Post 6814 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:138 ·
Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 138
Skr.
1994/95:138 Regeringens skrivelse
1994/95:138
Redovisning för fördelningen av medel från
Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 26 januari 1995
Mona Sahlin
Ingela Thalén
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och
en redogörelse för regeringens praxis vid fördelning av medel. Vidare redovisas
hur regeringen och bl.a. Barn- och ungdomsdelegationen fördelat medlen ur
Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94.
Innehållsförteckning
1 Inledning....................................3
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.........3
3 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret
1993/94......................................6
3.1Vård och fostran av barn samt vård av
ungdom (Socialdepartementet)..............7
3.1.1Kommittén för FN:s familjeår.........8
3.2Fostran av ungdom (Civildepartementet)....9
3.2.1Barn- och ungdomsdelegationen.......10
3.2.2Statens ungdomsråd..................12
3.2.3Plus-gruppen........................13
3.3Omsorg om personer med funktionshinder
(Socialdepartementet)....................13
4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna
arvsfonden..................................15
Bilaga 1 Kammarkollegiets bokslut..............21
Bilaga 2 Socialdepartementets redovisning per
ändamål...............................26
Bilaga 3 Fördelning av ur Allmänna arvsfonden
utdelat stöd..........................47
Bilaga 4 Socialdepartementets redovisning av
utdelat stöd för projekt inom barnom-
sorgen i det mångkulturella samhället.48
Bilaga 5 Kommitténs för FN:s familjeår redo-
visning av utdelat stöd...............50
Bilaga 6 Socialdepartementets redovisning per
mottagare.............................52
Bilaga 7 Civildepartementets redovisning av
utdelat stöd..........................60
Bilaga 8 Barn- och ungdomsdelegationens redo-
visning av utdelat stöd...............61
Bilaga 9 Civildepartementets redovisning av
utdelat stöd till Plus-projektet......88
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 26 januari 1995............................91
1 Inledning
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med
att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts
från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte
skrivit testamente, skulle istället tillfalla Allmänna arvsfonden. Närmare
bestämmelser om Allmänna arvsfonden gavs i lagen (1928:281) om Allmänna
arvsfonden.
I denna skrivelse lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna
arvsfonden och en redogörelse för regeringens hittillsvarande fördelningspraxis.
Vidare redovisas hur regeringen och Barn- och ungdomsdelegationen fördelat
medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94.
Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör prioriteras
vid fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden under kommande budgetår.
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet
betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fondförvaltning sker i
syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om
värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år
läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med avkastningen delas ut. Fondens
bokförda värde uppgick den 30 juni 1994 till ca 610 miljoner kronor och
marknadsvärdet till ca 1 080 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i
andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1993/94
har avkastningen varit 20 % i aktiekonsortiet och 4,5 % i räntekonsortiet.
För budgetåret 1994/95 finns det ca 223 miljoner kronor att dela ut. Bokslut
för budgetåret 1993/94 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.
Ny lag om Allmänna arvsfonden
Den 1 juli 1994 trädde en ny lag om Allmänna arvsfonden i kraft (prop.
1993/94:124, bet. 1993/94:SoU23, rskr. 1993/94:250, SFS 1994:243). Den nya lagen
innehåller, i förhållande till den tidigare ordningen, vissa ändringar och
förtydliganden huvudsakligen i fråga om arvsfondens ändamål och
användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden,
godmanskap samt avstående från arv. Tidigare praxis beträffande utdelande av
stöd ur fonden lagfästs i princip. Stöd skall kunna ges för att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder.
Stöd ur fonden skall i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande
och utvecklande. Sådant stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget,
lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning (6 § arvsfondslagen).
Stöd kan utgå till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Om det finns
särskilda skäl får stöd även lämnas till offentlig huvudman. Stöd får inte
lämnas till enskilda personer (7 § arvsfondslagen).
Beslut om stöd fattas för ett år i taget. Ett projekt kan enligt
hittills-varande praxis få stöd under högst tre år. Den övergripande beslutan-
derätten beträffande stöd ur fonden ligger kvar hos regeringen men en ny
myndighet, Arvsfondsdelegationen, har inrättats. Delegationen, eller i vissa
fall annan myndighet, skall besluta om stöd ur fonden inom de ramar och efter de
riktlinjer som regeringen bestämmer. Allmänna arvsfonden förvaltas som hittills
av Kammarkollegiet.
I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs-
fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden,
följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens
ändamål och medlens användningsområde. Delegationen skall överlämna till
regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars av
större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000
kronor om inte regeringen i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål
bestämt något annat. Arvsfondsdelegationen består av sju personer som utses av
regeringen. Ordförande är Socialdepartementets statssekreterare och vice
ordförande är Civildepartementets statssekreterare. Övriga ledamöter är
tjänstemän inom Social- och Civildepartementen. För beredningen av ärenden har
tjänstemän inom de berörda departementen förordnats att biträda delegationen.
När arvsfonden får egendom
Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner
får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan
och detta testamente godkänns av Kammar-kollegiet för fondens räkning. Om den
avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det
därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne
maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av
testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till.
Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall
inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall en god man
med uppgift att företräda fonden vid boutredningen förordnas. Enligt 1928 års
arvsfondslag skulle den gode mannen förordnas av tingsrätten. Enligt den nya
arvsfondslagen är det i stället Kammarkollegiet som förordnar god man. Den gode
mannen står under kollegiets tillsyn och sköter det praktiska arbetet med boet.
När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammar-
kollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet
avvecklas på ett riktigt sätt. Det kommer in mellan 1 800 och 2 000
arvsfondsärenden per år till kollegiet. Antalet ärenden har varit ganska
konstant under de senaste åren. I drygt hälften av ärendena begärs det att
kollegiet skall godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden.
De flesta testamentena godkänns av kollegiet. I ca 700 - 800 fall per år har
dödsboets egendom slutligt tillfallit arvsfonden. Under budgetåret 1993/94 kom
det in ca 206 miljoner kronor netto till arvsfonden.
En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att
likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål.
När arvsfonden avstår från egendom
I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske
om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda
omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får
också avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som har stått
arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från
kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås
till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen
på lämpligt sätt. I den nya lagen har införts en möjlighet att, om det finns
särskilda skäl, samtidigt avstå till den som tar emot egendomen ett belopp av
det arv, som tillfallit fonden, för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga
för att bevara egendomen.
Under de senaste åren har det totalt kommit in mellan 60 och 80 ansökningar om
avstående varje år. En sådan ansökan skulle tidigare ges in till länsstyrelsen i
det län där den avlidne bodde. Kammarkollegiet har beslutat om avstående när
värdet av den egendom som ansökan avser inte överstigit 500 000 kronor enligt
bouppteckningen. I övriga fall har regeringen och i vissa fall riksdagen
beslutat om avstående. Fr.o.m. den 1 juli 1994 är beloppsgränsen för kollegiet 2
miljoner kronor. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Enligt den nya lagen
skall ansökan om avstående ges in till Kammarkollegiet. Den tid inom vilken
ansökan får göras har begränsats till tre år. Under budgetåret 1993/94 har
beslut fattats om avstående från arv till ett värde av ca 7 miljoner kronor.
Kostnader för fonden
Kammarkollegiets kostnader för medelsförvaltningen av fonden och avvecklingen av
dödsbon m.m. betalas ur fonden. Kostnaderna för detta uppgick under budgetåret
1993/94 till drygt 1,7 miljoner kronor resp. drygt 5,1 miljoner kronor. Vidare
har arvoden till de gode männen under budgetåret 1993/94 uppgått till ca 5
miljoner kronor.
I regeringskansliet (inkl. Barn- och ungdomsdelegationen) var 8 års-
arbetskrafter sysselsatta med uppgifter som rör Allmänna arvsfonden. Dessa
bekostades av medel ur statsbudgeten. Enligt den nya lagen skall kostnader för
fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden betalas ur fonden enligt de grunder
som regeringen bestämmer.
3 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret 1993/94
Fördelningspraxis
Stöd ur Allmänna arvsfonden kunde enligt de regler som tillämpades under
redovisningsperioden utgå till juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser
och andra ideella organisationer. Medlen skulle i första hand användas för stöd
till frivilliga och ideella insatser. Enskilda personer beviljas enligt praxis
inte stöd ur fonden.
Stöd lämnades till utvecklande eller nyskapande projekt, som inte ingått i
reguljär föreningsverksamhet, och för vissa informationsinsatser. Stöd har inte
lämnats för verksamhet som det åligger stat eller kommun att bekosta.
Beslut om stöd har fattats för ett år i taget. Ett projekt har kunnat få stöd
under högst tre år. Bidrag har också lämnats för en del av kostnaderna vid om-,
till- och nybyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet och handikapp-
organisationernas rekreationsanläggningar.
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd
Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom en bestämd tid komma
in med en redogörelse för eller utvärdering av den verksamhet som angetts i
ansökan samt en ekonomisk redovisning av hur det beviljade beloppet har använts.
I fråga om flerårsprojekt skall i samband med ansökan för det följande året ges
in en lägesrapport och en ekonomisk redovisning. Mottagare av större projektstöd
skall göra mera ingående utvärderingar av effekterna av beviljat stöd. Särskilda
satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar.
Regeringens övergripande fördelning
Regeringen beslutade att 176 miljoner kronor skulle fördelas under budgetåret
1993/94. Av detta belopp avsattes 44 miljoner kronor (25 procent) till projekt
som rör fostran av ungdom mellan 7 och 25 år. Resterande belopp, 132 miljoner
kronor användes till att främja vård och fostran av barn under 7 år, vård av
ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Härutöver har de redan
utbetalade eller beslutade medel, som under budgetåret återförts eller
återbetalats till fonden, totalt 5,8 miljoner kronor, använts för att ge stöd
till nya projekt.
Socialdepartementets handläggning
Under budgetåret 1993/94 har det kommit in 1 846 ansökningar och skriftliga
förfrågningar om stöd ur arvsfonden.
Regeringen har under budgetåret bifallit 268 ansökningar inom
Socialdepartementets ansvarsområde. Vidare har 120 ansökningar överlämnats till
Barn- och ungdomsdelegationen, 6 ansökningar har överlämnats till
Kammarkollegiet, en ansökan har överlämnats till Statens ungdomsråd och 4
ansökningar har överlämnats till Kommittén för FN:s familjeår.
Av de ansökningar som kommit in till Socialdepartementet har 1 283 ansökningar
avslagits. Av dessa kom 702 från enskilda personer. De övriga 581 ansökningar
som avslagits har bl.a. rört stöd till kommuner och landsting för verksamhet
inom deras eget ansvarsområde, driftsstöd till föreningar, gruppresor inom och
utom landet samt lokal utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär
verksamhet på andra orter.
En del av besluten som fattades under budgetåret 1993/94 gäller ärenden som
inkom under föregående budgetår. På motsvarande sätt kommer under innevarande
budgetår beslut att fattas i vissa av de ärenden som inkom under 1993/94.
I den följande texten redovisas hur arvsfondens medel fördelats på de olika
områdena vård och fostran av barn, vård av ungdom, fostran av ungdom samt omsorg
om personer med funktionshinder. En mer detaljerad redovisning lämnas i
förteckningar som bifogas som bilagorna 2 - 5. En förteckning över mottagare av
stöd (exkl. de särskilda medel som avsatts för projekt om barnomsorgen i det
mångkulturella samhället resp. FN:s familjeår) redovisas i bilaga 6.
3.1 Vård och fostran av barn samt vård av ungdom
(Socialdepartementet)
Sammanlagt ca 27 miljoner kronor har delats ut till projekt för utveckling av
vård och fostran av barn samt vård av ungdom. Dessutom har ca 24 miljoner kronor
beviljats till projekt som rör barn och ungdomar med funktionshinder. Några av
dessa projekt beskrivs i avsnittet om stöd till personer med funktionshinder,
medan en förteckning redovisas i bilaga 2.
Utsatta barn och ungdomar
Det kan finnas många olika anledningar till att barn och ungdomar far illa och
behöver stöd. Det kan bero på föräldrar som missbrukar alkohol eller narkotika
eller brister i sitt ansvar på andra sätt. Barn och ungdomar med flykting-
bakgrund kan ofta ha svåra upplevelser bakom sig. Andra har själva hamnat i
missbruk eller har blivit sjuka.
Med medel ur Allmänna arvsfonden kan organisationer som bedriver ideell
verksamhet stödja och hjälpa. Inom detta område har 13 olika projekt fått stöd
ur arvsfonden med sammanlagt ca 9,5 miljoner kronor. Exempelvis har Afrosvens-
karnas Riksförbund fått stöd för att anordna en seminarieserie för barnomsorgs-
personal som har eller kommer att komma i kontakt med kvinnlig könsstympning.
En handbok med fakta och rekommendationer om problemet tas också fram. Brotts-
offerjourernas Riksförbund BOJ har fått stöd för projektet Barn som kriminali-
tetens offer, för hjälp- och stödinsatser för barn som blivit indirekta offer
vid kriminella övergrepp. Rädda barnen har lämnats stöd till Barn som anhöriga -
barn som efterlevande, ett projekt med inriktning på kris- och katastrofpsyko-
logi.
Kultur
Stöd till utveckling av kulturverksamhet för barn har lämnats till tre olika
projekt med sammanlagt ca 700 000 kronor. Syftet med dessa projekt är att genom
samarbete mellan olika föreningar och förvaltningar stimulera intresset för
kultur, främst bland förskolebarn.
Barnomsorgen i det mångkulturella samhället
Regeringen beslutade i december 1991 att under en treårsperiod ställa sammanlagt
15 miljoner kronor till förfogande för insatser inom det mångkulturella
samhället. Syftet är att med hjälp av ideella organisationer ge barnomsorgs-
personal som arbetar med invandrar- och flyktingbarn stöd och ökade kunskaper.
Under budgetåret 1993/94 har 6 miljoner kronor fördelats till 12 projekt, varav
en del var fortsättningsprojekt från förra budgetåret. Projekten redovisas i
bilaga 4.
3.1.1 Kommittén för FN:s familjeår
Regeringen beslutade den 2 december 1993 att ställa sammanlagt 10 miljoner
kronor ur Allmänna arvsfonden till förfogande för utvecklingsverksamhet i
anslutning till FN:s familjeår 1994 (varav tre miljoner kronor kom från de medel
som är avsedda för "fostran" av ungdom). Medlen disponeras av Kommittén för FN:s
familjeår. Kommittén har bl.a. i uppdrag att stimulera till kunskapsutveckling
och debatt om familjevillkor och livsformer i dagens svenska samhälle samt att
uppmuntra till inititativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser som syftar
till att förebygga social utslagning.
Kommittén har inbjudit organisationer och myndigheter att inkomma med förslag
till utvecklingsverksamheter, bl.a. sådana som syftar till att utveckla
nätverken kring det enskilda familjehushållet, att stärka banden mellan barn och
föräldrar samt att fostra barn och unga till jämställdhet och demokrati.
En interdepartemental beredningsgrupp har inrättats för granskning av inkomna
ansökningar. Vid ett första utdelningstillfälle, i april 1994, har 23 projekt
tilldelats ett sammanlagt belopp om drygt 4,3 miljoner kronor. Projekten
redovisas i bilaga 5.
Under 1995 kommer Kommittén för FN:s familjeår att avge en rapport om
verksamheten under familjeåret. De slutsatser som kan komma att dras från den
utvecklingsverksamhet som bedrivits kommer att beaktas i Arvsfondsdelegationens
kommande verksamhet.
3.2. Fostran av ungdom (Civildepartementet)
Under budgetåret 1993/94 har regeringen beslutat om stöd ur Allmänna arvsfonden
för att främja fostran av ungdom med sammanlagt ca 45 miljoner kronor. Drygt 37
miljoner kronor har delegerats till olika myndigheter att fördela enligt givna
ramar och riktlinjer och drygt 8 miljoner kronor har regeringen fördelat direkt
till olika projekt. Fördelningen framgår av den sammanställning som bifogas som
bilaga 7.
Ansökan om stöd ur fonden som avser att främja fostran av ungdom har fram till
den 30 juni 1994 främst prövats av Barn- och ungdomsdelegationen. Enligt
förordningen (1992:105)för Barn- och ungdomsdelegationen skulle delegationen
lämna över ärenden till regeringen för beslut om de är av principiell betydelse
eller när stöd bör lämnas med mer än 200 000 kronor.
Stöd till projekt
I syfte att stimulera nya initiativ och lyfta fram bra metoder för ungdomsarbete
har sammanlagt 1 850 000 kronor fördelats till tre kraftcentra för ungdomar;
föreningen Urkraft i Skellefteå, föreningen Reningsborg i Göteborg samt
Stiftelsen Fryshuset i Stockholm. Gemensamt för dessa är att de arbetar utifrån
nya synsätt och metoder där ungdomars engagemang och möjlighet att ta personligt
ansvar ingår som naturliga delar i verksamheterna. Organisationerna skall sprida
kunskap, inspiration och idéer om ungdomsarbete vidare till andra.
Utifrån bl.a. erfarenheterna från dessa projekt har Stiftelsen Fryshuset fått
stöd med 950 000 kronor för att bygga upp ett nationellt nätverk för eldsjälar.
Nätverket skall bland annat bygga upp en databank över olika ungdomsprojekt.
Projektet Farsor och Morsor i Sverige har beviljats 300 000 kronor för att
inspirera framväxten av lokala föräldra- och vuxenverksamheter i syfte att öka
de vuxnas närvaro i ungdomsmiljöer.
För att öka ungdomars kunskap och engagemang i miljöfrågor har 1 620 000
kronor fördelats till Studieförbundet Vuxenskolan för projektet Ungdomarna inför
2000-talet, till stiftelsen Det Naturliga Steget för projektet Ungdomens
miljöriksdag samt organisationen Fältbiologerna för skolinformationsprojekt.
Eskilstuna Stadsbibliotek och föreningen Sikeå sportklubb har tillsammans
beviljats 1 781 000 kronor för att i samarbete med Stiftelsen för
Internationellt Ungdomsutbyte bygga upp ett databaserat informationssystem med
information om internationellt ungdomsutbyte m.m. Stödet avser det sista året i
en treårig satsning.
Svenska fotbollsförbundet och Djurgårdens IF har tillsammans fått stöd med
415 000 kronor för att var för sig motverka våld, skadegörelse och rasism.
För att stimulera till insatser av generationsövergripande karaktär har totalt
4 miljoner kronor avsatts att fördelas inom ramen för Europeiska äldreåret och
FN:s familjeår.
För att högtidlighålla firandet av FN:s 50-årsjubileum, som sammanfaller med
att det gått 10 år sedan FN:s världsungdomsår genomfördes, har 1,1 miljoner
kronor fördelats till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) som
fått stöd för speciella insatser inför och under jubileumsåret. Samtidigt har
regeringen avsatt 1 miljon kronor till Barn- och ungdomsdelegationen att fördela
under budgetåret 1994/95.
3.2.1 Barn- och ungdomsdelegationen
Budgetåret 1993/94 har Barn- och ungdomsdelegationen behandlat 1 034 ansökningar
avseende stöd ur fonden. Av dessa har 238 bifallits, 576 har avslagits och 220
blivit föremål för andra åtgärder, t.ex. överlämnats till annan myndighet eller
besvarats med brev. Av de ansökningar som avslagits märks mest ansökningar
rörande stöd till enskilda personer, resor utomlands, enstaka konferenser eller
evenemang, reguljär föreningsverksamhet eller inköp av kapitalvaror.
Under budgetåret har delegationen fördelat 20 252 000 kronor. Fördelningen av
beviljade medel framgår av den sammanställning som bifogas som bilaga 8.
Stöd till lokaler för ungdomsverksamhet
Stödet till lokaler för ungdomsverksamhet fördelades före budgetåret 1993/94
dels genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) till olika
trossamfunds ungdomslokaler dels genom Sveriges Riksidrottsförbund till
samlingslokaler för ungdom hos mindre idrottsföreningar. Även Barn- och
ungdomsdelegationen fördelade visst stöd till scoutorganisationer och liknande.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har Barn- och ungdomsdelegationen haft regeringens
uppdrag att fördela hela stödet till olika lokaler för ungdomsverksamhet.
Drygt 6,4 miljoner kronor har fördelats till lokaler för ungdomsverksamhet
under budgetåret.
Insatser mot främlingsfientlighet
För att motverka tendenser till ökad främlingsfientlighet har delegationen även
detta budgetår fördelat stöd till projekt som har till uppgift att i nya former
sprida kunskap och engagemang som motverkar främlingsfientlighet. Främst har man
riktat sig till lokala sammanslutningar eller föreningar inom barn- och
ungdomsorganisationerna.
Under budgetåret har drygt 1,8 miljoner kronor fördelats med denna speciella
inriktning. Barn- och ungdomsdelegationen har även inom ramen för det övriga
stödet fördelat medel till liknande verksamhet.
Ung konsument
Under en treårsperiod har delegationen i samarbete med Konsumentverket bedrivit
en satsning för att öka ungdomars kunskaper, engagemang och medvetenhet i rollen
som konsumenter. Lokala projekt som bl.a. informerar ungdomar om hushållseko-
nomi, konsumenträtt och om reklamens påverkan har genom satsningen kunnat stöd-
jas. Projekt där ungdom hjälper ungdom har särskilt prioriterats. Totalt har 6
miljoner kronor fördelats under projektperioden som avslutades den 30 juni 1994.
En dokumentation och utvärdering av specialsatsningen kommer att lämnas under
våren 1995.
Utbyte mellan storstad och glesbygd
Som ett led i arbetet för att öka kontakterna mellan ungdomar i glesbygd och
ungdomar i storstäder har sammanlagt 350 000 kronor fördelats till ett antal
lokala projekt. Satsningen på denna målgrupp syftar till att skapa ett nätverk
över landet för att motverka fördomar och öka kontakterna mellan glesbygd och
storstäder. Verksamheten har utvecklats till en ny folkrörelse som nu leds av en
ideell förening.
Skolans uterum
För att utveckla lokala exempel på hur skolgårdsmiljöer kan förbättras har
totalt 1,7 miljoner kronor fördelats till projektet Skolans uterum. Projektet
syftar till att ta tillvara elevers, föräldrars och lärares engagemang samt se
till att utemiljöerna används i undervisningen. Sammanlagt har tolv skolor
ingått i pilotprojektet. De som på detta sätt fått stöd har utformat skolgårdar
där det t.ex. finns kretsloppshus, väderobservatorier, fornborg, fårskötsel och
klassträdgårdar. Projektet avslutades den 30 juni 1994 och en utvärdering håller
på att sammanställas.
Övrigt stöd
Övriga projekt som erhållit stöd från Barn- och ungdomsdelegationen är bl.a.
projekt för att motverka brott och/eller användandet av droger, kultur-, musik-
och teaterprojekt, sommarsatsningar för ungdomar och vissa miljöprojekt.
3.2.2 Statens ungdomsråd
Utvecklingsstöd
Sedan 1990 har Statens ungdomsråd (fr.o.m. den 1 juli 1994 ombildat till
Ungdomsstyrelsen) handlagt och fördelat stöd för utveckling av barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet, det s.k. utvecklingsstödet. Avsikten med
stödet har varit att medverka till en förnyelse av föreningslivet. Framförallt
har det gällt på det lokala planet.
Under budgetåret 1993/94 har ungdomsrådet fördelat ca 6,2 miljoner kronor till
146 olika föreningar.
I och med budgetårets slut upphörde denna form av fördelning via Ungdoms-
styrelsen. Motsvarande fördelning sker numera genom Arvsfondsdelegationen.
Demokratiprojekt
Statens ungdomsråd har på regeringens uppdrag fördelat stöd till projekt i
kommuner som är beredda att utveckla metoder för ungdomars medverkan i
demokratiska beslutsprocesser. I tretton pilotkommuner har projekt bedrivits.
Dessa har omfattat såväl övergripande kommunal planering som enskilda lokala
försök på skolor, i bostadsområden och inom fritids- och föreningsverksamheten.
Olika former av självstyre har prövats. Specialsatsningen upphörde den 30 juni
1994 och erfarenheterna används nu bl.a. i Ungdomsstyrelsens fortsatta
verksamhet i kontakter med kommunerna.
Totalt har drygt 5,5 miljoner kronor fördelats under budgetåret för detta
ändamål.
Träffpunktstöd
Även under detta budgetår har Statens ungdomsråd fördelat stöd till projekt som
skall stimulera en utveckling av nya träffpunkter för ungdom. Totalt har ca 4
miljoner kronor fördelats till 26 lokala projekt med sådan verksamhet.
Satsningen har gjorts för att uppmuntra till att alternativa former av
träffpunkter skall växa fram. Det har gällt projekt som ungdomens hus,
musikcaféer etc. En viktig utgångspunkt för projekten har varit att flera parter
samverkar kring de nya lösningarna, så att ungdomars behov och intressen kan
mötas på ett varierat sätt. Det kan vara samverkan mellan en ungdomsgrupp och
kommunen eller mellan en lokal förening och kommunen. Många av de projekt som
fått stöd är nya föreningar som bildats just i syfte att bygga upp träffpunkter
efter ungdomars egna idéer och behov.
Insatser mot ungdomsarbetslöshet
Regeringen har givit Statens ungdomsråd i uppdrag att genomföra en
specialsatsning för att motverka negativa konsekvenser av arbetslöshet bland
ungdom. Under budgetåret har 10 miljoner kronor ställts till ungdomsrådets
förfogande för stöd till utveckling av projekt inom detta område. 2 miljoner
kronor har belastat budgetåret 1993/94 och resterande 8 miljoner skall belasta
budgetåret 1994/95. Under budgetåret har drygt 5,9 miljoner kronor fördelats
till 47 olika projekt.
Syftet med denna projektsatsning skall vara att ge ungdomar möjlighet till
kompetensutveckling utanför de reguljära arbetsmarknads- och ut-
bildningspolitiska åtgärderna. I första hand skall stödet användas för att i
samverkan med arbetslösa ungdomar ställa i ordning lokaler och/eller utveckla en
lokal verksamhet. Projekt där kommunen går in och tar ett aktivt ansvar för
projektets fortlevnad skall prioriteras.
3.2.3 Plus-gruppen
Plus-gruppen, som är en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet, har fördelat
stöd inom ramen för Projektet för Lokal Utveckling och Samverkan. I gruppen
sitter bl.a. representanter för Civildepartementet, Socialdepartementet,
Skolverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Statens ungdomsråd (numera
Ungdomsstyrelsen) och Svenska Kommunförbundet.
Plus-projektet är en treårig satsning på allmänt förebyggande och in-
dividinriktade insatser för ungdomar i tolv bostadsområden i storstäderna
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall. Flera av de medverkande
bostadsområdena är eftersatta och har svåra sociala problem - inte minst bland
ungdomar. Totalt har under treårsperioden 30 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden ställts till Plus-gruppens förfogande. Syftet med insatserna har dels
varit att stimulera till nya ideér för att förebygga problem, dels att stödja
enskilda ungdomar som är på väg att hamna snett i samhället. Projekten har
förutsatt ett omfattande lokalt samarbete över förvaltningsgränserna samt mellan
förvaltningar och fristående föreningar. Som grund för varje lokalt Plus-projekt
har legat en gemensam handlingsplan som dessa intressenter samlats kring.
Plus-projekten har dokumenterats och utvärderats genom utvärderare som
engagerats från projektstarten. I juni 1994 överlämnades en lägesrapport till
regeringen. I april 1995 kommer en central utvärdering att presenteras.
Under budgetåret 1993/94 har sammanlagt 4 985 000 kronor fördelats till
verksamhet inom 35 olika föreningar. Fördelningen framgår av en sammanställning
som bifogas som bilaga 9.
3.3 Omsorg om personer med funktionshinder
(Socialdepartementet)
Under budgetåret 1993/94 har regeringen prioriterat projekt som inriktats på
verksamhet som ökar självbestämmande och oberoende för personer med
funktionshinder. Stöd har bl.a. lämnats till utveckling av datatekniska
hjälpmedel och andra former av försöksverksamhet samt verksamhet som ökar
möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i fritids- och
rekreationsaktiviteter. Även försöks- och utvecklingsarbete som förbättrar
kvinnors situation har prioriterats. Regeringen beslutade den 22 oktober 1992
att avsätta 5 miljoner kronor årligen under tre år för en särskild satsning på
insatser inom området handikappidrott.
227 projekt som rör personer med funktionshinder har fått stöd med sammanlagt
ca 110,6 miljoner kronor under budgetåret.
Nedan beskrivs ett antal huvudområden och några exempel på projekt som
beviljats stöd. En komplett förteckning över projekten återfinns i bilaga 2.
Ökat självbestämmande och oberoende för personer med
funktionshinder
Stöd har lämnats med ca 11,9 miljoner kronor till 18 projekt för att öka
självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder. Föreningen JAG
(Jämlikhet, Assistans, Gemenskap) har fått stöd till utveckling av personlig
assistans för personer med flera mycket svåra funktionshinder.
Handikappförbundens samarbetsorgan har beviljats stöd till projektet Inflytande
på våra villkor medan SRF Göteborg, Synskadades förening har fått stöd till
projektet Bibliotek för alla. Stiftelsen SÄRBO har beviljats medel till en
försöksverksamhet för att bedriva och utveckla en bra verksamhet och bättre
livsvillkor för utvecklingsstörda.
Datateknik och handikapp
Regeringen beslutade under 1991 att under en treårsperiod avsätta ca 20 miljoner
kronor per år för att bl.a. utveckla och tillämpa datateknik för personer med
funktionshinder. Budgetåret 1993/94 är det sista året av denna treåriga satsning
där Handikappinstitutet haft en samordnande funktion.
Fritid, kultur och handikapp
Nästan 6 miljoner kronor har lämnats som stöd till försöks- och ut-
vecklingsverksamhet som syftar till att personer med funktionshinder skall kunna
delta i fritids- och kulturaktiviter. Av de tolv olika projekt som beviljats
stöd återfinns bl.a. Stiftelsen Tom Tits permanenta utställning Bara Vara som
riktar sig till gravt uvecklingsstörda barn och vuxna, Svenska Very Special Arts
som gör en kartläggning och sammanställning av handikappade konstnärers
möjligheter till utbildning och arbete med uttryckande konst. Folkuniversitetet,
Kursverksamheten vid Stockholms Universitet har lämnats stöd för projektet En
väg till delaktighet, en konstskola för utvecklingsstörda.
Handikappidrott
Den 22 oktober 1992 beslutade regeringen att avsätta 5 miljoner kronor årligen
under tre år för en särskild satsning inom området handikappidrott. Stöd har
lämnats till 26 olika projekt som skall öka möjligheterna för personer med
funktionshinder att utöva idrottsaktiviteter.
Information och utbildning
Stöd till projekt som syftar till att genom informations- och utbildnings-
satsningar ge kunskap om orsakerna till handikapp och visa på konsekvenserna av
olika handikapp har under budgetåret 1993/94 lämnats till 62 projekt med sam-
manlagt ca 23 miljoner kronor.
Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) lämnades stöd till ett projekt för att
sprida information om tolkning för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn (FUB) har beviljats stöd med
250 000 kronor för information om EG inför folkomröstningen 1994. Neurologiskt
handikappades riksförbund (NHR) har lämnats stöd för uppbyggnad av utställning
med kommunikationshjälpmedel, Riksför-bundet mot reumatism (RMR) för
försöksverksamhet m.m. för medlemmar med fibromyalgi/mjukdelsreumatism eller
andra smärtsyndrom, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka (RMT) för ett informa-
tionsprojekt och Sveriges dövas riksförbund (SDR) för en internationell
konferens om tvåspråkighet för döva.
Rekreations- och fritidsanläggningar
Under budgetåret 1993/94 beviljades 12 handikappföreningar stöd med sammanlagt
ca 4,6 miljoner kronor som bidrag till nybyggnad samt olika om- och
tillbyggnader av organisationernas rekreationsanläggningar.
Utrustning till handikapporganisationer
Stöd har lämnats med sammanlagt 3,4 miljoner kronor till 13 handikapporganisa-
tioner för modern och anpassad administrativ utrustning för att underlätta för
funktionshindrade personer att arbeta vid organisationernas centrala kanslier.
4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna
arvsfonden
Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har föreningar och andra organisationer under
årens lopp kunnat förverkliga nya idéer och visioner avseende verksamhet som
förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det
har gällt verksamheter som föreningar och organisationer själva ansvarat för och
som kompletterat de samhälleliga verksamhetsformerna men också verksamhetsformer
som samhället svarar för men som brukarorganisationerna fått ett ökat inflytande
över.
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt medverka till att stärka
den sociala välfärden för fondens målgrupper.
För att allmänheten skall få kunskap om Allmänna arvsfonden är det angeläget
att informera om fondens struktur och ändamål; inom vilka verksamhetsområden som
arvsfondsmedlen används och vilka effekter användningen fått. Det är också
viktigt att de som kan komma ifråga för stöd, även små organisationer, får
information om arvsfondens verksamhet, utdelningspraxis samt
ansökningsförfarande.
I det följande redovisar regeringen sin syn på inriktningen av stödet för den
närmaste framtiden.
Utöver nedan angivna områden bör medel också kunna utgå till utvecklings-
projekt inom områden som idag inte kan förutses.
Verksamhet till förmån för barn
Samhällets särskilda ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och
goda förhållanden kommer till uttryck bl.a. i socialtjänstlagen. Där åläggs
socialnämnderna att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och
ungdom. Socialnämnden har också till uppgift att sörja för att barn och ungdomar
som utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Det behövs en
mängd olika insatser för att förhindra att barn och ungdomar far illa. Det är
viktigt att utveckla ett varierat utbud av insatser som har som syfte att stödja
barn och föräldrar. Det arbete som utförs genom ideella organisationer och andra
frivilliga sammanslutningar behövs som komplement till vad samhället erbjuder,
inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till
myndigheter.
Genom FN:s konvention om barns rättigheter har inte bara barnets behov, utan
också frågan om barnets rättigheter fått hög aktualitet. En bevakning av
samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv behöver vidareutvecklas liksom bevak-
ningen av barns och ungdomars delaktighet i kultur- och samhällslivet. Ett
barnperspektiv behöver också utvecklas för att tillgodose barns behov i den
fysiska och sociala planeringen av samhället.
Den satsning på information om FN:s barnkonvention, som har genomförts av
frivilligorganisationerna med stöd ur fonden, avses följas upp genom projekt som
syftar till att utveckla tillämpningen av barnkonventionen i dess olika delar.
Kulturinsatser, inte minst sedda i ett mångkulturellt perspektiv, bör ges
fortsatt stöd.
Sverige har under senare år tagit emot ett stort antal barnfamiljer med
krigsupplevelser. Personal inom barnhälsovård, barnomsorg och skola har ansvar
för att möta dessa flyktingfamiljer på bästa sätt. Föräldrar och barn behöver få
stöd och hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och växa in i det svenska
samhället. Inom en del frivilligorganisationer finns en särskild kompetens på
detta område som bör kunna komma såväl personal, som kommer i kontakt med dessa
flyktingfamiljer, som familjerna själva till godo.
Flera undersökningar visar att barn i missbrukarfamiljer riskerar att fara
illa på olika sätt. Man räknar med att ca 150 000 - 200 000 barn i Sverige växer
upp i familjer där minst en förälder har missbruksproblem. Det finns dock
relativt få verksamheter i landet som vänder sig till dessa barn. Missbruk är
ofta ett dolt problem vilket bidrar till att få av barnen får det stöd och den
hjälp de behöver. Det finns därför ett stort behov av uppsökande- och andra
verksamheter i samhället som på olika sätt stödjer barnen och förebygger bland
annat eget missbruk senare i livet.
Många barn bor numera helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder.
Det har i undersökningar visat sig att dessa barns uppväxt-villkor i flera
avseenden är annorlunda än villkoren för barn som bor med två föräldrar. Bland
barn som far illa på olika sätt är barn med dålig eller ingen kontakt med sina
fäder överrepresenterade. Det är därför angeläget att uppmärksamma projekt inom
detta område.
Barn med funktionshinder har samma behov som andra barn och samtliga de
prioriterade områden som beskrivits här gäller även dem. Därutöver finns behov
att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt för barn med
funktionshinder att utvecklas på bästa sätt, att få delta i gemenskap med andra
barn i barnomsorg, skola och fritid och att få tillgång till det stöd som behövs
för att funktionshindret skall utgöra minsta möjliga handikapp.
Verksamhet till förmån för ungdomar
Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som fullvärdiga
medborgare som har både rättigheter och skyldigheter. En förutsättning för att
ungdomar skall ta det ansvar detta innebär är att de också ges möjligheter att
bli delaktiga av samhället och att de får inflytande över sin egen situation.
Frågor om demokrati, inflytande och delaktighet är därför centrala såväl för
ungdomspolitiken i sin helhet som för de särskilda satsningar som regeringen har
möjlighet att göra med hjälp av medel ur Allmänna arvsfonden.
De insatser som görs för att stärka ungdomars delaktighet får inte innebära
att ungdomar bara får ett formellt inflytande på vuxnas villkor. Vuxna måste
vara beredda att ge ifrån sig av sin makt. Det handlar för vuxna ofta om att
förändra sin attityd; att stödja, inte styra.
Detta synsätt bör också prägla fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden.
Projekt som stärker ungomars reella delaktighet och inflytande skall särskilt
prioriteras. Det innebär bl.a. att medel företrädesvis kommer att ges till
projekt där ungdomar finns med i hela utvecklingsprocessen och inte bara som
mottagare av vad vuxna gjort för dem.
Utifrån denna bakgrund anges några områden som regeringen ser som viktiga att
lyfta fram och också fördela stöd till under kommande år.
Stöd ur Allmänna arvsfonden bör även fortsättningsvis ges till projekt som
bygger på samverkan mellan föreningsdriven och offentlig verksamhet i speciellt
utsatta bostadsområden enligt den modell som utvecklats i bl.a. Plus-projekten.
Verksamheter som syftar till att bryta en negativ utveckling och stärka den
sociala välfärden för ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället bör
särskilt uppmärksammas. Särskilt viktigt är det att finna länkar mellan ungdomar
bland andra generationens invandrare och det svenska samhället.
Den höga arbetslösheten drabbar många ungdomar. Riktade insatser för att
motverka att ungdomar som hamnar i lång arbetslöshet successivt ställs utanför
det övriga samhället bör även fortsättningsvis ges stöd. Projekt som tar till
vara och utvecklar ungdomars kreativitet bör särskilt uppmärksammas. Insatser
som minskar passivt socialbidragsberoende bland ungdomar bör prioriteras.
Insatser för att motverka mobbning, våld och missbruk, i alla dess former,
bland barn och ungdomar ser regeringen som särskilt angelägna. Nya lokala
initiativ som kan vara av allmänt intresse och därför spridas över landet bör
ges stöd ur Allmänna arvsfonden.
Särskilda medel ur Allmänna arvsfonden har under de senaste åren avsatts för
stöd till lokala utvecklingsprojekt som sprider kunskap som motverkar
främlingsfientlighet och rasism samt ökar förståelsen och toleransen mellan
människor med olika kulturell bakgrund. Dessa satsningar skall fortsätta även
framöver. Under 1995 kommer medel att fördelas till lokala projekt inom ramen
för den ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism som initierats av
Europarådet.
Vidare bör ungdomars engagemang i globala frågor stimuleras. Under 1995 kommer
detta bl.a. att ske inom ramen för firandet av Förenta nationernas
50-årsjubileum, på temat toleransens år, som sammanfaller med att det gått 10 år
sedan FN:s Världsungdomsår. Inom ramen för det svenska firandet görs särskilda
insatser för att föra ut kunskap om FN:s arbete och skapa debatt om globala
frågor bland ungdomar. I begränsad omfattning bör även internationella
samverkansprojekt ges stöd.
Satsningen på att stärka ungdomars möjlighet att påverka lokalsamhällets
utveckling bör fortsätta. På detta område har Ungdomsstyrelsen bra erfarenheter
och kunskaper genom de specialsatsningar de genomfört med medel ur Allmänna
arvsfonden.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas konsumentprojekt för ungdomar. Syftet med
dessa projekt skall vara att stimulera unga människor att hjälpa andra ungdomar
till en bättre kunskap och medvetenhet inom konsumentområdet. En dokumentation
från de tre projektåren kring Ung konsument kommer att presenteras av
Konsumentverket under våren 1995. Därefter kommer regeringen att bedöma hur man
på bästa sätt kan stödja nya projekt inom detta område.
Bland ungdomar har kultur- och mediaverksamhet blivit allt mer betydelsefull.
Många använder en stor del av sin tid till att utveckla nya former av kultur-
och kommunikationsformer, men alla har inte samma möjligheter. Stöd ur Allmänna
arvsfonden bör ges till projekt som ger fler ungdomar möjligheter att delta i
olika kultur- och mediaverksamheter liksom till projekt som motverkar skadliga
effekter av våld i media.
Ett av de övergripande målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna
är att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet
mellan könen. Denna grundsyn skall också genomsyra fördelningen av medel ur
Allmänna arvsfonden. Inte minst viktigt är det att stimulera utvecklingen av
jämställdhet mellan flickor och pojkar inom idrotten.
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
Handikappolitiken har som syfte att utforma samhället så att det blir
tillgängligt för alla medborgare. Det innebär att personer med funktionshinder
skall beredas samma möjligheter som andra att vara med i samhällslivet och delta
i olika aktiviteter. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet.
Trots reformer och andra förbättringar som genomförts finns det fortfarande
hinder för detta.
Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och andra
organisationer som bedriver ideell verksamhet ges möjlighet att utveckla olika
former av verksamheter och stödinsatser som kan utgöra viktiga komplement till
de insatser samhället kan erbjuda och som utformats utifrån brukarnas egna
behov.
Av de projekt som beviljats stöd ur fonden har många haft inriktningen att
öka medvetenheten hos olika personalgrupper och beslutsfattare genom att
informera om olika former av funktionshinder. Många projekt har också haft som
syfte att öka kunskaperna om olika stödsystem inom handikappområdet. Denna typ
av projekt men även andra som syftar till ökat självbestämmande och oberoende
för personer med funktionshinder bör även fortsättningsvis prioriteras. Olika
utredningar har uppmärksammat uppenbara brister när det gäller möjligheterna för
personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter.
Mot bakgrund av detta bör stöd som gör det möjligt för personer med
funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter fortfarande vara
ett prioriterat område.
I mars 1994 beslutade regeringen att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt
6 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för praktisk utvecklingsverksamhet,
bl.a. för att finna metoder som underlättar möjligheterna för kvinnor med
funktionshinder att aktivt delta i politiskt, fackligt och annat samhällsarbete.
Försöks- och utvecklingsarbete som kan förbättra situationen för kvinnor med
funktionshinder bör även fortsättningsvis uppmärksammas.
För funktionshindrade personer med invandrarbakgrund är det ofta svårt att få
tillgång till stöd och service och bli delaktiga i samhället. Regeringen
beslutade därför i januari 1994 att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt 10
miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utvecklingsinsatser inom området.
Medlen skall i första hand användas för att handikapp- och
invandrarorganisationerna skall ges möjlighet att utveckla samverkansmodeller
och pröva verksamhet för att öka möjligheterna för funktionshindrade invandrare
att bli delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap och därmed förbättra sin
livssituation.
Tillgänglighet i miljö, byggnader och bostäder är en viktig förutsättning för
att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och
oberoende liv och kunna delta i samhällslivet. Mot bakgrund av bl.a. de
förändringar som skett och kommer att ske inom plan- och byggområdet bör
handikapporganisationerna med stöd av fonden ges möjligheter att öka
informationen till sina medlemmar men också till kommunerna, byggbranschen,
arkitekter och andra som arbetar med plan- och byggfrågor om hur brister i
tillgängligheten kan åtgärdas.
BILAGA 2
Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelade
stöd under budgetåret 1993/94
Fördelning enligt ändamål
Vård och fostran av barn samt vård av ungdom
Försöks- och utvecklingsarbete, utsatta barn och ungdomar
Mottagare Ändamål
Afrosvenskarnas Projektet Den svenska 120 000
Riksförbund barnomsorgspersonalens
möte med kvinnlig köns-
stympning
Brottsofferjourernas Projektet Barn som 265 000
Riksförbund BOJ kriminalitetens offer
Föreningen Jourtele- 26:an - ett barnens hus 50 000
fonen för barn och i Uppsala
ungdom
Nämndemännens Konferensen Att förstå 50 000
riksförbund asocialitet och utveck-
ling hos barn och ung-
dom
Riksförbundet BRIS Projektet Barns rätt till 1 900 000
hjälp - våga berätta
RFB, Riksförbundet för Projektet Missbrukarnas 350 000
behandlingshem barn - de glömda barnen
RFHL, Riksförbundet Utveckling av en nät- 510 000
för Hjälp åt Läke- verksmodell för rehabi-
medelsmissbrukare litering av unga
narkotikamissbrukare
Rädda barnen Barn som anhöriga - 240 000
barn som efterlevande,
ett projekt med inriktning
på kris- och katastrof-
psykologi
Rädda barnen Projektet Psykosocialt 600 000
och psykoterapeutiskt
behandlingsarbete med
flyktingbarn och deras
familjer
Svenska Unicef- Materialframställning 50 000
kommittén till ett seminarium om
asylsökande barns situa-
tion
Filosofiska institu- Projektet Social inte- 220 000
tionen, Stockholms grering av cancerdrabbade
universitet barn
Skellefteå kommun Förebyggande insatser för 100 000
och föreningen ungdomar vid Rosengården
Trivselhuset i Skellefteå
Socialdepartementet Projekt för samordning 5 000 000
av insatser för utsatta
ungdomar _________
9 455 000
Övrigt försöks- och utvecklingsarbete
Familjehemmens Riks- Nätverksprojektet Barn 600 000
förbund och ungdomar från
familjevården (BUFF)
Föreningen Urkraft Nationellt utvecklings- 250 000
projekt
Föräldraföreningen Uppbyggnad av informa- 50 000
Plötslig Spädbarnsdöd tionsnät i landet
Rädda barnen Anonyma föräldrar - 600 000
ett Rädda barnen projekt
om föräldrautveckling
Stiftelsen En rökfri Projektet Pedagogiskt 1 100 000
generation Utvecklingsarbete Klass-
besök
Arbetarnas Bildnings- Projektet Alla föräldrar 175 00
förbund har rätt till föräldra-
utbildning
Landstinget Blekinge, Behandlingsenhet för 100 000
Barn- och ungdoms- tidiga störningar
kliniken tillsammans
med Rädda barnen
Rinkeby stadsdelsför- Fritidsverksamhet för 195 000
valtning i samarbete zigenska barn i Rinkeby
med Kooperativt Idé-
centrum
Barnombudsmannen Projektet Förebyggande av 270 000
barnolycksfall i för-
skoleåldern _________
3 340 000
Kultur
Malmö kommun Projektet Kulturcentrum 295 000
för barnomsorgen i
Malmö
Konstepidemin, Projektet Barnakademin 120 000
Göteborg
Skarpnäcks stadsdels- Projektet Barnkultur- 270 000
förvaltning centrum i Skarpnäck _________
685 000
Information
Hushållningssällskapet Informationsmaterial och 165 000
i Norra Älvsborg kurser om hur man lagar
mat för små barn
Rädda barnen Upptryckning av Mina 375 000
Rättigheter
Svenska Barnläkar- Omtryck av informations- 168 000
föreningen material om förskolebarn
och våldsskildringar på
TV och video _______
708 000
Diverse
Socialdepartementet Utvecklingsverksamhet 7 000 000
Kommittén för FN:s i anslutning till FN:s
Familjeår internationella familje-
år
Socialdepartementet Insatser inom barn- 6 000 000
omsorgen i det mång-
kulturella samhället __________
13 000 000
Omsorg om personer med funktionshinder
Försöks- och utvecklingsarbete
Ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder
DHR, De Handikappades Projektet "Brukarkoopera- 660 000
Riksförbund tiv med garantiperson"
FUB, Riksförbundet för "Projekt personlig 3 600 000
Utvecklingsstörda assistans"
Barn, Ungdomar och
Vuxna m.fl.
Föreningen Furuboda Projektet Personlig 1 200 000
Kursgård och Rehabili- assistans i skola,
teringscentrum boende och fritid,Ut-
bildning,Närhet,Omsorg
(UNO)
Föreningen JAG Utveckling av personlig 530 000
Jämnlikhet, Assistans, assistans för personer
Gemenskap) med flera mycket svåra
funktionshinder
GIL ekonomisk före- GIL-projektet 450 000
ning, Göteborgskoo-
perativet för
Independent Living
Handikappförbundens Projektet Inflytande 150 000
Samarbetsorgan på våra villkor
Hjärt- och Lungsjukas Förbättra inflytandet för 110 000
Riksförbund medlemmarna inom olika
samhällsområden, främst
inom hälso- och sjukvården
Arbetskooperativet Utveckling av arbete/ 250 000
Samverkarna sysselsättningsprojekt
Humana, intresseföre- Projektet Arbets- 280 000
ningen vid Farsta- kooperativ för menings-
Vantörs psykiatriska full sysselsättning för
sektorsområde ungdomsgruppen
RIKS-IFS, RiksförbundetStartande av kooperativ 445 000
av Intresseföreningar för personer som drabbats
för Schizofreni av schizofreni eller
annan psykotisk sjukdom
RIKS-IFS, RiksförbundetSysselsättningsprojekt 70 000
av Intresseföreningar
för Schizofreni
IFSAP, Intresseföre- Arbetskooperativet 750 000
ningen för schizofreni Moroten
och andra psykotiska
tillstånd, Vadstena
RSMH, Riksförbundet Boende- och syssel- 880 000
för Social och Mental sättningsprojekt för
hälsa människor med psykiska
störningar
SRF Göteborg, Projektet "Bibliotek 1 465 000
Synskadades Förening för alla"
Stiftelsen Arbete och Projekt Arbetsbyrån 300 000
Vänskap
Stiftelsen Skutan Utveckling av kooperativ 175 000
för rehabilitering,
sysselsättning och ge-
menskap
Stiftelsen SÄRBO Försöksverksamhet för att 320 000
bedriva och utveckla en
bra verksamhet och bättre
livsvillkor för handi-
kappade (utvecklingsstörda)
Siftelsen Fontänhuset Projektet Kunskapskällan - 260 000
Örebro en skola för livet __________
11 895 000
Datateknik och handikapp
Afasiförbundet i Datatek för språkstörda 440 000
Sverige barn
Afasiförbundet i Projektet "Prova-på-rum" 400 000
Sverige
FMLS, Förbundet mot Utveckling av arbetet 300 000
Läs- och Skrivsvårig- kring dyslexi och datorer
heter
FSDB, Föreningen Upprustning och ut- 1 850 000
Sveriges Dövblinda byggnad av databasnätet
Fruktträdet
Handikappinstitutet Försöksverksamhet med 3 670 000
uppbyggnad av datatek-
verksamhet
Handikappinstitutet Utvecklingsarbete och 4 000 000
försöksverksamhet inom
området ny teknik för
personer med funktions-
hinder
Handikappinstitutet Projektet Datorstöd i 400 000
hemmet för rörelsehindrade
Handikappinstitutet Samverkan, erfarenhets- 800 000
utbyte och utveckling
för regionala center
för datorbaserade hjälp-
medel för handikappade
Handikappinstitutet Projektet Ny teknik som 3 500 000
begåvningsstöd för
vuxna förståndshandi-
kappade
Handikappinstitutet Projektet Användning av 1 100 000
ny teknik för kommuni-
kation samt vid träning,
behandling och utveckling
av kommunikativ och
kognitiv förmåga
SRF, Synskadades Projektet "Datorstöd för 415 000
Riksförbund synskadade i hemmet"
SRF, Synskadades Projektet "Integrerad 1 215 000
Riksförbund datakommunikation
seende - synskadade"
CERTEC, Centrum för Teknikutveckling för 785 000
Rehabiliteringsteknik ökad självständighet hos
utvecklingsstörda och
hjärnskadade
Föreningen Furuboda Skriv och Kommunika- 290 000
Kursgård och Rehabili- tionscentrum
teringscentrum __________
19 165 000
Fritid/kultur och handikapp
NHR, Neurologiskt Fritidsprojekt för 1 100 000
handikappades Riks- utveckling och ut-
förbund provning av fritids-
hjälpmedel
FUB, Riksförbundet för Projektet "Ombud för 738 000
Utvecklingsstörda förmedling av nyhets-
Barn, Ungdomar och information och litteratur
Vuxna för utvecklingsstörda
Stockholms Dövas Projektet "Kulturutbud 254 000
Ungdomsklubb för döva barn och ung-
domar"
SRF,Synskadades Projektet "Utveckling av 220 000
Riksförbund synskadades möjligheter
till enskilt turistande"
Stiftelsen Tom Tits Permanent utställning 640 000
Experiment Bara Vara
Stiftelsen Valjeviken "FRITT VAL", projekt 1 500 000
om fritid på Valjeviken
Studiefrämjandet Försöks- och utvecklings- 80 000
verksamhet inom naturom-
rådet för gravt utvecklings-
störda
Föreningen Svenska Kartläggning och samman- 350 000
Very Special Arts ställning av handikappade
konstnärers möjligheter
till utbildning och arbete
med uttryckande konst
Folkuniversitetet Projektet "Det blåser 230 000
en sol"
Folkuniversitetet, Projektet "En väg till 100 000
kursverksamheten vid delaktighet"
Stockholms universitet
Högskolan i Jönköping Projektet Handikappade 400 000
barns och ungdomars
kulturella delaktighet
Eskilstuna kommun Projektet "Kultur för 175 000
m.fl. svårt funktionshindra-
de barn i Eskilstuna __________
5 787 000
Idrott
Allmänna Tennisklubben Försöksverksamhet 30 000
Lund - tennis för utveck-
lingsstörda ungdomar
och vuxna
Centrum för Idrotts- Projektet Idrott och 224 000
vetenskap (CIV) Habilitering i samverkan
med handikappidrotts-
och friskidrottsföreningar
Dalarnas Handikapp- Projektet "Rekryterings- 350 000
idrottsförbund gruppen Synskadade (RG-Syn)
Föreningen Rekryte- Försöksverksamhet med 175 000
ringsgruppen för aktiv Quad Rugby
rahabilitering
Höghammarskolans Projektet Tjejer till 250 000
Friidrottsgymnasium Handikappidrotten
Norrbottens Handikapp- Försöksverksamhet med 70 000
idrottsförbund rekrytering av ungdomar
till handikappidrotten
RSMH, Riksförbundet Försöksversamhet rörande 320 000
för Social och Mental handikappidrott med in-
Hälsa riktning psykiskt störda
kvinnor
Skånes Handikapp- Samarbetsprojekt Simning 240 000
idrottsförbund för unga handikappade
Stockholms Handikapp Projektet Stimulans för 100 000
Idrottsförbund fortsatt idrottande
Stockholms Handikapp Projektet Idrott för 100 000
Idrottsförbund utvecklingsstörda
Stockholms Wing Tao Försöksverksamhet med 210 000
Klubb med självförsvarskurser
för kvinnor och män med
funktionshinder
Svenska golfförbundet Projekt med syfte att 275 000
integrera handikappade
golfspelare i verksamheten
Svenska Handikapp- Projekt Handikappade i 400 000
idrottsförbundet framtidens idrott
Svenska Handikapp- Projektet Internationell 500 000
idrottsförbundet Integrering Handikapp-
idrott
Svenska Handikapp- Framställning av instruk- 195 000
idrottsförbundet törsmaterial anpassat för
arbete med utvecklings-
störda idrottare
Svenska Handikapp- Vissa insatser inom området 30 000
idrottsförbundet handikappidrottsförbundet
för integreringssamverkan
med Svenska Bågskytte-
förbundet
Svenska Handikapp- Projektet Utveckling 150 000
idrottsförbundet handikappjudo
Svenska Handikapp- Projektet Förbättring 225 000
idrottsförbundet av träningsmöjligheter i
simning för funktionshindrade
under elitnivå
SLAO, Svenska Liftan- Projektet Skidskola 1 300 000
läggningars organisa- för rörelsehindrade
tion
Svenska Orienterings- Projektet Kartkunskap- 500 000
förbundet Orientering och Handikapp-
orientering
Svenska Ridsportför- Försöksverksamhet rörande 320 000
bundet handikappidrott
Svenska Seglarför- Projektet Segling för 115 000
bundet blinda och synskadade
Sveriges Dövas Rekryterings- och ut- 25 000
Idrottsförbund vecklingsläger
Västernorrlands Handi- Basketprojektet 105 000
kapp idrottsförbund Time out
Östergötlands Handi- Utveckling av fritids- 45 000
kappidrottsförbund verksamhet för ungdomar
med funktionshinder _________
6 254 000
Övrigt försöks- och utvecklingsarbete
Demensförbundet, Riks- Projektet Långvarigt 350 000
förbundet för dementas sjukas och anhörigas
rättigheter rätt till stöd
DHB, Riksförbundet för Projektet "Hörselskadade 1 130 000
döva, hörselskadade och döva barn i för-
och språkstörda barn skolan"
DHB, Riksförbundet för Projektet Kommunsam- 165 000
döva, hörselskadade arbetet
och språkstörda barn
DHR, De Handikappades Projekt Målinriktat och 2 600 000
Riksförbund förstärkt stöd till
DHR:s lokala arbete
FBIS, Förbundet Projektet "FBIS - inför 300 000
blödarsjuka i Sverige år 2000"
FBIS, Förbundet Stödverksamhet för blödar- 550 000
blödarsjuka i Sverige sjuka med särskilda behov
FSDB, Föreningen Projektet Samspelet 410 000
Sveriges Dövblinda mellan dövblinda och
deras vårdare
FSDB, Föreningen Projekt för att stödja 275 000
Sveriges Dövblinda dövblinda i ett alltmer
decentraliserat samhälle
FUB, Riksförbundet för Utveckling av metoder 600 000
Utvecklingsstörda för kvalitetssäkring
Barn, Ungdomar och
Vuxna och särskolan
Länsförbundet FUB, Projektet Aktivitets- 320 000
föreningen för Ut- centret Upplevelsen
vecklingsstörda Barn,
Ungdomar och Vuxna,
i Örebro
FUB,föreningen för Hur var det förr - hur 200 000
Utvecklingsstörda är det idag?
Barn, Ungdomar och
Vuxna, i Lund
FUB:s länsförbund, Ombuds- och utökad föräldra- 750 000
föreningen för Utveck- rådgivarfunktion i syfte
lingstörda Barn, att förbättra samhällets
Ungdomar och Vuxna, i insatser för de allra
Stockholms län svårast flerhandikappade
Handikappförbundens Projektet "Referens- 2 800 000
Samarbetsorgan arbetsplatser i handi-
kapprörelsen
Handikappförbundens Rättsstödsprojektet 300 000
Samarbetsorgan
HCK, Handikappföre- Projektet Handikappade 570 000
ningarnas Centralkom- en resurs i glesbygden
mitté, i Jämtlands län
HCK, Handikapporgani- Projekt om hur social- 350 000
sationernas Central- tjänstlagen tolkas och
kommitté, i Älvsborgs fungerar i kommunerna
län kontra de handikappade
Handikapporganisatio- Projektet Samverkan i 400 000
nerna i södra Sverige en centraliserad sjuk-
vård
HRF, Hörselskadades Projektet Cochlea implan- 245 000
Riksförbund tat på barn och ungdomar
HRF, Hörselskadades Organisations- och 1 000 000
Riksförbund påverkansarbete i ett
decentraliserat samhälle
HRF, Hörselskadades Arbetsplatsprojekt för 375 000
Riksförbund kompetensutveckling i
syfte att skapa bättre
kommunikationsmöjligheter
på HRFs kansli
HRF, Hörselskadades Projektet Hörselskadade i 200 000
Riksförbund yrkesverksam ålder i ett
glesbygdslän
NHR, Neurologiskt Projekt om utveckling 220 000
Handikappades Riks- av sexhjälpmedel
förbund
NHR, Neurologiskt Utveckling av ungdoms- 530 000
Handikappades Riks- verksamhet
förbund
NHR, Neurologiskt MS-skola i Väster- 280 000
Handikappades Riks- bottens län
förbund
NHR, Neurologiskt LSS-projekt 45 000
Handikappades Riks-
förbund, Örebro Läns-
förening
RBU, Riksförbundet för Försöksverksamhet 100 000
Rörelsehindrade Barn med juridiskt stöd till
och Ungdomar föreningar och medlemmar
m.fl.
RBU, Riksförbundet för Utredning för att för- 290 000
Rörelsehindrade Barn bättra stödet till barn
och Ungdomar med MBD/DAMP och deras
familjer
RBU, Riksförbundet för Försöksverksamhet med 800 000
Rörelsehindrade Barn Regional Ombudsman
och Ungdomar
Riksföreningen Autism Försöksverksamhet med 1 270 000
stödteam för personer
med autism
RmA, Riksförbundet mot Projektet Allergikern 800 000
Astma-Allergi i morgondagens samhälle
RMR, Riksförbundet Mot ÄDEL-projekt 250 000
Reumatism
Riksförbundet av Juridiskt rådgivnings- 490 000
Intresseföreningar för projekt
Schizofreni,RIKS-IFS
SRF, Synskadades Kvinnoprojekt 520 000
Riksförbund
SRF, Synskadades Projektet Utvecklat 200 000
Riksförbund lokalt stöd
RSMH-Livet, Riksför- Utvecklingsverksamhet 160 000
bundet för Social och
Mental Hälsa, i
Göteborg
Sveriges Dövas Riks- Projektet Kommunernas 450 000
förbund äldreomsorg för döva
och gravt hörselskadade
teckenspråkiga äldre-
och förtidspensionärer
Svenska Epilepsiför- Projektet En mindre 300 000
bundet farlig bostad för
personer med epilepsi
Bodens Vi Unga-krets Utvecklingsarbete 93 000
bland handikappade
DHB Hällsboskolan VI-pedagogisk träning 125 000
De Handikappades Projektet Kyrkornas 160 000
Missionsförening Handikapparbete
Föreningen Anorexia/ Utvecklingsverksamhet 275 000
Bulimia
Föreningen Autism i Projektet Samverkan 160 000
Östergötland kring barn och ungdomar
med autism
Föreningen Rekryte- Projektet Uppsökarnät 600 000
ringsgruppen för Aktiv
rehabilitering
Föreningen Rekryte- Projekt dagverksamhet 900 000
ringsgruppen för Aktiv på Bosön
rehabilitering
Nordiska Rehabilite- Projektet Frösunda- 550 000
ringsfonden skolan
Nordiska Rehabilite- Projektet Service- 350 000
ringsfonden och signalhunden
Nordiska Rehabilite- Projektet Sky High för 160 000
ringsfonden respiratorberoende
barn, ungdomar och
vuxna
Nordisk förening för Projekt för sjuka och 320 000
sjuka barns behov handikappade barn och
ungdomar på sjukhus
Rädda barnen Samtalsgrupper för 135 000
ungdomar med handi-
kapp
Stiftelsen Fontänhus Projekt med riktade 300 000
Lund insatser för högut-
bildade människor med
psykiska sjukdomar
Stor-Stockholms Dia- Försöksverksamhet med 215 000
betesförening psykologisk stödresurs
Sverigefinska Riksför- Projektet Bättre livs- 250 000
bundet villkor för finsktalande
handikappade
Ågrenska Hälsocentret Familjeverksamhet 900 000
för Barn
Ågrenska Hälsocentret Utveckling av familje- 2 180 000
för Barn verksamhet m.m.
Barnneuropsykiatriskt Projekt om Neuropsykiat- 2 850 000
Centrum, Göteborgs riska problem i barn-
universitet domen
Folkuniversitetet/ Projektet Special- 200 000
Kursverksamheten vid anpassade kläder för
Göteborgs universitet rörelsehindrade
Folkuniversitetet, Försöksverksamhet med 355 000
Kursverksamheten vid allaktivitetshus för
Stockholms universitet socialt isolerade per-
soner i Angered
NBV NykterhetsrörelsensNyskadadeprojekt 345 000
Bildningsverksamhet
Centrum för utvärde- Projektet "Utvecklad 450 000
ring av medicinsk handikappteknologi för
teknologi, Universitet rörelsehindrade. Effekter
i Linköping på resurskrav och livs-
kvalitet
Forsa folkhögskola Projektet Hudikaccess 70 000
TRC Tomtebodaskolans Projekt Miljöanpassning 205 000
Resurscenter och utvecklingsstimuler-
ande åtgärder för gravt
synskadade - blinda barn
med tilläggshandikapp
Universitetet i Lin- Försöksverksamhet inom 500 000
köping, Institutionen handikappområdet läs-
för pedagogik och och skrivsvårigheter
psykologi
Institutionen för Utveckling av hjälp- 435 000
Lingvistik, Stockholms medel för träning och
Universitet diagnos av barn med
hörsel- och talsvårigheter
Kristianstads kommun, Projektet Orkidén 350 000
Omsorgsförvaltningen
m.fl.
Omsorgsnämnden, Syd- Projekt för stöd till 80 000
västra omsorgsområdet, invandrarfamiljer med
Stockholms läns handikappade barn
landsting
Pedagogiska hörsel- Föräldrastödjande 230 000
vården, Malmö allmänna verksamhet för döva
sjukhus och hörselskadade
Handikappinstitutet Utveckling av hjälp- 130 000
medel och metoder för
förståndshandikappade
Handikappinstitutet Projektet Utveckling 200 000
av hjälpmedel för
liggande drickande
Handikappinstitutet Utveckling och för- 500 000
bättring av den orto-
pedtekniska vården _________
35 168 000
Information, utbildning
Afasiförbundet i Framställning av 150 000
Sverige en informationsfilm
Demensförbundet, Riks- Framställning av infor- 400 000
förbundet för dementas mationsmaterial och
rättigheter informationsinsatser
DHB, Riksförbundet för Informationsfolder 80 000
döva, hörselskadade om flerhandikappade
och språkstörda barn barn
FSDB, Föreningen Projekt för att sprida 475 000
Sveriges Dövblinda information om tolkning
för döva, dövblinda,
vuxendöva och hörsel-
skadade
FUB, Riksförbundet för Projekt Marknads- och 280 000
Utvecklingsstörda Barn,Aktivitetsplan för
Ungdomar och Vuxna Riksförbundet FUB
FUB, Riksförbundet för Information om EG 250 000
Utvecklingsstörda Barn,inför folkomröstningen
Unngdomar och Vuxna
FUB, Riksförbundet för Information om lagen 115 000
Utvecklingsstörda Barn,om stöd och service
Ungdomar och Vuxna till funktionshindrade
Handikappförbundens Projektet Utbildningsin- 1 000 000
samarbetsorgan satser i anledning av
LSS
HCK, Handikappföre- Projektet Aktiv kunskaps- 270 000
ningarnas Centralkom- spridning
mitté, i Stockholms län
HCK, Handikappföre- Projektet Om brukaren 350 000
ningarna Centralkom- som kunskapsbärare och
mitté, i Blekinge idégivare i samhällets
rehabiliteringsarbete
Piteå HCK, Handikapp- Projektet Trots 700 000
förbundens Central-
kommitté
HJÄRNKRAFT, Riksföre- Informations- och 100 000
ningen för rehabilite- utbildningsinsatser
ring av skallskadade
Hjärtebarnsföreningen Medlemskonferenser 265 000
Hjärtebarnsföreningen Projektet Informations- 1 000 000
rehabilitering
Hjärtebarnsföreningen Projektet Utbildning, 155 000
förändring
Hjärt- och Lungsjukas Framställning av Informa- 440 000
Riksförbund tionsvideo och folder
ILCO, Svenskt förbund Produktion av informa- 295 000
för stomiopererade tionsfilm i samband med
internationella stomi-
dagen
ILCO, Svenskt förbund förUtarbetande av infor- 245 000
stomiopererade mationsmaterial och
utbildning av informa-
törer genom kurser och
konferenser
NHR, Neurologiskt Uppbyggnad av utställning 566 000
Handikappades Riks- med kommunikationshjälp-
förbund medel
NHR, Neurologiskt Projektet "Fördjupad 135 000
Handikappades Riks- information om svåra
förbund ryggproblem"
NHR, Neurologiskt Projekt för personer 325 000
Handikappades Riks- med Gilles de la
förbund Tourettes syndrom
NHR, Neurologiskt Filmprojektet 350 000
Handikappades Riks- Regissören
förbund
NHR, Neurologiskt Utveckling av arbetet 200 000
Handikappades Riks- med små och mindre
förbund kända handikappgrupper
NHR, Örebro Läns- Fibromyalgiprojekt 190 000
förbund
PSO, Svenska Psoriasis-Informations- och 535 000
förbundet utbildningsprojekt
RBU, Riksförbundet för Historik i samband 560 000
Rörelsehindrade Barn med 40-års jubileum
och Ungdomar
RBU, Riksförbundet för Konferens om handi- 150 000
Rörelsehindrade Barn kappombudsmannainsti-
och Ungdomar tutets betydelse för
familjer med barn med
handikapp
RfCF, Riksförbundet Genomförande av en 340 000
Cystisk Fibros utbildningsdag
RmA, Riksförbundet mot Projektet "Hudåret 1993" 340 000
Astma-Allergi
RMR, Riksförbundet mot Försöksverksamhet för 500 000
reumatism medlemmar med fibromy-
algi/mjukdelsreumatism
eller andra smärtsyndrom
RMT, Riksförbundet för Informationsprojekt 1 650 000
Mag- och Tarmsjuka
RNj, Riksförbundet för Informationsprojekt 600 000
Njursjuka om organdonation
RSMH, Riksförbundet Kommunikations- och 525 000
för Social och Mental informationsprojekt
Hälsa
RSMH, Riksförbundet Utbildning av stöd- 1 100 000
för Social och Mental personer
Hälsa
SEF, Svenska Epilepsi- Information och särskilda 265 000
förbundet insatser för barn och
ungdomar med epilepsi
SDR, Sveriges Dövas Omtryckning av material 75 000
Riksförbund
SDR, Sveriges Dövas Internationell konfe- 500 000
Riksförbund rens om tvåspråkighet
för döva
SRF, Synskadades Riks- Projektet "Föräldrain- 234 000
förbund formation om synutveck-
ling och synrubbningar
hos barn 0-6 år"
SSR,Sveriges Stam- Projektet Kursutveck- 124 000
ningsföreningars Riks- ling och Stamnings-
förbund litteratur
Unga Hörselskadade Barn- och ungdomstid- 510 000
ning för hörselskadade
Dvtf, dövblind- och Seminarium 145 000
vuxendövtolkföreningen
Förbundet Mot Läs- och Framställande av film 200 000
Skrivsvårigheter om läs- och skriv-
svårigheter
Föreningen för handi- Projektet Utveckling 500 000
kappforskning och prövning av olika
modeller för informa-
tion om handikappforskning
Föreningen Rekryte- Framställning av film 300 000
ringsgruppen för aktiv
rehabilitering
Hörselpedagogiska Kurs/konferensdagar 30 000
föreningen
IKTYOS FÖRENINGEN Informationsprojekt 150 000
Riksförbundet för Framställning av 30 000
Blodsjuka informationsbroschyr
RFSU, Riksförbundet Konferensen Sexualitet, 40 000
för Sexuell Upplysning fertilitet och gravidi-
tet bland män och kvinnor
med fysiska handikapp - ett
europeiskt kunskapsutbyte
Riksföreningen för Informationsinsatser m.m. 210 000
familjer med Hepatit-B
smittobärande barn
(RFHB)
Stiftelsen Vänskap och Kursverksamhet om 150 000
arbete Fountain Housemodellen
STIL Stockholmskoopera-Projekt med metod- och 800 000
tivet för Independent organisationsutveckling
Living samt utökade utbildnings-
insatser för befintliga
och blivande personlig
asisstansbrukarkooperativ
Stockholms Dövas Dokumentation av döv- 250 000
Förening rörelsen
Svenska Audiologiska Förberedelser och 135 000
Sällskapet genomförande av en
Nordisk Barnaudologisk
Kongress
Svenska föreningen för Konferensen Sorg 250 000
psykisk hälsovård och förlust
Svenska MigränförbundetInformationsprojekt 770 000
om migrän
STTF, Sveriges tecken- Seminarium 145 000
språkstolkars förening
Handikappinstitutet Kartläggning av resurs- 180 000
personer samt behov och
känd kunskap i ämnet
sexologi-funktionshinder
Handikappinstitutet Utredning av partiellt 392 000
fotamputerades problem
och utveckling i syfte
att förbättra deras skor
Röda korsets sjukhus Förstudie rörande 1 215 000
Kunskapscenter för
människor med multipla
extremitetsskador
Norrköpings kommun, Projektet "Handikapp- 430 000
Centrum för verksam- studie i Norrköping
hets och kompetensut-
veckling
Solbergaprojektet Bearbetning av 90 000
undersökningsmaterial
avseende ryggmärgsskada-
des levnadsförhållanden
Socialstyrelsen Bildspel om omsorgsverk- 315 000
samhetens historia __________
23 071 000
Rekreation, fritidsanläggningar
DHR , De Handikappades Upprustning av rekrea- 350 000
Riksförbund, Kramfors tionsanläggningen
lokalavdelning Valasjögården
FUB i Borås, FöreningenRenovering vid FUB:s 98 000
för Utvecklingsstörda sommargård i Kärradal
Barn, Ungdomar och
Vuxna
FUB, Kristianstad, Uppförande av lokal 800 000
Föreningen för Utveck- för fritidsverksamhet
lingsstörda Barn,
Ungdomar och Vuxna
FUB, Strömstad, Före- Ombyggnad av fritids- 215 000
ningen för Utveck- lokal
lingsstörda Barn,
Ungdomar och Vuxna
RBU, Riksförbundet för Tillbyggnad av RBU- 200 000
Rörelsehindrade Barn torpet Hanarp 3:14 i
och Ungdomar i Falkenberg
Hallands län
Göteborgs Dövas Om- och tillbyggnad av fri- 300 000
Förening tidsanläggningen Solhem
Röda korset, Stock- Upprustning- och 340 000
holmsdistriktet handikappanpassning av
ungdoms- och läger-
gården Elvskogen, Haninge
kommun
Stiftelsen Sommar- Upprustning av koloni- 105 000
gården anläggning samt
inventarier
Vätterbygdens Dövas Om- och tillbyggnad 500 000
Förening av föreningens Fri-
tidsgård Västersol
Västkustens Distrikt Om- och tillbyggnad 500 000
av De Handikappades av fastigheten Stenung-
Missionsförening sund Törreby 6:1
Föreningen Furuboda "Björkebo", nybyggna- 1 200 000
Kursgård och Rehabili- tion på Furuboda för ut-
teringscentrum veckling av folkbildnings-
arbete för hjärnskadade _________
4 608 000
Utrustning till handikapporganisationer
DHR, De Handikappades Kansliutrustning 300 000
Riksförbund, Värmlands
distrikt
Föreningen Sveriges Punktskriftsut- 160 000
Dövblinda rustning
HCK, Handikappförbun- Kostnader i projektet 600 000
dens Centralkommitté Referensarbetsplatser
i Kristianstads län
HCK, Handikappförbun- Kostnader i projektet 400 000
dens Centralkommitté Referensarbetsplatser
i Västerbottens län
HCK, Handikappförbun- Kansliutrustning 600 000
dens Centralkommitté
i Älvsborgs län
HCK, Handikappförbun- Inköp av kopieringsapparat 230 000
dens Centralkommitté,
Östergötland
Hjärt- och Lung- Kansliutrustning 490 000
sjukas Riksförbund
Riksförbundet Cystisk Kansliutrustning 200 000
Riskförbundet För Mag- Kansliutrustning 58 000
och Tarmsjuka
Svenska LaryngförbundetViss kansliutrustning 120 000
Föräldraföreningen Kostnader för datorer 200 000
för Ordblinda Barn med talsyntes
m.m.
Riksföreningen mot Kansliutrustning 16 000
Fibromyalgi
Utöver dessa projekt har regeringen beviljat 50 000 kr till en organisation som
senare återkallat sin ansökan. Dessa medel återgår till fonden.
_________
3 424 000
Diverse
Hjärt- och Lungsjukas Kartläggning av 500 000
Riksförbund hjärt- och lungsjukas
levnadsförhållanden
Riksförbundet Cystisk Kartläggning av 300 000
Fibros(RfCF) vården i Sverige för
barn, ungdomar och
vuxna med cystisk fibros
Sveriges Stamnings- Planering av världs- 147 000
föreningars Riksför- kongress
bund (SSR)
Stiftelsen Humlegården Utredning av rekreations- 340 000
möjligheter för rörelse-
hindrade, utvärdering av
utlandsvård och samarbete
med sjukvårdshuvudmännen __________
1 287 000
Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd
under budgetåret 1993/94
Det för utdelning tillgängliga beloppet var 176 miljoner kronor. Dessutom har
under året 5,8 miljoner kronor utbetalats av till fonden återförda och
återbetalade medel.
Vård och fostran av barn samt vård av ungdom
Försöks- och utvecklingsarbete,
utsatta barn och ungdomar 9 455 000
Övrigt försöks- och utvecklingsarbete 3 340 000
Kultur 685 000
Information 708 000
Utvecklingsverksamhet i anslutning
till FN:s internationella familjeår 7 000 000
Insatser inom barnomsorgen i det mång-
kulturella samhället 6 000 000
27 188 000
Omsorg om personer med funktionshinder
Försöks- och utvecklingsarbete för
ökat självbestämmande och oberoende
för personer med funktionshinder 11 895 000
Datateknik och handikapp 19 165 000
Fritid/kultur och handikapp 5 787 000
Idrott 6 254 000
Övrigt försöks- och utvecklingsarbete 35 168 000
Information, utbildning 23 071 000
Rekreation, fritidsanläggningar 4 608 000
Utrustning till handikapporganisationer 3 424 000
Diverse 1 287 000
110 659 000
Barn- och ungdomsdelegationen 44 000 000
Totalt 181 847 000
Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd för projekt
om barnomsorgen i det mångkulturella samhället
Röda korset - 235 000 kronor för det andra året av två projekt som genomförs i
Hallands- och Västerbottendistrikten. I Hallandsdistriktet planeras två
studiedagar för utbildning av två resurspersoner inom varje barnomsorgsenhet.
Västerbottendistriktet planerar bl.a. att i dramatiserad form ge barn kunskap om
andra kulturmönster. Barnomsorgspersonalen skall genom föreläsningar och
konferenser ges kunskap om invandrarfamiljers upplevelser av förtryck och krig
och hur dessa påverkar deras dagliga situation.
ENSAC Sweden (European Network for School-Age Childcare) - 295 000 kronor för
det andra året av ett 2-årigt projekt som avser insamlandet av information om
barns uppväxtvillkor i fem länder - f.d. Jugoslavien, f.d. Sovjetunionen, Polen,
Turkiet och Chile. Materialet skall översättas och bearbetas i en statistisk
del, en kvalitativ del samt en del med konkreta exempel, för att därefter föras
ut i en konferensserie som vänder sig till personal inom skolbarnomsorgen.
Konferensserien har som ett mål att bilda fem närverk. Syftet med
nätverksarbetet är att stödja och dokumentera det arbete som på går i den egna
barngruppen och utveckla arbetsmetoder för en mångkulturell skolbarnomsorg.
Centrum för kulturkommunikation - 580 000 kronor för den tredje etappen och
468 000 kronor för den fjärde etappen av ett treårigt projekt vars målsättning
är att framställa studie- och handledningsmaterial om interkulturell
kommunikation avsedd för barnomsorgspersonal samt att utbilda förskolechefer
till resurspersoner i invandrar- och flyktingfrågor. I projektet ingår
framställning av en studiehandbok om bl.a. interkulturell kommunikation, en
videofilm och en seminarieserie. Ett 75-tal förskolecefer från samtliga
socialdistrikt i Stockholm är under utbildning inom projektet.
Rädda Barnen - 1 miljon kronor för det tredje året av ett treårigt projekt som
omfattar tre delprojekt med inriktning på praktisk metodik, pedagogiskt drama
och psykosocial konsultation. Den geografiska spridningen är Malmö-, Göteborgs-
och Härnösandsområdet. Projektet riktar sig till personal inom barnomsorgen som
arbetar i flykting- och invandrartäta områden. Det riktar sig också till
mottagningsdaghem för flyktingbarn, och till små kommuner och orter med liten
eller ingen erfarenhet av arbete med flyktingbarn. Samtliga projekt kommer att
dokumenteras i bokform.
Svenska OMEP-kommittén - 520 000 kronor till tredje året av Pocketteaterns
föreställning "Vem där? - Ett spel om våra insikter och åsikter om invandrare
och flyktingar" som visas i anslutning till studiedagar för barnomsorgspersonal
och förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna, personal vid kommunala
flyktingmottagningar på 15 orter i landet. Pjäsen är speciellt skriven för
målgruppen.
Institutet för tvärkulturella relationer - ITR - 335 000 kronor för att
genomföra ett antal seminarier och studiedagar vid institutionerna för
förskollärarutbildning vid olika högskolor vårterminen 1994 under vetenskaplig
ledning av docent Anders Lange. I första hand kommer forskare som är aktiva inom
området internationell migration och etniska relationer att engageras för
uppgiften. Som delprojekt 2 kommer kontakt att etableras med barnomsorgspersonal
på fältet som är intresserade av att delta i projektet för diskussion och
bearbetning av frågor som rör etniska relationer. Denna del av projektet
genomförs under hela år 1994.
Föreningen psykologer mot kärnvapen, för fred och ekologisk balans - PMK - 350
000 kronor för projektet Empati genom lek och språk. Syftet är att öka
barnomsorgspersonalens medvetenhet om sitt eget förhållningssätt och de egna
attitydernas betydelse samt öka kompetensen att möta barnen inom deras eget
kulturområde - leken - på ett sätt som stimulerar barnens språkutveckling och
empatiska förmåga. Projektets bas blir en barnstuga i norra Botkyrka med ca 100
förskolebarn från olika kulturer. Projektet skall resultera i en metodbok.
INVA - Språkpedagogiska institutet - 150 000 kr för den första delen och 150
000 kronor för den andra delen av genomförandet av kurser för
barnomsorgspersonal "Barn i kris". Kurserna som genomförs i samarbete med Rädda
Barnen syftar till att förmedla en del av de kunskaper och erfarenheter som
finns om arbetet med utsatta barn med flyktingbakgrund.
Studieförbundet Vuxenskolan - 100 000 kronor för ett projekt vid två förskolor
i Uppsala med en stor andel invandrarbarn med olika språk. Avsikten är att
stärka det svenska språket bland språksvaga 5-6-åringar inom förskolan.
Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan förskollärare, logopeder och
barnbibliotekarier.
Riksförbundet BRIS - 500 000 kronor för ett projekt i samarbete med
teatergrupper El Grillo. Vid 50 temadagar under våren 1994 kommer en
teaterföreställning - Tusen tranor, att visas för barn och barnomsorgspersonal.
Pjäsens tema är krigets offer och solidaritet mellan alla jordens barn. Dessutom
kommer temadagarna att innehålla fakta om flykting- och invandrarbarn i Sverige,
barn med krigsupplevelser, var kan barnomsorgspersonal söka hjälp för barn i
krissituationer m.m.
Marionetteatern - 535 000 kronor för produktion och framförande av den
nyskrivna pjäsen Barnen i Sarajevo av Michael Meschke. Pjäsen vänder sig i
första hand till vuxna som möter flyktingbarn i sitt arbete. Man vill genom
pjäsen ge tillfälle till upplevelse, inlevelse och identifikation med
flyktingbarnen.
Stödföreningen för NIMECO i Uruguay - 240 000 kronor för projektet Barn,
människosyn och medier i det mångkulturella samhället, som skall genomföras vid
barnstugor och fritidshem i fyra kommuner. Barngrupper med svenska barn och barn
med invandrarbakgrund skall tillsammans få arbeta med olika typer av medier och
skapa bilder, texter och filmer om sig själva och frågor som berör dem. Barnen
kommer också att få jämföra sin egen verklighet med den bild av verkligheten som
speglas i serietidningar, video- och TV-program.
Kommitténs för FN:s familjeår redovisning av
utdelat stöd
Riksförbundet FUB - 300 000 kronor till aktiviteter med inriktning på barn och
föräldrar i familjer med utvecklingsstörda
Sambandet - 100 000 kronor till den andra lokal-TV & video- olympiaden 1994
Föreningen Söndagsföräldrar och Familjerättsbyrån i Malmö kommun - 375 000
kronor till ett mångkulturellt projekt för att stödja umgängesrättsföräldrar
Familjerådgivningen i Kristianstad - 65 000 kronor till insatser för att möta
barns behov när föräldrar befinner sig i en samlevnadskris
Internationella Kvinnoförbundet - 239 000 kronor till insatser för att
underlätta bosniska flyktingfamiljers integrering i det svenska samhället
Husmodersförbundet Hem och samhälle - 12 000 kronor för att utveckla
frivilliga insatser som ställföreträdande mor- och farmödrar
Mansjouren i Stockholm - 15 000 kronor för utvärdering av samtalsgrupper
RFSL - 40 000 kronor till en konferens om den homosexuella familjen
Föreningen Fjärde Världen - 200 000 kronor till konferensen Indigenous Forum
-94
Riksförbundet Hem och Skola - 240 000 kronor för att pröva nya arbetssätt i
samverkan mellan hem och skola
Barnhälsovården, Göteborg - 20 000 kronor till en kartläggning av nyblivna
pappors attityder till föräldrautbildning och föräldraledighet
Göteborgs sjukvård - 150 000 kronor till utvecklingsarbete för att stödja
ensamstående gravida kvinnor
Jämtland-Härjedalens familjeterapiförening - 26 000 kronor för att sprida
kunskap om svårigheter och möjligheter i separerade familjer/styvfamiljer
Sverigefinska Riksförbundet - 70 000 kronor för förebyggande insatser bland
sverigefinska familjer
Adoptionscentrum - 290 000 kronor till en utställning om att leva i en familj
med ursprung i flera kulturer
Studieförbundet Vuxenskolan - 428 000 kronor till insatser för att stödja
anhöriga till barn med utvecklingsstörning
Norrköpings kommun - 194 000 kronor för tidig behandling av spädbarnsfamiljer
med betoning på pappans roll
Radio Q - 350 000 till en serie radioprogram om familjer i Sverige 1994
TBV Göteborg - 115 000 kronor till ett studiematerial om samlevnadsfrågor
Kvinnojouren Vändpunkten - 317 000 kronor till ett projekt om samverkan mot
familjevåld i mindre kommuner
Stiftelsen Kvinnoforum - 230 000 kronor till ett projekt för att utveckla
samarbetet mellan föräldrar och ungdomar och öka mammors resp. pappors
delaktighet i tonårsbarnens tillvaro
Stiftelsen Kvinnoforum - 334 800 kronor till ett projekt för att skapa broar
mellan invandrarkvinnor via föräldragrupper
Föreningen Söndagsförälder Skaraborg - 250 000 kronor till insatser för barns
rätt till två föräldrar
Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd
under budgetåret 1993/94
(redovisar enbart Socialdepartementets beslut och omfattar ej särskilt avsatta
medel till Utvecklingsverksamhet i anslutning till FN:s internationella
familjeår och Insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället)
Fördelat på mottagare av stöd
Antal beslut/ Summa
Handikapporganisationer
Handikapporganisationernas 15 8 720 000
samarbetsorgan, fd HCK,
Handikappföreningarnas
Centralkommitté, centralt
och lokalt
Afasiförbundet i Sverige 3 990 000
Demensförbundet, Riksför- 2 750 000
bundet för dementas rättigheter
DHB, Riksförbundet för döva, 3 1 375 000
hörselskadade och språkstörda barn
FBIS, Förbundet blödarsjuka 3 850 000
i Sverige
FMLS, Förbundet mot Läs- 2 500 000
och Skrivsvårigheter
FSDB, Föreningen Sveriges 5 3 170 000
Dövblinda
FUB, Riksförbundet för Utveck- 12 7 601 000
lingsstörda Barn, Ungdomar och
Vuxna, centralt och lokalt
Hjärnkraft, Riksföreningen för 1 100 000
rehabilitering av skallskadade
Hjärt- och Lungsjukas Riks- 4 1 540 000
förbund
Hjärtebarnsföreningen 3 1 420 000
HRF, Hörselskadades Riksförbund 5 1 820 000
ILCO, Svenskt förbund för 2 540 000
stomiopererade
NHR, Neurologiskt Handikappades 10 2 841 000
Riksförbund, centralt och lokalt
PSO, Svenska Psoriasisförbundet 1 535 000
RBU, Riksförbundet för 8 2 465 000
Rörelsehindrade Barn och
Ungdomar, centralt och lokalt
RFA, Riksföreningen Autism 1 1 270 000
RfCF, Riksförbundet Cystisk 3 840 000
Fibros
RmA, Riksförbundet mot 2 1 140 000
Astma-Allergi
RMR, Riksförbundet Mot Reumatism 2 750 000
RMT, Riksförbundet för Mag- 2 1 708 000
och Tarmsjuka
RNj, Riksförbundet för Njursjuka 1 600 000
RSMH, Riksförbundet för Social 7 2 985 000
och Mental Hälsa, centralt och
lokalt
SDR, Sveriges Dövas Riksförbund, 3 1 025 000
centralt och lokalt
SEF, Svenska Epilepsiförbundet 2 565 000
Svenska Laryngförbundet 1 120 000
SSR, Sveriges Stamnings- 2 271 000
föreningars Riksförbund
DHR, De Handikappades 5 5 010 000
Riksförbund, centralt och lokalt
Föreningen JAG (Jämlikhet, 1 530 000
Assistans, Gemenskap)
RIKS-IFS, Riksförbundet av 3 935 000
Intresseföreningar för Schizofreni
IFSAP, Intresseföreningen 2 820 000
för schizofreni och andra
psykotiska tillstånd
SRF, Synskadades Riksförbund, 7 4 269 000
centralt och lokalt
Unga Hörselskadade 1 510 000
__________
58 565 000
Föreningar, stiftelser
Afrosvenskarnas Riksförbund 1 120 000
Allmänna Tennisklubben Lund 1 30 000
Arbetskooperativet Samverkarna 1 250 000
Bodens Vi Unga-krets 1 93 000
Brottsofferjourernas Riksförbund 1 265 000
BOJ
DHB Hällsboskolan 1 125 000
Dalarnas Handikappidrottsförbund 1 350 000
De Handikappades Missionsförening 1 160 000
dvtf, dövblind- och vuxendövtolk- 1 145 000
föreningen
Familjehemmens Riksförbund 1 600 000
Föreningen Furuboda Kursgård och 3 2 690 000
Rehabiliteringscentrum
Föreningen Anorexia/Bulimia 1 275 000
Kontakt i Östergötland
Föreningen Autism i 1 160 000
Östergötland
Föreningen för handikapp- 1 500 000
forskning
Föreningen Jourtelefonen 1 50 000
Föreningen Rekryteringsgruppen 4 1 975 000
för aktiv rehabilitering
Föreningen Urkraft 1 250 000
Föräldraföreningen för Ordblinda 1 200 000
Barn
Föräldraföreningen Plötslig 1 50 000
Spädbarnsdöd
GIL ekonomisk förening, 1 450 000
Göteborgskooperativet för
Independent Living
Göteborgs Dövas Förening 1 300 000
Humana, intresseföreningen 1 280 000
vid Farsta-Vantörs psykiat-
riska sektorsområde
Hushållningssällskapet 1 165 000
i Norra Älvsborg
Hörselpedagogiska föreningen 1 30 000
IKTYOS FÖRENINGEN 1 150 000
Konstepidemin 1 120 000
Nordiska Rehabiliteringsfonden 3 1 060 000
Nordisk förening för sjuka 1 320 000
barns behov
Norrbottens Handikapp- 1 70 000
idrottsförbund
Nämndemännens riksförbund 1 50 000
Riksförbundet för Blodsjuka - RFB 1 30 000
Riksförbundet för behandlingshem 2 350 000
(RFB)
Riksföreningen för familjer med 1 210 000
Hepatit-B-smittobärande barn
(RFHB)
RFHL, Riksförbundet för Hjälp 1 510 000
åt Läkemedelsmissbrukare
RFSU, Riksförbundet För 1 40 000
Sexuell Upplysning
Riksförbundet BRIS, Barnens 1 1 900 000
Rätt i Samhället
Riksföreningen mot Fibromyalgi 1 16 000
Rädda barnen 5 1 950 000
Röda korset, Stockholmsdistriktet 1 340 000
Röda korsets sjukhus 1 1 215 000
Skånes Handikappidrottsförbund 1 240 000
Stiftelsen Arbete och Vänskap 1 300 000
Stiftelsen En Rökfri Generation 2 1 100 000
Stiftelsen Fontänhus Lund 1 300 000
Stockholm
Stiftelsen Fontänhuset Örebro 1 260 000
Stiftelsen Humlegården 1 340 000
Stiftelsen Skutan 1 175 000
Stiftelsen Sommargården 1 105 000
Stiftelsen SÄRBO 1 320 000
Stiftelsen Tom Tits Experiment 1 640 000
Stiftelsen Valjeviken 1 1 500 000
Stiftelsen Vänskap och arbete 1 150 000
STIL, Stockholmskooperativet 1 800 000
för Independent Living
Stockholms Dövas Förening 1 250 000
Stockholms Dövas Ungdomsklubb 1 254 000
Stockholms Handikapp Idrotts- 2 200 000
förbund
Stockholms Wing Tao klubb 1 210 000
Stor-Stockholms Diabetesförening 1 215 000
Svenska Audiologiska Sällskapet 1 135 00
Svenska Barnläkarföreningen 1 168 000
Svenska föreningen för psykisk 1 250 000
hälsovård
Svenska golfförbundet 1 275 000
Svenska Handikappidrottsförbundet 6 1 500 000
SLAO Svenska Liftanläggningars 1 1 300 000
Organisation
Svenska Migränförbundet 1 770 000
Svenska Orienteringsförbundet 1 500 000
Svenska Ridsportförbundet 1 320 000
Svenska seglarförbundet 1 115 000
Svenska Unicefkommittén 1 50 000
Svenska Very Special Arts 1 350 000
Sverigefinska Riksförbundet 1 250 000
Sveriges Dövas Idrottsförbund 1 25 000
Sveriges Teckenspråkstolkars 1 145 000
förening
Västernorrlands Handikapp- 1 105 000
idrottsförbund
Västkustens Distrikt av 1 500 000
De Handikappades Missions-
förening
Vätterbygdens Dövas Förening 1 500 000
Ågrenska Hälsocentret för Barn 2 3 080 000
Östergötlands Handikappidrotts- 1 45 000
förbund __________
35 636 000
Studieförbund
ABF, Arbetarnas Bildnings- 1 175 000
förbund
Folkuniversitetet 1 230 000
Folkuniversitetet/Kursverksam- 2 555 000
heten vid Göteborgs universitet
Folkuniversitetet, Kursverksam- 1 100 000
heten vid Stockholms universitet
NBV, Nykterhetsrörelsens 1 345 000
Bildningsverksamhet
Studiefrämjandet 1 80 000
_________
1 485 000
Högskolor m.fl.
Barnneuropsykiatriskt 1 2 850 000
Centrum, Göteborgs
universitet
Centrum för utvärdering 1 450 000
av medicinsk teknologi,
Linköping
CERTEC, Centrum för Rehabi- 1 785 000
literingsteknik vid Tekniska
högskolan i Lund
Centrum för Idrottsvetenskap (CIV)1 224 000
Filosofiska institutionen 1 220 000
Stockholms universitet
Forsa Folkhögskola 1 70 000
Höghammarskolans Fri- 1 250 000
idrottsgymnasium
Högskolan i Jönköping 1 400 000
Stockholms Universitet, 1 435 000
Institutionen för lingvistik
TRC Tomtebodaskolornas 1 205 000
Resurscenter
Universitetet i Linköping, 1 500 000
Institutionen för pedagogik
och psykologi _________
6 389 000
Kommuner och landsting m.fl.
Eskilstuna kommun, 1 175 000
Barnkultuscentrum
Kristianstads kommun, 1 350 000
Omsorgsförvaltningen
Landstinget Blekinge, 1 100 000
Barn- och ungdomskliniken,
Centrallasarettet
Malmö kommun, Nordöstra 1 295 000
Socialförvaltningen
Norrköpings kommun, 1 430 000
Centrum för verksamhets- och
kompetensutveckling
Omsorgsnämnden, Sydvästra 1 80 000
omsorgsområdet, Stockholms läns
landsting
Pedagogiska hörselvården 1 230 000
Rinkeby stadsdelsförvaltning 1 195 000
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 270 000
Skellefteå kommun 1 100 000
Solbergaprojektet 1 90 000
_________
2 315 000
Myndigheter m.m.
Barnombudsmannen 1 270 000
Handikappinstitutet 12 14 872 000
Socialdepartementet 4 18 000 000
Socialstyrelsen 1 315 000
__________
33 457 000
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Peterson, Hellström, Thalén, Persson, Tham, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Thalén
Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:138 Redovisning för fördelningen av medel
från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94