och i krig. NUTEK har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat de resultat inom verksamhetsom- rådet Energiförsörjning och energianvändning som hänför sig till energiberedskapen. Bl.a. har en analys och värdering av åtgärder för att möta en energikris genomförts. Arbetet har omfattat styr- och prioriteringsfrågor, konsumtionsbegränsningar m.m. En modell för hantering av informationsflödet och för redovisning av beredskapsläget i fred, under kriser och i krig har utarbetats. Vidare har NUTEK kartlagt åtgärder som behöver vidtas för att möta ett s.k. strategiskt överfall. NUTEK:s be- dömning är att de uppsatta målen för året har nåtts och att handlingsberedskapen har förbättrats. NUTEK har under år 1994 enligt uppdrag av regeringen lämnat särskilda redovisningar för dels pågående arbete med utformningen av ransoneringssystem och andra konsumtionsbegränsande åtgärder, dels beredskapsläget under budgetåret 1993/94. I programplan för det civila försvaret 1995/96 - 1999/00 har Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) redovisat sina bedömningar av förmågan hos det civila försvaret att under kriser och krig upp- rätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna. I fråga om försörjningen med bränslen bedöms förmågan som godtagbar. I fråga om elförsörjningen pekar emellertid ÖCB på den stora känsligheten för störningar i krigsfall, särskilt hos överföringssystemen. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse över NUTEK inte särskilt kommenterat den här aktuella delen av NUTEK:s verksamhet. Regeringen anser att ambitionen för försörjningsberedskapen på energiområdet bör vara oförändrad under nästa budgetår. I Försvars- departementets bilaga till budgetpropositionen redovisas de övergripande mål för funktioner inom det civila försvaret som regeringen senare i regleringsbreven avser att besluta om. Frågan om funktionsmål väntas komma att underställas riksdagen i samband med nästa totalförsvarsbeslut, som avses bli tidigarelagt till år 1996. Regeringen konstaterar att varken ÖCB eller RRV har framfört några invändningar mot NUTEK:s arbete såvitt gäller energiberedskapen. I likhet med ÖCB anser regeringen att känsligheten för störningar i elsystemet utgör det största problemet inom detta område. Insatser som gäller elförsörjningen bör därför liksom hittills prioriteras. 5 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995 - 1997 (avsnitt 3.4), 2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4), 3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4), 4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 3.4), 5. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000 kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4). E 1. Handlingsberedskap 1993/941 Utgift 6 271 696 Reservation 27 794 095 1994/951 Anslag 9 154 000 1995/96 Förslag 41 466 000 varav 27 588 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Reservationsanslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder Anslaget disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och vidareutveckla handlingsberedska- pen för att möta störningar i energiförsörjningen i kriser och krig. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. I programplanen för 1995/96 - 1999/00 harÖCB pekat på brister i ABC-skyddet inom funktionen Energiförsörjning. Därför har ÖCB föreslagit att 5 miljoner kronor per år i planeringsramen tilldelas detta anslag för skydd mot ABC-stridsmedel. Vidare har ÖCB räknat med att anslaget skall användas också för att finansiera NUTEK:s bidrag till kostnaderna för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga, som sedan budgetåret 1992/93 har belastat anslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft med 14 miljoner kronor om året. Med dessa förutsättningar beräknas i programplanen ett belopp på 28,4 miljoner kronor för tolvmånadersperioden juli 1995 - juni 1996. Regeringens överväganden Med utgångspunkt i ÖCB:s programplan och det besparingskrav som gäller för anslagen inom pla- neringsramen föreslår regeringen ett anslag på ca 41,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader). Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1994/95 till ca 27,8 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor utgör återstoden av en anslagspost som sedan budgetåret 1986/87 har stått till regeringens disposition. Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer NUTEK alltjämt att ha tillräckliga resurser för att pågående och planerad verksamhet skall kunna genomföras med den inriktning som beslutades i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut. Anslagets nuvarande benämning Beredskapslagring och industriella åtgärder är missvisande. Under de senaste åren har anslaget använts främst för systemstudier, förberedelser för konsumtionsbe- gränsningar, utbildning och övningar, allt i syfte att skapa handlingsberedskap för kriser och krig. Anslaget bör därför fr.o.m. nästa budgetår benämnas Handlingsberedskap. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget Handlingsberedskap. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 41 466 000 kr. E 2. Åtgärder inom elförsörjningen 1993/941 Utgift 24 243 695Reservation147 706 342 1994/951 Anslag 58 258 000 1995/96 Förslag 66 372 000 varav 43 893 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Reservationsanslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft Anslaget disponeras för beredskapsåtgärder på elområdet. Till största del används anslaget för bidrag till investeringar med syfte att minska känsligheten för störningar i produktions-, överförings- och distributionssystemen. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Såvitt gäller bidragsverksamheten har branschorganet Svensk Elberedskap AB gentemot NUTEK åtagit sig att svara för den planering som behövs för att bidragsmedlen skall kunna användas än- damålsenligt. En strävan är att beredskapshöjande åtgärder skall genomföras samtidigt med andra investeringar i energiföretagens anläggningar, varigenom dessa också får en högre fredstida drifts- säkerhet och skyddsnivå än vad som annars hade varit möjligt. Svensk Elberedskap har i september 1994 redovisat en uppföljning av de projekt som genomförts med statliga bidrag sedan stödet infördes år 1987. Under perioden har den totala kostnaden för åtgärderna uppgått till ca 210 miljoner kronor. Statens andel har i genomsnitt uppgått till 60 %. En allmän slutsats är att finansieringsmodellen är gynnsam både för samhället och för företagen. Samtliga åtgärder som genomförts med bidrag har varit väl utförda och av god teknisk kvalitet. Åtgärderna har i stor utsträckning varit inriktade på att möjliggöra regional eller lokal produktion, s.k. ö-drift, vid störningar i storkraftnätet. Det har dock varit svårt att verifiera funktionen av sådana åtgärder ge- nom realistiska prov. Vidare konstateras att den ekonomiska redovisningen från företagen är brist- fällig. Bidragsverksamheten kommenteras inte särskilt i NUTEK:s årsredovisning eller RRV:s revisions- rapport. I ÖCB:s programplan beräknas för tolvmånadersperioden juli 1995 - juni 1996 ett belopp på 44 miljoner kronor, varvid förutsätts att medel till utbildning av vapenfria tjänstepliktiga belastar anslaget E 1. Handlingsberedskap. Regeringens överväganden Den pågående översynen av elberedskapen omfattar också frågor om ansvaret för åtgärder i syfte att minska elsystemets känslighet för störningar i krig, liksom finansieringen av sådana åtgärder. Regeringen bedömer dock att den bidragsverksamhet som finansieras från detta anslag bör fortgå i nuvarande former under budgetåret 1995/96. Därvid förutsätter regeringen att den ekonomiska redovisningen av verksamheten förbättras. Regeringen avser att upp- dra åt NUTEK att vidta åtgärder med detta syfte. Med utgångspunkt i ÖCB:s programplan och besparingskravet för anslag inom planeringsramen föreslår regeringen ett anslag på ca 66,4 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader). Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1994/95 till ca 147,7 miljoner kronor. Såvitt kan bedömas har den relativt låga förbrukningen av bidragsmedel under de senaste budgetåren berott främst på att investeringarna inom kraftindustrin har legat på en låg nivå. Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer det även fortsättningsvis att finnas tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av bidrag för angelägna projekt i enlighet med den inriktning som beslutades i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut. Anslagets nuvarande benämning Åtgärder inom delfunktionen Elkraft bör för nästa budgetår ändras till Åtgärder inom elförsörjningen. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder inom elförsörjningen för budgetåret 1995/96 anvisar ettreservationsanslag på 66 372 000 kr. E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 1994/951 Anslag 73 500 000 1995/96 Förslag 110 900 000 varav 73 483 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Ramanslaget Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader Myndigheten Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer (prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311). Uppgiften övertogs från NUTEK. Det övergripande målet för myndigheten är att de statliga civila beredskapslagren skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. Avvecklingen skall genomföras så att det för staten bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsäljningen av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av verksamheten skall i sin helhet ha genomförts den 31 december 1999. Myndigheten disponerar vissa inkomster från försäljning av lagringstjänster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter avdrag för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2625 Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till 470 miljoner kronor netto under nästa budgetår (inne- varande budgetår 670 miljoner kronor). Av NUTEK:s årsredovisning framgår att det bokförda värdet av oljelagren per den 30 juni 1994 var ca 2 051 miljoner kronor. Därtill kommer ca 32,5 miljoner kronor för byggnader och mark, fördelat på ett femtiotal anläggningar. I RRV:s revisionsrapport påpekas att NUTEK i överföringsbalanserna till Statens oljelager inte har tagit hänsyn till kostnader för återställning av lagerutrymmen för olja. Enligt RRV bör i fortsättningen sådana kostnader redovisas av Statens oljelager. Statens oljelager har på uppdrag av regeringen redovisat dels ett förslag till löpande ekonomisk rapportering av verksamheten, dels en lägesrapport över arbetet med den fortsatta lageravvecklingen. Lägesrapporten utgör en strategisk plan för myndighetens verksamhet fram till den slutliga avvecklingen. I en första fas t.o.m. juni 1996 skall lagren av oljeprodukter enligt rapporten minskas till den av regeringen fastställda nivån för krigslagringen. I detta skede är det en prioriterad uppgift att snabbt minska kapitalbindningen, eftersom en sådan minskning bedöms avgörande för det ekonomiska resultatet. I en andra fas, då det antas att ansvaret för krigslagringen skall övertas successivt av näringslivet, kommer miljösäkringen av de an- läggningar som skall avvecklas att bli en allt viktigare uppgift. Statens oljelager har i en särskild skrivelse begärt ett bemyndigande att sälja oljelagringsanläggningar. I skrivelsen påpekas att kostnaderna för sanering, miljösäkring och efterskydd av de anläggningar som inte kan säljas kommer att uppgå till betydande belopp. Hänsyn till sådana kostnader har inte tagits i myndighetens anslagsframställning, som innebär en oförändrad anslagsnivå för budgetåret 1995/96. Mot bakgrund härav föreslår Statens oljelager att av- ställningskostnader i fortsättningen skall finansieras i första hand med intäkter från försäljning av anläggningarna och i andra hand med intäkter från oljeförsäljningar. I ett remissyttrande har RRV godtagit den föreslagna finansieringen i sådana fall då det inte är möjligt att avyttra lagerutrymmen med villkor att ansvaret för framtida miljöåtgärder m.m. övergår på köparen. Regeringens överväganden Sammanfattning n ett anslag på ca 66,4 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader). Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1994/95 till ca 147,7 miljoner kronor. Såvitt kan bedömas har den relativt låga förbrukningen av bidragsmedel under de senaste budgetåren berott främst på att investeringarna inom kraftindustrin har legat på en låg nivå. Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer det även fortsättningsvis att finnas tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av bidrag för angelägna projekt i enlighet med den inriktning som beslutades i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut. Anslagets nuvarande benämning Åtgärder inom delfunktionen Elkraft bör för nästa budgetår ändras till Åtgärder inom elförsörjningen. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder inom elförsörjningen för budgetåret 1995/96 anvisar ettreservationsanslag på 66 372 000 kr. E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 1994/951 Anslag 73 500 000 1995/96 Förslag 110 900 000 varav 73 483 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1Ramanslaget Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader Myndigheten Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer (prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311). Uppgiften övertogs från NUTEK. Det övergripande målet för myndigheten är att de statliga civila beredskapslagren skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. Avvecklingen skall genomföras så att det för staten bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsäljningen av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av verksamheten skall i sin helhet ha genomförts den 31 december 1999. Myndigheten disponerar vissa inkomster från försäljning av lagringstjänster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter avdrag för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2625 Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till 470 miljoner kronor netto under nästa budgetår (inne- varande budgetår 670 miljoner kronor). Av NUTEK:s årsredovisning framgår att det bokförda värdet av oljelagren per den 30 juni 1994 var ca 2 051 miljoner kronor. Därtill kommer ca 32,5 miljoner kronor för byggnader och mark, fördelat på ett femtiotal anläggningar. I RRV:s revisionsrapport påpekas att NUTEK i överföringsbalanserna till Statens oljelager inte har tagit hänsyn till kostnader för återställning av lagerutrymmen för olja. Enligt RRV bör i fortsättningen sådana kostnader redovisas av Statens oljelager. Statens oljelager har på uppdrag av regeringen redovisat dels ett förslag till löpande ekonomisk rapportering av verksamheten, dels en lägesrapport över arbetet med den fortsatta lageravvecklingen. Lägesrapporten utgör en strategisk plan för myndighetens verksamhet fram till den slutliga avvecklingen. I en första fas t.o.m. juni 1996 skall lagren av oljeprodukter enligt rapporten minskas till den av regeringen fastställda nivån för krigslagringen. I detta skede är det en prioriterad uppgift att snabbt minska kapitalbindningen, eftersom en sådan minskning bedöms avgörande för det ekonomiska resultatet. I en andra fas, då det antas att ansvaret för krigslagringen skall övertas successivt av näringslivet, kommer miljösäkringen av de an- läggningar som skall avvecklas att bli en allt viktigare uppgift. Statens oljelager har i en särskild skrivelse begärt ett bemyndigande att sälja oljelagringsanläggningar. I skrivelsen påpekas att kostnaderna för sanering, miljösäkring och efterskydd av de anläggningar som inte kan säljas kommer att uppgå till betydande belopp. Hänsyn till sådana kostnader har inte tagits i myndighetens anslagsframställning, som innebär en oförändrad anslagsnivå för budgetåret 1995/96. Mot bakgrund härav föreslår Statens oljelager att av- ställningskostnader i fortsättningen skall finansieras i första hand med intäkter från försäljning av anläggningarna och i andra hand med intäkter från oljeförsäljningar. I ett remissyttrande har RRV godtagit den föreslagna finansieringen i sådana fall då det inte är möjligt att avyttra lagerutrymmen med villkor att ansvaret för framtida miljöåtgärder m.m. övergår på köparen. Resultatbedömning Statens oljelager har nyligen börjat sin verksamhet. Den första samlade årsredovisningen för myndigheten kommer att föreligga hösten 1995. Mot bakgrund av de stora ekonomiska värden som förvaltas av myndigheten avser regeringen att ge föreskrifter om en särskild rapportering med tätare intervall. Härigenom kommer det ekonomiska resultatet av den pågående utförsäljningen av olja att kunna följas löpande. Slutsatser Uppgiften för Statens oljelager är att under en femårsperiod genomföra den avveckling av de statliga civila beredskapslagren av olja som riksdagen har beslutat. Verksamheten kan alltså ses som ett tidsbegränsat projekt. De krav i fråga om styrning, redovisning och analys som normalt ställs på för- valtningsmyndigheter är inte i alla delar tillämpliga på Statens oljelager. Enligt regeringens bedömning kommer de mål för verksamheten som fastställdes i samband med inrättandet att kunna ligga fast under hela perioden. Den lägesrapport som nyligen har lagts fram av Statens oljelager utgör ett första underlag för att bedöma inriktningen av myndighetens arbete. Med anledning av rapporten konstaterar regeringen att utförsäljningen av lagrad olja kan väntas ge ett nettotillskott till statsbudgeten av ca 1,1 miljarder kronor under innevarande och nästa budgetår. Det ekonomiska utfallet på längre sikt är emellertid starkt beroende av framtida kostnader för miljöåtgärder, som ännu inte kan beräknas. Av lägesrapporten framgår att Statens oljelager bedriver viss för- söksverksamhet med syfte att öka kännedomen om de miljökostnader som kan uppkomma när skilda slag av anläggningar avvecklas. Regeringen delar i princip RRV:s uppfattning att sådana kostnader bör redovisas i myndighetens ba- lansräkning. Vissa av de statliga lagringsanläggningar som skall avvecklas torde ha ett kommersiellt värde. Så snart de inte längre behövs för statlig lagring bör de säljas. Regeringen bedömer att vissa försäljningar kommer att vara av en storlek som enligt gällande regler förutsätter riksdagens bemyndigande. Ett generellt försäljningsbemyndigande bör nu inhämtas av riksdagen för hela den aktuella tidsperioden, dvs. till utgången av år 1999. Statens oljelager har föreslagit att kostnader för miljöåtgärder m.m. vid lagringsanläggningar skall få täckas med inkomster från försäljning av anläggningarna eller, om dessa inkomster inte förslår, med inkomster av oljeförsäljningar. Regeringen anser, liksom RRV, att en sådan ordning kan godtas i fall då det inte är möjligt eller lämpligt att låta ansvaret för framtida åt- gärder övergå till köparen av en anläggning. Svårigheterna att i förväg beräkna och budgetera kostnaderna för miljöåtgärder vid anläggningarna motiverar enligt regeringens uppfattning att försäljningsinkomsterna redovisas netto på statsbudgeten. Även denna fråga bör underställas riksdagen. Inkomsterna bör redovisas på inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom. Regeringen anser att verksamheten under nästa budgetår bör bedrivas med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill föreslås ett ramanslag för nästa budgetår på 110,9 miljoner kronor. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i ett effektivitetskrav på 3 %. Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Förvaltningskostnader. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i enlighet med vad regeringen förordar, 2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen har angivit, 3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr. E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader 1994/951 Anslag 220 000 000 1995/96 Förslag 235 490 000 varav 173 560 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Förslagsanslaget Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader Under detta anslag redovisas kapitalkostnaderna för den statliga civila lagringen av olja för krigssituationer. Kostnaderna avser till övervägande del räntor på den lagrade oljan. Därtill kommer räntor och avskrivningar på anläggningar. Medlen levereras in på inkomsttitlarna 2371 Räntor på bered- skapslagring och förrådsanläggningar och 5144 Avskrivningar för förrådsanläggningar för civilt totalförsvar. Utgifterna på anslaget utgör alltså ingen nettobelastning på statsbudgeten. Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår på ca 235,5 miljoner kronor. Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Kapitalkostnader. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisarett förslagsanslag på 235 490 000 kr. E 5. Täckande av förluster med anledning av statliga garantier inom energiområdet 1993/94 Utgift 820 858 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Regeringens överväganden Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Ener- giteknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknar lämnade garantier inom programmet för ut- veckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden till ca 3,2 miljoner kronor. Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. har upphört att gälla. Den 30 juni 1994 var summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet ca 130 miljoner kronor. Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja naturgas eller kol har avvecklats successivt och avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående garantier till ca 361 miljoner kronor. Under budgetåret 1993/94 har förluster uppkommit till följd av infriade garantier enligt förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. Förlusterna uppgår till ett belopp på 820 858 kronor. Förluster kan även uppkomma under följande budgetår. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på1 000 kr. E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 1993/94 Utgift 65 956 281Reservation411 746 100 1994/95 Anslag 100 000 000 1995/96 Förslag 130 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, teknikupphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller lån. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system. 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) innebar att stödet utvidgades till att omfatta all energieffektiv teknik. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år, dvs. t.o.m. första halvåret 1998, inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). NUTEK får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden över sjuårsperioden. Regeringens överväganden Regeringen har i avsnitt 2.6.1 redovisat sina överväganden om de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Programmet för effektivare energianvändning bör fortsätta t.o.m. första halvåret 1998 med nuvarande inriktning inom en oförändrad anslagsram för teknikupphandlingsstödet på 750 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 bör anvisas 130 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 130 000 000 kr. E 7. Insatser för ny energiteknik 1993/94 Utgift 302 963 2511Reservation378 331 3071 1994/95 Anslag 372 000 0001 1995/96 Förslag 345 000 000 varav 345 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Inklusive nionde huvudtitelns tidigare anslag J 2. Insatser för ny energitek- nik. Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Vidare ändringar av Energiteknikfondens disposition har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Enligt 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) skall investeringsbidrag lämnas för kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och skall gälla under en femårsperiod. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen gäller dock under en sexårsperiod (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Medelsramen för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen är 1 000 miljoner kronor. Under budgetåren 1992/93 t.o.m. 1994/95 anvisades medel för stödet till kraftvärmep- roduktion med biobränslen under nionde huvudtiteln. Medelsramarna för stöden till investeringar i vindkraftverk och solvärme- anläggningar har redovisats i avsnitt 2.6.1. Medel anvisas i form av årliga anslag. Anslagsposterna behandlas som särskilda reservationsanslag och anvisades för budgetåret 1994/95 enligt följande. För bidrag till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk anvisades 200 miljoner kronor under nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik. För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 45 miljoner kronor. Medlen disponeras av NUTEK. För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder anvisades 12 miljoner kronor. Dessa medel disponeras av Boverket. Myndigheterna får inom angivna ramar fritt fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på respektive anslagspost. För överföring till Energiteknikfonden anvisades 115 miljoner kronor efter förslag i 1994 års budgetproposition. Enligt 1991 års beslut om riktlinjer för energipolitiken skall 550 miljoner kronor från anslaget tillföras Energitek- nikfonden under femårsperioden. Regeringens överväganden Regeringens överväganden om det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisystemet har redovisats i avsnitt 2.6.1. Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk bör ett oförändrat belopp, 200 miljoner kronor, anvisas under detta anslag för budgetåret 1995/96. Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för stöd till investeringar i vindkraftverk under femårsperioden bör 5 miljoner kronor tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft för budgetåret 1995/96. För stöd till investeringar i vindkraftverk bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas 45 miljoner kronor under detta anslag. För stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör ett oförändrat belopp, 5 miljoner kronor, anvisas under detta anslag. Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut avsatts för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör 5 miljoner kronor överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik. Sammantaget bör medel avseende överföring till Energiteknikfonden föras upp med ett belopp på 95 miljoner kronor och anvisas under detta anslag. Eventuella reservationer vid utgången av budgetåret 1994/95 på nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik bör tillföras anslaget E 7. för att användas för avsett ändamål. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr. E 8. Bidrag till Energiteknikfonden 1993/94 Utgift 73 916 533Reservation 0 1994/95 Anslag 72 000 000 1995/96 Förslag 72 000 000 varav 72 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget lämnas bidrag till Energiteknikfonden. Regeringens överväganden Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Vidare tillförs fonden under budgetåren 1991/92 - 1995/96 särskilda medel (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Regeringens överväganden avseende dessa medel redovisas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. Liksom under budgetåret 1994/95 bör medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter anvisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett belopp på 72 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr. E 9. Energiforskning 1993/94 Utgift 213 650 000Reservation74 413 757 1994/95 Anslag 210 582 000 1995/96 Förslag 310 100 000 varav 205 482 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas under anslaget E 10. Bioenergi- forskning. Följande myndigheter eller programorgan är ansvariga för energiforsk- ningsprogrammet: Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Studsvik AB och Programrådet vid Studsvik AB. NUTEK har samordningsansvar för programmet. De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i nä- ringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken. De gällande riktlinjerna för energiforskningen beskrivs i propositionen om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Med undantag av KFB har samtliga myndigheter och programorgan hemställt om i stort oförändrade anslag för budgetåret 1995/96. KFB har hemställt om en ökning av sin del av anslaget från innevarande drygt 5 miljoner kronor till knappt 23 miljoner kronor. Som motiv anger KFB att andelen transportrelaterad energiforsk- ning behöver ökas. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen har i regleringbrevet den 16 juni 1994 uppdragit åt ifrågavarande myndigheter och programorgan att under innevarande budgetår utveckla rutiner som möjliggör en vidareutveckling i enlighet med den mål- och resultatstyrning som genom uppdrag i regleringsbrevet den 5 juni 1993 inleddes under budgetåret 1993/94. Denna utvecklings- och omställningsprocess pågår fortfarande. Den eftersträvade och mot uppställda verksamhetsmål resultatorienterade redovisningen beräknas därmed kunna införas fr.o.m. budgetåret 1995/96. Slutsatser Regeringen framhåller det väsentliga i att den mål- och resultatstyrning som nu utvecklas kan börja tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen om forskning för kunskap och framsteg i stort bör gälla även för budgetåret 1995/96, med följande förändringar. Särskilda medel till KFB för transporter bör inte längre anvisas under anslaget. Åtgärden motiveras av att de ansträngda statsfinanserna kräver besparingar även på energiforskningens område. Regeringen menar att den berörda transportforskningen vid KFB för närvarande inte kan finansieras inom ramen för energiforskningsprogrammet. De medel som avser bidrag till drift av den s.k. R2-reaktorn vid Studsvik AB bör överföras från NFR till att disponeras av Kammarkollegiet. Regeringen önskar förstärka NUTEK:s möjligheter att effektivt samordna forskning med utveckling på energiområdet. Regeringen kommer mot den bakgrunden att undersöka förutsättningarna för att överföra de medel som i dag disponeras av NFR för grundforskning till att disponeras av NUTEK. Regeringen menar att NUTEK under senare år utvecklat sådana instrument och metoder att NUTEK, i likhet med NFR, har goda förutsättningar att effektuera långsiktiga forskningsinsatser av hög relevans och av hög vetenskaplig kvalitet. Regeringen avser återkomma till denna fråga i kompletteringspropositionen. Programrådet vid Studsvik AB bör läggas ned i och med utgången av innevarande budgetår. De medel som rådet disponerar bör överföras till NUTEK och användas för främst tillämpade forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet. Programrådet vid Studsvik AB bildades som en följd av riksdagens forskningspolitiska beslut år 1990. Rådet skall enligt sin instruktion (SFS 1990:942 och SFS 1992:1045) beställa sådana insatser vid bolaget, inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling, som finansieras med statsanslag. Bl.a. mot bakgrunden av den positiva ekonomiska utveckling som skett inom Studsvik AB samt i beaktande av branschens successivt ökade ansvarstagande för de avsedda verksamheterna anser regeringen att de förutvarande behoven, att genom särskilda statsanslag beställa dessa insatser, ej längre föreligger. Mot samma bakgrund bör bidraget till Studsvik AB för kärnteknik minskas med 4,55 miljoner kronor, vilket bör återföras som besparing till statskassan. Möjlighet bör ges till NUTEK att, inom ramen för anslaget, bidra till viss etablering av kompetenscentra i enlighet med vad som föreslås under anslag F 1. Teknisk forskning och utveckling. Energiforskningens inriktning och omfattning prövas nu av Energikommissionen. De ekonomiska åtaganden som avser utgifter efter det aktuella budgetåret 1995/96 bör ske med hög restriktivitet. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för budgetåret 1995/96 för att möjliggöra kontinuitet och lång- siktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Regeringen beräknar behovet av åtaganden till energiforskningsområdet för budgetåren 1997 - 2000 till 110, 70, 50, 30 miljoner kronor för budgetåren. Riksdagen bör bemyndiga bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden. För den verksamhet som finansieras över anslaget E 9. Energiforskning beräknas ett medelsbehov om ca 310 miljoner kronor. Beräkningen har utöver de redovisade förändringarna i övrigt gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 5,675 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom ener- giområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst 30 000 000 kr för budgetåret 2000, 2. till Energiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 310 100 000 kr. E 10. Bioenergiforskning 1993/94 Utgift 50 482 521Reservation39 992 659 1994/95 Anslag 74 697 000 1995/96 Förslag 88 900 000 varav 63 971 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småska- lig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till stånd genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning anvisade 25 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Det var avsikten att dessa program skulle pågå t.o.m. budgetåret 1995/96. NUTEK föreslår att de två programmen utsträcks med ytterligare ett halvt år. I övrigt föreslås oförändrat anslag för budgetåret 1995/96. Programrådet vid Studsvik Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett bas- forskningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen om förgasning och förbränning genomförs i bolagaget TPS Termiska Processer AB. De forskningsresultat som tas fram inom den av Programrådet styrda basforskningen är fritt tillgängliga. Regeringens överväganden Den särskilda finansieringen av programmet etanolproduktion ur skogsråvara bör fortsätta under det tredje och sista året av programperioden. Den särskilda finansieringen av programmet Småskalig förbränning av biobränslen upphör. Det ankommer på NUTEK att avsluta programmet vid lämplig tidpunkt och inom ramen för detta anslag. Sammanlagt bör anslaget sålunda tas upp med 88,9 miljoner kronor. I enlighet med vad som föreslås under anslaget E 9. Energiforskning bör Programrådet vid Studsvik läggas ned fr.o.m. budgetåret 1995/96. Anslagsposten för förgasning och förbränning bör överföras till och disponeras av NUTEK. Möjlighet bör ges till NUTEK att inom ramen för detta anslag bidra till viss etablering av kompetenscentra. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för bud- getåret 1995/96 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig inriktning. Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren 1997 - 2001 till 35, 25, 20, 15 respektive 10 miljoner kronor. Riks- dagen bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 35 000 000kr för budgetåret 1997, 25 000 000 kr för budgetåret 1998,20 000 000 kr för budgetåret 1999, 15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt 10 000 000 kr för budgetåret 2001, 2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 88 900 000 kr. E 11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa 1993/94 Utgift 6 413 566 Reservation88 586 433 1994/95 Anslag 87 500 000 1995/96 Förslag 1 000 NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom energiområdet arbeta för att öka energieffektiviteten i de baltiska länderna och Östeuropa. Den erfarenhet som erhålls skall kunna utnyttjas vid utarbetande av en kostnadseffektiv klimatpolitik. Anslaget disponeras för insatser som begränsar utsläppen av koldioxid i Baltikum och Östeuropa. NUTEK bör sträva efter att öka andelen energieffektiviseringsprojekt. Medel som återförs anslaget skall användas för finansiering av åtgärder inom programmet. Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna i form av lån till energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre del av medelsramen kan lämnas i form av bidrag. Regeringens överväganden Regeringen har i avsnitt 2.6.3. redovisat sina överväganden om insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Senast den 1 september 1995 skall en redogörelse lämnas av NUTEK för stödinsatserna inklusive en uppskattning av kostnader för olika åtgärder samt de varaktiga minskningarna av koldioxidutsläppen. Regeringen anser att det inte bör tillföras ytterligare medel under budgetåret 1995/96. Det är emellertid möjligt att driva programmet vidare på basis av återstående medel och medel som kommer att återbetalas, eftersom stödet till största delen består av lån. För budgetåret 1995/96 bör därför anvisas ett formellt belopp i statsbudgeten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum ochÖsteuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på1 000 kr. F. Teknisk forskning och utveckling Verksamheten på området Teknisk forskning och utveckling bedrivs av ansvariga myndigheter (NUTEK och Rymdstyrelsen) som initierar och finansierar projekt inom forskning och utveckling samt tillhandahåller tjänster och resurser som bidrar till näringslivets förnyelse och tillväxt. Det övergripande målet för statens insatser inom området teknisk forskning och utveckling är att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet samt att bidra till att det skapas minst lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Detta skall uppnås genom att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för nä- ringslivet och genom att stödja teknikutveckling på strategiska områden. Riktlinjer för statligt finansierad teknisk forskning och utveckling för perioden 1993/94 - 1995/96 lades fast av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Riktlinjerna innebär satsningar på bl.a nya basteknologier. Prioriterade områden är informationsteknik, materialteknik och bioteknik. Utvecklingsområden där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande och som därmed har väsentlig betydelse för näringslivet har också hög prioritet. Exempel på sådana områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, transportteknik och förädling av skogsråvara. Resultatinformation Målen att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet samt stödja teknikutveckling på strategiska områden bedöms ha uppnåtts under budgetåret 1993/94 och därmed bidragit till att främja de övergripande målen för politikområdet teknisk forskning och utveckling. De ansvariga myndigheterna (NUTEK och Rymdstyrelsen) har visat att de mål för verksamheten som regeringen ställt har nåtts. Förändringar Riksdagens beslut våren 1994 med anledning av regeringens proposition om utbildning och forskning, kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) innebär bl.a. att nya aktörer i form av stiftelser engageras i initiering och finansiering av projekt inom forskning och utveckling. Svenska företag och forskningsinstitutioner deltar i allt högre utsträckning i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram, varav de industrirelaterade programmen utgör 60%. EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling som pågår under åren 1994-1998 syftar främst till att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Inom Näringsdepartementets verksamhetsområde finns programmen för informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, standardisering, mätning och provning, marin teknik, icke nukleär energi samt spridning och exploatering av forskningsresultat. Huvuddelen av statens satsningar på rymdforskning bedrivs inom ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency. För närvarande ses den statligt finansierade rymdverksamheten över (dir. 1994:103). En kommitté tillkallades i juni 1994 för att utifrån behovet av nä- ringlivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och högskolor samt andra statliga teknikintressenter i syfte att uppnå en förnyelse och förstärkning av industriforskningsinstituten som system (dir. 1994:62). Uppdraget skall vara avslutat och redovisat i november 1996. För budgetåret 1995/96 föreslås att 60 miljoner kronor avsätts under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling för att etablera industrirelaterade kompetenscentra. Ett kompetenscentrum är en koncentrerad, självständig forskningsmiljö vid högskolan som kännetecknas av samverkan mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner och industrin. Avtalsslutande parter för ett centrum är industriintressenterna, högskoleledningen och NUTEK. Finansieringen skall ske gemensamt mellan parterna. NUTEK har under budgetåret 1993/94 för- eslagit att 30 kompetenscentra etableras inom följande områden: miljö-, energi- och transportteknik, produktions-, material- och processteknik, bioteknik och medicinsk teknik samt informationsteknologi. Det arbete som under ur- valsprocessen har lagts ned av företag, högskolor och forskningsinstitut ger uttryck för behovet av och intresset för ökat samspel och forskningssamarbete. Ett nytt treårigt program för verkstadsteknisk forskning om totalt 75 miljoner kronor föreslås under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling. Programmet skall inriktas främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av in- formationsteknologi för utveckling av produkter eller processer. Förmågan att producera och använda tekniskt kunnande och kompetens har blivit allt viktigare för näringslivets konkurrenskraft. Vidare har det svenska FoU-- systemet genomgått stora institutionella förändringar de senaste åren. Behovet av en sammanhållen näringslivsinriktad teknikpolitik har därmed blivit uppenbart. Regeringen har för avsikt att sammankalla en grupp företrädare från olika delar av det svenska FoU-systemet för att ta fram beslutsunderlag och föreslå riktlinjer för en svensk teknikpolitik på det näringspolitiska området. Såväl nysatsningarna på kompetenscentra, verkstadsteknisk forskning och bidrag till tekniköverföring som den pågående omstruktureringen och förstärkningen av industriforskningsinstituten kommer att bidra till en förstärkning av teknikutvecklingen inom en rad branscher och industrigrenar av betydelse för svensk ekonomi däribland skogs-, verkstads- och livsmedelsindustrierna. Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknisk forskning och utveckling t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor): Utgift Anvisat Förslag varav beräknatBeräknadBeräknad 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 -besparing besparing juni 96 19971 19981 Absoluta tal Relativa tal 1 484,3 1 797,4 2 426,5 1 654,1of-50,0 1Prisnivå 1995/96. F 1. Teknisk forskning och utveckling 1993/94 Utgift 530 896 815Reservation319 460 230 1994/95 Anslag 580 320 000 1995/96 Förslag 1 066 465 000 varav 709 796 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av främst NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system samt utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram, tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade utvecklingsprojekt, deltagande i Eureka och program för fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för små och medelstora företag. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 anvisas under anslaget de medel som disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och de- monstration samt för stimulansåtgärder för att öka det svenska deltagandet i EG-projekt. Medel för dessa ändamål anvisades under budgetåret 1994/95 under an- slaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Från anslaget finansieras dessutom viss verksamhet vid Forskningsrådsnämnden inom området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och utvecklingsarbete. NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av NUTEK:s insatser när det gäller stöd till teknisk forskning och utveckling under budgetåret 1993/94. Regeringens överväganden Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse för NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt regeringens bedömning av NUTEK:s resultat. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30 industrirelaterade kompetenscentra skall byggas upp vid högskolan. Medelsbehovet utöver tidigare givna anslagsramar för samtliga 30 kompetenscentra uppgår enligt NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Kompetenscentra innebär en möjlighet att snabbt och brett stärka näringslivets teknikförnyelse genom forskningssamverkan med svenska högskolor. För detta ändamål bör 60 miljoner kronor tillföras NUTEK för budgetåret 1995/96. Den kompletterande finansieringen bör i första hand sökas inom NUTEK:s befintliga budgetramar för teknisk forskning och utveckling, informationsteknologi och energiforskning samt från alternativa finansiärer som exempelvis stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk forskning. De medel som avsatts till kompetenscentra under detta anslag bör kunna användas för att finansiera kompetenscentra inom samtliga de teknikområden NUTEK arbetat med i urvalsprocessen. Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning. Under de senaste åren har de statliga insatserna för forskning och utveckling inriktade mot denna del av det svenska näringslivet minskat. NUTEK bör på regeringens uppdrag tillsammans med verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för verkstadsteknisk forskning och utveckling inriktat främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknologi för utveckling av produkter och processer. För detta ändamål bör 25 miljoner kronor tillföras anslaget. EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling syftar till att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Det är angeläget att öka det svenska deltagandet för att svenska företag och det svenska forskarsamhället ska kunna ta del av och exploatera den avsevärda kunskapsmassa som ramprogrammet utgör. Ökat deltagande av svenska företag är särskilt angeläget. Det kan åstadkommas genom att små och medelstora företag stimuleras att komma över de hinder i form av bl. a. resurskrävande ansökningsarbete som ligger i vägen för projekt- samverkan i EG. Ett annat sätt att få ökat deltagande av företag är att skapa incitament för institut, universitet och högskolor så att de i ökad utsträckning söker medverkan från företag i den svenska delen av projektkonsortier. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för sådan stimulans. För stimulansåtgärder beräknas högst 40 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Svenska deltagare i EG-projekt, som startade före EES-avtalets ikraftträdande, fick svenskt statligt stöd motsvarande det stöd som EG ger till företag, institut och institutioner som deltar i EG-projekt. Dessa svenska projekt måste finansieras nationellt under hela projektperioden. Behovet av denna typ av projektstöd minskar således i takt med att projekt som startade före EES-avtalets ikraftträdande avvecklas. För budgetåret 1995/96 beräknas högst 65 miljoner kronor för stöd till dessa projekt. Därefter bör detta stöd kunna avvecklas. För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 1 066 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i de förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15,6 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3%. NUTEK förutsätts kunna använda eventuellt anslagssparande från det tidigare anslaget F 7. Europeiskt forsk- nings- och utvecklingsarbete för avsett ändamål. För bidrag till Forskningsrådsnämnden för forsknings- och utveck- lingsverksamhet inom området teknisk-vetenskaplig informationsförsörjning har 3,6 miljoner kronor beräknats. För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 260 miljoner kronor under budgetåret 1998, högst 210 miljoner kronor under budgetåret 1999 och högst 180 miljoner kronor under bud- getåret 2000. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för medlens användning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts,under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiskaförpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 180 000 000 krunder budgetåret 2000, 3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget F7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får användasenligt vad regeringen tidigare anfört. F 2. Informationsteknologi 1993/94 Utgift 255 760 000Reservation147 313 000 1994/95 Anslag 352 920 000 1995/96 Förslag 536 500 000 varav 355 568 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknologi (IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: Mikroelektronik, Datavetenskap och kommunikation, IT:s användning samt Industrirelaterade kompetenscentra. I anslaget ingår medel för att deltaga i projekt inom Eureka. NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av NUTEK:s insatser när det gäller stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området under budgetåret 1993/94. Regeringens överväganden Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse för NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt regeringens bedömning av NUTEK:s resultat. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. För den verksamhet som finansieras över anslaget F 2. Informationsteknologi beräknas ett medelsbehov om 536 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9,5 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3%. Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000 kronor under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kronor under budgetåret 1998, högst 100 000 00 kronor under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kronor under budgetåret 2000. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Informationsteknologi för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 536 500 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta statenta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till tekniskforskning och utveckling, m.m. inom IT-området som, inberäknatlöpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr under budgetåret1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000. F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 1993/94 Utgift 35 630 000 1994/95 Anslag 41 560 000 1995/96 Förslag 48 800 000 varav 32 534 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT, är en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskaps-akademien som hu- vudmän. Syftet är att - genom bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer - bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i svenskt näringsliv. Regeringens överväganden Under budgetåret har en översyn av verksamheten vid STATT utförts av de två stiftarna Näringsdepartementet och Ingenjörsvetenskapsakademien. Översynen tar bl.a. upp verksamhetens karaktär och inriktning, möjligheter att öka nyttan av denna samt framtida organisationsform. STATT:s styrelse har tillsatt en arbetsgrupp för att snabbutreda förslagen i översynen. Arbetsgruppens rapport har behandlats på ett styrelsemöte i november 1994. Rapporten innehåller förslag rörande framtida verksamhet, organisation etc. Regeringen avser att efter överläggningar med Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan. I medlen som anvisades till STATT för budgetåret 1994/95 ingår 8 miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser för små och medelstora företag. STATT har efter samråd med Sveriges Exportråd och i nära kontakt med ALMI påbörjat uppläggningen av hur dessa medel skall användas. Regeringen beräknar anslaget till 48 800 000 kronor för budgetåret 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,5 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/1996 anvisar ett reservationsanslag på48 800 000 kr. F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 1993/94 Utgift 5 362 000 1994/95 Anslag 5 648 000 1995/96 Förslag 8 670 000 varav 5 744 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 8 670 000 kr Resultatbedömning Rymdstyrelsens resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Rymdstyrelsen. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget till 8 670 000 kronor för budgetåret 1995/96 efter pris- och löneomräkning. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 92 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1%. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr. F 5. Rymdverksamhet 1994/95 Anslag 539 130 000 1995/96 Förslag 757 900 000 varav 545 029 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst med Frankrike och Tyskland. Regeringens överväganden Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs av avtalsbundna bidrag till European Space Agency, ESA. Dessa bidrag är föremål för pris- och valutajusteringar, som delvis görs i efterhand. ESA:s framtida program diskuterades senast på ministernivå i slutet av år 1992 i Granada. Man beslöt då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma omfattning som tidigare. De betydande politiska och ekonomiska förändringar som därefter ägt rum internationellt har i hög grad påverkat rymdverksamheten. Detta har lett till att vissa förändringar gjorts eller planeras inom ramen för ESA:s program. Inom ESA sker en anpassning till en krympande budget och nya möjligheter till vidgat internationellt samarbete. Nästa möte på ministernivå planeras att äga rum år 1995. Del av anslaget avser bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOT där diskussioner pågår om nästa generation av satelliter, SPOT 5 och 6. Sverige har beslutat att delta i utvecklingen av miljöinstrumentet Vegetation, som skall placeras på SPOT 4-sa- telliten för uppsändning i rymden år 1997. Projektet bedrivs tillsammans med Frankrike, Belgien och EU. Beslut har fattats om att genomföra satellitprojektet Odin under svensk ledning i samarbete med Frankrike, Kanada och Finland. Projektet, som avser utveckling av en forskningssatellit som skall skjutas upp i rymden år 1997, är nu inne i en utvecklingsfas. Regeringen har under hösten 1994 förordnat en särskild utredare med uppgift att genomföra en översyn av den svenska rymdverksamheten (dir. 1994:103). Resultatet av översynen skall redovisas till regeringen senast den 31 maj 1995. Regeringen beräknar anslaget till 758 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,4 miljoner kronor. För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående bemyndigandeskuld 1995/96 beräknas till 1 503 miljoner kronor. Skulden fördelar sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor). 1995/96 1997 1998 1999 2000Totalt 685 331 189 165 133 1 503 Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 få fatta beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden om högst 1 028 miljoner kronor under kommande budgetår. Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslagpå 757 900 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda statennya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inomrymdverksamhet om högst 1 028 000 000 kr. F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 1993/94 Utgift 5 520 000 1994/95 Anslag 5 520 000 1995/96 Förslag 8 200 000 varav 5 467 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekretariat, dess ekonomisekretariat samt informationsverksamhet. IVA är ett samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen, samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Regeringens överväganden För budgetåret 1995/96 beräknas det statliga bidraget till IVA:s grundläggande verksamhet till 8 200 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96anvisar ett anslag på 8 200 000 kr. G. Bygg- och bostadsväsendet Inledning Bostads- och byggpolitikens inriktning Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och en trygg närmiljö. Detta grundläggande mål måste dock ständigt preciseras mot bakgrund av ändrade förutsättningar och samtidigt krävs omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska medlen. Statens ansvar för bostadspolitiken är bl.a. att se till att kostnaderna fördelas rättvist, att finansiering och byggande sker på ett resurseffektivt sätt och att bostadsförsörjningen till inriktning och omfattning medger en reell valfrihet för alla. Staten har vidare ansvar för att formulera de krav som gäller för byggnaders, anläggningars och byggprodukters egenskaper för att tillgodose väsentliga allmänna intressen samt för tillsynen av att kraven följs upp. Åtgärder för att undanröja och förebygga hälsorisker framstår här som särskilt viktiga. Forskning och utveckling vad gäller markanvändning, byggande och förvaltning lämnar ett viktigt bidrag till detta arbete. Som framgår av regeringsförklaringen är en förutsättning för hållbar tillväxt en god hushållning med de gemensamma resurserna. Det gäller att skapa fungerande kretslopp. Producenterna har här ett särskilt ansvar. Stimulanser av byggandet Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög och måste ses med stor oro. Förutom att den medför mänskligt lidande och otrygghet finns risk för kapacitetsbrist när byggandet väl kommer igång. Regeringen har under hösten lagt fram en politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd som riksdagen nyligen tagit ställning till. En förutsättning för att byggnadsproduktionen skall komma igång är ett lägre ränteläge än för närvarande. Regeringens ekonomiska politik är inriktad på detta. Betydande resurser omfördelas för att öka byggsysselsättningen under 1995. Inom bostadsområdet kommer, som framgår av avsnittet Den statliga bostadsfinan- sieringen, en extra subvention om 15 % att lämnas för reparation, om- och till- byggnad av bostäder inklusive tillgänglighetsskapande åtgärder. Vidare utvidgas stödet för ombyggnad av bostäder för äldre till att även gälla personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Ett särskilt bidrag för klimatförbättring i bostäder har införts. Därutöver ges stöd för insatser inom miljö-, kultur- och kommunikationsområdena samt för offentliga lokaler. Regeringen avser att noga följa utvecklingen vad gäller sysselsättningen inom byggbranschen samt att redovisa övervägandena med anledning av detta i kompletteringspropositionen. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet Beslut har fattats om att återställa nivån för räntebidrag. Den vid föregående riksmöte beslutade extra höjningen 1995 och 1996 av de garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för räntebidrag enligt 1992 års äldre bestämmelser genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 miljarder kronor som beslutet skulle medföra tas i stället ut på ett sådant sätt att hela fastighetsbeståndet berörs och inte bara de årgångar som har byggts under senare år. Fastighetsskatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m. beskattningsåret 1996. Som framgår av det följande föreslår regeringen nu vissa ytterligare justeringar i räntebidragssystemet. Förslag lämnas bl.a. om ändringar av räntesubventionerna för bostäder med anledning av riksdagens beslut om nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. 1995. Bostadspolitisk utredning För att säkra den framtida välfärden i boendet är det nödvändigt att skapa enighet kring de centrala målen för en social bostadspolitik och hur bo- stadspolitikens instrument skall förnyas. Bland det viktigaste i detta sam- manhang är att de politiskt beslutade regler som skall styra boendet blir så hållbara och stabila att de olika aktörer som påverkar boendets villkor kan utgå från att dessa regler kommer att bestå. Det fanns tidigare en hög grad av samstämmighet om huvudlinjerna i bostadspolitiken mellan flertalet av de partier som nu ingår i riksdagen. Vi är inriktade på att denna samsyn kan uppstå på nytt och också fördjupas i ljuset av de erfarenheter som de senaste årens förändringar på bostadsområdet inneburit. Regeringen kommer därför inom kort att besluta om direktiv för en bostadspolitisk utredning och inbjuda representanter för partierna att delta i detta arbete. Utgiftsutvecklingen Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet G. Bygg-och bostadsväsendet t.o.m. år 1988 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kro-nor): Utgift Anvisat Förslag varav beräknat förBeräknadBeräknad 1993/941994/951995/96juli 95-juni 96besparingbesparing 1997 1998 36 88030 28544 293 30 177 of of Byggväsendet Orsakerna till att allt fler människor utvecklar allergier och överkänslighet är inte helt klarlagda. Forskningsresultat ger vid handen att här aktuella besvär torde vara resultat av olika samverkande faktorer. Behovet av tvärvetenskaplig forskning - där byggforskning har sin givna plats - är uppenbart. Möjlighet att bedriva en sådan forskning medges genom de medel som avsatts inom ramen för Vård- och allergistiftelsen. Utredningar visar att inomhusklimatet kan vara en av de samverkande faktorerna. Initiativ kommer att tas för att bl.a. söka belysa problem och dra slutsatser av praktiska erfarenheter av hittills gjorda försök att vidta åtgärder för att förbättra inomhusklimatet i byggnader samt be- träffande drift och skötsel m.m. En fungerande ventilation i byggnaderna är nödvändig för att vidmakthålla acceptabla värden på fukt, radon och andra föroreningar. Kommunerna har tillsynsansvar för den av riksdagen beslutade obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem i byggnder. Boverket genomförde en enkätundersökning under våren 1994 beträffande verksamheten med kontrollerna av ventilationssystemen i de byggander som skulle ha utförts före utgången av år 1993. De berörda byggnaderna är skolor, daghem, vårdlokaler och dylikt. Undersökningen visar bl.a. att per den 31 december 1993, nästan 60 % av kommunerna redovisar brister i omfattningen av kontrollerna, att kommunerna i relativt stor omfattning medgett att tidpunkten för när kontrollen skall vara genomförd skjutits framåt i tiden, att ca hälften av kontrollerade ventilationssystem har underkänts samt att i hälften av kommunerna har funktionskontroll genomförts i den omfattning bestämmelserna anger. I flera kommuner har verksamheten fungerat mycket bra. Arbete pågår med att rätta till de brister i ventilationssystemen som uppdaga- des vid funktionskontrollen. Under våren 1994 fanns viss möjlighet att med hjälp av arbetsmarknadspolitiska medel vidta erforderliga åtgärder. En andra etapp av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem skall vara genomförd vid årsskiftet 1994/95, häri ingår bl.a. flerbostadshus med mekanisk från- och tilluftsventilation. År 1995 har av Folkhälsoinstitutet proklamerats som Allergiår. En kraftsamling erfordras på många områden för att komma till rätta med allergier m.m. Det är därför av största vikt att förhållanden som bidrar till att försämra hälsan hos befolkningen inte minst barn och ungdomar skyndsamt rättas till. Sjukdomstillstånd medför förutom mänskligt lidande som inte kan mätas i pengar även försämrad ekonomi för den enskilde, produktionsbortfall och ökade sjukvårdskostnader för samhället. Riksdagen anvisade bl.a. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) mot den bakgrunden, nyligen 200 miljoner kronor för att komma tillrätta med inomhusklimatproblem i bostäder. I budgetpropositionen föreslås nu att ett motsvarande bidrag om totalt 125 miljoner kronor avseende daghem och skolor införs. Fortsatt statliga bidrag till åtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador samt radon i småhus föreslås. Bostadsväsendet Bostadsmarknaden Bostadsbeståndet Enligt 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB 90) fanns det drygt 4 miljoner permanentbostäder i landet. Av dessa låg ca 54 % i flerbostadshus och ca 46 % i småhus. Antalet hushåll uppgick till drygt 3,8 miljoner. Uppgifterna från FoB 90 är fortfarande i stort sett giltiga. Bostadsbeståndet har dock ökat genom den omfattande nyproduktionen under de första åren av 1990-talet och kan i dag beräknas uppgå till omkring 4,2 miljoner lägenheter. Bostadsstandarden i Sverige är hög. Så gott som alla bostäder är fullt moderna. Statistiska jämförelser mellan olika europeiska länder som har publicerats av bl.a. Boverket visar också att Sverige hamnar bland de främsta vad gäller utrymmes- och utrustningsstandard. Sverige har exempelvis det lägsta genom- snittliga antalet boende per lägenhet - 2,1 boende/lägenhet. Den genomsnittliga bostadsytan per person var 47 kvm enligt FoB 90 vilket bara överträffades av Danmarks 49 kvm. Antalet trångbodda hushåll utgjorde 1990 endast ca 2 % av samtliga hushåll. Det finns emellertid fortfarande stora skillnader i fråga om utrymmesstandard mellan olika hushåll. Ca 35 % av hushållen har hög utrymmestan- dard eller mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade. Tillgången på bostäder I nuläget är tillgången på bostäder generellt sett god. Enligt Boverket uppgav 198 kommuner att de hade överskott på bostäder i början av 1994. 59 kommuner uppgav att det rådde balans och endast 8 kommuner att det var brist på deras bostadsmarknad. Enligt SCB:s mätningar av outhyrda lägenheter i allmännyttiga och privatägda fastigheter var totalt nästan 55 000 lägenheter lediga till uthyrning i mars 1994. Det är en ökning med drygt 15 000 lägenheter jämfört med mars 1993. Jämfört med uthyrningsproblemen i mitten av 1980-talet, som var starkt kon- centrerade till miljonprogramsområdena, är de lediga lägenheterna nu jämnare spridda över hela beståndet. Det kan också noteras att nybyggda lägenheter i större omfattning än tidigare är lediga till uthyrning. En vändning kan dock vara på gång. Enligt Boverkets enkät har antalet kommuner som rapporterar bostadsöverskott i hela kommunen minskat för första gången på tre år. SCB:s undersökning den 1 september 1994 visar också att antalet lediga lägenheter har minskat något jämfört med den 1 mars 1994. Enligt den senaste mätningen var knappt 53 800 lägenheter lediga till uthyrning. Av dessa fanns ca 38 200 lägenheter i fastigheter som tillhörde allmännyttiga bostadsföretag och ca 15 600 lägenheter i privatägda fastigheter. Merparten av de lediga lägenhe- terna hos allmännyttan (62 %) finns i kommuner med mindre än 75 000 invånare samtidigt som en betydligt lägre andel (39 %) av totala lägenhetsbeståndet finns i dessa kommuner. Bostadsbyggandets omfattning Bostadsbyggandet är lågt för närvarande. Under de tre första kvartalen 1994 påbörjades enligt SCB nybyggnad av hus med sammanlagt 5 700 bostadslägenheter jämfört med 7 285 respektive 33 260 under motsvarande perioder 1993 och 1992. Antal påbörjade och färdigställda lägenheter i nybyggnader de tre senaste åren redovisas i följande tabell. Nybyggnad, lägenheter i påbörjade och färdigställda hus 1991 - 1994 År Antal lägenheter Påbörjade Färdigställda 1991 56 938 66 886 1992 53 896 57 319 1993 11 483 35 088 1994 1-3 kvartalet* 5 700 13 627 * Efter uppräkning med hänsyn till eftersläpning i rapporteringen Källa: SCB Uppgifterna måste användas med viss försiktighet. Enligt Boverkets beräkningar fick den s.k. Danelleffekten till resultat att ca 12 000 av de lägenheter som enligt SCB påbörjades 1992 inte kom igång förrän 1993 och att omkring 2 000 blir reellt påbörjade 1994. Detta skulle innebära att det egentliga påbörjandet under hela året 1994 kommer att uppgå till ca 9 000 lägenheter. Boverkets prognos är fortsatt lågt bostadsbyggande de närmaste åren. Under 1995 och 1996 beräknas 13 000 respektive 18 000 lägenheter komma att påbörjas. Den främsta orsaken till det låga bostadsbyggandet är enligt verket svårigheten att vid nuvarande räntenivå få lönsamhet i en bostadsinvestering. Även ombyggnadsverksamheten har minskat. Boverket beräknar att omkring 30 000 lägenheter genomgår mer omfattande ombyggnadsåtgärder under 1994. Den genom- snittliga investeringen uppgår till 230 000 kronor per lägenhet. Enligt Boverkets bedömning kommer ombyggnadsverksamheten att omfatta omkring 38 000 lägenheter under 1995 och 33 000 under 1996. Svårigheter inom bostadssektorn Övergången från en lång högkonjunktur till den djupa lågkonjunktur som rått de senaste åren blev dramatisk för bostadssektorns del. Krisen på kreditmarknaden till följd av den ohejdade kreditexpansionen inom i första hand fastig- hetssektorn har nu också slagit tillbaka mot bostadssektorn. Värdefallet på bostadsfastigheter och bostadsrätter har varit kraftigt och både kredit- och förmögenhetsförlusterna är betydande. Högt skuldsatta fastigheter i de senaste årgångarna har klart uttalade svårig- heter att med nuvarande höga realräntor och räntemarginaler förränta det kapital som är nedlagt i dem. Avtrappningen av räntesubventionerna och infasningen av fastighetsskatten medför därtill fortsatta kapitalutgiftsökningar för dessa fastigheter. Resultatet i fastighetsförvaltningen riskerar därför att fort- löpande försämras vad gäller sådana fastigheter. Antalet fall där ägare till framför allt hyres- och bostadsrättsfastigheter har råkat på obestånd har ökat snabbt. Många andra hotas av obestånd inom en relativt snar framtid. Hotet att snart hamna på obestånd har förvärrats av de besparingskrav som den borgerliga regeringen drev igenom i fråga om de statliga räntesubventionerna till de senast byggda bostadshusen. Dessa besparingsåtgärder har nu återtagits. Situationen är dock fortsatt allvarlig för många ägare av bostadshus från dessa år. Under året har kreditinstituten tillsammans med Statens Bostadsfi- nansieringsaktiebolag, SBAB utvecklat en ordning genom vilken obestånds- situationer kan hanteras på sådant sätt att problemen löses utan att konkurs be- höver tillgripas. Vi följer nära utvecklingen och för också samtal med olika parter om hur motsvarande situationer skall hanteras i de fall staten har lämnat kreditgaranti genom Statens bostadskreditnämnd (BKN). Regeringen räknar med att senare återkomma till riksdagen i frågan. Bostadsförsörjning för svaga hushåll Hösten 1993 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att följa bostadsförsörjningen för sådana hushåll som kan ha svårigheter att göra sig gällande på bostads- marknaden. I arbetsgruppen ingår företrädare för Näringsdepartementet, So- cialdepartementet, Boverket, Socialstyrelsen, kommunerna och fastighetsägarna. Arbetsgruppens hittillsvarande arbete har i huvudsak varit inriktat på att följa och gå igenom kartläggningar och utredningar från bl.a. gruppens experter som behandlar de svaga hushållens situation. Dessa har i stort sett visat samma resultat, nämligen att kommunerna i nuläget klarar att få fram bostäder åt svaga grupper. Situationen kan dock ändras när nuvarande överskott på bostäder minskar. Förhållandena i kommunerna är också mycket olika beroende på bl.a. kom- munens storlek och struktur samt bostadsbeståndets sammansättning. Svårigheten att ordna bostäder också för svaga hushåll synes framför allt vara ett storstadsproblem. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete nästa år. För att kunna lösa bostadsfrågan för sådana personer som av sociala eller andra skäl behöver hjälp är det nödvändigt att kommunen får tillgång till bostäder av olika slag. En viktig fråga är därför hur detta sociala ansvar skall fördelas mellan de olika fastighetsägarna. Den statliga bostadsfinansieringen Statens stöd för bostadsfinansiering består dels av statliga räntesubventioner (räntebidrag) för ny- och ombyggnad av bostäder, dels av kreditgarantier för lån mot säkerhet i fastigheten efter det att ny- eller ombyggnaden färdigställts. Dessutom lämnas räntebidrag för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet. Stödet upphör vad gäller nya ansökningar vid utgången av 1994. Som en särskild sysselsättningsstimulans lämnas för projekt som påbörjas under de tre första kvartalen 1995 en extra subvention om 15 % till förbättring av bostäder inklusive tillgänglighetsskapande åtgärder. Vidare lämnas även under 1995 det särskilda ombyggnadsbidraget för äldrebostäder. Under detta år får bidragsgivningen även omfatta boendeformer för personer med fysiska och psykiska funktionshinder. De statliga räntesubventionerna och övriga bidrag till bostadsbyggandet ad- ministreras av Boverket och länsstyrelserna. Kreditgarantigivningen sköts av Statens bostadskreditnämnd (BKN). Räntebidrag enligt äldre bestämmelser Statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt de regler som gällde fram till utgången av 1992 lämnas till den del av en beräknad räntekost- nad för projektet överstiger en s.k. garanterad ränta. Till grund för bidragsbe- räkningarna ligger ett i varje ärende fastställt bidragsunderlag som skall mot- svara en skälig produktionskostnad för det aktuella huset eller dess ombyggnad. Den beräknade räntekostnaden för investeringen bestäms schablonmässigt genom att bidragsunderlaget multipliceras med den s.k. subventionsräntan, som motsvarar marknadsräntan på bostadsobligationer. Den garanterade räntan beräknas genom att bidragsunderlaget multipliceras med en av riksdagen på förhand fastställd ränte- sats - den garanterade räntesatsen. Denna räntesats höjs årligen med ett visst antal också på förhand bestämda procentenheter. Denna s.k. upptrappning av den garanterade räntan medför att låntagarens räntebetalningar fortlöpande stiger till dess att räntebidrag inte längre lämnas. I absoluta tal kan räntebidraget dock öka om räntorna på bostadsobligationer stiger. Omvänt minskar räntebidraget i absoluta tal om obligationsräntorna sjunker. Bidragstidens längd bestäms alltså i detta system i huvudsak av hur subventionsräntan utvecklar sig i för- hållande till den garanterade räntan. Systemet innehåller dock också en längsta bidragstid om 25 år. Dessutom gäller sedan 1993 att räntebidragsgivningen upphör när den garanterade räntan första gången uppgår till eller överstiger den beräknade räntekostnaden i bidragsärendet. För beräkning av garanterad ränta gäller för närvarande följande. I fråga om räntebidrag för ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus gäller en garanterad räntesats om 3,7 % under det första året av bidragstiden. Varje påföljande år höjs den med 0,375 procentenheter. I fråga om egnahem gäller 4,9 % respektive 0,5 procentenheter. Differensen mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätt och å andra sidan egnahem bygger på att värdet av egnahemsägarens ränteavdrag vid inkomstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden. För hyres- och bostadsrättshus innehåller systemet också ett s.k. reducerat räntebidrag. Det lämnas för nybyggnad och beräknas på grundval av räntekostnaden på den del av bidragsunderlaget som överstiger 110 % av en schablonmässigt beräknad produktionskostnad. Det reducerade räntebidraget lämnas för närvarande med 25 % av denna räntekostnad. Statligt räntebidrag enligt äldre regler lämnas för projekt som har påbörjats före utgången av 1992. Dessutom kan bidrag enligt de äldre reglerna lämnas för nybyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den 1 januari - den 30 juni 1993 och för ombyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den 1 januari - den 31 december 1993. Förutsättningen härför är i princip att ansökan om bidrag har lämnats in före utgången av 1992. Hösten 1993 beslutade riksdagen att slopa alla krav på viss lånefinansiering för rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser. Beslutet berör i första hand räntebidrag enligt ny- och ombyggnadslåneförordningarna för bostäder och motsvarande äldre bestämmelser. Det innebär att varje bidrag för tid fr.o.m. 1994 beräknas helt schablonmässigt med utgångspunkt från de lånebelopp, amorteringsplaner, räntebindningstider och räntesatser som gäller i ärendet vid utgången av 1993. Nya regler för räntesubventioner - det s.k. Danellsystemet Den 1 januari 1993 infördes en ny ordning för statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder. Enligt det nya bidragssystemet får den som byggt eller byggt om bostäder för permanent bruk under viss tid efter färdigställandet ett årligt bidrag. Det ställs inga krav på särskild lånefinansiering utan bidraget bestäms schablonmässigt på grundval av en beräknad räntekostnad för investeringen. Till grund för beräkningen ligger ett bidragsunderlag vars storlek bestäms genom två schablonbelopp, ett på 13 000 kr/kvm för ytor upp till 35 kvm per lägenhet och ett på 6 000 kr/kvm för ytor därutöver upp till 120 kvm per lägenhet. För byggande av vissa servicebostäder gäller särskilda bestämmelser. Vid ombyggnad bestäms bidragsunderlaget med ledning av ombyggnadskostnaden. Det får dock inte bestämmas till ett högre belopp än det som motsvarar 80 % av nybygg- nadsschablonen, minskat med värdet av byggnaden före ombyggnaden. Det årliga bidraget lämnas med ett belopp som motsvarar en viss andel av ett för året beräknat räntebelopp. Räntebeloppet utgörs av bidragsunderlaget multiplicerat med den s.k. subventionsräntan. Bidragsandelen är differentierad både vad gäller upplåtelseformer och år då projektet påbörjas. Andelen är högst för projekt som påbörjats 1993. För sådana projekt lämnas bidrag under första året av bidragstiden med 57 % av den beräknade räntekostnaden, om projektet avser ett hyres- och bostadsrättshus och med 42 2/3 %, om projektet avser ett egnahem. För projekt som påbörjas senare sänks bidragsandelen för det första året av bidragstiden med 5 respektive 6 2/3 procentenheter för varje nytt år. Under bidragstiden sänks också bidragsandelen inför varje nytt bidragsår. Den årliga sänkningen görs med 4 procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och med 5 1/3 procentenhet för egnahem. Skillnaden i bidragsandelar mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätter och å andra sidan egnahem bygger även i detta system på att värdet av egnahemsägarens ränteavdrag vid inkomstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden. Sedan den 11 januari 1993 lämnas bidrag för ombyggnad endast i fråga om ombyggnader av flerbostadshus. Kreditgarantier för lån Sedan de statliga bostadslånen upphörde den 1 januari 1992 sker hela lån- givningen på den allmänna lånemarknaden. Staten stöder dock fortfarande bostadsfinansieringen genom att mot avgift erbjuda olika typer av statliga kreditgarantier för lån i högre risklägen till sådana ny- och ombyggnadsprojekt som beviljats statliga räntesubventioner. Fr.o.m. 1993 omfattar det statliga kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad 30 % av lånen inom det fastställda bidragsunderlaget. Lånedelen med kreditgaranti placeras i direkt anslutning till underliggande lån (bottenlån). Summan av underliggande lån och lån med kreditgaranti kan högst uppgå till pant- värdet. Långivaren har möjlighet att öka kreditgarantin successivt under garantitiden upp till totalt 40 % av garantiunderlaget. I områden med svag värdeutveckling på fastigheter finns samtidigt möjlighet att redan i utgångsläget öka garantibe- loppet till 40 %. Denna möjlighet att redan från början utöka garantibeloppet har från den 1 januari 1994 tillfälligt vidgats till att avse alla ny- och ombyggnader som påbörjas under åren 1993-1995. Från den 1 januari 1994 är det också möjligt att få statlig kreditgaranti för s.k. omfördelningslån. Syftet med denna garantigivning är att underlätta hante- ringen av obeståndssituationer som beror på att fastighetsägaren till följd av äldre regler tvingats ta lån med höga räntor bundna under lång tid. Kreditgarantin håller långivaren i princip skadeslös om fastigheten måste säljas med förlust. Långivaren är berättigad till ersättning för förlust på den del av sin fordran mot låntagaren som han har rätt att bevaka vid utmätning. Statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet. För närvarande utgör 97 % av statens årliga utgifter för räntebidrag bidrag enligt äldre bestämmelser. Tabell 1. Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m. budgetåren 1985/86-1994/95 Budgetår Räntebidrag m.m. enligt stats- budgeten (mdkr) 1985/86 (utfall)11,0 1986/87 (utfall)14,5 1987/88 (utfall)13,3 1988/89 (utfall)15,2 1989/90 (utfall)20,5 1990/91 (utfall)23,1 1991/92 (utfall)29,1 1992/93 (utfall)33,8 1993/94 (utfall)33,7 1994/95 (prognos)31,1 De totala räntebidragen för ny- och ombyggnad av bostäder budgetåret 1994/95 kan beräknas fördela sig med 73 % på nybyggnad och 27 % på ombyggnad. 90 % avser hyres- och bostadsrättshus och 10 % egnahem. Huvuddelen av de räntebidrag som nu betalas ut går till hus byggda eller ombyggda under de senaste fem åren. Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsent- ligen på tre faktorer, nämligen antalet bostäder som byggs eller byggs om, till vilken kostnad det sker och subventionsräntans nivå. Utgifterna för räntebidrag är nu på väg nedåt. Det beror främst på att vissa äldre årgångar har konverterats till lägre subventionsränta, vilket minskar sta- tens utgifter. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för räntebidrag bli ca 31,1 miljarder kronor och för tolvmånadersperioden närmast därefter ca 29,4 miljarder kronor. Även prognosen för resten av 1990-talet pekar på sjunkande utgifter. För år 1999 uppskattas utgifterna ligga på i storleksordningen 12 miljarder kronor. G 1. Boverket: Förvaltningskostnader1 1993/94 Utgift125 541 000 1994/95 Anslag138 879 000 1995/96 Förslag207 900 000 varav 137 752 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 1. Boverket: För- valtningskostnader (prop. 1993/94:100 bil. 8). Boverket är enligt sin instruktion (1988:590) central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande samt boende. Verket svarar även för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Boverket är lokaliserat i Karlskrona. Våren 1993 fattade riksdagen beslut (prop. 1992/93:172, bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301) om mål, verksamhetsinriktning och ekonomiska resurser för Boverket avseende treårsperioden 1993/94-1995/96. Som övergripande mål för Boverket gäller enligt beslutet att verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende. Boverket skall också arbeta för -att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresurser och en god bebyggelsemiljö, och -ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande. Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning, inklusive sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem samt att medverka i det internationella samarbetet inom verkets ansvarsområden. I förhållande till länsstyrelserna har Boverket en samordnande, stödjande och rådgivande roll. Statliga stödformer som under innevarande budgetår ligger inom Boverkets verksamhetsområden finansieras med anslag under Social-, Arbetsmarknads-, Kultur-, Närings- och Civildepartementens huvudtitlar. Som framgår av Kulturdepartementets budgetbilaga avser regeringen att återkomma till frågan om handläggningsansvaret för icke-statliga kulturlokaler i samband med kompletteringspropositionen. Anslaget till täckande av förvaltningskostnader vid Boverket hör fortsättnings- vis i sin helhet till Näringsdepartementets område. Anslagssparandet uppgår till ca 5 miljoner kronor, vilket utgör 3,5 % av det tilldelade ramanslaget. RRV:s revisionsberättelse över Boverkets årsredovisning innehåller inte någon invändning. Boverket har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat bl.a. följande resultat inom verkets olika verksamhetsområden. En omvärldsundersökning som Boverket låtit utföra våren 1994 visar att verkets rådgivande organ och dess direkta avnämare på regional och kommunal nivå anser att verkets insatser varit relevanta och av god kvalitet. Dessa använder verkets material i sitt arbete och anser att Boverket är trovärdigare än andra aktörer inom området, som t.ex. forskningen. Inom verksamhetsområdet Byggd miljö, hushållning med naturresurser och fysisk planering bedömer Boverket att verkets insatser under budgetåret ökat förutsättningarna för att den fysiska planeringen skall främja en god hushållning med naturresurserna och en god bebyggelsemiljö. De mest uppmärksammade uppgifterna har varit arbetet med sverigevisionen Sverige 2009 och frågorna om infrastruktur och miljö. Arbetet med uppföljning, analys och förankring av ändringar i lagstiftningen har fortsatt och bidragit till en enhetligare och effektivare tillämpning av PBL och NRL. Metodutveckling kring kretsloppsfrågor har bl.a. skett inom ramen för regeringsuppdrag. Regeringsuppdragen har fullföljts planenligt. Utvärderingen av de statliga bidragen till samordnad boendeservice har fullföljts och överlämnats till regeringen. Arbetet med PBL-systemet har bl.a. riktats in på en bättre användning av översiktsplanen och en flexiblare användning av detaljpla- neinstrumenten. Boverket har dessutom skaffat en god överblick över plansystem och stadsmiljöfrågor inom EU och om konsekvenserna för svenska myndigheter av EU:s arbete på området. Inom verksamhetsområdet Byggande har nya bygg- och konstruktionsregler, BBR 94 och BKR 94, arbetats fram. Dessa trädde i kraft den 1 januari 1994. Antalet regler har begränsats och tekniska detaljföreskrifter har ersatts med funktionskrav. Övergången till funktionsnormering innebär ökad valfrihet, incitament för teknisk utveckling samt ökad konkurrens. Verkets insatser för europeisk harmonisering av byggregler har på grund av Sveriges aktiva obser- vatörsskap i EU ökat snabbare än väntat. Insatserna har inriktats på dels att åstadkomma ett effektivare byggande genom att öppna för ökad konkurrens och frihandel, dels att svenska krav, såväl brukares som producenters, beaktas i framtida harmoniserade tekniska specifikationer. Föreskrifter om öppna system för provning och godkännande av bl.a. vattenmätare, värmemätare och hissar har utfärdats. När det gäller frågor om hygien, hälsa och miljö har uppföljningen av den första etappen av funktionskontrollen av ventilationssystem genomförts. Den visar att betydande brister finns i bl.a. skolor och daghem. Inom verksamhetsområdet Boende har verkets insatser för en effektiv och enhetlig administration av stöden inriktats på kortare handläggningstider, förbättringar i datasystemen samt på information och utbildning för att få en korrekt handläggning samt tillgänglig och överskådlig information till de bidragssökande. Planen för att minska handläggningstiderna under budgetåret till högst tre månader i genomsnitt vad gäller beviljandeärenden har i allt väsentligt kunnat uppnås. För förvaltningsärenden bedömer Boverket att en handläggningstid om tre månader kommer att nås planenligt vid årsskiftet 1994/95. Förbättringar har uppnåtts i datasystemen för administration av och beslut om räntebidrag. Antalet försenade utbetalningar har minskat liksom förseningarnas längd. Utredningsverksamheten inom området har inriktats på förbättrade prognoser och prognosunderlag och på förberedelser för den av riksdagen beslutade avstämningen efter 1995 beträffande bostadsfinansieringen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 207 900 000 kr Resultatbedömning Resultatredovisningen i Boverkets årsredovisning visar att arbetet har bedrivits enligt de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Verksamhetsmålen har i allt väsentligt uppnåtts. Uppdragen har fullföljts planenligt. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Boverket. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i proposition 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. bör gälla också för budgetåret 1995/96. Regeringen vill också erinra om att Sveriges medlemskap i EU kommer att innebära ett ökat engagemang i för unionen gemensamma frågor också inom Boverkets område och därigenom en ny roll för verket. Det gäller i första hand i samband med deltagande i EU:s kommittéer och arbetsgrupper samt ökade krav på medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Utrymme för dessa nya uppgifter måste skapas genom ett delvis för- ändrat arbetssätt och genom omprioriteringar. Inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser samt fysisk planering bör arbetet fortsatt inriktas på att stödja en fysisk samhällsplanering som främjar en hållbar utveckling och att utveckla metoder för detta. Den kommunala översiktsplaneringen, strategiska miljö- konsekvensbeskrivningar och flexiblare detaljplanering framstår som särskilt angelägna instrument i detta sammanhang. Boverket har som central myndighet ett särskilt ansvar för att beakta nationella och regionala perspektiv i den rumsliga planeringen. Regeringen vill särskilt understryka vikten av det fortsatta arbetet med en nationell vision för Sverige. Samtidigt genomförs omfattande förändringar, särskilt inom verksamhetsområdet Byggande. Den 1 juli 1995 kommer den av riksdagen våren 1994 beslutade delreformen av PBL att träda i kraft (prop. 1994/95:106, bet. 1994/95:BoU8, rskr. 1994/95:91). Reformen innebär bl.a. att bygglovsprövningen inte längre skall omfatta byggnadernas tekniska egenskaper, att ett nytt system för kontroll av de tekniska egenskapskraven tas i bruk och att öppna system för typgodkännande, tillverkningskontroll och personcertifiering införs. När det gäller införandet av öppna system för provning och godkännande har det enligt Boverket varit svårt att hinna förankra de nya reglerna, eftersom arbetet har fått bedrivas under stor tidspress. Regeringen inser att tidsramarna är snäva men måste understryka vikten av att arbetet bedrivs i en takt så att branschen och berörda myndigheter är väl förtrogna och införstådda med reglerna och deras innebörd när de träder i kraft. Regeringen och Boverket har etablerat fastare former för den årliga dialogen om inriktningen och uppföljningen av resultaten av verksamheten. Ett exempel på detta är den redovisning som Boverket för första gången våren 1994 kommit in med till regeringen om pågående och planerad utredningsverksamhet som ett underlag bl.a. för utformningen av verksamhetsmålen i verkets regleringsbrev. Till följd av pågående och planerad utredningsverksamhet rörande lagstiftningen och stödsystemen inom flera av Boverkets arbetsområden avser regeringen att skjuta upp den fördjupade prövningen av verket ett budge- tår. Boverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 10,4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. Regeringen föreslår att Boverket därutöver nu tillförs 3 miljoner kronor för att ge verket möjlighet att fördjupa arbetet med att utvärdera de olika regel- och stödsystem som verket har tillsyn och uppsikt över. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på 207 900 000 kr. G 2. Boverket: Uppdragsverksamhet1 1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag1 000 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 2. Boverket: Uppdrags- verksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 8). Boverket bedriver s.k. tjänsteexport inom en särskild organisatorisk enhet, benämnd Swedeplan. Verksamheten bedrivs som uppdrag, främst inom området fysisk planering, men även inom miljövård. Verksamheten är helt självfinansierad genom avgifter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ettanslag på 1 000 kr. G 3. Räntebidrag m.m.1 1993/94 Utgift33 719 999 000 1994/95 Anslag29 000 000 000 1995/96 Förslag43 300 000 000 varav 29 400 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1997 Beräknad utgift23 600 000 000 1998 Beräknad utgift16 700 000 000 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 3. Räntebidrag m.m. (prop. 1993/94:100 bil. 8). Anslaget disponeras för utgifter för statliga räntesubventioner för ny-och ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för särskilt om- byggnadsbidrag i fråga om äldrebostäder och för s.k. 33 §-ersättning till kommuner. Anslaget disponeras dessutom för utgifter som återstår av statliga åtaganden enligt ett antal stödsystem som är under avveckling. Bestämmelser om räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder finns såvitt gäller nya projekt i förordningen (1992:986) om statlig bostads- byggnadssubvention. För äldre projekt finns bestämmelser i dels förordningen (1991:1933) om statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, dels den numera upphävda nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692), respektive ombyggnadslåneförordningen för bostä- der (1986:693), dels bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Bestämmelser om räntesubventioner för underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet, finns i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Bestämmelser om ombyggnadsbidrag för äldrebostäder finns i förordningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. För bidragsgivningen gäller en beslutsram om sammanlagt 420 miljoner kronor. Utgifter för bidrag om högst 120 miljoner kronor får belasta detta anslag. Bestämmelser om 33 §-ersättning till kommuner och om avlösen av statens ersättningsskyldighet finns i bostadslånekungörelsen (1962:537) och motsvarande äldre lånebestämmelser respektive förordningen (1984:337) om ändrade be- stämmelser om statens skyldighet att betala ersättning till kommuner enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) m.m. Bestämmelser om äldre stödformer som är under avveckling finns i ett antal upphävda förordningar. Det gäller räntebidrag enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus (upphävd 1991:1929), förordningen (1983:40) om räntebidrag för under- hållslån i vissa fall (upphävd 1992:1050), förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa bostadshus som har förköpts enligt förköpslagen (upphävd 1992:411) samt förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410). Det gäller vidare bidrag enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upphävd 1992:413), förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder (upphävd 1992:414), förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (upphävd 1990:648) och förordningen (1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad (upphävd 1992:415). RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret 1994/95 visar att utgifterna under räntebidragsanslaget beräknas bli 31 100 miljoner kronor. Det är 2 100 miljoner kronor mer än vad som tidigare beräknats. Skillnaden beror huvudsakligen på ändrade ränteantaganden. Boverkets antaganden ligger nu 2,4 procentenheter högre för andra halvåret 1994 och 3,5 procentenheter högre för första halvåret 1995 än de ränteantaganden som angavs i den reviderade finansplanen och som tidigare beräkningar byggde på. De ändrade ränteantagandena motsvarar en utgiftshöjning på ca 1 100 miljoner kronor. Vidare innebär beslutet att inte genomföra den extra neddragningen av räntebidragen en utgiftshöjning på ca 400 miljoner kronor. Resterande 600 miljoner kronor hänför sig främst till ett större bidragsunderlag för ombyggnad. 45 000 lägenheter i ombyggnadsprojekt bedöms nu bli färdigställda jämfört med tidigare beräknade 30 000 lägenheter. Regeringens överväganden Förslag om ändring av räntesubventioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. 1995 Riksdagen har nyligen beslutat att slopa den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapitalinkomster från 30 till 25 % (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). I konsekvens med att kapitalinkomstskatten således inte sänks vid årsskiftet 1994/95 förordar regeringen att följande ändringar nu görs i systemen för räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder för att återställa neutraliteten i kapitalkostnadshänseende mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätt och å andra sidan egnahem. I det äldre räntebidragssystemet bör de årliga höjningarna av den garanterade räntan sättas ner såvitt gäller hyres- och bostadsrättshus. De bör sättas ner från 0,375 till 0,35 procentenheter. Det lägre procenttalet bör tillämpas fr.o.m. det bidragsår som börjar under 1995. Dessutom bör i det äldre systemet bidragsandelen för s.k. reducerat räntebidrag ändras. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden och tillämpas i fråga om räntebidrag för tid efter årsskiftet 1994/95. I det nya subventionssystemet bör bidragsnivån för egnahem sättas ner. För att uppnå den erforderliga anpassningen bör, på samma sätt som i fråga om den årliga höjningen av den garanterade räntan i det äldre systemet, ändring göras vad gäller de procenttal med vilka bidragsnivån årligen skall ändras under bidragstiden, respektive för varje ny årgång. Dessa tal bör höjas från 5 1/3 % till 5,7 %, respektive från 6 2/3 % till 7,1 %. Det nya procenttalet för årlig sänkning av bidragsnivån under bidragstiden, 5,7 %, bör såvitt gäller ärenden i vilka bidragstiden påbörjats före utgången av 1994 tillämpas fr.o.m. det bidragsår som påbörjas efter utgången av juni 1995 och i övrigt fr.o.m. utgången av det första bidragsåret. Det nya procenttalet 7,1 % för den årgångsvisa sänk- ningen av bidragsnivån bör tillämpas fr.o.m årsskiftet 1995/96. För att återställa neutraliteten i det nya systemet krävs därutöver en eng- ångsanpassning av bidragsnivån för egnahem, såvitt avser den nivå som skall gälla under det första bidragsåret. Nivån bör sänkas med ca 5 procentenheter i förhållande till de nivåer som nu är föreskrivna. För att komma i fas med skattereglerna bör sänkningen genomföras i avseende på de projekt som påbörjas fr.o.m. 1995. Om det, som systemet i övrigt förutsätter, vid årsskiftet 1994/95 dessutom görs en årgångsvis sänkning av bidragsnivån i hela systemet får emellertid egnahem som påbörjas efter anpassningen, dvs. från och med 1995, en kraftigt försämrad kostnadssituation relativt egnahem som påbörjats före anpass- ningen. Skillnaden i bidragsandel mellan 1994 och 1995 skulle bli över 11 procentenheter. För att undvika detta anser vi att man i anslutning till anpassningen som en ytterligare engångsåtgärd bör avstå från den årgångssänkning som enligt gällande ordning skall göras vid årsskiftet 1994/95. Således bör den bidragsandel på 52 % det första bidragsåret som nu är föreskriven för hyres- och bostadsrättsprojekt påbörjade 1994 behållas även under 1995. Bidragsandelen det första bidragsåret för egnahemsprojekt som påbörjas 1995 bör i konsekvens med detta sättas till 31,4 %. Eftersom räntesubventioner inte lämnas för ombyggnad av egnahem bör ändringen av bidragsandelen för hyres- och bostadsrätter bara gälla i fråga om nybyggnad. Bidragsandelen för ombyggnad berörs således inte. Det bör i övrigt ankomma på regeringen att närmare utforma de bestämmelser som behövs för att åstadkomma den föreslagna anpassningen. Slutligen bör den lägsta bidragsnivån för hyres- och bostadsrätter anpassas. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden. Förslag om ombyggnadsstöd för grundförstärkning m.m. Stödet för ombyggnad enligt 1993 års räntesubventionsregler omfattar dels nyinvesteringar som i väsentlig mån förbättrar sådana grundläggande funktioner som krävs för att huset skall fungera tillfredsställande för bostadsändamål, dels åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra husets huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, vatten och avlopp, ventilation samt transporter och andra kommunikationer. Andra åtgärder på eller i byggnad av underhålls- eller reparationskaraktär, bl.a. grundförstärk- ningsåtgärder, är inte stödberättigade. Boverket har föreslagit att tillämpningsområdet för räntesubventionsreglerna ändras till att omfatta även grundförstärkning. Grundförstärkningsåtgärder är ofta kostsamma att utföra och svåra att finansiera genom hyreshöjningar. Det finns därför enligt verket en betydande risk att hus som är i behov av grundförstärkning inte åtgärdas. Att utvidga ombyggnadsstödet till att även omfatta grundförstärkningsåtgärder är också logiskt med tanke på att subventionssystemet så långt möjligt bör förhålla sig neutralt när det gäller valet mellan nybyggnad och ombyggnad/upprustning. Regeringen biträder förslaget och förordar att grundförstärkning får ingå bland de åtgärder som berättigar till räntesubventioner för ombyggnad. Förslaget innebär en viss ökning av statens utgifter för räntesubventioner till ombyggnad. Exakt hur stor ökningen blir är dock inte möjligt att beräkna nu. Vid den årsproduktion ombyggnader som enligt Boverket kan tänkas bli berörd av förslaget och med den nivå på räntesubventioner som gäller för projekt påbörjade 1995 torde utgiftsökningen uppskattningsvis uppgå till ca 2,5 miljoner kronor. Regeringen bedömer att denna utgiftsökning måste finansieras genom en motsvaran- de besparing. Den bör göras inom ramen för ombyggnadsstödet, lämpligen genom en höjning av det belopp som generellt frånräknas den ombyggnadskostnad som skall utgöra underlag för bidragsberäkningen. Beloppet är i dag på 50 000 kronor och frånräknas i alla projekt utom när det gäller handikappanpassning. Regeringen förordar att beloppet höjs till 100 000 kronor. Det beräknas kompensera statsbudgeten för den utgiftsökning som följer av förslaget om stöd till grundförstärkning. De föreslagna ändringarna av reglerna för ombyggnadsstödet bör träda i kraft den 1 juli 1995. Förslag att slopa den statligt reglerade ersättningslångivningen hos SBAB År 1990 infördes en statligt reglerad s.k. ersättningslångivning (prop. 1988/89:89, bet. 1988/89:BoU10, rskr. 1988/89:266). Långivningen som finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB infördes för att underlätta förtida återbetalning av äldre anslagsfinansierade statslån för bostadsändamål, särskilt bostadslån för ny- och ombyggnad som var förenade med statliga räntesubventioner i form av räntebidrag. Genom ersättningslångivningen kunde fastighetsägaren byta ut ett äldre statslån mot ett ersättningslån utan att förlora rätten till räntebidrag. Bestämmelser om ersättningslån finns i förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Ärenden om ersättningslån handlades ursprungligen av länsbostadsnämnderna. Sedan den 1 juli 1993 är det dock SBAB som själv svarar för långivningen i sin helhet. SBAB har i skrivelse till regeringen den 19 augusti 1993 föreslagit att ersättningslångivningen slopas. Enligt SBAB innebär det stora problem att vid sidan av sin ordinarie marknadsbaserade utlåningsverksamhet ha en ersättningslåneverksamhet som innebär skyldighet till långivning enligt ett av staten fastställt regelverk, eftersom dessa regler avviker från marknadens villkor och förutsättningar. Till sådana avvikelser hör skyldigheten att kontinuerligt bevilja krediter enligt regelverket, att räntevillkoren är gene- rella och knutna till enbart upplåningskostnader samt att lånen följer kost- nadsbaserade pantvärden. Vidare avviker regler och rutiner för den admi- nistrativa hanteringen på ett avgörande sätt t.ex. i fråga om offentlighet, besvärsrätt, diarie- och arkivrutiner m.m. vilket innebär olikheter jämfört med bolagets övriga rutiner och därmed ökade kostnader för denna utlånings- verksamhet. Ett ytterligare problem är att bolaget tvingas administrera en mängd smålån eftersom det inte finns något minimibelopp för ersättningslån. Ersättningslånen mot pantbrevssäkerhet belastar vidare SBAB:s kapitaltäckning. Inom ramen för bolagets egen utlåning beaktas detta vid räntesättningen. När ersättningslångivningen infördes var lånen en förutsättning för att erhålla räntebidrag. Genom riksdagens beslut att slopa alla krav på viss lånefinansiering för att få rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser (prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU6, rskr. 1993/94:115) har behovet av en särskild statligt reglerad ersättningslångivning i SBAB:s regi starkt minskat. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de problem med långivningen som SBAB påtalar anser regeringen att ersättningslångivningen nu bör upphöra. Enligt regeringens bedömning bör goda möjligheter finnas att vid ägarbyten lösa hela finansieringen på den allmänna lånemarknaden. SBAB har också förklarat sig berett, att inom ramen för sin egen långivning, även fortsättningsvis medverka till en marknadsmässigt an-- passad utlåning för att underlätta förtida lösen av anslagsfinansierade bo- stadslån. Regeringen förordar således att den statligt reglerade ersättningslångivningen slopas vid utgången av juni 1995. Anslagsberäkning Som tidigare framhållits beräknas nu statens årliga utgifter för räntebidrag minska under kommande år beroende på dels att sjunkande räntor får effekt, dels att det årliga antalet färdigställda nya bostäder gått ner. Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus under budgetåret 1995/96 beräknas till 42 200 miljoner kronor. I beräkningarna har regeringen utgått från Boverkets aviseringsstatistik beträffande räntebidrag för budgetåret 1993/94 och lagt till räntebidrag för tillkommande projekt. De volymantaganden i fråga om nytillkommande projekt som därvid gjorts bygger på Boverkets prognoser över påbörjade ny- och ombyggnader. Beräkningarna baseras vidare på en antagen räntenivå för år 1995 på 10,5 % och för år 1996 på 9,8 %. I beräkningarna har även hänsyn tagits till riksdagens beslut att den extra neddragningen av räntebidragen 1995 och 1996 med 2,5 miljarder kronor inte kommer att genomföras, liksom till förslaget i det föregående om ändring av räntesubventioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler. Det sistnämnda förslaget beräknas öka räntebidragsutgifterna för budgetåret 1995/96 med 60 miljoner kronor. Med utgångspunkt från antagna räntenivåer och de garanterade räntor som kommer att gälla beräknar regeringen att räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca 600 000 lägenheter och räntebidrag för ombyggnad till ca 580 000 lägenheter under budgetåret 1995/96. Beräkningarna av utgifterna för räntebidrag under kalenderåren 1997 och 1998 har baserats på en antagen räntenivå för första halvåret 1997 på 7 % och för övriga perioder på 6,5 %. Statens utgifter för räntestöd för förbättring av bostadshus under budgetåret 1995/96 beräknas till 930 miljoner kronor. Beräkningarna har även här utgått från Boverkets aviseringsstatistik för budgetåret 1993/94. Därtill har lagts räntebidrag för nytillkommande ärenden. Statens utgifter för ombyggnadsbidrag för äldrebostäder under detta anslag beräknar regeringen i likhet med Boverket till 70 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Statens utgifter för övriga stödformer som belastar anslaget beräknar regeringen till 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Sammantaget beräknas således utgifterna under anslaget till 43 300 miljoner kronor för 18 månader respektive 29 400 miljoner kronor för 12 månader. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om ändring av räntesubven tioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. 1995, 2. godkänner det som regeringen förordar om ombyggnadsstöd för grundförstärkning m.m., 3. godkänner det som regeringen förordar om att slopa den statligt reglerade ersättningslångivningen, 4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags anslag på 43 300 000 000 kr. G 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande1 1993/94 Utgift2 679 208 197 1994/95 Anslag800 000 000 1995/96 Förslag200 000 000 varav 200 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (prop. 1993/94:100 bil. 8). Anslaget disponeras för utgifter för investeringsbidrag för bostadsbyggande. Bestämmelser om investeringsbidrag finns i två numera upphävda förordningar, nämligen förordningen (1991:1923) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991) och förordningen (1990:1369) med samma namn (upphävd 1991:1923) samt i förordningen (1992:992) om ändrade bestämmelser för investeringsbidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt investerings- bidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret 1994/95 visar på en utgiftsutveckling som är 100 miljoner kronor högre än anslaget. Avvikelsen beror på att utbetalningar av bidrag har rekvirerats i en långsammare takt än som tidigare beräknats. Det högre beloppet under innevarande budgetår är därför endast en tidsmässig förskjutning av utbetalningarna av beviljade bidrag. För budgetåret 1995/96 beräknar Boverket utgifterna för investeringsbidrag till 200 miljoner kronor. Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1995/96anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr. G 5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus1 1993/94 Utgift54 509 868 1994/95 Anslag50 000 000 1995/96 Förslag25 000 000 varav 20 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus (prop. 1993/94:100 bil. 8). Anslaget disponeras för tilläggslån för vissa reparations- och ombygg- nadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bestämmelser om långivningen finns i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus. Tilläggslångivningen är under avveckling. Efter utgången av juni 1992 beviljas nya tilläggslån endast om åtgärderna ingår i ett ombyggnadsprojekt som pågick den 1 juli 1992 och om projektet beviljats tilläggslån ur den ram för beslut om tilläggslån som riksdagen medgett för budgetåret 1991/92. Boverket har samlat in information om de projekt som beviljats tilläggslån ur ramen för budgetåret 1991/92. Uppgifterna visar att alla projekt utom ett är avslutade. Ytterligare lån på ca 25 miljoner kronor för detta projekt kan komma att beviljas. Boverket bedömer att långivningen därmed är avslutad förutom eventuella överklaganden. Behovet av medel för utbetalning av beviljade tilläggslån beräknas av Boverket till 25 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres-och bostadsrättshus för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslagpå 25 000 000 kr. G 6. Vissa lån till bostadsbyggande1 1993/94 Utgift25 000 1994/95 Anslag1 000 000 1995/96 Förslag1 000 000 varav 1 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 6. Vissa lån till bostadsbyggande (prop. 1993/94:100 bil. 8). Från anslaget finansieras låneutbetalningar avseende äldre bostadslån m.m. Boverket bedömer att det fortfarande kan komma vissa utbetalningsbehov till följd av gamla lånebestämmelser. Verket föreslår därför att anslaget tas upp till 1 miljon kronor. Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa lån för bostadsbyggande för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr. G 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader1 1993/94 Utgift9 071 000 1994/95 Anslag13 198 000 1995/96 Förslag22 100 000 varav 14 385 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 7. Statens bostadskre- ditnämnd: Förvaltningskostnader (prop. 1993/94:100 bil. 8). Statens bostadskreditnämnd (BKN) bildades den 1 januari 1992 och är lokaliserad till Karlskrona. BKN har enligt sin instruktion (1991:1274) till uppgift att bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder sker i er- forderlig omfattning och att ta de initiativ som krävs i detta syfte. BKN skall lämna kreditgarantier till kreditinstituten enligt förordningen (1991:1924) om statliga kreditgarantier för bostäder samt fullgöra övriga uppgifter som anges i förordningen. Kreditgarantier kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder. BKN skall dessutom förvalta och redovisa lämnade garantier. Som övergripande mål för BKN:s verksamhet angavs i förra årets budget- proposition (prop. 1993/94:100 bil. 8) att nämnden skall arbeta för en effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Kreditgarantigivningen skall i princip finansieras genom avgifter för utfärdade garantier. Avgifterna skall, sett över en längre tidsperiod, täcka såväl förluster inom garantisystemet som administrationskostnader. BKN framhåller i sin årsredovisning att det är svårt att fånga in effekterna av garantiverksamheten i enkla nyckeltal. Enligt nämndens egna bedömningar bidrar garantigivningen dels till att boendekostnaderna blir lägre, dels till att möjligheterna förbättras för att finansiera nybyggnad av egnahem i områden med låga marknadsvärden. BKN bedömer att inkomster från avgifter för kreditgarantier kommer att uppgå till ca 115 miljoner kronor innevarande budgetår och ca 195 miljoner kronor bud- getåret 1995/96. Under budgetåret 1993/94 lämnade nämnden 4 824 garantier med ett garanterat belopp på ca 7,1 miljarder kronor. Garantistocken uppgick därmed till 19 914 garantier med ett garantibelopp på 19,8 miljarder kronor. Några omfördelningsgarantier hade inte lämnats vid utgången av budgetåret. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål för BKN:s verksamhet som angavs inför budgetåret 1994/95 bör ligga fast även under budgetåret 1995/96. Resurser 1995/96 Ramanslag 22 100 000 kr Resultatbedömning BKN:s garantiverksamhet är hårt styrd av det regelverk som gäller inom området. Det är dock regeringens uppfattning att BKN, inom de begränsade ramar som regelverket anger, bedriver verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vad gäller regeringens bedömningar om garantiverksamhetens ekonomiska resultat och ställning hänvisas till redovisningen under anslaget G 8. Statens bos- tadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Regeringen konstaterar vidare att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BKN. Slutsatser Kreditgarantigivningen skall tjäna som ett komplement till finansierings- möjligheterna på den allmänna kreditmarknaden i syfte att underlätta finan- sieringen av bostadsbyggandet. De riktlinjer för BKN:s verksamhet som lades fast i 1994 års budgetproposition bör även gälla för budgetåret 1995/96. Regeringen har beslutat att ett generellt besparingskrav om 5 % bör gälla för alla myndigheter under budgetåret 1995/96. Regeringen gör dock bedömningen att BKN bör undantas från denna besparing. Skälet är att nämndens arbetsbelastning kommer att öka till följd av ett kraftigt ökat antal skadeärenden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 22 100 000 kr. G 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet1 1993/94 Utgift31 832 000 1994/95 Anslag1 000 1995/96 Förslag1 000 1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 8. Statens bostadskre- ditnämnd: Garantiverksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 8). Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster till följd av statliga kreditgarantier till långivare för ny- och ombyggnad av bostäder. Statens bostadskreditnämnd Budgetåret 1993/94 anhängiggjordes skadeärenden med ett garanterat belopp av totalt 321 miljoner kronor hos nämnden. Det kan jämföras med 13 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Den största delen av skadeärendena avser myndighetsbeslutade lån, dvs. statligt reglerade bostadslån som beslutats av länsbostadsnämnderna och som efter kreditprövning utbetalats av Statens Bostadsfinansieringsaktie- bolag, SBAB efter utgången av 1991. Under budgetåret 1993/94 betalade BKN ut ersättning med sammanlagt 126,7 miljoner kronor. Inkomsterna från garantiav- gifterna uppgick under samma period till 101,2 miljoner kronor. Totalt har garantigivningen t.o.m. budgetåret 1993/94 inbringat 175,2 miljoner kronor och kostat 121,1 miljoner kronor i skadeersättning. För budgetåret 1995/96 beräknar BKN inkomsterna till 195 miljoner kronor och schablonmässigt att de utbetalade skadeersättningarna kommer att uppgå till ca 2 000 miljoner kronor. Regeringens överväganden I likhet med BKN bedömer regeringen att skadeutvecklingen är oroande. Inom regeringskansliet pågår sedan en tid arbete med att pröva olika möjligheter att minska låneförlusterna och därmed skadeersättningarna. Arbetet bedrivs i samverkan med BKN och långivarna. Förslag till åtgärder kan dock väntas tidigast en bit in på 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. G 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader 1993/94 Utgift26 109 507 1994/95 Anslag22 960 000 1995/96 Förslag34 500 000 varav 22 874 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-nader samt lokalkostnader för Statens råd för byggnadsforskning, BFR. BFR har till uppgift att initiera samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggningsområ-dena samt informera om forskning och forskningsresultat. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning ochutveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns kvalitet och kostnadseffektivitet. Resurser 1995/96 Ramanslag 34 500 000 kr Resultatbedömning BFR:s resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Inom BFR pågår arbete med vidareutveckling av ett system för kontinuerlig resultatuppföljning. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BFR. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget till 34 500 000 kronor. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 031 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 500 000 kr. G 10. Byggforskning 1993/94 Utgift152 934 509 1994/95 Anslag169 430 000 1995/96 Förslag247 100 000 varav 169 440 000 beräknas för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för byggnadsforskning, BFR. BFR har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av BFR:s satsningar på forskning och utveckling (FoU). Verksamheten har varit indelad i två huvudprogram, FoU om bebyggelsen respektive FoU om byggnaden. Huvudprogrammen har i sin tur varit uppdelade på vardera åtta delprogram. Regeringens överväganden Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för bud- getåret 1995/96. För den verksamhet som finansieras över anslaget beräknas ett medelsbehov om 247 100 000 kronor. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 6 441 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskning vilka innebär åtagande för flera budgetår. Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att göra ekonomiska åtaganden under en femårig planeringsperiod. För åtaganden som avser de fyra budgetåren efter budgetåret 1995/96 beräknar regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 60 miljoner kronor under budgetåret 1998, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1999 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 2000. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Byggforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 247 100 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1995/96, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 2000. G 11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador 1993/94 Utgift66 494 000 1994/95 Anslag70 000 000 1995/96 Förslag105 000 000 varav 70 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrelse, ombesörjer utbetalning av medel från fonden. Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Ur fonden får också bestridas kostnader för kansli-och utred- ningskostnader. Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86 - 1994/95 meddelas inom en ram av 460 miljoner kronor. Kammarkollegiet tillhandahåller sedan den 1 juli 1993 kansliresurser för beredning och föredragning av ärenden åt den statliga fonden. Fonden för fukt- och mögelskador Den 31 augusti 1994 hade sedan år 1986 totalt 5 600 ärenden kommit in till fonden. Av de till fonden inkomna ärendena har 4 600 ärenden avgjorts slutligt och lett till positivt beslut om bidrag i 2 166 ärenden till ett belopp av 333 miljoner kronor inklusive mervärdeskatt. Beslutsramen bedöms beträffande delvis avgjorda ärenden, dvs. sådana där anbud ännu inte kommit in, belastas med ca 28 miljoner kronor. Antalet ärenden där beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 850. Under budgetåret 1993/94 har beslut om bidrag till reparationskostnader i enskilda småhus fattats till ett belopp av ca 28 miljoner kronor, vilket innebär att det genomsnittliga beloppet sjunkit från ca 126 000 kronor budgetåret 1992/93 till ca 101 000 kronor per hus. Till detta skall i varje enskilt ärende med positivt beslut läggas konsultkostnader för utredning av skadan, upphandling, besiktning m.m. Fondstyrelsen anför som en förklaring till de minskade bidragsbeloppen, den försvagade efterfrågan på byggtjänster som i sin tur lett till en reducering av byggpriserna. För närvarande lämnas dock färre anbud vid upphandling och en viss prisuppgång kan noteras. Fondstyrelsen bedömer att beslutsvolymen under budgetåret 1994/95 kommer att uppgå till ca 40 miljoner kronor och under tiden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996 till 70 miljoner kronor. Som grund för detta ligger följande bedömning. Ärendevolymen fortsätter att öka, det genomsnittliga bidragsbeloppet per ärende fortsätter att minska något och färre ärenden än för närvarande kommer att avskrivas efter utredning eller efter beslut om rätt till stöd. Detta medför att beslutsramen bör vidgas med 25 miljoner kronor till 485 miljoner kronor för tiden fram till den 31 december 1996. Behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag, tekniska utredningar, besiktningar, kanslikostnader m.m. under tiden fram till den 31 december 1996 bedömer fondstyrelsen till sammanlagt 100 miljoner kronor. Regeringens överväganden Förändring av bidragsreglerna Möjlighet att få någon form av statligt ekonomiskt stöd, ränte- och amorteringsfria tilläggslån, för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem har funnits sedan år 1983. Stödet i dess nuvarande form har funnits sedan år 1986. Enligt gällande bidragsbestämmelser lämnas bidrag till ägare av hus som är yngre än 30 år dvs. för närvarande till hus som är färdigställda år 1964 och senare. I många fall är skadorna i hus som uppnått denna ålder ett resultat av ett normalt åldrande. Detta gäller t.ex. beträffande dräneringen runt huset. Bristande eller felaktigt fuktskydd m.m. redan när huset uppförs visar sig normalt långt tidigare än efter 20-30 år, nämligen erfarenhetsmässigt senast när husen är 10-15 år. Mot den angivna bakgrunden bör det vara rimligt att minska de åldersklasser småhus som kan omfattas av bidraget till 25 år. Regeringen före- slår att endast hus som är yngre än 25 år bör kunna komma i fråga för bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador. Förslaget kan inte bedömas ha någon märkbar effekt på behovet av medel för ändamålet. Det aktualiserade förslaget leder dock till att frågan om självriskberäkningen bör klarläggas. Enligt gällande bestämmelser skall beräkningen av husägarens självrisk göras på följande sätt. Metod 1. Självrisken är beroende av hur stor del av reparationskostnaden som huset kan bära i reparerat skick. Avgörande för beräkningen är fastighetens värde efter reparationen och hur stora lån som belastar fastigheten. Endast lån som används till att förvärva eller förbättra fastigheten beaktas. Metod 2. Självrisken bestäms utifrån husets ålder och motsvarar en trettiondel av reparationskostnaderna multiplicerat med husets ålder. Den högsta självrisken enligt de båda metoderna skall väljas. Lägsta självrisk är aktuellt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Beräkningen av självrisken enligt metod 2 bör, enligt regeringens uppfattning, vara oförändrad. Självrisken för ett hus som är 25 år blir således även i fortsättningen 25 trettiondelar av reparationskostnaderna. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i frågan. År 1984 infördes en tioårig småhusgaranti som villkor för statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad av småhus och gäller sedan år 1989 alla typer av hus utom rena självbyggen. Nu gällande bestämmelser återfinns i förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Garantisystemet innefattar krav på en produktionsgaranti och en ansvarsutfästelse. Produktionsgarantin skall vara en säkerhet för att byggföretaget skall färdigställa huset i avtalat skick enligt entreprenadkontraktet och att entreprenörens förpliktelser under en tvåårig garantitid klaras av även om denne inte skulle fullgöra sina åtaganden. Kravet på en ansvarsutfästelse innebär att det skall finnas en försäkring som täcker väsentliga skador vilka består i eller är en följd av fel och brister i konstruktionen, utförande eller material enligt kontraktet. Ansvarsutfästelsen gäller fr.o.m. slutbesiktningen av entreprenaden och tio år framåt. För egnahem som uppförs i annan ordning än på total- eller generalentreprenad får garanti och åtaganden begränsas till sådana grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Enligt gällande bestämmelser för bidrag till åtgärder för att reparera fukt- och mögelskador lämnas inte bidrag om skadan omfattas exempelvis av garantiåtagande, försäkring eller ansvarsutfästelse. Det måste dock beträffande de senare årgångarna av småhus, enligt regeringens uppfattning, kunna förut- sättas att kunskaperna om fuktskydd m.m. förbättrats, att erfarenhetsåterföringen fungerat samt att kvalitetssäkringen förbättrats. En rimlig slutsats av det anförda bör vara att bidrag till ägare av hus som är uppförda år 1989 och senare inte bör lämnas. Inte heller denna förändring av stödreglerna kan bedömas ge någon effekt på det totala resursbehovet. Sammanfattningsvis förordar regeringen att bidrag till reparationer av fukt- och mögelskador inte lämnas till hus som är äldre än 25 år eller till hus uppförda år 1989 och senare. Regeringen vill dessutom - utan att för den skull ta ställning till sluttidpunkt för bidragsverksamheten - framföra ståndpunkten att syftet med bidraget till kostnader för att avhjälpa fukt-och mögelskador aldrig har varit eller kan vara att staten fortlöpande skall bidra till kostnader av detta slag. Om så vore fallet skulle det motverka alla strävanden att på olika sätt åstadkomma bättre inomhusklimat m.m. i våra byggnader. Riksdagen har begärt (bet. 1991/92:BoU14, rskr. 1991/92:155) att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar sin syn på fon- dens fortsatta verksamhet och på de regler som bör vägleda den. Regeringen anser sig härmed ha infriat riksdagens begäran. Regeringen biträder fondstyrelsens bedömning att ramen för beslut om bidrag bör vidgas med 25 miljoner kronor för tiden fram till den 31 december 1996. Behovet av medel för utbetalning av bidrag m.m. under samma tid beräknas till 105 miljo- ner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1.godkänner den förordade ändringen i det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus, 2. medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskadorvidgas till 485 000 000 kr, 3. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 105 000 000 kr. G 12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 1993/94 Utgift14 706 000 1994/95 Anslag120 000 000 1995/96 Förslag25 000 000 varav 16 667 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Ytterligare 20 miljoner kronor har enligt beslut den 3 mars 1994 förts över från anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Anslaget disponeras av Boverket för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsoskydds-synpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åtgärder kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kronor per hus. Boverket Bidragsgivningen i dess nuvarande form infördes den 1 juli 1988. Bidrag har hittills t.o.m. den 30 juni 1994 lämnats till totalt 5 100 egnahem och till ett sammanlagt belopp om ca 60,3 miljoner kronor. Vanligen vidtas olika ventilationsåtgärder för att komma till rätta med radon. Detta innebär att bidragsbeloppet genomsnittligt under perioden har uppgått till närmare 12 000 kronor per hus i löpande priser. Under budgetåret 1993/94 beviljades radonbidrag med totalt 18,5 mil-joner kronor till 1 410 egnahem. Jämfört med föregående budgetår ökade det beviljade totala bidragsbeloppet med 97 % och antalet beviljade bidrag med 63 %. Till en del beror ökningen på att regeringen - som en del i ett sysselsättningspolitiskt paket - för åtgärder mot radonproblem beslutat höja det maximala bidraget från 15 000 kronor till 25 000 kronor. Detta höjda bidrag kan medges i ärenden där kommunen före den 1 juli 1994 funnit åtgärderna nödvändiga och där arbetena är avslutade senast den 30 juni 1995. Boverkets förslag att radonbidraget skall utökas till att omfatta filtrering av radon i dricksvatten har överlämnats till Jordbruksdepartementet. Frågan behandlas under huvudtitel 9 anslaget G 1. Statens livsmedelsverk. Boverket bedömer att antalet ansökningar och beviljade bidrag kommer att öka tillfälligt under budgetåret 1994/95 till följd av den tillfälliga höjningen av det maximala bidraget och att anvisade medel kommer att vara tillräckliga. De beviljade bidragen enligt gängse regler bedöms ligga mellan 15 och 20 miljoner kronor under budgetåren 1994/95 och 1995/96. Det innebär att utbetalningarna under det förlängda budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 30 miljoner kronor, med vilket belopp anslaget bör uppföras. Regeringens överväganden I budgetpropositionen (prop.1993/94:100, bil. 13, s. 78) för budgetåret 1994/95 lämnades en ingående redovisning av verksamheter för att komma till rätta med radon i småhus. Det kan konstateras att statligt ekonomiskt stöd i någon form för att avhjälpa radonproblem i bostäder har funnits sedan år 1980. Många åtgärder är enkla och betingar en liten kostnad. Ofta vidtas ganska omfattande ventilationstekniska åtgärder. Åtgärder som i många fall är motiverade främst av att husets allmän-ventilation bör förbättras. Regeringen anser att en viss förändring av bidragsreglerna är motiverad. Bidrag bör i fortsättningen lämnas med 40 % av skälig kostnad för de åtgärder som kommunen finner nödvändiga. Bidrag bör även i fortsättningen lämnas med högst 15 000 kronor per hus. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut. Ändringarna bör gälla i ärenden som kommer in till länsstyrelserna efter den 10 januari 1995. Regeringen bedömer, med hänsyn taget till den förordade mindre förändringen av stödbestämmelserna, behovet av bidragsmedel under det förlängda budgetåret 1995/96 till 25 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den förordade ändringen i det statliga bidraget till åtgärdermot radon i småhus, 2. till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1995/96anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr. G 13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet Nytt anslag (förslag)125 000 000 Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) att anvisa 200 miljoner kronor för att förbättra inomhusklimatet i bostäder. I det föregående har redovisats situationen beträffande den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen i olika byggnader bl.a. i skolor och daghem. Riksdagen har också vid flera tillfällen tagit upp frågan om betydelsen för inomhusklimatet av ett fungerande ventilationssystem. I många sammanhang har redovisats brister i skolors och daghems ventilationssystem och inomhusklimat. Regeringen ser det som angeläget att skyndsamt rätta till de problem som upp- dagas vid den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen samt därefter andra problem med inomhusklimatet just i de byggnader där barn och ungdomar vistas. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att 125 miljoner kronor avsätts för bidrag till dessa ändamål. Medlen bör anvisas under ett anslag under Näringsdepartementets huvudtitel, benämnt Bidrag till förbättring av inomhusklimatet. Bidrag bör lämnas med 30 % av en skälig kostnad för åtgärderna. Bidragsverksamheten bör handhas av Boverket och länsstyrelserna. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna för verksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner ändamålet med den redovisade bidragsverksamheten, 2. till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet för budgetåret 1995/96anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr. Bilaga 13.1 Propositionens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Härigenom föreskrivs att 13, 27 och 28 §§ lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 §[1] Den eller de kommunala Frågor om tillstånd nämnder som fullgör beträffande brandfarliga uppgifter inom plan- varor som rör annan än För- och byggnadsvsendet svarsmakten eller Försva- prövar frågor om tillståndrets materielverk prövas beträffande av den eller de kommu- brand-farliga varor. nala nämnder som fullgör Polismyndigheten eller uppgifter inom plan- och Sprängämnesinspektionen bygg-nadsväsendet. Frågor prövar enligt vad om tillstånd i övrigt regeringen närmare före- enligt denna lag prövas, skriver frågor om enligt vad regeringen tillstånd beträffande närmare föreskriver, av explosiva varor. Sprängämnesin-spektionen eller polismyndigheten. 27 §[2] Ett beslut av en sådan Ett beslut i till- nämnd som avses i 13 § i ståndsärenden av en sådan tillståndsärenden får nämnd som avses i 13 § får överklagas hos länssty- överklagas hos relsen. Läns-styrelsens länsstyrelsen. beslut får överklagas hosLäns-styrelsens beslut får kammarrätten. överklagas hos allmän Sprängämnesinspektionen förvaltningsdomstol. får över-klaga nämndens Pröv-ningstillstånd krävs beslut om till-stånd. vid över-klagande till kammarrätten. Sprängäm- nesinspektionen får över-klaga nämndens beslut om till-stånd. **Fotnot** [1]Senaste lydelse 1991:1692. [2]Senaste lydelse 1991:1692. Polismyndighetens beslut i tillståndsärenden får överklagas hos Sprängämnesinspektionen. Inspektionens beslut får inte överklagas. Sprängämnesinspektionens Sprängämnesinspektionens beslut i tillstånd- beslut i tillstånd- särenden, som särenden, som inspek-tionen har prövat inspek-tionen har prövat som första instans, får som första instans, får överklagas hos kammarrät-överklagas hos allmän för- ten. valtningsdomstol. Pröv- ningstill-stånd krävs vid överklagande till kammar- rätten. 28 §[3] Beslut av en polismyndighet och av en sådan nämnd som avses i 16 § i tillsynsärenden får överklagas hos Sprängämnesinspektionen. Inspektionens beslut får inte överklagas. Sprängämnesinspektionens Sprängämnesinspektionens beslut i tillsynsärenden beslut i tillsynsärenden och i övriga ärenden som och i övriga ärenden som inspektionen prövar som inspektionen prövar som första instans får första instans får överklagas hos kammarrät-överklagas hos allmän för- ten. valtningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid över-klagande till kam- marrätten. Beslut om föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som har meddelats med stöd av bemyndigande enligt denna lag får inte överklagas. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Register Sid. 3 Inledning 10 A. Näringspolitik m.m. 30 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 295 967 000 32 2. Småföretagsutveckling 241 550 000 35 3. Främjande av kvinnors företagande200 000 000 36 4. Bidrag till tekniköverföring 100 000 000 38 5. Investeringsfrämjande 97 500 000 41 6. Turistfrämjande 99 000 000 43 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden 1 000 43 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.4 000 000 44 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin40 000 000 45 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.1 000 46 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 15 000 000 47 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 1 000 51 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen150 000 000 52 14. Avgifter till vissa internationella organisationer11 200 000 1 254 220 000 53 B. Skogsnäring 55 1. Skogsvårdsorganisationen 1 000 57 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter424 200 000 58 3. Bidrag till skogsvård m.m. 60 000 000 58 4. Stöd till byggande av skogsvägar 1 000 59 5. Insatser för skogsbruket 147 000 000 61 6. Bidrag till skogsfröplantager 6 021 000 637 223 000 62 C. Teknologisk infrastruktur m.m. 64 1. Patent- och registreringsverket 1 000 66 2. Patentbesvärsrätten 15 920 000 68 3. Bidrag till SIS-Standardiseringen i Sverige54 045 000 Styrelsen för teknisk ackreditering: 74 4. Myndighetsverksamhet20 800 000 78 5. Uppdragsverksamhet1 000 81 6. Bidrag till riksmätplatsverksamhet10 800 000 82 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.72 900 000 84 8. Elsäkerhetsverket 61 400 000 89 9. Sprängämnesinspektionen 23 000 000 Sveriges geologiska undersökning: 93 10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m.191 400 000 97 11. Geovetenskaplig forskning7 330 000 457 597 000 99 D. Marknads- och konkurrensfrågor 101 1. Marknadsdomstolen8 570 000 102 2. Konkurrensverket90 600 000 105 3. Konkurrensforskning7 600 000 106 770 000 **Fotnot** [3]Senaste lydelse 1991:1692. Sid. 107 E. Energi 107 1 Energipolitiken 111 2 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. 128 3 Affärsverket svenska kraftnät 133 4 Försörjningsberedskap på energiområdet 134 5 Förslag till riksdagsbeslut 135 1. Handlingsberedskap41 466 000 136 2. Åtgärder inom elförsörjningen66 372 000 137 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader110 900 000 140 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader235 490 000 141 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1 000 142 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi130 000 000 143 7. Insatser för ny energiteknik345 000 000 144 8. Bidrag till Energiteknikfonden72 000 000 145 9. Energiforskning310 100 000 148 10. Bioenergiforskning88 900 000 149 11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa 1 000 1 400 230 000 151 F. Teknisk forskning och utveckling 153 1. Teknisk forskning och utveckling1 066 465 000 156 2. Informationsteknologi536 500 000 157 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 48 800 000 158 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader8 670 000 159 5. Rymdverksamhet757 900 000 160 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien8 200 000 2 426 535 000 162 G. Bygg- och bostadsväsendet 172 1. Boverket: Förvaltningskostnader207 900 000 176 2. Boverket: Uppdragsverksamhet1 000 176 3. Räntebidrag43 300 000 000 182 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande200 000 000 183 5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnads- åtgärder i hyres- och bostadsrättshus25 000 000 184 6. Vissa lån till bostadsbyggande1 000 000 184 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader22 100 000 186 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet1 000 187 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader 34 500 000 189 10. Byggforskning247 100 000 190 11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador105 000 000 193 12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder25 000 000 195 13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet125 000 000 44 292 602 000 Totalt för Näringsdepartementet 50 575 177 000 196 Bilaga 13.1Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor