Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1995 Miljödepartementet (Fjortonde huvudtiteln) Inledning Till Miljödepartementets ansvarsområde hör uppgifter om biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Till departementets ansvarsom- råde hör vidare planering av markanvändning och bebyggelse samt lantmäteri- och fastighetsdatafrågor, liksom hushållning med naturresurser och internationellt samarbete kopplade till dessa områden. Departementet är samordnande för regeringens miljöpolitik. Övergripande mål Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Inriktningen av det miljöpolitiska arbetet Regeringens miljöpolitiska strategi har nyligen redovisats för riksdagen i en särskild skrivelse (skr. 1994/95:120). I skrivelsen redovisas bl.a. hur det internationella arbetet skall förstärkas och göras mer resultatinriktat. Sverige bör fortsätta att spela en aktiv roll i det globala miljöarbetet och uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En svensk nationalkommitté kommer att tillsättas för uppföljning av Riokonferensen och för arbetet inför FN:s extra generalförsamling år 1997. Sverige bör driva på det miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen (EU). Det lokala arbetet är av stor betydelse. En markanvändningspolitik för en långsiktigt hållbar utveckling skall utvecklas och regeringen avser att lägga särskild vikt vid en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a. genom att miljön får en starkare roll i den kommunala översiktsplaneringen. Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för landskapsvård utökas kraftigt. En särskild ersättning kommer också att utgå till jordbrukare som vill ställa om till ekologisk odling och för återställande åtgärder i odlingslandskapet. Dessa åtgärder inryms i ett nytt program för miljöersättningar i jordbruket och blir en del av den svenska jordbrukspo- litiken. Det är angeläget med fortsatta åtgärder för en miljöanpassning av de areella näringarna, kombinerat med skydd av land- och vattenmiljöer. Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket analyseras liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på annan sätt samordnas med en kommande miljöbalk. Regeringen avser vidare att ta fram ett samlat program för skyddet av landets fjällområden. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser som ger nya arbeten. En omfattande satsning på miljöinvesteringar ingår i regeringens ekonomisk-politiska proposition. Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken. Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för arbetet tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka material och produkter som bör återanvändas och återvinnas. Producentansvar bör införas för utvalda varugrupper. Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom ansvaret för gamla miljöskador. Miljöinsatserna inom trafiksektorn stärks. Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter föreslå hur utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom nationella och internationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete kommer också att bedrivas inom energisektorn, bl.a. genom fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna för energieffektivisering och användning av förnybara energikällor. En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar, samtidigt som åtgärder inom olika sektorer samordnas. Regeringen kommer att fortlöpande redovisa miljöarbetet inom de olika departementens ansvarsområden. Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande än det tidigare framlagda balkförslaget. Det finns ett tydligt samband mellan konsumtion och miljö. Konsumenterna har en viktig roll när det gäller att främja miljöanpassade alternativ. Om konsumenterna får information om miljökonsekvenserna av ett visst produktval kan de utgöra en betydande maktfaktor i det miljöpolitiska arbetet. Väl underbyggd och seriös information, t.ex. i form av miljömärkning, är därför avgörande för att konsumenterna skall kunna göra miljöanpassade produktval. Genomförandet av det tioåriga programmet för investeringar i trafikens infrastruktur, som riksdagen beslutade om år 1993 (prop. 1992/93:176) kommer att medföra ingrepp i det svenska landskapet. Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk har därför på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas tillvara vid planering och genomförande av infrastrukturprojekten. Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och naturmiljövärden inte påtagligt skadas.. Mot bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systematiserad kunskap och av en planering som i ett tidigt skede tar tillvara dessa intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletteringspropositionen 1995. Medlemsskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikområden, t.ex. insatser för kompetensutveckning, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, informationsteknologiinsatser m.fl. områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och landstingskommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Miljödepartementets huvudtitel. Regeringen gör i det följande (under A. Miljövård) vissa klargöranden och ändringar vad avser materialåtervinning och återanvändning, speciellt glasåtervinning och kompostering av förpackningar. Huvuddragen i budgetförslaget Genom omprioriteringar av befintliga resurser skapas utrymme för departementets och myndigheternas ökande EU-arbete. En förstärkning görs också av stödet till ideella organisationers Europaarbete. I enlighet med vad som aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen föreslås 100 miljoner kronor engångsvis som investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Härutöver har i enlighet med förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen för innevarande budgetår anvisats 400 miljoner kronor för miljöinvesteringar. Dessa medel har tagits upp under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Strålskyddsinstitutet föreslås få disponera medel för byte av de jodtabletter som ingår i beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Medlen för inköp av mark för naturvård föreslås ligga kvar på en oförändrad nivå de närmaste två budgetåren. En besparing om ca 5 % har lagts ut på i princip alla myndigheter som hör till Miljödepartementets ansvarsområde. Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats i samband med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare kommer medlemsskapet i EU att leda till förändringar både vad gäller finansiering och inriktning av miljöforskningen. Miljöforskningen och avfallsforskningen föreslås mot bakgrund härav få resurserna minskade med sammanlagt 30 miljoner kronor (12 månader). Samordningsvinster beräknas uppnås genom att Avfallsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med Naturvårdsverket. Stödet till utveckling och demonstration av ny miljöskyddsteknik, som innevarande budgetår omfattar 25 miljoner kronor, dras in. Behovet av att göra besparingar medför också att bidragen till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag minskas med 38 miljoner kronor (12 månader). Detta innebär dock ingen minskning jämfört med de medel som har förbrukats under tidigare budgetår. Omkalkningar och biologisk återställning bör prioriteras före nykalkningar. Av de medel som enligt den ekonomisk-politiska propositionen har anvisats för miljöinvesteringar har 75 miljoner kronor anvisats till efterbehandling av gamla industriområden. Medlen för sanering och återställning av miljöskadade områden beräknas i avvaktan på en utvärdering av verksamheten temporärt kunna minskas med 10 miljoner kronor (12 månader). Medlen för åtgärdsprogrammet för kvicksilverhaltigt avfall beräknas till oförändrat 10 miljoner kronor per år. Innevarande budgetårs anslag för landskapsvårdande åtgärder (250 miljoner kronor) införlivas fr.o.m. nästa budgetår i det nya programmet för miljöersättningar i jordbruket under Jordbruksdepartementets huvudtitel. Även verksamheten med naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) införlivas i nämnda program och de medel (39 miljoner kronor) som innevarande budgetår anvisats för detta ändamål förs på motsvarande sätt över till Jordbruksdepartementets huvudtitel. För miljöinsatser i Central- och Östeuropa, inkl. kärnsäkerhet, strålskydd och åtgärdsprogrammet för Östersjön har innevarande budgetår anvisats 191,8 miljoner kronor under Miljödepartementets huvudtitel. För kommande budgetår föreslås en besparing på 46 miljoner kronor. Medel som beräknas för denna verksamhet tas för nästa budgetår upp under Utrikesdepartements huvudtitel. Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till Central- och Östeuropa. I avvaktan på en särskild proposition om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten beräknar regeringen sammanlagt 750,2 miljoner kronor för denna verksamhet under nästa budgetår (18 månader). Regeringen har därvid räknat med en besparing om 30 miljoner kronor (12 månader). För budgetåren fram till år 1998 beräknas besparingar kunna öka väsentligt. Sammanlagda besparingar inom Miljödepartementets verksamhetsområde (miljoner kronor): -------------------------------------------------------------------- 1995/96 1998 (12 månader) -------------------------------------------------------------------- Bidrag till miljöarbete 31 -------------------------------------------------------------------- Bidrag till kalkningsverksamhet 38 -------------------------------------------------------------------- Miljö- och avfallsforskning 30 -------------------------------------------------------------------- Miljöinsatser i Östersjöregionen 46 -------------------------------------------------------------------- Övrigt 70 -------------------------------------------------------------------- Summa 215 425 -------------------------------------------------------------------- Utgiftsutvecklingen på Miljödepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor): ------------------------------------------------------------------------------- Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat bespa- bespa- för juli ring ring 95- juni 19972 19982 96 ------------------------------------------------------------------------------- A. Miljövård 1 369,6 1 645,1 1 653,5 1 138,0 -11 -115 ------------------------------------------------------------------------------- B. Strålskydd, kärnsä- kerhet m.m. 211,7 225,3 324,1 221,9 -9 -12 ------------------------------------------------------------------------------- C. Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. 506,1 535,1 757,9 504,6 - -75 ------------------------------------------------------------------------------- Totalt för Miljödepar- tementet 2 087,4 2 405,5 2 1 864,51 -20 -202 735,51 ------------------------------------------------------------------------------- 1) Exkl. överföringar till andra departement, motsvarande sammanlagt över 480 miljoner kronor innevarande budgetår 2) Prisnivå 1995/96 A. Miljövård I regeringens skrivelse Miljön - vårt gemensamma ansvar (skr. 1994/95:120) har beskrivits tillståndet i miljön, hur det har utvecklats under senare år och i vilken utsträckning vissa av de viktigaste målen och inriktningarna som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har kunnat följas. Materialåtervinning och återanvändning Regeringen har genom införandet av förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar använt sin möjlighet att föreskriva om materialåtervinning och återanvändning av förpackningar. Varken förordningen eller renhållningslagen (1979:596), vilken förordningen bygger på innehåller någon definition av begreppet materialåtervinning. Statens naturvårdsverk har i en skrivelse till regeringen framställt önskemål om klargörande beträffande definitionen materialåtervinning av förpackningar. I regeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344) om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (den s.k. kretsloppspropositionen) anges att "med materialåtervinning menas t.ex. kompostering, förutsatt att materialet går att använda som jordförbättringsmedel" (s. 19). Detta kan tolkas som att definitionen materialåtervinning innefattar termen kompostering. I samma proposition (s. 62) sades också att "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan genom detta bemyndigande föreskriva hur stor del av det insamlade materialet och bortforslade avfallet som skall återanvändas, återvinnas eller omhändertas på annat lämpligt sätt, t.ex. genom kompostering eller energiutvinning, som kan krävas för en miljömässigt godtagbar avfallshantering. För att få en kretsloppsanpassad avfallshantering är återanvändning och återvinning oftast att föredra". Detta kan tolkas som att definitionen materialåtervinning inte innefattar termen kompostering, utan tvärtom exkluderar densamma. I så fall skulle kompostering ses som en annan miljömässigt godtagbar avfallshantering än materialåtervinning. Dessa delvis motstridiga uttalanden har skapat förvirring. Mot bakgrund härav bör det klargöras att med materialåtervinning menas att materialet som sådant i produkten efter bearbetning används helt eller delvis på nytt, t.ex. genom fiberåtervinning. Materialåtervinning innefattar således inte kompostering. Kompostering kan däremot betraktas som "annat miljömässigt godtagbart omhändertagande" (jfr. 7 § förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar), under förutsättning att det komposterade materialet är miljömässigt godtagbart och kan användas som jordförbättringsmedel. Energiutvinning kan vara att föredra framför kompostering vad avser annat miljömässigt godtagbart omhändertagande. Regeringen avser att införa klargörande ändringar i nämnda förordning. Glasåtervinning I regeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344) om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (den s.k. kretsloppspropositionen) angavs de mål för återanvändning av glasförpackningar som skall vara uppnådda år 1997. Dessa nivåer har slagits fast i förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar. Den ersatte den tidigare förordningen (1993:1154) om producentansvar för glasförpackningar och förpackningar av wellpapp. I förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar anges att nivåerna för återanvändning av glasförpackningar för öl och läsk avser redan fungerande retursystem. Detta har medfört att nya retursystem har svårt att komma in på marknaden och flaskor fyllda i Sverige har krav på återanvändning. Även de återanvändningsnivåer för glasförpackningar för vin och sprit avser redan fungerande retursystem för flaskor som är tappade i Sverige. Detta har missgynnat våra inhemska retursystem, då övriga glasförpackningar både har lägre återvinningsnivåer inte behöver ingå i ett retursystem. Regeringen avser därför att ändra förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar vad gäller standardiserade glasförpackningar för öl, läsk, vin och sprit. I syfte att uppnå en så hög återanvändningsnivå som möjligt kommer därför förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar att ändras vad avser återanvändning av glas. I och med detta skulle vi säkerställa befintliga retursystem och möjliggöra att nya retursystem kan komma in på marknaden. Detta stämmer också väl överens med EU:s förpackningsdirektiv. Den beräknade utgiftsutvecklingen för området miljövård t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat förbesparing besparing juli 95- 19971) 19981) juni 96 1 369,6 1 645,1 1 653,5 1 138,0 -11 -115 1) Prisnivå 1995/96 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. A 1. Statens naturvårdsverket 1993/94 Utgift 387 068 793 1994/95 Anslag 421 202 000 1995/96 Förslag 559 885 000 varav 370 218 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Övergripande mål för Naturvårdsverket är att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. De övergripande målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Naturvårdsverket skall arbeta för att få till stånd ett kretsloppsinriktat och avfallssnålt samhälle. De övergripande målen innebär bl.a. att verket skall bidra med underlag för svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet och medverka med expertkunskap på miljöområdet. Naturvårdsverket skall kunna beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt ta fram åtgärdsförslag utifrån en veten- skaplig grund. Naturvårdsverket skall genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga miljövårdsutbyte vad gäller till exempel landskapsvård, naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) och återställande åtgärder i odlingslandskapet. I förhållande till sektorsmyndigheterna, regionala och lokala myndigheter skall Naturvårdsverket vara pådrivande genom att aktivt arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning som berör miljöarbetet samt tillhandahålla underlag för tillämpning av lagar inom miljöområdet. Naturvårdsverkets åtgärder Naturvårdsverket har under år 1994 lämnat in en fördjupad anslagsframställning för perioden 1995/96-1997/98. Framställningen har kompletterats med bilagor som mer i detalj behandlar områdena forskningsresultat, miljöövervakning, utredningsverksamhet samt bidrag till miljöskyddsteknik. Resultatanalysen är kortfattad och Naturvårdsverket hänvisar till andra dokument, framför allt aktionsprogrammet Miljö 93 Ett miljöanpassat samhälle samt årsredovisningen, vad gäller resultatbedömning. Naturvårdsverkets bedömning är att områdena miljöövervakning, sanering och återställning av miljöskadade områden samt investeringar inom miljöområdet behöver resursförstärkningar. De två förstnämnda områdena är i ett uppbyggnadsskede och en fortsatt utbyggnad av verksamheten anses som mycket viktig för att nå de övergripande målen. Utökade investeringar inom miljöområdet relateras till i vilken utsträckning jord- och skogsbruk kan miljöanpassas. Resursnivån som nämns för investeringar utgår från att man lyckas miljöanpassa de två nämnda sektorerna i stor utsträckning. Resultat Resultaten av arbetet under budgetåret 1993/94 beskrivs i årsredovisningen, fördelat på 13 miljöhot, där nationella mål finns angivna under respektive hot. Naturvårdsverket redovisar hur man närmat sig målen för vart och ett av dessa hot. Målen uttrycks framför allt i statsmaktsbestämda mål som är begränsade i tid och/eller volym. De 13 miljöhoten är: 1. Klimatpåverkande gaser 2. Uttunning av ozonskiktet 3. Försurning av vatten och mark 4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon 5. Tätorternas luftföroreningar och buller 6. Övergödning av vatten och mark 7. Påverkan genom metaller 8. Påverkan av organiska miljögifter 9. Introduktion och spridning av främmande organismer 10. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs 11. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur 12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden 13. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter För att närma sig målen för de tretton olika miljöhoten har Naturvårdsverket definierat åtta olika insatstyper. Varje insatstyp beskrivs, liksom hur den tillämpats på de olika hoten under perioden. De åtta insatstyperna är: 1. Miljöforskning 2. Miljöövervakning och inventeringar 3. Aktionsprogram och utredningar 4. Internationellt arbete 5. Miljölagstillämpning 6. Bidrag och ersättningar 7. Naturvårdsåtgärder 8. Information och utbildning Exempel på åtgärder som vidtagits och resultat som uppnåtts av årets arbete är att verket färdigställt en förstudie som utgångspunkt för mer genomgripande utredning av hur ett miljöanpassat transportsystem skall se ut. Liknande arbeten har inletts på vatten- och avloppssidan och på jordbruksområdet samt planeras för skogsbruket. Inom ramen för konventionen för biologisk mångfald har en landstudie genomförts. Vidare har information, utbildning och stöd bl.a. riktats till kommunernas arbete med lokala Agenda 21. Överenskommelser har ingåtts med bl.a. Svenska Petroleuminstitutet om övergång till mindre miljöskadlig bensin och med Lantbrukarnas Riksförbund och Vatten- och avloppsverksföreningen om slamanvändningen. Naturvårdsverket har under ramanslaget sparat ca 30 miljoner kronor under budgetåret 1993/94, varav ca 20 miljoner kronor härrör från ränteintäkter. Beviljad kreditlimit i riksgälden uppgick under budgetåret till 41 908 000 kronor. Riksrevisionsverkets iakttagelser Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sin utvärdering "Fördjupade anslagsfram- ställningar 1994" bl.a. att Naturvårdsverkets redovisning är kortfattad och översiktlig och att resultatanalysen inte innehåller några resultat med hänvis- ning till utförligare information i andra dokument. RRV:s slutsats är att det ligger ett stort analys- och bedömningsarbete bakom verkets förslag. RRV har i ett PM tagit upp frågan om avgifter på utbildningar och material som informationsavdelningen tillhandahåller. Vidare föreslår RRV att frågan om i vad mån informationsavdelningen bör utgöra en resultatenhet bör utredas. Naturvårdsverket planerar att genomföra en sådan förändring. Det medför att informationsavdelningen särredovisas i resultatredovisningen. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall befintliga över- | | gripande mål ligga fast. De innebär att Naturvårdsverket är | | samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvarar för | | uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt.| | Målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den| | biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med| | naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. | | Naturvårdsverket skall därför arbeta för att få till stånd ett | | miljöanpassat och kretsloppsinriktat och samhälle. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Fjortonde huvudtiteln | | A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 559 885 000 kr | | A 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 76 653 000 kr | | A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, | | reservationsanslag 240 000 000 kr | | A 4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag | | 285 668 000 kr | | A 5. Miljöforskning, reservationsanslag 213 031 000 kr | | A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden, reserva-| | tionsanslag 19 880 000 kr | | A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, | | reservationsanslag 35 324 000 kr | | A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt| | hållbar riktning, reservationsanslag 100 000 000 kr | | | | Nionde huvudtiteln | | D 4. Ersättningar för viltskador m.m. 38 300 000 kr, varav | | 25 533 000 kr beräknat för juli 1995-juli 1996 | | | | Planeringsramen för förvaltningsanslaget (A 1) för perioden | | 1995/96-1998 beräknas till 1 270 655 000 kronor | | | | 1995/96 1997 1998 | | | | A 1. 559 885 000 kr 360 885 000 kr 349 885 000 kr | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Övrigt | | | | Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1995/96 ikläda | | staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller | | intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden| | om högst 90 000 000 kronor för perioden 1 juli 1995 till 31 | | december 1996. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Resultatbedömning av en myndighet är beroende av att uppnådda resultat jämförs med de mål som angivits samt de resurser som nyttjats för att nå målen. Målformuleringarna är således centrala vid en resultatbedömning. Det är svårt att inom miljöarbetet formulera verksamhetsmål på ett mätbart, uppföljningsbart och ändamålsenligt sett, inte minst för en s.k. policymyndighet som Naturvårdsverket (Statskontoret 1994:4, Verksamhetsanpassad resultatstyrning). En policymyndighet bör, enligt Statskontorets rapport, fokusera på samhällseffekter och professionell förmåga. Vidare bör målen utgöras av långsiktiga inriktningsmål utifrån avgränsade och djupgående bedömningar av verksamheten då effektkedjor på grund av komplexitet och tidsaspekter är mycket svåra att härleda till specificerade insatser. Statskontoret konstaterar att mål och resultatkrav bör ges en selektiv och inriktande funktion. Utifrån denna problematik har en arbetsgrupp bildats där Naturvårdsverket i samarbete med Miljödepartementet, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet koncentrerat sig på att utforma ändamålsenliga, konkreta och mätbara verksamhetsmål för Naturvårdsverket. Arbetet beräknas vara klart våren 1995. Utöver ovan beskrivna arbete med målformulering står Naturvårdsverket inför en rad större och mindre förändringar. Till de större kan en omorganisation av landskapsvården räknas. Naturvårdsverkets arbete med landskapsvården och naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet kommer, som tidigare anförts, att ingå i det program för miljöersättningar inom jordbruket som kommer att ligga under Jordbruksdepartementet huvudtitel. Vad gäller miljöövervakning skall Naturvårdsverket utifrån en samlad bedömning av behoven fördela medlen till regional, nationell och internationell miljöövervakning. Andra förändringar till följd av ålagda besparingar och EU-inträde kommer också att behöva genomföras under kommande budgetperiod. Naturvårdsverket har i sin årsredovisning gjort en tydlig och noggrann beskrivning av mål, åtgärder, resursåtgång och resultat för vart och ett av de 13 miljöhoten. De hot som Naturvårdsverket har satsat mest resurser på under föregående budgetår är "Nyttjande av mark och vatten som produktionsresurs" och "Anspråk mot särskilt värdefulla områden". De funktioner och insatstyper som Naturvårdsverket funnit mest effektiva är framför allt "Miljöforskning" och "Naturvårdsåtgärder". En stor del av resurserna används också till "Miljö- övervakning" och "Information och utbildning". Fördjupad prövning Naturvårdsverkets prestationer består i att välja de bästa arbetsmetoderna för att närma sig de statsmaktsbestämda målen så effektivt som möjligt. Som tidigare nämnts är verksamhetsmålen så formulerade att en effektivitetsbedömning av Naturvårdsverkets insatser är svår att genomföra. Det projekt rörande dessa frågor som har påbörjats kommer att medföra att effektiviteten och prioriteringarna i Naturvårdsverkets arbete kan följas upp bättre i fortsättningen. Slutsatser Naturvårdsverket har under budgetåret 1993/94 närmat sig de statsmaktsbestämda målen. Redovisningen av hur arbetet har bedrivits samt av uppnådda resultat har förbättrats och kommer att förbättras ytterligare till följd av pågående projekt. Besparingar under kommande budgetår kommer att kräva ytterligare effektiviseringar och prioriteringar av verksamheterna inom Naturvårdsverket. Planerna på att organisera informationsavdelningen som en resultatenhet bör medföra väl underbyggda prissättningsrutiner. Övergripande mål för Naturvårdsverket bör även fortsättningsvis vara att fungera samlande och pådrivande samt att ansvara för uppföljningen i miljövårds- arbetet, såväl nationellt som internationellt. De övergripande målen för mil- jöpolitiken är även fortsättningsvis att åstadkomma ett miljöanpassat samhälle genom att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktig hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Under verksamhetsperioden bör de statsmaktsbestämda målen kompletteras med verksamhetsmål i form av planerade prioriteringar, satsningar, åtgärdsförslag m.m. så att en uppföljning även utifrån verksamhetsmål blir möjlig. Miljöövervakningens roll i verkets arbete är central. Miljöövervakningen finns närmare beskriven i Miljön - vårt gemensamma ansvar (skr. 1994/95:120) För effektiv skötsel av naturreservat och andra skyddade områden är ändamålsenliga skötselplaner viktiga. Vid inrättande av naturreservat krävs i dag att färdiga skötselplaner skall antas. Enligt vad regeringen erfarit kan skötselplanerna för vissa äldre naturreservat vara dåligt relaterade till syftet med områdets skydd, varför en effektiv skötsel är svår att åstadkomma. Länsstyrelserna bör med stöd av Naturvårdsverket ta fram tidsplaner för när en översyn av befintliga skötselplaner, som inte uppfyller kraven på effektivitet och ändamålsenlighet, kan vara slutförd. Naturvårdsverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15 miljoner kronor (12 månader). Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning med ca 4 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36 miljoner kronor eller 9 %. Hänsyn har härvid tagits till verkets utökade uppgifter vid EU- medlemskapet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 559 885 000 kr. A 2. Bidrag till miljöarbete 1993/94 Utgift 235 878 912 Reservation 246 862 417 1994/95 Anslag 89 850 000 1995/96 Förslag 76 653 000 varav 51 102 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter än Naturvårdsverket och till organisationer för arbete inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. Det gäller t.ex. medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning, samt bidrag till ideella organisationer inom miljövårdens område. Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) är att anslaget förbrukas i sin helhet. Regeringens överväganden I enlighet med förslaget i propositionen 1993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling; genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNCED) fördelades 7 miljoner kronor under hösten 1994 till kommuner och frivilliga organisationer som stöd i deras arbete med lokala Agenda 21. Arbetet är ett viktigt steg mot en hållbar utveckling och utarbetande av lokala Agenda 21 ses dessutom som en möjlighet att stärka medborgarengagemanget och demokratin. Mot den bakgrunden bör därför deltagandet från barn, ungdomar och kvinnor betonas särskilt. Regeringen beräknar 10 500 000 kronor för stöd till arbete med lokala Agenda 21 för budgetåret 1995/96. Det internationella samarbetet med miljöövervakningen, särskilt inom FN och EU bör även i fortsättningen prioriteras. Sverige rapporterar via sina nationella övervakningsprogram också till andra internationella konventioner och överenskommelser. Enligt regeringens bedömning bör stödet under budgetåret 1995/96 till den internationella miljöövervakningen fortsätta på samma sätt som hittills. Arbetet med den regionala miljöövervakningen befinner sig i ett viktigt uppbyggnadsskede framför allt på länsstyrelsenivå. Regeringens bedömning är att detta arbete i möjligaste mån skall fortsätta i samma utsträckning som hittills. Regeringen beräknar därför 34 629 000 kronor till den regionala miljöövervakningen för budgetåret 1995/96. Naturvårdsverket skall utifrån en samlad bedömning av behoven fördela medlen till miljöövervakning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 76 653 000 kr. A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag 1994/95 Anslag 198 000 000 1995/96 Förslag 240 000 000 varav 160 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av försurande luftföroreningar. Bidragsbestämmelserna finns reglerade i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Dessa innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har särskilt redovisat verksamheten som finansierats under detta anslag under budgetåret 1993/94. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar till regeringen. Regeringens överväganden Resultatbedömning Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970- talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt försurade. Genom kalkning har försurningsskadorna har minskat i ca 6 800 sjöar och över 6 000 km vattendrag, vilket innebär ca 50 % av de försurade sjöarna och ungefär 5 % av de skadade vattendragen. Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet är att motverka försurningsskador och åstadkomma en sådan miljö att naturligt förekommande arter kan leva vidare och återkomma. Kortsiktigt är målet att vidmakthålla den kalkning som redan påbörjats, så att negativa försurningseffekter inte längre uppträder i sjöar och vattendrag. På längre sikt är det viktigt att dessutom behålla den biologiska mångfalden genom att säkra representativa vattenmiljöer i olika delar av landet. Målet med kalkningen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i cirka 90 % av sjökalkningarna och cirka 80 % av vattendragen. Skälen till att samtliga kalkningar inte varit lyckade är att hänföra såväl till klimatologiska variationer som till kalkningens metodologiska och tekniska aspekter. Även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål har de biologiska effekterna ändå varit övervägande positiva. Slutsatser Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste och tydligaste miljöproblem. Skadade vatten finns spridda över nästan hela Sverige, men skadorna är störst i Syd- och Västsverige samt i södra Norrlands kust- och fjälltrakter. Genom upprepade kalkningar av sjöar och vattendrag upprätthålls en normal vattenkemisk situation, vilket har inneburit att försurningskänsliga växter och djur har kunnat överleva. Kalkningsinsatserna har dessutom återskapat sportfiskemöjligheterna i tusentals vatten, gynnat yrkesfisket för laxfiskar och minskat halterna av kvicksilver i fisk. Under budgetåret 1995/96 bör omkalkning och biologisk återställning prioriteras före nykalkningar. Kalkningen är en långsiktig verksamhet som administrativt huvudsakligen fungerar väl. Möjligheter till ytterligare effektivisering av medelshanteringen bör tillvaratas. Verket skall på än mer aktivt sätt än tidigare granska och effektivisera länsstyrelsernas verksamhet. De åtgärder för samordning och effektivisering av kalkningsverksamheten, som Naturvårdsverket avrapporterat till regeringen, skall följas upp och vidareutvecklas. Utgiftsutvecklingen enligt Riksrevisionsverkets budgetprognos visar att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår. Mot bakgrund härav och med hänsyn tagen till behovet av att minska statens utgifter beräknar regeringen att anslaget kan minskas med motsvarande 57 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. År 1998 beräknas anslagen kunna minskas ytterligare. Regeringen har för avsikt att under våren tillsätta en särskild utredare för att se över kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000 kr. A 4. Investeringar inom miljöområdet 1993/94 Utgift 184 787 932 Reservation 6 447 608 1994/95 Anslag 190 445 000 1995/96 Förslag 285 668 000 varav 190 445 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas förvärv av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare ersättningar till markägare för intrång i pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822) samt 86 och 122 §§ byggnadslagen (1947:385) i lydelse intill den 1 januari 1965. Från anslaget kan lämnas bidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden. Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) för innevarande budgetår visar att hela anslaget kommer att förbrukas, men ej överskridas. Regeringens överväganden Resultatbedömning Skötselplaner som medger effektiv skötsel och information finns nu framtaget för 19 av Sveriges 23 nationalparker. En ny nationalpark har inrättats under året. Under året har de tre största objektkategorierna av säkerställd mark varit skogs- och myrmosaiker (ca 50 %), urskogar ovanför skogsodlingsgränsen (ca 22 %) samt urskogar nedanför skogsodlingsgränsen (ca 15 %). Totalt har ca 24 000 ha mark säkerställts, varav produktiv skog ca 15 000 ha. Skyddsåtgärderna har framför allt syftat till bevarande av biologisk mångfald och naturvärden, medan insatser för friluftsliv har haft lägre prioritet. Slutsatser Investeringar inom miljöområdet bör följa den av Naturvårdsverket upplagda planen som presenterats i verkets aktionsprogram Miljö '93. Genom årets investeringar är en stor del av det planlagda skyddet av enskilt ägd fjällurskog genomförd. Med hänsyn till de stora skyddsbehoven, särskilt vad gäller den produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära områdena, föreslår regeringen trots det ansträngda ekonomiska läget ett oförändrat anslag för kommande budgetperiod. Enligt det skogspolitiska beslutet år 1993 kan det inte uteslutas att storleksordningen 5 % av denna mark kan vara ett riktvärde för reservatsbildningen. Regeringen har för avsikt att analysera möjligheten att införa en naturvårdsavgift eller skatt som skulle kunna bidra till att finansiera inköp av mark och övriga naturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Skogsföretagens konkurrenskraft skall därvid beaktas. Av de marker som vid bolagiseringen av Domänverket skulle kvarstå i statlig ägo kan områden med särskilt stora naturvårdsvärden komma att överföras till Naturvårdsfonden. En interdepartemental arbetsgrupp bör tillsättas för att närmare överväga avgränsningen av sådana områden samt att behandla vissa praktiska frågor i samband med en sådan överföring, bl.a. vad gäller relationen till rennäringen, ersättning till Samefonden och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter. Mot bakgrund härav och med hänsyn till behovet av att minska statens utgifter beräknas anslaget kunna minskas år 1998. Med anledning av att nästa budgetperiod omfattar 18 månader bör en utökning ske av det bemyndigande som regeringen har att ikläda staten ekonomiska förpliktelser under innevarande budgetperiod för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Regeringen föreslår därför att detta bemyndigande utökas från nuvarande 60 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 90 000 000 kronor för budgetåret 1997, 2. till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 285 668 000 kronor. A 5. Miljöforskning 1993/94 Utgift 165 706 373 Reservation 19 101 725 1994/95 Anslag 157 096 000 1995/96 Förslag 213 031 000 varav 141 086 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medlen disponeras av Statens naturvårdsverk för forskning inom miljöområdet. Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden 1993/94-1995/96 har lagts fast i 1993 års forskningspolitiska proposition (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388 samt bet. 1992/93:JoU18, rskr. 1992/93:398). I denna anges att miljöforskningen bör följa förslagen i Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68). Här anges att forskning som berör bl.a. biologiskt mångfald, klimat och kretslopp skall prioriteras. Som en anpassning till detta har forskningsinriktningen under den gångna perioden reviderats. Stora satsningar har också gjorts på forskningssamverkan inom EU och på åtgärdsstyrande forskning. Sverige har deltagit i EU:s miljöprogram, Environment, med förhållandevis många tillstyrkta projekt och finansiering. I internationella utvärderingar har kvaliteten på svensk miljöforskning, både den nationella och den som bedrivs inom EU, ansetts vara mycket hög. En ny forskningspolitisk proposition planeras till våren 1996. Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats under det senaste året i samband med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare kommer ett medlemskap i EU att leda till ytterligare förändringar både vad gäller finansiering och inriktning på miljöforskningen. Finansieringen av forskningssamarbetet med EU sker via EU-avgiften. Medel för delfinansiering kommer att behöva tas från befintliga medel. Miljöforskningen kring renare och effektivare industriella processer och tillämpningar, kretsloppsanpassad forskning samt forskning om förnybara naturresurser kommer att få ökat utrymme, bl.a. i samverkan med Stiftelsen för strategisk forskning (MISTRA). Mot bakgrund av de nämnda strukturella förändringar och med hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna bedöms anslaget till miljöforskning kunna minskas med 20 miljoner kronor på årsbasis. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 031 000 kr. A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden 1993/94 Utgift 16 229 508 Reservation 41 744 132 1994/95 Anslag 29 880 000 1995/96 Förslag 19 880 000 varav 19 880 000 beräknas för tiden juli 95 - juni 96 I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) skall anslaget användas till genomförande av ett femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden. I enlighet med riksdagens beslut skall programmet utvärderas mot slutet av femårsperioden. Anslaget skall vidare i enlighet med riksdagens beslut 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209) användas till ett femårigt program för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter. Statens naturvårdsverk begär i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 att 50 000 000 kronor anvisas till sanering och återställning. Naturvårdsverket har i en rapport till regeringen den 18 mars 1994, lägesrapport om efterbehandling och sanering, rapport nr 4318, sammanfattat kunskapsläget, vad som hittills gjorts inom området samt fört diskussioner om strategin för det framtida efterbehandlingsarbetet. Av rapporten framgår att Naturvårdsverket i den slutliga utvärderingen av det pågående femåriga utvecklingsarbetet avser att återkomma till regeringen med ett förslag till plan för det långsiktiga arbetet i Sverige vad gäller efterbehandlingsåtgärder. Regeringens överväganden Resultatbedömning Naturvårdsverket har hittills under det femåriga programmets gång bl.a. genomfört branschkartläggning av miljöskadade områden i syfte att ge underlag för riskbedömningar och val av åtgärder. Naturvårdsverket har också genomfört informations- och utbildningsinsatser samt följt utvecklingen på området i andra länder. Naturvårdsverket har vidare genomfört ett par större saneringsarbeten för att vinna erfarenhet om bl.a. metoder samt behov av kontrollåtgärder. Naturvårdsverket har också med visst ekonomiskt stöd engagerat sig i ett antal andra projekt. Regeringen konstaterar att Naturvårdsverkets arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden bedrivs i enlighet med den inriktning som angetts för verksamheten. Slutsatser Det finns ca 2 000 identifierade miljöskadade platser där åtgärder eller ytterligare undersökningar bedöms nödvändiga. Därutöver finns tusentals platser som kan vara förorenade. Det kommer därför att krävas en systematisk och kraftfullt ökad satsning för åtgärder mot gamla miljöskador. Det är inte möjligt att nu exakt ange kostnader för åtgärder av miljöskadade platser. Den totala kostnaden för sådana åtgärder kan emellertid preliminärt uppskattas till ca 20 miljarder kronor. Med det underlag som finns tillgängligt om behovet av åtgärder mot miljöskador kan konstateras att detta behov är stort i landet och att ambitionsnivån behöver höjas. Naturvårdsverkets arbete med åtgärdsprogram för kvicksilverhaltigt avfall bör för nästa budgetår fortsätta i enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt fast. Regeringen föreslår i sin ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25) att 75 miljoner kronor anslås engångsvis för efterbehandling av gamla industriområden. Naturvårdsverkets arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden bör också fortsätta i enlighet med det av riksdagen fastlagda femåriga programmet. När utvärdering av programmet för sanering och återställning av miljöskadade områden skett avser regeringen att återkomma till frågan om den fortsatta verksamheten med sanering och återställning av miljöskadade områden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 880 000 kr. A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling 1993/94 Utgift 19 047 934 Reservation 56 685 241 1994/95 Anslag 32 497 000 1995/96 Förslag 35 324 000 varav 23 347 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Medlen disponeras av Programrådet för ett avfallssnålt samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR) för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsforskningsområdet är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet. Avfallsforskningsrådets program för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har genomförts i samverkan med universitet och högskolor, industri, organisationer samt statliga och kommunala organ inom och utom Sverige. Den internationella utvecklingen följs noga och kunskaps- och erfarenhetsutbytet med andra länder stimuleras för att uppnå en ökad effektivitet i resursutnyttjandet. Särskild betydelse har utvecklingen av EU:s forskningsprogram och det nordiska samarbetet. Samordning och samverkan inom Sverige med den miljöstrategiska stiftelsen (MISTRA), med näringsliv, kommuner och andra statliga myndigheter har hög prioritet. I AFR:s anslagsframställning för budgetåret 1995/96 har rådet valt att prioritera sju verksamhetsområden för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, nämligen: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter, Miljöanpassad restproduktanvändning, Miljöanpassad deponering, Utbildning, Tillämpad utveckling och Information. AFR:s verksamhet utgår från den av riksdagen godkända proposition 1992/93:170 (bet. 1992/93:JoU18, rskr. 1992/93:398) om forskning och framsteg. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör| | ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 35 324 000 kr | | | | Övrigt | | | | Avfallsforskningsrådet bör föras samman med Statens naturvårds- | | verk. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen delar Avfallsforskningsrådets bedömning av resultatet av verksamheten. Slutsatser Hanteringen av varor och avfall har stor betydelse för våra förutsättningar att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Samhällets materialhantering är i alltför hög grad enkelriktad - från utvinning av råvaror till deponering av avfall. En förutsättning för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling är att alla samhällssektorer deltar och engageras i att ändra detta beteende. Regeringens anser att verksamheten med forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Regeringen bedömer emellertid att samordningsvinster kan uppnås om avfallsforskningsverksamheten samordnas med Statens naturvårdsverks kretsloppsinriktade arbete och miljöforskningsarbete. Regeringen förordar därför att Avfallsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med Statens naturvårdsverk. Vid Naturvårdsverket bör inrättas en särskild nämnd för beslut i avfallsforskningsärenden. Nämnden bör utses av regeringen och den bör sammansättas så att de kunskaper och erfarenheter som Avfallsforskningsrådet har byggt upp tas till vara. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de besparingsmöjligheter som kan uppnås vid en samordning av verksamheten beräknar regeringen att anslaget för nästa budgetår kan minskas med 10 miljoner kronor på årsbasis. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 35 324 000 kr. A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning Nytt anslag (förslag) 100 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 I avsnittet om arbetsmarknadspolitiken (s. 109-110) i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (1994/95:25) redovisades ett omfattande program för att stimulera investeringarna. Därvid aviserade regeringen att den avser att inleda en försöksverksamhet med investeringsbidrag till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar till att främja en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen återkommer nu med förslag till riktlinjer för denna verksamhet. Regeringens överväganden För att både bidra till en önskvärd omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle och minska arbetslösheten föreslås att bidrag skall kunna utgå till konkreta projekt som är rationella, kostnadseffektiva, ger en påtaglig miljövinst och klara sysselsättningseffekter. De skall bidra till en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Bidraget skall kunna utgå till näringsliv och kommuner. Stödet bör täcka upp till 30 % av de merkostnader som följer av att investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt hållbar riktning och som inte täcks av andra statliga bidragsformer. Stödet bör vidare koncentreras till större projekt med en total kostnad på minst 10 miljoner kronor. Exempel på områden som kan bli aktuella för bidrag är kretsloppsanpassning av avfallshanteringssystem, alternativa avloppshanteringssystem, miljöanpassad trafik etc. Investeringarna bör kunna påbörjas under år 1995 och vara avslutade under år 1996. Beslut om fördelning av medel bör fattas av en delegation knuten till Naturvårdsverket. Delegationen bör tillsättas av regeringen. Vid förslag på bidrag överstigande 3 miljoner kronor skall delegationen med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut. Under våren 1996 bör stödet utvärderas. Ett särskilt reservationsanslag bör föras upp i statsbudgeten för ändamålet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr. A 9. Koncessionsnämnden för miljöskydd 1993/94 Utgift 17 962 964 1994/95 Anslag 17 835 000 1995/96 Förslag 27 011 000 varav 17 850 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Koncessionsnämnden för miljöskydd har inga direkta inkomster, men finansieras till stor del indirekt genom de avgifter som betalas av dem som utövar miljöfarlig verksamhet enligt förordningen (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden bereder vidare vissa frågor åt regeringen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och har också uppgifter som besvärsinstans enligt bilavgaslagen (1986:1386). Det övergripande målet för verksamheten är att den skall drivas enligt gällande instruktion (1993:579). Parallellt med den ordinarie verksamheten skall det interna utvecklingsarbete som syftar till att effektivisera och förenkla de interna arbetsformerna fortsätta. Koncessionsnämnden har för budgetåret 1993/94 lämnat en årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. Koncessionsnämndens anslagssparande uppgår till 1 538 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Koncessionsnämnden aviserar i sin förenklade anslagsframställning behov av en låneram om 1 800 000 kronor. Nämnden disponerar sedan tidigare ett räntekonto på Riksgäldskontoret. På grund av justering av lokalkostnadsandelen i anslagsbasen har anslaget minskats med 890 000 kronor. Koncessionsnämnden hemställer i sin förenklade anslagsframställning om ett ramanslag om 27 000 000 kronor (exkl. tekniska justeringar) för budgetåret 1995/96 (18 månader). Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som gällt för perioden 1992/93 - 1994/95 bör| | gälla även under budgetåret 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 27 011 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Koncessionsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Koncessionsnämnden för miljöskydd. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Den pågående översynen av miljölagstiftningen kan leda till förändringar av Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av ramanslaget för budgetåret 1995/96 har regeringen dock utgått ifrån att verksamheten tills vidare skall bedrivas enligt nuvarande instruktion. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 011 000 kr. A 10. Kemikalieinspektionen 1993/94 Utgift 67 143 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. KemI:s övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. KemI har en samordnande och pådrivande roll inom kemikaliekontrollen. KemI skall enligt sin instruktion särskilt - uppmärksamt följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska produkter och de risker användningen kan medföra, - utöva tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP), - pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för annan förhandsgranskning av kemiska produkter, - föra och utveckla register över kemiska produkter, - utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra, - lämna information inom kemikaliekontrollens område, - medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens område. KemI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i fem delområden: Kemikaliers egenskaper och risker, kemikaliers förekomst, riskbegränsning allmänkemikalier, riskbegränsning bekämpningsmedel samt tillsyn och vägledning. För vardera av dessa delområden har följande mål lagts fast: Kemikaliers egenskaper och risker: Ökade kunskaper i samhället om kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet så att skador på hälsa och miljö kan undvikas. Kemikaliers förekomst: Förbättrad kunskap om förekomst och användning samt exponering för kemikalier. Riskbegränsning allmänkemikalier: Minskade risker för hälsa och miljö genom att särskilt farliga ämnen förekomst i råvaror, kemiska produkter och andra varor begränsas. Riskbegränsning bekämpningsmedel: Minskade skador på människors hälsa eller i miljön till följd av bekämpningsmedelsanvändningen genom att - bekämpningsmedlens hälso- och miljöfarliga egenskaper är väl dokumenterade och riskerna utvärderade. - förekomst och användning av bekämpningsmedlen minskar - i synnerhet de mest riskabla. - förbättrad säkerhet vid användning av godkända medel. Tillsyn och vägledning: - Leverantörer av kemiska produkter skall bättre uppfylla kraven enligt lagen(1985:426) om kemiska produkter (LKP). - Lokala och regionala miljömyndigheter skall bättre fylla sin uppgift som tillsynsmyndighet enligt LKP. Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad har uppnåtts. Av redovisningen framgår att inbetalade avgifter och andra ersättningar uppgår till 54 342 000 kronor. Anslagssparandet uppgår till 2 936 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. KemI har för budgetåret 1995/96 lämnat en förenklad anslagsframställning. KemI:s verksamhetsplanering utgår härvid från vad riksdag och regering angett om verksamhetens inriktning under perioden 1994/95 - 1997 och som redovisats i prop. 1993/94:163. KemI:s verksamhet finansieras genom avgifter som tas in enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel, förordningen (1989:216) om kemikalieavgifter samt enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1991:7) om försäljning och användning av biologiska bekämpningsmedel. Dessutom finansieras viss verksamhet vid inspektionen genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. I regeringens proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretslopps- anpassning av samhället - åtgärder för att minska riskerna med kemikali- ehanteringen (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) anförs att principer och metoder samt frågor om anslagskonstruktion för KemI utreds. Riksrevisionsverket (RRV) fick i mars 1994 i uppdrag att utreda finansieringskonstruktion och anslagskonstruktion för KemI. RRV inkom med redovisning i augusti 1994. RRV föreslår i sin redovisning att KemI:s verksamhet i huvudsak bör avgiftsfinansieras. Avgifterna bör vidare enligt RRV bestämmas av statsmakterna och inkomsterna redovisas mot inkomsttitel. KemI bör tillföras motsvarande resurser via ett ramanslag. Avgiftsystemet gällande allmänkemikalier föreslås att modifieras något för att ta hänsyn till företag som har ett stort antal produkter med förhållandevis låg volym. Ett alternativ som RRV funnit lämpligt skulle kunna vara att införa en gräns för antalet produkter som skall åläggas full produktavgift. RRV:s utredning har remissbehandlats. Remissvaren finns samlade på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M94/ 3462/6). Remiss-instanserna tillstyrker RRV:s förslag att KemI erhåller ett ramanslag och att alla avgifter beslutas av regeringen. När det gäller specialdestineringen av avgiftsintäkterna på KemI:s två program framkommer en del synpunkter. Statskontoret anser att en sådan specialdestinering lägger restriktion på myndighetens medelsanvändning. Statens naturvårdsverk framhåller att för att ge Kemikalieinspektionen rimliga utvecklings- och prioroteringsmöjligheter bör man antingen lätta på "öronmärkningen" av finansieringskällorna eller acceptera en ökad skattefinansiering. Kemika-lieinspektionen anser att om budgetmedlen anvisas inom ett ramanslag utan bindning till något av resultatområdena allmänkemikalier och bekämpningsmedel skulle detta innebära en ökad flexibilitet för myndigheten. Kemikontoret instämmer i Kemikalieinspektionens synpunkter om ökad flexibilitet i medelsanvändningen. En ytterligare fråga som tagits upp av flera remissinstanser är att Kemikalieinspektionens omfattande internationella arbete inte skall bekostas av kemiföretagen fullt ut. Denna synpunkt har framförts av Grossistförbundet Svensk Handel, Kemikalieinspektionen, Svenska Petroleuminstitutet, Industrin för Växt- och träskyddsmedel, Sveriges Färgfabrikanters förening. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De övergripande mål som gäller för perioden 1994/95 - 1997 bör | | ligga fast. | | | | Resurser | | Regeringen föreslår att Kemikalieinspektionens verksamhet bud- | | getåret 1995/96 finansieras som hittills. Regeringen avser att | | återkomma till frågan om ett ramanslag för Kemikalieinspektionen| | i budgetpropositionen år 1996. | | | | Anslag | | A 10. Kemikalieinspektionen, anslag 1 000 kr. | | A 11. Särskilda projekt, reservationsanslag 11 965 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 107 889 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Kemikalieinspektionen. Utgiftsramen kan komma att justeras beroende på hur myndigheten hanterar det uppkommna underskottet. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. I den nämnda propositionen angavs att för att Kemikalieinspektionen skall kunna arbeta i enlighet med den inriktning som föreslagits, där det internationella liksom det lokala perspektivet får ökad tyngd i arbetet för en hållbar utveckling, måste myndigheten medges ett ökat uttag av avgifter. Den dåvarande regeringen erinrade om att resursbehovet för de två sista åren i den kommande treårsperioden påverkas starkt av relationerna mellan Sverige och EU. Regeringen har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av kostnaderna för nästa budgetår. En översyn av myndighetens avgiftskonstruktion föreslås ske under våren 1995 bl.a. med hänsyn till det förlängda budgetåret. Ekonomisk plan 1995/96 (1000-tal kronor) 1995/96 varav juni 1995 juli 1996 UTGIFTSRAM 119 855 79 905 FINANSIERING Anslag A 10. Kemikalie- inspektionen 1 1 A 11. Särskilda projekt 11 965 7 977 Avgifter Kemikalieavgifter 85 101 56 734 Bekämpningsmedelsavgifter 22 788 15 192 Summa 119 855 79 905 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr. A 11. Särskilda projekt 1993/94 Utgift 8 566 3081) Reservation 2 935 1191) 1994/95 Anslag 9 612 000 1995/96 Förslag 11 965 000 varav 7 977 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996 1) Anslaget Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen Under detta anslag redovisas medel till Kemikalieinspektionen för särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen och statistik. Regeringens överväganden För de kommande två budgetåren bör kostnaderna för ordförandeskapet i Intergovernmental Forum on Chemical Safety betalas från detta anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda projekt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 11 965 000 kr. A 12. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. 1994/95 Anvisat 7 950 000 1995/96 Förslag 11 925 000 varav 7 950 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för kostnaderna för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella miljökonventioner och avtal. Medlemsavgifterna till Helsingfors- och OSPAR-kommissionerna betalas från det- ta anslag. Från anslaget bekostas medlemsavgiften till den Internationella Naturvård- sunionen (IUCN). Sveriges bidrag till det internationella mätprogrammet (EMEP) inom ramen för Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar bekostas från anslaget. För tillämpningen av den svensk-finska gränsälvsöverenskommelsen från år 1971 finns en kommission. Sveriges bidrag till kommissionens verksamhet belastar anslaget. Från den 1 januari 1996 kommer Klimatkonventionens sekretariat att finansieras av parterna till konventionen. Från anslaget i övrigt bekostas bidrag till UNEP:s program för information i klimatfrågan samt bidrag till den mellanstatliga panelen om klimatförändringar (IPCC). Konventionen om biologisk mångfald har hållit sitt första partsmöte och bl.a. beslutat om arbetsprogram för de närmaste tre åren samt inrättat ett sekretariat. Sveriges bidrag till konventionens verksamhet bekostas över detta anslag. Parterna till Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet har etablerat en fond för att finansiera sekretariats- och möteskostnader. Det svenska bidraget till denna fond betalas från anslaget. ECE-konventionen om gränsöverskridande vattendrag och sjöar och konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang väntas träda i kraft inom en snar framtid. De svenska medlemsavgifterna inom ramen för konventionerna föreslås betalas från anslaget. Vidare bekostas från anslaget medlemsavgifter och bidrag till följande konventioner: - Konventionen om gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall, - Konventionen om handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, - Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, - Konventionen om skydd av flyttande vilda djur, - Konventionen angående våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar, - Internationella Valfångstkommissionen, - Konventionen om bevarande av levande marina tillgångar i Antarktis. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. för bud- getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 925 000 kr. A 13. Visst internationellt miljösamarbete 1993/94 Utgift 36 876 122 1994/95 Anslag 36 947 000 1995/96 Förslag 54 168 000 varav 36 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde. Från anslaget betalas kostnader för deltagande i möten inom ramen för bl.a. de internationella miljökonventioner och avtal som redovisas under anslaget A 12. Vidare betalas kostnader för deltagande i miljösamarbetet inom ramen för FN- systemet och inom organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt i miljö- samarbetet i fråga om Arktis. Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget. Under anslaget betalas också vissa kostnader för bilateralt miljösamarbete. Regeringens överväganden Ett svenskt medlemskap i EU kommer att kräva ökade resurser för deltagande i kommissionens expertgrupper och kommittéer och i rådets arbetsgrupper. Från anslaget lämnas bidrag till vissa ideella miljöorganisationers in- ternationella verksamhet. 4,5 miljoner kronor föreslås gå till detta ändamål under budgetåret 1995/96, vilket är en höjning med 1,5 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår och motiveras av Sveriges medlemskap i EU. Från anslaget bör betalas kostnader för Sveriges deltagande i det internatio- nella samarbetet kring den byggda miljön samt arbetet med att åstadkomma en långsiktigt god hushållning med naturresurser i Östersjöområdet. För innevarande budgetår har medel för detta ändamål anvisas under anslaget E 1. Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 54 168 000 kr. A 14. Stockholms internationella miljöinstitut 1993/94 Utgift 12 000 000 1994/95 Anslag 12 000 000 1995/96 Förslag 18 000 000 varav 12 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallin. SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna. Regeringen föreslår att SEI anvisas 18 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 000 000 kr. B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m. Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar övervakas av Statens kärnkraftinspektion. Kärnkraftinspektionen utövar också tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) samt slutförvaring av kärnavfall vid SFR i Forsmark. I inspektionens uppgifter ingår också att handha sådana uppgifter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella åtaganden om icke- spridning av kärnvapen m.m. samt att administrera det statliga finansieringssystem som skall täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara kärnavfall och för att riva kärnkraftverken. Statens strålskyddsinstitut övervakar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser. Strålskyddsinstitutet utövar också tillsyn av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn och av verksamhet med icke-joniserande strålning. I takt med att reaktorerna blir äldre tenderar insatserna på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet att öka. Som exempel på detta kan nämnas de stora ombyggnadsarbeten som pågår vid den äldsta reaktorn, Oskarshamn 1, vilka medför särskilda granskningsinsatser från myndigheternas sida.Den senaste tidens ökning av stråldosen till personal på kärnkraftverken i anslutning till reparations- och ombyggnadsarbeten finner Strålskyddsinstitutet vara alarmerande. Denna utveckling måste brytas. Svensk kärnbränslehantering AB, som har till uppgift att omhänderta och slutförvara det radioaktiva avfall som uppstår vid drift av svenska reaktorer, förbereder lokalisering av anläggningar för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle. Som en följd av detta kommer myndigheterna att få ökade arbetsuppgifter på kärnavfallsområdet. Kärnkraftinspektionen och Strålskyddsinstitutet medverkar också med insatser inom det svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Dessa insatser beräknas fortsätta även under budgetåret 1995/96. Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och strålskydd t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräkat för besparing besparing juli 95 19971) 19981) - juni 96 211,7 225,3 324,1 221,9 -9 -12 1) Prisnivå 1995/96 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. B 1. Statens strålskyddsinstitut 1993/94 Utgift 69 971 000 1994/95 Anslag 80 043 000 1995/96 Förslag 116 379 000 varav 78 529 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Inkomster hos Statens strålskyddsinstitut, i form av avgifter enligt för- ordningen (1976:247, senast ändrad 1994:853) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut, redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitlarna 2551 och 2511. Avgifter från kärnkraftverken beräknas till 67,6 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 40,4 miljoner kronor) och från ansökningsavgifter till 7,1 miljoner kronor (innevarande budgetår 5,0 miljoner kronor). Statens strålskyddsinstitut är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Strålskyddsinstitutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskaperna inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka för säker användning av strålning. Strålskyddsinstitutet skall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verksamhet, ge råd och information i strålskydds- och saneringsfrågor till berörda myndigheter. Strålskyddsinstitutet skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden. Strålskyddsinstitutet har i sin fördjupade anslagsframställning och i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna allmän tillsyn, strålskydd för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi vid beredskap, strålskyddsforskning samt strålskydd öst. För vardera av dessa fem verksamhetsgrenar gäller följande övergripande mål: Allmän tillsyn: Genom forskning och tillsyn förhindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av strålning. Strålskydd för kärnenergi, normaldrift: Drift och underhåll av kärntekniska anläggningar skall vara förenade med en säker strålmiljö för människor, djur och miljö. Strålskydd för kärnenergi, beredskap: Upprätthålla och vidareutveckla en samordnad nationell beredskap inom strålskyddsområdet mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Strålskyddsforskning: Genom forsknings-, utvecklings-, beräknings- och mätinsatser dels ge underlag för institutet i dess strävan att uppnå bästa möjliga strålskydd enligt Strålskyddsinstitutets övergripande mål, dels utveckla och upprätthålla kvalificerad kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor inom strålskyddet. Strålskydd öst: Programmet skall ge ett bättre strålskydd i berörda länder i Central- och Östeuropa. Resultatanalysen indikerar att Strålskyddsinstitutets mål i huvudsak har uppnåtts. Strålskyddsinstitutet påpekar dock att effekten av en åtgärd som vidtagits för att leva upp till en målsättning i många fall bara kan besvaras på lång sikt, t.ex. att förhindra sena skador som cancer. Strålskyddsinstitutets anslagssparande uppgår till 16 884 665 kronor. Strålskyddsinstitutets beviljade anslagskredit på 3 700 000 kronor har inte utnyttjats under året. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som Strålskyddsinstitutet kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår Strålskyddsinstitutet att nuvarande övergripande målsättningar också gäller för den kommande treårsperioden. Strålskyddsinstitutet föreslår en utökning av det ramanslag som var anvisat för 1994/95 enligt följande: - 1 390 000 kronor årligen (2 085 000 kronor, 18 månader) för omgivnings- kontroll utanför svenska kärntekniska anläggningar; - 4 630 000 kronor (4 920 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbelopp för inköp av nya jodtabletter som skall ersätta gamla med för högt jodinnehåll och 580 000 kronor årligen för rullande tablettersättning; - 600 000 kronor årligen (900 000 kronor, 18 månader.) för utökad juridisk kompetens och allmänt ökad belastning i samband med en EU-anslutning och - 200 000 kronor årligen (300 000 kronor, 18 månader) för att täcka avskrivnings- och räntekostnader på investering av mätutrustning m.m. inom beredskapen. Strålskyddsinstitutet begär medel för en ambitionshöjning av omgivnings- kontrollen kring de kärntekniska anläggningarna. Jod utgör ett skydd mot strålningsskador och har förhandsutdelats samt finns i centrala lager. Strålskyddsinstitutet begär medel för utbyte av jodtabletter eftersom de äldsta jodtabletterna börjar bli för gamla. I ramanslaget för budgetåret 1994/95 ingick resurser för EG-forskning på strålskyddsområdet, stöd till doktorandtjänster inom beredskapen, m.m. motsvarande 6 300 000 kronor. Strålskyddsinstitutet begär i sin fördjupade anslagsframställning fortsatt resurstillskott för dessa ändamål. Genom beslut den 22 april 1993 bemyndigade regeringen chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet. Utredaren överlämnade sitt betänkande "Långsiktig strålskyddsforskning" (SOU 1994:40) i mars 1994. Utredaren föreslog att den riktade grundforskningen tillförs 7 500 000 kronor årligen (11 250 000 kronor, 18 månader). Dessa resurser bör, ansåg utredaren, administreras av Strålskyddsinstitutet och fördelas av institutets forskningsnämnd. I sin fördjupade anslagsframställning har Strålskyddsinstitutet begärt 7 500 0000 kronor årligen för den riktade forskningen. Strålskyddsinstitutets nuvarande hyresavtal upphör år 1998. På grund av en modernisering av elsystem och upprustning av befintliga lokaler kommer Strålskyddsinstitutet att få en tilläggshyra för budgetåret 1995/96 och bå 1997 på 600 000 kronor (18 mån.) resp. 737 000 kronor. Då hyresökningen får full effekt (från den 1 januari 1998) ökar Strålskyddsinstitutet hyreskostnad med 3 509 000 kronor per år. I sin fördjupade anslagsframställning begär Strålskyddsinstitutet motsvarande resurstillskott. Strålskyddsinstitutet föreslår att myndighetens låneram i Riksgäldskontoret ökas från 12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor. Regeringens överväganden Sammanfattning ------------------------------------------------------------------------ |Övergripande mål |1995/96 1997 | | |För den kommande |116 379 000 kr 72 666 000 kr |planeringsperioden | |skall den övergripande | |målsättningen för Statens| |strålskyddsinstituts | |fortsatt vara att | |kunskapen om | |strålningens förekomst,| |egenskaper och | |användning blir så | |utbredd att frågor om | |strålning kan avgöras på| |grundval av god | |avvägning mellan risk | |och nytta, att respekt | |men ej obefogad oro | |finns för strålningens | |risker och att onödiga | |strålningsrisker inte | |uppkommer. | | | |Resurser 1995/96 | | | |Ramanslag 116 379 000 | |kr | | | |Planeringsram | ------------------------------------------------------------------------ 1998 73 175 000 kr ------------------------------------------------------------------------ Resultatbedömning Strålskyddsinstitutets mål för verksamhetsåret 1993/94 har i allt väsentligt uppnåtts. Strålskyddsinstitutet skall minska risken för sena skador, som cancer, där man inte vet utfallet av en insats förrän efter tiotals år. Institutet har bl.a. redovisat att exponering av patienter vid röntgenundersökningar har minskat. För radon i bostäder har den ökande tendensen från 1970-talet brutits och halterna i nyproducerade hus är nu halverade jämfört med befintliga bostäder. Detta tyder på att risken för sena skador också sannolikt har minskat. För kärntekniska anläggningar har medeldosen till personalen länge varit lägre än målet som är 5 mSv per år. Men under de senaste åren har trenden varit en ökning av kollektivdosen till personalen i de kärntekniska anläggningarna. Strålskyddsinstitutet bedömer utvecklingen som oroande och har vidtagit åtgärder för att bryta denna trend. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Strålskyddsinstitutet. Slutsatser Mot bakgrund av den fördjupade prövningen drar regeringen följande slutsatser. De övergripande målen bör ligga fast. Strålskyddsinstitutet skall fortsätta att verka för att: - halterna av radongas i bostäder minskar; - genom information bryta den ökande trenden avseende exponering från solstrålning; - riskerna med elektriska och magnetiska fält klarläggs; - stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska; - individdoser och kollektivdoser ligger under de av Strålskyddsinstitutet fastställda dosgränserna; - det radioaktiva avfallet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till strålskyddet; - beredskapen mot kärnenergiolyckor vidmakthålls; - Strålskyddsinstitutets forskning hävdar sig väl internationellt och nationellt; - strålskyddet i berörda länder i Central- och Östeuropa förbättras. Regeringen anser att strålskyddsinstitutet bör tillföras 4 600 000 kronor (4 890 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbelopp för utbyte av jodtabletter och 580 000 kronor årligen för tablettersättning enligt ett rullande system. Institutets önskade ambitionshöjning av omgivningskontrollen kring de kärntekniska anläggningarna och avskrivningskostnader m.m. för mätutrustning inom beredskapen kan enligt regeringens bedömning ske genom omprioriteringar inom myndigheten. Beredskapsforskningen var en treårig satsning på doktorandtjänster för att höja kompetensen inom området. Eftersom forskarutbildningen är fyra år föreslår regeringen att 2 400 000 kronor (3 600 000 kronor, 18 månader) avsätts för utbildningens sista år. De slutsatser som utredningen om den långsiktiga strålskyddsforskningen har dragit har stöd av majoriteten av remissinstanser. Regeringen avser att återkomma till strålskyddsforskningen i samband med nästa forskningsproposition. Regeringen föreslår dock redan nu, i enlighet med utredningens förslag, att Strålskyddsinstitutet får ett ansvar för den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet och får rätt att dela ut forskningsanslag. Strålskyddsinstitutet kommer successivt att få ökad hyra i och med att ett nytt hyresavtal träder ikraft. I planeringsramen för 1997 och 1998 har hänsyn tagits till detta. Regeringen tillstyrker att Strålskyddsinstitutets låneram ökas från 12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor. Strålskyddsinstitutets rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas på sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som beräknats för budgetåret 1995/96. Strålskyddsinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 6 miljoner kronor. Vid budgetårets slut motsvarar besparingen en nivåsänkning på ca 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 9 miljoner kronor eller ca 11 %. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut och 2. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 116 379 000 kr. B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 1993/94 Utgift 53 663 000 1994/95 Anslag 59 614 000 1995/96 Förslag 91 583 000 varav 60 607 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 1993/94 Utgift 66 546 000 1994/95 Anslag 66 281 000 1995/96 Förslag 95 939 000 varav 63 416 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Inkomster hos Statens kärnkraftinspektion, i form av avgifter enligt för- ordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2551 Avgifter från kärnkraftverken, beräknas till 193,0 miljoner kronor för nästa budgetår (inneva- rande budgetår 123, 4 miljoner kronor). Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Dessutom skall SKI handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet. Finansieringen av kärnavfallshanteringen liksom förvaltningen av de medel som fonderas för omhändertagande av kärnavfall har nyligen varit föremål för utredning (SOU 1994:107-108). Utredningen föreslog vissa förändringar i såväl finans- ieringssystemet som av formerna för medelsförvaltningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1995. De övergripande målen för SKI är att verksamheten skall inriktas på att - hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder, - Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området uppfylls, - kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, - tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle, - beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle. Statens kärnkraftinspektion har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i fem huvudprogram. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. SKI skall övervaka hur till- ståndsinnehavarna lever upp till detta ansvar genom att skapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetsläget vid anläggningarna och av kvaliteten i tillståndsinnehavarnas säkerhetsarbete. SKI skall i det sammanhanget - driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinnehavare som i det internationella säkerhetssamarbetet, - verka för att en allsidighet upprätthålls i kärnkraftindustrins forskning och utveckling för hantering och slutförvaring av kärnavfall och för avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i vilka verksamhet inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga medel sätts av för framtida kostnader, - verka för att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och utvecklas inom SKI likaväl som hos tillståndsinnehavarna och i övrigt inom landet, - utfärda och fastställa villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet i den utsträckning som bedöms nödvändig för säkerheten och till följd av Sveriges internationella åtaganden samt - aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges internationella åtaganden skall beaktas. Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad har uppnåtts. En kostnadsjämförelse med tillsynsverksamheter i några andra kärnkraftsländer har gjorts i årsredovisningen av vilken framgår att Sveriges kostnader för tillsyn av kärnteknisk verksamhet är relativt sett låga. Det sammanlagda an- slagssparandet, vilket även inkluderar tidigare överförda reservationer, uppgår till 43 358 000 kronor, varav 27 106 000 kronor avser kärnsäkerhetsforskning. En stor del av forskningsprojekten löper över flera år vilket medför att betalningsutfallet kan variera mellan budgetåren. Totalt utgör anslagssparandet 34 % av de tilldelade ramanslagen. SKI har vidare upptagit lån i Riksgäldskonto- ret för inlösen av skulder hos Statskontoret för tidigare centralt finansierad anskaffning av ADB-utrustning och för ersättningsanskaffning av ADB-utrustning till ett sammanlagt belopp av 820 000 kronor. Regeringen beslutade i regle- ringsbrev den 9 juni 1994 att SKI för budgetåret 1994/95 får disponera en låneram i Riksgäldskontoret på högst 4 000 000 kronor. SKI har i sin anslagsframställning föreslagit oförändrad låneram för budgetåret 1995/96. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 - 1994/95 bör| | ligga fast. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat att de | | övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93| | - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | B 2. Förvaltningskostnader, ramanslag 91 583 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 92 000 000 kr | | B 3. Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag 95 939 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 101 000 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning SKI:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende SKI. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Vid beräkningen av medel för SKI för budgetåret 1995/96 har inräknats en sammanlagd besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de två anslag myn- digheten disponerar. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med sammanlagt 18 miljoner kronor eller ca 14 %. I samband med Sveriges anslutning till EU kommer vissa av SKI:s nuvarande uppgifter att utföras av andra europeiska myndigheter, bl.a. delar av kärnsäkerhetsforskningen. SKI:s rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och det finns goda förut- sättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser som beräknats för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 91 583 000 kr, 2. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 95 939 000 kr. B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. 1993/94 Utgift 20 872 416 1994/95 Anslag 19 360 000 1995/96 Förslag 20 240 000 varav 19 360 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete. Medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har beräknats till 20 240 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr. C. Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. Vissa utvecklingsfrågor Reglering av byggnadsregister och digital fastighetsregisterkarta Verksamheten inom fastighets- och landskapsinformationsområdena präglas i stor utsträckning av övergången från manuella register och traditionella kartor till ADB-baserade system. Viktiga inslag i denna utveckling är överföringen av fastighetsregisterkartan till digital form och uppbyggnaden av ett basregister över byggnader. Genom en ändring (1993:1205) i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1095) har från och med 1 januari 1994 öppnats möjlighet att föra registerkarta med hjälp av ADB. Efter riksdagsbeslut (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) inleddes arbetet med införande av unika byggnadsidentiteter i fastighetsdatasystemet. Båda dessa beslut förutsatte att en översyn skulle inledas av regelverket för fastighetsdatasystemet med inriktning på att åstadkomma en modern lagreglering. I avvaktan härpå formulerades reglerna för utnyttjandet av såväl den digitala registerkartan som byggnadsinformationen på ett restriktivt sätt. Arbetet med en översyn har bedrivits i regeringskansliet med inriktning att tillskapa en lag om fastighetsdatasystemet, medan regleringen av de i systemet ingående delregistren skulle bli i huvudsak oförändrade. Den aktuella lagstiftningsuppgiften har emellertid av bl.a. lagtekniska skäl bedömts vara av sådan omfattning och komplexitet att den bör beredas genom en offentlig utredning. En förlängning av den tid som temporära regler måste gälla bedöms som acceptabel om en väl genomarbetad författningsreglering för området kan uppnås. Förberedande av direktiv för en utredning pågår inom Justitiedepartementet. Samtidigt har kraven på en mindre restriktiv syn på utnyttjande av den digitala fastighetsregisterkartan och av byggnadsinformationen i fastighets- datasystemet accentuerats. I avvaktan på den mera omfattande författnings- reglering som enligt den ovan redovisade bedömningen behöver göras, bör emellertid - bl.a. i belysning av nu vunna erfarenheter - övervägas om det går att undanröja vissa restriktioner genom komplettering eller ändring av nu gällande förordningar. Beslut om ett genomförande av sådana förordningsänd- ringar, som nu förbereds i regeringskansliet, förutsätter hörande av Datain- spektionen. Satellitunderstödd mätning m.m. Den mest påtagliga tekniknyheten under senare år på det geodetiska området är möjligheterna till lägesbestämning med hjälp av satelliter - Global Positioning System (GPS). Denna teknik öppnar nya möjligheter när det gäller positionsbestämning, navigation m.m. inom en mängd samhällsområden. Utnyttjandet av tekniken kräver emellertid stödfunktioner, främst i form av ett nät av väl bestämda referenspunkter. Utvecklingen på detta område går - som när det gäller all informationstek- nologi - mycket snabbt. Gränsen mellan utvecklingsverksamhet och produktion är inte alltid klar. Bl.a. detta har lett till osäkerhet i vissa ansvarsfrågor och till behov av att klara ut samordningsfrågor m.m. I samverkan mellan Försvars-, Kommunikations- och Miljödepartementen har initiativ tagits för att bl.a. skapa klarhet i vissa sådana frågor. I en gemensam arbetsgrupp som tillsatts av Kommunikationsdepartementet har bl.a. samband, avgränsningar och samordningsbehov klarlagts mellan insatser som görs av Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Lantmäteriverket. Arbetsgruppen har bl.a. redovisat en enig uppfattning om att Lantmäteriverket bör ha ansvar för referensstationsnätet på land, benämnt SWEPOS. Detta bör komma till uttryck i verkets instruktion. Parallellt härmed har Lantmäteriverket enligt särskilt uppdrag i samverkan med berörda myndigheter och företrädare för kommunerna genomfört en utredning för att belysa vilka krav ett utnyttjande av den nya tekniken ställer på de traditionella geodetiska systemen. I utredningen, som har utmynnat i rapporten RIX-95 (LMV-Rapport 1994:24), diskuteras bl.a. gemensam finansiering av en viss förtätning av de geodetiska riksnäten och en förbättrad anslutning av kommunala stomnät. Dessa diskussioner bör enligt regeringens bedömning kunna fullföljas till konkreta överenskommelser. Lantmäteriverkets resursbehov i anslutning till båda de nu redovisade utredningarna får prövas i anslutning till övriga anslagsfrågor som rör lantmäteriet. Ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har följande anslag anvisats under de angivna anslagrubrikerna: C 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ett ramanslag på 104 995 000 kr, C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata, ett anslag på 1 000 kr, D 1. Lantmäteriet, ett anslag på 1 000 kr, D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ett ramanslag på 416 742 000 kr och D 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, ett förslagsanslag på 6 900 000 kr. Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten (prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375). Riksdagsbeslutet innebär att en ny central myndighet skall bildas genom en sammanslagning av Centralnämnden för fastighetsdata och merparten av Statens lantmäteriverk. På regional nivå skall en ny myndighet bildas genom att överlantmätar-, fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndigheterna förs samman. Vidare föreslås att en bolagisering av vissa verksamheter inom det statliga lantmäteriet skall genomföras. Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har den 22 juni 1994 lämnat sitt slutbetänkande, Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90). Slutbetänkandet har remissbehandlats under hösten 1994. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 12 september 1994 en särskild utredare (M 1994:04) för att förbereda genomförandet av den nya organisationen (dir. 1994:100). Vid riksdagsbehandlingen berördes också frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen, som har nära samband med den förestående orga- nisationsförändringen. Riksdagen anslöt sig till den dåvarande regeringens bedömning att denna fråga borde beredas ytterligare. Utskottet framhöll att denna fortsatta beredning borde ske i sådana former att den ger utrymme för insyn och inflytande från politiska och andra berörda intressen. Be- redningsarbetet har inletts under hösten och bedrivs med inriktning på att en redovisning till riksdagen skall kunna ske under våren 1995. Enligt den tidsplan som förelåg vid riksdagsbehandlingen skall den nya organisationen börja sin verksamhet den 1 juli 1995. Det har framkommit att det med denna tidsplan inte är möjligt att på ett tillfredsställande sätt hinna bereda alla frågor som krävs för att den nya organisationen skall få en ändamålsenlig utformning och kunna börja fungera. Den särskilde utredare som tillkallats för att förbereda genomförande av en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. har därför fått en ny tidsplan för sitt arbete. Tidpunkten då den nya myndighetsorganisationen skall börja sin verksamhet flyttas därigenom fram till den 1 januari 1996. Utredaren har vidare getts möjlighet att pröva lämpligheten av bolagisering också av verksamhet som bedrivs av Centralnämnden för fastighetsdata. Varje förslag till bolagisering skall föregås av en noggrann prövning av för- och nackdelar m.m. Regeringen avser att redovisa sina ställningstaganden till nu berörda frågor i särproposition till vårriksdagen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet 1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kr, 2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för bud- getåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr, 3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr, 4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr och 5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor. C 6. Statens va-nämnd 1993/94 Utgift 3 908 200 1994/95 Anslag 4 703 000 1995/96 Förslag 7 651 000 varav 5 068 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Nämnden är lokaliserad till Stockholm. I nämnden finns en ordförande, två ersättare för ordföranden - varav en anställd - samt fem ledamöter med två ersättare för var och en. Va-nämnden har för budgetåret 1993/94 lämnat en årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. De hittillsvarande resultaten visar enligt nämnden att de mål för verksamheten som lagts fast kan uppnås. Va-nämndens anslagssparande uppgår till 2 140 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Nämnden har lämnat en förenklad anslagsframställning för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som har gällt för perioden 1992/93 - 1994/95| | bör gälla även under budgetåret 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 7 651 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen delar Va-nämndens bedömning av resultatet av verksamheten. Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens va-nämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 651 000 kr. Register Sidan 1 Inledning 5 A. Miljövård Anslag kr 7 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 559 885 000 13 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 76 653 000 14 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, reservationsanslag 240 000 000 16 4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag 285 668 000 17 5. Miljöforskning, reservationsanslag 213 031 000 18 6. Sanering och återställning av miljö- skadade områden, reservationsanslag 19 880 000 20 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag 35 324 000 22 8. Investeringsbidrag för främjande av om- ställning i ekologiskt hållbar riktning, reservationsanslag 100 000 000 23 9. Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag 27 011 000 24 10. Kemikalieinspektionen 1 000 28 11. Särskilda projekt, reservationsanslag 11 965 000 29 12. Bidrag enligt internationella miljökon- ventioner och avtal m.m., förslagsanslag 11 925 000 30 13. Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag 54 168 000 31 14. Stockholms internationella miljöinstitut, reservationsanslag 18 000 000 Summa littera A 1 653 511 000 32 B. Kärnsäkerhet, strålskydd, m.m. 33 1. Statens strålskyddsinstitut, ramanslag 116 379 000 37 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag 91 583 000 37 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag 95 939 000 40 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärn- säkerhet m.m., förslagsanslag 20 240 000 Summa littera B 324 141 000 41 C. Lantmäteri- och fastighetsdataverk- samhet m.m. 42 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag *138 698 000 42 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata *1 000 42 3. Lantmäteriet *1 000 42 4. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag *601 158 000 42 5. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag *10 350 000 44 6. Statens va-nämnd, ramanslag 7 651 000 Summa littera C 757 859 000 Summa Miljödepartementet 2 735 511 000 * Beräknat belopp