Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1994/95:93Regeringens proposition 1994/95:93 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 oktober 1994 Mona Sahlin Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås de lagändringar som krävs för att den pappersbaserade ärendehanteringen inom skatteförvaltningen skall kunna ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt föreslås innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar. Elektroniska dokument skall rättsligt vara likställda med pappersbaserade dokument. I propositionen föreslås vidare vissa lagändringar för att möjliggöra för Skattemyndigheten i Kopparbergs län att överföra beslutsbehörigheten i fråga om punktskatterevisioner till annan skattemyndighet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................4 2 Lagtext ...............................................5 2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) ........................................5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter...........13 2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)........................................15 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.............16 3 Ärendet och dess beredning ...........................17 4 ADB-användningen inom beskattningsverksamheten .......18 4.1 Nuvarande ordning ................................18 4.2 Planerade rutiner ................................20 4.3 Allmänna överväganden ............................21 5 Elektronisk dokumenthantering ........................23 6 Registerfrågor .......................................27 6.1 Regionala register för elektroniska akter m.m.....27 6.2 Registerinnehåll .................................28 6.3 Terminalåtkomst och registeransvar ...............30 6.4 Sökbegrepp .......................................32 6.5 Utdrag enligt 10 § datalagen, m.m. ...............33 6.6 Bevarande och gallring ...........................34 7 Överlämnande av förvaltningsuppgift ..................37 8 Överlämnande av material till domstol m.m. ...........38 9 Beslut om skatterevision inom punktskatteområdet .....39 10 Författningskommentar ................................41 10.1Förslaget till ändring i skatteregisterlagen......41 10.2Förslaget till ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter .......................45 10.3Förslaget till ändring i uppbördslagen ...........46 10.4Förslaget till ändring i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................46 Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatte- förvaltningen (Ds 1994:80) .....................47 Bilaga 2 Betänkandets lagförslag ........................49 Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Elektronisk dokumenthan- tering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80)....72 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ....................73 Bilaga 5 Lagrådets yttrande .............................85 Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 27 oktober 1994 ............................................86 Rättsdatablad ...........................................87 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1 lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 2 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 3 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 4 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 9 a, 11, 12, 12 a och 13 §§ skall betecknas 14, 15, 16, 17 och 19 §§, dels att 7, 9, 10, nya 17 och nya 19 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll", dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före nya 15 §, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11-13, 18 och 20 §§ samt en ny huvudrubrik närmast före nya 11 § och fyra nya underrubriker, närmast före 10, nya 11, nya 12 och nya 13 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §2 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 2. Uppgifter 2. Uppgifter angående avslutad angående avslutad revision, verkställt revision, verkställt taxerings- eller besök eller annat mervärdesskattebesök sammanträffande eller annat sam- enligt 3 kap. 7 § manträffande enligt taxeringslagen 3 kap. 7 § (1990:324), 17 kap. taxeringslagen 4 § mervärdes- (1990:324) eller 17 skattelagen kap. 4 § mer- (1994:200), 78 § 2 a värdesskattelagen mom. uppbördslagen (1994:200). För (1953:272), 27 a § varje sådan åtgärd får lagen (1984:668) om anges tid, art, uppbörd av socia- beskattningsperiod, lavgifter från skatteslag, arbetsgivare eller myndighets beslut 19 b § lagen (1958:- om beloppsmässiga än- 295) om sjömans- dringar av skatt skatt. För varje eller underlag för sådan åtgärd får anges skatt med anledning tid, art, beskatt- av åtgärden samt upp- ningsperiod, gift huruvida skatteslag, bokföringsskyldighet myndighets beslut har fullgjorts. om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt 3. Uppgift om uppgift huruvida registrering av bokföringsskyldighet skyldighet att har fullgjorts. betala skatt, 3. Uppgift om uppgift om innehav registrering av av skattsedel på skyldighet att preliminär skatt, betala skatt, uppgifter om beslut uppgift om innehav om återkallelse av av skattsedel på skattsedel på preliminär skatt, preliminär F-skatt uppgifter om beslut med angivande av om återkallelse av skälen för beslutet, skattsedel på uppgifter som behövs preliminär F-skatt för att bestämma med angivande av skatt eller avgift skälen för beslutet, enligt uppbördslagen uppgifter som behövs (1953:272), lagen för att bestämma (1984:668) om skatt eller avgift uppbörd av enligt socialavgifter från uppbördslagen, lagen arbetsgivare, lagen om uppbörd av (1990:659) om socialavgifter från särskild löneskatt på arbetsgivare, lagen vissa för- (1990:659) om värvsinkomster, särskild löneskatt på lagen (1991:586) om vissa särskild in- förvärvsinkomster, komstskatt för utom- lagen (1991:586) om lands bosatta, särskild inkomst- lagen (1990:912) om skatt för utomlands nedsättning av bosatta, lagen socialavgifter, (1990:912) om mervärdesskattelagen nedsättning av (1994:200) och socialavgifter, lagen (1951:763) om mervärdesskattelagen beräkning av statlig och lagen inkomstskatt på ack- (1951:763) om umulerad inkomst beräkning av statlig samt uppgifter om inkomstskatt på redovisning, inbe- ackumulerad inkomst talning och samt uppgifter om återbetalning av redovisning, inbe- sådana skatter eller talning och avgifter. återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock om beskattning, dock ej skälen för beslutet, ej skälen för beslutet uppgift om utmätning och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppbördslagen. uppgift om anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbetalnings- kort. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid 14. Uppgift om tid och art för planerad och art för planerad eller pågående revision eller pågående revision samt beskattningsperiod samt beskattningsperiod och skatteslag som och skatteslag som denna denna avser samt upp- avser samt uppgift om gift om tid för plane- tid för planerat besök rat taxerings- eller eller annat sammanträffande mervärdesskattebesök enligt 3 kap. 7 § taxe- eller annat samman- ringslagen, 17 kap. 4 § träffande enligt 3 kap. mervärdesskattelagen, 7 § taxeringslagen 78 § 2 a mom. uppbörds- eller 17 kap. 4 § mer- lagen, 27 a § lagen om värdesskattelagen. uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal 16. Uppgift om antal perioder om trettio perioder om trettio dagar för vilka den dagar för vilka den skattskyldige uppburit skattskyldige uppburit inkomst som beskattas inkomst som beskattas enligt lagen enligt lagen om (1958:295) om sjömansskatt. sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mer- värdesskattelagen. 9 § Uppgifter som avses i Uppgifter som avses i 7 och 8 §§ får tas in i 7 § får tas in i regis- registren endast i den tret endast i den ut- utsträckning som före- sträckning som före- skrivs av regeringen skrivs av regeringen eller myndighet som eller myndighet som regeringen bestämmer. regeringen bestämmer. Regeringen får Regeringen får föreskriva mindre föreskriva mindre avvikelser från avvikelser från bestämmelserna om bestämmelserna om registerinnehåll i registerinnehåll. denna lag. Terminalåtkomst 10 §3 Terminalåtkomst till Terminalåtkomst till uppgifter i register uppgifter i det cen- enligt denna lag får trala skatteregistret finnas endast för de får finnas endast för de ändamål som anges i 1 ändamål som anges i 1 § § och i den utsträck- och i den utsträckning ning i övrigt som anges i övrigt som anges i i andra-femte styckena. anges i andra-femte styckena. Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel. Skattemyndigheten Skattemyndigheten får vidare ha får vidare ha terminalåtkomst till terminalåtkomst till uppgifter som avses uppgifter som avses i 7 § 7, 10-12, 14, i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 16, 18, 20, 21, 23 23 och som hänför sig och 24 och som hänför till länet eller sig till länet eller gäller skattskyldig gäller skattskyldig som beskattas i som beskattas i länet. länet. Riksskatteverket Riksskatteverket får ha terminal- får ha terminal- åtkomst till åtkomst till uppgifter som avses uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23. 1-18, 20-24. Kronofogdemyndighet Kronofogdemyndighet får ha får ha terminalåtkomst till terminalåtkomst till det centrala uppgifter enligt 5 skatteregistret i och 6 §§ samt 7 § 1, 3 fråga om uppgifter och 4. enligt 5 och 6 §§ Kronofogdemyndighet samt 7 § 1, 3 och 4. i det län där ett mål Kronofogdemyndighet är registrerat för i det län där ett mål exekutiva åtgärder får är registrerat för vidare ha sådan exekutiva åtgärder får terminalåtkomst i vidare ha sådan fråga om uppgifter terminalåtkomst i enligt 7 § 7, 8, 12 fråga om uppgifter och 13. Termi- enligt 7 § 7, 8, 12 nalåtkomsten får avse och 13. den som är Terminalåtkomsten får registrerad som avse den som är gäldenär hos kro- registrerad som nofogdemyndighet gäldenär hos eller make till kronofogdemyndighet gäldenären eller eller make till annan som sambe- gäldenären eller skattas med annan som gäldenären. I fråga om sambeskattas med uppgifter enligt 7 § gäldenären. I fråga om 1 får uppgifter enligt 7 § terminalåtkomsten 1 får avse också den som är terminalåtkomsten delägare i avse också den som är fåmansföretag där någon delägare i fåmansföre- som avses i tredje tag där någon som meningen är delägare. avses i tredje meningen är delägare. Behörig myndighet i ett annat EU-land får, i fråga om skattskyldig enligt mervärdes-skattelagen (1994:200), ha terminalåtkomst till uppgift om namn, firma, adress, registrerings-nummer och tidpunkt för registre-ring eller avregistrering samt uppgift som skall lämnas i en periodisk sammanställning enligt 13 kap. 30 § mervärdesskattelagen. De regionala skatteregistren Innehåll 11 § Ett regionalt skatteregister får innehålla följande uppgifter som hänför sig till länet: 1. uppgift om fysisk eller juridisk persons identitet, 2. uppgift om taxeringsår, be- skattningsår, inkomstår och redo- visningsperiod, 3. uppgift om ärendebeteckning, ärendemening och ärendesamband, 4. uppgift om beteckning på handling samt i förekommande fall uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret, 5. uppgift om att ärendet omprövats eller överklagats samt domstols beslut, 6. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet. Registret får också innehålla handling som kommit in eller upprättats i ett ärende som hänför sig till länet. En sådan handling får innehålla uppgift som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen (1973:289) endast om en enskild har lämnat uppgiften eller om den behövs för handläggningen av ärendet. Terminalåtkomst 12 § Terminalåtkomst till ett regionalt register får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och endast i den utsträckning som anges i andra och tredje styckena. Riksskatteverket och skattemyn- digheten i länet får ha terminalåtkomst till de uppgifter som avses i 11 § första stycket. Det skattekontor som skall handlägga ett ärende får ha terminalåtkomst till handling som avses i 11 § andra stycket. Ett skattekontor får också ha terminalåtkomst till handling som finns i ett ärende vid ett annat skattekontor om det behövs för handläggningen av ett ärende. Regeringen får föreskriva att Riksskatteverket eller skattemyndig- het i annat fall än som avses i tredje stycket får ha terminalåtkomst till handling som avses i 11 § andra stycket. Sökbegrepp 13 § I fråga om uppgifter som avses i 11 § första stycket får som sökbegrepp användas endast personnummer, organisationsnummer, namn, firma, ärendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, inkomstår, redo- visningsperiod, handläggande enhet, datum och uppgift om var i handläggningsgången ärendet befinner sig. I handling som avses i 11 § andra stycket får som sökbegrepp användas endast ärendebe- teckning och beteckning på hand- ling. 17 §4 Uppgifter om en arbetstagares eller uppdragstagares namn och personnummer, slag av preliminär skatt som personen skall betala samt uppgifter till ledning för beräkning av skatteavdrag för betalning av preliminär och kvarstående skatt, får lämnas på medium för automatisk databehandling till arbetsgivare eller uppdragsgivare. Uppgift som avses i 10 § sjätte stycket får lämnas ut till behörig myndighet i ett annat EU-land på medium för auto- matisk databehandling eller på annat sätt. Underlag för uppgiftsutlämnandet får hämtas in på medium för automatisk databehandling. 18 § I ett registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289) behöver i fråga om ett regionalt register uppgift i handling som har getts in av enskild eller som den register- ansvarige har 13 § expedierat till den Om inte annat sägs registrerade inte i andra eller tas med. Om tredje stycket uppgiften finns i skall sådana upp- ärende rörande den gifter i register som begärt utdraget, enligt denna lag skall det framgå av som hänför sig till utdraget att viss beskatt- uppgiften inte ningsperiod gallras finns med. när sju år gått från utgången av det 19 §5 kalenderår under Om inte annat sägs vilket perioden i andra eller gick ut. tredje stycket skall sådana upp- gifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, 5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller tredje stycket. 20 § Upptagningar i regionala register skall i fråga om deklarationer och andra handlingar som lämnats till ledning för beskattning eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet för skattekontroll, gallras sju år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter beskattnings- årets utgång. Andra upptagningar i regionala register än sådana som avses i första stycket skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgång. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första eller andra stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Efter utgången av den i 19 § första stycket föreskrivna gallringsfristen gäller 20 § första stycket också beträffande uppgifter som före ikraftträdandet har getts in i elektronisk form. 1 Lagen omtryckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1994:495. 3 Senaste lydelse 1993:1473. 4 Senaste lydelse av förutvarande 12 a § 1994:764. 5 Senaste lydelse av förutvarande 13 § 1993:1473. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 11 §1 Vid skatterevision Vid skatterevision får räken- får räken- skapsmaterial och skapsmaterial och andra handlingar andra handlingar som rör verksamheten som rör verksamheten granskas om de inte granskas om de inte skall undantas skall undantas enligt 15 §. Med enligt 15 §. Med handling förstås handling förstås framställning i framställning i skrift eller bild skrift eller bild samt upptagning som samt upptagning som kan läsas, avlyssnas kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt eller på annat sätt uppfattas endast uppfattas endast med tekniskt med tekniskt hjälpmedel. Revisorn hjälpmedel. Revisorn får ta prov på varor får ta prov på varor som används, säljs som används, säljs eller tillhandahålls eller tillhandahålls på annat sätt i på annat sätt i verksamheten. Vid- verksamheten. are får han granska Vidare får han varulager, in- inventera kassan, ventarier, fordon, granska varulager, särskild räknar- inventarier, rapparatur, fordon, särskild mätapparatur och räknarapparatur, till- mätapparatur och verkningsprocesser. tillverkningsprocesser. Han får också prova Han får också prova särskild särskild räknarapparatur och räknarapparatur och mätapparatur. mätapparatur. Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid revisionen. 16 §2 Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län eller Skattemyndigheten i Riksskatteverket Malmöhus län att har samma be- fatta beslut om fogenhet som uppgiftsskyldighet Skattemyndigheten i enligt 5 § eller Kopparbergs län har skatterevision enligt 3 kap. 2, 3 enligt 3 kap. i och 7-15 §§. I dess ställe. förekommande fall Riksskatteverket tar verket därmed har samma be- över den befogenhet fogenhet som som annars skattemyndigheten skattemyndigheten har enligt 3 kap. I har. förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars skattemyndigheten har. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 2 § Skattetillägg Skattetillägg enligt 1 § tredje enligt 1 § fjärde stycket skall stycket skall undanröjas av undanröjas av beskatt- beskatt- ningsmyndigheten, ningsmyndigheten, om deklaration om deklaration kommer in inom en kommer in inom en månad från den dag då månad från den dag då den skattskyldige den skattskyldige har fått del av har fått del av beslutet om beslutet om skattetilllägg. skattetilllägg. _____________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om revisioner som beslutats före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1994:474. 2 Senaste lydelse 1993:462. 2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs att 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 § 2 mom. 2 mom. Arbetsgivare skall Arbetsgivare skall för varje för varje arbetstagare med arbetstagare med inbetalningskort inbetalningskort som anges i 33 § som anges i 33 d § eller på blankett eller på blankett enligt fastställt enligt fastställt formulär redovisa formulär redovisa hur mycket som har hur mycket som har dragits av för dragits av för kvarstående skatt. kvarstående skatt. Därvid gäller Därvid gäller bestämmelserna om bestämmelserna om uppbördsdeklaration uppbördsdeklaration i tillämpliga delar. i tillämpliga delar. Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt efter förslag av arbetsgivaren. Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första eller andra stycket. ___________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 b § Beslut enligt denna lag får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994. 1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015. 3 Ärendet och dess beredning I en framställning till Finansdepartementet den 18 januari 1994 lade Riksskatteverket (RSV) fram förslag om ett utökat användande av automatisk databehandling (ADB) i skatteförvaltningens ärendehantering och kontrollverksam- het. I framställningen föreslogs bl.a. att beskattningsbeslut i vissa fall skall kunna fattas genom ADB, att skatteregistret skall kunna användas vid revisions- och annan kontrollverksamhet i ökad omfattning och att inhämtande av uppgifter till skatteregistret och utlämnandet av uppgifter ur registret till arbetsgivare skall författningsregleras. RSV föreslog också att inkomna handlingar, t.ex. deklarationer, skall läsas in och lagras i skatteregistret med hjälp av s.k. bildteknik. Beslut skall fattas och lagras direkt i registret. Beslutsdokumentet skall sparas endast i form av ett elektroniskt dokument. Handlingarna i ärendet skall bilda en "elektronisk akt". Efter remissbehandling har delar av RSV:s framställning lagts till grund för regeringens proposition 1993/94:224 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m. I propositionen lades fram förslag bl.a. om att beskattningsbeslut i vissa fall skall kunna fattas genom ADB och att skatteregistret skall kunna användas för revisions- och annan kontrollverksamhet. Förslagen har antagits av riksdagen (bet. 1993/94:SkU42, rskr. 1993/94:384, SFS 1994:763-767). Förslaget om att lagra inkomna handlingar, beslut m.m. i elektroniska akter gav upphov till en rad frågor som inte i tillräcklig omfattning belystes i RSV:s framställning. Regeringen ansåg därför, i likhet med remissinstanserna, att förslaget i denna del behövde utredas ytterligare. Dåvarande chefen för Finansdepartementet förordnade därför den 14 mars 1994 en utredare att se över säkerhetsfrågor m.m. vid hantering av s.k. elektroniska akter m.m. i skatteregistret. Utredarens förslag redovisades i betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80). Förslagen avser de lagändringar som är påkallade för att elektronisk hantering av akter, m.m. skall kunna börja införas från och med 1995 års taxering. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi94/2202). Regeringen tar i det följande upp de förslag som förts fram i betänkandet. Datainspektionen har i yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) förklarat sig inte ha något att erinra mot förslagen. Regeringen behandlar i det här sammanhanget även en framställning från RSV om vissa lagändringar för att möjliggöra att beslut om revision enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter fattas också av vissa andra skattemyndigheter än Skattemyndigheten i Kopparbergs län (dnr Fi94/2306). Regeringen tar också upp frågan om ändringar i skatteregisterlagen till följd av regeringens proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG. Lagrådet Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har inte yttrat sig över förslagen till ändring i 7 § 24, 10 § sjätte stycket och 17 § andra stycket skatteregisterlagen (1980:343). Förslagen gäller ett ämne som tillhör Lagrådets granskningsområde. Ändringarna är en följd av regeringens proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG. De är därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 ADB-användningen inom beskattningsverksamheten 4.1 Nuvarande ordning Beslut Enligt 4 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324, TL) är taxeringsbeslut grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärd efter domstols beslut. Ett grundläggande beslut om årlig taxering som inte innebär någon avvikelse från deklarationen dokumenteras enligt nuvarande rutiner inte i någon särskild beslutshandling utan den beslutande tjänstemannen sätter sin signatur på deklarationsblanketten. Genom signeringen anses beslut om taxering ha fattats. I och med signeringen anses även beslut om pensionsgrundande inkomst (PGI) och beslut om underlag för egenavgifter fattade. Beslutade belopp framgår dels av deklarationsblanketten, dels av uppgifter som registreras i skatteregistret. För de beslut som inte innehåller något bedömningsmoment beräknas taxering och PGI maskinellt i skatteregistret. I dessa fall är således själva deklarationen beslutsbärare. I de fall skattemyndigheten avviker från de uppgifter som lämnats i deklarationen underrättas den skattskyldige genom ett särskilt beslutsdokument eller - i vissa fall - genom anmärkning på skattsedeln på slutlig skatt (9 och 10 §§ taxeringsförordningen [1990:1236]). Särskild A-skatt och preliminär F-skatt debiteras antingen på grundval av uppgifter från den senaste debiterade slutliga skatten eller med ledning av en preliminär taxering. I det förra fallet sker debiteringen automatiskt. Debitering med ledning av en preliminär taxering sker genom att en handläggare går igenom ärendet och gör en bedömning samt beräknar den preliminära skatten. Om skattemyndigheten avviker från de lämnade uppgifterna underrättas den skattskyldige om detta i ett beslut. Skattebelopp och förfallodagar framgår av skattsedeln. Beslut om jämkning fattas sedan en handläggare gått igenom ansökan och gjort en bedömning. Att beslut om jämkning föreligger registreras i skatteregistret. Den skattskyldige erhåller en underrättelse om beslutet. Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen för särskild beräkningsgrund är desamma som föregående år fattas automatiskt. Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras i skatteregistret. Dessutom förtecknas samtliga beslut på en lista som skrivs ut och signeras. Någon särskild beslutshandling för varje enskild skattskyldig finns inte och underlaget vid själva uträkningen av skattebeloppen bevaras inte i registret. Beslut meddelas normalt endast på A-skattesedeln. I det fall myndigheten avviker från den skattskyldiges uppgifter i ansökan underrättas denne om detta i ett särskilt beslut. Debitering av slutlig skatt sker nästan undantagslöst maskinellt. Vid debiteringen gottskrivs bl.a. preliminär A-skatt och debiterad särskild A-skatt och preliminär F-skatt samt överskjutande ingående mervärdesskatt. I vissa fall tar en handläggare ställning till ärendet och upprättar ett beslut. Den skattskyldige underrättas om beslutet genom skattsedeln på slutlig skatt. Besluten lagras endast i skatteregistret. Den som är registrerad för mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten i en särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. Deklarationen är förberedd för optisk läsning. Uppgifter från en positiv deklaration läses in maskinellt i skatteregistret. De negativa deklarationerna hanteras däremot manuellt. Den som inte är registrerad för mervärdesskatt utan redovisar mervär- desskatten i sin självdeklaration betalar in mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt. Om den skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid anses beskattningsbeslut ha fattats enligt deklarationen. I annat fall anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor, 15 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML). Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, LPP. Beslutsförfarandet inom mervärdesskatte-, arbetsgivaravgifts- och punktskatteområdena skiljer sig således från förfarandet på inkomstskattesidan. Utöver de beskrivna rutinerna för själva beskattningsbesluten fattar skattemyndigheten under ärendehandläggningen en rad andra beslut. Det kan t.ex. vara fråga om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt eller att förelägga den skattskyldige att inkomma med en självdeklaration eller att lämna kompletterande uppgifter. Uppgiftslämnande Skattemyndigheten får i dag en rad uppgifter på medium för automatisk databehandling. Detta gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt som betalats genom skatteavdrag. Vidare kan näringsidkare, efter särskilt medgivande från RSV eller myndighet som RSV bestämmer, lämna de uppgifter om näringsverksamhet (s.k. SRU-uppgifter) som enligt 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) skall lämnas i självdeklarationen på medium för automatisk databehandling. RSV bedriver fr.o.m. taxeringsåret 1994 en försöksverksamhet som innebär att SRU-uppgifter även kan lämnas genom filöverföring från ett informationssystem via telenätet direkt till en mottagningsfunktion hos skatteförvaltningen. 4.2 Planerade rutiner Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:224, bet. 1993/94:SkU42, rskr. 1993/94:384, SFS 1994:764) har skattemyndigheten fått möjlighet att fr.o.m. 1995 års taxering fatta vissa beslut av masskaraktär genom ADB. De nya reglerna innebär att grundläggande beslut om årlig taxering, i de fall någon avvikelse inte görs från deklarerade uppgifter, får fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns registrerade i skatteregistret. Det är framför allt beslut som grundar sig på den förenklade självdeklarationen som kommer att fattas på detta vis. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar sig på en förenklad självdeklaration utan även beslut där skattemyndigheten utan avvikelse godtar uppgifterna i en särskild självdeklaration kan fattas genom ADB. Vidare kan de beslut som grundas på taxeringsbeslutet, t.ex. beslut om PGI och underlag för beräkning av egenavgifter samt debiteringsbeslut fattas helt maskinellt. De nya rutiner för ärendehandläggningen som behandlas i betänkandet innebär att också beslut som kräver en bedömning av en handläggare skall sättas upp och förvaras i elektronisk form. Ett sådant beslut avses fattas genom att den som handlägger ärendet sätter sin elektroniska signatur på en upptagning som innefattar beslutet. Den elektroniska signaturen avses vara kopplad till handläggarens personliga kod och behörighetskort. Beslutet kan därefter ändras endast genom ett särskilt beslut. Besluten skall avfattas och sparas endast i ett skatteregister i form av ett elektroniskt dokument. Den skattskyldige skall få en särskild underrättelse i ett pappersdokument om beslutet eller - när det är tillräckligt - underrättas via skattsedeln på slutlig skatt. Skattemyndigheterna skall vidare läsa in och lagra inkomna pappershandlingar med hjälp av s.k. bildteknik. Rutinerna för avbildning av handlingar (bildfångst) avses bestå av två delar, en sökdel och en bilddel. Bilddelen skapas genom att en inkommen handling registreras genom bildfångst och lagras, t.ex. inbränd på en s.k. WORM-skiva, så att den sedan kan tas fram för handläggning av ärendet. Varje bild avses vara låst till innehåll och utseende eftersom syftet endast är att bevara handlingens originalinnehåll. Bilden avses således inte användas på något annat sätt än pappersoriginalet. De handlingar som registrerats genom bildfångst är till skillnad från beslut som sätts upp i elektronisk form och handlingar som ges in elektroniskt inte elektroniska dokument. Handlingarna är endast kopior av pappershandlingarna. Originalhandlingarna skall förvaras under sedvanliga former så att de kan tas fram vid behov. Utredningens förslag I betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen föreslås att den pappersbaserade ärendehanteringen ersätts med elektroniska dokument och elektroniska akter. De regionala skatteregistren föreslås tas i anspråk för de elektroniska akterna. Skyddet för den enskildes personliga inegritet tillgodoses inom ramen för föreskrifter om terminalåtkomst till den elektroniska akten. Möjligheten till elektroniskt uppgiftslämnande föreslås utvidgad till att även avse deklarationer. 4.3 Allmänna överväganden Skatteförvaltningen använder redan i dag i stor utsträckning ADB i sin verksamhet. Inom skatteförvaltningen finns en mängd informationssystem och register. För hela landet förs med hjälp av ADB ett centralt skatteregister och för varje län ett regionalt skatteregister. Skatteregistren får användas bl.a. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m.fl. skatter och avgifter. I skatteregistren får samtliga de uppgifter som behövs för beskattningen registreras. I registren får också beslut registreras med undantag av skälen för besluten. Genom att utnyttja datorstödet har det blivit möjligt att effektivisera delar av ärendehanteringen. Regeringen har i andra sammanhang understrukit vikten av att fortsätta utvecklingsarbetet. Som tidigare nämnts skall skattemyndigheten fr.o.m. 1995 års taxering kunna fatta vissa beslut av masskaraktär genom ADB. För att ytterligare effektivisera och underlätta ärendehanteringen finns det enligt regeringens mening skäl att så långt som möjligt ta till vara de rationaliseringsmöjligheter som ADB-tekniken erbjuder. Ett utökat användande av ADB-tekniken kan medföra förenklingar för såväl skattemyndigheten som enskilda. Rationaliseringen får emellertid inte ske på bekostnad av ett rimligt skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Frågan om de rättsliga konsekvenserna av en ärendehandläggning baserad på bildfångade pappershandlingar är ny. Eftersom bildfångst - om inte särskilda begränsningar görs - innebär att alla uppgifter i en handling registreras oavsett hur känslig en uppgift är, krävs åtgärder för att tillgodose behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. Motsvarande gäller lagring av beslut och andra handlingar som upprättas i ett ärende. Remissinstanserna har ställt sig positiva till det föreslagna systemet med en elektronisk ärendehantering. Datainspektionen och Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) anser dock att det är angeläget att förslagen inte genomförs förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra tekniska lösningar för en dokumenthantering i enlighet med förslagen. Riksåklagaren (RÅ) är inte beredd att tillstyrka förslaget i den del som innebär att självdeklarationer skall kunna lämnas i ett elektroniskt dokument. Säkerhetsarbetet inom skatteförvaltningen är enligt regeringens mening så väl utvecklat att goda förutsättningar finns för att skapa och vidmakthålla en sådan säkerhetsnivå som fordras för de föreslagna systemen. RSV:s planer på att genom elektroniska signaturer och kryptering bereda skydd för själva handlingarna ger förutsättningar för att också skapa rutiner som tillgodoser såväl in- formationssystemens säkerhet som den rättsliga regleringen på området. Det kan i detta sammanhang påpekas att på tullområdet har ett system med uppgiftslämnande genom elektroniska dokument tillämpats sedan år 1990. Regeringen anser mot bakgrund härav att det inte kan anses föreligga några hinder att nu införa ett system med elektronisk dokumenthantering. Detta gäller givetvis under förut- sättning att frågor om bl.a. informationssäkerhet, rättssäkerhet och integritetsskydd ges en tillfredsställande lösning. Vad gäller frågor om rättssäkerheten vid ärendehandläggningen bör en ut- gångspunkt vara det synsätt som har präglat hanteringen av dessa frågor i pap- persmiljö. Här kan en användning av elektroniska dokument -rätt utformad - ge samma säkerhet som ett pappersbaserat förfarande. I betänkandet uttalas att rekvisitet "handling" i skattebrottslagen (1971:69) torde böra förstås så att även elektroniskt lämnade deklarationer innefattas. Med anledning härav föreslås ingen ändring i skattebrottslagen. RÅ anför i sitt yttrande att med hänsyn till innebörden av ordet handling i allmänt språkbruk och till det nyligen införda förbudet mot analog tillämpning av straffbestämmelser, gör förslagen om elektroniskt uppgiftslämnande det nödvändigt att i skattebrottslagen införa en definition av vad som i lagen förstås med handling. Skattebrottslagen är för närvarande föremål för översyn av 1993 års skattebrottsutredning (Fi 1993:08). Utredningen väntas lägga fram ett delbetänkande om ändringar i skattebrottslagen i början av år 1995. Regeringen är inte beredd att nu föregripa utredningens arbete genom att föra in en definition av begreppet handling i skattebrottslagen. Till följd av detta bör inte heller ett ställningstagande till förslaget om elektroniskt lämnade deklarationer tas nu. Regeringen avser att återkomma till frågan i samband med översynen av skattebrottslagen. Skattemyndigheternas informationssystem består av många delsystem. Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta ett nytt heltäckande system i drift vid ett enda tillfälle. Nya rutiner får därför införas successivt. Viss verksamhet av försökskaraktär pågår och den föreslagna elektroniska akthanteringen planeras bli genomförd i lokala försök vid 1995 års taxering. Enligt RSV kan med den inriktning av systemutvecklingen och inköpen av utrustning som gäller f.n. en ärendehandläggning grundad på elektroniska akter genomföras inom hela skatteförvaltningen under senare delen av 1990-talet. Förslagen har inte någon omedelbar inverkan på skatteförvaltningens resursbehov. Däremot gör regeringen den bedömningen att ett genomförande av förslagen är av stor betydelse för att man inom skatteförvaltningen skall kunna ta tillvara de möjligheter till rationalisering av ärendehandläggningen som modern teknik erbjuder. Det bidrar därmed till minskade administrationskostnader på sikt. 5 Elektronisk dokumenthantering Regeringens förslag: Den pappersbaserade ärende- hanteringen skall kunna ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbase- rade handlingar. För låsta elektroniska handlingar skall införas beteckningen elektroniska dokument. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som pappersdoku- ment. Beslut i beskattningsärenden skall få sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I betänkandet föreslås emellertid att det i lag regleras att ett beslut får sättas upp i en skriftlig handling eller i ett elektroniskt dokument. Vidare föreslås att beslut under en övergångstid skall få lagras i ett register även om det inte satts upp i ett elektroniskt dokument. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Länsrätten i Stockholms län anför att något undantag från kravet på elektronisk signatur inte bör införas. Datainspektionen och FAR anser att det är angeläget att förslagen inte genomförs förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra tekniska lösningar för en dokumenthantering i enlighet med förslagen. Riksarkivet anför att det finns ett behov av att klargöra vilket material i de elektroniska akterna som hör till ärenden i förvaltningslagens mening till skillnad från material av endast administrativ eller annan art. Industriförbundet och Företagens uppgiftslämnardelagation (FUD) anser att det finns ett behov av att definiera begreppet elektronisk akt. Flera remissinstanser framhåller att kraven på säkerhet och lås måste ställas mycket högt. Skälen för regeringens förslag: Den elektroniska ärendehanteringen bör i så stor utsträckning som möjligt fogas in i gällande regelmönster. Av grundläggande betydelse är att de elektroniska dokumenten kan jämställas med och ges samma bevisvärde som pappersdokument och -inte minst mot bakgrund av straffrättsliga aspekter - kunna bindas till utställaren. Detta är emellertid närmast ett tekniskt och administrativt problem. Genom ändringar år 1990 i tullagen (1987:1065) har begreppet elektroniskt dokument införts (SFS 1991:157). Begreppet har definierats som en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Denna definition har också förts in i lagen (1994:448) om pantbrevsregister. Det kan ifrågasättas om inte en definition av begreppet nu bör föras in i förvaltningslagen (1986:223) eller annan lag av mer övergripande karaktär. Justitiedepartementet har emellertid tillsatt en utredning som enligt direktiven (dir. 1994:42) har till uppgift att föreslå generella regler för elektroniska dokument i förvaltningen. Enligt regeringens mening bör, i avvaktan på utredningens förslag, bestämmelserna placeras i den lagstiftning som berörs på beskattningsområdet. Det får anses lämpligt att också använda samma terminologi som på tulldata- och datapantbrevsområdena. Regeringen föreslår därför att en definition av begreppet elektroniskt dokument efter förebild av begreppen i tullagen och lagen om pantbrevsregister förs in även i skattelagstiftningen. Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten med anknytning till utställare bör ställas så höga att det elektroniska dokumentet kan jämställas med ett undertecknat pappersdokument. Det finns många tekniska metoder för att lagra data och för att åstadkomma en äkthetskontroll. Det är enligt regeringens mening varken möjligt eller lämpligt att lägga en teknisk beskrivning till grund för det rättsliga synsättet på dokumenten. Skattemyndigheternas informationssystem bör enkelt kunna anpassas till nya säkerhetslösningar. Vilken teknisk lösning som skall användas för att åstadkomma lås med anknytning till utställaren bör därför inte bestämmas i lag. Det bör i stället överlämnas till RSV att ange den eller de metoder för att signera elektroniska dokument som skall användas på skatteområdet. Regeringen vill dock framhålla att det är lämpligt att de elektroniska doku- menten utformas så att det av varje läsbart exemplar framgår vem som är utställare och att dokumentet är signerat. Den elektroniska signeringen bör vidare utformas så att utställaren, t.ex. genom att skriva sitt namn vid signeringsproceduren, får klart för sig att motsvarande verkan inträder som vid ett traditionellt undertecknande av en pappersurkund. Beskattningsbeslut m.m. Förvaltningslagen innehåller inte någon reglering av hur ett beslut skall sättas upp. Inte heller finns i taxeringslagen eller annan lag på beskattningsområdet regler om hur beslut skall sättas upp. I 9 § taxeringsförordningen (1990:1236) stadgas att taxeringsbeslut som innefattar avvikelse från självdeklaration eller skönstaxering i avsaknad av deklaration samt omprövningsbeslut och beslut om särskild avgift skall undertecknas av beslutsfattaren. I 13 § förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter stadgas att beslut om taxeringsrevision skall vara skriftligt. I övrigt regleras beslutens utformning i verksförordningen (1987:1100). Enligt 29 § verksförordningen skall i fråga om statliga myndigheters beslut finnas en handling varav framgår bl.a. beslutets innehåll, vem som fattat beslutet och beslutsdag. Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 infördes i taxeringslagen bestämmelser om att grundläggande beslut om årlig taxering får fattas genom ADB i det fall skälen för beslutet enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen får utelämnas (SFS 1994:766). Motsvarigheter till bestämmelsen infördes också i uppbördslagen och lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det är här fråga om beslut som fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns i skatteregistret. Besluten förses genom ett tekniskt förfarande med ett "lås" så att de inte senare kan ändras annat än i form av ett omprövningsbeslut eller efter överklagande. Sådana beslut signeras däremot inte så att beslutet kan knytas till någon bestämd beslutsfattare. I stället anses beslut genom ADB fattade av länsskattechefen. Detta kommer till uttryck i 3 kap. 13 § andra stycket förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen. Av sådant beslut behöver inte framgå vem som fattat det (3 kap. 3 § andra stycket förordningen). Beslut om mervärdesskatt anses enligt 15 kap. 2 § ML, om deklaration inkommit i rätt tid, fattade i enlighet med avgiven deklaration. I annat fall anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor. Besluten sätts inte upp i någon särskild handling. Motsvarande gäller beslut om uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Det system med elektroniska akter som nu föreslås innebär att beslut som sätts upp i en särskild handling, dvs. andra beslut än beslut genom ADB samt beslut enligt 15 kap. 2 § ML, 4 kap. 2 § LPP och 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, skall kunna sättas upp i ett elektroniskt dokument och lagras i akten. I ett ärende fattas en rad beslut utöver själva beskattningsbesluten. Inkommer t.ex. den skattskyldige inte med deklaration skall han föreläggas att inom viss tid göra detta. Finner skattemyndigheten att anledning finns att företa revision skall myndigheten fatta ett särskilt beslut om detta. Bestämmelser om hur beskattningsbeslut skall sättas upp finns i dag inte i lag utan i de förordningar som knyter an till lagstiftningen. Regeringen anser mot bakgrund härav att bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument lämpligen bör tas in i de förordningar som knyter an till skattelagarna, nämligen taxeringsförordningen (1990:1236), förordningen (1990:1237) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppbördsförordningen (1967:626), mervärdesskatteförordningen (1994:223) och förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Bestämmelserna skall omfatta de beslut som fattas i ett ärende av beskattningsmyndigheten och som i dag sätts upp i en särskild handling. I fråga om beräkning av PGI saknas reglering i förordning. Bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument även inom detta område måste därför införas i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I fråga om andra handlingar som skattemyndigheten upprättar i ett ärende bör RSV kunna meddela föreskrifter om hur sådana upptagningar skall sättas upp. I betänkandet har föreslagits att införandet av formkravet att besluten skall vara försedda med en elektronisk signatur och låsas, skall kunna senareläggas. Enligt regeringens mening är det ur rättssäkerhetssynpunkt emellertid inte lämpligt att införa rutiner med beslut upprättade i elektronisk form innan rutiner för lås och elektroniska signaturer har utarbetats. Det är viktigt för den enskilde att kunna förlita sig på att det inte är möjligt att manipulera fattade beslut. Den enskilde bör också kunna kontrollera vem som fattat beslutet. Elektronisk akthantering Beslut och andra handlingar som upprättas i form av ett elektroniskt dokument kommer tillsammans med de handlingar som bildfångats att lagras i en s.k. elektronisk akt. De möjligheter som nu finns att lämna t.ex. uppgifter enligt 2 kap. 19 § LSK, s.k. SRU-uppgifter, via telenätet eller på diskett medför att även inkomna teckenbaserade upptagningar kan komma att ingå i de elektroniska akterna. En elektronisk akt kommer således att innehålla såväl handlingar som registrerats genom bildfångst som elektroniska dokument. Enligt regeringens mening bör begreppet elektronisk akt däremot inte införas i skatteregisterlagen (1980:343). Det får anses tillräckligt att ange att samtliga handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende får tas in i ett register. Begreppet används emellertid i det följande som en beteckning på de handlingar som finns i ett ärende. I en akt sammanförs normalt handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende. Någon reglering på förvaltningsområdet av vad som utgör en akt eller ett ärende finns inte. De rutiner som finns har fungerat utan någon detaljreglering i lag. Enligt regeringens mening kan det inte heller vid en elektronisk akthantering anses nödvändigt med en reglering i lag. De närmare rutinerna för akthantering bör i stället behandlas i verkställighetsföreskrifter. Det kan förekomma att handlingar som lämnats in av en skattskyldig av någon anledning inte kan registreras och tas in i en akt med hjälp av den teknik för bildfångst som nu tillämpas. Regeringen vill därför i detta sammanhang påpeka att det är av mycket stor vikt att det klart framgår av de register som kommer att föras om en sådan, icke bildfångad, handling finns i ärendet. 6 Registerfrågor 6.1 Regionala register för elektroniska akter m.m. Regeringens förslag: De nuvarande regionala skatte- registren skall i fortsättningen ses som delar av det centrala skatteregistret. I stället skall nya regionala register inrättas för de elektroniska akterna och sökregistren m.m. som behövs för den elektroniska dokumenthanteringen. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län anser att de elektroniska akterna bör finnas i mindre register hos resp. lokalt skattekontor. Skälen för regeringens förslag: De elektroniska akterna kommer som tidigare beskrivits att innehålla såväl beslut m.m. som upprättats i ett elektroniskt dokument som handlingar som registrerats genom bildfångst. Detta innebär att akterna kan komma att innehålla känsliga personuppgifter. Den enskilde bör också vara oförhindrad att genom uppgifter i handlingar ta tillvara sin rätt samtidigt som myndigheterna bör få motivera sina beslut, oberoende av om integritetskänsliga uppgifter därigenom registreras. Skyddet för den enskildes personliga integritet kan med det föreslagna systemet för ärendehandläggning inte garanteras enbart genom att begränsa de uppgifter som får registreras. Ett rikstäckande register vars ändamål är ärendehandläggning vid beskattning kan därför inte godtas om känsliga personupp- gifter skall få registreras. Hanteringen av de elektroniska akterna bör därför begränsas till regionala register. En skattemyndighet består vanligtvis av ett länsskattekontor, ett eller flera lokala skattekontor, länsgemensamma stödenheter (administrativ enhet och rättsenhet) samt sekretariat. Den nya organisationen har medfört att bl.a. processföringen sker under medverkan och överinseende av en länsgemensam funktion. S.k. EKO-brottsrevision utförs i de flesta länen på länsskattekontoret och kan naturligtvis avse skattskyldiga i hela länet. Det finns vidare en tydlig tendens mot att verksamheten inom en skattemyndighet bedrivs i projektform i stället för genom en fast organisation med enheter eller sektioner. Detta leder till att handläggningen av ett visst ärende kan aktualiseras vid flera kontor eller andra enheter och att det inte av t.ex. geografiska begränsningar kan utläsas vid vilken organisatorisk enhet ett ärende skall handläggas. När det gäller frågan om registren skall föras länsvis eller av de lokala skattekontoren anser regeringen, i likhet med vad som föreslagits i betänkandet, att övervägande skäl talar för att registerstrukturen bör följa den länsvisa myndighetsindelningen. Ett motsvarande skydd för den enskilde som vid en registerstruktur knuten till lokala kontor bör kunna beredas genom föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp. De regionala skatteregistren innehåller i dag inte annat än utdrag ur det centrala skatteregistret och uppgifter som registreras för att föras in i det centrala skatteregistret. Alla uppgifter i de regionala registren ryms således inom det centrala skatteregistret vid en utgångspunkt i det rättsliga begreppet "register" enligt datalagen. Regeringen föreslår därför att de nuvarande regionala registren fortsättningsvis skall ses som delar av det centrala skatte- registret. Därigenom kan skatteregisterlagens reglering avseende regionala register tas i anspråk för de elektroniska akterna. De regionala registren skall även med det nya innehållet enligt regeringens mening få användas för samma ändamål som det centrala skatteregistret. Skatteregisterlagen gäller inte beträffande register som förs för uppgifter som avses i lagen om punktskatter och prisregleringsuppgifter. Datainspektionen har i beslut den 21 juni 1993 (dnr 1939-93) meddelat tillstånd för Skattemyndigheten i Kopparbergs län att föra personregistret BRIS (Besluts-, Redovisnings- och Informationssystem för det särskilda skattekontoret). Enligt regeringens mening bör även registerfrågor rörande elektronisk akthantering på punktskatteområdet kunna bli föremål för Datainspektionens tillståndsprövning. Ledning torde därvid kunna hämtas från den reglering som nu arbetas in i skatteregisterlagen. 6.2 Registerinnehåll Regeringens förslag: De regionala registren skall innehålla elektroniska akter samt de uppgifter som behövs för bl.a. identifiering av den skattskyldige, ärendet och de handlingar som hör till ärendet. Uppgifterna får finnas i ett regionalt register i den mån de hänför sig till länet. En elektronisk akt får innehålla känsliga person- uppgifter endast i det fall den enskilde själv lämnat uppgifterna eller om uppgifterna behövs för handläggning av ett ärende. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra. Datainspektionen anser att det inte är en tillräcklig avgränsning att säga att ett regionalt register får innehålla sökregister. Enligt inspektionen bör det framgå direkt av lagen att det endast är fråga om uppgifter som behövs för att man skall kunna identifiera handlingar i en elektronisk akt. Det bör även anges vilka slags uppgifter det rör sig om. Skälen för regeringens förslag: De regionala registren skall innehålla samtliga handlingar i ett ärende. Som tidigare beskrivits kan dessa handlingar komma att innehålla känsliga personuppgifter. Sådana uppgifter bör enligt regeringens mening få tas in i de elektroniska akterna endast om den enskilde själv har lämnat uppgiften eller om myndigheten behöver uppgiften för ärendehandläggningen. Enskilda uppgifter i ett beslut eller på en bild skall inte kunna sökas fram (se avsnitt 6.4). För att kunna söka efter en akt i ett ärende måste därför finns uppgifter som möjliggör en sådan eftersökning. Det måste också finnas möjlighet för handläggaren av ett ärende att enkelt få en överblick över vad som hänt i ärendet. De uppgifter som behövs för att tillgodose dessa ändamål bör endast innehålla sådana upplysningar som inte är av integritetskänslig art. Innehållet bör i huvudsak begränsas till sådana kortfattade uppgifter som behövs för att identifiera ärendet, den skattskyldige och de handlingar som hör till ärendet. Här kan en parallell dras med pappersbaserade dagboksblad. Utöver identitetsuppgifter och ärendebeteckningar kan förekomma uppgifter om t.ex. dokumenttyp ("Skrift från den skattskyldige", "Föreläggande", "Beslut", etc.), om beslut överklagats och domstols beslut. Registret skall slutligen få innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs. Några sådana upplysningar av integritetskänslig art torde inte förekomma. Med tekniska och administrativa uppgifter avses i detta sammanhang detsamma som i 7 § 6 skatteregisterlagen. I den proposition som låg till grund för skatteregisterlagen (prop. 1979/80:146) anfördes att till tekniska och administrativa uppgifter hör t.ex. taxeringsdistrikt, taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet, granskare, deklarationsnummer, planerad och verkställd behandling av ärende, kodnummer för registerföringen o.d. Även uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten, t.ex. indelning i branscher, räknades till administrativ uppgift. Akterna med därtill knutna sökuppgifter och administrativa uppgifter bör få finnas i ett visst regionalt register endast i den mån de hänför sig till det län registret avser. Att materialet skall "hänföra sig till länet" ger utrymme för uppgifter som också anknyter till ett annat län men krävs för ärendehandläggningen i det aktuella länet. Regeringen föreslår att bestämmelser om registerinnehåll tas in i en ny paragraf, 11 §, i skatteregisterlagen. 6.3 Terminalåtkomst, registeransvar m.m. Regeringens förslag: Det lokala skattekontor som handlägger ett ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Åtkomst skall i vissa fall tillåtas också för andra skattekontor och skattemyndigheter som behöver uppgifterna i sin ärendehandläggning. Regeringen kan föreskriva att åtkomst till akterna får finnas även i andra fall då åtkomst behövs i myndighetens verksamhet. Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall ha åtkomst till övriga uppgifter i registret. Skattemyndigheten skall vara registeransvarig för det regionala registret. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Statskontoret framhåller att åtkomstmöjligheterna inte bör begränsas för hårt om man vill uppnå avsedda fördelar med elektronisk ärendehantering. RSV anför att åtkomsten till de elektroniska akterna måste vara lätt att anpassa till framtidens arbetssätt. FUD och Svenska Revisorssamfundet (SRS) framhåller att skyddet mot olovlig åtkomst till uppgifter i de bärbara persondatorer som revisorerna kommer att använda sig av måste ställas högt. Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till skatteregistren regleras i 10 § skatteregisterlagen. Utgångspunkten är att uppgifterna får finnas tillgängliga via terminal endast för vissa ändamål och endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som en terminalåtkomst kan medföra. För att tillgodose behovet av skydd för de registrerade måste åtkomsten till de regionala registren begränsas. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att det inte är möjligt att genom begränsningar av registerändamål och registerinnehåll tillgodose detta behov. Även om det kan finnas starka effektivitetsskäl som talar för att man inte bör begränsa åtkomsten i alltför stor omfattning anser regeringen att övervägande skäl talar för att åtkomsten till framför allt de elektroniska akterna måste begränsas och att åtkomsten bör regleras i författning. Åtkomsten till de elektroniska akterna bör motsvara de möjligheter till åtkomst som i dag finns till handlingarna i en pappersbaserad akt. Regeringen föreslår därför som huvudregel att endast det skattekontor som skall handlägga ett visst ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akt som hör till ärendet. Ett skattekontor skall således i ett regionalt register medges åtkomst endast till elektroniska akter i ärenden som handläggs vid det skattekontoret och innehållet i dessa akter avses kunna påverkas endast av handläggare vid det skattekontoret. Härigenom begränsas den risk för otillbörligt integritetsintrång som en fri åtkomst till omfattande uppgiftssamlingar kan medföra. Den föreslagna regleringen av åtkomsten till de elektroniska akterna kan emellertid inte göras undantagslös. Regleringen behöver anpassas till bl.a. den överföring av beslutsbehörigheten i ärenden som på skatteområdet författnings- enligt sker mellan myndigheter (se bl.a. 2 kap. 2 § tredje stycket TL). En anpassning behövs också för ärenden där handlingar som finns vid ett annat skattekontor behövs för ärendehandläggningen. Rutinerna för att i pappersmiljö rekvirera och översända akter behöver kompletteras med motsvarande ADB-rutiner samtidigt som skyddet för den enskilde behöver tillgodoses. Åtkomst kan motiveras inte bara för att tillgodose effektiviteten i ärendehandläggningen utan också för att bereda den enskilde skydd mot att bli felaktigt beskattad. Även i andra situationer kan undantag från huvudregeln tillåtas. Länsgemensamma enheter inom samma skattemyndighet, t.ex. rättsenheter och administrativa enheter, bör kunna ges åtkomst för att i enlighet med sina åligganden följa upp verksamheten vid skattekontoren, m.m. RSV kan behöva åtkomst när verket skall överklaga ett beslut i ett ärende. Nu nämnda undantag och liknande situationer behöver enligt regeringens mening inte regleras i lag utan detta kan lämpligen göras i förordning. Den starka decentraliseringen av de regionala registren för ärendehandläggning gör det emellertid behövligt att ge skattemyndigheterna och deras regionala och lokala kontor möjlighet att få besked om hos vilket annat lokalt skattekontor ett ärende finns som rör en viss fråga. RSV och skattemyndigheterna i länen bör därför ha terminalåtkomst till de uppgifter som behövs för att identifiera ärendet samt de tekniska och administrativa uppgifterna. Vid revision skall revisorer kunna ta med sig uppgifter ur skatte- registret i en bärbar dator. Att överföra uppgifter som förvaras i ett centralt eller regionalt register till en bärbar dator medför inte att ett nytt register uppkommer. Det måste emellertid krävas att de bärbara datorerna inte brukas i strid mot skatteregisterlagen eller andra bestämmelser på området. Kraven på tekniskt skydd mot olovlig åtkomst måste ställas högt. Datainspektionen har meddelat föreskrifter som innebär bl.a. att uppgifter i det centrala skatteregistret som förvaras i bärbara datorer skall vara krypterat. Det är också av stor vikt att de nya uppgifter som tillförs ärendet genom att föras in i de bärbara datorerna därefter förs in i de elektroniska akterna i den mån uppgifterna skall användas i ett ärende. Enligt regeringens bedömning kan emellertid något behov av en särskild reglering i lag i fråga om åtkomsten till och användningen av bärbara datorer inte anses föreligga. Regeringen föreslår att bestämmelser om terminalåtkomst till de regionala registren tas in som en ny paragraf, 12 §, i skatteregisterlagen. Paragrafen har utformats efter förebild av 10 § skatteregisterlagen. Enligt 1 § datalagen (1973:289) är den för vars verksamhet ett personregister förs registeransvarig om han förfogar över registret. Den som kan påverka registrets innehåll och/eller överföra innehållet till läsbar form anses förfoga över registret. Beträffande skatteregistren har frågan om registeransvar reglerats i 4 § skatteregisterlagen. Av denna bestämmelse framgår bl.a. att resp. skattemyndighet är registeransvarig för de regionala register som förs i dag. Det är även med den föreslagna ordningen endast skattemyndigheten i länet som kan anses förfoga över de regionala registren. Den föreskrivna fördelningen av registeransvaret är därför utan ändringar förenlig med de planerade regionala registren. Visserligen avses såväl RSV som skattemyndigheterna i länen få terminalåtkomst till sökregistren så att de kan få fram var en akt finns, men endast en sådan åtkomst bör inte föra med sig registeransvar. 6.4 Sökbegrepp Regeringens förslag: I de regionala registren skall som sökbegrepp användas endast sådana uppgifter som är nödvändiga för ärendehandläggningen. I de elektroniska akterna skall endast ärendebe- teckning och beteckning på handling få användas som sökbegrepp. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna har inte haft något att erinra. RSV föreslår att även inkomstår och deklarationsperiod skall få användas som sökbegrepp i sökregistren. Statskontoret anser att det lokala skattekontor som har åtkomst till akten bör få möjlighet till fri textsökning. Skälen för regeringens förslag: Frågan om vilka möjligheter som bör ges till sökningar i de elektroniska akterna är av stor betydelse, inte minst från integritetssynpunkt. I likhet med vad som anförts i fråga om åtkomst till de elektroniska akterna bör sökmöjligheterna utformas så att rutinerna i princip motsvarar handläggningen av pappersbaserade akter. Handlingarna i en akt avses vara åtkomliga endast i den ursprungliga formen så att användaren vid sökning får ta fram en viss handling och läsa igenom den. En upptagning i en elektronisk akt skall inte få användas för att maskinellt söka en viss uppgift i upptagningen. Användaren får med andra ord inte söka på fri text i akterna även om detta skulle vara tekniskt möjligt. Enligt regeringens bedömning bör upptagningarna i en elektronisk akt vara sökbara endast med ärendebeteckning och beteckning på handling. För övriga uppgifter i registret gör sig integritetsintressena inte gällande på samma sätt som i fråga om de elektroniska akterna. Vid utformningen av de sökmöjligheter som bör finnas måste hänsyn tas till kravet på en effektiv och rationellt bedriven ärendehantering. Sökbegreppen bör i huvudsak avse sådana uppgifter som behövs för att kunna söka fram ett ärende. I de regionala registren bör därför som sökbegrepp få användas endast personnummer, organisationsnummer, namn, firma, ärendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, handläggande enhet, datum och var i ärendegången ärenden befinner sig. Även uppgifter om inkomstår och redovisningsperiod måste få användas som sökbegrepp. Dessa sökbegrepp är nödvändiga för att kunna söka fram ärenden om bl.a. mervärdesskatt och uppbörd. Med redovisningsperiod avses även uppbördsperiod. Regeringen föreslår att bestämmelser om sökmöjligheter införs i en ny paragraf, 13 §, i skatteregisterlagen. 6.5 Utdrag enligt 10 § datalagen, m.m. Regeringens förslag: Registerutdrag enligt 10 § datalagen behöver inte omfatta handlingar som getts in av enskild eller som skattemyndigheten har expe- dierat. Av registerutdraget skall emellertid framgå om sådana handlingar finns i registret. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra. Datainspektionen och Göta hovrätt framhåller att det av utdraget bör framgå vilka handlingar som inte tagits med. FAR anser att det ur säkerhetssynpunkt är väsentligt för den enskilde att kunna få ut all information som berör honom så länge den är lagrad i registret. Skälen för regeringens förslag: Skriftliga handlingar som enskilda sänt in till skattemyndigheten kommer med den föreslagna ordningen att finnas i de elektroniska akterna lagrade som bilder. Uppgifterna i dessa handlingar är inte sökbara och skattemyndigheten kan därför inte söka fram alla handlingar där uppgift om enskilda finns. Vidare skulle utdragen bli mycket omfattande om de måste innehålla kopior av samtliga bildfångade handlingar. Eftersom den enskilde oftast själv har skrivit den aktuella texten är det enligt regeringens mening tillräckligt om det av utdragen framgår att aktuella handlingar lagras i form av bilder hos skatteförvaltningen. Undantaget bör omfatta också handlingar i de regionala registren som upptar myndighetens förelägganden, beslut, m.m. i den mån handlingarna redan har expedierats till den registrerade. Bestämmelsen föreslås som en ny 18 § skatteregisterlagen enligt vilken uppgifter i handlingar som har getts in av enskild eller som den registeransvarige har expedierat inte behöver tas med i ett registerutdrag enligt 10 § datalagen. Registerutdraget bör emellertid uppta sådana uppgifter som möjliggör för den enskilde att identifiera de handlingar som registrerats genom bildfångst eller som skattemyndigheten upprättat och som expedierats till honom. Om den registrerade vill ta del av en handling i en akt rörande honom äger han rätt till det med stöd av offentlighetsprincipen och bestämmelserna om partsinsyn. En annan fråga som bör behandlas i detta sammanhang är skyldigheten enligt 14 § datalagen för myndigheter, som för handläggningen av ett ärende använder sig av automatisk databehandling, att tillföra upptagningen handlingarna i ärendet i läsbar form om det inte föreligger särskilda skäl. Syftet med bestämmelsen är att garantera att det skall vara möjligt att i efterhand klargöra vilka uppgifter som hade betydelse för avgörandet. I motiven framgår vidare att det ofta är en förutsättning för partsinsynen att upptagningarna överförts till läsbar form. Systemet med elektroniska akter bygger på att upptagningarna i ett ärende inte skall finnas också i pappersform. I det föreslagna systemet finns alla handlingar samlade i den elektroniska akten. Det kan visserligen förekomma att även pappershandlingar finns i ett ärende. Detta utgör emellertid en undantagssituation. Genom de planerade rutinerna för ärendehandläggningen kommer akterna att bli åtkomliga för part via bildskärm eller utskrift. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att sådana särskilda skäl som avses i datalagen föreligger. Något behov av att reglera detta särskilt kan enligt regeringens mening inte anses föreligga. 6.6 Bevarande och gallring Regeringens förslag: Uppgifterna i de regionala registren skall i fråga om deklarationer och andra handlingar som avgetts till ledning för taxering m.m. gallras efter samma tid som gäller för mot- svarande pappershandlingar. Andra handlingar än de angivna skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgången. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om gallring. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna har i allt väsentligt inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län framhåller att det är väsentligt att den framtida arkivbildningen noggrant utreds. Skälen för regeringens förslag: Ett system med elektroniska akter kommer att medföra viss trippellagring av uppgifter i form av dels ingivna handlingar, dels det bildfångade materialet och andra upptagningar i aktregister, dels uppgifter i skatteregistren. En förstöring av pappersmaterialet skulle medföra viss förlust av möjligheten att fastställa informationens äkthet samtidigt som en förstöring av de elektroniska bilderna efter avslutad ärendehandläggning torde ge viss förlust av sökmöjligheter. Det är oklart vilket behov av åtkomst till det pappersbaserade materialet som kommer att föreligga vid t.ex. överklagande. Därtill kommer att polis- och åklagarmyndigheterna anser att det är angeläget att orginalhandlingarna bevaras. Regeringen är mot bakgrund härav inte beredd att på föreliggande underlag föreslå någon tidigareläggning av gallringen beträffande pappersurkunder trots att samma uppgifter finns i elektroniska akter. Dessa frågor bör genomlysas närmare i annat sammanhang. Det bör dock framhållas att det är betydelsefullt att originalhandlingarna, efter att de har bildfångats, arkiveras så att de enkelt kan återfinnas. Även frågan om akivering och gallring av ADB-medium (disketter m.m.) som ges in till skattemyndigheten behöver belysas ytterligare. RSV har tillsatt en arbetsgrupp för att klarlägga de närmare rutiner som bör användas vid arkivering av ADB-material. Resultatet av detta arbete bör inte föregripas. I avvaktan på detta arbete bör Riksarkivet kunna utfärda de föreskrifter som behövs för en rationell och ändamålsenlig arkivering. En annan fråga rör den lagkollision som i vissa fall uppkommer mellan reglerna om gallring i skatteregisterlagen och bl.a. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter när handlingar lämnas till skattemyndigheten i form av upptagningar för ADB. Enligt 4 kap. 13 § första stycket LSK skall självdeklarationer och andra handlingar som avlämnats till ledning för taxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet för taxeringskontroll förstöras sex år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter taxeringsårets utgång. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt andra stycket, föreskriva att handlingarna skall bevaras under längre tid. Regeringen har i förordningen (1990:1237) om självdeklarationer och kontrolluppgifter meddelat sådana föreskrifter i fråga om vissa deklarationer m.m. Enligt nuvarande 13 § första stycket skatteregisterlagen skall samma uppgifter i skatteregister som hänför sig till viss beskattningsperiod som huvudregel gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. När uppgifterna lämnas på papper och därefter registreras i skatteregistret kan gallring ske enligt de båda regelverken utan någon regelkonflikt. Bestämmelser om bevarande av deklarationer m.m. finns även i 17 kap. 1 § ML och 73 § UBL. När uppgifterna däremot lämnas i en ADB-upptagning blir situationen annorlunda. Uppgifter som nu lämnas till skatteförvaltningen i sådan form måste bedömas ingå i de register som förs med stöd av nuvarande skatteregisterlag. En lagkollision uppkommer därmed eftersom uppgifter som har lämnats enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall gallras enligt den lagen samtidigt som skatteregisterlagens kortare gallringsfrister gäller. En utgångspunkt för bevarande av ifrågavarande ADB-upptagningar måste vara att de skall finnas tillgängliga under lika lång tid som motsvarande pappershandlingar. Gallringen av deklarationer och andra handlingar som anges i 4 kap. 13 § LSK och som tagits in i de regionala registren bör därför ske efter de frister som föreskrivs i LSK. Motsvarande bör gälla även i fråga om andra deklarationer som avges till ledning för beskattning, t.ex. mervärdesskattedeklarationer och i fråga om uppbördsdeklarationer. När det gäller beslut och andra handlingar än de som omfattas av ovan angivna bestämmelser och som upprättas eller ges in i ett ärende gäller i fråga om pappersdokument arkivlagens bestämmelser om gallring. Riksarkivet har med stöd av dessa bestämmelser meddelat särskilda förskrifter om den tid som handlingar i ett ärende skall bevaras. På samma sätt som gäller för deklarationer m.m. uppstår inga problem i fråga om de handlingar som ges in av den skattskyldige och som bildfångats. Däremot måste frågan om hur beslut och andra handlingar som upprättas i elektronisk form skall gallras regleras särskilt. Utgångspunkten måste därvid vara att även dessa handlingar skall gallras på samma sätt som om de satts upp i ett pappersdokument. Eftersom det är fråga om uppgifter som kan vara känsliga från integritetssynpunkt bör bevarandet regleras i lag. Därvid talar övervägande skäl för att dessa uppgifter bör gallras efter tolv år, vilken är den tid som föreskrivs av Riksarkivet i fråga om de beslut av skattemyndigheten som sätts upp i ett pappersdokument. Samma reglering bör gälla även beträffande övriga uppgifter i ett regionalt register som är knutna till de elektroniska akterna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör dock ha möjlighet att föreskriva om undantag från gallringsbestämmelserna för att bevara visst material för forskningens behov. Därvid bör en motsvarande reglering som i dag finns i ovan angivna förordningar rörande undantag från gallringsbestämmelserna för deklarationer m.m. införas även för upptagningar i ett regionalt register. Det bör även vara möjligt att föreskriva att handlingar som upprättats i ett ärende skall gallras efter kortare tid. Regeringen föreslår att bestämmelser om gallring av uppgifter i ett regionalt register tas in i en ny 20 § i skatteregisterlagen. Därmed kvarstår endast frågan hur länge elektroniska handlingar, SRU-och kontrolluppgifter, som med stöd av bestämmelserna i LSK getts in före ett ikraftträdande av den föreslagna bestämmelsen skall kunna bevaras. Sådana handlingar kan behövas t.ex. för att följdbeslut skall kunna fattas med anledning av en ändring i skattedomstol efter sjuårsfristens utgång. Regeringen föreslår att frågan löses genom en övergångsbestämmelse till skatteregisterlagen enligt vilken det föreslagna femte stycket i nuvarande 13 § (nya 19 §) också gäller beträffande uppgifter som har getts in i elektronisk form före ikraftträdandet av den föreslagna bestämmelsen. 7 Överlämnande av förvaltningsuppgift till enskild Regeringens förslag: Någon särskild reglering av skattemyndigheternas rätt att anlita annan för registrering av uppgifter genom bildfångst av in- komna handlingar införs inte. Utredningens förslag: Registreringen av uppgifter som avses ske med hjälp av bildfångst är att anse som myndighetsutövning. Verksamheten bör därför regleras i lag. Personal vid ett företag som anlitas för att sköta denna verksamhet skall åläggas tystnadsplikt. Remissinstanserna: SRS avstyrker förslaget och anför bl.a. att skyddet mot otillbörligt intrång i den enskildes integritet minskar om förslaget genomförs. Generaltullstyrelsen anser att det med hänsyn till att deklarationer kan innehålla känslig information är tveksamt om scanning skall tillåtas bedrivas utanför myndighetens hägn. Datainspektionen och Domstolsverket ifrågasätter om förfarandet är att anse som myndighetsutövning. FAR anser att den föreslagna bestämmelsen bör förtydligas så att det klart framgår att sekretessen även omfattar juridiska personer. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig i frågan eller har inte haft något att erinra. Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna avser att, i samband med den masshantering som uppkommer när vissa frister för ingivande löpt ut, anlita dataserviceföretag för bildfångst av inkomna deklarationer m.m. Avsikten är emellertid inte att myndighetsutövning skall bedrivas vid dessa företag. Kontrollen av handlingarna avser i huvudsak inte brister på uppgiftsnivå utan endast om handlingen är möjlig att registrera genom bildfångst. En viss kontroll kommer emellertid att göras vid företaget. Vid registreringen av en uppgift kan det visa sig att en manuell kontroll av uppgiften i originalhandlingen måste göras för att kunna konstatera att den registrerade uppgiften överensstämmer med originalet. För det fall den registrerade uppgiften inte överensstämmer med originalet och det inte går att utläsa vad den skattskyldige avsett får handlingen överlämnas till skattemyndigheten för registrering. Det bör inte ankomma på det företag som skall registrera uppgifterna att "tolka" en uppgift som den skattskyldige lämnat. De åtgärder av närmast praktisk art som behövs för att stoppa visst material som inte är användbart och för att göra de tekniska korrigeringar som kan behövas kan enligt regeringens mening inte anses utgöra myndighetsutövning. Någon reglering av verksamheten behövs därför inte. Regeringen finner inte heller skäl att i detta sammanhang särskilt reglera frågan om tystnadsplikt. Tystnadsplikten för personalen får i stället regleras genom avtal mellan skattemyndigheten och det företag som anlitas. När det gäller registrering av uppgifter om fysiska personer finns dessutom bestämmelser om tystnadsplikt i 13 § datalagen. Den som tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i ett sådant register får inte obehörigen röja vad han till följd därav fått veta om enskilds personliga förhållanden. I betänkandet har förordats att RSV - beträffande de handlingar där sådan säkerhet är erforderlig - överväger att låta förse de elektroniska avbildningarna med en förklaring att upptagningens innehåll överens- stämmer med originalet och att låsa upptagningen, inklusive vidime- ringen, med en elektronisk signatur. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det väsentligt att den som är ansvarig för bildfångsten också kan garantera att handlingarna återges i fullständigt och oförvanskat skick. Vilka krav som bör uppställas kan emellertid enligt regeringens bedömning överlämnas till RSV att bestämma. Genom att pappersoriginalen kommer att bevaras även i framtiden (se avsnitt 6.6) kommer det också att finnas möjlighet att i efterhand kontrollera om en handling förvanskats. 8 Överlämnande av material till domstol m.m. Regeringens förslag: Några särskilda regler införs inte ifråga om överlämnande av material till allmän förvaltningsdomstol eller i fråga om rätten till skadestånd till följd av datafel. Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm delar utredningens uppfattning att frågor om överlämnande av material till domstol lämpar sig bäst för riktlinjer på myndighetsnivå. Kammarrätten understryker vikten av att detta löses i ett inledande skede. Länsrätten i Stockholms län framhåller att det är viktigt att domstolen får tillgång till en innehållsförteckning över vilka handlingar som ingår i den elektroniska akten. Sveriges Industriförbund och FUD påpekar att det är angeläget att se över möjligheterna till skadestånd vid skador till följd av den nya tekniken. Skälen för regeringens förslag: En självklar utgångspunkt är att alla handlingar i en akt måste bli tillgängliga för domstolen och kunna identifieras. Den akthantering och de uppgifter för identifiering av bl.a. de handlingar som finns i ett ärende som föreslagits bör rätt utformade kunna tillgodose detta krav. Domstolen måste givetvis också vid behov få tillgång till originalhandlingarna i ett ärende. Enligt regeringens bedömning bör frågor angående översändande av akter till domstol, såsom i dag, kunna lösas praktiskt genom riktlinjer utarbetade av RSV i samråd med Domstolsverket. Det är emellertid som remissinstanserna påpekat angeläget att det rättsliga och praktiska underlaget för de berörda rutinerna tas fram redan i en inledande fas så att en god förvaltningsstruktur skapas. Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju 1989:03) utredde bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadeståndsansvar på grund av datafel. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Regeringen är därför inte beredd att i detta sammanhang föreslå ändrade regler i fråga om myndigheternas skadeståndsansvar. 9 Beslut om skatterevision inom punktskatteområdet Regeringens förslag: Skattemyndigheten i Koppar- bergs län får uppdra åt skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län att fatta beslut om skatterevision enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Detsamma gäller beträffande föreläggande att lämna kontroll- uppgift enligt lagen. Bestämmelsen om att ett särskilt beslut krävs för kassainventering vid skatterevision slopas. RSV:s förslag: Revisionsverksamheten skall i sin helhet delas upp regionalt mellan skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus samt Kopparbergs län. RSV behandlar inte frågan om ändring beträffande beslut om kassainventering. Skälen för regeringens förslag: Flertalet skatterevisioner är numera integrerade, dvs. flera skatter och avgifter kontrolleras samtidigt. Härigenom får skatterevisorn en helhetssyn på företaget och dess redovisning samtidigt som kontrollinsatsen blir samordnad och effektiv. I samband med att RSV:s beskattningsavdelning lokaliserades till Ludvika (numera Särskilda skattekontoret inom Skattemyndigheten i Kopparbergs län) år 1988 upphörde i praktiken den integrering med kontrollverksamheten avseende övriga skatter och avgifter som tidigare skett genom RSV:s distriktskontor. All revisionsverksamhet avseende punktskatter utgår sedan den 1 juli 1988 från Ludvikakontoret. Ett företags bokföring är bl.a. gemensamt underlag för inkomstskatt, mervärdesskatt, källskatter, socialförsäkringsavgifter och punktskatter. I många fall får därför en korrigering av en skatt konsekvenser också på andra skatteområden. Så påverkar en utelämnad försäljning av en punktskattepliktig vara inkomstskatten för företaget och eventuellt ägarens egen skatt och avgifter samt mervärdesskatten. Däremot påverkas inte företagets övriga skatter och avgifter av rättelser av tekniska fel på ett punktskatteområde på annat sätt än att skatten skall bokföras som en kostnad. Det är otillfredsställande att skatter med gemensamt underlag inte utan stora samordningsinsatser, vilka ofta innebär effektivitetsförluster, samtidigt kan bli föremål för kontroll om sådant behov finns. En stor del av de företag som blir aktuella som skattskyldiga inom de harmoniserade punktskatteområdena tobak, alkohol och mineraloljeprodukter, men även i övrigt, torde på grund av sin storlek komma att hamna inom den grupp av företag som blir föremål för planmässig revision och i stor utsträckning sannolikt också inom ramen för samordnad planmässig revision. Vid en revision av ett sådant företag bör någon eller några av de deltagande revisorerna ha formell och praktisk kompetens att utöver kontrollen av andra skatter och avgifter också kunna kontrollera den stora punktskatteuppbörden. Vid behov av exempelvis periodkontroll i form av revision för att skaffa underlag för ett periodbeslut avseende punktskatt är det inte nödvändigt att alltid integrera med alla andra skatter och avgifter. Inte heller behöver detta ske vid varje annan punktskatterevision. Sådana revisioner kan, på grund av uppbördens storlek, behöva göras oftare än andra revisioner. I vissa fall kan en periodkontroll inom punktskatteområdet lämpligen kombineras med periodkontroll inom områdena mervärdesskatt och/eller avgifter. Vid en revision avseende punktskatt som integreras med andra skatter och avgifter framkommer totalt sett en bättre bild av företaget och dess redovisning och därmed bättre möjligheter att upptäcka fel. Integrationen medför att tiden för "inläsning" av företaget och dess redovisning blir kortare än om upprepade revisioner avseende var och en av de olika skatterna görs. Det reviderade företaget störs heller inte vid flera olika tillfällen. Det förhållandet att de revisorer som i dag är stationerade i Ludvika endast har möjlighet att isolerat revidera punktskatter innebär dessutom att utvecklingen i revisionsteknik hämmas. Detta kan på sikt komma att innebära att det blir svårt att rekrytera och behålla lämpliga revisorer. Revisionsverksamheten avseende punktskatter utgick före år 1988 från Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Skälet härtill var att de skattskyldiga framför allt fanns runt de större städerna och att en centralisering av revisionsverksamheten skulle medföra långa och kostsamma resor. Den centralisering av revisionsverksamheten som kom till stånd i samband med placeringen av verksamheten i Ludvika har bl.a. medfört att revisorerna upplever revisionsverksamheten som påfrestande på grund av långa resor och lång bortovaro från hem och familj. Detta innebär i sin tur en begränsning av urvalet av revisorer, vilket är hämmande för revisionsverksamheten. De långa resorna och den långa bortavaron från kontoret medför administrativa problem och verksamheten blir dessutom onödigt kostsam. RSV har föreslagit att revisioner avseende punktskatteskyldiga skall beslutas och verkställas av, förutom Skattemyndigheten i Kopparbergs län, skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus och Malmöhus län. Verket föreslår följande fördelning av revisionsverksamheten mellan dessa skattemyndigheter: Skattemyndigheten i Stockholms län i fråga om punktskatteskyldiga inom Östergötlands, Örebros, Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län i fråga om punktskatteskyldiga inom Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och Skaraborgs län, Skattemyndigheten i Malmöhus län i fråga om punktskatteskyldiga inom Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län samt Skattemyndigheten i Kopparbergs län i fråga om punktskatteskyldiga inom Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Regeringen delar RSV:s uppfattning att revisionsverksamheten avseende punktskatter bör kunna integreras med revisioner avseende övriga skatter och avgifter och anser att den föreslagna fördelningen är lämplig sett utifrån såväl administrativa som kompetensmässiga synpunkter. Enligt regeringens mening är det dock mer ändamålsenligt att Skattemyndigheten i Kopparbergs län i stället ges möjlighet att uppdra åt annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden. En sådan lösning harmonierar med bestämmelserna i 2 kap. 2 § TL. Det är också lämpligt att denna myndighet, som enligt 1 kap. 5 § LPP är beskattningsmyndighet beträffande punktskatter, även har det övergripande ansvaret beträffande skatterevision på detta område. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det i 3 kap. 16 § LPP införs en bestämmelse med innebörd att Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt vissa andra skattemyndigheter att i dess ställe fatta beslut om skatterevision. Detsamma bör gälla beträffande föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 5 § LPP. Kassainventering Enligt 3 kap. 11 § LPP krävs ett särskilt beslut för att kassainventering skall få göras vid revisionen. Enligt regeringens uppfattning utgör kassainventering en del av skatterevisionen som helhet. Något särskilt beslut bör därför inte krävas i denna del. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen slopas. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till ändring i skatteregisterlagen 7 § Ändringarna i punkt 2 och 14 föranleds av att det genom ändringar i uppbördslagen, lagen om uppbörd och socialavgifter från arbetsgivare och sjömansskattelagen införts motsvarigheter till taxerings- och mervärdess- kattebesöket. Ändringen i punkt 8 föranleds av att anledning till att överskjutande skatt inte betalats ut med återbetalningskort som fogas till skattsedeln fr.o.m. 1995 års taxering inte längre skall framgå av skattsedel på slutlig skatt (jfr SFS 1994:583). I prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG föreslås att den som är registrerad till mervärdesskatt i mervärdesskattedeklarationen skall lämna uppgifter som rör varuhandel med ett annat EU-land. Vidare föreslås att den registrerade också skall lämna periodiska sammanställningar rörande sådan handel. En omfattande reglering av innehållet och utformningen av sammanställningarna finns i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv artikel 28h.6. I en ny punkt 24 har tagits in bestämmelser om att de ytterligare uppgifter som skall lämnas i deklarationerna och i de periodiska sammanställningar får registreras i det centrala skatteregistret. Övriga ändringar är endast redaktionella. Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. 9 § Ändringen i paragrafen föranleds av att de nuvarande regionala registren skall anses som delar av det centrala skatteregistret. 10 § Ändringarna i andra och femte styckena föranleds av att de nuvarande regionala registren skall anses som delar av det centrala skatteregsitret. Tredje och fjärde styckena har ändrats så att skattemyndigheten och Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till de uppgifter som enligt 7 § 24 får tas in i registret. Inom EU har beslutats om ett administrativt och kontrollmässigt samarbete avseende mervärdesbeskattningen. I rådsförordningen (EEG) nr 218/92 regleras medlemsländernas hantering av de uppgifter som behövs för kontrolländamål och hur utbytet av uppgifterna skall ske. Behörig myndighet få ha terminalåtkomst till de uppgifter som skall lämnas i periodiska sammanställningar enligt 13 kap. 30 § mervärdesskattelagen samt uppgift om namn, adress och registreringsnummer för mervärdesskatt m.m. För uppgifterna i skatteregistret gäller absolut sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretessslagen (1980:100). Även om sekretess föreligger får uppgifter emellertid, enligt 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100), lämnas ut till utländsk myndighet om utlämnandet sker i enlighet med särskilda föreskrifter i lag eller förordning. I ett nytt sjätte stycke har därför tagits in bestämmelser om terminalåtkomst för behörig myndighet i ett annat EU-land. 11 § I paragrafen, som är ny, regleras innehållet i de regionala registren. I ett regionalt register får endast förekomma uppgifter som hänför sig till länet. Det huvudsakliga innehållet i registren kommer att vara de handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende. För att ett beslut i ett ärende skall få finnas enbart i registret förutsätts att det satts upp i ett elektroniskt dokument. Utöver elektroniska akter får de regionala registren innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera den skattskyldige, ärendet och handlingarna i ärendet. Uppgifter behövs också för att underlätta handläggningen av ett ärende så att det enkelt går att få en överblick av vilka handlingar som finns och vilka åtgärder som planeras eller har vidtagits. Dessa uppgifter kan liknas vid ett dagboksblad. Med ärendemening i första stycket punkt 3 avses t.ex. uppgifter om vilken typ av taxering det är fråga om, om ärendet avser mervärdesskatt, jämkning, skattetillägg o.d. och om ärendet rör omprövning eller revision. I fråga om ärendesamband får anges endast beteckning på sådant ärende som har samband med det aktuella ärendet. I punkt 5 har tagits in en bestämmelse som innebär att uppgift om att ett beslut har överklagats eller att den skattskyldige begärt omprövning eller att skattemyndigheten omprövat ett beslut får registreras. Det kan ofta behövas en anteckning - framför allt i det ärende som rör den årliga taxeringen - om att ett beslut i ett ärende omprövats eller överklagats. Registreras dessa uppgifter i det ärende som gäller den årliga taxeringen kan man också enkelt få en fullständig bild av vad som hänt beträffande ett års taxering. Det underlättar även för en domstol om ett utdrag ur registret med "dagboksbladet" bifogas ärendet och dessa uppgifter finns med när överklagandet överlämnas till domstolen. Med administrativa uppgifter i punkt 6 avses uppgifter om bl.a. handläggande enhet, handläggare, var i ärendehanteringen ett ärende befinner sig samt planerade och vidtagna åtgärder i ett ärende. 12 § I paragrafen regleras åtkomsten till de regionala registren. Enligt tredje stycket får som huvudregel endast det skattekontor som skall handlägga ett visst ärende ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Ett skattekontor måste emellertid ha åtkomst även till andra ärenden som är nödvändiga för handläggningen av ett ärende. Det kan vara fråga om ett ärende rörande ett visst års taxering där handläggaren kan behöva åtkomst till ett ärende som rör tidigare eller senare års taxeringar. Även inom mervärdesskatte- och uppbördsområdet behöver beslutande myndighet tillgång till tidigare perioders uppgifter. I ärende rörande delägares i fåmansbolag eller handelsbolag taxeringar kan åtkomst behövas även till de handlingar som rör bolagets taxering. Det är även nödvändigt med åtkomst till handlingar i flera ärenden i det fall den skattskyldige samtaxeras. De ytterligare ärenden som åtkomst kan behövas till kan handläggas vid såväl annat skattekontor som annan skattemyndighet. Regeringen ges dessutom möjlighet att föreskriva att även RSV eller den egna eller annan skattemyndighet skall kunna få terminalåtkomst också i andra situationer. RSV måste t.ex. kunna få terminalåtkomst till ett ärende i det fall RSV skall överklaga ett beslut i ärendet. Även den rättsenhet som finns vid skattemyndigheten och som biträder de lokala skattekontoren vid ett överklagande bör kunna få terminalåtkomst. När en skattemyndighet uppdragit åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe (se bl.a. 2 kap. 2 § tredje stycket TL) skall den senare myndigheten handlägga ärendet och den myndighet som ursprungligen hade tilldelats ärendet äger således inte längre rätt till åtkomst enligt huvudregeln i tredje stycket. Detsamma gäller i det fall ett ärende som handlagts vid ett lokalt skattekontor skall handläggas vid ett annat lokalt kontor i samma län. Vid en överflyttning mellan skattemyndigheter skall akten utgå ur ett regionalt register och föras in i ett annat regionalt register. 13 § I paragrafen regleras vilka sökmöjligheter som skall finnas i de regionala registren. Sökmöjligheterna skall enligt första stycket vara begränsade till de uppgifter som behövs för att få fram en elektronisk akt. Uppgifterna i en handling skall enligt andra stycket däremot inte vara sökbara. I en handling får som sökbegrepp användas endast ärendebeteckning och beteckning som åsatts handlingen (t.ex. "Föreläggande", "Skrivelse" eller "Aktbilaga 1"). 17 § I ett nytt andra stycke har därför tagits in bestämmelser som innebär att uppgifter om registreringsnummer för mervärdesskatt, m.m. samt uppgifter som skall lämnas i periodiska sammanställningar får lämnas ut till behörig myndighet i ett annat EU-land med hjälp av automatisk databehandling eller på annat sätt. Användningen och utlämnadet av uppgifterna regleras, som tidigare nämnts i kommentaren till 10 § sjätte stycket, i rådsförordningen (EEG) nr 218/92. Utlämnandet av uppgifterna är av stor betydelse för det kontrollsystem som införts för mervärdesskatten i den inre marknaden. Registreringsnummer för mervärdesskatt kommer i vissa fall att lämnas ut även till enskild i ett annat EU-land. Enligt nya 16 § skatteregisterlagen får denna uppgift lämnas ut till enskild utan hinder av sekretess. Någon särskild reglering behövs därför inte för utlämnande av uppgift till enskild. 18 § De i 13 § föreslagna begränsningarna av sökbegrepp medför att en sökning av om uppgifter om en viss person finns i andra akter än de som rör honom inte får ske. Möjligheten till undantag från 10 § datalagen (1973:289) har därför formulerats så att undantaget från underrättelseskyldigheten gäller ingivna och expedierade handlingar i de elektroniska akterna, oberoende av vem akten avser och vem som gett in en handling. Undantaget gäller vidare sådana handlingar i personens akt som har expedierats till honom själv. För övriga handlingar och uppgifter i ett regionalt register skall 10 § datalagen tillämpas. 19 § Ändringarna föranleds av att paragrafen skall gälla endast för det centrala registret. 20 § I paragrafen har bestämmelser om gallring av uppgifter i de elektroniska akterna införts. Utgångspunkten är att handlingarna i de elektroniska akterna skall bevaras under lika lång tid som motsvarande pappers-handlingar. Med beskattning avses fastställande av underlag för skatt, bestämmande och uppbörd av skatt samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst (se 2 § skatteregisterlagen). Det bör vara möjligt för regeringen eller den myndighet som rege-ringen bestämmer att meddela föreskrifter om såväl kortare som längre gallringsfrister. 10.2 Förslaget till ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter 3 kap. 11 § Andra stycket som tidigare innehöll en bestämmelse om särskilt beslut för kassainventering har slopats. I stället har i uppräkningen i första stycket kassainventering tagits upp som en av de åtgärder som kan ingå i skatterevision. 16 § I ett nytt första stycke har intagits en bestämmelse om att Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus eller Malmöhus län att i dess ställe fatta beslut om skatterevision enligt 3 kap. Detsamma skall gälla beslut om föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 5 §. Ändringarna i andra stycket (förutvarande första stycket) är av redaktionell natur. 7 kap. 2 § Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning. 10.3 Förslaget till ändring i uppbördslagen 55 § 2 mom Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning. 10.4 Förslaget till ändring i lagen om beräkning avpensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)om allmän försäkring 1 b § I paragrafen som är ny införs i första stycket en bestämmelse som innebär att beslut får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. De beslut som avses är sådana som fattas av en handläggare och som sätts upp i en särskild handling. Däremot omfattas inte de beslut som med stöd av 1 a § får fattas genom automatisk databehandling. I andra stycket har en definition av begreppet elektroniskt dokument tagits in. Utredningens sammanfattning av betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80) Uppdraget har varit att föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att möjliggöra ett utökat användande av automatisk databehandling i skatteförvaltningens ärendehantering. Betänkandet är indelat i tre kapitel. Efter en inledning (kap. 1) beskrivs vissa tekniska, procedurmässiga och rättsliga förutsättningar för övervägandena (kap. 2). Därefter redovisas överväganden och förslag (kap. 3). Den pappersbaserade ärendehanteringen avses ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt föreslås innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar. En utgångspunkt för arbetet har varit att finna lösningar där grundläggande principer i gällande rätt för den enskildes rättsskydd m.m. kan tillämpas utan alltför stora avsteg. Begreppet elektroniskt dokument har därför föreslagits bli infört i skatteförfattningarna, med samma definition som i tullagen och lagen om pantbrevsregister. Med utgångspunkt i detta begrepp har, såsom vid införandet av tulldatasystemet, föreslagits lösningar av bl.a. frågor om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet i tryckfrihetsförordningens respektive för- valtningslagens mening. En annan utgångspunkt har varit att tillgodose den enskildes behov av skydd mot otillbörligt integritetsintrång och att avväga detta intresse mot behovet av effektivitet inom skatteförvaltningen. De regionala registren enligt skatteregisterlagen har i praktiken kommit att utgöra kopior av det centrala skatteregistret. Därför har föreslagits att de nuvarande regionala skatteregistren fortsättningsvis skall ses som delar av det centrala skatteregistret. Regleringen i skatteregisterlagen avseende regionala register har därmed - efter erforderliga anpassningar - kunnat tas i anspråk för de elektroniska akterna. Dessa regionala register avses bestå av såväl elektro- niska akter som sökregister och administrativa uppgifter. Skattemyndigheterna i länen föreslås vara registeransvariga för de regionala registren. Skyddet för den enskildes personliga integritet avses att tillgodoses inom ramen för föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp. Som huvudregel föreslås att endast det lokala skattekontor som handlägger ett ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Åtkomst bör emellertid i viss omfattning tillåtas också för andra enheter som behöver uppgifterna för sin ärendehandläggning. Innehållet i de elektroniska akterna avses inte vara sökbart. Endast ärendebeteckning och beteckning på handling föreslås som sökbegrepp inom ramen för akterna. I stället föreslås ett sökregister för varje län. Frågor om arkivering och gallring behandlas också. Det föreslås att skattere- gisterlagens bestämmelser om gallring inte skall tillämpas beträffande handlingar i elektroniska akter. Behovet av att bevara skriftliga handlingar, t.ex. deklarationer, för att tillgodose bl.a. domstolarnas och polisens verksamhet behöver ytterligare genomlysas. Därför föreslås inte några särskilda gallringsbestämmelser för dessa handlingar. Betänkandets lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla, dels att 9, 10 och 13 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll", dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före 11 §, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 10 b - 10 d §§, 12 a § och 14 § samt en ny huvudrubrik närmast före 10 b § och fyra nya underrubriker, närmast före 10 §, 10 b §, 10 c § och 10 d §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Uppgifter som Uppgifter som avses i 7 och 8 §§ får avses i 7 § får tas tas in i registren in i registret en- endast i den dast i den utsträck- utsträckning som ning som föreskrivs föreskrivs av rege- av regeringen eller ringen eller myndighet som myndighet som regeringen regeringen bestämmer. bestämmer. Regeringen får Regeringen får föreskriva mindre föreskriva mindre avvikelser från be- avvikelser från be- stämmelserna om stämmelserna om registerinnehåll. registerinnehåll i denna lag. Terminalåtkomst 10 §2 Terminalåtkomst Terminalåtkomst till uppgifter i till uppgifter i register enligt registret får finnas denna lag får finnas endast för de ändamål endast för de ändamål som anges i 1 § och som anges i 1 § och i den utsträckning i i den utsträckning i övrigt som anges i övrigt som anges i andra-femte andra-femte styckena. styckena. Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel. Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet. Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23. Kronofogdemyndighet Kronofogdemyndighet får ha får ha terminalåtkomst till terminalåtkomst till det centrala uppgifter enligt 5 skatteregistret i och 6 §§ samt 7 § 1, 3 fråga om uppgifter och 4. Kronofogde- enligt 5 och 6 §§ myndighet i det län samt 7 § 1, 3 och 4. där ett mål är Kronofogdemyndighet registrerat för i det län där ett mål exekutiva åtgärder får är registrerat för vidare ha sådan exekutiva åtgärder får terminalåtkomst i vidare ha sådan fråga om uppgifter terminalåtkomst i enligt 7 § 7, 8, 12 fråga om uppgifter och 13. Termi- enligt 7 § 7, 8, 12 nalåtkomsten får avse och 13. den som är Terminalåtkomsten får registrerad som avse den som är gäldenär hos kro- registrerad som nofogdemyndighet gäldenär hos eller make till kronofogdemyndighet gäldenären eller eller make till annan som sambe- gäldenären eller skattas med annan som sambe- gäldenären. I fråga om skattas med uppgifter enligt 7 § gäldenären. I fråga om 1 får termina- uppgifter enligt 7 § låtkomsten avse också 1 får den som är delägare i terminalåtkomsten fåmansföretag där någon avse också den som är som avses i tredje delägare i fåmansföre- meningen är delägare. tag där någon som avses i tredje meningen är delägare. De regionala skatteregistren De regionala skatteregistrens Innehåll Innehåll 8 § 10 b § Regionala Regionala skatteregister får skatteregister får innehålla de innehålla uppgifter som anges 1. sökregister i 5-7 §§ i den mån de 2. elektroniska hänför sig till länet. akter för handlägg- ning av ärenden i den mån de hänför sig till länet, och 3. tekniska och administrativa upp- gifter. Elektroniska akter enligt första stycket 2 får innehålla också upp- gifter som avses i 4 § och 6 § andra stycket datalagen (1973:289) om en enskild har lämnat uppgiften eller om myndigheten behöver uppgiften för ärende- handläggningen. Terminalåtkomst 10 c § Terminalåtkomst till regionala register får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och endast i den utsträckning som anges i andra - fjärde styckena. Riksskatteverket och skattemyn- digheterna i länen får ha terminalåt- komst till sökregi- stren. Det skattekontor som skall handlägga ett visst ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. I den ut- sträckning som rege- ringen föreskriver får dock Riks- skatteverket, en annan skattemyndig- het eller ett annat skattekontor eller en annan enhet vid samma myndighet ha terminalåtkomst till en elektronisk akt. Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till de tekniska och administrativa uppgifterna. Sökbegrepp 10 d § Beträffande sökregister får som sökbegrepp användas endast per- sonnummer, orga- nisationsnummer, namn, firma, ärendebeteckning, taxeringsår, handläggande enhet, datum och var i ärendegången ärenden befinner sig. Beträffande de elektroniska ak- terna får som sökbegrepp användas endast ärendebe- teckning och be- teckning på handling. 12 a § I ett registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289) be- träffande ett regionalt register behöver inte tas med uppgifter i handlingar som har getts in av enskild eller som den registeransvarige har expedierat. 13 §3 Om inte annat sägs Om inte annat sägs i andra eller i andra eller tredje stycket tredje stycket skall sådana upp- skall sådana upp- gifter i register gifter i det enligt denna lag centrala skatte- som hänför sig till registret som hänför viss beskattnings- sig till viss period gallras när beskattningsperiod sju år gått från gallras när sju år utgången av det gått från utgången av kalenderår under det kalenderår under vilket perioden vilket perioden gick ut. gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1.personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, 5. ingående och utgående mervärdeskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller tredje stycket. Bestämmelser om gallring av upptagningar i register enligt 10 b § finns i annan lag. 14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till en juridisk person att i elektronisk form registrera skriftliga handlingar som har kommit in till en skattemyndighet. Den som tar del av uppgifter i verksamhet som avses i första stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om enskilds ekonomiska eller personliga förhållan- den. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmel- serna i sekretesslagen (1980:100). ____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Efter utgången av den i 13 § första stycket föreskrivna gallringsfristen gäller femte stycket också beträffande uppgifter som före ikraftträdandet har getts in i elektronisk form. 1 Lagen omtryckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1993:1473. 3 Senaste lydelse 1993:1473. 2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 § Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Beslut i ett taxeringsärende skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt doku- ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet. 5 kap. 1 §1 Har en Har en skattskyldig i skattskyldig i självdeklaration självdeklaration eller annat skrift- eller annan hand- ligt meddelande, ling, som han under som han under förfarandet avgett förfarandet avgett till ledning för till ledning för taxeringen, lämnat taxeringen, lämnat uppgift som befinns uppgift som befinns oriktig, skall en oriktig, skall en särskild avgift särskild avgift (skattetillägg) på- (skatte-tillägg) på- föras honom. Det- föras honom. Det- samma gäller om den samma gäller om den skattskyldige har skattskyldige har lämnat en sådan lämnat en sådan upp- uppgift i mål om gift i mål om taxe- taxering och upp- ring och uppgiften giften inte har inte har godtagits godtagits efter efter prövning i prövning i sak. sak. Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdeskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-4, 6, 7 och 10 som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga upp- giften medfört. Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när 1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret, 2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. 2 §2 Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering, påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall skattetillägget i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Vid beräkningen skall dessutom bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 §. Första stycket Första stycket tillämpas också om tillämpas också om skönstaxering har skönstaxering har skett på grund av skett på grund av utebliven utebliven självdeklaration och självdeklaration och självdeklaration självdeklaration inte kommit in inte kommit in trots att föreläggan- trots att föreläggan- de sänts ut till den de sänts ut till den skattskyldige. skattskyldige. Tillägget beräknas på Tillägget beräknas på den skatt som till den skatt som till följd av följd av skönstaxe- skönstaxeringen påförs ringen påförs den den skattskyldige skattskyldige utöver utöver den skatt som den skatt som skulle ha påförts skulle ha påförts enligt de enligt de hand- skriftliga uppgif- lingar som den ter som den skattskyldige kan skattskyldige kan ha lämnat till ha lämnat till led- ledning för taxe- ning för taxeringen. ringen. Innefattar Innefattar skönstax- skönstaxeringen att eringen att ett vid ett vid tidigare tidigare taxering taxering fastställt fastställt underskott i underskott i förvärvskälla i förvärvskälla i in- inkomstslaget komstslaget näringsverksamhet näringsverksamhet eller tjänst eller tjänst utnyt- utnyttjas helt tjas helt eller eller delvis, skall delvis, skall skattetillägg be- skattetillägg räknas på ett under- beräknas på ett lag som utgör en underlag som utgör fjärdedel av den en fjärdedel av den minskning av minskning av underskottet som underskottet som skönstaxeringen skönstaxeringen med- medfört. Har den fört. Har den skatt- skattskyldige i en skyldige i en handling som lämnats skriftlig uppgift till ledning för till ledning för taxeringen redovi- taxeringen redovi- sat underskott i sat underskott i förvärvskälla i förvärvskälla i inkomstslaget inkomstslaget näringsverksamhet näringsverksamhet eller tjänst som eller tjänst som inte utnyttjas inte utnyttjas taxeringsåret och taxeringsåret och medför skönstaxering- medför skönstaxering- en att sådant under- en att sådant skott minskar, underskott minskar, skall skall skattetillägget skattetillägget beräknas på ett beräknas på ett underlag som utgör underlag somutgör en en fjärdedel av fjärdedel av den den minskning av minskning av under- underskottet som skottet som skönstaxeringen med- skönstaxeringen med- fört. fört. 4 §3 Skattetillägg tas inte ut 1. vid rättelse av 1. vid rättelse av en felräkning eller en felräkning eller misskrivning som misskrivning som uppenbart framgår av uppenbart framgår av självdeklarationen självdeklarationen eller av ett annat eller av en annan skriftligt medde- handling som den lande från den skattskyldige skattskyldige, avgett, 2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kon- trolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skattemyn- digheten före november månads utgång taxeringsåret, 3. i den mån 3. i den mån avvikelsen avser avvikelsen avser bedömning av ett bedömning av ett yr- skriftligt yrkande, kande i en såsom fråga om yrkat handling, såsom fråga avdrag eller värde om yrkat avdrag av naturaförmån eller eller värde av tillgång, och naturaförmån eller avvikelsen inte tillgång, och gäller uppgift i avvikelsen inte sak, gäller uppgift i sak, 4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift. Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 eller 45 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 5 §5 Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor. Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket. Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Har den Har den skattskyldige inom skattskyldige inom föreskriven tid föreskriven tid lämnat en deklara- lämnat en deklara- tionshandling, som tionshandling, som inte är behörigen inte är behörigen undertecknad, tas undertecknad eller förseningsavgift ut försedd med endast om elektronisk signa- handlingen inte tur, tas försenings- undertecknas inom avgift ut endast om den tid som före- handlingen inte skrivs i ett före- undertecknas eller läggande. I sådant signeras inom den fall beräknas tid som föreskrivs i avgiften enligt för- ett föreläggande. I sta stycket. sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket. Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap. 26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller särskild uppgift. ___________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 4 kap. 1 § andra stycket. 1 Senaste lydelse 1993:1562. 2 Senaste lydelse 1991:1902. 3 Senaste lydelse 1991:1902. 4 Senaste lydelse 1991:1902. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter dels att 2 kap. 2, 19 och 29 §§ samt 3 kap 56 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 4 a §, av följande lydelse och närmast före 4 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 §1 Självdeklaration Självdeklaration skall avges på heder skall avges på heder och samvete på blan- och samvete på blan- kett enligt kett enligt fastställt formulär fastställt formulär för förenklad för förenklad självdeklaration självdeklaration eller särskild eller särskild självdeklaration. självdeklaration eller, i elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer. Med ett elektroniskt doku- ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 19 §2 Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter om varje slag av 1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar, 2. tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Uppgifter skall vidare lämnas om 1. arten och omfattningen av verksamheten, 2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett, 3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna, 4. hur avdrag för värdeminskning beräknats, 5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten, 6. ändrade redovisningsprinciper samt 7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar. Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsårets utgång. Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen. Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret. Uppgifter som Uppgifter som avses i första och avses i första och andra styckena andra styckena skall lämnas på skall lämnas på blankett enligt blankett enligt fastställt formulär fastställt formulär eller, efter eller, i elek- särskilt medgivande troniskt dokument, av Riksskatteverket efter särskilt med- eller myndighet som givande av Riksskatteverket Riksskatteverket bestämmer, på annat eller myndighet som lämpligt sätt. Riksskatteverket bestämmer. 29 § Självdeklaration Självdeklaration som skall lämnas som skall lämnas utan föreläggande och utan föreläggande och de handlingar som de handlingar som hör till den skall hör till den skall lämnas till skat- lämnas till en temyndigheten eller myndighet inom till ett mottag- skatteförvaltningen ningsställe som god- eller till ett känts av skatte- mottagningsställe myndigheten. som godkänts av en sådan myndighet. 3 kap. 56 § Kontrolluppgift skall lämnas för varje person på blankett enligt fastställt formulär om inte annat särskilt föreskrivs. Riksskatteverket Riksskatteverket får på ansökan av får på ansökan av uppgiftsskyldig uppgiftsskyldig medge undantag från medge att upp- bestämmelserna i gifterna lämnas i första stycket. elektroniska dokument. 4 kap. Inkommande upptagningar 4 a § En upptagning anses komma in till en myndighet inom skatteförvaltningen 1. när upptagningen blir tillgänglig för myndig- heten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för över- föring i sådan form att den kan läsas, eller 2. när data som represen- terar upptagningen an- länder till myndigheten och tekniskt hjälpmedel för överföring enligt 1 finns hos myndighet som skall förmedla upptag- ningen. En upptagning anses vidare ha kommit in viss dag om det kan antas att data som representerar upptagningen har anlänt till myndigheten den dagen men inte kunnat 1. överföras enligt första stycket 1 eller 2 på grund av tekniskt fel i upptagningen, eller 2. tas emot på grund av fel i myndighetens mot- tagningsfunktion. Beträffande handlingar i annan form finns före- skrifter i 10 § förvalt- ningslagen (1986:223). _________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1998 medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 § femte stycket och 3 kap. 56 § andra stycket lämnas elektroniskt utan användning av elektronisk signatur. 1 Senaste lydelse 1994:483. 2 Senaste lydelse 1993:1563. 4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och pris- regleringsavgifter dels att 2 kap. 6 § och 7 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en två nya paragrafer, 2 kap. 12 § och 4 kap. 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 6 §1 Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos beskattningsmyndigheten är registrerad som skattskyldig skall lämna deklaration även för redovisningsperioder för vilka han inte har någon skatt att redovisa. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket, Jordbruksverket eller Fiskeriverket. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas 1. på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket, Jordbruks- verket eller Fiskeriverket, eller 2. i ett elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket, Jordbruksverket eller Fiskeriverket. Med ett elektroniskt doku-ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 12 § En upptagning anses komma in till en myndighet inom skatteförvaltningen 1. när upptagningen blir tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, eller 2. när data som representerar upp- tagningen anländer till myndigheten och tekniskt hjälpmedel för överföring enligt 1 finns hos myndighet som skall förmedla upptagningen. En upptagning anses vidare ha kommit in viss dag om det kan antas att data som representerar upptag- ningen har anlänt till myndigheten den dagen men inte kunnat 1. överföras enligt första stycket 1 eller 2 på grund av tekniskt fel i upptagningen, eller 2. tas emot på grund av fel i myndighetens mottagningsfunktion. Beträffande handlingar i annan form finns föreskrifter i 10 § för- valtningslagen (1986:223). 4 kap. 1 a § Beslut enligt denna lag skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektro- niskt dokument. 7 kap. 1 §2 Har den skattskyldige Har den i deklaration eller skattskyldige i annat skriftligt deklaration eller meddelande som han annan handling som under förfarandet han under förfarandet avgett till ledning för avgett till ledning beslut rörande för beslut rörande beskattningen, lämnat beskattningen, lämnat uppgift som befinns uppgift som befinns oriktig, skall en sär- oriktig, skall en skild avgift särskild avgift (skattetillägg) påföras (skattetilllägg) påföras honom. Skattetillägget honom. Skattetillägget är tjugo procent av det är tjugo procent av skattebelopp som inte det skattebelopp som skulle ha påförts om den inte skulle ha påförts oriktiga uppgiften om den oriktiga hade godtagits. Det- uppgiften hade samma gäller om den godtagits. Detsamma skattskyldige har gäller om den skatt- lämnat en sådan uppgift skyldige har lämnat en i mål om skatt och sådan uppgift i mål om uppgiften inte har skatt och uppgiften godtagits efter inte har godtagits prövning i sak. efter prövning i sak. Avgiftsberäkning enligt första stycket sker efter tio procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 §, påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt första eller andra stycket. Har den skattskyldige Har den inte lämnat deklaration skattskyldige inte och har skatt lämnat deklaration och beslutats genom upp- har skatt beslutats skattning enligt 4 genom uppskattning kap. 13 §, påförs den enligt 4 kap. 13 §, skattskyldige påförs den skattetillägg. skattskyldige Skattetillägget är tjugo skattetillägg. procent av den skatt Skattetillägget är som till följd av upp- tjugo procent av den skattningen påförs den skatt som till följd skattskyldige utöver av uppskattningen den skatt som skulle påförs den ha påförts enligt de skattskyldige utöver skriftliga uppgifter den skatt som skulle han kan ha lämnat till ha påförts enligt ledning för be- uppgifter i handling skattningen. Till den han kan ha lämnat till del uppskattningen ledning för beskatt- innefattar rättelse av ningen. Till den del en oriktig uppgift från uppskattningen in- den skattskyldige påförs nefattar rättelse av dock skattetillägget en oriktig uppgift enligt första eller från den skattskyldige andra stycket. påförs dock skattetil- lägget enligt första eller andra stycket. Underlag för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invändningar rörande annan fråga än den som föranlett tillägget. 4 § Skattetillägg påförs Skattetillägg påförs inte i samband med inte i samband med rättelse av en felräk- rättelse av en ning eller en felräkning eller en misskrivning, som upp- misskrivning, som enbart framgår av uppenbart framgår av deklarationen eller deklarationen eller ett annat skriftligt en annan handling från meddelande från den den skattskyldige. skattskyldige. Skattetillägg påförs Skattetillägg påförs inte heller i den mån inte heller i den mån avvikelsen avser avvikelsen avser bedöm- bedömning av ett ning av ett skriftligt yrkande i en handling yrkande och avvikelsen och avvikelsen inte inte gäller uppgift i gäller uppgift i sak. sak. Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift, påförs inte skattetillägg. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 4 kap. 1 a §. 1 Senaste lydelse 1993:462. 2 Senaste lydelse 1991:1906. 5. Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1 dels att 54 § 1 mom. och 55 § 2 mom., skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 c § och 55 a §, av följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 c § Beslut enligt denna lag skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektroniskt doku- ment. Med ett elektroniskt doku- ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 54 §2 1 mom. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ersättning för arbete eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redovisas enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om detta till den skattemyndighet som avses i 2 a § andra stycket. Deklaration skall lämnas av landsting och kommun senast den 12 och av annan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration. Uppbördsdeklaration Uppbördsdeklaration skall avges på heder skall avges på heder och samvete samt och samvete samt avfattas på blankett avfattas på blankett enligt fastställt enligt fastställt formulär. formulär, eller i elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer. Uppbördsdeklaration skall upptaga 1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisnings nummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön; 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det belopp som avses i punkt 5; 5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; 6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7) månadsavgiftens belopp; 8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena. Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller utdelning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och utdelning) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp 1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnummer; 2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena. 55 § 2 mom. Arbetsgivare 2 mom. Arbetsgivare skall för varje skall för varje arbetstagare med arbetstagare med inbetalningskort inbetalningskort som anges i 33 § som anges i 33 § eller på blankett eller på blankett enligt fastställt enligt fastställt formulär redovisa formulär eller i hur mycket som har elektroniskt dragits av för kvar- dokument, efter stående skatt. Därvid särskilt medgivande gäller bestämmelserna av Riksskatteverket om uppbörds- eller myndighet som deklaration i Riksskatteverket tillämpliga delar. bestämmer redovisa hur mycket som har dragits av för kvarstående skatt. Därvid gäller bestämmelserna om uppbördsdeklaration i tillämpliga delar. Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt efter förslag av arbetsgivaren. Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första eller andra stycket. 55 a § En upptagning anses komma in till en myndighet inom skatteförvaltningen 1. när upptagningen blir tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, eller 2. när data som representerar upp- tagningen anländer till myndigheten och tekniskt hjälp- medel för överföring enligt 1 finns hos myndighet som skall förmedla upptagning- en. En upptagning anses vidare ha kommit in viss dag om det kan antas att data som repre- senterar upptag- ningen har anlänt till myndigheten den dagen men inte kunnat 1. överföras enligt första stycket 1 eller 2 på grund av tekniskt fel i upptagningen, eller 2. tas emot på grund av fel i myndighetens mottagningsfunktion. Beträffande handlingar i annan form finns föreskrifter i 10 § förvaltningslagen (1986:223). ___________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 2 c § första stycket. 1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Senaste lydelse 1992:680. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 b § Beslut enligt denna lag skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektroniskt doku- ment. Med ett elektroniskt doku- ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 1 b § första stycket. 1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015. 7 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) dels att 14 kap. 4 § samt 18 kap. 1, 2, och 5 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 kap. 13 a § och 15 kap. 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 kap. 4 § Den särskilda Den särskilda deklarationen skall deklarationen skall lämnas på heder och lämnas på heder och samvete på en samvete blankett enligt 1. på en blankett formulär som fast- enligt formulär som ställs av regeringen fastställs av reger- eller den myndighet ingen eller den som regeringen myndighet som bestämmer. regeringen bestämmer, eller 2. i elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer. Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upp- tagning vars innehåll och utstäl- lare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 13 a § En upptagning anses komma in till en myndighet inom skatteförvaltningen 1. när upptagningen blir tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, eller 2. när data som representerar upp- tagningen anländer till myndigheten och tekniskt hjälp- medel för överföring enligt 1 finns hos myndighet som skall förmedla upptagning- en. En upptagning anses vidare ha kommit in viss dag om det kan antas att data som repre- senterar upptag- ningen har anlänt till myndigheten den dagen men inte kunnat 1. överföras enligt första stycket 1 eller 2 på grund av tekniskt fel i upptagningen, eller 2. tas emot på grund av fel i myn- dighetens mottag- ningsfunktion. Beträffande handlingar i annan form finns föreskrifter i 10 § förvaltningslagen (1986:223). 15 kap. 1 a § Beslut enligt denna lag skall sättas upp i en skriftlig hand- ling eller ett elek- troniskt dokument. 18 kap. 1 § Om den Om den skattskyldige i en skattskyldige i en deklaration eller deklaration eller något annat någon annan handling skriftligt som han under för- meddelande som han farandet lämnat till under förfarandet ledning för beskatt- lämnat till ledning ningen har lämnat en för beskattningen uppgift som befinns har lämnat en oriktig, skall en uppgift som befinns särskild avgift oriktig, skall en (skattetillägg) särskild avgift påföras honom. Det- (skattetillägg) samma gäller om den påföras honom. skattskyldige har Detsamma gäller om lämnat en sådan den skattskyldige uppgift i ett mål om har lämnat en sådan skatt enligt denna uppgift i ett mål om lag och uppgiften skatt enligt denna inte har godtagits lag och uppgiften efter prövning i inte har godtagits sak. efter prövning i sak. Skattetillägget utgör 20 procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts den skattskyldige eller som felaktigt skulle ha räknats honom till godo om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägget utgör dock 10 procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd fråga. 2 § Om en deklaration har lämnats men avvikelse gjorts genom skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § påförs den skattskyldige ett skattetillägg med 20 procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs honom utöver vad som annars skulle ha påförts honom eller av den skatt som till följd av uppskattningen inte skall tillgodoräknas honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg tas ut enligt 1 §. Vid Vid skönsbeskattning skönsbeskattning enligt 15 kap. 20 § enligt 15 kap. 20 § på grund av att på grund av att deklaration inte deklaration inte lämnats påförs den lämnats påförs den skattskyldige ett skattskyldige ett skattetillägg med 20 skattetillägg med 20 procent av den procent av den skatt som påförs skatt som påförs honom till följd av honom till följd av uppskattningen uppskattningen utöver den skatt som utöver den skatt som skulle ha påförts skulle ha påförts honom enligt de honom enligt skriftliga upp- uppgifter i de gifter han kan ha handlingar han kan lämnat till ledning ha lämnat till led- för beskattningen. ning för Till den del beskattningen. Till uppskattningen den del innefattar rättelse uppskattningen av en oriktig innefattar rättelse uppgift från den av en oriktig skattskyldige skall uppgift från den dock skattetilllägg skattskyldige skall tas ut enlig 1 §. dock skattetilllägg tas ut enligt 1 §. 5 § Skattetillägg tas inte ut 1. vid rättelse av 1. vid rättelse av en felräkning eller en felräkning eller felskrivning, när felskrivning, när felaktigheten felaktigheten uppenbart framgår av uppenbart framgår av deklarationen eller deklarationen eller av något annat av någon annan skriftligt medde- handling som den lande från den skattskyldige har skattskyldige, avgett, 2. om avvikelse 2. om avvikelse avser bedömningen av avser bedömningen av ett skriftligt ett yrkande i en yrkande, till handling, till exempel i fråga om exempel i fråga om ett avdrag eller om ett avdrag eller om värdet av ett uttag, värdet av ett uttag, och avvikelse inte och avvikelse inte gäller någon uppgift gäller någon uppgift i sak, eller i sak, eller 3. om den skattskyldige har rättat en oriktig uppgift. ______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 15 kap. 1 a §. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1 dels att 38-40 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a § Beslut enligt denna lag skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektroniskt doku- ment. Med ett elektroniskt doku- ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 38 §2 En arbetsgivare, En arbetsgivare, som i uppbörds- som i uppbörds- deklaration eller deklaration eller annat skriftligt annan handling som meddelande som han han under under förfarandet förfarandet avgett avgett till ledning till ledning för för beslut rörande beslut rörande arbetsgivaravgifter arbetsgivaravgifter har lämnat en har lämnat en uppgift som befinns uppgift som befinns vara oriktig, påförs vara oriktig, påförs avgiftstillägg med avgiftstillägg med 20 procent av det 20 procent av det avgiftsbelopp som avgiftsbelopp som ytterligare ytterligare rätteligen skall rätteligen skall utgå. Detsamma gäller utgå. Detsamma gäller om arbetsgivaren om arbetsgivaren har lämnat en sådan har lämnat en sådan uppgift i mål om uppgift i mål om avgift och avgift och uppgiften inte har uppgiften inte har godtagits efter godtagits efter prövning i sak. prövning i sak. Beräkning av avgiftstillägg enligt första stycket sker efter 10 procent när 1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av året efter utgiftsåret, 2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. 39 § Har med stöd av Har med stöd av bestämmelserna i 10 § bestämmelserna i 10 § tredje stycket om tredje stycket om uppskattning gjorts uppskattning gjorts avvikelse från de avvikelse från de uppgifter som en uppgifter som en arbetsgivare har arbetsgivare har lämnat i lämnat i uppbördsdeklaration uppbördsdeklaration eller annat eller annan skriftligt handling om sin meddelande om sin skyldighet att skyldighet att betala arbetsgivar- betala avgifter, påförs arbetsgivarav- arbetsgivaren gifter, påförs avgiftstillägg med arbetsgivaren 20 procent av det avgiftstillägg med avgiftsbelopp som på 20 procent av det grund av uppskatt- avgiftsbelopp som på ningen ytterligare grund av skall utgå. Till den uppskattningen del uppskattningen ytterligare skall innefattar rättelse utgå. Till den del av oriktig uppgift uppskattningen från arbetsgivaren innefattar rättelse skall dock av- av oriktig uppgift giftstilllägg utgå från arbetsgivaren enligt be- skall dock av- stämmelserna i 38 §. giftstillägg utgå enligt bestämmel- serna i 38 §. 40 § Har Har avgiftsunderlaget avgiftsunderlaget uppskattats med stöd uppskattats med stöd av 10 § tredje av 10 § tredje stycket på grund av stycket på grund av att upp- att upp- bördsdeklaration bördsdeklaration inte har lämnats, inte har lämnats, påförs avgiftstillägg påförs avgiftstilllägg om uppbördsdeklara- om tion inte kommit in uppbördsdeklaration trots att anmaning inte kommit in har sänts ut till trots att anmaning arbetsgivaren. har sänts ut till Tillägget beräknas arbetsgivaren. till 20 procent av Tillägget beräknas det avgiftsbelopp till 20 procent av som på grund av det avgiftsbelopp uppskattningen påförs som på grund av utöver vad som uppskattningen påförs skulle ha utgått utöver vad som skul- enligt skriftliga le ha utgått enligt uppgifter som uppgifter i arbetsgivaren handlingar som lämnat. Till den del arbetsgivaren uppskattningen lämnat. Till den del innefattar rättelse uppskattningen av oriktig uppgift innefattar rättelse från arbetsgivaren av oriktig uppgift skall avgiftstillägg från arbetsgivaren utgå enligt skall avgiftstillägg bestämmelserna i 38 utgå enligt bestäm- §. melserna i 38 §. ____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 2 a § första stycket. 1 Lagen omtryckt 1991:98. 2 Senaste lydelse 1991:1907. Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80) Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket (DV), Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen (RPS), Datainspektionen (DI), Post- och telestyrelsen (PTS), Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksarkivet (RA), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Företagarnas riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Föreninge auktoriserade revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), TeleTrusT Sverige. RÅ har bifogat yttranden som han hämtat in från Regionåklagarmyndigheterna i Västerås, Härnösand och Luleå. RPS har bifogat yttranden som styrelsen hämtat in från polismyndigheterna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund har avstått från att yttra sig. Remitterade lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 9 a, 11, 12, 12 a och 13 §§ skall betecknas 14, 15, 16, 17 och 19 §§, dels att 7, 9, 10 och nya 19 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll", dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före nya 15 §, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11-13, 18 och 20 §§ samt en ny huvudrubrik närmast före nya 11 § och fyra nya underrubriker, närmast före 10, nya 11, nya 12 och nya 13 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §2 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 2. Uppgifter 2. Uppgifter angående avslutad angående avslutad revision, verkställt revision, verkställt taxerings- eller besök eller annat mervärdesskattebesök sammanträffande eller annat sam- enligt 3 kap. 7 § manträffande enligt taxeringslagen 3 kap. 7 § (1990:324), 17 kap. taxeringslagen 4 § mervärdesskatte- (1990:324) eller 17 lagen (1994:200), kap. 4 § mer- 78 § värdesskattelagen 2 a mom.uppbördslagen (1953: (1994:200). För 27), 27 a § lagen varje sådan åtgärd får (1984:668) om upp- anges tid, art, börd av socia- beskattningsperiod, lavgifter från skatteslag, arbetsgivare eller myndighets beslut 19 b § lagen (1958:- om beloppsmässiga än- 295) om sjömans- dringar av skatt skatt. För varje eller underlag för sådan åtgärd får anges skatt med anledning tid, art, beskatt- av åtgärden samt upp- ningsperiod, gift huruvida skatteslag, bokföringsskyldighet myndighets beslut har fullgjorts. om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt 3. Uppgift om uppgift huruvida registrering av bokföringsskyldighet skyldighet att har fullgjorts. betala skatt, 3. Uppgift om uppgift om innehav registrering av av skattsedel på skyldighet att preliminär skatt, betala skatt, uppgifter om beslut uppgift om innehav om återkallelse av av skattsedel på skattsedel på preliminär skatt, preliminär F-skatt uppgifter om beslut med angivande av om återkallelse av skälen för beslutet, skattsedel på uppgifter som behövs preliminär F-skatt för att bestämma med angivande av skatt eller avgift skälen för beslutet, enligt uppbördslagen uppgifter som behövs (1953:272), lagen för att bestämma (1984:668) om skatt eller avgift uppbörd av enligt socialavgifter från uppbördslagen, lagen arbetsgivare, lagen om uppbörd av (1990:659) om socialavgifter från särskild löneskatt på arbetsgivare, lagen vissa för- (1990:659) om värvsinkomster, särskild löneskatt på lagen (1991:586) om vissa för- särskild in- värvsinkomster, komstskatt för utom- lagen (1991:586) om lands bosatta, särskild inkomst- lagen (1990:912) om skatt för utomlands nedsättning av bosatta, lagen socialavgifter, (1990:912) om mervärdesskattelagen nedsättning av (1994:200) och socialavgifter, lagen (1951:763) om mervärdesskattelagen beräkning av statlig och lagen inkomstskatt på ack- (1951:763) om umulerad inkomst beräkning av statlig samt uppgifter om inkomstskatt på redovisning, inbe- ackumulerad inkomst talning och samt uppgifter om återbetalning av redovisning, inbe- sådana skatter eller talning och avgifter. återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om 8. Uppgift om beslut om beskatt- beslut om beskatt- ning, dock ej skälen ning, dock ej skälen för beslutet, för beslutet och uppgift om utmätning uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppbördslagen. uppgift om anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med åter- betalningskort. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid 14. Uppgift om tid och art för planerad och art för planerad eller pågående eller pågående revision samt revision samt beskattningsperiod beskattningsperiod och skatteslag som och skatteslag som denna avser samt denna avser samt uppgift om tid för uppgift om tid för planerat taxerings- planerat besök eller eller annat mervärdesskattebesök sammanträffande eller annat enligt sammanträffande 3 kap. 7 § enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 taxeringslagen kap. 4 § eller mervärdesskattelagen, 17 kap. 4 § 78 § 2 a mom. mervärdesskattelagen. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om 16. Uppgift om antal perioder om antal perioder om trettio dagar för trettio dagar för vilka den vilka den skattskyldige skattskyldige uppburit inkomst uppburit inkomst som beskattas som beskattas enligt lagen enligt lagen om (1958:295) om sjömansskatt. sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 9 § Uppgifter som Uppgifter som avses i 7 och 8 §§ får avses i 7 § får tas tas in i registren in i registret endast i den endast i den ut- utsträckning som sträckning som före- föreskrivs av skrivs av regeringen eller regeringen eller myndighet som myndighet som regeringen regeringen bestämmer. bestämmer. Regeringen får Regeringen får föreskriva mindre föreskriva mindre avvikelser från avvikelser från bestämmelserna om bestämmelserna om registerinnehåll i registerinnehåll. denna lag. Terminalåtkomst 10 §3 Terminalåtkomst Terminalåtkomst till uppgifter i till uppgifter i register enligt registret får finnas denna lag får finnas endast för de ändamål endast för de ändamål som anges i 1 § och som anges i 1 § och i den utsträckning i i den utsträckning i övrigt som anges i övrigt som anges i andra-femte andra-femte styckena. styckena. Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel. Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet. Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23. Kronofogdemyndighet Kronofogdemyndighet får ha får ha terminalåtkomst till terminalåtkomst till det centrala uppgifter enligt 5 skatteregistret i och 6 §§ samt 7 § 1, 3 fråga om uppgifter och 4. enligt 5 och 6 §§ Kronofogdemyndighet samt 7 § 1, 3 och 4. i det län där ett mål Kronofogdemyndighet är registrerat för i det län där ett mål exekutiva åtgärder får är registrerat för vidare ha sådan exekutiva åtgärder får terminalåtkomst i vidare ha sådan fråga om uppgifter terminalåtkomst i enligt 7 § 7, 8, 12 fråga om uppgifter och 13. Termi- enligt 7 § 7, 8, 12 nalåtkomsten får avse och 13. den som är Terminalåtkomsten får registrerad som avse den som är gäldenär hos kro- registrerad som nofogdemyndighet gäldenär hos eller make till kronofogdemyndighet gäldenären eller eller make till annan som sambe- gäldenären eller skattas med annan som gäldenären. I fråga om sambeskattas med uppgifter enligt 7 § gäldenären. I fråga om 1 får termina- uppgifter enligt 7 § låtkomsten avse också 1 får den som är delägare i terminalåtkomsten fåmansföretag där någon avse också den som är som avses i tredje delägare i fåmansföre- meningen är delägare. tag där någon som avses i tredje meningen är delägare. De regionala skatteregistren Innehåll 11 § Ett regionalt skatteregister får innehålla följande uppgifter som hänför sig till länet: 1. uppgift om fysisk eller juridisk persons identitet, 2. uppgift om taxeringsår, be- skattningsår, inkomstår och redo- visningsperiod, 3. uppgift om ärendebeteckning, ärendemening och ärendesamband, 4. uppgift om beteckning på handling samt i förekommande fall uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret, 5. uppgift om att ärendet omprövats eller överklagats samt domstols beslut, 6. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet. Registret får också innehålla handling som kommit in eller upprättats i ett ärende som hänför sig till länet. En sådan handling får innehålla uppgift som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen (1973:289) endast om en enskild har lämnat uppgiften eller om den behövs för handläggningen av ärendet. Terminalåtkomst 12 § Terminalåtkomst till ett regionalt register får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och endast i den utsträckning som anges i andra och tredje styckena. Riksskatteverket och skattemyn- digheten i länet får ha terminalåtkomst till de uppgifter som avses i 11 § första stycket. Det skattekontor som skall handlägga ett ärende får ha terminalåtkomst till handling som avses i 11 §§ andra stycket. Ett skattekontor får också ha terminalåtkomst till handling som finns i ett ärende vid ett annat skattekontor om det behövs för handläggningen av ett ärende. Regeringen får föreskriva att Riksskatteverket eller skattemyndig- het i annat fall än som avses i tredje stycket får ha terminalåtkomst till handling som avses i 11 § andra stycket. Sökbegrepp 13 § I fråga om uppgifter som avses i 11 § första stycket får som sökbegrepp användas endast personnummer, organisationsnummer, namn, firma, ärendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, inkomstår, redo- visningsperiod, handläggande enhet, datum och uppgift om var i handlägg- ningsgången ärendet befinner sig. I handling som avses i 11 § andra stycket får som sökbegrepp användas endast ärendebe- teckning och beteckning på hand- ling. 18 § I ett registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289) behöver i fråga om ett regionalt register uppgift i handling som har getts in av enskild eller som den registe- ransvarige har expedierat till den registrerade inte tas med. Om uppgiften finns i ärende rörande den som begärt utdraget, skall det framgå av utdraget att uppgiften inte finns med. 13 § 19 §4 Om inte annat sägs Om inte annat sägs i andra eller i andra eller tredje stycket tredje stycket skall sådana upp- skall sådana upp- gifter i register gifter i det enligt denna lag centrala som hänför sig till skatteregistret som viss beskatt- hänför sig till viss ningsperiod gallras beskattningsperiod när sju år gått från gallras när sju år utgången av det gått från utgången av kalenderår under det kalenderår under vilket perioden vilket perioden gick ut. gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne, 2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet, 3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital, 4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, 5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller tredje stycket. 20 § Upptagningar i regionala register skall i fråga om deklarationer och andra handlingar som lämnats till ledning för beskattning eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet för skattekontroll, gallras sju år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter beskattnings- årets utgång. Andra upptagningar i regionala register än sådana som avses i första stycket skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgång. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första eller andra stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 2. Efter utgången av den i 19 § första stycket föreskrivna gallringsfristen gäller 20 § första stycket också beträffande uppgifter som före ikraftträdandet har getts in i elektronisk form. 1 Lagen omtryckt 1983:143. Senaste lydelse av 9 § 1994:764 12 § 1985:155 12 a § 1994:764 13 § 1993:1473. 2 Senaste lydelse 1994:495. 3 Senaste lydelse 1993:1473. 4 Senaste lydelse av förutvarande 13 § 1993:1473. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 11 §1 Vid skatterevision Vid skatterevision får räken- får räken- skapsmaterial och skapsmaterial och andra handlingar andra handlingar som rör verksamheten som rör verksamheten granskas om de inte granskas om de inte skall undantas skall undantas enligt enligt 15 §. Med 15 §. Med handling handling förstås förstås framställning framställning i i skrift eller bild skrift eller bild samt upptagning som samt upptagning som kan läsas, avlyssnas kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt eller på annat sätt uppfattas endast uppfattas endast med tekniskt med tekniskt hjälpmedel. Revisorn hjälpmedel. Revisorn får ta prov på varor får ta prov på varor som används, säljs som används, säljs eller tillhandahålls eller tillhandahålls på annat sätt i på annat sätt i verksamheten. Vid- verksamheten. are får han granska Vidare får han varulager, inventera kassan, inventarier, granska varulager, fordon, särskild inventarier, räknarapparatur, fordon, särskild mätapparatur och räknarapparatur, till- mätapparatur och verkningsprocesser. tillverkningsprocesser. Han får också prova Han får också prova särskild särskild räknarapparatur och räknarapparatur och mätapparatur. mätapparatur. Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid revisionen. 16 §2 Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län eller Skattemyndigheten i Riksskatteverket Malmöhus län att har samma be- fatta beslut om fogenhet som uppgiftsskyldighet Skattemyndigheten i enligt 5 § eller Kopparbergs län har skatterevision enligt 3 kap. 2, 3 enligt 3 kap. i och 7-15 §§. I dess ställe. förekommande fall Riksskatteverket tar verket därmed har samma be- över den befogenhet fogenhet som som annars skattemyndigheten skattemyndigheten har enligt 3 kap. I har. förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars skattemyndigheten har. 7 kap. 2 § Skattetillägg Skattetillägg enligt 1 § tredje enligt 1 § fjärde stycket skall stycket skall undanröjas av undanröjas av beskatt- beskatt- ningsmyndigheten, ningsmyndigheten, om deklaration om deklaration kommer in inom en kommer in inom en månad från den dag då månad från den dag då den skattskyldige den skattskyldige har fått del av har fått del av beslutet om beslutet om skattetillägg. skattetillägg. _____________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om revisioner som beslutats före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1994:474. 2 Senaste lydelse 1993:462. 2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs att 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 § 2 mom. 2 mom. Arbetsgivare skall Arbetsgivare skall för varje för varje arbetstagare med arbetstagare med inbetalningskort inbetalningskort som anges i 33 § som anges i 33 d § eller på blankett eller på blankett enligt fastställt enligt fastställt formulär redovisa formulär redovisa hur mycket som har hur mycket som har dragits av för dragits av för kvarstående skatt. kvarstående skatt. Därvid gäller Därvid gäller bestämmelserna om bestämmelserna om uppbördsdeklaration uppbördsdeklaration i tillämpliga delar. i tillämpliga delar. Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt efter förslag av arbetsgivaren. Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första eller andra stycket. ___________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 b § Beslut enligt denna lag får avfattas i ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars inne- håll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994. 1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1994-10-25 Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.fl. lagar. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta Pettersson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1994/95:93 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- ningsbemyndigande Skatteregisterlagen (1980:343) 392R0218