Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1995 Kulturdepartementet Prop. (elfte huvudtiteln) 1994/95:100 Bil. 12 Inledning Till Kulturdepartementets ansvarsområde hör kulturarvet, konstarterna och det tryckta ordet samt radion och televisionen. Det som sker på dessa områden har avgörande betydelse för vår framtid som en demokratisk nation i en internationaliserad omgivning. Kulturen är vår gemensamma tillgång, men tillhör också var och en. Den levande kulturen präglas av omsorg om vårt kulturella arv, men också av nyskapande, där nya tankar konfronteras med det trygga och vedertagna. Kulturen är rotad i svensk tradition men öppen för impulser utifrån. Kulturen ger oss trygghet i en gemenskap, men ger även varje människa möjlighet att utvecklas. Kulturpolitiken handlar ytterst om att förvalta och stärka yttrandefriheten, som är själva grunden för ett humanistiskt och demokratiskt samhälle. In- dividerna skall ha frihet att växa och skapa utifrån sina egna förutsättningar. Konstnärligt skapande skall främjas och resultatet därav göras tillgängligt för alla. Det förutsätter mångfald och att hinder av geografisk och social natur undanröjs. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter. Kunskapen om vårt gemensamma kulturarv skall föras vidare till nya generationer. För närvarande pågår en livlig debatt om kulturens och kulturpolitikens roll. Också i det internationella samarbetet, och inte minst i den utvecklings- verksamhet på kulturens område som sker inom Europeiska unionen (EU), betonas kulturen som en kraft som befrämjar identiteten och skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. I regeringsförklaringen hösten 1994 angavs att kulturen är ett av de mest betydelsefulla områdena att värna och stärka. I förslaget till statsbudget har regeringen gett kulturen en särställning. Med hänsyn till denna prioritering är det av vikt att det statliga kulturstödet används så att resultatet kommer till största nytta för medborgarna. Under de kommande åren kan vi förutse väsentliga förändringar inom kulturpolitiken. Det räcker med att peka på internationaliseringen och mass- mediernas snabba tekniska utveckling för att man skall förstå att politiken behöver omdanas för att möta en ny tids krav. Den statsunderstödda kultur- verksamheten och motiven för statens ansvarstagande kommer därför att prövas. Under mandatperioden kommer regeringen att prioritera åtgärder för att öka jämlikhet och delaktighet i kulturlivet, främja barns och ungdomars tillgång till kulturupplevelser och möjligheter till konstnärligt skapande, stärka det svenska språket, förbättra konstnärernas ekonomiska villkor, slå vakt om kulturarvet, ta vara på folkbildningen och folkrörelsetraditionerna i kulturlivet samt värna om den fysiska miljön. Regeringen kommer också att föreslå en bibliotekslag för att säkerställa den fria tillgången till det tryckta ordet. Åtgärder inom kultursektorn skall också kunna användas som ett aktivt arbetsmarknadspolitiskt medel för att lindra arbetslösheten. För att ta fram underlag för politiska beslut i denna riktning har regeringen nyligen gett tilläggsdirektiv till den parlamentariskt sammansatta kommitté om kulturpolitikens inriktning som på riksdagens begäran tillsattes av den före- gående regeringen. Vissa förändringar av kommitténs sammansättning har också genomförts. Tre andra parlamentariskt sammansatta kommittéer som tillsattes under våren 1993, nämligen Museiutredningen, Teaterutredningen och Internationella kulturutredningen, redovisade sina förslag under våren 1994. Förslagen återfinns i betänkandena Minne och bildning (SOU 1994:51), Teaterns roller (SOU 1994:52) och Vår andes stämma _ och andras (SOU 1994:35). Betänkandena har _ efter remissbehandling och sammanställning av remisssvaren _ i december 1994 överlämnats till Kommittén om kulturpolitikens inriktning för att utgöra underlag för kommitténs överväganden. Till kommittén har tidigare också överlämnats Kulturrådets rapport Musik för miljoner och en kompletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Kommittén har fått förlängd tid för sitt utredningsarbete, som nu i sin helhet skall vara avslutat före utgången av maj 1995. Kommitténs förslag kommer att bli föremål för en omfattande remissbehandling. Parallellt med remissbehandlingen skall de olika myndigheterna inom kulturområdet göra en noggrann genomgång av sin verksamhet. Regeringen har därför för avsikt att uppdra åt berörda myndigheter och institutioner att avge fördjupade anslagsframställningar inför budgetåret 1997. Därmed kommer regeringen att ha underlag för en grundlig genomlysning av kulturpolitiken inför de förslag som skall redovisas för riksdagen i samband med budgetförslagen för år 1997 och 1998. Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om att inrätta ett råd för mångfald inom massmedierna. Rådet skall följa utvecklingen av förhållanden som har betydelse för mångfalden inom massmedierna samt föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och därvid särskilt utreda lämpligheten av lagstiftning mot skadlig maktkoncentration när det gäller ägandet av massmedieföretag. Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för radions och televisionens framtid. Det gäller villkoren för radio- och TV-sändningar i Sverige och utvecklingen av gemensamma europeiska regelverk. Det gäller också förutsättningarna för radio- och TV-sändningar med ny, digital teknik. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller användningen av ny teknik inom radio- och TV-området. Det är angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i gång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen har därför för avsikt att inbjuda olika intresserade grupper att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. Sammanfattning av budgetförslaget Genom främst omprioriteringar har det varit möjligt att skapa utrymme för vissa angelägna reformer. För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret 1995/96 avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda före- målssamlingar i museerna och arkivalier i arkiven. Genom att samlingar in- venteras, gallras, dokumenteras, konserveras och magasineras skapas många nya arbetstillfällen. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser m.m. inom kultur- och kulturmiljöområdet. För åtgärder inom kulturområdet med inriktning på barn och ungdom föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor. Även den anslagsförstärkning med 4 miljoner kronor som föreslås för kulturverksamhet i föreningslivet har särskild inriktning på barn och ungdom. För kultur i arbetslivet föreslås ett ökat anslag på 4 miljoner kronor i syfte att öka delaktigheten och jämlikheten i kulturlivet. Inom konstnärsområdet föreslås en väsentligt höjd biblioteksersättning. Stiftelsen Framtidens kultur har tillförts ca 500 miljoner kronor av lön- tagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet på ca 75 miljoner kronor i fast penningvärde. Regeringen har nu förändrat sammansättningen av stiftelsens styrelse. Avsikten med detta har varit att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att stärka kulturen i samhället. Samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen föreslås också gälla för den avgiftsfinansierade radion och televisionen. För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till det s.k. rundradiokontot, dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. I syfte att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari 1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. TV-avgiften bör höjas med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den 1 januari 1996. Årets budgetförslag redovisas i verksamhetsområden som avser att ge en aktuellare och bättre överblick av resursanvändningen inom huvudtiteln än den tidigare tillämpade indelningen. En motsvarande förändring har genomförts i Kulturdepartementets egen organisation med verkan fr.o.m. den 1 januari 1995. Utgiftsutvecklingen inom Kulturdepartementets område framgår av följande sammanställning (miljoner kronor). Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing för juli 1997(1 1998(1 95-juli 96 A. Särskilda insatser inom 0,3 1,3 9,4 6,3 of of kulturområdet B. Arkiv, museer och kulturmiljö- vård 1 285,6 1 418,2 2 467,0 1 633,9 -21,8 -21,8 C. Konstarterna och det tryckta ordet 2 694,9 2 689,8 4 362,4 2 759,9 -21,1 -21,1 D. Radio och 44,8 67,3 77,8 51,6 -0,7 -0,7 television Totalt för Kultur- departementet 4 025,6 4 176,6 6 916,6 4 451,7 -43,6 -43,6 1)Prisnivå 1995/96 Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret 1996 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (huvudsakligen i 1993 års prisläge) anvisas för verksamheten. Vissa internationella kulturfrågor För riksdagens information redovisas i det följande några aktuella frågor inom det internationella kultur- och mediesamarbetet på regeringsnivå. Kultursamarbetet i Norden kommer att påverkas av att tre av de fem nordiska länderna fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår i EU. Nordiska ministerrådet (kulturministrarna) har uppdragit åt en särskild tjänstemannagrupp att överväga vilka förändringar i ministerrådets arbetsformer som Nordens närmare anknytning till EU:s kultursamarbete kan komma att föranleda. Enligt regeringens mening är det av största vikt att Sverige efter inträdet i EU aktivt arbetar för att vidmakthålla och utveckla det nordiska kultursamarbetet. Nordens kulturella gemenskap är en kraftkälla som det är särskilt angeläget att värna om när länderna väljer olika vägar i det europeiska samarbetet. Som svenska statens gåva med anledning av Republiken Islands 50-årsjubileum anvisade den förra regeringen våren 1994 3 miljoner kronor för främjande av svensk-isländskt samarbete. En beredningsgrupp med såväl svenska som isländska ledamöter har övervägt rättsliga och organisatoriska frågor i anslutning härtill. Gruppen har till regeringen överlämnat ett förslag till stiftelse- bildning. Förslaget bereds för närvarande i samråd med Islands regering. Sveriges kultursamarbete med de övriga Östersjöländerna har fortsatt att utvecklas enligt de riktlinjer som antogs vid Östersjöregionens första kulturministerkonferens i Sverige våren 1993. Nästa kulturministermöte för regionen beräknas äga rum i Estland hösten 1995. Inför detta möte har Statens kulturråd fått i uppdrag att genomföra en studie över förekommande formella och praktiska hinder för ett ökat kulturutbyte mellan Sverige och andra Östersjöländer. Medel har också anvisats för vissa kulturprojekt inom ramen för Östersjösamarbetet. Ett gäller kunskapsöverföring till de baltiska länderna rörande teaterteknik och teateradministration. Ett annat avser Riksantikvarieämbetets medverkan i byggnadsvårdsutbildning i Baltikum, Ryssland och Polen. Vidare har bidrag lämnats till uppbyggnad av ett referensbibliotek vid Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. I augusti 1994 anordnade Statens kulturråd på regeringens uppdrag ett kulturpolitiskt seminarium med deltagare från Östersjöländerna över temat Statens ansvar för kulturen. Den ryska delegationen anmälde sin avsikt att inbjuda till ett seminarium om staten och konstnärsorganisationerna. Kultursamarbetet i Europa präglas självfallet i mycket hög grad av skeendet inom EU samt förhållandena i Öst- och Centraleuropa. Sedan juli 1994 har Sverige som inträdesland i EU medverkat i olika EU-organ som aktiv observatör. I enlighet härmed har Sverige varit representerat i ministerrådets kulturkommitté. Kommittén har under hösten i huvudsak arbetat med planering för framtida åtgärder inom kulturområdet mot bakgrund av den nya artikel om kultur som införts i unionsfördraget. Därvid har kommittén granskat ett förslag från EG-kommissionen som innehåller mål, verksamhetsområden och arbetsmetoder inom kulturområdet. På följande fyra områden förbereder EG-kommissionen särskilda aktionsprogram för en kommande femårsperiod. Konstnärliga och kulturella aktiviteter med europeisk dimension (Kaleidoscope 2000), böcker och läsning (Ariane) och dessutom program för kulturarvsfrågor resp. audiovisuella frågor. Kulturkommittén har även behandlat frågan om kulturella aspekter på samarbetet mellan EU och länderna i Öst- och Centraleuropa På medieområdet är Sverige sedan tidigare anslutet till MEDIA 95, ett program som avser främjande av film- och TV-produktion. Sverige har också deltagit i överläggningar om ett direktiv om standard för TV-sändningar. Närmast förestår överläggningar om revision av direktivet (89/552/EG) om televisionssändningar över gränserna. EU-initiativ förbereds också rörande koncentration av ägandet i massmedierna samt om en samordnad europeisk stödordning för film- och TV-programproduktion. Den gemensamma EES-kommittén väntas inom kort fatta beslut om ett tillägg till EES-avtalet, som ger EFTA-länderna tillträde till kultursamarbetet inom EU. Regeringen anser det viktigt att de nordiska länderna kan fortsätta att driva gemensamma kulturfrågor på ett europeiskt plan även om Island och Norge står utanför EU. Det är därför mycket tillfredsställande att det nu bildas en formell bas för ett kultursamarbete som omfattar hela EES-området. I Europarådet fortsätter arbetet med att anpassa kulturverksamheten till de nya krav som följer av det ökade antalet länder som numera är anslutna till den europeiska kulturkonventionen. Det kan noteras att Europarådet tillmäter kultursamarbetet stor betydelse som plattform för rådets strävan att fungera som en sammanhållande politisk kraft i ett breddat Europa. Denna hållning fastslogs vid ett stats- och regeringschefsmöte i Wien i oktober 1993. Vad gäller Europarådets löpande kommittéarbete i kultur- och kulturarvsfrågor hänvisar regeringen till den allmänna redogörelse för ministerkommitténs verksamhet, som kommer att lämnas senare i vår. I Europarådets massmediesamarbete fortsätter frågan om mediekoncentration att stå i fokus. En rekommendation om ökad insyn i medieägandet har antagits. Våldsskildringar i television, public service-radio och television samt piratkopiering av audiovisuella verk är andra frågor som uppmärksammats på medieområdet. Svenska högskolor medverkar i ett flertal utbildningsprojekt för journalister i öst- och centraleuropa inom bl.a. Europarådets ram. I den svenska samordningskommittén för FN:s kulturårtionde ingår företrädare för Statens kulturråd, SIDA, Statens invandrarverk, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen, Svenska institutet och Svenska unescorådet. Mot bakgrund av de mål och riktlinjer för årtiondet som fastställts av FN och Unesco arbetar kommittén eller de i kommittén ingående myndigheterna med såväl nationellt baserade projekt som internationella samverkansprojekt inom ramen för ett antal övergripande teman. Insatserna på det nationella planet har främst gjorts under rubriken Det mångkulturella samhällets möjligheter och problem. Kommittén har i sin verksamhetsberättelse till regeringen för år 1994 lämnat en ingående redogörelse för alla de projekt som Sverige genomför eller medverkar i inom ramen för kulturårtiondet. I september 1994 beslutade regeringen att föreslå UNESCO:s världsarvskommitté att även uppta hansestaden Visby på världsarvslistan. Den av Unesco på nordiskt initiativ tillsatta Världskommissionen för kultur och utveckling har till uppgift är att göra en världsomfattande undersökning om hur samhällsutveckling och kulturutveckling påverkar varandra. Europarådets kulturkommitté kommer att bidra med en delrapport om den europeiska situationen. Svensk expertis tar aktiv del i detta arbete, vilket beräknas vara avslutat under år 1995. Minskad statlig konsumtion I enlighet med det effektivitetskrav på statsförvaltningen som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för statlig konsumtion, har förvaltningsanslagen inom Kulturdepartementets område minskats med totalt ca 74 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (ca 49 miljoner kronor för 12 månader). Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner lämna riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att vissa anslagsnivåer till budgetåret 1998 beräknas sänkas ytterligare. Vid pris- och löneomräkningen har beaktats att många kulturinstitutioner har lokaler som är specialanpassade för verksamheten. Därmed begränsas möjligheten för dessa institutioner att minska eller förändra sitt lokalinnehav. Kostnaderna för dessa lokaler har därför tagits bort från underlaget för beräkning av besparingarna på statlig konsumtion. Kravet på besparingar i utgifterna för statlig konsumtion omfattar inte enbart myndigheter utan även sådana centrala verksamheter som till stor del är statligt finansierade och som bedrivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m. Bakgrunden är att sådana verksamheter jämställs med myndigheter när det gäller kompensation för pris- och löneutveckling samt beräkning av lokalkostnader. I anpassningen till myndighetssituationen har också ingått att justera utbetalningen av statsbidraget till månadsvisa utbetalningar. Kompensation för ränteförluster bör efter en närmare beräkning göras i regleringsbrevet. Regeringen hemställer därför om riksdagens bemyndigande att göra sådana justeringar. Det gäller anslagen till Riksteatern, Operan, Dramaten, Riks- konserter, Nordiska museet, Tekniska museet, Riksutställningar, Dansens Hus, Voksenåsen, Musikaliska akademien, Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Thielska galleriet, Föremålsvården i Kiruna, Skansen, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur samt Sveriges Dövas Riksförbunds verksamhet för produktion av videogram på teckenspråk. För vissa verksamheter har också, på samma sätt som för myndigheterna, beräknats ett ytterligare utrymme för utgiftsökningar med anledning av kommande löneavtal. Det gäller Rikskonserter, Nordiska museet, Tekniska museet och Riksutställningar. Berörda verksamheter bör nu också tydligare infogas i den nya statliga budgetstyrningsprocessen. Det betyder bl.a. krav på resultatredovisning mot verksamhetsmål. Regelbunden redovisning till RRV:s riksredovisning bör genomföras. RRV bör i ökad utsträckning medverka i den årliga revisionen. Det är regeringens bedömning att denna anpassning av ett stort antal kultur- institutioner till styrformerna för myndigheter markerar institutionernas cen- trala kulturpolitiska roll. Det är med denna bakgrund naturligt att anpassningen fullföljs också med hänsyn till kraven på neddragning av den statliga konsumtionen. Därmed har i princip full jämställdhet införts mellan olika verksamhetsformer. Regeringen har också för avsikt att pröva de olika verk- samhetsformernas ändamålsenlighet med hänsyn till de nya styrformerna. För kulturområdets sakanslag gäller, med vissa undantag, att de betraktas som bidragsanslag och därmed budgetåret 1995/96 inte blir föremål för någon priskompensation. Å andra sidan tas heller inte ut någon besparing. Den statligt stödda regionala kulturverksamheten har hittills från statens sida erhållit priskompensation samt undantagits från besparingar. Det är dock rimligt att även dessa verksamheter kan komma att ingå i framtida besparings- underlag. RRV:s revisionsberättelse och årliga rapport till regeringen De flesta myndigheterna inom Kulturdepartementets område har denna höst för första gången lämnat årsredovisningar enligt bestämmelserna i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. RRV:s revisionsberättelse innehåller ingen invändning för någon myndighet utom för Statens konstråd. Bedömningen har skett mot bakgrund av att det är den första årsredovisning som myndigheterna lämnar. Riksantikvarieämbetet och Sta- tens historiska museer har beviljats dispens från kravet på resultatredovisning. RRV redovisar att flera av myndigheterna har haft problem med att formulera verksamhetsmålen per verksamhetsgren så att de senare kan följas upp. Myndigheterna har också haft svårt att koppla samman kostnader med konkreta verksamhetsmål, verksamhetsgrenar och slutprestationer. Det är enligt RRV särskilt viktigt att myndigheternas verksamhetsmål utvecklas till nästa årsredovisning. RRV anser också att många myndigheter inom Kulturdepartementets område inte har tillräcklig intern styrning och uppföljning. Regeringens bedömning av årsredovisningarna Regeringens genomgång av årsredovisningarna visar att kvaliteten är skiftande. Till en del beror detta på att det är första gången årsredovisningar görs och till en del på oklarheter i målformuleringarna. Vissa omarbetningar av målformuleringarna har gjorts vid arbetet med regleringsbreven för budgetåret 1994/95. Jämförelser med resultaten de senaste fyra budgetåren har skett endast i något enstaka fall och förordningen (1993:134) om myndigheters anslagsframställning och årsredovisning har i vissa fall inte följts. Regeringen är medveten om att detta bl.a. kan bero på att omläggning av redovisningsrutiner medfört att jämförelser inte kunnat göras bakåt. Regeringen vill emellertid understryka vikten av att nämnda förordning till fullo följs. Kraven på myndigheternas årsredovisningar kommer att skärpas. Noggranna och fylliga beskrivningar av prestationer och volymer under budgetåret har gjorts i de allra flesta fall. Redovisning av kvalitet och effekter är däremot inte så vanligt förekommande. Detta kan bero på att effekterna inom området är långsiktiga och ofta inte kan redovisas för ett enstaka budgetår. Myndigheterna bör intensifiera sitt arbete med att ta fram metoder för redovisning av kvalitet och av verksamhetens effekter. Inom området förekommer en omfattande bidragsfördelning inom olika sektorer. Myndigheterna har inte gjort en sammanfattande redovisning för t.ex. de regionala anslagen. Regeringen anser att det bör göras i fortsättningen. Regeringen anser sammanfattningsvis att resultatredovisningarna bör förbättras till kommande år. Vid genomgångar med myndigheterna planerar regeringen att diskutera hur detta kan ske. Regeringen kommer också att i samarbete med myndigheterna ytterligare förbättra verksamhetsmålen när det gäller tydlighet och uppföljningsbarhet. Regeringen förutsätter att myndigheterna genomför åtgärder för att förbättra den interna styrningen och uppföljningen. Under myndigheternas anslag görs en redovisning av de enskilda årsredo- visningarna. För de centrala verksamheter inom Kulturdepartementets område som bedrivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m. sker en infasning i den statliga mål- och resultatstyrningsprocessen genom att de skall lämna sin första årsredovisning hösten 1995. Särskilda lotterimedel Under budgetåret 1993/94 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturändamål anvisats sammanlagt 2 270 000 kr. Medlen har fördelats enligt följande: 2 000 000 kr till Statens kulturråd för fördelning till investeringar m.m. 250 000 kr till investeringar inom kulturmiljövården, 20 000 kr till andra ändamål. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra tekniska justeringar av anslagen för den räntekompensation som behöver göras under vissa anslag. A. Särskilda insatser inom kulturområdet A 1. Utveckling, internationellt samarbete m.m. 1993/94(1 Utgift 291 105 1994/95(1 Anslag 1 345 000 1995/96 Förslag 9 459 000 varav 6 306 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1)Reservationsanslaget Internationellt samarbete m.m. Inom anslaget har beräknats kostnader inom departementets verksamhetsområde för utvecklingsarbete avseende bl.a. genomförandet av de nya styrformerna, svenskt deltagande i det internationella samarbetet och för bidrag till särskilda insatser inom kulturområdet. Inom anslaget beräknas även kostnader för svensk medverkan i vissa europeiska utredningsprojekt samt samarbete inom den s.k. audiovisuella Eureka som under innevarande budgetår disponeras under anslaget Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete. Inom anslaget tas vidare upp de medel som innevarande budgetår står till regeringens disposition under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på de äldre anslagen bör föras över till anslaget Utveckling, internationellt samarbete m.m. Regeringen beräknar sammantaget anslaget för nästa budgetår till 9 459 000 kr. Regeringen föreslår att riksdagen till Utveckling, internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 459 000 kr. B. Arkiv, museer och kulturmiljövård Under denna rubrik samlas insatser för att bevara, vårda och visa upp kultur- arvet. Kännedomen om kulturarvet blir viktigare ju mer omfattande förbindelser Sverige får med Europa och den övriga världen. Det är ett demokratiskt krav och en förutsättning för ökad förståelse av vår egen tid att det kulturella arvet blir tillgängligt för alla och att de historiska sambanden blir tydliga. Den fysiska miljöns utformning med tillvaratagande av kulturhistoriska värden är väsentlig för människors livskvalitet. Därför är omsorgen om den byggda miljön, hävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av olika slags kulturmiljöer av stor kulturpolitisk betydelse. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kulturmiljövården betyder mycket för att skapa meningsfull sysselsättning och därmed lindra arbetslöshet. I sina tilläggsdirektiv (dir. 1994:146) till Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:3) anger regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete skall lägga särskild vikt vid frågor om kulturarvet och den fysiska miljöns utformning. Förslaget till statsbudget Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell. Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing för juli 1997(1 1998(1 95-juli 96 B. Arkiv, museer och kulturmiljövård 1 285,6 1 418,2 2 466,9 1 633,9 -21,8 -21,8 1)Prisnivå 1995/96 För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret 1995/96 avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda föremålssamlingar i de statligt stödda museerna. Räddningsaktionen innebär att samlingar inventeras, gallras, dokumenteras, konserveras och magasineras. Därmed skapas många nya arbetstillfällen. Registreringen bör ske med digital teknik så att samlingarna i framtiden kan bli mer tillgängliga för forskare och allmänheten runt om i landet. Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de statligt stödda arkiven eller samlingar inom hemslöjdens område. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser m.m. inom kultur- och kulturmiljöområdet. Vissa ytterligare åtgärder föreslås inom museiområdet. För flyttning av Kungl. Myntkabinettet till Slottsbacken i Stockholm och för etablering av ett ekonomiskt-historiskt museum där bör 6 miljoner kronor anvisas. För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av ett centralförråd bör Statens konstmuseer tillföras ett engångsbelopp om 6,4 miljoner kronor. Arkitekturmuseets inflyttning i nya lokaler förutsätter ett visst resurs- tillskott. Anslaget bör därför öka med 1 miljon kronor. Utvecklingen inom det informationstekniska området ger nya möjligheter att ge ut verk som t.ex. uppslagsböcker på det medium som kallas CD-ROM. Svenskt biografiskt lexikon föreslås få ett engångsanslag om 1,8 miljoner kronor för att med hjälp av denna teknik öka tillgängligheten och spridningen av lexikonet. En höjning av anslaget till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund med 500 000 kr föreslås för marknadsföring av hemslöjden. Den förstärkning av kulturmiljövården vid länsstyrelserna som har inletts under innevarande budgetår, bör fortsätta. Nu föreslås _ genom en överföring av 3,5 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel _ en ytterligare förstärkning för att bl.a. möjliggöra en fortsatt decentralisering av ärenden inom kulturmiljövården. Vidare föreslås att anslaget till Krigsarkivet skall föras över från Försvars- departementets huvudtitel till kulturområdet. Liksom tidigare år fortsätter leveranserna av arkiv från de olika statliga arkivbildarna till Riksarkivet och Landsarkiven. Till följd av den överenskomna fördelningen av kostnadsansvaret har sektorn därför tillförts 2,7 miljoner kronor för fortsatt mikrofilmning av kyrkoskrivningshandlingar och 1,3 miljoner kronor för mottagande av arkivleveranser från vissa arkivbildare. Handläggningen av vissa hantverksfrågor överfördes för tre år sedan från Näringsdepartementet till Utbildningsdepartementet, under vilket kulturområdet då sorterade. Erfarenheten av de gångna åren har dock visat att hantverksfrågorna bör hanteras i anslutning till övriga småföretagsfrågor. Därför bör frågorna återföras till Näringsdepartementet. Vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik Vården av kulturarvet finansieras i betydande omfattning inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Som anmäldes i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 11) arbetar en interdepartemental arbetsgrupp, med representanter för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen, med att följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. Arbetsgruppen har under året koncentrerat sitt arbete på frågor om lönebidragsanställningar vid vissa kulturinstitutioner, försöksverksamhet med s.k. kulturvårdsföretag samt vissa frågor om kulturarbetsförmedlingar. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete. Lönebidrag Vid behandlingen av 1993 års budgetproposition fastslog riksdagen (prop. 1992/93:100, bil. 12, bet. 1992/93:KrU17, rskr. 1992/93:249) att medel från Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel skulle överföras bl.a. till Kultur- departementets huvudtitel för att ge vissa kulturinstitutioner med hög andel lönebidragsanställd personal incitament till att fortsatt anställa arbetshandi- kappade. Budgeteringen innebar samtidigt att en mer rättvisande bild av statens kostnader för dessa kulturinstitutioner erhölls. Arbetsmarknadsstyrelsen har, som mer ingående presenteras i Arbets- marknadsdepartementets bilaga till föreliggande budgetförslag, redovisat reformens utfall under det första budgetåret. Myndigheten konstaterar därvid, att av de 50 miljoner kronor som tilldelats kulturinstitutionerna för budgetåret 1993/94 har 33 254 659 kr eller 66,5 % kunnat utnyttjas för sitt ändamål. Skillnaden mellan tilldelade medel och utnyttjade varierar mellan institu- tionerna. Störst är skillnaden för de centrala museerna i Stockholm, men också Riksarkivet och landsarkiven har stora skillnader. Flera av arkiven har dock aviserat att man genom nyanställningar kommer att utnyttja en större andel av de medel man tilldelats. Regeringen bedömer att det finns anledning att under våren 1995 följa upp hur medlen utnyttjats under budgetåret 1994/95. Försöksverksamhet med kulturvårdsföretag Sedan några år har en försöksverksamhet med s.k. kulturvårdsföretag bedrivits under arbetsgruppens ledning. Försöket innebär att arbetsuppgifter från centrala kulturinstitutioner förläggs till arbetsmarknadspolitiskt och regionalpolitiskt prioriterade områden. Större delen av kostnaderna för uppdragen har finansierats med projektmedel från Arbetsmarknadsdepartementet. Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:140 s. 135, bet. 1993/94:AU13 rskr. 1993/94:399) förlängs försöksverksamheten i ytterligare två år samtidigt som den utvidgas till att omfatta flera kulturinstitutioner och flera kulturvårdsföretag i gles- och landsbygdsområden. Den fortsatta försöksverksamheten administreras av NUTEK. Den kompetens och det kontaktnät som finns hos den interdepartementala arbetsgruppen skall tas till vara under försöks- perioden. Byggnads- och kulturmiljövård Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr 1994/95:145) om sysselsättningsinsatser inom kulturmiljövården för 75 miljoner kronor. Inom kulturmiljöområdet finns många småskaliga projekt som kan sättas i gång relativt snabbt och ge omedelbara sysselsättningseffekter. De kan också ges en spridning över landet. De föreslagna extra medlen kommer uppskattningsvis att kunna leda till närmare 400 nya arbeten för olika yrkeskategorier inom främst renoverings- och upprustningsverksamheten. Beslut om stöd får sedan budgetåret 1993/94 fattas av länsstyrelsernas kulturmiljöenheter. Icke-statliga kulturlokaler Riksdagen har också beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr 1994/95:145) om stöd till icke-statliga kulturlokaler med 50 miljoner kronor. Enligt Boverket, som handlägger stödet, finns det ett stort antal ansökningar som kan realiseras med kort varsel. Projekten beräknas ge upphov till drygt 400 årsarbeten inom byggsektorn. Arkiv m.m. B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet 1993/94 Utgift 152 183 102 1994/95 Anslag 194 228 000 1995/96 Förslag 328 926 000 varav 218 575 000 beräknat för juli 1995_juni 1996 Målen för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen (1990:782, prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307) och kan sammanfattas så att myndigheternas arkiv utgör en del av det nationella kulturarvet och att dessa arkiv skall hanteras så att de tillgodoser: _ rätten att ta del av allmänna handlingar, _ behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, _ forskningens behov. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) samt av förordningen (1991:731) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I de statliga arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att på begäran ge kommunala myndigheter och enskilda råd i arkivfrågor. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I Stockholms län fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv. Riksarkivet har i sin årsredovisning redovisat verksamheten vid Riksarkivet, de sju landsarkiven samt Stockholms stadsarkiv på verksamhetsgrenarna Att arbeta för en god arkivhantering, Bevara och vårda samt Tillgängliggöra. Som särskilda verksamheter redovisas därutöver Svenskt diplomatarium, Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, Undersökning av medeltida pergamentsomslag samt Heraldisk verksamhet. De övergripande målen för Riksarkivet lades fast vid arkivlagens tillkomst. Utöver detta är även den fortsatta utbyggnaden av Riksarkivets och landsarkivens depåkapacitet en central uppgift. I Riksarkivets uppdrag har bl.a. ingått att utveckla en långsiktig plan för försörjningen av arkivdepåer samt att utveckla metoder för tillämpning av det system för finansiering av depåutbyggnad genom resurstillskott vid arkivleveranser som infördes den 1 juli 1993. Under verksamhetsgrenen Att arbeta för en god arkivhantering redovisas projektet att under perioden 1992-1995 besöka samtliga statliga myndigheter för att följa upp arkivlagens tillkomst. Under budgetåret 1993/94 skedde 1 615 besök och inspektioner vid statliga myndigheter. Vid en sammanvägd kvalitetsbedömning av skicket på arkiven hos de undersökta myndigheterna har ca 15 % bedömts ha en god arkivvård, ca 55 % ha en tillfredsställande arkivvård medan ca 30 % bedöms ha en dålig arkivvård. De största bristerna hänför sig till det moderna ADB-materialet. Hos myndigheter inom kriminalvården och arbetsmarknadsverket samt hos försäkringskassor, skogsvårdsstyrelser och allmänna advokatbyråer är läget sämre än hos genomsnittsmyndigheten. Riksarkivet kommer med ledning av detta att arbeta för att förbättra arkivvården hos dessa myndigheter. Genom en god arkivhantering skapas väl strukturerade och redovisade arkiv hos myndigheterna. Effekten av detta blir, enligt Riksarkivets bedömning, att informationen i arkiven på kort sikt snabbt blir tillgänglig för den som söker information samt på lång sikt möjlig att bevara och tillhandahålla till allmänhet och forskare. Under verksamhetsgrenen Bevara och vårda redovisar Riksarkivet arkivbeståndet hos Riksarkiven och landsarkiven: Innehåll Beståndens Beståndens storlek storlek 1 juli 1993 1 juli 1994 Papper, hyllmeter 283 000 296 000 Kartor, ritningar uppgift saknas 488 500 (enheter) Rullar mikrofilm 90 000 95 300 ADB-upptagningar (enheter) 20 700 21 944 därav enskilda arkiv 15 15 (i %) Enligt en undersökning som Riksarkivet utförde år 1994 är, med något undantag, skicket på dessa samlingar gott eller tillfredsställande. ADB-materialet som är levererat under senare år är i gott skick medan den äldre mikrofilmen behöver omfattande, resurskrävande, åtgärder för att kunna säkras för framtiden. Riksarkivet prioriterar uppbyggnaden av nya depåer. Effekten av nya och bättre arkivlokaler hos arkivmyndigheterna blir att myndigheternas lokalbehov minskar samtidigt som arkivbestånden blir mer lättillgängliga. För verksamhetsgrenen Tillgängliggöra har arbetet i hög grad inriktats på att med hjälp av ADB-teknik öka tillgängligheten i arkivbestånden. Alla i Riksarkivet förvarade arkiv har nu registrerats i arkivinformationssystemet ARKIS. Även de flesta landsarkivens bestånd har registrerats i ARKIS. Enskilda arkiv har registrerats i ett Nationalregister, REA. Den nationella arkivdatabasen - NAD - har tagits fram i en preliminär CD-version. Under budgetåret 1993/94 registrerades 103 854 forskarbesök. De två föregående budgetåren var forskarbesöken 71 250 resp. 79 200. Budgetåret 1993/94 lånades 147 983 arkivvolymer ut till forskare på besök i arkiven, och under de två föregående budgetåren var utlåningen 127 011 resp. 138 411. En utvärdering av Riksarkivets forskarservice skedde i januari 1994 genom Sveriges släktforskarförbund. Utvärderingen var huvudsakligen positiv men där framfördes önskemål om bl.a. ökat öppethållande. Effekten av att ny teknik alltmer utnyttjas bedömer Riksarkivet blir att nya kategorier har kunnat använda arkiven, att tillgängligheten ökar samt att arkiven genom detta i större utsträckning har blivit en allmänt erkänd del av det svenska kulturarvet. Anslagssparandet uppgår till 23 843 000 kr, vilket utgör ca 12 % av det tilldelade ramanslaget. Merparten av dessa medel är avsedda att täcka de planerade, övergångsvisa, dubbla hyreskostnader och transportkostnader m.m. som uppstår när Riksarkivet och landsarkiven bygger ut och förbättrar sina arkivdepåer. I anslagsparandet ingår även intäkter från Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR). Dessa medel finansierar bl.a. det kommande budgetårets verksamhet vid SVAR. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. I en särskild revisionsrapport påpekas dock att Riksarkivet bör prioritera den interna kontrollen och uppföljningen av den ekonomiska redovisningen, särskilt avseende landsarkivens verksamhet. Krigsarkivet Krigsarkivet är arkivmyndighet för de myndigheter som hör till Försvars- departementet. Krigsarkivet skall verka för god arkivvård hos myndigheterna, bevara och vårda arkiv i Krigsarkivet samt göra arkiv tillgängliga för kultur, forskning och offentlig insyn. I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 anges som uppdrag att Krigsarkivet skall utveckla ett system för redovisning av de olika verksamhetsgrenarnas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att jämförelse kan göras dels över tiden, dels mellan olika prestationer. Etablerande av en landsarkivsfunktion för Värmlands län Till följd av förslaget i 1994 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 12 s. 68-69) att låta Värmlandsarkiv i Karlstad fullgöra uppgiften att vara landsarkiv för Värmlands län uppdrog regeringen den 27 januari 1994 åt Riksarkivet att förhandla med landstinget i Värmland om etablerande av en särskild landsarkivfunktion för Värmlands län. I uppdraget ingick att före utgången av maj månad 1994 inkomma med förslag till avtal. Förhandlingarna har dock dragit ut på tiden och Riksarkivet har den 2 november 1994 meddelat att förhandlingarna kommer att kunna slutföras först efter det att landstinget fattat beslut i frågan. Landsarkiv i Jönköping Företrädare för Jönköpings läns landsting, Jönköpings kommun, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Göta hovrätt har till Kulturdepartementet redovisat förslag till inrättande av ett landsarkiv i Jönköping. Regeringens överväganden Riksarkivet och landsarkiven Riksarkivets resultatredovisning i årsredovisningen är välstrukturerad och ger en överskådlig och samtidigt noggrann beskrivning av arkivverksamheten. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft någon erinran i revisionsberättelsen avseende Riksarkivet och landsarkiven. Riksrevisionsverket har i en rapport uppmärksammat Riksarkivet på behovet av att prioritera den interna kontrollen och uppföljningen av den ekonomiska redovisningen. Regeringen finner det vara angeläget att Riksrevisionsverkets synpunkter beaktas. Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som på grundval av 1992 års fördjupade anslagsframställning lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för den treåriga budgetcykelns tredje budgetår 1995/96. Krigsarkivet Regeringen har för avsikt att till den 1 juli 1995 organisera Riksarkivet så att Krigsarkivet, som en enhet i Riksarkivet, fortsatt kan verka för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Motiven härför redovisas i Försvarsdepartementets bilaga. Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål som angivits. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning på verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Fortsatt utbyggande av landsarkivorganisationen Den i föregående budgetproposition redovisade etableringen av en landsarkiv- funktion i Värmlands län bör kunna ske under år 1995. Det ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av landsarkivorganisationen. Finansieringen av sådana förändringar får ske inom de resursramar myndigheten disponerar. Anslagsberäkningar Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 5 763 000 kr. För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av folkbokföringshandlingar beräknas ytterligare 2 700 000 kr. För mottagande av arkivleveranser från bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna, Byggnadsstyrelsen, Postverket, Vägverket, Statens provningsanstalt och länsstyrelser beräknas 1 337 000 kr. Bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras upp med oförändrat 8 092 000 kr. Regeringen föreslår att Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 40 577 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 328 926 000 kr. B 2. Språk- och folkminnesinstitutet 1993/94 Utgift 25 859 975 1994/95 Anslag 29 745 000 1995/96 Förslag 43 682 000 varav 29 196 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara, veten- skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folk- minnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall insti- tutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor. De övergripande målen för institutet är att på vetenskaplig grund öka kun- skaperna om ortnamn, dialekter och folkminnen m.m. i Sverige samt att vid- makthålla, levandegöra och sprida detta kulturarv. Språk- och folkminnesinstitutet har i sin årsredovisning redovisat verk- samheten i delområdena insamling, bearbetning, forskning och spridning. Myndigheten, som tidigare hade namnet Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, omorganiserades den 1 juli 1993. Omorganisationen innebär bl.a. att en heltidsarbetande chef för verksamheten har anställts. I väntan på den nye direktörens tillträde, som skedde först under september 1994, har många viktiga beslut fått skjutas upp, bl.a. tillsättandet av fyra av sammanlagt åtta enhetschefer. Ställningstaganden och preciseringar av den förändrade verksamhetsinriktningen har också måst anstå. Resultatredovisningen innehåller bl.a. av detta skäl mycket litet information av uppnådda resultat och mer en redovisning av hur denna redovisning skall kunna göras i framtiden. Under budgetåret har dock ett betydelsefullt pilotprojekt att digitalisera en del av ortnamnssamlingarna satts i gång. Faller detta väl ut kommer det att följas av en satsning på digitalisering av hela ortnamnsmaterialet på ca nio miljoner sedesblad. För finansiering räknar institutet med stöd från bl.a. Länsarbets- nämnden i Gävleborgs län. Anslagssparandet uppgår till 3 234 089 kr, vilket utgör ca 11 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. I en revi- sionspromemoria påpekar RRV dock att resultatredovisningen bör förbättras. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att RRV gjort bedömningen att Språk- och folk- minnesinstitutets årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen instämmer vidare i RRV:s påpekanden i en särskild revisionspromemoria att resultatredovisningen som helhet mera har karaktär av en verksamhetsberättelse än en redovisning av faktiskt uppnådda resultat. Med hänsyn bl.a. till att myndigheten omorganiserats den 1 juli 1993 och att ny direktör inte utsetts förrän drygt ett år senare har regeringen, liksom RRV förståelse för att institutet inte lämnat en fullödig resultatredovisning. Institutet uttrycker i årsredovisningen en vilja att utveckla resultatredovisningen och ger också exempel på möjliga vägar att göra detta. Regeringen förutsätter att årsredo- visningen för innevarande budgetår görs i enlighet med gällande regler. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Språk- och folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 487 000 kr. Med anledning av att fastighetsdatareformens arbete avslutas med utgången av innevarande budgetår, minskas anslaget med 300 000 kr, vilket är återstoden av de medel som anvisats för detta ändamål. Regeringen föreslår att institutet får utöka sin nuvarande låneram i Riksgäldskontoret med 665 000 kr. Den sammanlagda låneramen uppgår därmed till 2 265 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 43 682 000 kr. B 3. Svenskt biografiskt lexikon 1993/94 Utgift 2 764 438 1994/95 Anslag 3 404 000 1995/96 Förslag 6 981 000 varav 4 635 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgi- vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Detta är också myndighetens övergripande mål. Svenskt biografiskt lexikon har upprättat sin årsredovisning helt enligt gällande regler. Av resultatredovisningen framgår att verksamheten inom Svenskt biografiskt lexikon utgör en verksamhetsgren. För denna har målet lagts fast att med gällande vetenskapliga kvalitet ge ut minst ett band vartannat år, dvs. ca 2,5 häften per år. Under budgetåret 1993/94 har två häften producerats. Detta är något mindre än vad som tidigare kalkylerats, vilket huvudsakligen beror på att i häftena ingår större artiklar om vissa personer. Dessa artiklar har krävt mer arbete och utrymme än normalt. Redaktionen bedömer dock att denna förskjutning inte påverkar målet att slutföra lexikonet till år 2015. Sedan budgetåret 1990/91 har priset för lexikonet ökat med ca 8-10%. Ett häfte kostar nu 137:50 kr och ett band 812:50 kr. Lexikonet har ca 900 prenumeranter, huvudsakligen svenska och utländska bibliotek. Anslagssparandet uppgår till 405 562 kr, vilket utgör ca 12 % av det tilldelade ramanslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Resultatbedömning Årsredovisningen för Svenskt biografiskt lexikon visar att utgivningen i stort sett sker i enlighet med det uppsatta målet om en utgivning av ca 2,5 häften per år. Utgivningen är nu inne på bokstaven P. Även om en mindre försening inträffat till följd av att de senaste häftena innehåller artiklar som krävt större utrymme och mer tid än normalt, bör detta inte påverka slutmålet att färdig- ställa lexikonet till år 2015. Det är enligt redaktionen känt att lexikonet utnyttjas i många olika syften. Bland annat använder forskare inom skilda discipliner lexikonet vid arbete med avhandlingar. Även person- och släkt- forskare använder sig av lexikonet. Regeringens bedömning är att lexikonet har ett värde för forskningen på alla nivåer och att lexikonet i sin nuvarande utformning ges ut till en rimlig kostnad. CD-ROM Informationsteknologin ger nya möjligheter att ge ut verk som t.ex. uppslags- böcker på det medium som kallas CD-ROM. Genom detta ges möjligheter att på en skiva lagra mycket stora textmassor, bilder m.m. Med de särskilda CD-ROM-spelarna kan man snabbt söka och få fram de uppgifter som efterfrågas. Utbudet och försäljningen av skivor och spelare ökar nu kraftigt. Regeringen anser att Svenskt biografiskt lexikon är lämpligt att överföra till CD-ROM. Därigenom skulle tillgängligheten och spridningen av lexikonet kunna öka. Givetvis bör man också kunna räkna med att detta framdeles leder till ökande intäkter i verksamheten. För genomförandet föreslår regeringen att som en engångsanvisning 1,8 miljoner kronor ställs till redaktionens förfogande för att vidta de åtgärder som behövs för utgivning av lexikonet på CD-ROM-skiva. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Riktlinjerna utökas dock med ett krav om att ge ut lexikonet på CD-ROM. Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 170 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 981 000 kr. Museer m.m. Centrala museer De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer: Stiftelser. För de centrala museer som är statliga myndigheter anges de övergripande målen för verksamheten i följande bestämmelser: förordningen (1988:1131) med instruktion för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, förordningen (1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer, förordningen (1994:1369) med instruktion för Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förordningen (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet, förordningen (1990:571) med instruktion för Statens sjöhistoriska museer, förordningen (1988:1185) med instruktion för Folkens museum _ etnografiska, förordningen (1988:1186) med instruktion för Arkitekturmuseet samt förordningen (1988:1184) med instruktion för Statens musiksamlingar. För stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990 resp. den 24 juni 1993. Finansieringen av verksamheten vid Tekniska museet regleras i ett mellan staten och stiftarna den 3 maj 1989 träffat avtal. Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska samt Nordiska museet har vart och ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum. Årsredovisningar Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer Statens historiska museer redovisar verksamheten för Statens historiska museum, Kungl. myntkabinettet, Medelhavsmuseet och Institutionen för konservering fördelat på verksamhetsgrenarna Samlingar, Publik verksamhet och vård. Beträffande samlingarna har Statens historiska museum prioriterat arbetet med fyndhantering. Trots detta ökar ärendebalansen på grund av den stora tillväxten. Närmare 50 000 föremål registrerades under året. Genom ett alu-projekt för ungdomspraktikanter har 12 ton ben flyttats till fjärrmagasin. Den osteologiska uppdragsverksamheten ökade med 25 %. Kungl. myntkabinettet har utfört en grov totalinventering av föremålsbeståndet och har deltagit i internationella projekt. På Medelhavsmuseet har äldre samlingar ordnats upp, främst Cypern- och Egyptensamlingarna. Fackinformation till allmänheten i form av föremålsbedömning och kunskapsförmedling har varit omfattande och krävt stora resurser. Beträffande den publika verksamheten har på Statens historiska museum utställningen Den svenska historien pågått under hela året. Den har haft 310 000 besökare under utställningsperioden. Nordiska museet har för samma tid redovisat ett besöksantal om 515 484 personer. Sammanlagt i landet har Den svenska historien besökts av ca 2,25 miljoner personer när man även räknar in länsmuseernas utställningar. Det nya Guldrummet har planerats. Tre svenska vandringsutställningar har producerats och en Los vikingos-utställning för Latinamerika. Antalet besök har ökat med 50 % jämfört med året innan. Kungl. myntkabinettet har producerat utställningen Trumf på hand. Man har haft 21 000 besökare - en ökning med 31 % jämfört med året innan. Fyra publikationer har givits ut. Planeringen av nya lokaler på Slottsbacken har varit den mest resurskrävande arbetsuppgiften under året. Medelhavsmuseet har kompletterat basutställningarna och producerat fyra tillfälliga utställningar. Man har haft en omfattande programverksamhet. Museet hade 39 000 besökare, vilket är en minskning med 24 %. Anslagssparandet uppgår till 7 665 823 kr, vilket utgör ca 11,1 % av det tilldelade anslaget. Basutställningen Svenska folkets guldrum färdigställdes i oktober och de största kostnaderna för denna utföll i september och oktober 1994. Statens historiska museer har medgivits dispens från kravet att redovisa verksamhetens resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Undantaget är föranlett av att en förändring av myndighetens redovisningssystem och verk- samhetsindelning pågår. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Statens konstmuseer Statens konstmuseer redovisar verksamheten för Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiatiska museet fördelat på verksamhetsgrenarna Utställningar, Övrig konstbildningsverksamhet och Samlingarna. Statens konstmuseer har under budgetåret producerat 34 utställningar, varav en vandringsutställning. Det totala antalet besökare var år 1993 sammanlagt 961 353 vilket kan jämföras med 1 203 531 år 1992 (Carl Larsson-utställningen på Nationalmuseum höjde besökarantalet), 959 410 år 1991 samt 1 040 424 år 1990. Utställningen Solen och Nordstjärnan sågs av 130 000 besökare på Nationalmuseum i Stockholm under hösten 1993 och av 90 000 besökare i Paris under våren och sommaren 1994. Under Övrig konstbildningsverksamhet redovisas en betydande pedagogisk verksamhet. Bland annat har sammanlagt ca 3 000 visningar genomförts, varvid särskilt kan noteras att andelen visningar för skolbarn vid Nationalmuseum har ökat. Totalt ca 8 500 konstföremål är utdeponerade till ca 700 myndigheter och förvaltningar. Den mest omfattande depositionen under året består av ca 150 konstverk som utgör stomme till basutställningen vid Bildmuseet i Umeå. Beträffande Samlingarna redovisar myndigheten att ett nytt högklassigt centralförråd för samlingarna har förhyrts. Den ianspråktagna krediten uppgår till 854 000 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksam- hetsgrenarna Samlingar, Forskning och Kunskapsspridning. I verksamhetsgrenen samlingar ingår att vårda, utöka och registrera museets samlingar som nu uppgår till ca 18 miljoner föremål (växter, djur, fossil, mineral m.m.). Myndigheten redovisar bl.a. att det nya underjordiska magasinet för spritlagda samlingar har färdigställts. I samband härmed har omfattande registreringsarbeten m.m. skett med denna del av samlingarna. Verksamhetsgrenen forskning arbetar för att utveckla forskning och långsiktigt bygga upp kunskap inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi och därvid inom de biologiska områdena särskilt främja forskning som utgör grund för kunskap om den biologiska mångfalden. För verksamhetsgrenen redovisas slutprestationer i form av publicerade rapporter såväl vetenskapliga som populära, skilda former av vetenskaplig service, undervisning och handledning. Under kunskapsspridning redovisar museet arbete med utformande av tre nya basutställningar samt att 14 tillfälliga utställningar och 2 vandringsutställ- ningar visats. Antalet besökare var 289 000 varav 42 % barn, 42 % vuxna samt 16 % pensionärer och studerande. För Omniteatern - Cosmonova - var besökarantalet 625 000. Anslagssparandet uppgår till 1 235 000 kr, vilket utgör ca 1 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Folkens museum - etnografiska Folkens museum redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna Dokumentation, Vetenskap, Utställningar, Information och Undervisning. För verksamhetsgrenen dokumentation redovisas ett flertal prestationer. T.ex. har 21 000 föremål hanterats av magasinsenheten och 1 600 förfrågningar eller besök har handlagts vid biblioteksenheten. Under verksamhetsgrenen vetenskap ges en mera deskriptiv beskrivning. För utställningar redovisas 11 producerade utställningar varav 2 vandringsutställningar. Informationsverksamheten redovisar 150 publika program, 350 programtimmar samt därutöver publikationsverksamhet. Undervisningsverksamheten redovisar ca 1 300 visningar där bl.a. närmare 30 000 skolelever deltagit. Av dessa utgör 5 000 barn i glesbygdsskolor som nåtts av programmet Museet kommer till skolan. Den ianspråktagna krediten uppgår till 539 000 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna Utåtriktad verksamhet, Forskning och bearbetning resp. Vård och konservering. Myndigheten presenterar sin årsredovisning så att varje delmuseums profil betonas men även mer samlat i form av en detaljerad redovisning med nedbrutna verksamhetsgrenar vari redovisas verksamhetsmål, resultatmått och prestationer. Sammanfattningsvis konstaterar myndigheten, att med en personal på 49 årsarbetskrafter har 16 utställningar genomförts och 4 publikationer framställts, 180 000 besökare har tagits emot, 349 föremål har lånats ut till 30 utställningar, 1 700 föremål har vårdats och 341 har konserverats. Fyra av de utställningar som producerats är samarbetsprojekt, varav tre med parter utanför Sverige, i Finland, Estland och Tyskland. Över 17 000 skolelever har besökt de tre museerna. I och utanför Stockholm har 14 programpunkter arrangerats vid vilka ytterligare 13 500 barn deltagit. Barnens riddarklubb _ Sveriges första museiförening för barn - har ökat sitt medlemsantal med 12 %. Besöksutveckling 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 Livrustkammaren 114 493 111 577 104 654 134 219 100 236 Skoklosters 38 182 31 881 32 775 36 407 41 590 slott Hallwylska 44 186 45 246 40 308 56 372 38 221 museet Summa 196 861 188 704 177 737 226 998 180 047 Besökarantalet 1992/93 var ovanligt högt beroende på spektakulära utställ- ningar på såväl Livrustkammaren som Hallwylska museet. Anslagssparandet uppgår till 1 466 000 kr, vilket utgör ca 5 % av det till- delade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Statens sjöhistoriska museer Statens sjöhistoriska museer redovisar sin verksamhet fördelad på verksam- hetsgrenarna Föremålshantering och konservering, Dokumentation och forskning, Utåtriktad verksamhet. Sjöhistoriska museet resp. Vasamuseet redovisas åtskilt. Sjöhistoriska museet har producerat 11 tillfälliga utställningar, tre som gjorts för placering på annan plats samt två vandringsutställningar. Sjöhisto- riska museet besöktes av 148 692 personer, vilket är en ökning med ca 50 % mot föregående budgetår. En tredjedel av de besökande utgjordes av barn och ungdom. Vasamuseet besöktes av 786 931 personer vilket var en ökning med 6 % jämfört med föregående budgetår. Anslagssparandet uppgår till 1 382 000 kr, vilket utgör ca 3 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Arkitekturmuseet Arkitekturmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna Samlingar och register, Forskning och utveckling, Utställningar och under- visning, Planera nytt museum. Myndigheten lämnar en detaljerad årsredovisning med verksamhetsgrenar som brutits ned och kostnadsrelaterats. Prestationer inom resp. verksamhetsgren redovisas deskriptivt. Museet genomförde fem utställningar i egna lokaler samt flera vandringsutställningar. Museet redovisar 18 000 besökare. Anslagssparandet uppgår till 159 000 kr, vilket utgör ca 2 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV förordar i en särskild revisionsrapport att kvaliteten på den ekonomiska informationen i Arkitekturmuseets redovisning bör höjas. Statens musiksamlingar Statens musiksamlingar redovisar verksamheten för enheten Musikbiblioteket fördelad på verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet, Låneverksamhet samt Dokumentation och Forskning. För enheten Musikmuseet redovisas verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet samt Forskning och utveckling. För Musikbiblioteket redovisas en nedgång i nyförvärv på litteraturavdelningen till följd av prisutvecklingen. Musikalieavdelningens notinköp sker med oförändrad volym. Utvecklingen av låneverksamheten vid musikbiblioteket illustreras av följande tabell 1989 1990 1991 1992 1993 Lokala lån 21 782 23 279 25 525 29 401 33 111 Fjärrlån 13 159 12 747 12 953 11 081 12 169 Summa 32 941 36 022 38 478 40 482 45 280 Musikmuseet har öppnat åtta nya utställningar under budgetåret samt redovisar en betydande pedagogisk verksamhet samt 185 olika programarrangemang. Antalet besökare var ca 30 000 och har ökat med 16,5 % jämfört med föregående budgetår. Anslagssparandet uppgår till 479 000 kr, vilket utgör ca 2 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Nordiska museet och Tekniska museet Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för Stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet för budgetåret 1993/94. Museerna har därför inte lämnat årsredovisning för nämnda budgetår. Regeringens överväganden Verksamhetens utveckling Utvecklingen av centralmuseernas samlade intäkter, personalårsverken och besökstal under perioden 1986/87-1993/94 redovisas i följande tabeller. Samtliga intäkter, inkl. statsanslag, vid de centrala museerna 1986/87-1993/94 i 1993 års penningvärde, 1 000-tal kr. 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 Statens historiska 54 745 58 078 59 147 59 501 61 258 85 009 74 223 92 784 museer Statens 129 761 124 547 153 557 141 922 136 790 134 383 136 505 134 734 konstmuseer Natur- historiska riksmuseet 86 603 100 427 104 755 114 051 110 520 116 625 182 758 175 993 Folkens museum - 25 475 28 723 25 333 25 923 28 214 30 108 30 227 29 860 etnografiska Livrustkammaren, Skoklosters slott och 31 393 30 707 30 598 30 398 30 066 31 672 37 417 36 854 Hallwylska museet Statens sjö- historiska 44 049 44 673 78 603 86 357 110 385 96 364 95 421 96 130 museer Arkitektur- museet 6 823 7 836 10 958 12 320 11 060 12 947 13 012 11 041 Statens musiksam- lingar 28 530 28 288 27 473 28 615 26 385 26 531 27 772 27 118 Nordiska museet 122 280 115 102 117 719 113 805 119 434 151 158 154 546 123 858 Tekniska museet 31 926 29 600 30 980 33 503 31 020 29 353 33 390 40 278 Summa 561 584 567 980 639 122 646 396 665 132 714 255 785 377 768 750 Samtliga personalårsverken vid de centrala museerna 1986/87-1993/94 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 Statens historiska 137 141 134 135 134 135 136 142 museer Statens konstmuseer 171 171 173 173 177 179 187 Naturhistoriska 182 187 188 196 197 204 231 241 riksmuseet Folkens museum - etnografiska 36 40 37 37 34 45 45 46 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 55 55 57 57 55 57 57 56 Statens sjöhistoriska museer 66 69 71 78 90 129 119 117 Arkitekturmuseet 12 14 14 16 16 18 20 22 Statens musiksamlingar 63 64 61 60 62 58 56 56 Nordiska museet 183 197 193 197 194 220 215 217 Tekniska museet 77 7 77 79 80 77 80 70 Summa 982 1 015 1 008 1 028 1 035 1 120 1 138 1 154 I ovanstående tabell är anställda med lönebidrag inräknade. En hög andel lönebidragsanställda finns vid Naturhistoriska riksmuseet, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Nordiska museet och Tekniska museet. Besöksutvecklingen vid de centrala museerna 1986-1993 (1 000-tal) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Statens historiska 154 144 107 107 147 153 128 280 museer Statens konstmuseer 544 567 739 482 502 405 758 499 Naturhistoriska 148 142 113 355 184 99 1 000 915 riksmuseet Folkens museum - 38 42 150 32 33 37 46 63 etnografiska Livrustkammaren, 226 245 215 203 192 182 220 186 Skoklosters slott och Hallwylska museet Statens 539 578 451 265 823 1 115 845 924 sjöhistoriska museer Arkitekturmuseet 12 12 17 19 20 14 20 18 Musikmuseet 36 33 34 34 30 29 27 27 Nordiska museet 174 174 149 188 219 223 333 407 Tekniska museet 184 192 208 240 225 182 165 157 Summa 2 055 2 129 2 183 1 925 2 375 2 439 3 532 3 476 Besöksstatistiken påverkas naturligt nog av större, tillfälliga utställningar. Resultatbedömning De centrala statliga museernas årsredovisningar har en varierad utformning. Några museer har i väsentliga delar uppfyllt de föreskrivna redovisningskraven, andra har redovisat i former som ligger närmre en traditionell årsberättelses. Regeringen bedömer att detta förhållande delvis kan förklaras av att sektorn jämförelsevis sent har kommit in i arbetet med mål- och resultatstyrning och att detta är den första årsredovisning man framställt. De övergripande mål och de verksamhetsmål som i regleringsbrev uppställts för verksamheten har vidare varit av en relativt allmän karaktär och har i viss mån kommit att överlappas av museiutredningens förslag i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning. Samtliga museer har presenterat verksamhetsmål och redovisat prestationer inom resp. verksamhetsgren. Redovisningen varierar i utformning alltefter resp. museums profil. Museerna arbetar vidare med att utveckla relevanta kvalitetsrelaterade produktivitets- och effektivitetsmått. Produktivitetsmått såsom kostnad per producerad enhet har inte varit möjliga att enkelt ta fram då antalet standardiserade arbetsuppgifter är begränsat. De gemensamma uppdrag om samverkan i ekonomiadministrativ m.fl. frågor m.m. samt samverkan vid upphandling och bevakning som föreskrivits i regleringsbrev för de centrala myndighetsmuseerna har inte återrapporterats av alla museer. I särskilda revisionsrapporter har RRV gjort vissa påpekanden beträffande tolkningen av regleringsbrevet avseende Naturhistoriska riksmuseet. Vidare har Riksrevisionsverket påtalat att kvaliteten på den ekonomiska informationen avseende Arkitekturmuseet bör höjas. De årsredovisningar som museerna nu för första gången framställt uppfyller, som ovan redovisats, inte i alla delar de krav som föreskrivits. Riksrevisions- verket har granskat och godkänt årsredovisningarna under beaktande av de omständigheter som föranlett detta förhållande. Regeringen noterar att ambi- tionen i museernas redovisning generellt är hög och att man med utgångspunkt i dessa årsredovisningar har en god grund att utgå från i det fortsatta arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen. Regeringen utgår från att myndigheterna prioriterar detta arbete. Från de enskilda årsredovisningarna kan följande nämnas. Vid Statens historiska museer har utställningen Den svenska historien bidragit till att stimulera historieintresset hos en bred allmänhet, vilket publikundersökningar har visat. Utställningen har fått två priser. Regeringen finner detta mycket positivt. Det visar att museerna genom att göra större samverkansprojekt kan vinna i slagkraft. Man kan dra till sig mediernas intresse och attrahera en stor publik som vanligen inte går på museum. Grupper och vuxna besökande har minskat kraftigt på Medelhavsmuseet. Museet har inte heller lyckats hävda sig i konkurrensen om skolornas minskade resurser för museibesök. När det gäller Statens konstmuseer har RRV tidigare påpekat att myndighetens föremålshantering kan förbättras. Med förhyrningen av ett nytt centralförråd har förutsättningarna väsentligt förbättrats på detta område. RRV påpekar dock i sin årliga rapport till regeringen att vissa delar av Statens konstmuseer fortfarande släpar efter vad gäller registrering och inventering. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att detta arbete påskyndas av myndigheten. Vidare framhåller RRV att Naturhistoriska riksmuseets årsredovisning håller hög kvalitet. Regeringen delar denna uppfattning. Den stora satsning Folkens museum genomfört på barn och ungdomar förtjänar att lyftas fram. Liksom att Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet visar goda resultat vad gäller verksamhet riktad mot barn och ungdomar. Som anmälts i inledningen till huvudtiteln sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstyrningsprocessen. För de centrala museer som drivs i stiftelseform gäller kravet på resultatredovisning mot verksamhetsmål först fr.o.m. budgetåret 1994/95. Något underlag för en resultatbedömning av Stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet föreligger således ännu inte. En sådan prövning blir aktuell först i samband med nästa budgetproposition. Slutsatser Med hänsyn till såväl resultatbedömning som till att de museipolitiska frågorna prövas av en övergripande parlamentarisk utredning bör de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition för samtliga centrala museer gälla även för budgetåret 1995/96. Arkeologisk fyndhantering Med anledning av de kraftigt ökade kostnader som under senare år särskilt drabbat Statens historiska museum för fyndhantering och konservering av fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har regeringen givit Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett särskilt uppdrag att utreda om den som får tillstånd att göra ingrepp i fornlämning även skall svara för dessa kostnader. Waldemarsudde Egendomen Waldemarsudde tillföll genom arv svenska staten vid Prins Eugens död år 1947. I enlighet med prinsens önskan uppdrog staten åt Stockholms kommun att genom en särskild styrelse sköta såväl byggnader som samlingar och parkanläggningar. Det visade sig svårt att finansiera verksamheten genom de medel som åtföljde donationen, varför kommunen under en följd av år har lämnat verksamhetsbidrag. Som redovisades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 106) har informella samtal förts mellan företrädare för regeringskansliet och Stockholms stad i syfte att undersöka förutsättningarna för en ny överenskommelse om ansvarsförhållanden m.m. för Waldemarsudde. Regeringen kan för riksdagens information nu redovisa de fortsatta åtgärderna i denna fråga. Regeringen gav den 16 december 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en fortsatt verksamhet vid Waldemarsudde med staten som ensam huvudman. Statskontoret redovisade uppdraget den 27 april 1994 och föreslog att Waldemarsudde inordnas som en självständig enhet inom Statens konstmuseer. Enligt Statskontoret gav en sådan anknytning till Statens konstmuseer ett antal synergieffekter. Waldemarsudde får bl.a. tillgång till administrativ och konstvetenskaplig kompetens. Regeringen slöt den 6 september 1994 ett avtal med Stockholms stad som innebär att staten från den 1 januari 1995 helt övertar ansvaret för förvaltningen av Waldemarsudde. Enligt avtalet skall staden inte längre utse ledamöter i styrelsen, på sätt som föreskrivits i prinsens testamente. Regeringen uppdrog den 25 augusti 1994 åt Justitiekanslern att hos Kammarkollegiet begära permutation av prins Eugens testamente. Genom beslut den 30 september 1994 medgav Kammarkollegiet att testamentet ändras på så sätt att staten i fortsättningen genom en särskild styrelse administrerar och sköter Waldemarsudde. Beslutet innebar att regeringen i fortsättningen utser de ledamöter i styrelsen som inte är självskrivna. Regeringen beslutade den 10 november 1994 en ändring av förordningen (1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer som innebär att Walde- marsudde, med bibehållen egen styrelse, från den 1 januari 1995, inordnas som en självständig enhet i Statens konstmuseer. Medel som nu beräknas för Waldemarsudde under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten 6. Till regeringens disposition bör fr.o.m. nästa år beräknas under detta anslag. Anslaget ökar därför med 2 miljoner kronor. Minskad statlig konsumtion Museerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med nedan redovisade belopp. 1995/96 Statens historiska museer 2 106 000 Statens konstmuseer 3 255 000 Naturhistoriska riksmuseet 2 919 000 Folkens museum _ etnografiska 698 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwyllska museet 825 000 Sjöhistoriska riksmuseet 865 000 Arkitekturmuseet 285 000 Statens musiksamlingar 929 000 Låneramar Regeringen föreslår att museerna beviljas följande låneramar. 1995/96 Statens historiska museer 20 800 000 Statens konstmuseer 3 800 000 Naturhistoriska riksmuseet 23 547 000 Folkens museum _ etnografiska 1 710 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwyllska museet 930 000 Sjöhistoriska riksmuseet 2 300 000 Arkitekturmuseet 950 000 Statens musiksamlingar 1 000 000 Avtal om särskilda lönemedel inom kulturområdet Museerna har kompenserats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet. Statens historiska museer För budgetåret 1993/94 tillfördes Statens historiska museum engångsvis 1 miljon kronor för konservering och fyndhantering avseende föremål från arkeologiska uppdragsundersökningar. Anslaget minskas nu med motsvarande summa. Med anledning av den planerade flyttningen av Kungl. myntkabinettet till Slottsbacken i Stockholm föreslår regeringen att anslaget förstärks med 6 150 000 kr. Statens konstmuseer För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av nytt centralförråd beräknas engångsvis 6 540 000 kr. För budgetåret 1994/95 tillfördes myndigheten engångsvis 4 350 000 kr för projektering av inredning och utrustning för Moderna museet. Anslaget minskas nu med motsvarande summa. Naturhistoriska riksmuseet Frågan om ökade medelsramar för forskningsändamål prövas vid beredningen av nästa forskningspolitiska proposition. I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil.10 s. 449-450, bet. 1985/86:KrU34, rskr. 1985/86:342) tilldelade regeringen museet medel för att bygga ut nya basutställningar vid museet. För ändamålet beräknades 50 miljoner kronor att fördelas över en tioårsperiod. För perioden juli 1995-juni 1996 föreslås resterande 7 426 000 kr utgå för denna verksamhet. Anslaget har för det sista halvåret av budgetperioden beräknats med hänsyn till detta. För att täcka vissa hyreskostnader för de nyuppförda lokalerna för spritlagda samlingar beräknas engångsvis 7 000 000 kr. Statens sjöhistoriska museer Nobelstiftelsen har föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvudbyggnad överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett Nobelmuseum. Regeringen har uppdragit åt Kommittén om kulturpolitikens inriktning att pröva frågan och i samband därmed överväga en alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet. För att förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar föreslås en ökning av anslaget med 756 000 kr. Arkitekturmuseet Regeringens bedömning är att Arkitekturmuseets inflyttning i nya lokaler år 1997 förutsätter ett visst resurstillskott. Behovet av detta tillskott uppträder redan under det planeringsarbete som nu pågår. Anslaget bör därför förstärkas med 1 miljon kronor. För budgetåret 1993/94 tillfördes myndigheten engångsvis 900 000 kr för projektering av inredning och utrustning för Arkitekturmuseets nya lokaler. Anslaget minskas nu med motsvarande summa. Stiftelsen Nordiska museet Regeringen förordar att de principer för anslagsomräkning som gäller för de centrala museimyndigheterna tillämpas för de centrala museistiftelserna fr.o.m. nästa budgetår. Detta innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare har ett visst ytterligare utrymme beräknats för att täcka under budgetåret uppkommande utgiftsökningar med anledning av träffade löneavtal. Kompensation har också beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet. I konsekvens härmed bör Nordiska museet omfattas av det allmänna kravet på minskad statlig konsumtion, vilket medför en anslagsminskning med 2 962 000 kr. Anslagen till Nordiska museet och Tekniska museet bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. Stiftelsen Tekniska museet De för Nordiska museet angivna grunderna för anslagsomräkningen gäller i enlighet med vad som anförts även för Tekniska museet. Med hänsyn till statens åtaganden enligt gällande avtal med stiftarna om Tekniska museets finansiering beräknas dock ingen anslagsminskning till följd av besparingskravet inom den statliga sektorn. Regeringen noterar för sin del i detta sammanhang att bidraget till Tekniska museet under den tid avtalet varit gällande behållit sitt realvärde med god marginal. Vid anslagsberäkningen har beaktats den förhöjda lokalhyra som följer av att museet genomgått en omfattande om- och tillbyggnad. Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996) Centrala museer Statens historiska museer 72 222 000 118 442 000 (78 691 000) Statens konstmuseer 95 764 000 148 975 000 (98 949 000) Naturhistoriska riksmuseet 105 426 000 173 411 000 (117 767 000) Folkens museum - etnografiska 23 684 000 35 824 000 (23 798 000) Livrustkammaren, Skoklosters 26 624 000 41 221 000 slott och Hallwylska museet (27 336 000) Statens sjöhistoriska museer 55 275 000 85 256 000 (56 721 000) Arkitekturmuseet 7 161 000 11 103 000 (7 372 000) Statens musiksamlingar 27 259 000 41 588 000 (27 610 000) Totalt för myndigheterna 413 415 000 655 818 000 (438 244 000) Stiftelser (inkl. mervärdeskatt) Stiftelsen Nordiska museet 82 053 000 126 480 000 (83 949 000) Stiftelsen Tekniska museet 29 263 000 53 588 000 (35 572 000) Totalt för stiftelserna 111 316 000 180 068 000 (119 521 000) Totalt för samtliga 524 731 000 835 886 000 centrala museer (557 765 000) B 4. Centrala museer: Myndigheter 1993/94 Utgift 368 579 168 1994/95 Anslag 413 415 000 1995/96 Förslag 655 818 000 varav 438 244 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 655 818 000 kr. B 5. Centrala museer: Stiftelser 1993/94 Utgift 100 477 000 1994/95 Anslag 111 316 000 1995/96 Förslag 180 068 000 varav 119 521 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget är budgeterat inkl. mervärdesskatt. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 180 068 000 kr. B 6. Bidrag till vissa museer m.m. 1993/94 Utgift 108 409 326 1994/95 Anslag 101 938 000 1995/96 Förslag 151 528 000 varav 100 453 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medlen under anslagsposterna 1-10 är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har sålunda fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna och Skansen. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Arbetets museum och Judiska museet bildats av organisationer och andra intressenter. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996) 1. Arbetets museum 10 000 000 15 088 000 (10 000 000) 2. Dansmuseet 8 128 000 11 384 000 (7 558 000) 3. Drottningholms teatermuseum 4 873 000 7 375 000 (4 895 000) 4. Millesgården 1 203 000 1 815 000 (1 203 000) 5. Strindbergsmuseet 426 000 639 000 (426 000) 6. Thielska galleriet 1 244 000 1 871 000 (1 244 000) 7. Föremålsvården i Kiruna 5 993 000 9 042 000 (5 993 000) 8. Skansen 46 116 000 69 577 000 (46 116 000) 9. Rooseum 1 000 000 1 500 000 (1 000 000) 10. Judiska museet 300 000 450 000 (300 000) 11. Vissa kostnader för centrala 2 413 000 2 237 000 museer m.m. (1 476 000) 12. Kostnader för lönebidrags- 20 242 000 30 553 000 anställda vid regionala museer (20 242 000) 101 938 000 151 528 000 (100 453 000) Mål- och resultatstyrning har för budgetåret 1993/94 inte tillämpats för de institutioner som får bidrag från detta anslag. Institutionerna har därför inte ålagts att lämna resultatredovisning för nämnda budgetår. Ur ingivna verksamhetsberättelser har följande uppgifter hämtats beträffande museernas utställningsverksamhet och besökarantal. Arbetets museum har visat ett 20-tal utställningar och haft drygt 170 000 besökare. Dansmuseet har genomfört tre större separatutställningar i sina lokaler och två utanför Stockholm. Under året registrerades 8 200 besö- kare. Strindbergsmuseet har inom ramen för 1993 års programverksamhet ordnat två specialutställningar. Museet redovisar inget besökarantal. Thielska galleriet har ordnat sju separatutställningar utöver den sedvanliga visningen av museet. Besökarantalet har uppgått till ca 28 000. Millesgården har visat 12 utställningar och har år 1993 haft totalt 161 300 besökare. Rooseum redovisar 105 600 besökare för år 1993. Judiska museet har årligen 2-4 utställningar i egen regi och ett genomsnittligt besöksantal på ca 10 000. Besöksantalet bör inte relateras direkt till antalet utställningar eftersom det påverkas av utställningarnas längd och annan programverksamhet, t.ex. föredrag och konserter. Skansen redovisar en stor och varierad verksamhet i sin årsberättelse för år 1993. Det totala besökarantalet sjönk till 1 511 000 från 1 548 000 år 1992, sannolikt beroende på den regniga sommaren och hösten. Antalet betalande besökare ökade dock, vilket positivt påverkat entréintäkterna. Å andra sidan har den utökade programverksamheten medfört högre kostnader än budgeterat. Regeringens överväganden Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstyrningsprocessen. För de institutioner som får bidrag från detta anslag har föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Institutionerna kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i nästa budgetproposition. Regeringen konstaterar att flera av de ingivna traditionella årsberättelserna innehåller fylliga redovisningar av verksamheten, men avstår från att kommentera dem i detta sammanhang. I fråga om stiftelser där staten är stiftelsebildare eller som har en annan mer eller mindre nära formell anknytning till staten finner regeringen det rimligt att anslagsberäkningen följer i stort sett de principer som gäller för myndigheter. Staten bör också få insyn i verksamheten genom att Riks- revisionsverket ges möjlighet att medverka i den årliga revisionen. Vidare bör institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, vilket innebär att bidragen för budgetåret 1995/96 minskas med 5 %. Bidragen bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. De nu nämnda principerna för anslagsberäkning m.m. bör enligt regeringens uppfattning gälla för Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna och Skansen. Även Arbetets museum bör omfattas av dessa villkor för bidragsgivningen. Till följd härav finns det anledning för regeringen att med museet ta upp frågor om stadgans utformning, formerna för val av styrelse m.m. För Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum (arkiv- och biblioteksverksamheten i det s.k. Filmhuset) och Thielska galleriet har medelsbehovet för lokalkostnader under nästa budgetår beräknats på grundval av uppgifter från Statens lokalförsörjningsverk. En av Dansmuseet och Dansens Hus gemensamt förhyrd lokal, den s.k. Blå lådan, kommer fr.o.m. nästa budgetår att övertas av Dansens Hus. Med anledning härav bör anslagsposten Dansmuseet minskas med 613 000 kr och anslaget C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten Dansens Hus, ökas med motsvarande belopp. Under anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m. har 1 miljon kronor reserverats för kostnader för Myntkabinettet i samband med flyttning till nya lokaler. Dessa medel beräknas för nästa budgetår under anslaget Centrala museer: Myndigheter, anslagsposten Statens historiska museer. Detta anslag minskas således med nämnda belopp. Regeringens förslag i övrigt framgår av tabellöversikten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 151 528 000 kr. B 7. Bidrag till regionala museer 1993/94 Utgift 78 546 105 1994/95 Anslag 81 313 000 1995/96 Förslag 121 970 000 varav 81 313 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun. Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Underlaget för beräkningen av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fast- ställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret 1994/95 har fastställts till 729. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt beräknats till 202 800 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de bidragsberättigade museerna. Statsbidraget uppgår till 55 % av grundbeloppet. Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1994/95 Museum Fördelning 1994/95 Stockholms läns museum 20 Upplandsmuseet 24 Södermanlands museum 22 Östergötlands länsmuseum 26 Jönköpings läns museum 24 Smålands museum 20 Kalmar läns museum 25 Gotlands fornsal 24 Blekinge läns museum 20 Kristianstads länsmuseum 25 Kulturen i Lund 47 Malmö museer 40 Hallands länsmuseer 25 Bohusläns museum 26 Göteborgs museer 102 Älvsborgs länsmuseum 24 Skaraborgs länsmuseum 24 Värmlands museum 20 Örebro läns museum 21 Västmanlands läns museum 20 Dalarnas museum 24 Länsmuseet i Gävleborg 24 Västernorrlands länsmuseum - Murberget 20 Jämtlands läns museum 29 Västerbottens museum 26 Norrbottens museum 21 Totalt 723 Rörliga grundbelopp efter särskild ansökan 6 Summa 729 Regeringens överväganden När det gäller fördelning av ansvaret för uppgifter inom den statliga kultur- miljövården mellan länsstyrelser och länsmuseer har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att i samarbete med företrädare för länsstyrelsen, länsmuseerna, Länsmuseernas samarbetsråd och Statens kulturråd m.fl. utarbeta ett förslag på en sådan ansvarsfördelning. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1995. Regeringen beräknar oförändrat antal grundbelopp för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 121 970 000 kr. B 8. Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1993/94 Utgift 26 187 115 1994/95 Anslag 35 000 000 1995/96 Förslag 50 000 000 varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad - inbegripet handi- kappanpassning - av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Stödet fördelas genom Boverkets samlingslokaldelegation i samråd med Statens kulturråd. Bestämmelser för stödet finns i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag. Ramen för budgetåret 1994/95 fastställdes till 25 mkr. Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning varierar storleken på utbetalningarna år från år och kan vara betydligt större eller mindre än ramen, beroende på beslut som ligger flera år bakåt i tiden. Boverket visar i sin årsredovisning att under budgetåret 1993/94 inkom ansökningar för sammanlagt 260 mkr. Ur det ordinarie anslaget på 25 mkr beviljades 21,6 mkr till länsmuseer och övriga museer, 2 mkr till konsertlokaler och 1,4 mkr till teatrar och övriga kulturlokaler. Sedan budgetåret 1991/92 har det av sysselsättningsskäl funnits extra anslag till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret 1993/94 tillfördes 70 mkr, av vilka länsmuseerna beviljades knappt 58 mkr, teaterlokaler 7 mkr och drygt 5 mkr gick till konsertlokaler och övriga kulturlokaler. Bland dessa projekt återfinns t.ex. glasmuseet i Växjö, Lödöse medeltidsmuseum, Flogbergets besöksgruva i Smedjebacken, Folkparksteatern i Huskvarna och Sagoteatern i Umeå. Eftersom projekten är väl spridda över landet och är färdigprojekterade får de en omedelbar effekt. Många av projekten har ansökt om medel under flera år och de bedöms inte ha kommit till stånd utan det särskilda stödet. Enligt Boverkets beräkning har varje bidragsmiljon skapat ca 2 årsarbeten direkt i byggandet och ca 5 årsarbeten i regionen. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Bra lokaler är en grundförutsättning för att utveckla livaktiga regionala kulturinstitutioner. Stödet till icke-statliga kulturlokaler bidrar till kulturell utveckling genom att skapa möjligheter för bl.a. musei-, teater- och konsertverksamhet. Flera angelägna projekt har kunnat komma till stånd med hjälp av de resurser som budgeterats för icke-statliga kulturlokaler. Det finns enligt Boverket ett fortsatt stort intresse för bidragen vilket framgår av att det totala beloppet i ansökningarna är betydligt större än de medel man förfogar över. De sysselsättningseffekter som stödet genererar är avsevärda och satsningarna görs dessutom i många olika delar av landet. Enligt regeringens bedömning har handläggningen skötts effektivt och givit ett gott resultat. Det gäller även de under en följd av år av sysselsättningsskäl återkommande resursförstärkningarna. Regeringen avser återkomma till frågan om handläggaransvaret för icke-statliga kulturlokaler i samband med kompletteringspropositionen 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 37 500 000 kr under budgetåret 1995/96, 2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr. B 9. Riksutställningar 1993/94 Utgift 32 800 000 1994/95 Anslag 33 355 000 1995/96 Förslag 51 500 000 varav 34 338 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medel till Riksutställningar är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda genom rege- ringsbeslut den 23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och konst- bildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet. Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret 1993/94. Riksutställningar har därför inte ålagts att lämna resultatredovisning för nämnda budgetår. Riksutställningar har dock på eget initiativ lämnat en årsredovisning, av vilken framgår bl.a. följande. För utställningarna är ambitionen att minska egenproduktionen och i ökad utsträckning gå in för samproduktioner och bearbetning av externt producerade utställningar. Uppgiften att svara för utveckling av utställningsmediet förutsätter dock viss egenproduktion. För rådgivningen är avsikten att öka kompetensen främst inom informationsteknik. Barn och ungdom är en viktig målgrupp. Inom ett fåtal år skall hälften av Riksutställningars totala verk- samhet inriktas på den gruppen. Riksutställningar har under budgetåret 1993/94 producerat 11 nya utställ- ningar, medan totalt 79 utställningar har varit i omlopp under året. Antalet nyproducerade utställningar har nästan halverats jämfört med föregående år. Trots detta har antalet uthyrningsdagar ökat. Andelen distribuerade utställ- ningar med inriktning på barn och ungdom har ökat under de tre senaste åren och upptar nu drygt en tredjedel av distributionen. Någon besöksstatistik för utställningsverksamheten presenteras inte. Riksutställningar har vidare under året bedrivit löpande informations- och rådgivningsverksamhet bl.a. via databasen Expoteket samt arrangerat eller medverkat i ett stort antal utbildningstillfällen för museipersonal, utställningsarrangörer och andra intressenter. Variationen i kursutbudet är hög. Regeringens överväganden Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya statliga budgetstyrningsprocessen. För Riksutställningar, liksom för flertalet andra stiftelser inom kultursektorn, har krav på resultatredovisning mot verksamhetsmål införts fr.o.m. innevarande budgetår. Verksamheten kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budgetproposition. Riksutställningar har på eget initiativ ingivit en årsredovisning för budgetåret 1993/94, där prestationer redovisas i relation till egna mål för verksamheten. Regeringen förordar att de principer för pris- och löneomräkning som gäller för myndigheternas förvaltningsanslag blir tillämpliga även på Riks- utställningar. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablon- mässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Särskild kompensation har vidare beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet. Det innebär också att Riksutställningar bör omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 668 000 kr. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. Den hittillsvarande möjligheten till täckning i särskild ordning för löne- ökningar m.m. kommer att försvinna fr.o.m nästa budgetår. I stället har ett utrymme beräknats under detta anslag som täckning för kostnadsökningar som uppkommer under budgetåret till följd av träffade löneavtal. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 51 500 000 kr. B 10. Nämnden för hemslöjdsfrågor Nytt anslag (förslag) 3 800 000 varav 2 517 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt förordningen (1988:315) med instruktion för nämnden för hemslöjdsfrågor skall nämnden ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står som samordnare av hemslöjdskonsulentverksamheten och har bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet. Nämnden har lämnat in en egen separat resultatredovisning. Nämnden arbetar för att nå en övergripande och metodutvecklande arbetsform, där nyckelord är utvärdering-utredning-utveckling. I resultatredovisningen redogörs bl.a. för hur projektmedlen fördelats och vilka insatser som blivit gjorda inom de prioriterade projektområdena barn-ungdom, sameslöjd, råvaror till slöjden, dräkområdet samt teknik och produktutveckling. Inom barn- och ungdomsområdet pågår bl.a. ett projekt med en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom, Slöjdtåget som riktar sig mot skolans högstadieelever och Rockhuvud, en ungdomssatsning med hjälp av multimedia. Inom råvaruområdet arbetar man med att utveckla bättre och mer rationella metoder för att kunna bredda användningen av svenska förnyelsebara naturmaterial. Linets olika användningsområden har blivit fler i takt med ett ökat miljömedvetande, inte minst märks detta inom oljelinsodlingen. På ullsidan har grunden lagts för ett Svenskt Ull- och Skinnråd, vars syfte är att främja och samordna hela näringen. Baskunskaperna inom hemslöjdens dräktområde har förbättrats och systematiserats genom en projektanställd dräktsamordnare, som arbetat med utbildning, registrering och inventeringar. När det gäller hemslöjdstekniker med få utövare har speciella insatser gjorts inom korgtillverkning och brickbandsvävning. På utbildningssidan har en utredning Att spinna vidare genomförts, som behandlar den framtida utvecklingen på Sätergläntan, hemslöjdens kursgård. Regeringens överväganden En redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhet skall ingå i NUTEK:s årsredovisning. Riksrevisionsverket har inte haft någon erinran mot denna. Nämndens verksamhet framgår dock inte i NUTEK:s redovisning. Regeringen anser att Nämnden för hemslöjdsfrågor framdeles bör redovisas son en separat resultatenhet i NUTEK:s redovisning. Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader redovisas under ett särskilt ramanslag. Från anslaget Främjande av hemslöjden tillförs detta anslag 2 509 000 kr. Ett visst utrymme har beräknats under anslaget för att täcka under budgetåret uppkomna utgiftsökningar med anledning av träffade löneavtal. Nämnden för hemslöjdsfrågor omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 125 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Nämnden för hemslöjdsfrågor för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 800 000 kr. B 11. Främjande av hemslöjden 1993/94 Utgift 15 537 406 1994/95 Anslag 15 709 000 1995/96 Förslag 21 149 000 varav 14 023 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet samt till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Hemslöjdskonsulentverksamheten består av två hemslöjdskonsulenter i varje län och fyra rikskonsulenter, varav tre är verksamma som sameslöjdskonsulenter och en som spetskonsulent. Länshemslöjdkonsulenternas viktigaste uppgifter är att väcka intresse för, främja, utveckla och förmedla kunskap om hemslöjd med beaktande av såväl kulturella, kvalitativa som ekonomiska aspekter. Av resultatredovisningen för Nämnden för hemslöjdsfrågor framgår att hemslöjdskonsulenterna har producerat totalt ca 90 egna utställningar. Elva av dem har gått runt på ett stort antal orter inom länen. Man har deltagit i 26 mässor och arrangerat 17 större stämmor. Hemslöjdens årliga sommarutställning på Nääs hade 21 000 besökare. Vävmässan Väv -93 hade 11 000 besökare under tre dagar. I länen har 190 kurser arrangerats. Genom konsulenternas insatser på utbildningsområdet upprätthålls kunskapsnivån inom slöjdområdet och ut- bildningsmöjligheter finns på regional nivå. I många län görs nu speciella satsningar på barn och ungdom som inkluderar fortbildning av lärare. Nämnden påvisar att det under de senaste åren finns en tydlig utveckling mot att allt fler konsulenter har bytt lokaler och fått ett eget Hemslöjdens hus. Detta har skett i 14 län. Ofta har dessa lokaler kopplats samman med verkstads-, kurs- och utställningslokaler. Det har därför blivit lättare att skapa en egen identitet och verksamheten har blivit tydligare inför allmänheten. Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) är en ideell förening och centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. SHR bedriver Sätergläntan _ hemslöjdens kursgård, ger ut Tidskriften Hemslöjden, anordnar utställningar, kurser och föredrag och verkar för en rationell organisation för försäljning av hemslöjdsprodukter. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget till svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ökas med 500 000 kr för det utåtriktade marknadsföringsarbetet för hemslöjden. Till följd av att förvaltningskostnaderna för Nämnden för hemslöjd föreslås anvisas ett eget ramanslag minskas detta anslag med 2 509 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 21 149 000 kr. B 12. Inköp av vissa kulturföremål 1993/94 Utgift _ 1994/95 Anslag 80 000 1995/96 Förslag 120 000 varav 80 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål, som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Beslut om inköp meddelas av rege- ringen efter förslag av vederbörande myndigheter. Anslaget har inte utnyttjats under budgetåret 1993/94. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 120 000 kr. B 13. Sysselsättningsinsatser på kulturområdet Nytt anslag (förslag) 235 000 000 varav 156 600 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Regeringens överväganden För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att extra medel om 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition för budgetåret 1995/96. Medlen avser huvudsakligen en engångsinsats för en räddningsaktion för registrering, dokumentation, gallring, konservering och magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda museerna i huvudsak i enlighet med Museiutredningens förslag i betänkandet Minne och bildning (SOU 1994:51). Registreringen bör ske med digital teknik så att samlingarna görs tillgängliga för forskare och allmänheten runt om i landet. Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de statligt stödda arkiven eller föremål, uppteckningar och ritningar inom hemslöjdens område. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturmiljöområdet. Regeringen kommer årligen för riksdagen att redovisa hur medlen använts. En projektplan för räddningsaktionen skall upprättas under våren 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr. Kulturmiljövård Utredningsarbeten m.m. som berör kulturmiljövården För riksdagens kännedom lämnas en kort översikt över pågående och planerade översynsarbeten som berör kulturmiljövården. Kulturarvsutredningen En särskild utredare har tillkallats som skall göra en översyn av vissa frågor om lagskyddet för olika kulturminnen och kulturmiljöer. Huvuddelen av frågorna berör utformningen av och innehållet i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen). De frågor som utredningen skall överväga är behovet av föreskrifter till skydd för ortnamn, skyddet för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer, skyddet för prästgårdar, skyddet för de norrländska kyrkstäderna, översyn av kulturminneslagen i regler om utförsel av kulturföremål, skyddet för vissa kulturegendomar och vissa lagtekniska frågor. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av juni 1996. Jordbrukets miljöstöd/Kulturlandskapsvård Det öppna och levande odlingslandskapet är en betydelsefull kollektiv nyttighet. Att det bevaras är ett viktigt mål för såväl kulturpolitiken som jord- brukspolitiken. Åtgärder för att tillvarata kulturlandskapets traditionsvärden är ett prioriterat verksamhetsområde för kulturmiljövården. Den skall bl.a. värna om helhetsbilden och de historiska sammanhangen i odlingslandskapet, med åkrar, ängar, hagmarker, den traditionella bebyggelsen, de regionala särdragen, landskapselementen och fornlämningarna. Sedan år 1990 har omfattande insatser gjorts inom kulturmiljövårdens organisation för att ge programmen om landskapsvård ett bra innehåll i fråga om kulturvärdena. Samordningen med naturvårdens intressen har utvecklats väl. Regionala bevarandeprogram har upprättats och 15 000 avtal med lantbrukare har slutits om ca 300 000 hektar jordbruksmark för att bevara vissa ur nationell synpunkt värdefulla miljöer med höga natur- och kulturmiljövärden. I betänkandet Förstärkta miljöinsatser i jordbruket (SOU 1994:82) lades i juni 1994 fram ett förslag om hur Landskapsvårdsprogrammet vid ett svenskt EU-medlemskap skulle omvandlas till ett svenskt program för miljöstöd enligt rådets förordning (EEG) 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. I prop. 1994/95:75 om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen lade regeringen fram ett reviderat förslag till miljö- och bevarandeprogram för jordbruket. Riksdagen har i beslut den 20 december 1994 förordat att bevarandeprogrammet utreds särskilt. Plan- och byggutredningen Plan- och byggutredningen har under året lämnat två delbetänkanden, Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36) och Överprövning av beslut i plan- och byggärenden (SOU 1994:134). Båda betänkandena innehåller förslag som om de genomförs i hög grad kommer att inverka på möjligheterna att ta till vara den byggda miljöns kulturvärden. Det gäller bl.a. förslag om att stärka kommunernas underlag i kulturmiljösammanhang, vilket krävs för att en förenklad bygglovshantering skall kunna genomföras. Det gäller också förslag om att garantera en statlig kontroll vad gäller särskilt värdefulla byggnader och miljöer vid en förändrad överprövningsordning. Övriga anmälningar om kulturmiljövården Byggnadsminnesförklaringar av försvarsfastigheter Som en följd av beslutade förändringar i fråga om ansvaret för försvars- fastigheterna har regeringen under hösten 1994 förberett beslut om att de kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna och etablissemangen som tidigare förvaltades av Fortifikationsförvaltningen skyddas som byggnadsminnen. Infrastukturuppdrag Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:Tu35, rskr. 1992/93:125) om att genomföra ett tioårigt program för investeringar i trafikens infrastruktur. Programmet kommer att medföra betydande ingrepp i det svenska landskapet. Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk har därför på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planeringen och genomförandet av infrastrukturprojekten. Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och naturmiljöintressen inte skadas. Mot bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systematiserad kunskap och av en planering i ett tidigt skede som tar till vara dessa intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletterings- propositionen 1995. Arkeologisk fyndhantering Regeringen har givit Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett särskilt uppdrag att utreda konsekvenserna av att den som får tillstånd att göra ingrepp i fornlämning även svarar för kostnaderna för fyndhantering, kon- servering, långsiktig förvaring och vård. Uppdraget har givits med anledning av den kraftigt ökade budgetbelastningen som särskilt fyndhantering och konservering av fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har föranlett under senare år som en följd av utbyggnad för trafikverkens infrastruktur. Förslagets konsekvenser för såväl staten som exploatörerna skall redovisas. Utredningen skall också omfatta förslag till de författningsändringar som kan behövas. B 14. Riksantikvarieämbetet 1993/94 Utgift 122 061 426 1994/95 Anslag 129 254 000 1995/96 Förslag 193 919 000 varav 128 621 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum, Kungl. myntkabinettet, Medelshavsmuseet, Institutionen för konservering och ett bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under detta anslag, varifrån förvaltnings- kostnaderna för Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och biblioteket betalas, dels under anslaget Centrala museer: Myndigheter. RAÄ svarar för myndighetens uppgifter inom kulturmiljövård. Biblioteket är ett specialbibliotek inom ämnesområdena arkeologi, medeltidens konsthistoria, numismatik och kulturmiljövård. Det skall svara för biblioteksservice inom dessa områden till myndigheten och till forskning, utveckling och utbildning. RAÄ redovisar i årsredovisningen fem verksamhetsgrenar - kunskapsförsörjning, lagtillämpning, vård, samlingar och publik verksamhet. Verksamhetsgrenarna är därutöver indelade i 27 undergrupper. Vad gäller verksamhetsgrenen Kunskapsförsörjning redovisas prestationer för tolv undergrupper, nämligen fornminnesinventering, agrarhistorisk dokumentation, översyn av riksintressen, arkeologiska undersökningar, långsiktiga forskningsföretag, databaser, fornminnesregistret, Vitterhetsakademiens bibliotek, Antikvarisk-topografiska arkivet, sektorsforskning, kursverksamhet och publikationer. Vad gäller fornminnesinventeringen har man under året inventerat i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Sammanlagt har 14 700 kvm inventerats. Vid inventeringen har antalet fornminneslokaler ökat med ca 300 % jämfört med förstagångsinventeringen. Vad gäller den agrarhistoriska dokumentationen har man under året kalibrerat äldre lantmäterikartor för en yta motsvarande 1 390 kvm inom 55 riksintressemiljöer. Arbetet har väckt stort intresse regionalt. För verksamhetsgrenen Lagtillämpning redovisas att RAÄ har deltagit i följande offentliga utredningar: Jordbrukets miljöprogramsutredning, Plan- och byggutredningen, Vattendragsutredningen och Svenska kyrkans kyrko- byggnadsutredning. I samverkan med Statens naturvårdsverk och Boverket bedrivs ett utvecklingsarbete för miljökonsekvensbeskrivningar. RAÄ har ägnat särskild uppmärksamhet åt rådgivning, tillsyn och erfaren- hetsåterföring vad gäller länsstyrelsernas beslut med anledning av de pågående stora investeringarna i utbyggnad av kommunikationsnät. RAÄ har fattat beslut och avgivit yttranden angående fornminnen, byggnader, kyrkor och Naturresurslagarna i 2 296 ärenden. Antalet kyrkoärenden har ökat kraftigt under senare år på grund av det förmånliga prisläget på byggmarknaden. Med anledning av bolagiseringen av statlig verksamhet har avsevärda resurser och omprioriteringar krävts i arbetet med statliga byggnadsminnen. Verksamhetsgrenen Vård har fyra undergrupper: Fornvård och byggnadsvård, fastighetsförvaltning, luftföroreningar och kulturmiljö och Institutionen för konservering (RIK). RAÄ har bearbetat och nyupprättat 2 600 fornvårdsplaner och gjort 29 projekteringar för byggnadsvård. Vidare har RAÄ genomfört en 18-veckorskurs i äldre byggnadsteknik för timmermän. Ett nätverk har bildats mellan RAÄ, Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadens parter för erfarenhetsutbyte och nya samarbetsrutiner med anledning av de nya sysselsättningsinsatserna. RAÄ förvaltar 80 kulturmiljöer, varav 12 är större än 10 ha. Glimmingehus och Mälsåker har dominerat byggnadsinvesteringarna. Upprustningar har gjorts på Alvastra kloster, Kronobergs slottsruin, ringmuren och ruinerna i Visby. Programutredningar har slutförts beträffande investeringar på Björkö, Gamla Uppsala och Eketorp. Eftersatt underhåll och löpande underhåll och drift av fastigheterna har kunnat genomföras på en tillfredsställande nivå tack vare tillskotten av sysselsättningsmedel. Skadeutvecklingen på runstenar och bildstenar följs. Av 1 500 runstenar har nu 800 en fadder. Metodutveckling för att bevara utsatta hällristningar pågår. 20 större konserveringar av stenutsmyckningar på byggnader har utförts. I arbetet med att motverka nedbrytningen av metall i kulturmiljön har industriminnen prioriterats. Programmet för insatser mot luftföroreningar har utvärderats av en inter- nationell expertgrupp, som resulterat i en positiv rapport om kvaliteten i RIK:s arbete. RIK har i sin basverksamhet utfört 24 020 fotoarbeten, konserverat 7 271 föremål av olika material och utfört 220 besiktningar och analyser. Uppdragsintäkterna uppgick till 4 mkr exkl. moms. RIK genomför för närvarande en teknisk inventering av museimagasin. För verksamhetsgrenen Samlingar se under Statens historiska museer. Beträffande den publika verksamheten har RAÄ under budgetåret lagt stor vikt vid kunskapsspridning genom publicering, kurser, seminarier, konferenser, artiklar och föreläsningar. RAÄ svarar för publik verksamhet vid de 80 kulturmiljöer man förvaltar. Vid nio av dessa tas entréavgift. Vid dessa ökade antalet besökare med 6 % (273 000 besökare) och intäkterna med 20 % (6,2 mkr) jämfört med budgetåret 1992/93. RAÄ samordnar Kulturhusens dag och Arkeologidagen. Antalet besökare ökade med 60 % under Arkeologidagen (13 000 st). RAÄ driver kampanjen Rädda Visby ringmur. Fem nummer av tidskriften Kulturmiljövård á 6 000 ex. har givits ut. RAÄ har sammanlagt utgivit 26 publikationer och arrangerat 72 kurser och konferenser för ca 1 700 deltagare. Anslagssparandet uppgår till 3 896 175 kr, vilket utgör ca 3,1 % av det tilldelade anslaget. Regeringens överväganden RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV påpekar dock i en särskild revisionsrapport att särskilda insatser torde krävas för att säkerställa att en förbättring sker av den interna kontrollen i de decentra- liserade ekonomiadministrativa rutinerna. De projekt som redan påbörjats med detta syfte bör fullföljas med oförminskad kraft. RAÄ har en omfattande och bred verksamhet vilket tydligt framgår av årsredovisningen. Arbetsuppgifternas bredd ställer stora krav på resultatmåtten, väl valda nyckeltal och myndighetens förmåga att sammanfatta kvalitativa och kvantitativa förhållanden inom de olika verksamhetsgrenarna. I avsaknad av mer utvecklade verksamhetsmått är årets redovisning dock i vissa avseende förhållandevis knapphändig. Myndigheten har erhållit dispens från kravet att redovisa verksamheten i förhållande till målen med motivet att verksamheten ges en ny indelning i samband med myndighetens omorganisation. RAÄ bör därefter kunna utveckla sin redovisning så att den ger en fylligare bild av hur verksamheten utvecklas. I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil 12 s. 125) uttalade regeringen att länsstyrelserna på några års sikt borde överta handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ har haft regeringens uppdrag att förbereda förändringen. I föregående års budget fick de mest arbetstyngda länsstyrelserna förstärkning av sina resurser för kulturmiljövård. För att göra det möjligt att slutföra den planerade överföringen av RAÄ:s beslutsrätt till länsstyrelserna anser regeringen att även de återstående länsstyrelserna nu bör förstärkas. För detta ändamål föreslås 3,5 miljoner kronor beräknas under fjortonde huvudtitelns (Civildepartementet) anslag till länsstyrelserna. Förstärkningen gäller främst överförande av beslut om kyrkor och kyrkliga inventarier, men ger också länsstyrelserna bättre förutsättningar till en kompetent handläggning av sina uppgifter inom kulturlandskapsvård, arkeologi, att lämna expertstöd till kommunerna vad gäller fysisk planering samt större möjligheter att ta hand om sysselsättningsinsatser inom kulturmiljöområdet. Regeringen avser att senare i vår återkomma med förslag till de författningsändringar som krävs för att överföra beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen till länsstyrelserna. Regeringen förutsätter att länsstyrelserna - liksom hittills RAÄ - i hög grad kan grunda sina beslut på länsmuseernas kompetens i frågor om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Regeringen har givit RAÄ ett särskilt uppdrag att i samråd med företrädare för länsstyrelserna, de regionala museerna och Statens kulturråd utarbeta ett förslag på hur anvarsfördelning mellan länsstyrelser och länsmuseer skall se ut bl.a. i denna fråga. De kostnader som tillkommer för utbildning, kompetensutveckling och mångfaldigande av det arkivmaterial (ritningar och akter) ur RAÄ:s arkiv som länsstyrelser och länsmuseer behöver ha tillgång till finansieras över RAÄ:s ramanslag. Riksantikvarieämbetet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 5 786 000 kr. Anslaget har minskats med 850 000 kr som RAÄ disponerar under innevarande budgetår för stöd till länsmuseernas arbete med publikinsatser i kulturmiljön. Av de sålunda frigjorda medlen bör 500 000 kr tillföras Näringsdepartementets huvudtitel som en årlig resurs med anledning av att frågor om utveckling m.m. inom hantverksområdet förs över från Kulturdepartementet till Näringsdepartementet fr.o.m. nästa år. Med anledning av att fastighetsdatareformen avslutas budgetåret 1994/95 minskas anslaget med 600 000 kr. Regeringen föreslår att RAÄ för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 29 500 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 193 919 000 kr. B 15. Kulturmiljövård 1993/94 Utgift 82 747 828 Reservation 59 629 986 1994/95 Anslag 72 600 000 1995/96 Förslag 112 406 000 varav 74 495 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller, efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen. Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14-16 §§ samt 3 kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetet redogör i sin årsredovisning för hur bidrag har för- delats till byggnadsvård, fornminnes- och landskapsvård och extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer på sammanlagt 95 213 000 kr. Av anslaget har 53,4 mkr fördelats till länsstyrelserna i form av besluts- ramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar för länsstyrelserna med utgångspunkt från länsstyrelsernas redovisade behov. Det är första året som länsstyrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat register har utvecklats för att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna. Två gånger om året följer RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit anslaget. Vid behov har omfördelning mellan länen gjorts. RAÄ har redovisat hur medlen har fördelats på länen och hur utfallet blivit på ett urval kategorier av byggnader, miljöer, fornminnen och kulturlandskap. Exempelvis har ca 12 mkr avsatts för landsbygdsbebyggelse, 5,4 mkr avsatts för industriminnen och 6 mkr till tätortsbebyggelse. Bland projekten återfinns Slottsbiografen i Uppsala, Sörby rundloge utanför Mjölby i Östergötland, Folkets hus i Eksjö, Horns tegelbruk i Skövde, Skräddar-Djurbergs fäbod utanför Orsa, Duvbergs by i Härjedalen och kåtor i Hedvallen i Arvidsjaur. Drygt 7 mkr har avsatts för fornminnesvård, varav 1,5 mkr till informations- skyltning. Närmare 9 mkr har avsatts för kulturlandskapsvård, varav 1,5 mkr till informationsinsatser. Enligt RAÄ var ramtilldelningen för budgetåret 1993/94 i förhållande till anspråken ytterst otillräcklig för de flesta län, varför den stora tilldelningen av sysselsättningsmedel har inneburit ett betydelsefullt tillskott. Under perioden den 1 juli 1990-31 juni 1994 har kulturmiljövården erhållit sammanlagt 340 mkr i särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder inom sektorn. De sysselsättningsskapande medlen har haft en avgörande inverkan på möjligheten att få till stånd angelägna reparations- och underhållsinsatser som hittills fått anstå på grund av medelsbrist. Det gäller bl.a. industriminnen, ruiner, marina minnesmärkena i Karlskrona samt regionalt karaktäristiska byggnadstyper som Ölands väderkvarnar, Västerbottens rundlogar och Hälsingegårdar. Även för turismnäringen väsentliga objekt som Upplands bruken, Sala silvergruva och Strömsholms-, Dalslands-, och Trollhättekanaler har kunnat rustas upp. Dalslands kanal t.ex. svarar delvis tack vare dessa satsningar för mer än 30 % av Dalslands hela turismnäring. Insatserna har kunnat sättas igång med kort varsel. En ökande grupp byggnadsarbetare har i det praktiska arbetet blivit förtrogna med äldre hant- verkstekniker och traditionella material. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det för budgetåret 1995/96 faställs en beslutsram för anslaget Kulturmiljövård på 112 406 000 kr. Anslaget föreslås uppgå till samma belopp. Vid beräkningen har viss hänsyn tagits till prisutvecklingen. För vård av kulturlandskap vill regeringen redovisa att under tionde huvudtiteln till Jordbruksdepartementet kommer att föreslås ett program för stöd till det öppna odlings- och kulturlandskapet inom EU:s miljöprogram för jordbruket i enlighet med förordningen (EEG) 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande av landskapet. Förslaget presenteras i korthet under avsnittet Övriga anmälningar om kulturmiljövården rubriken Jordbrukets miljöstöd. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr under budgetåret 1995/96, 2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 112 406 000 kr. B 16. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 1993/94 Utgift _ 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 varav 1 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift. I sin årsredovisning redovisar RAÄ att under budgetåret 1993/94 har uppdrags- verksamheten arbetat med ca 1 230 uppdrag. Kostnaderna för detta var ca 153 mkr. Antalet uppdrag har tredubblats jämfört med de två föregående åren. Främst beror detta på den pågående utbyggnaden av vägar och järnvägar. Antalet fältarbets- timmar under samma tid har ökat med en tredjedel. Tre större undersökningar redovisas som exempel på hur kunskapsnivån höjts och nya perspektiv erhållits på resp. tids förhållanden. Det är undersökningar av en boplats från äldsta stenålder vid Huseby Klev på Orust med unikt goda bevaringsförhållanden för organiskt material, ett omfattande bostadskomplex från bronsåldern i närheten av hällristningsområdet Himmelstalund utanför Norrköping och två bytomter och ett gravfält från yngre järnåldern vid Valsta och Säby i Sigtuna kommun. Det sker en fortlöpande utveckling av de arkeologiska metoderna. En speciell satsning har gjorts under året för att effektivisera fältarbetet och efter- bearbetningen genom utveckling av ett digitalt inmätningssystem. En särskild satsning har också gjorts på att färdigställa rapporter från tidigare under- sökningar. Regeringens överväganden RAÄ:s årsredovisning innehåller inte någon separat ekonomisk redovisning av RAÄ:s arkeologiska uppdragsverksamhet. Verksamheten är omfattande och helt avgiftsfinansierad. I kommande årsredovisning bör en självständig redovisning av den arkeologiska uppdragsverksamheten ges. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. B 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m. 1993/94 Utgift 136 831 708 1994/95 Anslag 160 000 000 1995/96 Förslag 255 000 000 varav 170 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget utgår bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse enligt 2 § förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Under budgetåret 1994/95 får åtgärder beslutas som motiveras av antikvariska skäl inom en ram motsvarande 160 000 000 kr. Av ramen får högst 10 000 000 kr disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enligt 7 § förordningen om bidrag till kulturmiljövård. Medel för ändamålet har tidigare anvisats som tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Anslag anvisades t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte huvudtitelns förslagsanslag B 33. Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. Beviljade lån är ännu inte helt avräknade varför Boverket disponerar medel i enlighet med förordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. I sin årsredovisning redogör Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för hur bidragen till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse om sammanlagt 152 mkr har använts. Hela anslaget har fördelats till länsstyrelserna i form av beslutsramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar för länsstyrelserna med utgångspunkt från länsstyrelsernas redovisade behov. Det är första året som länsstyrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat register har utvecklats för att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna. En gång per kvartal följer RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit anslaget. Vid behov har omfördelning mellan länen gjorts. Detta till trots rapporterade några länsstyrelser inte i tid att de inte använt hela den summa de fått sig tilldelad, utan drygt 8 mkr hade det inte beslutats om när budgetåret upphörde. RAÄ har redovisat fördelning av medel per län, likaså fördelning per skyddsform och på ett urval kategorier av bebyggelsemiljöer. Drygt 100 mkr har gått till bostäder i tätorter, ca 20 mkr till bostäder och bostadskomplement på landsbygden, ca 2,5 mkr till bostäder i förenings- och folkrörelselokaler och kyrkliga miljöer, ca 2,4 mkr till bostäder i industrimiljöer och ca 21 mkr till slott och herrgårdar. Bland projekten återfinns exempelvis kvarteret Cepheus 25 i Gamla stan i Stockholm, gården By 1:1 i Eke socken på Gotland, Flensburgska gården i Karlskrona, Övedskloster i Malmöhus län, kvarteret Vasastaden 15 i Göteborg, Rydals fabriker i Älvsborgs län, Centralpalatset i Örebro och arbetarbostäder i Västerbacken, Holmsund utanför Umeå. Den allmänna byggnadsverksamheten har varit mycket dämpad under det gångna året på grund av lågkonjunkturen. Av denna anledning har anspråken på ramen från länen för budgetåret 1993/94 bara varit dubbelt så stora som tilldelningen, vilket i förhållande till tidigare år är extremt lite. Regeringens överväganden Medlen under anslaget anvisades tidigare, fram t.o.m. budgetåret 1992/93, som förhöjt låneunderlag och tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Vid omläggningen till nuvarande form av bidrag avsattes 10 miljoner kronor årligen för att ge möjlighet till en viss begränsad kulturinsats inom ramen för den generella bostadsfinansieringen. Kulturhistoriskt motiverade anpassningskostnader vid ombyggnad skulle kunna medföra en höjning av bidragsunderlaget (prop.1992/93:100, bil. 12, bet. 1992/93:BoU16, rskr. 1992/93:282). Boverket fick samtidigt regeringens uppdrag att utvärdera utfallet av stödformen. Boverket redovisade sitt uppdrag den 20 september 1994. Det visar sig att endast 60 000 kr utbetalats. Regeringen bedömer att stödformen inte varit ändamålsenlig och att den därför bör upphöra. Ramen för beslut om kulturstöd vid ombyggnad bör därför öka med 10 miljoner kronor. Regeringen förordar att det för nästa år fastställs en beslutsram för anslaget Kulturstöd vid ombyggnad på 255 miljoner kronor, varav 170 miljoner kronor för perioden juli 1995-juni 1996. Högst 15 miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor av dessa bör få disponeras för bidrag till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande. Anslaget föreslås utgå med samma belopp som ramen för beslut. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad, 2. medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret 1995/96, 3. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr. Forskning B 18. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 1993/94 Utgift 32 655 969 Reservation 13 670 683 1994/95 Anslag 36 806 000 1995/96 Förslag 55 100 000 varav 36 526 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Ur anslaget utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen har utnyttjats för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska och Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juni 1995- juli 1996) 1. Statens kulturråd 2 325 000 3 481 000 (2 307 000) 2. Ansvarsmuseerna 2 150 000 3 219 000 (2 134 000) 3. Riksarkivet 10 304 000 15 426 000 (10 226 000) 4. Riksantikvarieämbetet 16 123 000 24 138 000 (16 001 000) 5. Naturhistoriska riksmuseet 5 365 000 8 030 000 (5 323 000) 6. Språk- och folkminnesinstitutet 539 000 808 000 (535 000) 36 806 000 55 100 000 (36 526 000) Myndigheterna har i sina årsredovisningar i stor utsträckning redovisat specifika kvalitetsmått på sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. De har haft en väl utvecklad förmåga att initiera och bedriva forskning och utveckling med relevans för sakområdena. Anslaget har, enligt myndigheterna, fördelats efter genomarbetade prioriteringar med god långsiktighet och ämnesmässig spridning. Kvaliteten i myndigheternas forsknings- och utvecklingsverksamhet granskas i flera fall av vetenskapliga råd. I andra fall är det publika mottagandet en mätare på kvaliteten. Myndigheternas forskning och utveckling genererar en mycket stor mängd rapporter, publikationer, tidskriftsartiklar och andra mediala produkter. Där- utöver bidrar verksamheten till det vetenskapliga samtalet, genom forskar- nätverk, informationsinsatser, konferenser, seminarier etc. Regeringens överväganden Forsknings- och utvecklingsinsatserna inom kulturområdet är till största delen av långsiktig karaktär och av utpräglad kvalitativ art. Konkreta resultatbedöm- ningar är därmed svåra att göra. Det framgår dock klart att anslaget är värdefullt för kunskapen kring och utvecklingen av kultursektorns specifika verksamhet och möjliggör en kunskapsuppbyggnad och -spridning inom sektorn. Forsknings- och utvecklingsverksamheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 840 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 55 100 000 kr. C. Konstarterna och det tryckta ordet Under denna rubrik redovisas statens stöd till teater, dans och musik, bildkonst och konsthantverk, litteratur och tidskrifter samt konstnärstöd och stöd till dagspress m.m. Det är fråga om ett mycket brett spektrum av åtgärder, som väl illustrerar spännvidden i det kulturpolitiska uppdraget. Det gäller att ge förutsättningar för professionell kulturverksamhet av högsta internationella klass, att möjliggöra nyskapande och att ge konstnärer goda villkor. Det gäller också människors delaktighet i kulturlivet, att undanröja sociala och geografiska hinder och att ta till vara barnens och ungdomarnas nyfikenhet och skaparvilja. Det gäller insatser för mångfald och kvalitet inom områden som präglas av massmarknadens lönsamhetsvärderingar och att slå vakt om en oberoende nyhetsförmedling och en opinionsbildning där många röster kan komma till tals. Med tanke på områdets storlek och komplexitet är det av yttersta vikt att resurserna används på bästa sätt. Förändrade uppfattningar och omvärldsvillkor måste kunna leda till att tidigare prioriteringar omvärderas och att tyngdpunkten mellan olika insatser förskjuts märkbart. Som nämnts i inledningen till huvudtiteln har Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:3) till uppgift att göra en samlad bedömning av vilka krav som kommer att ställas på den framtida kulturpolitiken. I regeringens tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 1994:146) betonas vikten av jämlikhet och delaktighet i kulturlivet, folkbildningens och folkrörelsernas kulturinsatser, barns och ungdomars kulturella delaktighet, goda villkor för konstnärerna samt att massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen belyses. Kommittén har också fått i uppdrag att lämna förslag till en bibliotekslag. Kommitténs arbete skall vara avslutat före utgången av maj 1995. Den parlamentariska Pressutredningen -94 (Ku 1993:10) har i uppdrag att utreda den framtida presspolitiken (dir. 1993:118). Utredningen skall undersöka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om utredningen anser att sådana stödbehov finns skall den pröva hur ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida statligt engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 12 april 1995 (dir. 1994:123). Förslaget till statsbudget Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell. Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing förjuli 1997(1 1998(1 95-juli 96 C. Konstarterna och det tryckta 2 694,9 2 689,8 4 362,4 2 759,9 -21,1 -21,1 ordet 1)Prisnivå 1995/96 För särskilda insatser inom kulturområdet med inriktning på barn och ungdom föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor. För att minska de sociala klyftorna i kulturlivet föreslås ett ökat anslag med 4 miljoner kronor till Statens kulturråd för att stödja kultur i arbetslivet. För förstärkning av kulturverksamhet i föreningslivet föreslås 4 miljoner kronor med särskild inriktning på barn och ungdom. Projektet Invandrare och utvandrare i Sveriges historia 1846-1996 föreslås få ett engångsanslag på 5 miljoner kronor. Operan kommer att vara stängd på grund av ombyggnad under delar av hösten 1995. För att att kompensera intäktsbortfall under stängningstiden föreslås en engångsanvisning med 6 miljoner kronor. Inom konstnärsområdet föreslås väsentligt höjd biblioteksersättning. Redan innevarande budgetår ökar grundbeloppet till biblioteksersättningen från 86 öre till 89 öre. För nästa budgetår föreslås en ökning med ytterligare 5 öre, dvs. från 89 öre till 94 öre. Till de förbättrade villkoren hör också att upphovsmännen får ökad ersättning för utnyttjande av referensexemplar samt ersättning för det utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek. Staten har i princip alltid svarat ekonomiskt på regionala initiativ att etablera länsinstitutioner inom kulturens område. Ett väl utbyggt nätverk av länsteatrar, länsorkestrar, länsmuseer och länsbibliotek finns numera i landet. När en länsteater nu etableras på Gotland - Bryggeriteatern - föreslås ett stöd till teatern om 10 grundbelopp (ca 1,3 miljoner kronor). En fortsatt uppbyggnad av stödet till Dansens Hus med 1 miljon kronor föreslås i enlighet med det avtal som har träffats med Stockholms stad. Riksdagen har efterlyst ett bidrag till Folkrörelsernas konstfrämjande. Här föreslås att en förstärkning med 600 000 kr av Kulturrådets dispositionsmedel för att möjliggöra ett stöd till organisationen. Svenska Filminstitutet bör åter få möjlighet att bedriva viss import av vuxenfilm. För ändamålet föreslås en resursförstärkning med 500 000 kr. En medelsökning föreslås med 400 000 kr för utgivning av klassisk litteratur för skolbruk. Därmed blir det möjligt att under nästa budgetår uppnå målsättningen 100 utgivna titlar. Stiftelsen Framtidens kultur Riksdagen godkände under våren 1994 förslag av regeringen (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) att en stiftelse skulle bildas med uppgift att främja ett vitalt kulturliv. Till stiftelsen skall tillföras 6,85 % av de tillgångar som förvaltas av avvecklingsstyrelsen (dvs. av löntagarfonds- medel för Fond 92-94). Den dåvarande regeringen följde upp riksdagsbeslutet genom att i juni 1994 besluta om bildandet av Stiftelsen Framtidens kultur, att godkänna ett stiftelseförordnande, att besluta att fondkapitalet, som då beräknades uppgå till ca 500 miljoner kronor, skulle överföras till fonden per den 1 augusti samma år samt att förordna ledamöter i styrelsen. Av stiftelseförordnandet framgår att stiftelsen skall stödja långsiktiga och nyskapande projekt samt att stödet skall stimulera det regionala kulturlivet och stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. Av propositionen framgår dessutom att stöd skall ges till ungdomar. Genom rätten att successivt (under 10 år) förbruka sitt kapital kan stiftelsen bedömas ha en bidragskapacitet på ca 75 miljoner kronor årligen i fast penningvärde. Regeringen har nu förändrat sammansättningen av stiftelsens styrelse. Avsikten med detta har varit att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att stärka kulturen i samhället. Kulturarbetsförmedlingar Den interdepartementala arbetsgrupp som omnämns i inledningen till litt. B ser för närvarande över formerna för de insatser som sker genom kultur- arbetsför- medlingarna. Utgångspunkten för gruppens arbete i denna del är att undersöka om de medel som kulturarbetsförmedlingarna disponerar kan användas mer flexibelt för att på så sätt bättre tillgodose både arbetsmarknadspolitiska och kultur- politiska ambitioner. Regeringen räknar med att återkomma till denna fråga i kompletteringspropositionen. Allmän kulturverksamhet m.m. C 1. Statens kulturråd 1993/94 Utgift 24 845 606 1994/95 Anslag 27 309 000 1995/96 Förslag 41 428 000 varav 27 465 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet med uppgift att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av denna. Vidare skall rådet handlägga ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och om andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall varje år i anslutning till sin anslagsframställning göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedömningen. Statens kulturråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i två verksamhetsgrenar, nämligen bidragsgivning samt informationsspridning och erfarenhetsförmedling. De övergripande mål som gäller för verksamheten är 1974 års kulturpolitiska mål. Som verksamhetsmål har Kulturrådet redovisat de mål som ställts i regleringsbrevet. Kulturrådet har i denna årsredovisning inte redovisat några jämförelser med tidigare år, utan Kulturrådet anser att denna årsredovisning skall utgöra bas och utgångsår för kommande årsredovisningar. När det gäller bidragsgivningen redovisar Kulturrådet att närmare 5 900 bidragsärenden avgjorts under budgetåret. Dessa fördelar sig med 2 047 på teater-, dans- och musikområdet, 2 994 på litteratur-, biblioteks- och tidskriftsområdet, 509 på konst-, musei- och utställningsområdet samt 306 på det tvärkulturella och gemensamma områdena. Kulturrådet disponerar drygt 900 mkr för sin bidragsgivning. Av bidragen utgör de som går till regional verksamhet ca 460 mkr. Dessa bidrag har en standardiserad ärendehandläggning, då riksdagen beslutar om det totala antalet grundbelopp som står till förfogande och regeringen fastställer vilka institutioner som är bidragsberättigade. För andra bidrag t.ex. till fria teater-, dans- och musikgrupper, stöd till litteratur, fonogram och kulturtidskrifter krävs en kvalitetsbedömning av varje ansökan. Särskilda referens- och arbetsgrupper, med sakkunniga för de olika konstområdena, svarar för beredningen av bidragsärendena. Beslut om bidrag tas inom arbetsgrupperna, utom för bidrag till de fria grupperna, kulturtidskrifter och kultur i arbetslivet, där besluten tas av Kulturrådets styrelse. Genom att bidragsgivningen för många av stöden bedöms av arbets- och referensgrupperna anser Kulturrådet att den konstnärliga kvaliteten främjas och att bidragsgivningen är effektiv. Kulturrådet uppger att de inte har några långa handläggningstider. Kulturrådets informationsspridning och erfarenhetsförmedling visar att ett stort antal PM, rapporter och skrivelser avlämnats, för bl.a. de verksamhetsmål som ställts upp i regleringsbrevet och för de uppdrag och uppgifter som givits av regeringen i särskild ordning. Den stora efterfrågan på rådets skrifter och rapporter kan enligt Kulturrådet tyda på att de håller god kvalitet. Under budgetåret redovisar Kulturrådet att 16 konferenser genomförts, varav ungefär hälften inom biblioteksområdet. I konferenserna har deltagit ca 800 personer. Kulturrådet har 53 personer anställda. Anslagssparandet uppgår till 678 000 kr, vilket utgör ca 2,7 % av det till- delade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar anser dock i en särskild revisionsrapport att resultatredovisningen kan utvecklas och för- bättras. Regeringens överväganden Statens kulturråds årsredovisning är huvudsakligen en översikt över de bidrag som rådet har fördelat under budgetåret 1993/94 och en redovisning av de regeringsuppdrag som rådet haft. Regeringen hänvisar till vad som redovisas i inledningen om vikten av att förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning följs när det gäller upprättande av årsredovisningar. Kulturrådets bidragsgivning till den regionala kulturverksamheten uppgår till närmare hälften av de medel på drygt 900 miljoner kronor som Kulturrådet disponerar i sin bidragsgivning. Trots att det huvudsakliga ansvaret för dessa verksamheter ligger på kommuner och landsting täcker statens bidrag en väsentlig del av kostnaderna. Regeringen anser därför att i årsredovisningen skall en återredovisning göras av de regionala institutionernas verksamhet, så att en bedömning även kan göras av hur dessa medel används. Regeringen avser att ta upp denna fråga med Kulturrådet. Därvid kommer också att tas upp frågan om hur Kulturrådets bidragsgivning fördelar sig mellan kvinnor och män. Regeringen konstaterar att RRV i sin revisonsberättelse bedömt att års- redovisningen för Statens kulturråd i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Statens kulturråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 365 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särkilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår i likhet med Kulturrådets förslag att låneramen i Riksgäldskontoret ökar med 255 000 kr under budgetåret 1995/96. Den sammanlagda låneramen skulle därmed uppgå till 900 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 41 428 000 kr. C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. 1993/94 Utgift 150 193 570 Reservation 13 181 367 1994/95 Anslag 124 672 000 1995/96 Förslag 213 762 000 varav 144 131 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organi- sationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kul- turutbyte. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1 Till Statens kulturråds 24 209 000 36 314 000 disposition för utvecklings- (24 209 000) verksamhet 2 Bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet 2.1 Centrala amatörorganisationer 5 943 000 8 915 000 (varav för amatörteater- (5 943 000) verksamhet 1 082 000 kr) 2.2 Centrumbildningar 10 291 000 15 437 000 (10 291 000) 2.3 Folkparkerna i Sverige 5 017 000 11 306 000 för kulturverksamhet (7 537 000) 2.4 Folkets husföreningarnas 2 201 000 4 982 000 riksorganisation för (3 321 000) kulturverksamhet 2.5 Bygdegårdarnas riksförbund 504 000 1 116 000 för kulturverksamhet (744 000) 2.6 Våra gårdar för kultur- 229 000 524 000 verksamhet (349 000) 2.7 Riksförbundet Invandrarnas 298 000 - kulturcentrum (-) 2.8 Baltiska institutet 625 000 938 000 (625 000) 2.9 Immigrantinstitutet för 1 073 000 1 610 000 arkiv- och dokumentations- (1 073 000) verksamhet 2.10Sveriges invandrarinstitut och 500 000 750 000 museum (500 000) 2.11Svenska pennklubben för 88 000 225 000 gäststipendium till (150 000) flyktingförfattare 2.12Organisationer inom bild- 8 128 000 13 092 000 och formkonstområdet (8 728 000) 3 Bidrag till vissa ändamål inom teater, dans och musik 3.1 Stiftelsen Drottningholms 6 871 000 10 307 000 teatermuseum för före- (6 871 000) ställningsverksamhet vid Drottningholmsteatern och Ulriksdals Slottsteater 3.2 Stiftelsen Internationella 2 202 000 3 303 000 Vadstena-akademien för (2 202 000) kurs- och föreställnings- verksamheten 3.3 Dansens Hus 12 134 000 20 633 000 (13 712 000) 3.4 Marionetteatern 1 062 000 1 593 000 (1 062 000) 3.5 Skådebaneverksamhet 4 282 000 6 423 000 (4 282 000) 4 Bidrag till internationellt kulturutbyte 4.1 Till Statens kulturråds 4 124 000 6 186 000 disposition (4 124 000) 4.2 Till Stiftelsen Svenska 2 072 000 3 108 000 institutets disposition (2 072 000) 4.3 Svenska föreningen Norden 7 128 000 10 692 000 (7 128 000) 4.4 Svenskhemmet Voksenåsen A/S 7 078 000 10 862 000 (7 241 000) 4.5 Svensk-norska samarbetsfonden 218 000 327 000 för stipendier för vistelse vid (218 000) Svenskhemmet Voksenåsen 4.6 Hanaholmens kulturcentrum 718 000 1 077 000 för Sverige och Finland (718 000) 4.7 Östersjöns författar- och 1 500 000 2 250 000 översättarcentrum (1 500 000) 4.8 Svensk-grekiskt kultursamarbete _ 225 000 (150 000) 5 Bidrag till övriga ändamål inom kulturområdet 5.1 Särskilda insatser för _ 15 000 000 barn och ungdom (10 000 000) 5.2 Kultur i arbetslivet 3 331 000 10 997 000 (7 331 000) 5.3 Vissa gemensamma ändamål 1 118 000 1 677 000 i folkbibliotekens verksamhet (1 118 000) 5.4 Bidrag till länsbildnings- 5 932 000 8 898 000 förbund m.fl. (5 932 000) 5.5 Migrationsjubileum 1996 _ 5 000 000 (5 000 000) 6 Till regeringens disposition 5 796 000 _ _ 124 672 000 213 762 000 (144 131 000) Regeringens överväganden Kulturverksamhet i föreningslivet Folkparkerna, Folkets Hus, Bygdegårdarna och Våra Gårdar har viktiga kulturpolitiska uppgifter. Deras verksamhet når många människor i hela landet. Särskilt betydelsefull är den kulturverksamhet som de bedriver för barn och ungdom. För att möjliggöra ytterligare insatser för den unga generationen bör 4 miljoner kronor tillföras dessa organisationer. Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare Efter särskild framställning har regeringen för innevarande budgetår tilldelat Svenska Pennklubben ytterligare medel med 62 000 kr. Sammanlagt har sålunda till Svenska Pennklubbens förfogande ställts 150 000 kr. För att stipendiets storlek skall kunna bibehållas föreslår regeringen att prissumman under nästa budgetår uppgår till 150 000 kr. Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum Invandrarnas kulturcentrum har under budgetåret 1993/94 upphört med sin verksamhet. Det statsbidrag på 298 000 kr som utgått till verksamheten kan således dras in. Organisationer inom bild- och formkonstområdet En rikstäckande utställningsverksamhet är av stor betydelse för konstnärerna samt ett viktigt medel att nå nya publikgrupper inom bildkonstområdet. De organisationer för konstbildande verksamhet som finns, fyller en viktig funktion i dessa sammanhang. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1993/94:KrU19, rskr. 1993/94:282) erhåller Folkrörelsernas konstfrämjande innevarande budgetår särskilda medel för sin verksamhet från anslagsposten Till regeringens disposition. Denna insats från regeringen är att betrakta som temporär och det bör i framtiden ankomma på Statens kulturråd att fördela medel till konstbildande organisationer. Det är angeläget att det samlade stödet till den konstbildande verksamheten inte minskar. Regeringen föreslår därför en ökning av ifrågavarande anslagspost med 600 000 kr, i första hand för att möjliggöra stöd till Folkrörelsernas konstfrämjande. Dansens Hus När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkonstnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Dansens Hus del har anslaget således räknats ned med 326 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget bör fr.o.m. nästa år betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. Enligt ett avtal, som slutits mellan staten och Stockholms stad, skall Dansens Hus under en treårsperiod tillföras totalt 4 miljoner kronor utöver prisomräkning. Av de 3 miljoner kronor, som är statens andel, återstår 1 miljon kronor. Bidraget till Dansens Hus bör således för nästa budgetår öka med 1 miljon kronor. Vidare görs en överföring av hyresmedel motsvarande 613 000 kr från Dansmuseet till Dansens Hus avseende den mindre scenen Blå Lådan. Detta innebär att Dansens Hus kommer att disponera Blå Lådan under hela året. Voksenåsen Kompensation har beräknats för hyreskostnaderna vid Svenskhemmet Voksenåsen. Svensk-grekiska kulturfonden Vid förhandlingar under hösten 1990 mellan företrädare för Sverige och Grekland utarbetades ett förslag till en överenskommelse om att avsätta fondmedel om vardera ett belopp motsvarande 250 000 kronor för kulturutbyte mellan länderna. Den svenska regeringen beslöt den 1 november 1990 att överenskommelsen skulle ingås. Därefter undertecknades överenskommelsen den 9 november 1990 i Stockholm av företrädare för de båda ländernas regeringar. I maj 1992 godkände det grekiska parlamentet som lag överenskommelsen. Båda länderna har i enlighet med överenskommelsen utsett vardera tre ledamöter till en gemensam nämnd, vilken har sammanträtt två gånger. Länderna har även vid skilda tillfällen anvisat medel för olika svensk-grekiska kulturprojekt. Däremot har någon fondbildning ännu inte skett från svensk sida och inte heller efter vad som kunnat utrönas från grekisk sida. Regeringen finner det därför i detta läge lämpligare att medel årligen beräknas under en särskild anslagspost för ett svensk-grekiskt kulturutbyte. Medlen förelås disponeras av Statens kulturråd och fördelas efter förslag av den av regeringen förordnade nämnden. För budgetåret 1995/96 beräknas ett anslag på 150 000 kr. Barn och ungdom Att göra insatser för barn och ungdom är en av de viktigaste frågorna i kulturpolitiken. Det är angeläget att alla barn och ungdomar får möjlighet till kulturupplevelser och får känna glädjen i det egna skapandet genom musik, teater, dans, konst, litteratur eller andra konstformer. Regeringen kommer under mandatperioden att på olika sätt förstärka insatserna för barn- och ungdomskultur. Sålunda har exempelvis Kommittén om kulturpolitikens inriktning fått tilläggsuppdrag att föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Redan i årets budgetproposition bör emellertid en särskild satsning göras genom att 10 miljoner kronor beräknas för att stimulera utvecklingsarbete inom barn- och ungdomskulturen. Det bör ankomma på regeringen att närmare precisera hur dessa medel skall disponeras. Kultur i arbetslivet Kulturinsatser i arbetslivet är en viktig del i arbetet för att öka delaktigheten i kulturlivet och ett medel för att uppnå kulturell jämlikhet och jämställdhet. Det är angeläget att detta arbete ytterligare stimuleras och att formerna för arbetet vidareutvecklas. Regeringen föreslår att bidraget till denna verksamhet ökar med 4 miljoner kronor. Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846-1996 Den förra regeringen tillsatte i december 1993 en kommitté för att förbereda ett migrationsjubileum 1996. Jubiléet skall ha två teman, dels emigrationen till främst USA och dess betydelse för såväl det svenska som det amerikanska samhället, dels immigrationen till Sverige, främst efter andra världskriget, och dess betydelse för det svenska samhället. Kommittén har planerat att såväl utställningar som andra kulturaktiviteter skall äga rum både i Sverige och USA under jubileumsåret. Som ett bidrag till genomförandet av projektet bör 5 miljoner kronor beräknas för ändamålet. Waldemarsudde I 1994 års budgetproposition (bil. 12 s. 26 och 107-108) redovisade regeringen att vissa åtgärder skulle vidtas till följd av att Stockholms kommun sagt upp avtalet om verksamheten och finansieringen av Waldemarsudde. Under anslagsposten Till regeringens disposition avsattes 2 miljoner kronor för dessa åtgärder. I enlighet med vad som redovisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter kommer Waldemarsudde att inordnas som en självständig enhet inom Statens konstmuseer. De under detta anslag reserverade medlen beräknas därför under anslaget till Statens konstmuseer. Anslaget minskar således med 2 miljoner kronor. Till regeringens disposition Medlen till regeringens disposition utgår ur detta anslag och beräknas under ett nytt anslag benämnt Utveckling, internationellt samarbete m.m. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar under detta anslag bör föras över till det nya anslaget. Detta anslag minskas sålunda med 3 796 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 762 000 kr. C 3. Bidrag till samisk kultur 1993/94 Utgift 9 090 833 Reservation 1 102 506 1994/95 Anslag 10 515 000 1995/96 Förslag 15 773 000 varav 10 515 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras av Sametinget som har att besluta om fördelningen av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer. Bestämmelserna finns i Sametingslagen (1992:1433). Sametinget har lämnat en redogörelse för medlens användning budgetåret 1993/94. Av denna framgår att Sametinget har anvisat 3,4 mkr till samiska organisationer, föreningar och tidningen Samefolket, 2,1 mkr till samiska kulturprojekt, 1 mkr till samisk forskning och studiefinansiering inom forskarutbildningen, 1,1 mkr som bidrag till samisk teater, 2 mkr till samisk slöjd och 0,5 mkr till samisk biblioteksverksamhet. Regeringens överväganden Sametinget har inte lämnat någon årsredovisning vad gäller detta anslag utan enbart en redogörelse för medlens användning. Därigenom kan utläsas endast hur medlen har fördelats mellan olika ändamål och inget om effekterna av bidragsgivningen för den samiska kulturen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 773 000 kr. Ersättningar och bidrag till konstnärer C 4. Konstnärsnämnden Nytt anslag (förslag) 9 708 000 varav 6 434 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersätt- ningar till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till inne- havare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden leds av en av rege- ringen utsedd styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen för scen- och film- konstnärer. Konstnärsnämndens årsredovisning är indelad i verksamhetsområdena stipendier och bidrag resp. övrig verksamhet. Följande allmänna mål har lagts fast. I bidragsgivningen skall koncentrerade insatser prioriteras. Nämnden skall därvid: - värna om kvalitet, kreativitet och nyskapande, - söka skapa arbetsmöjligheter för konstnärer, - stödja och främja samarbete mellan konstområden och över gränserna. Nämnden avser därjämte att fortlöpande följa utvecklingen av konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Konstnärsnämnden har i sin årsredovisning angivit att det sammanlagda antalet ansökningar budgetåret 1993/94 var 6 503. Antalet inkomna ansökningar har ökat med 4 % medan antalet beviljade ansökningar är i stort oförändrat. Nämnden framhåller svårigheten att på kort sikt bedöma det kvalitativa resultatet av den stipendiegivning som är nämndens huvuduppgift. Riktade bidrag till konstnärligt utvecklingsarbete bedöms dock ha gett god effekt. De utåtriktade kontakterna för bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation har intensifierats. En personalförstärkning med detta syfte sker innevarande budgetår. Förvaltningskostnadernas andel av bidragsmedlen är i stort oförändrad sedan budgetåret 1990/91 och var budgetåret 1993/94 6,7 %. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Konstnärsnämnden bör vidareutveckla metoder för uppföljning och utvärdering av stipendiegivningen samt bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala situation. I samband med detta bör även eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga konstnärer i dessa hänseenden kartläggas. Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. För att Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet, krävs en minskad detaljstyrning av organisationen. Regeringen bör inte utse särskilda organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer utan det bör ankomma på nämndens styrelse att bestämma hur arbetet skall organiseras. Regeringen avser att i detta syfte ändra förordningen (1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden. Organisationsförändringen innebär att Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltningsorgan för Sveriges bildkonstnärsfond. Den av regeringen särskilt utsedda styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör därmed. Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina förvaltningskostnader av de bidragsmedel som nämnden disponerar. Regeringen anser att förvaltningskostnader bör redovisas särskilt och föreslår därför att medel för Konstnärsnämndens administration anvisas under ett eget ramanslag. Ramanslaget bör tillföras sammanlagt 6 385 000 kr, varav från anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 4 086 000 kr, från anslaget Bidrag till konstnärer, anslagsposten Bidrag till upphovsmän på musikområdet 447 000 kr och anslagsposten Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare 1 852 000 kr. Konstnärsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 319 000 kr. I enlighet med vad som gäller för budgeteringen av ramanslag har en lönebuffert beräknats som täckning för uppkomna löneökningar under budgetåret. Vidare har kompensation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Konstnärsnämnden för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 300 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 708 000 kr. C 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 1993/94 Utgift 56 785 000 1994/95 Anslag 58 285 000 1995/96 Förslag 81 299 000 varav 54 199 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget lämnas ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Till bild- och formkonstnärer kan räknas målare, grafiker, skulptörer, textilkonstnärer, konsthantverkare, formgivare, tecknare/illustratörer samt fotografer. Visningsersättningen anvisas i form av ett fast årligt belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får användas dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av Konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader. Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av ett organ inom Konstnärsnämnden, kallat styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond. Enligt Konstnärsnämndens årsredovisning har Bildkonstnärsfonden under 1993/94 avskaffat den s.k. individuella visningsersättningen till förmån för koncentration på arbetstipendier, bidrag till internationellt kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag. Regeringens överväganden Regeringen föreslår i enlighet med Konstnärsnämndens förslag att medlen anvisas under ett reservationsanslag. Med anledning av att medlen för Konstnärsnämndens administration föreslås bli anvisade under ett särskilt ramanslag minskas detta anslag med 4 086 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 81 299 000 kr. C 6. Bidrag till konstnärer 1993/94 Utgift 31 509 987 Reservation 4 021 660 1994/95 Anslag 32 615 000 1995/96 Förslag 45 569 000 varav 30 379 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag, projektbidrag eller långtidsstipendier. Stipendierna behandlas under anslaget Inkomstgarantier för konstnärer m.m. Konstnärsbidrag kan beviljas för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t.ex. för resor och internationell kontaktverksamhet. Det kan ges till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får beviljas årligen utan tidsgräns. Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan ges för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället. Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister och av Konstnärsnämnden till övriga konstnärer. Eftersom upphovsmän på musikområdet och fonogramartister inte ersätts för den fria biblioteksutlåningen av deras verk finns under detta anslag medel för särskilda insatser till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Medlen disponeras av Konstnärsnämnden enligt förordningen (1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet. Enligt samma förordning kan bidrag lämnas till projekt på filmområdet. Medel för detta ändamål anvisas under anslaget Filmstöd. Anslagets fördelning budgetåret 1994/95(1 1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister 2 123 000 2. Bidrag till dramatiker 2 284 000 3. Bidrag till bild- och formkonstnärer 6 186 000 4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet 3 579 000 5. Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare 12 387 000 6. Särskilda insatser för upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare 3 628 000 7. Särskilda insatser för enskilda konstnärers deltagande i internationellt kulturutbyte på bild-, form-, ton- och scenområdena 2 428 000 32 615 000 1)Anslaget får även användas för att betala förvaltningskostnader hos de medels- fördelande myndigheterna. Regeringens överväganden För att minska detaljstyrningen av fördelningen mellan olika slags projekt bör en sammanslagning av anslagsposter under ifrågavarande anslag ske. Regeringen har i oktober lagt proposition om lagstiftning (prop. 1994/95:58) med anledning av EG:s direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättig- heter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter. I propositionen har ifrågasatts om den svenska ordningen vad gäller ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk (fonogram) uppfyller direktivets krav. Det har därvid angetts att ett slutligt ställningstagande till behovet av eventuella författningsänd- ringar bör anstå till dess resultatet föreligger av ett inom Kulturdepartementet pågående översynsarbete av de offentligrättsliga stödordningarna inom kulturom- rådet. Regeringen har beslutat tilläggsdirektiv för Kommittén om kulturpoli- tikens inriktning (Ku 1993:03). Kommittén har bl.a. fått i uppdrag att utvärdera utformningen av såväl biblioteksersättning som ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk. Regeringen avser att återkomma i samband med att kommitténs betänkande behandlas. Med anledning av att medlen för Konstnärsnämndens administration föreslås bli anvisade under ett särskilt anslag minskas detta anslag med 2 299 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser- vationsanslag på 45 569 000 kr. C 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m. 1993/94 Utgift 21 139 051 1994/95 Anslag 21 395 000 1995/96 Förslag 33 653 000 varav 22 435 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ. Inkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Basbeloppet för kalenderåret 1995 beräknas bli 35 700 kr. Garantins maximibelopp för år 1995 uppgår således till 178 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt. Regeringen har för budgetåret 1994/95 fastställt antalet inkomstgarantier till 157. Härav avser elva garantirum personer som innehaft tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning. Långtidsstipendier enligt för- ordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer utgår under högst tio år och motsvarar tre basbelopp per år. För budgetåret 1994/95 utgår 45 långtids- stipendier, som fördelas av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond. Regeringens överväganden Från konstnärshåll har under senare år intresset helt fokuserats på långtids- stipendierna. Intresset för inkomstgarantier synes i motsvarande mån ha minskat. Mot den bakgrunden och med hänsyn till ambitionen att stipendiesystemet i första hand bör inriktas på konstnärlig kreativitet finns det anledning att överväga ett successivt utbyte från inkomstgarantier till långtidsstipendier eller tidsbegränsade bidrag. Regeringen avser att ta initiativ till en fortsatt beredning av denna fråga. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 33 653 000 kr. C 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. 1993/94 Utgift 87 798 500 1994/95 Anslag 84 304 000(1 1995/96 Förslag 158 699 000 varav 105 799 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1)Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av upphovsman som skrivit på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt för utlåning av verk översatt till svenska. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar. Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt överenskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av nämnda grundbelopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet. Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit en höjning av grundbeloppet i fråga om originalverk till 89 öre för hemlån. I enlighet med detta förslag bör grundbeloppet beräknas till 3 kr 56 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 44,5 öre för hemlån och till 1 kr 78 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och över- sättare (författarpenning och översättarpenning). Författarpenningen beräknas uppgå till 53 öre för hemlån och 2 kr 12 öre för referensexemplar samt över- sättarpenningen 26,5 öre för hemlån och 1 kr 6 öre för referensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan också bestämma att ersättning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet använder styrelsen för att utse innehavare av s.k. garanterad författarpenning, vilken för kalenderåret 1995 har fastställts till 107 500 kr. För närvarande utgår garanterad författarpenning till 237 upphovsmän. Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma ändamål. Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersätt- ning till författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vidare att besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker samt att tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Majoriteten i fondens styrelse tillsätts av berörda upphovsmannaorganisationer. Enligt Författarfondens verksamhetsberättelse var verksamhetens totala kostnader för biblioteksersättningen 82 690 000 kr. Av dessa medel avsåg 5 553 000 kr administration. I relation till biblioteksutlåning utbetalad individuell författarpenning/översättarpenning utgick med en total summa av 28 274 000 kr till 3 985 upphovsmän och det genomsnittligt utbetalade er- sättningsbeloppet var 7 095 kr (medianvärde 2 548 kr) per person. Till upp- hovsmannaorganisationerna Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare samt Svenska Fotografernas förbund har fördelats sammanlagt 5 044 000 kr. Antalet stipendieansökningar har varit 1 933 (föregående budgetår 1 794). Bland dessa har 57 tvååriga arbetsstipendier, 265 ettåriga arbetsstipendier samt 134 resestipendier/bidrag fördelats. Författarfonden fördelar vidare medel till författare, översättare, kultur- journalister och dramatiker från anslaget Bidrag till konstnärer. För konst- närsbidrag till författare, översättare och kulturjournalister har 39 bidrag om 50 000 kr fördelats, varav 27 till män och 12 till kvinnor. Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer. Från detta anslag utgår också medel till Sveriges författarfond för rese- stipendier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land samt medel till Sveriges författarförbund för nordiskt författarsamarbete. Anslagets fördelning budgetåret 1994/95 1. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek (f) 80 126 000(1 2. Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar 4 086 000 3. Nordiska författarstipendier 69 000 4. Nordiskt författarsamarbete 23 000 84 304 000 1)Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr. Enligt biblioteksstatistik för utlåningsåret 1993 uppgick den totala ersättningsgrundande utlåningen på folk- och skolbiblioteken år 1993 till ca 106 miljoner lån. Styrelsen bedömer att motsvarande antal lån för år 1994 kommer att minska till 102 miljoner. Minskningen är avhängig av en beräknad nedgång i den redovisade skolbiblioteksutlåningen. Den totala utlåningsvolymen är beräknad i enlighet med det den 10 juni 1994 träffade avtalet om biblioteksersättningen, enligt vilket även läsning på bibliotek skall ingå som grund för biblioteks- ersättning. Enligt fondens beräkningar av utfallet av nämnda avtal bör anslagsposten för det förlängda budgetåret beräknas till 152 430 000 kr. Regeringens överväganden Biblioteksersättningen är en viktig del av konstnärspolitiken och ger många författare, översättare m.fl. väsentligt förbättrade förutsättningar för sin yrkesutövning. Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att notera att betydande förstärkningar av grundbeloppet under senare år har kunnat åstadkommas. Utvecklingen sedan budgetåret 1983/84 framgår av följande redovisning. År Grundbelopp öre 1983/84 37 1984/85 40 1985/86 42 1986/87 45 1987/88 48 1988/89 55 1989/90 63 1990/91 69 1991/92 77 1992/93 83 1993/94 86 Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit att grund- beloppet skall höjas med tre öre budgetåret 1994/95. Därvid redovisades den överenskommelse om grundbelopp för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som träffats mellan regeringen och upphovsmannaorganisationerna på området. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk innevarande budgetår vara 89 öre. För nästa budgetår skall grundbeloppet vara 94 öre. I överenskommelsen har även beaktats det utnyttjande av folk- och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället för utlåning som Kulturrådet på regeringens uppdrag redovisat i en rapport den 15 december 1993. Sålunda bestäms budgetåret 1994/95 andelen referensexemplar i skolbibliotek till 24 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 bestäms motsvarande andel till 28 %. Vidare skall under budgetåret 1994/95 antalet registrerade hemlån i folkbibliotek, det uppskattade meranatalet lån i folkbibliotekens uppsökande verksamhet samt hemlån i skolbibliotek omräknas med faktorn 1,01, för att därmed beakta det utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek. För budgetåret 1995/96 är motsvarande omräkningsfaktor 1,02. Regeringen har i tilläggdirektiv gett den kulturpolitiska utredningen i uppdrag att utvärdera gällande form för biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning, anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna förslag till åtgärder. Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95 har regeringen utgått från det i tilläggsbudgeten föreslagna grundbeloppet för innevarande budgetår jämte Styrelsens för Sveriges författarfond prognos angående utlåning m.m. år 1994. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad som redovisats om grundbelopp för biblioteksersättningen, 2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 158 699 000 kr. C 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 1993/94 Utgift 3 375 000 1994/95 Anslag 3 375 000 1995/96 Förslag 5 063 000 varav 3 375 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på musikom- rådet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter överläggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret 1994/95 fördelats på följande sätt. Mottagare Belopp 1994/95 Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) 1 350 000 Svenska gruppen av the International Federation of Producers of the Phonographic Industry (IFPI) 957 500 Svenska oberoende musikproducenter 55 000 Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) 1 012 500 3 375 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 063 000 kr. Teater, dans och musik C 10. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern 1993/94 Utgift 605 300 393 1994/95 Anslag 606 818 000 1995/96 Förslag 921 010 000 varav 612 818 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medlen är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Svenska riksteatern Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även länsteaterföreningar knutna. För verksamheten vid Svenska riksteatern gäller de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska riksteaterns verksamhet. Svenska riksteatern har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att Riksteatern framförde 1 763 föreställningar, varav 479 för barn och ungdom. Publikantalet var 298 017. Riksteaterns utbud bestod av 64 turnéer, varav den egna produktionen omfattade 44. Till detta kommer verksamheten vid Södra Teatern med 521 föreställningar och en publik på 66 573. Riksteaterns 225 lokala teaterföreningar svarade för genomförandet av ca 3 500 teaterarrangemang, varav 30 % producerats av Riksteatern, 25 % av regionteatrarna och 45 % av fria grupper och andra producenter. Länsteater- föreningarna svarade för genomförandet av drygt 4 500 teaterföreställningar, företrädesvis barn- och ungdomsteater. Riksteaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till 235 538 000 kr, varav 203 025 000 kr utgjordes av statsbidrag, 24 221 000 kr av gager och 8 292 000 kr av övriga intäkter. Operan Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23). Operan har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att Operan gav 300 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottning- holmsteatern och på andra scener, varav 22 föreställningar under turnéer i Sverige och utomlands. Antalet barn- och familjeföreställningar var 84. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 12, varav 3 urpremiärer. Genomsnittliga publikbeläggningen för opera- och balettföreställningar på stora scenen har varit 85 %. Antalet besök vid Operans föreställningar i Operahuset uppgick sammanlagt till 181 571. Operan har under spelåret genomfört sju radio- och TV-samarbeten, varav tre ännu inte sänts. Operans ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till 299 875 000 kr, varav 251 373 000 kr utgjordes av statsbidrag, 31 547 000 kr av recetter och 16 955 000 kr av övriga intäkter. Dramatiska teatern Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22). Dramatiska teatern har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att Dramaten gav 1 334 föreställningar, varav 56 turnéföreställningar. Antalet barn- och ungdomsföreställningar var 338. Antalet premiärer uppgick till 18. Det sammanlagda antalet besök uppgick till 276 956. Beläggningen var 89 % utslagen på samtliga scener. Dramatiska teaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till 187 427 000 kr, varav 151 054 000 kr utgjordes av statsbidrag, 30 233 000 kr av recetter och 6 140 000 kr av övriga intäkter. Anslagets fördelning 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Bidrag till Svenska riksteatern 203 225 000 306 464 000 (203 225 000) 2. Bidrag till Operan 253 563 000 388 329 000 (259 563 000)1 2. Bidrag till Dramatiska teatern 150 030 000 226 217 000 (150 030 000) 606 818 000 921 010 000 (612 818 000) 1)Varav 6 miljoner kronor som engångsbelopp Regeringens överväganden Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstyrningsprocessen. För Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern har föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Dessa teatrars verksamhet kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budgetproposition. Kommittén om översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna har under år 1994 presenterat sina förslag i betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren har gjorts. Regeringen har vidare under december 1994 överlämnat betänkandet tillsammans med remissvar och remissammanställning till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Många av de frågor som behandlas i betänkandet hänger nära samman med kulturpolitiska frågor inom andra konstområden Det är därför enligt regeringens bedömning inte lämpligt att redan nu ta ställning till förslagen i betänkandet utan dessa bör behandlas när beslut fattas om hela den framtida kulturpolitiken. När det gäller kulturverksamhet som bedrivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjnings- verk. Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern bör också omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 26 254 000 kr, varav för Svenska riksteatern med 9 068 000 kr, för Operan med 10 769 000 kr och för Dramatiska teatern med 6 417 000 kr. Bidragen till de tre teatrarna utbetalas för närvarande den 1 juli då hela beloppet är tillgängligt. Teatrarna kan på detta sätt tillgodogöra sig betydande ränteintäkter. Denna hantering infördes budgetåret 1986/87 i samband med en omfattande omläggning av bidragssystemet till dessa teatrar. När basbidragen då fastställdes togs hänsyn till att teatrarna också var beroende av ränteintäkter för finansiering av sina verksamheter. Regeringen har nu bedömt att en anpassning bör göras av detta bidrag till vad som gäller för statliga myndig- heter, där månatliga utbetalningar tillämpas sedan en tid. En sådan anpassning medför emellertid behov av kompensation för uteblivna ränteintäkter. I inled- ningen till huvudtiteln har anmälts att kompensation för ränteförluster bör kunna göras i form av en teknisk justering i regleringsbrevet, grundad på en närmare beräkning. Operan Operahuset kommer till följd av ombyggnadsarbeten att vara stängt under delar av hösten 1995. Stängningen medför bortfall av biljettintäkter. För att i viss utsträckning kompensera detta bör ett engångsbelopp på 6 miljoner kronor tillföras bidraget till Operan. Engångsbeloppet bör även kunna avse inköp av viss utrustning enligt Operans anslagsframställning samt kunna möjliggöra en intensifierad turnéverksamhet under stängningsperioden. Det är angeläget att Operan utnyttjar detta tillfälle till fördjupade kontakter med publiken utanför Stockholm. Det är vidare av största vikt att Operan utnyttjar sina totala resurser - både ekonomiska och personella - så effektivt som möjligt. I detta ingår att anpassa föreställningsverksamheten till de tider som ger de bästa möjligheterna för en stor publik att ta del av den. Ett sätt att tillgodose detta är att ha före- ställningsverksamhet också på söndagar och under sommartid. Regeringen förut- sätter att Operan i framtiden planerar sin verksamhet så att föreställningar också kan ges under dessa tider. Dramatiska teatern Revisionsberättelse med invändning har inlämnats av RRV. Dramatiska teatern följer dock den plan som har lagts upp i samråd med RRV för att åtgärda påpekandet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 921 010 000 kr. C 11. Bidrag till Svenska rikskonserter 1993/94 Utgift 68 576 000 Reservation 460 000 1994/95 Anslag 69 753 000 1995/96 Förslag 105 646 000 varav 70 086 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medel till Svenska rikskonserter är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Svenska rikskonserter är en stiftelse, vars stadgar fastställdes av regeringen den 3 december 1987. Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting, kommuner, musikinstitutioner, artister m.m., internationell kontaktverksamhet, inter- nationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonserter bl.a. med egna ensembler svara för musikproduktion i Stockholms län, inom försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang. Avtal har tecknats mellan försvarsledningen och Svenska rikskonserter om försvarsmusikbeställningar under perioden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Medel till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) är anvisade under detta anslag. Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret 1993/94. Svenska rikskonserter har därför inte ålagts att lämna resultat- redovisning för nämnda budgetår. Av Rikskonserters verksamhetsberättelse framgår bl.a. följande. Rikskonserters produktionsavdelning (SRK produktion) har under året genomfört ett 60-tal musikarrangemang i form av turnéer, festivaldeltagande m.m. i Sverige och utomlands. Härav har ett 10-tal arrangemang direkt riktat sig till barn och ungdomar. Tidningen Tonfallet har lagts ner och ersatts av den nya tidskriften Musik, som ges ut i samarbete med Sveriges Radio P 2. Fonogramutgivningen (Caprice Records) har genomgått en strukturförändring, som inneburit ökad utgivningstakt och en större satsning på fonogram för barn- och ungdom. Stockholmsmusiken har under året bytt namn till Stockholms blåsarsymfoniker. I samband med att ett nytt avtal med försvaret trätt i kraft har antalet musikertjänster reducerats från 55 till 40 och administrationen minskats med tre tjänster. Repertoaren har anpassats till den reducerade besättningen och inriktats på en bredare publik. Orkestern har under året hållit 187 konserter för totalt 111 000 besökande. Härav har 84 000 utgjort publik vid 60 försvarskonserter. Slagverksensemblen Kroumata har hållit 20 konserter i Sverige och utomlands samt gjort ett antal inspelningar för radio och TV. I samband härmed har ensemblen uruppfört sju nya verk. Beslut har fattats om att lägga ner artistförmedlingen Svenska Konsertbyrån fr.o.m. den 1 jui 1994. Förmedlingen har i stället övertagits av ett privat bolag. Svenska rikskonserters intäkter har under år 1993/94 uppgått till 27,2 mkr, exkl. det statliga anslaget. Styrelsen för EMS har i sin verksamhetsberättelse för budgetåret 1993/94 redovisat planer på ett samgående med Svenska rikskonserter. Regeringens överväganden Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och ramstyrningsprocessen. För Svenska rikskonserter har föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Rikskonserters verksamhet kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budgetproposition. Stockholms blåsarsymfoniker Som ett led i ett uppdrag att utvärdera 1985 års länsmusikreform avlämnade Statens kulturråd våren 1994 en särskild rapport om Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Dåvarande regeringen överlämnade rapporten till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Blåsarsymfonikernas framtid prövas således för närvarande i ett brett kulturpolitiskt perspektiv. Svenska rikskonserter, som är huvudman för blåsarsymfonikerna, har anmält att försvarsmakten inte kommer att lämna någon ersättning till orkestern efter utgången av detta budgetår. Rikskonserter bedömer att orkestern måste läggas ner den 1 juli 1995 om inte medel tillskjuts från annat håll. Regeringen har även tagit del av synpunkter som framförts från delar av musiklivet om betydelsen av att blåsarsymfonikerna får förbli en sammanhållen musikinstitution. Framför allt har de negativa effekterna från sysselsättnings- synpunkt av en nedläggning betonats. Med hänsyn till kulturutredningens pågående arbete anser regeringen inte att den nu bör fatta något beslut vad gäller Stockholms blåsarsymfoniker. I avvaktan på kommande musikpolitiska ställningstaganden från statsmakternas sida ankommer det i första hand på huvudmannen, Svenska rikskonserter, att vidta de åtgärder som de ändrade ekonomiska förutsättningarna kräver. Rikskonserter bör därvid kunna pröva flera alternativ än nedläggning inom ramen för sina totala resurser. Det kan heller inte uteslutas att underhandlingar mellan Rikskonserter och olika externa intressenter, inbegripet försvarsmakten, skulle kunna leda till positiva resultat. Svenska Konsertbyrån Rikskonserter hemställer att de medel som frigjorts till följd av Svenska konsertbyråns nedläggning skall få användas för ökad satsning på unga oetablerade artister. Resurserna för den artistförmedlande verksamheten är en integrerad del av statsbidraget till Svenska rikskonserter. Det bör därför ankomma på stiftelsen själv att bedöma hur de frigjorda medlen bäst kan utnyttjas inom stiftelsens ansvarsområde. Anslagsberäkningar När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Rikskonserters del har anslaget således räknats ned med 3 488 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. För innevarande budgetår erhåller Svenska rikskonserter täckning för kostnader till följd av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå, m.m. från förslagsanslaget Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter. Detta anslag bör utgå ur statsbudgeten. I stället har ett utrymme beräknats under förevarande anslag som täckning för uppkomna löneökningar under budgetåret. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 105 646 000 kr. C 12. Bidrag till regional musikverksamhet 1993/94 Utgift 229 770 000 1994/95 Anslag 233 270 000 1995/96 Förslag 359 655 000 varav 239 770 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Med anledning av proposition 1984/85:1 (bet. 1984/85:KrU7, rskr. 1984/85:53) fattade Riksdagen beslut om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr.o.m. den 1 januari 1988. Riksdagen godkände därefter med anledning av proposition 1985/86:114 (bet. 1985/86:KrU22, rskr. 1985/86:330) statens ekonomiska förpliktelser enligt en mellan dåvarande Statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet träffad överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Regeringen godkände för sin del genom beslut den 23 oktober 1986 nämnda överenskommelse samt de avtal som Statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstingskommuner, utom Stockholms, samt Gotlands kommun om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet. Regeringens överväganden Statens kulturråd har på den förra regeringens uppdrag utvärderat den regionala musikverksamheten och Rikskonserters roll i denna. Kulturrådet har redovisat sitt arbete i rapporten Musik för miljoner - en utvärdering av länsmusikreformen (Rapport från Statens kulturråd 1994:2) och i en kompletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Den förra regeringen har överlämnat rapporterna till Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03). Överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om statsbidraget till den den regionala musikverksamheten för kalenderåret 1995. Enligt denna skall statsbidraget för år 1995 uppgå till 239 770 000 kr. Överenskommelsen innebär inte några större förändringar i fördelningen av det totala statsbidraget mellan bidragsmottagarna. Behovet av en justering av bidragsbeloppen för vissa landstingskommuner har framhållits från skilda håll. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet har regeringen dock ansett att den träffade överenskommelsen bör stå fast. Regeringen har därför godkänt överenskommelsen den 15 december 1994. Förhandlingar avseende kalenderåret 1996 har inte inletts. Anslaget har därför preliminärt beräknats till 359 655 000 kr för det förlängda budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 359 655 000 kr. C 13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 1993/94 Utgift 358 641 931 1994/95 Anslag 379 977 000 1995/96 Förslag 573 393 000 varav 382 262 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant. Statsbidraget utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för insti- tutionen. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 teater- och dansin- stitutioner och 11 musikinstitutioner berättigade till bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår preliminärt 224 700 kr och för musikinstitutioner 262 000 kr, varav 16 681 kr resp. 19 453 kr avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 208 000 kr resp. 242 500 kr. Regeringen har bemyndigat Statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte. Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tillde- lade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institu- tioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidrags- underlaget under högst tre år. Institution Av Kulturrådet beslutad fördelning av antalet grundbelopp 1994/95 Teater- och dansinstitutioner Bohusläns Teater 28 Borås stadsteater 51 Byteatern i Kalmar 25 Folkoperan 49 Folkteatern i Gävleborg 35 Folkteatern i Göteborg 64 GöteborgsOperan 372 Göteborgs stadsteater 211 Helsingborgs stadsteater 68 Jönköpings länsteater 36 Länsteatern i Dalarna 35 Länsteatern i Örebro 38,5 Malmö Musik och Teater AB 387 Musikteatern i Värmland 57 Norrbottensteatern 60 Norrlandsoperan 70 Regionteatern Blekinge-Kronoberg 64 Skaraborgs länsteater 35 Stockholms stadsteater 300 Teater Halland 15 Teater Västernorrland 51 Upsala stadsteater 80 Västerbottensteatern 39 Västmanlands länsteater 37 Älvsborgsteatern 23 Östergötlands länsteater 168 Särskilda insatser för dramatiker- 33 och koreografanställningar samt för barn- och ungdomsprojekt 2 431,5 Institution Av Kulturrådet beslutad fördelning av antalet grundbelopp 1994/95 Musikinstitutioner Göteborgs konsert AB 135 Helsingborgs konsertförening 65 Jönköpings orkester- och 10 kammarmusikförening Kalmar läns musikstiftelse för 21 Kalmar läns kammarorkester Musik i Uppland för Uppsala 17 kammarorkester Musik i Västernorrland för 15 Sundsvalls kammarorkester Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester 71 Malmö symfoniOrkester AB 85 Symfoniorkestern i Norrköping 84 Västerås musiksällskap 19 Örebro orkesterstiftelse 32 Särskilda insatser för barn- och 2 ungdomsverksamhet, tonsättaranställningar m.m. 556 Regeringens överväganden Formerna för och inriktningen av det statliga stödet till regionala kultur- institutioner är en av de frågor, som behandlas av Kommittén för kultur- politikens inriktning. Regeringen har också nyligen överlämnat betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52) tillsammans med remissvar och remissammanställning till denna kommitté. Tidigare under år 1994 har även Kulturrådets rapport Musik för miljoner (KUR 1994:2) överlämnats till kommittén. Gotlands kommun har anhållit om att Bryggeriteatern skall bli stats- bidragsberättigad institution med grundbelopp. Kulturrådet har tillstykt an- sökningen. I enlighet med Kulturrådets förslag bör medel för 10 grundbelopp beräknas till den nya länsteatern på Gotland. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har för budgetåret 1995/96 preliminärt beräknats till 224 700 kr i de fall där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 208 000 kr. För musikinstitutioner med lönekostnadspålägg har grundbeloppet för budgetåret 1995/96 preliminärt beräknats till 262 000 kr. För sådana institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 242 500 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 573 393 000 kr. C 14. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. 1993/94 Utgift 57 138 329 Reservation 996 004 1994/95 Anslag 59 256 000 1995/96 Förslag 88 884 000 varav 59 256 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av Statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden. Regeringens överväganden Det framtida statliga stödet till de fria teater- och dansgrupperna behandlas i betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52), som nyligen har överlämnats till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. I avvaktan på kommitténs förslag bör detta anslag för nästa budgetår vara oförändrat. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 88 884 000 kr. C 15. Bidrag till Musikaliska akademien 1993/94 Utgift 3 424 000 1994/95 Anslag 3 429 000 1995/96 Förslag 5 183 000 varav 3 455 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medel till Musikaliska akademien är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 13 december 1990 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m.m. Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret 1993/94. Musikaliska akademien har därför inte ålagts att lämna resultat- redovisning för nämnda budgetår. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 åläggs Musikaliska akademien samma krav som statliga myndigheter när det gäller resultatredovisning i enlighet med förordningen (1993:134) om myndigheters anslagsframställning och årsredovisning. Regeringens överväganden Regeringen föreslår ingen ökning av bidraget utöver kompensation för höjd lokalhyra. Bidraget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 183 000 kr. Bibliotek, litteratur och tidskrifter C 16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet 1993/94 Utgift 35 056 820 1994/95 Anslag 35 944 000 1995/96 Förslag 53 916 000 varav 35 944 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek. Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252 grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. Inneva- rande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 190 100 kr. För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst sex grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppen. Av grundbeloppen avser tio lånecentralsverksamhet i enlighet med vad riksdagen har uttalat härom (bet. 1987/88:KrU14 s. 20). Under anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbibliotek samt en invandrarlånecentral med 9 596 000 kr. Medlen under detta anslag fördelas av Statens kulturråd. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp på 190 100 kr, varav statsbidraget är 55 %. För låne- centraler, depåbibliotek och invandrarlånecentral beräknas oförändrat 9 596 000 kr. Tio grundbelopp skall även i fortsättningen tillföras lånecentralerna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 916 000 kr. C 17. Litteraturstöd 1993/94 Utgift 42 015 923 Reservation 4 505 452 1994/95 Anslag 41 000 000 1995/96 Förslag 65 180 000 varav 41 267 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen (1993:449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen (1988: 676) med instruktion för Statens kulturråd. Vidare utgår från anslaget stöd till En Bok För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1.Stöd till utgivning av litteratur 32 700 000 52 730 000 (32 967 000) 2.En Bok För Alla AB för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom 8 200 000 12 300 000 (8 200 000) 3.Kommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska 100 000 150 000 (100 000) Den övergripande målsättningen för den statliga litteraturpolitiken är att tillförsäkra allmänheten ett rikt och varierat utbud av kvalitetslitteratur. Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för en tendens mot ökad koncentration inom förlagsbranschen och kedjebildning inom bokhandeln. Under budgetåret 1993/94 tilldelades sammanlagt 744 titlar stöd till utgivning av litteratur (exkl. litteratur på invandrar- och minoritetsspråk). Ansökningar om stöd inkom från 255 förlag och utgivare, varav ca 100 bedriver förlagsverksamhet med en mer eller mindre regelbunden utgivning. För Kulturrådets utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, skol- klassikerserien, är målet att under perioden 1993/94-1995/96 uppnå totalt 100 utgivna titlar. Hittills omfattar serien 90 titlar, varav 80 är producerade. Det nuvarande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB gäller för tiden t.o.m. den 30 juni 1996. Regeringens överväganden Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för litteratur- stödet som lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94- 1995/96. Kulturrådet har i skrivelse den 31 augusti 1994 redovisat sitt uppdrag att utvärdera kravet på maximipris för litteraturstödda titlar, den s.k. pris- pressen, som finns i stödordningen (jfr prop. 1992/93:100 s. 211-212). I rapporten förordar Kulturrådet att prispressen behålls. Rapporten har över- lämnats till Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Bokhandlareföreningen och Sveriges Författarförbund för yttrande. Organisationerna är djupt oeniga i sina remissvar om värdet av den nuvarande ordningen. Regeringen är mot den bakgrunden och med hänsyn till den pågående parlamentariska utredningen om kulturpolitikens framtida inriktning inte beredd att för närvarande ta ställning till någon förändring på den här punkten i litteraturstödet. Regeringen föreslår att 400 000 kr tillförs anslaget i syfte att uppnå målsättningen med 100 utgivna titlar i skolklassikerserien under det kommande budgetåret. Sammanlagt 4 880 000 kr av anslagsposten 1 bör beräknas för detta ändamål. Regeringens förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB skall kunna förlängas ett halvår till 31 december 1996. Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta verksamheten med En Bok För Alla AB genomgå en fördjupad prövning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 65 180 000 kr. C 18. Stöd till kulturtidskrifter 1993/94 Utgift 19 829 292 Reservation 61 193 1994/95 Anslag 19 500 000 1995/96 Förslag 29 250 000 varav 19 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Produktionsstöd 17 500 000 26 250 000 (17 500 000) 2. Utvecklingsstöd 2 000 000 3 000 000 (2 000 000) Den övergripande målsättningen för statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Kulturrådet skall under treårsperioden 1993/94-1995/96 verka för tydliga prioriteringar när det gäller vilka kategorier av kulturtidskrifter som i första hand bör få stöd. En målsättning för treårsperioden skall vara att bl.a. genom utvecklingsinsatser minska enskilda tidskrifters behov av produktionsstöd. Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för att 185 tidskrifter tillde- lats stöd för budgetåret 1993/94 med sammanlagt 16 268 680 kr. Därav har 28 tidskrifter erhållit bidrag för inläsning på kassett med sammanlagt 318 930 kr. Utvecklingssinsatser har vidtagits för 2 077 094 kr. Regeringens överväganden Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd till kulturtidskrifter som lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 29 250 000 kr. C 19. Stöd till bokhandel 1993/94 Utgift 5 459 000 Reservation 6 544 180 1994/95 Anslag 8 101 000 1995/96 Förslag 12 152 000 varav 8 101 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln. Vidare utgår från anslaget bidrag till Bokbranschens Finansie- ringsinstitut AB (BFI) för dess kostnader för administration av den statliga stödverksamheten. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Lån till investeringar i bokhandel m.m. (kreditstöd) 2 382 000 3 573 000 (2 382 000) 2.Sortimentsstöd 3 500 000 5 250 000 (3 500 000) 3.Katalogdatorstöd 1 519 000 2 279 000 (1 519 000) 4.Bokbranschens Finansierings- institut AB (BFI) 700 000 1 050 000 (700 000) BFI får omfördela högst 200 000 kr mellan anslagsposterna. Beloppet under anslagsposten 4 får dock inte överskridas. Den övergripande målsättningen för statens stöd till bokhandeln är dels att vidmakthålla och om möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät, dels att öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bokhandeln. För katalogdatorstödet är den nuvarande målsättningen att huvuddelen av de berörda mindre bokhandlarna skall ges möjlighet att ansluta sig till branschens gemensamma datoriserade katalogsystem under perioden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996, så att stödet därefter kan avskaffas. BFI har lämnat en redogörelse för verksamheten med statligt stöd till bok- handeln budgetåret 1993/94. Under året har nio kreditsstöd beviljats, 95 bok- handlar har tilldelats sortimentsstöd, medan 63 bokhandlar erhållit investe- rings- och/eller driftsstöd till katalogdator. Verksamheten har granskats av en av regeringen utsedd revisor. Revisionsrapporten innehåller inte några invänd- ningar. I rapporten Bokhandelsbranschen 1993/94 redovisar BFI utvecklingen under det senaste året vad avser affärsvillkoren mellan förlag och bokhandel, bokhandels- beståndet samt den ekonomiska situationen för bokhandelsbranschen. När det gäller bokhandelsbeståndet pekar BFI på nya former för detaljhandelsförsäljning av böcker, t.ex. multimediabutiker, och en ökning av antalet bokhandlar som är specialiserade på vissa typer av böcker. Det totala antalet bokhandlar upp- skattas av BFI till ca 400 stycken. Regeringens överväganden Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd till bokhandeln som lades fast i 1993 år budgetproposition inför perioden 1993/94-1995/96. Regeringens förslag innebär bl.a. att katalogdatorstödet förlängs något så att stöd kan lämnas även under perioden juli-december 1996. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 12 152 000 kr. C 20. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 1993/94 Utgift 8 576 000 Reservation - 1994/95 Anslag 13 000 000 1995/96 Förslag 19 500 000 varav 13 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988, har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvnings-handikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Det övergripande målet för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) är att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur. LL-stiftelsen har i sin förenklade anslagsframställning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena 8 SIDOR och LL-böcker. Stiftelsen konstaterar i sin resultatanalys att de av stiftelsen uppsatta verksamhetsmålen, dvs veckoutgivning av 8 SIDOR och en bokproduktion med minst 20 LL-böcker om året, inte uppnåtts. Däremot redovisar stiftelsen ett förbättrat ekonomiskt resultat jämfört med tidigare år, vilket helt tillskrivs en ökad försäljningen av både tidningen och böckerna och att ett ordentligt genombrott i marknadsföringen skett. Under året producerades 13 LL-böcker och 45 nummer av 8 SIDOR, med upplagor för böckerna i genomsnitt 700 exemplar och för tidningen (våren 1994) i 9 000 exemplar. Regeringens överväganden Övergripande mål har fastställts för perioden 1993/94_1995/96 och mot bakgrund av dessa träffade staten och stiftelsen den 10 juni 1993 ett avtal som gäller t.o.m. den 30 juni 1996. Resultatredovisningen visar att försäljningen av 8 SIDOR och LL-böcker har ökat. Regeringen bedömer att LL-stiftlesen, mot bakgrund av resultatet under budgetåret 1993/94 och den bidragsökning riksdagen beslutade om våren 1994, har goda förutsättningar att avsevärt öka och förbättra utgivningen. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen. Stiftelsen omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 650 000 kr. Regeringens förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande avtalet mellan staten och stiftelsen skall kunna förlängas ett halvår till 31 december 1996. Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta verksamheten genom-gå en fördjupad prövning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr. C 21. Talboks- och punktskriftsbiblioteket 1993/94 Utgift 62 300 000(1 1994/95 Anslag 53 534 000 1995/96 Förslag 78 496 000 varav 52 427 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1)Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram på teckenspråk förmedlades fram t.o.m. budgetåret 1993/94 genom biblioteket. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skall enligt sin instruktion (1988:341) i samverkan med andra bibliotek förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplys- ningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst kommunbibliotek. Biblio- teket fungerar som lånecentral för talböcker. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och svarar för framställning av studielittera- tur för läshandikappade högskolestuderande (anslaget anvisas under åttonde huvudtiteln E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som enligt sin instruktion (SFS 1985:391) har att främja och utveckla punktskriften för synskadade. Det statliga bidraget till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram på teckenspråk förmedlades budgetåret 1993/94 genom biblioteket. TPB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena talboksverksamhet, punktskriftsverksamhet, studielitteratur samt forskning och utveckling. Den dominerande verksamheten på TPB är talboksverksamheten och servicen till landets bibliotek. Följande mål för talboksverksamheten har lagts fast: Minst 25 % av svartskriftsproduktionen under ett år skall finnas tillgänglig på kassett samt att talboksutlåningen från landets bibliotek skall öka med 5 % om året. TPB konstaterar att kostnaderna för talboksverksamheten har minskat något under perioden, att biblioteken sedan några år tillbaka uppfyller målet för förvärven men att talbokslånen ute på landets läns- och kommunbibliotek minskat. TPB har i en rapport i enlighet med regleringsbrev särskilt belyst decentraliseringen av talboksutlåningen samt redovisat planerade och genomförda stödinsatser till läns- och kommunbiblioteken. I denna konstateras att talboksverksamheten stagnerat trots ganska vitala insatser från TPB och att de läshandikappade ännu inte får den service från kommunbiblioteken som skulle kunna motivera ett mer avspänt engagemang från TPB:s sida. Utlåningen är fortfarande låg rent generellt och servicen mycket ojämn. TPB:s stödinsatser förändras och förbättras enligt biblioteket och ett särskilt åtgärdsprogram skall arbetas fram och vara klart våren 1995. Beträffande punktskriftsverksamheten konstaterar TPB att utlåningen ökat, att kommunbiblioteken börjar förmedla punktskriftslån, att kostnaden för verksamheten sjunkit något och bör kunna sänkas ytterligare med förenklad teknik. Den individuella servicen till punktskriftsläsare bedömer TPB som mycket hög. Anslagssparandet uppgår till 9 081 000 kr, vilket utgör ca 16 % av det till- delade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Resultatbedömning TPB:s årsredovisning visar att målet beträffande talboksproduktionen är uppnått, däremot har utlåningen vid landets bibliotek sjunkit med 4 %. Det senare kan dock inte helt tillskrivas TPB. Regeringen anser det är av väsentlig vikt att arbetet med att integrera talboksverksamheten ute på landets bibliotek intensifieras. TPB:s resultat totalt sett visar på ett rationellt resursutnyttjande. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende TPB. Slutsatser De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Biblioteket bör få ett bemyndigande att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget budgetåret 1997. Bemyndigandet bör avse högst 11 000 000 kr. Vid beräkning av anslaget har utöver pris- och löneomräkning kompensation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. En nedjustering av anslaget har gjorts mot bakgrund av att kompensation för lokalkostnader har beräknats utifrån den faktiska prisutvecklingen. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 2 677 000 kr. Regeringen föreslår att TPB för nästa budgetår beviljas en låneram i Riks- gäldskontoret på 500 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 3 500 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1997, 2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 78 496 000 kr. C 22. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk 1993/94 Utgift1 1994/95 Anslag 17 500 000 1995/96 Förslag 26 250 000 varav 17 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1)Statsbidrag på 10 461 000 kr förmedlades genom Talboks- och punktskrifts- biblioteket. Från anslag utgår bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram på teckenspråk (SDR Media). Övergripande mål är att tillgodose de dövas behov av nyheter, information och kultur. Barn och ungdomar skall prioriteras. Verksamheten utgör sedan den 1 juli 1994 en egen sektion vars styrelse utses av regering och SDR. Bidraget förmedlades t.o.m. budgetåret 1993/94 av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som sedan 1981/82 varit tillsynsmyndighet och bidragsförmedlare. TPB har i sin årsredovisning i särskild bilaga redovisat videogramverksam- hetens resultat och konstaterar att SDR under året producerat fler program- minuter än tidigare till en högre teknisk kvalitet samt att de genom de utökade sändningstiderna vid Sveriges Television nått en betydligt större publik. Vidare att en övergång skett från videoproduktion till TV-produktion. SDR kommer, enligt TPB, att samla ihop och ge ut barnprogrammen på särskilda kassetter för att kunna möta den efterfråga som finns på kommunbiblioteken. SDR Media har till regeringen lämnat enkel anslagsframställning inför budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Mot bakgrund av den bidragshöjning som riksdagen beslutade om våren 1994 bedömer regeringen att det härmed skapas goda förutsättningar att både kvalitativt och kvantitativt öka programproduktionen på teckenspråk, inte minst med inriktning på barn och ungdomar. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen. Verksamheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 875 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 26 250 000 kr. C 23. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 1993/94 Utgift 3 128 000 1994/95 Anslag 3 219 000 1995/96 Förslag 5 113 000 varav 3 410 000 beräknat för juni 1995-juli 1996 Från anslaget utgår bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamhet. Ca 40 % av Svenska språknämndens verksamhet bekostas av anslag från olika fonder m.m. Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Bidrag till Svenska språknämnden 2 476 000 3 898 000 (2 610 000) 2. Bidrag till Sverigefinska språknämnden 743 000 1 215 000 (800 000) Regeringens överväganden Vissa justeringar för att täcka en del kostnadsökningar för språknämnderna har gjorts. Kompensation har getts för i statliga kollektivavtal avsatta medel för sär- skilda löneåtgärder inom kulturområdet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 113 000 kr. Bildkonst, konsthantverk m.m. C 24. Statens konstråd 1993/94 Utgift 5 015 299 1994/95 Anslag 5 139 000 1995/96 Förslag 7 562 000 varav 5 019 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön. Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om konsten i denna miljö. Medel för konstrådets förvärv av konst anvisas under anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. Statens konstråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt, konstansökningar samt information. För resp. verksamhetsgren har mål och resultat redovisats. 1. Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt Målsättningen är att inom den byggproduktion som sker för statliga verksamheter finna de lämpligaste platserna och lokalerna för satsningar på fast konst, som integreras i miljön. Från budgetåret 1992/93 har en ökning av antalet prestationer i form av skisser från 55 till 91 och skrivna kontrakt från 49 till 58 skett. Däremot har antalet avslutade projekt minskat från 43 till 36. Den genomsnittliga omlopps- tiden för projekt som avslutats har ökat från 3,1 till 3,5 år. Riktlinjer för ekonomisk ansvarsfördelning för samarbetet mellan Vasakronan och Konstrådet har upprättats. 2. Konstansökningar Målet är att tillgodose behovet av konst till dem som arbetar inom de äldre statliga arbetsplatserna eller som flyttar till nyrenoverade lokaler i hus som ägs eller hyrs av staten. Antalet avslutade ansökningar från myndigheter som begärt konst till sina lokaler, har ökat från 62 till 81. Antalet väntande ansökningar har minskat från 316 till 271. 3. Information Informationsverksamheten har indelats i områdena informationsverksamhet inom projekten och konstansökningarna, information till andra intressenter inom landets offentliga konst samt Konst där vi bor. Ett av målen för informationsverksamheten är att genom kontinuerliga insatser synliggöra och för publiken introducera de konstverk som utplacerats på myndigheterna. Vidare skall Konstrådet bidra till ett ökat intresse för offentlig konst i landet och med de goda exemplens makt medverka till att fler satsningar görs på offentlig konst. Rådet skall även genom information till ansvariga för ny- och ombyggnader av bostäder bidra till en ökad satsning på konst i samband med sådan verksamhet. I resultatredovisningen redovisas följande under områdena för informa- tionsverksamheten: Konstrådets tidskrift och årskatalog med en upplaga på vardera 10 000 exemplar sprids till kommuner, landsting m fl. Vidare har fyra utställningar arbetats fram. Konstrådets mottagande verksamhet riktar sig till intressenter inom hela fältet för den offentliga konsten. Diabildsarkiv med 18 000 bilder, verkkatalog, klipparkiv samt ett mindre specialbibliotek utgör basen för denna informationsverksamhet. Budgetåret 1993/94 återinrättades en anslagsram för bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Enligt Konstrådet som i anslutning till detta stöd driver projektet Konst där vi bor, har intresset för detta ändamål varit tillfredsställande med hänsyn till det låga bostadsbyggandet. Under året har 99 stödansökningar har granskats till en genomsnittlig kostnad av 1 000 kr per ansökan. Konstrådet har den 20 oktober erhållit regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna för en minnesvård för att hedra Estoniakatastrofens offer. Uppdraget har redovisats till Kulturdepartementet den 15 december 1994. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Den ianspråktagna krediten uppgår till 14 000 kr. RRV har lämnat revisionsberättelse med invändning eftersom Konstrådet under budgetåret 1993/94 överskridit reservationsanslaget Förvärv av konst till statens byggnader med 6,4 mkr. Regeringens överväganden Regeringen konstaterar att den genomsnittliga omloppstiden för förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt har ökat. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att Konstrådet enligt regleringsbrev innevarande år väsentligt skall förkorta väntetiden för ansökningar om konst från statliga myndigheter som hyr befintliga lokaler. Det är angeläget att en förkortning av omloppstiden sker även beträffande projekt för förvärv av konst till ny- och ombyggnader. Förutsättningarna för främjande av konst i offentlig miljö har kraftigt förändrats främst till följd av bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och andra fastighetsförvaltande myndigheter samt bostadsbyggandets låga volym. Med uppgift att ange mål, inriktning och organisation av den statliga satsningen på konst i offentlig miljö har en särskild utredare tillsatts i juni 1994. Utredningen omfattar även verksamhet finansierad under anslagen Förvärv av konst för statens byggnader m.m. samt Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden (Dir. 1994:63). Regeringen konstaterar att Rikrevisionsverket riktat invändningar mot Statens konstråds årsredovisning med anledning av överskridandet av reservationsanslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. med 6,4 miljoner kronor. Regeringen, som ser allvarligt på det inträffade, har fattat beslut om att Konstrådet inom befintliga anslagsramar skall reglera detta överskridande med fördelning på innevarande och följande budgetår. Detta kommer att effektueras genom bestämmelser i regleringsbrev för berörda budgetår. Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Statens konstråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 257 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Statens konstråd för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 150 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 562 000 kr. C 25. Förvärv av konst för statens byggnader m.m. 1993/94 Utgift 35 870 421 Reservation -6 405 686 1994/95 Anslag 28 038 000 1995/96 Förslag 42 057 000 varav 28 038 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av Statens konstråd. För- värven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika bygg- nader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1994/95 anvisats 24 133 000 kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får Konstrådet innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 8 mkr för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1994/95 har av de medel som Konstrådet disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 600 000 kr för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner. Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 905 000 kr för konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1994/95 har bidrag utgått med 1 374 000 kr till Folkparkerna i Sverige och med 2 531 000 kr till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar. Regeringens överväganden I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 finns en restriktion som innebär att Konstrådet får beställa konst intill ett belopp av högst 8 miljoner kronor för betalning under kommande budgetår. Enligt RRV:s rapport för Kulturdepartementets område har det vid RRV:s granskning framkommit att ca 24 miljoner kronor var uppbundna genom skriftliga avtal per den 30 juni 1994. I skrivelse till Kulturdepartementet har Konstrådet angivit att beloppet 24 miljoner kronor bl.a. innefattar 8 miljoner kronor i kontrakt för pågående och ännu ej godkända skissuppdrag samt andra åtaganden som Konstrådet i någon mening bundit sig för, utan att formellt beslut har fattats. Vidare avser enligt Konstrådet ytterligare 4 miljoner kronor uppdrag som beslutades om alldeles innan budgetårsskiftet men där kontrakt skrevs efter budgetårsskiftet. Konstrådets formella åtagande för kommande budgetår per den 30 juni 1994 avser således 12 miljoner kronor, vilket innebär ett överskridande av i regleringsbrev medgiven ram med 4 miljoner kronor. Konstrådet har anfört att den gällande nivån 8 miljoner kronor tidvis är alltför låg för ett smidigt arbetssätt med hänvisning till den följsamhet som krävs i förhållande till byggprocessen för en god integration av de beställda verken. Rådet anhåller om att nivån för framtida beställningar under det kommande budgetåret höjs till 15 miljoner kronor. Enligt regeringens mening är Konstrådets agerande vad gäller överskridande av den medgivna ramen ej tillfredsställande. Det kan emellertid konstateras att de gjorda beställningarna ligger inom ramen för anslagets totala storlek. Vad beträffar budgetåret 1995/96 års nivå för kommande beställningar delar regeringen Konstrådets uppfattning beträffande behovet av en höjning. Konstrådet bör medges att beställa konst till ett belopp av högst 15 miljoner kronor för betalning under följande budgetår. Regeringen hänvisar till vad som under Konstrådets förvaltningsanslag redovisats rörande ett anslagsöverskridande. En särskild utredare har tillsatts med uppgift att ange mål, inriktning och organisation av statens satsningar på konst i offenlig miljö. Utrednings- uppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande anslag (Dir. 1994:63). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordar om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1995/96, 2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 42 057 000 kr. C 26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden 1993/94 Utgift 8 670 902 1994/95 Anslag 10 000 000 1995/96 Förslag 22 500 000 varav 15 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden lämnas enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Riksdagen fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig utsmyckning. Regeringen utfärdade i maj 1994 förordning (1994:461) om tillfälligt ändrade bestämmelser för bidrag enligt förordningen om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Ändringen innebär att bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden till och med utgången av juni 1995 kan utgå även om den konstnärliga utsmyckningen inte vidtas i samband med ny- eller ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus. För budgetåret 1992/93 beviljades ingen bidragsram. Bidraget har enligt riksdagens beslut (bet. 1992/93:BoU16, rskr. 1992/93:282) återinförts. Bidragsramen är innevarande budgetår 15 mkr. Enligt ändring i förordningen, som trädde i kraft den 1 juli 1993 skall Statens konstråd yttra sig över bidragsansökningarna. Konstrådet har i sin årsredovisning angivit verksamhetsmål och resultat avseende denna medverkan. En särskild utredare har tillsatts för att lämna förslag till inriktning och organisation av statens insatser för konst i offentlig miljö (Dir. 1994:63). Utredningsuppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av 22 500 000 kr under budgetåret 1995/96, 2. till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 22 500 000 kr. C 27. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet 1993/94 Utgift 1 543 416 Reservation -7 696 1994/95 Anslag 1 560 000 1995/96 Förslag 2 337 000 varav 1 550 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Enligt förordningen (1988:744) med instruktion för nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har nämnden till uppgift att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt att vara det organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har att planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader. NUNSKU har i sin årsredovisning redovisat att nämnden vid sidan av deltagande i biennalen i Venedig även svarar för svensk medverkan i biennalerna i Sao Paulo resp. Sydney. Kostnaderna för biennalen i Venedig belastar anslaget under varje budgetår. Budgetåret 1993/94 har ca 19 % av anslaget avsatts för biennalen i Venedig och ca 7 % för biennalen i Sao Paulo. Nämnden har intensifierat sitt arbete när det gäller att presentera svensk konst för konstexperter (curators) som ansvarar för konstnärsurvalet vid stora internationella utställningar. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar Regeringens överväganden Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. NUNSKU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 78 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 2 337 000 kr. C 28. Bidrag till Akademien för de fria konsterna 1993/94 Utgift 1 580 000 1994/95 Anslag 1 580 000 1995/96 Förslag 2 370 000 varav 1 580 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medel till Akademien för de fria konsterna är budgeterade inkl. mervärdesskatt. Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja ut- vecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som hör till akademiens verksamhetsområde. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 2 370 000 kr. Film m.m. C 29. Stöd till svensk filmproduktion m.m. 1993/94 Utgift 61 500 000 Reservation - 1994/95 Anslag 61 500 000 1995/96 Förslag 91 020 000 varav 61 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall verka för att upprätthålla och utveckla en värdefull svensk filmproduktion. Den 1 januari 1993 trädde avtalet, mellan staten, film- och videobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB (numera TV 4 AB) i kraft. Avtalet reglerar hur Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall finansiera denna verk- samhet. Avtalet har, enligt överenskommelse mellan parterna, under hösten 1994 varit föremål för överläggningar i syfte att undersöka om förutsättningarna för avtalet förändrats. Film- och videoavtalet beräknas ge ca 180 miljoner kr till stöd för svensk filmproduktion. Regeringens överväganden Resultatbedömning Filmavtalet ger i stort sett inkomster till stöd för svensk filmproduktion av den omfattning som beräknats. Det nya stödsystemet har inte inneburit mer omfattande problem, även om vissa frågor rests rörande fördelningen mellan för- och efterhandsstöd. Dessa frågor kan dock enligt regeringens mening lösas inom filmavtalets ram. Enligt film- och videoavtalet avser staten att uppräkna sitt bidrag enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget sker ingen generell uppräkning av bidragsanslag för budgetåret 1995/96. Slutsats Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål för verksamheten som regeringen angav i prop. 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet. I avvaktan på förslag rörande eventuell mervärdesskattebeläggning av vissa tjänster har överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet ajournerats. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000 kr. C 30. Stöd till filmkulturell verksamhet 1993/94 Utgift 68 298 000 Reservation 1 066 131 1994/95 Anslag 61 000 000 1995/96 Förslag 90 780 000 varav 61 340 000 beräknat för juni 1995-juli 1996 Film- och videoavtalet berör inte Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Denna finansieras i sin helhet av staten. Filminstitutets översyn av den filmkulturella verksamheten, vilken utförts på ett uppdrag som regeringen gav den 1 april 1993, innehåller vissa allmänna mål för den filmkulturella verksamheten inom områdena spridning och visning av värdefull film, bevarande av filmer och material av kulturhistoriskt intresse, samt internationellt samarbete. Dessa mål svarar mot den indelning i verksamhetsområden som anges i stiftelseurkunden och de riktlinjer som angivits i prop 1992/93:10. Filminstitutet föreslår i anslagsframställningen vissa förstärkningar av stödet till den filmkulturella verksamheten. Konstnärsnämnden svarar för visst stöd till produktion av kortfilm. Regeringens överväganden Resultatbedömning Det material som Filminstitutet presenterat i form av anslagsframställning, verksamhetsberättelse med bokslut m.m. samt den översyn som nämnts ovan visar att institutet befinner sig i början av en process där den filmkulturella verksamhetens mål och institutets roll i det statliga engagemanget efterhand preciseras. Denna process har ännu inte nått en sådan mognad att man kan värdera resultat i termer av överensstämmelse med tydliga uppsatta och formulerade mål för verksamheten. En värdering av den filmkulturella verksamhetens effektivitet måste därför ske efter mer allmänna kriterier. Regeringen kan därvid konstatera att vissa förbättringar och rationaliseringar av verksamheten inom institutet företagits. De nerdragningar av de statliga bidragen som gjorts har enligt regeringens bedömning i betydande ut-sträckning kunnat mötas genom förändringar i organisationen, rationaliser-ingar och överföring av verksamhet till organisationsformer med eget resultat-ansvar och egen finansiering. Fördjupad prövning Filminstitutet har nyligen företagit en sammanslagning av vissa administrativa funktioner för de olika verksamhetsområdena och avser i fortsättningen ytterligare förändra verksamheten i riktning mot en renodling av ansvaret för de filmkulturellt oundgängliga och statligt finansierade insatserna, medan verksamhet som inte kan föras till detta område förs över till av institutet ägda aktiebolag med eget finansiellt ansvar och på sikt oberoende av statliga subventioner. Denna utveckling är enligt regeringens mening en naturlig del av institutets utveckling av verksamheten inom det filmkulturella området och bör åtföljas av en ytterligare precisering av mål kopplad till ett tydligt finansiellt åtagande för varje insats. En fortsatt utveckling i riktning mot koncentration av verk- samheten till ett mer begränsat antal centrala filmkulturella uppgifter och en rationalisering av arbetet bör ske. Filminstitutet har en särskild position genom att samtidigt utgöra bas för fördelning av statens samt film- TV- och videobranschens gemensamma resurser för stöd till svensk filmproduktion och att ha ansvar för den av staten helt finansierade filmkulturella verksamheten. Denna position är en tillgång men förutsätter också att styrningen och planeringen av de filmkulturella insatserna minst motsvarar de krav staten ställer på myndigheter och andra organ inom andra delar av kulturområdet. Staten har ett ansvar för att insatser för film, och särskilt det filmkulturella området, sker samordnat med kulturpolitiken i stort och med övriga instanser som har ansvar för film och närliggande kulturområden. Slutsatser Filminstitutet skall inom ramen för sin filmkulturella verksamhet främja en aktiv filmkultur, bevara och levandegöra det svenska filmkulturella arvet samt delta i det internationella samarbetet på det filmkulturella området. Filminstitutets ansvar för den filmkulturella verksamheten förutsätter att institutet förbättrar sin redovisning av verksamheten i förhållande till statliga mål. Regeringen avser nära följa detta förändringsarbete och kommer, om det anses behövligt, att företa ytterligare prövningar av formerna för det statliga filmkulturella arbetet. Regeringen kommer i särskilda direktiv för Filminstititutets anslagsframställning för år 1997 specificera krav på redovisning och mål, metoder och finansieringsformer som bör gälla för det filmkulturella området. Medlen för filmkulturellt arbete bör fördelas på följande anslagsposter, enligt nedanstående uppställning, i huvudsaklig överensstämmelse med de in- delning av verksamheten Filminstitutet föreslagit i sin översyn. Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Bevarande och levandegörande av svensk film 24 482 000 2. Visnings- och publikarbete med tyngdpunkt på barn och ungdom samt områden utanför storstäderna 43 720 000 3. Internationellt arbete 4 416 000 4. Filminstitutets ledning, administration m.m. 14 864 000 5. Konstnärsnämndens filmstöd 3 297 000 (2 228 000) Under anslagsposten 2 bör Filminstitutet i fortsättningen åter kunna ta upp viss import av vuxenfilm, förutsatt att verksamheten svarar mot de tre kriterier för den statliga filmkulturella verksamheten som uppställts i proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verk- samhet. För denna verksamhet har 500 000 kr beräknats. Filminstitutet skall under anslagsposten 3 i fortsättningen även svara för kostnader som kan uppkomma inom ramen för EU:s MEDIA 95-program och andra internationella program på filmområdet. Institutet skall således kunna fördela bidrag till anordnande i Sverige av seminarier, kurser, reseverksamhet etc. i den mån dessa kostnader inte täcks av de gemensamma medlen. Under anslagsposten 4 har beräknats medel även för viss skötsel av fastigheter m.m. Konstnärsnämndens filmstöd bör kvarstå oförändrat. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 780 000 kr. C 31. Stöd till fonogram och musikalier 1993/94 Utgift 12 377 000 Reservation 4 991 736 1994/95 Anslag 10 918 000 1995/96 Förslag 19 107 000 (varav 10 918 000 beräknat för juni 1995-juli 1996) Staten stöder fonogramverksamhet i Sverige under två anslag. Under det här behandlade anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Bidraget fördelas av Statens kulturråd. Under anslaget till Svenska rikskonserter (anslag C 11. Bidrag till Svenska Rikskonserter under denna huvudtitel) beräknas för innevarande budgetår 4,7 miljoner kronor gå till produktion av fonogram. Under anslaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för notutgivning av äldre svenska tonsättares verk. Vidare finns under anslaget medel för information och utgivning av noter samt till distribution av fonogram. Distributionsstödet regleras i avtal mellan staten (Kulturrådet) och distribu- tionsföretag. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995 - juni 1996) 1. Stöd till fonogramproduktion 7 530 000 13 178 000 (7 530 000) 2. Stöd till fonogramdistribution 1 108 000 1 939 000 (1 108 000) 3. Stöd till utgivning av äldre svenska tonsättares verk 380 000 665 000 (380 000) 4. Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för information och utgivning av noter 1 900 000 3 325 000 (1 900 000) Regeringens överväganden Statens stöd till utgivning av fonogram och musikalier har betydelse, främst därför att de mindre svenska fonogrambolagens fortsatta närvaro på marknaden också inneburit ett stöd till mångfald och valfrihet i utbudet. Stödet till musikalierna har betydelse för bevarande av det svenska musikaliska kulturarvet och för kunskapen om svensk musik utomlands. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 107 000 kr. Dagspress och taltidningar C 32. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 1993/94 Utgift 4 226 129 1994/95 Anslag 5 266 000 1995/96 Förslag 7 922 000 varav 5 266 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruktion för Presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med presstödsförordningen (1990:524). Nämnden disponerar anslagen C 5-C 9. Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med instruktion för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin instruktion bl.a. även frågor om tillstånd att sända radiotidningar i rundradiosändning och om återkallelse av sådant tillstånd. Nämnden disponerar anslaget C 10. De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli. Presstödsnämnden har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredo- visningen redovisat verksamheten i delområdena presstöd och taltidningsstöd. Anslagssparandet uppgår till 942 327 kr, vilket utgör 18 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden De övergripande mål som gäller för verksamheten för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsum- tion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 263 000 kr. Regeringen föreslår att Presstödsnämnden för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 200 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr. C 33. Driftsstöd till dagspressen 1993/94 Utgift 425 816 518 1994/95 Anslag 410 700 000(1 1995/96 Förslag 827 000 000 varav 414 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Beräknade utgifter enligt Presstödsnämnden: 411 553 831 Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden. För kalenderåret 1993 beviljades 79 dagstidningar driftsstöd med sammanlagt 425 816 518 kr. Anslaget överskreds därigenom med 5 816 518 kr. Förändringen beror i huvudsak på att fem stödberättigade tidningar tillkom i systemet under året. För år 1994 har t.o.m. november månad 78 dagstidningar beviljats sammanlagt 411 553 831 kr i driftsstöd. Ytterligare stöd för år 1994 förutses inte av nämnden. Nämnden konstaterar att dagstidningsföretagens ekonomiska resultat för år 1993 var i nivå med resultatet för år 1992. Prishöjningar följda av måttliga upplageminskningar samt återhållsamhet på kostnadssidan ligger bakom att tidningsföretagen uppvisar relativt goda resultaten trots lågkonjunkturen. Låg- täckningstidningarna är fortfarande i hög grad beroende av driftsstödet för sin existens. För dessa tidningar svarar presstödet för 20_40 % av utgivnings- kostnaderna. Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per kalenderår. Stödet betalas ut efter den 1 juli det kalenderår stödet avser och belastar det statliga anslaget för det budgetår som inleds den 1 juli samma år. Omläggningen till kalenderårsbudget medför att medel i 1995/96 års statsbudget bör anvisas för båda kalenderåren 1995 och 1996. Mot denna bakgrund och med utgångspunkt från att nuvarande regler i övrigt kommer att vara oförändrade, beräknar Presstödsnämnden att anslagsbehovet för budgetåret 1995/96 kommer att vara 827 miljoner kronor. Under förutsättning att stödet för år 1996 skall betalas ut vid samma tid på året som hittills kan medelsförbrukningen för perioden juli 1995 - juni 1996 enligt nämnden beräknas till 414 miljoner kronor och för perioden juli 1996- december 1996 till 413 miljoner kronor. Regeringens överväganden Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 827 000 000 kr. C 34. Utvecklingsstöd till dagspressen 1993/94 Utgift 18 781 997 Reservation 6 182 702 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Under budgetåret 1993/94 fördelades sammanlagt 8,3 miljoner kronor till 13 olika investeringsprojekt. Vid det senaste budgetårsskiftet var nämndens resurser för utvecklingsstöd i princip uttömda. Av redan fördelade medel kommer ca 2 miljoner kronor att betalas ut under kommande budgetår. Regeringens överväganden I avvaktan på förslag från Pressutredningen -94 är regeringen inte beredd att föreslå att några nya medel tillförs anslaget. De reservationer som finns kvar under anslaget vid utgången av innevarande budgetår bör disponeras av nämnden även under nästa budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr. C 35. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen 1993/94 Utgift 0 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av statliga garantier i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden. Nämnden får bevilja kreditgarantier till dagspressen i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 300 miljoner kronor. Förluster till följd av infriade garantier minskar det tillåtna ram- beloppet i motsvarande mån. Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är oförändrat 6,3 miljoner kronor jämte räntekostnader. För budgetåret 1995/96 förutser nämnden ingen belastning på anslaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. C 36. Distributionsstöd till dagspressen 1993/94 Utgift 73 071 806 1994/95 Anslag 73 000 000 1995/96 Förslag 109 500 000 varav 73 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden. Under budgetåret 1993/94 utbetalades sammanlagt 73 071 806 kr i distributions- stöd för 974 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. För budgetåret 1994/95 beräknar nämnden ett utfall på anslaget som ligger inom ramen för det belopp som förts upp i statsbudgeten. Med utgångspunkt från gällande regler beräknar nämnden att anslagsbehovet för budgetåret 1995/96 kommer att vara oförändrat och fördela sig lika över det förlängda budgetåret. Regeringens överväganden Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 109 500 000 kr. C 37. Stöd till radio- och kassettidningar 1993/94 Utgift 99 732 777 1994/95 Anslag 114 367 000(1 1995/96 Förslag 191 700 000 varav 119 200 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Beräknade utgifter enligt Taltidningsnämnden: ca 120 000 000 Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Anslaget får överskridas av nämnden. Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio- och kassettid- ningar är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning. Budgetåret 1993/94 förbrukades totalt 99,7 mkr under anslaget. Av de förbrukade medlen avser 84,2 mkr bidrag till tidningsföretagen för utgivningen av redigerade och intalade radio- och kassettidningar. Resterande belopp avser inköp av analoga och digitala radiotidningsmottagare, sändningskostnader, utgifter för utbildning och utveckling samt ersättning till TERACOM Svensk Rundradio AB för service m.m. För innevarande budgetår räknar Taltidningsnämnden med ett utfall på anslaget på ca 120,0 mkr. Det innebär ett det belopp som förts upp i statsbudgeten kommer att överskridas med ca 6,0 mkr. Bakom det förändrade utfallet ligger i första hand en kraftig ökning av ersättningen till tidningsföretagen. Denna kostnadspost kommer enligt nämndens prognos i december 1994 att uppgå till 94,9 mkr. Inför det 18 månader långa budgetåret 1995/96 beräknar nämnden att det totala medelsbehovet kommer att uppgå till 205,7 mkr. Därav utgör 164,2 mkr kostnader för ersättningen till tidningsföretagen. I kalkylen för budgetåret 1995/96 ingår bl.a. också beräknade investeringskostnader på 23,4 mkr. Därav avser 6 mkr ett extra tillskott för köp av ytterligare 1 500 analoga radiotidningsmottagare som i första hand skall ersätta mottagare av äldre modell. Nämnden föreslår även en ändring i stödordningen så att stöd kan lämnas för RATS-abonnemang (radiosända talsyntestidningar för synskadade) som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar synskadade. Regeringens överväganden Resultatbedömning Målsättningen för verksamheten med radio- och kassettidningar formulerades i huvudsak av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:145, bet. 1987/88: KU39, rskr. 1987/88:291). Bland de delmål som eftersträvades fanns att minst 50 dagstidningar skulle komma att ges ut som taltidning. I den fördjupade prövning av verksamheten med radio- och kassettidningar som gjordes i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KU27, rskr. 1992/93:239) slog regeringen fast att de mål som sattes upp år 1988 i huvudsak hade uppnåtts. Taltidningsnämndens resultatanalys visade bl.a. att 60 dagstidningar hade beviljats ersättning för taltidningsutgivning. Mot bakgrund av att i det närmaste samtliga regioner i Sverige då hade tillgång till någon lokal medel- eller högfrekvent taltidning, förutsåg Taltid- ningsnämnden att den dittills snabba utbyggnadstakten av antalet taltidningar skulle komma att minska kraftigt under perioden 1993/94-1995/96. Regeringen drog slutsatsen att stödet till radio- och kassettidningar skulle bibehållas oförändrat vad gäller grunderna för stödet under treårsperioden. Även den övergripande målsättningen för verksamheten föreslogs vara oförändrad. Eftersom utbyggnaden redan då hade nått långt, och utbyggnadstakten därmed kunde förväntas avta, var det enligt regeringen ofrånkomligt att det på några punkter mera skulle komma att handla om att försvara uppnådda resultat och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt i antal tidningar föreslogs därför inte. Riksdagen anförde inte några invändningar mot vad regeringen hade anfört på dessa punkter. Nu visar utvecklingen att antalet taltidningar fortsätter att öka i snabb takt. Vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns 73 dagstidningar tillgängliga som taltidningar. Därav var 69 redigerade och intalade radio- eller kassettidningar, två var RATS-tidningar, medan två tidningar gavs ut både som radiotidning och som RATS-tidning. Därefter har nämnden t.o.m. september 1994 beviljat sändningstillstånd och fastställt preliminär ersättning för ytterligare sju radiotidningar. Under budgetåret 1995/96 räknar nämnden med att tre-fem radio- tidningar tillkommer i systemet. Ytterligare två-tre tidningar kan komma i RATS-verison. Med det ökade antalet taltidningar har statens kostnader för verksamheten stigit kraftigt under senare år. Den största och snabbast växande utgiftsposten är ersättningen till tidningsföretagen för utgivning av redigerade och intalade radio- och kassettidningar. Slutsatser Den snabba utbyggnaden av verksamheten med radio- och kassettidningar är på flera sätt mycket glädjande och väl i överensstämmelse med de mål som satts upp. Allt fler dagstidningar har blivit tillgängliga för de synskadade och antalet prenumereranter ökar och i det närmaste hela landet täcks av någon radiotidning. Utbyggnaden har nått så långt nu att värdet av en fortsatt ut- byggnad inte kan sägas stå i rimlig proportion till de ytterligare ökade kost- nader detta skull medföra för staten. Mot denna bakgrund och med tanke på det rådande statsfinansiella läget är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att redan nu se över stödet till radio- och kassettidningar så att kostnaderna för verksamheten inte fortsätter att öka. Utgångspunkten bör vara att statens utgifter för stöd till radio- och kassett- tidningar under nästa budgetår skall förbli på samma nivå som för innevarande budgetår. Det bör ankomma på Taltidningsnämnden att göra den närmare fördelningen av medlen inom denna kostnadsram och i enlighet med de av riksdagen tidigare angivna målen för verksamheten. Regeringen är av statsfinansiella skäl inte heller beredd att tillföra några extra medel utöver vad som redan anslagits för investeringar i nya radiotidningsmottagare (jfr prop. 1993/94:100 s. 135_138). Mot bakgrund av den återhållsamhet som bör prägla kostnadsutvecklingen för stöd till radio- och kassettidningar föreslår regeringen att anslaget övergår till att bli reservationsvis betecknat. De olägenheter som följer av att medel för investeringar för närvarande anvisas över ett förslagsanslag bör därvid också beaktas. I övrigt bör stödordningen ändras så att stöd även kan lämnas för RATS-abonnemang som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar synskadade (jfr prop. 1990/91:100 s. 334). Den brist på RATS-mottagare som låg till grund för den nuvarande begränsningen föreligger inte längre. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 191 700 000 kr. D. Radio och television m.m. Under denna rubrik behandlas den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten. Dessutom redovisas de statliga myndigheterna inom radio- och TV-området, statens insatser för TV-utbyte med Finland, Statens biografbyrå samt anslaget för forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. Förutsättningarna för radion och televisionen påverkas av de stora tekniska förändringar som sker inom massmedieområdet. Förbättrade distributions- möjligheter innebär att de kapacitetsbegränsningar som tidigare har bestämt villkoren får mindre betydelse. I gengäld kan hinder i form av oförenliga tekniska system eller kommersiellt betingad monopolisiering skapa nya problem. Regeringen har för avsikt att inom kort inrätta ett råd för mångfald inom massmedierna. Rådets uppdrag skall innefatta att utreda frågan om lagstiftning mot skadlig maktkoncentration inom massmedierna, att aktivt följa medieutvecklingen och att delta i och stimulera debatt och opinionsbildning när det gäller frågor om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall svara för initiativ över ett brett fält för att kartlägga och analysera problem på området samt att lägga förslag till åtgärder, genom egna insatser eller genom samverkan med andra. Rådet kommer också att ha till uppgift att undersöka möjligheterna till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden för att upprätthålla och stärka konkurrens och mångfald i medierna. Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för radions och televisionens framtid. Det gäller frågan om en eventuell fjärde marksänd TV-kanal. Ett förslag om regler och villkor för ny marksänd TV har remissbehandlats och frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. Det gäller också villkoren för public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio efter den nuvarande avtalsperiodens slut. Också i denna fråga finns ett stort material av remissyttranden och andra synpunkter med anledning av en skrift som sänts ut av Kulturdepartementet. Även frågan om TV 4:s villkor kommer att behöva tas upp i samband med ställningstagande till en eventuell uppsägning av avtalet mellan företaget och staten. Regeringen kommer också inom kort att fatta beslut med anledning av riksdagens uttalande om en utredning om lokalradion. Sedan åtminstone tio år har vi tillgång till utländska radio- och TV-sänd- ningar via satellit. Genom EES-avtalet gäller skyldigheten att iaktta reglerna i EG:s direktiv (89/552/EEG) om televisionssändningar över gränserna mellan Sverige och de övriga länder som ingått EES-avtalet. När Sverige blir medlem i EU förbättras våra möjligheter att påverka utvecklingen av det gemensamma europeiska regelverket för TV-sändningar. Radion och televisionen står inför stora tekniska förändringar. Genom digital distributionsteknik kommer antalet programkanaler att kunna flerdubblas. Om den digitala distributionstekniken slår igenom kommer många av de nuvarande förutsättningarna för radion och televisionen att ändras. Planerna på digital distribution har kommit längst i fråga om ljudradion. TERACOM Svensk Rundradio AB och Sveriges Radio AB har anmält att de önskar inleda digitala ljudradiosändningar från marksändare i Stockholm, Göteborg och Malmö från årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen har uttryckt önskemål om att regeringen skall medverka vid ett samråd om förutsättningarna för att införa digitala ljudradiosändningar. Regeringen ser det som angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer igång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen kommer därför att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. företag, branschorganisationer och myndigheter, att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. I det sammanhanget bör man kunna ta upp vilka villkor som bör gälla för en försöksverksamhet med digitala marksändningar av ljudradio. Det gäller t.ex. frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång till den nya tekniken samt ekonomiska frågor. Regeringen kommer också att ta initiativ till att använd- ningen av ny teknik på radio- och TV-området förs ut till en diskussion i vida kretsar. Förslaget till statsbudget Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell. Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95- besparing besparing juli 96 1997(1 1998(1 D. Radio och 44,8 67,3 77,8 51,6 -0,7 -0,7 television 1Prisnivå 1995/96 Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret 1996 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (huvudsakligen i 1993 års prisläge) anvisas för verksamheten. Regeringen föreslår att samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen skall ställas på de avgiftsfinansierade radio- och TV-sändningarna. Resurserna bör vara 11% lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för år 1995. Minskningen bör fördelas jämnt över åren med början den 1 juli 1995. Värdesäkringen enligt det särskilda SR-indexet påverkas inte av förslaget. För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till det s.k. rundradiokontot, dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. I syfte att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari 1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Budgeteffekten är beroende av hur reklamintäkterna för TV 4 utvecklas. Om intäkterna t.ex. uppgår till 1,5 miljard kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. Genom det besparingskrav som ställs på de avgiftsfinansierade radio- och TV-sändningarna kan höjningar av TV-avgiften begränsas. Regeringen föreslår att avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr från och med den 1 januari 1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning som förutses för konsumentprisidex under år 1996. Om ett positivt balanserat resultat i rundradiorörelsen uppstår under mandatperioden bör det i huvudsak kunna användas för utveckling av ny teknik inom radio- och TV-området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten Allmänna riktlinjer för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten Genom 1992 års riksdagsbeslut (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) lades riktlinjer för public service-verksamheten fast för en fyraårsperiod. Regeringen har ingått avtal med programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996. De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser. Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och förordningen (1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift. Regeringen har meddelat programföretagen tillstånd enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft. Närmare bestämmelser om programverksamheten finns i radiolagen och i avtalen. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen utövar sändningsrätten i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och avtalen. TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman för rund-radionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen. Public service-företagen utgör tillsammans med Granskningsnämnden den s.k. rundradiorörelsen. I avtal som träffats mellan staten och programföretagen respektive Teracom regleras vidare verksamheten under krig eller vid krigsfara. Public service-verksamheten, inklusive Radio Swedens programverksamhet för utlandssändningar, finansieras med medel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Utbetalningen av medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten till- handahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver om avgiftsmedlen inte räcker till. Även Granskningsnämndens verksamhet finansieras från rundradiokontot. Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar. Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Medlen förs till rundradiokontot. RIKAB ägs sedan den 1 januari 1994 gemensamt av de tre programföretagen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB regleras bolagets uppgifter. Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgifter som TV 4 betalar. Influtna TV-avgiftsmedel placeras på rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Sveriges Television ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare. Enligt 1992 års riksdagsbeslut skall public service företagen tillsammans få en reformram om 150 mkr per år under perioden 1993_95, sammanlagt 450 mkr (i 1989 års prisläge). Vidare ställs ett rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 mkr för vart och ett av åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för reforminsatser. Programbolagen har fördelat reformmedelstillskotten och rationaliseringskraven sig emellan på följande sätt: Sveriges Television 58 %, Sveriges Radio 38 % och Sveriges Utbildningsradio 4 %. Verksamheten år 1993 Sammanlagt togs 4 945,7 mkr av avgiftsmedlen i anspråk under år 1993. Sveriges Radio utnyttjade 1 675,6 mkr, Sveriges Television 2 859,2 mkr och Utbildningsradion 227,1 mkr. Kostnaderna för dåvarande Radionämndens verksamhet var 4,8 mkr. I samband med upplösningen av Sveriges Radio-koncernen och bildandet av förvaltningsstiftelser tilldelades dessa ett engångsbelopp på 20 mkr. Kostnader för vissa avskrivningar till följd av att intäkterna bruttoredovisas uppgick till 159 mkr. Under år 1993 uppgick rundradiokontots totala intäkter av TV-avgifter inkl. påminnelse- och tilläggsavgifter, koncessionsavgift samt avgift från Teracom till 5 143 mkr, vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett positivt resultat om 163,3 mkr (resultat exklusive ränteintäkter som uppgick till 34,5 mkr). Resultatet är en förbättring med 61,2 mkr jämfört med 1992. Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick 1993 till drygt 3,3 miljoner och betalningseffektiviteten var 97,80 %. Intäktsnivån har varit stabil under de senaste åren. Radioprogramverksamheten för utlandet finansieras t.o.m år 1994 med medel från statsbudgeten via Utrikesdepartementets reservationsanslag för utlandssändningar. Anslaget uppgick till 60,8 mkr för år 1993. Programföretagens verksamhet år 1994 och plan för år 1995 Nedan följer en sammanfattning av programföretagens redovisning av verksamheten år 1994 samt för planerna inför år 1995. Sveriges Television Verksamheten 1994 Sveriges Televisions totala sändningstid år 1994 uppgick till 168 timmar per vecka i genomsnitt, varav 16 timmar regionala program. Jämfört med 1993 är det en ökning med 8 timmar per vecka. Ökningen beror huvudsakligen på morgonsändningarna, klyvningen av Mitt-Nytt, regionala valprogram samt idrottsevenemang såsom fotbolls-VM etc. Ersättningen till medverkande skådespelare etc. beräknas för år 1994 öka med 8 % till 176,8 mkr. Kostnaderna för samproduktioner inklusive filmavtalet ökar med drygt 4 mkr till 88 mkr år 1994. Kostnaderna för produktionsutläggningar (huvudsakligen sk teknikutläggningar) minskar däremot med 42 mkr jämfört med 1993 till 28 mkr vilket är en följd av de rationaliseringsåtgärder som vidtagits. De avtalsbundna kostnaderna är i stort sett oförändrade. Distriktens allmänproduktion beräknas år 1994 uppgå till 1 655 timmar vilket är en ökning med 20 % jämfört med år 1993 och 43 % i förhållande till år 1991. Av Sveriges Televisions totala sändningstid under verksamhetsåret avser ca 60 % program på svenska språket. Ca 50 % av sändningarna är tillgängliga för de döva och hörselskadade tittarna. Under verksamhetsåret 1994 beräknas andelen textade svenska program öka med 30 % vilket delvis har sin förklaring i att det under det gångna året har hållits allmänna val och folkomröstning. Sedan den 1 mars 1993 sänds en fem-minuters nyhetssändning på teckenspråk måndag-fredag. I samband med folkomröstningen om EU-medlemskap teckentolkades två EU-special. Delar av EU-valvakan teckentolkades i direktsändning. Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk, inklusive finska, uppgick år 1994 till 343 timmar, vilket är en ökning med 8,5 % jämfört med 1993. Även denna ökning förklaras till stor del av valrörelserna. Det finskspråkiga programutbudet omfattar dagliga nyhetssändningar måndag till fredag. Reformverksamheten 1994 Sveriges Televisions andel av reformtillskottet för perioden 1993-95 uppgår till 313,6 mkr (i 1993 års prisläge). SVT har fördelat reformtillskotten mellan åren så att 56,7 mkr använts under 1994. Av reformmedlen har bl.a 3,2 mkr använts till morgonsändningar. 3 mkr har använts till utökade regionala sändningar, 12,1 mkr har använts till klyvning av Mitt-Nytt, 1 mkr till ökad textning av svenska program samt 3 mkr till utökad Sverige- och utlandsbevakning. 22,7 mkr har fördelats utan angivande av särskilt ändamål, s.k. allmänt kvalitetstillskott. Dessa medel har bl.a använts i samband med fotbolls-VM, natursamproduktionen Living Europe, teknikmagasinet Nova etc. Rationaliseringsåtgärder 1994 Sveriges Televisions andel av rationaliseringskravet uppgår för hela avtals- perioden till 139,7 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringsåtgärderna redo- visas gemensamt för åren 1992 och 1993 och beräknas sammanlagt uppgå till 134,6 mkr. Under 1994 har rationaliseringarna förändrat karaktär jämfört med de två tidigare årens organisatoriska och strukturella åtgärder. Kollektivavtalen har förändrats för att ge förutsättningar för en mer flexibel programproduktion vilket leder till kortare inspelningstider och därmed lägre produktions- kostnader. Åtgärdernas resultat bedöms mer än väl överstiga det återstående rationaliseringskravet på 5,1 mkr. Verksamheten 1995 - förutsättningar och planer 1995 och 1996 års reformtillskott kommer att användas för att öka produktionen och förbättra kvaliteten i svenska program, i synnerhet den gestaltande produktionen, att förstärka programutbudet för barn och ungdom, att kvalitativt och kvantitativt stärka nyhetsverksamheten, att öka den allmänna pro- gramkvaliteten, att förbättra servicen för olika publikgrupper genom en ökad sändningstid samt att utveckla text-TV-verksamheten. Sveriges Radio Verksamheten 1994 År 1993 bildades programföretaget Sveriges Radio AB genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio. Samma år startade de första privatägda lokala reklamfinansierade radiostationerna. I huvuddelen av landet sänder Sveriges Radio i fyra kanaler, P1, P2, P3 och P4. P4 innehåller dels ett rikstäckande gemensamt program, P4-Riks, dels lokala program från 25 olika lokalredaktioner. Dessutom sänder Radio Sweden utlandsprogram. Nära hälften (47 %) av programmen i de fyra rikskanalerna produceras utanför Stockholm. Det totala antalet sändningstimmar för år 1994 beräknas öka med 2 000 timmar jämfört med riksradions och lokalradions sammanlagda sändningstid år 1993 vilket resulterar i 2 400 timmars sändningstid i veckan. De lokala programmen beräknas år 1994 svara för 70,3 % av den totala sändningstiden. Av Sveriges Radios sammanlagda resurser för programverksamheten beräknas nära 60 % läggas på nyheter, aktualitets- och samhällsprogram samt kultur. Denna programverksamhet har ökat något jämfört med 1993 och utgör ca 40 % av den totala sändningstiden. Sveriges Radios sändningstid under 1994 för program på samiska, finska samt på övriga minoritetsspråk beräknas öka något jämfört med år 1993. Under 1993 genomförde Sveriges Radio ett särskilt projekt avseende kva- litetsutveckling. Huvudsyftet har varit att utveckla kriterier för en gemensam Sveriges Radio-kvalitet som skiljer public service-företaget Sveriges Radios programutbud från övriga kanalers. Tolv seminarier genomfördes där metoder för målbeskrivning, programanalys och personalledning utreddes. Reform- och rationaliseringsverksamheten 1994 Sveriges Radios andel av reformmedlen för hela avtalsperioden uppgår till 205,4 mkr medan rationaliseringskravet uppgår till 91,5 mkr (i 1993 års prisläge). Betydande rationaliseringsvinster gjordes i samband med Lokalradions och Riksradions sammanslagning. Sveriges Radio redovisar kanalvis hur 1993_1995 års reformer och rationaliseringar tagit sig uttryck. Sammantaget överstiger reformerna det ursprungliga kravet och uppgår till 220 mkr. P1 har satsat reformmedel för att öka kvaliteten inom områdena kultur, ny- heter, aktualiteter/samhälle samt Europa och EU och för att öka utomståendes medverkan i programmen. P2 har till stor del använt reformmedlen för att öka produktionen ute i landet. Vidare har minoritetsspråksverksamheten fått ökade resurser. P3:s reformmedel har satsats på ökad egenproducerad musik och på en utveckling av kultur-, nyhets- och samhällsprogram, speciellt med inriktning på den yngre publiken med uppdraget att skapa ett alternativ till den kommersiellt finansierade radion. Den nya kanalen P4-Riks finansieras dels med reformmedel, dels med medel som frigjorts genom rationaliseringar inom P3. De lokala kanalerna har tillförts nya medel för att bygga upp och höja kvaliteten på den egna produktionen samt för att utöka nyhetsservicen. Verksamheten 1995 - förutsättningar och planer En handlingsplan för program för och om funktionshindrade för avtalsperioden 1993-1996 har beslutats av Sveriges Radios företagsledning. I enlighet med planen skall under åren 1995 och 1996 avsättas 10,8 mkr respektive 11,1 mkr för åtgärder för funktionshindrade. Fortsatt ökade resurser kommer att ges åt sändningar på minoritetsspråk under 1995-96. Vidare skall sameradion ges ökade resurser och sändningar på två nya språk, albanska och arabiska, har inletts. För att kanalerna tillsammans skall uppnå kravet i 1992 års riksdagsbeslut att minst 40 % av allmänproduktionen i Sveriges Radios rikssändningar skall produceras utanför Stockholm, skall resurser avsättas för att öka produktionen ute i landet. Sveriges Radio räknar med att målet 40 % är uppnått vid ingången av 1995. Sveriges Radio har påbörjat förberedelserna för den nya sändartekniken digital ljudradio (DAB). Som ett led i detta avsätts under 1995 betydande resurser för kompetensutveckling inom den digitala tekniken. Radio Sweden Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB. Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Radio skall program för sändning till utlandet ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Teracom svarar för utsändningen av ljudradioprogram på kortvåg och mellanvåg. Sveriges Radio begär 40, 486 mkr (i 1995 års prisläge) för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet för att täcka kostnader för programverksamheten, programutsändning och programinsamling. Radio Sweden kommer att förstärka nyhetsutbudet från Sverige och erbjuda speciella program om ekonomi, kultur, miljö, politik och sociala frågor. De viktigaste målgrupperna är opinionsbildare, företrädare för näringslivet, turister och studenter. Under 1995 kommer Radio Sweden att fortsatt prioritera sändningar till Europa (svenska, engelska och tyska), förbättra informationen till lyssnare i närområdet Tyskland, Ryssland och Baltikum (tyska, ryska, estniska och lettiska) och ge kontinuerlig programservice för lyssnare i andra delar av världen (engelska och svenska). Från och med 1995 kommer Radio Sweden att sända nyhets- och evenemangsservice för engelsk- och tyskspråkiga besökare i Sverige. Sveriges Utbildningsradio Verksamheten 1994 Sveriges Utbildningsradios totala sändningstid för år 1994 uppgick till ca 43 timmar per vecka. Ca 75 % bestod av radiosändning och ca 25 % av TV-sändning. Från och med år 1993 disponerar utbildningsradion egna fasta tider i Sveriges Radios och Sveriges Televisions kanaler. Detta har medfört att utbildnings- radions sändningstid har ökat med 10 %. Produktionen av radio- och TV-program har ökat med 12 % sedan 1990. Egenproduktionen har under samma period ökat från 39 % till 50 %. Av Utbildningsradions sändningar är ca 75 % på svenska språket och ca 70 % är av svenska upphovsmän. Utbildningsradions program för funktionshindrade utgörs till största delen av TV-program på teckenspråk. Utbildningsradions utbud för funktionshindrade beräknas år 1994 uppgå till totalt 38 timmar, vilket är en ökning med 4 timmar jämfört med år 1993. Utbildningsradions sändningar på minoritetsspråk beräknas år 1994 uppgå till totalt 31 timmars TV-sändning, en ökning med ca 20% jämfört med år 1992. Reform- och rationaliseringsverksamheten 1994 Sveriges Utbildningsradios andel av reformmedlen uppgår för hela avtalsperioden till 21,6 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringskravet uppgår till 9,6 mkr. För år 1994 beräknas reformerna uppgå till 7,2 mkr, vilket även inkluderar ett rationaliseringskrav på 4,8 mkr. Reformmedlen används till ytterligare utbyggnad av den regionala verksamheten (2,1 mkr), utökade sändningar för gymnasieskolan (2,1 mkr), utökade sändningar av program på minoritetsspråk och program för funktionshindrade (1,1 mkr), samt kvalitetshöjande åtgärder (2,0 mkr). Rationaliseringar under år 1993 och 1994 har främst åstadkommits genom effektiviseringar av programproduktionen för att möta åtagandet att öka sändningstiden i såväl radio som TV. Moderbolagets avveckling har inneburit att utbildningsradion har utvecklat sina utvärderings- och ekonomiresurser. Verksamheten 1995 - förutsättningar och planer Under 1994 har utbildningsradion flyttat sina tre olika arbetsställen i Stockholm till en gemensam lokal. Detta beräknas medföra rationaliseringar i form av effektivitetsvinster under 1995. Under 1995 planeras den nya organi- sationen göra det möjligt att rationalisera verksamheten med 3 mkr. 1995 års reformer planeras att användas till kvalitetshöjande åtgärder, för- bättrad tillgänglighet och ny teknik. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit initiativ till en studie om produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television. Ett syfte med studien är att försöka hitta metoder för att på ett rättvist och jämförbart sätt mäta produktivitet i förhållande till kvalitet. Dessutom anges ett andra syfte vara att bidra med ytterligare information och underlag inför den nya avtalsperioden mellan staten och SVT som skall gälla från 1997. ESO ämnar vidare med studien bredda sin egen kunskap avseende denna del av offentligt finansierad verksamhet. Studien består av en produktivitets-mätning för perioden 1980_1993 där prestationer mäts bl.a. i förhållande till olika kvalitetsaspekter. Produktivitetsmätningarna grundas på bolagets interna material. Jämförelse görs också med uppgifter från andra televisions-företag. En mindre del av studien ska också utvärdera programutbudet i relation till verksamhetens mål och till andra tevisionsföretag. Studien bedrivs i samarbete med SVT och beräknas vara klar den 15 januari 1995. Frågan om digitala ljudradiosändningar Teracom har anmält till regeringen att företaget önskar etablera sändarnät för digital ljudradio (DAB) i Stockholm, Göteborg och Malmö. Företaget har vidare hemställt att regeringen skyndsamt vidtar de förberedelser som behövs för att programsändningar m.m. med DAB skall kunna starta senast den 1 januari 1996. Sveriges Radio AB har meddelat regeringen att företaget önskar ta DAB-tekniken i reguljärt bruk med det snaraste. SR önskar sända en seriös musikkanal 24 timmar om dygnet samt en finsk kanal. Sveriges Radio ser det som en del av public service-uppdraget att driva på och medverka vid utvecklingen av ny, förbättrad sändningsteknik. Kostnaderna för det nu överblickbara programutbudet i DAB räknar företaget med att finansiera genom omprioriteringar. Däremot behövs tillfällig tilläggsfinansiering av kostnaderna för införandet av DAB-tekniken. Branschorganisationerna Sveriges Radio- & Hemelektronikleverantörer och Bilradioinstitutet har i skrivelse till regeringen föreslagit att ett "DAB-forum" inrättas där olika frågor som behöver lösas inför en introduktion av digitala ljudradiosändningar kan diskuteras. Det gäller bl.a. principer för tilldelning av DAB-sändningsmöjligheter och organisationen av en programkontroll för sändningar som skall infogas i ett gemensamt frekvensblock. Forumet skulle innehålla företrädare för olika berörda parter med en neutral ordförande från regeringskansliet. Rundradiokontot och TV-avgiften Rundradiokontots intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel. TV-avgiften höjdes från 1 404 kr per år till 1 440 kr per år den 1 januari 1994. Antalet registrerade TV-avgifter hos RIKAB har ökat ytterligare något och uppgick till drygt 3,3 miljoner i juni 1994. Nettointäkterna från TV-avgiften uppgick till 2,4 mdkr under första halvåret 1994. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret. I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut skall Teracom tillföra medel till rund- radiokontot på två sätt. Teracom skall årligen till rundradiokontot överföra 213,6 mkr (i 1992 års prisläge) under perioden den 1 januari 1993_den 31 mars 2 000. Vidare skall Teracom årligen, i den mån aktiebolagslagens utdelningsregler tillåter det, fr.o.m. år 1994 betala ett belopp som motsvarar 0,75 % av genom- snittet under föregående år av bolagets egna kapital. Det senare innebär att 3,1 mkr överfördes till rundradiokontot den 30 juni 1994. Rundradiokontot tillförs fr.o.m. år 1992 intäkter från TV 4 genom en fast och en rörlig koncessionsavgift. Enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område utgör den fasta avgiften 50 mkr per kalenderår. Den rörliga avgiften skall beräknas på grundval av TV 4:s annonsintäkter. Den skall utgöra 20 % av de intäkter som överstiger 750 men inte 1 000 mkr, 40 % av intäkter som överstiger 1 000 men inte 2 000 mkr, och 50 % av intäkter som överstiger 2 000 mkr. Den fasta avgiften och beloppsgränserna för den rörliga avgiften avser år 1992 och skall för tiden efter 1992 indexregleras. Den fasta avgiften för 1994 har justerats till 53,3 mkr och för 1995 till 54,5 mkr. Den rörliga avgiftens beloppsgränser för 1994 har justerats till 799,22 mkr, 1 065,62 mkr resp. 2 131,25 mkr, och för 1995 till 818,12 mkr, 1 090,83 mkr resp. 2 181,66 mkr. Sveriges Television har sedan den 1 januari 1993 ansvaret för rundradio- rörelsens finansiella samordning. Däri ingår att ansvara för förvaltningen av TV-avgiftsmedlen, rundradiorörelsens likviditetsplanering och utbetalningarna från rundradiokontot samt ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets storlek på kort och lång sikt. Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning och upplåning samt upprätta bokslut för rundradiorörelsen. Sveriges Television föreslår en höjning av den årliga TV-avgiften från den 1 januari 1996 med 60 kr. TV-avgiften föreslås således uppgå till 1 500 kr per år. På rundradiokontot redovisas rundradiorörelsens samlade kostnader och intäkter. Rundradiorörelsens resultat för första halvåret 1994 uppgår till ca 127,5 mkr, vilket är en förbättring med ca 6,5 mkr jämfört med motsvarande period 1993. Likviditetsmässigt har den positiva resultatutvecklingen inneburit att saldot på rundradiokontot uppgick till ca 450 mkr per den 30 juni 1994. Vid utgången av 1994 beräknas saldot ha ökat till ca 550 mkr. Den enskilda förändring som haft störst betydelse för rundradiorörelsens förbättrade likviditet är övergången till förskottsinbetalning av TV-avgiften. Dessutom ökade det särskilda kompensationsindex som styr medelstilldelningen till de tre programbolagen endast med 2 % under 1993, medan det under perioden 1982_1991 ökade med i genomsnitt 6,8 % per år. Under 1994 beräknas indexökningen begränsas till 3,5 %. En indexförändring på en procentenhet innebär en förändring av medelstilldelningen till de tre programbolagen på ca 50 mkr. Regeringens överväganden Public service-företagen Den förra regeringen betonade i de båda tidigare budgetpropositionerna att programföretagen bör lämna utförligare redovisningar i sina anslagsfram-ställningar. Det är svårt men viktigt att redovisa vilka insatser som gjorts för att åstadkomma ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av en hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det glädjande att ESO har tagit initiativ till studien "Produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television" och att denna bedrivs i samråd med Sveriges Television. Initiativet bör även kunna vara vägledande för studier rörande de andra programbolagen. Inför ett beslut om vilka villkor som ska gälla efter nuvarande avtals-periods slut den 31 december 1996 tog den förra regeringen under 1994 genom debattskriften (Ds 1994.76) "En radio och TV i allmänhetens tjänst!" initiativ till en offentlig diskussion om vilken omfattning och inriktning public service-verksamheten bör ha. Skriften har fått ett stort gensvar och en mängd remissvar har inkommit från myndigheter, företag, organisationer och också från allmänheten. De inkomna synpunkterna kommer att utgöra underlag vid frågans fortsatta beredning. I rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även på de radio- och TV-företag som finansieras med offentligrättsliga avgifter. De avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett besparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga konsumtionen. Regeringen anser att de resurser som anvisas till programföretagen bör vara 11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för 1995. Värdesäkringen enligt ett särskilt SR-index berörs inte av förslaget. Minskningen av anslagsnivån bör fördelas jämnt över åren med början den 1 juli 1995. Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995 (prop. 1993/94:100, bil. 12, bet. 1993/94:KrU29, rskr. 1993/94:361) behöver därför ändras. För tiden den 1 juli_den 31 december 1995 bör medelsanvisningen minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års prisläge. Enligt den fördelningsnyckel som gäller under avtalperioden minskas medelsanvisningen för senare hälften av år 1995 med 48,9 mkr för Sveriges Television, med 27,4 mkr för Sveriges Radio och med 3,7 mkr för Sveriges Utbildningsradio. Den sammanlagda medelsanvisningen för år 1995 till de tre programföretagen blir därmed 4 821,2 mkr (i 1992 års prisläge). Tillgängliga medel för år 1995 fördelas enligt fördelningsnyckeln med 2 945,2 mkr, eller 61,09 %, till Sveriges Television, 1 654,2 mkr, eller 34,31 %, till Sveriges Radio och 221,8 mkr, eller 4,60 %, till Utbildningsradion. Denna relation mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under avtalsperioden. Programföretagen redovisar att man i samförstånd har justerat medelsfördelningen. Regeringen avser dock inte att föreslå en justering av fördelningsnycklarna med anledning av förändringarna. Kompensation för kostnadsutvecklingen skall fr.o.m. den 1 januari 1993 ges på följande grunder: 50 % av kostnaderna (löner) skall räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området, medan 50 % (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livsmedels- och boendekostnaderna frånräknade. År 1996 bör medelstilldelningen (i 1993 års prisläge) uppgå till 2 906 mkr för Sveriges Television AB, 1 632,1 mkr för Sveriges Radio AB och 218,8 mkr för Sveriges Utbildningsradio. Medelstilldelningen avseende Radio Swedens programverksamhet, programutsänd- ning och programinsamling bör med hänsyn till pris- och löneutvecklingen för år 1995 uppgå till 39,8 mkr, vilket inkluderar ett besparingskrav. Besparingen innebär att 11 % reduceras från Radio Swedens medelstilldelning mellan den 1 juli 1995 och den 31 december 1998. Under det andra halvåret 1995 föreslås att medelstilldelningen minskas med 640 000 kr (belopp i 1995 års prisläge) för att därefter minskas med 1,27 mkr per år t.o.m. år 1998. Värdesäkringen i enlighet med indexuppräkning påverkas ej. Medel för Sveriges Radios utlandsprogramverk- samhet anvisas från och med den 1 januari 1995 från rundradiokontot. Teracoms investeringskostnader för kort- och mellanvågssändare avskrivs fr.o.m år 1995. Teracom ersätts således med sammanlagt 57,35 mkr från rundradiokontot vid in- gången av 1995. Medelstilldelningen till Granskningsnämnden för radio och TV, vilken till 75 % finansieras från rundradiokontot, har minskats på motsvarande sätt. Digital ljudradio Teracom och Sveriges Radio har anmät att de önskar inleda digitala ljudradio- sändningar från marksändare i Stockholm, Göteborg och Malmö från årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen har uttryckt önskemål om att regeringen skall medverka vid ett samråd om förutsättningarna för att införa digitala ljudradiosändningar. För närvarande bedömer regeringen frågan om digitala marksändningar av ljudradio på följande sätt. Den digitala distributionstekniken verkar på många sätt vara överlägsen nuvarande analoga teknik. Bl.a. kan radiofrekvenserna utnyttjas mer effektivt, vilket innebär att flera radiokanaler kan få plats. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller användningen av ny teknik inom radio- och TV-området. På så sätt kan vi komma över de begränsningar som hittills har hämmat utvecklingen av radion och televisionen. Därför är det angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i gång så snart det är praktiskt möjligt. Ännu så länge är emellertid många av förutsättningarna för den digitala ljudradion oklara. Frågan om vilka sändningsfrekvenser som skall användas kommer att behandlas av en europeisk konferens sommaren 1995. Det är först när frekvensfrågorna är lösta som man kan lägga fast hur radiomottagarna för den nya tekniken skall utformas. Kostnaderna för de nya mottagarna påverkas också av produktionsvolymen, och därmed av om digitala ljudradiosändningar enligt samma system kommer igång samtidigt i många länder. I detta sammanhang är det glädjande att det brittiska BBC har meddelat att man avser att inleda digitala ljudradiosändningar år 1995. Det är ännu inte möjligt att bedöma om sändningar med digital teknik på sikt bör ersätta de rikstäckande analoga sändarnäten. En sådan åtgärd skulle innebära att de nuvarande sändarna måste bytas ut, och att allmänheten skulle bli tvungna att skaffa nya radiomottagare för att kunna lyssna på Sveriges Radios program. Med hänsyn till behovet av övergångsanordningar skulle det ta minst tio år innan ett beslut att ersätta den nuvarande tekniken skulle vara helt genomfört. Även om det inte finns grund för att redan nu fatta ett så omfattande och långsiktigt beslut, är det angeläget att försök med den nya tekniken kan komma i gång. Förutsättningarna bör redan från början vara sådana, att möjligheten hålls öppen att bygga ut sändarnäten till rikstäckning. Detta bör beaktas bl.a. vid valet av sändningsfrekvenser. Initiativet till att inleda försök med digitala sändningar har tagits av Teracom och Sveriges Radio. Villkoren för att använda den nya tekniken bör emellertid vara sådana att de gynnar konkurrens och mångfald både i fråga om programverksamheten och - i varje fall på sikt - när det gäller den tekniska driften av sändningarna. Regeringen har för avsikt att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. före- tag, branschorganisationer och myndigheter, att detta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. I det sammanhanget bör man kunna ta upp vilka villkor som bör gälla för en försöksverksamhet med digitala marksändningar av ljudradio. Det gäller t.ex. frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång till den nya tekniken samt ekonomiska frågor. TV-avgiften och koncessionsavgiften Regeringens förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansierade radio- och TV-verksamheten under år 1996, för Granskningsnämnden för radio och TV samt för radioprogramverksamhet till utlandet framgår av följande sammanställning. Beräknat Förslag 1994/95 1995 1995/96 1996 Sveriges Television AB 2945,2(1 2 906,0(2 Sveriges Radio AB 1654,2(1 1 632,1(2 Sveriges Utbildningsradio AB 221,8(1 218,8(2 Granskningsnämnden 4,618(3 5,1(3 Radio Sweden 9,846(4 40,0(5 1Prisläge 1992 2Prisläge 1993 3Prisläge 1993/94 4Prisläge 1995 5Prisläge 1996 Som beskrivits i det föregående uppgick rundradiokontots periodiska resultat för första halvåret 1994 till ca 127 mkr. Saldot på Rundradiorörelsens konto i Riksgäldskontoret väntas uppgå till drygt 500 mkr vid slutet av år 1994. För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till rundradiokontot. Avgiftens storlek beror på reklamintäkterna för TV 4. Om intäkterna t.ex. uppgår till 1,5 miljard kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. I syfte att förstärka statsbudgeten föreslår regeringen att de avgifter som inbetalas av TV 4 efter den 1 januari 1996 redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten i stället för i rundradiorörelsen. Förslaget föranleder en ändring av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område. Förslag till lag om en sådan ändring finns i bilaga 12.1. I det föregående har regeringen föreslagit att samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen också skall ställas på de avgifts- finansierade radio- och TV-sändningarna. Genom den nämnda besparingen minskar belastningen på rundradio-kontot. Höjningarna av TV-avgiften bör därmed kunna begränsas trots att koncessionsavgifter inte längre skall tillföras kontot. Regeringen föreslår att avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den 1 januari 1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning av konsumentprisidex som beräknas för år 1995. Efter höjningen blir avgiften för en tremånadersperiod 369 kr i stället för nuvarande 360 kr. Förslaget föranleder en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Förslag till lag om en sådan ändring finns i bilaga 12.2. Lagförslagen berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Lagändringarna är emellertid av sådan beskaffenhet att regeringen anser att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Under förutsättning att antalet TV-avgiftsbetalare förblir oförändrat ca 3,3 miljoner under de närmaste åren, att TV 4:s årliga annonsintäkter uppgår till minst 1 500 miljoner kronor under år 1994 och 1995 och att ökningen av SR-index under år 1994 och 1995 inte överstiger 3,5 % per år bedömer regeringen att det balanserade resultatet i rundradiorörelsen bör kunna bibehållas positivt. Regeringen föreslår att detta positiva balanserade resultat bör kunna användas i huvudsak till ny teknik inom radio- och TV-området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen föreslår om besparingskrav på de avgiftsfinan- sierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramversamhet, 2. godkänner regeringens förslag till ändrad medelsberäkning avseende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet 3. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning avseende 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Tele- vision AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Myndigheter på radio- och TV-området En ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området infördes den 1 juli 1994 enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276). Förändringen innebär att två nya myndigheter, Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV, har ersatt Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd. Var och en av de fyra nedlagda myndigheterna har lämnat årsredovisningar för det avslutande budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelser innehåller inte några invändningar. Regeringens förslag till medelsanvisning för myndigheter på radio- och TV-området för budgetåret 1995/96 redovisas under anslagen D1-D3. D 1. Radio- och TV-verket 1993/94 Utgift _ 1994/951 Anslag 7 170 000 1995/96 Förslag 11 130 000 varav 7 388 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området Avgiftsinkomster hos Radio- och TV-verket som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2545 Närradioavgifter beräknas till ca 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. För samma period beräknas avgiftsinkomster hos verket som redovisas under inkomsttitel 2546 Lokalradioavgifter till ca 178 miljoner kronor. Radio- och TV-verket har enligt förordningen (1994:729) med instruktion för Radio- och TV-verket till uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör ljudradio- och televisionssändningar riktade till all- mänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringens eller någon annan särskilt angiven myndighet. Verket skall också följa utvecklingen inom ljud- radio- och televisionsområdet. Radio- och TV-verket skall lämna sin första årsredovisning till regeringen hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verksamhetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för verket. Beslutet innebär bl.a. att verket i ökad utsträckning skall övervaka att de regler som gäller för innehav av sändningstillstånd följs. Regeringens överväganden De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Radio- och TV-verket bör ligga fast. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning vid verket. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 387 000 kr. Regeringen föreslår att verket för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 300 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Radio- och TV-verket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 130 000 kr. D 2. Granskningsnämnden för radio och TV 1993/94 Utgift _ 1994/951 Anslag 6 197 000 1995/96 Förslag 10 196 000 varav 6 762 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området Granskningsnämnden för radio och TV har enligt förordningen (1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av att ett företag som på grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen (1966:755) har rätt att sända radioprogram, utövar denna rätt i enlighet med det avtal som programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget. Nämnden skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska allmänheten. Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradiokontot och dels via statsbudgeten. Granskningsnämnden skall lämna sin första årsredovisning till regeringen hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verksamhetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för nämnden. Beslutet innebär bl.a. att nämnden i högre grad på eget initiativ skall granska efterlevnaden av väsentliga programregler, t.ex. föreskrifter om mångfald och kvalitet. Regeringens överväganden De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV bör ligga fast. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning vid nämnden. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 386 000 kr. För budgetåret 1995/96 bör nämnden anvisas en medelstilldelning från rundradiokontot på 6 927 000 kr (inkl. moms), varav 4 618 000 kr (inkl. moms), som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr, 2. godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rund- radiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida. D 3. Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd 1993/94 Utgift _ 1994/951 Anslag 2 100 000 1995/96 Förslag 297 000 1Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området Anslaget disponeras av den särskilde utredaren med uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 1994 slutföra avvecklingen av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 297 000 kr. D 4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 1993/94 Utgift 27 132 000 1994/95 Anslag 27 810 000 1995/96 Förslag 43 666 000 varav 28 836 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget bekostas TERACOM Svensk Rundradio AB:s (nedan benämnt Teracom) kostnader för rundradiosändning i Storstockholmsområdet av finländska TV-program och för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, Svenska Kabel-TV AB:s kostnader för överföring av dessa program till kabelnät på ett antal orter i Sverige, samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhand- lingsorganisationen Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorga- nisationer. Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker med stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. Regeringen får för tiden intill utgången av år 1995 medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av TV-program i radio- eller trådsändning från Finland. Regeringen har den 22 december 1994 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att också under år 1995 bedriva sådana sändningar. Som villkor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med viss räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal och att sändningarna skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering. Sändningstillståndet förenas också med villkor som avser föreskrifter om kommersiell reklam. 1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995-juni 1996) 1. Teracom för tekniska kostnader m.m. 11 466 000 17 806 000 (11 810 000) 2. Svenska Kabel-TV för tekniska kostnader m.m. 13 179 000 20 880 000 (13 706 000) 3. Bidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet 3 165 000 4 980 000 (inkl.ersättning för pausmusik) (3 320 000) Regeringens överväganden Den finländska TV-kanalen tillhandahålls dels via marksändningar över Stor- stockholmsområdet, dels via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet där kabel- mottagning är möjlig. Orterna började kopplas in i juni 1991 och utbyggnaden avslutades i januari 1992. Regeringen har i 1992 och 1993 års budgetpropositioner informerat om att kabeldistributionsmodellen även är möjlig att tillämpa inom Storstockholms- området, men att det ännu inte finns någon anledning att lägga ned marksänd- ningarna. Regeringen gör nu inte någon annan bedömning. Någon permanentning av marksändningarna över Stockholm är inte heller aktuell bl.a. mot bakgrund av framtida överväganden om hur sändningsmöjligheterna för TV bör användas. Därför bör den tidsbegränsade lagen om rundradiosändning av finländska televisions- program förlängas med ytterligare ett år. Förslag härom bör fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga 12.3. Enligt avtalet mellan staten och Teracom om TV-utbytet mellan Sverige och Finland skall Teracom tillhandahålla en programkanal från Sveriges Television AB och överföra den till Finland samt svara för de tekniska kostnaderna för rundradiosändning i Stockholmsområdet av en finländsk programkanal. Medel för det svensk-finska TV-utbytet utbetalas till Teracom respektive utbetalas till och vidarebefordras av Teracom till Sveriges Television AB. Teracom bör för budgetåret 1995/96 erhålla 17 806 000 kr. Av beloppet avser 6 456 000 kr ersättning till Sveriges Television AB och 11 350 000 kr ersättning till Teracom inklusive kompensation för mervärdesskatt. Av beloppet avser vidare 11 810 000 kr perioden juli 1995-juni 1996. Ingen ersättning utgår till Sveriges Television för utökad sändningstid. Svenska Kabel-TV AB bör för budgetåret 1995/96 anvisas 20 880 000 kr, varav 13 706 000 kr för överföring av en finländsk TV-kanal till kabelnät på ett antal orter i landet. Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas av regeringen. Resultatet av de förhandlingar som förts mellan företrädare för riksförbundet och berörda rättighetshavarorganisationer om ersättning för utsändningen över Storstockholmsområdet är en viktig utgångspunkt för bedömningen av medelsbe- hovets storlek. Vid tidpunkten för regeringens beslut om budgetpropositionen 1993/94 hade något avtal för kalenderåret 1994 ännu inte undertecknats. Bidraget fördes därför upp med senast kända belopp. Riksdagen informeras nu om att regeringen i januari 1994 tilldelade förbundet 3 320 000 kr för detta ändamål, varav 220 000 kr utgjorde ett överskridande av anslaget i fråga. Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för kalenderåret 1995 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för berörda rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsändningen. Då något avtal ännu inte har redovisats för regeringen bör bidraget till riksförbundet föras upp med det senast kända beloppet, nämligen 3 320 000 kr. Regeringen avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit ändringar i bidraget till förbundet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram, 2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 43 666 000 kr. D 5. Statens biografbyrå 1993/94 Utgift 7 809 000 1994/95 Anslag 7 726 000 1995/96 Förslag 11 589 000 varav 7 726 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden och skall yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden rörande våldsskildringar i filmer. Övergripande mål för biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga våldsskildringar i rörliga bilder. Byråns granskningsverksamhet bekostas med avgifter. som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Budgetåret 1993/94 var intäkterna av granskning 10 572 000 kr. Biografbyrån medverkar i rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskild- ringsrådet) vilket har i uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskild- ringar i rörliga bilder. Byrån konstaterar i sin årsredovisning att antalet beslag av material som misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt vilket medfört ökade arbetsuppgifter för byrån när det gäller yttranden till Justitiekanslern. Byrån föreslår att ett särskilt verksamhetsmål skall ställas upp för byråns arbete med dessa ärenden. Byrån har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit en avgiftsordning avseende yttranden i dessa fall. Granskningen av film för offentlig visning fortsätter att minska något i omfattning medan den frivilliga granskningen av videogram avsevärt minskat. I viss utsträckning har vissa TV-programföretag lämnat in filmer för frivillig granskning. Byråns ekonomiska redovisning uppvisar ett stort överskott av intäkter av granskning i förhållande till anslaget för byrån vilket beror på det stora antalet tillståndskort, bl.a. för trailers m.m. som utfärdats. Anslagssparandet uppgår till 903 736 kr, vilket utgör ca 11 % av det tilldelade anslaget. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Byråns årsredovisning visar att de uppsatta målen för verksamheten i huvudsak nås och svarar mot ett effektivt bruk av de insatta resurserna. Byråns verksamhet skall fortsätta under kommande budgetår i enlighet med uppsatta mål. Regeringen avser att, genom en ändring av Biografbyråns instruktion, ge byrån möjlighet att anpassa avgifterna för granskning av filmer och videogram i samband med åtalsärenden så att de bättre svarar mot den faktiska tidsåtgången. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 386 000 kr. Regeringen föreslår att Biografbyrån för nästa budgetår beviljas en låne-ram på sammanlagt 2 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 589 000 kr. D 6. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. 1993/94 Utgift 16 287 000 Reservation - 1994/95 Anslag 16 310 000 1995/96 Förslag 900 000 varav 600 000 beräknat för juni 1995-juli 1996 Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Dokumentations- centralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid universitetet i Göteborg för information om forskningsresultat och för att utarbeta mediestati- stik m.m. Vissa medel för mediestatististiskt arbete utgår även över Kultur- departementets förvaltningskostnadsanslag (första huvudtitelns anslag C 1. anslagsposten 10. delposten 1). Utredningen om sektoriell massmedieforskning (Ku 1993:107) har till regeringen överlämnat slutbetänkandet (SOU 1994:146) Massmedieforskning för bransch och samhälle vari bl.a. föreslås inrättandet av ett programråd/ett institut för sektoriell massmedieforskning. Regeringens överväganden Regeringen kommer att i annat sammanhang ta ställning till förslagen från utredningen om sektoriell massmedieforskning. I avvaktan på detta bör oför- ändrade resurser anslås till befintliga insatser på området. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 000 kr. Bilaga 12.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televi- sionens område skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 §[1] Koncessionsavgift och ränta betalas till Radio- och TV-verket genom insättning på ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha fullgjorts den dag då den har bokförts på det särskilda postgirokontot. Radio- och TV-verket skall omedelbart överföra mottagna medel till Riksgäldskontoret, som genast placerar medlen på räntebärande räkning där. Sveriges Television Aktiebolag förvaltar medlen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. **Fotnot** [1] Senaste lydelse 1994:402. Bilaga 12.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §[2] TV-avgiften är 1 440 TV-avgiften är 1 476 kronor för ett år. Den kronor för ett år. Den skall betalas i fyra skall betalas i fyra poster om 360 kronor. poster om 369 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **Fotnot** [2]Senaste lydelse 1993:827. Bilaga 12.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram dels att lagen som gäller till utgången av år 1995, skall fortsätta att gälla till utgången av år 1996, dels att 1 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §[3] Regeringen får för Regeringen får för tiden intill utgången tiden intill utgången av år 1995 medge rätt av år 1996 medge rätt till rundradiosändning till rundradiosändning från radiosändare av från radiosändare av televisionsprogram i televisionsprogram i radio- eller televi- radio- eller trådsänd- sionsprogram från ning från Finland. Finland. Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma som i radiolagen (1966:755). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. **Fotnot** [3] Senaste lydelse 1994:368. Register Sid. 3 Inledning 12 A. Särskilda insatser inom kulturområdet Anslag kr 12 1. Utveckling, internationellt samarbete m.m., ramanslag 9 459 000 Summa littera A 9 459 000 13 B. Arkiv, museer och kulturmiljövård 17 Arkiv m.m. 17 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag 328 926 000 21 2. Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag 43 682 000 23 3. Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag 6 981 000 25 Museer m.m. 37 4. Centrala museer: Myndigheter, ramanslag 655 818 000 38 5. Centrala museer: Stiftelser 180 068 000 38 6. Bidrag till vissa museer m.m. 151 528 000 41 7. Bidrag till regionala museer, förslagsanslag 121 970 000 43 8. Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag 50 000 000 44 9. Riksutställningar 51 500 000 46 10. Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag 3 800 000 47 11. Främjande av hemslöjden, förslagsanslag 21 149 000 48 12. Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag 120 000 49 13. Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag 235 000 000 50 Kulturmiljövård 52 14. Riksantikvarieämbetet, ramanslag 193 919 000 55 15. Kulturmiljövård, förslagsanslag 112 406 000 57 16. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 59 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag 255 000 000 61 Forskning 61 18. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag 55 100 000 Summa littera B 2 466 968 000 63 C. Konstarterna och det tryckta ordet 66 Allmän kulturverksamhet m.m. 66 1. Statens kulturråd, ramanslag 41 428 000 68 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., reservationsanslag 213 762 000 73 3. Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag 15 773 000 75 Ersättningar och bidrag till konstnärer 75 4. Konstnärsnämnden, ramanslag 9 708 000 76 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, reservationsanslag 81 299 000 77 6. Bidrag till konstnärer, reservationsanslag 45 569 000 79 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag 33 653 000 80 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag 158 699 000 84 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 5 063 000 85 Teater, dans och musik 85 10. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern 921 010 000 88 11. Bidrag till Svenska rikskonserter 105 646 000 91 12. Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag 359 655 000 92 13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag 573 393 000 94 14. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m., reservationsanslag 88 884 000 95 15. Bidrag till Musikaliska akademien 5 183 000 96 Bibliotek, litteratur och tidskrifter 96 16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag 53 916 000 96 17. Litteraturstöd, reservationsanslag 65 180 000 98 18. Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag 29 250 000 99 19. Stöd till bokhandel, reservationsanslag 12 152 000 100 20. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsin- formation och litteratur, reservationsanslag 19 500 000 102 21. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag 78 496 000 104 22. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, reservationsanslag 26 250 000 105 23. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag 5 113 000 106 Bildkonst, konsthantverk m.m. 106 24. Statens konstråd, ramanslag 7 562 000 108 25. Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag 42 057 000 110 26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag 22 500 000 110 27. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag 2 337 000 111 28. Bidrag till Akademien för de fria konsterna 2 370 000 113 Film m.m. 113 29. Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag 91 020 000 114 30. Stöd till filmkulturell verksamhet reservationsanslag 90 780 000 116 31. Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag 19 107 000 118 Dagspress och taltidningar 118 32. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag 7 922 000 119 33. Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag 827 000 000 120 34. Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag 1 000 120 35. Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till dagspressen, förslagsanslag 1 000 121 36. Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag 109 500 000 121 37. Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag 191 700 000 Summa littera C 4 362 439 000 125 D. Radio och television 128 Den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten 141 1. Radio och TV-verket, ramanslag 11 130 000 142 2. Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag 10 196 000 143 3. Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradio- tillstånd, ramanslag 297 000 143 4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag 43 666 000 146 5. Statens biografbyrå, ramanslag 11 589 000 147 6. Forskning och dokumentation om medieutveck- lingen m.m., reservationsanslag 900 000 Summa littera D 77 778 000 XI. Summa Kulturdepartementet 6 916 644 000 Bilagor 148 12.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område 149 12.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift 150 12.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram