Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1994/95:92Regeringens proposition 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 oktober 1994 Mona Sahlin Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att tidpunkten för redovisning och betalning av inkomstskatter och avgifter tidigareläggs från den 18 till den 10 i den uppbördsmånad då betalning skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15. Den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Vidare föreslås att reglerna om skatteavdrag och betalning av arbets- givaravgifter förtydligas så att det av reglerna framgår att de gäller även vid förskottsbetalning av lön. Dessutom föreslås ändringar i reglerna om schablonberäkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt. Uttaget av sådan skatt skall normalt vara 110 % av den senast debiterade slutliga skatten. I propositionen föreslås slutligen några smärre justeringar dels i uppbördslagen, dels i utsökningsbalkens bestämmelser om förrättningskostnader m.m., dels i bestämmelserna om utbetalning av kommunalskattemedel vid ändring i kommunindelningen. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. De nya reglerna för betalning av inkomstskatter och avgifter föreslås dock bli tillämpliga först fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995 och den nya regeln om redovisning och betalning av vissa punktskatter först fr.o.m. den 1 juli 1995. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut ............................... 4 2 Lagtext ................................................... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter för arbetsgivare ........... 19 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .......... 20 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ................................................ 23 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter .............. 24 2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ....... 25 2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) ............................................ 27 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar ......................................... 29 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ... 30 3 Ärendet och dess beredning ................................ 31 4 Redovisning och betalning av skatter och avgifter ......... 33 4.1 Nuvarande ordning .................................... 33 4.2 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets översyn av statliga betalningstidpunkter ............. 35 4.3 Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem .................................... 37 4.4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av inkomstskatt och avgifter ............................ 38 4.5 Ny tidpunkt för redovisning och betalning av vissa punktskatter ......................................... 44 4.6 Debitering av preliminär skatt ....................... 46 5 Förskottsbetalning av lön ................................. 47 6 Övriga uppbördsfrågor ..................................... 50 6.1 Skatteavdrag från engångsbelopp avseende ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m. ....................... 50 6.2 Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd m.m. .... 51 7 Vissa avgiftsfrågor ....................................... 52 7.1 Befrielse från vissa avgifter vid kronofogdemyndigheterna ............................... 52 7.2 Grundavgift i införselmål ............................ 54 7.3 Verkan av att skuldsanering inletts .................. 54 8 Utbetalning av skatt vid ändring i kommunindelningen ...... 55 9 Ekonomiska konsekvenser ................................... 56 9.1 Ränteeffekter för staten ............................. 56 9.2 Budgeteffekter ....................................... 58 9.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga ....... 59 9.4 Konsekvenser för skatteförvaltningen ................. 60 10 Författningskommentar ..................................... 60 10.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ........................................... 60 10.2 Förslaget till till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 65 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ....... 65 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ....................................... 66 10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter ........... 66 10.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken ..... 66 10.7 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) ........................................... 67 10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar ......................................... 67 10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ... 68 Bilaga 1 Sammanfattning av Skattebetalningsutredningens delbetänkande ....................................... 69 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna .................. 73 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ......................... 74 Bilaga 4 Lagrådets yttrande .................................. 99 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 .........................................................100 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter för arbetsgivare, 3. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 4. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 6. lag om ändring i utsökningsbalken, 7. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), 8. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar, 9. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1 dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6 och 7 §§, 13 § 1 mom., 26 §, 27 § 3 mom., 28, 31, 32, 36 och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom., 45 § 2 mom., 52 §, 54 § 1 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § 2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom, 3. ersättning, som i 3. ersättning, som avses annan form än livränta i 32 § 1 mom. första lämnas på grund av sjuk- stycket e och g samt eller olycks- tredje stycket fallsförsäkring, tagen i kommunalskattelagen samband med tjänst, (1928:370), 4. inkomst som avses i 4. inkomst som avses i punkt 12 av punkt 12 av anvisningarna till 32 § anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen, (1928:370), 5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag samt 6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen. Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt på preliminär skatt skall skall preliminär A- preliminär A-skatt, med skatt, med de undantag de undantag som som föreskrivs i 10 §, föreskrivs i 10 §, betalas betalas för sådan ränta för sådan ränta och och utdelning som lämnas utdelning som lämnas i i pengar och för vilken pengar och för vilken kontrolluppgift skall kontrolluppgift skall lämnas med tillämpning lämnas med tillämpning av av bestämmelserna i 3 bestämmelserna i 3 kap. kap. 22, 23 eller 27 § 22, 23 eller 27 § lagen lagen (1990:325) om (1990:325) om självdeklaration och självdeklaration och kontrolluppgifter. Det- kontrolluppgifter. Det- samma gäller i fråga om samma gäller i fråga om dagpenning från arbets- dagpenning från löshetskassa, korttids- arbetslöshetskassa, kon- studiestöd eller tant arbetsmarknadsstöd, särskilt vuxenstudie- korttidsstudiestöd eller stöd. särskilt vuxenstudiestöd. Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, ex- empelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning. Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten. 4 § 2 m o m.3 För inkomst 2 m o m. För inkomst som som avses i första, avses i första, andra och andra och femte femte styckena i punkt styckena i punkt 12 av 12 av anvisningarna till anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370), med undantag (1928:370), med för vårdbidrag enligt undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om enligt lagen (1962:381) allmän försäkring, skall om allmän försäkring, avdrag för preliminär skall avdrag för preli- A-skatt göras med ledning minär A-skatt göras med av särskilda ledning av särskilda skattetabeller. Detta skattetabeller. Detta gäller också i fråga om gäller också i fråga om skatteavdrag från dag- skatteavdrag från dag- penning från arbets- penning från arbets- löshetskassa och kontant löshetskassa. arbetsmarknadsstöd. De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på. Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms. Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor. Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §. 6 §4 Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga. För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för dagsinkomst. Är inkomsten annan än Är inkomsten annan än sådan, som avses i 4 § 4 sådan, som avses i 4 § 4 mom., skall gälla att, mom., skall gälla att, om om inkomsten avser inkomsten avser annan annan tidsperiod än som tidsperiod än som är upp- är upptagen i tagen i skattetabellen, skattetabellen, först först uträknas hur mycket uträknas hur mycket av av inkomsten som belöper inkomsten som belöper på på en i tabellen upptagen en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten veckas längd. Skatten beräknas därefter med beräknas därefter med utgångspunkt från det utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av utgå för sådan del inkomsten, och efter för- av inkomsten, och efter hållandet mellan, å ena förhållandet mellan, å sidan, längden av den ena sidan, längden av tidsperiod den uppburna den tidsperiod den upp- inkomsten avser och, å burna inkomsten avser andra sidan, den i och, å andra sidan, den tabellen angivna i tabellen angivna tidsperiodens längd. tidsperiodens längd. Uppbärs vid arbete inkomst för en kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt inte utgå mer än en gång i veckan. Därvid skall de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda. Uppbärs vid arbete inkomst för en kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt inte utgå mer än en gång i veckan. Därvid skall de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda. 6 a § Om inkomst uppbärs i form av förskott, utgår preliminär A-skatt med så stor del av den sammanlagda skatten för hela inkomsten som det uppburna beloppet utgör av hela inkomsten. Om hela inkomsten inte är känd då förskott uppbärs, utgår preliminär A-skatt enligt 6 § som om förskottet utgör hela inkomsten för den tidsperiod som är i fråga. När resterande belopp uppbärs utgår preliminär A-skatt med återstående del av den sammanlagda skatten för hela inkomsten. 7 §5 För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete. Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom. För inkomst som avses i För inkomst som avses i 3 § 2 mom. tredje 3 § 2 mom. tredje stycket stycket skall preliminär första meningen skall skatt utgå med 25 preliminär skatt utgå med procent av inkomsten. 25 procent av inkomsten. Preliminär skatt på Preliminär skatt på ränta ränat eller utdelning på eller utdelning på utländska värdepapper utländska värdepapper skall utgå med så stort skall utgå med så stort belopp att det belopp att det tillsam- tillsammans med den mans med den skatt som skatt som innehållits i innehållits i utlandet utlandet uppgår till 25 uppgår till 25 procent av procent av räntan eller räntan eller utdelningen. utdelningen. Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor. Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §. 13 § 1 mom.6 Preliminär 1 mom. Preliminär F-skatt skall tas ut F-skatt skall tas ut med med ett belopp motsva- ett belopp motsvarande rande 105 procent av 110 procent av den skatt den skatt enligt 3 mom. enligt 3 mom. som har som har bestämts för den bestämts för den skattskyldige vid den skattskyldige vid den årliga debiteringen året årliga debiteringen året före inkomståret. Un- före inkomståret. Un- derstiger denna skatt derstiger denna skatt den ursprungligen den ursprungligen debiterade F-skatten debiterade F-skatten tas tas preliminär F-skatt preliminär F-skatt ut med ut med 100 procent. 105 procent. Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för året före inkomståret. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger. Vid beräkning av preliminär F-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala. 26 §7 Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall betalas. Preliminär F-skatt Preliminär F-skatt och och särskild A-skatt särskild A-skatt skall skall betalas med lika betalas med lika stora stora belopp senast den belopp senast den 10 i 18 i varje uppbördsmånad varje uppbördsmånad under under uppbördsåret uppbördsåret eller, vid eller, vid debitering debitering under under inkomståret, i var inkomståret, i var och en och en av de uppbörds- av de uppbördsmånader som månader som återstår återstår efter utgången av efter utgången av den den månad då skatten månad då skatten debi- debiteras. I teras. uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15. Om skatten debiteras efter den 20 i en månad skall den betalas med lika stora belopp i var och en av de uppbördsmånader som återstår efter utgången av månaden efter den månad då skatten debiteras. Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs inte. 27 § 3 m o m.8 Överstiger 3 m o m. Överstiger skattskyldigs slutliga skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för skatt, efter avdrag för överskjutande ingående överskjutande ingående mervärdesskatt, den mervärdesskatt, den preliminära skatt som preliminära skatt som han han har betalat senast har betalat senast den den 18 februari året 10 februari året efter efter inkomståret och inkomståret och vad som vad som skall skall gottskrivas honom gottskrivas honom enligt 2 mom. första enligt 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller 6 stycket 1, 2, 5 eller 6 eller andra stycket eller andra stycket samma moment, skall den samma moment, skall den skattskyldige betala en skattskyldige betala en avgift (kvar- avgift skatteavgift) på det (kvarskatteavgift) på överskjutande beloppet. det överskjutande Kvarskatteavgift tas ut beloppet. med en procentsats Kvarskatteavgift tas ut motsvarande 20 procent med en procentsats mot- av den statslåneränta som svarande 20 procent av gällde vid utgången av den statslåneränta som november inkomståret på gällde vid utgången av det överskjutande belop- november inkomståret på pet till den del det har det överskjutande belop- täckts av preliminär skatt pet till den del det som har betalats senast har täckts av preliminär den 3 maj året efter skatt som har betalats inkomståret och med en senast den 3 maj året procentsats motsvarande efter inkomståret och 125 procent av stats- med en procentsats låneräntan på resterande motsvarande 125 procent del. Om den slutliga av statslåneräntan på skatten debiteras senast resterande del. Om den den 31 augusti året efter slutliga skatten inkomståret och hela den debiteras senast den 31 kvarstående skatten augusti året efter betalas senast den 18 inkomståret och hela den september samma år, tas kvarstående skatten dock kvarskatteavgift på betalas senast den 18 den resterande delen ut september samma år, tas med en procentsats dock kvarskatteavgift på motsvarande 60 procent den resterande delen ut av statslåneräntan. Pro- med en procentsats centsatserna bestäms till motsvarande 60 procent tal med högst en decimal. av statslåneräntan. Pro- Om särskild beräkning i centsatserna bestäms vissa fall föreskrivs i 4 till tal med högst en mom. decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom. Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret. Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges. 28 § Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej. Kvarstående skatt Kvarstående skatt skall betalas senast skall betalas senast den den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april april året efter året efter taxeringsåret. taxeringsåret. 31 §9 Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej. Tillkommande skatt Tillkommande skatt skall, om inte annat skall, om inte annat följer av 32 b §, be- följer av 32 b §, betalas talas senast den 18 i senast den 10 i den den uppbördsmånad som uppbördsmånad som skattemyndigheten skattemyndigheten bestämmer, dock inte bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj tidigare än den 10 maj året efter taxerings- året efter taxeringsåret. året. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15. 32 §10 På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Vid beräkning av respitränta gäller, att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller för- seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift och respitränta; att ränta tas ut från att ränta tas ut från och med den 19 och med den 19 september september taxeringsåret taxeringsåret om hela den om hela den kvarstående kvarstående skatten skatten betalts senast betalts senast den 18 den 18 september samma september samma år och i år och i annat fall från annat fall från och med och med den 19 april den 11 april året näst året näst efter efter taxeringsåret, dock taxeringsåret, dock att att ränta på ö-skatteränta, ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och restitutionsränta och skatt, som återbetalts skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då utgången av den månad, beloppet utbetalts; samt då beloppet utbetalts; samt att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta. 36 §11 En F-skattesedel skall En F-skattesedel skall översändas till den översändas till den skattskyldige senast skattskyldige senast den den 25 januari under 18 januari under inkomståret. inkomståret. En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske. 36 a §12 Ett besked om Ett besked om debitering av särskild debitering av särskild A-skatt skall översändas A-skatt skall översändas till den skattskyldige till den skattskyldige senast den 25 januari senast den 18 januari under inkomståret. under inkomståret. Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske. 39 § 1 m o m.13 Vid 1 m o m. Vid utbetalning av kontant utbetalning av kontant ersättning för arbete ersättning för arbete skall den som betalar skall den som betalar ut ut ersättningen göra ersättningen göra avdrag avdrag för betalning av för betalning av motta- mottagarens preliminära garens preliminära A-skatt (skatteavdrag). A-skatt (skatteavdrag). Som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om 1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor, 2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i bolaget. Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig. Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av F-skattesedeln. 43 § 1 mom.14 Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur stor del av det innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget och de allmänna egenavgifterna har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de allmänna egenavgifterna dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som anges i föregående mening eller av försäkringsföretag eller understödsförening. Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp. Efter den 18 i Efter den 10 i uppbördsmånaden april uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare eller, om arbetstagare tidigare har avslutat tidigare har avslutat sitt arbete, vid sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna arbetsgivaren återlämna skattsedeln på slutlig skattsedeln på slutlig skatt till skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat arbetstagaren avslutat sitt arbete under tid då sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid sådan skatt och den tid som avdragen avser. som avdragen avser. Sådan Sådan uppgift, som skall uppgift, som skall vara vara undertecknad eller undertecknad eller signerad av arbets- signerad av givaren eller någon arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, hos honom anställd, skall skall också omfatta också omfatta arbetsgivarens namn och arbetsgivarens namn och adress. adress. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare. 45 § 2 mom.15 Har 2 mom. Har skattskyldig, som skall skattskyldig, som lämnat taxeras på grundval av särskild självdeklaration särskild självdeklara- enligt lagen (1990:325) tion enligt 2 kap. 13 om självdeklaration och § lagen (1990:325) om kontrolluppgifter, självdeklaration och betalat preliminär skatt kontrolluppgifter, med belopp, som beräknas betalat preliminär skatt överstiga motsvarande med belopp, som beräknas slutliga skatt, i överstiga motsvarande förekommande fall minskad slutliga skatt, i med överskjutande ingående förekommande fall mervärdesskatt, med minst minskad med överskju- en femtedel av den tande ingående sålunda minskade slutliga mervärdesskatt, med skatten, dock minst 500 minst en femtedel av kronor, skall efter den sålunda minskade beslut av slutliga skatten, dock skattemyndigheten i minst 500 kronor, skall samband med jämkning det efter beslut av överskjutande beloppet skattemyndigheten i återbetalas till den samband med jämkning det skattskyldige på det sätt överskjutande beloppet som anges i 68 § 1 mom. återbetalas till den utan avvaktan på skattskyldige på det debitering av den sätt som anges i 68 § 1 slutliga skatten. Då mom. utan avvaktan på särskilda omständigheter debitering av den föranleder det, får slutliga skatten. Då skattemyndighet besluta särskilda omständigheter om återbetalning av för föranleder det, får mycket erlagd preliminär skattemyndighet besluta skatt, även om den om återbetalning av för inbetalda preliminär- mycket erlagd preliminär skatten inte överstiger skatt, även om den den beräknade slutliga inbetalda preliminär- skatten, i förekommande skatten inte överstiger fall, minskad med den beräknade slutliga överskjutande ingående skatten, i förekommande mervärdesskatt på det sätt fall, minskad med som nyss har angivits. överskjutande ingående mervärdesskatt på det sätt som nyss har angivits. Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar. 52 §16 Skatt, som har Skatt, som har innehållits genom innehållits genom skatteavdrag, skall skatteavdrag, skall betalas in senast den betalas in senast den 10 18 i den uppbördsmånad, i den uppbördsmånad, som som infaller närmast infaller närmast efter efter utgången av den utgången av den månad, då månad, då skatteavdraget skatteavdraget gjordes gjordes genom insättning genom insättning på sär- på särskilt konto hos skilt konto hos den den skattemyndighet som skattemyndighet som avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra stycket. Inbetalning stycket. I uppbördsmånaden från landsting och januari får betalning i kommun skall dock, stället ske senast den såvitt gäller preliminär 15. Inbetalning från A-skatt, ske genom landsting och kommun avräkning mot fordran skall dock, såvitt gäller enligt 4 § lagen preliminär A-skatt, ske (1965:269) med särskilda genom avräkning mot bestämmelser om kommuns fordran enligt 4 § lagen och annan menighets (1965:269) med särskilda utdebitering av skatt, bestämmelser om kommuns m.m. och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits genom skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel. Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten respektive den skattskyldige är bosatt. Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshandlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. 54 § 1 m o m.17 En 1 m o m. En arbetsgivare, som har arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på preliminär A-skatt på ersättning för arbete ersättning för arbete eller utgett lön för eller utgett lön för vilken månadsavgift vilken månadsavgift skall skall redovisas enligt redovisas enligt lagen lagen (1984:668) om (1984:668) om uppbörd av uppbörd av social- socialavgifter från avgifter från arbetsgivare skall utan arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om (uppbördsdeklaration) om detta till den detta till den skattemyndighet som skattemyndighet som avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra stycket. Deklaration stycket. Deklaration skall lämnas av landsting skall lämnas av och kommun senast den 12 landsting och kommun och av annan senast den 12 och av arbetsgivare senast den annan arbetsgivare 10 i uppbördsmånaden efter senast den 18 i upp- den månad då bördsmånaden efter den skatteavdraget gjordes månad då skatteavdraget eller lönen utgavs. I gjordes eller lönen uppbördsmånaden januari får utgavs. annan arbetsgivare än landsting och kommun i stället lämna deklaration senast den 15. Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration. Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Uppbördsdeklaration skall upptaga 1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön; 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det belopp som avses i punkt 5; 5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; 6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7) månadsavgiftens belopp; 8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, för kvarstående skatt, skall lämna uppgift skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om kvarstående skatt) om detta. Sådan deklaration detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april april och upptaga, och upptaga, förutom förutom uppgift som uppgift som avses i avses i fjärde stycket fjärde stycket 1, det 1, det belopp som belopp som dragits av för dragits av för kvarstående skatt. I kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga övrigt gäller i delar vad som sägs i tillämpliga delar vad första-tredje styckena. som sägs i första-tredje Den som har gjort styckena. skatteavdrag för Den som har gjort preliminär A-skatt på ränta skatteavdrag för eller utdelning skall preliminär A-skatt på lämna uppgift ränta eller utdelning (uppbördsdeklaration för skall lämna uppgift ränta och utdelning) om (uppbördsdeklaration för detta. Sådan deklaration ränta och utdelning) om skall lämnas senast den detta. Sådan deklaration 10 i uppbördsmånaden efter skall lämnas senast den den månad då skatteav- 18 i uppbördsmånaden draget gjordes. I efter den månad då uppbördsmånaden januari får skatteavdraget gjordes deklaration i stället och ta upp lämnas senast den 15. Deklarationen skall ta upp 1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena. 69 § 1 mom.18 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom. första stycket 4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret. Vid debitering av Vid debitering av slutlig skatt senast den slutlig skatt senast den 31 augusti taxerings- 31 augusti taxeringsåret, året, beräknas ränta på beräknas ränta på den del den del av överskjutande av överskjutande belopp belopp som inte över- som inte överstiger stiger 20 000 kronor 20 000 kronor enligt en enligt en räntesats, räntesats, som motsvarar som motsvarar 35 procent 35 procent av den av den statslåneränta statslåneränta som gällde som gällde vid utgången vid utgången av november av november inkomståret inkomståret och på belopp och på belopp därutöver därutöver enligt en enligt en räntesats som räntesats som motsvarar motsvarar 25 procent av 25 procent av statslåneräntan. Ränta statslåneräntan. Ränta utgår utgår inte på överskju- inte på överskjutande tande belopp till den belopp till den del det del det motsvaras av motsvaras av preliminär preliminär skatt som skatt som inbetalas inbetalas efter den 18 efter den 10 februari februari året efter året efter inkomståret. I inkomståret. I övriga övriga fall beräknas ränta fall beräknas ränta på på den del av över- den del av överskjutande skjutande belopp som belopp som inte över- inte överstiger 20 000 stiger 20 000 kronor kronor enligt en enligt en räntesats som räntesats som motsvarar motsvarar 60 procent av 60 procent av statslåne- statslåneräntan och på räntan och på belopp däröver belopp däröver enligt en enligt en räntesats som räntesats som motsvarar motsvarar 45 procent av 45 procent av stats- statslåneräntan. Har låneräntan. Har prelimi- preliminär skatt, som när skatt, som avses i avses i 27 § 2 mom. 3, 27 § 2 mom. 3, betalats betalats efter den 10 efter den 18 februari februari året efter året efter inkomståret inkomståret men senast men senast den 3 maj den 3 maj samma år, be- samma år, beräknas räknas räntan enligt en räntan enligt en räntesats som motsvarar räntesats som motsvarar 30 procent av stats- 30 procent av stastlåne- låneräntan. Räntesatserna räntan. Räntesatserna bestäms till procenttal bestäms till procenttal med högst en decimal. med högst en decimal. Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor. Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta. Anvisningar till 45 § 3.19 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till inbetalda beloppet till minst en femtedel av minst en femtedel av den den beräknade slutliga beräknade slutliga skatten, i förekommande skatten, i förekommande fall minskad med fall minskad med överskjutande ingående överskjutande ingående mervärdesskatt, dock mervärdesskatt, dock till till minst 500 kronor, minst 500 kronor, har har skattskyldig, som den skattskyldige rätt skall taxeras på att få tillbaka det för grundval av särskild mycket inbetalda självdeklaration enligt beloppet utan avvaktan på 2 kap. 13 § lagen debitering av den (1990:325) om slutliga skatten. Är självdeklaration och särskilda förhållanden för kontrolluppgifter, rätt handen - fråga är t.ex. om att få tillbaka det för ett särskilt stort mycket inbetalda skattebelopp - kan beloppet utan avvaktan myndigheten, även om det på debitering av den angivna villkoret inte är slutliga skatten. Är uppfyllt, medge att det särskilda förhållanden för mycket betalda för handen - fråga är beloppet återbetalas till t.ex. om ett särskilt den skattskyldige. stort skattebelopp - kan myndigheten, även om det angivna villkoret inte är uppfyllt, medge att det för mycket betalda beloppet återbetalas till den skattskyldige. ____________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas fortfarande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 § andra stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995. 3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta på tillkommande skatt avseende 1994 års taxering. 4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering. 1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Lydelse enligt prop. 1994/95:61. 3 Lydelse enligt prop. 1994/95:61. 4 Senaste lydelse 1992:680. 5 Senaste lydelse 1992:680. 6 Senaste lydelse 1992:1177. 7 Senaste lydelse 1993:1546. 8 Senaste lydelse 1994:484. 9 Senaste lydelse 1992:1661. 10 Senaste lydelse 1994:484. 11 Senaste lydelse 1993:1546. 12 Senaste lydelse 1993:1546. 13 Senaste lydelse 1992:1665. 14 Lydelse enligt prop. 1994/95:41 och 99. 15 Senaste lydelse 1994:484. 16 Senaste lydelse 1993:1703. 17 Senaste lydelse 1992:680. 18 Senaste lydelse 1993:1547. 19 Senaste lydelse 1994:484. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § En arbetsgivare är En arbetsgivare är skyldig att för varje skyldig att för varje månad lämna redovisning månad lämna redovisning för för utgiven lön och för utgiven lön och för summan summan av av arbetsgivaravgifterna. arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen Som lön anses också skall bestämmelserna i förskott på lön. I fråga om uppbördslagen (1953:272) redovisningen skall om uppbördsdeklaration bestämmelserna i tillämpas. uppördslagen (1953:272) om uppbördsdeklaration tillämpas. När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare under utgiftsåret. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1991:98. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är: 1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket; 3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; 4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; 5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande; 7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här; 8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; 9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; 10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; 12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet; Som folkpension Som inkomst enligt behandlas även till- första stycket 1-3 anses läggspension i den mån också förskott på sådan den enligt lagen om inkomst. Som folkpension pensionstillskott behandlas även föranlett avräkning av tilläggspension i den mån pensionstillskott. den enligt lagen om Däremot räknas inte pensionstillskott barnpension eller vård- föranlett avräkning av bidrag som folkpension. pensionstillskott. Däremot räknas inte barn- pension eller vårdbidrag som folkpension. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande). Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen. 15 § Särskild Särskild inkomstskatt, inkomstskatt, som in- som innehållits genom nehållits genom skatte- skatteavdrag, skall avdrag, skall betalas betalas senast den 10 i senast den 18 i den upp- den uppbördsmånad som bördsmånad som infaller infaller närmast efter närmast efter utgången utgången av den månad, då av den månad, då skatteavdraget gjordes. skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari Om inbetalningen och får betalning i stället uppgifter i samband ske senast den 15. Om därmed, om anstånd med inbetalningen och betalningen samt om uppgifter i samband skyldighet att avge därmed, om anstånd med uppbördsdeklaration och betalningen samt om påföljder av att skyldighet att avge skyldigheten underlåts uppbördsdeklaration och gäller 52-54 §§ påföljder av att uppbördslagen (1953:272) skyldigheten underlåts i tillämpliga delar. gäller 52-54 §§ uppbördslagen Regeringen eller den (1953:272) i tillämpliga myndighet regeringen delar. Regeringen eller bestämmer får dock den myndighet regeringen besluta om avvikelser bestämmer får dock besluta från bestämmelserna om om avvikelser från bestäm- inbetalningssätt och om melserna om uppbördsdeklarationens inbetalningssätt och om innehåll. uppbördsdeklarationens innehåll. Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen. 17 § Skatt, som skall Skatt, som skall betalas av den skatt- betalas av den skyldige själv, skall skattskyldige själv, erläggas och redovisas skall erläggas och senast den 18 i månaden redovisas senast den 10 efter den månad då i månaden efter den månad inkomsten uppbars. Om då inkomsten uppbars. I inbetalningssättet och uppbördsmånaden januari får redovisningen meddelas betalning och redovis- särskilda föreskrifter ning i stället ske senast av regeringen eller den den 15. Om myndighet regeringen inbetalningssättet och bestämmer. redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och 17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:61. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Skattepliktig inkomst Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman för artist, idrottsman eller artistföretag är eller artistföretag är kontant ersättning eller kontant ersättning eller annat vederlag som annat vederlag som uppbärs från Sverige för uppbärs från Sverige för artistisk eller artistisk eller idrottslig verksamhet idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. eller på svenskt fartyg. Som kontant ersättning eller annat vederlag anses också förskott på sådant vederlag. Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på svenskt fartyg som arrangören uppbär. 14 § Särskild inkomstskatt Särskild inkomstskatt enligt denna lag skall enligt denna lag skall redovisas och inbetalas redovisas och inbetalas till till beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten av den som har att göra av den som har att göra skatteavdrag enligt 12 § skatteavdrag enligt 12 § senast den 18 i månaden senast den 10 i månaden efter den då den skatte- efter den då den skatte- pliktiga ersättningen pliktiga ersättningen har har betalats ut till betalats ut till artisten, idrottsmannen artisten, idrottsmannen eller artistföretaget eller artistföretaget och och av arrangör, senast av arrangör, senast den den 18 i månaden efter 10 i månaden efter den då den då tillställningen tillställningen ägt rum. I ägt rum. uppbördsmånaden januari får redovisning och betalning i stället ske senast den 15. I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär. Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 § tillämpas dock till utgången av januari 1995. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 8 §1 Deklarationer som Deklarationer som avser skatt enligt avser skatt enligt författningarna i 1 kap. författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 1 1 § första stycket 1 skall skall ha kommit in till ha kommit in till beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i senast den tjugofemte i månaden efter månaden efter redovisningsperiodens redovisningsperiodens slut eller, när skatte- slut eller, när redovisningen inte skatteredovisningen inte avser avser redovisningsperioder, redovisningsperioder, senast tjugofem dagar senast tjugofem dagar efter den efter den skattepliktiga skattepliktiga händelsen. Deklarationer händelsen. Särskilda som avser skatt enligt bestämmelser gäller i lagen (1991:1482) om fråga om skatt enligt lotteriskatt, lagen lagen (1984:351) om (1994:000) om totalisatorskatt och tobaksskatt, lagen enligt lagen (1984:405) (1994:000) om om stämpelskatt på alkoholskatt eller lagen aktier samt för vissa (1994:000) om skatt på skattskyldiga enligt energi skall dock ha lagen (1994:000) om kommit in till tobaksskatt, lagen beskattningsmyndigheten (1994:000) om alkohol- senast den tjugonde i skatt och lagen månaden efter redovis- (1994:000) om skatt på ningsperiodens slut. energi. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om skatt enligt lagen (1984:351) om totalisatorskatt och enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier samt för vissa skattskyldiga enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi. I fråga om avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2 bestämmer Jordbruksverket eller Fiskeriverket deklarationstiden. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 1 Lydelse enligt prop. 1994/95:56. 2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen (1992:636) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 kap. 4 §1 Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten får helt eller delvis får medge befrielse helt befria sökanden från att eller delvis från ansvara för skyldigheten att betala förrättningskostnader- förrättningskostnaderna, na, om skyldigheten om det finns särskilda skulle vara betungande. skäl. Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka förrättningskostnaderna i motsvarande mån. 18 kap. 5 §2 Följande beslut får inte överklagas: 1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan bifall, 2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, 3. ett beslut genom 3. ett beslut genom vilket en förrättnings- vilket en förrättningsman man har förklarats har förklarats jävig, jävig. 4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket. Denna lag träder i Denna lag träder i kraft den 1 januari kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter 1993. I enskilda mål om gäller dock fortfarande införsel som har kommit i fråga om utsökningsmål in till som har kommit in till kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet får före ikraftträdandet. ersättning tas ut för sådana för- rättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994. Sådana för- rättningskostnader får genast tas ut genom införsel hos gäldenären. I övrigt gäller äldre föreskrifter fortfarande i fråga om utsökningsmål som har kommit in till kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Senaste lydelse 1990:115. 2 Senaste lydelse 1993:516. 2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § En skuldsanering En skuldsanering omfattar, om inte annat omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, föreskrivs i denna lag, alla fordringar på alla fordringar på pengar pengar mot gäldenären mot gäldenären som har som har uppkommit före uppkommit före den dag då den dag då beslut beslut meddelas enligt meddelas enligt 13 § 13 § andra stycket att andra stycket att inleda skuldsanering. inleda skuldsanering. Skuldsanering medför att Skuldsanering medför att rätten till ränta eller rätten till ränta på en dröjsmålsavgift på en sådan sådan fordran bortfaller fordran bortfaller för för tiden efter nämnda tiden efter nämnda dag. dag. Skuldsaneringen får Skuldsaneringen får dock dock inskränkas till att inskränkas till att avse avse de fordringar som de fordringar som har har uppkommit före viss uppkommit före viss tidigare dag, om det är tidigare dag, om det är skäligt med hänsyn till skäligt med hänsyn till omständigheterna vid omständigheterna vid skuldernas uppkomst skuldernas uppkomst eller andra särskilda eller andra särskilda omständigheter. omständigheter. Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 8 § löper. En skuldsanering omfattar inte 1. en fordran på familjerättsliga underhåll, 2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten förslår till betalning av fordran, 3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten, 4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller 5. en fordran som är tvistig. Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Om en kommuns område Om en kommuns område har ändrats eller en ny har ändrats eller en ny kommun bildats skall kommun bildats skall från från och med det och med det beskatt- beskattningsår då ningsår då indelningsändringen indelningsändringen träder träder i kraft i kraft preliminära preliminära kommu- kommunalskattemedel och nalskattemedel och omräknade preliminära omräknade preliminära kommunalskattemedel kommunalskattemedel enligt 4 § andra och enligt 4 § andra och sjätte styckena lagen sjätte styckena lagen (1965:269) med särskilda (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns bestämmelser om kommuns och annan menighets och annan menighets utdebitering av skatt, utdebitering av skatt, m.m., när det är möjligt, m.m. beräknas med hänsyn beräknas med hänsyn tagen tagen till den föränd- till den förändring av ring av invånarantalet skatteunderlaget i i kommunen som indel- kommunen som ningsändringen medfört. indelningsändringen medfört. I andra fall skall medlen beräknas med hänsyn tagen till den förändring av invånarantalet i kommunen som indelningsändringen medfört. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Senaste lydelse 1992:1588. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på 1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., 2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift, 4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3, 5. skatte- eller 5. skatte- eller avgiftsbelopp jämte avgiftsbelopp jämte dröjsmålsavgift eller dröjsmålsavgift eller ränta ränta som företrädare som företrädare för för juridisk person är juridisk person är skyldig att betala skyldig att betala enligt 77 a § enligt 77 a § uppbördslagen uppbördslagen (1953:272), (1953:272), 17 § 1 mom. 17 § 1 mom. lagen lagen (1958:295) om sjö- (1958:295) om sjömans- mansskatt, 5 kap. 17 § skatt, 5 kap. 17 § lagen lagen (1984:151) om (1984:151) om punktskatter och punktskatter och prisregleringsavgifter, prisregleringsavgifter, 21 § lagen (1984:668) om 15 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialav- uppbörd av socialavgifter gifter från arbetsgivare från arbetsgivare eller eller 16 kap. 17 § 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen (1994:200). (1994:200). Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning får ske här i riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande stat. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Senaste lydelse 1994:211. 3 Ärendet och dess beredning Nuvarande regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter är inte enhetliga, utan skiljer sig åt i fråga om bl.a. redovisningshandlingar, betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner. Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete som syftar till att göra systemet för uppbörd av inkomstskatt och socialavgifter enklare och smidigare. Riksdagen har vid flera tillfällen antagit lagförslag som inneburit förenklingar för såväl de enskilda som skattemyndigheterna. Fr.o.m. år 1985 är uppbörden samordnad för källskatt och arbetsgivaravgifter (prop. 1983/94:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369). Genom samordningen har man fått en säkrare avgiftsberäkning samt en effektivare och snabbare avgiftsuppbörd. Det samordnade uppbördssystemet har också lett till ett jämnare betalningsflöde. Med anledning av skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356) har ett antal ändringar och anpassningar gjorts av regleringen på uppbördsområdet. Dessa har avsett bl.a. terminologiska och systematiska frågor samt frågor om uppgiftslämnande (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57). År 1992 infördes regler om F-skattebevis (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Huvudsyftet med reglerna var att åstadkomma ett enklare och mer förutsägbart system för uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen det statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om skatter och avgifter att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter samt effektivisera uppbördssystemet. Utredningen antog namnet Skattebetalningsutredningen. Utredningsarbetet syftar till att skapa ett samordnat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter med bl.a. ett gemensamt skattekontosystem. Meningen är att uppbördssystemet skall effektiviseras genom att reglerna för löpande skatte- och avgiftsbetalningar görs enhetliga och förenklas. I första hand är det fråga om att skapa ett enhetligt förfarande för betalningar av debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Avsikten är emellertid att också andra skatte- och avgiftsbetalningar skall kunna hanteras i skattekontosystemet. En fråga som på flera sätt är förbunden med utformningen av ett samordnat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter är tidpunkterna för när redovisningen och betalningen senast skall ske. Enligt nuvarande regler skall arbetsgivarna redovisa och betala innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter senast den 18 i månaden efter den månad lönen betalades ut. Inbetalning av mervärdesskatt skall i regel göras senast den 5 i andra månaden efter den redovisningsperiod som deklarationen avser. Med hänsyn till att det rör sig om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det ur statsfinansiell synvinkel viktigt att redovisning och inbetalning sker så tidigt som möjligt. Skattebetalningsutredningen har i delbetänkandet Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87) lämnat ett förslag till nya redovisnings- och betalningstidpunkter. Till grund för utredningens förslag ligger två rapporter som utarbetats av Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket med anledning av den översyn av statliga betalningstidpunkter som de fått i uppdrag att göra. Utredningen har även föreslagit att ett förtydligande görs i fråga om förskottsbetalning av lön. En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi94/2327). I det följande redovisar regeringen sitt ställningstagande beträffande dessa frågor. Vi tar också upp frågan om en justering av reglerna för schablonberäkning av debiterad preliminär skatt. Vidare behandlas frågan om en tidigareläggning av redovisning och betalning av punktskatter. Regeringen beslöt den 9 juni 1994 att uppdra åt Riksskatteverket (RSV) att göra en översyn av betalningsfristerna för punktskatter. Vid översynen skulle beaktas av regeringen tidigare uttalade principer samt vad som sagts i tidigare utredningar rörande betalningstidpunkter för skatter. RSV har redovisat sitt översynsarbete i en rapport (dnr 5389-94/830), Översyn av tidpunkter för inbetalning av punktskatter, den 30 september 1994 (Fi94/3138). RSV har under översynsarbetet tagit underhandskontakter med olika branschorganisationer och företag. Dessa har under arbetets gång också getts tillfälle att ge synpunkter på verkets rapport. Sådana skriftliga synpunkter har redovisats i en bilaga till rapporten. Slutligen tar vi i det här sammanhanget upp en framställning den 23 juni 1994 från RSV med förslag till vissa ändringar i reglerna för beräkning av kvarskatteavgift (dnr Fi94/2308) och en framställning den 8 september 1994 om viss ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar (dnr Fi94/2626) samt vissa ändringar i bl.a. utsökningsbalken och skuldsaneringslagen (1994:334). Lagrådet Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 3. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Förslagen till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Detsamma gäller den föreslagna ändringen i 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats beträffande dessa lagförslag. 4 Redovisning och betalning av skatter och avgifter 4.1 Nuvarande ordning I dag finns det tre olika tidpunkter för betalning av skatter och avgifter. Enligt uppbördslagen (1953:272, UBL) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL) gäller den 18 i månaden som betalningsdag, medan den 5 i månaden är huvudregel enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML). Vid sidan härav gäller i allmänhet den 25 i månaden för betalning av punktskatter enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). De betalningar enligt UBL som är knutna till den 18 i månaden sker i form av preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt. Med stöd av regelsystemet uppbärs enligt 1 § UBL bl.a. kommunal och statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 § ML. UBL innehåller också bestämmelser som knyter an till tidpunkten för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Den 18 i månaden har därför även rättsverkningar i fråga om beräkning av kvarskatteavgift, respitränta, ö-skatteränta och restitutionsränta samt återlämnande av slutskattesedel. Källskatt och arbetsgivaravgifter m.m. Källskattesystemet infördes år 1945 och innebär att arbetsgivarna skall betala in preliminär A-skatt för de anställda i samband med utbetalning av lönen. Senare har uppbörden av arbetsgivaravgifterna samordnats med källskatteuppbörden. Enligt nuvarande bestämmelser är den 18 sista inbetalningsdag för skatter och arbetsgivaravgifter. Den tidpunkten har varit gemensam sista inbetalningsdag sedan 1980. Dessförinnan skulle betalning göras under uppbördsterminer som inföll mellan den 6 och den 13 i månaden. Syftet med att införa en gemensam sista inbetalningsdag var att uppnå ökad rättvisa mellan arbetsgivarna och att utforma ett enklare och mer enhetligt regelsystem. Med hänsyn till ränteeffekterna för arbetsgivarna valdes den 18 framför den 13 och den 16, som var alternativa tidpunkter i det utredningsförslag som låg till grund för ändringen. Betalningstidpunkten har varit föremål för diskussion vid flera tillfällen. Redan under det utredningsarbete som låg till grund för källskattesystemet behandlades frågan om när inbetalning skulle ske ingående. Det konstaterades då att uppbördsterminerna inte utan svårighet kunde avslutas senare än den 13 i månaden med hänsyn till de postala arbetsförhållandena. Det uttalades vidare att arbetsgivarna skulle få en skälig ersättning för sin medverkan i skatteuppbörden. Den räntevinst som uppkom genom den skattekredit källskattesystemet möjliggjorde ansågs kunna utgöra en sådan ersättning. Även 1949 års uppbördssakkunniga tog upp frågan om betalningstidpunkter. Framställningar med önskemål om en senareläggning av tidpunkterna för inbetalning hade kommit in till de sakkunniga. I ett betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952:1) konstaterade de sakkunniga att en senareläggning skulle medföra stora problem för Posten, eftersom betalningarna skulle kollidera med utbetalningarna av folkpensionerna. Detta skulle orsaka en alltför svår arbetsbelastning i postkassorna. En förskjutning av pensionsutbetalningarna skulle i sin tur medföra att dessa skulle sammanfalla med andra stora arbetsuppgifter som Posten hade att utföra. Den lösning som föreslogs av de uppbördssakkunniga och som kom att genomföras innebar att arbetsgivare med minst två arbetstagare fick möjlighet att betala innehållen skatt och arbetsgivaravgifter till skatteavdelning vid postkontor i residensstaden t.o.m. den 18 utan att försenings- eller restavgift tillkom. Hos dessa kontor förelåg nämligen inte någon förhöjd arbetsbelastning i samband med pensionsutbetalningarna. Som redan nämnts gäller denna tidpunkt sedan 1980 som gemensam sista betalningsdag. År 1985 genomfördes en reform av debiterings- och uppbördssystemet för arbetsgivaravgifter. Samtidigt samordnades uppbörden av socialavgifter från arbetsgivare med systemet för uppbörd av innehållen preliminär skatt. Bakgrunden till reformen var att uppbördssystemet uppvisade brister som innebar att en förhållandevis stor andel av avgifterna betalades in i efterskott. Detta medförde stora ränteförluster och onödigt stora kreditrisker för staten. I detta sammanhang förkortades redovisningsperioden från två månader till en månad. Den 18 i månaden efter utbetalningsmånaden behölls som sista inbetalningsdag. Orsaken till att någon ändring av betalningstidpunkten inte föreslogs var att en ändring ansågs medföra stora olägenheter. Inbetalningsdagen hade nämligen lagts till grund för flera ut- och inbetalningssystem. Mervärdesskatt Enligt 14 kap. 12 § ML skall mervärdesskatt betalas in den 5 i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. Av 14 kap. 8 § ML framgår att redovisningsperioden som regel är två kalendermånader. Bestämmelserna, som överfördes från lagen (1968:430) om mervärdesskatt, har i huvudsak gällt sedan den 1 januari 1969. Vid införandet av 1968 års lag diskuterades frågan om företagens medverkan i skatteuppbörden. Viss ersättning hade nämligen lämnats till företagen för dess medverkan i administrationen och inbetalningen av den allmänna varuskatten (omsättningsskatten) som ersattes av mervärdesskatten. Departementschefen ansåg att någon ersättning inte skulle ges. Som skäl angav han att de kostnader som föranleds av skyldigheten att uppbära och redovisa indirekt skatt till staten i princip borde betraktas som kostnader i verksamheten och kompenseras på samma sätt som andra kostnader (prop. 1968:100 s. 44 f). Han angav vidare att det inte var möjligt att i praktiken konstruera ett ersättningssystem som gav ersättning motsvarande faktiska kostnader. Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig utskottet till uppfattningen att särskild kostnadsersättning inte borde ges med hänsyn främst till de administrativa svårigheter som ett ersättningsförfarande skulle medföra (bet. 1968:BeU45 s. 90 f). Emellertid ansåg utskottet att skäl talade för att de skattskyldiga på något sätt borde kompenseras för borttagandet av den förmånen. Enligt utskottet var metoden att förlänga tiden från redovisningsperiodens utgång till dess att inbetalning skulle ske en lämplig åtgärd, eftersom detta samtidigt tillgodosåg önskemål av redovisningsteknisk art. Således förlängdes tiden för inbetalning från 18 dagar till 35 dagar, dvs. från den 18 i månaden efter redovisnings- periodens utgång till den 5 i andra månaden efter utgången av redovis- ningsperioden, vilket är den tidpunkt som gäller i dag. 4.2 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets översyn av statliga betalningstidpunkter Genom beslut den 14 maj 1992 uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret (RGK) och Riksrevisionsverket (RRV) att göra en översyn av in- och utbetalningstidpunkter för statliga medelsflöden. Syftet med översynen var att pröva om gällande tidpunkter var optimala för staten från kassahållningssynpunkt. Uppdraget skulle utmynna i ett förslag till förändringar av betalningstidpunkterna samt en uppskattning av ränteeffekterna för staten och effekterna för betalarna och betalningsmottagarna med anledning av förslagen. Redan i 1992 års budgetproposition hade regeringen angett att en översyn borde göras och att följande principer borde vara vägledande vid prövningen av betalningstidpunkter (prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48 f). - In- och utbetalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekostnader minimeras. - Utbetalning bör inte göras före den tidpunkt då betalningsmottagaren skall få medlen. - Tidigareläggning av utbetalning för att minska det aktuella bidraget eller utbetalningen bör inte tillämpas. - Senareläggning av inbetalning för att ge den betalningsskyldige kompensation för administration av statliga betalningar bör inte ske. Uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar vid riksdagsbehandlingen (bet. 1991/92:FiU20 s. 57, rskr. 1991/92:128). RGK och RRV redovisade resultatet av översynen av statliga betalningstidpunkter i två rapporter som lämnades över till regeringen den 21 december 1992 resp. den 5 februari 1993 (dnr Fi92/6462 resp. Fi93/780). RGK och RRV föreslår bl.a. att tidpunkterna för betalning av preliminär F-skatt, preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter tidigareläggs 15 dagar, dvs. från den 18 till den 3 i månaden. För mervärdesskatt föreslås att redovisningsperioden förkortas från två månader till en månad och att inbetalning skall göras senast den 18 varje månad. Återbetalning av mervärdesskatt föreslås ske den 7 och den 22 varje månad. Preliminär A-skatt, F-skatt och arbetsgivaravgifter samt särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster RGK och RRV anger tre skäl till att sista inbetalningsdag är först den 18 i månaden efter löneutbetalningsmånaden. Arbetsgivarna behövde under 1940- och 1950-talen relativt lång tid för beräkning och redovisning av skatter och avgifter. Arbetsgivarna skulle ha en viss skattekredit som ersättning för sitt deltagande i arbetet med skatteuppbörden. Den 18 (egentligen den 13-17) var ett datum som passade Posten med hänsyn till bl.a. arbetet med utbetalning av folkpensioner. Enligt RGK:s och RRV:s bedömning är inte något av dessa skäl längre giltigt. Skatte- och avgiftsreglerna är inte desamma nu som under 1940- och 1950-talen och den tekniska utvecklingen har medfört att tidsåtgången för beräkning och redovisning av skatter och avgifter är avsevärt kortare. Principen att arbetsgivarna skulle ha ersättning för sitt deltagande i arbetet med skatteuppbörden ansågs inte längre vara relevant då uppbörden av socialavgifter reformerades år 1985 (jfr SOU 1981:83 och 84 samt Ds Fi 1983:23). Postens arbetsförhållanden under 1940- och 1950-talen är inte heller längre aktuella att beakta. RGK och RRV föreslår därför och med hänsyn till att grundprincipen för källskattesystemet är att arbetstagarens skatt och avgifter skall betalas i samband med utbetalningen av lönen, att betalning skall ske senast den 3 i månaden efter redovisningsmånaden. Eftersom flertalet arbetsgivare tillämpar löneutbetalning månadsvis mellan den 25 och den 27 i månaden blir den egentliga kredittiden i de flesta fall 6-8 dagar. Statens räntekostnader beräknade på det preliminära utfallet av uppbörden under uppbördsåret 1991/92 skulle, enligt RGK och RRV, ha varit 1 381 mkr lägre om den 3 varit senaste inbetalningsdag. När det gäller företagens administrativa förutsättningar för en tidigare- läggning av inbetalningstidpunkten anser RGK och RRV att den utredning som gjorts visar att det finns goda möjligheter till en tidigareläggning med åtminstone 15 dagar. De påpekar emellertid att en sådan förändring får stora finansiella konsekvenser för företagen och att effekterna kan bli mycket varierande för olika arbetsgivare beroende på lönesumma och i vilken utsträckning som förändringen medför ett ökat kreditutnyttjande resp. minskade behållningar. Med hänsyn till de finansiella konsekvenserna för arbetsgivarna anser RGK och RRV att ett genomförande bör ske i etapper och med mycket stor försiktighet. Mervärdesskatt RGK och RRV föreslår att redovisningsperioden för mervärdesskatt förkortas till en månad och att redovisning och inbetalning skall ske senast den 18 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Anledningen till att dagens redovisningsperiod omfattar två månader är att det ansågs alltför administrativt betungande för både de skattskyldiga och staten att ha månatlig redovisning. Enligt RGK:s och RRV:s bedömning medger den tekniska utvecklingen nu en betydligt snabbare hantering av redovisningen av mervärdesskatt än tidigare. De anser att det är fullt möjligt även för små företag och företag med geografiskt spridd verksamhet att lämna en mervärdesskattedeklaration den 18 varje månad. Ränteeffekten netto för staten bedömer RGK och RRV uppgå till ca 1 714 mkr per år och likviditetsindragningen till 13 827 mkr per år. RGK och RRV framhåller dock att effekterna för de skattskyldiga i finansiellt hänseende kan antas bli stora. De företag som i dag tillämpar en redovisningsperiod om två månader drabbas av en likviditetsindragning och ett försämrat räntenetto till följd av att den genomsnittliga kredittiden för inbetalningar förkortas med 35 dagar. 4.3 Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem Huvuddragen i det uppbördssystem som Skattebetalningsutredningen överväger kan beskrivas på följande sätt. Hos skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Samtliga debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter och avgifter skall bokföras löpande på kontot. Ställningen på skattekontot skall kunna följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag. I skattekontosystemet skall ingå redovisningar och betalningar av i första hand skatter och avgifter som är vanligt förekommande och omfattande till antalet eller som kan anses betydande på annat sätt. På debetsidan på ett skattekonto bokförs debiterade skatter och avgifter samt de skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar i en skatte- och avgiftsdeklaration. Slutlig skatt debiteras i samband med att slutskattesedeln tas fram. En omräkning av den slutliga skatten, eller ett debiteringsbeslut på grundval av en taxering som inte föregåtts av någon skatteberäkning, bokförs på kontot den dag då beslut meddelas under förutsättning att beslutet innebär en höjning. På ett skattekontos kreditsida bokförs varje betalning som den skatt- eller avgiftsskyldige gör. Vidare bokförs här preliminär skatt som redovisas i kontrolluppgift. Dessutom kan särskilda omräkningsbeslut som innebär en sänkning leda till att kontot krediteras. Krediteringar med anledning av betalningar skall göras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. För skatteförvaltningen kan förenklingarna i administrativt hänseende av ett enhetligt förfarande antas bli betydande. Det är emellertid för de skatt-eller avgiftsskyldiga som de största administrativa fördelarna gör sig gällande. Redovisningar och betalningar av olika skatter och avgifter som nu i vissa fall görs flera gånger i månaden enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i en enhetligt uppbyggd ordning vid högst två tillfällen varje månad. Meningen är vidare att antalet handlingar som den enskilde behöver för att fullgöra sin redovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt- eller avgiftsskyldige vid betalning skall kunna beakta exempelvis en fordran på skattemyndigheten avseende mervärdesskatt. 4.4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av inkomstskatt och avgifter Regeringens förslag: Tidpunkten för redovisning och betalning av inkomstskatt och avgifter tidigareläggs till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15. Tidigareläggningen omfattar preliminär F-skatt, särskild A-skatt, kvarstående och tillkommande skatt, innehållen preliminär skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i uppbördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas. Senaste tidpunkt för utsändande av F-skattesedlar flyttas från den 25 januari under inkomståret till den 18 samma månad. Detsamma gäller för besked om debitering av särskild A-skatt. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anför i ett gemensamt yttrande att förslaget medför mycket stora administrativa probelm i framför allt mindre företag som anlitar redovisningsbyråer och negativa effekter från ränte- och likviditetssynpunkt utan att medföra några som helst fördelar för företagen. Förslaget tillstyrks av Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret (RGK), Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket (RRV) och Riksskatteverket (RSV). Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation föreslår att företagare som bedriver säsongverksamhet skall betala skatt endast under den period företaget haft öppet. Bankorganisationerna föreslår att vid försenade skatteinbetalningar, som orsakats av produktionsstörning eller något annat fel inom Bankgirot, ränta skall tas ut av betalningsförmedlaren i stället för dröjsmålsavgift av den betalningsskyldige. Även Postgirot tar upp frågan om dröjsmålsavgift vid förseningar som beror på fel hos betalningsförmedlaren. Landstingsförbundet anser att utbetalningen av skattemedel till landsting och kommuner skall tidigareläggas. Även Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund påpekar att utbetalningen av skattemedel skall ske tidigare. Svenska Revisorsamfundet anser att förslaget skall omfatta endast stora företag. RRV, Bankorganisationerna och Postgirot efterlyser en klar definition av termen betalningstidpunkt. Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning är den 18 sista inbetalningsdag för bl.a. debiterad och innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter, kvarstående och tillkommande skatt samt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Som redogjorts för i avsnitt 4.2 har tidpunkterna för redovisning och betalning av skatter och avgifter uppmärksammats särskilt genom den översyn av statliga betalningstidpunkter som på uppdrag av regeringen utförts av RGK och RRV. De konstaterade att det i huvudsak var tre skäl till att den 18 valts som sista inbetalningsdag. Arbetsgivarna behövde relativt lång tid för beräkning och redovisning av skatter och avgifter. De skulle ha en viss skattekredit som ersättning för sin medverkan i uppbörden. Datumet passade Posten med hänsyn till bl.a. arbetet med utbetalning av folkpensioner. Som tidigare nämnts (avsnitt 3 och 4.3) håller ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter på att tas fram. Syftet är att åstadkomma ett mer effektivt uppbördssystem. I ett sådant system har betalningstidpunkterna mycket stor betydelse. Det är vidare statsfinansiellt viktigt att betalning sker så tidigt som möjligt. Det är de mest betydelsefulla betalningsströmmarna som nu bör ses över. Dit räknas i första hand av arbetsgivare innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Som tidigare slagits fast bör vid val av nya betalningstidpunkter utgångspunkten vara att statens räntekostnader skall minimeras och att en senareläggning av betalningstidpunkter inte bör ske i syfte att ge den betalningsskyldige kompensation för administrationen av betalningar till staten (se prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128, jfr prop. 1993/94:150 bil. 1 s. 121 f). Den av RGK och RRV företagna översynen visar att en väsentlig tidigareläggning av tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter är möjlig. RGK och RRV har emellertid vid sina överväganden haft att beakta främst räntekostnader och andra kostnader för staten och utifrån dessa faktorer försökt få fram en från kassahållningssynpunkt optimal tidpunkt för inbetalning. Vid valet av tidpunkter för betalning kan hänsyn inte bara tas till ekonomiska konsekvenser utan också till den betydelse tidpunkterna har för utformningen av ett effektivt uppbördssystem. I detta hänseende måste förutom statsfinansiella skäl beaktas effekterna för såväl skatteförvaltningen som de betalningsskyldiga. De betalningsskyldiga måste ges rimlig tid för att kunna lämna en korrekt redovisning och att få fram nödvändiga medel. Även de finansiella effekterna i övrigt för de betalningsskyldiga måste vägas in. Möjligheterna för den skatt- eller avgiftsskyldige att lämna en korrekt redovisning hänger samman med när de uppgifter som skall lämnas till skattemyndigheten finns tillgängliga. För arbetsgivares redovisning av innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter består underlaget i princip av uppgifter om under närmast föregående månad utbetald lön. I allmänhet betalas lön ut omkring den 25-27 i intjänandemånaden. Redan vid denna tidpunkt kan därför skatteavdrag och arbetsgivaravgifter redovisas om man bortser från vissa naturaförmåner. Undantagsvis betalas emellertid lön på annat sätt, vilket senarelägger skatte- och avgiftsredovisningen. Med bl.a. ändrad planering och nya rutiner torde en stor andel av arbetsgivarna - i vart fall på sikt - kunna redovisa och betala skatter och avgifter i omedelbar anslutning till löneutbetalningarna. Detsamma gäller den som gör skatteavdrag vid utbetalning av ränta eller utdelning även om det i en del fall kan krävas omfattande anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Svårare är det emellertid särskilt för de skatt- och avgiftsskyldiga - i regel mindre företag - som anlitar redovisningsbyråer för sina skatte- och avgiftsredovisningar. Vid val av nya betalningstidpunkter måste en sammanvägning göras av statsfinansiella aspekter, de finansiella påfrestningar för de skatt- och avgiftsskyldiga som en tidigareläggning innebär och den tid som de skatt- och avgiftsskyldiga behöver för att åstadkomma en riktig redovisning. Enligt regeringens bedömning kan tidpunkten för redovisning och betalning av de skatter och avgifter som i dag redovisas eller betalas den 18 i månaden tidigareläggs till i vart fall den 10 i samma månad. Det är svårt att dra en gräns mellan olika kategorier av arbetsgivare. Regeringen har därför nu stannat vid att samma regler skall gälla för alla arbetsgivare. Kring årsskiften kommer de skatt- och avgiftsskyldiga med den föreslagna ordningen att ha endast ett begränsat antal vardagar till förfogande för att skaffa blanketter, informationsmaterial och upplysningar från skatteförvaltningen. I januari bör därför redovisning och betalning i stället få ske senast den 15. Härigenom ges de skatt- och avgiftsskyldiga rimlig tid att åstadkomma en korrekt redovisning. Tidigareläggningen bör omfatta debiterad och innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt arbetsgivares betalning av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Den kommer också att påverka betalningar av kvarstående och tillkommande skatt. Detsamma gäller beträffande betalning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Även i vissa andra fall då enligt nuvarande ordning den 18 i månaden gäller för redovisning och betalning eller har andra rättsverkningar bör i stället den 10 i månaden tillämpas. Däremot föreslår vi inte någon ändring av tidpunkten den 18 september som fr.o.m. 1995 års taxering gäller som senaste dag för betalning av kvarstående skatt med lägre kvarskatteavgift än vad som annars beräknas för den vars slutliga skatt debiteras senast den 31 augusti under taxeringsåret. Detta beror främst på att den aktuella regeln inte kommer att behövas när Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem genomförs. Regeln kan alltså komma att gälla under en så begränsad tid att den av praktiska och administrativa skäl inte bör ändras. Frågan om när en betalning skall anses ha gjorts och därmed sammanhängande frågor utgår vi från att Skattebetalningsutredningen kommer att behandla i sitt fortsatta utredningsarbete. Tidpunkterna för utbetalning av skattemedel till kommuner, landsting och kyrkliga samfälligheter lämnas oförändrade. Mervärdesskatt Mervärdesskatt betalas den 5 i månaden och som huvudregel tillämpas en redovisningsperiod om två månader. Vid ett svenskt medlemskap i EU avses mervärdesskatteredovisningen ske för enmånadsperioder för sådana skattskyldiga som bedriver handel med EG. Enligt RGK:s och RRV:s bedömning bör mervärdesskatt betalas den 18 i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång och redovisningsperioden som huvudregel vara en månad. De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster som behövs för redovisningen till mervärdesskatt hämtas ur den skattskyldiges bokföring. I princip skall varje skattepliktig affärshändelse intill redovisningsperiodens utgång beaktas. Därför behöver den skattskyldige i regel viss tid efter periodens utgång för att ta fram och ställa samman de uppgifter som skall redovisas. I enlighet med vad RGK och RRV har kommit fram till (se avsnitt 4.2) torde det emellertid finnas utrymme för en tidigareläggning av betalningstidpunkten även för mervärdesskatt. Effekterna av den ovan föreslagna tidigareläggningen av redovisning och betalning av innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter kommer att variera för olika skatt- och avgiftsskyldiga beroende på lönesumma och i vilken utsträckning som tidigareläggningen leder till antingen ett ökat kreditutnyttjande eller minskade behållningar. De finansiella påfrestningar som förslaget medför gör att vi avstår från att i det här sammanhanget ta upp frågan om förkortad redovisningsperiod och tidigarelagd betalningstidpunkt för mervärdesskatt. Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt Enligt 27 § 3 mom. UBL kan fyllnadsinbetalning av preliminär skatt göras t.o.m. den 18 februari året efter inkomståret utan att någon kvarskatteavgift tas ut. Den tidpunkten tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Dessförinnan gällde den 18 januari som senaste inbetalningsdag.Den nu gällande tidpunkten för fyllnadsinbetalning motiverades när den kom till med att den skattskyldige skulle ha möjlighet att beräkna sin slutliga skatt och bedöma om en fyllnadsinbetalning måste göras för att undvika kvarskatteavgift (prop. 1991/92:43 s. 100 f). Det ansågs därför rimligt att den skattskyldige hade tillgång till blanketter och informationsmaterial från skattemyndigheten. Dessa handlingar fanns i många fall att tillgå först efter den 18 januari. Från och med taxeringsåret 1995 gäller delvis nya förutsättningar. Nämnas kan bl.a. de nya tidpunkterna för att lämna självdeklaration. De innebär att den som lämnar särskild självdeklaration skall lämna deklarationen senast den 31 mars under taxeringsåret, medan den som lämnar en förenklad självdeklaration skall lämna sin deklaration senast den 2 maj samma år. Av betydelse i det här sammanhanget är emellertid främst de informationsinsatser som RSV planerar inför 1995 års taxering. Planer finns exempelvis på att ta fram en särskild skat- teuträkningsbroschyr. Broschyren är tänkt att innehålla anvisningar för skatteuträkning för både den som lämnar förenklad deklaration och den som skall avge en särskild självdeklaration. Enligt preliminära uppgifter från RSV är avsikten att informationsmaterial m.m., som är tillräckligt för att möjliggöra en beräkning av den slutliga skatten, fr.o.m. år 1995 skall finnas tillgängligt i början av januari året efter inkomståret. De skäl som motiverade den nu gällande senaste tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt gäller således inte längre. Det skulle då kunna anses följdriktigt att överväga en återgång till tidigare ordning. Senaste betalningsdag för preliminär skatt utan att någon kvarskatteavgift tas ut skulle i så fall, i överensstämmelse med de förslag till ändrade betalningstidpunkter som lämnats i det föregående, bli den 15 januari året efter inkomståret som då också är det sista betalningstillfället under uppbördsåret. En förutsättning för en sådan tidigareläggning är emellertid att de skattskyldiga har tillgång till det informationsmaterial som behövs för en korrekt skatteberäkning redan före utgången av inkomståret. Enligt uppgifter från RSV kommer detta inte att kunna åstadkommas inför 1995 års taxering. Eftersom den aktuella tidigareläggningen inte kan genomföras med tillämpning fr.o.m. 1995 års taxering, talar övervägande skäl för att den i stället bör ske först i samband med att det planerade skattekontosystemet börjar tillämpas. Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt ändras därför till den 10 i uppbördsmånaden februari. Tidpunkt för utfärdande av F-skattesedel m.m. Enligt nuvarande bestämmelser skall en F-skattesedel översändas till den skattskyldige senast den 25 januari under inkomståret (36 § UBL). Samma tidsgräns gäller för ett besked om debitering av särskild A-skatt (36 a § UBL). Med hänsyn till att tidpunkten för betalningen av skatten flyttas fram till den 10 i månaden bör en motsvarande ändring göras beträffande tidpunkten för utsändande av F-skattesedel och besked om debitering av särskild A-skatt. I 35 § UBL föreskrivs att en A-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret. Med hänsyn till vad som har sagts nyss och för att uppnå enhetlighet föreslår vi att F-skattesedel och besked om debitering av särskild A-skatt också skall sändas ut senast vid detta datum. I 26 § UBL föreskrivs att preliminär F-skatt och särskild A-skatt som debiteras under inkomståret skall fördelas på de uppbördsmånader som återstår efter utgången av den månad då skatten debiteras. En skatt som debiteras exempelvis den 30 i en månad skulle alltså, med hänsyn till vad vi föreslagit om ändrade betalningstidpunkter, betalas senast den 10 i månaden därpå. Betalningsfristen blir i detta fall väl kort. Vi föreslår därför att det i 26 § UBL föreskrivs att om beslutet om debitering fattats efter den 20 i månaden skall skatten börja betalas senast den 10 i andra månaden efter den månad då beslutet fattades. Frivillig inbetalning av kvarstående skatt Fr.o.m. 1995 års taxering införs en möjlighet för skattskyldiga, som taxeras på grundval av förenklad självdeklaration och tillsänds skattsedel på slutlig skatt senast den 31 augusti taxeringsåret, att betala in kvarstående skatt senast den 18 september. Kvarskatteavgiften beräknas i så fall efter en procentsats som motsvarar 60 % av statslåneräntan i stället för 125 % (27 § 3 mom. UBL). RSV har i en framställning föreslagit att regeln om sänkt kvarskatteavgift vid inbetalning av kvarskatt senast den 18 september skall slopas. Ett system med olika procentsatser för kvarskatteavgift beroende på inbetalningstidpunkten är enligt RSV administrativt svårhanterligt. Om Skattebetalningsutredningens förslag om skattekonto och ändrade ränteregler genomförs kommer det att innebära att systemet med nedsatt kvarskatteavgift vid frivillig inbetalning kommer att avskaffas redan efter några år. RSV framhåller också att de kvarstående skatterna för löntagarna har minskat till belopp och antal genom införandet av preliminär skatt på ränteintäkter och sidoinkomster. Vidare finns det möjlighet för den enskilde att - för det fall han haft inkomster som inte täcks av preliminär skatt - genom fyllnadsinbetalning se till att kvarstående skatt inte uppkommer. RSV anser därför att det inte finns något påtagligt behov av att kunna betala in den kvarstående skatten tidigare för att få en lägre kvarskatteavgift och att reglerna bör slopas innan de börjat tillämpas. Regeringen inser att reglerna om en lägre kvarskatteavgift vid inbetalning senast den 18 september taxeringsåret kan innebära inte obetydliga administrativa problem. Det får dock anses angeläget att de skattskyldiga bereds en möjlighet att i anslutning till att de fått slutskattesedeln betala in kvarstående skatt till en lägre avgift och inte behöva vara hänvisade till att arbetsgivaren gör skatteavdrag för betalning av den kvarstående skatten under perioden januari-mars eller, om någon arbetsgivare inte finns, vänta med inbetalningen till den 10 april året efter taxeringsåret. Regeringen är därför inte beredd att slopa reglerna. 4.5 Ny tidpunkt för redovisning och betalning av vissa punktskatter Regeringens förslag: Den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Riksskatteverkets förslag: Riksskatteverket (RSV) föreslår att Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem avvaktas och att punktskatternas betalningsfrist då anpassas till vad som kommer att gälla för mervärdesskatten. RSV menar att i avvaktan på ett skattekontosystem kan betalningsfristen för skatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier förkortas med fem dagar. Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) skall deklaration ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i månaden efter redovisningsperiodens slut, eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, senast tjugofem dagar efter den skattepliktiga händelsen. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om skatt enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier samt, enligt förslag i prop. 1994/95:56 Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m., för vissa skattskyldiga enligt lagen (1994:000) om tobaksskatt, lagen (1994:000) om alkoholskatt och lagen (1994:000) om skatt på energi. Skatten skall enligt 5 kap. 1 § LPP vara inbetald senast den dag då deklarationen skall ha kommit in enligt 2 kap. 8 § eller, om anstånd medgetts, senast den dag då deklarationen skall lämnas enligt anståndsbeslutet. Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto (5 kap. 2 § LPP). Betalning anses ha skett den dag då den har bokförts på det särskilda kontot. De berörda företag som gett skriftliga synpunkter på RSV:s rapport har i huvudsak anfört följande. Sydkraft anser att betalningsfristen redan i dag är för kort. I affärsförhållandet mellan leverantör och kund gäller i regel en betalningstid på 30 dagar. Med hänsyn till detta och till erforderligt administrativt arbete bör redovisningen av punktskatter anpassas till mervärdesskatteredovisningen. Det skulle innebära att betalningsfristen för punktskatter utsträcktes till den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. Även Vattenfall anser att betalningstidpunkten för punktskatter bör senareläggas. Jämtkraft anser att man i dagens läge inte har större tidsmarginal för redovisningen än vad som är nödvändigt med hänsyn till att man är beroende av leveransrapporter m.m. för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet. Svenska petroleum institutet anser att nuvarande skattekredit är den kortast tänkbara. En tidigareläggning av punktskatteredovisningen skulle sannolikt medföra en påtalig risk för försämrad kvalitet på redovisningen. Svenska bryg- gareföreningen anser att nuvarande betalningstidpunkt bör behållas. En förkortning av betalningsperioden skulle innebära att likviditeten och lönsam- heten försämras, särskild för de mindre företagen. Dessutom medför varje förkortning av kredittiden en ökad administrativ belastning och ökad risk för felaktigheter. V&S Vin & Sprit AB har inget att erinra mot den föreslagna tidigareläggningen under förutsättning att betalningsvillkoret för Systembolaget inte förändras. Svenska Tobaks AB anser att det inte är lämpligt att korta den nuvarande kredittiden. Bortsett från den ekonomiska belastning det skulle innebära för bolaget ser bolaget ingen anledning att kredittiden i Sverige skulle vara väsentligt kortare än i andra konkurrentländer. En förkortning skulle kunna ge tillverkarna i dessa länder en konkurrensfördel framför bolaget. RGK har inget att invända mot det förslag som lämnas i RSV:s rapport. RRV ser positivt på RSV:s förslag att förkorta betalningsfristen och bedömer att ytterligare steg kan tas för att förbättra statens kassahållning. RSV anför i sin rapport att betalningstidpunkten för punktskatter bör väljas med sikte på en samordning med Skattebetalningsutredningens kommande förslag till en ny lag om uppbörd av skatter och socialavgifter. Regeringen delar denna uppfattning. Skattebetalningsutredningen har under det pågående arbetet med ett skattekontosystem som avses ingå i det nya uppbördsförfarandet diskuterat den 20 i månaden som en möjlig inbetalningstidpunkt för mervärdesskatten. RSV föreslår att man inväntar Skattebetalningsutredningens slutliga förslag beträffande skattekontosystemet och att punktskatternas betalningsfrist därefter anpassas till vad som föreslås gälla för mervärdesskatten. I avvaktan på ett sådant beslut kan det dock enligt RSV övervägas att betalningsfristen för punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier kortas med 5 dagar. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser regeringen att en förkortning även av betalningsfristen för punktskatterna måste övervägas redan nu. I detta sammanhang bör, som flera berörda företag påpekat, behovet av en förhållandevis god tid för deklarationsförberedelser vägas in. Att tillräcklig tid finns för deklarationen är av betydelse såväl från rättssäkerhetssynpunkt som för att undvika ett stort antal felaktiga deklarationer. Enligt regeringens mening finns det visst utrymme för en framflyttning av redovisnings- och betalningstidpunkten. RSV bedömer att gränsen för vad som är praktiskt möjligt i fråga om fristen för redovisning och betalning av punktskatter går vid en förkortning med 10 dagar. Så långt är emellertid regeringen inte beredd att gå nu. I avvaktan på resultatet av Skattebetalningsutredningens arbete föreslår regeringen i stället att den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Den nya regeln bör dock inte börja tillämpas förrän den 1 juli 1995. Regeln i 5 kap. 2 § LPP om när en inbetalning skall anses ha skett lämnas oförändrad. 4.6 Debitering av preliminär skatt Regeringens förslag: Uttaget av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall normalt vara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret för såväl juridiska som fysiska personer. Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med 105 procent. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om hur den preliminära F-skatten beräknas finns i 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272, UBL). Enligt huvudregeln skall den preliminära skatten tas ut med ett belopp motsvarande 105 % av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F-skatten skall dock F-skatt tas ut med 100 % av den slutliga skatten. Vid beräkningen av den preliminära skatten skall vissa skatter räknas bort från den slutliga skatten. Detta gäller t.ex. sådan mervärdesskatt som den skattskyldige skall redovisa i sin särskilda självdeklaration och som debiteras som slutlig skatt. De nu redovisade reglerna skall enligt 14 § UBL gälla också vid beräkning av särskild A-skatt. Reglerna om preliminärskatteberäkningen gäller för såväl juridiska som fysiska personer. Bestämmelserna om beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt i UBL innebär att den preliminära skatten för uppbördsåret 1995/96, dvs. för inkomståret 1995, kommer att beräknas med utgångspunkt i den slutliga skatten för 1993. Utvecklingen av driftsöverskottet i näringslivet bedöms uppgå till ca 25 % mellan inkomståret 1993 och inkomståret 1995. Detta innebär att nuvarande regler för schablondebitering av den preliminära skatten kommer att medföra ett för lågt uttag av preliminär skatt. Vi föreslår därför att de nyss redovisade procentsatserna skall höjas. Utvecklingen av näringslivets beskattningsbara vinster skiljer sig från bransch till bransch. Inom basindustrin antas utvecklingen vara mycket gynnsam, med en ökning av bruttoöverskottet mellan inkomståren 1993 och 1995 med mer än 40 %. Här har skogsindustrin den mest gynnsamma utvecklingen. Drygt 80 % av alla företag (162 600 företag inklusive handelsbolag 1992) ligger dock i branscher där man inte kan observera någon övernormal vinstutveckling. Detta innebär att en avvägning mellan höjning av schablondebiteringen av den preliminära skatten och antalet jämkningsframställningar som måste behandlas av skattemyndigheten måste göras. Mot bakgrund av den generellt gynnsamma vinstutvecklingen i näringslivet föreslås en höjning av schablondebiteringen med 5 procentenheter. Denna höjning torde ha endast marginell inverkan på skattemyndigheternas arbete. 5 Förskottsbetalning av lön Regeringens förslag: Bestämmelserna om redovisning och betalning av skatter och arbetsgivaravgifter förtydligas. Det görs klart att som ersättning för arbete och utgiven lön avses också förskott på sådan ersättning eller lön. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal remissinstanser. Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Scandinavian Airlines System anser att enbart regelmässiga löneförskott och inte enstaka förskott skall omfattas av förslaget. Svenska Arbetsgivareföreningen och In- dustriförbundet föreslår att en beloppsgräns på förslagsvis 500 kr införs för att undvika ett redovisnings- och inbetalningsförfarande vid förskott på små belopp. Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation önskar ett förtydligande om att reseförskotten inte skall anses som förskott på lön. Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande uppbördssystem skall arbetsgivarna varje månad redovisa den under föregående månad faktiskt utgivna lönen samt det skatteavdrag som gjorts på lönen och den månadsavgift som belöper på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in till skattemyndigheten samtidigt som redovisningen lämnas. Systemet bygger således på kontantprincipen. Några regler om undantag från den principen finns varken i uppbördslagen (1953:272, UBL) eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL). I praktiken görs emellertid avsteg från den nu angivna ordningen. Vissa arbetsgivare betalar månatligen ut ett förskott på lönen, medan resten av lönen betalas ut först månaden därpå. Med förskottsbe- talning avses här alltså sådan utbetalning av lön som görs under en kalendermånad som föregår den månad under vilken ordinarie löneutbetalning sker. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift görs sedan med utgångspunkt i slutregleringen. Förfarandet, som strider mot de grundläggande principerna i UBL och USAL, leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och medför väsentliga ränteförluster för det allmänna. Uttrycket förskottsbetalning av lön förekommer varken i UBL eller USAL och behandlas inte heller i motiven till dessa lagar. De närmast tillämpliga bestämmelserna i UBL när det gäller skatteavdrag samt redovisning av innehållen preliminär skatt är 39 § 1 mom. första stycket, där det sägs att skatteavdrag skall göras vid utbetalning av kontant ersättning för arbete och 54 § 1 mom. första stycket som föreskriver att en arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om detta till skattemyndigheten. En uppbördsdeklaration skall enligt 54 § 1 mom. fjärde stycket UBL innehålla uppgifter om bl.a. den tid för vilken redovisning lämnas, det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön och den lön eller ersättning på vilken månadsavgift beräknas. I bl.a. 6 § UBL finns föreskrifter om beräkning av preliminär A-skatt. Enligt dessa utgår preliminär A-skatt enligt skattetabell vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i tabellen för det inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga. I fråga om redovisning av socialavgifter som betalas av arbetsgivare, dvs. arbetsgivaravgifter, gäller 4 § USAL. I paragrafen föreskrivs att en arbetsgivare är skyldig att för varje månad lämna redovisning för utgiven lön och för summan av arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen skall bestämmelserna i UBL om uppbördsdeklaration tillämpas. Enligt 12 § samma lag skall månadsavgift betalas inom den tid som uppbördsdeklaration skall lämnas. Vid förskottsbetalning av lön görs en utbetalning månaden före ordinarie löneutbetalning. Ett vanligt sådant förfarande kan beskrivas på följande sätt. Omkring den 15-20 i månad 1 sker utbetalning av ett förskott med ett fast belopp. Omkring den 5-10 i månad 2 beräknas slutlönen för perioden. Vid förskottsbetalningen görs inte något skatteavdrag. Några arbetsgivaravgifter beräknas inte heller. Vid slutbetalningen av lönen innehålls skatt beräknad på hela lönen för perioden. På samma sätt beräknas arbetsgivaravgifterna på hela lönesumman. Det innehållna skattebeloppet och arbetsgivaravgifterna betalas in den 18 i månad 3. Några arbetsgivaravgifter eller någon skatt betalas således inte in den 18 i månad 2 för den del av lönen som avser förskottsbetalning utan detta sker först en månad senare. Genom att förskjuta inbetalningen av skatter och avgifter en månad gör arbetsgivaren en räntevinst. Det allmänna gör då en motsvarande ränteförlust. Av den redovisningshandling, uppbördsdeklaration, som en arbetsgivare skall lämna varje månad framgår inte om någon del av lönesumman avser förskottsbetalningar. Redovisningen innehåller - förutom uppgift om innehållen skatt och månadsavgift - bara totalsumman av den bruttoersättning inklusive förmåner som har tillgodoförts arbetstagare eller uppdragstagare under den månad som redovisningen avser. Den enda möjligheten för skattemyndigheten att upptäcka att förskottsbetalning av lön förekommer är i princip att göra en revision enligt 78 § 1 mom. UBL eller 27 § USAL hos arbetsgivaren. Någon sammanställd statistik avseende förskottsbetalning av lön som bygger på uppgifter som inhämtats vid revisioner eller på annat sätt finns inte. Utredningen har därför hämtat in uppgifter från RSV och skattemyndigheterna för att en uppfattning skall kunna bildas om i vilken utsträckning förskottsbetalningar förekommer. Enligt uppgifter från RSV har skattemyndigheter vid revisioner hos större företag inom metallindustrin, järnverk, stålverk samt hos företag inom producent- och konsumentkooperationen konstaterat att förskottsbetalningar av lön förekommer. Som regel har förskottet utgjort ett fast belopp av nettolönen, ibland hela 90 % av lönen. RSV har uppgett att några av de arbetsgivare som utnyttjat sig av förskottsbetalning av löner har haft flera tusen anställda. Det kan enligt RSV därför inte uteslutas att det sammantaget kan röra sig om stora ränteförluster för det allmänna. Som tidigare sagts är huvudprinciperna enligt UBL och USAL att skatteavdrag skall göras när lönen betalas ut och att redovisning avseende innehållen skatt och arbetsgivaravgifter skall lämnas månaden närmast efter den månad då lönen betalats ut. Någon oklarhet om uppbördsförfarandet i dessa hänseenden kan inte anses råda när det gäller ordinarie löneutbetalningar. Anledningen till den osäkerhet som råder om hur förskottsbetalningar skall behandlas i skatteavdragshänseende m.m. torde vara att denna betalningsform har använts under lång tid utan att skattemyndigheterna har gripit in. Förskottsbetalningar av lön bör behandlas enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och inbetalning. Betalningarna bör således följa det ordinarie uppbördsförfarandet. Det betyder att en arbetsgivare vid utbetalning av ersättning för arbete, även om ersättningen betalas ut i förskott, skall göra skatteavdrag vid utbetalningstillfället. En ordning där enstaka förskottsutbetalningar eller betalningar under ett visst belopp behandlas annorlunda än övriga förskott är inte bra av administrativa skäl. Mot bakgrund av att systemet med förskottsbetalning av lön tillämpas i inte ringa omfattning är det motiverat med ett klarläggande av hur dessa löneutbetalningar skall behandlas i uppbördshänseende. I enlighet med de nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter som föreslagits i det föregående (se avsnitt 4.4) bör skatteavdrag göras när förskottet betalas ut och det belopp med vilket skatteavdrag gjorts redovisas och betalas in till skattemyndigheten senast den 10 i påföljande månad (i januari den 15). Vi föreslår därför det i lag uttryckligen anges att som ersättning för arbete i UBL:s mening avses också förskott på sådan ersättning. Förslaget föranleder dels införandet av en ny paragraf, 6 a §, dels ändringar i 39 § 1 mom. UBL. På motsvarande sätt bör det göras klart att som lön enligt 4 § USAL anses också förskott på lön. Samma förtydliganden bör dessutom göras i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och 7 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Det förekommer att arbetsgivare hävdar att förskottsbelopp utgör lån från arbetsgivaren. Ett förskott bör dock anses som lön så länge lånehandlingar, avtal eller liknande inte kan företes. Givetvis skall reseförskotten inte behandlas som förskott på lön. 6 Övriga uppbördsfrågor 6.1 Skatteavdrag från engångsbelopp avseende ersättning för förlorad arbetsinkomst m.m. Regeringens förslag: Skatteavdrag skall göras också vid utbetalning av sådana skattepliktiga belopp som avses 32 § 1 mom. första stycket g och tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370). Skälen för regeringens förslag: Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall, enligt huvudregeln i 39 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272, UBL) den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära skatt. Med ersättning för arbete likställs i detta sammanhang bl.a. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst (3 § 2 mom. andra stycket 3 UBL). Från engångsbelopp avseende förlorad arbetsförtjänst skall alltså utbetalaren i nu aktuella fall göra skatteavdrag. Att sådana belopp är skattepliktiga framgår av 32 § 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen. Däremot är utbetalaren inte skyldig att göra skatteavdrag från engångsbelopp som betalas ut på grund av en försäkring som inte tagits i samband med tjänst, trots att också sådan ersättning är skattepliktig enligt 32 § 1 mom. första stycket g kommunalskattelagen. Skatteavdrag skall inte heller göras från sådana skattepliktiga ersättningar som anges i 32 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen, dvs. vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp, vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. Grundtanken i uppbördssystemet är att den preliminära skatten så nära som möjligt skall motsvara den slutliga skatten. Betalas en för låg preliminär skatt uppkommer kvarstående skatt om inte den skattskyldige gör en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. De ersättningar som anges i 32 § 1 mom. första stycket g och tredje stycket kommunalskattelagen kan i vissa fall uppgå till stora belopp och eftersom mottagaren inte alltid tänker på att han bör göra en fyllnadsinbetalning är det vanligt att mottagaren får en kvarstående skatt. I syfte att göra källskattesystemet mer effektivt och för att i möjligaste mån undvika problemen med stora kvarstående skatter, som den skattskyldige inte sällan får svårt att betala, föreslår vi att 3 § 2 mom. UBL justeras så att skatteavdrag skall göras också i de nyss nämnda fallen. En annan viktig princip inom uppbördssystemet är att underlaget för beräkning av skatteavdrag, om inte särskilda skäl talar emot det, bör beräknas på samma sätt som underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna, eftersom arbetsgivarna är skyldiga att redovisa både gjorda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i en och samma uppbördsdeklaration. Nuvarande avgiftsregler innebär att arbetsgivaravgifter skall betalas på försäkringsersättning för förlorad arbetsinkomst i den mån försäkringen tagits i samband med tjänst men inte i andra fall. Vårt nu framlagda förslag strider mot principen om ett enhetligt underlag. Det är emellertid ett begränsat problem eftersom det endast är ett mindre antal utbetalare som berörs och dessa utbetalare lätt kan nås med information. Med hänsyn till detta anser vi att olägenheterna med vårt förslag mer än väl uppvägs av fördelarna, dvs. genom att vi får en bättre anpassning av den preliminära skatten till den slutliga. 6.2 Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd m.m. Regeringens förslag: Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd skall göras med ledning av särskild skattetabell oavsett om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt. Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller nya regler för utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Det har införts en inkomstrelaterad ersättning (dagpenning). Sådan dagpenning skall lämnas med samma belopp och på samma grunder som gäller för dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen. En arbetslös medlem i en arbetslöshetskassa får dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen medan övriga arbetslösa får dagpenning från KAS, om vissa avgifts- och arbetsvillkor är uppfyllda. Ett grundbelopp skall också finnas i KAS och lämnas enligt i huvudsak samma regler som gällde för det tidigare stödbeloppet. Vid utbetalning av dagpenning från KAS skall skatteavdrag göras för betalning av mottagarens preliminära A-skatt enligt samma regler som gäller för skatteavdrag från dagpenning från en arbetslöshetskassa. När det gäller sådan dagpenning är emellertid skyldigheten att göra skatteavdrag mer omfattande. Utbetalaren skall nämligen göra skatteavdrag oberoende av om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt (3 § 2 mom. tredje stycket UBL). Reglerna om skatteavdrag bör vara enhetliga även när det gäller de nu aktuella två slagen av dagpenning. Visserligen har regeringen i prop. 1994/95:99 om förändringar i arbetslöshetsersättningen föreslagit en återgång till de regler som gällde före den 1 juli 1994 men enligt övergångsbestämmelserna skall den som har påbörjat en ersättningsperiod få fortsätta att uppbära ersättning även efter ikraftträdandet av de nya reglerna, dock längst till den 30 juni 1996. Detta motiverar att reglerna om skatteavdrag ändå ändras. Vi föreslår därför att tillämpningsområdet för reglerna i 3 § 2 mom. tredje stycket UBL skall utsträckas till att gälla också i fråga om dagpenning från KAS. Detsamma gäller reglerna i 4 § 2 mom. UBL om särskild skattetabell. I detta sammanhang vill vi dessutom föreslå ytterligare några justeringar i UBL. Den första gäller 7 §. I paragrafens tredje stycke finns en hänvisning till de inkomster som avses 3 § 2 mom. tredje stycket när det gäller beräkningen av skatteavdragets storlek. När detta stycke arbetades om och även fick gälla dagpenning från arbetslöshetskassa, korttidsstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680) kom hänvisningen att omfatta även dessa ersättningar. Den särskilda regeln om skatteavdrag beräknat enligt en viss procentsats skall emellertid tillämpas endast på sådan ränta och utdelning som nämns i stycket. Vi föreslår därför en sådan begränsning i hänvisningen. Den andra justeringen gäller 6 § UBL. Genom SFS 1990:1137 (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57) kom förutvarande tredje stycket att delas upp i två stycken. Det nya fjärde stycket har därefter ändrats genom SFS 1992:680 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Bestämmelserna i fjärde stycket hör ihop med bestämmelserna i tredje stycket. De bör därför åter föras samman i ett stycke. 7 Vissa avgiftsfrågor 7.1 Befrielse från vissa avgifter vid kronofogdemyndigheterna Regeringens förslag: Kronofogdemyndighetens möjlighet att medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning för förrättningskostnader i ett mål om verkställighet skall regleras i utsökningsbalken. Kronofogdemyndighetens beslut i en sådan fråga skall inte kunna överklagas. Skälen för regeringens förslag: I dag finns i 17 kap. 4 § första stycket utsökningsbalken (UB) en bestämmelse som ger kronofogdemyndigheten möjlighet att helt eller delvis befria sökanden från att ansvara för förrättningskostnaderna, om skyldigheten skulle vara betungande. Ersättning för förrättningskostnader i utsökningsmål tas ut i form av utsökningsavgifter. Bestämmelser om bl.a. dessa avgifter och ansökningsavgift i mål om betalningsföreläggande och handräckning finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. I 18 § förordningen föreskrivs att kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ansökningsavgift i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning, eller utsökningsavgift i ett mål om verkställighet, om det finns särskilda skäl. Beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Vid överklagande har det i vissa fall inte stått klart om klaganden ansett att han bort befrias från avgift med tillämpning av bestämmelsen i 18 § förordningen eller att avgiften i sig var felaktigt påförd och borde tas bort av det skälet. Vilketdera det är fråga om är avgörande för om överklagandet skall tas upp till prövning eller inte. Något förbud att överklaga gäller nämligen inte i fråga om ett beslut av det sistnämnda slaget och bör enligt regeringens uppfattning inte heller införas. Vidare har det uppkommit frågor om hur överklagandeförbudet i förordningen förhåller sig till bestämmelserna om överklagande i utsökningsbalken. Regleringen av hithörande frågor framstår också som splittrad på det sättet att i mål om verkställighet möjligheten att befria sökanden från ansvar för kostnaderna regleras i utsökningsbalken, medan möjligheten att befria från avgift som sådan, dvs. även svarandens skyldighet att betala avgiften, regleras i förordningen om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Enligt vår mening bör möjligheterna att medge befrielse från att betala ersättning för förrättningskostnaderna i mål om verkställighet regleras enhetligt i utsökningsbalken. Även en bestämmelse om förbud att överklaga beslut i sådana frågor bör tas in i balken. Som redan nämnts gäller bestämmelsen i 18 § förordningen även ansökningsavgift i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Något praktiskt behov av att efter en diskretionär prövning kunna medge befrielse helt eller delvis från sådan avgift, som för närvarande är 200 kr, torde inte finnas. En sådan möjlighet låter sig för övrigt inte särskilt väl förenas med att det här är fråga om en rättegångskostnad, som omfattas av utslaget i målet. Regeringen avser mot denna bakgrund att upphäva bestämmelsen i 18 § förordningen och någon motsvarighet till den föreslagna bestämmelsen i utsökningsbalken bör således inte tas in i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Bestämmelsen om befrielse är avsedd att användas om det i det enskilda fallet finns omständigheter som gör att det skulle vara särskilt betungande eller på annat sätt oskäligt att låta svaranden eller sökanden svara för den. Exempel på sådana omständigheter är att någon som har liten betalningsförmåga svarar för en avgift som utan hans egen förskyllan har blivit mycket stor. Möjligheten till befrielse eller nedsättning bör utnyttjas bara i undantagsfall. I praktiken blir frågan om befrielse från skyldighet att betala förrättnings- kostnader aktuell först sedan den väckts av någon som kan bli skyldig att betala avgiften, och därmed först sedan det blivit känt vilken avgift myndigheten beslutat ta ut. Det finns alltså i de flesta fall ett tidsglapp mellan beslutet att ta ut en viss avgift, vilket vanligen framgår av ett föreläggande att betala avgift, en underrättelse om sökt utmätning eller någon annan handling som kronofogdemyndigheten skickar ut, och prövningen av frågan om befrielse i det enskilda fallet. För tillämpningen av bestämmelsen om förbud att överklaga är det viktigt att åtgärderna i målet dokumenteras på ett sådant sätt att det i efterhand kan konstateras om myndigheten har fattat ett beslut som gäller fråga om befrielse skall medges eller inte. 7.2 Grundavgift i införselmål Regeringens förslag: I mål om införsel som har kommit in till en kronofogdemyndighet före den 1 januari 1993 skall ersättning tas ut för förrättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994. Skälen för regeringens förslag: I införselmål hos kronofogdemyndigheterna togs tidigare inte ut någon ersättning för statens kostnader för förfarandet. En möjlighet för regeringen att ge föreskrifter om ersättning för kostnaderna i sådana mål infördes genom en ändring i 17 kap. 1 § UB som trädde i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:636). Enligt övergångsbestämmelsen skall äldre bestämmelser fortfarande gälla i mål som hade kommit in till kronofogdemyndigheten före denna tidpunkt. Enskilda mål om införsel, som i praktiken nästan uteslutande gäller uttagande av familjerättsliga underhållsbidrag, handläggs ofta under lång tid hos kronofogdemyndigheten. I extrema fall kan införsel pågå under flera decennier och en handläggningstid på mer än tio år är inte ovanlig. Med den utformning som övergångsbestämmelsen har i dag skulle det därför under lång tid framöver komma att finnas såväl mål där avgift tas ut som äldre mål, där någon avgift inte tas ut. Denna olikhet i behandlingen av gäldenärerna - sökanden ansvarar i införselmålen inte för avgiften - torde av de flesta uppfattas som omotiverad. De skäl som anfördes för att ge möjlighet att ta ut avgift i införselmålen (jfr prop. 1991/92:93 s. 98 ff) har inte mindre bärkraft i fråga om de äldre målen än i fråga om de nyare. Förekomsten av två i avgiftshänseende olika kategorier införselmål komplicerar också rutinerna hos kronofogdemyndigheterna. Vi anser mot den här bakgrunden att övergångsbestämmelsen bör ändras så att avgift som uppkommer efter utgången av 1994 kan tas ut även i de mål som kommit in före 1993. 7.3 Verkan av att skuldsanering inletts Regeringens förslag: I skuldsaneringslagen (1994:334) skall uttryckligen anges att rätten till dröjsmålsavgift på en fordran som omfattas av skuldsanering faller bort för tiden efter den dag när beslut meddelats att inleda skuldsanering. Skälen för regeringens förslag: I 6 § första stycket skuldsaneringslagen föreskrivs bl.a. att rätten till ränta på en fordran som omfattas av skuldsanering faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda skuldsanering meddelats. Den rörliga dröjsmålsavgiften, som från och med den 1 januari 1993 ersatt den tidigare fasta restavgiften på skatter och avgifter, fyller i huvudsak samma funktion som en dröjsmålsränta, dvs. att ersätta borgenärens ränteförlust på grund av försenad betalning. Avsikten vid skuldsaneringslagens tillkomst torde också ha varit att i ränta inbegripa även dröjsmålsavgift. I den praktiska tillämpningen har det emellertid visat sig råda tvekan om begreppet ränta kan inses innefatta dröjsmålsavgift. Det bör därför uttryckligen anges att även sådan avgift omfattas av bestämmelsen. 8 Utbetalning av skatt vid ändring i kommunindelningen Regeringens förslag: Vid sådan ändring i kommunindelningen som avses i 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall preliminära kommunalskattemedel och omräknade preliminära kommunalskattemedel i första hand beräknas med hänsyn tagen till den förändring av skatteunderlaget som indelningsändringen medfört. Saknas uppgift om hur indelningsändringen påverkat skatteunderlaget, skall beräkningen som hittills göras med hänsyn tagen till förändringen av invånarantalet. Skälen för regeringens förslag: Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget. Skatteunderlaget uppräknas sedan med uppräkningsfaktorer som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget i landet de två efterföljande åren. Under beskattningsåret betalas på detta sätt beräknade preliminära kommunalskattemedel och under året efter beskattningsåret omräknade preliminära kommunalskattemedel ut. När taxeringsutfallet är känt görs, andra året efter beskattningsåret, en slutavräkning. I fråga om de kyrkliga kommunerna görs inte någon sådan uppräkning eller omräkning som nyss har nämnts. Till dessa kommuner betalas endast ut preliminära kommunalskattemedel under beskattningsåret och därefter slutavräkningslikvid under andra året efter beskattningsåret. I 2 § lagen om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar föreskrivs att utbetalning av preliminära och omräknade preliminära kommunalskattemedel vid en ändring i kommunindelningen skall göras med hänsyn tagen till den ändring av invånarantalet i kommunen som indelningsändringen medfört. RSV har i en skrivelse till Finansdepartementet föreslagit att man, när det är möjligt, vid utbetalningen skall ta hänsyn till förändringen av skatteunderlaget, och inte förändringen av invånarantalet. På det sättet torde man uppnå en bättre överensstämmelse med de skattemedel som kommunen slutligt kommer att visa sig vara berättigad till. I vissa fall kan beräkningen inte göras med hänsyn tagen till förändringen av skatteunderlaget, eftersom denna inte är känd. Det gäller bl.a. när indelningsändringen berör en del av en församling. I dessa fall bör beräkningen liksom hittills göras med hänsyn tagen till förändringen av invånarantalet. Vi instämmer i RSV:s bedömning och föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet med vad som nu har sagts. 9 Ekonomiska konsekvenser 9.1 Ränteeffekter för staten Ränteeffekterna för staten av tidigareläggningen av betalningstidpunkter för vissa skatter och avgifter kan, med en kalkylränta på 8 %, beräknas uppgå till ca 600 mkr per år. Ränteeffekten av höjningen av preliminärskatteuttaget beräknas uppgå till 130 mkr. Till detta kommer ränteeffekterna av förtydligandet beträffande hur skatteavdrag m.m. skall göras vid förskottsbetalning av lön. Preliminär A-skatt och socialavgifter som betalas av arbetsgivare Under år 1993 betalade arbetsgivare in ca 432 mdkr i preliminär A-skatt, socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Näringslivets andel av detta belopp kan uppskattas till ca 240 mdkr. I beloppen ingår särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En tidigareläggning av betalningstidpunkten från den 18 i månaden till den 10 i samma månad, dvs. med åtta dagar under elva månader ger en beräknad räntevinst på ca 391 mkr. För januari föreslås en tidigareläggning från den 18 till den 15, dvs. med tre dagar. Det ger en räntevinst på ca 13 mkr. Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 400 mkr. Debiterad preliminär skatt Under år 1993 betalades in ca 42 mdkr avseende debiterad preliminär skatt, dvs. F-skatt och särskild A-skatt, som med hänsyn till att månadsuppbörd införts kan fördelas med ca 3 500 mkr/månad. En tidigareläggning av betalningstidpunkten med åtta dagar under elva månader ger en beräknad räntevinst på ca 68 mkr, och med tre dagar under en månad en beräknad räntevinst på ca 2 mkr. Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 70 mkr. Preliminär skatt på ränta och utdelning Under år 1993 betalades ca 13 mdkr i preliminär skatt på ränta och utdelning. Av beloppet betalades ca 20 % under året och resterande del vid årsskiftet, dvs. i januari månad 1994. Det innebär att ca 10 mdkr betalades i januari 1994 och ca 270 mkr i varje månad under tiden februari-december 1993. Om man bortser från effekterna av att vissa utdelningar numera inte är skattepliktiga kan räntevinsten av en tidigareläggning med tre dagar under januari beräknas till ca 7 mkr, och av en tidigareläggning med åtta dagar under elva månader till ca 5 mkr. Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 12 mkr. Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt utan att kvarskatteavgift tas ut föreslås tidigarelagd från den 18 februari till den 10 i samma månad. I februari 1993 betalades 10,5 mdkr som fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. Räntevinsten av en tidigareläggning med åtta dagar kan beräknas till ca 19 mkr. När det gäller storleken av fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt och därmed ränteeffektens storlek bör beaktas att nya bestämmelser om skatteavdrag på biinkomster nu gäller. Denna reglering kan förväntas leda till en minskad kvarstående skatt på grund av 1994 års taxering och således även till minskade fyllnadsinbetalningar. Kvarstående skatt Vid 1993 års taxering debiterades 12 mdkr i kvarstående skatt och 1,5 mdkr i kvarskatteavgift, dvs. sammanlagt 13,5 mdkr. Av beloppet kan 6,4 mdkr hänföras till skattskyldiga med A-skatt. Om det antas att hälften av de skattskyldiga med A-skatt kommer att betala kvarstående skatt i september under taxeringsåret ger en tidigareläggning från den 18 april till den 10 i samma månad, dvs. med åtta dagar, en beräknad räntevinst på ca 18 mkr. Även här bör beaktas att den kvarstående skatten kan förväntas minska vid 1994 års taxering för skattskyldiga med A-skatt med hänsyn till de nya bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster som tillämpas fr.o.m. den 1 april 1993. Tillkommande skatt Tillkommande skatt betalades under åren 1990-1993 med i genomsnitt ca 850 mkr per år. Det har föreslagits att betalningar av tillkommande skatt i stället för senast den 18 skall ske senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer (i januari den 15). Dessutom föreslås att den tidigaste tidpunkten för betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, ändras till den 10 i samma månad. Dessa tidigareläggningar torde få vissa begränsade statsfinansiella effekter. Om det antas att 70 mkr betalas varje månad kan den årliga räntevinsten av en tidigare betalningsdag uppskattas till ca 1 mkr. Det förutsätter emellertid att skattemyndigheterna fortfarande bestämmer betalningsdag för tillkommande skatt i samma uppbördsmånad som hade bestämts enligt nuvarande ordning. Detta är en av flera omständigheter som gör att en uppskattning av räntevinsterna på grund av en ändrad betalningstidpunkt för tillkommande skatt är svår att göra. Punktskatter Räntevinsten av en tidigareläggning av inbetalningen av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier kan beräknas till ca 70 mkr per år. Debitering av preliminär skatt De finansiella effekterna av de föreslagna reglerna för schablonberäkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt utgörs av den positiva ränteeffekt som uppkommer för det offentliga genom att skatten betalas in tidigare. Denna uppgår till 130 mkr per år. Övrigt Utöver nyss redovisade ekonomiska konsekvenser kan vissa begränsade ränteeffekter för staten antas följa av i första hand den tidigareläggning som föreslås av betalningstidpunkten för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Detsamma gäller beträffande tidigareläggningen av den tidpunkt för betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller beräknas efter en lägre räntesats (69 § 1 mom. UBL). 9.2 Budgeteffekter En tidigareläggning av tidpunkten för betalning av skatter och avgifter till den 15 i januari och den 10 i övriga månader under året ger enligt vad som nyss redovisats årliga ökade intäkter för staten om drygt 500 mkr. Emellertid motsvaras en stor del av dessa intäkter för staten av ökade kostnader för näringslivet. Den varaktiga inkomstförstärkningen kan därför beräknas till 250 mkr per år. Den varaktiga inkomstförstärkningen för staten till följd av tidigareläggningen av inbetalningen av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier samt de nya reglerna för schablondebitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt kan beräknas till ca 35 mkr respektive 65 mkr per år. 9.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga Betalningstidpunkter för skatter och avgifter För de skatt- och avgiftsskyldiga medför förslagen om nya tidpunkter för betalning av skatter och avgifter både kostnads- och likviditetseffekter. Kostnadsökningen för de skatt- och avgiftsskyldiga framgår av det föregående (avsnitt 9.1). Eftersom förslagen, såvitt anser tidigareläggningen av betalningstidpunkt för inkomstskatt och avgifter, innebär att ca 24 mdkr skall betalas åtta dagar tidigare under elva månader och tre dagar tidigare under en månad, påverkas även näringslivets likviditet. Vilka likviditetseffekter som uppstår i det enskilda fallet är emellertid svårt att bedöma. Det beror bl.a. på om anpassningen till de nya betalningstidpunkterna sker genom ett ökat utnyttjande av annan kreditgivare än staten eller genom minskade egna behållningar. Den tidigareläggning av betalningstidpunkterna som nu föreslås kräver särskilda anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Om redovisnings- och betalningsskyldigheten skall kunna fullgöras i rätt tid, måste beräkningen av de skatter och avgifter som skall betalas ske med större framförhållning än i dag. Det gäller då inte bara för arbetsgivare utan även beträffande exempelvis kreditinstitut m.fl. som betalar innehållen preliminär skatt på ränta och utdelningar. De skatt- och avgiftsskyldiga som i dag utnyttjar förfarandet med förskottsbetalning för att förlänga kredittiderna i uppbördssystemet behöver också vidta anpassningsåtgärder. I regel blir det fråga om att anpassa de administrativa rutinerna för bl.a. beräkning av skatteavdrag till de som används vid löneutbetalningar som inte är kopplade till förskottsbetalningar. Även de administrativa kostnader som följer av förslagen om ändrade betalningstidpunkter kan antas variera mellan olika skatt- och avgiftsskyldiga. De påverkas av exempelvis antalet anställda och vilka rutiner - manuella eller datoriserade - som i dag används vid skatte- och avgiftsredovisningen. De sammantagna kostnaderna för de administrativa anpassningar som förslagen kräver är därför svåra att ange. Vad som sagts nu gäller också i fråga om de som är skyldiga att betala någon av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier. 9.4 Konsekvenser för skatteförvaltningen Genomförandet av en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för inkomstskatt och avgifter samt vissa punktskatter kräver ändringar av de administrativa rutinerna m.m. inom skatteförvaltningen. Till detta kommer behovet av särskilda informationsinsatser beträffande både de ändrade betalningstidpunkterna och klarläggandet i fråga om förskottsbetalning av lön. Det kan vidare antas att ett antal skatt- och avgiftsskyldiga under en övergångsperiod kommer att redovisa och betala enligt nuvarande ordning. Detta kommer i ett inledande skede att ta vissa begränsade resurser i anspråk för skatteförvaltningen. De merkostnader för skatteförvaltningen som genomförandet av förslagen för med sig har av RSV såvitt avser ändrade administrativa rutiner och omställning av tekniska system uppskattats till ca 1 mkr. Kostnaderna för informationsinsatser och därmed sammanhängande frågor har RSV uppskattat till ca 4 mkr för vart och ett av budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringen gör bedömningen att de nu angivna kostnaderna ryms inom skatteförvaltningens befintliga resursramar. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 3 § 2 mom. Andra stycket punkt 3 som hittills gällt endast sådan skattepliktig ersättning som avses i 32 § 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen har utvidgats till att också gälla sådana ersättningar som avses i samma stycke g och tredje stycket samma paragraf. Bestämmelserna i tredje stycket om skatteavdrag oberoende av mottagarens skattsedel på preliminär skatt har utvidgats till att gälla också kontant arbetsmarknadsstöd. I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61. 4 § 2 mom. Även skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd skall beräknas med ledning av särskild skattetabell. En bestämmelse om detta har tagits in i första stycket. I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61. 6 § Ändringen är av redaktionell natur. Bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket har flyttats till tredje stycket. 6 a § Den nya paragrafen motiveras av förtydligandet i 39 § 1 mom. första stycket att som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Föreskrifterna kompletterar regleringen i 6 § i fråga om hur preliminär A-skatt skall beräknas vid förskottsbetalning av lön. Bestämmelsen avser det fallet att en del av ersättningen för arbete betalas ut i förskott under en månad och resterande del under en annan månad. Skatteavdrag skall då göras vid varje utbetalning (jfr dock 6 § tredje stycket sista meningen) och UBL:s bestämmelser om redovisning och betalning tillämpas redan med anledning av förskottsbetalningen. I första stycket finns föreskrifter om hur preliminär A-skatt skall beräknas om den sammanlagda inkomsten för den tidsperiod som förskottet avser är känd. Vid en förskottsbetalning skall då den sammanlagda preliminära A-skatten proportioneras på så sätt att skatteavdrag görs med så stor del av skatten som förskottet utgör av den sammanlagda inkomsten. Om den som förskott betalas ut till har tidsbestämd lön får lönen anses vara en känd inkomst även om vissa tillägg eller avdrag kan förekomma. I vissa fall är den sammanlagda inkomsten inte känd när ett förskott betalas ut. Det kan gälla exempelvis för den som arbetar på provisionsbasis. På sätt som anges i andra stycket kan skatteavdrag då inte beräknas på annat underlag än förskottsbeloppet. Något mer tillförlitligt underlag finns nämligen inte att tillgå. Förskottsbeloppet får då anses utgöra hela inkomsten tills denna blir känd. Vid den efterföljande slutregleringen av inkomsten skall, som föreskrivs i tredje stycket, skatteavdrag göras med resterande del av den sammanlagda preliminära A-skatt som hänför sig till den sammanlagda inkomst som uppburits. De sammanlagda skatteavdragen skall således ge samma resultat som om inkomsten uppburits vid endast ett tillfälle. 7 § Hänvisningen i tredje stycket har begränsats till att avse endast sådan ränta och utdelning som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket första meningen UBL (se avsnitt 6.2). 13 § 1 mom. Bestämmelserna om uttag av preliminär skatt i första stycket har anpassats till den förväntade inkomstutvecklingen. 26 § Genom ändringen i andra stycket föreskrivs nya tidpunkter för betalning av debiterad preliminär skatt (preliminär F-skatt och särskild A-skatt). I uppbördsmånaden januari skall debiterad preliminär skatt betalas senast den 15 och i övriga uppbördsmånader senast den 10. Andra stycket har även kompletterats med en bestämmelse om vad som skall gälla om skatten debiteras efter den 20 i en månad. Då skall den första inbetalningen av skatten ske senast den 10 (i januari den 15) i andra månaden efter den månad då skatten debiterades. 27 § 3 mom. Ändringen i första stycket innebär att den senaste tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt för att undvika kvarskatteavgift på kvarstående skatt som överstiger 20 000 kronor tidigareläggs från den 18 februari året efter inkomståret till den 10 februari samma år. 28 § Tidigareläggningen i andra stycket innebär att kvarstående skatt skall betalas senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret i stället för den 18 samma månad och år. 31 § Ändringen i tredje stycket innebär att tillkommande skatt i stället för den 18 skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer. Dessutom tidigareläggs den tidigaste tidpunkten för betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, till den 10 i samma månad. För skatte- och avgiftsbetalningar i övrigt har den 15 föreslagits som senaste betalningsdag i uppbördsmånaden januari. Den 15 bör då gälla även för tillkommande skatt om skattemyndigheten bestämmer att betalning skall ske i uppbördsmånaden januari. 32 § I paragrafen, som innehåller föreskrifter om skyldighet att betala respitränta, anges bl.a. från vilken tidpunkt som respitränta på tillkommande skatt skall tas ut. I fråga om tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering gäller nya bestämmelser som gör det möjligt att ta ut respitränta fr.o.m. den 19 september under taxeringsåret i de fall hela den kvarstående skatten och eventuell kvarskatteavgift har betalats senast den 18 september samma år (prop. 1993/94:152, bet. 1993/94:SkU32, rskr. 1993/94:316, SFS 1994:484). Den nu föreslagna ändringen i andra stycket avser utgångspunkten för beräkning av respitränta i annat fall i överensstämmelse med den ändring som föreslagits i 28 §. Om kvarstående skatt skall betalas senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret tas respitränta ut fr.o.m. den 11 april samma år t.o.m. den dag då den tillkommande skatten förfaller till betalning. De nya föreskrifterna skall tillämpas redan i fråga om tillkommande skatt avseende 1994 års taxering. 36 § I första stycket har tidpunkten för utsändande av F-skattesedel flyttats från den 25 januari till den 18 samma månad. 36 a § I första stycket har tidpunkten för utsändande av besked om debitering av särskild A-skatt flyttats från den 25 januari till den 18 samma månad. 39 § 1 mom. I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5. Av tillägget om att förskott skall behandlas som ersättning för arbete följer att förskottsbetalningar skall redovisas i arbetsgivares uppbördsdeklaration på sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom. 43 § 1 mom. I tredje stycket regleras tidpunkten för återlämnande av slutskattesedel. Ändringen har sin grund i att enhetliga regler i olika hänseenden så långt som möjligt skall gälla för de skatt- och avgiftsskyldiga. I detta fall har därför tidpunkten den 18 i uppbördsmånaden april ändrats till den 10 i samma månad. 45 § 2 mom. I samband med lagstiftningen om ett förenklat deklarationsförfarande med förtryckt blankett fr.o.m. 1995 års taxering, slopades möjligheten till förtidsåterbetalning av överskjutande skatt för skattskyldiga som omfattas av det förenklade förfarandet (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93:SkU11, rskr. 1992/93:146, SFS 1992:1661). Detta motiverades bl.a. med att det för dem som får sin slutskattesedel i augusti skulle innebära en återbetalning endast någon månad tidigare än i ordinarie ordning. Mot bakgrund av detta ändrades 45 § 2 mom. UBL så att rätten till återbetalning fr.o.m. 1995 års taxering endast tillkommer skattskyldig som enligt 2 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) skall taxeras på grundval av särskild självdeklaration. Den som haft en stor realisationsförlust under beskattningsåret skulle genom att använda en särskild självdeklaration ha möjlighet att begära förtida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt (prop. 1992/93:83 s. 60). Lagtexten kom emellertid att få en sådan utformning att endast den som enligt 2 kap. 13 § LSK skall lämna en särskild självdeklaration har möjlighet att få förtida återbetalning av överskjutande skatt. Bestämmelsen har nu justerats så att även de som lämnat en särskild självdeklaration utan att vara skyldiga till det enligt 2 kap. 13 § LSK omfattas av lydelsen. 52 § I första stycket finns den centrala föreskriften i UBL om när skatt som hållits inne genom skatteavdrag skall betalas. Här avses således innehållen preliminär A-skatt på dels ersättning för arbete, dels ränta och utdelning. Dessutom avses innehållen kvarstående skatt. Ändringen innebär att skatt som hållits inne genom skatteavdrag skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15, vilket motiveras av bl.a. att den skattskyldige i anslutning till årsskiftet kan behöva mer tid än annars för att åstadkomma en korrekt redovisning som underlag för sin betalning. För innehållen kvarstående skatt gäller april som enda uppbördsmånad. 54 § 1 mom. Ändringarna i bestämmelsen avser den tidpunkt som uppbördsdeklaration skall lämnas. I uppbördsmånaden januari skall enligt första stycket annan arbetsgivare än landsting och kommun lämna deklaration senast den 15 och i övriga månader senast den 10. Uppbördsdeklaration för kvarstående skatt skall enligt femte stycket lämnas senast den 10 april. I sjätte stycket föreskrivs att uppbördsdeklaration för ränta och utdelning skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes. Även sådan deklaration får i uppbördsmånaden januari lämnas senast den 15 i stället för den 10. 69 § 1 mom. Ändringen i tredje stycket innebär en tidigareläggning från den 18 februari året efter inkomståret till den 10 samma månad och år av den tidpunkt för betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller beräknas efter en lägre räntesats. Anvisningar till 45 § Punkten 3 andra stycket behandlar återbetalning under inkomståret av preliminär skatt. Den tidigare begränsningen till skattskyldiga som skall taxeras på grundval av särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 § LSK har slopats. (Se också författningskommentaren till 45 § 2 mom.) 10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 4 § I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som lön anses också förskott på lön. Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5. Av tillägget om att förskott skall behandlas som lön följer att förskotts- betalningar av lön skall redovisas i arbetsgivares uppbördsdeklaration på sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom. UBL. 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt förutomlands bosatta 5 § I andra stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1 mom. UBL och 4 § USAL. I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61. 15 och 17 §§ Ändringarna av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt lagen tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i UBL. 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 7 § I första stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1 mom. UBL och 4 § USAL. 14 § Ändringen av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt lagen tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i UBL. 10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 2 kap. 8 § I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att den senaste tidpunkten för redovisning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Detta innebär i sin tur en motsvarande förkortning av betalningsfristen eftersom reglerna om när skatten skall vara inbetald i 5 kap. 1 § första stycket LPP hänvisar till förevarande paragraf. 10.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 17 kap. 4 § Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen om att kronofogdemyndigheten under vissa förutsättningar får befria sökanden från att ansvara för förrättningskostnaderna utvidgas till att gälla även svarandens skyldighet att betala förrättningskostnaderna. Skälen för detta har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.1). Vad gäller bl.a. förutsättningarna för befrielse har bestämmelsen i samband härmed fått en ändrad språklig utformning genom att den ansluter till den formulering som finns i 18 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Någon ändring i sak såvitt gäller befrielse för sökanden från att ansvara för förrättningskostnaderna är inte åsyftad. 18 kap. 5 § I punkt 4, som är ny, föreskrivs att kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om befrielse från skyldigheten att betala förrättningskostnaderna inte får överklagas. Skälen för detta har angivits i den allmänna motiveringen. Som framgår där gäller inte något motsvarande förbud att överklaga kronofogdemyndighetens beslut att över huvud taget påföra en viss avgift. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen (1992:636) om ändring i utsökningsbalken Ändringen i ikraftträdandebestämmelsen innebär att införselmål som har kommit in före den 1 januari 1993 i avgiftshänseende får behandlas på samma sätt som nyare mål såvitt gäller förrättningskostnader som uppkommit efter utgången av 1994. Efter lagrådsbehandlingen har uppmärksammats att förslaget under 2.7 i lagrådsremissen bör utformas som en ändring i utsökningsbalken. Det har därför sammanförts med förslaget till ändring i förevarande lag. 10.7 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) Ändringen innebär att det uttryckligen anges att fordran på dröjsmålsavgift faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda skuldsanering har meddelats. Bestämmelserna om dröjsmålsavgift i 58 § uppbördslagen (1953:272), till vilka hänvisning görs i ett stort antal författningar på skatte- och avgiftsområdet, är konstruerade så att avgiften beräknas efter olika procentsatser beroende på i vilken månad räknat från förfallomånaden som betalning sker. Det är alltså med utgångspunkt i en, verklig eller tänkt, betalningstidpunkt som procentsatsen bestäms. Bestämmelsen i förevarande paragraf har i fråga om dröjsmålsavgift den innebörden att, när skuldsanering beslutas, dröjsmålsavgift skall tas ut efter den procentsats som skulle ha gällt om skatte- eller avgiftsfordringen hade betalats den dag när beslut om att inleda skuldsanering meddelades. 10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar Ändringen innebär att preliminära och omräknade preliminära kommunalskattemedel vid ändring i kommunindelningen i första hand skall beräknas med hänsyn tagen till den förändring av skatteunderlaget som indelningsändringen har medfört. Bara när det inte är möjligt skall medlen i stället beräknas med hänsyn tagen till förändringen i invånarantal. Beträffande skälen för detta hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 8. 10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 2 § I punkten 5 har en felaktighet rättats till. BILAGA 3 Remitterade Lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1 dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6, 7 och 26 §§, 27 § 3 mom., 28, 31, 32, 36 och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom., 45 § 2 mom., 52 §, 54 § 1 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § 2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom, 3. ersättning, som i 3. ersättning, som avses annan form än livränta i 32 § 1 mom. första lämnas på grund av stycket e och g samt sjuk- eller olycks- tredje stycket fallsförsäkring, tagen kommunalskattelagen i samband med tjänst, (1928:370), 4. inkomst som avses i 4. inkomst som avses i punkt 12 av punkt 12 av anvisningarna till 32 § anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen, (1928:370), 5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag samt 6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen. Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt på preliminär skatt skall skall preliminär preliminär A-skatt, med A-skatt, med de undantag de undantag som som föreskrivs i 10 §, föreskrivs i 10 §, betalas betalas för sådan ränta för sådan ränta och och utdelning utdelning som lämnas i som lämnas i pengar pengar och för vilken och för vilken kontroll- kontrolluppgift skall uppgift skall lämnas lämnas med tillämpning av med tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen 22, 23 eller 27 § lagen (1990:325) om (1990:325) om själv- självdeklaration och deklaration och kontrolluppgifter. kontrolluppgifter. Det- Detsamma gäller i fråga om samma gäller i fråga om dagpenning från dagpenning från arbets- arbetslöshetskassa, löshetskassa, korttids- kontant studiestöd, särskilt arbetsmarknadsstöd, kort- vuxenstudiestöd eller tidsstudiestöd, särskilt bidrag enligt lagen vuxenstudiestöd eller (1994:553) om vård- bidrag enligt lagen nadsbidrag. (1994:553) om vårdnadsbidrag. Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, ex- empelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning. Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten. 4 § 2 m o m.3 För inkomst 2 m o m. För inkomst som som avses i första, avses i första, andra och andra och femte femte styckena i punkt styckena i punkt 12 av 12 av anvisningarna till anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370), med undantag (1928:370), med för vårdbidrag enligt undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om enligt lagen (1962:381) allmän försäkring och om allmän försäkring och bidrag enligt lagen bidrag enligt lagen (1994:553) om (1994:553) om vård- vårdnadsbidrag, skall nadsbidrag, skall avdrag för preliminär avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning A-skatt göras med av särskilda ledning av särskilda skattetabeller. Detta skattetabeller. Detta gäller också i fråga om gäller också i fråga om skatteavdrag från dag- skatteavdrag från penning från dagpenning från arbets- arbetslöshetskassa och löshetskassa. kontant arbetsmarknadsstöd. De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på. Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms. Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor. Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §. 6 §4 Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga. För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för dagsinkomst. Är inkomsten annan än Är inkomsten annan än sådan, som avses i 4 § 4 sådan, som avses i 4 § 4 mom., skall gälla att, mom., skall gälla att, om om inkomsten avser inkomsten avser annan annan tidsperiod än som tidsperiod än som är upp- är upptagen i tagen i skattetabellen, skattetabellen, först först uträknas hur mycket uträknas hur mycket av av inkomsten som belöper inkomsten som belöper på på en i tabellen upptagen en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten veckas längd. Skatten beräknas därefter med beräknas därefter med utgångspunkt från det utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av utgå för sådan del av inkomsten, och efter för- inkomsten, och efter hållandet mellan, å ena förhållandet mellan, å sidan, längden av den ena sidan, längden av tidsperiod den uppburna den tidsperiod den upp- inkomsten avser och, å burna inkomsten avser andra sidan, den i och, å andra sidan, den tabellen angivna i tabellen angivna tidsperiodens längd. tidsperiodens längd. Uppbärs vid arbete inkomst för en kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt inte utgå mer än en gång i veckan. Därvid skall de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda. Uppbärs vid arbete inkomst för en kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt inte utgå mer än en gång i veckan. Därvid skall de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda. 6 a § Om inkomst uppbärs i form av förskott, utgår preliminär A-skatt med så stor del av den sammanlagda skatten för hela inkomsten som det uppburna beloppet utgör av hela inkomsten. Om hela inkomsten inte är känd då förskott uppbärs, utgår preliminär A-skatt enligt 6 § som om förskottet utgör hela inkomsten för den tidsperiod som är i fråga. När resterande belopp uppbärs utgår preliminär A-skatt med återstående del av den sammanlagda skatten för hela inkomsten. 7 §5 För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete. Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom. För inkomst som avses i För inkomst som avses i 3 § 2 mom. tredje 3 § 2 mom. tredje stycket stycket skall preliminär första meningen skall skatt utgå med 25 preliminär skatt utgå med procent av inkomsten. 25 procent av inkomsten. Preliminär skatt på Preliminär skatt på ränta ränta eller utdelning på eller utdelning på utländska värdepapper utländska värdepapper skall utgå med så stort skall utgå med så stort belopp att det belopp att det tillsam- tillsammans med den mans med den skatt som skatt som innehållits i innehållits i utlandet utlandet uppgår till 25 uppgår till 25 procent av procent av räntan eller räntan eller utdelningen. utdelningen. Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor. Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §. 26 §6 Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall betalas. Preliminär F-skatt Preliminär F-skatt och och särskild A-skatt särskild A-skatt skall skall betalas med lika betalas med lika stora stora belopp senast den belopp senast den 10 i 18 i varje uppbördsmånad varje uppbördsmånad under under uppbördsåret eller,uppbördsåret eller, vid vid debitering under debitering under inkom- inkomståret, i var och ståret, i var och en av en av de uppbördsmånader de uppbördsmånader som som återstår efter återstår efter utgången av utgången av den månad då den månad då skatten skatten debiteras. debiteras. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15. Om skatten debiteras efter den 20 i en månad skall den betalas med lika stora belopp i var och en av de uppbördsmånader som återstår efter utgången av månaden efter den månad då skatten debiteras. Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs inte. 27 § 3 m o m.7 Överstiger 3 m o m. Överstiger skattskyldigs slutliga skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för skatt, efter avdrag för överskjutande ingående överskjutande ingående mervärdesskatt, den mervärdesskatt, den preliminära skatt som preliminära skatt som han han har betalat senast har betalat senast den den 18 februari året 10 februari året efter efter inkomståret och inkomståret och vad som vad som skall skall gottskrivas honom gottskrivas honom enligt 2 mom. första enligt 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller 6 stycket 1, 2, 5 eller 6 eller andra stycket eller andra stycket samma moment, skall den samma moment, skall den skattskyldige betala en skattskyldige betala en avgift (kvar- avgift skatteavgift) på det (kvarskatteavgift) på överskjutande beloppet. det överskjutande Kvarskatteavgift tas ut beloppet. med en procentsats Kvarskatteavgift tas ut motsvarande 20 procent med en procentsats mot- av den statslåneränta som svarande 20 procent av gällde vid utgången av den statslåneränta som november inkomståret på gällde vid utgången av det överskjutande belop- november inkomståret på pet till den del det har det överskjutande belop- täckts av preliminär skatt pet till den del det som har betalats senast har täckts av preliminär den 3 maj året efter skatt som har betalats inkomståret och med en senast den 3 maj året procentsats motsvarande efter inkomståret och 125 procent av stats- med en procentsats låneräntan på resterande motsvarande 125 procent del. Om den slutliga av statslåneräntan på skatten debiteras senast resterande del. Om den den 31 augusti året efter slutliga skatten inkomståret och hela den debiteras senast den 31 kvarstående skatten augusti året efter betalas senast den 18 inkomståret och hela den september samma år, tas kvarstående skatten dock kvarskatteavgift på betalas senast den 18 den resterande delen ut september samma år, tas med en procentsats dock kvarskatteavgift på motsvarande 60 procent den resterande delen ut av statslåneräntan. Pro- med en procentsats centsatserna bestäms till motsvarande 60 procent tal med högst en decimal. av statslåneräntan. Pro- Om särskild beräkning i centsatserna bestäms vissa fall föreskrivs i 4 till tal med högst en mom. decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom. Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret. Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges. 28 § Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej. Kvarstående skatt Kvarstående skatt skall betalas senast skall betalas senast den den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april april året efter året efter taxeringsåret. taxeringsåret. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 §8 Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej. Tillkommande skatt Tillkommande skatt skall, om inte annat skall, om inte annat följer av 32 b §, be- följer av 32 b §, betalas talas senast den 18 i senast den 10 i den den uppbördsmånad som uppbördsmånad som skattemyndigheten skattemyndigheten bestämmer, dock inte bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj tidigare än den 10 maj året efter taxeringsåret.året efter taxeringsåret. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15. 32 §9 På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Vid beräkning av respitränta gäller, att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift och respitränta; att ränta tas ut från att ränta tas ut från och med den 19 och med den 19 september september taxeringsåret taxeringsåret om hela den om hela den kvarstående kvarstående skatten skatten betalts senast betalts senast den 18 den 18 september samma september samma år och i år och i annat fall från annat fall från och med och med den 19 april den 11 april året näst året näst efter efter taxeringsåret, dock taxeringsåret, dock att att ränta på ö-skatteränta, ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och restitutionsränta och skatt, som återbetalts skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då utgången av den månad, beloppet utbetalts; samt då beloppet utbetalts; samt att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 §10 En F-skattesedel skall En F-skattesedel skall översändas till den översändas till den skattskyldige senast skattskyldige senast den den 25 januari under 18 januari under inkomståret. inkomståret. En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske. 36 a §11 Ett besked om Ett besked om debitering av särskild debitering av särskild A-skatt skall översändas A-skatt skall översändas till den skattskyldige till den skattskyldige senast den 25 januari senast den 18 januari under inkomståret. under inkomståret. Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske. 39 § 1 mom.12 Vid 1 mom. Vid utbetalning utbetalning av kontant av kontant ersättning för ersättning för arbete arbete skall den som be- skall den som betalar talar ut ersättningen göra ut ersättningen göra avdrag för betalning av avdrag för betalning av mottagarens preliminära mottagarens preliminära A-skatt (skatteavdrag). A-skatt (skatteavdrag). Som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om 1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor, 2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i bolaget. Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig. Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av F-skattesedeln. 43 § 1 mom.13 Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur stor del av det innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget och de allmänna egenavgifterna har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de allmänna egenavgifterna dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som anges i föregående mening eller av försäkringsföretag eller understödsförening. Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp. Efter den 18 i Efter den 10 i uppbördsmånaden april uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare eller, om arbetstagare tidigare har avslutat tidigare har avslutat sitt arbete, vid sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna arbetsgivaren återlämna skattsedeln på slutlig skattsedeln på slutlig skatt till skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat arbetstagaren avslutat sitt arbete under tid då sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid sådan skatt och den tid som avdragen avser. som avdragen avser. Sådan Sådan uppgift, som skall uppgift, som skall vara vara undertecknad eller undertecknad eller signerad av signerad av arbetsgivaren eller arbetsgivaren eller någon någon hos honom anställd,hos honom anställd, skall skall också omfatta också omfatta arbetsgivarens namn och arbetsgivarens namn och adress. adress. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare. 45 § 2 mom.14 Har 2 mom. Har skattskyldig, som skall skattskyldig, som lämnat taxeras på grundval av särskild självdeklaration särskild självdeklara- enligt lagen (1990:325) tion enligt 2 kap. 13 § om självdeklaration och lagen (1990:325) om kontrolluppgifter, självdeklaration och betalat preliminär skatt kontrolluppgifter, med belopp, som beräknas betalat preliminär skatt överstiga motsvarande med belopp, som beräknas slutliga skatt, i överstiga motsvarande förekommande fall minskad slutliga skatt, i med överskjutande ingående förekommande fall mervärdesskatt, med minst minskad med överskju- en femtedel av den tande ingående sålunda minskade slutliga mervärdesskatt, med skatten, dock minst 500 minst en femtedel av kronor, skall efter den sålunda minskade beslut av slutliga skatten, dock skattemyndigheten i minst 500 kronor, skall samband med jämkning det efter beslut av överskjutande beloppet skattemyndigheten i återbetalas till den samband med jämkning det skattskyldige på det sätt överskjutande beloppet som anges i 68 § 1 mom. återbetalas till den utan avvaktan på skattskyldige på det debitering av den sätt som anges i 68 § 1 slutliga skatten. Då mom. utan avvaktan på särskilda omständigheter debitering av den föranleder det, får slutliga skatten. Då skattemyndighet besluta särskilda omständigheter om återbetalning av för föranleder det, får mycket erlagd preliminär skattemyndighet besluta skatt, även om den om återbetalning av för inbetalda preliminär- mycket erlagd preliminär skatten inte överstiger skatt, även om den den beräknade slutliga inbetalda preliminär- skatten, i förekommande skatten inte överstiger fall, minskad med den beräknade slutliga överskjutande ingående skatten, i förekommande mervärdesskatt på det sätt fall, minskad med som nyss har angivits. överskjutande ingående mervärdesskatt på det sätt som nyss har an- givits. Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar. 52 §15 Skatt, som har Skatt, som har innehållits genom innehållits genom skatteavdrag, skall skatteavdrag, skall betalas in senast den betalas in senast den 10 18 i den uppbördsmånad, i den uppbördsmånad, som som infaller närmast infaller närmast efter efter utgången av den utgången av den månad, då månad, då skatteavdraget skatteavdraget gjordes gjordes genom insättning genom insättning på sär- på särskilt konto hos skilt konto hos den den skattemyndighet som skattemyndighet som avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra stycket. Inbetalning stycket. I uppbördsmånaden från landsting och januari får betalning i kommun skall dock, stället ske senast den såvitt gäller preliminär 15. Inbetalning från A-skatt, ske genom landsting och kommun avräkning mot fordran skall dock, såvitt gäller enligt 4 § lagen preliminär A-skatt, ske (1965:269) med särskilda genom avräkning mot bestämmelser om kommuns fordran enligt 4 § lagen och annan menighets (1965:269) med särskilda utdebitering av skatt, bestämmelser om kommuns m.m. och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits genom skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel. Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten respektive den skattskyldige är bosatt. Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshandlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. 54 § 1 m o m.16 En 1 m o m. En arbetsgivare, som har arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på preliminär A-skatt på ersättning för arbete ersättning för arbete eller utgett lön för eller utgett lön för vilken månadsavgift vilken månadsavgift skall skall redovisas enligt redovisas enligt lagen lagen (1984:668) om (1984:668) om uppbörd av uppbörd av socia- socialavgifter från lavgifter från arbetsgivare skall utan arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om (uppbördsdeklaration) om detta till den detta till den skattemyndighet som skattemyndighet som avses i 2 a § andra avses i 2 a § andra stycket. Deklaration stycket. Deklaration skall lämnas av landsting skall lämnas av och kommun senast den 12 landsting och kommun och av annan senast den 12 och av arbetsgivare senast den annan arbetsgivare 10 i uppbördsmånaden efter senast den 18 i upp- den månad då bördsmånaden efter den skatteavdraget gjordes månad då skatteavdraget eller lönen utgavs. I gjordes eller lönen uppbördsmånaden januari får utgavs. annan arbetsgivare än landsting och kommun i stället lämna deklaration senast den 15. Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration. Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Uppbördsdeklaration skall upptaga 1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön; 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det belopp som avses i punkt 5; 5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; 6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7) månadsavgiftens belopp; 8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, för kvarstående skatt, skall lämna uppgift skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om kvarstående skatt) om detta. Sådan deklaration detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden 10 i uppbördsmånaden april april och upptaga, och upptaga, förutom förutom uppgift som uppgift som avses i avses i fjärde stycket fjärde stycket 1, det 1, det belopp som belopp som dragits av för dragits av för kvarstående skatt. I kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga övrigt gäller i delar vad som sägs i tillämpliga delar vad första-tredje styckena. som sägs i första-tredje Den som har gjort styckena. skatteavdrag för Den som har gjort preliminär A-skatt på ränta skatteavdrag för eller utdelning skall preliminär A-skatt på lämna uppgift ränta eller utdelning (uppbördsdeklaration för skall lämna uppgift ränta och utdelning) om (uppbördsdeklaration för detta. Sådan deklaration ränta och utdelning) om skall lämnas senast den detta. Sådan deklaration 10 i uppbördsmånaden efter skall lämnas senast den den månad då skatteav- 18 i uppbördsmånaden draget gjordes. I efter den månad då uppbördsmånaden januari får skatteavdraget gjordes deklaration i stället och ta upp lämnas senast den 15. Deklarationen skall ta upp 1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena. 69 § 1 mom.17 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom. första stycket 4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret. Vid debitering av Vid debitering av slutlig skatt senast den slutlig skatt senast den 31 augusti taxerings- 31 augusti taxeringsåret, året, beräknas ränta beräknas ränta på den del på den del av över- av överskjutande belopp skjutande belopp som som inte överstiger inte överstiger 20 000 20 000 kronor enligt en kronor enligt en ränte- räntesats, som motsvarar sats, som motsvarar 35 35 procent av den procent av den stats- statslåneränta som gällde låneränta som gällde vid utgången av november vid utgången av november inkomståret och på belopp inkomståret och på be- därutöver enligt en lopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar räntesats som motsvarar 25 procent av 25 procent av statslåneräntan. Ränta utgår statslåneräntan. Ränta inte på överskjutande utgår inte på överskju- belopp till den del det tande belopp till den motsvaras av preliminär del det motsvaras av skatt som inbetalas preliminär skatt som efter den 10 februari inbetalas efter den 18 året efter inkomståret. I februari året efter övriga fall beräknas ränta inkomståret. I övriga på den del av över- fall beräknas ränta på skjutande belopp som den del av överskjutande inte överstiger 20 000 belopp som inte över- kronor enligt en stiger 20 000 kronor räntesats som motsvarar enligt en räntesats som 60 procent av statslåne- motsvarar 60 procent av räntan och på belopp däröver statslåneräntan och på enligt en räntesats som belopp däröver enligt en motsvarar 45 procent av räntesats som motsvarar statslåneräntan. Har 45 procent av statslåne- preliminär skatt, som räntan. Har preliminär avses i 27 § 2 mom. 3, skatt, som avses i 27 § betalats efter den 10 2 mom. 3, betalats februari året efter efter den 18 februari inkomståret men senast året efter inkomståret den 3 maj samma år, be- men senast den 3 maj räknas räntan enligt en samma år, beräknas rän- räntesats som motsvarar tan enligt en räntesats 30 procent av stats- som motsvarar 30 procent låneräntan. Räntesatserna av statslåneräntan. bestäms till procenttal Räntesatserna bestäms med högst en decimal. till procenttal med högst en decimal. Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor. Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 45 § 3.18 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till inbetalda beloppet till minst en femtedel av minst en femtedel av den den beräknade slutliga beräknade slutliga skatten, i förekommande skatten, i förekommande fall minskad med fall minskad med överskjutande ingående överskjutande ingående mervärdesskatt, dock mervärdesskatt, dock till till minst 500 kronor, minst 500 kronor, har har skattskyldig, som den skattskyldige rätt skall taxeras på att få tillbaka det för grundval av särskild mycket inbetalda självdeklaration enligt beloppet utan avvaktan på 2 kap. 13 § lagen debitering av den (1990:325) om slutliga skatten. Är självdeklaration och särskilda förhållanden för kontrolluppgifter, rätt handen - fråga är t.ex. om att få tillbaka det för ett särskilt stort mycket inbetalda skattebelopp - kan beloppet utan avvaktan myndigheten, även om det på debitering av den angivna villkoret inte är slutliga skatten. Är uppfyllt, medge att det särskilda förhållanden för mycket betalda för handen - fråga är beloppet återbetalas till t.ex. om ett särskilt den skattskyldige. stort skattebelopp - kan myndigheten, även om det angivna villkoret inte är uppfyllt, medge att det för mycket betalda beloppet återbetalas till den skattskyldige. ____________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas fortfarande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 § andra stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995. 3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta på tillkommande skatt avseende 1994 års taxering. 4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering. 11Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Senaste lydelse 1994:557. 3 Senaste lydelse 1994:557. 4 Senaste lydelse 1992:680. 5 Senaste lydelse 1992:680. 6 Senaste lydelse 1993:1546. 7 Senaste lydelse 1994:484. 8 Senaste lydelse 1992:1661. 9 Senaste lydelse 1994:484. 10 Senaste lydelse 1993:1546. 11 Senaste lydelse 1993:1546. 12 Senaste lydelse 1992:1665. 13 Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 14 Senaste lydelse 1994:484. 15 Senaste lydelse 1993:1703. 16 Senaste lydelse 1992:680. 17 Senaste lydelse 1993:1547. 18 Senaste lydelse 1994:484. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § En arbetsgivare är En arbetsgivare är skyldig att för varje skyldig att för varje månad lämna redovisning månad lämna redovisning för för utgiven lön och för utgiven lön och för summan summan av av arbetsgivaravgifterna. arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen Som lön anses också skall bestämmelserna i förskott på lön. I fråga om uppbördslagen (1953:272) redovisningen skall om uppbördsdeklaration bestämmelserna i tillämpas. uppördslagen (1953:272) om uppbördsdeklaration tillämpas. När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare under utgiftsåret. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1991:98. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är: 1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket; 3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; 4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; 5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande; 7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här; 8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; 9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; 10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; 12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet; 13. bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Som folkpension Som inkomst enligt behandlas även till- första stycket 1-3 anses läggspension i den mån också förskott på sådan den enligt lagen om inkomst. Som folkpension pensionstillskott behandlas även föranlett avräkning av tilläggspension i den mån pensionstillskott. den enligt lagen om Däremot räknas inte pensionstillskott barnpension eller vård- föranlett avräkning av bidrag som folkpension. pensionstillskott. Däremot räknas inte barn- pension eller vårdbidrag som folkpension. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande). Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen. 15 § Särskild inkomst- Särskild inkomstskatt, skatt, som innehållits som innehållits genom genom skatteavdrag, skatteavdrag, skall skall betalas senast betalas senast den 10 i den 18 i den uppbörds- den uppbördsmånad som månad som infaller infaller närmast efter närmast efter utgången utgången av den månad, då av den månad, då skatteavdraget gjordes. skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari Om inbetalningen och får betalning i stället uppgifter i samband ske senast den 15. Om därmed, om anstånd med inbetalningen och betalningen samt om uppgifter i samband skyldighet att avge därmed, om anstånd med uppbördsdeklaration och betalningen samt om påföljder av att skyldighet att avge skyldigheten underlåts uppbördsdeklaration och gäller 52-54 §§ påföljder av att uppbördslagen (1953:272) skyldigheten underlåts i tillämpliga delar. gäller 52-54 §§ uppbördslagen Regeringen eller den (1953:272) i tillämpliga myndighet regeringen delar. Regeringen eller bestämmer får dock den myndighet regeringen besluta om avvikelser bestämmer får dock besluta från bestämmelserna om om avvikelser från bestäm- inbetalningssätt och om melserna om uppbördsdeklarationens inbetalningssätt och om innehåll. uppbördsdeklarationens innehåll. Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen. 17 § Skatt, som skall Skatt, som skall betalas av den skatt- betalas av den skyldige själv, skall skattskyldige själv, erläggas och redovisas skall erläggas och senast den 18 i månaden redovisas senast den 10 efter den månad då i månaden efter den månad inkomsten uppbars. Om då inkomsten uppbars. I inbetalningssättet och uppbördsmånaden januari får redovisningen meddelas betalning och redovis- särskilda föreskrifter ning i stället ske senast av regeringen eller den den 15. Om myndighet regeringen inbetalningssättet och bestämmer. redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och 17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995. 1 Senaste lydelse 1994:827. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § Skattepliktig inkomst Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman för artist, idrottsman eller artistföretag är eller artistföretag är kontant ersättning eller kontant ersättning eller annat vederlag som annat vederlag som uppbärs från Sverige för uppbärs från Sverige för artistisk eller artistisk eller idrottslig verksamhet idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. eller på svenskt fartyg. Som kontant ersättning eller annat vederlag anses också förskott på sådant vederlag. Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på svenskt fartyg som arrangören uppbär. 14 § Särskild inkomstskatt Särskild inkomstskatt enligt denna lag skall enligt denna lag skall redovisas och inbetalas redovisas och inbetalas till till beskattningsmyndigheten beskattningsmyndigheten av den som har att göra av den som har att göra skatteavdrag enligt 12 § skatteavdrag enligt 12 § senast den 18 i månaden senast den 10 i månaden efter den då den skatte- efter den då den skatte- pliktiga ersättningen pliktiga ersättningen har har betalats ut till betalats ut till artisten, idrottsmannen artisten, idrottsmannen eller artistföretaget eller artistföretaget och och av arrangör, senast av arrangör, senast den den 18 i månaden efter 10 i månaden efter den då den då tillställningen tillställningen ägt rum. I ägt rum. uppbördsmånaden januari får redovisning och betalning i stället ske senast den 15. I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär. Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 § tillämpas dock till utgången av januari 1995. 2.5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 kap. 4 §1 Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten får helt eller delvis får medge befrielse helt befria sökanden från att eller delvis från ansvara för skyldigheten att betala förrättningskostnader- förrättningskostnaderna, na, om skyldigheten om det finns särskilda skulle vara betungande. skäl. Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka förrättningskostnaderna i motsvarande mån. 18 kap. 5 §2 Följande beslut får inte överklagas: 1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan bifall, 2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, 3. ett beslut genom 3. ett beslut genom vilket en förrättnings- vilket en förrättningsman man har förklarats har förklarats jävig, jävig. 4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Senaste lydelse 1990:115. 2 Senaste lydelse 1993:516. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:636) om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:636) om ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i Denna lag träder i kraft den 1 januari kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter 1993. I enskilda mål om gäller dock fortfarande införsel som har kommit i fråga om utsökningsmål in till som har kommit in till kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet får före ikraftträdandet. ersättning tas ut för sådana för- rättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994. Sådana förrättningskostnader får genast tas ut genom införsel hos gäldenären. I övrigt gäller äldre föreskrifter fortfarande i fråga om utsökningsmål som har kommit in till kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet. 2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § En skuldsanering En skuldsanering omfattar, om inte annat omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, föreskrivs i denna lag, alla fordringar på alla fordringar på pengar pengar mot gäldenären mot gäldenären som har som har uppkommit före uppkommit före den dag då den dag då beslut med- beslut meddelas enligt delas enligt 13 § andra 13 § andra stycket att stycket att inleda inleda skuldsanering. skuldsanering. Skuldsanering medför att Skuldsanering medför att rätten till ränta eller rätten till ränta på en dröjsmålsavgift på en sådan sådan fordran bortfaller fordran bortfaller för för tiden efter nämnda tiden efter nämnda dag. dag. Skuldsaneringen får Skuldsaneringen får dock dock inskränkas till att inskränkas till att avse avse de fordringar som de fordringar som har har uppkommit före viss uppkommit före viss tidigare dag, om det är tidigare dag, om det är skäligt med hänsyn till skäligt med hänsyn till omständigheterna vid omständigheterna vid skuldernas uppkomst skuldernas uppkomst eller andra särskilda eller andra särskilda omständigheter. omständigheter. Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 8 § löper. En skuldsanering omfattar inte 1. en fordran på familjerättsliga underhåll, 2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten förslår till betalning av fordran, 3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten, 4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller 5. en fordran som är tvistig. Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Om en kommuns område Om en kommuns område har ändrats eller en ny har ändrats eller en ny kommun bildats skall kommun bildats skall från från och med det och med det beskatt- beskattningsår då ningsår då indelningsändringen indelningsändringen träder träder i kraft i kraft preliminära preliminära kommu- kommunalskattemedel och nalskattemedel och omräknade preliminära omräknade preliminära kommunalskattemedel kommunalskattemedel enligt 4 § andra och enligt 4 § andra och sjätte styckena lagen sjätte styckena lagen (1965:269) med särskilda (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns bestämmelser om kommuns och annan menighets och annan menighets utdebitering av skatt, utdebitering av skatt, m.m., när det är möjligt, m.m. beräknas med hänsyn beräknas med hänsyn tagen tagen till den föränd- till den förändring av ring av invånarantalet skatteunderlaget i i kommunen som indel- kommunen som ningsändringen medfört. indelningsändringen medfört. I andra fall skall medlen beräknas med hänsyn tagen till den förändring av invånarantalet i kommunen som indelningsändringen medfört. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Senaste lydelse 1992:1588. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24 Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) m.fl. lagar. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid Engquist. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. BILAGA 1 Sammanfattning Förslagen i korthet Tidpunkten för redovisning och betalning av vissa skatter och avgifter tidigare- läggs från den 18 till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15. Tidigareläggningen omfattar - preliminär F-skatt, - särskild A-skatt, - kvarstående och tillkommande skatt, - innehållen preliminär skatt, - särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, - särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., samt - socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i uppbörds- hänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas. I fråga om förskottsbetalning av lön förtydligas gällande bestämmelser om skatteavdrag och redovisning av arbetsgivaravgifter. Härigenom klargörs att förskottsbetalningar jämställs med ersättning för arbete. Räntevinsten för staten av förslagen kan uppskattas till ca 500 mkr per år och budgetförstärkningen netto till ca 375 mkr per år. Förslagen bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995. Utöver dessa förslag presenteras huvuddragen i ett nytt system för redo- visning och betalning av skatter och avgifter - ett skattekontosystem. Huvudinriktningen för utredningsuppdraget Huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag är att effektivisera upp- bördssystemet. Det skall ske genom samordning och förenkling. Bakgrunden är att olika uppbördsbestämmelser i dag gäller för exempelvis av arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, debiterad preliminär skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt. Skillnaderna märks beträffande bl.a. inbetalningsdag, redovisningsperiod, redovisningshandlingar, inbetalningskonton, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktionssystem. Det ingår också i utredningsuppdraget att särskilt se över de tidpunkter som gäller för betalning av skatter och avgifter. Den översyn av statliga betalningstidpunkter som nyligen gjorts av Riksgäldskontoret och Riks- revisionsverket skall då beaktas. I direktiven sägs att det med hänsyn till att det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är viktigt ur stats- finansiell synvinkel att redovisning och betalning sker så tidigt som möjligt. Effektivisering av uppbördsförfarandet Arbetet med att utforma ett förslag till ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter (ett skattekontosystem) pågår för närvarande. Avsikten är att det i systemet skall ingå betalningar av skatter och avgifter som i dag görs på olika sätt. Enhetliga regler bör gälla för löpande skatte- och avgiftsbetalningar. I första hand är det då fråga om att skapa ett enhetligt förfarande för betalningar av debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Också andra skatte- och avgiftsbetalningar bör kunna hanteras i skattekontosystemet. Överskådligheten i uppbördsförfarandet ökar påtagligt om en enhetlig ordning gäller i fråga om bl.a. redovisningsperioder, redovisningshandlingar, betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner. Förenklingarna för skatteförvaltningen i administrativt hänseende av ett enhetligt förfarande kan antas bli betydande. Det är emellertid för de skatt- eller avgiftsskyldiga som de största administrativa fördelarna gör sig gällande. Redovisningar och betalningar av olika skatter och avgifter som i dag i vissa fall görs flera gånger i månaden enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i en enhetligt uppbyggd ordning vid högst två tillfällen varje månad. Meningen är vidare att antalet handlingar som den enskilde nu behöver för att fullgöra sin re- dovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt- eller avgiftsskyldige vid betalning skall kunna beakta exempelvis en fordran på skat- temyndigheten avseende mervärdesskatt. Tidigareläggning av betalningstidpunkten för debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, m.m. Olika faktorer har betydelse vid valet av tidpunkter för betalning av skatter och avgifter. Grundläggande är de allmänna och övergripande strävandena mot effektivisering av uppbördssystemet genom ökad enhetlighet och förenkling. Också de statsfinansiella effekterna spelar en framträdande roll. Till detta kommer bl.a. att de skatt- och avgiftsskyldiga skall ges rimlig tid för en korrekt redovisning och att få fram nödvändiga medel. Om dessa omständigheter vägs samman bör i ett nytt uppbördssystem betalnings- tidpunkten för källskatt och arbetsgivaravgifter kunna förläggas till början av den månad som betalning skall ske. En andra betalningstidpunkt, som kommer att avse betalningar av i första hand mervärdesskatt, kan då förläggas till senare delen av månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång - omkring den 20 i månaden. För mervärdesskatt bör då som huvudregel tillämpas en redovisningsperiod om en månad. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av en övergång till nya be- talningstidpunkter och månadsredovisning av mervärdesskatt gör att reformen bör genomföras i två steg. Vårt förslag är att det första steget tas nu. Det skall omfatta betalnings- tidpunkten för debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt, kvarstående och tillkommande skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Tidpunkten för redovisning och betalning tidigareläggs i detta skede till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden nu gäller för redovisning och be- talning eller har rättsverkningar av annat slag skall i stället den 10 i månaden tillämpas. Alltså berörs tidpunkten för bl.a. fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. Förskottsbetalning av lön En arbetsgivare skall varje månad redovisa den lön som betalats ut under föregående månad, det skatteavdrag som gjorts på lönen och den månadsavgift som skall betalas på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in till skattemyndigheten samtidigt som redovisningen lämnas. I praktiken görs avsteg från den här ordningen. Vissa arbetsgivare betalar varje månad ut ett förskott på lönen. Resten av lönen betalas ut nästa månad. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då först efter att lönen slutreglerats. Förfarandet leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och ränteförluster för staten. Det innebär också en snedvridning av konkurrensförut- sättningarna mellan olika företag. Det bör nu i lag slås fast att förskottsbetalningar av lön skall behandlas enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och betalning i upp- bördslagstiftningen. Med ersättning för arbete i UBL:s mening jämställs härmed uttryckligt förskott på sådan ersättning. På motsvarande sätt görs det klart att med lön enligt USAL jämställs förskott på lön. Förslagens konsekvenser och genomförande Räntevinsten för staten av förslagen om tidigareläggning av betalnings- tidpunkterna kan sammantaget uppskattas till ca 500 mkr per år medan budgetförstärkningen netto begränsas till ca 375 mkr per år. Med hänsyn till de statsfinansiella effekterna bör förslagen genomföras sna- rast. De utgör också ett första steg i en övergripande effektivisering av hela uppbördssystemet. En sådan effektivisering innefattar nämligen en ytterligare tidigareläggning av betalningstidpunkterna. Övergången till ett nytt uppbördssystem innebär ekonomiska påfrestningar för de skatt- och avgiftsskyldiga. Därför bör den ske i två steg. De förslag som nu läggs fram bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995. Ett andra steg, som innebär att ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter kan börja tillämpas och en ytterligare tidigareläggning av betalningstidpunkterna, skulle då kunna tas i anslutning till årsskiftet 1996/97. Utredningens fortsatta arbete Utredningsarbetet fortsätter nu med den närmare utformningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Detta arbete innefattar ytterligare överväganden rörande betalningstidpunkter. Under denna andra etapp kommer även bl.a. ett förslag till en ny lag om redovisning och betalning av skatter och avgifter att utarbetas. BILAGA 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87) Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken, Riksförsäkringsverket (RFV), Riksgäldskontoret (RGK), Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Statens löne-och pensionsverk (SPV), Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Bankgirocentralen BGC AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Företagarnas Riksorganisation (FR), Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), Kooperativa förbundet (KF), Konjunkturinstitutet (KI), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Postgirot Bank AB, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund har avgett ett gemensamt yttrande. Därutöver har SAF inkommit med ett eget förslag till nytt uppbördssystem. Bankgirocentralen BGC AB och Svenska Bankföreningen har avgett ett gemensamt yttrande under beteckningen Bankorganisationerna. Yttranden har också avgetts av Firma F. Weiss ekonomitjänst, Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS), Scandinavian Airlines System (SAS) samt Svenska PA System AB. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m.