Post 6850 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 2 till budgetpropositionen 1995
Statschefen och regeringen
(första huvudtiteln)
Prop.
1994/95:100
Bil. 2
A. Statschefen
A 1.Kungliga hov- och slottsstaten
Nytt anslag (förslag)107 465 000
varav 71 210 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Tidigare år har medel för ifrågavarande ändamål anvisats under tre olika anslag
under anslagsgrupperna A. Kungliga hovstaten och B. Kungliga slottsstaten. För
budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr anvisats under anslagen.
Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning finan-
sieras statschefens officiella funktioner inklusive kostnader för den kungliga
familjens officiella resor.
Från anslaget De kungliga slotten: Driftkostnader betalas driftkostnaderna för
de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms slott används av
kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. Vissa delar av slottet
visas för allmänheten. En del av Drottningholms slott används av kungen och hans
familj som bostad och en annan del visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har
lokaler upplåtits för Världsnaturfonden. Slottet har även öppnats för
allmänheten och används delvis för utställningar. I anslutning till slottet
finns en utställningslokal och det s.k. Orangeriet. Haga slott används som
bostad för prominenta gäster från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som
museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Ströms-
holms slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott
disponeras till större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningarna i
slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för
allmänheten.
Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras underhåll och vård av de
konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten
men disponeras av kungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska
familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt
administrerar Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet
Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn av
organisationen vid de kungliga hovstaterna. Avsikten med översynen har varit att
effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa kostnadernas andel av
den totala budgeten. Ämbetet har framhållit att de för verksamheten gemensamma
arbetsuppgifterna kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken, bl.a.
kommer hovstaternas ekonomi- och datafrågor att hållas samman.
Riksmarskalksämbetet yrkar ca 4 miljoner kronor för kostnader som har samband
med förändringsarbetet.
Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft några
invändningar med anledning av revisionen.
Regeringens överväganden
Med anledning av den av Riksmarskalksämbetet redovisade omorganisationen av de
kungliga hov- och slottsstaterna bör alla medel anvisas under ett nytt anslag på
statsbudgeten. Anslaget bör benämnas Kungliga hov- och slottsstaten och anvisas
som ramanslag.
I prop. 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i den
statliga verksamheten. Utgifterna för den statliga konsumtionen måste minska.
Hov- och slottsförvaltningarna bör liksom den statliga förvaltningen i övrigt få
vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Vid utgången av budgetåret
1998 bör anslaget ha reducerats med sammanlagt 5,4 miljoner kronor, fördelat på
budgetåren 1995/96 med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och
1998 med 1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen initialt
medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade
administrativa kostnader bör besparingskravet för budgetåret 1995/96 minskas med
1 miljon kronor för att istället tas ut budgetåret 1998.
Innevarande års anslag har räknats upp inför nästa budgetår med pris- och
löneomräkning (3,4 miljoner kronor). Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 107 465 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 107 465 000 kr.
B. Regeringen
B 1.Regeringskansliet m.m.
1994/95 Anslag 1 687 419 000
1995/96 Förslag 2 704 095 000
varav 1 802 730 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 §
regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden skall
finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departementen.
Regeringen beslutar själv om indelningen i departement. Regeringskansliet
består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars uppgift är att biträda
statsministern och övriga statsråd om dessa inte biträds av något departement,
tretton departement med uppgift att bereda regeringsärenden samt det gemensamma
förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den
närmare organisationen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen
(1982:1177; omtryckt 1994:1672) och förordningen (1982:1282; omtryckt 1992:248,
ändrad senast 1994:898) med instruktion för Utrikesdepartementet samt
förordningen (1988:1147, ändrad senast 1994:1196) med instruktion för
Regeringskansliets förvaltningskontor.
Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel till departementen - utom
Utrikesdepartementet - samt Statsrådsberedningen, Regeringskansliets
förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag på statsbudgetens
första huvudtitel (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet. 1993/94:KU29, rskr.
1993/94:233). Detta anslag ersatte 31 tidigare anslag som fanns uppförda under
tolv huvudtitlar på statsbudgeten. För Utrikesdepartementets vidkommande
bekostas verksamheten fortfarande av ett anslag som är gemensamt för
Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för
sådana specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement
än Utrikesdepartementet som huvudman betalas dock från regeringskanslianslaget.
För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till regeringens
förfogande för de ändamål som tillgodoses från detta anslag. Av detta belopp har
ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts för
utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet. Anslaget har
fördelats på olika ändamål på följande sätt:
Statsrådsberedningen 44 261 000
Justitiedepartementet 98 464 000
Försvarsdepartementet 73 403 000
Socialdepartementet 141 638 000
Kommunikationsdepartementet 56 202 000
Finansdepartementet 192 640 000
Utbildningsdepartementet 67 237 000¹
Jordbruksdepartementet 48 428 000
Arbetsmarknadsdepartementet 64 154 000
Kulturdepartementet 50 518 000
Näringsdepartementet 65 606 000
Civildepartementet 60 044 000
Miljö- och naturresursdepartementet 83 248 000
Regeringskansliets förvaltningskontor 130 000 000
Gemensamma ändamål 511 576 000
1)Till detta kommer på tilläggsbudget anvisade medel om 24 925 000 kronor
(prop. 1994/95:95, bet. 1994/95:KU24, rskr. 1994/95:129)
Till följd av omfördelningen av ärenden mellan vissa departement den 1 januari
1995 kan ändringar av denna fördelning av anslagsmedlen bli aktuella.
Som en följd av regeringsskiftet i oktober 1994 har det uppkommit kostnader för
Statsrådsberedningen och departementen för sådana avgångsvederlag m.m. som
följer av det gällande avtalet för informationssekreterare och politiskt
sakkunniga inom regeringskansliet och av flerpartiöverenskommelsen från den 17
december 1985 om förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskiften
m.m. (skr. 1985/86:177). Sådana kostnader, som beräknas uppgå till ca 40
miljoner kronor under innevarande budgetår, har av naturliga skäl inte
budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen avser
därför att för ändamålet besluta om merutgift på anslaget i den utsträckning det
behövs.
Anslagsberäkning för budgetåret 1995/96
Den 1 januari 1995 inträder Sverige som medlem i Europeiska unionen. Sveriges
EU-medlemskap får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska
statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det kommer att ställas
ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer
omfattande internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser måste
avdelas för att nära följa verksamheten inom de internationella organen och för
att åstadkomma ett effektivt svenskt deltagande i dessa organ så att Sveriges
intressen med framgång skall kunna hävdas och tas till vara på alla nivåer i
beslutsprocessen.
Samtidigt pågår - inte minst mot bakgrund av det statsfinansiella läget -stora
omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar, delegering av
beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen
förutsätter att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen och
förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Bolagiseringar och utsättandet
av viss statlig verksamhet för konkurrens ändrar också förutsättningarna för
regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen.
Mot denna bakgrund är det uppenbart att möjligheterna att fortlöpande anpassa
regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den
högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. Det är viktigt att i
denna utvecklingsprocess ta till vara de möjligheter som den moderna
informationstekniken erbjuder, även om detta initialt kräver att betydande
investeringar görs i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Vidare måste
utvecklingen av personalens kompetens - inte minst för att den skall kunna
framgångsrikt delta i internationell verksamhet - ha hög prioritet. Trots de
mycket stora krav som kommer att ställas på alla delar av regeringskansliet
under nästa budgetår har anslaget - med undantag av vissa delar av det -
beräknats med utgångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5
procent som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter
för statlig konsumtion. Besparingen på detta anslag uppgår till ca 35 miljoner
kronor. Vidare avser regeringen att i kommande budgetpropositioner lämna
riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till
budgetåret 1998 skall ytterligare sänkas.
Som redan nämnts utgör kostnaderna för utredningsväsendet en betydande del av
detta anslag. Omfattningen av utredningsverksamheten under nästa budgetår, dvs.
perioden juli 1995 - december 1996, har således stor betydelse för
medelsbehovet. Kommittéberättelsen (skr. 1994/95:103), som överlämnas samtidigt
med denna proposition, innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och
under år 1994 avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för
kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
Sammantaget bör detta anslag föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår med 2
704 095 000 kronor.
Under föregående riksmöte gav riksdagen regeringen till känna vad
bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94:BoU15 om organisationen av de
bostadpolitiska frågorna i regeringens kansli (rskr. 1993/94:258). Riksdagens
tillkännagivande innebär att det - även om det ankommer på regeringen själv att
avgöra hur den vill organisera sitt arbete - enligt riksdagens mening borde
inrättas ett bostadsdepartement eller att de ärenden som handlades inom det
tidigare Bostadsdepartementet anförtroddes åt ett särskilt statsråd. Redan vid
den nuvarande regeringens tillträde förordnade statsministern statsrådet Jörgen
Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet
som byggnadsväsendet. Efter den 1 januari 1995 handläggs dessutom båda dessa
ärendegrupper inom samma departement (Näringsdepartementet). Därigenom är en
viktig del av syftet med riksdagens tillkännagivande tillgodosett. I det nämnda
betänkandet uttalade bostadsutskottet vidare att det tillkommande behovet av
belastning på anslaget Regeringskansliet m.m., som kunde bli en följd av ett
genomförande av utskottets förslag, kunde tillgodoses genom
anslagsöverskridande. Regeringen räknar dock med att de här nämnda
förändringarna inte skall behöva leda till ett ökat medelsbehov.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-anslag på 2
704 095 000 kr.
Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768)
Det svenska ordensväsendet omstrukturerades i samband med den nu gällande
regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Riksdagen yttrade sig
dessförinnan över de riktlinjer som låg till grund för detta (prop. 1973:91,
bet. 1973:KU27, rskr. 1973:266). Antalet ordnar inskränktes till två,
Serafimerorden och Nordstjärneorden, och ordensutmärkelser tilldelas numera
enbart utländska medborgare och statslösa som bor utanför Sverige. Beslut om
utmärkelser meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord av regeringen. För
verksamheten gäller ordenskungörelsen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden
den 17 december 1974 fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och
Nordstjärneordnarna.
Enligt ordenskungörelsen kan utmärkelser inom Serafimerorden bara tilldelas
utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk
statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan tilldelas
statschefer och därmed jämställda i andra länder. En ytterligare konsekvens blir
att en blivande svensk statschef - som kommer att vara ordens stormästare - inte
själv kan bära de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han eller
hon är. Ett sådant förhållande får anses inkonsekvent och torde vara främmande
för internationell praxis. Regeringen anser därför att bestämmelsen i
ordenskungörelsen bör ändras så att Serafimerorden kan tilldelas inte bara
utländska statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska
motsvarigheter.
Det tillkommer i och för sig regeringen att besluta om en sådan ändring.
Konstitutionsutskottet uttalade vid sin behandling år 1973 av den ovan nämnda
propositionen om ett ändrat belöningssystem för statsanställda m.fl. att Kungl.
Maj:ts Orden borde upphöra att utdela utmärkelser till svenska medborgare, men
utskottet ansåg vidare att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om
formerna för Kungl. Maj:ts Ordens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av att
riksdagen yttrade sig över riktlinjerna för det statliga belöningssystemets
omvandling - i vilket omstruktureringen av ordensväsendet utgjorde en betydande
del - vill regeringen nu informera riksdagen om den avsedda ändringen av
ordenskungörelsen, som bör träda i kraft den 1 juli 1995.
Register
1 A.Statschefen 107 465 000
1 1 Kungliga hov- och slottsstaten 107 465 000
3 B.Regeringen 2 704 095 000
3 1 Regeringskansliet m.m. 2 704 095 000
6 Fråga om ändring i ordenskungörelsen
(1974:768)
Totalt för Statschefen och Regeringen 2 811 560 000