Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1994/95:91Regeringens proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 november 1994 Ingvar Carlsson Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Reglerna är en följd av ett annat förslag från regeringen angående införlivande av regler i svensk rätt avseende associationsformen EEIG. Syftet med associationsformen är att förverkliga den inre marknaden genom att underlätta för fysiska personer, bolag och andra rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över gränserna. De föreslagna reglerna innebär i allt väsentligt att sådana grupperingar vid beskattningen skall behandlas som handelsbolag. I propositionen föreslås vidare vissa klarlägganden i reglerna om uttagsbeskattning. Till viss del har dessa ändringar initierats av den anpassning av de svenska beskattningsreglerna till ett av de EG-direktiv som finns på företagsbeskattningens område. Det gäller det s.k. fusionsdirektivet. De föreslagna ändringarna innebär också att uttagsbeskattning skall ske exempelvis om ett svenskt aktiebolag till följd av bestämmelserna i ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning anses ha bytt skatterättsligt hemvist och inte längre skall beskattas i Sverige. Vidare föreslås att avdrag för underskott i vissa utländska juridiska personer endast skall få göras mot framtida vinster. Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa ändringar i rätten att göra avdrag för vissa obligatoriska socialförsäkringsavgifter. Slutligen lämnas förslag om behandling av avkastningsskatten vid ombildning av bl.a. livförsäkringsföretag. Förslaget innebär att kontinuitet införs för skatteuttaget i dessa fall. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5 2 Lagtext.......................................... 6 2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)........... 6 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)....................................... 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.......................... 10 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring............ 13 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring............................. 15 2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)....................................... 16 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.................. 17 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel................................. 18 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt........... ........... 19 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel............. 20 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder............................. 22 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.................................... 24 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader....... 25 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder.......................... 26 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv.......... 27 2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatte- lagen (1994:200)................................. 28 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond................................. 29 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.... 30 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt................................ 31 3 Ärendet och dess beredning....................... 33 4 Beskattning av europeiska ekonomiska intresse- grupperingar..................................... 35 5 Inkomstskattefrågor.............................. 39 5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe upphör, m.m...................................... 39 5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person. 42 6 Övriga frågor.................................... 43 6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för utomlands bosatta artister m.fl.................. 43 6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter.... 44 6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av livförsäkringsföretag m.m..................... 45 7 Författningskommentar............................ 46 7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)...................... 46 7.2 Kommunalskattelagen (1928:370)................... 47 7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt......... 49 7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring................................ 49 7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring............ 49 7.6 Kupongskattelagen (1970:624)..................... 50 7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. 50 7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel................ 50 7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt..... 50 7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel............................................ 50 7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder............ 51 7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.................. 51 7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen- sionskostnader................................... 51 7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder........ 52 7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm- ningsreserv...................................... 52 7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200).................. 52 7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond............ 52 7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa fond- författningar, m.m............................... 53 7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.......... 53 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............. 54 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994......................................... 55 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1 lag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), 2 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 5 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 6 lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 7 lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 8 lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel, 9 lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 10 lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 11 lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder, 12 lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 13 lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 14 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, 15 lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, 16 lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 17 lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, 18 lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m., 19 lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) Härigenom föreskrivs följande. Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt behandlas en europeisk ekonomisk intressegruppering samt medlemmar och andelar i sådan gruppering på samma sätt som ett handelsbolag samt delägare och andelar i handelsbolag. Detsamma gäller beträffande uppbörd samt i fråga om skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering. Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen (1993:1537) om expansionsmedel tillämpas inte i fråga om verksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare. 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 46 § 2 mom.1 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskatt- ningsåret, får dessutom göra avdrag: 1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna; 2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla; 3) för obligatoriska 3) för avgifter som den obligatoriska skattskyldige, på socialförsäk- grund av arbete i ringsavgifter som ett annat nordiskt den skattskyldige, land, enligt på grund av arbete i slutligt fastställd ett annat land, debitering skall enligt slutligt betala i fastställd debi- överensstämmelse med tering skall betala den konvention som i överensstämmelse avses i förordningen med den konvention (1981:1284) om till- som avses i lämpning av en förordningen konvention den (1993:1529) om 5 mars 1981 mellan tillämpning av en Sverige, Danmark, nordisk konvention Finland, Island och den 15 juni 1992 om Norge om social social trygghet trygghet, om den eller till följd av avgiftsgrundande att den skatt- intäkten tas till be- skyldige enligt skattning för EES-avtalet skall beskattningsåret i omfattas av svensk Sverige; lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige; 6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna; 7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna. Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på pensionssparkonto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen av sjömansskatt. Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt av särskild förvärvskälla. Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid. Anvisningar till 22 § 1.2 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttag av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt. Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42 §. Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda skäl mot det inte före- ligger - 1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört, 2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en förvärvskälla, 3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller 4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal om undvikande av dubbel- beskattning. I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast driftställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärvskälla från be- skattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till motsvarande del av förvärvskällan. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2 och 3. 2. Ändringen i 46 § 2 mom. tillämpas redan vid 1995 års taxering. 3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas inte på händelser som inträffar före utgången av år 1994. 1 Senaste lydelse 1993:938. 2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels att 2 § 3 mom. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 2 § 15 mom., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § 3 mom.2 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket, b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga, c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag, d) att, om bidrag d) att, om bidrag lämnas från lämnas från dotterföretag till dotterföretag till moderföretag, moderföretag, moderföretaget skulle moderföretaget vara frikallat från skulle vara skattskyldighet för frikallat från utdelning som under skattskyldighet för beskattningsåret hade utdelning som under uppburits från beskattningsåret dotterföretaget samt hade uppburits e) att, om bidrag från lämnas från dotterföretaget, dotterföretag till e) att, om bidrag annat dotterföretag, lämnas från moderföretaget är dotterföretag till investmentföretag annat dotterföretag, eller moderföretaget är förvaltningsföretag investmentföretag som avses i a eller eller moderföretaget i förvaltningsföretag annat fall skulle som avses i a eller vara antingen moderföretaget i frikallat från annat fall skulle skattskyldighet för vara antingen utdelning som under frikallat från beskattningsåret hade skattskyldighet för uppburits från det utdelning som under givande beskattningsåret dotterföretaget eller hade uppburits från skattskyldigt för det givande utdelning som under dotterföretaget beskattningsåret hade eller skattskyldigt uppburits från det för utdelning som mottagande dotter- under företaget. beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat. Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall. Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp. Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger. Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda. 15 mom. Avdrag medges inte för underskott som uppkommit vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person som enligt punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) skall beskattas hos del- ägaren. Underskottet får i stället dras av mot överskott av verksamheten ett senare beskatt- ningsår. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551)1 om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Inkomst av Inkomst av anställning, för vil- anställning, för vil- ken den försäkrade ken den försäkrade inte är skattskyldig inte är skattskyldig här i riket enligt här i riket enligt kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) samt (1928:370), inkomst inkomst av av anställning, för anställning, för vilken den försäkrade vilken den försäkrade är skattskyldig är skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild särskild inkomstskatt inkomstskatt för för utomlands utomlands bosatta bosatta, skall samt inkomst av bestämmas med ledning anställning för av särskild uppgift vilken den försäkrade från arbetsgivaren. är skattskyldig Sådan uppgift skall enligt lagen senast den (1991:591) om 31 januari året näst särskild efter det år, som inkomstskatt för inkomsten avser, utomlands bosatta avlämnas till den artister m.fl. och myndighet, som avses för vilken svensk i 3 kap. 58 § lagen lagstiftning om (1990:325) om själv- social trygghet deklaration och skall gälla enligt kontrolluppgifter. I EES-avtalet skall uppgiften skall bestämmas med led- anges den försäkrades ning av särskild fullständiga namn, uppgift från ar- födelsetid och adress betsgivaren. Sådan samt beloppet av den uppgift skall utbetalade lönen senast den eller ersättningen 31 januari året näst och den tidrymd som efter det år, som- denna avser. Vidare inkomsten avser, skall i uppgiften avlämnas till den anges, om den för- myndighet, som säkrade fått skatte- avses i 3 kap. 58 § pliktiga naturaförmå- lagen (1990:325) om ner. Ett exemplar av självdeklaration och uppgiften skall inom kontrolluppgifter. tid som nyss sagts I uppgiften skall av arbetsgivaren anges den försäkrades sändas till den för- fullständiga namn, säkrade. födelsetid och adress samt beloppet av den ut- betalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktiga naturaförmåner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid tilllämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015. 2 Senaste lydelse 1991:1840. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 a §2 Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller av utländsk jurididsk person. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut 1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut, 2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet, 3. till delägare i 3. till delägare i handelsbolag av handelsbolag av bolaget. bolaget, 4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen. Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före ikraftträdandet. 1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1992:682. 2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §2 Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren. För handelsbolag, För handelsbolag, kommanditbolag och europeisk ekonomisk rederi föreligger intressegruppering, skatt-skyldighet för kommanditbolag och den del av utdel- rederi föreligger ningen som ej är hän- skattskyldighet för förlig till inkomst den del av utdel- av näringsverksamhet ningen som ej är som bedrivits från hänförlig till fast driftställe här inkomst av i riket och som belö- näringsverksamhet per på delägare som som bedrivits från ej är bosatt eller fast driftställe här stadigvarande vistas i riket och som be- här. löper på delägare eller medlem som ej är bosatt eller sta- digvarande vistas här. Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Skattskyldighet föreligger inte för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 2 Senaste lydelse 1993:1555. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:266)1 om skatt på annonser och reklam skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 §2 Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten besluta, att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som ensam skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet. I fråga om I fråga om kommanditbolag eller kommanditbolag annat handelsbolag är eller annat bolaget skattskyl- handelsbolag är digt. Har skatt- bolaget skatt- skyldig avlidit, är skyldigt. I fråga om dödsboet skattskyl- europeisk ekonomisk digt. Har skatt- intressegruppering skyldig försatts i är grupperingen konkurs, är konkurs- skattskyldig. Har boet skattskyldigt. skattskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig för- satts i konkurs, är konkursboet skattskyldigt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1984:156. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117. 2 Senaste lydelse 1993:468. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1972:820) om skatt på spel1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §2 Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten besluta att den delägare som dessa föreslår skall anses som ensam skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet. I fråga om I fråga om kommanditbolag eller kommanditbolag annat handelsbolag är eller annat bolaget handelsbolag är skattskyldigt. Har bolaget skattskyl- skattskyldig digt. I fråga om avlidit, är dödsboet europeisk ekonomisk skattskyldigt. Har intressegruppering skattskyldig försatts är grupperingen i konkurs, är skattskyldig. Har konkursboet skattskyldig skattskyldigt. avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig försatts i konkurs, är konkursboet skat- tskyldigt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1984:157. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 2 Senaste lydelse 1993:473. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. I fråga om I fråga om handelsbolag åvilar handelsbolag och skattskyldigheten europeiska dock delägarna. ekonomiska intres- segrupperingar åvilar skattskyldig- heten dock delägarna respektive medlem- marna. Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige. I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt avseende sådan privatbostad inte tas ut. Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill. Fastighetsskatten beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av beskattningsåret beräknas skatten särskilt för varje sådan del med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i femte stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:53. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i riket genom etablering, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, 4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1991:931) om individuellt pensionssparande. I fråga om I fråga om handelsbolag är dock handelsbolag och delägarna europeisk ekonomisk skattskyldiga. intressegruppering är dock delägarna respektive med- lemmarna skattskyl- diga. 9 §2 Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra och tredje styckena. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. I det fall I det fall beskattningsåret är beskattningsåret är längre eller kortare längre eller kortare än 12 månader skall än 12 månader skall skattesatsen jämkas i skattesatsen jämkas motsvarande mån. i motsvarande mån. Sådan jämkning skall Sådan jämkning skall också göras om hela också göras om hela behållningen på ett behållningen på ett pensionssparkonto pensionssparkonto avskattas enligt 32 avskattas enligt 32 § § 1 mom. första 1 mom. första stycket j stycket j kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) eller (1928:370) eller pensionsskuld som pensionsskuld som avses i 3 § femte avses i 3 § femte stycket helt upplöses stycket helt upp- under löses under beskattningsåret. beskattningsåret. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § för- säkringsrörelselagen (1982:713) anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1993:1568. 2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 §1 Ersättningsfond skall återföras till beskattning om 1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §, 2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket, 3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket, 4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation, 5. beslut har 5. beslut har meddelats om att den meddelats om att skattskyldige skall den skattskyldige försättas i konkurs, skall försättas i eller konkurs, 6. fonden inte har 6. fonden inte har tagits i anspråk tagits i anspråk senast under det senast under det beskattningsår för beskattningsår för vilket taxering sker vilket taxering under tredje sker under tredje taxeringsåret efter taxeringsåret efter det då avdrag för det då avdrag för avsättningen har avsättningen har medgetts. medgetts, eller 7. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3. Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts. Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättnings- fond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar efter ikraftträdandet. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 §1 I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 §, om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts avliden eller dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i 79, 80, 81 och 83 §§, om omprövning m.m. i 8-94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om över- klagande m.m. i 97, 99 och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i Kopparbergs län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 1 Senaste lydelse 1993:918. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt med 19,89 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §. I fråga om I fråga om handelsbolag är dock handelsbolag och delägarna europeisk ekonomisk skattskyldiga. intressegruppering är dock delägarna respektive med- lemmarna skattskyldiga. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder skall ha föjande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till beskattning om 1. den 1. den skattskyldige eller, skattskyldige i fråga om eller, i fråga om handelsbolag, detta handelsbolag, detta har upphört att har upphört att bedriva bedriva verksamhet näringsverksamhet, i den förvärvskälla som avdraget hänför sig till, 2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget, 3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt 7 §, 4. beslut har 4. beslut har fattats om att före- fattats om att före- tag som innehar fond tag som innehar skall träda i fond skall träda i likvidation eller likvidation, 5. beslut har 5. beslut har meddelats om att den meddelats om att skattskyldige skall den skattskyldige försättas i konkurs. skall försättas i konkurs, eller 6. skattskyl- digheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från be- skattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar efter ikraftträdandet. 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 §1 Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till beskattning om 1. den 1. den skattskyldige eller, skattskyldige i fråga om eller, i fråga om handelsbolag, detta handelsbolag, detta har upphört att be- har upphört att be- driva driva verksamhet i näringsverksamhet, förvärvskällan, skat- tskyldigheten för inkomst av förvärvs- källan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning, 2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig, 3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller 4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar efter ikraftträdandet. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 6 kap 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap 1 § För omsättning i den För omsättning i den verksamhet som ett verksamhet som ett handelsbolag bedri- handelsbolag ver är bolaget bedriver är bolaget skattskyldigt. skattskyldigt. För omsättning i den verksamhet som en europeisk ekonomisk intressegruppering bedriver är grupperingen skattskyldig. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. Kvarstående 4. Kvarstående avsättningar till avsättningar till allmän in- allmän in- vesteringsfond skall vesteringsfond återföras till skall återföras till beskattning vid 1996 beskattning vid års taxering eller, 1996 års taxering om företaget inte eller, om företaget skall taxeras detta inte skall taxeras år, vid 1997 års detta år, vid 1997 taxering utan års taxering. Har särskilt tillägg. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan upphört eller skall sådan inkomst undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning, skall kvarstående avsättningar omedelbart återföras till beskattning. Något särskilt tillägg skall inte tas upp vid återföringen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser som inträffar efter ikraftträdandet. 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondför- fattningar, m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997, nämligen 1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond, 2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder, 3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt gäller, 4. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 5. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto, 6. lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto. Kvarstående Kvarstående avsättningar enligt avsättningar enligt nämnda lagar skall nämnda lagar skall återföras till återföras till beskattning vid 1996 beskattning vid års taxering eller, 1996 års taxering om företaget inte eller, om företaget skall taxeras detta inte skall taxeras år, vid 1997 års detta år, vid 1997 taxering. Något sär- års taxering. Har skilt tillägg skall skattskyldigheten inte tas upp vid för inkomst av för- återföringen. värvskällan upphört eller skall sådan inkomst undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning, skall kvarstående avsättningar omedelbart återföras till beskattning. Något särskilt till- lägg skall inte tas upp vid återföringen. Ianspråktagande av fond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som gällt t.o.m. 1991 års taxering. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser som inträffar efter ikraftträdandet. 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom föreskrivs att p. 1 av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1996 och tidigare års taxeringar. Vid 1992 - 1996 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen med de ändringar som framgår av punkterna 1 - 5 nedan. 1. Tillgångar är 1. Tillgångar är inte skattepliktiga inte skattepliktiga och skulder är inte och skulder är inte avdragsgilla i den avdragsgilla i den mån de är hänförliga mån de är hänförliga till verksamhet som till verksamhet som omfattas av de omfattas av de särskilda reduce- särskilda ringsreglerna i punkt reduceringsreglerna 2 femte stycket av i punkt 2 femte anvisningarna till stycket av anvis- 3 och 4 §§. Sådana ningarna till 3 och tillgångar och 4 §§. Sådana tillgångar skulder skall inte och skulder skall heller medräknas inte heller vid värdering av medräknas vid aktie eller andel värdering av aktie enligt punkt 5 femte eller andel enligt stycket av punkt 5 femte anvisningarna till 3 stycket av och 4 §§. anvisningarna till 3 och 4 §§. Vad som sagts om värdering av andel skall även gälla i fråga om andel i europeisk ekonomisk intressegruppering. 2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet. Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid svensk börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt. 3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom. är vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 600 000 kronor, samt vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor. 4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande barn. 5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25. 3 Ärendet och dess beredning Om Sverige blir medlem i EU kommer de rättsakter som utfärdats av EG att gälla här i landet. En av dessa rättsakter är rådets förordning nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Inom Justitiedepartementet utarbetades under våren 1994 en promemoria om europeiska ekonomiska intressegrupperingar, Ds 1994:88. Promemorian har remiss- behandlats. Under remissbehandlingen uttalade några remissinstanser att det fanns ett behov av att närmare reglera beskattningen av intressegrupperingarna. Regeringen föreslår i prop. 1994/95:68, Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar, vissa kompletterande bestämmelser till rådets förordning. Eftersom EG-rätten omfattar även EES-avtalet, i vilket förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar ingår, måste de kompletterande bestämmelserna gälla även för de förhållanden som regleras enligt EES-avtalet. I denna proposition lämnas förslag om regler för beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). En konsekvens av ett medlemskap är att Sverige skall införliva vissa direktiv i den nationella rätten. På företagsbeskattningens område berör det två direktiv, det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG) och det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Våren 1993 fick 1992 års företagsskatteutredning (Fi 1992:11) i uppdrag att göra en översyn av vissa inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen skulle i ett första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av svenska beskattningsregler till de nämnda direktiven. Ett sådant förslag presenterades i betänkandet Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. (SOU 1994:100). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementets ärende (dnr 2342/94). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Regeringen lämnar i prop. 1994/95:52 Beskattningen av gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m., förslag som innebär att det i det svenska inkomstskattesystemet skall införas regler om uppfyller de krav direktiven ställer. Företagsskatteutredningen föreslog även vissa klarläggande ändringar i bestämmelserna om uttagsbeskattning. Dessa har delvis sin utgångspunkt i den anpassning av de svenska skattereglerna till de krav fusionsdirektivet ställer. Förslagen bör emellertid genomföras även om Sverige inte skulle bli medlem i EU. Regeringen lämnar i denna proposition förslag i dessa frågor. Vidare förelås en ändring avseende rätten till avdrag för underskott som uppkommit i en utländsk juridisk person. Som en följd av förslaget till nya fusionsbestämmelser i prop. 1994/95:70 om ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet, föreslås särskilda regler för behandling av avkastningsskatten vid fusioner och överlåtelser av försäkringsbestånd. Propositionens lagförslag har utformats efter samråd med Riksskatteverket. De synpunkter som har framförts har i allt väsentligt beaktats. Lagrådet De upprättade förslagen är huvudsakligen av sådan art att Lagrådets yttrande bör inhämtas. Regeringens förslag i prop. 1994/95:68 har lagrådsbehandlats. Enligt förslagen skall lagen skall träda i kraft den 1 januari 1995. Lagrådet har i det lagstiftningsärendet utgått från att den civilrättsliga lagstiftningen och de skatteregler som nu föreslås träder i kraft samtidigt. En lagrådsgranskning av det förslag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar som nu läggs fram skulle fördröja lagstiftningsfrågorna i sådan omfattning att dessa bestämmelser inte skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1995. Den civilrättsliga lagstiftningen skulle då träda i kraft utan att de skatterättsliga bestämmelserna har anpassats till denna nya associationsform. Förslagen i prop. 1994/95:52 avseende anpassning av de svenska skattereglerna till de två direktiven på företagsbeskattningens område är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995 om Sverige blir medlem i EU. De förslag avseende bl.a. uttagsbeskattning som lämnas i denna proposition bör träda i kraft samma dag för att säkerställa att förfaranden som genomförs med stöd av de bestämmelser som föreslås i prop. 1994/95:52 behandlas på det sätt som där avses. Med hänsyn till det anförda skulle således en lagrådsgranskning fördröja avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas. 4 Beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt samt beträffande andra närliggande frågor behandlas en europeisk ekonomisk intressegruppering, medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering samt andelar i sådana grupperingar på samma sätt som ett handelsbolag, delägare i handelsbolag respektive andelar i handelsbolag. Lagen om räntefördelning vid beskattning samt lagen om expansionsmedel skall dock inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av grupperingar. Skälen för regeringens förslag: Inledning Inom Europeiska gemenskapen har det varit möjligt att bilda europeiska ekonomiska intressegrupperingar, i fortsättningen kallade grupperingar, sedan den 1 juli 1989. Associationsformen regleras delvis i förordningen nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Av förordningen framgår att det endast är medlemmarna i en gruppering som skall beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet. Nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det gäller fördelning av vinst, taxeringsförfarande och andra förpliktelser som medlemsstaternas skattelagstiftning innehåller. Förordningen omfattas av EES-avtalet. De föreskrifter som meddelas gäller därför också förhållanden som regleras av detta avtal. En gruppering skall bestå av minst två medlemmar från olika länder som omfattas av EG-rätten och EES-avtalet. Medlemmarna kan vara såväl fysiska som juridiska personer. En gruppering skall registreras i den stat där den enligt avtalet om att bilda den har sitt säte. Från dagen för registrering kan en gruppering i eget namn bl.a. förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstol eller andra myndigheter. Enligt svensk rätt är en gruppering med andra ord att betrakta som en juridisk person. Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet samt förbättra verksamhetens resultat. En gruppering syftar inte till att skapa vinst för egen del. Grupperingens verksamhet måste ha samband med medlemmarnas ekonomiska verksamhet och får inte ersätta denna i sådan utsträckning att grupperingen t.ex. i förhållande till tredje man utövar en självständig yrkesmässig verksamhet. Handelsbolagsreglerna görs tillämpliga Inkomstskatt Handelsbolaget är en juridisk person men inte ett skattesubjekt i inkomstskattehänseende. Beräkningen av bolagets inkomster görs i bolaget. Resultatet - positivt eller negativt - fördelas sedan på delägarna. Vissa intäkter och avdrag görs dock på delägarnivå. Det gäller t.ex. i fråga om avdrag för påförda respektive återförda avdrag för egenavgifter samt avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Den inkomstfördelning delägarna gjort godtas normalt vid taxeringen. Allmänt gäller dock att fördelningen kan frångås om den innebär en obehörig överföring av inkomst eller underskott mellan delägarna, (jfr prop. 1993/94:50 s. 248). En gruppering företer stora likheter med ett handelsbolag. Det ter sig därför både naturligt och praktiskt att så långt möjligt tillämpa reglerna om hand- elsbolag i inkomstskatteförfattningarna samt andra skatteförfattningar på grupperingar. Av artikel 3 i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår att syftet med en grupperings verksamhet bl.a. är att förbättra resultatet av medlemmarnas verksamhet, inte att skapa vinst för grupperingen som sådan. Detta skulle kunna tas till intäkt för att verksamhet som bedrivs av en gruppering aldrig är att betrakta som näringsverksamhet. Detta är dock inte en rimlig tolkning utan precis som beträffande annan verksamhet som bedrivs av fysiska eller juridiska personer får man i varje enskilt fall bedöma om den verksamhet som bedrivs är att betrakta som näringsverksamhet. Den omständigheten att det primära syftet, enligt förordningen, inte är att skapa vinst för grupperingen som sådan skall inte tillmätas någon självständig betydelse utan det avgörande för om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda är den verksamhet som rent faktiskt bedrivs av grupperingen. Bedrivs verksamheten självständigt, varaktigt och med vinstsyfte utgör verksamheten näringsverksamhet. För medlemmar som är fysiska personer kommer dock reavinst på fastighet eller bostadsrätt att hänföras till inkomstslaget kapital. För medlemmarnas del innebär hänvisningen till handelsbolagsreglerna således att deras inkomst från verksamhet hänförlig till en gruppering fullt ut skall beräknas och beskattas på samma sätt som inkomst från handelsbolag. Detta innebär bl.a. att avdrag får göras för avsättning till ersättningsfond och periodiseringsfond samt att lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall blir tillämplig. Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen (1993:1537) om expansionsmedel tillämpas dock inte. Anledningen till detta är följande. Vid beräkning av fördelningsunderlaget enligt lagen om räntefördelning samt takbeloppet enligt lagen om expansionsmedel utgår man ifråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag från delägarens justerade ingångsvärde för andelen. Det justerade ingångsvärdet regleras i 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL). För det fall verksamhet bedrivs såväl i Sverige som utomlands skulle svårigheter uppkomma att beräkna det justerade ingångsvärdet för inskränkt skattskyldiga. Med hänsyn till grupperingarnas gränsöverskridande karaktär skulle svårigheterna bli vanligt förekommande. Frågan om dessa båda lagars tillämplighet på verksamhet som bedrivs av en gruppering bör därför övervägas ytterligare. En medlem i en gruppering kan, under vissa förutsättningar, överlåta sin andel varvid en reavinst alternativt förlust kan uppkomma. Vid beräkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag tillämpas också bestämmelsen om justerat ingångsvärde i 28 § SIL. Beskattning av reavinst hänförlig till försäljning av andel i en gruppering kan i princip endast komma i fråga för oinskränkt skattskyldiga. För denna kategori av skattskyldiga uppkommer inga särskilda svårigheter med att beräkna det justerade ingångsvärdet. Vidare blir det givetvis inte aktuellt att beräkna reavinst i samma omfattning som löpande inkomster. Någon särskild bestämmelse för beräkning av reavinst vid avyttring av andel i gruppering behövs därför inte utan 28 § SIL bör göras tillämplig. En översyn av skattelagstiftningens utformande har påbörjats (dir. 1991:39). Med hänsyn härtill bör reglerna tills vidare tas in i en särskild lag som hänvisar till vad som gäller för handelsbolag och dess delägare. Uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering Även i fråga om uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering bör de regler som gäller för handelsbolag och delägare i handelsbolag göras tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar. Även här bör reglerna tas in i den särskilda lagen. Fastighetsskatt Delägare i handelsbolag är skattskyldig för fastighetsskatt hänförlig till fastighet som innehas av bolaget. Detsamma bör gälla för medlem i gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel Delägare i handelsbolag är skattskyldig i fråga om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande bör gälla för medlem i gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 1 § lagen (1991:627) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Socialavgifter Medlemmar i en gruppering bör vara avgiftsskyldiga för egenavgifter alternativt särskild löneskatt på samma sätt som delägare i handelsbolag. Detta föranleder en en ändring i 3 kap 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Mervärdesskatt och punktskatter Handelsbolag är skattskyldigt för mervärdesskatt. Motsvarande bör gälla för gruppering med säte i Sverige. Gruppering med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare enligt den definition som ges i 1 kap 15 § mervärdesskattelagen (1994:200) om mervärdesskatt. I prop. 1994/95:57 har föreslagits att definitionen yrkesmässighet i fråga om utländsk företagares verksamhet ändras. Förutsatt att det förslaget antas av riksdagen behövs inte någon särskild reglering av skattskyldigheten för gruppering med säte utanför Sverige. Lagstiftningen om punktskatter är i de flesta fall utformade på sådant sätt att grupperingen som sådan blir skattskyldig. För att uppnå lika behandling av handelsbolag och grupperingar även vad gäller punktskatter behövs dock ändringar i 10 § andra stycket lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam samt 5 § andra stycket lagen (1978:820) om skatt på spel. Kupongskatt Handelsbolag är skattskyldigt för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe i Sverige och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här. Samma bör gälla i fråga om grupperingar och medlemmar i grupperingar. Förmögenhetsskatt I prop. 1994/95:25 föreslås att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall få fortsatt giltighet vid 1996 års taxering. Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om statlig förmögenhetsskatt är bl.a. delägare i handelsbolag befriade från be- skattning för andel i handelsbolag vars verksamhet är hänförlig till de innan skattereformen existerande inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. Detsamma bör gälla för medlem i en gruppering. 5 Inkomstskattefrågor 5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe upphör, m.m. Regeringens förslag: Bestämmelserna om uttagsbeskattning kompletteras. Det innebär bl.a. att uttagsbeskattning kan ske när verksamheten i ett fast driftställe upphör. Vidare aktualiseras uttagsbeskattning när en juridisk person, exempelvis ett svenskt aktiebolag, erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Avdrag för koncernbidrag skall inte medges om mottagaren inte beskattas för bidraget på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som kommenterat det i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet har dock framfört erinringar mot förslaget att uttagsbeskattning skall ske när skatterättsligt hemvist för en person ändras genom att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbelbeskattning med ett annat land. Skälen för regeringens förslag: Det s.k. fusionsdirektivet innebär att vissa särskilt definierade förfaranden skall kunna genomföras utan att det utlöser några omedelbara skattekonsekvenser. Direktivet omfattar fyra olika förfaranden, nämligen internationella fusioner, fissioner, andelsbyten och verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden definieras i direktivet. En förutsättning för att fusionsdirektivet skall vara tillämpligt i fråga om fusion, fission och verksamhetsöverlåtelse är att bolag från två eller flera medlemsländer deltar i förfarandet. I prop. 1994/95:52 föreslås att de svenska skattereglerna anpassas till de krav direktivet ställer. Enligt förslaget skall särskilda regler tas in i en ny lag, Lagen om inkomstbeskattningen av gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, härefter kallad omstruktureringslagen. En grundsten i direktivet och därmed i omstruktureringslagen är att de tillgångar och skulder som överlåts vid en internationell fusion, fission eller verksamhetsöverlåtelse knyts till ett fast driftställe för det övertagande bolaget i den stat där det överlåtande bolaget är hemmahörande. Den bakom- liggande tanken är att denna stat inte skall förlora rätten att beskatta avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av tillgångarna. För att detta syfte skall uppnås krävs även att anknytningen av tillgångarna till det fasta driftstället inte kan upplösas utan att beskattning sker. Med fast driftställe avses enligt punkt 3 första stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken verksamheten helt eller delvis bedrivs. Som exempel nämns i andra stycket bl.a. plats för företagsledning, filial, kontor, fabrik, gruva och plats för byggnadsarbete. Enligt tredje stycket anses fast driftställe också föreligga om någon är verksam för näringsverksamheten i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt för att sluta avtal för verksamhetens innehavare. De definitioner av fast driftställe som finns i avtal om undvikande av dubbelbeskattning har i allt väsentligt samma innebörd. Bestämmelser om uttagsbeskattning finns i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, sker enligt första meningen i stycket beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. En begränsning görs i andra meningen genom att två förutsättningar uppställs för att uttagsbeskattning skall ske. En är att vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. I fråga om beskattningen av ett fast driftställe torde denna förutsättning vara för handen i de fall som diskuteras här och den kan därför lämnas därhän. Den andra förutsättningen är att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Sådana skäl torde inte föreligga när det finns risk för att beskattningsunderlag försvinner ur landet. Även denna förutsättning kan därför föras åt sidan nu. Om t.ex. en maskin, som är knuten till ett fast driftställe i Sverige, förs över till verksamhet som ägaren bedriver i en annan stat bör uttagsbeskattning ske. En annan fråga är vad som händer när ett fast driftställe upphör. Detta kan ske genom att verksamheten läggs ned eller, vid fortsatt verksamhet, genom att det moment i verksamheten som konstituerar det fasta driftstället försvinner (fullmakten för en representant dras in, t.ex.). Utredningen uttalade den uppfattningen att vid upphörande av ett fast driftställe torde de tillgångar som varit knutna till det fasta driftstället anses ha tagits ut ur förvärvskällan i den mening som avses i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Regeringen delar denna bedömning men anser också - i likhet med utredningen - att saken otvetydigt bör klarläggas i lagtexten. Vid en diskussion om reglerna för uttagsbeskattning aktualiseras också en annan fråga, nämligen byte av skatterättsligt hemvist. I 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) fanns tidigare ett krav att styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag skulle vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen förordnade kunde dock dispensera från detta krav. Med svenskt medborgarskap jämställdes medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare, som var bosatta i något av dessa länder, kunde vara styrelseledamöter om minst halva antalet styrelseledamöter var bosatta i Sverige. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller i stället att verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om dispens inte medges från detta krav. I Sveriges avtal om undvikande av dubbelbeskattning finns bestämmelser om skatterättsligt hemvist. Enligt dessa anses fysiska och juridiska personer ha hemvist i en avtalsslutande stat om personen är skattskyldig där på grund av bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Om en person på grund av en sådan bestämmelse anses ha hemvist i båda de avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist enligt särskilda regler. Enligt dessa skall juridiska personer anses ha hemvist i den stat där personen har sin verkliga ledning. Den nya lydelsen av 8 kap. 4 § ABL synes medföra att ett svenskt aktiebolag kan flytta sitt skatterättsliga hemvist enligt ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och en stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att förändra ledningens sammansättning, t.ex. så att majoriteten av ledamöterna och verkställande direktören kommer att vara bosatta i den andra staten. Mycket tyder på att en sådan förändring inte medför uttagsbeskattning i Sverige. Uttagsbeskattning bör emellertid ske i ett sådant fall i den mån Sverige förlorar rätten att beskatta inkomst av verksamheten. Av naturliga skäl bör inte ett aktiebolag få avdrag för koncernbidrag om bidraget inte kan beskattas hos mottagaren på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Villkoren i 2 § 3 mom. SIL för att ett koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen bör därför kompletteras, så att koncernbidrag inte kan lämnas med avdragsrätt om mottagaren enligt ett avtal skall anses ha hemvist i en främmande stat. I klargörande syfte bör vissa ytterligare ändringar göras i bestämmelsen om uttagsbeskattning. En ändring som utredningen har föreslagit är att uttagsbeskattning skall ske om skattskyldigheten för näringsverksamhet upphör beroende på att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbelbeskattning med ett land med vilket det tidigare antingen inte funnits något avtal eller med vilket Sverige haft ett creditavtal. Mot detta förslag har Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet framfört invändningar eftersom den faktor som utlöser beskattning inte beror på den skattskyldiges egna åtgärder. Regeringen anser att det är naturligt att reglerna om uttagsbeskattning utformas så att de täcker samtliga situationer då beskattningsrätten upphör. Allmänt sett kommer förslaget emellertid inte att få någon större praktisk betydelse eftersom de dubbelbeskattningsavtal som träffas numera normalt inte utformas som exemptavtal. Skulle ett sådant avtal träffas finns möjlighet att ta ställning till frågan om uttagsbeskattning i den lag genom vilket avtalet om undvikande av dubbelbeskattning implementeras i svensk lagstiftning. En annan bestämmelse av intresse i sammanhanget finns i 5 § 1 lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder. Enligt denna bestämmelse skall en periodiseringsfond omedelbart återföras till beskattning om den skattskyldige har upphört att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen bör kompletteras så att det framgår att återföring skall ske även om skattskyldighet för verksamheten upphör eller inkomst av verksamheten undantas från beskattning i Sverige på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Motsvarande gäller i fråga om ersättningsfonder [9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder] och skatteutjämningsreserver [11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv]. Vissa företag kan fortfarande ha fondavsättningar e.d. enligt äldre lagstiftning som ännu inte återförts till beskattning. Även sådana avsättningar bör återföras till beskattning under de angivna omständigheterna. Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL och 2 § 3 mom. SIL. Vidare föreslås ändringar i lagen om periodiseringsfonder, lagen om ersättningsfonder och lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. Ändringar föreslås även i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond samt lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m. 5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person Regeringens förslag: Delägare i vissa utländska juridiska personer medges inte avdrag för underskott som uppkommit i de utländska juridiska personernas verksamhet annat än mot vinst som uppkommer ett senare beskattningsår. Skälen för regeringens förslag: Delägare i en utländsk juridisk person beskattas enligt de förutsättningar som anges i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL resp. 6 § 2 mom. SIL för resultatet av verksamheten i den utländska juridiska personen. Enligt andra stycket a i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL skall svensk delägarbeskattning ske om delägaren beskattas löpande i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Under vissa förutsättningar kan löpande beskattning bli aktuell även om den utländska juridiska personen är skattesubjekt i hemviststaten. Enligt andra stycket b i den nämnda anvisningspunkten förutsätter detta dels att delägaren har ett visst inflytande i den utländska juridiska personen, dels att det också finns ett svenskt inflytande av viss storlek i densamma. Kravet på delägarens inflytande anses uppfyllt om delägaren själv eller tillsammans med närstående personer direkt eller genom förmedling av juridisk person, innehar eller kontrollerar minst 10 % av den utländska personens kapital. Ett svenskt inflytande anses föreligga om minst hälften av den utländska personens kapital innehas eller kontrolleras av här hemmahörande personer. Huruvida dessa villkor är uppfyllda avgörs med hänsyn till förhållandena vid utgången av året närmast före taxeringsåret. Reglerna om löpande beskattning har till syfte att förhindra obehöriga skatteförmåner. Även om en eventuell vinst vid försäljning av andelen beskattas kan en obehörig skatteförmån anses uppkomma om avkastningen på det kapital som investeras i en utländsk juridisk person - beroende på den skattemässiga behandlingen av den utländska juridiska personen i hemviststaten - beskattas med en låg skattesats eller över huvud taget inte beskattas. En konsekvens av den löpande delägarbeskattning som blir följden av att de två villkoren är uppfyllda är att delägaren medges avdrag för underskott som uppkommit i den utländska juridiska personen. Såsom bestämmelserna är utformade är det möjligt att exempelvis under en verksamhets inledningsskede, göra avdrag för uppkomna underskott för att i ett senare skede minska inflytandet i den utländska juridiska personen och därigenom undgå löpande delägarbeskattning av vinster. Den ifrågavarande lagstiftningen har till syfte att klarlägga vem eller vilka som är skattskyldiga i de fall en utländsk association uppbär inkomst för vilken skattskyldighet föreligger i Sverige. Bestämmelserna skall också klargöra när en här hemmahörande delägare i en utländsk juridisk person skall beskattas för sin andel av vinsten i en utländsk juridisk person, dvs. om han skall beskattas löpande eller när vinsten delas ut. Regeringen anser att det är otillfredställande att en sådan lagstiftning kan utnyttjas för underskottsavdrag. En jämförelse kan göras med det fallet att den utländska juridiska personen vid beskattningen skall behandlas som ett utländskt bolag. Delägarna medges i sådant fall inte avdrag för underskott i bolaget. Möjligheterna till avdrag bör begränsas så att avdrag medges först mot framtida överskott av den utländska verksamheten. Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 2 § 15 mom. SIL. 6 Övriga frågor 6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för utomlands bosatta artister m.fl. Regeringens förslag: De arbetsgivare som är skyldiga att innehålla skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för sådana artister som omfattas av EES-avtalet skall också vara skyldiga att lämna sådan särskild kontrolluppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Skälen för regeringens förslag: Redan i och med EES-avtalet har rätten att uppbära förmåner i Sverige utvidgats för personer som omfattas av avtalet och är bosatta i utlandet men arbetar här. Den utomlands bosatte som enligt EES-avtalet skall omfattas av svensk lagstiftning, har rätt till bl.a. pensionsförmåner på lika villkor med i Sverige bosatta medborgare. För personer som inte taxeras i Sverige beräknas pensionsgrundande inkomst (PGI) på underlag endast av kontrolluppgiften. Utomlands bosatta artister och idrottsmän som omfattas av lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (LSI) har t.o.m. 1993 inte alls omfattats av den svenska socialförsäkringen. Skatten (15 %) är en definitiv källskatt som enligt 14 § LSI redovisas på en särskild blankett som inte har funktionen av kontrolluppgift och därför inte kan ligga till grund för beräkning av PGI. I och med EES-avtalet har utomlands bosatta artister som omfattas av avtalet rätt att bl.a. få tillgodoräkna sig PGI vid arbete i Sverige. För att skattemyndigheten skall ha möjlighet att beräkna PGI för dessa artister, krävs att arbetsgivaren lämnar en kontrolluppgift och inte endast en redovisning över innehållen skatt. I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs bl.a. att inkomst av anställning för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. En sådan skyldighet att lämna särskild kontrolluppgift bör även införas för den som har att innehålla skatt enligt LSI för artist som omfattas av EES-avtalet. Förslaget föranleder ändringar i 23 § LSI och 3 § lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995 års taxering. 6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter Regeringens förslag: Den som är skattskyldig i Sverige skall ha rätt att vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt göra avdrag för sådana obliga- toriska avgifter som på grund av arbete i annat land påförts den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige omfattas av EES-avtalet. Skälen för regeringens förslag: I 46 § 2 mom. KL föreskrivs bl.a. att skattskyldig som under hela beskattningsåret varit bosatt här i landet vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt får göra avdrag för sådana obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige. Den ovan nämnda förordningen har upphävts genom förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet som trätt i dess ställe. Av denna anledning behöver en ändring göras av bestämmelsen i 46 § 2 mom. KL. Utöver denna ändring nödvändiggör EES-avtalet en utvidgning av den aktuella bestämmelsen så att den omfattar även den som i motsvarande situation arbetat i ett annat land och omfattas av detta avtal. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995 års taxering. 6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av livförsäkringsföretag m.m. Regeringens förslag: Kontinuitet skall gälla för uttag av avkastningsskatt på pensionsmedel när livförsäkringsföretag upplöses vid fusion eller efter en överföring av hela försäkringsbeståndet mellan två livförsäkringsföretag. Skälen för regeringens förslag: Avkastning på försäkringskapital hos livförsäkringsföretag beskattas i huvudsak med avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband med införandet den 1 januari 1994 av det nya individuella pensionssparandet utan försäkringsinslag ändrades tekniken för att ta ut avkastningsskatt. Skatten beräknas nu på schablonmässiga grunder. Schablonens första led innebär att försäkringskapitalet vid beskattningsårets ingång multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan för året före beskattningsåret. Den på så sätt framräknade schablonmässiga avkastningen beskattas därefter med gällande skattesats. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader skall skattesatsen jämkas. Regeringen lämnar i proposition om ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet (prop. 1994/95:70) bl.a. förslag till bestämmelser om fusion mellan livförsäkringsaktiebolag. Bestämmelserna i denna del finns i förslaget till 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713). Reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995. Jämte fusionsreglerna skall äldre försäkringsrörelseregler om inkråmsöverlåtelser mellan livförsäkringsföretag alltjämt gälla. Förslaget till fusionsregler föranleder ändringar i bestämmelserna för avkastningsskatten på pensionsmedel. När ett livförsäkringsföretag i samband med en omstrukturering upphör under beskattningsåret antingen genom de nu föreslagna fusionsbestämmelserna i 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen eller genom att överlåta hela sitt försäkringsbestånd till ett annat sådant företag uppkommer frågan om jämkning av avkastningsskatten skall ske. Ett tillägg bör därför göras till avkastningsskattebestämmelserna som uttryckligen anger att kontinuitet skall gälla för beskattningen av livförsäkringsföretag vars beskattningsår avkortas till följd av att företaget upplöses genom fusion eller överlåter hela försäkringsbeståndet till annat försäkringsföretag. Förslaget medför en ändring i 9 § avkastningsskattelagen. 7 Författningskommentar 7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) Enligt förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar syftar en gruppering inte till vinst för egen del. Detta bör emellertid inte påverka bedömningen av om den verksamhet som bedrivs av en gruppering är att hänföra till näringsverksamhet eller inte utan bedömningen får göras som beträffande vilken annan verksamhet som helst. Bedrivs grupperingens verksamhet självständigt, varaktigt samt med vinstsyfte är resultatet således att hänföra till inkomst av näringsverksamhet. Av lagen framgår att handelsbolagsreglerna skall gälla beträffande beräkning och beskattning av inkomst hänförlig till en europeisk ekonomisk intressegruppering. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om fåmanshandelsbolag och delägare i sådana blir tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar. Vidare blir de lagar som kompletterar KL och SIL tillämpliga. Lagen om räntefördelning vid beskattning och lagen om expansionsmedel skall dock inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av en gruppering. Anledningen till detta är att det vid gränsöverskridande verksamhet eller ägande kan uppkomma svårigheter när det gäller att beräkna fördelningsunderlaget respektive takbeloppet. Frågan om dessa båda lagars tilllämplighet på grupperingar bör därför övervägas ytterligare. Bestämmelsen i 28 § SIL om beräkning av reavinst vid avyttring av andel i ett handelsbolag blir tillämplig vid avyttring av andel i en gruppering. Bestämmelserna om handelsbolag och delägare i handelsbolag i uppbördslagen samt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter blir tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar. 7.2 Kommunalskattelagen (1928:370) 46 § 2 mom. Ändringen innebär att hänvisningen till förordningen (1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet har ersatts av en hänvisning till förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet som ersatt denna. Vidare har tillagts en bestämmelse som ger den som omfattas av EES-avtalet motsvarande avdragsmöjligheter. Anvisningar till 22 § punkt 1 I ett nytt sjätte stycke har tagits in bestämmelser om uttagsbeskattning, som kompletterar bestämmelserna i fjärde stycket. I vissa av dessa fall är det mer eller mindre klart att uttagsbeskattning kan eller inte kan ske enligt gällande rätt. Det torde t.ex. inte råda någon tvekan om att uttagsbeskattning skall ske om verksamheten i en förvärvskälla upphör, exempelvis genom ett bolags likvidation. I andra fall är det mer tveksamt vad som gäller. Av den följande förteckningen framgår i vilka situationer uttagsbeskattning bör ske. Förteckningen omfattar inte det typiska fallet att en tillgång regelrätt tas ut ur en förvärvskälla. Denna situation täcks helt klart av ordalagen i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Den bestämmelsen omfattar även det fallet att en utländsk näringsidkare med fast driftställe i Sverige för över en tillgång från det fasta driftstället till verksamhet i annan stat. Med "avtal" avses ett avtal mellan Sverige och en annan stat om undvikande av dubbelbeskattning. Med "exemptavtal" avses ett avtal av detta slag enligt vilket inkomst från ett fast driftställe i den andra staten, som uppbärs av en person med hemvist i Sverige, undantas från beskattning här. Med "creditavtal" avses ett avtal enligt vilket från svensk skatt avräknas skatt som utgått i den andra staten. Svensk ägare 1. Verksamheten i en förvärvskälla upphör, t.ex. genom att ett aktiebolag likvideras. 2. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverksamhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal, upphör att vara bosatt här. Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige. 3. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverksamhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal, erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal (personen är bosatt här enligt intern svensk rätt men får hemvist i den andra staten på grund av avtalet). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige. 4. Ett svenskt aktiebolag erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning ("den verkliga ledningen" flyttas ut). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige. 5. En tillgång i en verksamhet som bedrivs i två eller flera stater överförs från Sverige till en annan stat med vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts till ett fast driftställe där. 6. En tillgång i en verksamhet som bedrivs i flera stater överförs från en stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal till en annan stat med vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts till ett fast driftställe där. 7. Ett exemptavtal ingås med en stat med vilken Sverige tidigare inte haft något avtal eller haft ett creditavtal. En tillgång i en verksamhet som bedrivs i staten blir enligt avtalet knuten till ett fast driftställe där. Utländsk ägare med fast driftställe i Sverige 8. Verksamheten vid det fasta driftstället upphör. 9. Det moment som konstituerar det fasta driftstället försvinner. De nu angivna situationerna korresponderar med punkterna i det nya sjätte stycket enligt följande. Punkt Situation 1 1,8 2 2,9 3 3,4,7 4 5,6 I sjunde stycket begränsas tillämpligheten av sjätte stycket punkterna 2 och 3. Uttagsbeskattning skall inte ske till den del tillgångarna knutits till ett fast driftställe i Sverige. I dessa fall kan ju Sverige fortfarande beskatta avkastning av tillgångarna och vinst vid en avyttring av dem. I samma stycke modifieras vidare punkt 3 avseende fallet att endast en del av inkomsten från en förvärvskälla undantas från beskattning på grund av avtal. Detta fall är för handen om en svensk näringsidkare, som beskattas i Sverige, bedriver verksamhet i flera stater och inkomst från ett fast driftställe i en stat undantas från beskattning genom att ett nytt avtal om undvikande av dubbelbeskattning ingås. 7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 2 § 3 mom. Villkoren i första stycket för att ett koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen har kompletterats med ett nytt villkor, f, om att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat. 2 § 15 mom. I det nya momentet har tagits in en avdragsbegränsning. Motiven för denna redovisas i avsnitt 5.2. Avdrag för underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen för en delägare som beskattas löpande för inkomst från en utländsk juridisk person får endast utnyttjas mot en vinst från verksamheten i samma utländska juridiska person som uppkommer ett senare år. Avdragsrätten omfattar emellertid inte vinst som uppkommer vid avyttring av andelen i den utländska juridiska personen. 7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 § I paragrafen har införts en bestämmelse som innebär att för den som har inkomst för vilken betalas skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall inkomst av anställning beräknas med ledning av sådan särskild kontrolluppgift som avses i denna paragraf. 7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 kap. 2 a § Den nya punkten 4 i tredje stycket innnebär att ersättning för arbete som betalas ut till en medlem i en gruppering utgör inkomst av annat förvärvsarbete. Detta får betydelse bl.a. för avgiftsskyldigheten för egenavgifter i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Genom ändringen kommer avgiftsskyldigheten för egenavgifter för medlem i en gruppering att motsvara den som gäller för delägare i handelsbolag. 7.6 Kupongskattelagen (1970:624) 4 § Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering blir skattskyldig för kupongskatt i samma omfattning som ett handelsbolag. 7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam 10 § Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag. 7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel 5 § Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag. 7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 2 § Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är skattskyldiga för fastighetsskatt. Detta motsvarar vad som gäller för delägare i handelsbolag. 7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 2 § Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering liksom delägarna i ett handelsbolag är skattskyldiga enligt lagen. 9 § Bestämmelserna om jämkning av skatten i tredje stycket har ändrats. De nya bestämmelserna innebär att en fusion eller inkråmsöverlåtelse vare sig ökar eller minskar uttaget av avkastningsskatt. En jämkning skall såsledes inte ske om den leder till bristande kontinuitet i beskattningen. Det överlåtande företagets förpliktelser i skattehänseende skall gå över på det övertagande företaget. 7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder 9 § I första stycket föreskrivs att en ersättningsfond skall återföras till beskattning i olika situationer. Enligt första stycket 2 skall återföring ske om hela eller huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket. I första stycket 7 har införts en bestämmelse som innebär att återföring även skall ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske. 7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 23 § I ett nytt andra stycke upplyses om att bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensions- grundande inkomst finns i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader 1 § Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är skattskyldiga för särskild löneskatt enligt lagen. Detta motsvarar vad som gäller för delägare i handelsbolag. 7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder 5 § I paragrafen föreskrivs att en periodiseringsfond skall återföras till beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva näringsverksamhet. En ändring av närmast redaktionell natur har gjorts i detta led. Enligt en ny punkt 6 skall återföring även ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske. 7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv 11 § I paragrafen föreskrivs att en skatteutjämningsreserv skall återföras till beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva näringsverksamhet. Enligt ett tillägg till denna bestämmelse skall återföring även ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske. 7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200) 6 kap. 1 § Ändringen innebär att grupperingen liksom handelsbolag är skattskyldig för mervärdesskatt. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag. Ändringen avser endast grupperingar med säte i Sverige. Gruppering med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare. Någon särskild reglering för sådan gruppering behövs inte. 7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond Kvarstående avsättningar till allmän investeringsfond - dvs. avsättningar som inte tagits i anspråk för investering eller återförts till beskattning enligt bestämmelserna i den upphävda lagen - skall enligt punkt 4 upphävandelagen återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt tillägg. Ändringen innebär att återföring skall ske även om skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. 7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m. Enligt upphävandelagen skall kvarstående avsättningar till vissa fonder enligt äldre lagstiftning återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt tillägg. Ändringen i andra stycket innebär att återföring skall ske även om skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. 7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Tillägget innebär att en medlem i en gruppering kommer att bli skattebefriad för företagsförmögenhet i samma utsträckning som delägare i handelsbolag. Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet (SOU 1994:100) Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Göta Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden, Närings- och teknikutveck- lingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bankförening- en, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens Centralorganisation. Företagarnas riksorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges köpmannaförbund har förutom egna yttranden åberopat yttrandet från Sveriges Industriförbund. Yttrande har också kommit in från Fondbolagens Förening. Riksbanken, Bokföringsnämnden, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Landsorganisationen i Sverige samt Svenska kommunförbundet har avstått från att yttra sig. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.