Post 6836 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:115 ·
Reformering av övervakningssystemet enligt Europakonventionen
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
protokollen nr 9 och 11 till den europeiska konventionen den
4 november 1950 angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen).
Båda protokollen rör ändringar i förfarandet vid prövning
av klagomål enligt konventionen. Genom protokoll nr 9 ges
en enskild klagande rätt att själv hänskjuta ett mål till
prövning av den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna (Europadomstolen) sedan den europeiska
kommissionen för de mänskliga rättigherna
(Europakommissionen) avgett rapport i målet. Genom
protokoll nr 11 genomförs en genomgripande reform av
övervakningssystemet enligt konventionen. Den innebär att
den nuvarande kommissionen och domstolen ersätts med en
permanent domstol för prövning av såväl individuella som
mellanstatliga klagomål. Ministerkommitténs uppgift enligt
konventionen begränsas till att övervaka efterlevnaden och
verkställigheten av den nya domstolens domar. Reformen
har till syfte att rationalisera övervakningssystemet och
nedbringa de långa handläggningstider som uppstått i det
nuvarande systemet.
Som en följd av ett svenskt godkännande av protokoll nr
9 föreslås vidare en ändring i lagen (1994:1219) om den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Innehållsförtecknin
1 Förslag till riksdagsbeslut........3
2 Lagtext........3
3 Ärendet och dess beredning........12
4 Bakgrund........13
4.1 Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll........13
4.2 Nuvarande processordning........14
4.3 Enskildas rätt att hänskjuta mål till domstolen........15
4.4 Behovet av en övergripande reform........16
5 Innehållet i protokoll nr 917
6 Innehållet i protokoll nr 1119
6.1 Allmänt........19
6.2 De enskilda artiklarna.........20
7 Överväganden........27
7.1 Protokoll nr 927
7.2 Protokoll nr 1128
7.3 Lagstiftningsåtgärder.......29
Bilaga Protokoll nr 1131
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 november 1994.........72
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner protokollen nr 9 och 11 till den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna,
2. antar förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1219) om den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Europeiska konventionen den 4 Europeiska konventionen den 4
november 1950 angående november 1950 angående
skydd för de mänskliga skydd för de mänskliga
rättigheterna och de rättigheterna och de
grundläggande friheterna grundläggande friheterna
med de ändringar som gjorts med de ändringar som gjorts
genom tilläggsprotokollen genom tilläggsprotokollen
nr 3, 5 och 8 till nr 3, 5, 8 och 9 till
konventionen samt med de konventionen samt med de
tillägg som gjorts genom tillägg som gjorts genom
tilläggsprotokollen nr 1, tilläggsprotokollen nr 1,
2, 4, 6 och 7 till 2, 4, 6 och 7 till
konventionen skall gälla konventionen skall gälla
som lag här i landet. som lag här i landet.
Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och
franska originaltexter finns tillsammans med en svensk
översättning intagna som en bilaga till denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Convention for the Protection of Human Rights and
Fundamental Freedoms
Convention de sauvegarde des Droits de l'Homme et des
Libertés fondamentales
Protocol No. 9 to the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Freedoms
Protocol No. 9 à la Convention de sauvegarde des Droits de
l'Homme et des Libertés fundamentales
(Översättning1)
Bilaga
Konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
3 Ärendet och dess beredning
Inom Europarådet har utarbetats två tilläggsprotokoll till
den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen), protokoll nr 9 och 11, vilka
undertecknats men inte ratificerats av Sverige. Protokollen
rör ändringar i det system som satts upp enligt konventionen
för att säkerställa staternas efterlevnad av
konventionsförpliktelserna.
Protokoll nr 9 undertecknades av Sverige med förbehåll
för ratifikation då det öppnades för undertecknande av
Europarådets ministerkommitté den 6 november 1990. Enligt
detta protokoll ges en enskild klagande rätt att själv
hänskjuta ett mål som granskats av Europakommissionen till
Europadomstolens prövning. Domstolens prövning av ett
sådant mål är dock beroende av om prövningstillstånd
meddelas. Protokollet har hitintills ratificerats av 15 stater.
Det trädde i kraft den 1 oktober 1994 gentemot de stater som
först ratificerade protokollet. För de stater som ännu inte
ratificerat protokollet träder det i kraft den första dagen i den
månad som följer efter utgången av en period om tre
månader från den dag då ratifikationsinstrumentet deponeras
hos Europarådets generalsekreterare. Att Sverige inte
ratificerat protokollet sammanhänger med att
ändamålsenligheten av protokollet har ansetts böra bedömas
i ljuset av det mera långtgående reformförslag som beretts
och nu genomförs genom protokoll nr 11.
Protokoll nr 11 innebär en genomgripande reform av
övervakningssystemet enligt konventionen. Kommissionen
och domstolen avskaffas och ersätts av en permanent
domstol för prövning av såväl individuella som
mellanstatliga klagomål. Protokollet antogs av Europarådets
ministerkommitté den 20 april 1994 och öppnades för
undertecknande den 11 maj 1994. Det undertecknades denna
dag av samtliga medlemsstater med undantag av Italien, i
samtliga fall med förbehåll för ratifikation. Endast en stat har
hitintills ratificerat protokollet.
Protokollet står öppet för undertecknande av samtliga
medlemstater i Europarådet som är parter till
Europakonventionen. Protokollet träder i kraft den första
dagen i den månad som följer efter utgången av en period
om ett år från den dag då samtliga konventionsstater
ratificerat det. I och med att protokoll nr 11 träder i kraft
upphör protokoll nr 9 att gälla.
Europarådets parlamentariska församling,
Europadomstolen och Europakommissionen har avgett
yttranden över förslaget till en övergripande reform på sätt
denna utformats i protokoll nr 11. Medan parlamentariska
församlingen ställt sig uttalat positiv till en reform av detta
slag har meningarna inom domstolen och kommissionen
varit delade. Domstolen och kommissionen har däremot
tillstyrkt att enskilda ges en rätt att begära att ett mål
hänskjuts till domstolens prövning.
Ärendet saknar direkt betydelse för svenska myndigheter.
Någon remissbehandling har därför inte ansetts behövlig.
Lagrådet avgav yttrande över förslaget till lag om den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop.
1993/94:117). Den nu föreslagna ändringen av denna lag rör
en ändring av de processuella bestämmelserna i
konventionen. Klaganden ges en rätt att hänskjuta ett mål till
domstolens prövning på det sätt som anges i protokoll nr 9.
Det nya förfarandet kan i och för sig tillämpas oberoende av
svensk lagstiftning sedan protokollet ratificerats av Sverige
och det trätt i kraft gentemot Sverige. Den föreslagna
lagändringen utgör närmast en nödvändig konsekvens av den
lagstiftningsmetod som tillämpades då Europakonventionen
införlivades med svensk rätt genom lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse i ärendet.
De engelska och franska texterna till protokollen, vilka har
samma giltighet, samt en översättning till svenska tas in,
såvitt gäller protokoll nr 9 i propostitionens lagförslag och
såvitt gäller protokoll nr 11 som bilaga till propositionen.
4 Bakgrund
4.1 Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll
Den europeiska konventionen den 4 november 1950
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen)
ratificerades av Sverige den 4 februari 1952 (prop. 1951:165,
bet. 1951:UU11, rskr. 1951:2). Senare har Sverige också
ratificerat nio av de tilläggsprotokoll som antagits till
konventionen (prop. 1953:32, 1964:87, 1983/84:31,
1984/85:123, 1985/86:18 och 1991/92:165). Genom de
första, fjärde, sjätte och sjunde tilläggsprotokollen har
antalet skyddade rättigheter utökats. Det andra protokollet
reglerar behörigheten för Europadomstolen att avge
rådgivande yttranden till Europarådets ministerkommitté. De
tredje och åttonde protokollen behandlar vissa förändringar
i förfarandet inför Europadomstolen och
Europakommissionen. Det femte protokollet gäller sättet att
utse ledamöter i kommissionen och domstolen. Det tionde
protokollet rör omröstningsreglerna i Europarådets
ministerkommitté vid prövning av klagomål enligt
konventionen. Detta har ännu inte trätt i kraft.
Konventionen och protokollen nr 1-8 till denna har
införlivats med svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop.
1993/94:117, bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246). Lagen
träder i kraft den 1 januari 1995.
När Europakonventionen utarbetades efter andra
världskrigets slut var det en kontroversiell fråga om
konventionens efterlevnad skulle säkerställas genom en
internationell domstol eller på annat vis. Tillskapandet av
både en kommission och en domstol kan sägas ha utgjort
frukten av en politisk kompromiss mellan de stater som
önskade en sådan domstol och de som motsatte sig denna.
Detta är också anledningen till att domstolens jurisdiktion
över en stat gjordes beroende av att staten avgett en
uttrycklig förklaring att den underkastar sig domstolens
juridiktion (artikel 46). De stater som valde att inte
underkasta sig domstolens jurisdiktion kunde granskas av
kommissionen varefter ministerkommittén slutligt avgjorde
om ett konventionsbrott ägt rum (artikel 32).
Också vad gällde möjligheten för enskilda att få använda
sig av ett internationellt övervakningssystem av detta slag
var åsikterna delade. Frågan löstes på ett liknande vis som
den rörande domstolens kompetens, genom att klagomål till
kommissionen skulle kunna anföras av en enskild mot en stat
endast om denna stat uttryckligen förklarat att den erkände
kommissionens behörighet att behandla sådana klagomål
(artikel 25). Någon rätt för den enskilde att också föra ett mål
till domstolen upptogs inte i konventionen.
Successivt har allt fler konventionsstater valt att erkänna
den enskilda klagorätten till kommissionen samt domstolens
jurisdiktion. Sverige tillhörde de stater som i samband med
ratifikationen av konventionen år 1952 också erkände den
enskilda klagorätten. Detta gjordes för obegränsad tid.
Sverige var emellertid vid denna tid inte berett att erkänna
domstolens jurisdiktion. Detta skedde först år 1966 och då
för en period av fem år (prop. 1966:33). Det svenska
erkännandet har därefter förnyats för ytterligare
femårsperioder, senast för tiden fram till den 13 maj 1996
(prop. 1990/91:79). I regeringens proposition till riksdagen
om inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och
rättighetsfrågor (prop. 1993/94:117) har regeringen
föreslagit att ett sådant erkännande avges för obegränsad tid
när en ny förklaring enligt artikel 46 skall avges för tiden
efter den 13 maj 1996. Idag har domstolens jurisdiktion
erkänts av samtliga konventionsanslutna stater, antingen för
en viss tidsperiod eller för obegränsad tid. Samtliga
konventionsstater har också accepterat den enskilda
klagorätten enligt artikel 25. I vissa fall har också sådana
förklaringar gjorts tidsbegränsade.
4.2 Nuvarande processordning
Det nuvarande övervakningssystemet beskrivs i artiklarna
19-56 i konventionen. Tre organ har till uppgift att övervaka
konventionsstaternas efterlevnad av
konventionsförpliktelserna, den europeiska domstolen för de
mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), den europeiska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna
(Europakommissionen) samt Europarådets
ministerkommitté. Kommissionen granskar klagomål från
stater och från enskilda över påstådda brott mot
konventionen. Kommissionen skall därvid först pröva om ett
klagomål uppfyller villkoren för att bli behandlat i sak på det
sätt som anges i artiklarna 25-27. Bl.a. skall alla inhemska
rättsmedel vara uttömda, klagomålet ha inkommit inom sex
månader från det att det slutliga nationella avgörandet
meddelats, klagomålet anses omfatta en fråga som rör
konventionens tillämpning samt inte anses vara uppenbart
ogrundat. Är förutsättningarna i dessa artiklar inte uppfyllda
avvisas klagomålet. Detta sker med det stora flertalet
klagomål, mer än 80 procent. Avvisning kan äga rum både
direkt och efter det att berörd stat yttrat sig över klagomålet --
ibland också efter det att en muntlig förhandling hållits inför
kommissionen.
Om ett mål inte avvisas skall kommissionen verka för att
en förlikning mellan klaganden och den berörda staten
uppnås. Den skall vidare klarlägga de faktiska
omständigheterna i målet. Om en förlikning inte uppnås,
skall kommissionen avge en slutrapport till
ministerkommittén i vilken den uttalar sin uppfattning i
frågan om ett konventionsbrott ägt rum. Kommissionen och
den berörda staten kan därefter inom tre månader från dagen
för rapportens överlämnande till ministerkommittén
hänskjuta målet till Europadomstolen. Den enskilde
klaganden har inte någon sådan rätt. Domstolen avgör målet
genom dom. Domen är folkrättsligt bindande för den berörda
staten. I domen fastställer domstolen om ett konventionsbrott
har ägt rum. Om så är fallet kan den tillerkänna den enskilde
klaganden ett skadestånd samt ersättning för
rättegångskostnader. Inte sällan gör domstolen en annan
bedömning än kommissionen av frågan om
konventionsbrott. Domstolen kan dock endast pröva målet i
den omfattning som det tagits upp till sakbehandling av
kommissionen.
Om målet inte hänskjuts till domstolens prövning avgörs
det av Europarådets ministerkommitté. Också
ministerkommittén kan tillerkänna en enskild klagande
ersättning och dess beslut är bindande för staten på samma
sätt som en dom meddelad av domstolen. I de flesta fall
avgör ministerkommittén de mer okontroversiella målen,
t.ex. sådana där staten medgivit konventionsbrott eller
accepterat kommissionens bedömning i denna fråga. De mål
där staten och kommissionen har olika uppfattning brukar i
regel hänskjutas till domstolens prövning. Ibland hänskjuter
kommissionen också sådana mål där den funnit att något
konventionsbrott inte förevarit i syfte att få ett klargörande
prejudikat. Ministerkommittén övervakar också
efterlevnaden av domstolens domar och av dess egna beslut.
Varken kommissionens eller domstolens ledamöter utför
sina uppdrag på heltid. I många fall fullgörs uppgifterna vid
sidan av ordinarie arbetsuppgifter i hemlandet.
Kommissionen sammanträder f.n. 16 veckor om året och
domstolen 10.
4.3 Enskildas rätt att hänskjuta mål till domstolen
Enligt nuvarande ordning kan som nämnts ovan endast en
stat eller kommissionen begära domstolens prövning av ett
mål som behandlats i kommissionen. Systemet ger således
inte en enskild klagande någon rätt att få ett mål prövat i
domstolen. Detta blev resultatet av de överväganden som
gjordes i samband med konventionens tillkomst. Det ansågs
då bl.a. att den enskildes intresse i detta hänseende blev
tillräckligt tillgodosett genom kommissionens behörighet att
begära domstolens prövning.
Frågan har därefter med skiftande intensitet diskuterats
inom Europarådet sedan början av 1970-talet. Vid
ministermötet i Wien år 1985 behandlades frågan ingående
varvid främst Schweiz uttalade sig för en reform innebärande
att enskilda klagande skulle ges en rätt att begära domstolens
prövning av ett mål. Såväl domstolen som kommissionen
tillstyrkte en sådan reform. Flera stater var emellertid
tveksamma till om det förelåg ett reellt behov av en reform
av denna innebörd. Ett tilläggsprotokoll, nr 9, utarbetades i
expertkommittén för en reformering av
övervakningssystemet enligt konventionen (DH-PR) och i
styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH).
Protokollet antogs av Europarådets ministerkommitté den 23
oktober 1990 och öppnades för under tecknande den 6
november samma år, varvid det undertecknades av flertalet
medlemsstater däribland Sverige. Protokollet är för sitt
ikraftträdande beroende av 10 staters ratifikation. Det har
hitills ratificerats av Cypern, Finland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och
Österrike. Med undantag för Cypern, Polen och Tyskland
trädde protokollet i kraft den 1 oktober 1994. Gentemot
Tyskland trädde det i kraft den 1 november 1994. Gentemot
Cypern och Polen träder det i kraft den 1 januari 1995
respektive den 1 februari 1995.
4.4 Behovet av en övergripande reform
En övergripande reformering av övervakningssystemet
enligt Europakonventionen har sedan en lång tid diskuterats
inom Europarådet samtidigt med diskussionerna om att ge
den enskilde klaganden en rätt att hänskjuta mål till
domstolens prövning. Allteftersom antalet klagomål till
kommissionen ökat och handläggningstiderna blivit längre
har behovet av en övergripande reform accentuerats. Antalet
registrerade klagomål hos kommissionen har ökat från några
hundra per år i början av 1980-talet, till drygt 2000 vid
utgången av år 1993. Härtill kommer det stora antalet
oregistrerade klagomål (ca 9300 vid utgången av år 1993).
Den ökande måltillströmningen har medfört långa
handläggningstider i kommissionen. Antalet mål som
hänskjuts till domstolens prövning är alltjämt begränsat, men
allteftersom ett ökat antal mål avgörs av kommissionen ökar
också antalet mål som hänskjuts till domstolen. Medan
domstolen före år 1982 belastades med mindre än 10 mål per
år har antalet årligen hänskjutna mål ökat till mellan 60 och
81 åren 1991-1993. Målanhopningen inför
konventionsorganen har lett till att det kan dröja mellan 4 och
5 år innan ett mål blivit slutligen avgjort av domstolen eller
av ministerkommittén. Måltillströmningen kan också
förväntas öka ytterligare med anledning av att nya stater från
Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar av Europarådet
och anslutit sig till konventionen. Sedan år 1990 har åtta nya
stater anslutit sig till konventionen (Bulgarien, Finland,
Polen, Rumänien, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och
Ungern). Estland och Litauen kan inom kort förväntas
ratificera konventionen och andra stater har ansökt om
medlemskap i Europarådet, däribland Ryssland.
Redan år 1982 väcktes frågan om en reform av systemet
genom att slå samman kommissionen och domstolen till ett
permanent organ. Frågan initierades av Schweiz och
diskuterades ingående i Europarådets expertgrupp för en
reformering av övervakningssystemet enligt konventionen
(DH-PR), och i styrkommittén för mänskliga rättigheter
(CDDH). Meningarna var emellertid delade om
ändamålsenligheten av ett sådant system och det gick inte
att uppnå enighet om en så genomgripande reform. Bl.a. de
nordiska länderna, Storbritannien och Nederländerna
motsatte sig förslaget. Då ett dödläge därmed uppkom i
reformfrågan, medan antalet klagomål till kommissionen
fortsatte att öka, lade Sverige och Nederländerna i oktober
1990 samtidigt fram alternativa förslag om hur en
effektivisering kunde uppnås inom ramen för det nuvarande
systemet. Förslagen, som lades fram oberoende av varandra,
var i allt väsentligt överenstämmande och gick i huvudsak
ut på att kommissionen och domstolen skulle behållas som
självständiga organ men kommissionen ges en ställning som
en renodlad underinstans. Dess avgöranden skulle bli
folkrättsligt bindande om de inte överklagades till
domstolen. Kommissionen skulle därmed behållas för den
masshantering av klagomål som kommer att krävas, medan
domstolen skulle ges rollen av en renodlad prejudikatinstans
för att säkerställa en god kvalitet i rättsbildningen och
utveckling av en enhetlig praxis. Ett överklagande skulle
prövas av domstolen först sedan prövningstillstånd lämnats.
På expertnivå och i styrkommittén nåddes i och för sig
majoritet för en sådan lösning, men inte heller för denna gick
det att uppnå någon enighet. Båda förslagen lades därför
fram för Europarådets ministerkommitté i oktober 1992 för
erhållande av ett klart mandat för det vidare reformarbetet.
Meningskiljaktigheten rörde främst om det var
ändamålsenligt att inrätta en domstol med heltidsarbetande
domare. För detta talade att man uppnådde en ökad
effektivisering av arbetet. Mot talade bl.a. att man riskerade
erhålla en domstol med ledamöter som saknade förankring i
sina nationella rättsordningar. Vidare var det flera stater som
värdesatte möjligheten att få ett mål prövat i två instanser,
särskilt vad gällde de rättsligt eller politiskt kontroversiella
målen. Andra såg detta som en direkt nackdel.
Rättskipningens auktoritet kunde enligt dessa undergrävas
och ett tvåinstanssystem var inte heller ägnat att nedbringa
handläggningstiderna, vilket var ett huvudsyfte med en
reform. Stater som värdesatte kommissionens arbete med att
verka för förlikningar hyste också farhågor för att detta inte
skulle fungera lika smidigt med en ny ordning som i det
rådande systemet.
Då önskemålet om att nå enighet om en reform växte sig
allt starkare nåddes slutligen, bl.a. genom aktiv svensk
medverkan, i maj 1993 en kompromiss i ministerkommittén
och styrkommittén gavs i uppdrag att utarbeta en
konventionsändring enligt vissa riktlinjer. Enligt dessa skulle
det nuvarande övervakningssystemet ersättas med en
domstol med ett effektivt system för sållning av mål, med en
effektiv förlikningsprocedur samt utformad på ett sådant sätt
att kvalité och konsekvens i rättskipningen säkerställs med
möjlighet till omprövning i särskilda mål som ger upphov till
allvarliga frågor om konventionens tolkning och tillämpning.
Protokoll nr 11 är resultatet av detta uppdrag.
5 Innehållet i protokoll nr 9
Protokoll nr 9, som upptar åtta artiklar, innebär att
artiklarna 31, 44, 45 och 48 i konventionen ändras.
Protokollet gäller endast i förhållande till de stater som
förklarat sig bundna av protokollet. Detta klargörs i artikel
1.
Liksom vad gäller de flesta konventioner som utarbetats
inom Europarådet finns en kommentar -- en ''Explanatory
Report'' -- till protokollet som också godkänts av
ministerkommittén. För en närmare redovisning av
innebörden av protokollet hänvisas till denna kommentar
som finns tillgänglig bl.a. i Europarådets dokumentserie
Treaties and reports, (ISBN 92-871-2007-2) med titeln
''Protocol No. 9 to the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Freedoms, Explanatory
Report''.
Artikel 2
Denna artikel anger att kommissionens rapporter i ett mål
skall delges inte bara konventionsstaterna utan också den
enskilde klaganden så att denne har ett underlag för att
begära domstolens prövning. Klaganden får dock inte
offentliggöra en sådan rapport. Om han gör det kan det
påverka möjligheten att få ett klagomål behandlat.
Artikel 3
Genom denna artikel ändras artikel 44 i konventionen så att
utöver staten och kommissionen också enskilda, icke-statliga
organisationer eller grupper av enskilda, som anfört
klagomål enligt artikel 25, ges en rätt att hänskjuta mål till
domstolens prövning.
Artikel 4
Genom denna artikel görs en redaktionell ändring i artikel
45 som en konsekvens av att enskilda får rätt att hänskjuta
mål till domstolen enligt artikel 3.
Artikel 5
Artikeln utgör den centrala bestämmelsen i protokollet.
Genom artikeln görs ett tillägg i artikel 48 så att de personer
som kan anföra klagomål enligt artikel 25 också upptas bland
dem som får hänskjuta mål till domstolen. I artikel 5.2 anges
de förutsättningar under vilka ett mål som blivit hänskjutet
av enskilda, icke-statliga organisationer, eller en grupp av
individer får tas upp till prövning. Om målet inte ger upphov
till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen
av konventionen och det inte heller av annan orsak bör
prövas av domstolen, får en särskild avdelning bestående av
tre ledamöter i domstolen besluta att målet inte skall tas upp
till behandling av domstolen. I sådant fall avgörs målet av
ministerkommittén. Ledamoten från den berörda staten skall
delta i avdelningens beslut då den tar ställning till om ett mål
skall behandlas av domstolen.
Genom bestämmelsen införs alltså en sorts
prövningstillstånd såvitt gäller de fall där enskilda begärt
domstolens prövning. Något krav på sådant tillstånd
uppställs inte gentemot staterna eller kommissionen.
Bestämmelsen om prövningstillstånd syftar till att hindra att
domstolen blir belastad med alltför många mål som enskilda
klagande hänskjuter.
Mål som inte ger upphov till allvarliga frågor om
konventionens tolkning och tillämpning är t.ex. sådana där
det redan finns en fast etablerad praxis utvecklad av
domstolen eller där tvisten huvudsakligen rör de faktiska
omständigheterna eller bevisvärdering. Ett annat skäl för en
sådan bedömning kan vara att staten i fråga förklarat sig
acceptera kommissionens bedömning i fråga om kränkning
och att skadeståndsfrågan lika väl kan behandlas i
ministerkommittén.
Att enskilda klagande ges talerätt inför domstolen innebär
inte att de ges en absolut rätt att personligen närvara vid en
förhandling i domstolen. Närvaro genom ombud måste
ibland anses tillräcklig, t.ex. då klagomål behandlas från
personer som är frihetsberövade.
Artiklarna 6-8
Dessa artiklar innehåller sådana
ikraftträdandebestämmelser och slutbestämmelser som
Europarådets konventioner normalt upptar. Enligt artikel 7
träder protokollet i kraft den första dagen i den månad som
följer på utgången av en period om tre månader från den dag
då tio av Europarådets medlemsstater förklarat sig bundna
av protokollet. Som tidigare nämnts trädde det i kraft den 1
oktober 1994 gentemot de stater som varit först med att
ratificera det. För stater som senare tillträder protokollet
träder det i kraft tre månader efter ratifikationen.
6 Innehållet i protokoll nr 11
6.1 Allmänt
Genom protokoll nr 11 upphävs artiklarna 19-56 i
Europakonventionen liksom protokoll nr 2 till detta och
ersätts med de artiklar som protokollet innehåller. Vidare
upphävs protokoll nr 9.
Konventionsändringarna innebär att den existerande
kommissionen och domstolen avskaffas och ersätts av en
domstol med heltidsarbetande ledamöter. Denna domstol
skall innehålla lika många ledamöter som antalet
konventionsstater. Den nya domstolen skall pröva såväl
mellanstatliga som enskilda klagomål gentemot de stater
som är parter till konventionen. Kravet på särskild förklaring
för godkännande av domstolens jurisdiktion eller för
godkännande av den enskilda klagorätten har alltså tagits
bort. Statens skyldighet i dessa hänseenden följer istället
direkt av en anslutning till protokollet. Systemet med
rådgivande yttranden enligt protokoll nr 2 behålls oförändrat
i artiklarna 47-49.
Domstolen skall arbeta i kommittéer om tre ledamöter som
sorterar under kammare om sju ledamöter samt i stor
sammansättning (''Grand Chamber'') med sjutton
ledamöter. I plenum sammanträder den nya domstolen
endast för att avgöra administrativa frågor. Kommittéerna
skall göra den första sållningen av klagomålen och avvisa
sådana som uppenbart inte kan leda till framgång eller där
de formella processuella förutsättningarna inte är uppfyllda.
Dessa kommer således att fullgöra den uppgift som
kommissionens kommittéer har i det nuvarande systemet.
Kammaren skall pröva sådana mål som inte avvisats av en
kommitté. Kriterierna för sakbehandling behålls
oförändrade. I sådana mål som inte avvisas skall kammaren
avgöra målet genom dom. Förfarandet är muntligt och
skriftligt. Man kan förutse att tre till fyra kammare behöver
inrättas för att klara målhanteringen. En kammare kan
hänskjuta ett mål till avgörande i stor sammansättning
(''Grand Chamber'') om parterna samtycker.
Mål som avgjorts av en kammare kan på begäran av
parterna hänskjutas till avgörande i stor sammansättning om
målet rör frågor av stor principiell betydelse. Prövning i stor
sammansättning förutsätter dock att prövningstillstånd ges.
Denna möjlighet till omprövning skall komma till
användning endast i undantagsfall, t.ex. i mål som får stora
politiska konsekvenser eller innebär långtgående krav på
ändringar i ett lands nationella lagstiftning.
Domstolens ledamöter skall tjänstgöra i domstolen på
heltid. De väljs av Europarådets parlamentariska församling
för en tid av sex år. Mandattiden upphör dock det år domaren
i fråga nått 70 års ålder.
Ministerkommitténs roll begränsas till att övervaka
efterlevnaden av domstolens domar. Dess befattning med
mellanstatliga klagomål upphör.
Konventionsändringarna träder i kraft först ett år efter det
att samtliga konventionsstater förklarat sig bundna av
protokollet.
6.2 De enskilda artiklarna
Tilläggsprotokollet består av 7 artiklar. Artikel 1 innehåller
de artiklar som ersätter artiklarna 19-56 i den gällande
konventionen samt protokoll nr 2 till denna. Artikel 2
innehåller konsekvensändringar och rubriker till samtliga
konventionsbestämmelser och tilläggsprotokoll. Artikel 3
innehåller bestämmelser om undertecknande och
ratifikation. Artikel 4 upptar bestämmelser om
ikraftträdande. Artikel 5 och 6 innehåller
övergångsbestämmelser, och artikel 7 slutbestämmelser.
Liksom vad gäller de flesta konventioner som utarbetats
inom Europarådet finns en kommentar -- en ''Explanatory
Report'' -- till protokollet som också godkänts av
ministerkommittén. För en närmare redovisning av
innebörden av den nya konventionstexten hänvisas till denna
kommentar som finns tillgänglig bl.a. i Europarådets
dokumentserie Treaties and reports (ISBN 92-871-2482-5)
med titeln ''Protocol No. 11 to the Convention for the
Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms,
Explanatory report''.
Artikel 1
Genom denna artikel ändras artiklarna 19-56 i den
gällande konventionen samt protokoll nr. 2 till denna. De nya
artiklarna får följande innehåll.
Artikel 19
I artikeln anges att en permanent domstol skall inrättas.
Den utgör en ny institution som ersätter kommissionen och
den nuvarande domstolen men
övertar dess namn ''Europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna''. Artikeln är utformad efter mönster från den
nuvarande artikel 19 i konventionen.
Artikel 20
Artikeln anger att antalet ledamöter skall vara detsamma
som antalet konventionsstater. Enligt nu gällande ordning
motsvarar antalet ledamöter antalet medlemmar i
Europarådet. Under den tid då konventionen inte var
ratificerad av samtliga medlemsstater fick detta till följd att
domstolen bestod av ledamöter också från stater som inte
ratificerat konventionen. Bestämmelsen har utformats så att
det inte längre råder ett absolut hinder mot att ha fler domare
från samma stat som ledamöter i domstolen. Detta möjliggör
för en stat som inte önskar nominera en av sina egna
medborgare att nominera en domare från en annan
konventionsstat i stället för att som idag tvingas att nominera
någon från en stat som inte är part till konventionen.
Artikel 21
Artikeln anger de kvalifikationer som en ledamot skall ha.
Dessa motsvarar i allt väsentligt de krav som ställs på
ledamöterna i domstolen enligt nu gällande ordning. Kravet
på att de skall kunna tjänstgöra på heltid framhävs i artikeln.
Artikel 22
Artikeln reglerar förfarandet vid val av domare, vilket i allt
väsentligt motsvarar vad som gäller enligt nu gällande
ordning. Ledamöterna väljs alltså av Europarådets
parlamentariska församling på förslag av ministerkommittén.
Liksom enligt nuvarande ordning skall tre kandidater
nomineras av ministerkommittén.
Artikel 23
I artikeln föreskrivs att mandattiden för en domare skall
vara sex år, jämfört med nuvarande nio. De kan omväljas.
Domstolen kommer att bestå av heltidsarbetande domare. En
åldersgräns på 70 år har införts, vilket skall ses mot bakgrund
av att en åldergräns finns för nationella domare i de flesta
europeiska rättssystem. Mandattiden utgår således alltid det
år domaren i fråga uppnår denna ålder. I övrigt är
bestämmelsen utformad på samma sätt som artikel 40 i den
gällande konventionstexten.
Artikel 24
Artikeln innehåller en regel om avskedande av domare som
inte längre uppfyller kvalifikationerna i artikel 21. Den är
utformad efter motsvarande bestämmelse i stadgan för
Internationella domstolen i Haag. Dock krävs enligt denna
artikel endast 2/3 majoritet av domstolens ledamöter för att
avskeda en ledamot. Bestämmelsen syftar bl.a. till att
garantera domstolens oberoende.
Artikel 25
Artikeln anger att domstolen skall biträdas av ett kansli
vars uppgifter och organisation bestäms av domstolen samt
att ledamöterna får biträdas av föredragande som
ledamöterna själva föreslår.
Artikel 26
Artikeln anger de funktioner som skall utövas av
domstolen i plenum. Som framgår av artikeln har domstolen
i plenum ingen dömande funktion.
Artikel 27
Artikeln anger domstolens sammansättning vid
handläggningen av mål. Uppgifterna för kommittéerna,
kammrarna och för domstolen i stor sammansättning
(''Grand Chamber'') har redovisats ovan. Domaren från den
stat mot vilken ett klagomål riktas skall alltid delta vid målets
avgörande i en kammare eller av domstolen i stor
sammansättning. Om denne på grund av jäv eller annan
omständighet inte kan delta får staten utse en domare ad hoc.
Denna ordning, vilken tillämpas i den nuvarande domstolen,
har bedömts värdefull för att säkerställa domstolens
kompetens att avgöra innehållet i den berörda statens
nationella rätt i den mån det är av betydelse för prövningen
och också för att tillföra domstolen allmän information om
nationella förhållanden som kan vara av betydelse. I stor
sammansättning deltar ordföranden, vice-ordförandena och
ordförandena i kammarna ex officio i syfte att garantera en
enhetlig rättskipning av hög kvalitet.
Domstolen kommer i framtiden att bestå av mer än 30
ledamöter. I stor sammansättning begränsas antalet
ledamöter till 17. För att säkerställa att en reell omprövning
sker i de mål som hänskjuts till domstolen i stor
sammansättning enligt artikel 43 föreskrivs i artikeln att de
domare som deltagit i kammarens avgörande inte får delta
när målet avgörs i stor sammansättning. Undantag görs dock
för den nationella domaren och ordföranden i den kammare
som dömt i målet, vilka alltid skall delta också vid ett måls
prövning i stor sammansättning. Att utse nationella domare
ad hoc för sådana mål har bedömts som en sämre lösning.
Detta problem sammanhänger med att institutet omprövning
i artikel 43 utgör ett slags mellanting mellan ett regelrätt
överklagande och ett hänskjutande till plenum.
Artiklarna 28-29
Förfarandet i en kommitté är enligt artikeln i princip
detsamma som det som äger rum i kommissionens
kommittéer enligt den nu gällande ordningen. En kommitté
kan avvisa eller avskriva ett mål endast genom ett enhälligt
beslut. Ett sådant beslut kan inte omprövas. Är kommittén
inte enig behandlas målet i kammaren. Kammaren fattar
därefter beslut om målet skall tas upp till sakprövning på
samma sätt som kommissionen gör enligt nu gällande
ordning. Ett beslut att ta upp målet till prövning kan när som
helst omprövas om omständigheterna ger anledning därtill
(se artikel 35.4).
Beslut att ta upp ett mål till prövning skall meddelas
särskilt. I undantagsfall kan detta underlåtas, t.ex. i de fall då
staten medgivit att målet tas upp till sakprövning. Skälen för
beslutet skall anges. Sedan beslut fattats om att ta upp ett
mål till prövning kan kammaren -- i syfte att underlätta en
förlikningslösning -- delge parterna sin preliminära
bedömning av frågan om och i så fall i vilket hänseende ett
konventionsbrott förevarit.
Artikel 30
Bestämmelsen anger under vilka förutsättningar en
kammare skall hänskjuta ett mål för avgörande i stor
sammansättning (''Grand Chamber''). Bestämmelsen kan
sägas motsvara de regler som gäller för hänskjutande till
plenum i kollegiala domstolar. Hänskjutande skall ske om ett
mål ger upphov till allvarliga frågor om konventionens
tolkning och tillämpning eller om fråga uppkommer om att
avvika från tidigare fastlagd praxis. För att inte beröva
parterna rätten att själva begära omprövning enligt artikel 43
uppställs krav på samtycke från parterna. Det ursprungliga
förslaget till konventionstext innehöll inte alls någon
motsvarande bestämmelse då man menade att
omprövningsinstitutet i artikel 43 räckte för att tillgodose de
krav som bestämmelsen avser att tillgodose, nämligen
upprätthållandet av en enhetlig praxis. Den utgör en del av
den kompromiss på vilken hela reformen vilar.
Artiklarna 31-33
Dessa bestämmelser reglerar behörigheten för domstolen
i stor sammansättning (''Grand Chamber'') och domstolens
jurisdiktion. Av artikel 33 framgår att domstolen också skall
behandla mellanstatliga mål utan krav på särskilt
godkännande från berörda stater.
Artikel 34
Bestämmelsen är utformad efter artikel 25 i den gällande
konventionstexten. Kravet på särskilt godkännande av
behörigheten att behandla enskilda klagomål har dock tagits
bort. Skälet härtill är att samtliga konventionsstater
accepterat den enskilda klagorätten enligt artikel 25 liksom
domstolens jurisdiktion enligt artikel 46 i den gällande
konventionstexten. Ett fullständigt godkännande av
konventionens övervakningssystem har i praktiken kommit
att bli ett villkor för medlemskap i Europarådet. Genom att
domstolen ges behörighet att avgöra såväl enskilda som
mellanstatliga mål upphör ministerkommitténs roll enligt
artikel 32 i den gällande konventionstexten.
Artikel 35
Artikeln upptar förutsättningarna för att ett mål skall kunna
upptas till behandling. Villkoren har i sak behållits
oförändrade från artikel 26 och 27 i den gällande
konventionstexten. Någon ändring av den praxis som
kommissionen utvecklat på detta område är inte åsyftad.
Försök att utforma villkoren mer systematiskt och på ett mer
överskådligt sätt, vilket bland annat förslagits av
Internationella juristkommissionen, vann inte tillräckligt
gehör under förhandlingarna då det befarades att detta kunde
leda till en ny och oönskad praxisbildning.
Avvisningsbeslut kan som nämnts ovan fattas på vilket
stadium som helst under förfarandet. Detta innebär dock inte
att staten först på ett sent stadium kan resa sådana
invändningar som staten kunnat göra tidigare.
Artikel 36
Artikeln innebär en nyhet i förhållandet till gällande
ordning. Den ger en stat rätt att intervenera i mål mot en
annan stat där klagomål anförts av den
interventionsberättigade statens egna medborgare.
Interventionen kan ske skriftligen och/eller genom
deltagande i muntlig förhandling. Avsikten är att en stat på
detta vis skall ha möjlighet att bistå en medborgare som anför
klagomål mot en annan stat. Punkt 2 i artikeln motsvarar en
bestämmelse som finns intagen i domstolens nu gällande
procedurregler.
Artikel 37
Artikeln anger förutsättningarna för avskrivning av mål.
Den motsvarar i allt väsentligt artikel 30 i den gällande
konventionstexten.
Artikel 38
Bestämmelsen motsvarar artikel 28.1 i den gällande
konventionstexten. Eftersom en slags offentlighetsprincip
introducerats i artikel 40 -- förfarandet inför kommissionen
är idag konfidentiellt -- anges att handläggningen i den del
den syftar till att åstadkomma en förlikning skall vara
konfidentiell.
Artikel 39
Bestämmelsen som utformats efter regel 49.2 i domstolens
procedurregler anger hur domstolen skall förfara om en
förlikning uppnås.
Artikel 40
Genom denna bestämmelse införs en offentlighetsprincip
i förfarandet. Förfarandet inför kommissionen är idag inte
offentligt och det skriftliga material som getts in till
kommissionen är hemligt enligt kommissionens praxis.
Förhandlingar inför kommissionen äger rum inom stängda
dörrar. Skriftligt material och vad som förebringats vid en
förhandling inför kommissionen omfattas i Sverige i princip
av utrikessekretess enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100). Förfarandet inför domstolen är emellertid
offentligt också idag.
Genom den ifrågavarande bestämmelsen blir i princip allt
skriftligt material som ges in till domstolen offentligt om inte
domstolens president beslutar annat. Muntliga förhandlingar
inför domstolen blir liksom idag offentliga om inte
domstolen förordnar om stängda dörrar. Eftersom
kommissionens nuvarande handläggning till stor del
kommer att övertas av den nya domstolen blir med den nya
ordningen en större del av det samlade processmaterialet
tillgängligt för allmänheten än vad som är fallet enligt vad
som gäller idag.
Artikel 41
Bestämmelsen reglerar rätten till ersättning vid
konventionsbrott och motsvarar väsentligen artikel 50 i den
gällande konventionstexten. Den har givits en enklare och
mer kortfattad utformning.
Artikel 42
Artikeln innehåller en lagakraftbestämmelse av innebörd
att en kammares dom blir slutgiltig enligt artikel 44, dvs. då
parterna förklarat att
de inte avser att begära målets hänskjutande till avgörande
i stor sammansättning (''Grand Chamber'') eller då sådant
hänskjutande inte begärts inom tre månader eller då
domstolen avslagit en begäran om hänskjutande.
Artikel 43
Denna artikel reglerar förfarandet vid omprövning av en
dom meddelad av en kammare. Detta institut, som varit det
mest omtvistade under förhandlingarna och som tillkommit
för att tillgodose krav bl.a. från Danmark, Irland, Italien,
Nederländerna, Storbritannien och Sverige, avser att
säkerställa en enhetlig praxisutveckling och en bibehållen
kvalitet på rättskipningen i ljuset av den stora mängden av
mål som den nya domstolen kan förväntas bli tvingad att
avgöra per år.
Enligt bestämmelsen ges parterna rätt att inom tre månader
från det en kammare meddelat dom i ett mål begära att målet
hänskjuts till domstolen i stor sammansättning (''Grand
Chamber'') för omprövning. Sådant hänskjutande bör
begäras endast i undantagsfall. En särskild avdelning
bestående av fem av domstolens ledamöter skall bevilja en
sådan begäran om en allvarlig fråga om konventionens
tolkning av tillämpning eller en allvarlig fråga av större
allmän betydelse uppkommit i målet. Villkoren skall
bedömas restriktivt. Avsikten är att endast ett begränsat antal
mål skall bli föremål för omprövning enligt denna artikel.
En allvarlig fråga om konventionens tolkning och
tillämpning är för handen t.ex. om målet rör en viktig
rättsfråga som inte tidigare bedömts av domstolen, om
avgörandet har betydelse för utvecklingen av domstolens
praxis eller innebär en avvikelse från fastställd praxis, eller
om en dom nödvändiggör långtgående ändringar i den
berörda statens egen lagstiftning eller i statens nationella
praxis. En fråga av större allmän betydelse kan föreligga då
målet rör en viktig politisk fråga.
Artikel 44
Denna artikel, som har berörts ovan, anger när domstolens
domar vinner laga kraft. Alla domar som vunnit laga kraft
skall publiceras. De skall emellertid även dessförinnan vara
tillgängliga för allmänheten.
Artikel 45
I artikeln föreskrivs att skäl skall anges för domstolens
domar liksom för beslut att avvisa mål eller ta upp mål till
sakbehandling. Skälen för ett avvisningsbeslut eller för
beslut att ta upp ett mål till sakbehandling kan ges i
summarisk form på sätt som för närvarande sker i
kommissionens praxis.
En ledamot som inte delar majoritetens uppfattning får
liksom enligt gällande ordning avge skiljaktig mening.
Under förhandlingarna framfördes åsikten att ett sådant
system var ägnat att undergräva domstolens auktoritet som
uttolkare av konventionen och att man istället borde följa
EG-domstolens praxis enligt vilken skiljaktliga meningar
inte tillåts. Enighet uppnåddes emellertid om att bibehålla
nuvarande system med skiljaktiga meningar.
Artikel 46
Artikeln förpliktar konventionsstaterna att efterkomma de
domar som meddelas av domstolen och anger att tillsynen
över att så sker åvilar ministerkommittén. Bestämmelsen
motsvarar artiklarna 53 och 54 i den gällande
konventionstexten.
Artiklarna 47-49
I dessa artiklar har bestämmelserna i det andra
tilläggsprotokollet om domstolens rådgivande yttranden till
ministerkommittén intagits sedan vissa redaktionella
ändringar gjorts som en följd av att kommissionen avskaffas.
Rådgivande yttranden enligt protokoll nr 2 har hitintills
aldrig förekommit och frågan om en annan utformning av
detta institut, alternativt dess avskaffande, har övervägts. På
grund av den tidspress under vilken protokollet arbetades
fram ställdes denna fråga på framtiden.
Artiklarna 50-51
Artikel 50 anger att kostnaderna för domstolen skall bäras
av Europarådet. Detta innebär att domstolens ledamöter
liksom tjänstemännen i domstolens kansli kommer att
avlönas av Europarådet.
I artikel 51 intas en föreskrift om immunitet och privilegier
som motsvarar artikel 59 i den gällande konventionstexten.
Denna artikel nödvändigör ändringar i den svenska
immunitetslagstiftningen, vars närmare utformning dock får
övervägas vid en tidpunkt då protokollets ikraftträdande
bättre kan förutses.
Artikel 2
Artikeln innehåller redaktionella ändringar samt upptar en
bestämmelse om att konventionen och dess tilläggsprotokoll
skall förses med rubriker på sätt framgår av en bilaga till
protokollet.
Artikel 3
Artikeln innehåller de slutbestämmelser som Europarådets
konventioner brukar uppta.
Artikel 4
Artikeln innehåller ikraftträdandebestämmelser. Enligt
dessa träder protokollet i kraft ett år efter det att samtliga
parter till konventionen förklarat sig bundna av protokollet.
Artikel 5
Bestämmelsen upptar övergångsbestämmelser som
reglerar upplösningen av kommissionen och domstolen och
hur pågående mål hos kommissionen och domstolen skall
hanteras. Enligt p. 2-5 i artikeln skall alla mål hos
kommissionen, där kommissionen ännu inte beslutat om de
skall tas upp till sakprövning, överföras till den nya
domstolen. Mål som tagits upp till sakprövning skall
slutbehandlas av kommissionen inom en period av ett år. Mål
som inte slutbehandlats inom denna tid skall överföras till
den nya domstolen för handläggning. Mål som är under
handläggning vid domstolen vid tiden för ikraftträdandet
skall överföras till den nya domstolen och avgöras av
domstolen i stor sammansättning.
Artikel 6
Bestämmelsen klargör att deklarationer enligt artiklarna 25
och 46 i den gällande konventionen (erkännandet av den
enskilda klagorätten till kommissionen respektive
domstolens jurisdiktion), som begränsar sig till sådana
frågor eller omständigheter som uppkommer efter det att en
sådan förklaring avgetts, kvarstår oförändrade i förhållande
till den nya domstolen.
Artikel 7
Bestämmelsen innehåller de sedvanliga slutbestämmelser
som brukar upptas i Europarådets konventioner vad gäller
underrättelser till andra konventionsstater m.m.
7 Överväganden
7.1 Protokoll nr 9 -- enskildas rätt att hänskjuta mål till
domstolen
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokoll
nr 9 till Europakonventionen.
Skälen för regeringens förslag: Protokoll nr 9 avser att
avhjälpa vad som på flera håll uppfattats som en brist enligt
den gällande processordningen enligt vilken endast
kommissionen och den berörda staten kan hänskjuta ett mål
till domstolens prövning. Detta har setts som en obalans i
systemet.
På svensk sida har man tidigare varit tveksam till om det
funnits ett reellt behov av att ge den enskilde en rätt att själv
hänskjuta mål till domstolen. I detta hänseende kan
klagandens intresse sägas ha bevakats genom
kommissionens roll. Vidare har man egentligen inte, med
undantag för något enskilt fall, kunnat påvisa några exempel
på mål som behandlats av kommissionen och inte kommit
under domstolens prövning men som hade bort göra det.
Dessutom nödvändiggör en sådan ordning ett slags
förfarande med prövningstillstånd för att undvika att
domstolen blir alltför belastad med mål. Eftersom kravet på
prövningstillstånd ansetts kunna uppställas enbart
beträffande sådana mål som hänskjuts av enskilda och inte
beträffande sådana som hänskjuts av en stat eller av
kommissionen, innebär den i protokollet föreslagna
ordningen att den obalans som finns i systemet delvis
bibehålls. Slutligen har ändamålsenligheten av en sådan
reform ifrågasatts mot bakgrund av det samtidigt pågående
arbetet med en mer genomgripande reform av hela
övervakningssystemet vilket resulterat i protokoll nr 11.
Protokoll nr 9 upphävs då protokoll nr 11 träder ikraft.
Protokoll nr 9 har undertecknats av flertalet
konventionsstater däribland Sverige. Som nämnts har 15
stater ratificerat protokollet (Cypern, Finland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och
Österrike). Gentemot tolv av dessa stater trädde protokollet
i kraft den 1 oktober 1994. Mot bakgrund härav och med
tanke på regeringens förslag att ratificera protokoll nr 11
finns inte längre några skäl för Sverige att inte ge dem som
anför klagomål mot Sverige möjlighet att hänskjuta mål som
behandlats av kommissionen till domstolen i enlighet med
villkoren i protokoll nr 9. Protokollet kommer som nämnts
att bli gällande endast för tiden fram till dess protokoll nr 11
träder i kraft.
7.2 Protokoll nr 11 -- reformeringen av
övervakningssystemet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokoll
nr 11 till Europakonventionen.
Skälen för regeringens förslag: Genom antagandet av
protokoll nr 11 har enighet nåtts mellan Europarådets
medlemsstater om en genomgripande reform av hela
övervakningssystemet enligt Europakonventionen i syfte att
effektivisera systemet och korta ned handläggningstiderna
för behandlingen av klagomål. Avsikten är att tillskapa ett
nytt system anpassat för ett väsentligt större antal
medlemsstater än det nuvarande systemet, som i allt
väsentligt bibehållits oförändrat sedan det tillkom år 1950.
Protokollet utgör en kompromisslösning mellan olika synsätt
på hur det nuvarande systemet bäst kan reformeras. Detta har
lett till att det nya systemet innehåller inslag som inte är
typiska för ett nationellt eller internationellt domstolssystem,
bl.a. vad gäller möjligheten till omprövning av ett avgörande
inom en och samma domstol.
Det kan i och för sig råda tvivel om den föreslagna
reformen är i alla avseenden ändamålsenlig för de syften
man vill uppnå, större effektivitet och snabbare
handläggning med bibehållen kvalitet på rättsskipningen.
Klart står emellertid att inrättandet av en heltidsarbetande
domstol bör bidra till en effektivare handläggning. Vidare
innebär protokollet, till skillnad från protokoll nr 9, att stater
och enskilda ges en rätt till omprövning på lika villkor. Det
grundläggande problemet är emellertid den
masstillströmning av klagomål som sker och kan förväntas
öka såväl från gamla medlemsstater, där möjligheten att
klaga blivit alltmer känd under senare år, som från nya stater
som successivt ansluter sig till systemet. Detta kan endast
lösas genom en ökad respekt för konventionen i de nationella
rättsordningarna och i den praktiska nationella
rättstillämpningen.
Den enighet som slutligen uppnåtts om en reform
manifesterades vid Europarådets toppmöte i Wien den 8-9
oktober 1993. Protokollet undertecknades därefter av
samtliga medlemsstater utom Italien då det öppnades för
undertecknande vid ministermötet den 11 maj 1994. Endast
en stat, Slovenien, har hittills ratificerat protokollet. Från
svensk sida är ett godkännande av protokollet genom
ratificering en naturlig konsekvens av den aktiva roll som
Sverige spelat under förhandlingsarbetet för att åstadkomma
ett så effektivt övervakningssystem som möjligt.
7.3 Lagstiftningsåtgärder
Regeringens förslag: Protokoll nr 9 inkorporeras med
svensk rätt genom en lag om ändring i lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De
lagändringar som nödvändiggörs av protokoll nr 11 får anstå
till dess tidpunkten för detta protokolls ikraftträdande bättre
kan överblickas.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagen
(1994:1219) om den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna har föreskrivits att konventionen och protokollen
nr 1 -- 8 till denna skall gälla som svensk lag. Genom denna
lag har inte bara de materiella rättigheterna enligt
konventionen utan också dess processuella bestämmelser
införlivats med svensk lag. Både protokoll nr 9 och 11
innebär ändringar av konventionens processuella
bestämmelser. Ett svenskt tillträde till protokollen kräver
därför att en ändring görs i nämnda lag.
Vad gäller protokoll nr 9 står det klart att detta protokoll
träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
en period om tre månader efter en svensk ratifikation, dvs.
tre månader efter den dag då Sverige deponerat sitt
ratifikationsinstrument hos Europarådets generalsekreterare
(artikel 7.2). En lagändring bör träda i kraft samtidigt som
protokollet träder i kraft gentemot Sverige. Regeringen
föreslår därför att riksdagen i samband med ett godkännande
av protokoll nr. 9 också antar en lag om ändring i lagen om
den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
varigenom protokollet införlivas med svensk lag, samt att
regeringen bemyndigas att besluta om lagens ikraftträdande.
Protokoll nr 11 träder i kraft den första dagen i den månad
som följer efter en period om ett år efter det att samtliga
konventionsstater uttryckt sitt samycke till att vara bundna
av protokollet (artikel 4). När detta sker kan i dagsläget inte
närmare överblickas, men det torde röra sig om en period om
flera år. Hitintills har endast en stat ratificerat protokollet. De
lagändringar som detta protokoll nödvändiggör bör träda i
kraft först då protokollet gör detta. Med hänsyn till dessa
omständigheter är det enligt regeringens uppfattning inte
lämpligt att nu föreslå någon ändring av lagen om den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna med
anledning av ett godkännande av protokoll nr 11. När
samtliga stater ratificerat protokollet finns tid att förbereda
och föreslå erforderliga lagändringar.
Av samma skäl avstår regeringen från att nu föreslå de
ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall som nödvändiggörs av den föreskrift om immunitet
för den nya domstolens ledamöter som intagits i artikel 51.
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24
november 1994.
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Lena Hjelm-Wallén
Regeringen beslutar proposition 1994/95:115
Reformering av övervakningssystemet enligt
Europakonventionen.
Underbilaga
Artikelrubriker att införas i texten i konventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna och dess protokoll*
Artikel 1 -- Skyldighet att respektera de mänskliga
rättigheterna
Artikel 2 -- Rätt till livet
Artikel 3 -- Förbud mot tortyr
Artikel 4 -- Förbud mot slaveri och tvångsarbete
Artikel 5 -- Rätt till frihet och säkerhet
Artikel 6 -- Rätt till en rättvis rättegång
Artikel 7 -- Inget straff utan lag
Artikel 8 -- Rätt till skydd för privat- och familjeliv
Artikel 9 -- Tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet
Artikel 10 -- Yttrandefrihet
Artikel 11 -- Frihet att delta i sammankomster och
föreningsfrihet
Artikel 12 -- Rätt att ingå äktenskap
Artikel 13 -- Rätt till ett effektivt rättsmedel
Artikel 14 -- Förbud mot diskriminering
Artikel 15 -- Avvikelse från konventionsförpliktelse vid
nödläge
Artikel 16 -- Inskränkningar i utlänningars politiska
verksamhet
Artikel 17 -- Förbud mot missbruk av rättigheter
Artikel 18 -- Begränsning av användningen av
inskränkningar i rättigheter
Artikel 52 -- Förfrågningar från generalsekreteraren
Artikel 53 -- Skydd för befintliga mänskliga rättigheter
Artikel 54 -- Ministerkommitténs befogenheter
Artikel 55 -- Avstående från reglering av tvister i annan
ordning
Artikel 56 -- Territoriell tillämpning
Artikel 57 -- Förbehåll
Artikel 58 -- Uppsägning
Artikel 59 -- Undertecknande och ratifikation
Tilläggsprotokoll
Artikel 1 -- Skydd för egendom
Artikel 2 -- Rätt till undervisning
Artikel 3 -- Rätt till fria val
Artikel 4 -- Territoriell tillämpning
Artikel 5 -- Förhållande till konventionen
Artikel 6 -- Undertecknande och ratifikation
Protokoll nr 4
Artikel 1 -- Förbud mot frihetsberövande på grund av
skuldförbindelse
Artikel 2 -- Rätt att fritt röra sig
Artikel 3 -- Förbud mot utvisning av medborgare
Artikel 4 -- Förbud mot kollektiv utvisning av
utlänningar
Artikel 5 -- Territoriell tillämpning
Artikel 6 -- Förhållande till konventionen
Artikel 7 -- Undertecknande och ratifikation
Protokoll nr 6
Artikel 1 -- Avskaffande av dödsstraffet
Artikel 2 -- Dödsstraff under krigstid
Artikel 3 -- Förbud mot avvikelser
Artikel 4 -- Förbud mot förbehåll
Artikel 5 -- Territoriell tillämpning
Artikel 6 -- Förhållande till konventionen
Artikel 7 -- Undertecknande och ratifikation
Artikel 8 -- Ikraftträdande
Artikel 9 -- Depositariens uppgifter
Protokoll nr 7
Artikel 1 -- Rättssäkerhetsgarantier vid utvisning av
utlänningar
Artikel 2 -- Rätt till överklagande i brottmål
Artikel 3 -- Gottgörelse vid felaktig dom
Artikel 4 -- Rätt att inte bli lagförd eller straffad två
gånger
Artikel 5 -- Likställdhet mellan makar
Artikel 6 -- Territoriell tillämpning
Artikel 7 -- Förhållande till konventionen
Artikel 8 -- Undertecknande och ratifikation
Artikel 9 -- Ikraftträdande
Artikel 10 -- Depositariens uppgifter
----------
* Rubriker har redan lagts till i de nya artiklarna 19-51 i
konventionen genom detta protokoll
Protokoll nr 9 till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Europarådets medlemsstater, som har undertecknat detta
protokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad
i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad ''konventionen''),
som är fast beslutna att ytterligare förbättra förfarandet
enligt konventionen,
har kommit överens om följande.
Artikel 1
För de parter i konventionen som är bundna av detta
protokoll skall konventionen ändras i enlighet med
bestämmelserna i artiklarna 2-5.
Artikel 2
Artikel 31, punkt 2, i konventionen ges följande lydelse:
''2. Rapporten skall överlämnas till ministerkommittén.
Rapporten skall även delges de berörda staterna och, om den
behandlar klagomål som anförts enligt artikel 25, klaganden.
De berörda staterna och klaganden har inte rätt att
offentliggöra den.''
Artikel 3
Artikel 44 i konventionen ges följande lydelse:
''Endast de höga fördragsslutande parterna, kommissionen
samt enskilda personer, icke-statliga organisationer eller
grupper av enskilda personer som har anfört klagomål enligt
artikel 25 skall ha rätt att hänskjuta ett mål till domstolen.''
Artikel 4
Artikel 45 i konventionen ges följande lydelse:
''Domstolens behörighet omfattar alla mål som rör
tolkningen och tillämpningen av denna konvention och som
hänskjuts till den i enlighet med artikel 48.''
Artikel 5
Artikel 48 i konventionen får följande lydelse:
''1. Under förutsättning att den berörda höga
fördragsslutande parten, om det finns endast en sådan, eller
de berörda höga fördragsslutande parterna, om det finns
flera, obligatoriskt är underkastade domstolens jurisdiktion
eller, om så ej är fallet, med samtycke av den berörda höga
fördragsslutande parten, om det finns endast en sådan, eller
de berörda höga fördragsslutande parterna, om det finns
flera, kan ett mål hänskjutas till domstolen av
a. kommissionen,
b. en hög fördragsslutande part vars medborgare påstås ha
blivit utsatt för ett konventionsbrott,
c. en hög fördragsslutande part som hänskjutit målet till
kommissionen,
d. en hög fördragsslutande part mot vilken klagomålet
riktats,
e. den enskilda person, icke-statliga organisation eller
grupp av enskilda personer som har anfört klagomål till
kommissionen.
2. Om ett mål hänskjuts till domstolen endast i enlighet
med punkt 1.e, skall det först underställas en särskild
avdelning bestående av tre ledamöter av domstolen. I
avdelningen skall som självskriven medlem sitta den domare
som valts för den höga fördragsslutande part mot vilken
klagomålet är riktat eller, om det inte finns någon sådan, en
av den parten utsedd person som skall sitta i avdelningen
som domare. Om klagomålet är riktat mot fler än en hög
fördragsslutande part, skall antalet medlemmar i
avdelningen utökas i enlighet därmed.
Om någon allvarlig fråga som rör tolkningen eller
tillämpningen av konventionen inte uppkommer i målet och
det inte heller av annan orsak bör föranleda en prövning i
domstolen, får avdelningen enhälligt besluta att målet inte
skall prövas av domstolen. I så fall skall ministerkommittén,
i enlighet med bestämmelserna i artikel 32, avgöra huruvida
en kränkning av konventionen har ägt rum.''
Artikel 6
1. Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande av de
medlemsstater i Europarådet som undertecknat
konventionen, vilka kan uttrycka sitt samtycke till att vara
bundna genom
a. undertecknande utan förbehåll för ratifikation,
godtagande eller godkännande eller
b. undertecknande med förbehåll för ratifikation,
godtagande eller godkännande, följt av ratifikation,
godtagande eller godkännande.
2. Ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.
Artikel 7
1. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den
månad som följer efter utgången av en period av tre månader
från den dag då tio medlemsstater i Europarådet har uttryckt
sitt samtycke till att vara bundna av protokollet i enlighet
med bestämmelserna i artikel 6.
2. I förhållande till en medlemsstat som senare uttrycker
sitt samtycke till att vara bunden av protokollet träder detta
i kraft den första dagen i den månad som följer efter
utgången av en period av tre månader från dagen för
undertecknandet eller från den dag då ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrumentet deponerades.
Artikel 8
Europarådets generalsekreterare skall underrätta alla
Europarådets medlemsstater om
a. undertecknande,
b. deponering av ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrument,
c. dag för detta protokolls ikraftträdande enligt artikel 7,
d. andra åtgärder, notifikationer eller förklaringar som rör
detta protokoll.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta
protokoll.
Upprättat i Rom den 6 november 1990 på engelska och
franska, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar
som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets
generalsekreterare skall sända en bestyrkt kopia till varje
medlemsstat i Europarådet.
Bilaga
Protokoll nr 11 till konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
avseende förändring av det övervakningssystem som
upprättats genom konventionen
Europarådets medlemsstater, som har undertecknat detta
protokoll till konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad
i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad ''konventionen''),
som beaktar att det föreligger ett starkt behov av att
förändra det övervakningssystem som upprättats genom
konventionen i syfte att upprätthålla och förbättra
effektiviteten i dess skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna, främst på grund av det ökande
antalet klagomål och det växande antalet medlemmar av
Europarådet,
som anser att det därför är önskvärt att ändra vissa
bestämmelser i konventionen, i syfte särskilt att ersätta den
nuvarande europeiska kommissionen och domstolen för de
mänskliga rättigheterna med en ny permanent domstol,
som beaktar resolution nr 1, antagen vid den europeiska
ministerkonferensen om de mänskliga rättigheterna, vilken
hölls i Wien den 19 och 20 mars 1985,
som beaktar rekommendation nr 1194 (1992), antagen av
Europarådets parlamentariska församling den 6 oktober
1992,
som beaktar det beslut om reformering av konventionens
övervakningssystem som fattats av stats- och
regeringsschefer från Europarådets medlemsstater i
Wiendeklarationen den 9 oktober 1993,
har kommit överens om följande.
Artikel 1
Den nuvarande texten i avdelningarna II-IV i konventionen
(artiklarna 19-56) och i protokoll nr 2, avseende behörighet
för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
att avge rådgivande yttranden, skall ersättas med följande
avdelning II i konventionen (artiklarna 19-51):
''AVDELNING II -- EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR
DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Artikel 19 -- Upprättande av domstolen
För att säkerställa att de förpliktelser fullgörs som de höga
fördragsslutande parterna åtagit sig genom konventionen och
protokollen till denna skall en europeisk domstol för de
mänskliga rättigheterna upprättas, nedan kallad
''domstolen''. Den skall verka på permanent grundval.
Artikel 20 -- Antal ledamöter
Domstolen skall bestå av lika många ledamöter som höga
fördragsslutande parter.
Artikel 21 -- Villkor för ämbetet
1. Domstolens ledamöter skall vara moraliskt oförvitliga
och skall antingen uppfylla de villkor som erfordras för
utnämning till högre domarebefattningar eller vara rättslärda
med erkänd kompetens.
2. Ledamöterna skall tjänstgöra i sin personliga egenskap.
3. Under sin mandattid får ledamöterna inte åta sig
uppdrag som är oförenliga med deras oavhängighet och
opartiskhet eller med de krav som ett heltidsämbete ställer;
alla frågor som rör tillämpningen av denna punkt skall
avgöras av domstolen.
Artikel 22 -- Val av ledamöter
1. Domstolens ledamöter väljs, en för varje hög
fördragsslutande part, av den parlamentariska församlingen
med en majoritet av antalet avgivna röster och från en lista
över tre kandidater som nominerats av den höga
fördragsslutande parten.
2. Samma ordning skall iakttas vid utnämning av nya
ledamöter av domstolen om nya höga fördragsslutande
parter ansluter sig och när ledigblivna platser skall besättas.
Artikel 23 -- Mandattid
1. Domstolens ledamöter väljs för en tid av sex år. De får
omväljas. Mandatet för hälften av de ledamöter som valts vid
det första valet skall dock upphöra efter tre år.
2. De ledamöter, vilkas mandattid skall upphöra efter den
inledande treårsperioden, skall utses genom lottdragning av
Europarådets generalsekreterare omedelbart efter deras val.
3. I syfte att säkerställa att såvitt möjligt halva antalet
ledamöter förnyas vart tredje år, får den parlamentariska
församlingen, innan ett senare val genomförs, besluta att
mandattiden för en eller flera av de ledamöter som skall
väljas skall omfatta en annan period än sex år; dock får denna
period inte överstiga nio år och inte understiga tre år.
4. I sådana fall där fråga är om mer än en mandattid och
den parlamentariska församlingen tillämpar föregående
punkt, skall fördelningen av mandattider verkställas genom
lottdragning av Europarådets generalsekreterare omedelbart
efter det att valet ägt rum.
5. En ledamot av domstolen, som utsetts att efterträda en
ledamot vars mandattid inte gått ut, skall inneha uppdraget
under återstoden av företrädarens mandattid.
6. Ledamöternas mandattid skall upphöra när de uppnår 70
års ålder.
7. Ledamöterna innehar sitt uppdrag till dess att de blir
ersatta. De skall dock fullfölja handläggningen av sådana
mål som redan påbörjats.
Artikel 24 -- Entledigande
En domstolsledamot får inte entledigas från sitt ämbete om
inte de andra ledamöterna med två tredjedels majoritet
beslutar att han inte längre uppfyller de villkor som
uppställts.
Artikel 25 -- Kansli och föredragande jurister
Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och
organisation skall fastställas i domstolens arbetsordning.
Domstolen skall biträdas av jurister som föredragande.
Artikel 26 -- Domstolen i plenum
Domstolen i plenum skall
a) välja ordförande och en eller två vice ordförande för en
treårsperiod; de får omväljas,
b) inrätta kamrar för en bestämd tid,
c) välja ordförande till domstolens kamrar; de får
omväljas,
d) utfärda arbets- och rättegångsordning för domstolen och
e) välja kanslichef samt en eller flera ställföreträdare.
Artikel 27 -- Kommittéer, kamrar och stor sammansättning
(''Grand Chamber'')
1. Domstolen skall vid handläggningen av mål som
hänskjutits till den sammanträda i kommittéer sammansatta
av tre ledamöter, i kamrar sammansatta av sju ledamöter och
i stor sammansättning med sjutton ledamöter. Domstolens
kamrar skall tillsätta kommittéer för en bestämd tid.
2. Den ledamot som valts för den stat som är part i ett mål
eller, om det inte finns någon sådan eller om denne inte kan
delta, en person som staten utser, skall sitta med som
självskriven ledamot i kammaren och vid prövning av mål i
stor sammansättning.
3. Domstolen i stor sammansättning skall även innefatta
domstolens ordförande, vice ordförande, ordförande i
kamrarna och andra ledamöter som valts enligt domstolens
arbetsordning. När ett mål hänskjutits till domstolen i stor
sammansättning enligt artikel 43, får ingen ledamot från den
kammare som meddelat domen delta, med undantag av
kammarens ordförande och den ledamot som satt som
domare för den stat som var part i målet.
Artikel 28 -- Beslut av kommittéer om avvisande av
klagomål
En kommitté får enhälligt avvisa eller avskriva ett enskilt
klagomål enligt artikel 34 om ett sådant beslut kan fattas utan
ytterligare prövning. Beslutet är slutgiltigt.
Artikel 29 -- Beslut av kamrar om upptagande av klagomål
till prövning samt avgöranden i sak
1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en
kammare besluta om att ta upp enskilda klagomål enligt
artikel 34 till prövning och i sådant fall avgöra målet i sak.
2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga
klagomål enligt artikel 33 till prövning och i sådant fall
avgöra målet i sak.
3. Beslut om att ta upp ett klagomål till prövning skall
fattas särskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar
annat.
Artikel 30 -- Hänskjutande till domstolen i stor
sammansättning
Om ett pågående mål i en kammare ger upphov till en
allvarlig fråga som rör tolkningen av konventionen eller
protokollen till denna eller om avgörandet av en fråga i en
kammare kan leda till ett resultat som strider mot en tidigare
dom av domstolen, får kammaren när som helst, innan den
meddelar sin dom, hänskjuta målet till domstolen i stor
sammansättning, om inte någon av parterna i målet motsätter
sig detta.
Artikel 31 -- Behörighet för domstolen i stor
sammansättning
I stor sammansättning skall domstolen
a) avgöra klagomål som anförts enligt artikel 33 eller
artikel 34 när en kammare har hänskjutit målet enligt artikel
30 eller när målet har hänskjutits till den enligt artikel 43 och
b) behandla framställningar om rådgivande yttranden
enligt artikel 47.
Artikel 32 -- Domstolens behörighet
1. Domstolen är behörig i alla frågor som rör tolkningen
och tillämpningen av konventionen och protokollen till
denna vilka hänskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47.
2. Om en tvist uppkommer rörande domstolens behörighet,
skall domstolen avgöra frågan.
Artikel 33 -- Mellanstatliga mål
En hög fördragsslutande part får till domstolen hänskjuta
ett påstående om brott mot bestämmelserna i konventionen
och i protokollen till denna begånget av en annan hög
fördragsslutande part.
Artikel 34 -- Enskilda klagomål
Domstolen får ta emot klagomål från enskilda personer,
icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda
personer, som påstår sig av någon av de höga
fördragsslutande parterna ha utsatts för en kränkning av
någon av de i konventionen eller i protokollen till denna
angivna rättigheterna. De höga fördragsslutande parterna
förbinder sig att inte på något sätt förhindra ett effektivt
utövande av denna klagorätt.
Artikel 35 -- Villkor för upptagande av mål till prövning
1. Ett mål får anhängiggöras hos domstolen först när alla
nationella rättsmedel har uttömts i enlighet med den
internationella rättens allmänt erkända regler, och senast sex
månader från den dag då det slutgiltiga beslutet meddelades.
2. Domstolen får inte ta upp ett enskilt klagomål enligt
artikel 34 till behandling som
a) är anonymt eller
b) väsentligen innefattar samma omständigheter som
redan prövats av domstolen eller redan hänskjutits till
internationell undersökning eller reglering i annan form och
som inte innehåller nya relevanta upplysningar.
3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagomål enligt
artikel 34, som domstolen anser vara oförenligt med
bestämmelserna i denna konvention och i protokollen till
denna, eller uppenbart ogrundat eller utgöra ett missbruk av
rätten att klaga.
4. Domstolen skall avvisa varje klagomål som den inte
anser sig behörig att pröva enligt denna artikel. Den får göra
detta på vilket stadium som helst av förfarandet.
Artikel 36 -- Intervention av tredje part
1. I alla mål inför en kammare eller inför domstolen i stor
sammansättning skall en hög fördragsslutande part, vars
medborgare är klagande, ha rätt att avge skriftliga yttranden
och att delta i förhandlingarna.
2. Domstolens ordförande får för att tillgodose intresset av
en god rättskipning inbjuda varje hög fördragsslutande part,
som inte är part i förfarandet, eller varje annan person som
berörs än klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta
i förhandlingarna.
Artikel 37 -- Avskrivning av klagomål
1. Domstolen får på varje stadium av förfarandet besluta
att avskriva ett mål om de faktiska omständigheterna leder
till slutsatsen att
a) klaganden inte har för avsikt att fullfölja sitt klagomål
eller
b) frågan har lösts eller
c) det av någon annan av domstolen konstaterad anledning
inte längre är befogat att fortsätta prövningen av klagomålet.
Domstolen skall dock fortsätta prövningen av klagomålet
om respekten för de mänskliga rättigheterna, sådana de
definierats i denna konvention och i protokollen till denna,
så kräver.
2. Domstolen får besluta att återuppta ett klagomål till
behandling om den anser att omständigheterna föranleder en
sådan åtgärd.
Artikel 38 -- Prövning av målet och förlikning
1. Om klagomålet tas upp till behandling, skall domstolen
a) fullfölja prövningen av målet tillsammans med
parternas företrädare och vid behov göra en utredning; de
berörda staterna skall på alla sätt underlätta att utredningen
kan genomföras effektivt,
b) ställa sig till parternas förfogande i syfte att nå en
förlikning grundad på respekten för de mänskliga
rättigheterna, sådana de definierats i denna konvention och i
protokollen till denna.
2. Handläggningen enligt punkt 1 b) skall vara
konfidentiell.
Artikel 39 -- Förlikning
Om en förlikning uppnås, skall domstolen avskriva målet
genom ett beslut som endast skall uppta en kortfattad
redogörelse för de faktiska omständigheterna och för den
lösning som nåtts.
Artikel 40 -- Offentliga förhandlingar och tillgång till
handlingar
1. Förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i
undantagsfall beslutar annat.
2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara
tillgängliga för allmänheten om inte domstolens ordförande
beslutar annat.
Artikel 41 -- Skälig gottgörelse
Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller
protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga
fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del
medger att gottgörelse lämnas, skall domstolen, om så anses
nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig
gottgörelse.
Artikel 42 -- Kamrarnas domar
Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med
bestämmelserna i artikel 44, punkt 2.
Artikel 43 -- Hänskjutande till domstolen i stor
sammansättning
1. Var och en av parterna i målet får inom en period av tre
månader från den dag då kammaren meddelat dom i
undantagsfall begära att målet skall hänskjutas till domstolen
i stor sammansättning.
2. En särskild avdelning med fem ledamöter av domstolen
i stor sammansättning skall bevilja en sådan begäran om
målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen
eller tillämpningen av konventionen eller protokollen till
denna eller rör en allvarlig fråga av stor allmän betydelse.
3. Om avdelningen beviljar begäran, skall domstolen i stor
sammansättning avgöra målet genom dom.
Artikel 44 -- Slutgiltiga domar
1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammansättning
är slutgiltig.
2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig
a) när parterna förklarar att de inte kommer att begära att
målet hänskjuts till domstolen i stor sammansättning eller
b) tre månader efter den dag då domen meddelades, om
hänskjutande till domstolen i stor sammansättning inte har
begärts eller
c) när panelen i domstolen i stor sammansättning avslår en
begäran om hänskjutande enligt artikel 43.
3. Den slutgiltiga domen skall offentliggöras.
Artikel 45 -- Skäl för domar och beslut
1. Skäl skall anges för domar samt för beslut om att uppta
ett mål till prövning eller avvisa det.
2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck för
ledamöternas enhälliga uppfattning, har varje ledamot rätt att
avge sin särskilda mening.
Artikel 46 -- Bindande kraft och verkställighet av domar
1. De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta
sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje mål där de är
parter.
2. Domstolens slutgiltiga dom skall överlämnas till
ministerkommittén, som skall övervaka dess verkställande.
Artikel 47 -- Rådgivande yttranden
1. På begäran av ministerkommittén får domstolen avge
rådgivande yttranden i rättsfrågor avseende tolkningen av
konventionen och protokollen till denna.
2. Dessa yttranden får inte avse frågor om innehållet i eller
omfattningen av de rättigheter och friheter som upptagits i
avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och
inte heller någon annan fråga till vilken domstolen eller
ministerkommittén kan ha att ta ställning till följd av ett
sådant förfarande som kan komma att inledas enligt
konventionen.
3. Ministerkommitténs beslut att begära ett rådgivande
yttrande av domstolen fattas med en majoritet av de
ledamöter som är berättigade att sitta med i kommittén.
Artikel 48 -- Domstolens behörighet att avge rådgivande
yttranden
Domstolen avgör om en begäran från ministerkommittén
om ett rådgivande yttrande faller inom domstolens
behörighet enligt artikel 47.
Artikel 49 -- Skäl för rådgivande yttranden
1. Skäl skall anges för domstolens rådgivande yttranden.
2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck för
ledamöternas enhälliga uppfattning, har varje ledamot rätt att
avge sin särskilda mening.
3. Domstolens rådgivande yttranden skall överlämnas till
ministerkommittén.
Artikel 50 -- Domstolens utgifter
Domstolens utgifter skall bekostas av Europarådet.
Artikel 51 -- Privilegier och immunitet för domstolens
ledamöter
Domstolens ledamöter har under utövandet av sitt ämbete
rätt till de privilegier och den immunitet som anges i artikel
40 i Europarådets stadga och i de avtal som ingåtts i enlighet
med den artikeln''.
Artikel 2
1. Avdelning V i konventionen skall betecknas avdelning
III i konventionen; artikel 57 i konventionen skall betecknas
artikel 52 i konventionen; artiklarna 58 och 59 i
konventionen skall utgå och artiklarna 60-66 i konventionen
skall betecknas artiklarna 53-59.
2. Avdelning I i konventionen får rubriken
''RÄTTIGHETER OCH FRIHETER'' och den nya
avdelning III i konventionen får rubriken ''DIVERSE
BESTÄMMELSER''. Artiklarna 1-18 och de nya artiklarna
52-59 i konventionen skall förses med rubriker enligt bilagan
till detta protokoll.
3. I den nya artikel 56, punkt 1 införs orden '', med
förbehåll för punkt 4 i denna artikel,'' efter ordet ''skall''; i
punkt 4 ersätts orden ''kommissionens behörighet att ta emot
klagomål'' och ''i enlighet med artikel 25 i denna
konvention'' med respektive ''domstolens behörighet att ta
emot klagomål'' och ''i enlighet med artikel 34 i
konventionen''. I den nya artikel 58, punkt 4 ersätts orden
''artikel 63'' med orden ''artikel 56''.
4. Protokollet till konventionen skall ändras enligt
följande:
a) artiklarna skall förses med rubriker enligt bilagan till
detta protokoll och
b) i artikel 4, sista meningen byts orden ''med artikel 63''
ut mot orden ''med artikel 56''.
5. Protokoll nr 4 skall ändras enligt följande:
a) artiklarna skall förses med rubriker enligt bilagan till
detta protokoll,
b) i artikel 5, punkt 3 byts orden ''med artikel 63'' ut mot
orden ''med artikel 56''; en ny punkt 5 läggs till med följande
lydelse:
''En stat som har avgivit en förklaring enligt punkt 1 eller
2 i denna artikel får när som helst därefter förklara att staten
beträffande ett eller flera av de med förklaringen avsedda
territorierna erkänner domstolens behörighet att ta emot
klagomål från enskilda personer, icke-statliga organisationer
eller grupper av enskilda i enlighet med artikel 34 i
konventionen vad avser alla eller någon av artiklarna 1-4 i
detta protokoll.'' och
c) punkt 2 i artikel 6 utgår.
6. Protokoll nr 6 skall ändras enligt följande:
a) artiklarna skall förses med rubriker enligt bilagan till
detta protokoll och
b) i artikel 4 ersätts orden ''enligt artikel 64'' med orden
''enligt artikel 57''.
7. Protokoll nr 7 skall ändras enligt följande:
a) artiklarna skall förses med rubriker enligt bilagan till
detta protokoll,
b) i artikel 6, punkt 4 byts orden ''med artikel 63'' ut mot
orden ''med artikel 56''; en ny punkt 6 läggs till med följande
lydelse:
''En stat som har avgivit en förklaring enligt punkt 1 eller
2 i denna artikel får när som helst därefter förklara att staten
beträffande ett eller flera av de med förklaringen avsedda
territorierna erkänner domstolens behörighet att ta emot
klagomål från enskilda personer, icke-statliga organisationer
eller grupper av enskilda i enlighet med artikel 34 i
konventionen vad avser artikel 1-5 i detta protokoll.'' och
c) punkt 2 i artikel 7 utgår.
8. Protokoll nr 9 upphävs.
Artikel 3
1. Detta protokoll står öppet för undertecknande av de
medlemsstater i Europarådet som har undertecknat
konventionen, vilka kan uttrycka sitt samtycke till att vara
bundna genom
a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation,
godtagande eller godkännande eller
b) undertecknande med förbehåll för ratifikation,
godtagande eller godkännande, följt av ratifikation,
godtagande eller godkännande.
2. Ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.
Artikel 4
Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad
som följer efter utgången av en period på ett år efter den dag
då alla parter i konventionen har uttryckt sitt samtycke till att
vara bundna av protokollet i enlighet med bestämmelserna i
artikel 3. Val av ledamöter till den nya domstolen får äga rum
och ytterligare nödvändiga åtgärder får vidtas för att upprätta
den nya domstolen i enlighet med protokollets bestämmelser
från den dag då alla parter i konventionen har uttryckt sitt
samtycke till att vara bundna av protokollet.
Artikel 5
1. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 3 och 4
nedan skall mandattiden för domstolens ledamöter,
ledamöterna av kommissionen, kanslichefen och
ställföreträdande kanslichefen utgå den dag då detta
protokoll träder i kraft.
2. Klagomål som är under handläggning i kommissionen
och som inte har tagits upp till prövning den dag då detta
protokoll träder i kraft, skall prövas av domstolen i enlighet
med bestämmelserna i detta protokoll.
3. Klagomål som har tagits upp till prövning av
kommissionen den dag då detta protokoll träder i kraft skall
även fortsättningsvis handläggas av kommissionens
ledamöter för en period av ett år efter ikraftträdandet.
Klagomål som inte har hunnit slutligt behandlas inom denna
period skall överlämnas till domstolen, som skall behandla
dem som mål som har tagits upp till prövning i enlighet med
bestämmelserna i detta protokoll.
4. Vad gäller sådana klagomål rörande vilka
kommissionen, efter det att detta protokoll har trätt i kraft,
har antagit en rapport i enlighet med den tidigare artikel 31
i konventionen, skall rapporten överlämnas till parterna, som
inte skall ha rätt att offentliggöra den. I enlighet med de
bestämmelser som var tillämpliga före detta protokolls
ikraftträdande får ett sådant mål hänskjutas till domstolen.
Panelen i domstolen i stor sammansättning skall besluta
huruvida en av kamrarna eller domstolen i stor
sammansättning skall avgöra målet. Om målet avgörs av en
kammare, skall kammarens beslut vara slutgiltigt. Mål som
inte hänskjutits till domstolen skall behandlas av
ministerkommittén i enlighet med bestämmelserna i tidigare
artikel 32 i konventionen.
5. Mål som är under handläggning i domstolen och som
inte har avgjorts den dag då detta protokoll träder i kraft skall
överlämnas till domstolen i stor sammansättning, som skall
pröva dem i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll.
6. Mål som är under handläggning i ministerkommittén och
som inte har avgjorts enligt tidigare artikel 32 i konventionen
den dag då detta protokoll träder i kraft, skall slutföras av
ministerkommittén i enlighet med denna artikel.
Artikel 6
I de fall då en hög fördragsslutande part har avgivit en
förklaring som erkänner kommissionens eller domstolens
behörighet enligt tidigare artikel 25 eller 46 i konventionen
såvitt avser frågor som uppstår efter eller är grundade på
omständigheter som inträffar efter det att en sådan förklaring
avgivits, skall denna begränsning fortsättningsvis gälla
domstolens behörighet enligt detta protokoll.
Artikel 7
Europarådets generalsekreterare skall underrätta
medlemsstaterna om
a) undertecknande,
b) deponering av ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrument,
c) dag för detta protokolls ikraftträdande enligt artikel 4
och
d) andra åtgärder, notifikationer eller underrättelser som
rör detta protokoll.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta
protokoll.
Upprättat i Strasbourg den 11 maj 1994 på engelska och
franska, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar
som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets
generalsekreterare skall överlämna bestyrkta kopior till varje
medlemsstat i Europarådet.
Protocol No. 11 to the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Freedoms, restructuring the
control machinery established thereby
The member States of the Council of Europe, signatories to
this Protocol to the Convention for the Protection of Human
Rights and Fundamental Freedoms, signed at Rome on 4
November 1950 (hereinafter referred to as ``the
Convention''),
Considering the urgent need to restructure the control
machinery established by the Convention in order to
maintain and improve the efficiency of its protection of
human rights and fundamental freedoms, mainly in view of
the increase in the number of applications and the growing
membership of the Council of Europe;
Considering that it is therefore desirable to amend certain
provisions of the Convention with a view, in particular, to
replacing the existing European Commission and Court of
Human Rights with a new permanent Court;
Having regard to Resolution No. 1 adopted at the European
Ministerial Conference on Human Rights, held in Vienna on
19 and 20 March 1985;
Having regard to Recommendation 1194 (1992), adopted
by the Parliamentary Assembly of the Council of Europe on
6 October 1992;
Having regard to the decision taken on reform of the
Convention control machinery by the Heads of State and
Government of the Council of Europe member States in the
Vienna Declaration on 9 October 1993,
Have agreed as follows:
Article 1
The existing text of Sections II to IV of the Convention
(Articles 19 to 56) and Protocol No. 2 conferring upon the
European Court of Human Rights competence to give
advisory opinions shall be replaced by the following Section
II of the Convention (Articles 19 to 51):
``Section II -- European Court of Human Rights
Article 19 -- Establishment of the Court
To ensure the observance of the engagements undertaken
by the High Contracting Parties in the Convention and the
protocols thereto, there shall be set up a European Court of
Human Rights, hereinafter referred to as ``the Court''. It shall
function on a permanent basis.
Article 20 -- Number of judges
The Court shall consist of a number of judges equal to that
of the High Contracting Parties.
Article 21 -- Criteria for office
1. The judges shall be of high moral character and must
either possess the qualifications required for appointment to
high judicial office or be jurisconsults of recognised
competence.
2. The judges shall sit on the Court in their individual
capacity.
3. During their term of office the judges shall not engage in
any activity which is incompatible with their independence,
impartiality or with the demands of a full-time office; all
questions arising from the application of this paragraph shall
be decided by the Court.
Article 22 -- Election of judges
1. The judges shall be elected by the Parliamentary
Assembly with respect to each High Contracting Party by a
majority of votes cast from a list of three candidates
nominated by the High Contracting Party.
2. The same procedure shall be followed to complete the
Court in the event of the accession of new High Contracting
Parties and in filling casual vacancies.
Article 23 -- Terms of office
1. The judges shall be elected for a period of six years.
They may be re-elected. However, the terms of office of one-
half of the judges elected at the first election shall expire at
the end of three years.
2. The judges whose terms of office are to expire at the end
of the initial period of three years shall be chosen by lot by
the Secretary General of the Council of Europe immediately
after their election.
3. In order to ensure that, as far as possible, the terms of
office of one-half of the judges are renewed every three
years, the Parliamentary Assembly may decide, before
proceeding to any subsequent election, that the term or terms
of office of one or more judges to be elected shall be for a
period other than six years but not more than nine and not
less than three years.
4. In cases where more than one term of office is involved
and where the Parliamentary Assembly applies the preceding
paragraph, the allocation of the terms of office shall be
effected by a drawing of lots by the Secretary General of the
Council of Europe immediately after the election.
5. A judge elected to replace a judge whose term of office
has not expired shall hold office for the remainder of his
predecessor's term.
6. The terms of office of judges shall expire when they
reach the age of 70.
7. The judges shall hold office until replaced. They shall,
however, continue to deal with such cases as they already
have under consideration.
Article 24 -- Dismissal
No judge may be dismissed from his office unless the other
judges decide by a majority of two-thirds that he has ceased
to fulfil the required conditions.
Article 25 -- Registry and legal secretaries
The Court shall have a registry, the functions and
organisation of which shall be laid down in the rules of the
Court. The Court shall be assisted by legal secretaries.
Article 26 -- Plenary Court
The plenary Court shall
a) elect its President and one or two Vice-Presidents for a
period of three years; they may be re-elected;
b) set up Chambers, constituted for a fixed period of time;
c) elect the Presidents of the Chambers of the Court; they
may be re-elected;
d) adopt the rules of the Court; and
e) elect the Registrar and one or more Deputy Registrars.
Article 27 -- Committees, Chambers and Grand Chamber
1. To consider cases brought before it, the Court shall sit
in committees of three judges, in Chambers of seven judges
and in a Grand Chamber of seventeen judges. The Court's
Chambers shall set up committees for a fixed period of time.
2. There shall sit as an ex officio member of the Chamber
and the Grand Chamber the judge elected in respect of the
State Party concerned or, if there is none or if he is unable
to sit, a person of its choice who shall sit in the capacity of
judge.
3. The Grand Chamber shall also include the President of
the Court, the Vice-Presidents, the Presidents of the
Chambers and other judges chosen in accordance with the
rules of the Court. When a case is referred to the Grand
Chamber under Article 43, no judge from the Chamber
which rendered the judgment shall sit in the Grand Chamber,
with the exception of the President of the Chamber and the
judge who sat in respect of the State Party concerned.
Article 28 -- Declarations of inadmissibility by
committees
A committee may, by a unanimous vote, declare
inadmissible or strike out of its list of cases an individual
application submitted under Article 34 where such a decision
can be taken without further examination. The decision shall
be final.
Article 29 -- Decisions by Chambers on admissibility and
merits
1. If no decision is taken under Article 28, a Chamber shall
decide on the admissibility and merits of individual
applications submitted under Article 34.
2. A Chamber shall decide on the admissibility and merits
of inter-State applications submitted under Article 33.
3. The decision on admissibility shall be taken separately
unless the Court, in exceptional cases, decides otherwise.
Article 30 -- Relinquishment of jurisdiction to the Grand
Chamber
Where a case pending before a Chamber raises a serious
question affecting the interpretation of the Convention or the
protocols thereto, or where the resolution of a question
before the Chamber might have a result inconsistent with a
judgment previously delivered by the Court, the Chamber
may, at any time before it has rendered its judgment,
relinquish jurisdiction in favour of the Grand Chamber,
unless one of the parties to the case objects.
Article 31 -- Powers of the Grand Chamber
The Grand Chamber shall
a) determine applications submitted either under Article
33 or Article 34 when a Chamber has relinquished
jurisdiction under Article 30 or when the case has been
referred to it under Article 43; and
b) consider requests for advisory opinions submitted under
Article 47.
Article 32 -- Jurisdiction of the Court
1. The jurisdiction of the Court shall extend to all matters
concerning the interpretation and application of the
Convention and the protocols thereto which are referred to it
as provided in Articles 33, 34 and 47.
2. In the event of dispute as to whether the Court has
jurisdiction, the Court shall decide.
Article 33 -- Inter-State cases
Any High Contracting Party may refer to the Court any
alleged breach of the provisions of the Convention and the
protocols thereto by another High Contracting Party.
Article 34 -- Individual applications
The Court may receive applications from any person, non-
governmental organisation or group of individuals claiming
to be the victim of a violation by one of the High Contracting
Parties of the rights set forth in the Convention or the
protocols thereto. The High Contracting Parties undertake
not to hinder in any way the effective exercise of this right.
Article 35 -- Admissibility criteria
1. The Court may only deal with the matter after all
domestic remedies have been exhausted, according to the
generally recognised rules of international law, and within a
period of six months from the date on which the final
decision was taken.
2. The Court shall not deal with any individual application
submitted under Article 34 that
a) is anonymous; or
b) is substantially the same as a matter that has already
been examined by the Court or has already been submitted
to another procedure of international investigation or
settlement and contains no relevant new information.
3. The Court shall declare inadmissible any individual
application submitted under Article 34 which it considers
incompatible with the provisions of the Convention or the
protocols thereto, manifestly ill-founded, or an abuse of the
right of application.
4. The Court shall reject any application which it considers
inadmissible under this Article. It may do so at any stage of
the proceedings.
Article 36 -- Third-party intervention
1. In all cases before a Chamber or the Grand Chamber, a
High Contracting Party one of whose nationals is an
applicant shall have the right to submit written comments
and to take part in hearings.
2. The President of the Court may, in the interest of the
proper administration of justice, invite any High Contracting
Party which is not a party to the proceedings or any person
concerned who is not the applicant to submit written
comments or take part in hearings.
Article 37 -- Striking out applications
1. The Court may at any stage of the proceedings decide
to strike an application out of its list of cases where the
circumstances lead to the conclusion that
a) the applicant does not intend to pursue his application;
or
b) the matter has been resolved; or
c) for any other reason established by the Court, it is no
longer justified to continue the examination of the
application.
However, the Court shall continue the examination of the
application if respect for human rights as defined in the
Convention and the protocols thereto so requires.
2. The Court may decide to restore an application to its list
of cases if it considers that the circumstances justify such a
course.
Article 38 -- Examination of the case and friendly
settlement proceedings
1. If the Court declares the application admissible, it shall
a) pursue the examination of the case, together with the
representatives of the parties, and if need be, undertake an
investigation, for the effective conduct of which the States
concerned shall furnish all necessary facilities;
b) place itself at the disposal of the parties concerned with
a view to securing a friendly settlement of the matter on the
basis of respect for human rights as defined in the
Convention and the protocols thereto.
2. Proceedings conducted under paragraph 1.b shall be
confidential.
Article 39 -- Finding of a friendly settlement
If a friendly settlement is effected, the Court shall strike
the case out of its list by means of a decision which shall be
confined to a brief statement of the facts and of the solution
reached.
Article 40 -- Public hearings and access to documents
1. Hearings shall be public unless the Court in exceptional
circumstances decides otherwise.
2. Documents deposited with the Registrar shall be
accessible to the public unless the President of the Court
decides otherwise.
Article 41 -- Just satisfaction
If the Court finds that there has been a violation of the
Convention or the protocols thereto, and if the internal law
of the High Contracting Party concerned allows only partial
reparation to be made, the Court shall, if necessary, afford
just satisfaction to the injured party.
Article 42 -- Judgments of Chambers
Judgments of Chambers shall become final in accordance
with the provisions of Article 44, paragraph 2.
Article 43 -- Referral to the Grand Chamber
1. Within a period of three months from the date of the
judgment of the Chamber, any party to the case may, in
exceptional cases, request that the case be referred to the
Grand Chamber.
2. A panel of five judges of the Grand Chamber shall
accept the request if the case raises a serious question
affecting the interpretation or application of the Convention
or the protocols thereto, or a serious issue of general
importance.
3. If the panel accepts the request, the Grand Chamber
shall decide the case by means of a judgment.
Article 44 -- Final judgments
1. The judgment of the Grand Chamber shall be final.
2. The judgment of a Chamber shall become final
a) when the parties declare that they will not request that
the case be referred to the Grand Chamber; or
b) three months after the date of the judgment, if reference
of the case to the Grand Chamber has not been requested; or
c) when the panel of the Grand Chamber rejects the request
to refer under Article 43.
3. The final judgment shall be published.
Article 45 -- Reasons for judgments and decisions
1. Reasons shall be given for judgments as well as for
decisions declaring applications admissible or inadmissible.
2. If a judgment does not represent, in whole or in part, the
unanimous opinion of the judges, any judge shall be entitled
to deliver a separate opinion.
Article 46 -- Binding force and execution of judgments
1. The High Contracting Parties undertake to abide by the
final judgment of the Court in any case to which they are
parties.
2. The final judgment of the Court shall be transmitted to
the Committee of Ministers, which shall supervise its
execution.
Article 47 -- Advisory opinions
1. The Court may, at the request of the Committee of
Ministers, give advisory opinions on legal questions
concerning the interpretation of the Convention and the
protocols thereto.
2. Such opinions shall not deal with any question relating
to the content or scope of the rights or freedoms defined in
Section I of the Convention and the protocols thereto, or with
any other question which the Court or the Committee of
Ministers might have to consider in consequence of any such
proceedings as could be instituted in accordance with the
Convention.
3. Decisions of the Committee of Ministers to request an
advisory opinion of the Court shall require a majority vote
of the representatives entitled to sit on the Committee.
Article 48 -- Advisory jurisdiction of the Court
The Court shall decide whether a request for an advisory
opinion submitted by the Committee of Ministers is within
its competence as defined in Article 47.
Article 49 -- Reasons for advisory opinions
1. Reasons shall be given for advisory opinions of the
Court.
2. If the advisory opinion does not represent, in whole or
in part, the unanimous opinion of the judges, any judge shall
be entitled to deliver a separate opinion.
3. Advisory opinions of the Court shall be communicated
to the Committee of Ministers.
Article 50 -- Expenditure on the Court
The expenditure on the Court shall be borne by the Council
of Europe.
Article 51 -- Privileges and immunities of judges
The judges shall be entitled, during the exercise of their
functions, to the privileges and immunities provided for in
Article 40 of the Statute of the Council of Europe and in the
agreements made thereunder.''
Article 2
1. Section V of the Convention shall become Section III of
the Convention; Article 57 of the Convention shall become
Article 52 of the Convention; Articles 58 and 59 of the
Convention shall be deleted, and Articles 60 to 66 of the
Convention shall become Articles 53 to 59 of the Convention
respectively.
2. Section I of the Convention shall be entitled ``Rights and
freedoms'' and new Section III of the Convention shall be
entitled ``Miscellaneous provisions''. Articles 1 to 18 and
new Articles 52 to 59 of the Convention shall be provided
with headings, as listed in the appendix to this Protocol.
3. In new Article 56, in paragraph 1, the words ``subject to
paragraph 4 of this Article,'' shall be inserted after the word
``shall''; in paragraph 4, the words ``Commission to receive
petitions'' and ``in accordance with Article 25 of the present
Convention'' shall be replaced by the words ``Court to
receive applications'' and ``as provided in Article 34 of the
Convention'' respectively. In new Article 58, paragraph 4,
the words ``Article 63'' shall be replaced by the words
``Article 56''.
4. The Protocol to the Convention shall be amended as
follows
a) the Articles shall be provided with the headings listed
in the appendix to the present Protocol; and
b) in Article 4, last sentence, the words ``of Article 63''
shall be replaced by the words ``of Article 56''.
5. Protocol No. 4 shall be amended as follows
a) the Articles shall be provided with the headings listed
in the appendix to the present Protocol;
b) in Article 5, paragraph 3, the words ``of Article 63''
shall be replaced by the words ``of Article 56''; a new
paragraph 5 shall be added, which shall read
``Any State which has made a declaration in accordance
with paragraph 1 or 2 of this Article may at any time
thereafter declare on behalf of one or more of the territories
to which the declaration relates that it accepts the
competence of the Court to receive applications from
individuals, non-governmental organisations or groups of
individuals as provided in Article 34 of the Convention in
respect of all or any of Articles 1 to 4 of this Protocol.''; and
c) paragraph 2 of Article 6 shall be deleted.
6. Protocol No. 6 shall be amended as follows
a) the Articles shall be provided with the headings listed
in the appendix to the present Protocol; and
b) in Article 4 the words ``under Article 64'' shall be
replaced by the words ``under Article 57''.
7. Protocol No. 7 shall be amended as follows
a) the Articles shall be provided with the headings listed
in the appendix to the present Protocol;
b) in Article 6, paragraph 4, the words ``of Article 63''
shall be replaced by the words ``of Article 56''; a new
paragraph 6 shall be added, which shall read
``Any State which has made a declaration in accordance
with paragraph 1 or 2 of this Article may at any time
thereafter declare on behalf of one or more of the territories
to which the declaration relates that it accepts the
competence of the Court to receive applications from
individuals, non-governmental organisations or groups of
individuals as provided in Article 34 of the Convention in
respect of Articles 1 to 5 of this Protocol.''; and
c) paragraph 2 of Article 7 shall be deleted.
8. Protocol No. 9 shall be repealed.
Article 3
1. This Protocol shall be open for signature by member
States of the Council of Europe signatories to the
Convention, which may express their consent to be bound by
a) signature without reservation as to ratification,
acceptance or approval; or
b) signature subject to ratification, acceptance or approval,
followed by ratification, acceptance or approval.
2. The instruments of ratification, acceptance or approval
shall be deposited with the Secretary General of the Council
of Europe.
Article 4
This Protocol shall enter into force on the first day of the
month following the expiration of a period of one year after
the date on which all Parties to the Convention have
expressed their consent to be bound by the Protocol in
accordance with the provisions of Article 3. The election of
new judges may take place, and any further necessary steps
may be taken to establish the new Court, in accordance with
the provisions of this Protocol from the date on which all
Parties to the Convention have expressed their consent to be
bound by the Protocol.
Article 5
1. Without prejudice to the provisions in paragraphs 3 and
4 below, the terms of office of the judges, members of the
Commission, Registrar and Deputy Registrar shall expire at
the date of entry into force of this Protocol.
2. Applications pending before the Commission which
have not been declared admissible at the date of the entry
into force of this Protocol shall be examined by the Court in
accordance with the provisions of this Protocol.
3. Applications which have been declared admissible at the
date of entry into force of this Protocol shall continue to be
dealt with by members of the Commission within a period
of one year thereafter. Any applications the examination of
which has not been completed within the aforesaid period
shall be transmitted to the Court which shall examine them
as admissible cases in accordance with the provisions of this
Protocol.
4. With respect to applications in which the Commission,
after the entry into force of this Protocol, has adopted a report
in accordance with former Article 31 of the Convention, the
report shall be transmitted to the parties, who shall not be at
liberty to publish it. In accordance with the provisions
applicable prior to the entry into force of this Protocol, a case
may be referred to the Court. The panel of the Grand
Chamber shall determine whether one of the Chambers or
the Grand Chamber shall decide the case. If the case is
decided by a Chamber, the decision of the Chamber shall be
final. Cases not referred to the Court shall be dealt with by
the Committee of Ministers acting in accordance with the
provisions of former Article 32 of the Convention.
5. Cases pending before the Court which have not been
decided at the date of entry into force of this Protocol shall be
transmitted to the Grand Chamber of the Court, which shall
examine them in accordance with the provisions of this
Protocol.
6. Cases pending before the Committee of Ministers which
have not been decided under former Article 32 of the
Convention at the date of entry into force of this Protocol
shall be completed by the Committee of Ministers acting in
accordance with that Article.
Article 6
Where a High Contracting Party had made a declaration
recognising the competence of the Commission or the
jurisdiction of the Court under former Article 25 or 46 of the
Convention with respect to matters arising after or based on
facts occurring subsequent to any such declaration, this
limitation shall remain valid for the jurisdiction of the Court
under this Protocol.
Article 7
The Secretary General of the Council of Europe shall
notify the member States of the Council of
a) any signature;
b) the deposit of any instrument of ratification, acceptance
or approval;
c) the date of entry into force of this Protocol or of any of
its provisions in accordance with Article 4; and
d) any other act, notification or communication relating to
this Protocol.
Protocole n° 11 à la Convention de sauvegarde des Droits
de l'Homme et des Libertés fondamentales, portant
restructuration du mécanisme de contrôle établi par la
Convention
Les Etats membres du Conseil de l'Europe, signataires du
présent Protocole à la Convention de sauvegarde des Droits
de l'Homme et des Libertés fondamentales, signée à Rome
le 4 novembre 1950 (ci-après dénommée çla Convention è),
Considérant qu'il est nécessaire et urgent de restructurer le
mécanisme de contrôle établi par la Convention afin de
maintenir et de renforcer l'efficacité de la protection des
droits de l'homme et des libertés fondamentales prévue par la
Convention, en raison principalement de l'augmentation des
reque…tes et du nombre croissant des membres du Conseil de
l'Europe;
Considérant qu'il convient par conséquent d'amender
certaines dispositions de la Convention en vue, notamment,
de remplacer la Commission et la Cour européennes des
Droits de l'Homme existantes par une nouvelle Cour
permanente;
Vu la Résolution n° 1 adoptée lors de la Conférence
ministérielle européenne sur les droits de l'homme, tenue à
Vienne les 19 et 20 mars 1985;
Vu la Recommandation 1194 (1992), adoptée par
l'Assemblée parlementaire du Conseil de l'Europe le 6
octobre 1992;
Vu la décision prise sur la réforme du mécanisme de
contrôle de la Convention par les Chefs d'Etat et de
Gouvernement des Etats membres du Conseil de l'Europe
dans la Déclaration de Vienne du 9 octobre 1993,
Sont convenus de ce qui suit:
Article 1
Le texte des titres II à IV de la Convention (articles 19 à
56) et le Protocole n° 2 attribuant à la Cour européenne des
Droits de l'Homme la compétence de donner des avis
consultatifs sont remplacés par le titre II suivant de la
Convention (articles 19 à 51):
çTitre II -- Cour européenne des Droits de l'Homme
Article 19 -- Institution de la Cour
Afin d'assurer le respect des engagements résultant pour
les Hautes Parties contractantes de la présente Convention et
de ses protocoles, il est institué une Cour européenne des
Droits de l'Homme, ci-dessous nommée çla Courè. Elle
fonctionne de façon permanente.
Article 20 -- Nombre de juges
La Cour se compose d'un nombre de juges égal à celui des
Hautes Parties contractantes.
Article 21 -- Conditions d'exercice des fonctions
1. Les juges doivent jouir de la plus haute considération
morale et réunir les conditions requises pour l'exercice de
hautes fonctions judiciaires ou e…tre des jurisconsultes
possédant une compétence notoire.
2. Les juges siègent à la Cour à titre individuel.
3. Pendant la durée de leur mandat, les juges ne peuvent
exercer aucune activité incompatible avec les exigences
d'indépendance, d'impartialité ou de disponibilité requise par
une activité exercée à plein temps; toute question soulevée en
application de ce paragraphe est tranchée par la Cour.
Article 22 -- Election des juges
1. Les juges sont élus par l'Assemblée parlementaire au titre
de chaque Haute Partie contractante, à la majorité des voix
exprimées, sur une liste de trois candidats présentés par la
Haute Partie contractante.
2. La me…me procédure est suivie pour compléter la Cour en
cas d'adhésion de nouvelles Hautes Parties contractantes et
pourvoir les sièges devenus vacants.
Article 23 -- Durée du mandat
1. Les juges sont élus pour une durée de six ans. Ils sont
rééligibles. Toutefois, les mandats d'une moitié des juges
désignés lors de la première élection prendront fin au bout de
trois ans.
2. Les juges dont le mandat prendra fin au terme de la
période initiale de trois ans sont désignés par tirage au sort
effectué par le Secrétaire Général du Conseil de l'Europe,
immédiatement après leur élection.
3. Afin d'assurer, dans la mesure du possible, le
renouvellement des mandats d'une moitié des juges tous les
trois ans, l'Assemblée parlementaire peut, avant de procéder
à toute élection ultérieure, décider qu'un ou plusieurs
mandats des juges à élire auront une durée autre que celle de
six ans, sans qu'elle puisse toutefois excéder neuf ans ou e…tre
inférieure à trois ans.
4. Dans le cas où il y a lieu de conférer plusieurs mandats et
où l'Assemblée parlementaire fait application du paragraphe
précédent, la répartition des mandats s'opère suivant un tirage
au sort effectué par le Secrétaire Général du Conseil de
l'Europe immédiatement après l'élection.
5. Le juge élu en remplacement d'un juge dont le mandat
n'est pas expiré achève le mandat de son prédécesseur.
6. Le mandat des juges s'achève dès qu'ils atteignent l'âge
de 70 ans.
7. Les juges restent en fonctions jusqu'à leur
remplacement. Ils continuent toutefois de conna …tre des
affaires dont ils sont déjà saisis.
Article 24 -- Révocation
Un juge ne peut e…tre relevé de ses fonctions que si les autres
juges décident, à la majorité des deux tiers, qu'il a cessé de
répondre aux conditions requises.
Article 25 -- Greffe et référendaires
La Cour dispose d'un greffe dont les tâches et
l'organisation sont fixées par le règlement de la Cour. Elle est
assistée de référendaires.
Article 26 -- Assemblée plénière de la Cour
La Cour réunie en Assemblée plénière
a) élit, pour une durée de trois ans, son président et un ou
deux vice-présidents; ils sont rééligibles;
b) constitue des Chambres pour une période déterminée;
c) élit les présidents des Chambres de la Cour, qui sont
rééligibles;
d) adopte le règlement de la Cour; et
e) élit le greffier et un ou plusieurs greffiers adjoints.
Article 27 -- Comités, Chambres et Grande Chambre
1. Pour l'examen des affaires portées devant elle, la Cour
siège en comités de trois juges, en Chambres de sept juges et
en une Grande Chambre de dix-sept juges. Les Chambres de
la Cour constituent les comités pour une période déterminée.
2. Le juge élu au titre d'un Etat partie au litige est membre
de droit de la Chambre et de la Grande Chambre; en cas
d'absence de ce juge, ou lorsqu'il n'est pas en mesure de
siéger, cet Etat partie désigne une personne qui siège en qualité
de juge.
3. Font aussi partie de la Grande Chambre le président de
la Cour, les vice-présidents, les présidents des Chambres et
d'autres juges désignés conformément au règlement de la
Cour. Quand l'affaire est déférée à la Grande Chambre en
vertu de l'article 43, aucun juge de la Chambre qui a rendu
l'arre…t ne peut y siéger, à l'exception du président de la
Chambre et du juge ayant siégé au titre de l'Etat partie
intéressé.
Article 28 -- Déclarations d'irrecevabilité par les comités
Un comité peut, par vote unanime, déclarer irrecevable ou
rayer du rôle une reque…te individuelle introduite en vertu de
l'article 34 lorsqu'une telle décision peut e…tre prise sans
examen complémentaire. La décision est définitive.
Article 29 -- Décisions des Chambres sur la recevabilité et
le fond
1. Si aucune décision n'a été prise en vertu de l'article 28,
une Chambre se prononce sur la recevabilité et le fond des
reque…tes individuelles introduites en vertu de l'article 34.
2. Une Chambre se prononce sur la recevabilité et le fond
des reque…tes étatiques introduites en vertu de l'article 33.
3. Sauf décision contraire de la Cour dans des cas
exceptionnels, la décision sur la recevabilité est prise
séparément.
Article 30 -- Dessaisissement en faveur de la Grande
Chambre
Si l'affaire pendante devant une Chambre soulève une
question grave relative à l'interprétation de la Convention ou
de ses protocoles, ou si la solution d'une question peut
conduire à une contradiction avec un arre…t rendu
antérieurement par la Cour, la Chambre peut, tant qu'elle n'a
pas rendu son arre…t, se dessaisir au profit de la Grande
Chambre, à moins que l'une des parties ne s'y oppose.
Article 31 -- Attributions de la Grande Chambre
La Grande Chambre
a) se prononce sur les reque…tes introduites en vertu de
l'article 33 ou de l'article 34 lorsque l'affaire lui a été déférée
par la Chambre en vertu de l'article 30 ou lorsque I'affaire
lui a été déférée en vertu de l'article 43; et
b) examine les demandes d'avis consultatifs introduites en
vertu de l'article 47.
Article 32 -- Compétence de la Cour
1. La compétence de la Cour s'étend à toutes les questions
concernant l'interprétation et l'application de la Convention
et de ses protocoles qui lui seront soumises dans les
conditions prévues par les articles 33, 34 et 47.
2. En cas de contestation sur le point de savoir si la Cour
est compétente, la Cour décide.
Article 33 -- Affaires interétatiques
Toute Haute Partie contractante peut saisir la Cour de tout
manquement aux dispositions de la Convention et de ses
protocoles qu'elle croira pouvoir e…tre imputé à une autre
Haute Partie contractante.
Article 34 -- Reque…tes individuelles
La Cour peut e…tre saisie d'une reque…te par toute personne
physique, toute organisation non gouvernementale ou tout
groupe de particuliers qui se prétend victime d'une violation
par l'une des Hautes Parties contractantes des droits
reconnus dans la Convention ou ses protocoles. Les Hautes
Parties contractantes s'engagent à n'entraver par aucune
mesure l'exercice efficace de ce droit.
Article 35 -- Conditions de recevabilité
1. La Cour ne peut e…tre saisie qu'après l'épuisement des
voies de recours internes, tel qu'il est entendu selon les
principes de droit international généralement reconnus, et
dans un délai de six mois à partir de la date de la décision
interne définitive.
2. La Cour ne retient aucune reque…te individuelle
introduite en application de l'article 34, lorsque
a) elle est anonyme; ou
b) elle est essentiellement la me…me qu'une reque…te
précédemment examinée par la Cour ou déjà soumise à une
autre instance internationale d'enque…te ou de règlement, et si
elle ne contient pas de faits nouveaux.
3. La Cour déclare irrecevable toute reque…te individuelle
introduite en application de l'article 34, lorsqu'elle estime la
reque…te incompatible avec les dispositions de la Convention
ou de ses protocoles, manifestement mal fondée ou abusive.
4. La Cour rejette toute reque…te qu'elle considère comme
irrecevable en application du présent article. Elle peut
procéder ainsi à tout stade de la procédure.
Article 36 -- Tierce intervention
1. Dans toute affaire devant une Chambre ou la Grande
Chambre, une Haute Partie contractante dont un ressortissant
est requérant a le droit de présenter des observations écrites et
de prendre part aux audiences.
2. Dans l'intére…t d'une bonne administration de la justice,
le président de la Cour peut inviter toute Haute Partie
contractante qui n'est pas partie à l'instance ou toute
personne intéressée autre que le requérant à présenter des
observations écrites ou à prendre part aux audiences.
Article 37 -- Radiation
1. A tout moment de la procédure, la Cour peut décider de
rayer une reque…te du rôle lorsque les circonstances
permettent de conclure
a) que le requérant n'entend plus la maintenir; ou
b) que le litige a été résolu; ou
c) que, pour tout autre motif dont la Cour constate
l'existence, il ne se justifie plus de poursuivre l'examen de
la reque…te.
Toutefois, la Cour poursuit l'examen de la reque…te si le
respect des droits de l'homme garantis par la Convention et
ses protocoles l'exige.
2. La Cour peut décider la réinscription au rôle d'une
reque…te lorsqu'elle estime que les circonstances le justifient.
Article 38 -- Examen contradictoire de l'affaire et
procédure de règlement amiable
1. Si la Cour déclare une reque…te recevable, elle
a) poursuit l'examen contradictoire de l'affaire avec les
représentants des parties et, s'il y a lieu, procède à une
enque…te pour la conduite efficace de laquelle les Etats
intéressés fourniront toutes facilités nécessaires;
b) se met à la disposition des intéressés en vue de parvenir
à un règlement amiable de l'affaire s'inspirant du respect des
droits de l'homme tels que les reconnaissent la Convention
et ses protocoles.
2. La procédure décrite au paragraphe 1.b est confidentielle.
Article 39 -- Conclusion d'un règlement amiable
En cas de règlement amiable, la Cour raye l'affaire du rôle
par une décision qui se limite à un bref exposé des faits et de
la solution adoptée.
Article 40 -- Audience publique et accès aux documents
1. L'audience est publique à moins que la Cour n'en décide
autrement en raison de circonstances exceptionnelles.
2. Les documents déposés au greffe sont accessibles au
public à moins que le président de la Cour n'en décide
autrement.
Article 41 -- Satisfaction équitable
Si la Cour déclare qu'il y a eu violation de la Convention
ou de ses protocoles, et si le droit interne de la Haute Partie
contractante ne permet d'effacer qu'imparfaitement les
conséquences de cette violation, la Cour accorde à la partie
lésée, s'il y a lieu, une satisfaction équitable.
Article 42 -- Arre…ts des Chambres
Les arre…ts des Chambres deviennent définitifs
conformément aux dispositions de l'article 44, paragraphe 2.
Article 43 -- Renvoi devant la Grande Chambre
1. Dans un délai de trois mois à compter de la date de
l'arre…t d'une Chambre, toute partie à l'affaire peut, dans des
cas exceptionnels, demander le renvoi de l'affaire devant la
Grande Chambre.
2. Un collège de cinq juges de la Grande Chambre accepte
la demande si l'affaire soulève une question grave relative à
l'interprétation ou à l'application de la Convention ou de ses
protocoles, ou encore une question grave de caractère général.
3. Si le collège accepte la demande, la Grande Chambre se
prononce sur l'affaire par un arre…t.
Article 44 -- Arre…ts définitifs
1. L'arre…t de la Grande Chambre est définitif.
2. L'arre…t d'une Chambre devient définitif
a) lorsque les parties déclarent qu'elles ne demanderont pas
le renvoi de l'affaire devant la Grande Chambre; ou
b) trois mois après la date de l'arre…t, si le renvoi de l'affaire
devant la Grande Chambre n'a pas été demandé; ou
c) lorsque le collège de la Grande Chambre rejette la
demande de renvoi formulée en application de l'article 43.
3. L'arre…t définitif est publié.
Article 45 -- Motivation des arre…ts et décisions
1. Les arre…ts, ainsi que les décisions déclarant des reque…tes
recevables ou irrecevables, sont motivés.
2. Si l'arre…t n'exprime pas en tout ou en partie l'opinion
unanime des juges, tout juge a le droit d'y joindre l'exposé
de son opinion séparée.
Article 46 -- Force obligatoire et exécution des arre…ts
1. Les Hautes Parties contractantes s'engagent à se
conformer aux arre…ts définitifs de la Cour dans les litiges
auxquels elles sont parties.
2. L'arre…t définitif de la Cour est transmis au Comité des
Ministres qui en surveille l'exécution.
Article 47 -- Avis consultatifs
1. La Cour peut, à la demande du Comité des Ministres,
donner des avis consultatifs sur des questions juridiques
concernant l'interprétation de la Convention et de ses
protocoles.
2. Ces avis ne peuvent porter ni sur les questions ayant trait
au contenu ou à l'étendue des droits et libertés définis au titre
I de la Convention et dans les protocoles ni sur les autres
questions dont la Cour ou le Comité des Ministres pourraient
avoir à conna …tre par suite de l'introduction d'un recours
prévu par la Convention.
3. La décision du Comité des Ministres de demander un avis
à la Cour est prise par un vote à la majorité des représentants
ayant le droit de siéger au Comité.
Article 48 -- Compétence consultative de la Cour
La Cour décide si la demande d'avis consultatif présentée
par le Comité des Ministres relève de sa compétence telle que
définie par l'article 47.
Article 49 -- Motivation des avis consultatifs
1. L'avis de la Cour est motivé.
2. Si l'avis n'exprime pas en tout ou en partie l'opinion
unanime des juges, tout juge a le droit d'y joindre l'exposé
de son opinion séparée.
3. L'avis de la Cour est transmis au Comité des Ministres.
Article 50 -- Frais de fonctionnement de la Cour
Les frais de fonctionnement de la Cour sont à la charge du
Conseil de l'Europe.
Article 51 -- Privilèges et immunités des juges
Les juges jouissent, pendant l'exercice de leurs fonctions,
des privilèges et immunités prévus à l'article 40 du Statut du
Conseil de l'Europe et dans les accords conclus au titre de
cet article.è
Article 2
1. Le titre V de la Convention devient le titre III de la
Convention; l'article 57 de la Convention devient l'article 52
de la Convention; les articles 58 et 59 de la Convention sont
supprimés, et les articles 60 à 66 de la Convention
deviennent respectivement les articles 53 à 59 de la
Convention.
2. Le titre I de la Convention s'intitule çDroits et libertésè
et le nouveau titre III çDispositions diversesè. Les intitulés
figurant à l'annexe du présent Protocole ont été attribués aux
articles 1 à 18 et aux nouveaux articles 52 à 59 de la
Convention.
3. Dans le nouvel article 56, au paragraphe 1, insérer les
mots ç, sous réserve du paragraphe 4 du présent article,è après
le mot çs'appliqueraè; au paragraphe 4, les mots
çCommissionè et çconformément à l'article 25 de la présente
Conventionè sont respectivement remplacés par les mots
çCourè et ç, comme le prévoit l'article 34 de la Conventionè.
Dans le nouvel article 58, paragraphe 4, les mots çl'article
63è sont remplacés par les mots çl'article 56è.
4. Le Protocole additionnel à la Convention est amendé
comme suit
a) les articles sont présentés avec les intitulés énumérés à
l'annexe du présent Protocole; et
b) à l'article 4, dernière phrase, les mots çde l'article 63è
sont remplacés par les mots çde l'article 56è.
5. Le Protocole n° 4 est amendé comme suit
a) les articles sont présentés avec les intitulés énumérés à
l'annexe du présent Protocole;
b) à l'article 5, paragraphe 3, les mots çde l'article 63è
sont remplacés par les mots çde l'article 56è; un nouveau
paragraphe 5 s'ajoute et se lit comme suit
çTout Etat qui a fait une déclaration conformément au
paragraphe 1 ou 2 du présent article peut, à tout moment par
la suite, déclarer relativement à un ou plusieurs des territoires
visés dans cette déclaration qu'il accepte la compétence de la
Cour pour conna …tre des reque…tes de personnes physiques,
d'organisations non gouvernementales ou de groupes de
particuliers, comme le prévoit l'article 34 de la Convention,
au titre des articles 1 à 4 du présent Protocole ou de certains
d'entre eux.è; et
c) le paragraphe 2 de l'article 6 est supprimé.
6. Le Protocole n° 6 est amendé comme suit
a) les articles sont présentés avec les intitulés énumérés à
l'annexe du présent Protocole; et
b) à l'article 4, les mots çen vertu de l'article 64è sont
remplacés par les mots çen vertu de l'article 57è.
7. Le Protocole n° 7 est amendé comme suit
a) les articles sont présentés avec les intitulés énumérés à
l'annexe du présent Protocole;
b) à l'article 6, paragraphe 4, les mots çde l'article 63’ sont
remplacés par les mots çde l'article 56è; un nouveau
paragraphe 6 s'ajoute et se lit comme suit
çTout Etat ayant fait une déclaration conformément au
paragraphe 1 ou 2 du présent article peut, à tout moment par
la suite, déclarer relativement à un ou plusieurs des territoires
visés dans cette déclaration qu'il accepte la compétence de la
Cour pour conna …tre des reque…tes de personnes physiques,
d'organisations non gouvernementales ou de groupes de
particuliers, comme le prévoit l'article 34 de la Convention,
au titre des articles 1 à 5 du présent Protocole.è; et
c) le paragraphe 2 de l'article 7 est supprimé.
8. Le Protocole n° 9 est abrogé.
Article 3
1. Le présent Protocole est ouvert à la signature des Etats
membres du Conseil de l'Europe signataires de la
Convention, qui peuvent exprimer leur consentement à e…tre
liés par
a) signature sans réserve de ratification, d'acceptation ou
d'approbation; ou
b) signature sous réserve de ratification, d'acceptation ou
d'approbation, suivie de ratification, d'acceptation ou
d'approbation.
2. Les instruments de ratification, d'acceptation ou
d'approbation seront déposés près le Secrétaire Général du
Conseil de l'Europe.
Article 4
Le présent Protocole entrera en vigueur le premier jour du
mois qui suit l'expiration d'une période d'un an après la date
à laquelle toutes les Parties à la Convention auront exprimé
leur consentement à e…tre liées par le Protocole conformément
aux dispositions de l'article 3. L'élection des nouveaux juges
pourra se faire, et toutes autres mesures nécessaires à
l'établissement de la nouvelle Cour pourront e…tre prises,
conformément aux dispositions du présent Protocole, à partir
de la date à laquelle toutes les Parties à la Convention auront
exprimé leur consentement à e…tre liées par le Protocole.
Article 5
1. Sans préjudice des dispositions des paragraphes 3 et 4
ci-dessous, le mandat des juges. membres de la Commission,
greffier et greffier adjoint expire à la date d'entrée en vigueur
du présent Protocole.
2. Les reque…tes pendantes devant la Commission qui n'ont
pas encore été déclarées recevables à la date d'entrée en
vigueur du présent Protocole sont examinées par la Cour
conformément aux dispositions du présent Protocole.
3. Les reque…tes déclarées recevables à la date d'entrée en
vigueur du présent Protocole continuent d'e…tre traitées par les
membres de la Commission dans l'année qui suit. Toutes les
affaires dont l'examen n'est pas terminé durant cette période
sont transmises à la Cour qui les examine, en tant que
reque…tes recevables, conformément aux dispositions du
présent Protocole.
4. Pour les reque…tes pour lesquelles la Commission, après
l'entrée en vigueur du présent Protocole, a adopté un rapport
conformément à l'ancien article 31 de la Convention, le
rapport est transmis aux parties qui n'ont pas la faculté de
le publier. Conformément aux dispositions applicables avant
l'entrée en vigueur du présent Protocole, une affaire peut e…tre
déférée à la Cour. Le collège de la Grande Chambre détermine
si l'une des Chambres ou la Grande Chambre doit se
prononcer sur l'affaire. Si une Chambre se prononce sur
l'affaire, sa décision est définitive. Les affaires non déférées à
la Cour sont examinées par le Comité des Ministres agissant
conformément aux dispositions de l'ancien article 32 de la
Convention.
5. Les affaires pendantes devant la Cour dont l'examen
n'est pas encore achevé à la date d'entrée en vigueur du
présent Protocole sont transmises à la Grande Chambre de
la Cour, qui se prononce sur l'affaire conformément aux
dispositions de ce Protocole.
6. Les affaires pendantes devant le Comité des Ministres
dont l'examen en vertu de l'ancien article 32 n'est pas encore
achevé à la date d'entrée en vigueur du présent Protocole sont
réglées par le Comité des Ministres agissant conformément à
cet article.
Article 6
Des lors qu'une Haute Partie contractante a reconnu la
compétence de la Commission ou la juridiction de la Cour
par la déclaration prévue à l'ancien article 25 ou à l'ancien
article 46 de la Convention, uniquement pour les affaires
postérieures, ou fondées sur des faits postérieurs, à ladite
déclaration, cette restriction continuera à s'appliquer à la
juridiction de la Cour aux termes du présent Protocole.
Article 7
Le Secrétaire Général du Conseil de l'Europe notifiera aux
Etats membres du Conseil
a) toute signature;
b) le dépôt de tout instrument de ratification, d'acceptation
ou d'approbation;
c) la date d'entrée en vigueur du présent Protocole ou de
certaines de ses dispositions conformément à l'article 4; et
d) tout autre acte, notification ou communication ayant
trait au présent Protocole.
In witness whereof, the undersigned, being duly authorised
thereto, have signed this Protocol.
Done at Strasbourg, this 11th day of May 1994, in English
and French, both texts being equally authentic, in a single
copy which shall be deposited in the archives of the Council
of Europe. The Secretary General of the Council of Europe
shall transmit certified copies to each member State of the
Council of Europe.
En foi de quoi, les soussignés, dûment autorisés à cet effet,
ont signé le présent Protocole.
Fait à Strasbourg, le 11 mai 1994, en français et en anglais,
les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire
qui sera déposé dans les archives du Conseil de l'Europe. Le
Secrétaire Général du Conseil de l'Europe en communiquera
copie certifiée conforme à chacun des Etats membres du
Conseil de l'Europe.
Appendix
Annexe
Appendix
Headings of articles to be inserted into the text of the
Convention for the Protection of Human Rights and
Fundamental Freedoms and its protocols*
Article 1 Article 2 Article 3 Article 4 Article 5 Article 6
Article 7 Article 8 Article 9 Article 10 Article 11 Article 12
Article 13 Article 14 Article 1 5 Article 16 Article 17 Article
18
[. . .]
Article 52 Article 53 Article 54 Article 55 Article 56
Article 57 Article 58 Article 59
Protocol
Article 1
Article 2
Article 3
Article 4
Article 5
Article 6
-- Obligation to respect human rights -- Right to life --
Prohibition of torture -- Prohibition of slavery and forced
labour -- Right to liberty and security -- Right to a fair trial --
No punishment without law -- Right to respect for private
and family life -- Freedom of thought, conscience and
religion -- Freedom of expression -- Freedom of assembly
and association -- Right to marry -- Right to an effective
remedy -- Prohibition of discrimination -- Derogation in time
of emergency -- Restrictions on political activity of aliens --
Prohibition of abuse of rights -- Limitation on use of
restrictions on rights
-- Enquiries by the Secretary General
-- Safeguard for existing human rights
-- Powers of the Committee of Ministers
-- Exclusion of other means of dispute settlement
-- Territorial application
-- Reservations
-- Denunciation
-- Signature and ratification
-- Protection of property
-- Right to education
-- Ri’ht to free elections
-- Territorial application
-- Relationship to the Convention
-- Signature and ratification
* Headings have already been added to new Articles 19 to 51
of the Convention by the present Protocol.
Annexe
Intitulés des articles à insérer dans le texte de la Convention
de sauvegarde des Droits de l'Homme et des Libertés
fondamentales et de ses protocoles*
Article 1 Article 2 Article 3 Article 4 Article 5 Article 6
Article 7 Article 8 Article 9 Article 10 Article 11 Article 12
Article 13 Article 14 Article 15 Article 16 Article 17 Article
18
[ . . .]
Article 52 Article 53 Article 54 Article 55 Article 56
Article 57 Article 58 Article 59
-- Obligation de respecter les droits de l'homme
-- Droit à la vie
-- Interdiction de la torture
-- Interdiction de l'esclavage et du travail forcé
-- Droit à la liberté et à la sûreté
-- Droit à un procès équitable
-- Pas de peine sans loi
-- Droit au respect de la vie privée et familiale
-- Liberté de pensée, de conscience et de religion
-- Liberté d'expression
-- Liberté de réunion et d'association
-- Droit au mariage
-- Droit à un recours effectif
-- Interdiction de discrimination
-- Dérogation en cas d'état d'urgence
-- Restrictions à l'activité politique des étrangers
-- Interdiction de l'abus de droit
-- Limitation de l'usage des restrictions aux droits
-- Enque…tes du Secrétaire Général
-- Sauvegarde des droits de l'homme reconnus
-- Pouvoirs du Comité des Ministres
-- Renonciation à d'autres modes de règlement des
différends -- Application territoriale -- Réserves --
Dénonciation -- Signature et ratification
Protocole additionnel
Article 1 -- Protection de la propriété
Article 2 -- Droit à l'instruction
Article 3 -- Droit à des élections libres
Article 4 -- Application territoriale
Article 5 -- Relations avec la Coonvention
Article 6 -- Signature et ratification
* Les intiulés des nouveaux articles 19 à 51 de la Convention
figurent déjà dans le présent protocole.
Protocol No. 4 Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7
Protocol N. 6Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7 Article 8 Article 9
Protocol No. 7 Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7 Article 8 Article 9 Article 10
-- Prohibition of imprisonment for debt
-- Freedom of movement
-- Prohibition of expulsion of nationals
-- Prohibition of collective expulsion of aliens
-- Territorial application
-- Relationship to the Convention
-- Signature and ratification
-- Abolition of the death penalty
-- Death penalty in time of war
-- Prohibition of derogations
-- Prohibition of reservations
-- Territorial application
-- Relationship to the Convention
-- Signature and ratification
-- Entry into force
-- Depositary functions
-- Procedural safeguards relating to expulsion of aliens
-- Right of appeal in criminal matters
-- Compensation for wrongful conviction
-- Right not to be tried or punished twice
-- Equality between spouses
-- Territorial application
-- Relationship to the Convention
-- Signature and ratification
-- Entry into force
-- Depositary functions
Protocole n° 4 Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7
Protocole n° 6 Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7 Article 8 Article 9
Protocole n° 7 Article 1 Article 2 Article 3 Article 4
Article 5 Article 6 Article 7 Article 8 Article 9 Article 10
-- Interdiction de l'emprisonnement pour dette
-- Liberté de circulation
-- Interdiction de l'expulsion des nationaux
-- Interdiction des expulsions collectives d'étrangers
-- Application territoriale
-- Relations avec la Convention
-- Signature et ratification
-- Abolition de la peine de mort
-- Peine de mort en temps de guerre
-- Interdiction de dérogations
-- Interdiction de réserves
-- Application territoriale
-- Relations avec la Convention
-- Signature et ratification
-- Entrée en vigueur
-- Fonctions du dépositaire
-- Garanties procédurales en cas d'expulsion d'étrangers
-- Droit à un double degré de juridiction en matière pénale
-- Droit d'indemnisation en cas d'erreur judiciaire
-- Droit à ne pas e…tre jugé ou puni deux fois
-- Egalité entre époux
-- Application territoriale
-- Relations avec la Convention
-- Signature et ratification
-- Entrée en vigueur
-- Fonctions du dépositaire
Protocol no. 9 to the convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Freedoms
The member States of the Council of Europe, signatories
to this Protocol to the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental Freedoms, signed at Rome
on 4 November 1950 (hereinafter referred to as ``the
Convention''),
Being resolved to make further improvements to the
procedure under the Convention,
Have agreed as follows:
Article I
For Parties to the Convention which are bound by this
Protocol, the Convention shall be amended as provided in
Articles 2 to 5.
Article 2
Article 31, paragraph 2, of the Convention, shall read as
follows:
``2. The Report shall be transmitted to the Committee of
Ministers. The Report shall also be transmitted to the States
concerned, and, if it deals with a petition submitted under
Article 25, the applicant. The States concerned and the
applicant shall not be at liberty to publish it.''
Article 3
Article 44 of the Convention shall read as follows:
``Only the High Contracting Parties, the Commission, and
persons, non-governmental organisations or groups of
individuals having submitted a petition under Article 25 shall
have the right to bring a case before the Court.''
Article 4
Article 45 of the Convention shall read as follows:
``The jurisdiction of the Court shall extend to all cases
concerning the interpretation and application of the present
Convention which are referred to it in accordance with
Article 48.''
Article 5
Article 48 of the Convention shall read as follows:
``1 . The following may refer a case to the Court, provided
that the High Contracting Party concerned, if there is only
one, or the High Contracting Parties concerned, if there is
more than one, are subject to the compulsory jurisdiction of
the Court or, failing that, with the consent of the High
Contracting Party concerned, if there is only one, or of the
High Contracting Parties concerned if there is more than one:
a. the Commission;
b. a High Contracting Party whose national is alleged to be
a victim;
c. a High Contracting Party which referred the case to the
Commission;
d. a High Contracting Party against which the complaint
has been lodged;
e. the person, non-governmental organisation or group of
individuals having lodged the complaint with the
Commission.
2. If a case is referred to the Court only in accordance with
paragraph 1. e, it shall first be submitted to a panel composed
of three members of the Court. There shall sit as an ex-
officio member of the panel the judge who is elected in
respect of the High Contracting Party against which the
complaint has been lodged, or, if there is none, a person of
its choice who shall sit in the capacity of judge. If the
complaint has been lodged against more than one High
Contracting Party, the size of the panel shall be increased
accordingly.
If the case does not raise a serious question affecting the
interpretation or application of the Convention and does not
for any other reason warrant consideration by the Court, the
panel may, by a unanimous vote, decide that it shall not be
considered by the Court. In that event, the Committee of
Ministers shall decide, in accordance with the provisions of
Article 32, whether there has been a violation of the
Convention.''
Article 6
1. This Protocol shall be open for signature by member
States of the Council of Europe signatories to the
Convention, which may express their consent to be bound
by:
a. signature without reservation as to ratification,
acceptance or approval; or
b. signature subject to ratification, acceptance or
approval, followed by ratification, acceptance or approval.
2. The instruments of ratification, acceptance or approval
shall be deposited with the Secretary General of the Council
of Europe.
Article 7
1. This Protocol shall enter into force on the first day of
the month following the expiration of a period of three
months after the date on which ten member States of the
Council of Europe have expressed their consent to be bound
by the Protocol in accordance with the provisions of Article
6.
2. In respect of any member State which subsequently
expresses its consent to be bound by it, the Protocol shall
enter into force on the first day of the month following the
expiration of a period of three months after the date of
signature or of the deposit of the instrument of ratification,
acceptance or approval.
Article 8
The Secretary General of the Council of Europe shall
notify all the member States of the Council of Europe of:
a. any signature;
b. the deposit of any instrument of ratification,
acceptance or approval;
c. any date of entry into force of this Protocol in
accordance with Article 7;
d. any other act, notification or declaration relating to
this Protocol.
In witness whereof the undersigned, being duly authorised
thereto, have signed this Protocol.
Done at Rome, this 6th day of November 1990, in English
and French, both texts being equally authentic, in a single
copy which shall be deposited in the archives of the Council
of Europe. The Secretary General of the Council of Europe
shall transmit certified copies to each member State of the
Council of Europe.
Protocole N° 9 á la Convention de sauvegarde des Droits
de l'Homme et des Libertés fondamentales
Les Etats membres du Conseil de l'Europe, signataires
du présent Protocole à la Convention de sauvegarde des
Droits de l'Homme et des Libertés fondamentales, signée à
Rome le 4 novembre 1950 (ci-après dénommée çla
Conventionè),
Résolus à apporter de nouvelles améliorations à la
procédure prévue par la Convention,
Sont convenus de ce qui suit:
Article 1
Pour les Parties à la Convention qui sont liées par le
présent Protocole, la Convention est amendée suivant les
dispositions des articles 2 à 5.
Article 2
L'article 31, paragraphe 2, de la Convention se lit
comme suit:
ç2. Le rapport est transmis au Comité des Ministres. Il est
également communiqué aux Etats intéressés et, s'il concerne
une reque…te introduite en application de l'article 25, au
requérant. Les Etats intéressés et le requérant n'ont pas la
faculté de le publier.è
Article 3
L'article 44 de la Convention se lit comme suit:
çSeules les Hautes Parties Contractantes, la Commission
et la personne physique, l'organisation non gouvernementale
ou le groupe de particuliers qui a introduit une reque…te en
application de l'article 25 ont qualité pour se présenter devant
la Cour.è
Article 4
L'article 45 de la Convention se lit comme suit:
çLa compétence de la Cour s'étend à toutes les affaires
concernant l'interprétation et l'application de la présente
Convention qui lui sont soumises, dans les conditions
prévues par l'article 48.è
Article 5
L'article 48 de la Convention se lit comme suit:
ç1. A la condition que la Haute Partie Contractante
intéressée, s'il n'y en a qu'une, ou les Hautes Parties
Contractantes intéressées, s'il y en a plus d'une, soient
soumises à la juridiction obligatoire de la Cour ou, à défaut,
avec le consentement ou l'agrément de la Haute Partie
Contractante intéressée, s'il n'y en a qu'une, ou des Hautes
Parties Contractantes intéressées, s'il y en a plus d'une, une
affaire peut e…tre déférée à la Cour:
a. par la Commission;
b. par une Haute Partie Contractante dont la victime est le
ressortissant;
c. par une Haute Partie Contractante qui a saisi la
Commission;
d. par une Haute Partie Contractante mise en cause;
e. par la personne physique, l'organisation non
gouvernementale ou le groupe de particuliers qui a saisi la
Commission.
2. Si une affaire n'est déférée à la Cour que sur la base de
l'alinéa e du paragraphe 1, l'affaire est d'abord soumise à
un comité composé de trois membres de la Cour. Fera partie
d'office du comité le juge élu au titre de la Haute Partie
Contractante contre laquelle la reque…te a été introduite ou, à
défaut, une personne de son choix pour siéger en qualité de
juge. Si la reque…te a été introduite contre plus d'une Haute
Partie Contractante, le nombre de membres du comité sera
augmenté en conséquence.
Si l'affaire ne soulève aucune question grave relative à
l'interprétation ou à l'application de la Convention, et si elle
ne justifie pas, pour d'autres raisons, un examen par la Cour,
le comité peut décider, à l'unanimité, qu'elle ne sera pas
examinée par la Cour. En pareil cas, le Comité des Ministres
décide, dans les conditions prévues par l'article 32, s'il y a eu
ou non violation de la Convention.è
Article 6
1. Le présent Protocole est ouvert à la signature des Etats
membres du Conseil de l'Europe signataires de la
Convention, qui peuvent exprimer leur consentement à e…tre
liés par:
a. signature sans réserve de ratification, d'acceptation
ou d'approbation; ou
b. signature sous réserve de ratification, d'acceptation
ou d'approbation, suivie de ratification, d'acceptation ou
d'approbation.
2. Les instruments de ratification, d'acceptation ou
d'approbation seront déposés près le Secrétaire Général du
Conseil de l'Europe.
Article 7
1. Le présent Protocole entrera en vigueur le premier jour
du mois qui suit l'expiration d'une période de trois mois après
la date à laquelle dix Etats membres du Conseil de l'Europe
auront exprimé leur consentement à e…tre liés par le Protocole
conformément aux dispositions de l'article 6.
2. Pour tout Etat membre qui exprimera ultérieurement son
consentement à e…tre lié par le Protocole, celui-ci entrera en
vigueur le premier jour du mois qui suit l'expiration d'une
période de trois mois après la date de la signature ou du dépôt
de l'instrument de ratification, d'acceptation ou
d'approbation.
Article 8
Le Secrétaire Général du Conseil de l'Europe notifiera à
tous les Etats membres du Conseil de l'Europe:
a. toute signature;
b. le dépôt de tout instrument de ratification,
d'acceptation ou d'approbation;
c. toute date d'entrée en vigueur du présent Protocole
conformément à son article 7;
d. tout autre acte, notification ou déclaration ayant trait au
présent Protocole.
En foi de quoi, les soussignés, dûment autorisés à cet effet,
ont signé le présent Protocole.
Fait à Rome, le 6 novembre 1990, en français et en
anglais, les deux textes faisant également foi, en un seul
exemplaire qui sera déposé dans les archives du Conseil de
l'Europe. Le Secrétaire Général du Conseil de l'Europe en
communiquera copie certifiée conforme à chacun des Etats
membres du Conseil de l'Europe.
Appendix
Headings of articles to be inserted into the text of the
Convention for the Protection of Human Rights and
Fundamental Freedoms and its protocols*
Article 1 -- Obligation to respect human rights
Article 2 -- Right to life
Article 3 -- Prohibition of torture
Article 4 -- Prohibition of slavery and forced labour
Article 5 -- Right to liberty and security
Article 6 -- Right to a fair trial
Article 7 -- No punishment without law
Article 8 -- Right to respect for private and family life
Article 9 -- Freedom of thought, conscience and
religion
Article 10 -- Freedom of expression
Article 11 -- Freedom of assembly and association
Article 12 -- Right to marry
Article 13 -- Right to an effective remedy
Article 14 -- Prohibition of discrimination
Article 15 -- Derogation in time of emergency
Article 16 -- Restrictions on political activity of aliens
Article 17 -- Prohibition of abuse of rights
Article 18 -- Limitation on use of restrictions on rights
Article 52 -- Enquiries by the Secretary General
Article 53 -- Safeguard for existing human rights
Article 54 -- Powers of the Committee of Ministers
Article 55 -- Exclusion of other means of dispute
settlement
Article 56 -- Territorial application
Article 57 -- Reservations
Article 58 -- Denunciation
Article 59 -- Signature and ratification
Protocol
Article 1 -- Protection of property
Article 2 -- Right to education
Article 3 -- Right to free elections
Article 4 -- Territorial application
Article 5 -- Relationship to the Convention
Article 6 -- Signature and ratification
Protocol No. 4
Article 1 -- Prohibition of imprisonment for debt
Article 2 -- Freedom of movement
Article 3 -- Prohibition of expulsion of nationals
Article 4 -- Prohibition of collective expulsion of aliens
Article 5 -- Territorial application
Article 6 -- Relationship to the Convention
Article 7 -- Signature and ratification
Protocol No. 6
Article 1 -- Abolition of the death penalty
Article 2 -- Death penalty in time of war
Article 3 -- Prohibition of derogations
Article 4 -- Prohibition of reservations
Article 5 -- Territorial application
Article 6 -- Relationship to the Convention
Article 7 -- Signature and ratification
Article 8 -- Entry into force
Article 9 -- Depositary functions
Protocol No. 7
Article 1 -- Procedural safeguards relating to expulsion
of aliens
Article 2 -- Right to appeal in criminal matters
Article 3 -- Compensation for wrongful conviction
Article 4 -- Right not to be tried or punished twice
Article 5 -- Equality between spouses
Article 6 -- Territorial application
Article 7 -- Relationship to the Convention
Article 8 -- Signature and ratification
Article 9 -- Entry into force
Article 10 -- Depositary functions
----------
* Headings have already been added to new Articles 19 to
51 of the Convention by the present Protocol.
Annexe
Intitulés des articles à insérer dans le texte de la Convention
de sauvegarde des Droits de l'Homme et des Libertés
fondamentales et de ses protocoles*
Article 1 -- Obligation de respecter les droits de
l'homme
Article 2 -- Droit à la vie
Article 3 -- Interdiction de la torture
Article 4 -- Interdiction de l'esclavage et du travail forcé
Article 5 -- Droit à la liberté et à la sûreté
Article 6 -- Droit à un procès équitable
Article 7 -- Pas de peine sans loi
Article 8 -- Droit au respect de la vie privée et familiale
Article 9 -- Liberté de pensée, de conscience et de
religion
Article 10 -- Liberté d'expression
Article 11 -- Liberté de réunion et d'association
Article 12 -- Droit au mariage
Article 13 -- Droit à un recours effectif
Article 14 -- Interdiction de discrimination
Article 15 -- Dérogation en cas d'état d'urgence
Article 16 -- Restrictions à l'activité politique des
étrangers
Article 17 -- Interdiction de l'abus de droit
Article 18 -- Limitation de l'usage des restrictions aux
droits
Article 52 -- Enque…tes du Secrétaire Général
Article 53 -- Sauvegarde des droits de l'homme
reconnus
Article 54 -- Pouvoirs du Comité des Ministres
Article 55 -- Renonciation à d'autres modes de
règlement des différends
Article 56 -- Application territoriale
Article 57 -- Réserves
Article 58 -- Dénonciation
Article 59 -- Signature et ratification
Protocole additionnel
Article 1 -- Protection de la propriété
Article 2 -- Droit à l'instruction
Article 3 -- Droit à des élections libres
Article 4 -- Application territoriale
Article 5 -- Relations avec la Convention
Article 6 -- Signature et ratification
Protocole n° 4
Article 1 -- Interdiction de l'emprisonnement pour
dette
Article 2 -- Liberté de circulation
Article 3 -- Interdiction de l'expulsion des nationaux
Article 4 -- Interdiction des expulsions collectives
d'e…trangers
Article 5 -- Application territoriale
Article 6 -- Relations avec la Convention
Article 7 -- Signature et ratification
Protocole n° 6
Article 1 -- Abolition de la peine de mort
Article 2 -- Peine de mort en temps de guerre
Article 3 -- Interdiction de dérogations
Article 4 -- Interdiction de réserves
Article 5 -- Application territoriale
Article 6 -- Relations avec la Convention
Article 7 -- Signature et ratification
Article 8 -- Entrée en vigueur
Article 9 -- Fonctions du dépositaire
Protocole n° 7
Article 1 -- Garanties procédurales en cas d'expulsion
d'e…trangers
Article 2 -- Droit à un double degré de juridiction en
matière pénale
Article 3 -- Droit d'indemnisation en cas d'erreur
judiciaire
Article 4 -- Droit à ne pas e…tre jugé ou puni deux fois
Article 5 -- Egalité entre époux
Article 6 -- Application territoriale
Article 7 -- Relations avec la Convention
Article 8 -- Signature et ratification
Article 9 -- Entrée en vigueur
Article 10 -- Fonctions du dépositaire
----------
* Les intitulés des nouveaux articles 19 à 51 de la
Convention figurent déjà dans le présent protocole.