Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen Prop. 1994/95:99 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 oktober 1994 Ingvar Carlsson Anders Sundström (Arbetsmarknadsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar bl.a. i lagen (1973:370) om arbetslös- hetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Ändringarna syftar huvudsakligen till att upphäva de försämringar av dessa lagar som genomfördes den 1 juli 1994. Två förändringar föreslås dock i förhållande till vad som gällde innan den 1 juli 1994. En förtydligande regel införs i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Vid beräkningen av dagpenningen skall som medlems normalarbetstid räknas den genomsnittliga tid som han eller hon varit anställd för att arbeta per vecka under de senaste åtta månaderna. För deltidsarbetslösa införs i samma lag en regel som förhindrar att s.k. "utfyllnadsersättning" betalas ut under obegränsad tid. Om en försäkrad under en ersättningsperiod kvalificerar sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall deltidsanställningen utgöra utgångspunkten för normalarbetstidens beräkning vid utbetalande av ersättning för nästa period. Förutom dessa två förändringar föreslås att lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Konsekvensändringar görs med anledning av detta i ett flertal andra lagar. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 4 2 Lagtext.................................. 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknads- stöd................................. 22 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling.. 42 2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet..................... 43 2.5 Förslag till lag om ändring i kom- munalskattelagen (1928:370).......... 44 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt... 45 2.7 Förslag till lag om ändring i upp- bördslagen (1953:272)................ 46 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.................... 51 2.9 Förslag till lag om ändring i taxe- ringslagen (1990:324)................ 53 2.10Förslag till lag om ändring i skatte- brottslagen (1971:69)................ 56 2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning.......................... 58 3 Ärendet och dess beredning .............. 59 4 En återgång till vad som gällde innan den 1 juli 1994.............................. 59 5 Förändringar i förhållande till vad som gällde innan den 1 juli 1994............. 63 6 Övergångsregler.......................... 64 6.1 Kontant arbetsmarknadsstöd........... 64 6.2 Arbetslöshetsförsäkringen............ 65 7 Kostnader m.m............................ 65 8 Kommentar till lagförslagen.............. 68 8.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 68 8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknads- stöd................................. 69 8.3 Övriga lagförslag.................... 69 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994........................... 70 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen ( 1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 2. lag om ändring i lagen ( 1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 3. lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling 4. lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift förfinansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration ochkontrolluppgifter 9. lag om ändring i taxeringslagen(1990:324) 10.lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) 11.lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vidbeskattning 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring[1] dels att 9, 10 a, 14 a, 20 a, 31 a, 31 b skall upphöra att gälla dels att rubrikerna närmast före 7, 8 och 14 §§ skall utgå dels att 3, 6-8, 10-15, 17, 20, 21, 22-25, 31, 32, 34 och 57 §§ och rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha följande lydelse dels att det i lagen närmast före 11 § införs en ny rubrik av följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §[2] Ersättning vid Har regeringen träffat arbetslöshet lämnas i överenskommelse med någon form av ett per dag annan stat om andra beräknat belopp villkor för rätt att få er- (dagpenning). sättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassa tilläm- pa dessa villkor. Ersättning lämnas endast till den som i Sverige uppfyller ersätt- ningsvillkoren enligt denna lag, om inte annat följer av 1. lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet (EES), eller 2. överenskommelse som regeringen har träffat med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning. Dagar med ersättning Medlems- och arbetsvillkor 6 §[3] Under en kalendervecka Rätt till ersättning vid får summan av antalet arbetslöshet föreligger, ersatta och arbetade för försäkrad som efter dagar samt karens- och senaste inträdet i avstängningsdagar uppgå arbetslöshetskassan, till högst 5. 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvud- sakliga försörjning som självständig företagare (medlemsvillkor), 2. under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbe- te i minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader (arbetsvillkor). Endast dag då förvärvsarbete har utförts i minst tre timmar får härvid räknas in. Ersättning får inte Föreligger särskilda skäl lämnasför lördag eller får regeringen eller den söndag, om inte rege- myndighet som regeringen ringen eller den myndig- bestämmer medge att med- het som regeringen be- lemsvillkoret bestäms stämmer medger undantag. till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig före- tagare. Ersättning får inte Tid då förvärvsarbete har lämnas för tid under utförts får icke räknas mer vilken den försäkrade än en gång för uppfyllande får föräldrapenningför- av arbetsvillkoret. mån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Karenstid 7 §[4] Ersättning får inte Med tid under vilken en lämnas förrän den för- försäkrad enligt 6 § skall säkrade under en samman- ha utfört förvärvsarbete hängande tid av 12 måna- jämställs tid då den försäk- der varit arbetslös 5 rade dagar (karensvillkor). 1. deltagit i och, om I karenstiden räknas in inte särskilda skäl endast de dagar för hindrat det, fullföljt vilka ersättning skulle arbetsmarknadsutbildning ha lämnats, om eller yrkesinriktad karenstiden hade gått rehabilitering för vilken till ända. statligt utbildningsbidrag utgått, 2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader, 3. haft semester, eller 4. eljest varit ledig av annan anledning än sjukdom, värnplikts- Om tid under vilken tjänstgöring eller barns dagpenning har lämnats födelse med helt eller enligt denna lag eller delvis bibehållen lön. enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmark- nadsstöd skall räknas in i en ersättnings- period enligt 14 § andra stycket, skall karensvillkoret anses vara uppfyllt. För den som regelbundet utför deltidsarbete under tid då hon eller han i övrigt är arbets- lös får, om det finns särskilda skäl, rege- ringen eller den myndighet som regering- en bestämmer föreskriva om karenstid utöver vad som följer av första stycket. Bestämmelserna om karenstid skall inte tillämpas på den som är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med föreskrif- ter som har meddelats av regeringen. Avgifts- och arbetsvillkor 8 §[5] Ersättning lämnas till Vid bestämmande av ramtid den som uppfyller enligt 6 § räknas inte tid avgiftsvillkoret enligt då försäkrad varit hindrad 9 § och det allmänna att arbeta på grund av arbetsvillkoret enligt 1. styrkt sjukdom, 10 § eller, om detta 2. heltidsutbildning villkor inte uppfylls, som den försäkrade har det särskilda arbets- avslutat efter fyllda 25 villkoret enligt 10 a § år eller som har föregåtts med de begränsningar som av sammanhängande följer av 11 §. förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Detsamma gäller tid då försäkrad har åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. värnpliktstjänstgöring 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts. En försäkrad som har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, skall anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret och något av arbetsvillkoren när hon eller han begär ersättning under samma ersättningsperiod. 10 §[6] Det allmänna Försäkrad som omedelbart arbetsvillkoret innebär före inträdet i en att en försäkrad under arbetslöshetskassa har en ramtid av 12 månader varit medlem i annan omedelbart före sådan kassa får för arbetslöshetens inträde uppfyllande av medlems- skall ha utfört antingen och arbetsvillkoret förvärvsarbete tillgodoräkna sig tid i 1. i minst 5 månader, den kassan. varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvs- arbete har utförts i minst 75 timmar eller, om den försäkrade inte uppfyller detta villkor, 2. i minst 10 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvsarbete har utförts i minst 65 timmar. Med tid då förvärvsarbete har utförts likställs 1. uppsägningstid, även om arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande, 2. semester, och 3. annan tid då den arbetslöse av något annat skäl än sjukdom, värnpliktstjänstgöring eller barns födelse har varit ledig med hel eller delvis bibehållen lön. Med förvärvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt förordningen (1987:411) om beredskapsarbete. Ersättningens form m.m. 11 §[7] Till en försäkrad som Ersättning lämnas i form uppfyller det särskilda av ett per dag beräknat arbetsvillkoret men belopp (dagpenning). inte det allmänna arbetsvillkoret får ersättning lämnas endast om han eller hon 1. tidigare har fått ersättning enligt denna lag eller dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, och 2. under den närmast föregående ersättningsperioden har fått dagpenning till vilken hon eller han har kvalificerat sig Under en kalendervecka genom att uppfylla det får summan av antalet allmänna arbetsvillkoret ersatta och arbetade enligt denna lag eller dagar samt karens- och enligt lagen om kontant avstängningsdagar uppgå arbetsmarknadsstöd. till högst fem. 12 §[8] Tid som har Dagpenning får, om inte tillgodoräknats för att regeringen eller den uppfylla ett myndighet som rege- arbetsvillkor för er- ringen bestämmer medger sättning enligt denna undantag, ej utges för lag eller för dagpenning lördag eller söndag. enligt lagen (1973:371) om kontant arbets- marknadsstöd får inte tillgodoräknas för att uppfylla ett nytt ar- betsvillkor. Tid som har tillgodoräknats för att uppfylla ett arbetsvillkor för grundbelopp enligt den Dagpenning får ej utges lagen får däremot för tid under vilken tillgodoräknas också för försäkrad uppbär att uppfylla ett föräldrapenning enligt arbetsvillkor för lagen (1962: 381) om ersättning enligt denna allmän försäkring. lag. Överhoppningsbar tid Karenstid och ersättningstidens längd 13 §[9] När ramtid enligt 9-10 Dagpenning får inte lämnas a §§ skall bestämmas förrän den försäkrade under räknas inte (överhoppas) en sammanhängande tid av tid då den försäkrade tolv månader varit har varit hindrad att arbetslös fem dagar arbeta på grund av (karensvillkor). I 1. heltidsutbildning karenstiden räknas in som den försäkrade har endast de dagar för vilka avslutat efter fyllda dagpenning skulle ha 25 år eller som före- lämnats, om karenstiden gåtts av sammanhängande gått till ända. förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader, 2. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 3. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 4. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt 2 år, eller 5. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen. När ramtid skall Bestämmelserna om bestämmas enligt 10 karenstid i denna eller 10 a § räknas inte paragraf skall inte heller tid då den tillämpas på den som är försäkrade har varit anvisad verksamhet för hindrad att arbeta på arbetslivsutveckling i grund av styrkt enlighet med föreskrifter sjukdom. Vad som nu som har meddelats av sagts gäller också när regeringen. ramtid skall bestämmas enligt 9 §, om sjukpen- ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte har lämnats för sjukfallet. Detsamma gäller tid då den försäkrade har varit hindrad att uppfylla något arbetsvillkor av ett skäl som sägs i 10 a § 1-4. Vad som sägs i tredje stycket gäller inte om den försäkrade enligt 10 a § får tillgodoräkna sig tiden för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret. Ersättningsperioden 14 §[10] Ersättning lämnas under Ersättning utgår under längst 300 dagar längst 300 dagar (ersättningsperioden), (ersättningsperiod). Har om inte annat följer av försäkrad uppnått 55 års 14 a § 2 eller 24 §. Har ålder innan den försäkrade kvali- ersättningsperioden gått ficerat sig för ersätt- till ända, är perioden i ning genom att uppfylla stället 450 dagar. det allmänna arbetsvill- koret enligt 10 § och fyller hon eller han 55 år innan ersättnings- perioden har gått till ända, är perioden i stället 450 dagar. Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer efter ansökan förlänga ersättningsperioden en- ligt detta stycke, dock längst till utgången av år 1996. I ersättningsperioden I ersättningsperioden räknas in ersättningstid inräknas inte dagar, i en annan arbetslös- under vilka den försäkrade hetskassa eller har anvisats verksamhet ersättning med för arbetslivsutveckling dagpenning enligt lagen i enlighet med (1973: 371) om kontant föreskrifter som har arbetsmarknadsstöd. meddelats av regeringen. Ersättningsrätten I ersättningsperioden upphör vid utgången av enligt första stycket månaden före den under inräknas i fall som avses vilken den försäkrade i 10 § ersättningstid i fyller 65 år. den andra arbetslöshetskassan. Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år. 15 §[11] Om arbetslöshet upphör Om arbetslöshet upphör innan innan ersättningsperioden ersättningsperioden har gått till ända, har den gått till ända, har den försäkrade rätt till ersätt- försäkrade rätt till ning under återstående ersättning under antal dagar av perioden återstående antal dagar vid ny arbetslöshet, även av perioden vid ny om han då inte uppfyller arbetslöshet, även om arbets- och hon eller han då inte karensvillkoren. Vad som uppfyller nu har sagts gäller dock avgiftsvillkoret, inte om en sammanhängande karensvillkoret eller tid av 12 månader, i ett arbetsvillkor. Vad vilken inte räknas in tid som nu har sagts gäller som avses i 8 §, har dock inte om en samman- förflutit sedan hon eller hängande tid av 12 han senast fick ersätt- månader, i vilken inte ning. räknas in tid som avses i 13 §, har förflutit sedan hon eller han senast fick ersättning. Har ersättningsperioden Har ersättningsperioden gått till ända men har gått till ända men har den den försäkrade under försäkrade under perioden perioden på nytt upp- på nytt uppfyllt arbets- fyllt avgiftsvillkoret villkoret, lämnas och något av arbets- ersättning under villkoren lämnas, med ytterligare en de begränsningar som ersättningsperiod. Då enligt 11 § gäller när skall dock karensvillko- det är fråga om det sär- ret på nytt uppfyllas. skilda arbetsvillkoret, Den nya ersättningsperio- ersättning under den räknas från inträdet av ytterligare en den arbetslöshet då den ersättningsperiod. Då försäkrade uppfyllde det skall dock karensvill- arbetsvillkor som ligger koret på nytt uppfyllas. till grund för den nya Den nya perioden. ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den försäkrade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya perioden. 17 §[12] Dagpenning lämnas högst Dagpenning lämnas högst med det belopp som be- med det belopp som stäms enligt 17 § lagen regeringen fastställer. (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd och lägst med ett belopp som motsvarar grundbeloppet enligt den lagen, om inte annat följer av bestämmelserna om Dagpenning lämnas lägst pensionsavdrag. med det belopp som bestäms enligt 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Detta gäller dock inte vid nedsättning av dagpenning enligt bestämmelserna i 21 § förevarande lag. 20 §[13] Dagpenningen utgör 80 Dagpenning lämnas med 80 procent av den för- procent av den försäkrades säkrades dagsförtjänst. dagsförtjänst, om inte Dagpenningen till en annat följer av 17 § första försäkrad som har till- stycket och andra erkänts ålderspension stycket första meningen. i form av folkpension, Dagpenning till en allmän tilläggspension försäkrad som har eller annan pension som tillerkänts ålderspension betalas på grund av i form av folkpension, förvärvsarbete utgör 65 allmän tilläggspension procent av den för- eller annan pension som säkrades dagsförtjänst. lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst, med den begränsning som Med dagsförtjänst avses följer av 17 § första 1/5 av den veckoinkomst stycket. eller, i fråga om en Med dagsförtjänst avses försäkrad med månadslön, en femtedel av den 1/22 av den månadsin- veckoinkomst eller, i komst som den försäkrade fråga om försäkrad med före arbetslöshetens månadslön, en tjugotvåendel inträde vanligen fick av den månadsinkomst, som under arbetstid som den försäkrade före var normal för henne arbetslöshetens inträde eller honom vanligen åtnjöt under 1. i förvärvsarbete arbetstid som var normal som innebär att för den försäkrade. Som arbetsvillkoret enligt normal arbetstid för den 10 § är uppfyllt eller, försäkrade skall gälla den om det finns särskilda genomsnittliga arbets- skäl för det, tiden under de senaste 8 2. i allt det månaderna av ramtiden förvärvsarbete som har enligt 6 §. Om en försäkrad utförts under hela under en ersättnings- ramtiden. period kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbe- gränsad deltidsanställning skall dock deltidsan- ställningen utgöra utgångs- punkten för normalarbets- tidens beräkning vid För en försäkrad som utbetalande av ersättning har kvalificerat sig för för nästa period. rätt till ersättning på Saknas underlag för grund av det särskilda beräkning av arbetsvillkoret och dagsförtjänsten enligt därvid har uppfyllt andra stycket, skall som villkoret huvudsakligen medlemmens dagsförtjänst genom beredskaps- räknas den i orten arbete, arbetsmark- vanliga arbetsförtjänsten nadsutbildning eller per arbetsdag för yrkesinriktad rehabi- arbetstagare inom samma litering för vilken yrke och med samma statligt utbildnings- arbetsförmåga som bidrag har lämnats medlemmen. eller genom deltagande i arbetslivsutveckling enligt lagen (1992: 1331) om arbets- livsutveckling skall, utan hinder av bestämmelserna i första och andra styckena, dagpenningen bestämmas till belopp som motsva- rar inkomsten i beredskapsarbetet respektive ut- bildningsbidraget, om inte annat följer av fjärde stycket. Har den försäkrade varit berätti- gad till särskilt studielån enligt lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmark- nadsutbildning, skall dagpenningen dock bestämmas till ett belopp som motsvarar det högre utbildnings- bidrag som den försäkrade skulle ha fått om hon eller han inte hade varit berättigad till lån enligt den lagen. Dagpenningen enligt Utan hinder av bestämmel- tredje stycket får inte serna i första-tredje bestämmas till ett högre styckena får dagpenning belopp än det som till försäkrad som upp- motsvarar dagpenningen fyllt arbetsvillkoret i den närmast föregående huvudsakligen genom ersättningsperioden. arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbi- drag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget. Omprövning av den fast- Åtnjuter medlem med ställda dagsförtjänsten anledning av arbetslöshet under en pågående er- fortlöpande ersättning från sättningsperiod skall annan än arbetslös- göras till den försäk- hetskassa, får dagpenning rades förmån när hon utges högst med belopp eller han under ett som motsvarar skillnaden sammanhängande uppehåll mellan det högsta belopp i ersättningsperioden som får lämnas enligt har uppfyllt det all- första-fjärde styckena och männa arbetsvillkoret ersättningen. enligt 10 §. 21 §[14] Dagpenning som har Dagpenning som har fastställts enligt 20 § fastställts enligt 20 § första stycket andra första stycket andra meningen skall sättas meningen skall sättas ned ned med 1/260 av med 1/260 av årspensionen. Ersättning årspensionen. Ersättning som understiger 10 som understiger 10 kronor per dag betalas kronor per dag betalas inte ut. Brutet krontal inte ut. jämnas ut till närmaste högre krontal. 22 §[15] Försäkrad som söker Försäkrad som söker deltidsarbete har rätt deltidsarbete har rätt till ersättning endast till ersättning endast om om arbetsutbudet är arbetsutbudet är minst minst 3 timmar varje tre timmar varje arbetsdag och i arbetsdag och i genomsnitt minst 17 genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ersätt- timmar i veckan. Ersätt- ning till den som söker ning vid deltidsarbete deltidsarbete eller i utgår med det antal annat fall är arbetslös dagpenningbelopp per under en del av en vecka som svarar mot den vecka lämnas med det arbetslöshet som skall antal dagpenningbelopp ersättas enligt en av per vecka som svarar regeringen fastställd mot den arbetslöshet som omräkningstabell. skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell. Vid beräkning av Regeringen eller den arbetslöshet enligt myndighet regeringen första stycket tas inte bestämmer får utfärda före- hänsyn till bisyssla som skrifter för beräkning av den försäkrade före ersättning vid deltids- arbetslöshetens inträde arbete för det fall att varaktigt har utfört vid arbetstiden inte är be- sidan av heltidsarbete, stämd i visst antal om bisysslan inte timmar per dag eller utvidgas under vecka. arbetslösheten och inte hindrar henne eller honom från att anta erbjudet lämpligt arbete. 23 §[16] Regeringen eller den Är någon arbetslös under myndighet som del av vecka i annat regeringen bestämmer får fall än som avses i 22 §, utfärda föreskrifter för utgår ersättning med det beräkning av ersättning antal dagpenningbelopp vid deltidsarbete för per vecka som svarar mot det fall att den arbetslöshet som arbetstiden inte är skall ersättas enligt bestämd i ett visst tabell som avses i 22 § antal timmar per dag första stycket. eller vecka. Vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tages icke hänsyn till bisyssla som försäkrad före arbetslöshetens inträde varaktigt utfört vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan ej utvidgas under arbetslösheten och ej hindrar den försäkrade från att antaga erbjudet lämpligt arbete. 24 §[17] För en försäkrad som För en försäkrad som regelbundet utför del- regelbundet utför tidsarbete under veckor deltidsarbete under då hon eller han i veckor då han i övrigt är övrigt är arbetslös får, arbetslös får, om det om det finns särskilda finns särskilda skäl, skäl, regeringen eller regeringen eller den den myndighet som myndighet regeringen regeringen bestämmer bestämmer föreskriva om föreskriva om begränsningar i begränsningar i ersätt- ersättningsrätten och om ningsrätten utöver vad karenstid utöver vad som som följer av denna lag. följer av denna lag. 25 §[18] Överstiger försäkrads Överstiger försäkrads arbetsutbud per vecka arbetsutbud per vecka den veckotid, under den veckotid, under vilken hon eller han vilken han normalt utfört normalt har utfört arbete närmast före arbete närmast före arbetslösheten, medräknas arbetslösheten, räknas ej överskjutande tid vid inte överskjutande tid fastställande av med när ersättningen ersättning. Arbets- fastställs. löshetskassan får dock Arbetslöshetskassan får medge undantag, om den dock medge undantag, om försäkrade har särskilda den försäkrade har skäl för att utvidga ar- särskilda skäl för att betsutbudet. utvidga arbetsutbudet. Den som närmast före arbetslösheten haft anställning med arbets- tid, som någon arbetsdag eller flera regelmässigt varit kortare än tre timmar, skall ha rätt att medräkna även sådan tid vid fastställande av ersättning enligt omräk- ningstabell. 31 §[19] Bestämmelserna i 29 § Bestämmelserna i 29 § 1-3 1-3 om arbete får, om om arbete får, om det är det är skäligt, tilläm- skäligt, tillämpas i fråga pas i fråga om arbets- om arbetsmarknads- marknadspolitiska åt- utbildning och gärder som får tillgodo- yrkesinriktad reha- räknas för att uppfylla bilitering. det särskilda arbets- Bestämmelserna i 30 § villkoret enligt 10 a §. skall därvid gälla i Bestämmelserna i 30 § tillämpliga delar. skall då gälla. 32 §[20] En ansökan om ersättning Ansökan om ersättning göres skall göras hos skriftligen hos arbetslöshetskassan på arbetslöshetskassan. Vid blankett enligt ansökningen skall fogas fastställt formulär. intyg av arbetsgivare om den försäkrades arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den försäkrades ersättningsrätt. Kan sådant intyg endast med stora svårigheter införskaffas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Den försäkrade skall Intyg och övriga lämna uppgift om den uppgifter skall förvaras tidpunkt då hon eller bland kassans handling- han senast fick ersätt- ar. ning från en arbetslös- hetskassa eller ersättning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Till ansökan skall Arbetsgivare skall på fogas ett intyg av begäran utfärda intyg som arbetsgivaren om den avses i första stycket försäkrades enligt formulär som fast- arbetsförhållanden samt ställts av de uppgifter i övrigt Arbetsmarknadsstyrelsen. som behövs för bedömande av hennes eller hans rätt till ersättning. Om ett sådant intyg endast med stora svårigheter kan skaffas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på något annat sätt. En arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som nu har sagts enligt fastställt formulär. Den försäkrade skall på heder och samvete intyga att uppgifter som avses i andra stycket är riktiga. Ansökningar, intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. 34 §[21] Finner arbetslöshetskassa att försäkrad medlem, som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, inte bör uteslutas ur kassan enligt 48 § denna lag, kan kassan i stället frånkänna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år. Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer honom innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första eller andra stycket skall av kassan ofördröjligen anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen. Beslut enligt 34 § lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd om indragning av ersättning gäller som beslut om frånkännande av ersättning under motsvarande tid. 57 §[22] En arbetslöshetskassa En arbetslöshetskassa skall för varje medlem skall för varje medlem som fanns i kassan vid som fanns i kassan vid utgången av det senast utgången av det senast förflutna verksamhets- förflutna verksamhetsåret året till staten betala till staten betala ett belopp som motsvarar 1. för finansiering av tre procent av den statens kostnad för gällande högsta dag- utbetalade arbetslös- penningen för hetsersättningar ett finansieringen av ett belopp som motsvarar 70 för kassorna gemensamt procent av den under det utjämningsbidrag löpande verksamhetsåret (utjämningsavgift). genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finansierings- avgift), och 2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämnings- bidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjämningsavgift). Regeringen meddelar Regeringen meddelar närmare föreskrifter om närmare föreskrifter om utjämningsbidrag. tid och sätt för betalningarna samt om utjämningsbidrag. ________________ 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 § andra stycket sista meningen den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1995. 2. Försäkrad som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet får uppbära ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även om medlems- och arbetsvillkoret enligt de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna inte uppfyllts. 3. I ersättningsperiod som avses i punkten 2 räknas in ersättning med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1991:1334. Senaste lydelse av 9 § 1994:930 10 a § 1994:930 14 a § 1994:930 20 a § 1994:930 31 a § 1994:930 31 b § 1994:930. [2]Senaste lydelse 1994:930. [3]Senaste lydelse 1994:930. [4]Senaste lydelse 1994:930. [5]Senaste lydelse 1994:930. [6]Senaste lydelse 1994:930. [7]Senaste lydelse 1994:930. [8]Senaste lydelse 1994:930. [9]Senaste lydelse 1994:930. [10]Senaste lydelse 1994:930. [11]Senaste lydelse 1994:930. [12]Senaste lydelse 1994:930. [13]Senaste lydelse 1994:930. [14]Senaste lydelse 1994:930. [15]Senaste lydelse 1994:930. [16]Senaste lydelse 1994:930. [17]Senaste lydelse 1994:930. [18]Senaste lydelse 1994:930. [19]Senaste lydelse 1994:930. [20]Senaste lydelse 1994:930. [21]Senaste lydelse 1994:930. [22]Senaste lydelse 1993:1447. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets- marknadsstöd[1] dels att 3, 10, 10 a, 14 a, 20, 20 a, 21, 21 a, 22, 23, 27 a-i, 31 a och 33 a-d skall upphöra att gälla dels att rubrikerna närmast före 1, 7, 8, 14, 17, 18, 21, 22, 27 a, 27 d, 27 g och 28 §§ skall utgå dels att 17 § skall betecknas 18 § dels att 1, 4, 6-9, 11-14, 15, nya 18, 24, 25, 27, 28-30, 31, 32, 33, 34, 35 och 37 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha följande lydelse dels att det närmast före 4, 11, nya 18 och 25 §§ skall införas rubriker av följande lydelse dels att det i lagen skall införas 5 nya paragrafer, 26, 30 a, 30 b, 38 och 39 §§ av följande lydelse, samt dels att rubrikerna närmast före 29, 32 respektive 33 §§ skall sättas närmast före 26, 30 och 30 a §§ Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänna villkor 1 § Kontant Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetsmarknadsstöd utges arbetslöshet lämnas enligt denna lag vid enligt vad som följer av arbetslöshet till denna lag med ett per 1. den som icke är dag beräknat belopp i försäkrad enligt lagen form av dagpenning eller (1973:370) om arbets- med ett grundbelopp. löshetsförsäkring, Den som är försäkrad 2. försäkrad enligt nämnda enligt lagen (1973:370) lag som efter inträdet i om arbetslöshetsförsäk- erkänd arbetslöshetskassa ring har inte rätt till ännu ej uppfyllt med- stöd i andra fall än som lemsvillkoret enligt sägs i andra stycket. lagen, 3. försäkrad enligt nämnda lag som ej har rätt till ersättning enligt lagen på grund av att ersättnings- period gått till ända sedan han uppnått 60 års ålder. Kontant arbetsmarknadsstöd i form av ett grundbelopp lämnas även till en försäkrad enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som inte har rätt till ersättning från en arbetslöshetskassa på grund av att 1. avgiftsvillkoret enligt 9 § lagen inte är uppfyllt, eller 2. en ersättningsperiod har gått till ända sedan hon eller han har fyllt 60 år utan att något nytt arbetsvillkor som kvalificerar för en ny ersättningsperiod har uppfyllts. Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år. Rätten till stöd i form av ett grundbelopp upphör dock redan när den arbetslöse före den tidpunkten börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 4 § Allmänna villkor för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd Kontant arbetsmarknadsstöd till- Kontant kommer den som arbetsmarknadsstöd till- 1. är arbetsför och i kommer den som övrigt oförhindrad att 1. har fyllt 20 år, åta sig arbete för en 2. är arbetsför och i arbetsgivares räkning övrigt oförhindrad att åta minst 3 timmar varje sig arbete för en arbetsdag och i ge- arbetsgivares räkning nomsnitt minst 17 minst 3 timmar varje timmar i veckan, arbetsdag och i ge- 2. är beredd att anta nomsnitt minst 17 timmar erbjudet lämpligt arbete i veckan, under tid för vilken hon 3. är beredd att anta eller han inte har erbjudet lämpligt arbete anmält hinder som kan under tid för vilken han godtas, inte anmält hinder som 3. är anmäld som kan godtas, arbetssökande hos den 4. är anmäld som offentliga arbetsförmed- arbetssökande hos den lingen i den ordning offentliga arbetsförmed- som föreskrivs av lingen i den ordning som regeringen eller den föreskrivs av regeringen myndighet som eller den myndighet som regeringen bestämmer, regeringen bestämmer, och och 5. inte kan få lämpligt 4. inte kan få lämpligt arbete. arbete. Stöd i form av ett grundbelopp lämnas endast till den som har fyllt 20 år. Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över. En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket. Dagar med ersättning Arbetsvillkor m.m. 6 § Under en kalendervecka Rätt till kontant får summan av antalet arbetsmarknadsstöd ersatta och arbetade föreligger, om den ar- dagar samt karensdagar betslöse under en ramtid och avstängningsdagar av tolv månader uppgå till högst 5. omedelbart före arbets- löshetens inträde utfört förvärvsarbete i minst fem månader (arbetsvillkor). Härvid tages hänsyn endast Kontant till månad då förvärvsarbete arbetsmarknadsstöd får utförts under minst 75 inte lämnas för lördag timmar. eller söndag, om inte Tid då förvärvsarbete har regeringen eller den utförts får icke räknas mer myndighet som än en gång för uppfyllande regeringen bestämmer av arbetsvillkoret. medger undantag. Stöd får inte lämnas för tid under vilken sökanden får föräldrapen- ningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Karenstid 7 § Kontant Med tid under vilken arbetsmarknadsstöd får sökanden enligt 6 § skall inte lämnas förrän den ha utfört förvärvsarbete sökande under en jämställs tid då sökanden sammanhängande tid av 12 1. i enskilt hem vårdat månader varit arbetslös åldring eller handikappad 5 dagar (karensvillkor). i sådan utsträckning att I karenstiden räknas in sökanden varit förhindrad endast de dagar för att stå till arbetsmark- vilka stöd skulle ha nadens förfogande, lämnats, om karenstiden 2. deltagit i och, om hade gått till ända. inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, 3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader, 4. haft semester, eller 5. eljest varit ledig av annan anledning än sjukdom, värnplikts- Om tid under vilken tjänstgöring eller barns ersättning har lämnats födelse med helt eller enligt lagen (1973: delvis bibehållen lön. 370) om arbetslöshetsförsäkring skall räknas in i en ersättningsperiod enligt 14 § andra stycket, skall karensvillkoret anses vara uppfyllt. För den som regelbundet utför deltidsarbete under tid då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, rege- ringen eller den myndighet som regering- en bestämmer föreskriva om karenstid utöver vad som följer av första stycket. En sökande som sägs i 1 § andra stycket 2 behöver inte uppfylla ka- rensvillkoret. Detsamma gäller den som har rätt till ersättning enligt 27 b § eller är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling enligt föreskrifter som har meddelats av regeringen. Bestämmelser om dagpenning Avgifts- och arbetsvillkor 8 § Dagpenning lämnas till Vid bestämmande av ramtid den som uppfyller enligt 6 § räknas inte tid avgiftsvillkoret enligt då sökanden varit hindrad 9 § och det allmänna att arbeta på grund av arbetsvillkoret enligt 1. styrkt sjukdom, 10 § eller, om detta 2. heltidsutbildning villkor inte uppfylls, som den sökande har det särskilda arbets- avslutat efter fyllda 25 villkoret enligt 10 a § år eller som har föregåtts med de begränsningar som av sammanhängande följer av 11 §. förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. En sökande som har Detsamma gäller tid då påbörjat en sökanden har åtnjutit ersättningsperiod enligt föräldrapenningförmån enligt lagen (1973:370) om lagen (1962: 381) om arbetslöshetsförsäkring allmän försäkring eller skall anses ha uppfyllt varit hindrad att arbeta avgiftsvillkoret och på grund av något av arbetsvillkoren 1. värnpliktstjänstgöring, när hon eller han begär 2. dagpenning under samma arbetsmarknadsutbildning, ersättningsperiod. 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts. Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år. 9 § Avgiftsvillkoret innebär Den som i minst 90 att den sökande under 12 kalenderdagar under en kalendermånader under en ramtid av tio månader i ramtid av 24 månader anslutning till att han omedelbart före avslutat utbildning på arbetslöshetens inträde heltid som omfattar skall ha haft för- minst ett läsår och som värvsinkomster för vilka berättigar till hon eller han är skyldig studiesocialt stöd stått att betala antingen till arbetsmarknadens avgift enligt lagen förfogande som (1993:1441) om allmän arbetssökande genom den avgift för finansiering offentliga av kontantförmåner vid arbetsförmedlingen eller arbetslöshet eller förvärvsarbetat är sjömansskatt enligt berättigad till kontant lagen (1958:295) om arbetsmarknadsstöd utan sjömansskatt. Skyl- att ha uppfyllt digheten skall bedömas arbetsvillkoret. Vid be- efter vad som är känt stämmande av ramtid vid den tidpunkt då inräknas inte tid då rätten till en sökanden har varit ersättningsperiod prövas.hindrad att stå till Hänsyn skall dock inte arbetsmarknadens för- tas till skyldighet att fogande på grund av betala sjömansskatt för sjukdom, tid före år 1994. värnpliktstjänstgöring, havandeskap eller vård av Den som inte har varit eget barn eller adop- försäkrad enligt lagen tivbarn som inte har (1973:370) om arbets- fyllt två år. löshetsförsäkring eller Arbetslös som avses i 1 § som inte tidigare har 3 skall vid tillämpning fått dagpenning enligt av första stycket anses denna lag skall dessutom ha fullgjort ha utfört sådant för- arbetsvillkoret. värvsarbete som avses i 10 § i minst 75 timmar under var och en av minst 5 av de 12 månader som beaktas enligt första stycket. Det kontanta arbetsmarknads- stödets form m.m. 11 § Till en sökande som Kontant uppfyller det särskilda arbetsmarknadsstöd lämnas arbetsvillkoret men i form av ett per dag inte det allmänna beräknat belopp. Under en arbetsvillkoret får kalendervecka får summan dagpenning lämnas endast av antalet ersatta och om hon eller han arbetade dagar samt 1. tidigare har fått karens- och ersättning med avstängningsdagar uppgå dagpenning enligt denna till högst fem. lag eller ersättning enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshets- försäkring, och 2. under den närmast föregående ersättningsperioden har fått dagpenning till vilken hon eller han har kvalificerat sig genom att uppfylla det allmänna arbetsvillkoret enligt denna lag eller enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. 12 § Tid som har Kontant tillgodoräknats för att arbetsmarknadsstöd får, om uppfylla ett inte regeringen eller arbetsvillkor för dag- den myndighet som penning enligt denna regeringen bestämmer med- lag eller enligt lagen ger undantag, ej utges (1973:370) om arbets- för lördag eller söndag. löshetsförsäkring får inte tillgodoräknas för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Tid som har tillgodoräknats för att uppfylla ett arbetsvillkor för grundbelopp enligt denna lag får däremot tillgodoräknas också för Stöd får ej utges för tid att uppfylla ett under vilken stödtagaren arbetsvillkor för uppbär föräldrapenning dagpenning. enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Överhoppningsbar tid Karenstid och ersättningstidens längd 13 § När ramtid enligt 9-10 Dagpenning får inte lämnas a §§ skall bestämmas förrän den sökande under en räknas inte (överhoppas) sammanhängande tid av tid då sökanden har tolv månader varit varit hindrad att arbeta arbetslös fem dagar på grund av (karensvillkor). I 1. heltidsutbildning karenstiden räknas in som den sökande har endast de dagar för vilka avslutat efter fyllda stöd skulle ha lämnats, om 25 år eller som före- karenstiden gått till gåtts av sammanhängande ända. förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 2. tvångsvård enligt lagen (1988: 870) om vård av missbrukare i vissa fall, 3. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 4. vård av eget barn eller av adoptivbarn som inte har fyllt 2 år, eller 5. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller Sökande som avses i 1 § 3 livsmedelslagen behöver inte uppfylla (1971:511) eller karensvillkoret. föreskrifter som har Detsamma gäller dem som är meddelats med stöd av ersättningsberättigade livsmedelslagen. enligt 9 § eller är När ramtid skall anvisade verksamhet för bestämmas enligt 10 arbetslivsutveckling i eller 10 a § räknas inte enlighet med föreskrifter heller tid då sökanden som har meddelats av har varit hindrad att regeringen. arbeta på grund av styrkt sjukdom. Vad som nu sagts gäller också när ramtid skall bestämmas enligt 9 §, om sjukpen- ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte har lämnats för sjukfallet. Detsamma gäller tid då sökanden har varit hindrad att uppfylla något arbetsvillkor av ett skäl som sägs i 10 a § 1-4. Vad som sägs i tredje stycket gäller inte om sökanden enligt 10 a § får tillgodoräkna sig tiden för att uppfylla det särskilda ar- betsvillkoret. Lag (1994:929) Ersättningsperioden 14 § Dagpenning lämnas under Kontant längst 300 dagar arbetsmarknadsstöd utgår (ersättningsperioden), under längst 150 dagar om inte annat följer av (ersättningsperioden), om 14 a § 2 eller 24 §. Har inte annat följer av sökanden kvalificerat andra stycket eller av sig för ersättning genom 15 § sista stycket. Har att uppfylla det stödtagaren uppnått 55 års allmänna arbetsvillkoret ålder innan ersätt- enligt 10 § och fyller ningsperioden gått till hon eller han 55 år ända, är perioden i stället innan ersättningsperio- 300 dagar. Sedan den har gått till ända, stödtagaren uppnått 60 års är perioden i stället ålder, är 450 dagar. Om det finns ersättningsperioden 450 synnerliga skäl, får dagar. regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer efter ansökan förlänga ersättningsperioden enligt detta stycke, dock längst till ut- gången av år 1996. I ersättningsperioden I ersättningsperioden räknas in ersättningstid inräknas inte dagar, enligt lagen (1973: under vilka stödtagaren 370) om har anvisats verksamhet arbetslöshetsförsäkring. för arbetslivsutveckling i enlighet med före- skrifter som har meddelats av regeringen. Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel för- tidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring. 15 § Om arbetslöshet upphör Om arbetslöshet upphör innan ersättnings- innan ersättningsperioden perioden har gått till gått till ända, har ända, har sökanden stödtagaren rätt till rätt till dagpening kontant under återstående arbetsmarknadsstöd under antal dagar av perioden återstående antal dagar av vid ny arbetslöshet, perioden vid ny även om hon eller han arbetslöshet, även om han då inte uppfyller då inte uppfyller arbets- avgiftsvillkoret, och karensvillkoren. Vad karensvillkoret eller som nu sagts gäller dock ett arbetsvillkor. Vad inte om en sammanhängande som nu har sagts gäller tid av 12 månader, i dock inte om en samman- vilken inte räknas in tid hängande tid av 12 som avses i 8 §, har månader, i vilken inte förflutit sedan hon eller räknas in tid som avses han senast fick i 13 §, har förflutit ersättning. sedan hon eller han senast fick ersättning. Har ersättningsperioden Har ersättningsperioden gått till ända men har gått till ända men har sökanden under perioden stödtagaren inom en tid på nytt uppfyllt av tolv månader avgiftsvillkoret och dessförinnan uppfyllt något av arbetsvillkoren arbetsvillkoret, lämnas lämnas, med de begräns- kontant ningar som enligt 11 § arbetsmarknadsstöd under gäller när det är fråga ytterligare en om det särskilda ar- ersättningsperiod. Då betsvillkoret, skall dock dagpenning under karensvillkoret på nytt ytterligare en uppfyllas. Den nya ersättningsperiod. Då ersättningsperioden räknas skall dock från inträdet av den karensvillkoret på nytt arbetslöshet, då stödtaga- uppfyllas. ren senast uppfyllde arbetsvillkoret. Den nya För den som regelbundet ersättningsperioden utför deltidsarbete under räknas från inträdet av tid då hon eller han i den arbetslöshet då övrigt är arbetslös får, om sökanden uppfyllde det det finns särskilda skäl, arbetsvillkor som regeringen eller den ligger till grund för myndighet regeringen den nya perioden. bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag. Det kontanta arbetsmark- nadsstödets storlek 18 § Dagpenning lämnas högst Kontant med det belopp som arbetsmarknadsstöd lämnas regeringen fastställer med det belopp som och lägst med det belopp regeringen fastställer om som motsvarar inte annat följer av grundbeloppet, om inte denna lag. annat följer av bestämmelserna om pensionsavdrag. Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättnings- dagar per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell. 24 § För en sökande som Uppbär en stödtagare änke- regelbundet utför del- eller änklingspension tidsarbete under veckor eller annan ålderspension då hon eller han i än enligt lagen (1962: övrigt är arbetslös får, 381) om allmän försäkring om det finns särskilda eller mindre än hel förmån skäl, regeringen eller av förtidspension, den myndighet som sjukbidrag eller ålders- regeringen bestämmer pension enligt nämnda lag föreskriva om begräns- eller delpension enligt ningar i ersätt- lagen (1979:84) om ningsrätten utöver vad delpensionsförsäkring, som följer av denna lag. nedsätts det kontanta arbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet. En sådan nedsättning skall inte göras med hänsyn till omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring. Uppbär stödtagare livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkesskada eller olycksfall, ned- sättes stödet enligt grunderna i första stycket. Ersättning understigande tio kronor för dag utbetalas inte. Brutet krontal utjämnas till närmast högre krontal. Begränsning vid säsongsarbetslöshet 25 § Överstiger sökandens I fråga om arbetstagare arbetsutbud per vecka som huvudsakligen är den veckotid, under sysselsatta i yrke, inom vilken hon eller han vilket arbetslöshet normalt har utfört årligen regelbundet arbete närmast före förekommer, får Ar- arbetslösheten, räknas betsmarknadsstyrelsen, inte överskjutande tid om särskilda skäl med när ersättningen föreligger, begränsa rätten fastställs. Från vad som till kontant arbetsmark- nu har sagts får dock nadsstöd. göras undantag, om sökanden har särskilda skäl för att utvidga arbetsutbudet. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1994:929. Avstängning från rätten till kontant arbetsmarknadsstöd 26 § Stödtagare skall avstängas från rätt till ersättning under tid som anges i 27 §, om han 1. lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, 2. skilts från arbete på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat erbjudet lämpligt arbete, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat, att anställning ej kommit till stånd. 27 § Om särskilda skäl finns Är det sannolikt att får beslutas att en arbete som avses i 26 § sökande som under en skulle ha varat högst fem kalendervecka i fyra dagar eller mer än fem dagar utför arbete i men högst tio dagar eller sådan utsträckning att mer än tio dagar, utgör dagpenning inte har avstängningstiden fem, kunnat lämnas för någon tio respektive 20 av dagarna, inte heller ersättningsdagar. I skall ha rätt till avstängningstiden inräknas dagpenning för den femte endast dagar för vilka dagen samt att dag- karenstid skulle ha penning inte får lämnas tillgodoräknats eller för dag för vilken kontant sökanden kan anses arbetsmarknadsstöd skulle gottgjord genom ha lämnats, om avstäng- semesterersättning. ningen inte hade skett, eller dagar under vilka stödtagaren har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 14, 28 respektive 56 kalenderdagar. Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 26 §, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att stödtagaren ej vill antaga lämpligt arbete, såsom då stödtagaren vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete eller lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, skall stödta- garen vara avstängd till dess han eller hon utfört förvärvsarbete under 20 dagar. Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 26 § inträffat. Gemensamma bestämmelser för det kontanta arbetsmarknadsstödet Begränsning vid säsongsarbetslöshet 28 § Om det finns särskilda Bestämmelserna i 26 § 1-3 skäl för det får om arbete får, om det är regeringen eller den skäligt, tillämpas i fråga myndighet som om arbetsmark- regeringen bestämmer be- nadsutbildning och gränsa rätten till yrkesinriktad kontant arbetsmark- rehabilitering. nadsstöd för sådana Bestämmelserna i 27 § arbetstagare som är skall därvid gälla i sysselsatta i ett yrke tillämpliga delar. inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. Avstängning från rätten till kontant arbetsmarknadsstöd 29 § En sökande skall stängas Med beslut om avstängning av från rätten till enligt 26-28 §§ jämställes ersättning under tid som beslut om avstängning från anges i 30 §, om hon rätt till ersättning eller han enligt 29, 30, 31 och 1. lämnat sitt arbete 34 §§ lagen (1973:370) om frivilligt utan giltig arbetslöshetsförsäkring. anledning, 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat ett sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte har kommit till stånd. Ansökan om kontant arbetsmarknadsstöd m.m. 30 § Är det sannolikt att Ansökan om kontant arbete som avses i 29 § arbetsmarknadsstöd görs skulle ha varat högst 5 skriftligen hos läns- dagar eller mer än 5 men arbetsnämnd som högst 10 dagar eller mer regeringen bestämmer. Vid än 10 dagar, utgör ansökningen skall fogas avstängningstiden 5, 10 intyg av arbetsgivaren respektive 20 om sökandens ersättningsdagar. I arbetsförhållanden samt de avstängningstiden räknas uppgifter i övrigt som in endast dagar för behövs för bedömande av vilka karenstid skulle hans rätt till stöd. Kan ha tillgodoräknats eller sådant intyg endast med kontant arbetsmarknads- stora svårigheter stöd skulle ha lämnats, införskaffas, får om avstängningen arbetsförhållandena och inte hade skett, eller övriga uppgifter styrkas dagar under vilka på annat sätt. sökanden har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 14, 28 respektive 56 kalenderdagar. Inträffar under Arbetsgivare skall på avstängningstiden begäran utfärda intyg som förhållande som avses i avses i första stycket 29 §, beräknas ny enligt formulär som fast- avstängningstid i ställes av enlighet med Arbetsmarknadsstyrelsen. bestämmelserna i första stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att en Utbetalning av kontant sökande inte vill anta arbetsmarknadsstöd görs av ett lämpligt arbete, den allmänna såsom då sökanden vid försäkringskassa i vilken upprepade tillfällen sökanden är inskriven. antingen har avvisat erbjudet sådant arbete eller lämnat sitt arbete frivillligt utan giltig anledning, skall sökanden vara avstängd till dess hon eller han har utfört förvärvsarbete under 20 dagar. Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 29 § inträffade. Överklagande av länsarbetsnämnds, allmän försäkringskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens och domstols beslut m.m. 30 a § Beslut av en länsarbetsnämnd i ärenden om stöd enligt denna lag skall omprövas av nämnden, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 30 b §. Vid omprövning får beslut inte ändras till den enskildes nackdel. 30 b § Även om begäran om omprövning inte har framställts, skall länsar- betsnämnden ändra beslutet i ett ärende om stöd enligt denna lag som har fattats av nämnden och inte har prövats av Arbetsmarknadsstyrelsen, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant för- biseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse. Ett beslut får inte ändras till den enskildes nackdel, om den besluta- de förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det. Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år för- flutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 31 § Bestämmelserna i 29 § Beslut av länsarbetsnämnd 1-3 om arbete får, om enligt denna lag får det är skäligt, till- överklagas hos Ar- lämpas i fråga om ar- betsmarknadsstyrelsen. betsmarknadspolitiska Nämndens beslut får dock årgärder som får till- inte överklagas innan godoräknas för att upp- nämnden har omprövat sitt fylla det särskilda beslut enligt 30 a §. arbetsvillkoret enligt Överklagas ett beslut 10 a §. Bestämmelserna innan det har omprövats i 30 § skall då gälla. skall överklagandet anses som en begäran om ompröv- ning enligt den paragrafen. I fråga om ärende som i första instans handläggs av allmän försäkringskassa har bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut motsvarande tillämpning. 32 § Ansökan om kontant arbetsmarknadsstöd m.m. En ansökan om kontant Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsmarknadsstöd skall beslut angående rätt till göras på blankett enligt ersättning överklagas hos fastställt formulär hos länsrätt, om inte annat den länsarbetsnämnd som följer av lagen (1969:93) regeringen bestämmer. om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Sökanden skall lämna Vid prövning av uppgift om överklagande av länsrättens 1. medlemskapet i en beslut i mål som avses i arbetslöshetskassa och första stycket skall nämn- den tidpunkt då hon demän ingå i kammarrätten, eller han senast fick om nämndemän deltagit i ersättning från en sådan länsrätten. kassa, eller 2. begäran om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Till ansökan skall Kammarrättens beslut i fogas ett intyg av mål som avses i denna arbetsgivaren om paragraf överklagas hos sökandens Försäkringsöverdomstolen. arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av hennes eller hans rätt till ersättning. Om ett sådant intyg endast med stora svårigheter kan skaffas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på något annat sätt. En arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som nu har sagts enligt fastställt formulär. Sökanden skall på heder Arbetsmarknadsstyrelsens och samvete intyga att och Riksförsäkringsverkets uppgifter som avses i beslut enligt denna lag andra stycket är i annat fall än som avses riktiga. i första stycket över- klagas hos regeringen. Kontant arbetsmarknadsstöd beta- las ut av den allmänna försäkringskassa där sökanden är inskriven. Överklagande av länsarbetsnämnds, allmän försäkringskassas, Arbets- marknadsstyrelsens och domstols beslut m.m. 33 § Beslut av en länsar- Skrivelsen med betsnämnd i ärenden överklagandet skall inges om stöd enligt denna till den myndighet eller lag skall omprövas av det organ som har med- nämnden, om det begärs delat beslutet. Den om- av en enskild som beslu- ständigheten att överkla- tet angår och beslutet gandet ingivits eller inte har meddelats med insänts direkt till den stöd av 33 a §. myndighet som har att pröva överklagandet utgör dock inte hinder mot att ta upp överklagandet till prövning, om överklagandet har kommit in i rätt tid. Vid omprövning får Vad som sägs i denna beslutet inte ändras paragraf om överklagande till den enskildes skall i tillämpliga delar nackdel. gälla en begäran om om- prövning enligt 30 a §. Begäran om omprövning av ett beslut skall ske inom samma tid som ett överklagande av beslutet. Länsarbetsnämnds, allmän försäkringskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut skall gälla omedelbart, om inte annat anges i beslutet eller bestäms av myndig- het som har att pröva beslutet. 34 § Kontant arbetsmark- Har regeringen träffat nadsstöd får dras in överenskommelse med annan eller sättas ned med stat om andra villkor för ett skäligt belopp om rätt att erhålla ersättning sökanden medvetet eller än som föreskrives i denna av grov vårdslöshetlag, skall dessa villkor lämnar oriktiga eller tillämpas. vilseledande uppgifter om förhållanden som är av betydelse för rätten till stöd. Beslut enligt lagen (1973:370) om arbets- löshetsförsäkring om frånkännande av rätt till ersättning under viss tid gäller som ett beslut om att dra in ersättning enligt denna lag. Ett beslut om uteslutning ur arbetslöshetskassan enligt 48 § 2 den lagen, skall vid tillämpning av denna lag anses innebära att den försäkrade har frånkänts rätt till ersättning under ett år. 35 § Lagen (1969:93) om Kontant begränsning av arbetsmarknadsstöd får samhällsstöd vid indragas eller skäligen arbetskonflikt skall nedsättas, om stödtagaren tillämpas på ersättning medvetet eller av grov enligt denna lag. vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för rätten till stöd. 37 § Vid minskning av vissa Lagen (1969:93) om ersättningar med utgiven begränsning av samhällsstöd ersättning enligt denna vid arbetskonflikt äger lag gäller föreskrif- tillämpning på ersättning terna i 17 kap. 1 § enligt denna lag. lagen (1962: 381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om ar- betsskadeförsäkring. 38 § Beträffande minskning av vissa ersättningar med utgiven ersättning enligt denna lag gäller före- skrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 39 § De närmare föreskrifter som finns erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, av Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket. ___________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Den som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning får fortsätta att uppbära denna ersättning även efter ikraftträdandet, dock längst till den 30 juni 1996. 3. Punkten 2 gäller endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse från den 1 januari 1995. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling skall införas två nya paragrafer, 2 och 3 §§, av följande lydelse. 2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbets- livsutveckling i enlighet med läns- arbetsnämndens anvisning jämställs med tid under vilken en arbetslös enligt 6 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller 6 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande av ramtid enligt samma bestämmelser räknas inte tid då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts. 3 § Vad som föreskrivs om arbetsmarknadsutbildning i 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. 2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 50 §[1] Den taxerade för- Den taxerade värvsinkomsten minskas förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret med på beskattningsåret belöpande avgifter belöpande avgifter enligt enligt lagen (1994:000) lagen (1994:000) om om allmänna egenavgifter allmänna egenavgifter och och enligt lagen kommunalt grundavdrag i (1993:1441) om allmän nu nämnd ordning. Det som avgift för finansiering därefter återstår utgör av kontantförmåner vid beskattningsbar arbetslöshet samt förvärvsinkomst. kommunalt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. **Fotnot** [1]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt[1] skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 §[2] Den taxerade för- Den taxerade värvsinkomsten minskas förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret med på beskattningsåret belöpande avgifter belöpande avgifter enligt enligt lagen (1994:000) lagen (1994:000) om om allmänna egenavgifter allmänna egenavgifter och och enligt lagen statligt grundavdrag i (1993:1441) om allmän nu nämnd ordning. Det som avgift för finansiering därefter återstår utgör av kontantförmåner vid beskattningsbar arbetslöshet samt förvärvsinkomst. statligt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. **Fotnot** [1]Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. [2]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och 43 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)[1] skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §[2] Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: 1. kommunal inkomstskatt, 2. statlig inkomstskatt, 3. statlig förmögenhetsskatt, 4. statlig fastighetsskatt, 5. skogsvårdsavgift, 6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200), 11. annuitet på avdikningslån, 12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter, 13. avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid 13. skatt enligt lagen arbetslöshet, (1993:1537) om 14. skatt enligt lagen expansionsmedel. (1993:1537) om expansionsmedel. Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda lag. 4 § 1 mom.[3] För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a § eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära skatten på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsättningar, nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, att den skattskyldige att den skattskyldige inte skall betala annan inte skall betala annan skatt eller avgift som skatt eller avgift som avses i denna lag än avses i denna lag än statlig inkomstskatt, statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt kommunal inkomstskatt samt avgifter enligt och avgifter enligt lagen (1994:000) om lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter allmänna egenavgifter, och avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid att den skattskyldige arbetslöshet, vid taxering för att den skattskyldige inkomsten inte erhåller vid taxering för annat avdrag än avdrag för inkomsten inte erhåller avgifter enligt lagen annat avdrag än avdrag (1994:000) om allmänna för avgifter enligt egenavgifter och lagen (1994:000) om grundavdrag. allmänna egenavgifter och avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid Av tabellerna skall arbetslöshet samt framgå hur stor del av grundavdrag. avdragsbeloppet som Av tabellerna skall avser allmänna framgå hur stor del av egenavgifter. avdragsbeloppet som avser allmänna egenavgifter och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. 12 §[4] För den som inte skall För den som inte skall betala avgifter enligt betala avgifter enligt lagen (1994:000) om lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter allmänna egenavgifter och lagen (1993:1441) skall preliminär A-skatt om allmän avgift för i fall som avses i 4 § 1 finansiering av mom. och 40 § utgå enligt kontantförmåner vid de grunder som där anges arbetslöshet skall med beaktande av att preliminär A-skatt i skyldighet att betala fall som avses i 4 § 1 sådana avgifter och rätt mom. och 40 § utgå en- till avdrag för ligt de grunder som där avgifterna inte anges med beaktande av föreligger. att skyldighet att be- tala sådana avgifter och rätt till avdrag för avgifterna inte föreligger. I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans med sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid beräkning av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna i 4 och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av 3 § 2 mom. om preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte frångås. 27 § 2 mom.[5] Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §; 3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket; 4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte betalats ut enligt 45 § 2 mom. andra stycket; 5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt; samt 6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som innehållits av den innehållits av den skattskyldiges skattskyldiges arbetsgivare skall arbetsgivare skall sådana sådana allmänna allmänna egenavgifter som egenavgifter och allmän arbetsgivaren redovisat avgift för finansiering i kontrolluppgift i av kontantförmåner vid första hand gottskrivas arbetslöshet som som sådana avgifter. arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift i första hand gottskrivas som sådana avgifter. 43 §[6] 1 mom. Den som be- 1 mom. Den som betalar talar ut ersättning för ut ersättning för arbete arbete skall vid varje skall vid varje utbetalningstillfälle utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren sätt lämna mottagaren uppgift om det belopp, uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag som genom skatteavdrag har innehållits på er- har innehållits på ersätt- sättningen samt, om av- ningen samt, om avdrag drag gjorts enligt 4 § 1 gjorts enligt 4 § 1 mom., mom., hur stor del av hur stor del av det in- det innehållna beloppet nehållna beloppet som som avser allmänna avser allmänna egenavgifter och allmän egenavgifter. Skyldighet avgift för finansiering att lämna sådan uppgift av kontantförmåner vid föreligger dock inte, om arbetslöshet. Skyldighet ersättningen kvitteras på att lämna sådan uppgift avlöningslista, där föreligger dock inte, om skatteavdraget och de ersättningen kvitteras allmänna egenavgifterna på avlöningslista, där har angivits. I fråga om skatteavdraget samt de folkpension och allmänna tilläggspension enligt egenavgifterna och den lagen (1962:381) om allmänna avgiften för allmän försäkring, finansiering av delpension enligt lagen kontantförmåner vid (1979:84) om arbetslöshet har an- delpensionsförsäkring, givits. I fråga om folk- livränta enligt lagen pension och tilläggs- (1954:243) om yrkess- pension enligt lagen kadeförsäkring, lagen (1962:381) om allmän (1976:380) om arbets- försäkring, delpension skadeförsäkring, lagen enligt lagen (1979:84) (1977:265) om statligt om delpensionför- personskadeskydd eller säkring, livränta lagen (1977:267) om enligt lagen (1954:243) krigsskadeersättning till om yrkesskadeförsäkring, sjömän eller annan jämförbar lagen (1976:380) om ersättning enligt äldre arbetsskadeförsäkring, lagstiftning behöver lagen (1977:265) om uppgift om statligt personska- skatteavdragets belopp deskydd eller lagen och de allmänna (1977:267) om egenavgifterna dock inte krigsskadeersättning lämnas om avdraget är lika till sjömän eller annan stort som vid det närmast jämförbar ersättning föregående enligt äldre utbetalningstillfället. lagstiftning behöver Detsamma gäller vid uppgift om utbetalning av annan skatteavdragets belopp sådan pension eller samt de allmänna livränta som avses i 3 § 2 egenavgifterna och den mom. andra stycket om allmänna avgiften för utbetalningen görs av den finansiering av som har rätt att betala kontantförmåner vid ar- ut sådan ersättning som betslöshet dock inte anges i föregående mening lämnas om avdraget är eller av försäkringsföretag lika stort som vid det eller understödsförening. närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid ut- betalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersätt- ning som anges i föregående mening eller av försäkringsföretag eller understödsförening. Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp. Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av 1996 års taxering. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. [2]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [3]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [4]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [5]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [6]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 4 §[1] Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån. Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren antingen har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital. Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration. Kontrolluppgift skall Kontrolluppgift skall ta ta upp utgiven upp utgiven ersättning ersättning eller förmån eller förmån samt avdragen samt avdragen preliminär preliminär skatt. Av kon- skatt. Av kon- trolluppgiften skall trolluppgiften skall framgå hur stor del av framgå hur stor del av skatteavdraget som avser skatteavdraget som allmänna egenavgifter som avser allmänna den uppgiftsskyldige egenavgifter och allmän redovisat enligt avgift för finansiering bestämmelserna i 43 § 1 av kontantförmåner vid mom. uppbördslagen arbetslöshet som den (1953:272). I 6-12 §§ läm- uppgiftsskyldige nas närmare föreskrifter redovisat enligt om vad som skall iakttas bestämmelserna i 43 § 1 när kontrolluppgift mom. uppbördslagen lämnas. (1953:272). I 6-12 §§ lämnas närmare före- skrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas. _____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. **Fotnot** [1]Lydelse enligt 1994/95:41. 2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse. 1 kap. 1 §[1] Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. kommunalskattelagen (1928:370), 2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, 4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 5. lagen (1946:324) om 5. lagen (1990:661) om skogsvårdsavgift, avkastningsskatt på pen- sionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag, 6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på 6. lagen (1991:687) om pensionsmedel i fall särskild löneskatt på pen- som avses i 2 § första sionskostnader, stycket 1-5 nämnda lag, 7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på 7. lagen (1994:000) om pensionskostnader, allmänna egenavgifter, 8. lagen (1994:000) om 8. lagen (1993:1537) allmänna egenavgifter, om expansionsmedel. 9. lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet, 10. lagen (1993:1537) om expansionsmedel. Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap. Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol. Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 § mervärdesskattelagen (1994:200). 2 §[2] Vad som sägs i denna Vad som sägs i denna lag om skatt och lag om skatt och skattskyldig gäller skattskyldig gäller även även avgift och av- avgift och av- giftsskyldig enligt giftsskyldig enligt lagen (1946:324) om lagen (1994:000) om skogsvårdsavgift, lagen allmänna egenavgifter. (1994:000) om allmänna egenavgifter och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. 5 kap. 1 §[3] Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Skattetillägg enligt Skattetillägg enligt första stycket tas ut första stycket tas ut med med tjugo procent av den tjugo procent av den mervärdesskatt och mer mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 § första stycket 1-6 och 1-4, 6, 7 och 10 som, 8 som, om den oriktiga om den oriktiga upp- uppgiften hade giften hade godtagits, godtagits, inte skulle inte skulle ha påförts ha påförts den den skattskyldige eller skattskyldige eller hans hans make eller, i fråga make eller, i fråga om om förmögenhetsskatt, förmögenhetsskatt, någon någon annan person som annan person som sam- samtaxeras med honom, taxeras med honom, eller, vad gäller eller, vad gäller mervärdesskatt, mervärdesskatt, felaktigt felaktigt skulle ha skulle ha tillgodoräknats tillgodoräknats honom. honom. Skulle den Skulle den oriktiga oriktiga uppgiften, om uppgiften, om den hade den hade godtagits, ha godtagits, ha medfört medfört sådant underskott sådant underskott i i förvärvskälla i förvärvskälla i inkomstslaget inkomstslaget näringsverksamhet eller näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas tjänst som inte taxeringsåret, skall utnyttjas taxeringsåret, skattetillägg i stället skall skattetillägg i beräknas på ett underlag stället beräknas på ett som utgör en fjärdedel av underlag som utgör en den minskning av fjärdedel av den minsk- underskottet som ning av underskottet rättelsen av den oriktiga som rättelsen av den uppgiften medfört. oriktiga uppgiften medfört. Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när 1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret, 2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. **Fotnot** [1]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [2]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. [3]Senaste lydelse 1993:1562. 2.10Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §[1] Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt 1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags till- gångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsav- gift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om till- fällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafik- skattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckess- katt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyn- digheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mervärdesskattelagen (1994:200), 3. lagen (1981:691) om 3. lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen socialavgifter och lagen (1994:000) om allmänna (1994:000) om allmänna egenavgifter och lagen egenavgifter. (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsavgift, skattetillägg eller liknande avgift. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 § gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. **Fotnot** [1]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 §[1] Statlig inkomstskatt, Statlig inkomstskatt, statlig för- statlig förmögenhetsskatt, mögenhetsskatt, kommunal kommunal inkomstskatt, inkomstskatt, ege- egenavgifter enligt navgifter enligt lagen lagen (1981:691) om (1981:691) om socialavgifter, särskild socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen löneskatt enligt 2 § (1990:659) om särskild lagen (1990:659) om löneskatt på vissa särskild löneskatt på förvärvsinkomster, vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om 2 § 5 lagen (1990:661) avkastningsskatt på om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen löneskatt enligt 3 § (1991:687) om särskild lagen (1991:687) om löneskatt på särskild löneskatt på pensionskostnader, pensionskostnader, statlig fastighetsskatt, statlig fastig- mervärdesskatt som hetsskatt, redovisas i särskild mervärdesskatt som självdeklaration enligt redovisas i särskild 14 kap. 3 § självdeklaration enligt mervärdesskattelagen 14 kap. 3 § (1994:200), annuitet på mervärdesskattelagen avdikningslån, avgifter (1994:200), annuitet på enligt lagen (1994:000) avdikningslån, avgifter om allmänna egenavgifter enligt lagen (1994:000) samt skattetillägg och om allmänna egenav- förseningsavgift enligt gifter, avgift enligt taxeringslagen lagen (1993:1441) om (1990:324) räknas inte allmän avgift för som tillgång eller skuld. finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt skat- tetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 10 § gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. **Fotnot** [1]Lydelse enligt prop. 1994/95:41. 3 Ärendet och dess beredning Den 1 juli 1994 genomfördes ett antal ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. De grundade sig delvis på förslag som lades fram i betänkandet Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52). Regeringen kommer i denna proposition, att i enlighet med vad som anförts i regeringsförklaringen, föreslå en återställning av ändringarna till vad som i huvudsak gällde före den 1 juli 1994. Lagrådet Förslaget till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet jämte följdändringar är av den beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 En återgång till vad som gällde innan den 1 juli 1994 Regeringens förslag: Möjligheten att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd genom att delta i arbetsmark- nadspolitiska åtgärder m.m. återställs till vad som gällde före den 1 juli 1994. Rätten till en inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd upphör. Reglerna om medlemsvillkor och arbetsvillkor i lagen om arbetslöshetsförsäkringen återställs till vad som gällde före den 1 juli 1994. Avgiftsvillkoret för rätt till ersättning slopas. Lagen om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphävs. En finansieringsavgift återinförs i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Skälen för regeringens förslag: Inledning Arbetslöshetsersättningarna skall utgöra ett sammanhållet system. Det bör bestå av dels ett obligatoriskt grundskydd, dels en frivillig försäkring som ger en inkomstrelaterad ersättning. På så sätt omfattas alla av ersättning vid arbetslöshet. Den som är medlem i en arbetslöshetskassa kan få en inkomstrelaterad ersättning om tidigare lön berättigar till ersättning utöver grundbeloppet. Regeringen förespråkar att arbetslöshetsersättningen administreras på samma sätt som gällde före den 1 juli 1994. Regeringen föreslår att de statliga arbetslöshetskassorna läggs ned i och med utgången av år 1994. KAS-regionerna, som administrerar grundbeloppet, ges i uppdrag att även administrera avvecklingen av ärendena från de statliga kassorna. Den avvecklingen skall vara helt avslutad den 30 juni 1996. Med anledning av förslaget i avsnitt 5 om begränsning av ersättningsrätten vid fast deltidsarbete är det viktigt att detta kompletteras med en förtur till mertidsarbete vid nyanställning hos arbetsgivaren. Regeringen avser att återkomma om detta. Regeringen avser också att en tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet med inriktning mot en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. I utredningens uppdrag bör också ingå en analys av uppdragstagarnas ställning samt frågor om studier och arbetslöshetsersättning. Utredningen i fråga om avstängningsregler m.m. inom arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994:84) bör överföras till denna nya utredning. Tilläggsdirektivet (dir. 1994:71) till utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll omfattning och avgränsning och uppdraget i fråga om konkurrensneutralitet m.m. i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994:83) kommer att återkallas med anledning av att de statliga kassorna läggs ned och att begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör. Begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör Den 1 juli 1994 infördes en begränsning av antalet ersättningsperioder som kunde uppfyllas genom annat än förvärvsarbete. Då gjordes en skillnad mellan vanligt förvärvsarbete och med förvärvsarbete jämställd tid. Den första ersättningsperioden med en inkomstrelaterad ersättning kan nu endast uppfyllas med vanligt förvärvsarbete. Regeringen anser att en sådan uppdelning i kvalificeringsgrunderna är olämplig. Den som blivit arbetslös och inte kan finna ett nytt arbete måste kunna erbjudas olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att stärka hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden. Det är angeläget att den arbetslöse genom arbetsmarknadsutbildning eller annat bygger på sina tidigare erfarenheter för att underlätta återgången till arbetslivet. Om den arbetslöses ersättningsperiod går till ända trots sådana insatser bör han eller hon ha rätt till fortsatt ersättning i form av en ny ersättningsperiod under den tid då han eller hon aktivt söker arbete. Begränsingen av antalet ersättningspeioder har skapat stor oro för ekonomin bland de arbetslösa. Detta har också skapat osäkerhet hos kommunerna där man befarat en kraftig ökning av socialbidragskostnaderna. Regeringen föreslår därför att det fr.o.m. den 1 januari 1995, i likhet med vad som gällde före den 1 juli 1994, blir möjligt att uppfylla arbetsvillkoret med såväl arbete som med arbete jämställd tid. Detta skall gälla både vid den första ersättningsperioden och vid eventuellt följande ersättningsperioder. Den inkomstrelaterade ersättningen enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd upphör Arbetslöshetsförsäkringen, som ger en inkomstrelaterad ersättning, har varit frivillig ända sedan den i sin nuvarande form startade år 1935. Anslutningen till försäkringen har sedan dess ökat kontinuerligt så att det nu endast är ett fåtal som står utanför försäkringen. Något behov av en statlig arbetslöshetsförsäkring finns enligt regeringens mening inte. Det är värt att notera att det nuvarande systemet med statliga arbetslöshetskassor inte i sig innebär att fler personer får arbetslöshetsersättning, snarare tvärtom. Regeringen föreslår att rätten till inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd slopas fr.o.m. den 1 januari 1995. Medlemsvillkoret återinförs Regeringen anser att en inkomstrelaterad ersättning baserad på tidigare inkomst bör skötas av arbetslöshetskassorna och att rätten till sådan ersättning skall bygga på medlemskap i sådan kassa. Denna administrativa ordning har visat sig vara effektiv både för samhället och för medlemmarna. Kassorna nyttjar modern teknik både vid prövning av ansökan om ersättning och vid utbetalning. Trots den stora ökningen av arbetslösheten har handläggningstiderna kunnat hållas på en rimlig nivå.Arbetslöshetskassorna är öppna för dem som har en anställning respektive driver företag. Innan ersättning betalas ut vid arbetslöshet bör bl.a., i likhet med vad som gällde tidigare, krävas att sökanden har varit medlem i kassan under en viss tid. Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller i stället ett avgiftsvillkor. Regeringen återkommer strax till detta. Regeringen anser att det finns goda skäl att återgå till det tidigare kravet på minst ett års medlemstid (för företagare två år) för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Regeringen föreslår därför att detta villkor åter skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995. Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen återställs De krav som ställts på omfattningen av det arbete som kvalificerar för ersätt- ning från en arbetslöshetskassa har varierat. De förändringar som trädde i kraft den 1 juli 1994 innebar i huvudsak en regel om 5 månaders arbete med minst 75 timmar per månad. Regeringen föreslår nu en återgång till det tidigare, väl fungerande arbets- villkoret (75 dagars arbete fördelade på minst fyra månader under en tolvmånadersperiod) i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1995. Den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphör Införandet av den allmänna avgiften hade två syften. För det första skulle den utgöra grunden för det avgiftsvillkor som ersatte medlemsvillkoret. I och med återställandet av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen finns inte längre några skäl att av denna anledning behålla avgiften. För det andra skulle avgiften stärka finansieringen av arbetslöshetsförsäkringens kostnader. Regeringen anser att det är produktionen som främst skall bära kostnaderna för arbetslösheten. Hur finansieringen bör ske när den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphör redovisas i avsnitt 7. Den allmänna avgiften bör således avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Avgiftsvillkoret slopas Införandet av en allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet var ett led i en obligatorisk försäkring där det förhållandet att allmän avgift erlagts skulle vara ett villkor för en inkomstrelaterad ersättning. Regeringen anser att den inkomstrelaterade ersättningen skall administreras av arbetslöshetskassor med medlemskap som grund. Eftersom regeringen föreslår att den allmänna avgiften slopas bör också avgiftsvillkoret upphöra vid utgången av innevarande år. En finansieringsavgift Fram t.o.m. den 31 december 1993 betalade arbetslöshetskassorna en avgift till staten för finansiering av arbetslöshetsersättningen (finansieringsavgift). Regeringen föreslår att finansieringsavgiften återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995. 5 Förändringar i förhållande till vad som gällde innan den 1 juli 1994 Regeringens förslag: En medlems normalarbetstid skall vara den tid som han eller hon har varit anställd för att arbeta per vecka under de senaste åtta kalendermånaderna inom en ramtid av tolv månader före arbetslösheten. För den som har en tillsvidareanställning på deltid begränsas ersättningen till den aktuella ersättningsperioden. Skälen för regeringens förslag: Beräkningen av normalarbetstid i arbetslöshetsförsäkringen En arbetslös kassamedlem bör kompenseras för en arbetstid och inkomst som varit normal för denne sett över en längre tid. Regeringen har bedömt det rimligt att denna tid bör rättas till de senaste åtta månaderna före det att medlemmen söker arbete hos arbetsförmedlingen. Detta främjar arbetslinjen. Den som arbetat heltid eller deltid med en fastlagd veckoarbetstid under det senaste året före arbetslösheten bör liksom före den 1 juli 1994 få sin ersättning baserad på detta arbete. Har arbetstiden däremot inte varit fastlagd på det sättet utan varierat under de senaste tolv månaderna bör dagpenningen och normalarbetstiden beräknas på verksamheten under de senaste åtta månaderna. Detta gäller såväl när arbete eller med arbete jämställd tid utförts samtliga månader under ramtiden, men i växlande omfattning, som då sådan verksamhet endast utförts vissa månader. I beräkningen kan således ingå månader av ramtiden då medlemmen inte utfört arbete eller motsvarande. Om arbetstiden har varierat under de åtta månaderna bör det sammanlagda antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader. Förslaget innebär inte att normalarbetstiden sänks när sökanden beviljas en ny ersättningsperiod i anslutning till att den tidigare perioden har gått till ända. Denna nya beräkningsgrund för normalarbetstiden bör gälla för den som beviljas ersättning från den 1 januari 1995. En begränsning av ersättning vid sidan av deltidsarbete Efterfrågan från företagen på deltidsarbetande har varit stor under många år. För försäkringen innebär det krav på anpassningar då heltidssökande erbjuds deltidsarbeten. Den som framöver erhåller fast deltidsarbete och gör anspråk på ersättning bör få ersättning vid sidan av deltidsarbete under en begränsad tid. När det gäller dem som har accepterat ett varaktigt fast deltidsarbete innebär det system som gällde före den 1 juli 1994 att ersättning vid sidan av deltidsarbete kunde betalas ut i oändlig tid. Genom deltidsarbete byggdes ständigt nya arbetsvillkor upp och en rundgång uppstod. Regeringen föreslår att den som har en tillsvidareanställning på deltid får ersättning baserad på tidigare arbete ersättningsperioden ut. Kvalificerar sig den sökande till en ny ersättningsperiod genom det fasta deltidsarbetet kommer detta att utgöra grunden för ersättningen i den nya perioden. 6 Övergångsregler 6.1 Kontant arbetsmarknadsstöd Regeringens förslag: Den som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning får fortsätta att uppbära denna även efter ikraftträdandet, dock längst till den 30 juni 1996. Dock gäller detta endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995. Skälen för regeringens förslag: Rätten till en inkomstrelaterad ersättning (dagpenning) enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreslås upphöra. En arbetslös med en ersättningsperiod med dagpenning som börjat före den 1 januari 1995 bör dock få fortsätta att uppbära den ersättning han eller hon har beviljats. Sträcker sig ersättningsperioden längre än till den 30 juni 1996 utgör dock denna tidpunkt en yttersta gräns. Likaså skall gälla att den som under ersättningsperioden uppfyller villkoren för ersättning enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringslagen skall övergå till att få ut sin återstående del av perioden från arbetslöshetskassan. 6.2 Arbetslöshetsförsäkringen Regeringens förslag: En försäkrad som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet får uppbära ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även om medlems- och arbetsvillkoren inte uppfyllts. I ersättnings- perioden räknas in ersättning med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Bestämmelsen om en begränsning av rätten till ersättning vid sidan av ett fast deltidsarbete träder i kraft den 1 juli 1995. Skälen till regeringens förslag: En medlem som beviljats arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring för tiden den 1 juli - den 31 december 1994 får fortsätta sin ersättningsperiod ut även om han eller hon ännu inte uppfyller medlemsvillkoret. Detsamma gäller om arbetsvillkoret inte uppfyllts under medlemstiden. Regeln om normalarbetstidens beräkning för de som under en ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall träda i kraft den 1 juli 1995. 7 Kostnader m.m. Kostnaderna för arbetslösheten Den höga arbetslösheten och de snabbt ökande kostnaderna för denna är en starkt bidragande orsak till urholkningen av statsfinanserna. I oktober 1994 var den öppna arbetslösheten 8,1 % av arbetskraften eller 346 000 personer. I konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder fanns ca 200 000 personer. Till detta kommer ca 140 000 deltidsarbetslösa. Merparten av de arbetslösa har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäk- ringen, som huvudsakligen finansieras från den s.k. arbetsmarknadsfonden. Fonden är egentligen bara ett konto hos Riksgäldskontoret. Till kontot är knuten en kredit om 100 miljarder kronor för innevarande budgetår. Förutom ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur fonden kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), permitteringslöneersättning (PLE), arbetslivsutveckling (ALU) samt utbildningsbidrag för kassamedlemmar som genomgår bl.a. arbetsmarknadsutbildning. Därtill kommer utbildningsvikariat som finansieras via reducerade inkomster till fonden. Under budgetåret 1993/94 utbetalades via fonden 39,2 miljarder kronor i kontantstöd, varav 37 miljarder kronor avsåg arbetslöshetsförsäkring, 2,1 miljarder kronor KAS och 106 miljoner kronor PLE. Vidare utbetalades 5,4 miljarder kronor till deltagare i ALU och genom särskilt regeringsbeslut överfördes 5 miljarder kronor till statsbudgeten för finansiering av utbildningsbidrag till kassamedlemmar. Kostnader för förslagen Införandet av en inkomstrelaterad ersättning i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (statliga arbetslöshetskassor) fr.o.m. den 1 juli 1994 beräknades ge en kostnadsökning om drygt 3 miljarder kronor per år i och med att kretsen personer som blev berättigade till inkomstrelaterad ersättning ökade. Samtidigt skedde en begränsning av antalet ersättningsperioder och det blev en skärpning av arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor. Dessa uppstramningar beräknades på längre sikt spara drygt 3 miljarder kronor. Sammantaget bedömdes dessa förändringar inte ge effekt på fondens utgifter. Kostnader och besparingar skulle ta ut varandra. Regeringens förslag att slopa de statliga arbetslöshetskassorna, att ta bort de försämringar som gjordes för ersättningstagarna vad gäller arbetsvillkoret och återkvalificeringsreglerna och att skärpa reglerna för normalarbetstid och ersättning i samband med fast deltidsarbete, innebär för utbetalningarna ur fonden en besparing om 2,6 miljarder kronor. Finansiering Arbetsmarknadsfonden finansieras i dag dels av en arbetsmarknadsavgift om 2,12 % av lönekostnaderna, som arbetsgivarna betalar, dels av en allmän avgift, som den enskilde betalar. Den allmänna avgiften infördes den 1 januari 1994 och uppgår till 1 % för år 1994 och 2 % för år 1995. Den tas ut på inkomst av anställning resp. inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 2-3 §§ lagen (1982:381) om allmän försäkring och beräknas ge drygt 7 miljarder kronor i intäkter 1994 och 14 miljarder kronor under år 1995. I samband med införandet av den allmänna avgiften avskaffades den avgift arbetslöshetskassorna betalade till staten för delfinansiering av försäkringsersättningen (finansieringsavgiften). Det sistnämnda medförde ett inkomstbortfall om 1,2 miljarder kronor. Med denna finansiering räcker inte intäkterna till för att täcka fondens utgifter. Budgetåret 1993/94 uppvisades ett underskott om 36,6 miljarder kronor. Vid samma tidpunkt var den rörliga krediten utnyttjad med 53,2 miljarder kronor. Med nuvarande finansiering och en fortsatt hög nivå på arbetslösheten beräknas det ackumulerade underskottet vid sekelskiftet vara ca 220 miljarder kronor. Räntekostnaderna kommer då att ta en stor del av fondens intäkter. För budgetåren 1991/92 - 1993/94 fördelar sig intäkter och utgifter på följande sätt. Miljarder kronor 1991/92 1992/93 1993/94 ___________________________________________________ Arbetsmarknadsavgift 13,4 13,1 11,5 Finansieringsavgift 0,9 1,2 0,7 Allmän avgift - - 3,5 Arbetslöshetsförsäkring m.m.-17,1 -31,9 -42,4 KAS -1,1 -1,6 -2,1 PLE -0,2 -0,2 -0,1 Utbildningsbidrag -7,0 -4,0 -5,0 Ränta 0,9 -0,3 -3,0 Driftsunderskott -10,2 -23,7 -36,6 Ack. över/underskott 7,0 -16,6 -53,2 _________________________________________________________ Regeringen kommer i sin ekonomisk-politiska proposition (prop.1994/95:25) att redovisa insatser för att få ner arbetslösheten. Därmed minskas utgifterna för arbetslöshetsersättningarna. Trots detta räcker inte fondens intäkter till för att täcka utgifterna. En stärkt och långsiktig hållbar finansiering av arbetsmarknadsfonden måste därför komma till stånd. Enligt vad som tidigare anförts i denna proposition, föreslås att den allmänna avgiften avskaffas. I stället skall produktionen i allt väsentligt bära kostnaderna för arbetslösheten. Intäkter motsvarande vad den allmänna avgiften hade givit under 1995 bör dock enligt regeringens mening tillföras arbetsmarknadsfonden. Regeringen kommer i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) att föreslå att den allmänna sjukförsäkringsavgiften den 1 januari 1995 höjs med två procentenheter, vilket motsvarar den borttagna allmänna avgiften för finansiering av kontantstöd vid arbetslöshet. Samtidigt föreslås sjukförsäkringsavgiften i form av arbetsgivaravgift bli reducerad så att sjukförsäkringens totala intäkter hålls oförändrade. Därigenom skapas utrymme att inom ramen för ett oförändrat uttag av arbetsgivaravgifter höja arbetsmarknadsavgiften och på det sättet tillföra arbetsmarknadsfonden motsvarande belopp. Samtidigt återinförs i enlighet med förslaget i denna proposition den tidigare finansieringsavgiften. Tillsammans med de utgiftsminskningar som blir följden av de satsningar som kommer att föreslås för att minska arbetslösheten och de föreslagna regeländringarna för arbetslöshetsförsäkringen, beräknas det ackumulerade underskottet ha pressats ned till ca 150 miljarder kronor vid sekelskiftet. Detta innebär, i jämförelse med den utveckling som skulle ha varit utan regeringens förslag, ett minskat upplåningsbehov i fonden om knappt 70 miljarder kronor. 8 Kommentar till lagförslagen 8.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna motiveringen. 15 § Genom de förändringar som skedde per den 1 juli 1994 upphävdes dåvarande 16 §. Det som angavs i dåvarande 16 § beträffande tidsgränsen för rätt till återstående antal dagar av ersättningsperioden infördes istället i 15 §. Denna förändring bibehålls nu. Paragrafen får därför nu den utformning den hade innan den 1 juli 1994 med det tillägg som nu nämnts. 20 § Första stycket innebär en återgång till det som gällde innan den 1 juli 1994. Andra stycket andra meningen utgör ett förtydligande av vad som som skall ligga till grund för normalarbetstidens beräkning. För den som inte haft en fastlagd veckoarbetstid under det senaste året skall normalarbetstiden utgöra ett genom- snitt av de senaste åtta månadernas arbetstid. Om arbetstiden har varierat under dessa åtta månader bör det sammanlagda antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader. Genom bestämmelsen i andra stycket tredje meningen förhindras att ersättning vid sidan av deltidsarbete betalas ut i oändlig tid. Övergångsbestämmelserna Övergångsbestämmelserna innebär att de som påbörjat en ersättningsperiod under den tid reglerna från den 1 juli 1994 varit i kraft får fortsätta att uppbära ersättning perioden ut. Om perioden börjat med dagpenningersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd men stödtagaren efter årskiftet, i enlighet med de övergångsregler som finns i den föreslagna lagen om ändring av lagen om kontant arbetsmarknadsstöd, gått över till ersättning enligt denna lag, skall sådan tid inräknas i ersättningsperioden. Regeln i 20 § andra stycket tredje meningen om normalarbetstidens beräkning för de som under en ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall, till skillnad från övriga lagändringar, träda i kraft den 1 juli 1995. 8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna motiveringen. 15 § Beträffande denna paragraf hänvisas till vad som sagts under motsvarande paragraf i avsnitt 8.1. Övergångsbestämmelserna Liksom när det gäller ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringslagen skall den som påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning efter den 1 juli 1994 ha rätt att fortsätta att uppbära ersättning, dock längst till den 30 juni 1996. Denna rätt är dock förenad med ett undantag. Om stödtagaren uppfyller kraven för rätt till ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringslagen i dess lydelse från den 1 januari 1995 skall hon eller han i stället uppbära ersättning från arbetslöshetskassan under den del av ersättningsperioden som återstår. 8.3 Övriga lagförslag Lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet föreslås upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Med anledning härav föreslås konsekvensändringar i andra lagar. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Sundström Regeringen beslutar proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslös- hetsersättningen.