Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:90 Ändringar av bilagorna I och II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) Prop. 1994/95:90 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 oktober 1994 Ingvar Carlsson Mats Hellström (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag om godkännade av ändringar i avtalet om Europeiska ekonomiska samarabetsområdet (EES-avtalet). Beslut om ändringar av EES-avtalet har fattats av Gemensamma EES-kommittén. Beslutet innebär ändring av bilagorna I och II om bl.a. veterinära frågor och växtskyddsfrågor samt tekniska föreskrifter. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3 2 Ärendet och dess beredning............... 4 3 Sammanfattande redogörelse för ändringar i EES-avtalets bilagor 5 3.1 Inledning............................ 5 3.2 Ändringar i bilaga I................. 5 3.3 Ändringar i bilaga II................ 6 4 Godkännande av beslut.................... 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober1994 9 I. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Gemensamma EES-kommittés beslut nr 12 av den 28 september 1994. II.Ärendet och dess beredning Riksdagen har i november 1992 med anledning av proposition 1991/92:170 godkänt avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och deras medlemsstater samt medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), bland dem Sverige, om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES-avtalet (bet. 1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18). Till följd av utebliven ratifikation av Schweiz har avtalet justerats genom protokoll den 17 mars 1993 (prop. 1992/93:225, bet. 1992/93:EU3, rskr. 1992/93:404). Protokollet innebär att Schweiz inte är part i avtalet. För furstendömmet Liechtenstein gäller enligt protokollet vissa bestämmelser om ikraftträdande vid en senare tidpunkt. EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. EES-avtalet omfattar en huvuddel med 129 artiklar, 48 protokoll och 22 bilagor. I bilagorna görs hänvisningar till ca 1600 rättsakter som med nödvändiga anpassningar har integrerats i avtalet. Till avtalet är fogat ett antal protokollsanteckningar och förklaringar jämte viss skriftväxling. De rättsakter som ingår i avtalet är sådana som antagits och publicerats inom Europeiska gemenskaperna (EG) senast den 31 juli 1991, vilket datum enligt avtalsparterna av förhandlingstekniska skäl utgjort "brytpunkt" för integreringen i avtalet. EG:s regelverk utvecklas emellertid fortlöpande. Också EES-avtalet har en dynamisk karaktär i det att avtalet avses utvecklas parallellt med EG:s regelverk. Under tiden den 1 augusti 1991 - den 31 december 1993 har EG antagit närmare 500 rättsakter med relevans för EES-avtalet. Merparten av dessa rättsakter omfattades av propositionen 1993/94:203, men nio rättsakter inom bilagorna I och II kunde inte slutbehandlas av EES-kommittén i tid för att omfattas av ovan nämnda proposition. EES-kommittén fattade dock beslut den 28 september om att ändra EES-avtalets bilagor I och II så att dessa nio rättsakterna också kan integreras i avtalet. Regeringen har genom beslut den 30 juni 1994 godkänt att den gemensamma EES-kommittén, med förbehåll för ratifikation, beslutar om ändring av EES-avtalets bilagor. Gemensamma EES-kommitténs beslut finns i svensk och engelsk text som bilagorna 1 och 2. De rättsakter som omfattas av besluten finns i bilaga 3. Besluten är upprättade på samma språk som EES-avtalet, dvs. de nio officiella EU-språken samt finska, isländska, norska och svenska. Alla språkversioner äger lika giltighet. Besluten träder i kraft den 1 december 1994 under förutsättning att de avtalsslutande parterna har anmält till EES-kommittén att de konstitutionella kraven har uppfyllts. Om så inte sker, kommer ändringarna att träda i kraft senare enligt närmare bestämmelser i artikel 103 i EES-avtalet. III.Sammanfattande redogörelse för ändringar i EES-avtalets bilagor A. Inledning EES-avtalet är ett folkrättsligt avtal som har särdrag vilka sammanhänger med dess nära samband med det EG-rättsliga systemet. De EG-regler som tas över genom avtalet rör främst de s.k. fyra friheterna, dvs. fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital, men även vissa angränsande områden, t.ex. sociala frågor, konsumentskydd, miljö, forskning och utbildning. Den fria rörligheten förutsätter även ett system för fri konkurrens. EES-avtalet innehåller också regler för institutionell uppbyggnad med gemensamma organ och procedurer för utveckling, administration, beslutsfattande och tvistlösning. De rättsakter som integrerats i avtalet fördelas på de 22 bilagor till EES-avtalet för skilda sakområden, såsom Veterinära frågor och växtskyddsfrågor, Tekniska föreskrifter, Social trygghet, Etableringsrätt, Finansiella tjänster, Transport, Konkurrens och Offentlig upphandling. I det närmaste följande ges en översiktlig redovisning rättsakterna som omfattas av EES-kommitténs beslut. Samtliga hänför sig till området för varors fria rörlighet. B. Ändringar i bilaga I Veterinära frågor (bilaga I) Direktiv 93/120/EEG och 93/121/EEG I direktiv 93/120/EEG om ändring av direktiv 90/539/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg finns bestämmelsen om vissa djurhälsovillkor som skall vara uppfyllda vid handel med bl.a. fjäderfä. Bakgrunden till ändringen av direktivet är de bekämpningsdirektiv för hönspest och Newcastlesjukan som har antagits. Även direktiv 93/121/EEG om ändring av direktiv 91/494/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av färskt fjäderfäkött, har ändrats till följd av de nya bekämpningsdirektiven. Båda direktiven kommer att införlivas med den svenska rättsordningen under hösten. Det ankommer på Jordbruksverket att meddela de föreskrifter som behövs för att införliva direktiven. Djurfoder (bilaga I) Direktiv 93/107/EEG, 93/113/EEG, 93/114/EEG och 93/117/EEG Inom foderområdet har fyra direktiv tillkommit. Genom kommissions-direktivet 93/107/EEG om ändring av direktivet 70/524/EEG om fodertillsatser modifieras bilagorna till det sistnämnda direktivet. I rådsdirektivet 93/114/EEG om ändring i direktivet 70/524/EEG anges bl.a. märkningsbestämmelser för enzymer och mikroorganismer vid användning av dessa som fodertillsatser. I samma rättsakt anges även de dokument som krävs för att i forsknings- och utvecklingsarbete via fodertillsatser avsiktligt få frisläppa genetiskt modifierade organismer till omgivningen. Genom rådsdirektivet 93/113/EEG om användning och saluföring av enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i djurfoder tillåts medlems- länderna att temporärt och under vissa givna förutsättningar på nationell nivå få använda och marknadsföra enzymer och mikroorganismer som tillsatser i djurfoder. Det tolfte kommissionsdirektivet 93/117/EEG om ändring av direktiv 70/373/EEG om fastställande av gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen anger en metod för analys av innehållet i fodertillsatserna robenidin och metylbensokvat i djurfoder. Samtliga rättsakter kan införlivas med stöd av den nuvarande foder- lagstiftningen. Införlivandet kommer att ske med den begränsning som följer av de undantag som Sverige har fått i EES-avtalet i fråga om antibiotika och coccidiostatika i djurfoder. Det ankommer på Jordbruksverket att meddela de föreskrifter som behövs. Växtskyddsfrågor (bilaga I) Direktiv 92/107/EEG Kommissionens direktiv 92/107/EEG om ändring av direktiv 69/208/EEG om marknadsföring av utsäde från olje- och fiberväxter innebär en ändring av de villkor som gäller för sortäkthet i fråga om utsäde av soja. Det ankommer på Jordbruksverket att införliva direktivet med den svenska rättsordningen. C. Ändringar i bilaga II Kunskapsuppbyggnad om existerande kemikalier (Bilaga II) Rådets förordning nr 793/93/EEG om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen avser att säkerställa skyddet för människor och miljön. Enligt förordningen är tillverkare och importörer av de kemiska ämnen som anges i den s.k. Einecs-förteckningen (European Inventory of Existing Commercial Substances) skyldiga att till kommissionen lämna vissa uppgifter om ämnena. Uppgifterna gäller tillverkad eller importerad mängd, klassificering enligt EG:s regler och användningsområden. Om den tillverkade eller importerade mängden överstiger 1 000 ton per år eller om kommissionen begär det, krävs dessutom data om ämnets farliga egenskaper. Kommissionen skall i samråd med medlemsstaterna och på grundval av de lämnade uppgifterna upprätta s.k. prioriteringslistor över ämnen som kräver särskild uppmärksamhet med hänsyn till de effekter ämnena kan ha på människor och miljön. För varje ämne på prioriteringslistorna utses en medlemsstat som ansvarig för bedömningen av ämnet. Medlemsstaten skall genom en rapportör ansvara för riskbedömningen av ämnet samt vid behov föreslå åtgärder för att begränsa riskerna. Kommissionen, biträdd av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, skall vid behov besluta om åtgärder eller föreslå rådet vilka åtgärder som bör vidtas. Åtgärderna kan bestå i t.ex. begränsningar av marknadsföring och användning av ämnet inom ramen för rådets direktiv 76/769/EEG. I förordningen finns bestämmelser som innebär att en behörig myndighet kan besluta att uppgifter som lämnats till myndigheten skall omfattas av sekretess. Beslutet fattas på begäran av den tillverkare och importör som lämnat uppgiften och omfattar uppgifter som kan medföra skada industriellt eller kommersiellt. För uppgifter som omfattas av sekretess enligt en behörig myndighets beslut gäller sekretess också hos de andra myndigheterna. Enligt förordningen skall medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter som skall delta i genomförandet av förordningen i samarbete med kommissionen. Medlemsstaterna skall även bland de behöriga myndigheterna utse en rapportör för prioriterat ämne. Slutligen skall medlemsstaterna besluta om rättsliga och administrativa sanktioner mot överträdelser av bestämmelserna i förordningen. Vid ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen kommer förordningen att gälla i Sverige från den 1 januari 1995. Frågan om behovet av kompletterande nationella lagstiftningsåtgärder med anledning av sanktions- och sekretessbestämmelser i denna och andra förordningar inom kemikalieområdet, utreds i Miljödepartementet- och naturresurs-departementet. Om det efter folkomröstningen står klart att Sverige inte skall bli medlem i den europeiska unionen, avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de ändringar i sekretess-bestämmelserna som behövs. I övrigt är nuvarande kemikalielagstiftning anpassad till vad som skall gälla enligt denna förordning. Kemikalieinspektionen bör fullgöra de uppgifter som ankommer på den behöriga myndigheten enligt förordningen. Kommissionens meddelande C/237/93 vad gäller leksakers säkerhet. Meddelandet innehåller referenser till europeisk standard vad gäller kemilådor. Rättsakten är icke-bindande och behöver därför inte införlivas i svensk rätt. IV.Godkännande av beslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner den gemensamma EES-kommitténs beslut nr 12 av den 28 september 1994 om ändring i EES-avtalets bilagor. Skälen för regeringens förslag: Avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994. EES-avtalet är - som framhölls i propositionen om EES (1991/92:170 s.2) - ett mycket betydelsefullt avtal i sig men utgör samtidigt ett viktigt steg på vägen till ett svenskt medlemskap i EU. Avtalet ger oss den väsentliga frihet och rörlighet, som förknippas med europeisk integration samtidigt som det ger oss möjlighet att samarbeta med EU på en rad angränsande områden som inom forskning och utveckling, utbildning, miljöfrågor, sociala frågor och konsumentfrågor. Gemensamma EES-kommittén har den 28 september i år beslutat att ändra EES-avtalet genom att de rättsakter som angivits i avsnitt 3. Regeringen har som framgått inledningsvis godkänt att Gemensamma EES-kommittén fattat beslut med förbehåll för ratifikation. Den utveckling som propositionens rättsakter representerar visar tydligt avtalets dynamiska karaktär. Att integrera dessa rättsakter i EES-avtalet är en nödvändig förutsättning för att uppfylla EES-avtalets målsättning om ett homogent EES, där enskilda och företag kan konkurrera på lika villkor. Sammantaget utgör de nya EES-reglerna en viktig utveckling av EES-avtalet som är av stor betydelse för enskilda och för näringslivet i Sverige. Riksdagen bör därför godkänna Gemensamma EES-kommitténs beslut. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Mats Hellström __________________ Regeringen beslutar proposition 1994/95:90 Ändringar i bilagorna I och II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)