Post 6851 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 5 till budgetpropositionen 1995
Försvarsdepartementet
(fjärde huvudtiteln)Prop.
1994/95:100
Bilaga 5
INLEDNING
Till grund för denna proposition ligger 1992 års totalförsvarsbeslut, 1992 års
stabiliseringsproposition samt de besparingsmål som anges i propositionen om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25). Den i 1992 års
totalförsvarsbeslut beslutade inriktningen skall därvid i allt väsentligt
följas.
Den internationella utvecklingen befäster de i FB 92 redovisade och för
svenskt vidkommande gynnsamma säkerhets- och försvarspolitiska
förutsättningarna. Likväl finns osäkerheter rörande förhållandena på lång sikt.
Arbetet med att förbereda nästa långsiktiga totalförsvarsbeslut är därför av
stor vikt.
Sveriges ekonomisk-politiska situation är sådan att det måste anses nödvändigt
att se över de finansiella förutsättningarna för den återstående delen av
försvarsbeslutsperioden. Det är också regeringens bedömning att den
säkerhetspolitiska situationen medger reduceringar av försvarsanslagen. Vid
utformningen av de besparingsåtgärder som redovisas i propositionen har
utgångspunkten varit att så långt möjligt undvika åtgärder som inverkar på den
långsiktiga handlingsfriheten.
Således redovisas i denna proposition besparingsåtgärdernas inverkan och
storlek för budgetåret 1995/96 inom de olika littera som ingår i
Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Däremot, för att inte föregripa det
kommande totalförsvarsbeslutet, anger regeringen för budgetåren 1997 och 1998
enbart omfattningen i stort av besparingsåtgärderna.
Ett generellt besparingskrav åläggs myndigheterna inom Försvarsdepartementets
område. Vidare föreslås vissa rationaliseringsåtgärder. En reducering av kraven
på närtida beredskap, liksom senareläggning av viss materielanskaffning, har
befunnits vara motiverad.
Kraven på svenskt deltagande i internationellt konfliktförebyggande samarbete
inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet kvarstår. Multinationell
krishantering och internationella fredsfrämjande samt humanitära insatser får en
allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid sådana insatser är därför viktig.
Merparten av besparingar inom Försvardepartementets område föreslås bli
genomförda inom det militära försvaret. Besparingarna föreslås så långt möjligt
ske som en generell besparing inom verksamheten. Härutöver kan, mot bakgrund av
nuvarande säkerhetspolitiska läge, kraven på insatsberedskap och krigsduglighet
temporärt medges nedgå. Vidare minskas ambitionerna något avseende
krigsorganisationens materiella förnyelse.
Inom materielområdet kommer senareläggningar eller reduceringar att göras för
vissa byggnationsobjekt samt vissa materielprojekt, såsom pansarskott,
mörkerriktmedel för pansarvärnsrobot BILL, modifiering av robot 70 samt
spaningskapsel till JAS. Grundutbildningen av värnpliktiga för amfibieförband
och områdesbundna KA-förband vid Norrlandskustens marinkommando genomförs ej
efter den 1 november 1997. Regeringen är därutöver inte beredd att medge några
besparingar inom verksamhetsområdet Grundutbildning.
På det civila försvarets område föreslår regeringen att särskild uppmärksamhet
ska ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker förmågan att motstå
krigstida störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. En
närmare analys av de hot som bör dimensionera beredskapsåtgärderna skall
genomföras.
I propositionen redovisas olika förslag för att förbättra statsmakternas
styrning av det civila försvaret. Bl. a. föreslås, att planeringen koncentreras
på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället i krig.
Regeringen föreslår vidare att ambitionen för uppföljning och utvärdering
ytterligare höjs. Detta bör främst åstadkommas genom att Överstyrelsens för
civil beredskap uppgifter på området tydliggörs.
Förberedelserna inför ett nytt långsiktigt totalförsvarsbeslut pågår.
Regeringens avsikt är att beslutet bereds och fattas i två etapper. Den första
etappen bör omfatta statsmakternas ställningstagande till säkerhetspolitiken,
målen för totalförsvaret, vissa övergripande principiella frågor om
totalförsvarets utformning samt ekonomin. Den andra etappen bör omfatta
ställningstaganden till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det
militära försvarets krigsorganisation, det militära försvarets grundorganisation
i fred samt den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det civila
försvarets verksamhet i krig och fred.
1 Utgångspunkter och inriktning
1.1 Det säkerhetspolitiska läget
I detta avsnitt redovisas vissa utgångspunkter rörande den internationella
säkerhetspolitiska utvecklingen med bäring på totalförsvaret under de närmaste
åren. Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig
bedömning i samband med nästa totalförsvarsbeslut.
Den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde har från
svenska utgångspunkter stabiliserats ytterligare jämfört med då det nu gällande
totalförsvarsbeslutet fattades år 1992. Bl.a. har förhandlingarna om
återdragande av de ryska trupperna från de baltiska staterna slutförts och
trupperna har hösten 1994 återvänt till Ryssland. Vidare har under hösten såväl
Finland som Sverige med folkomröstningar bekräftat sitt respektive inträde som
medlem i Europeiska Unionen (EU) från januari 1995.
Nästan ett halvsekel av kallt krig mellan öst och väst med permanent militär
uppladdning på ömse sidor om järnridån har upphört. Sovjetunionen har
sönderfallit i ett stort antal stater med varierande inre säkerhet. Huvud-
arvtagaren Ryssland har förblivit en kärnvapen-supermakt men kommer i övrigt
under lång tid endast att spela en regional stormaktsroll.
Kännetecknande för den säkerhetspolitiska utvecklingen i de närmaste årens
perspektiv är således, trots instabiliteten i stora delar av östra Europa, de
gynnsamma förändringarna i vårt närområde. Utvecklingen i ett längre
tidsperspektiv är svårförutsägbar.
Säkerhet måste nu sökas i en dynamisk process snarare än i ett statiskt
tillstånd. Det kalla krigets säkerhetspolitiska begreppsbildning, som
väsentligen utgick från militära styrkevärderingar, måste förändras och vidgas.
Det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades på storkrigsscenarier
saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktas uppmärksamheten mer mot de
risker som sammanhänger med uppdämda historiska, etniska och religiösa
spänningar främst inom Central- och Östeuropa.
Det fortsatta kriget i det tidigare Jugoslavien har medfört en ökad insikt om
faran av att underskatta sprängkraften i sådana konflikter. De mer långsiktiga
effekterna kan ännu inte överblickas.
I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska
ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det
politiska, ekonomiska och militära fältet. Inom det militära området får
multinationell krishantering och fredsfrämjande insatser en allt viktigare roll.
En ny världsordning, byggd på gemensamma folkrättsliga principer, är ett
långsiktigt mål för världssamfundet. Samtidigt kvarstår svårig-heterna att leva
upp till föresatserna, både vad gäller att förebygga konflikter och att ingripa
vid flagranta brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Ett ökat samförstånd mellan USA och Ryssland efter det kalla krigets slut har
medfört nya politiska möjligheter. Även om samförståndet skulle bestå, är detta
dock i sig otillräckligt för att ge FN reella möjligheter till kraftfullt och
effektivt agerande. Mycket talar för att efterfrågan på internationell
konflikthantering kommer att förbli hög under lång tid. Det politiska och
resursmässiga stödet till FN för dess internationella konfliktförebyggande,
fredsfrämjande och humanitära insatser förblir därmed av central betydelse.
OSSE - Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (tidigare ESK) -
omfattar alla stater i Europa och de centralasiatiska länderna från det tidigare
Sovjetunionen samt USA och Kanada. Som ett regionalt säkerhetsorgan utgör OSSE
ett huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda
deltagandet erbjuder unika kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av
världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott. OSSE:s säkerhetspolitiska
betydelse har främst legat på det allmänpolitiska, förtroendeskapande och
konfliktförebyggande planet.
De västliga samarbetsorganisationerna har under de senaste årens förändringar
uppvisat en betydande flexibilitet. Existerande samarbete har genom successiva
beslut vidareutvecklats och anpassats till nya ramar och uppgifter.
EU får en utvidgad säkerhetspolitisk betydelse som centralt instrument för att
utsträcka det västeuropeiska samarbetet österut.
NATO har utgjort och utgör alltjämt ett viktigt bidrag till stabiliteten i
Europa och en manifestation av den transatlantiska länk som är ett viktigt
inslag i den europeiska säkerheten. Denna roll och därmed det nordamerikanska
engagemanget i Europa är fortsatt viktigt även under nya förutsättningar.
NATO har vidgat sin politiska roll, vilket illustreras såväl av NACC
(Nordatlantiska samarbetsrådet) som PFP-initiativet (Partnerskap för fred).
Initiativen utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att aktivt bidra till att
skapa gynnsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk säkerhet.
Den transatlantiska relationen mellan USA och de europeiska NATO-staterna
förefaller att successivt utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser
idag positivt på att de europeiska NATO-medlemmarna inom Västeuropeiska unionen
(VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som
brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam
försvarspolitik inom EU blir därmed tydligare.
Utvecklingen i det tidigare Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, präglas
alltjämt av betydande politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den
ekonomiska nedgången har blivit både djup och utdragen. Även om framsteg på
vägen mot upprättandet av en fungerande marknadsekonomi har gjorts, torde en
märkbar tillväxt inte kunna väntas förrän om tidigast ett par år. Den ekonomiska
utvecklingen tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande
kriminalitet och politisk osäkerhet.
En ny rysk militärdoktrin har formulerats i övergripande termer. De
långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar mot en framtida
styrkestruktur omfattande ungefär en och en halv miljon man. Kärnan avses
utgöras av strategiskt rörliga styrkor med hög kvalitet. Målet synes vara att
den nya strukturen skall vara införd vid sekelskiftet.
Den ryska kärnvapenstrategiska utvecklingen befäster bedömningen att
Kolahalvön, med angränsande havs- och landområden, från rysk horisont relativt
sett kommer att öka i strategisk betydelse. Kolaområdet förblir därmed ett
dominerande inslag i det nordiska områdets säkerhetspolitiska situation.
Även Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk
betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot
EU-staterna i väst. Finska viken och
St. Petersburgsområdet har fått ökad betydelse inte minst som enda
utskeppningsväg till Östersjön från själva Ryssland.
Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns idag en tendens till
närmare samarbete. Drivkrafterna är främst ekonomiska. Intressemotsättningar
mellan medlemsstaterna gör dock den fortsatta utvecklingen mycket svårbedömd.
De baltiska staternas självständighet har successivt konsoliderats. För dessa
stater har samhörigheten med Västeuropa mycket stor säkerhetspolitisk betydelse.
En förstärkning av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och
integriteten i fred framstår som central.
De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas både av kontinuitet och av
förändring. Norge och Finland betonar den bestående karaktären av de ryska
strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller bl.a. därför en i
huvudsak oförändrad satsning på försvaret.
Finland har på några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Detta
bekräftas av EU-medlemskapet.
Norsk säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken
till USA inom NATO. Samtidigt finns en ambition att utveckla de direkta
säkerhetspolitiska banden med övriga Europa.
I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska
säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i
ett multinationellt militärpolitiskt samarbete. En uttalad satsning på förmåga
att deltaga i internationella operationer är därvid en viktig del.
Den förändrade internationella situationen efter det kalla krigets slut har
möjliggjort långtgående överenskommelser om rustningskontroll vad avser såväl
kärnvapen och kemiska vapen som konventionella vapen-system.
Kärnvapenfrågorna har dock under de senaste åren haft en relativt undanskymd
roll. Inte desto mindre kvarstår kärnvapendimensionen som ett fundamentalt
element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kärnvapenmakterna och
då i synnerhet i USA och Ryssland sker omfattande kvantitativa reduktioner och
kvalitativa förbättringar av kärnvapenarsenalerna. Det finns inget som pekar mot
att någon av dessa stater under överskådlig tid är beredd att helt avstå från
kärnvapen.
Spridning av massförstörelsevapen utgör i dag en källa till påtaglig oro. Ett
betydande antal länder har förmåga att sätta samman kärnvapen liksom att
utveckla vapenbärare med medellång räckvidd. Mycket talar för att 1995 års
förhandlingar om förlängning av icke-spridningsavtalet kommer att bli
komplicerade.
Avtalet om konventionella militära styrkor i Europa (CFE) har nu varit i kraft
under drygt två år. Genom sina omfattande åtaganden både vad gäller öppenhet och
begränsning av tung krigsmateriel har avtalet fortsatt stor betydelse för den
säkerhetspolitiska situationen i Europa.
Sammanfattningsvis befästs de i 1992 års totalförsvarsbeslut redovisade
gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde under återstoden av
försvarsbeslutsperioden. Till detta skall läggas att Sverige enligt riksdagens
beslut fr.o.m. år 1995 inträder som medlem i EU och därmed deltar i EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. För Sverige innebär ett
medlemskap i EU en nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus.
Med hänvisning till det anförda bör de säkerhetspolitiska mål och uppgifter
som fastställdes i 1992 års totalförsvarsbeslut ligga fast (med de
kompletterande preciseringar som framgår av prop. 1993/94:100,
bil. 5, bet. 1993/94 FöU9, rskr. 1993/94:295).
Den beskrivna säkerhetspolitiska utvecklingen innebär emellertid att det är
möjligt att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav på förmåga och
insatsberedskap.
1.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Konferensen om säkerhet och samabete (ESK) inledde sitt arbete i Helsingfors år
1975. Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare Sovjetunionen samt USA
och Kanada. Till ämnen som behandlas inom ESK-processen hör säkerhetsfrågor av
militär och politisk art.
Konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE). Som en följd härav bör 1 § i lagen (1992:1153) om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands ändras, se bilaga 5.1.
1.3 Besparingsåtgärder
Under budgetåret 1995/96 genomförs en del av de återstående besparingsåtgärder
om 600 miljoner kronor med anledning av statsmakternas beslut enligt 1992 års
stabiliseringsproposition (prop.1992/93:50, bil.2). Besparingsåtgärderna berör
främst Försvarsmakten, och motsvarar cirka 300 miljoner kronor under det
förlängda budgetåret 1995/96. Stabiliseringspropositionens besparings-åtgärder
genomförs slutligt budgetåret 1997.
Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförs budgetåret 1995/96
ytterligare besparingsåtgärder. Målet är enligt regeringens proposition
1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. att minska försvarsutgifterna
med 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998 och - om det säkerhetspolitiska
läget tillåter det - ytterligare minst 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret
2001. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing
(bet.1994/95:FiU1).
De förslag till besparingar i enlighet med proposition 1994/95:25 Vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m.m. som regeringen nu föreslår för verksamheterna
under Försvarsdepartementet baseras på de generella direktiv som regeringen
beslutat om. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 1
950 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 1 300 miljoner
kronor. Ett allmänt effektivitetshöjande krav på - inom delar av
verksamhetsområdet - upp till 5 % har ställts på myndigheternas
förvaltningskostnader. Därutöver kommer vissa strukturrationaliseringar att
genomföras. Slutligen kommer minskningar att genomföras av verksamheten för att
uppfylla besparingsåtagandet.
Tabell 1: Sammanställning över besparingar inom fjärde huvudtiteln
Miljoner Budgetår Budgetår Budgetår
kronor 1995/96 (12 1997 1998
mån)
Militärt 1 216
försvar
Civilt 30
försvar
Övrig 54
verksamhet
S:a 1 300 650 (1 350
Besparing
Ackumulerade
besparingar 1 300 1 950 (1 2 300
(1. Varav 300 miljoner kronor avser statsmakternas beslut enligt 1992 års
stabiliseringsproposition.
De besparingsåtgärder som föreslås i propositionen kommer på samma sätt, som
när det gäller verksamheter som tidigare avvecklats, att föranleda sådana
åtgärder att berörd personal ges stöd och råd för att söka och erhålla nytt
arbete. I detta sammanhang är det viktigt att jämställdhetsaspekten beaktas.
I det förslag som regeringen nu förelägger riksdagen får det civila försvaret
bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära
försvaret.
1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och anslagsstruktur
Tabell: Sammanställning över budgetförslag (miljoner kronor)
Littera Utgift Anvisat Förslag Förslag Beräknad Beräknad
1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 utgift utgift
8) (18 mån) juli 1997 1998
95-juni
96
A. Försvarsmakten m.m 35 002 1) 36 555 59 372 37 249
B. Vissa 474 2) 740 618 406
Försvarsmakten
närstående myndigheter
C. Funktionen Civil 196 3) 217 529 351
ledning och
samordning
D. Funktionen 1 146 4) 1 339 1 704 1 128
Befolkningsskydd och
räddningstjänst
E. Funktionen 13 5) 113 22 14
Psykologiskt försvar
F. Funktionen 268 6) 272 357 238
Försörjning med
industrivaror
G. Övrig verksamhet 987 7) 567 1 470 975
S:A 38 086 39 803 64 072 40 361 39 711 39
361
Försvarsdepartementets
verksamhetsområde
1) Motsvarar tidigare anslag inom littera B till E samt F 1, F 3, och del av F
7, K2, och K13. 2) Motsvarar tidigare anslag inom littera F; F2, F4, F6, samt
K 9. 3) Motsvarar tidigare anslag inom littera G samt del av anslaget K 2.
4) Motsvarar tidigare anslag inom littera H; H 1, H 2, H3, och H4.
5) Motsvarar det tidigare anslaget I 1. och del av K 13. 6) Motsvarar tidigare
anslag inom littera J. 7) Motsvarar tidigare anslag inom littera K exklusive
K 9, K 11, och del av K 2, K 13. Motsvarar även F 5, H 7 och del av F 7, H 5
samt H 6. 8) Anslagsmedel enligt regleringsbrev 1994.
Förändringar i anslagsstrukturen
Förändringar i anslagsstrukturen medför att beloppen i kolumnerna "Anvisat
1994/95" och "Förslag 1995/96 juli 95 -juni 96" inte är helt jämförbara. I
samband med att myndigheten Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995
och att myndigheterna Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen avvecklas måste
anslagsstrukturen förändras inom fjärde huvudtiteln. De nuvarande anslagen på
statsbudgeten B 4. Värnpliktsverket och D 5. Vapenfristyrelsen utgår och ett
nytt anslag
G 8. Totalförsvarets pliktverk tillkommer.
Till följd av den nya lagen om civilt försvar, som riksdagen nyligen har
beslutat (SFS 1994:1720) föreslås två nya anslag inom den civila
planeringsramen. Det ena C 4. Överstyrelsen för civil beredskap:
Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna och avser främst
kompetensutveckling av länsstyrelsepersonalen. Detta som förberedelse för nya
uppgifter med stöd åt kommunerna och uppföljning av det civila försvaret på den
lokala nivån. Det andra nya anslaget som regeringen föreslår är C 5.
Överstyrelsen för civil beredskap: Ersättning till kommunerna för
beredskapsförberedelser. De uppgifter som överförs från staten till kommunerna
när lagen träder i kraft den 1 juli 1995 finansieras över anslaget. De medel som
hittills anvisats för bl.a planläggning, utbildning och materielhantering
omdisponeras för det nya ändamålet. Bestämmelser om ersättningen utformas i
enlighet med inriktningen i 1992 års försvarsbeslut och den särskilda
överens-kommelse som staten träffat med Svenska kommunförbundet.
Anslaget E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer flyttas från littera
E till littera G Övrig verksamhet. Detta innebär att anslaget fortsättningsvis
inte ingår i den civila planeringsramen.
Regeringen föreslår (i avsnitt 2.5) att Försvarets personalnämnd skall läggas
ned den 30 juni 1995 och att Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd fr. o.m. den 1
juli 1995 skall ta över viss del av verksamheten och i samband härmed ändra namn
till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Detta innebär att anslaget G 8.
Försvarets personalnämnd utgår och del av de medel som disponerats under
anslaget föreslås omdisponeras till anslaget G 11. Överklagandenämnden för
total-försvaret.
Regeringen föreslår vidare (avsnitt 2.6) att Krigsarkivet skall läggas ned den
1 juli 1995 och att verksamheten vid myndigheten skall föras över till
Riksarkivet. Anslaget G 1. Krigsarkivet utgår därför.
Vidare föreslår regeringen (avsnitt 2.7) att anslaget för Strategisk
försvarsforskning skall upphöra. Anslaget G 6. Strategisk försvars-forskning
utgår därför.
Regeringen föreslår i avsnittet 3.1 Försvarsmakten att ett nytt program för
utlandsverksamheten benämnt Utlandsstyrkan m.m. inrättas. Det tidigare anslaget
G 17. Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. utgår.
Övergång till kalenderbudgetår
För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de
ytterligare sex månader som ingår i budgetåret 1995/96 prognostiserats utifrån
den framräknade pris- och löneomräkningen för tolv månader. Detta gäller för
samtliga anslag som pris och löneomräknas. En avstämning av om denna prognos
varit rättvisande kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1.
Försvarsmakten tillämpas en annan övergångsordning se avsnitt 3.III.
Diagram: Sammanställning över budgetförslag 1995/96
1.5 Övergång till kapitalkostnader
I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 17, bet. 1993/94:FöU9,
rskr. 1993/94:295) samt kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150 bil. 4,
s. 1-5, bet. 1993/94:FöU14, rskr.1993/94:386) har regeringen redovisat
principerna för övergången till användande av kapitalkostnader samt lämnat
förslag till preliminär kompensation för de anslag som berörs.
Den 1 juli 1994 infördes kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar och
lokaler som Fortifikationsverket har ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt
ansvar för. Förändringen innebär att det befintliga fastighetsbeståndet har
värderats och tillgångsredovisats. Kapitalkostnader i form av avskrivningar och
räntekostnader på det värderade beståndet har därmed uppkommit. Fr.o.m. den 1
juli 1994 finansieras nya investeringar genom lån. Kapitalkostnaderna ingår i de
hyror som Fortifikationsverket debiterar.
Invärdering av det befintliga fastighetsbeståndet på ca 17 000 byggnadsobjekt
och 165 000 hektar mark har skett. Invärderingen av byggnadsobjekten har
baserats på historiska anskaffningsvärden och åsatts en avskrivningstid som
motsvarar den ekonomiska livslängden. Marken har marknadsvärderats och skrivs
inte av. Invärdering har tidigare skett till ett schablonmässigt värde inför
1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition. Den slutliga
invärderingen visar att det totala beståndet omfattar ett värde om 12 338
miljoner kronor, varav 2 094 miljoner kronor utgör värdet för mark.
Det invärderade beståndets värde motsvarar avkastningspliktigt statskapital.
Fortifikationsverket skall betala in belopp, till statsverkets checkräkning i
Riksbanken och redovisa under inkomsttitel i statsbudgeten, motsvarande
avskrivningar och avkastningskrav på fastighetsbeståndets värde.
Då införandet av kapitalkostnader skall vara budgettekniskt neutralt har de
anslag som innehållit investeringsmedel reducerats. Detta skedde inför 1994 års
budgetproposition och kompletteringsproposition. De reducerade beloppen
motsvarade dels anskaffning av mark, dels om-, till- och nybyggnad eller
anskaffning av sådana objekt som fr.o.m. den
1 juli 1994 skall lånefinansieras av Fortifikationsverket.
Den preliminära anslagskompensation som föreslogs i 1994 års budgetproposition
och kompletteringsproposition behöver justeras med anledning av den slutliga
invärderingen. Den slutliga kompensationen är totalt sett lägre än den
preliminärt föreslagna.
I följande tabell redovisas de anslag som föreslås bli justerade till följd av
införandet av kapitalkostnader och den slutliga invärderingen som nu är
genomförd.
De föreslagna justeringarna är gjorda i anslagsberäkningarna under respektive
myndighet.
Kompensation för införandet av kapitalkostnader
Anslag Tidigare Slutlig Slutlig
kompensation kompensation kompensation
(tkr) (tkr) (tkr)
12 mån 18 mån
A1. Försvarsmakten m.m. 1 530 984 1 474 824 2 212 236
B 3. Militärhögskolan 8 551 1 317 1 976
B 4. Försvarets
radioanstalt 10 874 13 859 20 788
C 1. Överstyrelsen för civil
beredskap: Civil ledning
och samordning 250 235 352
G 1. Statens
försvarshistoriska museer 369
171 246
G 2. Kustbevakningen 6 196 3 798 5 697
G 8. Totalförsvarets 1)
pliktverk 3 274 2 903 4 354
2) 3)
Totalt 1 560 300 1 497 182 2 245 773
1) Kompensation tidigare given till Värnpliktsverket.
2) Motsvarar kapitalkostnader. Avskrivningskostnader 510 164 tkr och
avkastningskrav på statskapital 987 018 tkr.
3) Motsvarar kapitalkostnader.
De avgiftsfinansierade myndigheterna Försvarets materielverk och Försvarets
forskningsanstalt har också fått ökade hyreskostnader med anledning av att
kapitalkostnader införts. Försvarets materielverks kapitalkostnader på 40
miljoner kronor och ca 8,5 miljoner av Försvarets forskningsanstalts
kapitalkostnader på ca 8,7 miljoner kronor är inräknade i den justering av
Försvarsmaktens anslag A 1. som föreslagits. Återstoden, 0,235 miljoner kronor
föreslås tillföras anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning.
Tidigare har preliminär kompensation tillförts anslaget B 3. Värnpliktsverket.
Då Värnpliktsverket upphör och den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverk
inrättas den 1 juli 1995 är det den nya myndigheten som i framtiden kommer att
beröras av ökade hyreskostnader. Den kompensation som tidigare tillförts
Värnpliktsverket inklusive justering till följd av slutliga invärdering föreslås
därför tillföras anslaget G8. Totalförsvarets pliktverk.
Den slutliga invärderingen påverkar även innevarande budgetår, 1994/95.
Regeringen har för avsikt att justera anslagen i föregående tabell även för
innevarande budgetår.
1.6 Finanisering av beredskapslager inom det civilaförsvaret
Inledning
En arbetgrupp med deltagare från Försvars-, Social-, Kommunikations-, Finans-,
Jordbruks- och Näringsdepartementen samt Riksrevisionsverket har genomfört ett
arbete med syfte att finna gemensamma lösningar på hur beredskapslager skall
finaniseras och vilken information, såväl verksamhetsmässig som ekonomisk,
statsmakterna behöver för att kunna bedöma behov av och effektivitet i lagring
för beredskapsändamål. Arbetsgruppen har avlämnat en rapport med dels förslag på
principiella ställningstaganden som krävs dels förslag till finansieringsmodell
för beredskapslager. I det följande redovisas regeringens ställningstagande.
Beredskapsuppgiften
I försvarsbesluten anges mål för det civila försvaret. Dessa mål specificeras i
övergripande mål som fastställer vilken beredskap som skall finnas för
respektive funktion. Det krav som statsmakterna i detta läge bör ställa, förutom
att uppgiften löses, är att den lösning som myndigheten väljer skall vara
kostnadseffektiv för staten, dvs. ge "maximal beredskapsnytta för pengarna".
Val av lösning
Beredskapsuppgiften kan lösas bl.a. genom att man bygger upp och håller lager.
Myndigheten kan antingen välja att avtala om lagertjänsten med leverantör eller
att köpa in och hålla eget lager. Regeringen anser att den årliga kostnaden för
att teckna avtal med annan lagerhållare kan jämföras med den årliga
kapitalkostnaden för ett eget lager.
Oaktat vilken lösning myndigheten väljer skall resultatredovisningen i
årsredovisningen, dvs. den mer verksamhetsmässiga redovisningen, innehålla
likartad information och återrapportering. Således måste statsmakterna i båda
fallen få veta det beredskapsmässiga värdet av befintliga lager.
Av arbetsgruppens rapport framgår att myndigheternas ekonomiska redovisning av
beredskapslager i resultat- och balansräkningar visar på stora olikheter. I
flera fall följs inte bokföringsförordningens regler, i något fall felaktigt med
hänvisning till sekretessens krav.
Regeringen anser att de brister i återrapporteringen av befintliga lager som
arbetsgruppen har visat på måste åtgärdas. Regeringen har därför för avsikt att
ge berörda myndigheter i uppdrag att, i samråd med Riksrevisionsverket, se till
att bokföringsförordningens tillämpas på ett fullständigt och rättvisande sätt
fr.o.m. 1 juli 1995.
Om beredskapsmyndigheten väljer att hålla eget lager anser regeringen att
detta skall lånefinansieras och att myndigheten följer det regelverk för
redovisning och finanisering som gäller för lånefinansierade tillgångar.
Regeringen anser dock att det är väsentligt att myndigheternas redovisning först
blir rättvisande, såväl den ekonomiska som den verksamhetsmässiga, varför en
förändrad finansierng av beredskapslager kommer att införas den 1 januari 1997.
1.7 Revision av verksamheten budgetåret 1993/94
För det stora flertalet myndigheter inom Försvarsdepartementets område har
verksamheten under de senaste åren i betydande omfattning karaktäriserats av
ombildning och nedläggning. Samtidigt har nya regelsystem införts i den
finansiella styrningen av statsförvaltningen. Detta har för vissa myndigheter
medfört problem som resulterat i att Riksrevisionsverket i sin
revisionsberättelse har haft invändningar mot dessa myndigheters
årsredovisningar.
De myndigheter som fått s.k. oren revision är myndigheterna inom de tidigare
huvudprogrammen 1-4, Försvarets forskningsanstalt, Fortifikationsförvaltningen,
Militärhögskolan, Civilbefälhavaren i Nedre Norrland och Myndigheten för
avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret.
Vissa av Riksrevisionsverkets invändningar är hänförliga till sådana frågor
som har med avveckling att göra och föranleder därför ingen åtgärd från
regeringens sida utöver de som myndigheten själv vidtar. En generell iakttagelse
som verket gör, är att myndigheternas resultatredovisningar inte uppfyller de
krav som regeringen ställer. Det är enligt regeringen av vikt att myndigheterna
fortsätter ansträngningarna med att utveckla sina resultatredovisningar så att
en bedömning av myndigheternas verksamheter kan ske. Riksrevisionsverket
framhåller även att den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera
myndigheter. I syfte att bl.a. behandla hithörande frågor planeras en konferens
med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter.
Regeringen redovisar sina övriga ställningstaganden med anledning av
revisionens resultat under respektive myndighetsanslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153)omväpnad
styrka för tjänstgöring utomlands (avsnitt 1.2).
2 Organisations- och strukturfrågor
2.1 Redovisning av genomförda strukturförändringar fr.o.m. 1991 års
budgetproposition t.o.m. den 1 juli 1994.
Sedan ett antal år har den svenska statsförvaltningen genomgått en omfattande
förnyelse och omstrukturering. Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde har
förändringsarbetet inneburit att i princip all verksamhet varit föremål för
utredning eller verksamhetsöversyn.
I proposition (1990/91:102) Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92
redovisades en sammanhållen målsättning för och inriktning av utvecklings- och
omstruktureringsarbetet inom Försvarsdepartementets område. I därpå följande
kompletterings-proposition (prop. 1990/91:150 del III) presenterades ett samlat
program för minskning av den statliga administrationen.
Som en följd av statsmakternas beslut om strukturförändringar och om
besparingar inom den statliga administrationen tillsattes med början år 1991
ett antal utredningar och inleddes vissa översyner. Häri ingick
bl. a. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret
(LEMO), Försvarsforskningsutredningen (FFU) och uppdrag till Statskontoret att
göra översyner av Krigsarkivet och museieverksamheten inom departementets
verksamhetssområde. Till detta kommer de översyner av totalförsvarets
pliktpersonal som gjorts av Frivilligutredningen och Pliktutredningen. Därutöver
har inom Försvarsdepartementet en översyn av nämnderna inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförts.
Utredningarna och översynerna har resulterat i ett antal betänkanden,
skrivelser m.m. med förslag till omstruktureringar som lämnats till Försvars-
departementet. Beslut grundade på förslagen har sedermera fattats av regeringen
eller i förekommande fall av riksdagen. De flesta strukturförändringarna inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde är genomförda per den 1 juli 1994. De
förändringar som gäller det civila försvaret genomförs dock den 1 juli 1995, så
även inrättandet av Totalförsvarets pliktverk
(se avsnitt 4.4).
Som följd av statsmakternas beslut med anledning av förslagen i
budgetpropositonen år 1991 och av försvarsbeslutet år 1992 har förändringar
genomförts i Försvarsmaktens grundorganisation. Dessa redovisas i sin helhet i
avsnitt 3.IV.4. I övrigt har följande strukturförändringar genomförts inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde:
- myndigheten Försvarsmakten har bildats, samtidigt har myndigheterna inom
dåvarande huvudprogrammen 1-4 lagts ned,
- Försvarsmaktens regionala organisation omfattar numera tre militärområden,
försvarsområden som i huvudsak motsvarar länen, fyra marinkommandon samt tre
flygkommandon,
- landet indelas numera i tre civilområden motsvarande samma geografiska områden
som militärområdena,
- Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned;
verksamheten inom dessa myndigheter har fördelats till Försvarsmakten och till
andra statliga myndigheter däribland Riksrevisionsverket,
- Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats,
- Försvarets materielverks organisation har minskats. Myndigheten är numera helt
avgiftsfinansierad och styrs genom uppdrag i huvudsak från Försvarsmakten,
- Fortifikationsförvaltningen har lagts ned och myndigheten Fortifikationsverket
har bildats; del av tidigare verksamhet har bolagiserats,
- Försvarets forskningsanstalt styrs numera i huvudsak genom uppdrag från
Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap,
- Militärhögskolan har bildats genom en sammanslagning av Militärhögskolan och
Försvarets förvaltningshögskola,
- Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen avses läggas ned den 30 juni 1995 och
ersättas den 1 juli 1995 av Totalförsvarets pliktverk.
Konsekvensera av dessa strukturförändringar vad avser personal behandlas
särskilt under avsnitt 2.3 Avvecklingsfrågor.
Regeringen har bemyndigat chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en
särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera genomförda
strukturförändringar inom verksamhetsområdet. En analys skall göras som bl. a.
belyser om de resultat som statsmakterna avsett har uppnåtts, vilka effekter på
verksamheten m.m. som strukturförändringarna fått. Utredaren skall analysera
orsaken till eventuella avvikelser från statsmakternas mål och föreslå
regeringen åtgärder som kan förbättra måluppfyllelsen.
2.2 Principer för statsmakternas styrning av det civilaförsvaret
Regeringens bedömning
Regeringen anser att funktionerna Domstolsväsende
och Kriminalvård skall upphöra.
Ambitionen när det gäller uppföljning och utvärde-
ring inom det civila försvaret höjs.
Utredningsförslag
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO)
avlämnade i oktober 1993 delbetänkandet (SOU 1993:95) Ansvars- och
uppgiftsfördelning inom det civila försvaret.
LEMO föreslog nya definitioner för begreppen civilt försvar och funktion inom
det civila försvaret. Främst mot bakgrund härav lämnades förslag om ny
funktionsindelning som innebär att vissa funktioner upphör. Vidare föreslogs
bl.a. att den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret ges ett delvis
annat innehåll samt att en transportkommission inrättas.
Remissinstanserna
Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i
Försvarsdepartementets akt (dnr. Fo93/2420/CIV).
Remissinstanserna ställer sig i det stora hela bakom LEMO:s förslag. Vissa
invändningar förekommer dock. Det är främst förslagen om ny funktionsindelning
som möter invändningar. Att funktionen Civil ledning och samordning skall
upphöra avstyrks således av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap
och civilbefälhavarna. Med undantag för Kriminalvårdsstyrelsen är samtliga
funktionsansvariga myndigheter negativa till förslaget om upphörande av sina
resp. funktioner. Bl.a. myndigheter med uppgifter inom transportsektorn
avstyrker förslaget att inrätta en transportkommission under höjd beredskap
medan Kommerskollegium stödjer det.
Regeringens överväganden
Allmänt om statsmakternas styrning av det civila försvaret
Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är riksdagens återkommande
totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret dimensioneras således inför de
säkerhetspolitiskt betingade hot som statsmakterna redovisat. I 1992 års
totalförsvarsbeslut behandlade riksdagen (bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337)
- förutom allmän inriktning och prioriteringar inom det civila försvaret - också
den fortsatta inriktningen av vissa funktioner m.m.
Regeringen beslutar varje år om planeringsanvisningar för myndigheternas
programplaner och anslagsframställningar. På sedvanligt sätt anger regeringen i
regleringsbrev till myndigheterna verksamhetsmål, former för finansiering och
övriga ekonomiska villkor för bedrivande av verksamheten.
Det civila försvaret styrs för närvarande på ett något annorlunda sätt än den
övriga statsförvaltningen; en långsiktig planeringscykel som bygger på femåriga
totalförsvarsbeslut, en mångfald styrinstrument, särskilda begrepp för såväl
styrning som uppföljning, Överstyrelsens för civil beredskap speciella
samordningsroll m.m.
Begreppet civilt försvar
Regeringen har i prop. 1994/95:7 om lag om civilt försvar (s. 50) anfört att det
civila försvaret omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret,
dvs. alla de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner,
landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och
all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja
Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig
försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Begreppet funktion samt funktionsindelning
I beredskapsförordningen (1993:242) anges de myndigheter som är s.k.
beredskapsmyndigheter. En beredskapsmyndighet är en myndighet vars verksamhet
skall fortsätta under höjd beredskap och som har stor betydelse för
totalförsvaret. Med utgångspunkt i ansvarsprincipen - vars innebörd är att den
som har ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under
krig, om verksamheten skall upprätthållas då - är samhället indelat i ett antal
funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild
betydelse för totalförsvaret. För varje funktion är, enligt
beredskapsförordningen, en funktionsansvarig myndighet på central nivå utsedd.
Enligt prop. 1984/85:160 (bet. 1984/85:FöU11, rskr. 1984/85:388) om ledning
och samordning av de civila delarna av totalförsvaret är syftet med funktioner
och funktionsindelning att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred
och för verksamheten under krig och krigsfara på nivån under regeringen. En
funktion skall enligt propositionen innefatta för totalförsvaret viktig
verksamhet som kräver någon form av central statlig styrning.
Regeringen delar LEMO:s uppfattning att med en funktion bör avses en
samhällsverksamhet som är av särskild betydelse under höjd beredskap med
utgångspunkt i det civila försvarets uppgifter, som kräver någon form av central
statlig styrning och som behöver samordnas mellan flera myndigheter eller organ.
Detta innebär en precisering av funktionsbegreppet på så sätt att en funktion
normalt bör beröra flera myndigheter och organisationer som behöver samordnas
inbördes och med andra verksamheter.
Med utgångspunkt i denna precisering av funktionsbegreppet anser regeringen i
likhet med LEMO att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård bör upphöra.
Till skillnad mot LEMO menar emellertid regeringen att funktionerna Civil
ledning och samordning samt Skatte- och uppbördsväsende bör finnas kvar. Skälet
härtill är bl.a. behovet att samordna verksamheten på dessa områden med andra
funktioner.
Regeringens styrning och uppföljning underlättas genom att funktionerna blir
färre och att en koncentration och kraftsamling kan göras på de verksamheter som
är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De myndigheter som
inte längre har ett funktionsansvar bibehåller sin uppgift som
beredskapsmyndigheter. Regeringen vill betona vikten av att beredskapsuppgiften
ägnas oförändrat stor uppmärksamhet. Regeringen avser att i regleringsbreven
ange verksamhetsmål för beredskapsmyndigheternas planering inom det civila
försvaret.
Övergripande mål
I 1992 års totalförsvarsbeslut informerade regeringen riksdagen om de mål för
funktionerna som regeringen avsåg att fastställa. I regeringens
programplaneanvisningar fastställdes senare under år 1992 de funktionsmål som
skulle ligga till grund för planeringen.
Syftet med de funktionsvisa målen var att fastställa ambitionsnivå för olika
sektorer inom det civila försvaret. Det har sedermera visat sig att målen i alla
avseenden inte är lämpligt utformade.
Riksdagens försvarsutskott har i betänkandet 1993/94:FöU9 (s. 85) anfört att
regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det civila försvarets
funktioner som regeringen kommer att fastställa. Riksdagen hade ingen erinran
mot vad utskottet anfört (rskr. 1993/94:295).
Enligt regeringen bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera
övergripande sätt än i dag så att de bättre stämmer överens med den nivå
riksdagen skall fatta beslut på. Målen bör fastställas i totalförsvarsbeslut av
riksdagen och gälla under en försvarsbesluts-period. De bör utgöra övergripande
mål i regleringsbreven och vara en utgångspunkt vid formulerande av
verksamhetsmål. Inom regeringskansliet har sådana övergripande mål tagits fram.
Regeringen konstaterar att budgetåret 1995/96 blir det sista året i
försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen
skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med vad
som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven.
I det följande redovisas de mål som regeringen senare avser att besluta om.
Civil ledning och samordning
Verksamheten inom funktionen Civil ledning och samordning skall bedrivas så att
ledning under höjd beredskap skall kunna utövas i alla lägen och från såväl
freds- som krigsuppehållsplats.
Ordning och säkerhet m.m.
Verksamheten inom funktionen Ordning och säkerhet m.m. (upprätthållande av
allmän ordning och säkerhet, brottsbekämpning och brottsutredning,
åklagarväsendet, utlänningsfrågor utom flykting-verksamhet) skall bedrivas så
att under höjd beredskap skydd ges åt totalförsvarsviktiga anläggningar, allmän
ordning och säkerhet i samhället upprätthålls samt allmänheten lämnas skydd och
hjälp.
Utrikeshandel
Verksamheten inom funktionen Utrikeshandel skall bedrivas så att under höjd
beredskap den import och export som krävs för försvarsansträngningarna och
befolkningens försörjning tryggas.
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Verksamheten inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst skall bedrivas
så att under höjd beredskap skador till följd av krigshandlingar förhindras
eller begränsas i första hand på människor och i andra hand på egendom och
miljön.
Psykologiskt försvar
Verksamheten inom funktionen Psykologiskt försvar skall, i syfte att stärka
befolkningens försvarsvilja och motståndsanda, bedrivas så att under höjd
beredskap en snabb och korrekt nyhetsförmedling och en konkret och fullständig
myndighetsinformation säkerställs.
Socialförsäkring m.m.
Verksamheten inom funktionen Socialförsäkring m.m. (administration av
socialförsäkring samt arbetslöshets- och tjänstegrupplivförsäkring) skall
bedrivas så att under höjd beredskap de ekonomiska trygghetssystemen fungerar på
sådant sätt att enskilda människor får den ersättning de är berättigade till.
Hälso- och sjukvård m.m.
Verksamheten inom funktionen Hälso- och sjukvård (hälso- och sjukvård,
socialtjänst, miljö- och hälsoskydd) skall bedrivas så att under höjd beredskap
varje skadad eller sjuk ges medicinskt acceptabel behandling och vård samt
smittspridning och uppkomst av epidemier förebyggs.
Postbefordran
Verksamheten inom funktionen Postbefordran skall bedrivas så att under höjd
beredskap samhällets behov av postal kommunikation tillgodoses, varvid vissa
totalförsvarsviktiga försändelser och betalningar skall kunna ges särskild
prioritet.
Telekommunikationer
Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer skall bedrivas så att under
höjd beredskap totalförsvarsviktiga kunder skall kunna ges prioritet med
avseende på bl.a. framkomlighet.
Transporter
Verksamheten inom funktionen Transporter (transportsamordning,
järnvägstransporter, väghållning, banhållning, landsvägstransporter,
flygtransporter, sjötransporter) skall bedrivas så att under höjd beredskap
Försvarsmaktens mobilisering kan genomföras samt totalförsvarets krav i övrigt
kan tillgodoses.
Finansiella tjänster
(f.d. funktionerna Enskild försäkring m.m. och Betalningsväsende)
Verksamheten inom funktionen Finansiella tjänster skall bedrivas så att under
höjd beredskap behovet av kontanta penningmedel och övriga finansiella tjänster
kan tillgodoses.
Skatte- och uppbördsväsende
Verksamheten inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende skall bedrivas så att
under höjd beredskap skatter, tullar och avgifter blir betalda i rätt tid samt
att skatter snabbt skall kunna ändras.
Livsmedelsförsörjning m.m.
Verksamheten inom funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. (försörjning med
livsmedel inklusive vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder avseende
livsmedel, livsmedelshygien, civil veterinärverksamhet) skall bedrivas så att
befolkningen under höjd beredskap kan få tillgång till tillräckligt med bl.a.
livsmedel (inkl. dricksvatten) med hänsyn till energi- och näringsbehov.
Arbetskraft
Verksamheten inom funktionen Arbetskraft (arbetskraftsförsörjning,
arbetsmarknadsutbildning, arbetarskydd, arbetsmarknadstvister) skall bedrivas så
att för totalförsvaret oundgänglig produktion och verksamhet kan upprätthållas
under höjd beredskap.
Flyktingverksamhet
Verksamheten inom funktionen Flyktingverksamhet skall bedrivas så att flyktingar
och asylsökande under höjd beredskap kan tas emot och omhändertas.
Landskaps- och fastighetsinformation
Verksamheten inom funktionen Landskaps- och fastighetsinformation skall bedrivas
så att totalförsvarets behov av landskapsinformation, hydrografisk och geologisk
information samt fastighetsinformation under höjd beredskap kan tillgodoses.
Energiförsörjning
Verksamheten inom funktionen Energiförsörjning skall bedrivas så att under höjd
beredskap totalförsvarets oundgängliga behov av bränslen, drivmedel och elkraft
kan tillgodoses.
Försörjning med industrivaror
Verksamheten inom funktionen Försörjning med industrivaror (utom
energiförsörjning och livsmedelsförsörjning) skall bedrivas så att produktion
under en återtagningsperiod/resurskompletteringsperiod kan säkerställas samt att
tillräcklig reparations- och underhållsberedskap kan upprätthållas och
totalförsvarets krav i övrigt kan tillgodoses under höjd beredskap.
Den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret
Planeringsramen har funnits som styr- och avvägningsinstrument sedan 1987 års
totalförsvarsbeslut. Enligt de principer som då fastställdes ingår i ramen dels
investeringar för säkerhetspolitiska kriser och krig samt därav föranledda
driftkostnader, dels förvaltningskostnader hos myndigheter som ingår i det
civila försvaret och ligger under fjärde huvudtiteln.
Skälen för att det bör finnas en särskild planeringsram för det civila
försvaret är enligt regeringen starka. Ramen ger stadga åt planeringen under en
försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid
programplanearbetet när det gäller resursfördelningen.
För att förbättra de totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen
bör tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedels-beredskapen. LEMO
föreslår att kostnaderna för fredsräddningstjänsten inte bör ingå i ramen.
Enligt regeringen är det svårt att särskilja kostnader för freds- respektive
krigsräddningstjänst. Mot bakgrund av räddningstjänstens stora betydelse i krig
bör därför kostnaderna för den ligga kvar i ramen.
Uppföljning och utvärdering m.m.
I mål- och resultatstyrning är uppföljning och utvärdering mycket viktiga
inslag. Inom det civila försvaret vidtas beredskapsåtgärder inom i stort sett
samtliga samhällssektorer. En konsekvens av detta är att det civila försvaret
som helhet betraktat är mycket komplext och att det i vissa avseenden är svårt
att uttala sig generellt om hur uppföljning och utvärdering bör utformas. Trots
de svårigheter som detta innebär när det gäller att följa upp verksamheten
måste beredskapsläget inom funktionerna kunna bedömas utifrån gemensamma
kriterier.
Frågan är mot vad uppföljning och utvärdering skall göras. Självfallet måste
alltid en uppföljning genomföras som har till syfte att säkerställa att varje
myndighets verksamhet bedrivs allmänt rationellt och produktivt. Det centrala är
emellertid att bedöma effekten på beredskapsläget, dvs. den bedömda förmågan i
krig, av de statliga medel som satsas på olika funktioner.
Det är enligt regeringen angeläget att ambitionen för uppföljning och
utvärdering inom det civila försvaret höjs. Detta bör främst åstadkommas genom
att Överstyrelsens för civil beredskap uppgifter på området tydliggörs.
Överstyrelsen bör på ett mer självständigt sätt redovisa bedömningar av
beredskapsläget inom olika områden och även lämna synpunkter på myndigheternas
beredskapsplanering. Det finns vidare skäl att pröva en modell med årliga,
genomgripande utvärderingar av en eller två funktioner i ett rullande system.
Denna utvärdering skulle bl.a. kunna avse en kontroll av att den
funktionsansvariga myndigheten på ett lämpligt sätt följer och tolkar
statsmakternas inriktning av det civila försvaret och att planeringen genomförs
på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Regeringen finner det vara
naturligt att det i första hand är Överstyrelsen som svarar för dessa
utvärderingar. Uppgiften ligger enligt regeringen inom ramen för Överstyrelsens
ansvarsområde.
Regeringen anser liksom LEMO att Överstyrelsen för civil beredskap bör vara
den myndighet som under regeringen samordnar de fredstida beredskapsförbere-
delserna inom det civila försvaret. Liksom i fråga om uppföljning och utvärde-
ring är det enligt regeringen av stor vikt att Överstyrelsen i större utsträck-
ning än för närvarande redovisar sin uppfattning i samband med förslag till
inriktning och prioriteringar som lämnas i de årliga programplanerna.
2.3 Avvecklingsfrågor
Till följd av de många och stora strukturförändringarna inom
Försvarsdepartementets område har under det senaste året ett omfattande
avvecklingsarbete pågått som numera till stora delar också avslutats.
Avveckling har avsett såväl personal som lokaler, inventarier, arkiv och
ekonomi. I det följande lämnas en redovisning av det avvecklingsarbete som
genomförts inom dels Försvarsmakten, dels övriga myndigheter.
Försvarsmakten
Med anledning av främst 1992 års försvarsbeslut har inom Försvarsmakten följande
personalminskningar skett.
Personalkategori Antal Genomsnittlig
kostnad
Yrkesoff, särsk pension(1 1 300 700 000 kr
Yrkesoff, karriärväxling(2 300 500 000 kr
Yrkesoff, utan fullmakt(3 600 underlag saknas
Civilanställda 3 000 30 000 kr(4
1 Officer med fullmakt som har utnyttjat särskild pension från 55 års ålder
eller senare.
2 Officer med fullmakt som fått stöd av arbetsgivaren för att "karriärväxla"
(studier m.m.). Vissa av dessa är fortfarande anställda under del av
studietiden.
3 Officer, oftast utan fullmakt, som har slutat efter uppsägning eller efter
egen begäran.
4 Härutöver har stöd lämnats av Trygghetsstiftelsen.
Avvecklingen av yrkesofficerare har skett samtidigt som rekrytering och
nyanställning har fortsatt. Detta sammanhänger med behovet av yngre officerare i
grund- och krigsorganisationen. Nettominskningen utgörs sålunda av cirka 1 200
yrkesofficerare, vilket innebär att antalsmässig balans - då hänsyn tagits till
krigsorganisationen behov - har uppnåtts.
Möjligheten till särskild pension för yrkesofficerare med fullmakt har
utnyttjats av 64 % av de berörda. Variationen när det gäller utnyttjandet av
denna möjlighet är stor vid jämförelse mellan försvarsgrenarna och mellan skilda
kompetensnivåer (militära grader). Det är exempelvis vanligare bland officerare
ur armén att utnyttja särskild pension än bland marin- och flygvapenofficerare.
Ungefär hälften av de yrkesofficerare som har "karriärväxlat" har valt att
studera. Resterande har - med lika stora delar - valt avgångsvederlag, vilket
normalt uppgått till en årslön, eller startat eget företag.
Beslut om stöd vid "karriärväxling" har fattats i ett särskilt råd med
representanter från Försvarsmakten, Statens arbetsgivarverk och Försvarets
personalnämnd.
För de civilanställda inom armén har införandet av värnpliktiga inom
mobiliseringsförråds- och förplägnadstjänsten inneburit stora förändringar när
det gäller arbetsformer. För att förbättra förmågan att leda och utbilda
värnpliktiga kommer ledarskapsutbildningen för de civila arbetsledarna att
fortsätta.
För de civila, som har sagts upp, har Försvarsmakten och Trygghetsstiftelsen
gjort omfattande insatser för att så långt som möjligt underlätta möjligheterna
till annan anställning. Vid uppsägningtidens slut har drygt 50 % erhållit annan
anställning och drygt 20 % varit öppet arbetslösa. Övriga har omfattats av olika
former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt Trygghetsstiftelsen är det,
jämfört med annan statlig verksamhet, ett relativt gott resultat. Variationen
mellan skilda delar av landet är dock stor.
Behov av fortsatt avveckling av anställd personal inom Försvarsmakten framgår
av avsnitt 3.1 Övriga frågor.
Övriga myndigheter
De myndigheter - som inte varit militära myndigheter - som avvecklats i
anslutning till försvarsmaktsreformen är Försvarets datacenter, Försvarets
mediecenter, Försvarets civilförvaltning, Försvarets sjukvårdsstyrelse och
Fortifikationsförvaltningen.
För Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter innnebar avvecklingen att
de privatiserades. För de övriga myndigheterna innebar nedläggningen att en
stor del av deras verksamhet fördes över till andra statliga myndigheter och i
Fortifikationsförvaltningens fall delvis också till ett statligt bolag.
I samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 kommer
Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen att läggas ned.
Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Myndigheten för avveckling av
vissa verksamheter inom totalförsvaret, för att ha hand om uppgifter som
föranleds av att myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs
ned. Myndigheten har ansvarat och ansvarar för avvecklingen av övertalig
personal vid nämnda myndigheter. I det följande redovisas en sammanställning
över hur många personer som vid de olika myndigheterna sagts upp, erhållit
arbete eller startat eget, erhållit pension samt hur många som vid
uppsägningstidens slut var arbetslösa.
Uppsagda Arbete/ Pension Arbetslös/
eget m.m. inkl.
studier
Försvarets datacenter 61 18 10 33
Försvarets mediacenter 22 3 7 12
Försvarets 44 20 8 9
civilförvaltning
Försvarets 24 11 4 9
sjukvårdsstyrelse
Fortifikationsförvaltningen 238 53 24 161
Total 389* 105 53 231
*Härtill kommer 44 personer vid Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen som inte
fått anställning i Pliktverket och där uppsägningstiden ännu inte gått ut.
Det ekonomiska utfallet visar att den genomsnittliga avvecklingskostnaden per
person uppgår till ca 215.000 kr per år, inklusive lönekostnader. Stora
skillnader förekommer dock mellan de avvecklade myndigheterna bl.a. beroende på
åldersstrukturen och utbildningsnivån hos personalen, något som i sin tur
påverkat möjligheterna till nytt arbete. Av antalet uppsagda är ungefär 55 %
kvinnor. Beträffande Försvarets datacenter kan vidare konstateras att flertalet
av de uppsagda är yngre än 45 år medan flertalet av de uppsagda vid Försvarets
mediecenter är äldre än 45 år.
2.4 Översyn av nämnder m.m. inomFörsvarsdepartementets område
Inom Försvarsdepartementet har ett arbete bedrivits med att se över samtliga
nämnder, råd, delegationer m.m. inom Försvarsdepartementets område. Syftet med
översynen har varit att dels pröva om verksamheten skall fortgå eller förändras,
dels söka finna effektivare former och rutiner för regeringens styrning av dessa
nämnder.
Översynen, som har sammanfattats i en särskild promemoria, skall ses som en
komplettering till de strukturförändringar som genomförts med anledning av
LEMO-utredningens förslag. I och med denna översyn har en fullständig genomgång
gjorts av alla myndigheterna inom Försvarsdepartementets område.
I det följande redovisas vilka nämnder m.m. som ingått i översynen och vilka
förändringar som föreslås eller redan har genomförts. Av redovisningen framgår
att riksdagen i vissa fall har fattat beslut, medan det i andra fall ankommit på
regeringen att vidta åtgärder.
Försvarets skaderegleringsnämnd upphörde den 1 juli 1994 i samband med att
Försvarets civilförvaltning då avvecklades (prop. 1992/93:100 bil.5 bet.
1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). Samtidigt bildades Statens
skaderegleringsnämnd i Kammarkollegiet.
I samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten bildades den 1 juli 1994
avvecklades Militärledningens rådgivande nämnd. Ett råd för insyn i
Försvarsmakten inrättades från samma tidpunkt. Rådets sammansättning och
uppgifter regleras i förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten
(prop. 1993/94:85, bet. 1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381). Frågan om vilka
ledamöter som skall utses i rådet bereds för närvarande.
Försvarets personalvårdsnämnd ombildades den 1 juli 1994. Nämnden heter numera
Nämnden för personalvård för värnpliktiga och har enbart hand om frågor rörande
de värnpliktiga (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9, mom. 12, rskr.
1993/94:295).
Delegationen för icke - militärt motstånd avvecklades den 1 juli 1994. Delar
av Delegationens uppgifter har överförts till Styrelsen för psykologiskt försvar
(prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9
mom. 15, rskr. 1993/94:295). Till följd härav ändrades instruktionen för
Styrelsen för psykologiskt försvar.
Regeringen föreslår (avsnitt 2.5) att Försvarets personalnämnd läggs ned den
30 juni 1995 och att vissa av nämndens uppgifter övertas av Totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd som därigenom ges utökade uppgifter. Tjänstepliktsnämnden
skall enligt regeringens förslag ombildas och fr.o.m. den 1 juli 1995 handlägga
överklaganden av dels beslut i anställningsärenden, dels de beslut som framgår
av 11 kap. 4 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Tjänstepliktsnämndens
namn föreslås till följd härav bli ändrat till Överklagandenämnden för
totalförsvaret.
För att besluta i frågor som kan aktualiseras vid tillämpning av avtalet den
15 april 1986 om vissa löne- och andra anställningsvillkor för flygtjänstgörande
personal bildades Försvarsmaktens flygförar-nämnd. Regeringen anser att
förutsättningarna för den nämndens verksamhet påtagligt har förändrats genom att
marknaden för flygförarna sedan länge stabiliserats. Regeringen anser vidare att
eventuella frågor som kan uppkomma med anledning av tillämpning av olika
arbetsrättsliga avtal bör normalt handhas av arbetsgivaren, dvs. Försvarsmakten.
Eventuella tvister får lösas på det vanliga sättet hos Arbetsdomstolen.
Regeringen avser därför att ta upp frågan om avveckling av Försvarets
flygförarnämnd i samband med att nuvarande avtal omförhandlas.
Regeringen utser i ett par fall ledamöter i styrelser inom frivilliga
försvarsorganisationer. I samband med att förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet trädde i kraft den 1 juli 1994 utser regeringen inte längre
ledamöter i Frivilliga skytterörelsen och Centralförbundet för befälsutbildning.
Regeringen avser inte heller att utse någon särskild ledamot till styrelsen för
Svenska soldathems-förbundet.
Regeringen utser f.n. en ledamot i Rikshemvärnsrådet (f.d. Hemvärnets centrala
förtroendenämnd). Bestämmelserna härför finns i hemvärnskungörelsen (1970:304).
Regeringen anser att dessa bestämmelser bör finnas kvar.
Enligt kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av
militär verksamhet skall ersättningsärenden avgöras av särskilda
fiskeskyddsnämnder. Sådana nämnder finns för Vänern och Vättern. Nämnderna
bedöms som viktiga från fiskets synpunkt. Förutom att de har till uppgift att
avgöra ersättningsärenden är nämnderna fora för informationsutbyte mellan
företrädare för Försvarsmakten och yrkes-fiskare, där bl.a. planering av
övningar diskuteras liksom hur dessa skall kunna genomföras så att problemen för
fisket minimeras. Regeringen anser därför att fiskeskyddsnämnderna skall finnas
kvar.
Totalförsvarets chefsnämnd skall enligt förordningen (1988:1041) med
instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd i fred verka för samordning av de
centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Utredningen om lednings-
och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har föreslagit bl.a. att
Chefsnämndens uppgifter inte skall begränsas till att enbart gälla i fred utan
även avse förhållanden under höjd beredskap. Regeringen avser att med
utgångspunkt i LEMO:s förslag se över Chefsnämndens instruktion.
Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 gett Militärhögskolan
i uppdrag att organisera Delegationen för militär-historisk forskning.
I avsnitt 2.2 behandlar regeringen styrningen och funktionsindelningen inom
det civila försvaret. I samband härmed konstaterar regeringen att någon
särskild myndighet som skall ansvara för transportfunktionen under höjd
beredskap inte behövs. Vidare anser regeringen att Fartygsuttagningskommissionen
skall finnas kvar med uppgift att göra förberedande urval av fartyg som tillhör
kommuner eller enskilda och som behövs för Försvarsmakten eller för vissa civila
ändamål.
2.5 Försvarets personalnämnd och Totalförsvaretstjänstepliktsnämnd
Regeringens förslag:
- Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni
1995.
- Personalnämndens uppgifter att ge stöd vid av-
veckling av myndigheter och att erbjuda kompe-
tensutveckling inom personaltjänstområdet tas
över av myndigheterna själva.
- Överklaganden av beslut i anställningsärenden
handhas i fortsättningen av Totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd som byter namn.
Skälen för regeringens förslag
Försvarets personalnämnd skall enligt förordningen (1988:852) med instruktion
för Försvarets personalnämnd handlägga personalfrågor som har samband med större
organisationsförändringar och rationaliseringar vid myndigheter inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Nämnden skall i sådana sammanhang
främja åtgärder som underlättar personalförsörjningen och personalrörligheten
mellan myndigheterna. Verksamheten har även stöd i förordningen (1990:923) om
personalförsörjning vid myndigheter inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Nämnden skall också pröva överklaganden enligt förordningen
(1988:549) om överklaganden av beslut om anställning inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde samt vissa andra överklaganden enligt särskilda bestämmelser.
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd skall enligt förordningen (1989:759) med
instruktion för Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd pröva överklaganden i vissa
ärenden som rör pliktpersonal.
Tjänstepliktsnämnden och Personalnämnden fick den 11 augusti 1994 i uppdrag av
regeringen att i samråd inkomma med förslag till dels hur verksamheten vid
Personalnämnden skall kunna avvecklas och vilken verksamhet som bör överföras
till andra myndigheter, dels hur Tjänstepliktsnämnden efter en ombildning skall
kunna ta över den prövning av överklaganden som nu görs av Personalnämnden.
Personalnämnden och Tjänstepliktsnämnden har den 30 september 1994 inkommit med
en rapport om avveckling av Personalnämnden och överföring av nämndens uppgifter
till andra myndigheter.
Enligt rapporten är den övervägande delen av Personalnämndens nuvarande
uppgifter sådana att de normalt numera skall handhas av respektive myndighet.
Stödet vid avveckling av myndigheter och kompetensutvecklingen inom
personaltjänstområdet bör därför enligt rapporten decentraliseras till
myndigheterna. Det system för "Lediga tjänster" som Personalnämnden byggt upp
för personalförsörjning inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde kan enligt
rapporten föras över till Försvarsmaktens högkvarter.
Överklaganden av beslut i anställningsärenden bör enligt rapporten handläggas
av en ombildad Tjänstepliktsnämnd.
Enligt rapporten skulle en nedläggning av Personalnämnden medföra att två
anställda för närvarande saknar en klar lösning avseende framtida
arbetsuppgifter. Det torde ankomma på regeringen att fastställa avvecklings- och
arbetsgivaransvar.
En stor del av de arbetsuppgifter - utom såvitt avser prövningen av
överklaganden av beslut - som i dag ligger på Försvarets personalnämnd är sådana
att de numera normalt åvilar respektive myndighet. I 1989 års budgetproposition
(prop. 1988/89:100 bil. 2) uttalades - i samband med Statens
arbetsmarknadsnämnds avveckling av likartade uppgifter som Personalnämnden nu
har - att sådana uppgifter skall decentraliseras till myndigheterna.
Eftersom de stora strukturrationaliseringarna till följd av 1992 års
försvarsbeslut i fråga om myndigheterna inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde nu är genomförda anser regeringen att Personalnämndens
verksamhet i detta hänseende kan upphöra.
Regeringen anser vidare att prövningen av överklaganden av beslut i
anställningsärenden bör överföras till Tjänstepliktsnämnden som ombildas till en
nämnd med uppgift att pröva överklaganden inom totalförsvaret. Med hänsyn
härtill bör nämnden byta namn och benämnas Överklagandenämnden för
totalförsvaret. Det ankommer på regeringen att besluta om nämndens närmare
sammansättning och arbetsformer.
2.6 Avveckling av Krigsarkivet
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att Krigsarkivet läggs ned den
30 juni 1995 och att verksamheten förs över till
Riksarkivet.
Regeringen kommer att utfärda föreskrifter som
organisatoriskt säkerställer den nuvarande verk-
samhetens speciella karaktär.
Skäl för regeringens förslag
Statskontoret har på regeringens uppdrag i en rapport (1994-05-30) till
regeringen lämnat förslag till ett kostnadseffektivt finansieringssystem för
Krigsarkivets depåtjänst. Statskontoret redovisar alternativ som innebär olika
sätt att effektivisera lokalutnyttjandet, avgifter för leveranser till
Krigsarkivet samt andra administrativa styrmedel.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i
Försvarsdepartementets akt i ärendet (dnr. Fo94/1080/CIV).
Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 105f,
bet. 1992/93:KrU22, rskr. 1992/93:316) behandlat frågan om avgifter vid leverans
av arkivmaterial. Regeringen har därvid bedömt att arkivens resurser behöver
förstärkas. Krigsarkivet undantogs från denna bedömning med hänsyn till de stora
organisations-förändringar som då förestod inom Försvarsdepartementets område.
Riksarkivet låter sedan den 1 juli 1993 de arkivbildande myndigheterna ersätta
arkivmyndigheten för de kostnader som långsiktigt uppstår vid arkivering.
De genomgripande organisationsförändringarna inom Försvarsdepartementets område
är nu i allt väsentligt genomförda. I detta läge är det mycket som talar för att
man bör låta bl.a. sådant arkivmaterial som handhas av Krigsarkivet omfattas av
samma bestämmelser som gäller för den övriga statsförvaltningen. Samtidigt bör
prövas om det inte på detta område går att åstadkomma effektivare former för den
statliga arkivverksamheten. Regeringen anser att en effektivisering bör kunna
uppnås genom att Krigsarkivets verksamhet förs över till Riksarkivet. En sådan
enhetlig hantering av arkivfrågorna bör också ha kulturpolitiska fördelar.
Regeringen anser således att Krigsarkivet bör läggas ner den 30 juni 1995 och
att verksamheten förs över till Riksarkivet. I samband med att Krigsarkivet
upphör att vara en egen myndighet bör Krigsarkivets verksamhet ingå som en
verksamhetsgren i Riksarkivet.
Regeringen avser att genom en ändring i departementsförordningen (1982:1177)
överföra ansvaret för Krigsarkivet till Kulturdepartementet.
Medel för den verksamhet som Krigsarkivet bedriver har beräknats under elfte
huvudtiteln anslaget B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet.
2.7 Strategisk försvarsforskning
Vid 1994 års budgetbehandling (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 140 bet.
1993/94:FöU9, rskr. 1993/94:295) så infördes ett reservationsanslag under fjärde
huvudtiteln, G 6. Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner
kronor. I anslutning härtill inrättade regeringen den 1 juli 1994 en nämnd som
skulle disponera anslaget, nämnden för strategisk försvarsforskning. Den har
ännu inte inlett sitt arbete.
Med hänsyn till de besparingskrav som nu ställs på försvarssektorn föreslår
regeringen att anslaget Strategisk försvarsforskning upphör och att den vid
slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen dras in. Regeringen
avser att senare besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall
läggas ned.
2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet
Den svenska totalförsvarsmodellen, med ett sammanhållande ansvar för
Försvarsdepartementet, har inte någon egentlig motsvarighet i EU:s
medlemsländer. Detsamma gäller den organisationsmodell som Sverige tillämpar för
gränskontroll till sjöss genom en särskild myndighet, Kustbevakningen.
EU-medlemskapet berör Försvarsdepartementets område både när det gäller vissa
frågor inom totalförsvaret och i fråga om den säkerhetspolitiska dimensionen
enligt Maastrichtfördraget. Gräns-kontrollfrågor enligt fördragets s.k. tredje
pelare (samarbete i rättsliga och inrikes frågor) ryms också under
departementets område genom de uppgifter som Kustbevakningen har. Konsekvenserna
inom departementets område av EU-medlemskapet är dock f.n. - med undantag för
Kustbevakningens verksamhet för gränskontroll till sjöss - begränsade.
Såväl det militära som det civila försvaret påverkas - liksom andra delar av
statsförvaltningen - av nyordningen beträffande offentlig upphandling och
konkurrens. Försvarsdepartementets ansvarsområde kommer att beröras av de
diskussioner som förs inom EU rörande en gemensam försvarsindustripolitik samt
det samarbete som utvecklas inom området "dual use" som har såväl militära som
civila applikationer. Även forskning och utveckling är områden som berör
Försvarsdepartementet och dess myndigheter, och då främst inom det
försvarsindustriella området. Fredsräddningstjänst och därtill hörande
miljöfrågor, inklusive transport av farligt gods är andra sakområden som berör
departementet. Gränskontrollen till sjöss är, som framgår av det sagda, den
sektor som på kort sikt kanske mest påverkar departementets arbetsområde. Ett
medlemskap berör också sjööver-vakning, kontroll och inspektion av fiske,
sjösäkerhet och sjöfart.
Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att medverka i ett brett utrikes- och
säkerhetspolitiskt samarbete. Det är ännu för tidigt att göra några bestämda
förutsägelser om hur detta samarbete inom EU kommer att utvecklas på längre
sikt. EU:s Gemensamma Utrikes- och Säkerhetspolitik (GUSP) innebär i dag att
medlemsländerna som grupp koordinerar sina positioner i frågor av gemensamt
intresse. Utrikes- och säkerhetspolitiken skall vidare institutionellt
integreras med EU:s övriga verksamhet, men med särskilda samråds- och
beslutsformer. Här bör dock understrykas att samarbete inom det rent
försvarspolitiska området enligt Maastrichtavtalet sker inom den Västeuropeiska
unionen, VEU. Framtida EU-samarbete inom försvarspolitikområdet kommer att
diskuteras vid den regeringskonferens som inleds år 1996.
Inför regeringskonferensen kommer Försvarsdepartementet medverka i
förberedelsearbetet inför regeringskonferensen.
Här bör också nämnas det förhållande att Sverige kan komma att delta som
observatör i VEU, vilket i sig kan innebära krav på medverkan av
Försvarsdepartementet och dess myndigheter i olika sammanhang.
Medlemskapet i EU innebär också att Sverige kommer att få ett återflöde från
EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljader kr per år. Detta kommer att innebära
stora möjligheter till ytterligare insatser för kompetensutveckling, forskning
och utveckling, näringslivsutveckling, IT-insatser m.m. För att kunna nyttja
dessa medel krävs ett omfattande programarbete.
Många av de frågor som är aktuella genom EU-medlemskapet har redan fått
aktualitet i och med att EES-avtalet har trätt i kraft.
Det svenska EU-medlemskapet berör Försvarsdepartementet i fråga om främst
följande sakområden:
-säkerhetspolitik
-rättsliga och inrikes frågor (främst gränskontroll till sjöss)
-försvarsmateriel- och försvarsindustrifrågor
-forskning och utveckling
-räddningstjänst och därtill hörande miljöfrågor, inklusive transport avfarligt
gods
-informationssäkerhet.
De myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde vilkas verksamhet
berörs av ett svenskt EU-medlemskap är:
-Försvarsmakten
-Fortifikationsverket
-Försvarets materielverk
-Överstyrelsen för civil beredskap
-Statens räddningsverk
-Kustbevakningen
-Försvarets forskningsanstalt
-Flygtekniska försöksanstalten
När det gäller de olika ansvarsområdena förtjänar det att nämnas att
huvudansvaret för många av de aktuella sakområdena inte ligger på
Försvarsdepartementet utan på andra departement.
Berörda myndigheters anslag har beräknats med hänsyn till EU-kostnader.
2.9 Planerings- och budgeteringssystem
Försvarsutskottet har i sitt betänkande (bet. 1993/94:FöU10) förutsatt att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur Försvarsmaktens
planeringssystem bör anpassas till det budgetsystem som gäller
statsförvaltningen.
Regeringen konstaterar att utvecklingen av Försvarsmaktens planeringssystem är
myndighetens eget ansvar samtidigt som ett väl fungerande budgetsystem ingår i
regeringens och regeringskansliets ansvarsområde. Det är regeringens ansvar att
tillse att dessa båda system kan samverka på ett fungerande sätt.
Regeringen har med anledning av att Försvarsmakten har anmält betydande
ekonomiska osäkerheter uppdragit åt en oberoende expertgrupp - omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) - att skyndsamt granska Försvarsmaktens
underlag. Expertgruppen har också till uppgift att granska Försvarsmaktens
planeringssystem i de delar som rör kopplingen till det statliga
budgetsystemet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret
(avsnitt 2.2),
2. godkänner förslaget att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995
och vad som i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.5),
3. godkänner förslaget att Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och vad som
i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.6).
4. godkänner vad regeringen har anfört om strategisk försvarsforskning
(avsnitt 2.7).
3 Försvarsmakten m.m.
3.1 Försvarsmakten
1993/94 Utgift(1 34 936 023 000
1994/95 Anslag 36 480 944 000
1995/96 Förslag 59 260 534 000
varav 37 175 101 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1) Omfattar anslagen
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet,
B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel,
B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar,
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet,
C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel,
C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar,
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet,
D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel,
D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar,
E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet,
E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel,
E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar,
E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling,
F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse,
F 3. Försvarets materielverk samt
delar av anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen
av totalförsvaret m.m., K 2. Gemensam försvarsforskning och K 13. Vissa nämnder
m.m. inom Försvarsdepartementets område.
Myndigheten Försvarsmakten inrättades den 1 juli 1994 och omfattar den
verksamhet som tidigare bedrivits vid de myndigheter som hörde till
huvudprogrammen 1-4 dvs. Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och
Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid myndigheter inom huvudprogram
5 Gemensamma myndigheter. Av de myndigheter som ingick i huvudprogram 5 och vars
verksamhet nu ingår i Försvarsmakten lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned den
30 juni 1994. Försvarets civilförvaltning lades också ned den 30 juni 1994. Del
av verksamheten ingår i Försvarsmakten.
Sedan den 1 juli 1994 är Försvarets materielverk avgiftsfinansierat, varför
anslagsmedel för ändamål inom dess verksamhet har överförts huvudsakligen till
Försvarsmakten. Huvudprogrammen som begrepp upphörde den 30 juni 1994.
Det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade
angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och beredskap att den
verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred hävda
Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda
förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna
sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser i
internationella åtaganden.
I Övergripande redovisning
I.I Myndigheterna
Årsredovisningar
Försvarsmakten har till regeringen lämnat årsredovisning för de tidigare
myndigheterna Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och
Överbefälhavaren såvitt avser huvudprogrammet Operativ ledning m.m. samt
anslaget F 7. Frivilliga försvars-organisationer inom den militära delen av
totalförsvaret m.m., för budgetåret 1993/94. Även Försvarets sjukvårdsstyrelse
ingår i redovisningen. Årsredovisningen omfattar resultatredovisningar för hela
verksamheten samt resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och
anslagsredovisningar för samtliga anslag utom för anslagen för anskaffning av
materiel samt forskning och utveckling. För dessa anslag har Försvarets
materielverk lämnat resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och
anslagsredovisning, vilka i det följande redovisas inarbetade i Försvarsmaktens
årsredovisningsuppgifter. Anslaget F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom
den militära delen av totalförsvaret m.m. redovisas i avsnitt 6.13 Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
Härmed har de tidigare myndigheterna Överbefälhavaren, Chefen för armén, Chefen
för marinen, Chefen för flygvapnet och Försvarets sjukvårdsstyrelse
slutredovisats.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse granskat års-redovisningarna
för de myndigheter som ingår i den sammantagna myndigheten Försvarsmakten och
därvid haft invändningar på en del punkter. De invändningar som har riktats
gemensamt mot dessa årsredovisningar avser bokföring av upplupna semester- och
andra löneskulder, kostnadsföring av gjorda investeringar i anläggningar för
förvaltningsändamål, redovisning av intäkter av avgifter och ersättningar samt
redovisning av prestationer för att utveckla, anskaffa, vidmakthålla och
avveckla krigsförband.
Beträffande huvudprogrammet Arméförband anmäler Försvarsmakten i sin
årsredovisning att verksamhetsmålen för budgetåret 1993/94 med vissa undantag
har uppnåtts.
Omstruktureringen av grundorganisationen har genomförts enligt statsmakternas
beslut.
Grund- och repetitionsutbildning har prioriterats, och de kvalitativa målen för
genomförd utbildning har nåtts. Trots detta anmäler Försvarsmakten att målen
avseende krigsduglighet under försvarsbeslutsperioden sannolikt inte kommer att
nås för vissa fördelnings- och försvarsområdesförband. Orsaken till detta är att
möjligheterna att genomföra repetitionsutbildning i vissa fall har varit
begränsade på grund av brist på medel och bedöms komma att vara det även
framdeles.
Satsningen på materiell förnyelse har fortsatt, vilket medfört att främst
armébrigaderna efter hand blir mera slagkraftiga och bättre anpassade till en
aktuell stridsmiljö.
Satsningen innebär bl. a. att under året har
* pansarbandvagn 401 (MT-LB) beställts
* delbeställning 3 gjorts av stridsfordon 90
* den nya stridsvagn 122 (Leopard 2 S) beställts
* förhandlingar förts om köp av begagnad Leopard 2 stridsvagn och ca 160 har
levererats
* utveckling av pansarskott 95 beställts
* anskaffning inletts av fast bro till armébrigaderna
* utveckling av artillerigranaten Bonus beställts
Anslagssparandet var 269,9 miljoner kronor på anslaget B 1. Ledning och
förbandsverksamhet och 145,1 miljoner kronor på anslaget B 2. Anskaffning av
materiel. På anslaget B 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående
reservation om 12,5 miljoner kronor. Orsaken till det relativt höga
anslagssparandet är bl.a. ett medvetet sparande för att finansiera inköpet av
pansarbandvagn 501 (BMP-1).
De av Riksrevisionverkets invändningar som är gemensamma för huvudprogrammen
har tidigare redovisats. Utöver dessa anser verket att de finansiella intäkterna
och de finansiella kostnaderna i Chefens för armén resultaträkning är för högt
redovisade med vardera cirka 895 miljoner kronor.
Beträffande huvudprogrammet Marinförband anmäler Försvarsmakten att det till
följd av den ekonomiska situationen under året och den omfattande
ubåtsskyddsverksamheten finns vissa brister inom de marina programmen. Bl.a. har
repetitionsutbildning för fasta kustartilleri-förband och underhållsförband inte
kunnat genomföras som planerats. Erforderligt materiel- och fastighetsunderhåll
har i viss utsträckning eftersatts för ytstridsförband och fasta
kustartilleriförband. Utbildningen för helikopterförbanden och
stridsfartygsförbanden har påverkats negativt av ubåtsskyddsverksamheten.
Under året har upphandling av fyra mindre minröjningsfartyg (YSBm) genomförts.
Lätt ubåtsjakttorped (45) har införts. Modifiering av åtta patrullbåtar typ
Hugin till patrullbåt typ Kaparen har genomförts. Modernisering av sjömålsrobot
15 har beställts.
Försvarsmakten redovisar för anslaget C 1. Marinförband: Lednings- och
förbandsverksamhet att anslagskrediten om 382,3 miljoner kronor har utnyttjats
med 234,1 miljoner kr. (Försvarsmakten har dock inte kunnat beakta senare
regeringsbeslut om att de belopp om sammanlagt 300,5 miljoner kronor som under
året förts bort från anslagen C 2. och C 3. skall återföras till
Försvarsmakten). På anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel har
redovisats ett anslags-sparande, avseende merutgift som beviljats för 1993/94
och 1994/95, om 117,8 miljoner kronor. Anslaget C 3. Marinförband: Anskaffning
av anläggningar, som är ett reservationsanslag, har överskridits med 21,8
miljoner kronor.
Riksrevisionsverket riktar i sin revisionsberättelse anmärkning mot
överskridandet på anslaget C 3.
Beträffande huvudprogrammet Flygvapenförband anmäler Försvarsmakten att
verksamheten har genomförts enligt givna uppdrag. Förbanden har en
krigsduglighet som med endast något undantag svarar mot regeringens krav.
Insats- och incidentberedskap har upprätthållits i planerad omfattning.
Flygstridskrafterna har en god förmåga till hög initialeffekt och
incidentberedskap.
Försvarsmakten anmäler vidare att nedläggningarna av F 6 och F 13 har
genomförts enligt plan. Främst dessa nedläggningar har medfört att antalet
civilanställda har minskat. Genom en bättre samordning och tydligare
ansvarsfördelning i underhållsarbetet har styrningen av under-hållskostnaderna
förbättrats. Kostnaderna för materielunderhållet har också minskat betydligt
under budgetåret. Materielanskaffningen har i huvudsak genomförts enligt plan,
bl.a. innebärande att modifieringen av flygplan AJ 37 till AJS 37 har fortsatt.
Kontrakt rörande motorbytet på SK 60 har tecknats. Byggnadsverksamheten har
genomförts enligt plan och har avsett bl.a. byggnationer för JAS 39 Gripen på F
7 och en ny hangar på F 10. Under budgetåret har huvudprogrammyndigheten Chefen
för flygvapnet genom rapporten Ökad samordning av den militära och den civila
vädertjänsten redovisat regeringens uppdrag om en utveckling av samarbetet med
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om vädertjänst.
I fråga om enskilda förband redovisar Försvarsmakten bl.a. följande. Det nya
systemet för luft- och markobservation har börjat att organiseras. Huvudsakligen
på grund av omfattande utbildnings-verksamhet har produktionsmålet för två av de
tio jaktflygdivisionerna inte uppnåtts. Haveriet med JAS 39 Gripen vid
uppvisningen sommaren 1993 har försenat inflygning och utbildning av
instruktörer. Inom AJ/S 37-systemet har såväl attack- som jakt- och
spaningsförmågan förbättrats. Genom att repetitionsutbildningen har kunnat
fördubblas har erforderlig krigsduglighet börjat att återtas inom basförbanden.
Nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har inneburit en minskning
av tillsynsresurserna.
Anslagssparandet på anslaget D 1. Ledning och förbandsverksamhet var 201,9
miljoner kronor. På anslaget D 2. Anskaffning av materiel har 94,5 miljoner
kronor utnyttjats av medgiven anslagskredit om 226,4 miljoner kronor. På
anslaget D 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation om 3,6
miljoner kronor.
Riksrevisionsverkets invändningar mot Chefens för flygvapnet del i den samlade
årsredovisningen har redovisats tidigare i avsnittet.
Beträffande huvudprogrammet Operativ ledning m.m. anmäler Försvarsmakten att
verksamheten i huvudsak har genomförts enligt givna uppdrag. Den pågående
omstruktureringen följer uppgjorda planer.
Lednings-, insats- och incidentberedskapen har upprätthållits i enlighet med
givna uppdrag. Ubåtsskyddsverksamheten har bedrivits i större omfattning än vad
som förutsetts vilket inneburit ett överutnyttjande av medel.
Den tidigare eftersläpningen inom områdena telekrigföring och
informationsteknologi har till stor del kunnat återtas. Målen enligt 1992 års
försvarsbeslut bedöms kunna uppnås.
Anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet har överutnyttjats med 142,2
miljoner kronor. Medgiven anslagskredit om 33,5 miljoner kronor har överskridits
med omkring 81 miljoner kronor. Anslagssparandet på anslaget E 2. Anskaffning av
materiel var 6,4 miljoner kronor. På anslaget E 3. Anskaffning av anläggningar
finns en utgående reservation på 7,5 miljoner kronor. Anslagssparandet på
anslaget E 4. Forskning och utveckling var 50,3 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse - utöver de generella
iakttagelserna - riktat invändningar mot att anslaget E 1. Ledning och
förbandsverksamhet har utnyttjats utöver medgiven anslagskredit. Verket anser
att överskridandet tyder på brister i de ekonomiadministrativa rutinerna.
I.2 Regeringens överväganden
Gällande mål för försvarsbeslutsperioden 1992-1997
I 1992 års försvarsbeslut fastlades i huvudsak följande mål för verksamheten
under försvarsbeslutsperioden 1992-1997.
Arméförband
Inom fördelningsförbanden - bl.a. stadsskyttebataljoner och
gränsövervakningskompanier - skall bl.a. fyra fördelningshaubitsbataljoner 15,5
F avvecklas. I övrigt skall i huvudsak organisationen bibehållas.
Fördelningsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner, bl.a.
ledning i främst telestörd miljö samt eldkraft vad avser både indirekt och
direkt pansarvärnseld.
Inom territorialförsvarsförbanden, bl.a. stadsskyttebataljoner och
försvarsbataljoner, skall omorganiseringen fortsätta, vilket i huvudsak innebär
att förbanden reduceras till en volym som kan erhållas genom avkastning från
fältförbanden. Territorialförsvaret skall omfatta omkring 165 000 man.
Territorialförsvarsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal
funktioner, bl.a. eldkraften vad avser direkt pansarvärnseld.
Inom territorialförsvarsförbanden skall vidare omorganiseringen och
utvecklingen av hemvärnet fortsätta, vilket innebär att hemvärnet omkring
sekelskiftet skall ha utökats till cirka 125 000 man. Hemvärnsförbandens
eldkraft skall förbättras bl.a. vad avser strid mot marktrupp och direkt
pansarvärnseld.
Arméns brigader skall utvecklas och moderniseras genom att deras skydd,
rörlighet och mörkerstridsförmåga förbättras. Detta innebär bl.a. att sex
infanteribrigader skall organiseras så att - utöver annat - fyra
skyttebataljoner kommer att ingå i varje brigad.
Omorganisationen av Norrlandsbrigaderna skall fortsätta, vilket bl.a. innebär
att fyra Norrlandsbrigader bibehålls och att en omorganiseras till mekaniserad
brigad övre Norrland. Omorganisationen av pansar-brigaderna skall fortsätta.
Detta innebär att två pansarbrigader bibehålls och att två omorganiseras till
mekaniserade brigader. Omorganisation och utveckling av mekaniserade brigader
skall fortsätta, vilket innebär att totalt fyra mekaniserade brigader
organiseras. Samtliga brigader skall ges högre kvalitet både personellt och
materiellt. Bl.a. skall eldkraften vad avser både indirekt och direkt
pansarvärnseld förbättras.
Marinförband
Ledningsorganisationens omstrukturering skall fullföljas.
Helikopterorganisationen skall vidmakthållas.
Ytstridsförbanden skall organiseras i tre ytstridsflottiljer. Fyra kustkor-
vetter av typ Göteborg skall krigsorganiseras. Tolv robotbåtar av typ Norrköping
skall vidmakthållas, varvid sex robotbåtar skall ges förlängd livstid. Åtta
patrullbåtar av typ Hugin skall modifieras och livstidsförlängas, medan fyra
skall vidmakthållas med nuvarande uppgifter. Resterande fyra patrullbåtar skall
utgå ur organsationen. Utvecklingen av ett nytt ytstridsfartyg skall fortsätta.
Tolv ubåtar skall vidmakthållas. Tre ubåtar av typ Sjöormen skall successivt
ersättas före år 2000 av ubåt typ Gotland.
Minkrigsförbanden skall vidmakthållas. Tre minkrigsavdelningar skall
organiseras. Fartyg typ YSBm skall anskaffas. Ett stamminfartyg skall utgå ur
organisationen.
Utveckling och anskaffning av undervattensvapen skall fullföljas.
Tolv av de nuvarande 19 spärrbataljonerna skall bibehållas inom prioriterade
områden och anpassas till en framtida krigsmiljö. Studier och projektering av
förband för ersättning av bl.a. äldre fasta kustartilleriförband inom de
prioriterade områdena skall genomföras. Främst skall rörliga alternativ prövas.
Organiserandet av de sex amfibiebataljonerna skall fortsätta. Tre av
amfibiebataljonerna skall före den 1 juli 1997 utrustas med båtmateriel så att
full taktisk och operativ rörlighet uppnås.
Flygvapenförband
Omsättningen av stridsledningscentralerna till StriC 90 skall fullföljas.
Radiosystemet RAS 90 skall anskaffas i en utformning anpassad till en framtida
krigsmiljö. Flygburen spaningsradar skall anskaffas med inriktningen att två
grupper om vardera två till tre radarsystem skall vara organiserade vid
sekelskiftet. Verksamheten vid basbataljonerna skall organiseras så att
eventuella brister inte påverkar flygstridskrafternas samlade möjligheter att
fullgöra sina uppgifter. Antalet basbataljoner skall reduceras till 24. Senast
den 30 juni 1997 skall - i förhållande till läget år 1992 - ytterligare en Bas
90 ha färdigställts och senast år 2002 skall minst 20 huvudbaser inom Bas
90-systemet vara utbyggda. Utvecklingen av olika stödsystem inom lednings- och
sambandsförbanden skall fortsätta.
Planeringen för att införa JAS 39 Gripen i krigsorganisationen skall fortsätta.
Senast den 30 juni 1997 skall två Gripen-divisioner vara operativa. Studier och
utveckling av spaningskapsel skall fortsätta. Anskaffningen av bombkapsel skall
fullföljas. Utveckling och anskaffning av motmedel för Gripen skall fortsätta.
Anskaffningen av motmedel för JA 37 skall fullföljas liksom
bombkapselanskaffningen för AJ/S 37-systemet. Sex flygdivisioner S, AJ/S och AJS
37 skall organiseras. Integreringen till AJS 37 skall vara slutförd senast den
30 juni 1997.
Transportflygförbandens utbildning och övning i krigsuppgiften skall genomföras
i enlighet med uppgjord plan. Ersättningsflygplan för
signalspaningsflygförbanden skall vara anskaffade senast den 30 juni 1997. Ett
signalspaningsflygförband skall vara operativt med nytt flygplan senast den 30
juni 1996.
Operativ ledning m.m.
Den operativa ledningen skall omstruktureras för att erhålla balans mellan
ledningsorganisation och ledningssystem samt mellan ledningsorganisation och
övriga stridskrafter.
Den centrala ledningens krigsorganisation skall minska. Ett högkvarter skall
organiseras i den nya myndigheten Försvarsmakten. På den högre regionala nivån
skall organisationen bestå av tre militärområdesstaber samt en rörlig
militärområdesförstärkningsstab.
För att bl.a. medge kontinuerlig ledning i olika konfliktlägen skall
utbyggnaden av informationssystem kompletteras och anskaffade
underrättelsesystem vidmakthållas.
Underhållsorganisationen skall vidareutvecklas för att med ökad
överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och i fred säkerställa ett tidigt
understöd. Ett underhållsregemente skall organiseras i vart och ett av de tre
militärområdena.
Insats- och incidentberedskapen skall upprätthållas.
Resultatbedömning av verksamheten budgetåret 1993/94
Av de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot de årsredovisningar som
ingår i Försvarsmaktens årsredovisning finns det flera som kan hänföras till de
förändringar i regelverk och organisation som påverkat Försvarsmakten under
budgetåret. Dessa invändningar är av engångskaraktär och nödvändiga åtgärder
vidtas av myndigheten under innevarande budgetår.
Regeringen anser att de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot att
tre av anslagen inom Försvarsmaktens område har överskridits är av en annan art.
Överskridandena tyder uppenbarligen på bristande ekonomiadministrativa rutiner
vad avser uppföljning av anslagsbelastningen. Regeringen ser allvarligt på
förhållandet och avser att särskilt följa utvecklingen inom detta område vid
Försvarsmakten.
De invändningar som Riksrevisionsverket riktat gemensamt mot här aktuella
årsredovisningar måste enligt regeringen beaktas av Försvarsmakten. Regeringen
anser dock i fråga om redovisning av prestationer, att effekten av
prestationerna (krigsorganisationens förmåga, beredskap och uthållighet) är det
viktigaste att mäta. Det är emellertid också av betydelse att kunna mäta bl.a.
prestationer och relatera dessa till kostnader. Mot denna bakgrund delar
regeringen Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör fortsätta att
utveckla resultatredovisningen och att verkets iakttagelser avseende
årsredovisningen 1993/94 bör ligga till grund för det arbetet.
För huvudprogrammet Arméförband konstaterar regeringen att de omfattande
förändringarna i arméns grundorganisation i allt väsentligt har genomförts
enligt 1992 års försvarsbeslut.
Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt
intentioner i 1992 års försvarsbeslut.
De krigsorganisatoriska målen för budgetåret 1993/94 har i allt väsentligt
uppnåtts. Undantag har utgjorts av vissa förband som genomfört begränsad
repetitionsutbildning.
Viss verksamhet har planerats om för att göra det möjligt att anskaffa
begagnade stridsvagnar 121 och de begagnade pansarfordonen MT-LB och BMP.
De tidigare arméanslagen har underutnyttjats något, bl.a. beroende på ett
medvetet anslagssparande för att möjliggöra ovannämnda inköp.
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt
väsentligt har genomförts i enlighet med vad som angetts i regleringsbrevet.
Krigsduglighetens utveckling under året tyder dock på att vissa förband inte
kommer att nå upp till de mål som har satts upp för försvarsbeslutsperioden.
Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom området.
Utöver vad som i det föregående har sagts om Riksrevisionsverkets invändningar
mot årsredovisningen måste den felaktiga metoder att redovisa finansiella
intäkter och kostnader rättas till.
För huvudprogrammet Marinförband har brister i förbandens förmåga anmälts i
årsredovisningen för 1993/94. Marinen har dock, med bortseende från de belopp
som under året förts bort som besparingar men sedermera återförts till
Försvarsmakten, sammantaget underskridit tilldelade anslagsramar med 162,3
miljoner kronor.
Regeringen anmälde i föregående års budgetproposition särskilda åtgärder
rörande marinförband under budgetåret 1993/94 till följd av de ekonomiska
problemen inom marinen. Bl. a. prognosticerades ett omfattande överskridande på
anslaget C 1. I syfte att låta ett sådant överskridande under året finansieras
inom huvudprogrammet beslutade regeringen genom ändring av regleringsbrev den 9
juni 1994 att ett belopp om sammantaget 300,5 miljoner kronor skulle föras bort
från anslagen C 2. och C 3. som besparingar. Detta belopp har genom
regeringsbeslut den 17 november 1994 återförts till Försvarsmakten i form av
medgivande till merutgift och kan således tillgodoräknas den marina
förbandsverksamheten. Vidtagna åtgärder ledde också till kraftiga begränsningar
av verksamheten vilket återspeglas i de brister som anmälts av Försvarsmakten.
Regeringen bedömer att det uppkomna anslagssparandet, inklusive det belopp som
återförts i form av merutgift, bör göra det möjligt att i huvudsak åtgärda de
brister som anmälts.
Vad gäller överskridandet på reservationsanslaget C 3. kan följande
konstateras. Inför beslutet om ändring av regleringsbrev den 9 juni 1994 fanns
möjlighet att minska det belopp som under anslaget ställts till regeringens
disposition för att kunna föras bort som en besparing. Den tidigare myndigheten
Chefen för marinen bereddes tillfälle att anmäla återstående medelsbehov under
budgetåret 1993/94. Till följd av ett ofullständigt underlag kom ett alltför
litet medelsbehov att anmälas.
För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten
under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som
har angetts i regleringsbrevet. Förbanden har en god förmåga att lösa sina
uppgifter.
Anbefalld insats- och incidentberedskap har upprätthållits.
De tidigare flygvapenanslagen har sammantaget underutnyttjats något. Till stor
del beror detta på genomförda rationaliseringar inom materiel-underhållet.
Uppkommet anslagssparande underlättar genomförandet av prioriterad verksamhet
budgetåret 1994/95.
Regeringen har i avsnittets inledning kommenterat Riksrevisionsverkets
invändningar mot den tidigare myndighetens Chefen för flygvapnet del i den
samlade årsredovisningen.
För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. konstaterar regeringen att
verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i
enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet.
Regeringen ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet
utnyttjats över medgiven anslagskredit; detsamma gäller de brister i de
ekonomiadministrativa rutinerna som detta tyder på. Regeringen förutsätter dock
att bristerna kan avhjälpas av den sammanhållna myndigheten Försvarsmakten under
innevarande budgetår.
För att säkerställa ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det
civila samhället för återtagningsändamål krävs ett fördjupat samarbete mellan
Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, främst för att kvantifiera
behoven och mot denna bakgrund pröva realiserbarheten i genomförandet detta
underlag är av betydelse för det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut.
Försvarets sjukvårdsstyrelse upphörde som myndighet den 30 juni 1994. Sedan den
1 juli 1994 finns en sjukvårdsfunktion i Försvarsmaktens högkvarter. Försvarets
sjukvårdscentrum bildades den
1 juli 1994 inom Försvarsmakten med lokalisering till Värmlands läns landsstings
vårdlokal Sätter i Karlstadsområdet.
Regeringen bedömer att verksamheten inom Försvarsmakten under budgetåret
1994/95 kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag.
Slutsats
Regeringen bedömer, med utgångspunkt i Försvarsmaktens redovisningar, att
utvecklingen gentemot de mål som sattes i 1992 års försvarsbeslut har varit
tillfredsställande.
De operativt rörliga arméförbanden (brigader och fördelningsförband),
huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga kustartilleriförbanden samt
flygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de krigsduglighets-krav som nu
erfordras för att målen 1997 skall kunna nås. Detta kommer dock sannolikt inte
att kunna ske vad avser vissa fördelnings- och försvarsområdesförband samt vissa
marinstridskrafter.
Besparingar
Regeringen anser att en besparing om 1 796 836 000 kronor skall göras inom
Försvarsmakten.
Besparingen genomförs så långt möjligt som en generell besparing inom
verksamheten och genom att tillvarata ytterligare möjligheter till samordning
och effektivisering av produktionen inom Försvarsmakten.
Härutöver kan besparingen genomföras genom att, i rådande säkerhetspolitiska
situation, kraven på insatsberedskap och på krigsduglighet för vissa
krigsförband sätts ned. Vidare minskas ambitionerna avseende
krigsorganisationens materiella förnyelse.
Försvarsmakten har i ett kompletterande underlag inför budgetåret 1995/96
angett att aktuella besparingar måste genomföras inom en rad angivna
verksamhetsområden. Sålunda har verksamhetsområdet Grundutbildning i
Försvarsmaktens underlag föreslagits bli föremål för en stor del av de samlade
besparingsåtgärderna. Regeringen är inte beredd att medge några besparingar inom
verksamhetsområdet Grundutbildning.
En mer ingående beskrivning av besparingsåtgärdernas konsekvenser finns i det
följande i avsnitt II. Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret
1995/96.
II Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret1995/96
II.1 Operativa lednings- och underhållsförband
II.1.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* De operativa lednings- och underhållsförbanden vidmakthålls. Högkvarterets
krigsorganisation liksom underhållsregementenas omorganisation fullföljs.
Härvid omorganiseras fördelnings-underhållsbataljonerna till sex milotran-
sportbataljoner.
* De fasta stabsplatserna vidmakthålls och materielen anpassas till den
tekniska utvecklingen.
* Underrättelse- och säkerhetstjänst bedrivs enligt särskilda instruktioner.
* Lednings-, insats- och incidentberedskap upprätthålls enligt särskilda
anvisningar.
II.1.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Verksamheten inom programmet har präglats av förberedelser för och genomförande
av Försvarsmaktens omstrukturering. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de
brister i bl.a. krigsdugligheten som föreligger kommer att minska genom den av
Försvarsmakten föreslagna programinriktningen; på så sätt kan de långsiktiga
målen uppnås.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen,
repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 759 012
000 kronor.
II.2 Fördelningsförband
II.2.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Fördelnings- och artilleriregementsstaber, televapen- och fördelningsunder-
rättelsekompanier, jägarförbanden och fördelningspansarvärnskompanierna
vidmakthålls. Organisering av ytterligare två norrlandsjägarbataljoner
påbörjas.
* Utvecklingen och anskaffningen av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR
fortsätter och anskaffningen av telesystem 9000 slutförs.
* Fördelningskanonbataljonerna och fördelningshaubitsbataljon 15,5 F
vidmakthålls. Organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 fortsätter.
Utvecklingen av måldetekterande hårdmålsammunitionen BONUS fortsätter.
* Arméflygförbanden, luftvärnsförbanden och ingenjörsförbanden vidmakthålls.
Utvecklingen av RBS 23 BAMSE fortsätter.
* Anskaffningen av stridsvagnstransportsläp fortsätter.
* Fältsjukhuskompanier med fältsjukhustransportplutoner vidmakthålls.
II.2.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna
inte nåtts fullt ut. Bl.a. har repetitionsutbildningen av vissa förband inte
kunnat genomföras och organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 har
försenats.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av
repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av
pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystem BILL samt
renovering av robot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
3 744 593 000 kronor.
II.3 Försvarsområdesförband
II.3.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthålls, försvars-områdesstaber
med betjäningsförband och kvarstående förband inklusive hemvärnsförband
vidmakthålls.
* Organisering av försvarsområdesluftvärnskompanier med direkt-riktningssikten
fullföljs.
* Organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas, och organiseringen av
försvarsbataljoner samt transportledningsgrupper slutförs.
* Organisering av mobiliserings- och förplägnadsplutoner genomförs.
* Utgående krigsförband avvecklas.
* Anskaffningen av truppradio 8000 slutförs.
II.3.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna
inte nåtts fullt ut. Detta beror huvudsakligen på att repetitionsutbildningen
inte har kunnat genomföras som planerats.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av
repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av
pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystemet BILL
senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 823 813
000 kronor.
II.4 Armébrigadförband
II.4.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Omorganiseringen av fem infanteribrigader till IB 2000 fortsätts, och
omorganiseringen av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med
stridsfordon 90 påbörjas.
* Omorganiseringen av fyra norrlandsbrigader till NB 2000 och en
norrlandsbrigad till norrlandsmekaniserad brigad med ny stridsvagn 122 och
stridsfordon 90 påbörjas.
* Omorganiseringen av två pansarbrigader till PB 2000 påbörjas.
* Omorganiseringen av två mekaniserade brigader till MekB 2000 med begagnad
stridsvagn 121 påbörjas, och en mekaniserad brigad med stridsvagn 104
vidmakthålls.
* Tillförsel av granatkastarammunitionen STRIX fullföljs.
* Utvecklingen av artilleriammunitionen BONUS fullföljs.
* Anskaffning av pansarvärnsrobotsystem 56 BILL slutförs.
* Renovering och modifiering av robot 70 påbörjas.
* Krigsbro till pansar- och mekaniserade brigader tillförs.
* Anskaffningen av truppradio 8000 slutförs.
* Anskaffningen av personligt splitterskydd och C-stridsdräkter fortsätts.
* Utvecklingen av pansarskott 95 slutförs.
* Anskaffningen av pansarbandvagn 401(MT-LB) och pansarbandvagn 501(BMP-1) till
infanteri- och norrlandsbrigader fortsätter.
II.4.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Programmet utvecklas planenligt mot de mål som sattes upp i 1992 års
försvarsbeslut.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitions-
utbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av pansar-
skott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystemet BILL samt renovering
av robot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
7 563 067 000 kronor.
II.5 Marina lednings- och underhållsförband
II.5.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthålls.
* Reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutförs.
* Bas- och underhållsförbanden organiseras i nio bataljoner m.m. Förbandens
organisation skall anpassas till marinens övriga krigsorganisation och
samordnas med de områdesbundna förbanden.
.* Ett nytt ledningssystem utvecklas och installeras.
II.5.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna
inte nåtts fullt ut. Bl. a. har repetitionsutbildning för underhållsförbanden
inte kunnat genomföras som planerats och materielunderhållet har eftersatts för
en del förband.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitions-
utbildningen.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
1 192 352 000 kronor.
II.6 Marina flyg- och helikopterförband
II.6.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m. m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Helikopterdivisionerna omorganiseras så att antalet divisioner i
krigsorganisationen minskar från tre till två. Fredsverksamhet genomförs på
Berga, Säve och Kallinge inom ramen för en marinflygledning.
II.6.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att utbildningsverksamheten inte helt har kunnat
genomföras som planerats till följd av omfattande ubåtsskyddsverksamhet och en
pressad ekonomi.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generll
besparing avseende driftkostnaderna
Regeringen avser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt
Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
364 552 000 kronor.
II.7 Stridsfartygsförband
II.7.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m. m.
Försvarsmakten förslår i huvudsak följande.
* Två ytstridsflottiljledningar vidmakthålls.
* Utvecklingen av ytstridsfartyg 2000 fortsätts.
* Införandet av kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätts.
* Tolv robotbåtar vidmakthålls, varav sex ges förlängd livstid.
* Tolv patrullbåtar vidmakthålls.
* Anskaffning av mindre minröjningsfartyg typ Styrsö (YSBm) fullföljs.
* Projektering av ubåt 2000 fortsätts.
* Anskaffning av tre ubåtar typ Gotland fullföljs.
* Halvtidsmodernisering av ubåt typ Näcken fullföljs.
* Utvecklingen av tung torped 62, anskaffningen av lätt ubåtsjakttorped 45 samt
studier och utveckling av ny lätt ubåtsjakttorped 46 fullföljs.
Halvtidsmoderniseringen av sjömålsrobot 15 fortsätts.
II.7.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna
inte fullt ut har nåtts. Bl. a. har förmågan i huvudtjänsten i flera
fartygsförband gått ned till följd av begränsningar i övningsverksamheten.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen.
Regeringen bedömer projektet YS 2000 angeläget och kommer särskilt att pröva
denna anskaffning.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 4 427 810
000 kronor.
II.8 Kustförsvarsförband
II.8.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m. m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Omorganisering av fasta kustartilleribrigadledningar till rörliga påbörjas,
varvid en organiseras före den 1 juli 1996.
* Organiseringen av sex amfibiebataljoner fortsätts, varvid tre skall ges full
taktisk och operativ rörlighet före den 1 juli 1997.
* Studier av förband för ersättning av bland annat äldre fasta
kustartilleriförband fortsätts, varvid främst rörliga alternativ prövas.
* Områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge
skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv
spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar.
* Moderniseringen av ett prototypbatteri 7,5/57 fortsätts.
II.8.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna
inte nåtts fullt ut. Materiel- och fastighetsunderhåll har genomförts på en
lägre nivå än vad som krävs för att till alla delar motsvara de operativa
kraven.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av
repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslags-finansierade anläggningar.
I avvaktan på att pågående utredningar om det områdesbundna kustförsvarets
framtida utformning slutförs anser regeringen att programmet bör ges den
inriktning som Försvarsmakten har föreslagit.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 162 150
000 kronor.
II.9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband
II.9.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Tre flygkommandostaber, försvarets telenät (FTN) och nio stril-bataljoner
vidmakthålls.
* Utvecklingen och anskaffningen av det för flygstridskrafterna gemensamma
lednings- och informationssystemet fortsätter.
* Utvecklingen och anskaffningen av det taktiska radiosystemet liksom av det
flygburna radarspaningssystemet fortsätter.
* Anskaffningen av de nya stridsledningscentralerna StriC fortsätter och äldre
centraler avvecklas efter hand.
* Organiseringen av det optiska luftbevakningssystemet LOMOS fortsätter.
* 24 basbataljoner vidmakthålls.
* Utbyggnaden av huvudbaser inom Bas 90-systemet fortsätter.
II.9.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter.
Regeringen noterar särskilt att den under föregående budgetår genomförda
repetitionsutbildningen har resulterat i förbättrad krigs-duglighet.
Arbetet med att förbättra styrningen av materielunderhållet har nu gett tydliga
resultat genom minskade underhållskostnader. Samtidigt noterar regeringen att
nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har medfört problem med
tillsynsresurserna.
Under innevarande budgetår har åtgärder inletts för att inom ramen för den
befintliga organisationen öka tillsynskapaciteten.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka om-fattningen av beredskapen,
repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Det är angeläget att den fredstida grunden i det nya luft- och
markobservationssystemet LOMOS byggs upp.
De brister som ännu föreligger inom framför allt basbataljonerna bör så långt
möjligt rättas till.
Av den tidigare huvudprogrammyndighetens Chefen för flygvapnet och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska instituts gemensamma rapport framgår att
samarbetet i fråga om vädertjänst har fördjupats. Regeringen delar
myndigheternas uppfattning att samordningen av vädertjänsten har drivits så
långt som det för närvarande är praktiskt möjligt.
Kostnaderna för materielunderhållet minskar nu. Regeringen anser att det är
viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att effektivisera underhållet
och att hålla underhållskostnaderna nere.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
6 114 694 000 kronor.
II.10 JAS 39 -förband
II.10.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Anskaffningen av JAS 39 Gripen fortsätter så att två divisioner kan tas i
operativ drift under år 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002.
* Utvecklingen av den tvåsitsiga JAS 39B Gripen fortsätter.
* Anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel för
låg höjd fortsätter. Spaningskapseln skall kunna vara i operativ drift senast
år 2002.
* Anskaffningen av bombkapseln slutförs.
* Utveckling och anskaffning av varnings- och motverkanssystem för delserie 2
av JAS 39 Gripen fortsätter.
II.10.2 Regeringens överväganden
Regeringen kommer att medge att utveckling och anskaffning av spaningskapseln
senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
10 303 549 000 kronor.
II.11 Övriga stridsflygförband
II.11.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Åtta JA 37, två J 35J, sex AJS 37 samt fyra lätta attackdivisioner
vidmakthålls.
* Flygplan SF 37 vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS 39 Gripen
blir operativ.
* Integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd för flygplan JA 37
påbörjas.
* Införande av taktiskt radiosystem för JA 37 påbörjas.
II.11.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Under innevarande budgetår vidtas åtgärder för att avhjälpa bristerna inom
vissa jaktflygdivisioner.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
3 050 952 000 kronor.
II.12 Transportflygförband
II.12.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten förelår i huvudsak följande.
* Fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls.
* Avvecklingen av de medeltunga och organiseringen av ytterligare en tung
flygräddningsgrupp påbörjas.
* Fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls.
* Anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan som ersättning för de
nuvarande fullföljs.
II.12.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Regeringen konstaterar att bemanningsläget inom Tp 84-förbanden (Hercules) har
förbättrats i enlighet med den gällande planen. Varnings- och motmedelssystem
har anskaffats för Tp 84. Detta har stor betydelse för säkerheten när förbanden
används vid internationella uppdrag.
Slutsatser
Regeringen bedömmer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generell
besparing avseende driftkostnaderna.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
550 381 000 kronor.
II.13 För krigsorganisationen gemensamma resurser
II.13.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att
krigsorganisationens behov och krav tillgodoses.
* Uppdragsstyrningen av stödmyndigheter utanför Försvarsmakten utvecklas så att
anpassning sker till Försvarsmaktens angivna behov och lämnade uppdrag.
* Den frivilliga försvarsverksamheten vidmakthålls på en oförändrad nivå.
Åtgärder vidtas för att öka antalet kvinnor med vilka avtal tecknas.
* För krigsorganisationen gemensam materiel anskaffas.
* Kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras.
Tillgångar som ej längre erfordras för krigs-organisationen avvecklas.
* Målflygdivisionen vidmakthålls.
* Modifieringen av Sk 60:s avioniksystem liksom utbytet av flygplantypens
motorer fortsätts.
II.13.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har
nåtts.
Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband och
föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att Riksrevisionsverkets förslag i
allt väsentligt tillgodoses genom Försvarsmaktens förändrade lednings- och
styrsystem.
Den civila trafikflygarutbildningen behandlas i avsnitt IV. 7.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen,
utbildningen av civila trafikflygare samt anskaffningen av anslagsfinansierade
anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 9 300 332
000 kronor. Av beloppet bedöms 138 645 000 kronor bli avdelade för de frivilliga
försvarsorganisationerna.
II.14 För grundorganisationen gemensamma resurser
II.14.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
* De personal- och ekonomiadministrativa systemen utvecklas.
* Grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov.
* Krigs- och grundorganisationens behov av mark, anläggningar och lokaler
tillgodoses genom förhyrning från Fortifikationsverket.
* Gemensam utbildnings- och övningsmateriel utvecklas och anskaffas.
* Försvarsmaktens behov vad gäller teknologiförsörjning och forskning
tillgodose främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets
forskningsanstalt
II.14.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har
nåtts utom inom forsknings- och utvecklingsområdet där vissa beställnings- och
leveransförseningar uppstått.
Förändringar i grundorganisationen redovisas i avsnitt IV. 4.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell
besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av forskning och
utveckling samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet
med Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att programmets verksamheter
och resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen 1-12.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till
4 903 277 000 kronor.
II.15 Utlandsstyrkan m.m.
II.15.1 Försvarsmakten
Uppdragsförslag m.m.
Försvarsmakten framhåller att Sveriges medverkan vid skilda fredsbevarande
insatser har ökat i omfattning under budgetåret 1993/94. Kostnaderna för
verksamheten har sålunda ökat från ca 490 miljoner kronor budgetåret 1992/93
till ca 1 miljard kronor budgetåret 1993/94. Sammanlagt har under budgetåret
1993/94 över 2000 personer tjänstgjort utomlands. Huvuddelen av dessa har
tjänstgjort i f.d. Jugoslavien. Försvarsmakten redovisar vidare att särskilt
insatsen i Bosnien leder till förslitning av krigsmateriel. Försvarsmakten
erinrar om att man inte fått kompensation för det behov av materielersättning
som förslitningen föranleder. Uppgifterna vid försvarets internationella centrum
har kunnat lösas endast genom ett mycket stort övertidsuttag och genom
tillfälliga kommenderingar och anställningar.
Försvarsmakten föreslår att ett antal enheter i utlandsstyrkan skall
vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa de uppgifter FN eller
annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår också att materiel som inte
tillhandahålls av FN skall få anskaffas och transporteras till insatsområdena.
Vidare föreslås att lager av reservdelar och ammunition m.m. skall få byggas upp
för bataljonen i Bosnien.
Försvarsmakten föreslår att ett nytt program för utlandsstyrkan inrättas. Man
föreslår i försvarsmaktsplanen att medel för verksamheten beräknas till 1 263
miljoner kronor. Försvarsmakten har därefter i kompletterande underlag pekat på
ytterligare medelsbehov. Försvarsmakten har i sina underlag bl.a. angivit att
kostnaderna för förslitning av materiel uppgår till 250 miljoner kronor och att
185 miljoner kronor krävs för uppbyggnad av lager av reservdelar och ammunition.
II.15.2 Regeringens överväganden
Sammanfattning
Ett nytt program för Utlandstyrkan m.m. bör in-
rättas. Medel för verksamheten finansieras från
anslag under tredje huvudtiteln.
Regeringen finner det angeläget att organisationen vid försvarets interna-
tionella centrum kontinuerligt anpassas till volymen på utlandsverksamheten.
Regeringen anser att de frågor av materiell karaktär som tagits upp av
Försvarsmakten är angelägna att lösa.
Regeringen anser att ett särskilt program för utlandsverksamheten bör inrättas.
Verksamheten finansieras från anslag under tredje huvudtiteln.
Försvarsmakten kommer efter särskilda beslut av regeringen om merutgift på
anslaget A 1. Försvarsmakten att få tillgång till de medel som redovisas under
statsbudgetens inkomsttitel 4525, Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
och som endast avser slitage av materiel.
III Medelsberäkning m.m.
Anslagsfördelning m.m. för budgetåret 1993/94
Anslag Anvisat Utfall
1993/94 1993/94
Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet 8 580 384 000 8 325 625 021
Anskaffning av materiel 3 777 295 000 3 990 733 021
Anskaffning av anläggningar 603 200 000 581 756 886
Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhet 2 726 927 000¹ 2 937 972 860
Anskaffning av materiel 2 920 355 000 2 464 140 145
Anskaffning av anläggningar 166 000 000 177 959 812
Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet 5 324 855 000 5 112 724 858
Anskaffning av materiel 7 547 941 000 7 371 227 285
Anskaffning av anläggningar 423 600 000 458 712 480
Operativ ledning m.m.:
Ledning och förbandsverksamhet 1 117 061 000 1 266 888 958
Anskaffning av materiel 117 396 000 128 375 184
Anskaffning av anläggningar 79 580 000 74 924 432
Forskning och utveckling 167 218 000 222 549 722
Försvarets sjukvårdsstyrelse 45 685 000 48 114 372
Försvarets materielverk 1 308 172 000 1 294 915 126
1 Härutöver har regeringen i ändring av regleringsbrev för budgetåret 1994/95
avseende Försvarsdepartementets verksamhetsområde såvitt avser anslaget A 1.
Försvarsmakten (marinen) (Fo94/2333/ESU) medgett att Försvarsmakten i form av
merutgift får redovisa 300 500 000 kronor under anslaget A 1. Försvarsmakten
motsvarande utgifter under budgetåret 1993/94. Fördelning av anslaget A 1.
Försvarsmakten för budgetåren 1994/95 och 1995/96
Program Förslag Anvisat
1995/96 1994/95
1. Operativa lednings- och 2 759 012 000 1 611 050 000
underhållsförband
2. Fördelningsförband 3 744 593 000 2 254 609 000
3. Försvarsområdesförband 2 823 813 000 2 091 000 000
4. Armébrigadförband 7 563 067 000 4 674 000 000
5. Marina lednings- och 1 192 352 000 774 750 000
underhållsförband
6. Marina flyg- och 364 552 000 241 800 000
helikopterförband
7. Stridsfartygsförband 4 427 810 000 2 288 705 000
8. Kustförsvarsförband 2 162 150 000 1 279 200 000
9. Flygvapnets lednings- 6 114 694 000 3 883 909 000
och underhållsförband
10. JAS 39-förband 10 303 549 000¹ 5 105 200 000
11. Övriga stridsflygar- 3 050 952 000 2 174 200 000
förband
12. Transportflygförband 550 381 000 557 100 000
13. För krigsorganisationen 9 300 332 000 5 497 250 000
gemensamma resurser
14. För grundorganisationen 4 903 277 000 4 048 170 000
gemensamma resurser
15. Utlandsstyrkan m.m. 1 000 1 000
Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 36 480 944 000
(1 Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet som beslutades av
statsmakterna i 1992 års försvarsbeslut hanteras via räntekontokrediten.
Övergång till kalenderbudgetår
För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de
ytterligare sex månader som ingår i budgetåret 1995/96 prognostiserats utifrån
den framräknade pris- och löneomräkningen för tolv månader. Detta gäller för
samtliga anslag som pris- och löneomräknas. En avstämning av denna prognos
kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1. Försvarsmakten
tillämpas dock en annan övergångsordning (se även bilaga 1, avsnitt 5.1).
I det föreslagna anslagsbeloppet har, i likhet med för övriga anslag, hänsyn
tagits till den prognostiserade prisutvecklingen för anslaget A 1.
Försvarsmakten. Avstämning av prognosen kommer för Försvarsmaktens anslag och
beställningsbemyndiganden till skillnad från för övriga anslag att genomföras
redan under våren 1995 med åtföljande justering av anslagsnivån och
bemyndiganderamarna i regleringsbrevet. Någon avstämning inför budgetåret 1997
blir därigenom inte aktuell för anslaget.
Den budgeterade fördelningen av anslaget på program kommer att påverkas av
detta. Härutöver kan den budgeterade fördelningen komma att påverkas av
verksamhetens utveckling under innevarande budgetår.
Förändring av försvarsprisindex.
Förändringar av försvarsprisindex (FPI) föreslås för såväl materielindex (se
vidare avsnitt 3.IV.1) som delindex för byggnader.
Till följd av övergången till kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar
och lokaler föreslås förändringar av FPI. I nuvarande FPI ingår ett delindex för
byggnader som även innefattar den del som övergått till kapitalkostnader och i
fortsättningen lånefinansieras.
Det är fortsättningsvis endast befästningar m.m som inte lånefinansieras.
Medel är beräknade under Försvarsmaktens anslag. Ett nytt delindex som bättre
speglar kostnadsutvecklingen för detta kostnadsslag föreslås. Det nya delindex
som använts har konstruerats av Statens lokalförsörjningsverk och tar hänsyn
till prisutvecklingen för byggande av flygfält, bergsbefästningar,
betonganläggningar och projektering av dessa.
Övergången till kapitalkostnader innebär att Försvarsmakten har fått
hyreskostnader för försvarsfastigheter. Ett särskilt delindex för hyreskostnader
bör konstrueras vilket emellertid behöver utredas närmare. För budgetåret
1995/96 har ett för statsförvaltningen genom-snittligt index för lokaler använts
för prisomräkning av dessa hyreskostnader under anslaget A 1. Försvarsmakten.
Beställningsbemyndiganden
Regeringen lämnar förslag till ett nytt system för beställnings-bemyndiganden
för materiel och anslagsfinansierade anläggningar (avsnitt IV. 5).
Behovet av bemyndiganderam för tidigare för riksdagen redovisad materiel och
ny materiel uppgår till högst 55 800 miljoner kronor efter budgetåret 1995/96.
Jämte tidigare för riksdagen redovisade materielobjekt ingår i
bemyndiganderamen medel för följande större nya objekt
- anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ARTHUR)
- serieförberedelser för pansarskott 95
- mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL
- renovering av luftvärnsrobot 70
- anskaffning av systemmateriel till begagnade stridsvagnar
- motmedel avseende JAS 39 Gripen
- radiosystem 90 TARAS
- integration i fråga om vapen för flygplan JA 37
Regeringen kommer också att i särskild ordning lämna en redovisning av
materielplaneringen inför försvarsutskottet.
Behovet av bemyndiganderam för anslagsfinansierade anläggningar uppgår till
265 miljoner kronor efter budgetåret 1995/96.
Medel har beräknats för anskaffning av bl.a. fortsatt utbyggnad av
stridsledningscentralerna StriC och Bas 90-systemet.
IV Övriga frågor
IV.1 JAS 39 Gripen
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil 2, bet. FöU 1981/82:18,
rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av
systemet JAS 39 Gripen, i fortsättningen kallat Gripensystemet, skall regeringen
årligen orientera riksdagen om projektets fortskridande.
Bakgrund
Försvarets materielverk redovisade till regeringen den 19 oktober 1993
Projektvärderingstillfälle 7 (PVT 7) av Gripen-projektet. Samtidigt redovisades
Försvarsmaktens organisationsmyndighets planerings-mässiga, operativa och
taktiska kontroll av Gripen-projektet. Detta var den sista projektvärderingen av
denna typ enligt kontraktet mellan Försvarets materielverk och Industrigruppen
JAS. Fortsättningsvis kommer redovisning av Gripen-projektet till regeringen att
ske i form av årlig redovisning av Försvarsmakten med underlag från Försvarets
materielverk. Utöver denna skall myndigheterna, såsom tidigare, omgående anmäla
till regeringen om projektet inte utvecklas i enlighet med statsmakternas
intentioner.
Mot bakgrund av haveriet med det första levererade Gripen-flygplanet i augusti
1993 tillkallade chefen för Försvarsdepartementet i september 1993 en särskild
kommission för att granska Gripen-projektet.
I direktiven för kommissionens arbete (dir. 1993:109) angavs bl.a. att
kommissionen, med stöd av regeringens bemyndigande, skulle göra en bedömning av
projektets utveckling och därvid pröva huruvida Gripen-programmet kan förväntas
nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen.
Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari 1994 med
betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen - en granskning av JAS-projektet.
Kommissionens samlade bedömning av Gripen-programmet, mot bakgrund av den
granskning av Gripen-projektet som kommissionen gjort, är att det i allt
väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.
Kommissionen konstaterade dock bl.a. att regeringens redovisning av projektets
tekniska utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986, 1987 och
1988.
Regeringen överlämnade den 24 mars 1994 en skrivelse (skr. 1993/94:179) till
riksdagen rörande Gripen-projektet grundad på JAS-kommissionens arbete.
Riksdagen har (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 1993/94:395) förutsatt att regeringen
återkommer till riksdagen med en redovisning av hur den ekonomiska
planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas samt lämnar förslag om hur
priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör anpassas
för att harmoniera med sättet att budgetera.
Försvarsmakten och Försvarets materielverk lämnade till regeringen den 24
oktober 1994 den årliga redovisningen av Gripen-systemet för budgetåret 1993/94.
Fortsättningsvis skall motsvarande redovisning utgöra en bilaga till
Försvarsmaktens årsredovisning. Denna bilaga, som skall redovisa såväl
Gripen-ramen som den planerade fortsättningen, inlämnas senast tre månader efter
avslutat budgetår.
Ekonomisk redovisning
Särskiljande för Gripen-projektets redovisning jämfört med annan årsredovisning
för Försvarsmakten är att redovisningen, förutom senaste verksamhetsår, även
omfattar åren från projektstart samt åren till projektslut. Samtliga belopp
skall vara reviderbara.
Gripen-projektets planeringsram definieras som projektets hittillsvarande
utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida planeringsutrymme, enligt
fastställd pris- och löneomräkning och planerad låneverksamhet.
Gripen-projektets utgifter definieras som summan av projektets hittillsvarande
utbetalningar i löpande priser och återstående beräknade utbetalningar med
hänsyn till fastställt materielinnehåll med avseende på ingångna och planerade
avtal i aktuellt prisläge. Denna beräkning görs av myndigheterna.
Grunden för Gripen-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop.
1982/83:119, bet. FöU 1982/83:9, rskr. 1982/83:271) om riktlinjer för
Gripen-projektet fram till år 2000. I detta beslut, 1982 års försvarsbeslut,
fastställde riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren
1982/83-1999/00 till 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram
uppräknades årligen med nettoprisindex, vilket under åren 1982-85 medförde att
en skillnad uppstod mellan den uppräknade planeringsramen och de faktiska
kontraktsvillkoren. År 1985 kompletterades försvarets priskompensationssystem så
att det även tog hänsyn till valutafluktuationer. I försvarsbeslutet 1987
förenklades detta så att systemet särskilt tog hänsyn till US dollar. Försvarets
priskompensationssystem ändrades senast i försvarsbeslutet 1992. Ändringen
innebar bl.a. en förenklad korrektion för förändringar i dollarkursen.
Riksdagen godkände den 12 maj 1993 (bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333)
regeringens förslag att Gripen-projektets planeringsram skall omdefinieras från
50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2 miljarder kronor i
samma prisläge. Detta gjordes för att ramen skall stämma med det omdefinierade
materielinnehållet enligt försvarsbesluten år 1987 och 1992, samt
kostnadsökningen för delserie 2, den tvåsitsiga 39B och stödsystem som riksdagen
beslutade år 1992. I den nya ramen utgick Tungt Styrt Attackvapen (TSA) och
spaningskapseln, vilken överfördes till projektets planerade fortsättning.
Av den årliga redovisningen 1994 framgår att förbrukade medel från
projektstarten år 1982 till år 1994 uppgår till 27,8 miljarder kronor i löpande
priser, varav utgifterna under 1993/94 uppgår till 5,1 miljarder kronor.
Myndigheterna har räknat om Gripen-projektets utgifter om 60,2 miljarder
kronor till genomförandeprisläge 1994/95. De omräknade utgifterna uppgår till
67,0 miljarder kronor på grund av högre valutakurser. Återstående betalningar
uppgår till 39,2 miljarder kronor, varav 21,1 miljarder kronor utgörs av
beställd verksamhet.
Av Gripen-systemets totala återstående kostnader har den utländska
kostnadsandelen ökat från ca 40% till ca 44%. Ökningen är föranledd av den
svenska kronans depreciering i november 1992. De ca 44 % är direkt beroende av
utländsk valuta. Denna del består till 71% av US-dollar, 14% av brittiska pund,
10% av tyska mark samt till 5% av franska franc.
Riksdagen förutsatte angående JAS-projektet (rskr. 1993/94:395) att regeringen
återkommer och lämnar förslag om hur priskompensations-systemet bör förändras.
En arbetsgrupp med representanter för Försvarsdepartementet,
Finansdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets
forskningsanstalt och Riksrevisionsverket har berett frågorna om Gripen-ramens
konstruktion och priskompensation för Gripen-projektet. Myndigheterna har fått
yttra sig över arbetsgruppens rapport.
Arbetsgruppen föreslog i sin rapport (1994-09-15 dnr. Fo94/1843/MIL) följande:
- Denna del av anslaget A 1. Försvarsmakten bör i pris-kompensations-hänseende
behandlas fristående från övriga delen av anslaget.
- För importerad försvarsmateriel bör inte IMPI 38 användas som index. I stället
bör konsumentprisindex för USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike
multiplicerat med valutakurs-förändringar för respektive land användas.
- Som bas för beräkningarna bör den fördelning av olika delfaktorer utnyttjas
som planeras för det aktuella verksamhetsåret i stället för den fördelning som
följer av utfallet från det föregående året. Eventuella differenser mellan
planeringsvärden och faktiska utfall skall korrigeras i efterhand.
- Delfaktorn importerad materiel bör omfatta all anskaffning där
betalningsvillkoren regleras i avtal med klausuler i utländska index och
valutor.
Avseende Gripen-ramens utveckling föreslog arbetsgruppen:
- Den enligt riksdagsbeslutet (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:FöU9, rskr.
1992/93:333) omdefinierade Gripen-ramen om 60,2 miljarder kr i prisläge
februari 1992 skall vara utgångspunkten för omräkning enligt ovanstående
förslag.
- Den utbetalda delen av ramen skall redovisas i löpande priser. Den ännu ej
utbetalda delen av ramen skall uttryckas i det aktuella prisläget omräknad med
hänsyn till den planerade fördelningen.
Regeringen har för avsikt att som en del av förberedelserna kring ett
försvarsbeslut år 1996 se över hela priskompensationssystemet för
Försvarsmakten. I avvaktan på en generell översyn föreslår dock regeringen en
tillfällig förändring av FPI för budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår att den
del av anslaget A1. Försvarsmakten som utgör Gripen-projektets materielandel
räknas upp med de index som arbetsgruppen föreslagit. Detta beräkningssätt har
beaktats vid medelsberäkningen för anslaget till Försvarsmakten.
Den av regeringen omräknade planeringsramen för Gripen-projektet blir 66,98
miljarder kronor vid omräkning till aktuellt prisläge enligt förslaget.
Riksrevisionsverkets årliga revision bör framledes även innefatta en
granskning av Gripen-projektets ram.
Teknisk redovisning
Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade bedömning av
Gripen-projektet är fortfarande att de tekniska kraven på egenskaper och
prestanda enligt Industrigruppen JAS:s åtagande i projektspecifikationen i allt
väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Det modifieringsprogram som redan
tidigare är inplanerat för delserie 1 (Ds1) kommer dock att bli något mer
omfattande.
Gripens prestanda överstiger i flera viktiga avseenden de specificerade, och
flygplanet bedöms även före modifierings-programmet ha acceptabla prestanda och
funktioner för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996.
En ny styrsystemedition har utvecklats med visst stöd av utländsk expertis.
Styrsystemet bedöms kunna uppnå fulla operativa prestanda med denna modifiering,
som kommer att utvärderas av Försvarets materielverk under våren 1995. De
flygplan som inledningsvis levereras till Försvarsmakten kommer därför att
utrustas med en interimsedition av styrsystemets mjukvara. Denna innebär att
flygplanet inte ges fulla prestanda, men medger att flygvapnets utbildning
inledningsvis kan påbörjas i begränsad omfattning. Serieversionen av mjukvaran
kommer att installeras i samtliga flygplan under andra hälften av 1995.
Ljudnivån från hjälpkraftaggregatet (APU) är störande hög på
klargöringsplatsen. Åtgärder kommer att vidtas för att förbättra
klargöringsmiljön. Därtill har hjälpkraftaggregatet visat vissa brister i
tillförlitlighet. Försvarets materielverk och Industrigruppen JAS under-söker
lämpliga åtgärder.
Typarbetet för den tvåsitsiga Gripen, 39B, följer i stort tidsplanen.
Sammanbyggnad av det första flygplanet pågår.
Effektiviseringsprogrammen för produktionen inom industrin bedöms påverka
projektet på avsett sätt. Ändringsmängden är dock fortfarande hög, vilket
orsakar störningar i produktionen. Risken är nu uppenbar att modifieringar även
kan påverka flygplan i delserie 2. Två flygplan som under budgetåret 1993/94 har
levererats till Försvarsmakten har utnyttjas i markomskolningen av flygtekniker.
Samtliga flygplan i delserie 1 är under montering men försenade i förhållande
till planerna.
Mot bakgrund av att tidsreserverna i stort sett är förbrukade bedömer
Försvarsmakten att risken är stor att Industrigruppen JAS inte kommer att klara
slutleveranstidpunkten för delserie 1 och således inte heller hålla
leveransplanen för delserie 2.
Försvarets materielverk konstaterar att förseningstrenden i projektet
kvarstår. Denna är delvis kopplad till haveriet, men även till förmågan hos
Industrigruppen JAS att fullfölja fastställa planer. Materielverkets bedömning
är att kapaciteten hos Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna
uppgifter.
Den första Gripendivisionen kan bli begränsat operativ tidigast under år 1997.
De sammanlagda konsekvenserna av dessa förseningar utreds för närvarande av
Försvarsmakten, men de operativa konsekvenserna bedöms bli begränsade.
Regeringen är bekymrad och oroad över att ytterligare förseningar i projektet
inte kunnat hejdas.
Utanför Industrigruppen JAS har övningsammunition till automat-kanonen
beställts. Leveranser till Försvarsmakten beräknas ske under år 1995.
Utveckling av Gripens flygradio har beställts.
Under budgetåret 1993/94 har arbete bedrivits av Försvarsmakten och
Materielverket för anpassning av Varning och MotverkansSystem
(VMS 39) till hotbild och ekonomiska förutsättningar. Ytterligare arbete
erfordras innan tillräckliga förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av
VMS 39 föreligger.
Regeringen beslutade i augusti 1994 att ett mindre antal av radarjaktroboten
AIM 120 (AMRAAM) skulle anskaffas för att täcka de första operativa
divisionernas behov. Detta innebär att roboten blir begränsat operativ på Gripen
år 1998, och fullt operativ år 2001.
Försvarets materielverk har tecknat avtal om leverans av två stycken Full
Mission Simulators och två stycken Multi Mission Trainers för
flygförarutbildning. Dessa kommer att levereras till den utbildnings-anläggning
som är under uppförande vid flygflottiljen i Såtenäs.
Styrning och kontroll av Gripen-projektet
Regeringen har i proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken
samt totalförsvarets fortsatta utveckling föreslagit riktlinjer för anskaffning
av flygplanssystem Gripen. Härvid har bl.a. framhållits, att för att
Gripen-systemet skall utvecklas enligt de krav som överbefälhavaren har ställt
och inom de ekonomiska ramar som statsmakterna fastställer, måste projektet
styras noga och kontrolleras fortlöpande.
Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionens förslag beträffande
styrning av projektet (bet. FöU 1981/82:18, rskr. 1981/82:374). Riksdagen har
också uttalat att regeringen med hjälp av myndigheterna genom en kraftfull
styrning av projektet skall hålla både kostnader och prestanda under effektiv
kontroll.
Regeringen utfärdade genom beslut den 8 juli 1982 föreskrifter för
myndigheterna beträffande organisation, arbetsuppgifter och rapportering i
samband med Gripen-projektet. Dessa föreskrifter har, främst på grund av
myndigheternas förändrade organisation och ansvar, blivit inaktuella.
Regeringens beslut av den 8 juli 1982 har upphävts den 17 november 1994 och
ersatts av handlingsregler i regleringsbrevet.
Regeringens avsikt är att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras
inom en projektorganisation med projektansvar och kontrolleras inom respektive
myndighet.
Försvarets materielverk har i den årliga redovisningen anmält att det nya
stödsystem som driftsätts, i nuläget ej kan nyttjas för uppföljning, redovisning
och styrning av Gripenprojektet, vilket leder till att uppföljningen är mycket
resurskrävande. Regeringen avser att noggrannt granska Materielverkets
uppföljning av projektet.
Gripen ingår i program 10 JAS 39-förband och redovisas enligt gängse rutiner
för programredovisning.
Regeringen kommer, som hittills, årligen att informera riksdagen om
utvecklingen av Gripen-systemet i anslutning till budgetpropositionen. Därutöver
genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvars-utskott.
IV. 2 Personal
Anställda
Bakgrund
1992 års försvarsbeslut har inneburit en anpassning av antalet anställda till en
starkt reducerad organisation i fred och krig. I samband med personalminskningen
har ambitionen varit att höja de anställdas kompetens.
Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 har överenskommelse träffats med ca 1 600
yrkesofficerare, anställda med fullmakt, om att de skall lämna sina
anställningar. Därutöver har ca 600 yngre yrkesofficerare lämnat sina
anställningar, ofta i samband med förbandsnedläggningar. Dessa reduceringar i
kombination med begränsad rekrytering har resulterat i en nettominskning om ca 1
200 yrkesofficerare. Därmed råder det enligt Försvarsmaktens bedömning
antalsmässig balans mellan tillgången på yrkesofficerare i grundorganisationen
och behovet i krigsorganisationen.
De ekonomiska åtagandena till följd av nu beslutad avveckling av
yrkesofficerare löper t.o.m. budgetåret 2000 och uppgår sammanlagt till ca 1 000
miljoner kronor.
När det gäller åldersfördelningen bland yrkesofficerarna föreligger det enligt
Försvarsmakten fortfarande obalans i förhållande till vad som eftersträvas i
krigsorganisationen. Sålunda uppvisar det aktuella läget ett stort överskott på
yrkesofficerare i åldern mellan 45 och 55 år och ett motsvarande underskott i
yngre ålderslägen. Obalansen är störst beträffande officerare ur armén och
marinen medan flygvapen-officerarna innehar befattningar vilka Försvarsmakten
anser kan bemannas med officerare i ett högre åldersläge.
Under de närmaste fem åren kommer pensionsavgångarna att vara mycket
begränsade (ca 100 per år) till följd av redan genomförd personalavveckling. En
rekrytering och nyanställning som motsvarar detta begränsade antal skulle,
enligt Försvarsmakten, på kort tid förvärra den åldersmässiga obalans som redan
råder. En rekrytering som avsevärt överstiger det antal som pensioneras innebär
å andra sidan behov av avveckling av äldre yrkesofficerare. Omfattningen av den
årliga avvecklingen sammanhänger med det långsiktiga kvalitetsmålet och tiden
för att nå målet.
Även med en viss minskning av rekryteringen är avvecklingen av äldre
yrkesofficerare kostsam, då de ofta är anställda med fullmakt. Försvarsmakten
bedömer kostnaderna under de närmaste fem åren till ca 150 miljoner kronor per
år.
Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personal-försörjningen har
en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet (Arbetsgrupp personalstruktur
yrkesofficer, Ag yoff) studerat personal-behovet inom Försvarsmakten och hur det
bör tillgodoses. Studien har främst behandlat frågor rörande yrkesofficerarna
och har grundats på Försvarsmaktens uppfattning om det totala behovet av
yrkesofficerare och fördelningen mellan yrkes- och reservofficerare i
krigs-organisationen. Försvarsmaktens krav på lämplig ålderssammansättning har
även vägts in.
Studien visar att det även i en situation med en åldersmässigt välbalanserad
yrkesofficerskader krävs åtgärder för en fortlöpande avveckling så att en
lämplig åldersbalans kan bibehållas.
Arbetsgruppen föreslog följande åtgärder för att komma till rätta med
problemen i åldersstrukturen:
- tidsbegränsad första anställning under en period om ca tio år,
- fortlöpande avveckling främst genom karriärväxling från ca 35 års ålder,
- möjlighet till selektiv avveckling av yrkesofficerare från 55 års ålder med
pensionsliknande förmåner.
Arbetsgruppens slutsatser och förslag rörande anställnings-förhållanden och
metoder för avveckling har remitterats till berörda myndigheter och
organisationer. Remissvaren har i huvudsak varit positiva, men starkt negativa
synpunkter har framförts beträffande förslaget om tidsbegränsad anställning
beroende främst på risken för försämrad rekryteringskraft. Försvarsmakten anser
även att ett system med tidsbegränsad anställning kan bli kostsamt.
Försvarsmakten har därför reviderat synen på åldersstrukturen så att behovet av
yngre yrkesofficerare minskat något. Härigenom bedömer Försvarsmakten att
avvecklingen kan ske fortlöpande och frivilligt från ca 35 års ålder utan att
tidsbegränsad anställning behöver tillgripas.
Regelsystemet på personalområdet har setts över inom regeringskansliet.
Översynen har lett till att regleringen på området förts samman i en
officersförordning (SFS 1994:882). Förordningen, som trädde i kraft den 1 juli
1994, behandlar den obligatoriska utbildningen för yrkes- och reservofficerare,
tillträdeskraven för de olika utbildningsstegen samt förutsättningarna för
befordran. Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78:24, bet.
1977/78:FöU10, rskr. 1977/78:179) ligger i allt väsentligt till grund för de nya
bestämmelserna. De nya reglerna ger bättre förutsättningar att höja kvaliteten i
utbildningen och därmed förbättra yrkesofficerarnas kompetens.
Bland den civila personalen har antalet anställda under de senaste två åren
minskat med ca 3 000. Minskningen sammanhänger med förbandsnedläggningar,
införande av värnpliktiga i mobiliserings - och förplägnadstjänst och med
rationaliseringsverksamhet av normal karaktär. Av Försvarsmaktens redovisning
framgår att den anställda civila personal som utbildar och leder värnpliktiga i
mobiliserings- och förplägnadstjänst kommer att ges fortsatt
ledarskapsutbildning.
Under de närmaste åren kommer enligt Försvarsmakten antalet civilanställda
att minska med ytterligare ca 1 000. Minskningen beror på avveckling av redan
uppsagda och på reduceringar till följd av ytterligare rationaliseringar.
Kostnaderna för avveckling av den civilanställda personalen är för
Försvarsmakten betydligt lägre än motsvarande kostnader för yrkesofficerare
anställda med fullmakt på grund av den anställningsformens innebörd.
Regeringen vill betona yrkesofficerarnas betydelse fulla roll för militära
försvaret med hänsyn till behovet av individuell kompetens och skicklighet för
uppgifterna i såväl krigs- som grundorganisationen.
Regeringen har i huvudsak samma uppfattning som Försvarsmakten då det gäller
åldersstrukturen beträffande yrkesofficerare och anser det viktigt att fortsätta
ansträngningarna att söka komma till rätta med den åldersmässiga obalansen.
Rekryteringen måste ha en sådan omfattning att en långsiktig förbättring av
åldersbalansen sker.
Det ankommer på Försvarsmakten eller parterna tillsammans att utforma
metoderna för avveckling av yrkesofficerare som, på grund av ålder, inte längre
uppfyller krigsorganisationens krav. Den högre kompetens hos yrkesofficerarna
som den nya officersförordningen möjliggör kommer enligt regeringens bedömning
att underlätta en framtida karriärväxling.
Regeringen anser att det inte är aktuellt att göra några förändringar i
riktning mot ett system med en längre period av tidsbegränsad anställning. Denna
fråga sammanhänger dock med hur den frivilliga avvecklingen av äldre
yrkesofficerare kommer att lyckas.
Frågan om hur man hanterar avveckling av yrkesofficerare är väsentlig från
såväl kvalitativ som ekonomisk utgångspunkt. Regeringens avsikt är därför att
noggrant följa denna verksamhet.
Nya arbetsformer för civilanställda, till exempel i samband med införandet av
mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga, har skapat särskilda behov av
utbildning. Regeringen anser att det är viktigt att den civila personalens
kompetens fortlöpande utvecklas med hänsyn till verksamhetens behov.
Sambandet mellan bemanningen i grund- och krigsorganisationen liksom
utbytbarheten mellan yrkesofficerare, reservofficerare, värn-pliktiga befäl,
frivilliga och civilanställda är faktorer av mycket stor betydelse för den
framtida personalförsörjningen. Dimensioneringen av antalet officerare bör vara
sådan att de uppgifter, som kan komma att läggas på Försvarsmakten vid ett
återtagande av en större krigs-organisationen, kan genomföras så snabbt som
möjligt. Dessa frågor om personalens dimensionering och sammansättning bedöms
blir särskilt viktiga i arbetet med ett nytt försvarsbeslut.
Reservofficerares anställningsvillkor
Enligt regeringens bedömning är systemet med reservofficerare ett nödvändigt och
mycket betydelsefullt inslag i Förvarsmaktens krigs-organisation. Det är därför
synnerligen angeläget att en god rekrytering av reservofficerare kan ske även i
framtiden. En viktig faktor är därvid vilka förmåner och övriga villkor som
tillämpas och att förmånerna i någon lämplig form och omfattning kopplas till de
förmåner som den enskilde går miste om när denne tjänstgör som reservofficer.
Reservofficerarnas avlöningsförmåner m.m. bestäms genom avtal mellan
arbetsmarknadens parter. Enligt uppgift från Försvarsmakten har vissa inledande
diskussioner påbörjats mellan representanter för Försvarsmakten och
reservofficerarnas fackliga företrädare om förmånernas utformning. Regeringen
avser att noggrant följa dessa diskussioner och ta del av de avtal som kan komma
att träffas mellan parterna.
En annan fråga som regeringen uppmärksammat gäller de reservofficerare vilka
tas i anspråk inom andra delar av totalförsvaret än Försvarsmakten. Denna grupp
får inte samma möjligheter som andra reservofficerare att fullgöra den
tjänstgöring i fred som förutsattes i samband med anställningen som
reservofficer. Till följd härav går dessa många gånger miste om de
anställningsförmåner, bl.a. i form av premier, som utbetalas efter fullgjorda
tjänstgöringsperioder. Enligt regeringens mening är det angeläget att parterna
beaktar även denna fråga i sitt fortsatta arbete med reservofficerarnas
anställningsvillkor.
Mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut värnpliktiga
för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Riksdagen förutsatte
i sitt beslut att regeringen skulle återkomma med en redovisning av hur antalet
sådana värnpliktiga skulle komma att utvecklas under de närmaste åren.
Försvarsutskottet (bet. 1993/94:FöU9 s. 71) konstaterade att regeringen i prop.
1993/94:100 bil. 5 lämnat den redovisning som riksdagen begärt.
På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten lämnat en redogörelse av den
nämnda verksamheten. Försvarsmakten anser att utbildningen har nått uppsatta mål
och att utvecklingen av utbildningsmetoderna och utbildningsorganisationen bör
fortsätta.
Regeringen anser att det är mycket angeläget att en objektiv utvärdering görs
av hittills vunna erfarenheter. Regeringen kommer därför att se till att en
sådan utvärdering kommer till stånd.
Förmåner för totalförsvarspliktiga
Riksdagen beslutade hösten 1992 med anledning av regeringens
stabiliseringsproposition (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1, rskr.
1992/93:134) att de värnpliktiga under grundutbildningen i princip skall ha rätt
till en fri resa var fjortonde dag till hemorten eller nära anhöriga i stället
för en gång i veckan. Regeringen bedömde den årliga besparingen till ca 55
miljoner kronor. På regeringens uppdrag har Försvarsmakten gjort en utvärdering
av statens kostnader för de värnpliktigas fria resor. Därvid har befunnits att
den faktiska besparingen blivit mindre. Enligt regeringens bedömning uppväger
inte besparingen de negativa konsekvenser som minskningen av antalet fria resor
medför för de värnpliktiga. Därför bör enligt regeringens mening rätten till
fria resor utökas till en fri resa varje tjänstgöringsfritt veckoslut till
hemorten eller till nära anhöriga. Något ytterligare utrymme för att höja andra
förmåner finns inte.
Riksdagen beslutade den 15 december 1994 en ny lag om totalförsvarsplikt
(prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78). Lagen som skall träda i
kraft den 1 juli 1995 ersätter bl.a. den nuvarande värnpliktslagen. De förmåner
som nu finns för värn-pliktiga kommer i stort sett att gälla för de
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt enligt den nya
lagen. Vad som nu sagts om fria resor skall fr.o.m. den 1 juli 1995 således
gälla för totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning som är längre än 60
dagar.
Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs.
Jämställdhet
Regeringen har vid flera tillfällen redovisat erfarenheter och åtgärder med
anledning av kvinnors utbildning och anställning som officerare. Regeringen vill
i detta sammanhang beröra utvecklingen under det senaste året.
I november 1994 var 274 kvinnor anställda som yrkesofficerare, vilket innebär
att ca två procent av officerskåren är kvinnor. Vid samma tidpunkt fanns 79
kvinnliga reservofficerare och 67 kvinnor genomgick militär grundutbildning.
På regeringens uppdrag har Försvarsmakten redovisat de erfarenheter som gjorts
sedan samtliga militära yrkesområden öppnades för kvinnor år 1988. Huvuddelen av
erfarenheterna visar att kvinnor har en positiv påverkan på verksamheten och
krigsdugligheten i flertalet förband. Även åtgärder som myndigheten vidtagit och
avser att vidta i syfte att öka rekryteringen av kvinnor har redovisats.
Regeringen anser att det från verksamhetssynpunkt är mycket angeläget att det
finns kvinnor på alla nivåer inom det militära försvaret. Regeringen anser
därför att andelen kvinnor i Försvarsmaktens krigsorganisation måste bli
betydligt större.
Chefen för Försvarsdepartementet kommer under våren 1995 att genomföra ett
seminarium för kvinnliga officerare. Syftet är att identifiera vilka svårigheter
och hinder som föreligger för kvinnliga officerare och att föreslå åtgärder för
att öka antalet kvinnor i Försvarsmakten.
Av lagen om totalförsvarsplikt, som nämndes i föregående avsnitt, framgår att
svenska kvinnor frivilligt skall kunna genomgå en antagningsprövning för
inskrivning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60
dagar. När en kvinna lämnat sitt samtycke till att genomgå en sådan
grundutbildning till vilken hon befunnits lämpad skall hon skrivas in för
värnplikt eller civilplikt eller placeras i utbildningsreserven. Hon kommer då
att omfattas av samma bestämmelser som en man som med stöd av lagen om
totalförsvarsplikt skrivits in för motsvarande grundutbildning.
IV. 3 Miljöfrågor
Försvarsmakten
Försvarsmakten har i programplanen redovisat genomförd och planerad verksamhet
på miljöområdet, bl.a. följande.
Miljöaspekterna skall beaktas vid all planering och verksamhet. Personalens
kompetens inom miljöområdet skall breddas och fördjupas. Miljöhandläggare skall
därför vara utsedda vid aktuella förband före år 1995. Militärområdesvis
miljöutbildning genomförs. Miljöprövningarna av flygflottiljerna pågår hos
Koncessionsnämnden för miljöskydd. Främsta problem är bullerfrågorna.
En del köldmedier och brandsläckningsmedel innehåller CFC, HCFC och andra för
ozonskiktet farliga ämnen. Där så är möjligt byts farliga köldmedier ut till
andra ämnen. Tillsammans med Fortifikationsverket och Försvarets materielverk
utarbetar Försvarsmakten en försvars-gemensam plan för hantering av köldmedier.
Sedan år 1992 pågår inom Försvarsmakten, i samverkan med Statens
naturvårdsverk, ett projekt för att inventera behovet av sanering och
återställning av miljöpåverkade områden efter försvarsverksamhet. En samlad
saneringsplan för Försvarsmakten beräknas kunna bli redovisad sommaren 1995.
Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetar Försvarsmakten en s.k. sektorrapport
för det militära försvaret. Rapporten skall redovisa påverkan av Försvarsmaktens
verksamhet på den yttre miljön och innehålla förslag till åtgärder och
handlingsprogram.
Försvarsmakten har börjat utarbeta en Försvarsmaktens Agenda 21, dvs. en
miljöplan för Försvarsmakten. Denna skall uttrycka Försvarsmaktens ambitionsnivå
och utgöra ett styrdokument för att omsätta miljömålen i praktisk handling.
Härutöver har Försvarsmakten med utgångspunkt i prop. 1993/94:215
Handlingsplan mot buller lämnat förslag till bullerbegränsande åtgärder.
Begränsningar av flygbuller kan åstad-kommas bl.a. genom en anpassning av
flygvägar och uppdragsprofiler samt närmare reglering av flygklubbsverksamheten
vid flottiljflyg-platserna. I fråga om skottbuller gäller bl.a. följande.
Bullerdämpande åtgärder vidtas vid fasta skjutbanor i tätorter. Försök kommer
att genomföras med ljuddämpare på handeldvapen liksom att möjligheterna att
använda mindre bullrande övningsammunition, insticksvapen och simulatorer kommer
att utredas.
Vid sidan härom har Försvarsmakten konstaterat att konflikterna med lokala
bebyggelseintressen vad gäller exploatering m.m. inom bl.a. bullerstörda områden
har ökat. Enligt Försvarsmaktens uppfattning beror konflikterna i första hand på
att det saknas bedömningsgrunder för olika bebyggelse- och
planeringssituationer.
Sammanfattningsvis anför Försvarsmakten att utvecklingen inom miljöområdet
innebär ökade miljösatsningar med krav på miljö-anpassning och begränsningar av
miljöfarlig verksamhet. Utvecklingen får i vissa fall omfattande konsekvenser
för Försvarsmakten; ekonomiskt genom ökade kostnader och verksamhetsmässigt
genom begränsningar i möjligheterna att fullgöra huvuduppgiften.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat om nationella miljömål i olika avseenden. Regeringen vill
för sin del framhålla vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete.
Det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för miljön.
Samtidigt vill regeringen erinra om de ställningstaganden i fråga om försvarets
verksamhet och miljön som har kommit till uttryck bl.a. i statsmakternas beslut
med anledning av dels 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet.
1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333), dels propositionen om genomförande av besluten
vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED (prop. 1993/94:111, bet.
1993/94:JoU19, rskr. 1993/94:256).
Regeringen kan konstatera att Försvarsmakten genomför miljöarbetet i enlighet
med sin miljöpolicy. Särskilt noteras att miljöutbildningen inom Försvarsmakten
har kommit igång. Regeringen fäster stort avseende vid att miljöfrågorna på
detta sätt får en fast förankring på alla nivåer i organisationen. Regeringen
har vidare erfarit att utveckling av blyfri ammunition pågår. Enligt regeringens
mening är det angeläget att det arbetet fortsätter.
Regeringen förordar att Försvarsmakten fortsätter sitt miljöarbete i enlighet
med förslagen i programplanen och den här angivna inriktningen.
Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning att avsaknaden av klara
bedömningsunderlag för skilda bebyggelse- och planerings-situationer kan skapa
problem. Regeringen avser därför att uppdra åt Boverket och Försvarsmakten att
tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla det bedömningsunderlag
Boverket tidigare har utarbetat. Bedömningsunderlaget skall sedan kunna användas
i den fysiska planeringen i enlighet med riksdagens överväganden våren 1994
(prop. 1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402). Arbetet bör
genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till regeringen
den 1 mars 1995 av planeringsläget i län som kan komma att beröras av
introduktionen av flygplan JAS 39 Gripen.
Härutöver vill regeringen redovisa några förhållanden som rör försvaret och
miljön.
I förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten, som gäller
fr.o.m. den 1 juli 1994, finns en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att
Försvarsmakten, med beaktande av de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in
miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred.
Försvarets forskningsanstalt utarbetar f.n. ett underlag för en statsmakternas
övergripande miljöstrategi för Försvarsmakten där avvägningar i miljöhänseende
m.m. görs mellan Försvarsmakten och andra samhällssektorer. Underlaget skall
redovisas till regeringen senast den 1 oktober 1995.
På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop.
1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402) har regeringen uppdragit åt
bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri
och andra tunga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för
militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullernivånormen för
planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid befintliga flygplatser, m.m.
Uppdragen skall redovisas senast den 1 mars 1995.
På initiativ av bl.a. Sverige beslutade FN:s miljöprograms (UNEP) styrelse år
1993 i frågor om militär verksamhet och miljön. Staterna uppmanas att upprätta
en miljöpolicy för försvaret. UNEP ombeds vidare att informera sig om staternas
aktiviteter när det gäller bl.a.
* den militära sektorns bidrag till att uppnå nationella miljömål och
* bedömning av skador och behovet av att återställa områden som har skadats av
militär verksamhet.
Försvarsmakten har till regeringen lämnat en särskild redovisning om
genomförandet av denna UNEP-resolution i Sverige. Med beaktande av att en samlad
saneringsplan bedöms kunna bli redovisad sommaren 1995 anför Försvarsmakten
sammanfattningsvis att resolutionens olika delar redan tillämpas av
Försvarsmakten. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning härvidlag.
Implementeringen av saneringsplanen utgör, enligt regeringens mening, en viktig
del i uppföljningen av det initiativ som tagits inom UNEP.
Tillsammans med UNEP och Economic Commission for Europe (ECE) planerar Sverige
att våren 1995 arrangera ett möte för medlemsstaterna i ECE om UNEP:s
resolution. Syftet med mötet är att utarbeta förslag till rekommendationer för
hur försvaret kan upprätta en nationell miljöpolicy för den militära
verksamheten.
IV. 4 Grundorganisationsförändringar
Regeringen lämnar i det följande en redovisning av genomförda
grundorganisationsförändringar som en följd av 1992 års totalförsvarsbeslut och
statsmakternas beslut med anledning av stabiliseringspropositionen hösten 1992.
Dessutom redovisas ett inom Försvarsdepartementet utarbetat förslag till metod
för att ta fram underlag inför statsmakternas beslut om förändringar av
grund-organisationen. Förslaget innefattar kalkylmetoder som är utvecklade i
linje med vad riksdagens revisorer tidigare har anfört.
Redovisning av genomförda förändringar
* Den nya myndigheten Försvarsmakten har inrättats den 1 juli 1994 och ett
gemensamt högkvarter för myndigheten har organiserats i Stockholm.
Utformningen av högkvarterets organisation i krig och fred är slutförd och
arbetsordningar för krig och fred har fastställts.
* Antalet militärområden har minskat från fem till tre den 1 juli 1993.
Militärbefälhavare med stab för Södra, Mellersta och Norra militärområdet har
lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs resp. Boden. En rörlig
militärområdesförstärkningsstab har lokaliserats till Stockholm.
* Tre flygkommandon har ersatt fyra luftförsvarsektorer den 1 juli 1993.
Flygkommandochef med stab för Södra, Mellersta och Norra flygkommandot har
lokaliserats till Ängelholm, Upplands-Bro resp. Luleå. Flygkommandocheferna
övertar efterhand de uppgifter som nu utförs av första flygeskadern.
* Ett underhållsregemente har organiserats i vart och ett av de nybildade
militärområdena den 1 juli 1994. Staberna för underhållsregementena har
lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs och Boden. En underhållsledning som
ingår i Södra militärområdets underhållsregemente har lokaliserats till
Karlsborg.
* Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Karlstad har samlokaliserats med Bergslagens
artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn den 1 juli 1994. Nybyggnation för
omlokaliseringen av I 2/Fo 52 till Kristinehamn fullföljs som planerat.
Viss fördröjning avseende investeringar i utbildningsanordningar och
bestämmelser för utnyttjande av övnings- och skjutfältet har uppstått på grund
av miljöprövningen avseende hur skjutfältet får utnyttjas. Förseningen har
orsakat viss fördyring av produktionsverksamheten. Regeringen lämnade den 8
september 1994 tillstånd till och meddelade villkor för verksamheten på
övnings- och skjutfältet.
En ökning av flytt- och avvecklingskostnaderna har uppstått, främst genom att
återställningskostnader av övningsfältet i Karlstad blivit högre än beräknat
och att vissa kompletteringsbehov utöver tidigare behovsutredning
identifierats.
* I Eksjö har Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) samlokaliserats med Göta
ingenjörregemente (Ing 2) den 1 juni 1994. Omlokaliseringen av I 12/Fo 17
genom flyttning och avveckling har kunnat genomföras i huvudsak som planerat
och I 12/Fo 17 gamla kasernområde avvecklas utom vissa delar som avses bli
utnyttjade som förråd.
* Wendes artilleriregemente (A 3) i Kristianstad har omlokaliserats.
Etablissementet har avvecklats. A 3 har samlokaliserats med Norra skånska
dragonregementet (P 2/Fo 14) i Hässleholm den 1 juli 1994.
* Utbildningskapacitet för viss trängutbildning, som tidigare genom-fördes i
Hässleholm, har omlokaliserats till Skövde den 1 juli 1994.
* Hälsinge regemente (I 14/Fo 21) i Gävle har omorganiserats den 30 juni 1994
och huvuddelen av etablissementet har avvecklats. Gävleborgs försvarsområde
(Fo 21) har inrättats i Gävle den 1 juli 1994. Det nya markområdet för I
14/Fo21 är färdigställt och resterande delar avvecklas. Omorganisation och
avveckling av krigsförband pågår och kommer att vara genomförd den 30 juni
1997.
* Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg har omlokaliserats. Etablissementet
har avvecklats. Lv 6 har samlokaliserats med Hallands regemente (I 16/Fo 31) i
Halmstad den 1 juli 1994. Byggnationer i Halmstad har kunnat genomföras i
huvudsak enligt plan.
* Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje har lagts ner den 30 juni 1994.
Svea ingenjörkår (Ing 1) har upprättats där den 1 juli 1994. Produktions-
kapaciteten har anpassats till den minskade produktionsvolymen och till att
understödja SWEDINT. Vissa markområden har överlämnats till Banverket för
Svealandsbanan.
* Försvarets internationella centrum (SWEDINT) har inrättats och lokaliserats
till Södertälje den 1 januari 1993 där Ing 1 understödjer SWEDINT.
* Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå har lagts ner den 30 juni 1994.
Kasernområdet avvecklas. Viss trängutbildning har samlokaliserats med
Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå. Del av marken ingår som
bytesobjekt för utveckling av övnings- och skjutfält i Sollefteå garnison.
Iordningställandet av övnings- och skjutfältet slutförs under 1994/95. All
stödproduktion har överförts till I 21/Fo 23.
* Infanteriets officershögskola (InfOHS) har flyttats från Halmstad till
Linköping den 1 september 1993.
* Den tekniska utbildningen vid Luftvärnets officershögskola och tekniska skola
(LvOHS/TS) i Göteborg har flyttats till Östersund den 30 juni 1994.
Officersutbildningen vid Luftvärnets officers-högskola och tekniska skola i
Göteborg (LvOHS/TS) har flyttats till Norrtälje den 30 juni 1994. Dessutom har
robot 77-utbildningen flyttats till Lv 4 i Ystad.
* Produktionen i Östersund har samordnats och rationaliserats ytterligare.
Nuvarande anläggningar för Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Norrlands
artilleriregemente (A 4) och Arméns tekniska centrum (ATC) behålls i huvudsak
och de försvarsmyndigheter - utom Värnpliktsverket - som nu hyr lokaler i
Östersund har flyttat till befintliga kasernområden. De civila högskolorna har
erbjudits lokaler i och utbyggnadsmöjligheter vid ATC:s och Militärhögskolans
skolhus i enlighet med riksdagens beslut.
Försvarsmaktens hyrda lokaler i Östersund har lämnats och verksamheten har
dels avvecklats, dels lokaliserats till A 4:s kasernområde. Förtätning har
skett så att flera lokaler har kunnat tömmas och delar av ATC:s och
Militärhögskolans skolhus har kunnat hyras ut. Ytterligare lokaler i området
kan efter hand erbjudas för uthyrning.
Regeringen uppdrog den 11 augusti 1994 till Organisations-kommittén
Pliktverket att i samråd med Försvarsmakten och Fortifikationsverket redovisa
de lokalmässiga konsekvenserna av dels en ökad inskrivningsvolym i Östersund,
dels en bibehållen lokalisering i Östersund till nuvarande lokaler för
Värnpliktsverket. Kommittén har redovisat att en bibehållen lokalisering till
Värnpliktsverkets nuvarande lokaler i Östersund för det blivande
Totalförsvarets pliktverk skulle medföra en sammanlagd besparing på ca 10
miljoner kronor under perioden fram till år 2002 jämfört med om verksamheten
skulle lokaliseras till A 4:s kasernområde. Kommittén har föreslagit att
regeringen ändrar sitt tidigare beslut om att samtliga försvarsmyndigheter som
nu hyr lokaler i Östersund skall flytta och inrätta sig på befintliga
kasernområden.
Regeringen har den 15 december 1994 beslutat enligt kommitténs förslag.
* Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping har avvecklats den 30 juni 1994. Vid
samma tidpunkt har Flygvapnets underrättelseskola (UndS) omlokaliserats från F
13 till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) i Uppsala.
I samband med avvecklingen av F 13 har ett stort antal förband som
krigsorganiserats och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats
till annan flottilj, markförbanden främst till F 16 i Uppsala.
* Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg har avvecklats den 30 juni 1994. I
samband med avvecklingen av F 6 har ett antal förband som krigsorganiserats
och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats till annan
flottilj, markförbanden främst till F 7 i Såtenäs.
Karlsborgs kommun har medverkat till att vissa lokaler har i anspråktagits
för annan verksamhet redan innan flottiljen avvecklats helt. Således
etablerade sig under hösten 1993 ett civilt företag i en hangar inom F 6:s
område samtidigt som flygverksamheten fortfarande bedrevs från ett
intilliggande hangarområde. Några försäljningsintäkter av mark har ännu inte
erhållits och stora delar av byggnadsbeståndet är fortfarande inte tagna i
anspråk för annan verksamhet.
Den årliga besparingen för Försvarsmakten av nedläggningen av
fredsadministrationen vid F 6 har beräknats till ungefär 70 miljoner kr vid
fullt genomslag. Denna besparing bedöms kunna bli uppnådd år 1997. Samtidigt
gäller att nedläggningen förorsakar staten andra kostnader, främst olika
former av pension, utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning. Ett positivt
årsnetto för staten bedöms kunna inträda först under budgetåret 1995/96.
Underlag inför förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation
Bakgrund
Vid överväganden och beslut om organisation och lokalisering av verksamheter
inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag bl.a. med värderingar av
ekonomiska och andra konsekvenser för olika handlingsalternativ.
Erfarenheterna från tidigare arbete med nedläggningar och omlokaliseringar av
förband har visat att beslutsunderlagen varierar och att det därför varit svårt
att kunna göra riktiga jämförelser. Till stor del har dessa förhållanden
orsakats av att tillämpade värderingsmetoder inte varit likartade hos berörda
myndigheter och organisationer. Detta förhållande har även uppmärksammats av
riksdagens revisorer. Försvarsutskottet har (bet. 1993/94:FöU9) sagt att
utskottet utgår från att regeringen beaktar revisorernas förslag.
En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet, med representation från
Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt, har studerat formerna för ett
systematiserat tillvägagångssätt. Arbetet har resulterat i en metod för att ta
fram statsmakternas underlag för överväganden och beslut om större förändringar
av Försvarsmaktens grundorganisation.
Sammanfattning av metoden
De värderingar som skall göras inriktas främst mot att granska
alternativskiljande faktorer och kostnader. Den systematiserade metoden
innehåller följande huvuddelar.
1) Försvarsekonomisk värdering. Resultatet av denna värderingskall huvudsakligen
visa:
* Ekonomi grundad på investeringskalkyler som är gjorda med en kalkylerings-
period på tio år och med en real kalkylränta sommotsvarar statens upplånings-
ränta reducerad med den antagnainflationen.
* Andra faktorer som utgör komplement till investeringskalkylernai form av en
identifiering och analys av andra konsekvenser förförsvaret av de olika
alternativen exempelvis operativa ochberedskapsmässiga konsekvenser samt
konsekvenser för personalenoch på produktionen av krigsförband.
* Bedömning av risker och osäkerheter avseende olikaförutsättningar och
kalkylantaganden.
2) Samhällsekonomisk värdering. Försvarsmaktens verksamhet har normalt stor
betydelse på de orter man verkar. Förändringar får därför betydande
effekter som inte beaktas i de försvarsekonomiska kalkylerna och
värderingarna. Vid den samhällsekonomiska värderingen bör den
försvarsekonomiska investeringskalkylen vara grunden. Denna betraktas sedan
från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bör dessutom kompletteras med
sådana samhällsekonomiska faktorer/poster som inte finns med i den
försvarsekonomiska kalkylen. Värderingen har följande innehåll:
* Den försvarsekonomiska värderingen i ett samhällsekonomisktperspektiv där
direkta personalkostnader, indirektaarbetsmarknadseffekter, investeringar och
omställningar beaktas.
* Andra ekonomiskt beräkningsbara faktorer där exempelvis omfördelningen av
skilda transfereringar i samhället och andra samhällsekonomiska effekter av
de olika alternativen redovisas.
* Andra faktorer som har effekter utanför försvarssektornidentifieras och
redovisas.
* Bedömning av risker och osäkerheter på liknande sätt som vidden
försvarsekonomiska värderingen.
Slutsatser
Regeringen anser att den systematiserade metoden ger goda förutsättningar för
ett tillfredsställande beslutsunderlag. Försvarsmakten genomför den
försvarsekonomiska värderingen där investeringskalkyler utgör grunden. Eftersom
Försvarsmakten har utarbetat ett nytt kalkylerings- och värderingssystem, som
bygger på vedertagna principer för företagsekonomiska investeringskalkyler,
bedöms enhetligheten och kvaliteten bli bättre än tidigare. De
samhällsekonomiska värderingarna och det sammanställda underlaget för
regeringens beslut utarbetas inom regeringskansliet.
Uppföljning och utvärdering av genomförda grundorganisationsförändringar görs
årligen i Försvarsmaktens årsredovisning till regeringen där bl.a. totala
kostnader och besparingar anges i resultatredovisningen. I budgetpropositionen
redovisar regeringen genomförda omstruktureringar så att riksdagen ges möjlighet
att göra en samlad uppföljning.
IV.5 Beställningsbemyndiganden för materiel och anlagsfinansierade
anläggningar
En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet med representanter för bl.a.
Försvarsmakten och Försvarets materielverk har utarbetat ett förslag till ett
nytt system för beställningsbemyndiganden för materiel.
Enligt 9 kap. 10 § Regeringsformen får regeringen inte utan riksdagens
bemyndigande ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.
Det nya bemyndigandesystemet är anpassat till det styrsystem som gäller
fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets
materielverk. Det nya bemyndigandesystemet är enklare och mera överskådligt än
det tidigare.
Fortsättningsvis kommer regeringen att av riksdagen begära en ram (ett
högstbelopp) för beställningsbemyndiganden för tidigare för riksdagen redovisad
och ny materiel och hemställa att riksdagen medger (bemyndigar) att regeringen
inom den föreslagna ramen får ikläda staten kostnader även efter den period som
riksdagen har beviljat anslag för. Bemyndigandet omfattar således tiden efter
det år som riksdagen beviljar anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge
som anslaget.
Regeringen kommer bl.a. genom årsredovisningarna att inhämta underlag för att
följa upp de olika materielobjekten avseende vad som utbetalts, betalningsplan,
vad som kontrakterats resp. ännu ej kontrakterats etc.
Även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade anläggningar, dvs.
befästningar m.m., har förändrats, så att det i fortsättningen kommer att
överensstämma med bemyndigandesystemet för materiel.
Under avsnittet III Medelsberäkning m.m. lämnas en redovisning av olika objekt
som ingår i bemyndiganderamarna.
IV. 6 Försvarsindustri
Regeringens sammanfattande bedömning
Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvali-
ficerad leverantör av högteknologiska produkter
till det svenska försvaret har ett stort säker-
hetspolitiskt värde.
Att det militära försvaret minskar i storlek och
att materielens omsättning sker med längre tids-
intervaller ger låg - i vissa fall för låg - be-
läggning på industrin med ökad svårighet att
behålla hög kompetens.
Det är ett svenskt försvarsintresse att svensk
försvarsindustri prioriterar de teknikområden som
Försvarsmakten är mest beroende av i materielför-
sörjningen. Det ligger i försvarets intresse att
åtgärder vidtas, som säkerställer industriell kom-
petens inom dessa områden.
Det ligger också i försvarets intresse att för-
svarsindustrin söker internationellt samarbete för
att stärka industrins fortlevnad och kompetens.
Det är också viktigt att systemkompetensen behålls
på hög nivå, såväl för Försvarsmaktens roll som
kvalificerad köpare som för industrins egen ut-
vecklingsförmåga.
Allmänt
Den strukturomvandling av den europeiska försvarsindustrin, som påbörjades under
senare delen av 1980-talet pågår fortfarande. Den har främst orsakats av en
överkapacitet på en vikande marknad för försvarsmateriel, men också av ökande
internationell samverkan och strävan efter att genom koncentration stärka
konkurrensförmågan inom för branschen viktiga teknikområden.
Industriellt samarbete mellan industrier inom och utanför Europa sker i
betydande omfattning i ett invecklat mönster, bildat såväl genom
projektsamverkan som genom korsägande och fusioner.
Utvecklingen i det civila samhället har medfört användning av avancerad teknik
i så stor omfattning att den kan bära egen forsknings- och utvecklingsverksamhet
även inom teknikområden, där den hög-teknologiska utvecklingen hittills i
huvudsak varit militärteknisk.Detta har breddat försörjningsbas och
konkurrenskraft hos industrier/-koncerner, som utnyttjar samma tekniska
kompetens för produktion till både civil och militär marknad.
Svensk försvarsindustri
Den svenska försvarsindustrin är en viktig säkerhetspolitisk och högteknologisk
tillgång, som tillgodoser viktiga delar av Försvarsmaktens materielbehov.
Att det militära försvaret minskar i storlek och att omsättningen av
materielen sker med längre tidsintervaller medför en lägre beläggning på svensk
försvarsindustri. Detta skapar behov av en vidare marknad än som följer av
Försvarsmaktens beställningar för att kunna behålla teknisk kompetens och
produktionsförmåga i konkurrenskraftig och lönsam nivå.
För att behålla viktig nationell självförsörjning bör utveckling och produk-
tion av försvarsmateriel i Sverige inriktas mot kunskaps- och kompetensområden
där svenska behov är speciella och av olika skäl olämpliga att täcka med import.
Den begränsade marknaden i Sverige för försvarsmateriel har gjort svensk
försvarsindustri beroende av internationellt samarbete och export för att kunna
behålla och vidareutveckla sin tekniska kompetens. Teknikområden kommer alltid
att finnas, inom vilka tillräcklig kompetens inte finns inom landet.
Nordiskt försvarsmaterielsamarbete
Den danska, finska, norska och svenska försvarsministern har nyligen ingått ett
ramavtal avseende ett försvarsmaterielsamarbete.
Syftet med ramavtalet är främst att genom samarbete uppnå ekonomiska, tekniska
och industriella fördelar inom försvars-materielområdet. Strävan har dessutom
varit att säkra ett effektivt försvarsmaterielsamarbete mellan respektive lands
myndigheter inom områdena studier, forskning, utveckling, produktion, underhåll
och upphandling.
Industriell samverkan
I samband med upphandlingarna år 1994 av ny stridsvagn från Tyskland och ny
aktiv radarjaktrobot från USA förband sig de utländska leverantörerna att
genomföra industriell samverkan och andra kompen-sationsåtaganden motsvarande
det totala anskaffningsvärdet. Därigenom skapades gynnsamma förutsättningar för
bevarad kompetens inom betydelsefulla delar av den svenska försvarsindustrin.
Regeringen utarbetar för närvarande riktlinjer för industriell samverkan och
andra kompensationsåtaganden i samband med större materielanskaffningar
utomlands. Detta sker bl.a. för att möta den situation som har uppstått när
försvarsindustrins förutsättningar kraftigt har förändrats de senaste åren. Vid
eventuella reduceringar av beställningarna till den svenska försvarsindustrin,
ökar behovet av olika former av industriell samverkan för att underlätta ett
tillvaratagande av för försvaret nödvändig kompetens i Sverige.
Kraven på industriell samverkan är ett medel för att tillgodose förvarsmaktens
behov av industriell kapacitet inom landet. Ett viktigt inslag i riktlinjerna är
därför att kraven på industriell samverkan o.dyl. skall uppfylla säkerhets- och
försvarspolitiska behov, och att insatserna skall inriktas mot den svenska
försvarsindustrin.
Behov av prioritering av kompetensområden
Inför nästa försvarsbeslut genomförs inom försvaret utredningar för att
klarlägga den långsiktiga teknologiförsörjning och försvarsindustriella
kompetens, som bör finnas i landet för Försvarsmaktens behov.
Högteknologisk kompetens med betydelse för försvaret finns inom landet vid
vissa institutioner, myndigheter och företag. Den omstrukturering av
försvarsindustrin, som sedan några år pågår avser en effektivare anpassning till
den förväntade marknaden. Emellertid bedöms försvarsindustrin inte ens med en
mer rationell industristruktur inom alla områden kunna behålla kompetens och
produktion med nu planerade försvarsbeställningar som enda bas.
De industriella resurser av vilka Försvarsmakten är mest beroende för sin
framtida materielförsöjning måste därför prioriteras så att fortlevnaden säkras.
Vid prioriteringen måste hänsyn tas till både freds- och krigsförhållanden.
Vidare bör hänsyn tas till planerad återtagnings-möjlighet i den mån sådan är
realistisk, eftersom återuppbyggnad av förlorad kompetens i regel är mångårig.
Konsekvensbedömning
Den svenska försvarsindustrins situation och förmåga att uthålligt behålla sin
kompetens som kvalificerad leverantör till Försvarsmakten varierar mellan skilda
teknikområden. Ett sannolikt ökat utlands-beroende, främst på komponentområdet,
bedöms inte kunna undvikas. Läget kan sammanfattas enligt följande.
Underhållsindustrin bedöms, trots minskad underhållsvolym, kunna under
överskådlig tid tillgodose underhållsbehovet för befintliga materielsystem. Dock
kan läget beträffande underhållet av system med stort innehåll av utländska
komponenter bli kritiskt vid avspärrning och krig.
Försvarselektronik utvecklas och produceras av flera högt kvalificerade
företag, som även har kompetensbevarande civil produktion. Nyutvecklingsförmågan
för ledningssystem, radarsensorer, optronik och telekommunikation bedöms kunna
behållas fram till sekelskiftet. Svenska referensprojekt har stor betydelse för
exportsatsningar. Särskilt viktigt är att bevara inhemsk kompetens inom
signalskydds- och telekrigsområdet, eftersom alla sådana system är starkt
sekretessomgärdade.
Flygindustrin är genom projketet JAS-39 Gripen belagd till strax efter
sekelskiftet men export skulle väsentligt förbättra möjligheten till jämn
produktion. Både flygplans- och flygmotorindustrierna har internationellt
samarbete och en ansenlig andel civil produktion. Satsningen på nationella
flygforskningsprogram har stor betydelse för att generera hög kompetensnivå.
Robotindustrins nuvarande kompetens kan beräknas bestå under hela 1990-talet
om nuvarande projekt kan fullföljas. Långsiktigt bedöms enbart svenska
beställningar inte bilda tillräcklig bas för verksamheten. Internationellt
samarbete är dock etablerat.
Marina vapensystem kommer vad avser undervattensvapen att utvecklas och
produceras under hela 1990-talet. Varvsindustrins förmåga att fortleva som
leverantör av ytstridsfartyg och ubåtar förutses bli starkt beoende av
exportorder.
Stridsfordonsindustrin bedöms genom stridsvagnsköpet och internationell
samverkan kunna behålla kompetens och beläggning över sekelskiftet.
Pjäsindustrin beräknas bl.a. ha tornproduktion till bortom sekelskiftet.
Utvecklingskompetensen behöver behållas för Försvarsmaktens långsiktiga behov av
att vidmakthålla de tunga artillerisystemen.
Explosivämnen för Försvarsmakten (baskrut) produceras i stegvis anpassad
omfattning till minskat behov.
IV. 7 Den civila trafikflygarutbildningen
Bakgrund
För att tillgodose den civila luftfartens behov av svenska piloter och samtidigt
minska avgången av piloter från flygvapnet inrättades år 1984 under
Försvarsdepartementet den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS).
På regeringens uppdrag utredde Chefen för flygvapnet år 1992 frågor om TFHS och
dess verksamhet. I sin slutrapport anförde Chefen för flygvapnet bl.a. att det
är nödvändigt att bibehålla en planmässig utbildning av trafikflygare inom
landet och att det borde prövas om inte trafikflygarutbildningen kan integreras
i högskolesystemet. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5)
anförde föredragande statsrådet att huvuduppgiften för försvarsmaktens
myndigheter är att producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om
uppgiften att utbilda civila piloter skall vara en stadigvarande uppgift för
Chefen för flygvapnet. En del i fortsatta överväganden borde, enligt
föredraganden, vara att närmare belysa möjligheten att inordna utbildningen i
högskolesystemet.
Mot denna bakgrund uppdrog regeringen år 1993 åt Lunds universitet att utreda
frågan om att inordna den civila trafikflygarutbildningen i högskolan.
Resultatet av uppdraget redovisades i rapporten den 13 januari 1994 Den civila
trafikflygarutbildningens/Trafikflygarhögskolans (TFHS) inordnande i Lunds
universitet. Universitetet föreslår att TFHS-utbildningen inordnas i
högskolan/Lunds universitet som en yrkesexamen omfattande 80 poäng och att
utbildningen lokaliseras till nuvarande lokaler i Ljungbyhed.
Rapporten har remissbehandlats. Försvarsmakten och Luftfartsverket är positiva
till förslaget, medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket är kritiska.
Flygbranschen är i allmänhet negativ till utredningens förslag. (En förteckning
över remissinstanserna och en remissammanställning finns tillgänglig i
Försvarsdepartementets akt i ärendet - dnr Fo94 80/MIL och Fo94 1706/MIL).
Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag har Försvarsmakten i sin programplan för
åren 1995-2000 i september 1994 redovisat frågor om trafikflygarutbildningen.
Myndigheten framhåller att dess primära intresse är att det inom landet finns en
högkvalitativ utbildning för trafikflygare så att den civila marknaden kan
förses med direktutbildade, rätt uttagna och välutbildade trafikflygare som
rekryteringsalternativ till flygvapenpiloter. Detta blir än viktigare i
framtiden med ökade kostnader för utbildningar inom Gripen-systemet.
Vid skilda tillfällen har olika intressenter lämnat synpunkter i frågan om den
fortsatta verksamheten vid TFHS.
Vid riksdagsbehandlingen av 1993 års budgetproposition (bet. 1992/93:FöU9,
rskr. 1992/93:333) uttalade försvarsutskottet rörande frågorna om TFHS att
skolan har en betydelsefull roll när det gäller att långsiktigt säkerställa
behovet av piloter.
Regeringens överväganden
Redan tidigare (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333)
har konstaterats att kostnaderna för att utbilda stridspiloter är sådana att det
inte är samhällsekonomiskt rimligt att dessa piloter utan vidare övergår i civil
tjänst. Ett sätt att i någon mån förhindra en övergång av flygvapenpiloter till
det civila trafikflyget är att inom landet hålla en kvalificerad trafikflygar-
utbildning varifrån de civila trafikflygarna i stället kan rekryteras. Detta
var också huvudskälet till att TFHS inrättades i mitten på 1980-talet.
Regeringen delar därför i och för sig Försvarsmaktens uppfattning - som också
tidigare kommit till uttryck genom Chefen för flygvapnet - att det är av
betydelse att det inom landet finns en högkvalitativ utbildning av civila
trafikflygare.
Behovet av nyutbildade civila trafikflygare har under senare år emellertid
varit i stort sett obefintligt. Verksamheten vid TFHS har bedrivits i en
begränsad omfattning och med inriktningen att bevara skolans kompetens.
Regeringen konstaterar att remissinstanserna har delade meningar om förslagen
i Lunds universitets rapport. Från några håll ifrågasätts också utbildningen i
sig.
Under tidigare avsnitt har regeringen redovisat de besparingar som bör göras
dels inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, dels inom anslaget A 1.
Försvarsmakten.
TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten.
Verksamheten finansieras inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
Med hänsyn till besparingskraven och till det begränsade behovet av
verksamheten vid TFHS anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör
reduceras med ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av
en inledd avveckling av verk-samheten vid TFHS. Medel är således beräknade för
att pågående kurser och kurser planerade att påbörjas inom den närmaste
framtiden skall kunna genomföras. Vid sidan härom får det, enligt regeringens
mening, ankomma på Försvarsmakten att inom ramen för tillgängliga resurser
besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. I detta ligger
även att - om Försvarsmakten så anser - lämna förslag till regeringen om
nedläggning av skolan.
IV. 8 Muskövarvets framtid
Muskövarvet är idag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har därmed
ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal.
Med stöd av regeringens bemyndigande i juni 1994 förordnade chefen för
Försvarsdepartementet den 4 juli 1994 en särskild utredningsman med uppgift att
utreda Muskövarvets framtid. Utredningen skall vara slutförd senast den 1 mars
1995.
IV. 9 Försvarets sjuktransporthelikoptrar och Utredningen civiltbruk av
försvarets resurser
Riksdagen bestämde i 1987 års försvarsbeslut att kapaciteten i fråga om
sjuktransporter med helikopter borde öka för att tillgodose behovet i krig. En
utökning av kapaciteten borde ske så att behovet i fred kunde tillgodoses.
Regeringen har under våren 1993 uppdragit åt Försvarets materielverk att inom
en kostnadsram av 200 miljoner kr anskaffa fem till sex sjuktransporthelikoptrar
av medel från anslag under Försvars- och Socialdepartementens huvudtitlar.
Fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP har anskaffats. Leverans av
helikoptrarna har skett under år 1994.
Försvaret har kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen (landstingen) två
ambulanshelikopterstationer med valfri basering och beredskap fr.o.m. den 1 juli
1994 samt ytterligare en station fr.o.m. den 1 september 1994.
Försvaret har hittills lämnat offerter till fem landsting som visat intresse
för en verksamhet med ambulandshelikoptrar. Två landsting har vid upphandlingen
valt civila helikopterföretag. Från två håll har upphandlingen avbrutits av
kostnadsskäl. Under hösten 1994 har en upphandling genomförts i Västerbottens
läns landsting.
Från försvarets sida har i avvaktan på fortsatta direktiv i frågan
sjuktransporthelikoptrar tills vidare baserats vid Norrbottens arméflygbataljon
(AF 1) i Boden resp. planeras att baseras vid Östgöta arméflygbataljon (AF 2) i
Linköping för att kunna utnyttjas vid akuta insatser.
De höga kostnaderna för ambulanshelikoptrar har lett till att endast sex
landsting hittills har etablerat någon form av ambulanshelikopterverksamhet,
varav ett fåtal med kvalificerade helikopterresurser med korta beredskapstider
dygnet runt.
Vid riksdagsbehandlingen av helikopterfrågan har vid olika tillfällen
understrukits vikten av att konkurrens och prissättningsfrågorna beaktas i
anslutning till försvarets helikoptertjänster (Bet. 1993/94:FöU9 och
1993/94:FiU18).
Riksdagen (bet. 1991/92:FöU12, rskr 337) gav som sin mening regeringen till
känna vad som anförts om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser
för civila ändamål. Försvarsutskottet konstaterade vid ärendets behandling att
det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbete militärt-civilt
inom ramen för det s.k. sambruksprojektet, men att ett mer omfattande sambruk
mött vissa hinder på grund av bl.a. gällande konkurrensbestämmelser.
Regeringen har därefter fattat beslut om direktiv (Dir. 1994:61) för ett
utredningsuppdrag avseende frågor om fredstida utnyttjande för civila ändamål av
resurser avsedda för försvarsändamål. I uppdraget ingår att lägga fram förslag
till en lösning avseende den fredstida användningen av försvarets helikoptrar
för sjuktransporter, som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan
förverkligas. Förslaget avseende sjuktransporter med helikoptrar skall redovisas
till regeringen före den 1 mars 1995.
Uppdraget omfattar också att kartlägga erfarenheterna av det hittillsvarande
fredstida civila bruket av försvarets resurser, och samlat pröva
förutsättningarna för ett fortsatt, utvidgat civilt nyttjande, och lämna förslag
om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Uppdraget, som anförtrotts
åt en av chefen för Försvarsdepartementet tillkallad särskild utredare skall i
sin helhet vara avslutat senast den 15 september 1995.
IV. 10 Inrättande av ett brigadcentrum
De säkerhetspolitiska förändringarna i Europa har medfört att det har uppstått
en marknad för billig, begagnad försvarsmateriel. I vissa fall har denna marknad
varit av intresse för det svenska försvaret. Bl.a. har begagnade splitter-
skyddade trupptransportfordon kunnat köpas till mycket låga priser. Dessa fordon
tillförs nu infanteribrigaderna i snabb takt.
Denna ökade mekanisering av infanteriet leder till att betingelserna för
infanteriförbanden avseende utbildning, taktikutveckling m.m. alltmer kommit att
likna betingelserna inom pansartrupperna. Den nuvarande uppdelningen i
truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna framstår mot bakgrund
av detta inte som helt ändamålsenlig. En samordning av truppslagen skulle enligt
regeringens mening leda till en bättre utbildning och en mer effektiv
organisation i fred och en mera ändamålsenlig krigsorganisation.
En sådan samordning bör åstadkommas genom att ett brigadcentrum inrättas
samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum läggs ned.
Försvarsmakten har till regeringen lämnat in ett förslag med denna innebörd.
Förslaget innebär att de verksamheter som i dag bedrivs vid
infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum i Linköping/Kvarn, Umeå och Skövde
även fortsättningsvis bör bedrivas vid dessa orter. Viss omfördelning av
resurser kommer dock enligt förslaget att bli aktuell. Försvarsmakten anser att
förslaget kan genomföras med bibehållande av de förbandsbenämningar, traditioner
och symboler som tillhör trupp-slagen.
Regeringen anser att ovan beskrivna samordning mellan truppslagen
infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna bör genomföras per den 1 juli 1995.
IV. 11 Förvaring av vapen
Regeringen uppdrog i 1994 års planeringsanvisningar åt Försvarsmakten att lämna
en redovisning av läget vad avser åtgärder för att förhindra stölder av militära
skjutvapen. I redovisningen skulle också finnas en bedömning av effekterna av
beslutade åtgärder samt beredskaps-konsekvenser av dessa.
Försvarsmakten har redovisat uppdraget i programplanen. Av redovisningen
framgår bl.a. följande.
En utredning har genomförts under år 1992. Denna utredning har redovisats för
regeringen.
En rad konkreta åtgärder har vidtagits som ett resultat av denna utredning.
Som exempel kan nämnas:
* Utökad bevakning vid förråd.
* Hemtagning av vapen från förråd där krigsförbanden kommer att utgå.
* Förändring av vapenkassuners placering.
* Installationer av larm.
* flyttning av granatgevär från förråd till kassun.
* Särförvaring av vitala delar till kassunförvarade vapen.
* Utökad kontroll av hur bestämmelser har efterlevts.
Försvarsmakten anför vidare att åtgärder som har initierats under hösten 1993
kan få genomslag i statistiken först från år 1994. I de fall där åtgärderna
kräver investeringar kommer statistiken inte att påverkas förrän år 1995.
Åtgärder som syftar till att förhindra och minimera effekterna av stölder
pågår enligt Försvarsmakten kontinuerligt.
Förrådshållningen av vapen har också, med beaktande av beredskapskraven, i
viss utsträckning centraliserats.
Regeringens bedömning
Statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av antalet stulna vapen. För
år 1994 föreligger ännu inte någon statistik, men underhandsuppgifter antyder
att antalet förkomna vapen åter har ökat.
Regeringen anser att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om
effekterna av Försvarsmaktens åtgärder. För att få ett bättre underlag för en
sådan bedömning kommer regeringen noga följa utvecklingen framöver inom området
och vidta de åtgärder som regeringen anser behövs. Inom Försvarsdepartementet
har tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett underlag för
regeringens ställningstaganden.
IV.12 Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando.
Till följd av 1992 års försvarsbeslut har en betydande nedskärning gjorts i
marinens krigsorganisation. Denna nedskärning har också haft till följd att de
årliga värnpliktskontingenterna inom marinen har reducerats, från ca 6 300
värnpliktiga per år till ca 4 100 värnpliktiga per år. Inom marinen finns därför
numera en betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, särskilt inom
kustartilleriet.
I propositonen inför 1992 års försvarsbeslut anförde regeringen att
utbildningskapaciteten vid Norrlandskustens marinkommando borde utnyttjas för
att organisera en amfibiebataljon avsedd för Norrlands-miljö. Överbefälhavaren
borde senare ges i uppdrag att redovisa hur utbildningen av förband för
Norrlandskusten skall bedrivas.
Den värnpliktsutbildning som syftar till att organisera amfibiebataljonen
kommer att avslutas den 1 november 1997. Den värnpliktsutbildning som därefter
behövs för att omsätta Norrlands-kustens marinkommandos krigsorganisation är av
så begränsad omfattning att det av ekonomiska och praktiska skäl är olämpligt
att genomföra den vid detta marinkommando. Dessutom kommer omsättning av
amfibiebataljonen inte att behöva påbörjas förrän tidigast omkring år 2001. Den
utbildning som behövs för Norrlandskustens marinkommandos krigsorganisation kan
överföras till Ostkustens marinkommando och Gotlands kustartilleriregemente
utan att detta kräver några investeringar där.
Regeringen anser att grundutbildning av värnpliktiga för amfibieförband och
områdesbundna kustartilleriförband (med undantag av bevakningsbåt för
beredskapstjänst) därför inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando
efter den 1 november 1997. Möjligheten att utnyttja detta marinkommandos
övningsområde och goda utbildningsbetingelser bör docktillsvidare bibehållas.
Försvarsmakten har beräknat att en nedläggning av grundutbildning enligt
förslaget ger en årlig nettobesparing under perioden 1997/98 - 2005/2006 på ca
15,9 miljoner kronor. Då har beaktats att vissa investeringar måste göras i
ombyggnad, personalavveckling och flyttning av personal. Omkring 30
yrkesofficerare behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare
och drygt 50 civilanställda blir övertaliga. Det ankommer på arbetsmarknadens
parter att bestämma villkoren för avveckling och flyttning av personal.
IV.13 Tillämpning av anslagsförordningen
I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 medges Försvarsmakten dispens från att
tillämpa anslagsförordningen (1992:760) för merparten av materielanskaffningen
vad avser avräkning av förskott. Dispensen innebär att Försvarsmakten avräknar
förskott mot anslaget vid utbetalning och inte vid fullgjord leverans.
Regeringen anser att Försvarsmakten inte längre bör undantas ifrån
anslagsförordningens regler. För materielbeställningar som sträcker sig över en
längre tidsperiod är det dock oklart vad som kan anses som fullgjord leverans.
Regeringen avser att utreda principerna för vad som skall betraktas som
fullgjord leverans i förordningens mening och hur detta skall tillämpas på
Försvarsmakten. Vidare avser regeringen att analysera eventuella
budgetkonsekvenser.
Regeringens avsikt är att Försvarsmakten skall tillämpa anslagsförordningens
regler senast den 1 januari 1997. Om det är möjligt, skall myndigheten tillämpa
regelverket tidigare. Detta kommer att utredas under våren 1995.
3.2 Ersättningar för kroppsskador
A 2. Ersättningar för kroppsskador
1993/94 Utgift 66 353 882
1994/95 Anslag 74 198 000
1995/96 Förslag 111 297 000
varav 74 198 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring
och statligt personskadeskydd.
Riksförsäkringsverket disponerar anslaget.
Regeringens överväganden
Verksamheten under anslaget är regelstyrd och medel föreslås därför i form av
förslagsanslag på 111 297 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
59 260 534 000 kr,
2. godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i försvars-
prisindex (avsnitt 3. III och IV)
3. bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1. Försvarsmakten och
bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska
prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994,
4. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m.och
utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst
55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
5. bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslags-
finansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst
265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
6. godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1.
Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som
använts i FN-tjänst (avsnitt 3.II),
7. godkänner regeringens förslag till omräkning avplaneringsramen för
Gripen-projektet (avsnitt IV.1),
8. godkänner regeringens förslag till ett nytt system för beställnings-
bemyndigande för materiel och anslagsfinansieradeanläggningar (avsnitt
V.5),
9. godkänner vad regeringen har anfört om inrättande om ett brigadcentrum
(avsnitt IV.10),
10.till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 111 297 000 kr.
4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
4.1 Övergripande redovisning
Allmänt
De myndigheter som f.n. upptas under littera B. Vissa Försvarsmakten närstående
myndigheter är Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Värnpliktsverket,
Militärhögskolan och Försvarets radioanstalt.
Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten. De
levererar olika produktionsfaktorer som ingår i Försvarsmaktens
produktionsprocess för att bl.a. framställa krigs-förband. Som exempel kan
nämnas att Försvarets materielverk levererar materiel, Fortifikationsverket
tillhandahåller lokaler m.m.
De flesta av myndigheterna är uppdragsstyrda av Försvarsmakten men samtidigt
självständiga myndigheter direkt under regeringen. Huvuddelen av myndigheterna
är avgiftsfinansierade och gemensamt för dem är att de nästan undantagslöst har
en monopolsituation för de tjänster som erbjuds.
Efterföljande till Värnpliktsverket - Totalförsvarets pliktverk - tas upp
under littera G.
Besparingar
Regeringen beräknar besparingarna under litterat till 27 200 000 miljoner
kronor.
4.2 Fortifikationsverket
B 1. Fortifikationsverket
1993/94 Utgift 1 000 1)
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
1) Avser Fortifikationsförvaltningen
Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att
förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål (ändamålsfastigheter).
Fortifikationsverket
Fortifikationsverket föreslår bl.a. följande inriktning av verksamheten för
budgetåret 1995/96.
Uppbyggnaden av verket fortsätter, främst avseende informationssystem,
uppdatering av fastighetsregister och utveckling av metoder för hyresberäkning
och hyresadministration.
System skall utvecklas så att kapitalkostnader, underhållskostnader och
verkets förvaltningskostnader skall kunna fördelas på nyttjare och olika objekt.
Inom verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning innebär utvecklingen att
nybyggandet kommer att minska samtidigt som avyttring blir en allt tyngre
uppgift.
Inom verksamhetsgrenen uppdragsverksamhet förutser Fortifikations-verket
uppdrag bl.a. vad gäller isbekämpning på flygbanor, miljökoncessioner,
skjutbanesäkerhet och fysisk planering. Verksamheten finansieras genom avgifter.
I resultatprognosen beräknas intäkter från fastighetsförvaltning och
uppdragsverksamhet av Fortifikationsverket till 3 505 100 000 kronor. En viss
osäkerhet anmäls när det gäller kostnaderna för den egna förvaltningen.
Fortifikationsverket föreslår att låneramen i Riksgäldskontoret för
investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler skall uppgå till
2 000 000 000 kronor.
Årsredovisningen för Fortifikationsförvaltningen visar att verksamheten
bedrivits så att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har kunnat nås.
Enligt Riksrevisionsverket uppvisar årsredovisningen vissa brister. Bl.a. har
Fortifikationsförvaltningen belastat statsverkets checkräkning på ett sätt som
kräver regeringens medgivande utan att detta har inhämtats.
Riksrevisionsverket konstaterar också vissa brister i resultatredovisningen.
I båda dessa avseenden har Riksrevisionsverket riktat invändningar mot
årsredovisningen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Fortifikationsverket skall förvalta ändamåls-
fastigheterna så att
- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet
uppnås
- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalre-
surser kan tillhandahållas på konkurrenskraftiga
villkor
- fastigheternas värden långsiktigt tillvaratas.
Resurser:
B 1. Fortifikationsverket, anslag 1 000 kronor.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt
har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet.
Årsredovisningen medger dock inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelsen.
De av Riksrevisionsverket påtalade bristerna i resultatredovisningen bör inte
föranleda någon särskild åtgärd från regeringen med tanke på att de hänför sig
till en myndighet som varit föremål för omstruktureringsåtgärder.
När det gäller de övriga bristerna i årsredovisningen avser regeringen att i
annat sammanhang vidta lämpliga åtgärder.
Slutsatser
Verksamheten bör bedrivas i huvudsak i enlighet med Fortifikationsverkets
förslag.
Låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och
lokaler bör uppgå till 2 000 000 000 för budgetåret 1995/96.
4.3 Försvarets materielverk
B 2. Försvarets materielverk
1993/94 Utgift 1 294 915 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Försvarets materielverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att
anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av
Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens verksamhet.
Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjnings-
planering samt materielsystemkunskap.
Myndigheten får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt
andra än Försvarsmakten.
Försvarets materielverk
Verket har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag:
B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel
C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel
D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel
E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel
E 4. Operativ ledning: Forskning och utveckling
F 3. Försvarets materielverk
K 5. Anskaffning av materiel för Kustbevakningen
Verket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Uppdrag för armén, Uppdrag
för marinen, Uppdrag för flygvapnet, Uppdrag för operativ ledning, Uppdrag för
försvarsgemensam teknologiförsörjning, Uppdrag för kustbevakningen, Uppdrag för
övriga kunder, Uppdrag till stöd för Försvarsmaktens ledning och produktion,
Drivmedelsförsörjning, Reservmateriel-försörjning, Verkstadsdrift.
Resultatredovisningen pekar på att verksamhetsmålen för de olika
verksamhetsgrenarna i huvudsak har nåtts.
Riksrevisionsverket bedömer att verkets årsredovisning är rättvisande.
Verket har i sin anslagsframställning redovisat verksamheten i följande
verksamhetsgrenar: Materielprodukter, Stöd till kunder,
Reservmaterielförsörjning, Drivmedelsförsörjning, Övrigt.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets materielverk skall anskaffa, vidmakt-
hålla och avveckla materiel och förnödenheter på
uppdrag av Försvarsmakten, och biträda Försvars-
makten i fråga om långsiktig materielförsörjnings-
planering samt materielsystemkunskap.
Resurser:
B 2. Försvarets materielverk, anslag 1 000 kronor.
Resultatbedömning
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1993/94 är
tillfredsställande.
Slutsatser
Regeringen bedömer att nuvarande inriktning och avgiftsfinansiering av
verksamheten bör gälla även under budgetåret 1995/1996.
4.4 Militärhögskolan
B 3. Militärhögskolan
1993/94 Utgift 99 884 575 1)
1993/94 Utgift 11 317 077 2)
1994/95 Anslag 144 490 000
1995/96 Förslag 12 857 000
varav 8 571 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1) Avser Militärhögskolan
2) Avser Försvarets förvaltningshögskola
Den nuvarande myndigheten Militärhögskolan inrättades den 1 juli 1994 och
övertog därvid den verksamhet som tidigare bedrevs av den dåvarande
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola.Årsredovisning avseende
budgetåret 1993/94 för dessa myndigheter har lämnats av Militärhögskolan.
Militärhögskolan är central förvaltningsmyndighet för utbildning av personal
för Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt.
Vid Militärhögskolan skall också bedrivas forskning.
De övergripande målen för Militärhögskolan är att genom utbildning och
forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad.
I årsredovisningen för Militärhögskolan redovisas verksamheten i följande
verksamhetsområden.
- Nivåhöjande utbildning
- Fackutbildning
- Militärhistoria och metodik
- Övrig produktion
Av årsredovisningen för Militärhögskolan framgår att utbildningsvolymen gått
upp och att den genomsnittliga kostnaden per helårsprestation ökat. Vidare
framgår att målen för verksamheten i allt väsentligt har uppnåtts.
Militärhögskolan redovisar ett anslagssparande om 5 472 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller invändningar mot
årsredovisningen. Enligt verket är redovisningen av anläggningstillgångar
bristfällig. Vidare ger redovisningen en missvisande bild av lån upptagna hos
Riksgäldskontoret.
I årsredovisningen för Försvarets förvaltningshögskola redovisas verksamheten
i följande verksamhetsgrenar.
- Utbildning
- Forskning och utveckling
Av årsredovisningen för Förvaltningshögskolan framgår att utbildningsvolymen
gått ned och att den genomsnittliga kostnaden per elevdag ökat. Detta förklaras
med dels att utbildningen i större utsträckning sker på distans, vilket gör att
kostnaderna har ökat för skolan men minskat för uppdragsgivaren, dels att de
fasta kostnaderna har ökat på grund av att antalet elevdagar minskat. Vidare
framgår av redovisningen att verksamheten genomförts med i allt väsentligt hög
måluppfyllelse.
För Försvarets förvaltningshögskola redovisas ett anslagssparande om 5 420 000
kronor.
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen för Försvarets
förvaltningshögskola i allt väsentligt är rättvisande.
Militärhögskolan föreslår i sin anslagsframställning att huvuddelen av
verksamheten vid skolan skall finansieras med avgifter, medan viss verksamhet
avseende forskning och utveckling föreslås bli anslagsfinansierad. Den
avgiftsfinansierade verksamheten föreslås uppgå till 239 192 000 kronor och den
anslagsfinansierade till 12 473 000 kronor.
Regeringens övervägande
Sammanfattning
Övergripande mål:
De övergripande mål som gäller för budgetåret
1994/95 bör ligga fast.
Resurser:
B 3. Militärhögskolan, Ramanslag 12 857 000 kronor.
Beräknade avgiftsinkomster 224 192 000 kronor.
Resultatbedömning
Regeringen ser allvarligt på bristerna i årsredovisningen för Militärhögskolan
och på det förhållandet att kostnaderna per elevdag vid Förvaltningshögskolan
har ökat. Med detta påpekande bedömer regeringen att verksamheten vid
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola under budgetåret 1993/94 i
allt väsentligt bedrivits i överenstämmelse med angivna verksamhetsmål.
Slutsatser
Militärhögskolans verksamhet bör i princip avgiftsfinansieras. Högskolans
forskningsverksamhet avseende militärhistoria och säkerhetspolitik bör dock
finansieras med anslagsmedel.
Vid beräkningen av Militärhögskolans anslagsmedel har hänsyn tagits till det
allmänna besparingskravet som åvilar myndigheterna med anledning av prop.
1994/95:25. Sammantaget innebär detta en besparing på ca 15 000 000 kronor (18
månader).
Regeringen förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder för att minska den
genomsnittliga kostnaden per helårsprestation. Regeringen förutsätter också att
Militärhögskolan vidtar åtgärder som är ägnade att komma till rätta med sådana
brister som påtalats i Riksrevisionsverkets revisionsberättelse över
Militärhögskolans årsredovisning. Därvid är det enligt regeringens mening
särskilt angeläget att högskolan tillförs erforderlig ekonomiadministrativ
kompetens och att den administrativa verksamheten vid skolorna sammanförs till
en gemensam adminsitrativ enhet för Militärhögskolan.
4.5 Försvarets radioanstalt
B 4. Försvarets radioanstalt
1993/94 Utgift 399 286 715
1994/95 Anslag 402 166 000
1995/96 Förslag 604 890 000
varav 397 098 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av
underrättelser grundade på information inhämtade genom signalspaning.
Denna verksamhet sker enligt den inriktning som regeringen och övriga
uppdragsgivare anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla teknisk
materiel och metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet.
Verksamheten är av sådan natur att en närmare redogörelse för den inte bör
lämnas här. Ytterligare information kommer att ges till riksdagens
försvarsutskott i särskild ordning.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt anmäler i sin årsredovisning att verksamheten i allt
väsentligt bedrivits enligt plan.
Resultatredovisningen är indelad i delprogram. En redogörelse för verksamheten
inom de tre delprogrammen under budgetåret 1993/94 lämnas.
På anslaget B 5. har anslagskrediten utnyttjats med 8 187 000 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Försvarets radioanstalt hemställer att medel för verksamhetens genomförande
anvisas med 600 800 000 kronor.
Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt anslagsframställningen .
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets radioanstalt skall bedriva signal-
spaning enligt den inriktning som regeringen,
Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger.
Resurser:
Försvarets radioanstalt, ramanslag 604 890 000
kronor.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 bedrivits med
sådan inriktning att målen för 1992 års försvarsbeslut kan nås.
Slutsats
Regeringen beräknar medlen under anslaget till 604 890 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket
ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och
lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kronor,
3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr,
4. till Militärhögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
12 857 000 kr,
5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 604 889 000 kr.
5 Det civila försvaret
5.1 Övergripande redovisning
Programplan/årsredovisningar
Överstyrelsen för civil beredskap har lämnat programplan för det civila
försvaret avseende perioden 1995/96 - 1999/00. Programplanen innehåller bl.a.
bedömningar av beredskapsläget för det civila försvaret. De funktionsansvariga
myndigheterna har vidare lämnat årsredovisningar vilka delvis innehåller
funktionsvisa redogörelser för beredskapsläget. De redovisas för
Försvarsdepartementets del i denna bilaga och när det gäller övriga
funktionsansvariga departement i respektive bilagor i budgetpropositionen.
Överstyrelsen redogör i programplanen för det bedömda beredskapsläget med
avseende på det civila försvarets tre huvuduppgifter enligt 1992 års
totalförsvarsbeslut. Vidare redovisas gränssättande faktorer/brister, varvid
särskild uppmärksamhet ägnas åt den sårbarhet som flertalet funktioner visat sig
ha då det gäller beroendet av el, tele och ADB. Slutligen redogörs för den
resurskomplettering som bedöms vara möjlig under ett s.k. återtagningsskede.
Överstyrelsen anser sammanfattningsvis att det fortfarande kvarstår brister i
det civila försvarets förmåga. Bl.a. uppvisar vissa s.k. vitala funktioner
fortfarande en oacceptabel sårbarhet, vilket har väsentlig betydelse för
förmågan att motstå ett strategiskt överfall. Beroendet av el, tele och ADB är
gränssättande för flera funktioner. För att en resurskomplettering skall kunna
genomföras med hög säkerhet bör, enligt Överstyrelsen, en realiserbarhetspröv-
ning göras. Sammantaget leder enligt Överstyrelsen en fördjupad analys av
gränssättande faktorer m.m. till en mer nyanserad bedömning av beredskapsläget
i årets programplan.
Regeringens överväganden
Övergripande mål
Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av
planeringen inom det civila försvaret skall i allt
väsentligt följas. Särskild uppmärksamhet skall
ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker
förmågan att motstå störningar i elförsörjning,
telekommunikationer och ADB-system.
Regeringen vill inledningsvis betona att det civila försvarets förmåga att
lösa sina uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och krig, det s.k.
beredskapsläget, i hög grad grundas på det fredstida samhällets utveckling när
det gäller robusthet och flexibilitet inför olika slag av störningar. De
åtgärder som vidtas i samhället för att motverka och minska konsekvenserna av
fredstida störningar och hot är därför av grundläggande betydelse. Regeringen
vill i detta sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av Hot- och
riskutredningen (Fö 1992:03). Utredningen, som bl.a. har till uppgift att utreda
beredskapen inför påfrestningar och risker i det fredstida samhället, kommer
inom kort att lämna sitt slutbetänkande.
Innebörden av det här sagda är bl.a. att mer övergripande beredskapsläges-
bedömningar för det civila försvaret är vanskliga att göra med någon större
precision och att de beredskapsåtgärder som vidtas i vissa fall kan ha liten
betydelse om utvecklingen i samhället förändras väsentligt. Likväl är det
möjligt att med ganska stor säkerhet uttala sig om beredskapen på vissa enskilda
områden.
Regeringens allmänna bedömning är, mot bakgrund av inriktningen i 1992 års
totalförsvarsbeslut och de förtydliganden av de säkerhets-politiska
utgångspunkterna som därefter gjorts, att beredskapsläget på vissa områden som
helhet är förhållandevis bra. Det gäller bl.a. hälso- och sjukvården och
livsmedelsförsörjningen. Regeringen framhåller i Jordbruksdepartementets bilaga
till propositionen att det, mot bakgrund av bl.a. de ändrade förhållanden för
livsmedelsförsörjningen som ett svenskt medlemskap i EU innebär, är angeläget
att en utredning om omfattningen av beredskapen på livsmedelsområdet kommer till
stånd inför det kommande försvarsbeslutet.
På andra områden föreligger brister. Så är inte minst fallet beträffande
beredskapen på elområdet. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande.
Beredskapsfrågorna på detta område behandlas f.n. av Ellagstiftningsutredningen
(N 1992:04). Regeringen avser att i samband med förberedelserna inför nästa
totalförsvarsbeslut låta analysera vilka hot mot el-, tele- och ledningssystemen
som bör vara dimensionerande för inriktningen av beredskapsåtgärderna på dessa
områden. Härvid kan också ett vidare spektrum av åtgärder komma att
aktualiseras.
På industrivaruförsörjningsområdet finns det en betydande osäkerhet om
beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att
ett underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället
för återtagningsändamål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995.
I likhet med vad som anfördes i förra årets budgetproposition vill regeringen
betona betydelsen av fortsatt metodutveckling när det gäller möjligheterna att
bedöma förmågan inom det civila försvarets funktioner under säkerhetspolitiska
kriser och i krig. Enligt regeringens mening är det vidare väsentligt att kunna
åstadkomma mer sammanfattande bedömningar av beredskapsläget som en grund för
avvägnings-resonemang och tilldelning av resurser. Regeringen har i det
föregående behandlat Överstyrelsens för civil beredskap roll när det gäller
samordning samt uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret.
Med det underlag som nu föreligger anser regeringen att Överstyrelsens förslag
till inriktning av beredskapsåtgärderna inom det civila försvaret för budgetåret
1995/96 i huvudsak är lämplig. Regeringen vill betona vikten av att särskild
uppmärksamhet ägnas åtgärder som långsiktigt stärker beredskapen i fråga om
elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system.
Med hänsyn till behovet att göra besparingar i den statliga verksamheten har
en minskning gjorts av den ekonomiska planeringsramen med 65,5 miljoner kr (18
månader). Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner kr på Försvarsdepartementet
och med 21,3 miljoner kr på övriga departement. Utgångspunkten har varit att
besparingsnivån för det civila försvaret skall vara lägre än för det militära
försvaret. Besparingarna har i stort lagts ut proportionellt jämfört med
förslagen i Överstyrelsens för civil beredskap programplan.
Efter dessa besparingar uppgår den civila planeringsramen för budgetåret
1995/96 till 3 283,2 miljoner kronor (18 månader).
Bolagisering
Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering
genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har väsentlig
betydelse från beredskapssynpunkt. Exempel på det statliga området är
bolagiseringarna av Statens vattenfallsverk och Televerket. Olika lösningar har
valts för att beredskapskraven skall kunna tillgodoses även i fortsättningen. På
det kommunala området är utvecklingen mer svåröverblickbar. Det har bedömts som
särskilt angeläget att bevaka i vilken utsträckning privatisering genomförs för
sådana kommunala och landstingskommunala verksamheter som är frivilliga eftersom
ansvaret för beredskapen då upphör för kommunerna och landstingen.
Överstyrelsen för civil beredskap har i en rapport "Bolagisering,
privatisering och civil beredskap" bl.a. föreslagit att regeringen skall låta
utreda vilka riktlinjer, lagregler och åtgärder som behövs för att trygga
beredskapen vid bolagisering och privatisering inom viktiga kommunala
verksamhetsområden.
Enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att konsekvenserna för
beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar fortlöpande
analyseras och att åtgärder vidtas för att motverka negativa konsekvenser.
Från försvarssynpunkt är bolagiseringar och privatiseringar i allmänhet
negativa. De försvårar möjligheterna att upprätthålla en god beredskap. På
områden som är av särskild betydelse för det civila försvaret bör därför
självfallet beredskapsaspekterna vägas in som en viktig faktor.
Regeringen avser att i anslutning till förberedelserna för nästa
totalförvarsbeslut närmare överväga vilka förändringar i bl.a. regelverket som
kan vara motiverade för att tillgodose beredskapens krav.
Kommunal beredskap
Riksdagen antog i december 1994 regeringens förslag till lag om civilt försvar
(prop. 1994/95:7, bet. 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80). Lagen som träder i kraft
den 1 juli 1995, innehåller bl.a. bestämmelser om kommunernas, landstingens och
de kyrkliga kommunernas beredskaps-förberedelser i fred och uppgifter vid höjd
beredskap.
Lagen innebär att kommunerna övertar ansvaret för befolkningsskyddet och
räddningstjänsten på den lokala nivån. Den statliga civilförsvarsorganisationen
avvecklas.
För kommunernas samlade uppgifter inom det civila försvaret betalar staten en
årlig ersättning, som bestäms med utgångspunkt i den enskilde kommunens
utsatthet och risker i krig. Överstyrelsen för civil beredskap har på
regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till utformning av ett
ersättningssystem inklusive en indelning av kommunerna i prioritets-grupper med
hänsyn till utsatthet och risker.
Statens roll blir i fortsättningen att genom i första hand länsstyrelserna ge
stöd åt kommunerna och följa upp beredskapsförberedelserna och det uppnådda
beredskapsläget. Överstyrelsen för civil beredskap har tagit fram ett förslag
till kompetensprofiler och program för kompetensutveckling och övrigt stöd till
den berörda länsstyrelsepersonalen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för det
civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kronor.
5.2 Funktionen Civil ledning och samordning
C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning
1993/94 Utgift 52 163 000
1994/95 Anslag 89 336 000
1995/96 Förslag 119 960 000
varav 79 330 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt
stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning,
Beredskapshänsyn i planering och samhälls-utveckling, Kompetensutveckling inom
det civila försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget
delar av verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet,
Signalskydds-beredskap samt Kommunal beredskap.
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till dels att de
specialdestinerade statsbidragen för kommunernas planläggning och utbildning
ersätts av den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser
(anslaget C 5.) dels att Överstyrelsen för civil beredskap får vissa nya
uppgifter i samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas.
C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet
m.m.
1993/94 Utgift 87 008 000 Utg. reservationer 97 387 000
1994/95 Anslag 92 007 000
1995/96 Förslag 107 710 000
varav 71 275 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av
ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar samt statsbidrag
för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk försörjning m.m.
C 3. Civilbefälhavarna
1993/94 Utgift 33 898 000
1994/95 Anslag 35 550 000
1995/96 Förslag 53 940 000
varav 35 739 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras kostnader för administration, operativt studie- och
planeringsarbete samt utbildnings- och övningsverksamhet.
C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna
1995/96 Förslag 4 500 000
varav 3 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetensutveckling
av länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila
försvaret.
C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser
1995/96 Förslag 243 121 000
varav 161 786 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras statens ersättning till kommunerna för
beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar.
Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultat-
redovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar
att målen har uppnåtts med följande undantag.
Utbildning och övning på lokal nivå har inte genomförts i den takt som
länsstyrelserna föranmält till Överstyrelsen. Ledningssystemets utveckling har
planerad byggnation av ledningsplatser försenats liksom leverans av
signalskyddsmateriel.
Överstyrelsen och civilbefälhavarna bedömer att beredskapsläget för funktionen
vid försvarsbeslutsperiodens slut inte är helt godtagbart. Bl.a. är
förstärkningsåtgärder på ledningsplatser endast påbörjade vid hälften av
länsstyrelsernas fredsuppehållsplatser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningarna är
rättvisande.
I samtliga årsredovisningar har eventuella avvikelser från resultatkraven
angetts; dock har anledningen till avvikelsen redovisats i varierande
omfattning. Utveckling av myndigheternas produktivitet redovisas och det görs en
kvalitetsmässig bedömning.
Civilbefälhavarna är först fr.o.m. budgetåret 1994/95 bokföringsskyldiga
enligt bokföringslagen (1979:1212). Av civilbefälhavarnas anslagsredovisningar
framgår ett samlat anslagssparande på 2,5 miljoner kr. Sparandet hänför sig i
huvudsak till minskade personal-kostnader till följd av omorganisationer och
inställda ledningsövningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nu-
varande inriktning av verksamheten bör gälla även
för budgetåret 1995/96. Överstyrelsen skall vidta
åtgärder så att målen för verksamheten uppnås vid
försvarsbeslutets slut.
Resurser:
C 1. Överstyrelsen för civil beredskap:
Civil ledning och samordning,
ramanslag 119 960 000 kr
C 2. Överstyrelsen för civil beredskap:
Tekniska åtgärder i ledningsystemet m.m.
reservationsanslag 107 710 000 kr
C 3. Civilbefälhavarna,
ramanslag 53 940 000 kr
C 4. Kompetensutveckling och stöd till läns-
styrelserna,
ramanslag 4 500 000 kr
C 5. Ersättning till kommunerna för beredskaps-
förberedelser,
förslagsanslag 243 121 000 kr
Resultatbedömning
Resultaten visar med vissa undantag att målen har uppnåtts. Vissa förseningar
har uppstått under föregående år vad gäller bl.a. utbyggnad av ledningscentraler
vilket har medfört stora utgående reservationer. De brister som förekommer
åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap inom myndighetens ansvarsområde
med början under innevarande budgetår och föranleder därför inte några särskilda
åtgärder från regeringens sida.
Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran.
Civilbefälhavarnas årsredovisningar uppvisar skiftande kvalitet till
utformning och innehåll myndigheterna emellan. Till viss del kan detta förklaras
av den nyligen förändrade lednings- och myndighetsstrukturen.
Resultaten av verksamheten visar att målen i stort har kunnat uppnås.
En tillfredsställande förmåga att redovisa effekter av verksamheten har inte
uppnåtts men en viss förbättring kan konstateras. Förmågan att beskriva effekter
av verksamheten bör vidareutvecklas.
Uppdrag som lämnats i regleringsbrev har fullgjorts på tillfredsställande
sätt.
Vissa brister förekommer i den ekonomiska redovisningen.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändningar mot
Civilbefälhavarens i Nedre Norrlands civilområde årsredovisning avseende
handläggning av ett särskilt förvaltningsärende.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Överstyrelsen skall vidta
åtgärder så att målen för verksamheten uppnås vid försvarsbeslutsperiodens slut.
När det gäller Överstyrelsens samordningsuppgift vill regeringen erinra om vad
som uttalats i avsnitt 2.2 om uppföljning och utvärdering. Vidare är det enligt
regeringen angeläget att tillräckliga resurser ansätts inför förberedelserna av
nästa totalförsvarsbeslut.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i lednings-
systemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
107 710 000 kr,
3. till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
53 940 000 kr,
4. till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
5. till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser förbudgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000kr.
5.3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m.
D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst
1993/94 Utgift 652 896 000
1994/95 Anslag 716 603 000
1995/96 Förslag 984 795 0001)
varav 652 428 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
1) För de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet (se avsnitt
6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret) bedöms ett
belopp om 66 802 000 kr bli avdelat, varav för Arbetsmarknadsstyrelsen
25 889 000 kr.
Anslaget omfattar kostnader för Statens räddningsverks uppdrag att bedriva
verksamhet inom bl.a. ledning och samordning, forskning och utveckling, tillsyn
och rådgivning, information, utbildning och övning samt materielförsörjning.
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att uppgifter överförs från
Statens räddningsverk till kommunerna i samband med ikraftträdandet av den nya
lagen om civilt försvar samt till att hemskyddet i fortsättningen skall övas
genom kommunernas försorg. I anslagsbeloppet ingår också medel för övertagande
av vissa administrativa uppgifter från Vapenfristyrelsen.
D 2. Skyddsrum m.m.
1993/94 Utgift 472 952 000
1994/95 Anslag 453 731 000
1995/96 Förslag 681 509 000
varav 450 991 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning m.m. för
produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av ersättning m.m. för att
anordna skydd för befolkningen.
På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten
att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas.
Regeringens uppdrag till Statens räddningsverk och Försvarets
forskningsanstalt att genomföra studier om det framtida fysiska skyddet har
återrapporterats. Förslagen i denna rapport kommer att ingå i regeringens
underlag inför nästa försvarsbeslut. Under kommande budgetperiod bör
verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med fastställd inriktning i 1992 års
försvarsbeslut.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1994 totalt 1 133 281 000
kr. För budgetåret 1995/96 bedömer regeringen behovet av nya bemyndiganden till
516 000 000 kr. Av dessa avser 391 000 000 kr bemyndiganden för skyddsrum och
125 000 000 kr bemyndiganden för ledningscentraler.
D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
1993/94 Utgift 20 739 000
1994/95 Anslag 25 000 000
1995/96 Förslag 37 500 000
varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposi-
tion (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29, rskr. 1985/86:345 och
361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
1993/94 Utgift 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader
vid genomförda räddningstjänstinsatser, bekämpningsoperationer till sjöss,
hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor.
Statens räddningsverk
Årsredovisningen innehåller en resultatredovisning för anslagen D 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst, D 2. Skyddsrum m.m, D 3. Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, D 4. Ersättning för verksamhet
vid räddningstjänst m.m.
Resultatredovisningen har förbättrats i förhållande till föregående år
och svarar nu i huvudsak mot de krav som förordningen om myndigheters
årsredovisningar och anslagsframställningar ställer.
Redovisningen är överskådlig och ger en lättillgänglig bild av Statens
räddningsverks verksamhet.
Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med sådan
inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts.
I samband med genomförd omorganisation har Statens räddningsverk indelat och
redovisat sin verksamhet i följande verksamhetsgrenar vilka fastställts under
budgetåret 1994/95:
Samhällets räddningstjänst
Säkerheten vid verksamheter med särskilda risker
Den enskilda människans förmåga
Befolkningsskydd i krig
Internationell verksamhet
Myndighetens avsikt är att programplan, anslagsframställning och
årsredovisning i fortsättningen skall följa denna verksamhetsindelning.
Effekter och resultatmått kopplade till verksamhetsmålen kan utvecklas
ytterligare. Ett sådant arbete pågår inom myndigheten.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Den verksamhetsinriktning som lades fast i samband
med 1992 års försvarsbeslut bör i huvudsak vara
oförändrad.
Resurser:
D 1. Befolkningskydd och räddningstjänst,
ramanslag 984 795 000 kr
D 2. Skyddsrum m.m.,
förslagsanslag 681 509 000 kr
D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor,
anslag 37 500 000 kr
D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m.m.,
förslagsanslag 1 000 kr
Vid beräkning av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har hänsyn
tagits till den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser
(anslaget C 5).
Den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverks övertagande av uppgifter från
Statens räddningsverk avseende redovisning av pliktpersonal medför reduktion av
anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst med 8 miljoner kr.
Resultatbedömning
Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har i
huvudsak återredovisats inom verksamhetsgrenarna samhällets räddningstjänst,
särskilda risker, den enskilda människan, befolkningsskydd i krig och
internationell verksamhet.
Statens räddningsverk har i enlighet med ställt återrapporteringskrav
redovisat antal rekryterade och utbildade hemskyddsombud samt antalet
repetitionsutbildade frivilliga. Antalet frivilliga som erhållit
repetitionsutbildning har redovisats särskilt.
Återrapporteringen visar att det vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns
drygt 29 000 utbildade hemskyddsombud. Mot bakgrund av att det av regeringens
beslutade målet är 30 000 hemskyddsombud rekryterade och utbildade i fred är
resultatet tillfredsställande. Det finns dock fortfarande brister i
storstadsområdena där risken för strategiskt överfall bedöms som störst.
Produktionen av skyddsrum har i huvudsak lokaliserats till de områden som
enligt de regionala mål- och riksanalyserna har hög eller högsta prioritet. I
juni 1994 fanns ca 6 700 skyddsrum med ca 7 miljoner skyddsrumsplatser. Brister
på skyddsrumsplatser kvarstår i de centrala delarna av våra större städer.
Merparten av landets kommuner har nu upprättat reviderade skyddsrumsplaner.
De anskaffningsprogram för ansiktsskydd som belsutades år 1982 har slutförts.
Den totala tillgången för civilbefolkningen är idag drygt 7,2 miljoner
skyddsmasker.
Slutsatser
Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten i huvudsak bör
gälla även för budgetåret 1995/96.
När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m. budgetåret 1995/96 har
regeringen gjort en något annan bedömning än myndigheten, vilket medfört en
lägre kostnadsram i förhållande till myndighetens förslag.
Räddningsverkets kostnader för övertagande av vissa uppgifter från
Vapenfristyrelsen samt utbildning av totalförsvarspliktiga har preliminärt
beräknats av Överstyrelsen för civil beredskap och ingår i angivet belopp under
anslag G 16. Utbildning av civilpliktiga. Beloppet föreslås stå till regeringens
disposition för att senare, när regeringen beslutat inom vilka verksamheter
civilplikt skall kunna fullgöras, fördelas till berörda myndigheter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 984 795 000 kr,
2. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
681 509 000 kr,
3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår
för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr,
4. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret
1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för
budgetåret 1994/95,
5. till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,
6. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. förbudgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
5.4 Funktionen Psykologiskt försvar
E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar
1993/94 Utgift 10 068 000
1994/95 Anslag 14 631 000
1995/96 Förslag 21 814 000
varav 14 472 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag
att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning
samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även
kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens
ramar bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår bidrag till Centralförbundet
Folk och Försvar.
Styrelsen för psykologiskt försvar
På anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, har anslagskrediten
utnyttjats med 101 470 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad anslagskredit.
Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1995/96 -
1999/00 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen är
beredskapen inför ett strategiskt överfall god. De centrala myndigheternas
förmåga att omedelbart kunna samordna sin information är emellertid osäker.
Beredskapsläget bedöms som tillfredsställande när det gäller Styrelsens för
psykologiskt försvar krigsorganisation, etermediernas förmåga att producera och
distribuera ordinarie program och beredskapsläget inom tidningsföretagens
område. Senare års snabba utveckling inom etermedia har dock medfört att det
kvarstår en viss osäkerhet angående de nya mediernas beredskapsroll inför
säkerhetspolitiska kriser och i krig.
I 1994 års programplaneanvisningar uppdrogs åt Styrelsen för psykologiskt
försvar att, i samråd med Post- och telestyrelsen, redovisa en bedömning av
beredskapsläget den 30 juni 1994 inom TERACOM Svensk Rundradio AB:s
verksamhetsområde.
Av redovisningen framgår att beredskapen under vissa betingelser inte är
tillräcklig. Detta gäller främst RiksTV:s sändningar. Beredskapsläget inom
ljudradioverksamheten bedöms som mer tillfredsställande, dock kvarstår även här
vissa brister.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
Kulturdepartementet den 16 juni 1994 en parlamentarisk kommitte (Dir. 1994:55)
med uppgift att se över vad som bör gälla för radio och television vid krig och
krigsfara. Kommittén skall redovisa sina ställningstaganden vid utgången av år
1995.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Verksamhetsinriktningen för försvarsbesluts-
perioden ligger i allt väsentligt fast.
Resurser:
E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar,
ramanslag 21 814 000 kr
Under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt
försvar beräknas 5 093 000 kr i bidrag till
Centralförbundets Folk och Försvar verksamhet.
Resultatbedömning
Verksamheten har under budgetåret 1993/94 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet
uppställda resultatkraven. Förmågan att beskriva effekter av verksamheten har
förbättrats, dock bör en vidareutveckling av utvärderingen ske.
Slutsatser
Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt
fast. Regeringen anser dock mot bakgrund av att Delegationen för icke-militärt
motstånd avvecklades den 30 juni 1994, och att delegationens uppgifter till
stora delar tagits över av Styrelsen för psykologiskt försvar, att det är av
vikt att den kompetens och kunskap som tidigare fanns inom delegationen tas
tillvara. Det är härvid angeläget att de i delegationen företrädda intressena
knyts till Styrelsen för psykologiskt försvar så att arbetet med de
icke-militära motståndsfrågorna kan fullföljas och vidareutvecklas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96anvisar ett
ramanslag på 21 814 000 kr.
5.5 Funktionen Försörjning med industrivaror
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror
1993/94 Utfall 66 209 000
1994/95 Anslag 80 809 000
1995/96 Förslag 102 027 000
varav 67 551 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras verksamhetsgrenarna Administrativt stöd,
Funktionsledning samt delar av Försörjning med industrivaror. Därutöver
redovisas kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten.
F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder
1993/94 Utfall 35 921 000 Utg. reservationer 166 587 000
1994/95 Anslag 23 096 000
1995/96 Förslag 3 549 000
varav 2 297 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras delar av verksamhetsgrenen Försörjning med
industrivaror. Merparten av kostnaderna finansieras dock med icke reinvesterade
försäljningsintäkter.
F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader
1993/94 Utfall 165 591 000
1994/95 Anslag 167 950 000
1995/96 Förslag 251 925 000
varav 167 950 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras kapitalkostnader för funktionen.
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av
statliga beredskapsgarantier m.m.
1993/94 Utfall 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Överstyrelsen för civil beredskap
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultat-
redovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Verksamhetsmål,
resultatkrav och givna uppdrag har återredovisats. Resultaten visar att målen i
huvudsak har uppnåtts.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Överstyrelsen rapporterar att beredskapsläget för funktionen vid försvars-
beslutsperiodens slut, med vissa reservationer, är godtagbart vad gäller för-
mågan vid strategiskt överfall men att förmågan vid angrepp efter, vad Över-
styrelsen anger som politisk förvarning, inte är godtagbar.
Överstyrelsen äskar ett bemyndigande att inom en kostnadsram av
75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under
senare budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nu-
varande inriktning av verksamheten bör gälla även
för budgetåret 1995/96.
Resurser:
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap:
Försörjning med industrivaror,
ramanslag 102 027 000 kr
F 2. Överstyrelsen för civil beredskap:
Industriella åtgärder,
reservationsanslag 3 549 000 kr
F 3. Överstyrelsen för civil beredskap:
Kapitalkostnader,
förslagsanslag 251 925 000 kr
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap:
Täckande av förluster till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m.,
förslagsanslag
1 000 kr
Resultatbedömning
Resultaten visar att målen i huvudsak har uppnåtts under budgetåret. Bl.a. är
målen att minska antalet K-företag till ca 500 och att hålla
försörjningsanalyserna aktuella fortsatt viktiga. En fortsatt avvägning mellan
olika åtgärder exempelvis beredskapsavtal eller lagring är också väsentlig mot
bakgrund av att finna den mest kostnadseffektiva åtgärden.
På industrivaruförsörjningsområdet finns dock en betydande osäkerhet om
beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att
ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för
återtagningsändamål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995. För att
åstadkomma detta krävs ett fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och
Försvarsmakten främst för att kvantifiera behoven och mot denna bakgrund pröva
realiserbarheten i genomförandet. Detta underlag är av betydelse för det
fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Behovet av stöd till
Försvarsmakten vad gäller återtagning skall föreligga i tid inför det fortsatta
arbetet med nästa försvarsbeslut.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna
avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,
3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder förbudgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,
4. till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader förbudgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
5. till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster tillföljd av
statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
5.6 Funktioner hörande till andra departement
5.6.1 Hälso- och sjukvård
Överstyrelsen för civil beredskap anser i fråga om beredskapsläget att kapaci-
teten är godtagbar även om brister finns avseende bl.a. akuta sjuktransporter.
Uthålligheten är enligt Överstyrelsen godtagbar. Brister finns dock i förmågan
att leda sjukvården vid stora skadeutfall. Vid kris kan enligt Överstyrelsen
problem uppstå då den normala fredssjukvården har begränsad uthållighet vid
störningar i tillförsel av förnödenheter.
Regeringen föreslår i Socialdepartementets bilaga till propositionen att för
budgetåret 1995/96 245,465 miljoner kr anvisas inom funktionen Hälso- och
sjukvård m.m. inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.2 Telekommunikationer
Överstyrelsen för civil beredskap framhåller i programplanen att telefunktionen
snarast före nästa långsiktiga försvarsbeslut bör bli föremål för analys för att
hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas.
Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till propositionen
att för budgetåret 1995/96 349,734 miljoner kr anvisas inom funktionen
Telekommunikationer från den ekonomiska planeringsramen för det civila
försvaret.
5.6.3 Transporter
Enligt programplanen för det civila försvaret är beredskapsläget för det olika
delarna av funktionen Transporter varierande.
Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till propositionen
att för budgetåret 1995/96 219,01 miljoner kr anvisas inom funktionen
Transporter från den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.4 Livsmedelsförsörjning
Av programplanen för det civila försvaret framgår att beredskapsläget för
funktionen Livsmedelsförsörjning i stort är tillfredsställande. Ett undantag
utgör emellertid försörjningen med dricksvatten där framförallt elberoendet är
en känslig punkt.
Regeringen föreslår i Jordbruksdepartementets bilaga till propositionen att
för budgetåret 1995/96 189,589 miljoner kr anvisas för investeringar i och
driftkostnader för beredskapslagring av insatsvaror och livsmedel m.m.
5.6.5 Energiförsörjning
I slutbetänkandet (SOU 1994:116) Skyldighet att lagra olja och kol har 1993 års
oljelagringsutredning lagt fram förslag om bl.a. finansieringen av den civila
lagringen för krigssituationer. I betänkandet finns också förslag om lagring av
olja och kol för produktion av elkraft och värme. Utredningens förslag bereds nu
inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna överlämnas
till riksdagen våren 1995.
Inom kort väntas Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) lägga fram förslag om
lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskapsområdet.
Överstyrelsen för civil beredskap redovisar i programplanen sina bedömningar
av förmågan inom funktionen. I fråga om försörjningen med bränslen bedöms
förmågan vid ett militärt angrepp mot vårt land som godtagbar. I fråga om el är
emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten för störningar
främst i överföringssystemen.
Regeringen föreslår i Näringsdepartementets bilaga till propositionen att för
budgetåret 1995/96 107,838 miljoner kr anvisas inom funktionen Energiförsörjning
inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.6 Övriga funktioner
Förutom de funktioner som har redovisats i föregående avsnitt ingår i det civila
försvaret funktionerna Ordning och säkerhet m.m., Utrikeshandel, Socialförsäk-
ring m.m., Postbefordran, Finansiella tjänster, Skatte- och uppbördsväsende,
Arbetskraft, Flyktingverksamhet samt Landskaps- och fastighetsinformation.
6 Övrig verksamhet
6.1 Statens försvarshistoriska museer
G 1. Statens försvarshistoriska museer
1993/94 Utgift 35 390 954
1994/95 Anslag 45 300 000
1995/96 Förslag 68 201 000
varav 45 247 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Statens försvarshistoriska museer är museimyndighet inom Försvarsdeparte-
mentets område. Museiverksamheten bedrivs i huvudsak i tre etablissemang,
Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Flygvapenmuseum i
Linköping.
Statskontoret har den 7 oktober 1994 redovisat ett uppdrag från regeringen
avseende översyn av museiverksamheten inom Försvarsdepartementets område.
Statskontoret konstaterar i rapporten att kostnaderna för de försvarshistoriska
museerna tenderar att öka och diskuterar hur behovet av anslag kan begränsas.
Statens försvarshistoriska museer
Av Statens försvarshistoriska museers årsredovisning 1993/94 framgår att
verksamheten präglats av byggnadsfrågorna. Ett nytt Marinmuseum byggs i
Karlskrona. Utflyttning från Armémuseum har genomförts för planerad ombyggnad av
Stora Tyghuset. Ombyggnaden av Östra flygeln har slutförts och lokalerna tagits
i bruk för Statens försvarshistoriska museers administration, ateljeer och
bibliotek.
Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har, trots pågående
byggnadsverksamhet, i huvudsak uppnåtts. Resultatredovisningen kan utvecklas
ytterligare vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras
kostnader. Sådant arbete pågår inom myndigheten.
Anslagsredovisningen redovisar ett sparande på 1 869 000 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Statens försvarshistoriska museer skall samla och
bevara föremål av betydelse för kunskapen om det
svenska försvarets verksamhet, verka för att kun-
skap sprids om försvaret i äldre tider samt främja
och bedriva forskning i för verksamheten relevanta
ämnen.
Resurser:
G 1. Statens försvarshistoriska museer,
ramanslag 68 201 000 kr
Resultatbedömning
Statens försvarshistoriska museers årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort kan nås. Så som regeringen
också angett i regleringsbrevet för innevarande budgetår bör myndigheten
fortsätta att utveckla sin resultatredovisning särskilt vad avser prestationer
inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten i huvudsak bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Verksamheten inom Statens försvarshistoriska museer kommer att övervägas i ett
samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdraga åt den
pågående utredningen Kommittén om kultur-politikens inriktning (Ku 1993:03) att
överväga denna fråga. I detta sammanhang skall även Statskontorets rapport
Försvarshistoriska museer - en översyn (1994:21), respektive Statskontorets
rapport Försvarstekniskt museum i Karlsborg (1994:25) behandlas.
6.2 Kustbevakningen
G 2. Kustbevakningen
1993/94 Utgift 289 347 000
1994/95 Anslag 319 049 000
1995/96 Förslag 512 707 0001)
varav 339 935 0001) beräknat för juli 1995-juni 1996
1) I anslagsbeloppet har hänsyn tagits till kompensation för kapitalkostnader
för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål.
Kustbevakningen har att, i enlighet med sin instruktion och andra särskilda
föreskrifter, bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet
samt miljöräddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen
Kustbevakningen ökade budgetåret 1993/94 sin närvaro till sjöss och genomförde
ca 160 000 fartygstimmar samt ca 2 400 flygtimmar. När det gäller miljö- och
sjöräddningstjänst har Kustbevakningen i samtliga genomförda bekämpningsopera-
tioner påbörjat insatserna inom de angivna tidskraven.
Kustbevakningen redovisade för budgetåret 1992/93 ett anslagssparande på
5 039 000 kr, huvudsakligen hänförligt till ännu ej utbetalade löner enligt RALS
93-95.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
I anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 begär Kustbevakningen ett ökat
anslag, eftersom myndigheten bedömer det svårt att i ett längre perspektiv
upprätthålla nuvarande förmåga med hänsyn till de ökade krav som ställs på
verksamheten. Enligt Kustbevakningen har myndighetens uppgifter utökats i och
med inrättande av en ekonomisk zon samt omställningen i Central- och Östeuropa
och i Ryssland. Kustbevakningen kommer dessutom att få vidgade uppgifter i och
med medlemsskapet i EU. Om inte ytterligare medel tillförs, kommer
Kustbevakningen att få svårt att uppfylla de långsiktiga mål som regeringen satt
upp för myndigheten.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Kustbevakningen skall, i de delar som anges i
lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid
polisiär bevakning inom svenskt sjöterritorium och
svensk ekonomisk zon, i samarbete med polisen be-
driva övervakningsverksamhet så att brottsligheten
där minskar och så att säkerheten till sjöss, lik-
som respekten för lagar och andra föreskrifter
ökar.
Kustbevakningen skall ha en hög beredskap för
miljöräddningstjänst till sjöss så att konse-
kvenserna till följd av olyckor och utsläpp av
olja och andra farliga ämnen till sjöss kan be-
gränsas.
Kustbevakningen skall också ha en hög beredskap
för sjöräddningstjänst och bidra till att säker-
heten till sjöss ökar, människor kan räddas och
följderna av personskador begränsas.
Kustbevakningen skall vidare medverka i interna-
tionellt samarbete för att utveckla gränskontroll
och miljöskydd till sjöss och därvid särskilt
beakta behov och möjligheter avseende länderna
kring Östersjön.
Resurser:
G 2.Kustbevakningen,
ramanslag 512 707 000 kr
Resultatbedömning
Regeringen kan konstatera att Kustbevakningen i allt väsentligt har nått upp
till de mål, med avseende på verksamheten, som anges för myndigheten i
regleringsbrevet.
Slutsatser
Ett riktmärke för den långsiktiga verksamhetsinriktningen skall vara att
upprätthålla minst nuvarande förmåga att närvara till sjöss, förbättra
beredskapen för miljö- och sjöräddningstjänst samt minst bibehållen nivå för
övrig serviceverksamhet.
Kustbevakningens verksamhet är för närvarande berörd med anledning av att
utredningen om Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns, den s.k. Yttre
gränskontrollutredningen, nyligen lagt fram sina förslag i betänkandet (SOU
1994:124) Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Verksamheten är vidare
berörd inom ramen för utredningen Effektivisering av den statliga maritima
verksamheten (Dir. 1993:136).
Yttre gränskontrollutredningen föreslår i sitt betänkande att Kustbevakningens
ansvar för utlänningskontrollen och kustbevakningstjänstemännens befogenheter i
samband med kontroll utökas. Förslagen har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Kommittén Effektivisering av den statliga maritima verksamheten har uppdrag
att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och effektivisera den statliga
maritima verksamheten dvs. marinens, Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och
sjöpolisens verksamhet.
Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som för
närvarande mest berörs av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar
för gränskontrollen till sjöss bl.a. med uppgifter som eljest tillkommer polisen
och tullen. Sveriges sjögräns, som betraktas som yttre EU-gräns, är en av de
längsta inom EU. Det är uppenbart att vad nu sagts kommer att ställa
Kustbevakningen inför ökade krav. Även om det ännu är för tidigt att på ett
säkert sätt ange hur omfattande dessa nya krav blir, kan utvecklingen bli sådan
att de nya kraven riskerar att gå ut över Kustbevakningens övriga uppgifter.
Regeringen kommer bl.a. med den bakgrunden att noga följa utvecklingen och om
situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel
till Kustbevakningen.
6.3 Försvarets forskningsanstalt
G 3. Försvarets forskningsanstalt
1993/94 Utgift --
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
1994/95 Anslag 109 234 000
1995/96 Förslag 166 175 000
varav 110 117 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Försvarets forskningsanstalt är en central förvaltningsmyndighet med uppgift
att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för
internationell säkerhet.
Myndigheten får även i övrigt bedriva forsknings- och utredningsarbete.
Försvarets forskningsanstalt
Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag:
K 2. Gemensam försvarsforskning
K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet samt under
tredje huvudtiteln
F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
Anstalten har i sin årsredovisning - vad gäller den verksamhet som
finansierats över fjärde huvudtiteln - redovisat verksamheten i följande
verksamhetsgrenar: Övergripande frågor; Vapen, skydd och räddningstjänst;
Informationsförsörjning; ABC-frågor; Humanvetenskap; Utredningar och
utvecklingsarbete. Anstalten bedömer att resultatet svarar väl mot de
övergripande målen.
Riksrevisionsverket har riktat följande invändningar mot årsredovisningen:
- tredje huvudtitelns obetecknade anslag F4. Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning har överutnyttjats,
- för verksamhetsgrenarna har inte verksamhetsmål redovisats.
Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag för viss
utlandsverksamhet samt för ett projekt avseende humanitär minsanering i
krigshärjade områden.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets forskninganstalt skall bedriva forsk-
ning och utredningsarbete för totalförsvaret samt
till stöd för internationell säkerhet.
Resurser:
G 3. Försvarets forskningsanstalt
anslag 1 000 kronor.
G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande
till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
ramanslag 166 175 000 kronor.
samt under tredje huvudtiteln
F 4. Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
anslag 18 711 000 kronor.
Resultatbedömning
Regeringen finner det otillfredsställande att de verksamhetsgrensvisa resultaten
inte har kunnat relateras till verksamhetsmål.
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret är - så långt det kan
bedömas - tillfredsställande.
Regeringen redovisar i propositionens bilaga 4 sina ställningstagande med
anledning av överutnyttjandet av tredje huvudtitelns obetecknade anslag F 4.
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.
Slutsatser
Regeringen har inte beräknat medel för viss utlandsverksamhet. Regeringen
redovisar i propositionens bilaga 4 sin politik avseende humanitär minsanering i
krigshärjade områden.
6.4 Försvarshögskolan
G 5. Försvarshögskolan
1993/94 Utgift 8 324 000
1994/95 Anslag 8 970 000
1995/96 Förslag 13 396 000
varav 8 898 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 anges som uppdrag att
Försvarshögskolan skall utveckla ett system för redovisning av de olika
verksamhetsgrenarnas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att
jämförelser kan göras dels över tid, dels mellan olika prestationer.
Försvarshögskolan redovisade den 15 januari 1994, enligt särskilt uppdrag i
regleringsbrevet, vidtagna och planerade åtgärder för att utveckla en
resultatredovisning i måttenheten kostnad per prestation. Försvarshögskolan har
i år till skillnad från tidigare år redovisat styckekostnader med
tillbakablickande jämförelse med föregående budgetår. Detta visar att
myndigheten hörsammat tidigare kritik och höjt ambitionsnivån för
resultatredovisning.
I resultatredovisningen är verksamheten uppdelad i verksamhetsgrenar så att
olika kurser redovisas separat. Vidare redovisas kostnad för personal, lokaler
och investeringar.
I sin anslagsframställning förutser myndigheten en oförändrad verksamhet vad
avser både volym och inriktning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Försvarshögskolan skall bedriva utbildning av per-
sonal från myndigheter, organisationer och företag
för ledande befattningar inom totalförsvaret. För-
svarshögskolan skall också i syfte att få underlag
för undervisningen studera frågor som rör total-
försvaret.
Resurser:
G 5. Försvarshögskolan,
ramanslag 13 396 000 kr
Resultatbedömning
Försvarshögskolans årsredovisning visar att planerad verksamhet i stort kunnat
genomföras.
Riksrevisionsverket anser att resultatredovisningen i likhet med tidigare år,
är något bristfällig men att den i huvudsak bedöms vara rättvisande.
Riksrevisionsverket konstaterar vidare att den ekonomiadministrativa
kompetensen på myndigheten behöver förstärkas.
Slutsatser
Verksamhetens resultat under verksamhetsåret 1993/94 motsvarar i allt väsentligt
de krav som ställts i regleringsbrevet.
Sammantaget anser regeringen att nuvarande inriktning av verksamheten bör
gälla även för budgetåret 1995/96. I denna inriktning ryms även att myndigheten
i syfte att få underlag för sin undervisning skall bedriva studier i frågor som
rör totalförsvaret.
6.5 Flygtekniska försöksanstalten
G 6. Flygtekniska försöksanstalten
1993/94 Utgift 21 343 000
1994/95 Anslag 22 296 000
1995/96 Förslag 30 244 000
varav 20 030 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
G 7. Flygtekniska försöksanstalten:
Avgiftsfinansierad verksamhet
1993/94 Utgift 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av
flygtekniken inom landet.
Flygtekniska försöksanstalten
Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag:
K 6. Flygtekniska försöksanstalten
K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet
Anstalten har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande
verksamhetsgrenar: Aerodynamik; Struktur- och materialteknik; Flygsystemteknik;
Akustik; Vindenergi; Riksmätplats för tryck. Anstalten bedömer att resultaten
svarar mot verksamhetsmålen.
Riksrevisionsverket bedömer att anstaltens årsredovisning är rättvisande.
Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag med hänsyn till
kapitalkostnader för investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Flygtekniska försöksanstalten skall främja utveck-
lingen av flygtekniken inom landet.
Resurser:
G 6. Flygtekniska försöksanstalten,
ramanslag 30 244 000 kronor.
G 7. Flygtekniska försöksanstalten:
Avgiftsfinansierad verksamhet
anslag 1 000 kronor.
Resultatbedömning
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1993/94 är
tillfredsställande.
Slutsatser
Den i anslagsframställningen föreslagna inriktningen bör i huvudsak gälla under
budgetåret 1995/96, inom ramen för tillgängliga resurser.
Regeringen har inte beräknat medel för kapitalkostnader för investering i ny
drivanordning för vindtunnel T1500.
6.6 Totalförsvarets pliktverk
G 8. Totalförsvarets pliktverk
1993/94 Utgift 205 044 968(1
1993/94 Utgift 11 634 000(2
1994/95 Anslag 193 095 000(1
1994/95 Anslag 14 103 000(2
1995/96 Nytt anslag (förslag) 314 371 000
varav 208 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1 Avser Värnpliktsverket
2 Avser Vapenfristyrelsen
Riksdagen godkände den 16 mars 1994, med anledning av regeringens förslag i
propositionen (prop. 1993/94:112) Disciplinförseelser av krigsmän m.m. (bet.
1993/94:FöU8, rskr. 1993/94:175), vad regeringen förordat om nedläggning av
Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen den 30 juni 1995 samt om inrättande av en
ny myndighet för hantering av pliktpersonal den 1 juli 1995.
Regeringen uppdrog i beslut den 24 mars 1994 åt Värnpliktsverket och
Vapenfristyrelsen att förbereda och vidta erforderliga åtgärder med syfte att
avveckla respektive myndighet den 30 juni 1995.
Chefen för Försvarsdepartementet beslutade, med stöd av regeringens
bemyndigande den 24 mars 1994 (dir. 1994:24), att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att vidta åtgärder för att inrätta den nya myndigheten
Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995. Utredningen som antagit namnet OK
Pliktverket har enligt uppdraget lämnat anslagsframställning för den nya
myndigheten.
Riksdagen godkände den 15 december 1994 regeringens propositioner (prop.
1994/95:6) Totalförsvarsplikt (bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78) och (prop.
1994/95:7) Lag om civilt försvar (bet. 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80).
Totalförsvarets pliktverks huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen
om totalförsvarsplikt. Detta innebär att Pliktverket tar över vissa uppgifter -
förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen - även från länstyrelserna,
Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen som rör hantering
av pliktpersonal. I nämnda proposition om Totalförsvarsplikt anförde regeringen
bl.a. att inrättandet av Pliktverket borde leda till kostnadsbesparingar och
effektivitetsvinster.
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket har i sin årsredovisning redovisat vilka åtgärder som vidtagits
för fullgörande av de verksamhetsmål som angetts för myndigheten.
Värnpliktsverket har enligt årsredovisningen ökat stödet och servicen åt lokala
myndighetschefer och krigsförbandschefer inom ramen för VPV/LOKAL (ingår i
Värnpliktsverkets informationssystem). Vid 1993/94 budgetårs utgång var systemet
tillgängligt för 95 myndigheter, en ökning med ca 15 jämfört med föregående år.
Värnpliktsverket har vidare omlokaliserat Mellersta värnpliktskontoret från
Solna till Näsby Park i Täby kommun.
Värnpliktsverket har vidtagit åtgärder för att minska antalet
värnpliktsavgångar. En generell översyn har gjorts i fråga om minskning av
kostnaderna för värnpliktsresor. Värnpliktsverket har fortsatt utvecklingen av
verkets informationssystem, det s.k. VIS-projektet. Insatserna har under året i
första hand inriktats mot utveckling av det nya PROV-systemet (prövningssystem
för alla prov vid mönstring).
Värnpliktsverket har ett anslagssparande för budgetåret 1993/94 på ca 21
miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på effekter av motsvarande
anslagssparande från 1992/93.
Riksrevisionsverket bedömer att Värnpliktsverkets årsredovisning är
rättvisande.
Vapenfristyrelsen
Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till vapenfri
tjänst, ombesörja uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av
vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen har ansvaret för att vapenfria
tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Till styrelsens uppgifter hör även
att administrera de förmåner som tillkommer de vapenfria under deras
utbildningstid.
Vapenfristyrelsen har i sin årsredovisning delat in sin verksamhet i prövning
samt grund- och repetitionsutbildning. Under verksamhetsgrenen utbildning
redovisas särskilt försök med utbildning till räddningsman respektive
sjukvårdare. Vidare redovisas utvecklingen av antalet avgångar under
grundutbildningstiden. De särskilda resultatkraven avseende antalet vapenfria
som skall genomföra grund- respektive repetitionsutbildning redovisas. Vidare
redovisas vissa effektmått såsom t.ex. föryngring inom funktionen
Befolkningskydd och räddningstjänst.
Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 3 304 000 kronor.
Styrelsens förklaring är uppkomna personalvakanser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Totalförsvarets pliktverk skall svara för inskriv-
ning och redovisning av pliktpersonal inom total-
försvaret.
Resurser:
G 8. Totalförsvarets pliktverk,
ramanslag 314 371 000 kronor.
Resultatbedömning
Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsens årsredovisningar visar att verksamheten
bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Vidare
anser regeringen att vad Värnpliktsverket anfört om sitt anslagssparande är
rimligt.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att inriktningen av verksamheten för
Pliktverket kan i stora delar bygga på den verksamhet som hittills bedrivits.
OK Pliktverket har i sin anslagsframställning hemställt om 351,8 miljoner
kronor, varav 68,4 miljoner kronor avser omställningskostnader av engångsnatur.
OK Pliktverket har beräknat avgiftsinkomsterna till 66,6 miljoner kronor.
Regeringen beräknar mot denna bakgrund medlen till 314 371 000 kronor.
6.7 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret
G 11. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret
1993/94 Utgift 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Övergripande mål
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter
inom totalförsvaret skall verka för att all per-
sonal, som har sagts upp från en anställning vid
myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhets-
område, vid uppsägningstidens slut har ett nytt
arbete eller annan acceptabel lösning.
Resurer:
G 7. Myndigheten för avveckling av vissa verksam-
heter inomtotalförsvaret
anslag 1 000 kr
Myndigheten har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat antal avvecklade som fått arbete, gått i pension m.m. (se avsnitt 2.3)
Resultatredovisningen visar att verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts.
Resultatbedömning
Myndighetens årsredovisning visar att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak
har nåtts samt att planerad verksamhet i stort kunnat genomförats.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse riktat invändningar mot
årsredovisningen. Verket anför att Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvarets redovisning inte är rättvisande på grund av
felaktigt faktureringsunderlag.
Regeringen har erfarit att myndigheten vidtagit sådana åtgärder att de av
Riksrevisionsverket påtalade bristerna kommer att avhjälpas.
Slutsatser
Sammantaget gäller att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för
budgetåret 1995/96.
6.8 Vissa mindre nämnder
G 10. Vissa mindre nämnder
1993/94 Utgift 186 000
1994/95 Anslag 494 000
1995/96 Förslag 743 000
varav 492 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de lokala
värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde, Försvarsmaktens flyg-förarnämnd och Försvarets
underrättelsenämnd.
Kammarkollegiet har i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 begärt 450
000 kronor. Regeringen beräknar medlen till 743 000 kronor.
6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret
G 11. Överklagandenämnden för totalförsvaret
1993/94 Utgift 4 241 000(1
1993/94 Utgift 3 531 000(2
1994/95 Anslag 5 156 000(1
1994/95 Anslag 4 065 000(2
1995/96 Förslag 8 441 000
varav 5 602 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1 Avser Försvarets personalnämnd
2 Avser Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
I avsnitt 2.5 föreslår regeringen att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30
juni 1995 och att vissa uppgifter förs över till Totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd som ombildas och byter namn till Överklagandenämnden för
totalförsvaret.
Regeringen beräknar medlen till Överklagandenämnden till 8 441 000 kronor. I
nämnda medel ingår beräknade kostnader för avveckling av Försvarets
personalnämnd.
6.10 Totalförsvarets chefsnämnd
G 12. Totalförsvarets chefsnämnd
1993/94 Utgift 714 400
1994/95 Anslag 736 000
1995/96 Förslag 1 107 000
varav 734 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Kammarkollegiet har upprättat ett gemensamt bokslut för vissa av nämnderna som
ingick i förutvarande anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom
Försvarsdepartementets område. Totalförsvarets chefsnämnd samredovisas med
Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Någon fullständig årsredovisning har inte presenterats. Totalförsvarets
chefsnämnd har dock inlämnat en förenklad resultatredovisning med redogörelse
för verksamhetens omfattning och ekonomiskt utfall för budgetåret.
Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en
verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående
budgetår.
I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivs att Totalförsvarets
chefsnämnd inte behöver lämna en resultatredovisning enligt bestämmelserna i
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.
I årsredovisningen skall dock en beskrivning av resultatet av verksamheten under
den gångna perioden lämnas.
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har
i delbetänkande SOU 1993:95 föreslagit att chefsnämndens instruktion med hänsyn
till dess nuvarande uppgifter bör ges en annan utformning än för närvarande.
Regeringens överväganden
Övergripande mål
Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samord-
ning av de centrala myndigheternas verksamhet inom
totalförsvaret.
Resurser:
G 12. Totalförsvarets chefsnämnd,
förslagsanslag 1 107 000 kr
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats om verksamheten ger en
tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av
årsredovisningen får därför anses vara tillräcklig.
Slutsatser
Chefsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med de
mål som angivits.
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen har för avsikt att se över Chefsnämndens instruktion med
utgångspunkt i LEMO:s förslag.
6.11 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet
G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet
1993/94 Utgift 160 032
1994/95 Anslag 205 000
1995/96 Förslag 308 000
varav 204 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Delegationen lämnar inte själv in balans- och resultaträkningar, utan hänvisar
till Kammarkollegiet som har upprättat ett samlat bokslut gemensamt för vissa av
myndigheterna i förutvarande anslaget K 13. Vissa nämnder inom
Försvarsdepartementets område m.m.
Riksrevisionsverket har anfört att årsredovisningen i den del som
Kammarkollegiet redovisat är rättvisande.
Delegationen har inte lämnat in fullständig årsredovisning för budgetåret
1993/94 men har dock till Försvarsdepartementet inlämnat en kortfattad
verksamhetsberättelse som redogör för Delegationens sammanträden och möten i
arbetsutskott. Vidare redovisas kortfattat för kostnader.
Delegationen förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en
verksamhet av samma omfattning som föregående år.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Delegationens uppgift är att planlägga
Efterforskningsbyråns för krigsfångar och
civilinternerade verksamhet.
Resurser:
G 13. Delegationen för planläggning av efterforsk-
ningsbyråns verksamhet,
förslagsanslag 308 000 kr
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att 3 980 000 kr,
motsvarande 2 653 000 kr beräknat för 12 månader, förts över till tionde
huvudtitelns förslagsanslag D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar
m.m. utgörande medel för ersättning till Svenska Röda Korset för
efterforskningsverksamhet m.m. som bedrivs enligt avtal med staten.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats till Försvarsdepartementet
ger en tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av
årsredovisningen får därför anses vara vara tillräcklig.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
Delegationens verksamhet bör gälla även för budgetåret 1995/96.
6.12 Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor
G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor
1993/94 Utgift 931 950
1994/95 Anslag 890 000
1995/96 Förslag 1 378 000
varav 913 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Statens haverikommission har sedan den 1 juli 1990 ansvaret att från
säkerhetssynpunkt undersöka alla slags olyckor och tillbud till olyckor, oavsett
om olyckan inträffar till sjöss, på land eller i luften. Huvudansvaret för
Statens haverikommission ligger på Kommunikationsdepartementet.
Statens haverikommissions kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader
för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket,
Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten betalar de fasta kostnaderna med
undantag för de fasta kostnader som hänför sig till andra olyckor än
luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor. Dessa kostnader,
som beräknas utgöra 15 % av de totala fasta kostnaderna, skall täckas med medel
från Försvarsdepartementets huvudtitel.
Regeringens överväganden
Den av Statens haverikommission föreslagna fördelningen av de fasta kostnaderna
för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda
intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna
får dessa högst uppgå till det belopp som anvisats från fjärde huvudtitelns
anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.
6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inomtotalförsvaret
G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
1993/94 Utgift 78 973 000
1994/95 Anslag 98 771 000(1
1995/96 Förslag 148 157 000(2
varav 98 771 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
1) Anslaget hade tidigare beteckningen E 2.
2) Av anslaget tilldelas Försvarsmakten 96 180 000 kr, Statens räddningsverk
34 466 000 kr och Arbetsmarknadsstyrelsen 17 511 000 kr.
Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som bedrivs av de
frivilliga försvarsorganisationer som anges i förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet.
Budgetåret 1993/94 tilldelades de frivilliga försvarsorganisationerna enbart
medel i form av statsbidrag. Med hänsyn till att verksamhet som finansieras med
statsbidrag inte omfattas av bestämmelserna i förordningen (1993:134) om
myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar har årsredovisning inte
lämnats.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Bidrag ges som stöd till de frivilliga försvars-
organisationer som anges i bilaga till förord-
ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet
för del av deras verksamhet att främja totalför-
svaret och som därvid omfattar bl.a. försvarsupp-
lysning och rekrytering.
Resurser:
G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
inom totalförsvaret,
anslag 148 157 000 kr
Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen
disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna.
Medlen ges i form av statsbidrag.
Resultatbedömning
För frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret
har, i enlighet med i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 ställda krav på
återrapportering, redovisats dels antal ingångna avtal med kvinnlig personal,
dels en lägesredovisning av arbetet med datorisering av det ekonomiska
uppföljningssystemet.
Återrapporteringen har redovisats på tillfredsställande sätt.
Slutsatser
Regeringen vill betona de frivilliga försvarsorganisationernas ovärderliga
insats för landets försvar såväl i fred som i krig. Den fritid och det
engagemang medlemmar lägger ned i frivilligarbetet är inte endast ett
synnerligen värdefullt komplement till totalförsvaret som sådant utan fyller
även en viktig uppgift genom att, hos landets befolkning, väcka ett allmänt
försvarsintresse. De frivilliga försvarsorganisationerna utgör även en viktig
och uppskattad länk mellan totalförsvaret och den enskilda människan.
Det är mot den bakgrunden som regeringen vill skapa goda förutsättningar för
att de frivilliga försvarsorganisationerna skall kunna verka.
Regeringen har av detta skäl inte ansett att anslaget G 15. Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret skall vidkännas någon
besparing för budgetåret 1995/96.
Fr.o.m budgetåret 1994/95 tillämpas ett nytt finansieringssystem för
frivilligorganisationernas verksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 5).
Som stöd till frivilligorganisationernas verksamhet vad gäller bl.a.
rekrytering och försvarsupplysning tilldelas frivilligorganisationerna medel
från anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret. Medlen disponeras av Försvarsmakten, Statens räddningsverk och
Arbetsmarknadsstyrelsen som härefter fördelar medlen till respektive
frivilligorganisationer.
För frivilligorganisationernas utbildningsverksamhet tilldelas medel dels från
anslaget A 1. Försvarsmakten, dels från anslaget D 1. Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom anslaget D 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst. För budgetåret 1995/96 tilldelas det
frivilliga försvarsorganisationerna för stöd till verksamheten 148 157 000
kronor. För utbildningsverksamheten bedöms 205 447 000 kronor bli avdelade,
varav 66 802 000 kronor från anslag inom det civila försvaret och 138 645 000
kronor från anslag inom det militära försvaret.
Det frivilliga försvarsorganisationerna bedöms således bli tilldelade ett
sammanlagt belopp om 353 604 000 kronor för sin verksamhet.
6.14 Utbildning av civilpliktiga
G 16. Utbildning av civilpliktiga1
1993/94 Utgift 119 037 000
1994/95 Anslag 130 018 000
1995/96 Förslag 204 574 000
varav 135 214 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1) Anslaget motsvarar närmast det tidigare anslaget D 7. Vapenfristyrelsen:
Vapenfria tjänstepliktiga.
Det civila försvarets behov av personal under höjd beredskap skall tillgodoses
genom anställda, frivilliga och civilpliktiga. Lagen om totalförsvarsplikt, som
träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som skrivits in för civilplikt
får en grundutbildning om högst 320 dagar före utgången av det kalenderår när
han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan grundutbildningen omfatta högst 60
dagar. Behovet i krig skall vara styrande för inskrivningen och utbildningen av
civilpliktiga.
Den nuvarande ordningen med ett särskilt utbildningssystem för vapenfria
upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i
fortsättningen fullgöra denna inom ramen för civilplikten.
Överstyrelsen för civil beredskap har den 13 september 1994 till regeringen
redovisat förslag till behov av pliktpersonal varvid utbildningsbehovet för
budgetåret 1995/96 (18 månader) bedöms vara
2 850 personer för grundutbildning kortare än 60 dagar och 2 512 personer för
grundutbildning längre än 60 dagar.
Överstyrelsen för civil beredskap föreslår att anslaget i de delar som avser
grundutbildning längre än 60 dagar fördelas på Statens räddningsverk,
Socialstyrelsen, Banverket, Luftfartsverket, NUTEK och Svenska kyrkans
centralstyrelse.
Regeringens överväganden
Resurser:
G 16. Utbildning av civilpliktiga,
förslagsanslag 204 574 000 kr
Slutsatser
Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter civilplikt skall
kunna fullgöras. Därefter avser regeringen göra den slutliga fördelningen av
anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 68 201 000 kr,
2. till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
512 707 000 kr,
3. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
4. till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr,
5. till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
13 396 000 kr,
6. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 30 244 000 kr,
7. till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 314 371 000 kr,
9. till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret
för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
10. till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 743 000 kr,
11. till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 8 441 000 kr,
12. till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 107 000 kr,
13. till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
14. till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 378 000 kr,
15. till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
16. till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 204 574 000 kr.
7 Ekonomisk sammanställning
7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvudtiteln
Anslagslittera Ansl. Förslag varav juli 1995 Tilldelat
1995/1996 typ 1) 1995/96 (tkr) juni 1996 1994/95 (tkr)
A. Försvarsmakten m.m.
A 1. Försvarsmakten A 59 260 534 37 175 101 36 480 943
A 2. Ersättningar för
kroppsskador F 111 297 74 198 74 198
SUMMA A. 59 371 831 37 249 299 36 555 141
B. Vissa Försvarsmakten
närstående myndigheter
B 1. Fortifikationsverket O 1 1 1
B 2. Försvarets materielverk O 1 1 1
B 3. Militärhögskolan A 12 857 8 571 144 490
B 4. Försvarets A 604 890 397 098 402 166
radioanstalt
SUMMA B. 617 749 405 671 546 658
C. Funktionen Civil
ledning och samordning
C 1. ÖCB: Civil ledning A 119 960 79 330 89 336
och samordning
C 2. ÖCB: Tekniska åtgärder
i ledningssystemet m.m. R 107 710 71 275 92 007
C 3. Civilbefälhavarna A 53 940 35 739 35 550
C 4. ÖCB: Kompetensutveckling
och stöd tillläns-
styrelserna A 4 500 3 000
C 5. ÖCB: Ersättning till
kommunerna för
beredskapsförberedelser F 243 121 161 786
SUMMA C. 529 231 351 130 216 893
D. Funktionen befolknings-
skydd ochräddningstjänst
D 1. Befolkningskydd och
räddningstjänst A 984 795 652 428 716 603
D 2. Skyddsrum m.m. F 681 509 450 991 453 731
D 3. Förebyggande åtgärder
mot jordskred och
andra naturolyckor 0 37 500 25 000 25 000
D 4. Ersättning för verk-
verksamhetvid räddnings-
tjänst m.m. F 1 1 1
SUMMA D. 1 703 805 1 128 419 1 195 335
E. Funktionen Psykologiskt
försvar
E 1. Styrelsen förpsyko-
logiskt försvar A 21 814 14 472 14 631
SUMMA E. 21 814 14 472 14 631
F. Funktionen Försörjning
med industrivaror
F 1. ÖCB: Försörjning med
industrivaror A 102 027 67 551 80 809
F 2. ÖCB: Industriella R 3 549 2 297 23 096
åtgärder
F 3. ÖCB: Kapitalkostnader F 251 925 167 950 167 950
F 4. Täckande av förluster
till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m F 1 1 1
SUMMA F. 357 502 237 799 271 856
G. Övrig verksamhet
G 1. Statens försvars-
historiska museer A 68 201 45 247 45 300
G 2. Kustbevakningen A 512 707 339 935 319 049
G 3. Försvarets
forskningsanstalt O 1 1 1
G 4. Försvarsforskning:
Hänsynstagande till
A-,B- och C-strids-
medel, m.m. A 166 175 110 117 109 234
G 5. Försvarshögskolan A 13 396 8 898 8 970
G 6. Flygtekniska
försöksanstalten A 30 244 20 030 22 296
G 7. Flygtekniska
försöksanstalten:
avgiftsfinansierad
verksamhet O 1 1 1
G 8. Totalförsvarets
pliktverk A 314 371 208 634 207 198(1
G 9. Myndigheten för
avveckling av vissa
verksamheter inom
totalförsvaret O 1 1 1
G 10. Vissa mindre nämnder F 743 492 494
G 11. Överklagandenämnden
för totalförsvaret A 8 441 5 602 9 161(2
G 12. Totalförsvarets
chefsnämnd F 1 107 734 736
G 13. Delegationen för
planläggning av
efterforskningsbyråns
verksamhet F 308 204 2 858
G 14. Utredning av
allvarliga olyckor F 1 378 913 890
G 15. Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer
inom totalförsvaret
m.m. O 148 157 98 771 98 771
G 16. Utbildning av
civilpliktiga F 204 574 135 214 130 018(3
SUMMA G. 1 469 805 974 794 954 978
SUMMA FJÄRDE HUVUDTITELN 64 071 737 40 361 584 39 755 492
1) R= Reservationsanslag, O= Obetecknat anslag, A= Ramanslag,
F= Förslagsanslag.
Not 1 Motsvarar tidigare anslag B 3. Värnpliktsverket 193095, D 5.
Vapenfristyrelsen 14103.
Not 2 Motsvarar tidigare anslag G 13. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd 4005, G
8. Försvarets personalnämnd 5156.
Not 3 Motsvarar tidiager anslag D 6. Vapenfristyrelsen:Vapenfria tjänstepliktiga
130018.
7.2 Anslagsförteckning över den civila planeringsramensamt totalförsvarets
civila del
Förslag budgetåret 1995/96 (1000-tal kr )
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
Ju B 2. Polisverksamheten
rörande brott mot
rikets säkerhet m.m. 1 800 1 800
D 1. Domstolsverket 450 450
E 1. Kriminalvårdsstyrelsen 525 525
UD E 1. Kommerskollegium 227 227
(del)
Fö C 1. Överstyrelsen för civil
beredskap: Civil
ledning och samordning 119 960 119 960
C 2. Överstyrelsen för civil
beredskap: Tekniska
åtgärder i
ledningssystemet m.m. 107 710 107 710
C 3. Civilbefälhavarna 53 940 53 940
C 4. Kompetensutveckling
och stöd till
länsstyrelserna 4 500 4 500
C 5. Ersättning till
kommunerna för
beredskapsförberedelser 243 121 243 121
D 1. Befolkningsskydd och
räddningstjänst 984 795 984 795
D 2. Skyddsrum m.m. 681 509 681 509
D 3. Förebyggande åtgärder
mot jordskred och
andra naturolyckor 37 500 37 500
D 4. Ersättning för
verksamhet vid
räddningstjänst m.m. 1 1
E 1. Styrelsen för
psykologiskt försvar 21 814 21 814
S:a
Transp. 2 217 349 40 503 2 257 852
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
F 1. Överstyrelsen för civil
beredskap: Försörjning
med industrivaror 102 027 102 027
F 2. Överstyrelsen för civil
beredskap:
Industriella åtgärder 3 549 3 549
F 3. Överstyrelsen för civil
bereskap:
Kapitalkostnader 251 925 251 925
F 4. Täckande av förluster
till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m. 1 1
S C 3. Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m. i krig 245 465 245 465
F 3. Socialstyrelsen (del) 13 365 13 365
F 5. Smittskyddsinstitutet
(del) 7 770 7 770
K A 6. Vägverket:
Försvarsuppgifter 43 826 43 826
A 14. Banverket:
Försvarsuppgifter 63 486 63 486
B 1. Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m.
Delpost för
beredskapsåtgärder inom
totalförsvaret 1 942 1 942
C 1. Luftfartsverket:
Beredskap för civil
luftfart 106 300 106 300
D 2. Upphandling av
särskilda
samhällsåtaganden
( del ) 385 734 385 734
E 4. ÖCB: Åtgärder inom
den civila delen av
totalförsvaret 3 456 3 456
S:a
Transp. 3 173 134 251 925 61 639 3 486 698
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
Fi A 1. Riksskatteverket 325 325
(del)
A 2. Skattemyndigheterna
(del) 1 425 1 425
D 1. Tullverket: (del) 90 90
D 3. Finansinspektionen 1 275 1 275
(del)
I 3. Kostnader för vissa
nämnder m.m. 135 135
Jo G 4. Kostnader för
beredskapslagring av
livsmedel m.m. 189 589 189 589
A A 1. Arbetsmarknadsverket
(del)
Förvaltningskostnader 2 242 68 911 71 153
D 1. Statens invandrarverk 1 350 1 350
N A 1. Närings- och teknik-
utvecklingsverket:
Förvaltningskostnader
(del) 9 000 9 000
E 1. Handlingsberedskap 41 466 41 466
E 2. Åtgärder inom
elförsörjningen 66 372 66 372
E 3. Statens oljelager:
Förvaltningskostnader 110 900 110 900
E 4. Statens oljelager:
Kapitalkostnader 235 490 235 490
C A 1. Länsstyrelserna m.m.
(del) 240 000 240 000
M C 4. Förvaltningskostnader
för Lantmäteriet (del) 6 000 6 000
S:a
TOTAL 3 283 214 487 415 690 639 4 461 268
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153)
om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1992:1153) om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands orden "Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa"
skall bytas ut mot "Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa".
--------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Utgångspunkter och inriktning............. 3
1.1 Det säkerhetspolitiska läget........... 3
1.2 Organisationen för säkerhet och samar-
bete i Europa.......................... 7
1.3 Besparingsåtgärder..................... 7
1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och
anslagsstruktur........................ 9
1.5 Övergång till kapitalkostnader......... 11
1.6 Finanisering av beredskapslager inom
det civilaförsvaret.................... 14
1.7 Revision av verksamheten budgetåret
1993/94................................ 15
2 Organisations- och strukturfrågor......... 17
2.1 Redovisning av genomförda struktur-
förändringar fr.o.m. 1991 års budget-
proposition t.o.m. den 1 juli1994...... 17
2.2 Principer för statsmakternas styrning
av det civilaförsvaret................. 19
2.3 Avvecklingsfrågor...................... 26
2.4 Översyn av nämnder m.m. inom Försvars-
departementetsområde................... 29
2.5 Försvarets personalnämnd och Total-
försvarets tjänstepliktsnämnd.......... 31
2.6 Avveckling av Krigsarkivet............. 33
2.7 Strategisk försvarsforskning........... 34
2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet........ 35
2.9 Planerings- och budgeteringssystem..... 37
3 Försvarsmakten m.m........................ 38
3.1 Försvarsmakten......................... 38
3.2 Ersättningar för kroppsskador..........100
4 Vissa Försvarsmakten närstående myndig-
heter.....................................102
4.1 Övergripande redovisning...............102
4.2 Fortifikationsverket.................102
4.3 Försvarets materielverk................105
4.4 Militärhögskolan.....................106
4.5 Försvarets radioanstalt..............109
5 Det civila försvaret......................111
5.1 Övergripande redovisning...............111
5.2 Funktionen Civil ledning och samordning115
5.3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst m.m....................119
5.4 Funktionen Psykologiskt försvar........124
5.5 Funktionen Försörjning med industri-
varor..................................126
5.6 Funktioner hörande till andra
departement............................129
5.6.1 Hälso- och sjukvård.................129
5.6.2 Telekommunikationer.................130
5.6.3 Transporter.........................130
5.6.4 Livsmedelsförsörjning...............130
5.6.5 Energiförsörjning...................131
5.6.6 Övriga funktioner...................131
6 Övrig verksamhet..........................132
6.1 Statens försvarshistoriska museer......132
6.2 Kustbevakningen........................134
6.3 Försvarets forskningsanstalt...........136
6.4 Försvarshögskolan......................139
6.5 Flygtekniska försöksanstalten..........140
6.6 Totalförsvarets pliktverk..............142
6.7 Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvaret.......145
6.8 Vissa mindre nämnder...................146
6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret.146
6.10 Totalförsvarets chefsnämnd.............147
6.11 Delegationen för planläggning av
efterforskningsbyråns verksamhet.......148
6.12 Statens haverikommission, utredning av
allvarliga olyckor.....................150
6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisa-
tioner inom totalförsvaret.............151
6.14 Utbildning av civilpliktiga............153
7 Ekonomisk sammanställning.................156
7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvud-
titeln.................................156
7.2 Anslagsförteckning över den civila
planeringsramen samt totalförsvarets
civila del.............................159
Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1153) om väpnad styrka för tjänst-
göring utomlands............................162