Post 6903 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:37 ·
Lag om upphävande av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 37
Prop.
1994/95:37 Regeringens proposition
1994/95:37
Lag om upphävande av lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet
när personer flyttar inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Om Sverige ansluts till EU kommer den EG-förordning inom den sociala trygghetens
område som införlivats i den svenska rättsordningen genom lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES), att bli direkt gällande i Sverige. Eftersom
EG-rätten inte tillåter att EG-förordningar införlivas i nationell rätt vad
gäller medlemsländer, föreslås att lagen upphävs.
1
Innehållsförteckning
1. Förslag till riksdagsbeslut..................3
2. Lagtext......................................3
3. Överväganden och förslag.....................3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 oktober 1994.............................6
2
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet när
personer flyttar inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES)
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1776) om samordning av systemen för
social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.
Den upphävda lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden som hän-
för sig till den tid under vilken lagen varit i kraft.
3 Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet när
personer flyttar inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) upphävs.
Skälen för regeringens förslag: Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder
utom Schweiz träffat avtal med Europeiska gemenskaperna (EG) och dess
medlemsländer om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Avtalet, som
trädde i kraft den 1 januari l994, har som mål att med enhetliga regler främja
handel och övrig ekonomisk samverkan mellan parterna i syfte att skapa ett
enhetligt ekonomiskt samarbetsområde. För att nå detta mål skall EG-rätten till
huvudsaklig del tillämpas inom hela samarbetsområdet.
Inom den sociala trygghetens område innebär detta att det omfattande regelverk
som finns inom EG till skydd för de personer som använder sig av rätten till fri
rörlighet inom gemenskapen också skall tillämpas i förhållande till de länder
som anslutit sig till EES-avtalet. För svenskt vidkommande har regelmassan - i
huvudsak förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr
1408/71 - införlivats med den svenska rättsordningen genom särskild
lagstiftning.
När det gäller förordning (EEG) nr 1408/71 har förordningen i dess lydelse vid
den tidpunkt som angivits i avtalet införlivats i den svenska rättsordningen
genom lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när
personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lagen kallas
för samordningslagen. På motsvarande sätt har förordning (EEG) nr 574/72
införlivats i den svenska rättsordningen genom förordningen (1992:1777) om
tillämpningen av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet
när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Införlivandet har skett genom att EG-förordningarna har tagits in i den svenska
rättsordningen sådana de är. De svenska författningarna omfattar emellertid inte
enbart EG-förordningar. De innehåller även sådana delar av EES-avtalet som varit
nödvändiga för att förordningarna skall kunna tillämpas i förhållande till
ländernas nationella regler. Dessa anpassningar framgår av bilaga VI till
EES-avtalet. Ändringar som vidtagits i avtalet efter dess ikraftträdande framgår
av Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94, den 21 mars l994.
Sveriges förhandlingar om medlemskap i den Europeiska unionen avslutades i
april 1994. Förhandlingarna resulterade i ett anslutningsfördrag mellan
Europeiska unionens medlemsländer och de ansökande länderna Norge, Österrike,
Finland och Sverige. Fördraget jämte en slutakt till fördraget undertecknades
den 24 juni l994. Svenska folket skall i en folkomröstning den 13 november l994
ta ställning till frågan om Sverige skall inträda som medlem i unionen eller
inte.
Som ett led i det omställningsarbete som måste komma till stånd om
folkomröstningen utmynnar i ett ja till EU har regeringen föreslagit dels att
riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till fördraget, dels
beslutar om viss övergripande lagstiftning med anledning av Sveriges anslutning
till unionen. I sistnämnda avseende föreslås riksdagen fatta beslut om
lagstiftning som reglerar bl.a. överlåtelse av befogenheter till Europeiska
gemenskaperna samt införlivande av anslutningsfördraget och de grundläggande
fördragen liksom de rättsakter m.m. som hittills antagits av Europeiska
gemenskaperna (prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen).
Vid ett svenskt medlemskap i EU blir unionens samlade regelverk gällande rätt
i Sverige. Genom de grundläggande fördragen har gemenskapernas institutioner
tilldelats befogenheter att genomföra fördragens intentioner. Med stöd av dessa
bemyndiganden utfärdar rådet och i vissa fall kommissionen bl.a. förordningar.
En förordning har allmän giltighet, är i alla delar bindande och är direkt
tillämplig i varje medlemsstat. Förordningar skall i sin gemenskapsrättsliga
form omedelbart tillämpas av medlemsstaternas domstolar och
förvaltningsmyndigheter. Vidare har EG-domstolen slagit fast att förordningar
inte får införlivas i nationell rätt eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om
deras ursprung och rättsliga effekt.
Härav följer att samordningslagen och den svenska förordningen om
tillämpningen av samordningslagen bör upphävas vid ett svenskt medlemskap. Detta
gäller även de i bilaga VI till EES-avtalet intagna anpassningarna samt den
ändring som skett i bilagan genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94, den
21 mars l994. Anpassningar kommer också att gälla vid medlemskapet i EU. De har
tagits in i anslutningsakten (Bilaga I, avsnitt IV Socialpolitik, punkt A Social
trygghet) och kommer därmed att gälla som EG-förordning.
En annan fråga som uppkommer vid ett svenskt medlemskap rör Sveriges fortsatta
tillämpning av EES-avtalet i förhållande till de EFTA-länder som kvarstår som
parter till avtalet. Medlemskapet innebär att Sverige frånträder
EFTA-konventionen från och med den 1 januari l995. Sverige ingår därefter inte
längre som part till EES-avtalet på EFTA-sidan. Genom anslutningsfördraget
kommer Sverige likväl att bli fortsatt bundet av EES-avtalet då detta ingår som
en del i den gemenskapsrätt som Sverige genom medlemskapet tillträder.
EES-avtalet är därmed direkt tillämplig rätt i medlemsländerna i den
utsträckning som EG-rätten föreskriver. EES-avtalet har publicerats i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning, EGT, den 3 januari l994 som bilaga till det
beslut varigenom rådet och kommissionen godkände avtalet (EGT nr L 1, 3.1.1994,
s.1).
Eftersom EES-avtalet är ett s.k. blandat avtal - såväl gemenskaperna med
undantag av Euratom, som medlemsstaterna är parter - är således Sverige i
princip skyldigt att tillträda EES-avtalet som medlemsstat i EU. En bestämmelse
om detta har tagits in i anslutningsakten. Sverige kommer därmed i sin nya
egenskap som EU-medlemsstat också att vara part i EES-avtalet.
De svenska myndigheter, däribland de allmänna försäkringskassorna, som har att
tillämpa EES-avtalets bestämmelser i förhållande till kvarvarande EFTA-länder,
skall därför i sin fortsatta handläggning tilllämpa EES-avtalets bestämmelser så
som de är publicerade i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, EGT.
Myndigheterna har härvid att beakta att avtalet fortlöpande kan komma att
ändras. I de fall ändringar görs i avtalet publiceras även dessa i EGT. En sådan
ändring som berör den sociala trygghetens område är Gemensamma EES-kommitténs
beslut nr 7/94, den 21 mars l994. Ändringen finns publicerad i EES-supplement
till Europeiska gemenskapernas officiella tidning (volym 4). Det kan
framhållas att EG-förordningar och andra rättsakter som gäller direkt i
medlemsländerna inte kommer att publiceras i Svensk författningssamling (SFS).
De rättsakter som beslutats fram till anslutningen av de nya medlemsländerna
kommer att på anslutningsdagen vara autentiska på de nya språken och publiceras
i en särskild specialutgåva av EGT. Nya rättsakter kommer fortsättningsvis att
publiceras i EGT på svenska samtidigt som de publiceras på övriga språk.
3
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlín,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:37 Lag om upphävande av lagen
(1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
4