Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1995 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Prop. 1994/95:100 Bilaga 7 Inledning Kommunikationsdepartementets ansvarsområde (sjätte huvudtiteln) omfattar frågor om vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, postbefordran och tele- kommunikationer. I ansvarsområdet ingår även sektorsforskning och miljöfrågor. Budgetåret 1994/95 har riksdagen anvisat ca 33 miljarder kronor varav över 90 % gäller investeringar och underhåll av vägtrafikens och järnvägstrafikens infrastruktur. Utöver statsbudgetmedel omsätts årligen betydande belopp inom affärsverk och aktiebolag som ingår i Kommunikationsdepartementets ansvarsom- råde. År 1993 var omsättningen vid Sjöfartsverket, Luftfartsverket (koncernen), Statens järnvägar (koncernen), Postkoncernen och Teliakoncernen sammanlagt drygt 83 miljarder kronor. Ett sammanhållet kommunikationssystem Goda miljöanpassade kommunikationer med en väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd i landets olika delar. Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikations- system som är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl transporter som tele- kommunikationer och post. Telekommunikationer är av avgörande betydelse för att vi skall kunna utveckla bl.a. den sysselsättningspotential som finns i det moderna informationssamhället. Transporterna måste vara säkra, miljöanpassade och resurssnåla samt anpassade för äldre och handikappade. I ett allt mer integrerat Europa är kommunikationerna viktiga för Sverige, inte minst med tanke på landets stora utrikeshandel och läge i förhållande till de stora exportmarknaderna. De satsningar på att modernisera och bygga ut infrastrukturen på transportområdet som nu genomförs behöver kompletteras med andra åtgärder för att vi skall kunna förbättra kommunikationssystemen som helhet bl.a. från miljösynpunkt. Det krävs därför en bred ansats för att nå bästa resultat. Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning till sammanhållna sektorövergripande förslag från regeringen som har behandlat trafiksektorn. Sådana större trafikpolitiska beslut har riksdagen tagit bl.a. åren 1963, 1979 och senast år 1988. De trafikpolitiska mål och riktlinjer som riksdagen beslutade om år 1988 har därefter preciserats i delbeslut, exempelvis besluten våren 1991 och 1993 i fråga om transportinfrastrukturens utbyggnad. Regeringen anser nu att det är tid att förbereda ett nytt kommunikations- politiskt ställningstagande som bör utvidgas till att omfatta även informations- teknik (IT) i form av bl.a. tele- och datakommunikationer. Det finns flera skäl att förelägga riksdagen underlag för ett sådant samlat kommunikationspolitiskt ställningstagande. Ett skäl är att skapa ytterligare grund för miljöanpassning av transporterna. Ett annat skäl är det ansträngda statsfinansiella läget och dess inverkan på möjligheterna att på sikt finansiera särskilt infrastrukturens utbyggnad och behovet av ökat underhåll. Den fortgående europeiska integrationen både vad gäller EU och Östeuropa är ytterligare ett viktigt skäl. Samspelet mellan transporter och IT samt IT-telekommunikationernas ökade betydelse och utvecklingspotential i samhället talar också för behovet av samlade ställningstaganden. Regeringen har mot denna bakgrund och i enlighet med riksdagens begäran om en kommission för trafikområdet antagit direktiv för en parlamentarisk kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning, infrastrukturens utformning och investeringsplaneringens inriktning, dimensionering av trafiken, regionalpolitiska effekter samt åtgärder på informationsteknikområdet. Avsikten är att regeringen år 1997 med bl.a. denna utredning som utgångspunkt skall förelägga riksdagen ett samlat förslag om kommunikationspolitiken. Miljöanpassat transportsystem Regeringens bedömning är att arbetet med att begränsa trafikens miljöpåverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Det gäller både att fortsätta arbetet med att begränsa utsläppen och att åstadkomma ett transportmönster, som är långsiktigt hållbart och förenligt med en god livsmiljö. Arbetet med trafikens miljöanpassning bör baseras på en avvägning mellan behovet av att utveckla transporter och kommunikationer för att möta 2000-talets behov och nödvändigheten av att öka transportsystemens miljöanpassning. En grundläggande uppgift är att förändra systemet så att det klarar de krav som resenärer och transportköpare ställer på funktionella och effektiva transporter samtidigt som miljö- och hälsoproblemen kan bemästras. Sverige har jämfört med många andra länder inom EU kommit långt när det gäller miljöåtgärder inom transportsektorn, inte minst när det gäller åtgärder inom vägtrafiken och då särskilt krav på fordon och bränslen. Sverige har genom de beslut som fattats exempelvis ett av de renaste fordonsbränslena i världen. Trafikverkens miljörapporter och Naturvårdsverkets Miljö-93 visar emellertid att det framöver krävs omfattande åtgärder utöver de som redan genomförts. Behovet av att fördjupa och bredda detta arbete har redan inletts bl.a. genom att ett övergripande arbete med temat miljöanpassat transportsystem nu sker gemensamt mellan Naturvårdsverket och de fyra trafikverken. Därutöver har ett flertal statliga utredningar uppgifter som direkt berör området. De grundläggande avvägningar som med hänsyn till såväl miljöpolitikens som kommunikationspolitikens mål måste göras har förra årets riksmöte uppmärksammat. Regeringen har som ovan nämnts antagit direktiv för en särskild parlamentarisk kommitté med uppgift att lämna förslag till en nationell plan för Sveriges kommunikationer, som skall baseras på en helhetssyn. Inriktningen är sådan att planen medverkar till att uppnå ett miljöanpassat transportsystem samtidigt som välfärd och tillväxt främjas. Den fortsatta miljöanpassningen av det svenska transportsystemet kräver en bred politisk förankring då arbetet i förlängningen kommer att innebära förändringar i det svenska samhället. Regeringen har nyligen i en särskild skrivelse till riksdagen (1994/95:120, Miljöpolitisk strategi) lämnat en miljöredovisning för Sverige. I skrivelsen redovisas bl.a. en miljöpolitisk strategi i vilken ingår kommunikationssektorn. Av redovisningen framgår bl.a. följande. Medlemskapet i EU ger Sverige ökade möjligheter att påverka unionens miljöpolitik. Huvudinriktningen kommer att vara att medverka i utvecklingen av ett utvecklat kostnadsansvar och att söka påverka unionen att skärpa avgaskrav och bränslekrav för såväl personbilar som lastbilar. I båda fallen har Sverige erfarenheter som torde vara intressanta för andra medlemsstater inom EU. EU:s ministerråd enades vid sitt möte i december 1994 om ett principdokument om transport- och miljöfrågor. Regeringen förbereder nu en särskild svensk miljöstrategi i vilken trafiksektorn ingår. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga. Det nationella svenska arbetet med att öka miljöanpassningen av trans- portsystemet kommer att intensifieras under mandatperioden.Redan under år 1995 kommer ett flertal utredningar att lämna delförslag som berör trafiksektorns miljöanpassning.Flera av dessa förslag berör i hög grad trafikanter och trafikansvariga på ett sätt som gör att en bred politisk förankring kommer att krävas. Den parlamentariska kommitté regeringen antagit direktiv för kommer att få en viktig roll i trafiksystemets miljöanpassning.Det redan omfattande miljöarbetet inom transportsektorn i övrigt breddas samtidigt och regeringen förbereder flera olika initiativ bl.a. inom sjöfarten. Sverige skall som tidigare aktivt medverka i övrigt internationellt arbete bl.a. inom FN:s ram. Sverige har alltsedan Rio-konferensen om ut- veckling och miljö mycket aktivt arbetat med att bl.a. inom FN:s ram lyfta fram trafikens miljöfrågor. Informationsteknik (IT) Kommunikationsdepartementet har ett övergripande ansvar för hur kommu- nikationssystemet fungerar som helhet. Detta system innehåller alltmer informationsteknik (IT) bl.a. i form av tele- och datakommunikationer. Grunden för en ökad användning av IT-tjänster är en god infrastruktur. Det bör finnas ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt kommunikationsnät för överföring av tal, data och bild. En betydande tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning bör finnas inom bl.a. de delar av tjänstesektorn som har stort IT-utnyttjande. Även inom traditionell tillverkningsindustri har inslaget av IT i produktion och produkter ökat. Utvecklingen visar också att modern IT påtagligt förbättrar möjligheterna att skapa sysselsättning även i glesbygdsområden. IT integreras alltmer också i transportsystemet och bidrar aktivt till att skapa ett effektivare resursutnyttjande i transportsektorn och därmed en bättre miljö. Inom transportsektorn bidrar också användningen av IT till att skapa en förbättrad säkerhet såväl för passagerare som för gods. Kommunikationsdepartementet har ansvaret för att näten utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång till nätanknutna IT-tjänster på likvärdiga villkor. Det är därför viktigt att det finns klara spelregler på marknaden och att kostnaderna för samhällsåtaganden t.ex. för personer med funktionshinder och för glesbygdsservice fördelas rättvist. Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för olika IT-- tjänster. Det gäller nu att användningen av detta nät ytterligare ökas till fördel för samhällsekonomin. En sådan utveckling bör aktivt stimuleras med olika medel. Inom Kommunikationsdepartementet pågår mot denna bakgrund arbetet med ett IT-program. Åtgärderna i programmet syftar till att främja användningen av IT men också till att regelverket på detta område utvecklas. I den parlamentariska kommitté för kommunikationsområdet som regeringen nyligen antagit direktiv för, är IT-frågorna en viktig del. I budgetpropositionen föreslås en satsning på ca 119 miljoner kronor budgetåret 1995/96 inom ramen för ovan nämnda IT-program. Medlen skall användas på fyra delområden; forskning, prognoser/statistik, transportinformatik samt åtgärder för ökat utnyttjande av telekommunikationerna. En stor del av arbetet kommer att bedrivas i olika projekt bl.a. om konkurrensförutsättningar på teleområdet, lagtekniska frågor, prisfrågor och samhällsåtaganden. Trafiksäkerhet Trafikskadorna är ett stort folkhälsoproblem där alltför många människor förorsakas stort lidande i onödan och samhället tvingas ta i anspråk stora resurser. Det är viktigt att de senaste årens positiva utveckling med en minskning av antalet döda och skadade i trafiken fortsätter. För att uppnå detta krävs ett målmedvetet och systematiskt arbete där alla i samhället deltar och där resultatet blir en ändrad attityd till trafiksäkerhetsfrågorna. Vilja till samspel och hänsyn trafikanterna emellan skall skapas. Gränserna för vad som är acceptabelt beteende i trafiken måste bli tydliga och ett trafikfarligt beteende får inte accepteras. Men för att trafikreglerna skall följas krävs det att reglerna uppfattas som rimliga av allmänheten. Dessutom måste det finnas en uppenbar risk att överträdelser upptäcks och en medvetenhet om att åtgärder kommer att vidtas. Därför måste övervakningen av fordon och trafik fungera effektivt. Barn och ungdomar är särskilt ofta drabbade av trafikolyckor. Det är viktigt att trafiksäkerhetsåtgärder riktas mot denna grupp. Bl.a. kommer krav att ställas på samhället att skapa en säker trafikmiljö. Vägverket är sedan den 1 januari 1993 huvudansvarig myndighet för trafiksäkerheten (sektorsmyndighet). Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet kräver samarbete mellan ansvariga myndigheter. Genom det nationella trafiksäkerhetsprogrammet perioden 1995-2000 som tagits fram av Vägverket, Riks- polisstyrelsen och Svenska kommunförbundet, har en grund lagts för det fortsatta arbetet. Utgångspunkten i arbetet skall vara människan. Människans behov och begränsningar, vilja och förmåga, normer och erfarenheter, ansvar och skyldig- heter skall beaktas så att acceptans kan uppnås. Det nationella trafiksäker- hetsprogrammet har lagt en god grund för det fortsatta arbetet där alla är be- rörda. Säkerhetsfrågor Regeringen anser att det arbete som nu pågår på internationell och även nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad sjösäker- het. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt IMO och inom EU, men också inom HELCOM måste ges ökad tyngd. För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få belyst sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde, kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäkerhetskommitté. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passagerarfärjor. Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga rapporteringsrutinerna inom Sjöfartsinspektionen och därvid undersöka hur för sjösäkerheten relevant information analyseras och vidareförs inom inspektionen. Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksamheterna vid Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Investeringar i trafikens infrastruktur Riksdagens beslut våren 1991 om ökade anslag till utbyggnad av infrastrukturen som ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt, lade grunden för den nu pågående satsningen på investeringar i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och järnvägsnätens utbyggnad fastställts under våren 1994. I vilken takt som infrastrukturplanerna kan genomföras beror dock på hur statens finanser utvecklar sig på lång sikt. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns fastställd i verkens investeringsplaner. Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. De besparingar som nu föreslås för investeringsanslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar medför att genomförandet av planerna förskjuts något i tiden. Det innebär att den puckel i byggandet som var planerad under de närmaste åren något planas ut. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras till år 2003. Den nationella väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs. med ca ett års försening. Effekten av besparingarna för budgetåret 1995/96 är att nya projekt i någon större omfattning inte kommer att kunna påbörjas de närmaste åren. Inför budgetåret 1997 kommer en ny prövning av investeringsans- lagen att ske. Takten i genomförandet kommer således att omprövas för varje nytt budgetår. Eventuella förändringar av investeringsplanernas inriktning kommer att prövas inom ramen för den kommitté som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen nyligen antagit direktiv för. Några förändringar vad gäller inne- hållet i planerna kommer dock inte att ske förrän kommittén slutfört sitt utred- ningsarbete och riksdagen beslutat om en ny inriktning för infrastruktur- planeringen. Regeringen beräknar att reviderade investeringsplaner kommer att föreligga fr.o.m. våren 1998. Sverige och den europeiska integrationen Genom EES-avtalet och EU-medlemskapet öppnas marknaderna inom EU undan för undan för svenska operatörer på luftfartsområdet och svenska transportföretag för landtransporter. Förhandlingarna om medlemskap i EU har i stort varit okontroversiella när det gäller transportpolitik, telekommunikationer och post. Ett undantag gäller mått och vikter för tunga lastbilar i nationell trafik, där Sverige tillsammans med Finland försöker skapa förståelse för behovet av att bibehålla nuvarande regler för lastfordon i nationell trafik. För Sveriges del gäller kraven ett bibehål- lande av långa lastfordon i nationell trafik vilket motiveras av våra långa geografiska avstånd samt av att vägsystemet dimensionerats efter denna typ av transporter. Inom EU har Maastrichtfördragets ikraftträdande givit ny näring åt frå- geställningarna kring de europeiska infrastrukturnätverken och trans- portsäkerheten. EU har bl.a. tillsatt den s.k. Christophersengruppen där Sverige deltagit som observatör under år 1994. Denna grupp har i en rapport till Europeiska rådets möte i Essen i december behandlat frågor om de framtida väg- och järnvägsnätens utformning inom EU. Även informationsteknologifrågorna kommer framöver att få ökad tyngd inom EU. Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikområden t.ex. insatser för kompetensutveckling, forskning och utveckling, näringslivsinsatser, IT-insatser m.fl. områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och landstingskommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Under 1990-talet har kontakterna med Östeuropa blivit alltmer intensiva. Östersjösamarbetet på transportområdet inleddes år 1990 genom bildandet av Baltic Sea Conference. Detta arbete har hittills behandlat frågor om infrastruktur, trafiksäkerhet och miljö. Även på myndighetsnivå pågår ett allt intensivare samarbete och kunskapsöverföring. I området kring Barents hav bedrivs sedan år 1993 ett samarbete på kommunikationsområdet. Yrkestrafikfrågor Tillsynen över den yrkesmässiga trafiken behöver successivt skärpas. Det är därvid viktigt att samarbetet mellan länsstyrelserna och andra berörda myndigheter underlättas. Viktiga steg i den riktningen har redan tagits men samarbetet behöver formaliseras i vissa avseenden. Det kan erinras om att Vägverket såsom central tillsynsmyndighet på yrkestrafikområdet har att meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafikförordningen samt om använd- ningen av taxametrar. För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga trafiken har utsökningsregisterlagen ändrats så att ändamålet med registret vidgats till att också omfatta tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen. Syftet är att göra det möjligt att mera permanent kunna sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter i Vägverkets centrala yrkestrafikregister. En annan viktig författningsändring gäller vandelsprövning av taxiförare. Legitimation såsom taxiförare får bara ges till den som med hänsyn till yrkes- kunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Kravet på förarlegitimation gäller såväl anställda förare som de tillståndshavare som själva kör sina taxifordon. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att lägga fram förslag om en bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor, dvs. i första hand kommunal färdtjänst, riksfärdtjänst samt sjukresor.Syftet är att effektivisera trafiken och förbättra det sammanlagda trafikutbudet. Samordningen kan också påskynda handikappanpassningen inom kollektivtrafiken och därmed förbättra resemöjligheterna. Styrning av affärsverksamhet inom Kommunikationsdepartementets område Inom Kommunikationsdepartementets område förvaltas ägandet av flera affärsverksamheter inom transport- och kommunikationssektorn. Förutom de två helägda bolagen Posten AB och Telia AB äger staten 50 % i SILA Gruppen, 50 % i SOS Alarmeringskoncernen och 52 % i AB Svensk Bilprovning. Affärsverksamhet bedrivs också inom affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt SJ. Inom Kommunikationsdepartementet har en ägarpolicy tagits fram med riktlinjer för hur den affärsdrivande verksamheten inom sektorn skall utövas. Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär att krav ställs på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital. Ägarpolicyn skall uttrycka departementets långsiktiga mål och krav på bolagen och vad ägarens roll innebär. Principerna gäller i första hand för de statligt helägda bolagen men bör även kunna användas i anpassad form för affärsverken. Grundläggande är att fastställa en klar och tydlig rollfördelning mellan ägare, styrelse och ledning. Ägaren utövar sitt formella inflytande genom beslut på den årliga bolags- stämman. Ägaren utser genom bolagsstämman styrelse och revisorer samt anvisar i övrigt genom fastställande av bolagsordning och eventuellt s.k. ägardirektiv de principiella riktlinjer, som ägaren anser att bolaget skall drivas efter. Valet av styrelseledamöter är ägarens starkaste instrument för att kunna styra bola- gets utveckling. Styrelseledamöter bör väljas så att de genom sakkunskap, erfarenhet och omdöme befrämjar verksamheten och dess utveckling. För att styrelsen skall få kännedom om ägarens intentioner krävs en kontinuerlig dialog och uppföljning från ägarens sida.Ägaren bör formulera sina mål i såväl verksamhetsmål som i ekonomiska mål. Mål och inriktning för verksamheten bör vara långsiktiga. Samhällsansvar såsom grundläggande service, tillgänglighet, hänsyn till totalförsvarskraven samt upprätthållandet av social och regionalpolitiskt angelägen service läggs fast av statsmakterna och stadfästs därefter i bolagsordningen eller i avtal mellan bolaget och ägaren. Det är sedan styrelsens sak att formulera strategier för att nå dessa mål och hitta metoder för att följa upp hur man når målen på kort och lång sikt. En redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse bör lämnas i årsredovisningar och av regeringen vidareföras till riksdagen. Det primära ekonomiska målet för verksamheten är att ge en räntabilitet på eget kapital och utdelning till ägaren. Det är även viktigt att företagets effektivitet och finansiella styrka utvecklas gynnsamt. Hänsyn till särskilda motiv för ägandet bör normalt inte innebära att avkall görs på dessa krav. Om så ändå anses motiverat, bör kostnaderna redovisas öppet. Ekonomiska nyckeltal för att följa upp detta är bl.a. räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet. Beroende av verksamheternas specifika utveckling fokuseras på vissa mål såsom exempelvis avkastning eller konsolidering. Som riktmärke för bestämning av krav och målsättningar har jämförelser gjorts med motsvarande nyckeltal för jämförbara svenska och utländska företag. Vidare har en teoretisk modell som med utgångspunkt från kapitalmarknadens krav härleder avkastningskrav använts. Vid fastställande av utdelningspolicy har en utgångspunkt varit att utdelning skall motsvara den utdelning på justerat eget kapital som ett genomsnitt av större svenska börsföretag uppvisar. Det är samtidigt av vikt att företagets finansiella styrka utvecklas gynnsamt. Detta kräver en långsiktig tillväxt av det egna kapitalet. Sammanfattning av budgetförslaget Bland de prioriterade frågor som den ovan nämnda kommittén för kommu- nikationsområdet kommer att behandla finns bl.a. miljö, IT och säkerhet. Dessa frågor prioriteras även i regeringens arbete under de kommande 18 månader som budgetförslaget omfattar budgetåret 1995/96. På IT-området föreslås trots det statsfinansiella läget en satsning på ca 119 miljoner kronor inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde för att på olika sätt främja användningen av IT exempelvis inom transportsektorn. Statens agerande som ägare av affärsverksamhet bör följas upp. Regeringen föreslår en policy för ägande och styrning av affärsverksamhet vid aktiebolag och affärsverk inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Riksdag och regering har sedan början av 1990-talet väsentligt ökat anslagen till transportinfrastrukturen dvs. till byggandet av vägar och järnvägar. Investeringarna i telekommunikationer har sedan första hälften av 1980-talet legat på en hög nivå i Sverige framför allt genom de självfinansierade satsningar som Televerket/Telia AB genomför. Regeringen är angelägen om fortsatta satsningar på infrastrukturen som ett medel för att dra landet upp ur den djupa lågkonjunkturen och bidra till att skapa strukturella förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och bibehålla välfärden. Det allvarliga statsfinansiella läget har dock kommit att begränsa anslagsutrymmet för dessa infrastruktursatsningar liksom för satsningar på andra områden. Det saneringsprogram för statens finanser som regeringen föreslår för att komma till rätta med budgetunderskottet innebär därför vissa successiva minskningar av anslag inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde. Budgetåret 1998 skall en nivåsänkning med 2,9 miljarder kronor ha skett, bl.a. genom minskningar av vissa investeringsanslag till Banverket och Vägverket. Därav genomförs 1,15 miljarder kronor budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader). Regeringen anser dock som tidigare nämndes att det långsiktiga investeringsprogram för vägar och järnvägar som riksdagen lade grunden till redan våren 1991 och som riksdagen beslutade om år 1993 skall fullföljas i sina huvuddrag. Investeringsprogrammet omfattar ca 98 miljarder kronor och gäller framför allt en utbyggnad av de nationella järnvägs- och vägnäten. De nivåsänkningar av investeringsanslagen som nu föreslås kommer därför främst att innebära en senareläggning av vissa projekt. Det bör dock framhållas att besparingsförslagen inte gäller underhållsanslagen till vägar och järnvägar som i stället behöver förstärkas. I regeringsdeklarationen anges att en satsning på ökat underhåll av vägar och järnvägar bör ske. Till detta skall tilläggas att regeringens viktigaste mål på kort sikt är att minska arbetslösheten och förbättra konjunkturläget samtidigt som en sanering av statsfinanserna sker. Förutom de direkta arbetstillfällena som tillkommit i samband med infrastrukturprojekten skapas också indirekt sysselsättning inom andra samhällsområden genom dessa satsningar. Regeringen bedömde i november 1994 i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) att det finns en potential för att skapa ytterligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet och föreslog därför att 2 miljarder kronor anslås redan innevarande budgetår 1994/95 på tilläggsbudget inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde för sysselsättningsskapande åtgärder. Riksdagen har nyligen beslutat om dessa medel (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Riksdagen tillstyrker att 1 575 miljoner kronor av dessa medel avsätts till ökade underhålls- och reinvesteringsåtgärder på vägar och järnvägar. I de nedskärningar av anslagsnivåerna som föreslås budgetåret 1995/96 på Kommunikationsdepartementets område inbegrips också vissa minskningar av medel för andra ändamål än infrastrukturinvesteringar. Det gäller bl.a. en minskning av anslaget Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Regeringen har för avsikt att närmare granska om nuvarande modell för att tillgodose samhällsåtagandena på postområdet är tillfredsställande. Vidare föreslås en minskning av det statliga bidraget till enskilda vägar och en kommunalisering aviseras. En minskning av bidraget till kommunala flygplatser i skogslänen föreslås. Beredskapsanslagen på transportområdet minskas med 3,7 % budgetåret 1995/96 i förhållande till planeringen. Regeringen presenterade i ovan nämnda proposition (1994/95:25) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltnings- kostnader m.m. inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde minskas med ca 126 miljoner kronor t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt ca 99 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen ca 68 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen inom den anslagsfinansierade delen av Kommunika- tionsdepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor): Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/943) 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 besparing besparing 3) 2) 4) 2) 1997 1) 1998 1) A. Infra- struktur 23 877,0 30 106,7 32 258,4 23 146,3 - 1 231,0 - 456,8 B. Sjöfart 664,4 698,6 922,6 683,4 of. of. C. Luftfart 94,8 101,6 121,5 85,6 of. of. D. Post- och telekommu- 800,4 1 011,6 1 336,1 889,2 - 50,0 - 50,0 nikation E. Kollektiv- trafik och 801,4 675,2 1 108,8 677,3 of. of. samhälls- köpta tjänster F. Kommunika- 119,2 202,3 345,9 230,9 of. - 2,1 tionsforsk- ning G. Meteorologi,172,4 163,3 258,7 190,3 of. - 9,2 geoteknik m.m. H. Övriga ändamå l37,4 8,0 13,4 8,0 of. of. Totalt 26 567,0 32 967,3 36 365,4 25 911,0 - 1 281,0 - 518,1 1) Prisnivå budgetåret 1995/96. Besparingarna för budgetåren 1997 och 1998 är redovisade som förändringar i förhållande till kolumnen med tolvmånadersbeloppet för 1995/96, dvs. den kolumn i tabellen som benämns "varav beräknat för juli 1995 - juni 1996". 2) I besparingarna för budgetåret 1995/96 ingår en engångsbesparing på 50 miljo- ner kronor på anslagen för investeringar i vägar och järnvägar. 3) Nuvarande anslagsindelning gäller fr.o.m. innevarande budgetår 1994/95. I tabellen har utgifterna på anslag för budgetåret 1993/94 fördelats efter den nu- varande anslagsindelningen för att möjliggöra jämförelser mellan budgetåren. 4) Besparingarna för budgetåren 1995/96-1998 har beräknats med utgångspunkt från den s.k. LK-nivån (långsiktig konsekvenskalkyl) för budgetåret 1995/96 (tolvmånadersnivå) vilken inte redovisas i tabellen. LK-nivån för budgetåret 1995/96 utgår från anvisad statsbudget budgetåret 1994/95, dvs. ca 33 miljarder kronor, minskad med av riksdagen anvisade engångsanvisningar för infrastruktur m.m. på sammanlagt 4,9 miljarder kronor samt med hänsyn taget till de lägre planeringsramar som riksdagen beslutat om för budgetåret 1995/96 för vissa inve- steringsanslag till vägar och järnvägar. Sammantaget innebär detta att LK-nivån för budgetåret 1995/96 är ca 6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel för budgetåret 1994/95, dvs. ca 27 miljarder kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunikationsdeparte- mentets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. A. Infrastruktur Sammanfattning av regeringens överväganden: Av riksdagen beslutade infrastrukturplaner för perioden 1994-2003 tillsammans med en bedömning av det statsfinansiella läget skall utgöra utgångs- punkt för medelstilldelning till infrastrukturin- vesteringar. I syfte att långsiktigt minska underskottet i statsbudgeten måste besparingar genomföras även på investeringsanslagen. Eventuella omprioriteringar av planerade infra- strukturinvesteringar skall övervägas inom ramen för den nyligen tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunika- tionerna i Sverige. Reviderade investeringsplaner kommer att gälla från våren 1998. Väg- och järnvägsnätens omfattning Det svenska vägnätet omfattar drygt 400 000 km varav ca 100 000 km utgörs av statsvägar. 15 % av statsvägarna utgörs av riksvägar (stamvägar och övriga riksvägar) och 85 % av statsvägarna utgörs av länsvägar. På det statliga vägnätet utförs 73 % av det totala vägtrafikarbetet. På det kommunala vägnätet utförs 24 % av trafikarbetet och på enskilda vägar endast 3 % av trafikarbetet. Riksvägarna har en central roll i transportsystemet. Av trafikarbetet på statens vägnät sker 61 % på riksvägar och 39 % på länsvägar. Motorvägarnas andel av riksvägnätet var år 1994 ca 7 %, en sträcka på motsvarande 109 mil motorväg. Av trafikarbetet skedde 17 % på dessa motorvägar. Andelen grusvägar på statsvägnätet är 25 %. Närmare 2 % av trafikarbetet på det statliga vägnätet utförs på detta grusvägnät. Av följande tabeller framgår längder och trafikarbete på det statliga vägnätet. Tabell: Vägnätets omfattning, standard och trafikarbetets fördelning. Vägbredd Längder på det statliga Trafikarbetets fördelning på vägnätet det statliga vägnätet Riksvägar (mil) Länsvägar (mil) Riksvägar (%) Länsvägar (%) Motorväg 109 3 17 0,5 13-m väg (> 12 m) 384 64 23 3,5 9-m väg (8 m-11,9m) 537 475 15 9 Övriga vägar (< 8 m) 453 7 773 6 26 Totalt 1 498 8 315 61 39 Det svenska järnvägsnätet omfattar drygt 10 000 km. Av statens spåranläggningar är 7 500 km elektrifierad bana. Av det totala transportarbetet på järnväg utförs 95 % på den elektrifierade delen. Av statens spåranläggningar utgörs 70 % av stomjärnvägar och 30 % av länsjärnvägar. Av den totala banlängden i Sverige består 1 350 km av dubbelspår. Dubbelspår är helt utbyggt mellan Stockholm och Göteborg, Stockholm och Uppsala samt mellan Stockholm och Malmö, via Katrineholm. Dessutom finns dubbelspår på delar av Västkustbanan, Mälarbanan, Ostkustbanan, godsstråket genom Bergslagen och Norra stambanan. Genomförandet av infrastrukturplanerna På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1991 om ett nytt planeringssystem för vägar samt om kraftigt utökade anslag för infrastrukturen. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och järnvägsnätens utbyggnad fastställts under våren 1994. Dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastrukturplanerna kan genomföras beror på hur statens finanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns fastställd i verkens investeringsplaner. Under den förra mandatperioden ökade underskottet i statsbudgeten vilket gjort att statsskulden snabbt har ökat. Regeringen har därför tvingats till kraftfulla besparingar. Till viss del föreslås därför besparingar även på investeringsanslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar. Dessa besparingar innebär att genomförandet av planerna skjuts något i framtiden. Det innebär att den koncentration i byggandet som var planerad under de närmaste åren fördelas på en längre tid. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras år 2003. Den nationella väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs. med ca ett års försening. Inför budgetåret 1997 kommer dock en ny prövning av inve- steringsanslagen att ske. Takten i genomförandet kommer därför att omprövas för varje nytt budgetår. Besparingarna för nästa budgetår leder till att nu pågående projekt på vägnätet kommer att vara slutförda år 1997 då nya projekt i någon större omfattning kan startas. Den försening i utbyggnaden av järnvägsnätet som blir följden av minskade anslag kommer att vara återhämtad vid sekelskiftet. Eventuella förändringar av investeringsplanernas innehåll kommer att prövas inom ramen för den kommitté med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen har beslutat direktiv för. Regeringen avser att lägga förslag till riksdagen om en ny inriktning för infrastrukturplaneringen under år 1996 bl.a. på grundval av den delredovisning som kommittén skall göra den 15 januari 1996. Reviderade investeringsplaner kommer således att föreligga våren 1998. Det innebär att någon revidering av planerna inte kommer att ske om tre år såsom riksdagen tidigare beslutat. Regeringen anser i stället att en fyraårig revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att riksdagen numera har övergått till fyraåriga mandatperioder. Genom att anpassa även revide- ringstillfällena för infrastrukturplanerna till fyra år är det möjligt att under resp. mandatperiod såväl initiera en ny planering som att avsluta planeringen genom att godkänna upprättade investeringsplaner. Regeringen föreslår således att riksdagen godkänner att revideringen av verkens infrastrukturplaner skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998. För att erhålla ett effektivt anslagssystem bör Vägverkets och Banverkets drift- och underhållsanslag utformas som ramanslag. Vägverket och Banverket kan med den anslagskredit som är kopplad till ramanslaget låna medel från kommande år och därmed på ett enkelt sätt hantera variationer i bl.a. vinterväghållning och vinterbanhållning. Staten har under de senaste åren effektiviserat sin kassahållning. Myn- digheterna har också givits stort ansvar inom området. Vägverket och Banverket påverkar genom sina betalningsplaner i anslutning till upphandlade entreprenader statens kassahållning i icke obetydlig utsträckning. Det är väsentligt att de båda myndigheterna såsom stora beställare får incitament till en god kassahållning för staten. Regeringen avser därför ge Vägverket och Banverket i uppdrag att tillsammans med Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket att utforma lämpliga system för detta. För att förbereda härför ändras anslagstyperna för de anslag som bekostar huvuddelen av verksamheten vid Vägverket och Banverket till ramanslag. Den nya informationstekniken bör nu kunna implementeras inom vägsektorn. Vägverket bör därför ges direkta möjligheter att snabbt införa nya tekniska lösningar i dagens trafiksystem. Riksantikvarieämbetet och Statens Naturvårdsverk har på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planering och genomförande av infrastrukturplanerna. Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och naturmiljövärden inte påtagligt skadas. Mot bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systematiserad kunskap och av en planering som i ett tidigare skede tar till vara dessa intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletteringspropositionen år 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998. Vägverket Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande frågor Vägverkets övergripande verksamhetsmål är att bidra till att uppfylla de väg- och trafikpoli- tiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och underhåll av vägsystemet bör inriktas mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. 1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur och de övergripande målen för Väg- verket bör ligga fast. Takten i genomförandet av den nationella väghållningsplanen bör dock minskas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktions- verksamhet skall fortsätta under former som inte äventyrar de trafikpolitiska målen. Resurser Anslagen till byggande av vägar bör minskas något vilket medför en försening av genomförandet av den nationella väghållningsplanen med ca 1 år. Ansvaret för bilregistret överförs till Vägverket. Garantierna för förberedelsearbete och genom- förande av storstadsöverenskommelserna i Stockholm och Göteborg bör utökas. Vägverket Vägverkets mål Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning. Verket har ett samlat ansvar för den statliga väghållningen med ansvar för trafiksäkerhet och miljö vilket i huvudsak inkluderar planering, byggande och drift av det statliga vägnätet samt fördelning av vissa statsbidrag. Vägverket är också central myndighet för yrkestrafikfrågor m.m. och har ett utpekat sektorsansvar för vägtransportsystemet inkluderande miljö, kollektivtrafik och forskning och utveckling (FoU). Vidare förvaltar Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (Väginvest AB) svarar för Vägverkets ägarfunktion för avgiftsfinansierade vägobjekt. Vägverkets övergripande mål är att bidra till att uppfylla de väg- och trafikpolitiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och underhåll av vägsystemet bör inriktas mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. Vägverket har redovisat en kvantifiering av sina verksamhetsmål utifrån olika anslagsnivåer. För trafiksäkerhet och miljö har konkreta mål ställts upp. De andra tre målen uttrycks i karaktär av inriktningsmål. Trafiksäkerhet: Vägverket skall bidra till att antalet dödade och skadade i trafiken minskar. Målet för år 2000 som även kan användas för mål år 2003, är att antalet dödade skall minska till högst 400 personer per år och att antalet svårt skadade i trafiken skall minska till högst 3 700 personer per år. Miljö: Vägverket skall bidra till att de totala utsläppen av kväveoxider och koldioxid samt antalet bullerstörda personer minskar. Verket skall medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem. Målet för utsläppen av kväveoxider för vägtrafiken är att dessa skall minska med 50 % mellan år 1980 och år 2000. Målet för utsläppen av koldioxid för vägtrafiken är att dessa inte skall öka mellan år 1990 och år 2000. Vad gäller buller är Vägverkets mål som väghållare att inga personer längs befintliga vägar i det statliga vägnätet skall utsättas för buller över 65 dBA vid fasad, eller 35 dBA inomhus. Tillgänglighet: Vägverket skall öka bärigheten på det statliga vägnätet. Med nuvarande medelstilldelning är Vägverkets mål att förhindra att antalet kilometer väg med tillfälliga bärighetsnedsättningar ökar. Det innebär att även fortsättningsvis kommer 19 000 km väg att drabbas av tillfälliga bärighetsnedsättningar. Med en högre anslagsnivå är Vägverkets mål att högst 13 000 km väg får stängas av och att medelavstängningstiden är högst 52 dygn. Vad gäller permanenta bärighetsrestriktioner är Vägverkets mål att antalet kilometer väg som ej har full permanent bärighet skall minska från 15 000 km till 11 000 km. Effektivitet: Vägverket skall bidra till att den samlade restiden på det statliga vägnätet minskar. Vägverket bedömer att som följd av Vägverkets åtgärder på det statliga vägnätet kommer restiden på vägnätet att reduceras med 40 miljoner restidstimmar per år. Regional balans: Vägverket skall bidra till att restiden inom och mellan regioner minskar i förhållande till den totala restiden. Årsredovisning 1993 Vägverket har lämnat en årsredovisning för verksamhetsåret 1993. Riks- revisionsverkets revisionsberättelse för 1993 års redovisning innehåller inga invändningar. I årsredovisningen framgår att verksamheten vid Vägverket under år 1993 totalt har omfattat ca 15,2 miljarder kronor och att transfereringarna till kommuner och enskilda omfattat 1,6 miljarder kronor. Drift- och underhållsvolymen uppgick till nästan 7 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med ca 1,7 miljarder kronor jämfört med år 1992. Under året pågick 360 större investeringsobjekt med en total anläggningskostnad på ca 14,5 miljarder kronor. Insatserna under året har medfört att ytterligare 10 000 km väg nu har högsta bärighetsstandard. Det innebär att 85 % av det statliga vägnätet, varav hela det nationella stamvägnätet har eftersträvad bärighet. Genom de senaste årens ordinarie och extra medel har framkomligheten på vägnätet förbättrats. Under år 1993 har åtgärder vidtagits som minskar restidsförbrukningen med drygt 7 miljoner persontimmar för persontrafiken och drygt 6 miljoner tontimmar för godstrafiken. Antalet dödade och skadade har successivt minskat sedan år 1989. I relation till genomsnittligt antal döda under åren 1988-1992 är 1993 års preliminära antal på 630 personer ca 25 % lägre. Antalet bullerstörda lägenheter har minskat med 2 632 sedan år 1991. Restidsvinster som åstadkommits genom insatser under år 1993 och som kommit de utpekade glesbygdsområdena till del omfattar 16 % av restidsvinsten för personresor och 14 % av transporttidsvinsten för godstransporter. Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet samt rationaliseringar i produktionen har drivits vidare under år 1993. Sedan år 1991 och fram till slutet av år 1993 har antalet anställda i produktionsdivisionen minskat med ca 1 000. De rationaliseringsvinster som realiserats fram till slutet av år 1993 uppskattas av Vägverket till ca 400 miljoner kronor. Av den totala volym som upphandlades under året upphandlades 75 % av investeringarna och 35 % av drift- och underhållsverksamheten i konkurrens. Vägverkets dotterbolag Vägverkets bolagsverksamhet innefattar dels projektfinansieringsbolag, dels bolag med kommersiellt inriktad verksamhet utanför Vägverket. Bolagsverksamheten omfattar Väginvest AB vars samtliga aktier förvaltas av Vägverket, dotterbolagen Stockholmsleder AB (80 %) och Sweroad AB (100 %) samt intressebolagen Rödöbron AB (15 %) och Road Survey Technology Sweden AB (RST Sweden AB) (40 %). Vägverket förvaltar också 50 % av aktierna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SWEDAB). Väginvest bedriver verksamhet inom tre områden; holdingverksamhet, finansverksamhet och konsultverksamhet. Stockholmsleder AB svarar för finansieringen av väginvesteringarna i Dennisöverenskommelsen och bevakar att de finansiella och ekonomiska ramarna för vägdelen inte överskrids. Rödöbron AB har tillkommit för att delfinansiera brobyggnad över Rödösundet i Storsjön, Jämtland. Sweroad AB exporterar konsulttjänster avseende bl.a. vägadministration, vägunderhåll och trafiksäkerhet. RST Sweden AB utvecklar och driver system för mätning och analys av vägtillstånd och vägytors kvalitet. Vägverket har i uppdrag att redovisa hur statens ägarengagemang i bolaget kan minskas med inriktning mot en avveckling. Regeringens överväganden Resultatbedömning Vägverket bedriver inom delsektorn väghållning och trafiksäkerhet verksamheten på ett sådant sätt att verksamheten bidrar till att uppnå de trafikpolitiska målen. Regeringen konstaterar också att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar mot Vägverkets årsredovisning. Regeringen anser emellertid att Vägverkets centrala roll inom den yrkesmässiga trafiken bättre borde avspeglas i årsredovisningen. Exempelvis bör Vägverket i årsredovisningen redovisa vilka problem som uppkommit under året inom den yrkesmässiga trafiken, vilka åtgärder som Vägverket vidtagit med anledning av dessa problem samt vilken effekt dessa åtgärder har fått. Vägverket har ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt väg- transportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. I detta samlade ansvar ingår bl.a. samordningsansvaret för handikappanpassning för kollektiva färdmedel, föreskriftsansvar för handikappanpassning av vägfordon, sektorsansvar för ett miljöanpassat vägtrafiksystem m.m. Regeringen anser att effekterna av att Vägverket har detta helhetsansvar på ett bättre sätt än i dag bör framgå av Vägverkets årsredovisning. Vägverkets förslag till verksamhetsmål är ett första försök till kvantifierade mål. Vägverket bör dock utveckla verksamhetsmålet regional balans varvid målet bör konkretiseras och vara möjligt att följa upp. En redovisning bör ske i Vägverkets kommande årsredovisning. Vägverket måste även fortsätta med utvecklingen av de övriga målen. Målen jämte utförda och planerade produktioner (operationella mål) måste kopplas till olika anslagsnivåer för att en uppföljning av målen skall bli meningsfull. Riksrevisionsverket har i en särskild rapport konstaterat att kostnaderna för trafikens infrastruktur ofta underskattas. Regeringen anser med anledning av detta att Vägverket skall redovisa vilka åtgärder verket kommer att vidta för att höja kvaliteten i tidiga kostnadsuppskattningar i stora investeringsobjekt, vilka åtgärder verket kommer att vidta för att öka den interna kostnadsuppföljningen för olika projekt i planeringsfasen samt vilka rutiner verket kommer att vidta för att ompröva projekt som blivit starkt fördyrade under planeringsskedet. Regeringen vill betona vikten av att Vägverket inför redovisningsprinciper för de anläggningstillgångar som hittills inte varit invärderade i redovisningen. Internationellt samarbete Regeringens överväganden Regeringen ser positivt på att Vägverket deltar i det internationella samarbetet i syfte att effektivisera och förbättra väghållningen, trafiksäkerheten, miljöarbetet och utnyttjandet av vägkapitalet. I den mån Vägverket anordnar större konferenser etc. förutsätter regeringen att denna verksamhet sker helt på kommersiella grunder utan ianspråktagande av statliga anslag. Genomförandet av nationell väghållningsplan Vägverket Under perioden juli 1993 till september 1994 har Vägverket investerat 4 719 miljoner kronor i det nationella stamvägnätet. På det nationella stamvägnätet har längden väg med uppnådd målstandard ökat med 14 mil sedan år 1993. Genomförandet av väghållningsplanen framgår i övrigt av nedanstående tabell. Tabell: Genomförandeläget av nationell väghållningsplan. Vägverket VEp Vägverket 1994-11-15 Nedlagd Uppnått Prognos Prognos kostnad sep-94 kostnad mål 2003 stråk 9307-9409 mil till 2003 mil Kommentar E4 Helsingborg-Stockholm 985 33 7 290 57 E4 Stockholm-Gävle 321 6 2 500 12 E4 Gävle-Sundsvall 0 0 1 550 4 Målstandard utreds E4 Sundsvall-Haparanda 860 48 2 040 51 Rv40 Göteborg-Jönköping 20 2 3 660 14 E6 Trelleborg-Göteborg 494 26 2 200 31 E6 Göteborg-Svinesund 366 6 2 100 11 E20 Göteborg-Örebro 141 6 240 7 Målstandard utreds E20 Örebro-Södertälje 150 7 2 580 15 E18 Riksgränsen-Kapellskär 777 13 3 300 30 E22 Malmö-Norrköping 98 21 1 170 28 Målstandard utreds Rv70 Enköping-Mora 0 11 260 13 Rv45 Göteborg-Segmon 0 5 1 200 8 Rv26 Halmstad-Jönköping 101 2 340 4 Rv48/64 Jönköping-Kristinehamn 0 3 85 4 Rv50/60 Ödeshög-Borlänge 110 11 790 19 Rv55/56/53/67 Norrköping-Gävle 35 8 520 12 Rv30/25/27 Ronneby-Borås 0 225 Ingår ej Nat plan nu. Rv25 Halmstad-Kalmar 0 200 Rv31/33 Jönköping-Västervik 0 200 E10 Töre-Riksgränsen 0 110 E12 Holmsund-Umbukta 7 510 E14 Sundsvall-Storlien 73 230 E65 Malmö-Ystad 60 210 Rv45 Segmon-Karesuando 120 860 Summa 4 719 34 370 Kommentarer: Alla belopp redovisas i prisnivå 1993-07-01. Uppnådd målstandard 1994-09 baseras på vägobjekt som öppnats för trafik. Prognosen för år 2003 förutsätter medelstilldelning enligt planen. Målstandard på vissa delar av väg E 4, E 6, E 20 och väg E 22 Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 angående investeringsplaner för infrastrukturen (bet. 1993/94:TU30, rskr. 1993/94:434). Riksdagen konstaterade att regeringen och Vägverket har redovisat olika målstandard för vägarna E 4, E 20 och E 22 och att detta sannolikt beror på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i olika tidsperspektiv. Regeringens beslut avser en 10-årsperiod, medan Vägverkets förslag utgår från ett betydligt längre tidsperspektiv. Enligt riksdagen måste Vägverkets förslag tolkas så att verket anser att betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckorna på sikt byggs ut till motorvägsstandard. Riksdagen delade denna uppfattning. Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att redovisa hur utbyggnad av vägarna bör ske från samhällsekonomisk synpunkt. Under hösten 1994 har Vägverket redovisat förslag till hur utbyggnaden bör ske. Vägverkets förslag är att bygga ut vägarna etappvis till motorvägsstandard. Vägverket har även på regeringens uppdrag redovisat hur utbyggnaden av väg E 6 mellan Göteborg och norska gränsen bör byggas ut. Regeringens överväganden Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till anslaget Byggande av vägar kommer att minska som en följd av besparingskraven i statsbudgeten. Genomförandet av den nationella väghållningsplanen kommer att försenas. Eftersom det finns behov av att förbättra befintliga vägar och att i vissa fall bygga nya vägar förbi tätorter m.m., ser regeringen en risk i att utbyggnaden av ett fåtal projekt till en mycket hög standard allvarligt och under en lång tidsperiod kan komma att försvåra möjligheterna att genomföra andra angelägna åtgärder på de aktuella vägsträckorna. Det är därför inte lämpligt att ha en hög målstandard för vissa vägar där huvuddelen av utbyggnaden av vägarna ligger efter planperiodens slut. Risken finns då att användningen av statens resurser inte blir optimal. Dessutom kommer en prövning av standarden på vägnätet att ske inom ramen för den tidigare omnämnda kommittén som har fått uppdraget att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Osäkerheten om ett fullföljande av projekt som ligger efter år 2003 är därför stor. Regeringen förordar således att riksdagen omprövar sitt beslut rörande målstandard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och på väg E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar bör således vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhällsekonomiska effektivitetsvinster. Inga åtgärder bör dock vidtas som hindrar eller avsevärt fördyrar utbyggnad till högre standard vid en senare tidpunkt. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att målstandard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och Karlskrona bör vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhällsekonomiska effektivitetsvinster. Yrkesmässig trafik Bakgrund Riksdag och regering har genom ett flertal beslut successivt skärpt tillsynen över den yrkesmässiga trafiken. För att bidra till ett snabbare genomförande av besluten tillkallade Kommunikationsdepartementet i december 1993 en Ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor bestående av företrädare för olika myndigheter och branschorganisationer med anknytning till yrkestrafiken. Ledningsgruppen utsåg inom sig fyra arbetsgrupper vilka var för sig redovisade sitt arbete i en rapport. Rapporterna har sammanförts i departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken - samordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100). En av arbetsgrupperna behandlade behovet av ökat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att, efter de behov som kan föreligga i resp. län, ta erforderliga initiativ till samverkan på ledningsnivå mellan berörda regionala myndigheter. Regeringen delar arbetsgruppens bedömning när det gäller vikten av samordning vid tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. En viktig uppgift för länsstyrelserna är således att verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas i länet. Regeringen utgår från att länsstyrelserna vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå detta syfte. En annan arbetsgrupp behandlade behovet av en översyn av lagstiftningen på yrkestrafikområdet. Regeringen beslutade den 15 september 1994 att en särskild utredare skall se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig författningsreglering för yrkestrafiken och utarbeta förslag till en sammanhållen författningsstruktur på området, Dir. 1994:109. Regeringens överväganden Vägverket har i september 1994 till regeringen lämnat sin årliga rapport om tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken. Vägverkets centrala roll på yrkestrafikområdet har beskrivits bl.a. i propositionen (1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken och av verket självt i den förut nämnda departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken - samordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100). Det är som tidigare nämnts av stor betydelse att Vägverket som central myndighet för yrkestrafikfrågor årligen rapporterar till regeringen över tillståndet inom området. Såsom regeringen tidigare noterat i samband med analysen av årsredovisningen för år 1993, bör det av kommande rapporter från Vägverket framgå vad verket gjort i sin egenskap av central myndighet på området. De bör vidare innehålla en närmare beskrivning av utvecklingen på yrkestrafikområdet, vilka problem som har uppkommit, de åtgärder som vidtagits och vilka effekter dessa har haft. En viktig uppgift för Vägverket är att följa upp effekterna av de ändringar i olika författningar som beslutats under den senaste tiden, att följa erfarenheterna av den skärpta tillsynen samt att ta del av och uppmärksamma domstolsutslag av principiell natur. Trafiksäkerhet Bakgrund Internationellt sett har Sverige hög trafiksäkerhet. Minskningen av antalet trafikolyckor måste fortsätta. Vägverket har sedan den 1 januari 1993 sektorsansvaret för trafiksäkerheten. Framtida trafiksäkerhetsarbete skall bygga på samverkan mellan myndigheter och trafikanter. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:161, bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/93:426) uppdrog regeringen åt Vägverket, Rikspolisstyrelsen m.fl. att utarbeta förslag till förbättrad trafiksäkerhet på vägarna m.m. Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet m.m. har redovisats i ett nationellt trafiksäkerhetsprogram. Programmet har utarbetats av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet. På regional nivå har frivilligorganisationerna och andra samhällsaktörer engagerats. Länsstyrelsen samordnar trafiksäkerhetsarbetet inom länet. Programmet utgör grund för det svenska trafiksäkerhetssamarbetet. I programmet har 18 särskilda problem utpekats och prioriterats. Då trafiksäkerhetsutvecklingen under de senare åren har varit positiv har nya trafiksäkerhetsmål föreslagits - antalet trafikdödade skall understiga högst 400 år 2000 och antalet svårt skadade skall understiga 3 700. Det totala antalet skadade år 2000 skall understiga 17 000 personer (polisrapporterade). För att vidmakthålla den positiva utvecklingen bör ett förstärkt trafiksäkerhetsmedvetande bland medborgare, trafikanter och beslutsfattare åstadkommas. Människan skall sättas i centrum. Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet skall vara decentraliserat och starkt lokalt förankrat för att kunna skapa ett effektivt medborgar- och trafikantinflytande. Programmet är en god grund för det kommande trafiksäkerhetsarbetet och riksdagen skall regelbundet informeras om trafiksäkerhetsutvecklingen. Vägverket skall, enligt överenskommelse med Rikspolisstyrelsen, ge polisen förutsättning till en rationell trafikövervakning genom att ge bidrag för inköp av övervakningsinstrument. Ersättning i övrigt från Vägverket till polisens övervakningsinsatser skall endast ske i undantagsfall. Automatiska hastighetsövervakningar kommer företrädesvis att ske vid skolor, daghem, vägarbeten samt vid svårövervakade och olycksdrabbade vägavsnitt. Regeringens överväganden Regeringen fäster stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet. Att minska antalet skadade och dödade i trafiken är därför en mycket viktig uppgift för Vägverket. Som ett led i detta arbete kan den inriktning som Vägverket har redovisat i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet spela en stor roll. Regeringen ser det därför som nödvändigt att samarbetet mellan olika aktörer såsom Vägverket, kommuner och polisen utvecklas i enlighet med vad som föreslagits i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Miljö Bakgrund I Vägverkets miljörapport år 1993 redovisas vägtransporternas miljöpåverkan och verkets miljöarbete. Vägverket slår fast att transporternas miljöpåverkan måste bemästras. Huvudpunkter i policyn är bl.a. att vägtransportsystemet måste anpassas till en varaktigt hållbar utveckling. Vägtransportsystemet måste förändras så att det medverkar till en acceptabel klimatpåverkan, en varaktigt hållbar energiförsörjning och hushållning med naturresurser. Vägverket vill snarast åtgärda störningar från den vägtrafik som påtagligt hotar människors hälsa och välbefinnande. Regeringen gav i september 1993 Vägverket i uppdrag att identifiera vägrenar med en artrik och mångformig eller i andra avseenden värdefull växtlighet. I uppdraget ingick även att redovisa ett förslag till ett skötselprogram. Vägverket har i augusti 1994 redovisat uppdraget för regeringen. Storstadsöverenskommelserna Stockholm Dennisöverenskommelsen omfattar program och planer för investeringar i kollektivtrafik, i trafikleder och i övriga väganknutna åtgärder. Kollek- tivtrafikinvesteringarna genomförs dels med SL som huvudman (investeringar för lokal och regional kollektivtrafik), dels med Banverket som huvudman (investeringar i statens spåranläggningar). För investeringarna i nya trafikleder ansvarar Vägverket. För investeringar i övriga väganknutna investeringar ansvarar kommunerna (miljöåtgärder i Stockholms inner- och ytterstad) samt landstinget (infartsparkeringar). Nedan redogörs för läget i genomförandet av Dennisöverenskommelsen. SL-investeringarna Tunnelbanan - upprustning och förnyelse Genomförandet av tunnelbanans upprustning sker under år 1994 i en snabbare takt än vad överenskommelsen förutsätter. Tunnelbaneförlängning Hjulsta-Barkarby Förlängningen av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby förutsätter beslut om en fjärrtåg/regionaltågstation vid Barkarby. Förslag till huvudalternativ för stationslösning tunnelbana/tåg finns. Stationens fjärr- och regionaltågsdel ligger utanför överenskommelsen och är ännu inte finansierad. Roslagsbanan - utbyggnad och upprustning Genomförandet av upprustningen och utbyggnaden av Roslagsbanan sker under år 1994 i planerad takt. Snabbspårväg Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik Planeringen av snabbspårvägen mellan Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik är försenad. Byggstart för delen Gullmarsplan-Alvik beräknas till början av år 1995 och för delen Årsta-Älvsjö till mitten av år 1995. Miljövänliga bussar och stomnät i innerstaden Under hösten 1993 levererades 20 nya etanolbussar. I slutet av år 1994 kommer ytterligare 30 etanolbussar att sättas i trafik. Två hybridbussar levererades under år 1993. Ytterligare sex levereras i slutet av år 1994 och början av år 1995. Planeringen för stomnätet är inriktad på att till så stor del som möjligt vara infört hösten 1997. Förseningar i Ringens utbyggnad försenar genomförandet av stomgatunätets utbyggnad och genomförandet av det nya linjenätet i innerstaden. Infartsparkeringar Planeringen för genomförandet av utbyggnaden av infartsparkeringar enligt överenskommelsen pågår. SLL/SL förskotterar medel under de närmaste åren för att tidigarelägga utbyggnaden av infartsparkeringar jämfört med Dennisöverenskommelsen. Under år 1994 planeras infartsparkeringar för 20 miljoner kronor att byggas. Järnvägsinvesteringar Nynäsbanan Utbyggnad av Nynäsbanan till dubbelspår pågår på delen Älvsjö-Västerhaninge. Upprustningen av delen Västerhaninge-Nynäshamn är färdig. Tredje spåret Utbyggnaden av tredje spåret vid Stockholm C är försenad på grund av svårigheten att finna en godtagbar utformning av anläggningen. Regeringen har för närvarande flera ärenden om tredje spåret för beredning, bl.a. den överklagade detaljplanen för tredje spåret över Riddarholmen och en ansökan från Banverket om prövning enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Kallhäll-Kungsängen Utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Kallhäll-Kungsängen är försenad på grund av svårigheter att finna en godtagbar utformning av järnvägen vid Stäket. Vägutbyggnader Yttre Tvärleden På Yttre Tvärleden pågår utbyggnaden av Söderhall-Rösa, Fors-Jordbro och Haningeleden 4. Byggandet av Häggviksleden kommer igång under år 1994. Haningeleden 2 har försenats på grund av att Vägverket vill avvika från Dennisuppgörelsen vad gäller vägbredd. Vägverket har planerat för en trafikled med 13 m bredd i stället för 9 m. Vägarbetsplanen är överklagad till regeringen. Ringen I huvudsak på grund av försenad hantering av detaljplaner blir utbyggnaden av Ringen kraftigt försenad. Utbyggnaden av Norra länken beräknas bli försenad med 1 år. Byggstart kan ske tidigast i december 1995. Norra länkens förlängning beräknas därför inte öppnas förrän år 1999 i stället för år 1997. Vägverket räknar dock med att alla projekt skall kunna vara färdigställda till år 2005. Även införandet av vägtullar kommer att bli försenat. Enligt överenskommelsen skall vägtull tas ut i samband med att någon del av Ringen öppnas för trafik. Detta kan ske tidigast i februari 1999. En sådan försening av införandet av vägtullar påverkar projektets ekonomi negativt och medför förseningar även för andra delar av paketet. Byggstarten för Österleden kan ske tidigast år 2000. Regeringens överväganden Ekonomin i vägledsprojektet blir allt mer känslig ju senare vägtullarna införs. Risken finns dessutom att genomförandet av vägdelen försenas ytterligare. Staten har utställt garantier för ett flertal projekt som för närvarande är under utbyggnad och således belastar projektet med räntekostnader. Regeringen måste därför överväga att begränsa Vägverkets utbyggnader enligt Dennisöverenskommelsen. Vägverket kan inte tillåtas att genomföra utbyggnader som omfattar större belopp än de som sammanlagt finns avsatta dels för kollektivtrafikens utbyggnad enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har utbetalats till Stockholms läns landsting, dels de medel som finns avsatta för investeringar i vägar i Region Stockholm. Garantierna bör således inte få tas i anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att infrastrukturinvesteringarna i andra delar av landet drabbas. Övriga väganknutna investeringar För planeringen av olika former av miljöåtgärder i Stockholms inner- och ytterstad ansvarar resp. kommun. Regeringen har fördelat den statliga lånegaranti som riksdagen beslutade om våren 1994 mellan Stockholms, Solna, Nacka och Sundbybergs kommuner. Utökad garantiram i Stockholm Bakgrund Riksdagen beslutade den 14 april 1994 (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för vissa projekt inom ramen för överenskommelsen om infrastrukturens utbyggnad i Stockholmsregionen. Förutom statlig borgen för vissa projekt avsåg bemyndigandet bl.a. även förberedelsearbete för övriga vägprojekt under perioden fram till den 1 juli 1995. För den fortsatta verksamheten fram till utgången av år 1996 behöver Stockholmsleder AB en utökad garantiram för det fortsatta planeringsarbetet. Utöver de projekt som riksdagen redan har beslutat om beräknar Vägverket att inga nya vägprojekt kommer att byggstartas förrän efter år 1996. Endast byggandet av vägtullstationerna beräknas komma igång före år 1997. Vägverket har redovisat kostnaderna för att anpassa anslutningen av Norra länken vid Värtan till de krav som beslutet om en nationalstadspark vid Haga-Brunnsviken ställer. Vägverket har beräknat att en miljöanpassning av anslutningen vid Värtan beräknas kosta ca 300 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att det statliga borgensåtagandet för Norra länken utökas från 2 880 miljoner kronor till 3 180 miljoner kronor i 1992 års pris. Regeringens bedömning För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överenskommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan. Det statliga borgens- åtagandet bör även omfatta ett bemyndigande för Riksgäldskontoret att justera garantierna med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället. Samtliga belopp avser prisnivå januari 1992. Garantierna till utbyggnaderna av trafiklederna i Dennisöverenskommelsen ges för varje projekt för sig och inte samlat för alla vägprojekt i Dennisöverenskommelsen. Inget projekt får därför realt överskrida den av staten ställda lånegarantin. Det är inte möjligt att överföra lånegarantier för ett visst objekt till ett annat projekt i överenskommelsen. Det är inte heller förenligt med riksdagens bemyndigande att använda ordinarie anslagsmedel för byggande av vägar etc. till att finansiera fördyringar av enskilda objekt som skall finansieras med vägtullar. Därmed har staten kontroll över kostnadsutvecklingen av olika delar i projektet. Om ett objekt blir dyrare än beräknat måste frågan redovisas för riksdagen. Utökad garantiram i Göteborg Bakgrund Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 (prop. 1993/94:169, bet. 1993/94:TU34, rskr. 1993/94:435) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna i enlighet med överenskommelsen om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen inom en ram om högst 260 miljoner kronor. Under perioden juli 1995 t.o.m. december 1996 beräknar Vägverket att ytterligare 150 miljoner kronor erfordras för fortsatta förberedelsearbeten. Regeringen överväganden För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överenskommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen om 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen. Beloppet avser prisnivå januari 1992. Malmö Bakgrund Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik (Malmöhus Trafik) ansvarar för genomförandet av programmen för regionaltågstrafiken och busstrafiken inom ramen för den s.k. Malmöhusöverenskommelsen. Malmöhus Trafik har genom avtal med kommunerna i länet samt med Banverket, SJ och Vägverket säkerställt genomförandet av flertalet åtgärder enligt Malmöhusöverenskommelsen. Genom avtal åtar sig kommunerna att enligt uppgjord tidsplan ansvara för planering och projektering, markförvärv, upphandling och kontroll av de projekt som berör kommunen liksom en del av regionens finansiering. Utbetalningen av statliga bidrag till regionen har skett genom Vägverket i enlighet med överenskommelsens tidsplan och efter det att Malmöhus Trafik har redovisat att regionens åtagande säkerställts. Malmöhus Trafik har konstaterat vissa förseningar i genomförandet av åtgärderna men beräknar att dessa förseningar skall kunna återhämtas så att hela programmet skall kunna genomföras under den avtalade tidsperioden, dvs. senast under år 1998. Den 31 augusti 1994 har åtgärder för totalt 16,3 miljoner kronor genomförts varav regionen står för 8,9 miljoner kronor. Därutöver har Malmöhus Trafik utbetalat 30,7 miljoner kronor till Banverket som regional andel för Ystadbanans upprustning och elektrifiering. Banverket ansvarar för upprustningen av Ystadbanan. Hittills har Banverket genomfört åtgärder för ca 80 miljoner kronor. Hela projektet beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1996/97. Vägverket ansvarar för utbyggnaden av Yttre ringvägen. Utbyggnaden av den Yttre ringvägen är planerad att påbörjas under år 1995 och beräknas vara färdigställd år 1999. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholmsregionen samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan, 2. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan angivna borgensåtaganden med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället, 3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statligborgen i prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronorför det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen. Genomförandet av en fast förbindelse över Öresund Tillstånd m.m. Den tidigare regeringen slutförde den 16 juni 1994 prövningen av Öresundsför- bindelsen enligt lagen om hushållning med naturresurser (NRL) och vattenlagen. I regeringens beslut anges villkoren för den fortsatta tillståndsprövningen av Öresundsförbindelsen. Vattendomstolen och Koncessionsnämnden för miljöskydd skall ställa de närmare villkoren för förbindelsen. Konsortiet ansöker hos dessa myndigheter om tillstånd för projektet. Vattendomstolen svarar för den vidare prövningen enligt vattenlagen. Koncessionsnämnden för miljöskydd svarar för prövningen enligt miljöskyddslagen. Konsortiet ansöker också hos Statens Geologiska Undersökning (SGU)/Kammarkollegiet om tillstånd att muddra på den svenska kontinentalsockeln. Ekonomi Budgeten för kust-till-kustdelen av förbindelsen kommer att justeras med anled- ning av det svenska regeringsbeslutet från juni 1994 om tillåtligheten av Öresundsförbindelsen. Tidigare var kust-till-kustdelen kalkylerad till 12,18 miljarder kronor och innebar då en blockerande effekt på vattengenomströmningen på ca 1 %. En minskning av brons blockerande effekt till 0,5 % beräknas ge en merkostnad på ca 0,6 miljarder kronor. Förändrade danska anslutningar på grund av ändrad linjeföring beräknas ge en merkostnad på ca 0,2 miljarder kronor. Total budget för kust-till-kustdelen är enligt konsortiet således 13 miljarder kronor i 1990 års prisnivå. Tidsplan Förbindelsen beräknas öppnas för trafik under år 2000. Förfrågningsunderlag för entreprenader på förbindelsen har lämnats ut vad gäller tunnel- och muddringsarbeten. Förfrågningsunderlag rörande brodelen gick ut under nov/dec 1994. Anbud kommer att komma in till konsortiet successivt under år 1995. De första kontrakten beräknas tecknas i juni/juli 1995. Förslaget om en Citytunnel under Malmö aktualiserades i samband med Malmöhusöverenskommelsen men ingår inte i denna eftersom någon lösning på finansieringen inte har framkommit. En utredning av projektet som genomfördes under våren 1994 visade på behov av ytterligare underlag om de tekniska förutsättningarna för genomförande av projektet. SVEDAB och Malmöhus Trafik kommer nu att genomföra dessa undersökningar samtidigt som finansieringen m.m. utreds. Utredningen beräknas kunna redovisas efter sommaren 1995. Telematik Bakgrund Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet har sedan år 1991 samordnats inom ramen för Svenskt program för Road Traffic Informatics (RTI). Programmet löper ut under år 1994. Regeringens överväganden Regeringen anser att det finns ett fortsatt behov av svenska utvecklingsinsatser inom detta område bl.a. för att ytterligare klarlägga förutsättningarna att införa den nya tekniken i trafiksystemet. Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att Vägverket bör få använda 37,5 miljoner kronor av anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för RTI-verksamhet. Regeringen har för avsikt att uppdra åt Vägverket att senast i maj 1995 redovisa en plan för hur medlen bör användas. Utgångspunkter bör därvid vara att den verksamhet som bedrivits inom ramen för svenskt RTI-program kan fullföljas på ett effektivt sätt, att ett fortsatt svenskt deltagande i den verksamhet som pågår i Europa säkerställs samt att det även framgent skapas goda förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan olika svenska intressenter. Enligt regeringens mening bör ambitionen vara att med det nu föreslagna anslaget som grund skapa ett betydligt större samordnat program som inrymmer såväl ytterligare insatser från Vägverket som insatser från andra berörda myndigheter och från industrin. Behovet av resurser för försörjning med vägdata av tillräcklig aktualitet och kvalitet, för standardisering och för samhällsekonomisk utvärdering av den nya tekniken bör särskilt uppmärksammas. I planen bör resultaten av den utvärdering av svenskt RTI-program som NUTEK genomför liksom Transportinformatikdelegationens arbete, beaktas (dir. 1994:41). Forskning och utveckling vid Vägverket Bakgrund I 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397) fastslogs att Vägverket skall ha ansvaret för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sitt verksamhetsområde. I enlighet med detta riksdagsbeslut har Vägverket genom instruktionen ålagts att initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde, att utarbeta program för forskning och utveckling, dokumentera den forskning verket stödjer, informera om forskningsresultaten samt svara för att forskningen utvärderas. Regeringens överväganden Enligt vad regeringen erfarit har Vägverket ännu inte beslutat om något forskningsprogram utan koncentrerat arbetet på att ta fram en forsknings- och utvecklingsstrategi under år 1994. Regeringen anser det emellertid viktigt att program utarbetas och beslutas innan det kan sägas att Vägverket tagit sitt fulla ansvar som sektorforskningsorgan. Eftersom den nuvarande situationen skapar planeringsproblem för såväl forskningsutförarna som för andra forskningsstödjande myndigheter utgår regeringen från att Vägverket skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att leva upp till sina åligganden som sektorforskningsansvarig myndighet. Bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision Bakgrund Riksdagen beslutade år 1991 efter förslag från regeringen om en uppdelning av Vägverket i en beställardel och en produktionsdel. Vidare beslutade riksdagen att produktionen skulle konkurrensutsättas. Konkurrensutsättning avser Vägverkets hela projekterings-, bygg- och driftproduktion. Kraven på Vägverket under år 1994 är att all byggproduktion och 50 % av driftproduktionen skall vara konkurrensutsatt. Fr.o.m. den 1 januari 1996 skall all tillkommande produktion upphandlas i full konkurrens. För att stärka produktionsdivisionens möjligheter att verka och bidra till en rationell vägproduktion har riksdagen våren 1994 beslutat att divisionen den 1 januari 1996 skall ombildas till ett av staten helägt aktiebolag. För närvarande har en tredjedel av vinterväghållningen och grundläggande drift på det statliga vägnätet upphandlats i konkurrens. Erfarenheten av gjorda upphandlingar är att produktionen har effektiviserats och kapitalbindningen för produktionsdivisionen som helhet har minskat med 1 000 miljoner kronor. Effektiviseringen av Vägverkets väghållning har resulterat i att ca 1 500 personer slutat i Vägverket under de senaste tre åren. För närvarande är ca 50 personer övertaliga. Under åren 1995 och 1996 bedöms ca 800 personer kunna bli övertaliga beroende på vilken omfattning vägproduktionen får samt på den framtida konkurrenskraften för produktionsdivisionen/bolaget. Regeringens överväganden Regeringen står fast vid att konkurrensutsättningen av Vägverkets pro- duktionsverksamhet skall fortsätta i syfte att nå ytterligare effektivisering och kapitalrationalisering. Det är emellertid viktigt att konkurrensutsättningen sker på ett sådant sätt att Vägverkets beställarkompetens utvecklas så att de grundläggande trafikpolitiska målen inte äventyras. Regeringen kommer därför att i dialog med Vägverket följa upp hur konkurrensutsättningen av produktionsverksamheten utvecklas. I syfte att vinna erfarenheter av vintersäsongen 1994/95 kommer regeringen och Vägverket att utvärdera genomförd drift- och underhållsverksamhet under våren 1995. Innan regeringen tar slutlig ställning till bolagiseringstidpunkt vill regeringen avvakta denna utvärdering. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1995 med överväganden och förslag till huvudman för produktionsbolaget. I samband med detta kommer regeringen även att redovisa erfarenheterna av den väghållning som upphandlats i konkurrens och vilka följder dessa erfarenheter får för den fortsatta konkurrensutsättningen och tidpunkten för bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision. Anslag för budgetåret 1995/96 A 1. Vägverket: Administrationskostnader 1993/94Utgift 173 682 000 1994/95Anslag 475 055 000 1995/96Förslag 463 631 000 varav 231 815 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Med anslaget finansieras kostnaderna för ledning, ekonomiadministration, personaladministration och gemensamma kostnader för verket. Vägverket Vägverket har yrkat på ett anslag på 490 732 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996. Regeringens överväganden Med anledning av budgetunderskottet måste kraftfulla besparingar genomföras i statsbudgeten. Detta gäller inte minst den statliga konsumtionen. Regeringen bedömer därför inte att Vägverkets yrkande kan tillgodoses i sin helhet. Lokalkostnaderna har beräknats minska för Vägverket till följd av den prispress som för närvarande finns på kontorslokaler. Regeringen räknar därför med att Vägverket har möjlighet att minska sina lokalkostnader med 4 601 000 kronor under år 1996. Anslaget har således reducerats med motsvarande belopp. Till följd av upphörande av sambruk av lokaler i Visby har en överföring av 177 000 kronor skett från Polisen till Vägverket. Regeringen bedömer mot bakgrund av vad som anförts ovan att anslaget för administration bör omfatta 463 631 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vägverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 an-visar ett ramanslag på 463 631 000 kronor. A 2. Drift och underhåll av statliga vägar 1993/94 Utgift 5 629 456 809 Reservation3 121 613 029 1994/95 Anslag 5 762 055 000 1995/96 Förslag *5 867 250 000 varav 2 933 625 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 * Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret 1995/96. Från anslaget betalas vissa kostnader för drift och underhåll och förbättringsarbeten av statliga vägar samt verkets räntekostnader för kredit i Riksgäldskontoret för köp av vissa omsättningstillgångar och för köp av anläggningstillgångar. Vägverket Vägverket har yrkat ett anslag på 9 629 371 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996. Vägverket har på regeringens uppdrag redovisat ett underlag gällande drift- och underhållsverksamheten för tidsperioden 1994-2003 med förslag till olika underhållsstrategier t.o.m. år 1997. Genom det effektivitetsprogram som Vägverket påbörjade år 1992 och som bl.a. inkluderar en konkurrensutsättning av drift- och underhållsverksamheten, beräknar Vägverket att ca 500 miljoner kronor per år kan sparas fram till år 1996. Genom de extraanslag som riksdagen anvisat för underhållsåtgärder på länsvägnätet under de senaste åren beräknar Vägverket att det i nationell väghållningsplan redovisade behovet av förbättringsåtgärder kan minskas med 330 miljoner kronor per år. Med hänsyn tagen till beräknade besparingar samt de extramedel som anvisats för underhåll av länsvägar anser Vägverket att det långsiktigt krävs ett drift- och underhållsanslag på 9 450 miljoner kronor per år under tio år. Anslagsbehovet fördelas enligt följande. Basuppgiften För att klara driften och underhållet av vägnätet med de nya viktbestämmelserna, men utan återuppbyggnad av redan förslitna vägar och utan hänsyn till behovet av förebyggande förstärkningsåtgärder till följd av de nya viktbestämmelserna, behövs 5 420 miljoner kronor per år. Rekonstruktion av länsvägar För att återföra de mest förslitna vägarna till acceptabel standard erfordras 460 miljoner kronor per år under en tioårsperiod. Bärighetsåtgärder Kostnaderna för ett program som innebär åtgärder för att motverka ökat vägslitage samt tjälsäkring av angelägna vägavsnitt uppskattas till ca 900 miljoner kronor under en tioårsperiod. En alternativ strategi som innebär att hela behovet åtgärdas under en tioårsperiod beräknas kosta 2 000 miljoner kronor per år. Beläggning av grusvägar Vägverkets målsättning är att alla grusvägar med en trafik överstigande 250 fordon per dygn samt alla grusvägar med randbebyggelse och trafik över 125 fordon per dygn skall vara belagda. Våren 1994 återstod drygt 1 000 km väg att belägga. Kostnaden för detta uppgår till 220 miljoner kronor per år under en tioårsperiod. Samma ytstandard på länsvägar i hela landet I dag finns det ca 10 000 km belagd väg med otillfredsställande ytstandard och därmed låg åkkomfort. Drygt 60 % av dessa vägar ligger i skogslänen. Kostnaderna per år uppskattas till ca 600 miljoner kronor under en 15-årsperiod alternativt 900 miljoner kronor under en tioårsperiod. Trafiksäkerhet För att nå de operativa målen som ställts upp för ökad trafiksäkerhet år 2000 måste Vägverket vidta åtgärder för 1 050 miljoner kronor per år. Miljö Vägverket har ett ansvar för miljön dels såsom sektorsansvarig myndighet, dels såsom väghållare. Vägverket bedömer att sektorsansvaret kräver utökade resurser i storleksordningen minst 200 miljoner kronor per år. För väghållningen behöver särskilda åtgärder vidtas såsom skydd av vattentäkter, förbättring av vägmiljön, riktade insatser för att eliminera buller och minska lokala problem med höga avgashalter. Delar av dessa åtgärder ingår i den s.k. basuppgiften men utöver detta finns ett medelsbehov på ytterligare 300 miljoner kronor per år. Övrigt Med drift- och underhållsanslaget finansieras kostnader för samhällsplanering, beställning och delar av Vägverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Totalt beräknas den årliga kostnaden för dessa poster uppgå till 300 miljoner kronor per år. Regeringens överväganden Regeringen kan konstatera att de anspråk på medel som erfordras för att nå upp till föreslagen anslagsnivå för drift och underhåll av vägar under den kommande tioårsperioden inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Det finns därför skäl för regeringen att överväga om den standard på vägnätet som Vägverket har föreslagit är rimlig. Den effektivisering och kapitalrationalisering som blivit följden av konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet har medfört att resurser frigjorts för ett ökat underhåll av vägnätet. Långsiktigt kan en sådan ökning av arbetsproduktivitets- och kapitalrationalisering ge ett utrymme på ca 1 miljard kronor per år. Regeringen ser ingen möjlighet att under den närmaste tiden höja anslaget för drift och underhåll av vägar. Därför är det rimligt att Vägverket omprövar sin strategi för drift och underhåll av vägnätet till att omfatta ett effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår således ett anslag för drift och underhåll som realt är i stort oförändrat jämfört med i dag. Vid beräkningen av anslaget har regeringen särskilt tagit hänsyn till att införandet av ny informationsteknik i vägsystemet måste påskyndas och stimuleras i enlighet med vad som tidigare anförts om telematik. Regeringen föreslår därför att Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor för detta ändamål. Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att 56 000 kronor avräknas för överföring av arkiv från Vägverket till Riksarkivet. I anslaget har regeringen också beräknat 265 miljoner kronor för lösen av lån i Riksgäldskontoret till följd av den planerade bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision den 1 januari 1996. Som regeringen tidigare har redovisat avser regeringen återkomma till riksdagen med frågan om tidpunkt för bolagisering i samband med att regeringen under hösten 1995 presenterar förslag till huvudman för bolaget. Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 5 867 250 000 kronor. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om 2 000 miljoner kronor för anläggningstillgångar m.m. Låneramen för ersättning av färjor med broar behöver utökas eftersom Vägverket planerar utbyggnad av broar som ersätter färjor. Regeringen föreslår därför att Vägverket endast anvisas en låneram för såväl lån för anläggningstillgångar som lån för broar som ersätter färjor. Beslut om broar som ersätter färjor skall dock beslutas av regeringen i varje enskilt fall. En oförändrad låneram för anläggningstillgångar rymmer även planerade lån för ut- byggnad av broar som ersätter färjor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 867 250 000 kronor, 2. godkänner att en låneram om totalt 2 000 miljoner kronor får användas för inköp av såväl omsättningstillgångar och anläggningstillgånger som för broar som ersätter färjor. A 3. Byggande av vägar 1993/94 Utgift 5 467 904 000 1994/95 Anslag 5 600 735 000 1995/96 Förslag 7 592 656 000 varav 4 984 400 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i det nationella stamvägnätet, övriga riksvägar och särskilda bärighetshöjande åtgärder. Vägverket Vägverket hemställer om ett anslag på 8 442 862 000 kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Med anledning av budgetunderskottet måste staten genomföra kraftiga besparingar i budgeten. Trots föreslagna besparingar på anslaget kan samtliga pågående byggprojekt fullföljas. Antalet nystarter det närmaste budgetåret blir dock mycket begränsat. Regeringen står fast vid att den nationella väghållningsplanen 1994-2003 skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till väginvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastrukturplanerna kan genomföras beror dock av hur statens finanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns fast- ställd i den nationella väghållningsplanen. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 7 592 656 000 kronor. Kapitalkostnaderna för krediten i Riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnaden av väg E 6 till motorväg mellan Stenungsund och Ljungskile belastar årligen anslaget Byggande av vägar. Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till motsvarande 10 % för en tolvmånadersperiod. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Byggande av vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 592 656 000 kronor, 2. godkänner vad som anförts om användningen av anslaget för att täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund-Ljungskile. A 4. Byggande av länstrafikanläggningar 1993/94 Utgift 1 504 427 000 1994/95 Anslag 2 242 000 000 1995/96 Förslag 2 374 000 000 varav 1 516 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för byggande av länsvägar och Banverkets kostnader för investeringar i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar, till väg- och gatuanläggningar, till kajanläggningar och fartyg för regional kollektiv person- och godstrafik, till kommunala flygplatser samt till spåranläggningar för kollektiv persontrafik. Från anslaget betalas även medel till kollektivtrafikinvesteringar enligt storstadsöverenskommelserna i de fall någon annan än staten är huvudman för genomförandet. Vägverket Vägverket hemställer om ett anslag på 3 958 338 000 kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden I samband med att riksdagen beslutade om planeringsramar för investeringar i trafikens infrastruktur våren 1993 höjdes anslagen för byggande av vägar samt nyinvesteringar i stomjärnvägar kraftigt. Däremot ökade inte planeringsramen för investeringar i länstrafikanläggningar. Regeringen föreslår därför inga besparingar på detta anslag. Riksdagen beslutade för föregående och innevarande budgetår om en tidigareläggning av investeringar i länstrafikanläggningar. Under kommande budgetår kommer därför investeringarna att ligga på en lägre nivå än de två föregående åren. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 2 374 000 000 kronor. Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till motsvarande 10 % för en tolvmånadersperiod. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 374 000 000 kronor. A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar 1993/94 Utgift 649 432 000 1994/95 Anslag 657 449 000 1995/96 Förslag 329 449 000 varav 164 724 500 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Vägverket Vägverket hemställer om ett anslag på 924 746 000 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996. Regeringens överväganden Regeringen har för avsikt att uppta förhandlingar med Svenska kommunförbundet rörande en överföring av medlen till kommunerna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 329 449 000 kronor. A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter 1993/94 Utgift 68 731 000 Reservation 49 499 000 1994/95 Anslag 42 079 000 1995/96 Förslag 43 826 000 varav 21 913 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. samt investeringar inom totalförsvarets civila delar. Vägverket Vägverket yrkar på 48 117 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten för år 1996. Vägverket hemställer vidare om ett beställ- ningsbemyndigande för att anskaffa reservbromateriel år 1996 avseende år 1997 på 10 miljoner kronor. Regeringens överväganden Med anledning av besparingskraven i statsbudgeten bedömer regeringen att Vägverkets yrkande för försvarsuppgifter inte kan tillgodoses i sin helhet. Regeringen föreslår därför ett minskat anslag. Regeringen beräknar medelsbehovet efter pris- och löneomräkning till 43 826 000 kronor. Regeringen anser att Vägverket bör ges ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som avser år 1997. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 43 826 000 kronor, 2. godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000 kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som avser år 1997. A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet 1993/94 Utgift 313 044 000 1994/95 Anslag 522 331 000 1995/96 Förslag 598 513 000 varav 375 786 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnaderna för upprätthållande av registerverksamheten. Vägverket Vägverket yrkar ett anslag på 762 949 000 kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Enligt förslag i proposition, Den framtida trafikadministrativa verksamheten (prop. 1994/95:126), skall ansvaret för registerverksamheten på länsstyrelserna överföras till Vägverket. Vid beräkningen av anslaget har därför särskild hänsyn tagits till förslagen i propositionen. Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna. Vid beräkningen av anslaget har lokalkostnaden för Vägverkets registerverksamhet kompenserats med 1 133 000 kronor för 18-månadersperioden. Regeringen bör dessutom medges rätten att överföra medel mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamheten för det fall en kraftfull ökning av antalet nyregisteringar av fordon, utfärdande av körkort m.m. sker i en sådan omfattning att anslagskrediten inte är tillräcklig för att möta denna ökande efterfrågan på verkets tjänster. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kronor, 2. godkänner att regeringen bemyndigas besluta om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamheten. A 8. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Regeringens överväganden Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa uppgifter som finansieras med avgifter under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås. Denna verksamhet särredovisas på anslaget. Vägverket skall särredovisa varje verksamhetsgren för sig. Inom ramen för anslaget betalas också Buss- och taxivärderingsnämndens verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96anvisar ett anslag på 1 000 kronor. Banverket Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Banverket har ett samlat ansvar för att järnvägs- transportsystemet blir effektivare och trafik- säkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhanda- hålla en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer. Det är viktigt att Banverket medverkar i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem. Investeringar i stom- och länsjärnvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993. Järnvägsinspektionen skall bl.a. genom ett för- djupat föreskriftsarbete verka för att trafik- säkerheten inom spårtrafiken förbättras. Resurser 1995/96 Med anledning av den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 har medel avsatts under innevarande budgetår för ökade underhålls- och reinvesteringsinsatser. Anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar bibehålls oförändrat. Nivån på anslaget för nyinvesteringar i stomjärn- vägar bör beräknas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om investeringar i trafikens infrastruktur och med hänsyn till aviserade bespa- ringar i statens utgifter. Banverkets verksamhet Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järnvägar. Verkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens spåranläggningar, ansvara för säkerhetsfrågor rörande spårtrafik, stödja tillämpad forskning inom sitt område samt verka för järnvägens utveckling, en miljöanpassad järnvägstrafik och regional balans. Den verksamhetsidé som Banverket har formulerat är att tillhandahålla ett bansystem som möjliggör att järnvägstrafiken blir en konkurrenskraftig, miljövänlig och trafiksäker del av transportsystemet. Vidare förvaltar Banverket aktier i Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) med 50 % samt i A-Banan Projekt AB med 50 %. SVEDAB ansvarar för bl.a. finansiering, byggande och drift av de svenska anslutningarna till den planerade Öre- sundsförbindelsen och A-Banan Projekt AB ansvarar för upphandlingen av Arlandabanan. Verksamheten omfattar bl.a. drift och vidmakthållande av det befintliga statliga järnvägsnätet och planering, projektering, upphandling och produktion av nya järnvägar. Under år 1993 omfattade nyinvesteringsverksamheten bl.a. följande större objekt: - Ostkustbanan, 1 060 miljoner kronor: fyrspårsutbyggnad Ulriksdal-Rosersberg, anpassning för X2000, dubbelspårsutbyggnader och linjeomläggningar. - Västra stambanan, 616 miljoner kronor: Grödingebanan och bangårdsombyggnader. - Södra stambanan, 778 miljoner kronor: anpassning för X2000. - Mälardalen, 535 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader, linjeomläggningar och upprustning. - Norra stambanan och stambanan genom övre Norrland, 420 miljoner kronor: brobyten med linjeomläggningar. - Västkustbanan, 366 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader. - Upprustningsarbeten m.m. på Haparandabanan samt länsjärnvägarna Blekinge kustbana, Stångådalsbanan, Bohusbanan, Hargshamnsbanan, och Ystadsbanan. Jämfört med år 1992 ökade den totala verksamhetsvolymen under år 1993 från 7 456 miljoner kronor till 8 411 miljoner kronor, varav nyinvesteringar i stomjärnvägar ökade från 2 715 miljoner kronor till 3 926 miljoner kronor. Omsättningen per anställd ökade med 10 %. Den 1 november 1994 hade Banverket 7 640 anställda, varav 6 513 var fast anställda. Med nuvarande organisation och förutsättningar för verksamheten bedömer Banverket att antalet anställda under perioden 1995-1998 minskar genom naturlig avgång med ca 200 personer per år. Inriktning av verksamheten Banverket redovisade den 16 augusti 1994 en treårsplan som även innehåller anslagsframställning och förslag till verksamhetsinriktning för budgetåret 1995/96. Under år 1994 har Banverket presenterat en stomnäts- och en driftplan för perioden 1994-2003 som tillsammans utgör en samlad strategi för den långsiktiga verksamhetsplaneringen och redovisar bl.a. fastställda mål, järnvägarnas tillstånd samt motiven för föreslagna åtgärder. I syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen skall Banverket inom givna resursramar genomföra de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Järnvägstransporter kräver stora trafikunderlag och oftast betydande investeringar för att vara attraktiva och samhällsekonomiskt lönsamma. Inom järnvägssystemet är även systemeffekterna påtagliga på så sätt att kvaliteten och omfattningen i det totala utbudet av transporter i stor utsträckning påverkar transportvolymerna på enskilda sträckor. Vid sidan av prissättningen är de viktigaste konkurrensmedlen för persontrafiken snabbhet, hög frekvens och punktlighet. På motsvarande sätt är de viktigaste konkurrens- medlen för godstrafiken hög transportkapacitet, tillförlitlighet och möjligheten till skräddarsydda transportlösningar. För trafikutövarna är järnvägarnas möjligheter i form av största tillåtna hastighet, maximal axellast och trafikkapacitet avgörande för tågets konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Med utgångspunkt i de trafikpolitiska målen har Banverket utvecklat egna verksamhetsmål som svarar mot omvärldens krav och behov. Dessa mål hänför sig till hastighet, bärighet, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö.Hastighetsstandarden 160-200 km/tim är riktpunkt för de viktigaste delarna av stomnätet, där även möjligheterna att i framtiden tillåta hastigheter över 200 km/tim i bl.a. triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö tas tillvara vid större ny- och ombyggnader. I dag gällande basstandard för bärighet är en maximal axellast på 22,5 ton vilken uppnås på 90 % av de statliga järnvägarna. På Malmbanan tillåts 25 tons axellast. Vid nybyggnad och spårbyten tillämpas en standard som möjliggör en framtida höjning av axellasten. Den faktor som har den största betydelsen för kapaciteten är antalet spår. Genom de omfattande nyinvesteringarna kommer den del av järnvägsnätet som har två eller fler spår att öka betydligt. Driftsäker- heten mäts bl.a. genom antalet funktionsstörningar i timmar per spårkilometer som när järnvägsnätet gradvis moderniseras förväntas minska avsevärt. Det största trafiksäkerhetsproblemet är plankorsningarna som i måttet genomsnittligt antal per mil stomjärnväg bedöms minska från i dag 8 till 4 år 2003. Miljöarbetet Järnvägstransporter är med en hög nyttjandegrad energieffektiva och utförs till största delen med elenergi vilket är gynnsamt ur miljösynpunkt. En utbyggnad och förbättring av järnvägstransportsystemet skapar förutsättningar för en överflyttning av transporter från andra trafikslag vilket kan resultera i en förbättring av den totala miljön. Banverkets miljöarbete innefattar i huvudsak påverkan av buller och vibrationer, naturresursanvändning, kulturmiljö, markanvändning samt kemikalieanvändning. I planering och genomförande av verksamheten använder Banverket miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlag. I trafikverkens gemensamma årliga miljörapport redovisar Banverket aktuella aktiviteter inom miljöområdet. Dessa består bl.a. av revidering av Banverkets bullerpolicy och en studie av energiförbrukning och luftföroreningar från järnvägstrafiken. Banverket har under år 1994 presenterat en miljökonsekvensbeskrivning av stomnätsplanen. Planens genomförande bedöms bl.a. leda till att antalet störda av buller och vibrationer minskar med 33 000 personer, att de årliga utsläppen av kväveoxider och koldioxider minskar med motsvarande 40 000 bilar samt att upp till ett trettiotal områden av riksintresse för natur-, kultur- och miljövård kommer att beröras av järnvägsutbyggnaderna. Under året har Banverket inrättat ett råd för fysisk miljö som bl.a. har till uppgift att ge råd rörande utformning av banprojekt och åtgärder för att minimera intrång och påverkan på omgivningen samt stimulera intresset för estetiska, arkitektoniska och kulturella värden. Järnvägsinspektionen Järnvägsinspektionen är administrativt inordnad i Banverket men fristående i sin myndighetsutövning och har som övergripande uppgift att uppfylla det trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten fortlöpande skall förbättras. Inspektionen svarar, vad gäller trafik med järnväg, tunnelbana och spårväg, bl.a. för frågor angående säkerhetsnormer, tillsyn över efterlevnaden av säkerhetsnormer samt undersökning av olyckor och andra händelser som berör säkerheten. Verksamheten har under år 1993 bl.a. innefattat att 80 olyckor eller olyckstillbud undersökts och att 800 ansökningar för att bedriva verksamhet behandlats. Tillsynsverksamheten bygger på att företagen har egna fungerande kontrollsystem som kontrolleras genom bl.a. temainspektioner. Regeringens överväganden Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för Banverkets årsredovisning år 1993. Regeringen delar Banverkets bedömning om verksamhetens inriktning. Banverket skall inom givna resurser genomföra de åtgärder i järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Banverket har ett samlat ansvar för att järnvägstransportsystemet blir effektivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhandahålla en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer. Investeringar i stom- och länsjärnvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993.Banverket bör utveckla användandet av miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunder- lag. Det är viktigt att Banverket medverkar i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem. Regeringen delar Banverkets bedömning att de sex delmålen hastighet, axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö i stort svarar mot omvärldens behov och krav på järnvägssektorn. För att dessa delmål effektivt skall kunna användas för att styra verksamheten bör Banverket kontinuerligt fortsätta att utveckla och precisera målen ytterligare. Vad gäller verksamhetsmålet regional balans bör Banverket formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål. Vidare bör Banverket tydligare följa upp och ange hur trafikeringen av bannätet utnyttjar de möjligheter som infrastrukturen medger, i syfte att uppnå de uppställda målen på resp. stråk. RRV konstaterar i en särskild rapport att kostnaderna för investeringar i stomjärnvägar ofta underskattas, huvudsakligen beroende på interna faktorer inom Banverket. Regeringen förutsätter att Banverket med anledning av RRV:s rapport ser över formerna för långtidsplaneringen samt redovisningen av osäkerheter i investeringskalkyler. Järnvägsinspektionen bör bl.a. genom ett fördjupat föreskriftsarbete verka för att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella förändringar. Inriktningen i förslagen skall vara att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Vidare kommer Banverkets organisation att ses över i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. Vid Banverkets tillkomst år 1988 gjordes vissa överenskommelser angående kostnadsansvar för SJ och Banverket. De grundläggande principerna för kostnadsfördelning bör vara att ansvaret bör ligga hos den som i störst utsträckning kan påverka kostnaderna samt att trafikoperatörerna i så stor utsträckning som möjligt bör betala för utnyttjandet av infrastrukturen via banavgifter. Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till Banverket. Finansieringen föreslås ske genom att de årliga banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor och att Banverket får tillgodogöra sig denna höjning. Detta skall ses som en slutlig reglering mellan Banverket och SJ vad gäller alla eventuellt tillkommande kostnader för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler. I samband med ett nytt förslag till förändring av de regler som styr järnvägstrafiken avser regeringen återkomma till riksdagen i frågor rörande gemensamma funktioner m.m. inom järnvägssektorn. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om Banverkets verksamhet, 2. godkänner det som anförts rörande kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler. Inlandsbanan I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. 1992/93:TU3, rskr. 1992/93:113) slöts ett avtal den 26 mars 1993 om ändrat huvudmannaskap för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB). Regeringen godkände avtalet den 15 april 1993. Avtalet innebär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret för drift och underhåll av Inlandsbanan övergår till IBAB, samt att IBAB under perioden den 1 januari 1993 - den 30 juni 1998 erhåller statliga bidrag på totalt 620 miljoner kronor för drift, investeringar, banupprustning och banunderhåll. T.o.m. den 30 juni 1994 har 160 miljoner kronor utbetalats till IBAB. För sitt första verksamhetsår redovisar IBAB intäkter på 155 miljoner kronor, varav bidrag från staten utgör 146 miljoner kronor. Resultatet efter skatt innebär en förlust på 18 250 kronor. IBAB har som mål att verksamheten år 1998 skall generera lika mycket intäkter som driftkostnaderna för banan. Regeringens överväganden Regeringen konstaterar att verksamheten efter den 30 juni 1998 kommer att bedrivas utan statliga bidrag, vilket kräver en betydande förbättring av det ekonomiska resultatet. Lån i Riksgäldskontoret Regeringens överväganden Banverket har som en konsekvens av 1988 års trafikpolitiska beslut möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret (RGK) för finansieringen av investeringar i eldriftsanläggningar och av de s.k. SL-investeringarna. Därutöver får upplåning ske för produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar samt för tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Regeringen bedömer att Banverkets upplåning i Riksgäldskontoret för dessa ändamål bör ske inom en ram av 1 250 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 1 250 000 000 kronor för budgetåret 1995/96 till de ändamål som redovisats. Anslag för budgetåret 1995/96 A 9. Banverket: Administrationskostnader 1993/94 Utgift 295 436 000 1994/95 Anslag 312 128 000 1995/96 Förslag 445 992 000 varav 297 328 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar Banverkets kostnader för internadministration samt samhällsmotiverad forskning. Banverket Kostnader för bl.a. verksledning, personal- och ekonomiadministration är att hänföra till interna administrationskostnader. I kostnaderna för verksledning ingår även finansieringsstöd av den samhällsmotiverade forskning som Banverket har ansvar för och som syftar till att ge underlag för beslut på strategisk nivå. I sin anslagsframställan har Banverket hemställt om ett anslag på 483 miljoner kronor. Regeringens överväganden Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor med hänsyn tagen till bl.a. de mål för utgiftsbegränsning av statlig konsumtion som regeringen satt upp. Under innevarande budgetår har regeringen bemyndigats att med medel från detta anslag bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget för drift och vidmakthållande. För att ge möjlighet till ytterligare ökade underhållsinsatser bör besparingar i administrationen kunna användas till drift- och vidmakthållandeåtgärder. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om överföring av medel från detta anslag till anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kronor, 2. bemyndigar regeringen att besluta att medel från detta anslag får bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar. A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar 1993/94 Utgift 2 796 066 110 Reservation 348 186 800 1994/95 Anslag 2 886 136 000 1995/96 Förslag *4 396 175 000 varav 2 907 055 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 * Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret 1995/96. Anslaget finansierar Banverkets kostnader för underhåll och reinvesteringar av det statliga järnvägsnätet. Banverket Dagens järnvägsnät representerar ett mycket stort värde som ytterligare höjs genom de mycket omfattande nyinvesteringarna. Om de befintliga järnvägarna inte motsvarar de högt ställda kvalitetskrav som nyinvesteringarna möjliggör går de förväntade positiva effekterna till viss del förlorade. Genom att tillvarata och underhålla det järnvägsnät som tidigare byggts upp kan effekterna av nyinvesteringarna utnyttjas fullt ut. Anslaget till drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet har under en lång rad av år varit kraftigt eftersatt. Banverket anser att anslaget bör läggas fast på en nivå som garanterar järnvägssystemets fortlevnad på lång sikt och att den uppnådda banstandarden inte försämras. Med dagens nivå finns utrymme för endast drygt hälften av de långsiktiga åtgärder som krävs för att järnvägskapitalet skall kunna bibehållas. För att effektivisera genomförandet av underhåll och reinvesteringar fastställde Banverket i juni 1994 en långsiktig plan för drift och vid- makthållande, en s.k. driftplan. Driftplanen redovisar för perioden 1994-2003 de åtgärder som planeras för att upprätthålla kvaliteten i det svenska järnvägsnätet och är en samlad strategi för användandet av medel för drift och underhåll. De årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna anges i driftplanen till ca 4 100 miljoner kronor, varav den anslagsfinansierade delen utgör 3 900 miljoner kronor. Under år 1994 kommer driftplanens åtgärder att kunna genomföras bl.a. beroende på tidigareläggning av investeringar vilket delvis finansieras med lån i Riksgäldskontoret. En medelstilldelning som inte når upp till driftplanens nivå leder till att de mål som Banverket satt upp för hastighet, spårkvalitet och driftsäkerhet och som är kopplade till de trafikpolitiska målen inte kan uppnås eller bibehållas. Åtgärder som exempelvis reinvesteringar i form av spårbyten, brobyten och modernisering av signalanläggningar måste då senareläggas. Planering av underhåll och reinvesteringar kan ytterligare förbättras genom att införa treåriga budgetramar. Regeringens överväganden Regeringen anser att den samordnade planeringen av nyinvesteringar samt drift och vidmakthållandeåtgärder ytterligare bör fördjupas samt att Banverkets driftplan för åren 1994-2003 ger ytterligare underlag för bedömning av nivån på anslaget. Så som regeringen tidigare anfört vad gäller Vägverkets anslag för drift och underhåll av statliga vägar, kan den föreslagna anslagsnivån inte rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser att det är rimligt att Banverket omprövar sin strategi för drift och vidmakthållande av bannätet till att omfatta ett effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår därför ett anslag för drift och underhåll av statliga järnvägar på 4 396 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kronor. A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar 1993/94 Utgift 4 525 874 000 1994/95 Anslag 6 332 946 000 1995/96 Förslag 9 408 060 000 varav 5 870 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar Banverkets kostnader för nyinvesteringar i stomjärnvägar. Banverket Enligt Banverkets bedömning finns en god samhällsekonomi i att så tidigt som möjligt färdigställa de högst prioriterade utbyggnadsobjekten och bibehålla den nuvarande höga investeringstakten. Detta skulle främja en överföring av resenärer och gods till järnvägssektorn vilket bidrar till att uppfylla de trafikpolitiska målen för miljö och säkerhet. På snabbtågslinjerna förväntas en fördubbling av antalet resande vilket därmed främjar de trafikpolitiska målen för tillgänglighet och regional balans. Nyinvesteringar leder även till en minskning av driftstörningarna, vilket bidrar till det trafikpolitiska målet för effektivitet. Vidare menar Banverket att det finns goda förutsättningar att tidigarelägga byggstarten samt utöka omfattningen av ett antal större projekt inom den närmaste tioårsperioden. Exempel på sådana objekt är Norge/Vänernlän- ken, dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan, nya spår för snabbtåg på Södra stambanan, kapacitetshöjande åtgärder på godsstråken genom Norrland och Bergslagen samt Botniabanan. Banverket har hemställt om en treårig budgetram för nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåren 1995/96-1998 på 22 875 miljoner kronor, varav 9 875 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Nivån på anslaget bör beräknas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om investeringar i trafikens infrastruktur samt de långsiktiga investeringsplaner som fastställts under år 1994. Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkten för medelstilldelningen. Med beaktande av det statsfinansiella läget, tvingas nu regeringen till stora besparingar i utgifterna. Investeringar i stomjärnvägar utgör en betydande enskild utgiftspost. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett anslag på 9 408 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen avser återkomma till riksdagen angående planeringsramar för perioden den 1 juli 1995 till den 31 december 1998 i samband med kompletteringspropositionen våren 1995 när justerade LK-nivåer har beräknats. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisarett ramanslag på 9 408 060 000 kronor. A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader 1993/94 Utgift 289 683 000 1994/95 Anslag 412 000 000 1995/96 Förslag 648 000 000 varav 432 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten samt avskrivningskostnader för eldriftsanläggningar. Banverket Kostnaderna avseende lån för vissa investeringar i Stockholmsområdet bedöms börja avta under den närmaste treårsperioden. Avskrivningskostnaderna för eldriftsanläggningar bedöms till ca 400 miljoner kronor per år. Regeringens överväganden Regeringen har inget att erinra mot Banverkets förslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 648 000 000 kronor. A 13. Järnvägsinspektionen 1993/94 Utgift 14 779 000 1994/95 Anslag 18 223 000 1995/96 Förslag 27 335 000 varav 18 223 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar kostnaderna för den till Banverket knutna Järn- vägsinspektionen. Banverket Utvecklingen inom spårtrafiken resulterar i en allt större specialisering och mångfald vilket ställer högre krav på säkerhetsarbetet. Detta påverkar i princip inte karaktären på inspektionens verksamhet, men ökar behovet av bl.a. normer och föreskrifter av såväl operativ som teknisk natur. Det internationella perspektivet behöver fördjupas bl.a. genom anpassning till det kommande EU-medlemskapet. Banverket har hemställt om ett anslag på 29,8 miljoner kronor för Järnvägsinspektionen, i vilket hänsyn tagits till den dåvarande riksdagens avregleringsbeslut den 5 maj 1994. Regeringens överväganden Regeringen beslöt den 27 oktober 1994 (prop. 1994/95:72) att föreslå riksdagen att ompröva beslutet om avreglering av järnvägstrafiken. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen ett oförändrat anslag till Järnvägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett raman-slag på 27 335 000 kronor. A 14. Banverket: Försvarsuppgifter 1993/94 Utgift 43 740 000 Reservation 22 961 000 1994/95 Anslag 43 535 000 1995/96 Förslag 63 486 000 varav 41 293 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget finansierar Banverkets och SJ:s del enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret. Banverket Banverket hemställer om ett anslag på 62,0 miljoner kronor vilket avser behovet enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret. Regeringens överväganden För att Banverket och SJ skall kunna fullfölja sina åtaganden inom den civila delen av totalförsvaret och med hänsyn tagen till de budgetpolitiska riktlinjerna, föreslår regeringen ett anslag på 63,5 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 63 486 000 kronor. B. Sjöfart Inledning Sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor behandlas kontinuerligt inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO). Sverige deltar aktivt i detta arbete som behandlar fartygs utrustning och konstruktion, frågor som rör bemanningen ombord och dess kompetens, åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan m.m. EU har på senare tid varit mycket aktivt inom sjöfartsområdet och antagit ett antal rättsakter. Bland annat har EU:s ministerråd beslutat en förordning om sjöfartscabotage, vilket innebär att det successivt blir fritt för medlemsstaternas fartyg att utföra inrikes sjötransporter inom EU. Flertalet av de för närvarande aktuella förslagen från EU-kommissionen behandlar sjösäkerhetsfrågor. Sjöfartsverket Sammanfattning av regeringens överväganden: - Sjöfartsverkets förslag till verksamhetsmål, huvudsakliga inriktning av verksamheten och av investeringarna för perioden 1995-1997 till- styrks. - Sjösäkerhetsfrågorna skall ges en ökad tyngd i verksamheten. En sjösäkerhetskommitté skall utarbeta en samlad strategi för det svenska agerandet i sjösäkerhetsfrågor. Även arbetet med att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan skall ges fortsatt hög prioritet. - Målen för avkastning och utdelning föreslås vara oförändrade, dvs. 10 % resp. 3 % på eget kapital efter skattemotsvarighet. Sjöfartsverkets huvudsakliga uppgift är att svara för huvuddelen av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och för säkerheten i dessa samt att se till att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket arbetar också för att förbättra säkerheten ombord på svenska fartyg. Verksamheten skall inriktas på handelssjöfarten, men även marinens, fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets verksamhet finansieras genom avgifter på handelssjöfarten. Vissa kostnader för bl.a. fritidsbåtstrafiken finansieras dock över statsbudgeten. Sammandrag av verksamheten år 1993 Inom farledsverksamheten fortsatte utbyggnaden av ett satellitbaserat positionsbestämningssystem som möjliggör en bättre navigering i svenska farvatten. Inom sjöräddningsverksamheten undertecknades ett avtal med Försvarsmakten om helikopterberedskap. Vidare deltog Sjöfartsverket, som en av initiativtagarna, i ett arbete med att förnya regelverket i SOLAS-konventionen rörande brandskydd. På miljösidan utarbetades regler om bl.a. krav på s.k. dubbla skrov för fartyg som transporterar olja på Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern. Sjöfartsverket arbetade också aktivt internationellt för att bl.a. få Östersjön klassificerad som ett specialområde i kommande annex till MARPOL-kon- ventionen avseende sjöfartens luftföroreningar. Verket arbetade vidare med förberedelser inför kommande regler om kontroll av rederiers säkerhetsorganisation och certifiering i enlighet med IMO:s kod för ledning av säkerhetsarbete, den s.k. ISM-koden (International Safety Management Code). Målet för kontroll av utländska fartyg enligt överenskommelsen mellan 15 europeiska stater samt Kanada om samarbete om hamnstatskontroll - Memorandum of Understanding on Port State Control - har i stort sett uppnåtts. Samarbetet innebär att en hamnstat skall inspektera minst 25 % av de utländska fartyg som anlöper hamnstaten under ett år. Sjöfartsverkets resultat för år 1993 blev efter finansnetto 221,8 miljoner kronor, vilket motsvarade en räntabilitet på eget kapital på ca 25 %. Utdelningen till staten var 61,5 miljoner kronor enligt fastställd avkastningsränta på Sjöfartsverkets fasta statskapital. Då pensionsskulden lades in i balansräkningen under året och påverkade resultatet i form av extraordinära kostnader blev resultatet efter utdelning till staten negativt med 146 miljoner kronor. Viktiga orsaker till det annars goda resultatet under året var ännu en lindrig isvinter samt en fortsatt hög volym skeppat gods. Omsättningen ökade med 5 % under året. Soliditeten var vid utgången av år 1993 ca 54 %. Investeringarna uppgick under året till 93,7 miljoner kronor och avsåg främst återanskaffningar. Verksamhetsmål, inriktning av verksamheten och investeringsplan åren 1995-1997 Verksamhetsmål och verksamhetens inriktning Sjöfartsverket redovisar oförändrade huvudmål för verksamheten den närmaste treårsperioden. När det gäller verksamhetens inriktning sker inom farledsverksamheten anpassningar till följd av den tekniska utvecklingen, bl.a. utvecklingen av ett nytt fjärrkontrollsystem för fyrar, decca och satellitnavigeringssystemet GPS. På sjöräddningsområdet kommer Sjöfartsverket, som ansvarig myndighet för ledningen av sjöräddningsverksamheten, att ha en fördjupad samverkan med Marinen, Kustbevakningen och Luftfartsverket angående bl.a. en gemensam sjö- och flygräddningscentral i Göteborg. Sjöfartsverket har, i samarbete med Telia Mobitel AB, på regeringens uppdrag utrett frågan om lämplig omfattning på samhällets utbud av kustradioverksamhet, vilken inte kan upprätthållas på affärsmässiga villkor. Sjöfartsverkets redovisning visar att underskottet för kustradioverksamheten blir ca 7 miljoner kronor om sjöräddningscentralen i Stockholm upphör samtidigt som betydande besparingar kan göras för sjöräddningsverksamheten.Sjöfartsverket bedömer dock att den nuvarande sjöräddningsverksamheten i Stockholm kan fortgå i nuvarande omfattning i fyra-fem år till. Ett definitivt ställningstagande till den långsiktiga verksamheten bör därför anstå ytterligare en tid. På sjösäkerhetsområdet kommer utvecklingsarbetet som rör den s.k. mänskliga faktorn och dess betydelse för sjösäkerheten att fortsätta.Sjöfartsverket arbetar också tillsammans med svenska rederier för att ge sjösäkerhetsfrågorna än högre prioritet och göra dem till en viktig del i företagens allmänna policy. Arbetet innebär att Sjöfartsverket genomför kontroller av rederi och fartyg i enlighet med den tidigare nämnda ISM-koden. Vidare är det fortsatta arbetet med att öka brandsäkerheten en prioriterad fråga. På miljöområdet kommer arbetet med att minska fartygens utsläpp till luften att ha fortsatt hög prioritet. Miljöklassificering av fartyg, bilaterala överenskommelser rörande svavelinnehållet i bunkeroljor och försök med katalysatorer på Sjöfartsverkets fartyg är exempel på aktuella arbetsuppgifter. Sjöfartsverket har i sin rapport "Åtgärder - Luftföroreningar från den marina sektorn" konstaterat att utsläppen av kolväten och kolmonoxid från fritidsbåtssektorn är mycket omfattande i jämförelse med de totala utsläppen från större fartyg. Vidare bedömer verket att åtgärder även behövs för att reducera svavel- och kväveutsläpp från bl.a. större fartyg. Sjöfartsverket presenterar i sin rapport en rad olika förslag, bl.a. emissionsregler för fritidsbåtsmotorer. Investeringar Den ordinarie investeringsplanen omfattar investeringar för ca 158 miljoner kronor den närmaste treårsperioden. Investeringarna avser främst återanskaffningar av bl.a. lotsbåtar. Investeringarna kan göras utan upplåning. Sjöfartsverket har vidare, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU14, rskr. 1993/94:158) redovisat en tidsplan för investeringar i en ny farled in till Luleå. Sjöfartsverket redovisar att tillståndsprövningen är klar, men då ledens inrättande är beroende av lokala behov och önskemål, avvaktar verket besked om medfinansiering från intressenterna till farleden, dvs. Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Utanför investeringsplanen finns även farledsprojekt som en ny huvudfarled norr om Sandhamnsarkipelagen över Rödkobbsfjärden samt en flyttning av Flintrännan i södra Öresund. Ekonomiska mål och ramar åren 1995-1997 Sjöfartsverket har lämnat följande förslag till ekonomiska mål den närmaste treårsperioden. -Mål för soliditeten föreslås vara 55 %. -Mål för resultatet föreslås vara 9 % avkastning på eget kapital efter skattemotsvarighet. -Mål för utdelning till staten föreslås vara 3 % av eget kapital efter skattemotsvarighet. -Mål för prissättningen föreslås vara att inga prisjusteringar av sjöfart- savgifterna sker under år 1995 samt att för åren 1996 och 1997 skall eventuella prishöjningar understiga den allmänna inflationen. Vid prissättningen skall regionalpolitiska hänsyn tas. Vidare föreslår verket följande ekonomiska ramar. -En ram för lång- och kortfristig upplåning på 110 miljoner kronor. -Att 25 % av kassamässigt överskott får placeras på räntebärande konto i affärsbank, återstoden på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Sjöfartsverket skall också till staten leverera in ett belopp motsvarande bolagsskatt. Sjöfartsverket anger att den förhållandevis höga soliditeten beror på att anläggningstillgångarna till 80 % finansierats med interna medel och i huvudsak innan Sjöfartsverket blev affärsverk. Sjöfartsverket anser vidare att soliditeten bör öka långsamt fram till dess att återanskaffning av isbrytare blir aktuell. Den första återanskaffningen blir aktuell runt år 2000. Den totala kostnaden för återanskaffningen av isbrytare beräknas till ca 3 miljarder kronor. Mot bakgrund av den höga soliditeten föreslår Sjöfartsverket att målet för resultatet sänks från 10 % till 9 % avkastning på eget kapital. Mot bakgrund av föreslagna mål redovisar Sjöfartsverket följande prognoser över resultat m.m. under treårsperioden. År 1995 1996 1997 Resultat efter 81,5 92,2 100,2 beräknad skatt (mkr) Beräknad skatt (%) 31,7 35,8 39,0 Utdelning (mkr) 31,9 33,7 35,7 Räntabilitet (%) 7,9 8,4 8,7 Soliditet (%) 55,0 55,9 57,0 Beloppet motsvarande bolagsskatt är beräknat på en skattesats om 28 %. Sjöfartsverket har hemställt om regeringens tillstånd att som gåva till Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastigheten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun. På fastigheten finns Svenska Högarnas fyr. Bakgrunden till framställningen är att fyren i dag har ett begränsat nautiskt värde och att den av sjösäkerhetsskäl kan släckas. Däremot har fyren ett byggnadshistoriskt värde. För att minska Sjöfartsverkets och därmed sjöfartens kostnader för underhåll av fyren har verket tillsammans med ett flertal intressenter, bl.a. Edward Sjöbloms Kulturstiftelse och Länsstyrelsen i Stockholms län bildat inledningsvis nämnda stiftelse. Ändamålet för stiftelsen är att äga och förvalta fyren Svenska Högarna och markområdet runt denna. Sjö- fartsverket har därefter överlämnat fyren som gåva till stiftelsen, med förbehåll för regeringens medgivande. Regeringens överväganden Verksamhetsmål och verksamhetens inriktning Regeringen finner inte anledning att föreslå förändringar av Sjöfartsverkets verksamhetsmål eller verksamhetens huvudsakliga inriktning. Regeringen vill dock betona att arbetet med sjösäkerhetsfrågorna inom sjöfartsområdet skall ges särskild tyngd. Även arbetet med sjöfartens miljöfrågor skall ges fortsatt hög prioritet. Sjösäkerhet Regeringen anser det vara av största vikt att sjösäkerhetsfrågorna ges en ökad tyngd i verksamheten. De svåra fartygsolyckorna med konsekvenser för människoliv och miljö som på senare tid har inträffat i vårt närområde har satt sjösäkerheten i fokus. Det framstår också alltmer tydligt att sjösäkerhetsarbetet måste bedrivas i internationellt samarbete. De erfarenheter som bl.a. den internationella haveriutredningens undersökning av M/S Estonias förlisning ger, får visa vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller konstruktionskrav och utrustning för såväl nya som äldre fartyg. En självklar utgångspunkt måste vara att kontrollera att de regler som finns efterlevs. I detta sammanhang är arbetet med att integrera fartygets teknik med besättningens kompetens och arbete ombord av största betydelse. Även arbetet med att ge sjösäkerhetsfrågorna än högre prioritet och göra dem till en viktig del i företagens allmänna policy är ett prioriterat område. Sjöfartsverket har till regeringen lämnat förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen och fartygssäkerhetsförordningen i syfte att kunna fullfölja detta arbete. Förslagen är på remiss och förslag till lagändringar avses lämnas till riksdagen under våren 1995. För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde belysta, kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäkerhets- kommitté. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passagerarfärjor. Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att undersöka rapporteringsrutinerna inom Sjöfartsinspektionen och vid behov lämna förslag till förbättringar. Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksamheterna vid Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Regeringen anser att de arbeten som nu pågår på internationell och även nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad sjösäkerhet. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt IMO och EU, men också i berörda delar i arbetet inom Helsingforskommissionen (HELCOM), måste ges ökad tyngd. Arbetet inom IMO i syfte att ge tekniskt bistånd till utvecklingsländer för att uppnå ett praktiskt genomförande av IMO:s regler är viktigt också för sjösäkerheten i vårt närområde. Efter M/S Estonias förlisning har ett flertal initiativ tagits både nationellt och internationellt i syfte att höja sjösäkerheten, i första hand på färjor. IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) har nyligen tillsatt en särskild expertpanel i syfte att se över s.k. roll on-roll off (ro-ro)-färjors sjösäkerhet. Arbetet skall presenteras vid sjösäkerhetskommitténs möte i maj 1995. Vidare har EU:s ministerråd antagit en resolution om åtgärder som bör vidtas för att öka ro-ro-färjors sjösäkerhet. Resolutionen uppmanar medlemsstaterna att bl.a. intensifiera arbetet inom IMO på flera områden. Sverige har i egenskap av observatörland i EU-arbetet deltagit aktivt i utformandet av resolutionen. De nordiska sjösäkerhetsdirektörerna överväger för närvarande tilläggsregler avseende bogportar och för stabilitet på färjor som inte har sektionsindelade bildäck. Genom hamnstatskontroll av fartyg som anlöper Sverige har Sjöfartsverket möjlighet att kontrollera att fartygen uppfyller de krav som satts upp i internationella konventioner rörande sjö- och miljösäkerhet. Vid en ministerkonferens i Köpenhamn i september 1994 om samarbetet om hamnstatskontroll, betonades att hamnstatskontrollen måste skärpas för att motverka användandet av undermåliga fartyg. Det betonades dock särskilt att ansvaret för att ett fartyg uppfyller sjösäkerhetskraven är och förblir flaggstatens, dvs. den stat där fartyget är registrerat. Sjöfartens miljöfrågor Regeringen anser att arbetet med att uppnå en minskning av sjöfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis måste ha hög prioritet i Sjöfartsverkets verksamhet. Sjöfartsverket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen angett i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1994/95:120). Vidare skall ansträngningar göras för att, i samarbete med länderna inom HELCOM och EU, påskynda arbetet inom IMO med ett annex till MARPOL-konventionen avseende luftföroreningar och att i annexet bl.a. få Östersjön klassificerad som ett specialområde. Sjöfartsverkets rapport om sjöfartens luftföroreningar visar att åtgärder för att begränsa fritidsbåtssektorns miljöpåverkan är nödvändiga. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. Vad beträffar Sjöfartsverkets förslag avseende fartyg med en bruttodräktighet över 300, ingår de främst i det arbete med att uppnå bilaterala överenskommelser om reduktion av sjöfartens luftföroreningar som regeringskansliet sedan en tid bedriver. Investeringar Regeringen har inget att invända mot Sjöfartsverkets redovisade investeringsplan för den närmaste treårsperioden. Då farledsprojektet i Luleå främst är en lokal/regional angelägenhet instämmer regeringen i Sjöfartsverkets bedömning att projektets genomförande är beroende av medfinansiering från intressenterna till farleden. Ekonomiska mål Regeringen finner inte anledning att nu föreslå någon förändring av målen för avkastning och utdelning avseende Sjöfartsverkets verksamhet. En utvärdering av de ekonomiska målen, däribland det långsiktiga soliditetsmålet, bör i stället ske inför den treårsperiod som påbörjas år 1997. I avvaktan på denna utvärdering godkänner regeringen Sjöfartsverkets förslag till mål för soliditet och prismål. I sammanhanget bör också nämnas att frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen ingår som en del i arbe- tet inom den parlamentariska kommitté som regeringen den 22 december 1994 beslutat att tillsätta för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Regeringen föreslår att Sjöfartsverkets hemställan att som gåva till Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastigheten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun godkänns. Regeringen har i beslut den 30 juni 1994 föreskrivit hur kostnaderna skall betalas för de skredförebyggande åtgärderna efter skredet i Agnesberg år 1993. Regeringen beslutade att Sjöfartsverket tills vidare skulle belastas med drygt 17 miljoner kronor avseende sjöfartens del av kostnaderna. Regeringen skulle dock senare återkomma med en slutlig reglering av beloppet. Regeringen anser att en rimlig kostnadsfördelning i detta fall är att en del av kostnaderna, högst 5 miljoner kronor, finansieras genom en nedsättning av Sjöfartsverkets utdelning för verksamhetsåret 1995. Återstående kostnader bör betalas av Sjöfartsverket och Vattenfall AB. Kostnadsfördelningen dem emellan bör bestämmas via förhandlingar mellan parterna. Sjöfartsverket bör återkomma till regeringen med en redovisning av resultatet av dessa förhandlingar. Sjöfartsverket har, mot bakgrund av EES-avtalet och Sveriges kommande medlemskap i Europeiska unionen, gjort en viss översyn av systemet för farledsvaruavgifter. Vissa justeringar bedöms bli nödvändiga att genomföra. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner verksamhetsmålen, den huvudsakliga inriktningen av verksamheten och av investeringarna som regeringen förordat för Sjöfartsverket för perioden 1995-1997, 2. godkänner vad regeringen anfört om det fortsatta arbetet med sjöfartens säkerhetsfrågor och miljöfrågor, 3. godkänner vad regeringen förordat om de ekonomiska målen för Sjöfartsverkets verksamhet, 4. bemyndigar regeringen att fastställa Sjöfartsverkets utdelning till staten i enlighet med vad som förordats, 5. godkänner förslaget om att överlämna fastigheten Svenska Högarna som gåva i enlighet med vad som förordats, 6. godkänner förslaget till fördelning av kostnaderna för skredförebyggande åtgärder till följd av skredet i Agnesberg i enlighet med vad som förordats. Anslag för budgetåret 1995/96 B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. 1993/94 Utgift 60 379 208 1994/95 Anslag 60 786 000 1995/96 Förslag 68 624 000 varav 45 742 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget finansieras tjänster inom Sjöfartverkets verksamhetsområde som inte skall finansieras via handelssjöfarten. Sjöfartsverket Sjöfartsverket beräknar behovet av anslag till 91,2 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande budgetår. Under anslaget har ca 73,9 miljoner kronor beräknats för fritidsbåts- och yrkesfiskeändamål, varav ca 50 miljoner kronor avser sjöräddningskostnader. Sjöfartsverket ansvarar för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret avseende funktionen sjötransporter. De medel som för detta ändamål anvisas under anslaget avser kostnader för bl.a. utbildning av personal ingående i Sjöfartsverkets krigsorganisation, kostnader för lednings- och funktionsövningar med berörda verksamheter och organisationer samt kostnader för underhåll och skötsel av boj- materiel som verket beredskapslagrar. Sjöfartsverket har beräknat behovet av medel för detta ändamål till ca 2 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att anslaget minskas med 15 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår, dvs. med 22,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Då en del av medlen under anslaget inte har en direkt koppling till fritidsbåtsverksamheten, utan snarare kan härledas till handelssjöfarten bör också dessa kostnader betalas genom de allmänna sjöfartsavgifterna. Därigenom innebär anslagsminskningen inte någon direkt förändring av servicen som utförs. Enligt regeringens bedömning påkallar den föreslagna förändringen av kostnadsansvaret inget behov av justering av Sjöfartsverkets ekonomiska mål. Det bör åvila Sjöfartsverket att i detta sammanhang närmare besluta om vilka kostnader som skall belasta handelssjöfarten. Sjöfartsverket bör i sin anslagsframställning inför budgetåret 1997 redovisa vilka kostnader som överförts. Den del i anslaget som avser medel för Sjöfartsverkets ansvar för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret får dock inte överföras. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/96 till 68 624 000 kronor, varav 1 942 000 kronor avser medel för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för budgetåret 1995/96anvisar ett förslagsanslag på 68 624 000 kronor. B 2. Transportstöd för Gotland 1993/94 Utgift 164 113 602 1994/95 Anslag 175 000 000 1995/96 Förslag 250 000 000 varav 175 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Regeringen tillsatte den 17 juni 1993 en kommitté med uppgift att föreslå långsiktiga lösningar för färjetrafiken till och från Gotland. Regeringen har den 27 oktober 1994 beslutat att ge kommittén utökad tid att redovisa sitt arbete till den 15 april 1995. För budgetåret 1993/94 anvisades ett anslag om 160 miljoner kronor. Utfallet blev 163,7 miljoner kronor. Av den granskningsrapport för verksamhetsåret 1993, som lämnats av den av staten utsedde auktoriserade revisorn, framgår att koncessionstrafiken redovisats på ett utifrån avtal och överenskommelser rättvisande sätt under år 1993. Sjöfartsverket För budgetåret 1994/95 har 175 miljoner kronor beräknats för transportstödet till Gotland. För budgetperioden 1995/96 beräknar Sjöfartsverket anslagsbehovet till 250 miljoner kronor. Det förutsätts att variationerna i växelkurs och ränta är måttliga. Regeringens överväganden De senaste åren har resandet ökat. För år 1994 har resandet för första gången passerat 1 miljon passagerare. Persontaxorna sänktes från den 1 januari 1992 med ca 10 % och med ytterligare 20 % den 1 maj 1992. Taxorna har därefter under år 1993 förändrats enbart till följd av ändrad mervärdesskatt och under år 1994 varit oförändrade. Fr.o.m. den 1 februari 1995 höjs persontaxorna med 5 % och godstaxorna med 7,5 %. Regeringen förordar en oförändrad anslagsnivå, dvs. ett anslag om 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1995/96 anvisar ettför- slagsanslag på 250 000 000 kronor. B 3. Handelsflottans kultur- och fritidsråd 1993/94 Utgift 0 1994/95 Anslag* 1 000 1995/96 Förslag 1 000 * Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 4. Handelsflottans kultur- och fritids- råd. Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har enligt sin instruktion (SFS 1988:1110) till uppgift att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. HKF:s verksamhet finansieras genom en avräkning på fyravgifterna samt av egna avgifter. Över statsbudgeten anvisas ett anslag om 1 000 kronor. I HKF:s årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisas HKF:s olika verksamhetsområden. Av årsredovisningen framgår det att avräkningen av fyravgifterna under verksamhetsåret uppgick till 6,35 % och att verksamheten redovisade ett överskott med 90 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94 innehåller inga invändningar. Handelsflottans kultur- och fritidsråd HKF har i en verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 redovisat de operativa målen samt budget. HKF föreslår i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 att medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsanslag om 1 000 kronor. HKF har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en investeringsplan för budgetperioden 1994/95-1996/97 för investeringar genom lån i Riksgäldskontoret. HKF föreslår en låneram för budgetåret 1995/96 på 1,65 miljoner kronor. Som underlag för HKF:s kostnadsberäkningar utgår HKF från det belopp som regeringen beräknat för HKF:s administrationskostnader i 1994 års budgetproposition, dvs. 20 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 innebär detta en avräkning av fyravgifterna på 30 miljoner kronor. Regeringens överväganden För budgetåret 1994/95 beräknade regeringen avräkningen av fyravgifterna till 16,1 miljoner kronor med beaktande av att HKF för budgetåret får disponera 3,9 miljoner kronor från investerings- och utjämningsfonden som skall avvecklas under innevarande budgetår. Regeringen föreslår att HKF för budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag på 1 000 kronor. Regeringen beräknar HKF:s administrationskostnader för nästa budgetår till 30 miljoner kronor. Regeringen anser att HKF:s verksamhet bör inordnas i Sjöfartsverket. Administrativa fördelar kan därvid vinnas. Dessutom är det rimligt att Sjöfartsverket som finansierar verksamheten med sina avgifter också har möjlighet att delta i budgetdialogen. Utgångspunkten bör vara att HKF:s verksamhet drivs vidare inom ramen för Sjöfartsverkets huvudmannaskap. Vid inordnandet i verket bör också tillförsäkras ett inflytande för sjöarbetsmarknadens parter i beslut som rör HKF:s verksamhet. Regeringen anser att HKF inordnas i Sjöfartsverket senast fr.o.m. den 1 januari 1996. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att Handelsflottans kultur- och fritidsråd inordnas i Sjöfartsverket i enlighet med vad som ovan anförts, 2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor. B 4. Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 1993/94 Utgift 63 000 000 1994/95 Anslag* 62 800 000 1995/96 Förslag 94 008 000 varav 62 672 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 * Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m. Anslaget avser bidrag till Sjöfartsverket för drift av Trollhätte och Säffle kanaler samt ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Ersättningen till Vänerns seglationsstyrelse utbetalas av Sjöfartsverket. Utgifterna under anslaget under budgetåret 1993/94 uppgick till 63 miljoner kronor, dvs. vad som anslagits. Sjöfartsverket Ersättningen till kanaldriften beräknas till 82,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande års anslag. Vänerns seglationsstyrelse Vänerns seglationsstyrelse har till uppgift att svara för utmärkning av farleder, lotsning m.m. på Vänern. Seglationsstyrelsen beräknar behovet av bidrag till 11,25 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Enligt avtal mellan Trollhätte kanalverk och Riksarkivet om övertagande av visst arkivmaterial skall Riksarkivet erhålla 28 000 kronor per budgetår i ersättning för arkivkostnader. Beloppet bör betalas via en anslagsöverföring från Kommunikationsdepartementets huvudtitel till Riksarkivets anslag. Anslaget till kanaltrafiken bör således minskas med 42 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringen godkänner i övrigt Sjöfartsverkets resp. Vänerns seglationsstyrelses förslag och beräknar medelsbehovet under anslaget till 94 008 000 kronor för budgetåret 1995/96, varav 82 758 000 kronor avser ersättning till Sjöfartsverket för kanaltrafiken och 11 250 000 kronor avser ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag till disponering av anslaget, 2. till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 94 008 000 kronor. B 5. Bidrag till svenska rederier 1993/94 Utgift 376 957 000 1994/95 Anslag* 400 000 000 1995/96 Förslag 510 000 000 varav 400 000 000 avser juli 1995 - juni 1996 * Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 6. Bidrag till svenska rederier. Under anslaget utbetalas bidrag till svenska rederier avseende svenska handelsfartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Utgifterna för budgetåret 1993/94 uppgick till ca 377 miljoner kronor. Nämnden för rederistöd Bidraget är uppdelat på dels återbetalning av sjömansskatt, dels ett bidrag till reduktion av sociala avgifter om 29 000 kronor per kalenderår och årsanställd sjöman. Nämnden för rederistöd beräknar anslaget till 510 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Regeringen har i november 1994, med utgångspunkt i riksdagens begäran, beslutat om direktiv för en utredning om en långsiktig sjöfartspolitik. Frågor om sjöfartsstödets effektivitet m.m. kommer att behandlas av utredningen. Regeringen förordar ett rederistöd om 510 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 510 000 000 kronor. B 6. Åtgärder mot vattenförorening från fartyg 1993/94 Utgift* 0 1994/95 Anslag** 1 000 1995/96 Förslag 1 000 * Budgetåret 1993/94 anslagspost i anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. ** Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 7. Åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Från anslaget utbetalas, efter beslut av regeringen, de nettoutgifter som kan uppkomma till följd av de förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket får föreskriva med stöd av lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Regeringens överväganden Sjöfartsverkets verksamhet finansieras i huvudsak genom sjöfartsavgifter. Kostnader för de åtgärder som Sjöfartsverket får vidta i enlighet med vattenföroreningslagen är dock extraordinära och ligger utanför de kostnader som skall finansieras genom avgifter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder mot vattenförorening från fartyg för budgetåret 1995/96anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor. C. Luftfart Luftfartsmarknaden År 1993 innebar ännu ett år av svag tillväxt inom den svenska civila luftfarten. Antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade sålunda med ca 2 % till ca 15,7 miljoner jämfört med år 1992. Minskningen berodde framför allt på ett kraftigt fall i chartertrafiken, men också på en nedgång med ca 2 % i inrikestrafiken. Utrikes linjefart uppvisar däremot en relativt kraftig tillväxt på ca 8 %. Utvecklingen speglar därvid relativt väl luftfartens starka koppling till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Under år 1994 kan en mer stabil återhämtning av luftfartsmarknaden noteras. Den svenska inrikes flygmarknaden avreglerades den 1 juli 1992. Luftfartsverket har på regeringens uppdrag låtit utvärdera den inrikes marknadsutvecklingen sedan dess. Verket konstaterar i sin rapport att priseffekterna varit varierade och inte entydigt kopplade till linjer med konkurrens, men att den allmänna prisnivån för normalprisbiljetter sjunkit under åren 1992-1993, mätt i fast penningvärde exkl. moms. På utbudssidan fanns i september 1994 elva linjer med fler än en operatör. Några större förändringar i linjenätets struktur kan inte noteras. Antalet flygplansrörelser i inrikes linjefart har i princip varit oförändrade under åren 1991-1993. Luftfartsverket Sammanfattning av regeringens förslag och bedöm- ningar: - Luftfartsverkets förslag till övergripande verk- samhetsmål och flygsäkerhetsmål bör godkännas. Ett nytt mål för securityverksamheten till- kommer. Arbetet med att uppnå en minskning av luftfartens negativa miljöpåverkan skall även fortsättningsvis ha hög prioritet. - Luftfartsverkets förslag till ekonomiska mål för åren 1995-1997 bör godkännas. Frågor om ägar- kraven på lång sikt bör behandlas inom ramen för arbetet med en nationell plan för kommunika- tionerna i Sverige. - Luftfartsverket får vissa utökade finansiella befogenheter bl.a. beträffande långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret. - Luftfartsverket får utökad rätt att besluta om vissa större investeringar. - Investeringsplanen för åren 1995-1997 omfattar 3,5 miljarder kronor och avser huvudsakligen ett nytt flygtrafikledningssystem, en utbyggnad av den tredje rullbanan på Arlanda flygplats samt investeringar som tidigarelagts av bl.a. arbets- marknadspolitiska skäl i Värmland och i Sundsvall. Frågan om ett luft- och rymdfarts- museum bör övervägas ytterligare. 1. Verksamhetens inriktning m.m. Luftfartsverkets treårsplan Luftfartsverket föreslår att följande verksamhetsmål fastställs av regeringen: Som övergripande mål för verksamheten föreslås att verket skall främja ett säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av varutransporter genom att bedriva flygplats- verksamhet, flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete. Som verksamhetsmål för myndighetsarbetet föreslås att flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfarts- nationer, och att standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer. Verket redovisar dessutom ett antal interna mål i treårsplanen. Kraftiga minskningar av utsläppen av glykol och kväve skall göras vid verkets flygplatser fram till år 1997. Det gäller vidare interna mål om minskade luftföroreningar och bullerstörningar. Regeringens överväganden Det övergripande målet för Luftfartsverkets verksamhet överensstämmer med det huvudsyfte som fastställdes av riksdagen för innevarande treårsperiod. Regeringen har ingen erinran mot detta eller mot verkets angivna verksamhetsin- riktning under treårsperioden 1995-1997. Beträffande målen för myndighetsverksamheten har det oförändrade flygsäkerhets- målet nu kompletterats med ett mål för den inre säkerheten (security). Rege- ringen har ingen erinran mot dessa. Enligt vad regeringen har erfarit pågår ett arbete inom Luftfartsverket med att ta fram verksamhetsmål även för återstående delar av verkets myndighetsutövning, framför allt den luftfartspolitiska, för att presenteras i nästa treårsplan. I sammanhanget kan nämnas att Luftfarts- verkets myndighetsdelar, framför allt Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn av inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område som regeringen tidigare har berört. Vad gäller Luftfartsinspektionens verksamhet bör även nämnas att Riksrevisionsverket (RRV) i december 1993 avslutade en förvaltningsrevision av inspektionens kontrollverksamhet. RRV konstaterar i sin rapport bl.a. att inspektionen bedriver sin kontrollverksamhet med små resurser jämfört med andra nationer i Västeuropa, men att RRV inte funnit några tecken på att allvarligare flygsäkerhetsproblem skulle undgå Luftfartsinspektionens uppmärksamhet. RRV lämnar i rapporten en rad förslag som bl.a. mot bakgrund av den förändrade marknadssituationen inom luftfartssektorn kan bidra till att ytterligare effektivisera kontrollverksamheten. Luftfartsinspektionen har analyserat förslagen och vidtar åtgärder på ett flertal områden mot bakgrund av dessa för- slag. Regeringen kommer senare att få en samlad redovisning av dessa åtgärder. Regeringen anser att Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minskning av luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen nyligen angett i en särskild skrivelse till riksdagen. 2. Ekonomiska mål och resurser Luftfartsverkets treårsplan Luftfartsverket övergick från år 1994 till s.k. bolagsmodell i redovisningen, vilket bl.a. innebar att verkets pensionsskuld lyftes in i balansräkningen och att verket numera utöver utdelning inlevererar skattemotsvarighet till ägaren. Till grund för treårsplanen som verket redovisar ligger en bedömd trafiktillväxt i genomsnitt per år fram till år 2005 på mellan 3,6-5,3 % för inrikes och 4,2-6,0 % för utrikes flygtrafik inkl. chartertrafik på svenska flygplatser. Tillväxten bedöms i planen leda till en ökad verksamhetsvolym med ca 3 % per år. Ett inflationsantagande finns i planen på 4 % per år under perioden 1995-1997. Verket föreslår att avkastningen på justerat eget kapital efter skatte- motsvarighet skall uppgå till minst 13 % varje år under perioden 1995-1997. Beträffande utdelningen, som skall fastställas årligen av regeringen i samband med att verkets bokslut fastställs, föreslår verket som utgångspunkt för planeringen under planperioden som mål 4 % på justerat eget kapital per år. Resultatet före dispositioner i planen för åren 1995-1997 uppgår till 501, 574 resp. 606 miljoner kronor och avkastningen till 24, 23 resp. 20 %. Utdelningen inkl. 28 % skattemotsvarighet uppgår enligt planen till 161, 196 resp. 221 miljoner kronor. Verket föreslår som mål att soliditeten med oförändrade redovisningsregler senast vid utgången av år 1997 skall vara 30 %. Enligt planen uppgår soliditeten åren 1995-1997 till 28, 31 resp. 34 %. Luftfartsverket har i särskild skrivelse till regeringen avrapporterat det uppdrag verket erhöll i föregående budgetproposition angående långsiktigt mål för soliditeten, vilket föreslås till 35 %. I samma skrivelse har verket vidare anfört behov av en översyn av de långsiktiga avkastnings- och utdelningsmålen mot bakgrund av bl.a. marknadssituationen och de olika verksamhetsförutsättningarna för olika transportslag. Liknande synpunkter har även framförts i skrivelser av SAS och Transwede. Verket föreslår en restriktion för prishöjningar under åren 1995-1997 som innebär att luftfartsavgifterna får öka med högst 80 % av nettoprisindex, räknat från år 1993. Verket visar i treårsplanen att förändringen av luftfartsavgifternas nivå sedan år 1992 kraftigt understigit såväl net- toprisindex som prismålet, och fortsätter att göra detta enligt verkets prognos fram till år 1997. Målet för totalproduktivitet, beräknad som en prisrensad kvot mellan totala intäkter och totala kostnader, föreslås vara 3 % per år i genomsnitt för treårsperioden 1995-1997. Verkets rörelsekostnader har genom ett särskilt rationaliseringsprogram minskats med 10 % åren 1993-1994 och effektiviseringsarbetet fortsätter. Trots volymtillväxt bedöms sålunda driftresurserna komma att minska med 1 % år 1995 och vara oförändrade åren 1996-1997. Luftfartsverkets investeringar föreslås i planen, inkl. senare genomförd revidering, till sammanlagt 3 500 miljoner kronor under åren 1995-1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor jämfört med innevarande planperiod. Verket anför i planen att ökningen bl.a. förklaras av investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl, framför allt en ny regionflygplats i Värmland och en ny terminal vid Sundsvall-Härnösands flygplats. De största investeringarna under planperioden avses dock ske i den tredje rullbanan på Stockholm-Arlanda flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt ingår under treårsperioden 1995-1997 främst ersättningsinvesteringar och miljöför- bättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna föreslås till 78 % ske genom intern finansiering. Den externa delen utgörs därvid till stor del av fi- nansieringsbidrag från AMS och från lokala och regionala intressenter i projekten i Värmland och Sundsvall. Luftfartsverket föreslår i treårsplanen att verket får vissa ytterligare finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen. Verket föreslår att man i likhet med övriga affärsverk får rätt att uppta även långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret, under förutsättning att Riksgäldskontoret också ges möjlighet att lämna anbud på lånet. Vidare föreslås att gällande begränsning att högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras kortfristigt i bank eller i statsgaranterade skuldebrev tas bort. Verket föreslår i stället att Riksgäldskontoret liksom för lån alltid skall ges möjlighet att lämna anbud på placeringen. Slutligen föreslår Luftfartsverket vissa förändringar för beslutsprocessen vid vissa större investeringar. Ändringarna motiveras med att avregleringen av luftfartsmarknaden leder till ökade behov av att snabbt kunna möta ändrade behov, t.ex. anpassning av terminaler. Luftfartsverket föreslår sålunda att beloppsgränsen för investeringar som verket självt får fatta beslut om höjs från 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Vidare föreslås att investeringar över 100 miljoner kronor, som anmälts i treårsplan och som vid dess prövning godkänts av regering och riksdag, får påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från regeringen. Regeringens överväganden Luftfartsverkets treårsplan för åren 1995-1997 baseras på den tidigare nämnda trafikåterhämtning som inleddes under år 1994 och som enligt verkets prognoser kommer att fortsätta med en ökningstakt av ca 4-6 % av antalet passagerare per år fram till år 2005. Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som pågår inom verket med målet att kunna möta en sådan ökande verksamhetsvolym utan ökande driftkostnader. Regeringen har i detta sammanhang ingen erinran mot målet om en totalproduktivitetshöjning under perioden 1995-1997 med 3 % per år. De ekonomiska målen för Luftfartsverket bör ligga fast. De långsiktiga ekonomiska målen hanteras inom ramen för en samlad ägarstrategi för affärsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen ingår emellertid också som en del i arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen i december 1994 tillsatt för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Regeringen kommer under våren 1995 att för första gången besluta om slutlig utdelning från Luftfartsverket för år 1994 enligt de nya principer som fastslogs till följd av 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15, rskr. 1993/94:159). I samband med detta kommer även att behandlas den återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor som Luftfartsverket i särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket har enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren 1973-1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkastningsregler av regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa investeringar. Regeringen kommer därvid att föreskriva att beloppet betalas senast den 30 juni 1996. Mot bakgrund av de i verkets treårsplan redogjorda orsakerna, bl.a. trafikåterväxten och de av regeringen godkända tidigareläggningarna av vissa investeringar av arbetsmarknadsskäl, anser regeringen att Luftfartsverkets investeringsinriktning för åren 1995-1997 i huvudsak kan godkännas. Förslaget om ett civilt luft- och rymdfartsmuseum bör emellertid ytterligare övervägas av verket. Frågan bör behandlas i särskild ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna omfattningen av investeringarna på 3 500 miljoner kronor för perioden 1995-1997. Regeringen biträder de av verket föreslagna utvidgade finansiella be- fogenheterna. Verket bör således i likhet med övriga affärsverk få rätt att låna även långfristigt utanför Riksgäldskontoret inom en oförändrad total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste därvid alltid infordras av Riksgäldskontoret. Likaså bör den nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras utanför Riksgäldskontoret slopas, och ersättas med villkoret att anbud alltid måste infordras av Riksgäldskontoret. Beträffande de föreslagna ändrade villkoren för beslut om vissa större investeringar delar regeringen verkets syn på att nuvarande regler från år 1988 bör ändras mot bakgrund av bl.a. avregleringen av luftfartsmarknaden. Luftfartsverket bör sålunda få rätt att själva besluta om investeringar i infrastruktur, säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Givetvis bör dock treårsplanen även fortsättningsvis vara huvudinstrument i investeringsplaneringen. I det fall en investering anmälts i treårsplan och vid dess prövning godkänts av regering och riksdag, bör investeringen få påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från regeringen. Det är regeringens mening att de nu föreslagna och i föregående bud- getproposition medgivna utvidgade beslutsbefogenheterna för verket i finansiella frågor och investeringsfrågor ställer krav på en förbättrad information till regeringen om verkets åtgärder. Luftfartsverket bör således regelbundet till regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som gjorts utanför Riksgäldskontoret. Beträffande enskilda investeringar på mer än 50 miljoner kronor skall verket vidare informera regeringen om förestående beslut om investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering och riksdag. Riksdagen har beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15, rskr. 1993/94:159) om en avtrappande resultatutjämning mellan Luftfartsverket och fem kommunala flygplatser under åren 1994-1996. För år 1994 har verket fått en total ram för sådan utjämning på högst 30 miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst 15 miljoner kronor genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och 1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet i enlighet med riksdagens ställningstagande till 10 miljoner resp. 5 miljoner kronor. Det totala utjämningsbeloppet fastställs efter årlig förhandling. Luftfartsverket har föreslagit att verket bör medges en total ram för resultatutjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner kronor år 1996. Regeringen förordar en total ram för år 1995 på 20 miljoner kronor enligt verkets förslag, men att ramen för år 1996 bör fastställas av regeringen när större säkerhet kunnat nås genom de årliga förhandlingarna. I enlighet med vad regeringen anfört om styrningen av Luftfartsverket under planperioden år 1995-1997 bedöms med senare redovisade beräkningar verkets ekonomi utvecklas enligt följande tabell: År 1995 1996 1997 Resultat efter skattemotsvarighet (mkr) 219 263 263 Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt % 22 22 19 Utdelning inkl. skatte- motsvarighet (mkr) 186* 168 185 Soliditet % 28 29 31 * Inkl. 50 miljoner kronor tidigare underförräntning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad som anförts om inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995-1997, 2. godkänner vad som anförts om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995-1997, 3. godkänner vad som anförts om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995-1997, 4. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts, 5. godkänner vad som anförts om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser. Anslag för budgetåret 1995/96 C 1. Beredskap för civil luftfart 1993/94 Utgift 72 387 565 Reservation 314 144 1994/95 Anslag 71 443 000 1995/96 Förslag 106 300 000 varav 70 431 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig inkl. Luftfartsverkets driftvärn. Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet enligt ÖCB:s programplan till 106,9 miljoner kronor (18 månader). Verket redogör därutöver i anslagsframställan för de behov av investeringar i flygtrafikledningssystemet som finns av beredskapsskäl i samband med den tidigare nämnda stora pågående investeringen i flygtrafikledningssystemet som affärsverket genomför. Mot denna bakgrund begär Luftfartsverket i anslagsframställan tilläggsanslag för innevarande budgetår med 17,4 miljoner kronor, och ett anslag för budgetåret 1995/96 (18 månader) utöver programplan på 32,3 miljoner kronor. Regeringens överväganden Rgeringen har givit Luftfartsverket i uppdrag att i samråd med Överstyrelsen för Civil Beredskap och Försvarsmakten överenskomma om slutlig kostnadsfördelning och finansieringslösning för de investerings- och driftkostnader som hänför sig till det tidigare nämnda flygtrafikledningssystemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1995. För budgetåret 1995/96 bör mot denna bakgrund enligt regeringens mening medel på anslaget Beredskap för civil luftfart tilldelas med ledning av ÖCB:s programplan. Efter pris- och löneuppräkning samt justering med hänsyn till neddragningen av den civila totalförsvarsramen av statsfinansiella skäl förordar regeringen för budgetåret 1995/96 ett anslag på 106 300 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 300 000 kronor. C 2. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen 1993/94 Utgift 15 200 000 1994/95 Anslag 30 200 000 1995/96 Förslag 15 200 000 Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av regeringen efter förslag från Luftfartsverket. Tidigare utgick stödet i form av ett investeringsbidrag och ett driftbidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på flygplatser i Norrlands inland varvid det statliga driftstödet skall kunna utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid flygplatsen. Länen har dessutom möjlighet att prioritera investeringar i kommunala flygplatser inom ramen för anslaget för länstrafikanläggningar. Luftfartsverket Luftfartsverket har för budgetåret 1995/96 föreslagit ett anslag på 47,7 miljoner kronor vilket enligt Luftfartsverket innebär en realt oförändrad nivå jämfört med föregående budgetår. Regeringens överväganden Utbetalning av bidraget sker en gång per år och baseras på föregående kalenderårs kostnader. Omläggningen av budgetåret till kalenderår innebär tekniskt sett att endast ett anslag för 12 månader anvisas. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget ett anslag på 15,2 miljoner kronor, vilket är i nivå med det stöd som hittills har utbetalats. Av anslaget för budgetåret 1995/96 skall minst 10 miljoner kronor utgå till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kronor. D. Post- och telekommunikation Inledning Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443). I och med beslutet ombildades Televerket till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB, den 1 juli 1993, samtidigt trädde telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation i kraft. Riksdagen beslutade den 17 december 1993 om en postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Bolagiseringen och postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. I samband med de båda besluten överfördes kvarvarande myndighetsuppgifter från Posten AB och Televerket till den nybildade tillsynsmyndigheten, Post- och tele- styrelsen. I enlighet med vad riksdagen förordat (prop.1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119), lämnas i det följande en kort redovisning av utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet samt hur de grundläggande målen enligt postlagen resp. telelagen uppnåtts. I det följande redovisas vidare, med anledning av trafikutskottets betänkande (1992/93:TU30), vissa frågor avseende handikappstöd inom telekommunikationsområdet. Utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet Tele Enligt telelagen krävs tillstånd för operatörer som inom ett allmänt till- gängligt telenät vill tillhandahålla telefonitjänst (tal, fax och låghastig- hetsdata), mobila teleförbindelser eller fasta teleförbindelser om verksamheten är av betydande omfattning. Fram till och med september år 1994 har 14 företag inkommit med tillståndsansökningar. Av dessa företag har sju sökt tillstånd för två eller flera tjänster. Post- och telestyrelsen har utfärdat fem tillstånd för fasta teleförbindelser och fyra tillstånd för telefonitjänst. De företag som fått tillstånd för såväl fasta teleförbindelser som telefonitjänst är Telia AB, Tele2 AB, France Telecom Network Services Nordic AB och Dotcom Data & Tele Communication AB. Utöver dessa företag har Banverket erhållit ett tillstånd för fasta teleförbindelser. Post- och telestyrelsen beräknar att vid utgången av år 1994 ha utfärdat ytterligare tillstånd för telefonitjänst resp. för fasta teleförbindelser till MFS Communications AB. Vidare bedömer Post- och telestyrelsen att tre tillstånd för mobila teletjänster samt två tillstånd för flygtelefoni kommer att utfärdas i början av år 1995. Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet går mycket snabbt. Utvecklingen har lett till att företagen kan erbjuda konsumenterna flera nya tjänster samt att priset för vissa tjänster har reducerats. Ett resultat av den nya tekniken är att operatörernas kostnader för att erbjuda region- och fjärrsamtal i praktiken inte är högre än för lokalsamtal. Telia AB kommer vid årsskiftet att sänka sina priser på bl.a. region- och fjärrsamtal samt på internationella samtal till de länder som svenska abonnenter ringer till mest. För lokalsamtal kommer dock priserna att höjas något. Telia AB gör bedömningen att prisförändringarna medger att hushållens telekostnader i genomsnitt kommer att sjunka med 3,3 %. Det växande utbudet av konkurrens har inneburit väsentliga prissänkningar bland annat på internationell telefoni och på mobiltelefoni. Be- räkningar har gjorts som visar på ca 20 % reducerade kostnader för en genomsnittlig privatkund i GSM. Telia AB:s taxor underskred år 1993 det pristak som avtalats mellan staten och Telia AB med 0,36 %. Taxorna förväntas ligga under pristaket även år 1994. Under budgetåret 1993/94 har Post- och telestyrelsen bistått vid medling i två fall vad gäller samtrafik vid telefoni och särskild service för hyrda förbindelser. Efter medlingen har båda parter i ett fall enats om Post- och telestyrelsens rekommendation. En fungerande samtrafik är en förutsättning för att det svenska telesystemet skall utnyttjas effektivt så att abonnenterna i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är således skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra tillståndshavare. Om en kostnadsbaserad samtrafiköverenskommelse för telefoni mellan tillståndshavarna inte kan träffas direkt skall Post- och telestyrelsen medla, om inte särskilda skäl föranleder annat. Styrelsen skall också på begäran av part yttra sig om erbjudande om samtrafikvillkor. En fungerande samtrafik ställer krav på gemensamma nummerplaner som omfattar samtliga abonnenter hos alla operatörer. Post- och telestyrelsen har i samverkan med operatörer, tillverkare och användare av telekommunikationstjänster arbetat fram en gemensam nummerplan som kommer att träda i kraft den 1 januari 1995. En gemensam nummerplan innebär bl.a. att det skall vara möjligt att nå olika operatörers nät och tjänster på likvärdigt sätt, oberoende vilken operatör abonnenten har. För att effektivisera telekommunikationerna i Europa arbetar EU med att liberalisera telemarknaden. I dag är teletjänstmarknaden öppen för konkurrens, med undantag för taltelefoni. Dock får restriktioner finnas för rätten att upprätta nät. EU:s ministerråd har dock beslutat att liberalisera såväl teleinfrastrukturen som alla teletjänster senast den 1 januari 1998. Sverige har under hösten 1994 deltagit i EU:s arbete som observatörer. Post Enligt postlagen skall de företag som bedriver eller har för avsikt att bedriva någon form av postverksamhet i Sverige göra en anmälan till Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen har mottagit anmälningar från tre företag som bedriver postverksamhet i Sverige. Dessa är Posten AB, City Mail och SDR-gruppen (Svensk Direktreklam). Post- och telestyrelsen arbetar med att enligt postlagen (1993:1684) bedöma om ytterligare företag, såsom Tidningsdistributörerna i Växjö och olika kurirföretag, bedriver postverksamhet i sådan omfattning att de faller under postlagen och därmed har anmälningsplikt. Mellan Posten AB och City Mail har avtal träffats i fråga om infrastrukturen, såsom postboxar, adressändringar, eftersändning av post m.m. Liknande avtal har diskuterats mellan Posten AB och SDR-gruppen. Posten AB är i dag utsatt för konkurrens inom samtliga sina områden. Ökad användning av tele- och datakommunikation har dock inte lett till att antalet vanliga brevförsändelser har minskat. I Stockholm har City Mail sedan 1992 distribuerat av kunden försorterad post från medelstora och stora företag. City Mails marknadsandel i sitt distributionsområde uppgår till ca 15 %. Dessutom har Royal Mail, Storbritanniens nationella postverk, slutit avtal med City Mail om distribution av post i Sverige. När det gäller distributionen av direktreklam har SDR-gruppen 30 % av marknaden. Även inom andra områden är Posten AB utsatt för konkurrens. Huvudkonkurrenter inom distribution och varusändning är ASG och Bilspedition. Inom paketmarknaden, dvs. gods upp till 35 kg, är Posten Lättgods det dominerande företaget medan man har en mindre andel av det tyngre godset. Postgirots ensamrätt till statliga betalningar upphörde den 1 juli 1994, vilket innebär hårdare konkurrens från bankerna/bankgirot. En väl fungerande postverksamhet har mycket stor betydelse för företagen och de enskilda människorna i landet. I postlagen har därför slagits fast att alla skall ha tillgång till post- och kassaservice på likvärdiga villkor var man än bor och arbetar i landet. För att säkerställa att de av riksdagen beslutade målen för postverksamheten uppfylls har ett avtal mellan svenska staten och Posten AB upprättats. I avtalet förbinder sig Posten AB att under avtalsperioden 1 mars 1994 - 31 december 1996 tillhandahålla en daglig och rikstäckande post- och kassaservice. Det är emellertid regeringens mening att samtliga befordringsföretag som verkar på marknaden även skall medverka till att bära ansvaret för att upprätthålla denna service. Regeringen har för avsikt att utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de regionala och sociala kostnaderna. Handikappstöd på telekommunikationsområdet Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag i enlighet med regeringens förslag i propositionen om en telelag och en förändrad verk- samhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443). Vid behandling av propositionen om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. samt motionerna 1992/93:T95, 1992/93:T96 yrkande 6 och 1992/93:T815 beslutade riksdagen att ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. I motionen 1992/93:T96 anförde motionärerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, föreslagit åtgärder för att säkra handikappades tillgång till telekommunikationer. Bl.a. föreslås att en s.k. telefond skulle inrättas och finansieras av teleföretagen i förhållande till deras omsättning. Mot denna bakgrund gav regeringen under hösten 1993 Statskontoret i uppdrag att redovisa förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med en redovisning till regeringen. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen anser att det är av största vikt att funktionshindrade ges möjlighet att på samma villkor som övriga medborgare utnyttja de teletjänster som enligt telelagen skall erbjudas alla. Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för en telefond har det framkommit vissa frågor inom handikappområdet som har varit av särskild vikt att överväga. Bland annat finns behov att närmare utreda ansvarsfrågan för funktionshindrades behov av standardisering av telekommunikationstjänster och utrustning. För att komma tillrätta med problemen har regeringen i ett beslut den 1 december 1994 uppdragit till Post- och telestyrelsen att närmare studera nuvarande och kommande standardiseringsbehov av telekommunikationstjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingår att redogöra för Post- och telestyrelsens arbete på området samt andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som inter- nationellt. Vidare skall Post- och telestyrelsen analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationerna har riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. I uppdraget ingår också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de problem som framkommit. Post- och tele- styrelsen skall senast den 1 februari år 1995 in komma med sin rapport till regeringen. Regeringen har för avsikt att invänta Post- och telestyrelsens rapport för att under våren 1995 återkomma till riksdagen med ett samlat förslag på åtgärder för att tillgodose funktionshindrade personers behov av telekommunikation. Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. särskilda åtaganden på bl.a. handikappområdet har efter bolagiseringen av Televerket inte åvilat Telia AB. Telia AB har därför fr.o.m. den 1 januari beslutat att avveckla enheten Telematik och handikapp. Regeringen har dock erfarit från Telia AB att bolaget har för avsikt att arbeta för att äldre och funktionshindrade skall erbjudas bra telekommunikationer även i fortsättningen. Telia AB kommer dock att ha en ny inriktning på arbetet med dessa frågor. Varje affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhet och således ansvara för att kunder med speciella behov tas med i verksamheten. Telia AB kommer vidare att centralt hålla regelbundna kontakter på informationsnivån med berörda konsumentgrupper samt ha en central handikappfunktion inom Division Teletjänster för fortsatt samordning av verksamheten. Anslag för budgetåret 1995/96 D 1. Post- och telestyrelsen 1993/94 Utgift 141 097 248 1994/95 Anslag 189 959 000 1995/96 Förslag 248 981 000 varav 165 987 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning samt medlemsavgifter för svenska staten i internationella organ. Vidare disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav samt typgodkännande av radio- och terminalutrustning. Styrelsen uppbär avgifter enligt postlagen (1993:1684), telelagen (1993:579), lagen (1993:599) om radiokommunikation och lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning. Avgifterna inlevereras till statsbudgeten på inkomsttitel 2547, Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet. Inkomsterna i form av ansöknings- och årliga avgifter beräknas till 162,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (beräknade avgiftsinkomster innevarande budgetår 174,7 miljoner kronor). Avgifterna skall motsvara full kostnadstäckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens verksamhet, undantaget kostnader för vissa samhällsåtaganden. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för frågor om post-, tele- och radiokommunikation. Styrelsen har ett samlat myndighetsansvar på postområdet. I ansvaret ingår att vara tillsynsmyndighet samt ansvara för hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndigheten ansvarar för att det finns ett väl fungerande allmänt telekommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas alla. Häri innefattas ansvar för standardisering samt hänsyn till den internationella teletrafikens behov. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets och funktionshindrades behov av telekommunikationstjänster. Post- och telestyrelsen har av regeringen givits dispens från att fastställa mätmetoder och resultatmått för att mäta verksamhetens resultat i årsredovisningen. Post- och telestyrelsen har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna post, tele, radio, beredskap och handikapp. För vart och ett av dessa fem verksamhetsgrenar har verksamhetsmål lagts fast. Gemensamma och administrativa kostnader har i sin helhet fördelats per verksamhetsgren.Post- och telestyrelsens ekonomiska utfall för budgetåret 1993/94 har visat på ett anslagssparande på 54,6 miljoner kronor. Den främsta anledningen till det uppkomna anslagssparandet är att kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. För investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål föreslås en låneram på 12,5 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för kommande budgetår. Regeringens överväganden Post- och telestyrelsens övergripande mål är inför budgetåret 1995/96 inte föremål för några förändringar. Regeringen har noterat att Riksrevisionsverket (RRV) i sin verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 skall påbörja en granskning av tillsynen inom teleområdet. Härvid skall RRV studera Post- och telestyrelsens möjligheter att uppfylla telelagens intentioner samt granska om myndigheten har fullgjort sina uppgifter på ett effektivt sätt. I anslutning till RRV:s förvaltningsrevision av Post- och telestyrelsen anser regeringen att det är lämpligt att telelagens effekter på telekommu- nikationsmarknaden studeras. Regeringen har därför uppdragit åt RRV att genomföra en studie i syfte att följa upp telelagens effekter på tele- kommunikationsmarknaden, med avseende på olika operatörer, för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens på marknaden uppfyllts. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 juni 1995. Eventuella förändringar av myndighetens övergripande mål kan med anledning av kommande rapport bli aktuella. Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan vid senare tillfälle. Post- och telestyrelsens ramanslag har för budgetåret 1995/96 reducerats med 24 miljoner kronor, enligt Post- och telestyrelsens förslag, eftersom kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. Inga omställningskostnader kommer att påverka verksamheten efter den 30 juni 1995. Den resultatinformation regeringen har erhållit i årsredovisningen för budgetåret 1993/94 har inte möjliggjort en bedömning av effektiviteten i myndighetens verksamhet utifrån prestationer, effekter, styckkostnader m.m. Regeringen har i ett tidigare skede lämnat dispens för dessa delar av resultatredovisningen. Det är dock av största vikt att rutiner för en redovisning som möjliggör de avvägningar som resultatstyrningen kräver snarast att tas i bruk av myndigheten. RRV har i sin revisionsberättelse gjort en samlad bedömning av Post- och telestyrelsens årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. RRV:s bedömning är att det funnits allvarliga brister i uppföljnings- och avstämningsrutinerna avseende riksredovisningen. RRV har dock med tillfredsställelse noterat den förändringsprocess och den översyn av rutinerna som pågår i syfte att undanröja risken för att ovanstående problem återuppstår. Regeringen fäster mycket stor vikt vid att avregleringar kan följas upp löpande på ett ändamålsenligt sätt. Inte minst ur regionalpolitisk synpunkt har statsmakterna ett ansvar för att säkerställa att de grundläggande krav som ställts uppnås. Under år 1995 kommer ett antal studier att göras som bl.a. belyser utvecklingen av post- och telekommunikationer i regionalpolitiskt prioriterade områden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på 248 981 000 kronor. D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden 1993/94 Utgift 207 359 295 Reservation 40 340 704 1994/95 Anslag* 351 673 000 1995/96 Förslag 539 588 000 varav 358 175 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 * Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden. Från anslaget utbetalas medel för utgifter i samband med upphandling av särskilda samhällsåtaganden. Tabell 1: Fördelning av anslaget D 2. Televerksamhet Totalförsvarsområde 349 734 000 Handikappservice 6 000 000 Postverksamhet Totalförsvarsområde 36 000 000 Befordran av blindskrift 40 500 000 Befordran av blindskriftsförsändelser 77 354 000 Handikappservice 30 000 000 SUMMA 539 588 000 Post- och telestyrelsen är ansvarig funktionsmyndighet på post- och telekommunikationsområdet. I Post- och telestyrelsens uppgifter ligger att verka för att totalförsvarets behov av post- och telekommunikationer säkerställs i händelse av krig. I samband med nätutbyggnad och införande av ny teknik skall sårbarheten byggas bort. Tjänster, utrustning och anläggningar skall upphandlas kostnadseffektivt. Vidare skall Post- och telestyrelsen tillgodose funktionshindrades behov av post- och telekommunikationer. Post- och telestyrelsen skall själv eller med bistånd av Handikappinstitutet ta ställning till vilka tjänster som för funktionshindrade för närvarande är av största vikt vid fördelningen av anslagsmedlen på handikappområdet. Anslaget skall inte endast användas till upphandling av nummerupplysningstjänster. Tjänsten skall dock säkerställas för synskadade och andra funktionshindrade som inte kan utnyttja telefonkatalogen. Post- och telestyrelsen måste som funktionsansvarig myndighet självständigt kunna göra bedömningen hur anslagsmedlen skall användas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 539 588 000 kronor. D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice 1993/94 Utgift 283 000 000 Reservation 17 000 000 1994/95 Anslag 250 000 000 1995/96 Förslag 300 000 000 varav 200 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget utbetalas ersättning till Posten AB för den rikstäckande betalnings- och kassaservice som Posten AB förbundit sig att tillhandahålla enligt det avtal som upprättats med staten. Regeringens överväganden Regeringen anser att rikstäckande post- och kassaservice måste säkerställas. Den moderna tekniken samt konkurrensen innebär emellertid att behovet av vanliga postkontor blir allt mindre. Posten AB måste därför finna andra former för att upprätthålla en rikstäckande post- och kassaservice. Det finns bl.a. goda förutsättningar att utveckla formerna för distribution från dörr till dörr med det distributionsnät som finns inom postbranschen. Det rikstäckande kontorsnätet ger möjlighet att i egen regi eller som entreprenör utveckla olika typer av rådgivningstjänster. Vidare bör den finansiella verksamheten kunna utökas. På små orter har postkontoren integrerats med annan verksamhet genom entreprenörer eller post i butik. I ren glesbygd har lantbrevbärarna allt mer övertagit postkontorens roll. Posten AB ser för närvarande över nätstrukturen i tätorterna i sin utredning Stad 97. Mot bakgrund av ovanstående samt med anledning av den rationalisering och strukturförändring som genomförs inom Posten AB i dag med målet att få en bättre produktivitetsutveckling och därmed ett bättre resultat för kommande budgetår föreslår regeringen att anslaget Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice uppgår till 300 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det innebär en reducering av anslaget med 50 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kronor. D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB 1993/94 Utgift 135 875 610 Reservation 4 124 381 1994/95 Anslag 220 000 000 1995/96 Förslag 210 000 000 varav 140 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) i samband med beslut om ombildning av Televerket till aktiebolag, att statens kostnader för ägandet i SOS Alarmering AB skulle belasta ett särskilt anslag. För budgetåret 1993/94 anvisades ett reservationsanslag på 140 miljoner kronor för kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB. Regeringen har av riksdagen år 1994 bemyndigats (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:437) ingå ett nytt konsortialavtal rörande SOS Alarmering AB mellan svenska staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet genom Förenade Kommunföretag AB samt ett alarmeringsavtal mellan svenska staten och SOS Alarmering AB. Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat 140 miljoner kronor för grundtjänsten samt därutöver anvisat en engångs- summa till bolaget på 80 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för att täcka investeringskostnaden för ny teknik vid centralerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, totalt 220 miljoner kronor. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 210 miljoner kronor för statens kostnader för grundtjänsten enligt avtal. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000 kronor. D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m. Nytt anslag (förslag) 37 500 000 varav 25 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Regeringens målsättning är att Sverige även fortsättningsvis skall ha en tätposition i världen när det gäller utveckling och användning av informationsteknik. Genom väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land utvecklas. Kommunikationsdepartementet har det övergripande ansvaret för att Sverige har ett väl fungerande kommunikationssystem. Detta innebär bl.a. att se till att kommunikationsnäten är av hög kvalitet och att tillräcklig kapacitet kan erbjudas i hela landet på någorlunda likvärdiga villkor. För att klarlägga behovet av åtgärder uppdrog Kommunikationsdepartementet i maj 1994 till en konsult att genomföra en studie avseende Sveriges infrastrukturutbyggnad, teknik, prissättning samt policy och regelverk i förhållande till några jämförbara länder. Resultatet av denna studie var att Sverige ligger långt fram i utbyggnaden av infrastruktur jämfört med såväl länderna inom EU som USA och Japan. Det är emellertid viktigt att ständigt följa utvecklingen på området eftersom den är mycket snabb. Vid ungefär samma tidpunkt genomförde NUTEK en översiktlig studie av de infrastrukturella förutsättningarna för användning av informationsteknik i samtliga delar av vårt land. NUTEK konstaterade i sin studie bl.a. att det finns skillnader mellan glesbygd och tätort framför allt när det gäller priser för tillgång till ISDN-nätet samt ren datakommunikation. Sedan konsulten och NUTEK genomförde sina respektive studier har utvecklingen fortsatt. Telia AB har annonserat en snabbare utbyggnad av det digitaliserade telenätet som skall vara färdigutbyggt år 1997. Vidare har ISDN-taxorna sänkts. Slutligen kommer Telia AB att införa nya taxor fr.o.m. 1 januari 1995 vilket kommer att innebära att fjärr- och utlandssamtal blir billigare. Regeringen har för avsikt att kontinuerligt och nära följa utvecklingen på området främst vad gäller tillgång till och kostnader för kommunikation och nättjänster i landets alla delar. Vidare har regeringen gett RRV i uppdrag att se över telelagens effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls. Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till att en studie genomförs med uppgift att se över konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur tillgången till goda tele- och datakommunkationer till rimliga priser i landets alla delar kan främjas. Ytterligare en studie kommer att genomföras våren 1995 med särskild inriktning mot att jämföra glesbygd och tätorter vad avser tillgången till tele- och datakommunikationer. Speciellt skall uppkoppling till Internet från motsvarande delar av landet belysas. Samtidigt görs en beskrivning av hur telenätet ser ut våren 1995. Studien skall utmynna i förslag till åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att det finns behov av resursförstärkning för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning av in- formationsteknik. Medel för denna verksamhet bör anvisas över ett nytt anslag D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 37 500 000 kronor. E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. Statens järnvägar Sammanfattning av regeringens överväganden: - Statens järnvägar (SJ) skall koncentrera verk- samheten till en fortsatt affärsmässig utveck- ling av järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta bör avskiljas. - SJ skall satsa på järnvägsprodukter med lång- siktig konkurrenskraft och utveckla dessa till uthållig lönsamhet. - Målsättningen är att SJ-koncernen räkenskapsåret 1996 skall uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på lägst 7 %. - Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing) för SJ-koncernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst 35 %. SJ:s treårsplan för åren 1995-1997 SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för verksamheten under åren 1995-1997 (dnr K94/2641/1). Resultatet för koncernen efter finansnetto uppgår enligt planen till drygt 1 miljard kronor vid utgången av år 1997. Denna resultatnivå motsvarar en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %. Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning av investeringar i förhållande till tidigare planer samt frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och aktier. Soliditeten stärks successivt under perioden. Ekonomiska utvecklingen för koncernen (mkr) 1995 1996 1997 Resultat efter finansnetto 810 840 1 030 Avkastning på justerat eget kapital efter skatt % 8 7 8 Soliditet inkl. leasing- och borgensåtaganden % 31 35 43 SJ har valt att leasa en stor del av sin rullande materiel. SJ-koncernen har sålt rullande materiel och fartyg för 3,3 miljarder kronor och för motsvarande summa ingått leasingavtal som sträcker sig upp till 15 år. I avtalen ligger en option för återköp vid avtalets utgång. Om SJ i stället för att återköpa materielen väljer att återlämna objekten utgår en avgift med 0,9 miljarder kronor. På detta sätt frigör SJ kapital som kan användas till andra investeringar. Persontrafiken Den hittills starka inriktningen av fordonsutvecklingen mot affärsresenärerna med framför allt X2000 tonas ner något till förmån för inriktning mot en bredare publik. X2000 kompletteras med mellanvagnar och fler stolar i budgetklass. X2000-trafiken kommer att utökas kraftigt på Västra och Södra stambanorna. Regionaltågsvarianten av X2000 (X2-2) sätts i trafik för trafikhuvudmännen. InterCity-tågstrafiken blir på flera linjer i första hand komplement till X2000. Avtalstrafiken beräknas växa något under perioden. Nattrafiken förutses minska något i omfattning. Godstransporter Vagnslasttrafikens huvudproblem är de höga produktionskostnaderna, obalansen i trafiken samt den för låga prisnivån. I treårsplanen ingår att systematiskt gå igenom all trafik utgående från ett stort antal geografiskt avgränsade områden och där befintliga kunder och trafik. Denna process syftar i första hand till att minska terminalkostnaderna genom effektivare produktionsupplägg. Maskindivisionen Maskindivisionen skall bidra till SJ:s lönsamhet genom att utveckla och anskaffa järnvägsfordon, utveckla och driva underhållssystem samt producera underhåll och service utifrån krav på säkerhet och miljö på ett sådant sätt att personers och företags rese- och transportbehov kan tillgodoses. Fastighetsförvaltning SJ räknar med att ha färre outnyttjade fastigheter än den övriga fastig- hetsmarknaden. De fastigheter som inte långsiktigt behövs i transport- verksamheten skall i princip avyttras. Regeringens ställningstagande De riktlinjer som riksdagen har beslutat om för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996 (prop. 1993/94:166, bet. 1993/94:TU28, rskr. 1993/94:309) ligger fast. SJ:s treårsplan följer i stort den inriktning som statsmakterna slagit fast för åren 1994-1996. Avkastningsmålet uppnås redan innevarande år. Soliditetsmålet beräknas uppnås under år 1996. Kravet på självfinansiering beräknas kunna uppnås under perioden. Inriktningen och målsättningen bekräftas av den delårsrapport för perioden januari-augusti 1994 som SJ nyligen lagt fram. Den visar ett förbättrat resultat jämfört med föregående år. Resultatet efter finansnetto ligger på 280 miljoner kronor för affärsverket och 505 miljoner kronor för koncernen. I affärsverkets resultatet ingår en engångspost på 197 miljoner kronor i form av realisationsvinst i samband med försäljning av en fastighet. Räntabiliteten för koncernen är 10,6 %. Soliditeten är 27,5 %. Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter att koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta skall avskiljas. Det är vidare nödvändigt att de planerade rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som godssidan fullföljs. Regeringen kommer att systematiskt följa upp SJ:s verksamhet i samband med t.ex. delårsrapporter och halvårsbokslut. Ett tidsschema för kontinuerlig uppföljning är fastlagd. Övriga frågor I propositionen (prop. 1993/94:166) Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996 togs frågan upp om fördelningen av ansvaret för vissa kostnader för Banverkets personal m.m. Banverket och SJ fick i regleringsbreven för budgetåret 1994/95 i uppdrag att utreda och redovisa de kostnader som SJ, som en konsekvens av delningen av SJ år 1988, haft för Banverkets tjänsteresor på tåg, vissa livräntor för Banverkets personal samt Banverkets hyreskostnader för lokaler m.m. SJ och Banverket har var för sig inkommit med en redovisning. Verken är överens om kostnadernas storlek. Däremot har de både verken inte samma uppfattning om vem som skall bära kostnaderna. Sammanlagda kostnaden för Banverkets tjänsteresor på tåg, elenergi för växlar samt signaler rör sig om ca 60 miljoner kronor per år. De upparbetade kostnaderna för livräntorna från och med år 1988 uppgår till 120 miljoner kronor. Regeringens överväganden Regeringen anser att de gränsdragningsfrågor som fortfarande kvarstår efter uppdelningen av SJ i nuvarande SJ samt Banverket måste lösas en gång för alla. De grundläggande principerna bör vara att kostnadsansvaret bör ligga hos den som i största utsträckning kan påverka kostnaderna. Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till Banverket vilket föreslås finansieras med en motsvarande höjning av banavgifterna. När det gäller arbetsskadelivräntor samt personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s ban- avdelning t.o.m. år 1988 samt skadeståndslivräntor för elolyckor avseende tredje man t.o.m. år 1988 har regeringen redan i proposition 1993/94:166, aviserat att SJ:s kostnader skall täckas. Regeringen före-slår att dessa kostnader täcks genom att banavgifterna för år 1995 sänks med motsvarande belopp. Denna kompensation skall betraktas som en slutlig reglering av de kostnader som förorsakats av personal som varit anställd vid SJ:s banavdelning t.o.m. år 1988 och tillkommande kostnader i samband med detta. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad som anförts om inriktning och målsättning för SJ:sverksamhet under perioden 1995-1996, 2. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m. E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 För innevarande budgetår har ett förslagsanslag på 1 000 kronor anvisats för Statens järnvägar (SJ). Överföring av vinster från avyttring av verksamhet inom Swedcarrier- koncernen bör om verksamheten tillåter föras till affärsverket det år vinsten uppstår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 000 kronor. E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. 1993/94 Utgift 517 074 882 Reservation 5 207 059 1994/95 Anslag 474 300 000 1995/96 Förslag 795 900 000 varav 470 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget finansieras sådan persontrafik som är regionalpolitiskt angelägen men som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Anslaget disponeras även för ersättning till SJ för vissa gemensamma funktioner på länsjärnvägarna. Vidare disponeras anslaget för drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanans intressenter. Därutöver skall statens kostnader för köp av flygtrafik mellan Östersund och Umeå belasta anslaget. Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1994/95:73) Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. godkänt vad regeringen anfört om trafikutbud och kostnadsram för trafikåret 1995 för köp av olönsam persontrafik. I propositionen behandlas endast trafikköp för tolvmånadersperioden budgetåret 1995/96. För upphandling av olönsam persontrafik på järnväg föreslår regeringen ett anslag på 744,4 miljoner kronor för hela budgetåret 1995/96. I medelsberäkningen ingår 644,3 miljoner kronor för statens köp av persontrafik på järnväg. Vidare ingår ersättning till SJ för gemensamma funktioner med 98,6 miljoner kronor. Kommitténs (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. förhandlings- och administrationskostnader ingår med motsvarande 1,5 miljoner kronor. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas vissa ekonomiska villkor för Inlandsbanan. Inlandsbanans intressenter (numera Inlandsbanan Aktiebolag, IBAB) beviljades ett drift- och investeringsbidrag på 27 miljoner kronor per år under en femårsperiod, totalt 135 miljoner kronor (fr.o.m. budgetåret 1993/94 med sista utbetalning i april 1998). Inom ramen för anslaget anvisas 44 miljoner för drift- och investeringsbidrag till IBAB för budgetåret 1995/96. Bidraget utbetalas kvartalsvis i förskott med 12 miljoner kronor den 1 juli 1995 och år 1996 samt med 5 miljoner kronor den 1 oktober 1995 och år 1996, den 1 januari 1996 och den 1 april 1996. Regeringen har för när- varande inga planer på att efter avtalets utgång vidare pröva frågan om ett fortsatt drift- och investeringsbidrag till IBAB. Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1993/94:42, bet. 1993/94:TU8, rskr. 1993/94:114) Köp av interregional persontrafik på järnväg samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå godkänt regeringens förslag att flygtrafiken mellan Östersund och Umeå upphandlas för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna avtal för en period på högst tre år under förutsättning att statens årliga kostnader för flygupphandlingen därmed blir betydligt lägre. Regeringen har den 6 september 1994 godkänt förhandlarens förslag till långsiktigt avtal om flygtrafiken mellan Östersund och Umeå till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för upphandlingen av denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor. Anslaget E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. kommer för budgetåret 1995/96 att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna i samband med upphandlingen av flygtrafiken mellan Östersund och Umeå. Regeringens överväganden I enlighet med riksdagens beslut finner regeringen att 742,9 miljoner kronor skall anvisas till köp av olönsam persontrafik på järnväg. På samma sätt som tidigare år bör därutöver 1,5 miljon kronor anvisas för att täcka kommitténs (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. förhandlings- och administrationskostnader. Vidare anser regeringen i enlighet med tidigare fattade beslut att 44 miljoner kronor skall anvisas till drift- och investeringsbidrag till IBAB. Avseende flygupphandlingen beräknar regeringen att kostnaden för att upphandla trafiken mellan Östersund och Umeå för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 7,5 miljoner kronor. Anslaget kommer enligt regeringens förslag sammanlagt att uppgå till 795,9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter. Inriktningen skall vara att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Mot bakgrund av att Banverkets roll som sektorsmyndighet skall förstärkas anser regeringen att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket. Kommittén skall dock vara fristående i sin verksamhetsutövning, på liknande sätt som Järnvägsinspektionen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 795 900 000 kronor. 2. godkänner regeringens förslag att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket. E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik 1993/94 Utgift 187 074 900 Reservation 5 687 950 1994/95 Anslag 195 800 000 1995/96 Förslag 309 471 000 varav 204 300 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget finansieras det statsbidrag som i enlighet med 1988 års trafikpolitiska beslut skall ges till trafikhuvudmännen för övertagande av ansvaret för viss persontrafik på länsjärnvägar. Reglerna för statsbidrags- givningen är bundna i avtal mellan staten och resp. trafikhuvudman. En årlig uppräkning av den statliga ersättningen skall ske. Konsumentprisindex skall därvid användas som utgångspunkt för beräkningarna. Genom anslaget finansieras också ersättningstrafik utmed Inlandsbanan. I enlighet med riksdagens beslut den 21 mars 1991 träffade staten den 18 april samma år avtal med trafikhuvudmännen i Jämtlands, Kopparbergs, Norrbottens och Västerbottens län om ersättning för övertagande av persontrafikförsörjningen utmed Inlandsbanan. Avtalet, som började gälla fr.o.m. den 10 juni 1991, sträcker sig över tio år och innebär en ersättning till trafikhuvudmännen på totalt 36 miljoner kronor per år i prisnivå för budgetåret 1991/92. Ersättningsbeloppet räknas årligen upp enligt SCB:s nettoprisindex. Kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. har beräknat ersättningsbeloppet till totalt sett 204,3 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Detta belopp inkluderar en avtalsbunden uppräkning av föregående års anslag. Uppräkning har skett med 2,85 %, vilket utgör ett genomsnitt av bedömd inflationstakt åren 1995 resp. 1996. Därutöver ingår i beloppet en årlig ersättning med 2,9 miljoner kronor till trafikhuvudmannen i Västernorrlands län i enlighet med ett regeringsbeslut den 9 juni 1994. Beloppet motsvarar kapitalkostnaden för en trafikering med motorvagnar på sträckan Långsele-Sundsvall. Regeringens överväganden Den av kommittén (K 1991:02) tillämpade indexuppräkningen med 2,85 % godtages. För budgetåret 1995/96 (12 månader) erfordras 201,4 miljoner kronor samt 2,9 miljoner kronor såsom ersättning till trafikhuvudmannen i Västernorrlands län för trafikering på sträckan Långsele-Sundsvall. Detta sistnämnda belopp utgör en genomsnittlig årlig ersättning för kapitalkostnader under avtalsperioden fram till år 2000. Det skall enligt avtalet inte indexuppräknas. Utöver kommitténs beräkningar tillkommer anslagsbelopp för perioden 1 juli - 31 december 1996. För denna period har tillämpats en indexuppräkning med 3 %, räknat på helår. Sammanfattningsvis erfordras 309,5 miljoner kronor, räknat på 18 månader enligt följande uppställning (tkr): Anslag för budgetåret 1994/95, uppräknat för 12 månader 201 400 Förlängning av budgetåret med sex 100 700 månader Indexuppräkning för perioden 3 021 1 juli - 31 december 1996 Ersättning till trafikhuvudmannen i 4 350 Västernorrlands län, 18 månader Summa 309 471 Till ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik föreslås 309,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Administrationskostnaderna för anslaget bör även fortsättningsvis belasta anslag E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Med hänsyn till att anslags- och kostnadsberäkningarna mellan anslagen E 2. och E 3. kan komma att behöva justeras bör regeringen bemyndigas att göra nödvändiga omfördelningar mellan anslagen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 309 471 000 kronor, 2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 vid behov omfördela medlen mellan anslagen E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. och E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik. E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret 1993/94 Utgift 1 281 386 Reservation 10 767 902 1994/95 Anslag 5 077 000 1995/96 Förslag 3 456 000 varav 3 038 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för åtgärder som gäller transportfunktionen inom den civila delen av totalförsvaret. Anslaget ingår i ÖCB:s programplan för funktionen Transporter för perioden 1995/96-1999/2000. ÖCB har ansvaret för funktionen Transporter och delfunktionerna trans- portsamordning och landsvägstransporter. Vägverket, Statens järnvägar, Ban- verket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket svarar för de övriga delfunktionerna. Dessutom har Statens räddningsverk uppgifter inom funktionen Transporter. Regeringen har i det föregående lämnat förslag till dessa delfunktioner inom Kommunikationsdepartementets område. ÖCB föreslår ett anslag för budgetåret 1995/96 på totalt 3 335 000 kronor fördelat enligt följande: - Funktionssamordning 1 110 000 - Landsvägstransporter 2 225 000 ÖCB deltar aktivt i försvarsmaktens transportplanläggning och erforderligt stöd lämnas till trafikverken. ÖCB utarbetar årligen en programplan för funktionen Transporter. För att ha en omedelbar förmåga att motstå strategiskt överfall krävs att krigsorganisationen för transportsamordning och landsvägstransporter är väl utbildad och övad. Utbildning och information till beredskapshandläggare och krigsplacerad personal vid länsstyrelser och civilbefälhavare genomförs. För att tillgodose totalförsvarets krav på landsvägstransporter krävs praktisk funk- tionsövningsverksamhet. Företagsplanering av åkerier, bussföretag m.fl. skall upprätthållas. Anskaffningen av skyddsmasker har inte kunnat genomföras i den takt som planerats på grund av leveransproblem. Denna anskaffning beräknas dock vara slutförd under budgetåret 1995/96. För anslaget E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret föreslår regeringen ett anslag på 3 456 000 kronor för budgetåret 1995/96. En neddragning av anslaget med 3,7 % har genomförts av besparingsskäl i förhållande till ÖCB:s förslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 456 000 kronor. F. Kommunikationsforskning F 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut 1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 F 2. Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut 1993/94 Utgift 26 861 456 1994/95 Anslag 34 189 000 1995/96 Förslag 49 356 000 varav 32 904 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt transport- forskningsinstitut som utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Det övergripande målet för institutet är att genom forskning och utveckling bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljövänligare trafik- och transportsystem. Institutet skall svara för övergripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet. Statens väg- och transportforskningsinstitut har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena trafikteknik, vägteknik, järnväg, transportsystem, trafiksäkerhet, energi/miljö samt övrigt. Med hänvisning till ändrade verksamhetsförutsättningar föreslår institutet att resultatredovisningen fortsättningsvis uppdelas på kompetensområdena transportsystem, vägtransporter med delområdena trafikteknik, vägteknik, underhåll/drift, fordon och trafikant samt järnväg. Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret 1993/94 till 128 990 tkr, varav 93 874 tkr utgörs av avgifter och andra ersättningar. Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 130 778 tkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på 1 544 tkr. Resultatet innefattar en uppbokad semesterlöneskuld på 5 819 tkr. Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 6 955 544 kronor. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 49 356 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 153 000 000 kr Resultatbedömning Statens väg- och transportforskningsinstituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts. Målet att institutet skall träffa fleråriga avtal med större uppdragsgivare har dock endast delvis uppnåtts. Institutet har för närvarande sådana avtal med Kommunikationsforskningsberedningen och Banverket. Däremot har ett motsvarande avtal ännu inte träffats med Vägverket. Enligt regeringens bedömning beror detta dock på att Vägverket ännu inte tagit sitt fulla ansvar som sektorforskningsansvarig myndighet. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att resultatredovisningen är knapphändig och att årsredovisningens struktur och disposition har brister. Regeringen har erfarit att institutet redan har vidtagit särskilda åtgärder för att lägga grunden för en mer ingående resultatredovisning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Med hänsyn till kravet på besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkostnaderna bör emellertid bidraget till Statens väg- och transportforskningsinstitut minskas med 1 928 000 kronor i förhållande till planeringsramen för innevarande budgetår. Med hänsyn till det ekonomiska resultatet och den föreslagna minskningen av planeringsramen förutsätter regeringen att Statens väg- och transportforsknings- institut noga följer utvecklingen av uppdragsverksamheten för att i tid kunna vidta erforderliga åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till minskade intäkter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor, 2. till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kronor. F 3. Kommunikationsforskningsberedningen 1993/94 Utgift 82 080 859 1994/95 Anslag 121 870 000 1995/96 Förslag 197 735 000 varav 131 823 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Beredningen skall också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet. De övergripande målen för beredningen är att medverka till att bygga upp en för kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säkerställa tillgången till väl fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare, att ta fram underlag som kan bidra till att uppnå de mål som statsmakterna har lagt fast för kommunikationssektorns utveckling samt att stödja kunskapsutvecklingen inom områden där det saknas en naturlig annan huvudman för verksamheten. Kommunikationsforskningsberedningen utarbetar på regeringens uppdrag ett långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan. En första avrapportering av arbetet gjordes den 1 september 1994. Inriktningsplanen innehåller fyra huvudprogram med sammanlagt 11 delprogram. Huvudprogrammen är strategisk kommunikationsforskning, fysiska transporter, telematik samt drivmedel och fordon. På den funktionella nivån integreras tidigare program för persontransporter, kollektivtrafik, godstransporter och trafiksäkerhet. De kompletteras med ett program för informationsöverföring och ett program för att stödja en från miljösynpunkt önskvärd användning av nya drivmedel och fordon. På regeringens uppdrag redovisade Kommunikationsforskningsberedningen också i juni 1994 ett förslag till forskningsprogram för kommunikationspolitiskt motiverad forskning inom informationsteknikområdet. För tre olika av regeringen angivna resursnivåer - 50, 75 resp. 100 miljoner kronor - presenterades ett treårigt program omfattande såväl grundläggande forskning som utvecklings- och demonstrationsprojekt. Kommunikationsforskningsberedningen har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena kunskapsuppbyggnad, tillämpad forskning, information och dokumentation samt internationellt arbete. Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 37 041 141 kronor. Kommunikationsforskningsberedningen har, med stöd av sitt särskilda bemyndi- gande att besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt för en sexårsperiod, under budgetåret 1993/94 gjort sådana åtaganden inom en total ram av 15 535 000 kronor. Dessa åtaganden fördelar sig med 13 835 000 kronor på 1996/97 och 1 700 000 kronor på 1997/98. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 197 735 000 kr Resultatbedömning Kommunikationsforskningsberedningen har fr.o.m. budgetåret 1993/94 fått ändrade uppgifter och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993. Med hänsyn till verksamhetens långsiktiga karaktär anser regeringen att det i många fall ännu är för tidigt att bedöma resultaten av verksamheten. Årsredovisningen visar emellertid att de verksamhetsmål som gäller på kort sikt uppfyllts och att beredningen inrättat sin verksamhet i enlighet med de mer långsiktigt inriktade målen. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Kommunikationsforskningsberedningen. Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att en fördjupad analys av målstrukturen är angelägen och att indelningen i verksamhetsgrenar bör övervägas ytterligare. Enligt regeringens mening bör det därvid ligga nära till hands att pröva om den verksamhetsindelning som redovisas i beredningens nya inriktningsplan även kan läggas till grund för resultatredovisningen. Regeringen delar vidare RRV:s uppfattning att de prestationer som hänför sig till ramanslagets förvaltningsdel bör redovisas mer ingående. Regeringen anser att den av Kommunikationsforskningsberedningen redovisade inriktningsplanen utgör en utmärkt grund för beredningens fortsatta arbete. Den nya programindelningen ger de strategiska frågorna ökad tyngd jämfört med tidigare och bör därmed bättre tillgodose behovet av kunskapsunderlag för övergripande kommunikationspolitiska ställningstaganden. Regeringen finner det vidare värdefullt att modell och metodutvecklingen får en framskjuten plats och att samspelet mellan kommunikationssektorns olika delar betonas. Kommunikationsforskningsberedningen är den myndighet som har huvudansvaret för kommunikationspolitiskt motiverad forskning och utveckling inom telekommunikations- och informationsteknikområdet. Den resursförstärkning som beredningen fick i samband med att sektorsforskningsansvaret övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94 uppgick endast till 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart otillräcklig mot bakgrund av den stora betydelse som samhälls-, använ- dar-, nätverks- och effektorienterad forskning inom telekommunikations- och informationsteknologiområdet i dag måste tillmätas. Det program för en förstärkt forskning inom informationsteknologiområdet som Kommunikationsforsk- ningsberedningen redovisat ger enligt regeringens bedömning en god grund för att bredda forskningsbasen inom detta område. Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Som medlem i EU blir Sverige fullt delaktigt i de gemensamma forskningsprogram som bl.a. innefattar transportområdet. Medlemskapet medför också att Kommunikationsforskningsberedningen avlastas uppgiften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges deltagande i EU:s särprogram för transportforskning. Sett över transportprogrammets hela löptid på fyra år motsvarar denna avlastning ca 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening bör beredningens ramanslag (anslaget F 3.) reduceras med motsvarande belopp, dvs. 22,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Samtidigt bör emellertid ramanslaget tillföras 37,5 miljoner kronor för att förstärka den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom informations- teknikområdet. Regeringen ser detta som en angelägen överbryggningsinsats inför ett mera samlat ställningstagande till informationsteknikforskningen i en kommande forskningsproposition. Sammantaget anser regeringen att Kommunikationsforskningsberedningens ramanslag bör höjas med 14 930 000 kronor under budgetåret 1995/96. Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minskning av beredningens egna lokalkostnader. Det är angeläget att Kommunikationsforskningsberedningen kan besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en längre period. Regeringen anser därför att det även fortsättningsvis skall vara möjligt för beredningen att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte rimligt, vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt, att beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engagemang som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för ramanslaget. Det bör, liksom under innevarande budgetår, ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kronor. 2. i enlighet med vad som anförts bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren. F 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon 1993/94 Utgift 4 013 695 Reservation 4 986 304 1994/95 Anslag 30 000 000 1995/96 Förslag 61 000 000 varav 41 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Riksdagen fattade vid riksmötet 1992/93 beslut om att Kommunikationsforsk- ningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande användningen av el- och hybridfordon. I förra årets budgetproposition redovisade regeringen bedömningen att bered- ningen i fråga om forskningsprogrammet om el- och hybridfordon bör planera för en insats omfattande sammanlagt 120 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 till 1996/97. Riksdagen godkände vad som anfördes i denna del. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 61 miljoner kronor anvisas för programmets fortsatta genomförande. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kronor. F 5. Statistik och prognoser 1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 14 281 000 1995/96 Förslag 34 810 000 varav 23 206 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397) och med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993 Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU). Enligt direktiven (dir. 1992/93:92) skall DPU utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, plane- ringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transportsystemet. Delegationens ansvar innefattar vidare att utarbeta nu- lägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar. I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvaret för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) överfördes fr.o.m. den 1 juli 1994 ansvaret för den officiella statistiken inom området transporter och kommunikationer från Statistiska centralbyrån till DPU. Regeringen utfärdade i juni 1994 en förordning (1994:756) med instruktion för Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn som skall tillämpas i de delar av verksamheten som gäller framställning av officiell statistik. Medel för verksamheten anvisades under budgetåret 1993/94 under anslagsposten A 2. Från och med budgetåret 1994/95 anvisas medel för verksamheten över anslaget F 5. Statistik och prognoser. Regeringens överväganden Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn har redovisat en verksamhetsplan för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att planen bör läggas till grund för verksamheten i de delar som gäller delegationens nuvarande uppgifter. Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och regeringens strävan att i ökad utsträckning tillämpa en helhetssyn på kommunikationerna anser regeringen emellertid att DPU:s analys- och planeringsuppgifter bör vidgas till att omfatta hela kommunikationssektorn med dess olika kommunikationsmedier, dvs. förutom fysiska transporter även post- och televerksamhet, m.m. Regeringen är därvid fullt medveten om att analys- och planeringsförut- sättningarna i många avseenden skiljer sig åt mellan olika delsektorer. Formerna för finansiering och huvudmannaskap, graden av internationell konkurrens, omfattningen av infrastrukturen m.m. skiftar. Det är naturligt att planeringsunderlaget i hög grad måste anpassas till dessa skilda förhållanden. Samtidigt är det uppenbart att de olika nätverken blir alltmer integrerade och inbördes beroende och att politiken för olika delar av kommunikationssystemet därför i ökad utsträckning måste utgå från en helhetssyn. Med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det gäller planeringen inom transportsektorn anser regeringen att det ligger närmast till hands att ge DPU ansvaret även för att ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som statsmakterna behöver inom övriga delar av kommunikationssektorn. Regeringen be- dömer det därvid vara en fördel att DPU redan har ett samlat ansvar för att ta fram grundläggande statistik för hela kommunikationssektorn. För att delegationen skall kunna fullgöra de utökade analys- och planeringsuppgifter som här förordats bör anslaget F 5. tillföras 3 000 000 kronor för budgetåret 1995/96. DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell statistik inom området transporter och kommunikationer. I samband med att detta ansvar övertogs från Statistiska cen- tralbyrån, Statens järnvägar, Luftfartsverket samt Post- och telestyrelsen erhöll inte DPU full kompensation för de ökade kostnaderna. Vidare medför överenskommelser som träffats inom ramen för EU-samarbetet ökade anspråk på vägtransportstatistiken. För att göra omläggningen av statistikansvaret kost- nadsmässigt neutral och kunna möta de nya kraven på vägtransportstatistiken bör därför anslaget F 5. tillföras 6 003 000 kronor för budgetåret 1995/96. Statistiken inom telekommunikations- och informationsteknikområdet är för närvarande mycket bristfällig. Detta är enligt regeringens uppfattning mycket otillfredsställande bl.a. med hänsyn till den stora och växande betydelse dessa områden har för samhällsekonomin och levnadsförhållandena och mot bakgrund av den snabba utveckling som sker av teknik och tjänster. Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill anknuten informationsteknik bör därför forceras. Anslaget F 5. bör anvisas 3 000 000 kronor särskilt för detta ändamål. DPU:s verksamhet har redan från början haft en sådan långsiktig och permanent karaktär att den egentligen inte är förenlig med kommittéformen. Uppgiften att svara för beställning av officiell statistik innebär också att kommitténs verksamhet nu innefattar regelrätt myndighetsutövning. Detta återspeglas bl.a. i att en särskild instruktion styr kommitténs arbete i denna del. Enligt rege- ringens uppfattning finns det starka såväl formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i myndighetsform. När regeringen nu föreslår att delegationens verksamhet skall utvidgas ytterligare anser regeringen därför att det samtidigt är lämpligt att ombilda DPU till myndighet. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Anslaget F 5. bör i enlighet härmed tillföras 1 385 000 kronor för att täcka den nya myndighetens tillkommande lokal- och administra- tionskostnader. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget F 5. Statistik och prognoser an- visas 34 810 000 kronor för budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 810 000 kronor. F 6. Transportinformatik 1993/94Utgift - 1994/95Anslag* 2 000 000 1995/96Förslag 3 000 000 varav 2 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 * Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 F 6. Informationsteknologi Regeringen utfärdade den 19 maj 1994 direktiv (dir. 1994:41) rörande informationsteknikens användning i trafik- och transportsystemet. Enligt direktiven skall en delegation utreda frågor om informationsteknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk kring informationsteknikens användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda insatser för att främja användningen av sådan teknik i transportsektorn. Uppdraget skall vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens verksamhet anvisas över anslaget F 6. Transportinformatik. Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 3 000 000 kronor. G. Meteorologi, geoteknik m.m. G 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 G 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1993/94 Utgift 101 425 738 1994/95 Anslag 125 024 000 1995/96 Förslag 182 802 000 varav 121 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 G 3. EUMETSAT 1993/94 Utgift 28 870 402 Reservation 41 129 592 1994/95 Anslag 22 000 000 1995/96 Förslag 53 000 000 varav 53 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. SMHI:s verksamhet skall finansieras med avgifter i den utsträckning som kostnaderna inte täcks av anslaget. Anslaget skall användas för myndighetsuppgifter vilka utförs inom SMHI:s basverksamhet och genom prognos- och varningstjänst. SMHI:s uppdrags- och affärsverksamhet står för ca 60 % av den totala omsättningen. Uppdrag är sådana tjänster som SMHI utför åt andra myndigheter inom ramen för sitt myndighetsansvar. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning. Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella grunder. Riksdagen har uttalat att såväl uppdrags- som affärsverksamheten successivt skall öka sitt bidrag till basverksamheten. För budgetåret 1994/95 beräknas bidraget bli 44 miljoner kronor. De övergripande målen för myndigheten är att för väder- och vattenberoende verksamheter till lägsta möjliga kostnad producera planerings- och beslutsunderlag av bestämd kvalitet och innehåll, med denna bastjänstproduktion som grund bedriva en lönsam affärsverksamhet, arbeta som ett modernt, kund- orienterat kunskapsföretag, och vara minst lika effektivt som jämförbara organisationer inom den privata sektorn samt vara en resurs i miljöarbetet. En särskild utredning om SMHI:s verksamhetsform har tillsatts. I avvaktan på regeringens ställningstagande bör verksamheten prövas endast för ett år och genomföras enligt nuvarande riktlinjer. Riksrevisionsverket (RRV) har granskat SMHI:s årsredovisning för budgetåret 1993/94 och bedömt att den i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen gav i regleringsbrevet för 1993/94 dels SMHI i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att öka användarfinansieringen vad gäller vidareutveckling av tekniken som syftar till att öka träffsäkerheten i prognoserna, dels SMHI och Chefen för Flygvapnet i uppdrag att gemensamt utreda hur samordningen av den militära och civila vädertjänsten ytterligare kan ökas. Uppdragen har redovisats under år 1994. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som beslutades av riksdagen år 1993 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 182 802 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 288 000 000 kr Resultatbedömning Verksamheten redovisas för affärsområdena Samhälle, Trafik, Miljö-Energi och Konsument. Nyckeltal och kvalitetsmått finns för de flesta verksamhetsområden liksom kommentarer om orsaken till resultaten. Nyttan av väderprognoser och effekter i samhället beskrivs. Regeringen instämmer i RRV:s påpekande att fler verksamhetsområden bör kunna beskrivas med kvantitativa resultatmått och styckkostnader. SMHI redovisar ett anslagssparande från budgetåret 1993/94 på 18,9 miljoner kronor. Orsaken är bl.a. förseningar i stora investeringar. Affärs- och uppdragsverksamhetens omsättning var 239 miljoner kronor. Resultatet för budgetåret 1993/94 visar på ett underskott på ca 1 miljon kronor vilket förklaras av att myndigheten belastat resultatet med en semesterlöneskuld. Budgetåret 1994/95 förväntas ett överskott på ca 3,5 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 ca 5 miljoner kronor. Tidigare reservationer och överskott SMHI har under budgetåret 1993/94 använt medel från en reservation från budgetåret 1992/93 för finansiering av rationaliseringar i det meteorologiska observationssystemet (OBS 2000). Genom OBS 2000 kommer ca 100 observa- tionsstationer med 130 arbetstillfällen att ersättas med automatiska mätstatio- ner och med fjärranalysmätningar. Kostnaderna för avveckling av personal kommer huvudsakligen att uppstå under budgetåren 1994/95 och 1995/96. SMHI räknar med minskade kostnader för observationer motsvarande 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och därefter ca 10 miljoner kronor per år. Regeringen har i ett särskilt beslut angett att SMHI skall få använda ett överskott i uppdrags- och affärsverksamheten som redovisades vid utgången av budgetåret 1992/93. 17,2 miljoner kronor skall satsas på rationaliseringar i basproduktionen under budgetåret 1994/95 och 13,8 miljoner kronor för att påskynda utvecklingen av affärsverksamheten under budgetåren 1994/95-1997. Investeringar Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad jämfört med redovisningen i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94-1995/96. Budgetåret 1995/96 har de totala utgifterna för investeringar beräknats till 57 miljoner kronor varav OBS 2000 står för ca 13,1 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för den anslagsfinansierade verksamheten bedöms bli ca 17 miljoner kronor och för uppdrags- och affärsverksamheten ca 27 miljoner kronor. Slutsatser Med hänsyn taget till kravet på besparingar i statsbudgeten innebär förslaget om medelstilldelning ytterligare krav på besparingar för budgetåret 1995/96. I utredningen om SMHI:s verksamhetsform ingår att analysera SMHI:s ekonomi. Inför budgetåret 1997 och därefter kommer utredningens analys att vara en viktig del när det gäller att fastställa de förutsättningar som långsiktigt skall gälla för SMHI:s verksamhet. SMHI är beredskapsmyndighet. Försvarsmaktens vädertjänstfunktion är nära samordnad med och beroende av SMHI:s produktionssystem. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) bedömer att det skydd som finns i dag är otillräckligt för att säkerställa prognosproduktionen från SMHI i Norrköping i en kris eller krigssituation. Vidare anser ÖCB att det är angeläget att delar av SMHI:s produktionssystem dubbleras. SMHI begär i sin anslagsframställning 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för investeringar i kommunikationssystem och 2 miljoner kronor för drift av systemen. ÖCB tillstyrker i programplanen för 1995/96-1999/2000 att investeringarna genomförs men att kostnaderna bestrids utanför planeringsramen. Regeringen är nu inte beredd att anvisa medel för detta ändamål. SMHI:s roll i det civila försvaret behandlas i utredningen om SMHI:s verksamhetsform. SMHI hämtar observationer från mätstationer på fyrplatser. I samband med att Sjöfartsverket rationaliserar sin verksamhet vid fyrarna planerar SMHI att ersätta de nuvarande mätningarna med automatiska mätningar från bojar. SMHI begär i sin anslagsframställning 1,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för mätningar från bojar, anslutning till internationellt forskningssamarbete och samarbete med de baltiska staterna för utveckling av bojar i Östersjön. Regeringen är nu inte beredd att anvisa medel för detta ändamål. I syfte att förbättra planeringsunderlaget vid höga flöden begär SMHI i sin anslagsframställning 1,4 miljoner kronor per år under budgetåren 1995/96-1998 för utveckling av s.k. riskzonkartor. Regeringen har erfarit att frågan kommer att tas upp i den av regeringen tillsatta utredningen om dammsäkerhet och avvaktar därför utredningens ställningstagande. Regeringen föreslår att det anvisas 53 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för medlemsavgifter i Eumetsat för år 1996. Ekonomiskt samarbete i Europa För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt skapa förutsättningar för en konkurrens mellan privata aktörer och de nationella instituten på lika villkor har SMHI tillsammans med 16 andra meteorologiska institut ansökt hos EU-kommissionen att få bilda en ekonomisk intresseförening (Ecomet). Priserna på data, produkter och tjänster skall bestämmas mot bakgrund av att informationen baseras på den meteorologiska infrastruktur (observationsnät, kommunikationsnät och prognosmodeller) som medlemmarna i Ecomet har kostnader för. EU-kommissionen har ännu inte tagit beslut i frågan. Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om Sveriges deltagande i Ecomet.Regeringen gav år 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda konsekvenserna av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget har redovisats den 28 januari 1994. SMHI:s samarbetsavtal I syfte att bättre definiera samhällets behov av SMHI:s tjänster och för att stärka uppdrags- och affärsverksamheten har SMHI avtal med sina större kunder. Under budgetåret 1993/94 har nya avtal med Statens naturvårdsverk och Statens räddningsverk trätt i kraft och avtalen med Sveriges Radio och Sveriges Television och Försvarsmakten reviderats. Diskussioner om avtal pågår med Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket. Det finns också ett avtal med Statens Strålskyddsinstitut om beredskap mot kärnkraftsolyckor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor, 2. till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 182 802 000 kronor, 3. till EUMETSAT för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 53 000 000 kronor. G 4. Statens geotekniska institut 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 G 5. Bidrag till statens geotekniska institut 1993/94 Utgift 16 125 333 1994/95 Anslag 16 217 000 1995/96 Förslag 22 897 000 varav 15 664 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för geotekniska frågor. SGI har ett sektorsövergripande ansvar och skall vara ett oberoende geotekniskt institut och centrum för geotekniska frågor i Sverige. Det övergripande målet för SGI är att genom obunden forskning verka för en optimal användning av mark i samband med planering och byggande. Institutets åtgärder skall baseras på en god hushållning med markresurser. SGI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena forskning, säkerhetsfrågor, information och internationellt arbete, konsultation samt ledning och administration. I årsredovisningen ingår också en personalekonomisk och ekonomisk redovisning. SGI redovisar ett behov av en låneram på 8 000 000 kronor, vilket innebär en utökning med 2 000 000 kronor. Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret 1993/94 till 58 963 736 kronor, varav 42 786 539 kronor utgörs av avgifter. Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 58 966 731 kronor. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på 1 933 493 kronor. Ackumulerat överskott var enligt balansräkningen, med hänsyn taget till årets resultat, 4 346 836 kronor. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 22 897 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 54 000 000 kr Resultatbedömning Statens geotekniska instituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts. De avvikelser från planen som institutet redovisar för forskningsverksamheten bedöms kunna åtgärdas under budgetperioden 1995/96. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Statens geotekniska institut. Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att årsredovisningen tydligare kan redovisa institutets prestationer i relation till bakomliggande mål. Regeringen har erfarit att institutet redan har påbörjat arbetet med att åstadkomma en än mer tydlig resultatredovisning. Slutsatser De verksamhetsmål och de riktlinjer som lagts fast för institutets verksamhet under planeringsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Institutets behov av en ökad låneram tillgodoses. Med hänsyn till kravet på besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkostnader bör emellertid bidraget till Statens geotekniska institut minskas med 1 428 000 kronor i förhållande till planeringsramen för innevarande budgetår. SGI skall i årsredovisningen för budgetåret 1995/96 redovisa särskilt vilka åtgärder som vidtagits för att möta besparingskraven, och vilka konsekvenser detta fått för verksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor, 2. till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 22 897 000 kronor. G 6. Statens haverikommission 1993/94 Utgift 0 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Statens haverikommission (SHK) har som övergripande mål att, i syfte att öka säkerheten, undersöka orsaken till samtliga allvarliga sjö-, luftfarts- och järnvägsolyckor och andra allvarliga olyckor samt tillbud till sådana olyckor. SHK delar in sina kostnader i fasta kostnader och i kostnader för de särskilda undersökningarna. De fasta kostnaderna utgörs av sådana som inte kan hänföras till någon särskild undersökning och betalas av Försvarsdepartementet, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten (tidigare Chefen för flygvapnet). De rörliga kostnaderna skall bäras av berörda utom de rörliga kostnader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor, vilka finansieras från fjärde huvudtitelns anslag D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94 innehåller inga invändningar. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 gäller att SHK måste låna i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Statens haverikommission SHK har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 hemställt om ett anslag om 1 000 kronor samt att de fasta kostnaderna för verksamheten fördelas enligt föregående budgetår. Kostnadsfördelningen för budgetåret 1994/95 är enligt följande: Försvarsdepartementet 15 % Luftfartsverket 50 % Sjöfartsverket 10 % Banverket 5 % Försvarsmakten 20 % De fasta kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats till 5,8 miljoner kronor. SHK anser att de fasta kostnaderna i nuvarande prisläge kan beräknas till 3,2 miljoner kronor för varje halvårsperiod under budgetåret 1995/96 dvs. totalt 9,6 miljoner kronor. Regeringens överväganden Den 28 september 1994 uppdrog regeringen åt SHK, efter samråd med företrädare för Estlands regering, att biträda i utredningsarbetet med anledning av passagerarfärjan M/S Estonias förlisning. Den internationella haverikommissionens uppgift är att bl.a. klarlägga händelseförloppet, dess orsak och ge underlag för åtgärder för att förhindra en ny olycka. I årsredovisningen för budgetåret 1993/94 framgår det att de fasta kostnaderna uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. Regeringen beräknar att statens bidrag till SHK:s administrationskostnader för budgetåret 1995/96 uppgår till maximalt 9,6 miljoner kronor. Den av SHK föreslagna fördelningen av de fasta kostnaderna för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna får dessa högst uppgå till det belopp som anvisas från fjärde huvudtitelns anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor. H. Övriga ändamål H 1. Viss internationell verksamhet 1993/94 Utgift 4 385 957 1994/95 Anslag 7 696 000 1995/96 Förslag 13 083 000 varav 7 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av Kommunikationsdepartementet för kostnader bl.a. för medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s kommission för Europa (ECE), Internationella järnvägsfördragen m.m. (COTIF, OCTI m.m.), Internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.) samt EU. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 13 083 000 kronor för dessa ändamål. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 083 000 kronor. H 2. Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. 1993/94 Utgift 15 163 000 1994/95 Anslag 285 000 1995/96 Förslag 285 000 Styrelsen för riksfärdtjänst avvecklades vid årsskiftet 1993/94. En särskild avvecklingskommitté inrättades vid den tidpunkten för att bl.a. svara för utbetalningar av medel för resor med riksfärdtjänsten som beslutats före den 1 januari 1994 och som ägde rum fram t.o.m. utgången av januari 1994. Avvecklingskommittén verkade t.o.m. den 30 juni 1994. Det kan dock tänkas att det även efter den tidpunkten kan komma in räkningar för sådana resor med riksfärdtjänsten för vilka staten har ett betalningsansvar, teoretiskt sett ända fram till år 2004. Medel bör därför reserveras för betalning för sådana resor och för viss administration av verksamheten. För budgetåret 1995/96 föreslås ett anslag på 285 000 kronor för kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kronor. Innehållsförteckning Sjätte huvudtiteln 1 Inledning 12 A. Infrastruktur 33 1 Vägverket: Administrationskostnader 463 631 000 34 2 Drift och underhåll av statliga vägar 5 867 250 000 37 3 Byggande av vägar 7 592 656 000 38 4 Byggande av länstrafikanläggningar 2 374 000 000 39 5 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar 329 449 000 39 6 Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 000 40 7 Vägverket: Kostnader för registerverk- samhet 598 513 000 41 8 Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. 1 000 47 9 Banverket: Administrationskostnader 445 992 000 48 10 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar 4 396 175 000 50 11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar 9 408 060 000 51 12 Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader 648 000 000 51 13 Järnvägsinspektionen 27 335 000 52 14 Banverket: Försvarsuppgifter 63 486 000 32 258 374 000 54 B. Sjöfart 62 1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. 68 624 000 63 2 Transportstöd för Gotland 250 000 000 64 3 Handelsflottans kultur- och fritidsråd 1 000 65 4 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 94 008 000 66 5 Bidrag till svenska rederier 510 000 000 67 6 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg 1 000 922 634 000 68 C. Luftfart 74 1 Beredskap för civil luftfart 106 300 000 75 2 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen 15 200 000 121 500 000 77 D. Post och telekommunikation 81 1 Post- och telestyrelsen 248 981 000 83 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden 539 588 000 84 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice 300 000 000 85 4 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB 210 000 000 86 5 Informationsteknik: Telekommunika- tion m.m. 37 500 000 1 336 069 000 88 E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. 91 1 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier 1 000 91 2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. 795 900 000 93 3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik 309 471 000 95 4 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret 3 456 000 1 108 828 000 97 F. Kommunikationsforskning 97 1 Statens väg- och transportforsknings- institut 1 000 97 2 Bidrag till Statens väg- och transport- forskningsinstitut 49 356 000 99 3 Kommunikationsforskningsberedningen 197 735 000 102 4 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon 61 000 000 103 5 Statistik och prognoser 34 810 000 105 6 Transportinformatik 3 000 000 345 902 000 106 G. Meteorologi, geoteknik m.m. 106 1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1 000 106 2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 182 802 000 106 3 EUMETSAT 53 000 000 110 4 Statens geotekniska institut 1 000 110 5 Bidrag till Statens geotekniska institut 22 897 000 112 6 Statens haverikommission 1 000 258 702 000 114 H. Övriga ändamål 114 1 Viss internationell verksamhet 13 083 000 114 2 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. 285 000 13 368 000 Summa kronor 36 365 377 000