Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1995 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)Prop. 1994/95:100 Bilaga 5 INLEDNING Till grund för denna proposition ligger 1992 års totalförsvarsbeslut, 1992 års stabiliseringsproposition samt de besparingsmål som anges i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25). Den i 1992 års totalförsvarsbeslut beslutade inriktningen skall därvid i allt väsentligt följas. Den internationella utvecklingen befäster de i FB 92 redovisade och för svenskt vidkommande gynnsamma säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningarna. Likväl finns osäkerheter rörande förhållandena på lång sikt. Arbetet med att förbereda nästa långsiktiga totalförsvarsbeslut är därför av stor vikt. Sveriges ekonomisk-politiska situation är sådan att det måste anses nödvändigt att se över de finansiella förutsättningarna för den återstående delen av försvarsbeslutsperioden. Det är också regeringens bedömning att den säkerhetspolitiska situationen medger reduceringar av försvarsanslagen. Vid utformningen av de besparingsåtgärder som redovisas i propositionen har utgångspunkten varit att så långt möjligt undvika åtgärder som inverkar på den långsiktiga handlingsfriheten. Således redovisas i denna proposition besparingsåtgärdernas inverkan och storlek för budgetåret 1995/96 inom de olika littera som ingår i Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Däremot, för att inte föregripa det kommande totalförsvarsbeslutet, anger regeringen för budgetåren 1997 och 1998 enbart omfattningen i stort av besparingsåtgärderna. Ett generellt besparingskrav åläggs myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Vidare föreslås vissa rationaliseringsåtgärder. En reducering av kraven på närtida beredskap, liksom senareläggning av viss materielanskaffning, har befunnits vara motiverad. Kraven på svenskt deltagande i internationellt konfliktförebyggande samarbete inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet kvarstår. Multinationell krishantering och internationella fredsfrämjande samt humanitära insatser får en allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid sådana insatser är därför viktig. Merparten av besparingar inom Försvardepartementets område föreslås bli genomförda inom det militära försvaret. Besparingarna föreslås så långt möjligt ske som en generell besparing inom verksamheten. Härutöver kan, mot bakgrund av nuvarande säkerhetspolitiska läge, kraven på insatsberedskap och krigsduglighet temporärt medges nedgå. Vidare minskas ambitionerna något avseende krigsorganisationens materiella förnyelse. Inom materielområdet kommer senareläggningar eller reduceringar att göras för vissa byggnationsobjekt samt vissa materielprojekt, såsom pansarskott, mörkerriktmedel för pansarvärnsrobot BILL, modifiering av robot 70 samt spaningskapsel till JAS. Grundutbildningen av värnpliktiga för amfibieförband och områdesbundna KA-förband vid Norrlandskustens marinkommando genomförs ej efter den 1 november 1997. Regeringen är därutöver inte beredd att medge några besparingar inom verksamhetsområdet Grundutbildning. På det civila försvarets område föreslår regeringen att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker förmågan att motstå krigstida störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. En närmare analys av de hot som bör dimensionera beredskapsåtgärderna skall genomföras. I propositionen redovisas olika förslag för att förbättra statsmakternas styrning av det civila försvaret. Bl. a. föreslås, att planeringen koncentreras på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället i krig. Regeringen föreslår vidare att ambitionen för uppföljning och utvärdering ytterligare höjs. Detta bör främst åstadkommas genom att Överstyrelsens för civil beredskap uppgifter på området tydliggörs. Förberedelserna inför ett nytt långsiktigt totalförsvarsbeslut pågår. Regeringens avsikt är att beslutet bereds och fattas i två etapper. Den första etappen bör omfatta statsmakternas ställningstagande till säkerhetspolitiken, målen för totalförsvaret, vissa övergripande principiella frågor om totalförsvarets utformning samt ekonomin. Den andra etappen bör omfatta ställningstaganden till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation, det militära försvarets grundorganisation i fred samt den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det civila försvarets verksamhet i krig och fred. 1 Utgångspunkter och inriktning 1.1 Det säkerhetspolitiska läget I detta avsnitt redovisas vissa utgångspunkter rörande den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen med bäring på totalförsvaret under de närmaste åren. Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig bedömning i samband med nästa totalförsvarsbeslut. Den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde har från svenska utgångspunkter stabiliserats ytterligare jämfört med då det nu gällande totalförsvarsbeslutet fattades år 1992. Bl.a. har förhandlingarna om återdragande av de ryska trupperna från de baltiska staterna slutförts och trupperna har hösten 1994 återvänt till Ryssland. Vidare har under hösten såväl Finland som Sverige med folkomröstningar bekräftat sitt respektive inträde som medlem i Europeiska Unionen (EU) från januari 1995. Nästan ett halvsekel av kallt krig mellan öst och väst med permanent militär uppladdning på ömse sidor om järnridån har upphört. Sovjetunionen har sönderfallit i ett stort antal stater med varierande inre säkerhet. Huvud- arvtagaren Ryssland har förblivit en kärnvapen-supermakt men kommer i övrigt under lång tid endast att spela en regional stormaktsroll. Kännetecknande för den säkerhetspolitiska utvecklingen i de närmaste årens perspektiv är således, trots instabiliteten i stora delar av östra Europa, de gynnsamma förändringarna i vårt närområde. Utvecklingen i ett längre tidsperspektiv är svårförutsägbar. Säkerhet måste nu sökas i en dynamisk process snarare än i ett statiskt tillstånd. Det kalla krigets säkerhetspolitiska begreppsbildning, som väsentligen utgick från militära styrkevärderingar, måste förändras och vidgas. Det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades på storkrigsscenarier saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktas uppmärksamheten mer mot de risker som sammanhänger med uppdämda historiska, etniska och religiösa spänningar främst inom Central- och Östeuropa. Det fortsatta kriget i det tidigare Jugoslavien har medfört en ökad insikt om faran av att underskatta sprängkraften i sådana konflikter. De mer långsiktiga effekterna kan ännu inte överblickas. I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet. Inom det militära området får multinationell krishantering och fredsfrämjande insatser en allt viktigare roll. En ny världsordning, byggd på gemensamma folkrättsliga principer, är ett långsiktigt mål för världssamfundet. Samtidigt kvarstår svårig-heterna att leva upp till föresatserna, både vad gäller att förebygga konflikter och att ingripa vid flagranta brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter. Ett ökat samförstånd mellan USA och Ryssland efter det kalla krigets slut har medfört nya politiska möjligheter. Även om samförståndet skulle bestå, är detta dock i sig otillräckligt för att ge FN reella möjligheter till kraftfullt och effektivt agerande. Mycket talar för att efterfrågan på internationell konflikthantering kommer att förbli hög under lång tid. Det politiska och resursmässiga stödet till FN för dess internationella konfliktförebyggande, fredsfrämjande och humanitära insatser förblir därmed av central betydelse. OSSE - Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (tidigare ESK) - omfattar alla stater i Europa och de centralasiatiska länderna från det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Som ett regionalt säkerhetsorgan utgör OSSE ett huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda deltagandet erbjuder unika kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott. OSSE:s säkerhetspolitiska betydelse har främst legat på det allmänpolitiska, förtroendeskapande och konfliktförebyggande planet. De västliga samarbetsorganisationerna har under de senaste årens förändringar uppvisat en betydande flexibilitet. Existerande samarbete har genom successiva beslut vidareutvecklats och anpassats till nya ramar och uppgifter. EU får en utvidgad säkerhetspolitisk betydelse som centralt instrument för att utsträcka det västeuropeiska samarbetet österut. NATO har utgjort och utgör alltjämt ett viktigt bidrag till stabiliteten i Europa och en manifestation av den transatlantiska länk som är ett viktigt inslag i den europeiska säkerheten. Denna roll och därmed det nordamerikanska engagemanget i Europa är fortsatt viktigt även under nya förutsättningar. NATO har vidgat sin politiska roll, vilket illustreras såväl av NACC (Nordatlantiska samarbetsrådet) som PFP-initiativet (Partnerskap för fred). Initiativen utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att aktivt bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk säkerhet. Den transatlantiska relationen mellan USA och de europeiska NATO-staterna förefaller att successivt utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser idag positivt på att de europeiska NATO-medlemmarna inom Västeuropeiska unionen (VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam försvarspolitik inom EU blir därmed tydligare. Utvecklingen i det tidigare Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, präglas alltjämt av betydande politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den ekonomiska nedgången har blivit både djup och utdragen. Även om framsteg på vägen mot upprättandet av en fungerande marknadsekonomi har gjorts, torde en märkbar tillväxt inte kunna väntas förrän om tidigast ett par år. Den ekonomiska utvecklingen tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande kriminalitet och politisk osäkerhet. En ny rysk militärdoktrin har formulerats i övergripande termer. De långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar mot en framtida styrkestruktur omfattande ungefär en och en halv miljon man. Kärnan avses utgöras av strategiskt rörliga styrkor med hög kvalitet. Målet synes vara att den nya strukturen skall vara införd vid sekelskiftet. Den ryska kärnvapenstrategiska utvecklingen befäster bedömningen att Kolahalvön, med angränsande havs- och landområden, från rysk horisont relativt sett kommer att öka i strategisk betydelse. Kolaområdet förblir därmed ett dominerande inslag i det nordiska områdets säkerhetspolitiska situation. Även Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot EU-staterna i väst. Finska viken och St. Petersburgsområdet har fått ökad betydelse inte minst som enda utskeppningsväg till Östersjön från själva Ryssland. Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns idag en tendens till närmare samarbete. Drivkrafterna är främst ekonomiska. Intressemotsättningar mellan medlemsstaterna gör dock den fortsatta utvecklingen mycket svårbedömd. De baltiska staternas självständighet har successivt konsoliderats. För dessa stater har samhörigheten med Västeuropa mycket stor säkerhetspolitisk betydelse. En förstärkning av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och integriteten i fred framstår som central. De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas både av kontinuitet och av förändring. Norge och Finland betonar den bestående karaktären av de ryska strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller bl.a. därför en i huvudsak oförändrad satsning på försvaret. Finland har på några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Detta bekräftas av EU-medlemskapet. Norsk säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken till USA inom NATO. Samtidigt finns en ambition att utveckla de direkta säkerhetspolitiska banden med övriga Europa. I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i ett multinationellt militärpolitiskt samarbete. En uttalad satsning på förmåga att deltaga i internationella operationer är därvid en viktig del. Den förändrade internationella situationen efter det kalla krigets slut har möjliggjort långtgående överenskommelser om rustningskontroll vad avser såväl kärnvapen och kemiska vapen som konventionella vapen-system. Kärnvapenfrågorna har dock under de senaste åren haft en relativt undanskymd roll. Inte desto mindre kvarstår kärnvapendimensionen som ett fundamentalt element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kärnvapenmakterna och då i synnerhet i USA och Ryssland sker omfattande kvantitativa reduktioner och kvalitativa förbättringar av kärnvapenarsenalerna. Det finns inget som pekar mot att någon av dessa stater under överskådlig tid är beredd att helt avstå från kärnvapen. Spridning av massförstörelsevapen utgör i dag en källa till påtaglig oro. Ett betydande antal länder har förmåga att sätta samman kärnvapen liksom att utveckla vapenbärare med medellång räckvidd. Mycket talar för att 1995 års förhandlingar om förlängning av icke-spridningsavtalet kommer att bli komplicerade. Avtalet om konventionella militära styrkor i Europa (CFE) har nu varit i kraft under drygt två år. Genom sina omfattande åtaganden både vad gäller öppenhet och begränsning av tung krigsmateriel har avtalet fortsatt stor betydelse för den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Sammanfattningsvis befästs de i 1992 års totalförsvarsbeslut redovisade gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde under återstoden av försvarsbeslutsperioden. Till detta skall läggas att Sverige enligt riksdagens beslut fr.o.m. år 1995 inträder som medlem i EU och därmed deltar i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. För Sverige innebär ett medlemskap i EU en nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus. Med hänvisning till det anförda bör de säkerhetspolitiska mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års totalförsvarsbeslut ligga fast (med de kompletterande preciseringar som framgår av prop. 1993/94:100, bil. 5, bet. 1993/94 FöU9, rskr. 1993/94:295). Den beskrivna säkerhetspolitiska utvecklingen innebär emellertid att det är möjligt att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav på förmåga och insatsberedskap. 1.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Konferensen om säkerhet och samabete (ESK) inledde sitt arbete i Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Till ämnen som behandlas inom ESK-processen hör säkerhetsfrågor av militär och politisk art. Konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Som en följd härav bör 1 § i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ändras, se bilaga 5.1. 1.3 Besparingsåtgärder Under budgetåret 1995/96 genomförs en del av de återstående besparingsåtgärder om 600 miljoner kronor med anledning av statsmakternas beslut enligt 1992 års stabiliseringsproposition (prop.1992/93:50, bil.2). Besparingsåtgärderna berör främst Försvarsmakten, och motsvarar cirka 300 miljoner kronor under det förlängda budgetåret 1995/96. Stabiliseringspropositionens besparings-åtgärder genomförs slutligt budgetåret 1997. Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförs budgetåret 1995/96 ytterligare besparingsåtgärder. Målet är enligt regeringens proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. att minska försvarsutgifterna med 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998 och - om det säkerhetspolitiska läget tillåter det - ytterligare minst 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 2001. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet.1994/95:FiU1). De förslag till besparingar i enlighet med proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. som regeringen nu föreslår för verksamheterna under Försvarsdepartementet baseras på de generella direktiv som regeringen beslutat om. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 1 950 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 1 300 miljoner kronor. Ett allmänt effektivitetshöjande krav på - inom delar av verksamhetsområdet - upp till 5 % har ställts på myndigheternas förvaltningskostnader. Därutöver kommer vissa strukturrationaliseringar att genomföras. Slutligen kommer minskningar att genomföras av verksamheten för att uppfylla besparingsåtagandet. Tabell 1: Sammanställning över besparingar inom fjärde huvudtiteln Miljoner Budgetår Budgetår Budgetår kronor 1995/96 (12 1997 1998 mån) Militärt 1 216 försvar Civilt 30 försvar Övrig 54 verksamhet S:a 1 300 650 (1 350 Besparing Ackumulerade besparingar 1 300 1 950 (1 2 300 (1. Varav 300 miljoner kronor avser statsmakternas beslut enligt 1992 års stabiliseringsproposition. De besparingsåtgärder som föreslås i propositionen kommer på samma sätt, som när det gäller verksamheter som tidigare avvecklats, att föranleda sådana åtgärder att berörd personal ges stöd och råd för att söka och erhålla nytt arbete. I detta sammanhang är det viktigt att jämställdhetsaspekten beaktas. I det förslag som regeringen nu förelägger riksdagen får det civila försvaret bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära försvaret. 1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och anslagsstruktur Tabell: Sammanställning över budgetförslag (miljoner kronor) Littera Utgift Anvisat Förslag Förslag Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 utgift utgift 8) (18 mån) juli 1997 1998 95-juni 96 A. Försvarsmakten m.m 35 002 1) 36 555 59 372 37 249 B. Vissa 474 2) 740 618 406 Försvarsmakten närstående myndigheter C. Funktionen Civil 196 3) 217 529 351 ledning och samordning D. Funktionen 1 146 4) 1 339 1 704 1 128 Befolkningsskydd och räddningstjänst E. Funktionen 13 5) 113 22 14 Psykologiskt försvar F. Funktionen 268 6) 272 357 238 Försörjning med industrivaror G. Övrig verksamhet 987 7) 567 1 470 975 S:A 38 086 39 803 64 072 40 361 39 711 39 361 Försvarsdepartementets verksamhetsområde 1) Motsvarar tidigare anslag inom littera B till E samt F 1, F 3, och del av F 7, K2, och K13. 2) Motsvarar tidigare anslag inom littera F; F2, F4, F6, samt K 9. 3) Motsvarar tidigare anslag inom littera G samt del av anslaget K 2. 4) Motsvarar tidigare anslag inom littera H; H 1, H 2, H3, och H4. 5) Motsvarar det tidigare anslaget I 1. och del av K 13. 6) Motsvarar tidigare anslag inom littera J. 7) Motsvarar tidigare anslag inom littera K exklusive K 9, K 11, och del av K 2, K 13. Motsvarar även F 5, H 7 och del av F 7, H 5 samt H 6. 8) Anslagsmedel enligt regleringsbrev 1994. Förändringar i anslagsstrukturen Förändringar i anslagsstrukturen medför att beloppen i kolumnerna "Anvisat 1994/95" och "Förslag 1995/96 juli 95 -juni 96" inte är helt jämförbara. I samband med att myndigheten Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 och att myndigheterna Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen avvecklas måste anslagsstrukturen förändras inom fjärde huvudtiteln. De nuvarande anslagen på statsbudgeten B 4. Värnpliktsverket och D 5. Vapenfristyrelsen utgår och ett nytt anslag G 8. Totalförsvarets pliktverk tillkommer. Till följd av den nya lagen om civilt försvar, som riksdagen nyligen har beslutat (SFS 1994:1720) föreslås två nya anslag inom den civila planeringsramen. Det ena C 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna och avser främst kompetensutveckling av länsstyrelsepersonalen. Detta som förberedelse för nya uppgifter med stöd åt kommunerna och uppföljning av det civila försvaret på den lokala nivån. Det andra nya anslaget som regeringen föreslår är C 5. Överstyrelsen för civil beredskap: Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser. De uppgifter som överförs från staten till kommunerna när lagen träder i kraft den 1 juli 1995 finansieras över anslaget. De medel som hittills anvisats för bl.a planläggning, utbildning och materielhantering omdisponeras för det nya ändamålet. Bestämmelser om ersättningen utformas i enlighet med inriktningen i 1992 års försvarsbeslut och den särskilda överens-kommelse som staten träffat med Svenska kommunförbundet. Anslaget E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer flyttas från littera E till littera G Övrig verksamhet. Detta innebär att anslaget fortsättningsvis inte ingår i den civila planeringsramen. Regeringen föreslår (i avsnitt 2.5) att Försvarets personalnämnd skall läggas ned den 30 juni 1995 och att Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd fr. o.m. den 1 juli 1995 skall ta över viss del av verksamheten och i samband härmed ändra namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Detta innebär att anslaget G 8. Försvarets personalnämnd utgår och del av de medel som disponerats under anslaget föreslås omdisponeras till anslaget G 11. Överklagandenämnden för total-försvaret. Regeringen föreslår vidare (avsnitt 2.6) att Krigsarkivet skall läggas ned den 1 juli 1995 och att verksamheten vid myndigheten skall föras över till Riksarkivet. Anslaget G 1. Krigsarkivet utgår därför. Vidare föreslår regeringen (avsnitt 2.7) att anslaget för Strategisk försvarsforskning skall upphöra. Anslaget G 6. Strategisk försvars-forskning utgår därför. Regeringen föreslår i avsnittet 3.1 Försvarsmakten att ett nytt program för utlandsverksamheten benämnt Utlandsstyrkan m.m. inrättas. Det tidigare anslaget G 17. Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. utgår. Övergång till kalenderbudgetår För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de ytterligare sex månader som ingår i budgetåret 1995/96 prognostiserats utifrån den framräknade pris- och löneomräkningen för tolv månader. Detta gäller för samtliga anslag som pris och löneomräknas. En avstämning av om denna prognos varit rättvisande kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1. Försvarsmakten tillämpas en annan övergångsordning se avsnitt 3.III. Diagram: Sammanställning över budgetförslag 1995/96 1.5 Övergång till kapitalkostnader I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 17, bet. 1993/94:FöU9, rskr. 1993/94:295) samt kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150 bil. 4, s. 1-5, bet. 1993/94:FöU14, rskr.1993/94:386) har regeringen redovisat principerna för övergången till användande av kapitalkostnader samt lämnat förslag till preliminär kompensation för de anslag som berörs. Den 1 juli 1994 infördes kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar och lokaler som Fortifikationsverket har ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt ansvar för. Förändringen innebär att det befintliga fastighetsbeståndet har värderats och tillgångsredovisats. Kapitalkostnader i form av avskrivningar och räntekostnader på det värderade beståndet har därmed uppkommit. Fr.o.m. den 1 juli 1994 finansieras nya investeringar genom lån. Kapitalkostnaderna ingår i de hyror som Fortifikationsverket debiterar. Invärdering av det befintliga fastighetsbeståndet på ca 17 000 byggnadsobjekt och 165 000 hektar mark har skett. Invärderingen av byggnadsobjekten har baserats på historiska anskaffningsvärden och åsatts en avskrivningstid som motsvarar den ekonomiska livslängden. Marken har marknadsvärderats och skrivs inte av. Invärdering har tidigare skett till ett schablonmässigt värde inför 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition. Den slutliga invärderingen visar att det totala beståndet omfattar ett värde om 12 338 miljoner kronor, varav 2 094 miljoner kronor utgör värdet för mark. Det invärderade beståndets värde motsvarar avkastningspliktigt statskapital. Fortifikationsverket skall betala in belopp, till statsverkets checkräkning i Riksbanken och redovisa under inkomsttitel i statsbudgeten, motsvarande avskrivningar och avkastningskrav på fastighetsbeståndets värde. Då införandet av kapitalkostnader skall vara budgettekniskt neutralt har de anslag som innehållit investeringsmedel reducerats. Detta skedde inför 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition. De reducerade beloppen motsvarade dels anskaffning av mark, dels om-, till- och nybyggnad eller anskaffning av sådana objekt som fr.o.m. den 1 juli 1994 skall lånefinansieras av Fortifikationsverket. Den preliminära anslagskompensation som föreslogs i 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition behöver justeras med anledning av den slutliga invärderingen. Den slutliga kompensationen är totalt sett lägre än den preliminärt föreslagna. I följande tabell redovisas de anslag som föreslås bli justerade till följd av införandet av kapitalkostnader och den slutliga invärderingen som nu är genomförd. De föreslagna justeringarna är gjorda i anslagsberäkningarna under respektive myndighet. Kompensation för införandet av kapitalkostnader Anslag Tidigare Slutlig Slutlig kompensation kompensation kompensation (tkr) (tkr) (tkr) 12 mån 18 mån A1. Försvarsmakten m.m. 1 530 984 1 474 824 2 212 236 B 3. Militärhögskolan 8 551 1 317 1 976 B 4. Försvarets radioanstalt 10 874 13 859 20 788 C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning 250 235 352 G 1. Statens försvarshistoriska museer 369 171 246 G 2. Kustbevakningen 6 196 3 798 5 697 G 8. Totalförsvarets 1) pliktverk 3 274 2 903 4 354 2) 3) Totalt 1 560 300 1 497 182 2 245 773 1) Kompensation tidigare given till Värnpliktsverket. 2) Motsvarar kapitalkostnader. Avskrivningskostnader 510 164 tkr och avkastningskrav på statskapital 987 018 tkr. 3) Motsvarar kapitalkostnader. De avgiftsfinansierade myndigheterna Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt har också fått ökade hyreskostnader med anledning av att kapitalkostnader införts. Försvarets materielverks kapitalkostnader på 40 miljoner kronor och ca 8,5 miljoner av Försvarets forskningsanstalts kapitalkostnader på ca 8,7 miljoner kronor är inräknade i den justering av Försvarsmaktens anslag A 1. som föreslagits. Återstoden, 0,235 miljoner kronor föreslås tillföras anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning. Tidigare har preliminär kompensation tillförts anslaget B 3. Värnpliktsverket. Då Värnpliktsverket upphör och den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 är det den nya myndigheten som i framtiden kommer att beröras av ökade hyreskostnader. Den kompensation som tidigare tillförts Värnpliktsverket inklusive justering till följd av slutliga invärdering föreslås därför tillföras anslaget G8. Totalförsvarets pliktverk. Den slutliga invärderingen påverkar även innevarande budgetår, 1994/95. Regeringen har för avsikt att justera anslagen i föregående tabell även för innevarande budgetår. 1.6 Finanisering av beredskapslager inom det civilaförsvaret Inledning En arbetgrupp med deltagare från Försvars-, Social-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruks- och Näringsdepartementen samt Riksrevisionsverket har genomfört ett arbete med syfte att finna gemensamma lösningar på hur beredskapslager skall finaniseras och vilken information, såväl verksamhetsmässig som ekonomisk, statsmakterna behöver för att kunna bedöma behov av och effektivitet i lagring för beredskapsändamål. Arbetsgruppen har avlämnat en rapport med dels förslag på principiella ställningstaganden som krävs dels förslag till finansieringsmodell för beredskapslager. I det följande redovisas regeringens ställningstagande. Beredskapsuppgiften I försvarsbesluten anges mål för det civila försvaret. Dessa mål specificeras i övergripande mål som fastställer vilken beredskap som skall finnas för respektive funktion. Det krav som statsmakterna i detta läge bör ställa, förutom att uppgiften löses, är att den lösning som myndigheten väljer skall vara kostnadseffektiv för staten, dvs. ge "maximal beredskapsnytta för pengarna". Val av lösning Beredskapsuppgiften kan lösas bl.a. genom att man bygger upp och håller lager. Myndigheten kan antingen välja att avtala om lagertjänsten med leverantör eller att köpa in och hålla eget lager. Regeringen anser att den årliga kostnaden för att teckna avtal med annan lagerhållare kan jämföras med den årliga kapitalkostnaden för ett eget lager. Oaktat vilken lösning myndigheten väljer skall resultatredovisningen i årsredovisningen, dvs. den mer verksamhetsmässiga redovisningen, innehålla likartad information och återrapportering. Således måste statsmakterna i båda fallen få veta det beredskapsmässiga värdet av befintliga lager. Av arbetsgruppens rapport framgår att myndigheternas ekonomiska redovisning av beredskapslager i resultat- och balansräkningar visar på stora olikheter. I flera fall följs inte bokföringsförordningens regler, i något fall felaktigt med hänvisning till sekretessens krav. Regeringen anser att de brister i återrapporteringen av befintliga lager som arbetsgruppen har visat på måste åtgärdas. Regeringen har därför för avsikt att ge berörda myndigheter i uppdrag att, i samråd med Riksrevisionsverket, se till att bokföringsförordningens tillämpas på ett fullständigt och rättvisande sätt fr.o.m. 1 juli 1995. Om beredskapsmyndigheten väljer att hålla eget lager anser regeringen att detta skall lånefinansieras och att myndigheten följer det regelverk för redovisning och finanisering som gäller för lånefinansierade tillgångar. Regeringen anser dock att det är väsentligt att myndigheternas redovisning först blir rättvisande, såväl den ekonomiska som den verksamhetsmässiga, varför en förändrad finansierng av beredskapslager kommer att införas den 1 januari 1997. 1.7 Revision av verksamheten budgetåret 1993/94 För det stora flertalet myndigheter inom Försvarsdepartementets område har verksamheten under de senaste åren i betydande omfattning karaktäriserats av ombildning och nedläggning. Samtidigt har nya regelsystem införts i den finansiella styrningen av statsförvaltningen. Detta har för vissa myndigheter medfört problem som resulterat i att Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse har haft invändningar mot dessa myndigheters årsredovisningar. De myndigheter som fått s.k. oren revision är myndigheterna inom de tidigare huvudprogrammen 1-4, Försvarets forskningsanstalt, Fortifikationsförvaltningen, Militärhögskolan, Civilbefälhavaren i Nedre Norrland och Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret. Vissa av Riksrevisionsverkets invändningar är hänförliga till sådana frågor som har med avveckling att göra och föranleder därför ingen åtgärd från regeringens sida utöver de som myndigheten själv vidtar. En generell iakttagelse som verket gör, är att myndigheternas resultatredovisningar inte uppfyller de krav som regeringen ställer. Det är enligt regeringen av vikt att myndigheterna fortsätter ansträngningarna med att utveckla sina resultatredovisningar så att en bedömning av myndigheternas verksamheter kan ske. Riksrevisionsverket framhåller även att den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera myndigheter. I syfte att bl.a. behandla hithörande frågor planeras en konferens med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter. Regeringen redovisar sina övriga ställningstaganden med anledning av revisionens resultat under respektive myndighetsanslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153)omväpnad styrka för tjänstgöring utomlands (avsnitt 1.2). 2 Organisations- och strukturfrågor 2.1 Redovisning av genomförda strukturförändringar fr.o.m. 1991 års budgetproposition t.o.m. den 1 juli 1994. Sedan ett antal år har den svenska statsförvaltningen genomgått en omfattande förnyelse och omstrukturering. Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde har förändringsarbetet inneburit att i princip all verksamhet varit föremål för utredning eller verksamhetsöversyn. I proposition (1990/91:102) Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 redovisades en sammanhållen målsättning för och inriktning av utvecklings- och omstruktureringsarbetet inom Försvarsdepartementets område. I därpå följande kompletterings-proposition (prop. 1990/91:150 del III) presenterades ett samlat program för minskning av den statliga administrationen. Som en följd av statsmakternas beslut om strukturförändringar och om besparingar inom den statliga administrationen tillsattes med början år 1991 ett antal utredningar och inleddes vissa översyner. Häri ingick bl. a. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO), Försvarsforskningsutredningen (FFU) och uppdrag till Statskontoret att göra översyner av Krigsarkivet och museieverksamheten inom departementets verksamhetssområde. Till detta kommer de översyner av totalförsvarets pliktpersonal som gjorts av Frivilligutredningen och Pliktutredningen. Därutöver har inom Försvarsdepartementet en översyn av nämnderna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförts. Utredningarna och översynerna har resulterat i ett antal betänkanden, skrivelser m.m. med förslag till omstruktureringar som lämnats till Försvars- departementet. Beslut grundade på förslagen har sedermera fattats av regeringen eller i förekommande fall av riksdagen. De flesta strukturförändringarna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är genomförda per den 1 juli 1994. De förändringar som gäller det civila försvaret genomförs dock den 1 juli 1995, så även inrättandet av Totalförsvarets pliktverk (se avsnitt 4.4). Som följd av statsmakternas beslut med anledning av förslagen i budgetpropositonen år 1991 och av försvarsbeslutet år 1992 har förändringar genomförts i Försvarsmaktens grundorganisation. Dessa redovisas i sin helhet i avsnitt 3.IV.4. I övrigt har följande strukturförändringar genomförts inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde: - myndigheten Försvarsmakten har bildats, samtidigt har myndigheterna inom dåvarande huvudprogrammen 1-4 lagts ned, - Försvarsmaktens regionala organisation omfattar numera tre militärområden, försvarsområden som i huvudsak motsvarar länen, fyra marinkommandon samt tre flygkommandon, - landet indelas numera i tre civilområden motsvarande samma geografiska områden som militärområdena, - Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned; verksamheten inom dessa myndigheter har fördelats till Försvarsmakten och till andra statliga myndigheter däribland Riksrevisionsverket, - Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats, - Försvarets materielverks organisation har minskats. Myndigheten är numera helt avgiftsfinansierad och styrs genom uppdrag i huvudsak från Försvarsmakten, - Fortifikationsförvaltningen har lagts ned och myndigheten Fortifikationsverket har bildats; del av tidigare verksamhet har bolagiserats, - Försvarets forskningsanstalt styrs numera i huvudsak genom uppdrag från Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, - Militärhögskolan har bildats genom en sammanslagning av Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola, - Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen avses läggas ned den 30 juni 1995 och ersättas den 1 juli 1995 av Totalförsvarets pliktverk. Konsekvensera av dessa strukturförändringar vad avser personal behandlas särskilt under avsnitt 2.3 Avvecklingsfrågor. Regeringen har bemyndigat chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera genomförda strukturförändringar inom verksamhetsområdet. En analys skall göras som bl. a. belyser om de resultat som statsmakterna avsett har uppnåtts, vilka effekter på verksamheten m.m. som strukturförändringarna fått. Utredaren skall analysera orsaken till eventuella avvikelser från statsmakternas mål och föreslå regeringen åtgärder som kan förbättra måluppfyllelsen. 2.2 Principer för statsmakternas styrning av det civilaförsvaret Regeringens bedömning Regeringen anser att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård skall upphöra. Ambitionen när det gäller uppföljning och utvärde- ring inom det civila försvaret höjs. Utredningsförslag Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) avlämnade i oktober 1993 delbetänkandet (SOU 1993:95) Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. LEMO föreslog nya definitioner för begreppen civilt försvar och funktion inom det civila försvaret. Främst mot bakgrund härav lämnades förslag om ny funktionsindelning som innebär att vissa funktioner upphör. Vidare föreslogs bl.a. att den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret ges ett delvis annat innehåll samt att en transportkommission inrättas. Remissinstanserna Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i Försvarsdepartementets akt (dnr. Fo93/2420/CIV). Remissinstanserna ställer sig i det stora hela bakom LEMO:s förslag. Vissa invändningar förekommer dock. Det är främst förslagen om ny funktionsindelning som möter invändningar. Att funktionen Civil ledning och samordning skall upphöra avstyrks således av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna. Med undantag för Kriminalvårdsstyrelsen är samtliga funktionsansvariga myndigheter negativa till förslaget om upphörande av sina resp. funktioner. Bl.a. myndigheter med uppgifter inom transportsektorn avstyrker förslaget att inrätta en transportkommission under höjd beredskap medan Kommerskollegium stödjer det. Regeringens överväganden Allmänt om statsmakternas styrning av det civila försvaret Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är riksdagens återkommande totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret dimensioneras således inför de säkerhetspolitiskt betingade hot som statsmakterna redovisat. I 1992 års totalförsvarsbeslut behandlade riksdagen (bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) - förutom allmän inriktning och prioriteringar inom det civila försvaret - också den fortsatta inriktningen av vissa funktioner m.m. Regeringen beslutar varje år om planeringsanvisningar för myndigheternas programplaner och anslagsframställningar. På sedvanligt sätt anger regeringen i regleringsbrev till myndigheterna verksamhetsmål, former för finansiering och övriga ekonomiska villkor för bedrivande av verksamheten. Det civila försvaret styrs för närvarande på ett något annorlunda sätt än den övriga statsförvaltningen; en långsiktig planeringscykel som bygger på femåriga totalförsvarsbeslut, en mångfald styrinstrument, särskilda begrepp för såväl styrning som uppföljning, Överstyrelsens för civil beredskap speciella samordningsroll m.m. Begreppet civilt försvar Regeringen har i prop. 1994/95:7 om lag om civilt försvar (s. 50) anfört att det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Begreppet funktion samt funktionsindelning I beredskapsförordningen (1993:242) anges de myndigheter som är s.k. beredskapsmyndigheter. En beredskapsmyndighet är en myndighet vars verksamhet skall fortsätta under höjd beredskap och som har stor betydelse för totalförsvaret. Med utgångspunkt i ansvarsprincipen - vars innebörd är att den som har ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig, om verksamheten skall upprätthållas då - är samhället indelat i ett antal funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. För varje funktion är, enligt beredskapsförordningen, en funktionsansvarig myndighet på central nivå utsedd. Enligt prop. 1984/85:160 (bet. 1984/85:FöU11, rskr. 1984/85:388) om ledning och samordning av de civila delarna av totalförsvaret är syftet med funktioner och funktionsindelning att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred och för verksamheten under krig och krigsfara på nivån under regeringen. En funktion skall enligt propositionen innefatta för totalförsvaret viktig verksamhet som kräver någon form av central statlig styrning. Regeringen delar LEMO:s uppfattning att med en funktion bör avses en samhällsverksamhet som är av särskild betydelse under höjd beredskap med utgångspunkt i det civila försvarets uppgifter, som kräver någon form av central statlig styrning och som behöver samordnas mellan flera myndigheter eller organ. Detta innebär en precisering av funktionsbegreppet på så sätt att en funktion normalt bör beröra flera myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter. Med utgångspunkt i denna precisering av funktionsbegreppet anser regeringen i likhet med LEMO att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård bör upphöra. Till skillnad mot LEMO menar emellertid regeringen att funktionerna Civil ledning och samordning samt Skatte- och uppbördsväsende bör finnas kvar. Skälet härtill är bl.a. behovet att samordna verksamheten på dessa områden med andra funktioner. Regeringens styrning och uppföljning underlättas genom att funktionerna blir färre och att en koncentration och kraftsamling kan göras på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De myndigheter som inte längre har ett funktionsansvar bibehåller sin uppgift som beredskapsmyndigheter. Regeringen vill betona vikten av att beredskapsuppgiften ägnas oförändrat stor uppmärksamhet. Regeringen avser att i regleringsbreven ange verksamhetsmål för beredskapsmyndigheternas planering inom det civila försvaret. Övergripande mål I 1992 års totalförsvarsbeslut informerade regeringen riksdagen om de mål för funktionerna som regeringen avsåg att fastställa. I regeringens programplaneanvisningar fastställdes senare under år 1992 de funktionsmål som skulle ligga till grund för planeringen. Syftet med de funktionsvisa målen var att fastställa ambitionsnivå för olika sektorer inom det civila försvaret. Det har sedermera visat sig att målen i alla avseenden inte är lämpligt utformade. Riksdagens försvarsutskott har i betänkandet 1993/94:FöU9 (s. 85) anfört att regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det civila försvarets funktioner som regeringen kommer att fastställa. Riksdagen hade ingen erinran mot vad utskottet anfört (rskr. 1993/94:295). Enligt regeringen bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera övergripande sätt än i dag så att de bättre stämmer överens med den nivå riksdagen skall fatta beslut på. Målen bör fastställas i totalförsvarsbeslut av riksdagen och gälla under en försvarsbesluts-period. De bör utgöra övergripande mål i regleringsbreven och vara en utgångspunkt vid formulerande av verksamhetsmål. Inom regeringskansliet har sådana övergripande mål tagits fram. Regeringen konstaterar att budgetåret 1995/96 blir det sista året i försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med vad som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven. I det följande redovisas de mål som regeringen senare avser att besluta om. Civil ledning och samordning Verksamheten inom funktionen Civil ledning och samordning skall bedrivas så att ledning under höjd beredskap skall kunna utövas i alla lägen och från såväl freds- som krigsuppehållsplats. Ordning och säkerhet m.m. Verksamheten inom funktionen Ordning och säkerhet m.m. (upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, brottsbekämpning och brottsutredning, åklagarväsendet, utlänningsfrågor utom flykting-verksamhet) skall bedrivas så att under höjd beredskap skydd ges åt totalförsvarsviktiga anläggningar, allmän ordning och säkerhet i samhället upprätthålls samt allmänheten lämnas skydd och hjälp. Utrikeshandel Verksamheten inom funktionen Utrikeshandel skall bedrivas så att under höjd beredskap den import och export som krävs för försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning tryggas. Befolkningsskydd och räddningstjänst Verksamheten inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst skall bedrivas så att under höjd beredskap skador till följd av krigshandlingar förhindras eller begränsas i första hand på människor och i andra hand på egendom och miljön. Psykologiskt försvar Verksamheten inom funktionen Psykologiskt försvar skall, i syfte att stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda, bedrivas så att under höjd beredskap en snabb och korrekt nyhetsförmedling och en konkret och fullständig myndighetsinformation säkerställs. Socialförsäkring m.m. Verksamheten inom funktionen Socialförsäkring m.m. (administration av socialförsäkring samt arbetslöshets- och tjänstegrupplivförsäkring) skall bedrivas så att under höjd beredskap de ekonomiska trygghetssystemen fungerar på sådant sätt att enskilda människor får den ersättning de är berättigade till. Hälso- och sjukvård m.m. Verksamheten inom funktionen Hälso- och sjukvård (hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd) skall bedrivas så att under höjd beredskap varje skadad eller sjuk ges medicinskt acceptabel behandling och vård samt smittspridning och uppkomst av epidemier förebyggs. Postbefordran Verksamheten inom funktionen Postbefordran skall bedrivas så att under höjd beredskap samhällets behov av postal kommunikation tillgodoses, varvid vissa totalförsvarsviktiga försändelser och betalningar skall kunna ges särskild prioritet. Telekommunikationer Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer skall bedrivas så att under höjd beredskap totalförsvarsviktiga kunder skall kunna ges prioritet med avseende på bl.a. framkomlighet. Transporter Verksamheten inom funktionen Transporter (transportsamordning, järnvägstransporter, väghållning, banhållning, landsvägstransporter, flygtransporter, sjötransporter) skall bedrivas så att under höjd beredskap Försvarsmaktens mobilisering kan genomföras samt totalförsvarets krav i övrigt kan tillgodoses. Finansiella tjänster (f.d. funktionerna Enskild försäkring m.m. och Betalningsväsende) Verksamheten inom funktionen Finansiella tjänster skall bedrivas så att under höjd beredskap behovet av kontanta penningmedel och övriga finansiella tjänster kan tillgodoses. Skatte- och uppbördsväsende Verksamheten inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende skall bedrivas så att under höjd beredskap skatter, tullar och avgifter blir betalda i rätt tid samt att skatter snabbt skall kunna ändras. Livsmedelsförsörjning m.m. Verksamheten inom funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. (försörjning med livsmedel inklusive vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder avseende livsmedel, livsmedelshygien, civil veterinärverksamhet) skall bedrivas så att befolkningen under höjd beredskap kan få tillgång till tillräckligt med bl.a. livsmedel (inkl. dricksvatten) med hänsyn till energi- och näringsbehov. Arbetskraft Verksamheten inom funktionen Arbetskraft (arbetskraftsförsörjning, arbetsmarknadsutbildning, arbetarskydd, arbetsmarknadstvister) skall bedrivas så att för totalförsvaret oundgänglig produktion och verksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap. Flyktingverksamhet Verksamheten inom funktionen Flyktingverksamhet skall bedrivas så att flyktingar och asylsökande under höjd beredskap kan tas emot och omhändertas. Landskaps- och fastighetsinformation Verksamheten inom funktionen Landskaps- och fastighetsinformation skall bedrivas så att totalförsvarets behov av landskapsinformation, hydrografisk och geologisk information samt fastighetsinformation under höjd beredskap kan tillgodoses. Energiförsörjning Verksamheten inom funktionen Energiförsörjning skall bedrivas så att under höjd beredskap totalförsvarets oundgängliga behov av bränslen, drivmedel och elkraft kan tillgodoses. Försörjning med industrivaror Verksamheten inom funktionen Försörjning med industrivaror (utom energiförsörjning och livsmedelsförsörjning) skall bedrivas så att produktion under en återtagningsperiod/resurskompletteringsperiod kan säkerställas samt att tillräcklig reparations- och underhållsberedskap kan upprätthållas och totalförsvarets krav i övrigt kan tillgodoses under höjd beredskap. Den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret Planeringsramen har funnits som styr- och avvägningsinstrument sedan 1987 års totalförsvarsbeslut. Enligt de principer som då fastställdes ingår i ramen dels investeringar för säkerhetspolitiska kriser och krig samt därav föranledda driftkostnader, dels förvaltningskostnader hos myndigheter som ingår i det civila försvaret och ligger under fjärde huvudtiteln. Skälen för att det bör finnas en särskild planeringsram för det civila försvaret är enligt regeringen starka. Ramen ger stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen bör tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedels-beredskapen. LEMO föreslår att kostnaderna för fredsräddningstjänsten inte bör ingå i ramen. Enligt regeringen är det svårt att särskilja kostnader för freds- respektive krigsräddningstjänst. Mot bakgrund av räddningstjänstens stora betydelse i krig bör därför kostnaderna för den ligga kvar i ramen. Uppföljning och utvärdering m.m. I mål- och resultatstyrning är uppföljning och utvärdering mycket viktiga inslag. Inom det civila försvaret vidtas beredskapsåtgärder inom i stort sett samtliga samhällssektorer. En konsekvens av detta är att det civila försvaret som helhet betraktat är mycket komplext och att det i vissa avseenden är svårt att uttala sig generellt om hur uppföljning och utvärdering bör utformas. Trots de svårigheter som detta innebär när det gäller att följa upp verksamheten måste beredskapsläget inom funktionerna kunna bedömas utifrån gemensamma kriterier. Frågan är mot vad uppföljning och utvärdering skall göras. Självfallet måste alltid en uppföljning genomföras som har till syfte att säkerställa att varje myndighets verksamhet bedrivs allmänt rationellt och produktivt. Det centrala är emellertid att bedöma effekten på beredskapsläget, dvs. den bedömda förmågan i krig, av de statliga medel som satsas på olika funktioner. Det är enligt regeringen angeläget att ambitionen för uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret höjs. Detta bör främst åstadkommas genom att Överstyrelsens för civil beredskap uppgifter på området tydliggörs. Överstyrelsen bör på ett mer självständigt sätt redovisa bedömningar av beredskapsläget inom olika områden och även lämna synpunkter på myndigheternas beredskapsplanering. Det finns vidare skäl att pröva en modell med årliga, genomgripande utvärderingar av en eller två funktioner i ett rullande system. Denna utvärdering skulle bl.a. kunna avse en kontroll av att den funktionsansvariga myndigheten på ett lämpligt sätt följer och tolkar statsmakternas inriktning av det civila försvaret och att planeringen genomförs på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Regeringen finner det vara naturligt att det i första hand är Överstyrelsen som svarar för dessa utvärderingar. Uppgiften ligger enligt regeringen inom ramen för Överstyrelsens ansvarsområde. Regeringen anser liksom LEMO att Överstyrelsen för civil beredskap bör vara den myndighet som under regeringen samordnar de fredstida beredskapsförbere- delserna inom det civila försvaret. Liksom i fråga om uppföljning och utvärde- ring är det enligt regeringen av stor vikt att Överstyrelsen i större utsträck- ning än för närvarande redovisar sin uppfattning i samband med förslag till inriktning och prioriteringar som lämnas i de årliga programplanerna. 2.3 Avvecklingsfrågor Till följd av de många och stora strukturförändringarna inom Försvarsdepartementets område har under det senaste året ett omfattande avvecklingsarbete pågått som numera till stora delar också avslutats. Avveckling har avsett såväl personal som lokaler, inventarier, arkiv och ekonomi. I det följande lämnas en redovisning av det avvecklingsarbete som genomförts inom dels Försvarsmakten, dels övriga myndigheter. Försvarsmakten Med anledning av främst 1992 års försvarsbeslut har inom Försvarsmakten följande personalminskningar skett. Personalkategori Antal Genomsnittlig kostnad Yrkesoff, särsk pension(1 1 300 700 000 kr Yrkesoff, karriärväxling(2 300 500 000 kr Yrkesoff, utan fullmakt(3 600 underlag saknas Civilanställda 3 000 30 000 kr(4 1 Officer med fullmakt som har utnyttjat särskild pension från 55 års ålder eller senare. 2 Officer med fullmakt som fått stöd av arbetsgivaren för att "karriärväxla" (studier m.m.). Vissa av dessa är fortfarande anställda under del av studietiden. 3 Officer, oftast utan fullmakt, som har slutat efter uppsägning eller efter egen begäran. 4 Härutöver har stöd lämnats av Trygghetsstiftelsen. Avvecklingen av yrkesofficerare har skett samtidigt som rekrytering och nyanställning har fortsatt. Detta sammanhänger med behovet av yngre officerare i grund- och krigsorganisationen. Nettominskningen utgörs sålunda av cirka 1 200 yrkesofficerare, vilket innebär att antalsmässig balans - då hänsyn tagits till krigsorganisationen behov - har uppnåtts. Möjligheten till särskild pension för yrkesofficerare med fullmakt har utnyttjats av 64 % av de berörda. Variationen när det gäller utnyttjandet av denna möjlighet är stor vid jämförelse mellan försvarsgrenarna och mellan skilda kompetensnivåer (militära grader). Det är exempelvis vanligare bland officerare ur armén att utnyttja särskild pension än bland marin- och flygvapenofficerare. Ungefär hälften av de yrkesofficerare som har "karriärväxlat" har valt att studera. Resterande har - med lika stora delar - valt avgångsvederlag, vilket normalt uppgått till en årslön, eller startat eget företag. Beslut om stöd vid "karriärväxling" har fattats i ett särskilt råd med representanter från Försvarsmakten, Statens arbetsgivarverk och Försvarets personalnämnd. För de civilanställda inom armén har införandet av värnpliktiga inom mobiliseringsförråds- och förplägnadstjänsten inneburit stora förändringar när det gäller arbetsformer. För att förbättra förmågan att leda och utbilda värnpliktiga kommer ledarskapsutbildningen för de civila arbetsledarna att fortsätta. För de civila, som har sagts upp, har Försvarsmakten och Trygghetsstiftelsen gjort omfattande insatser för att så långt som möjligt underlätta möjligheterna till annan anställning. Vid uppsägningtidens slut har drygt 50 % erhållit annan anställning och drygt 20 % varit öppet arbetslösa. Övriga har omfattats av olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt Trygghetsstiftelsen är det, jämfört med annan statlig verksamhet, ett relativt gott resultat. Variationen mellan skilda delar av landet är dock stor. Behov av fortsatt avveckling av anställd personal inom Försvarsmakten framgår av avsnitt 3.1 Övriga frågor. Övriga myndigheter De myndigheter - som inte varit militära myndigheter - som avvecklats i anslutning till försvarsmaktsreformen är Försvarets datacenter, Försvarets mediecenter, Försvarets civilförvaltning, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Fortifikationsförvaltningen. För Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter innnebar avvecklingen att de privatiserades. För de övriga myndigheterna innebar nedläggningen att en stor del av deras verksamhet fördes över till andra statliga myndigheter och i Fortifikationsförvaltningens fall delvis också till ett statligt bolag. I samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 kommer Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen att läggas ned. Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret, för att ha hand om uppgifter som föranleds av att myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs ned. Myndigheten har ansvarat och ansvarar för avvecklingen av övertalig personal vid nämnda myndigheter. I det följande redovisas en sammanställning över hur många personer som vid de olika myndigheterna sagts upp, erhållit arbete eller startat eget, erhållit pension samt hur många som vid uppsägningstidens slut var arbetslösa. Uppsagda Arbete/ Pension Arbetslös/ eget m.m. inkl. studier Försvarets datacenter 61 18 10 33 Försvarets mediacenter 22 3 7 12 Försvarets 44 20 8 9 civilförvaltning Försvarets 24 11 4 9 sjukvårdsstyrelse Fortifikationsförvaltningen 238 53 24 161 Total 389* 105 53 231 *Härtill kommer 44 personer vid Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen som inte fått anställning i Pliktverket och där uppsägningstiden ännu inte gått ut. Det ekonomiska utfallet visar att den genomsnittliga avvecklingskostnaden per person uppgår till ca 215.000 kr per år, inklusive lönekostnader. Stora skillnader förekommer dock mellan de avvecklade myndigheterna bl.a. beroende på åldersstrukturen och utbildningsnivån hos personalen, något som i sin tur påverkat möjligheterna till nytt arbete. Av antalet uppsagda är ungefär 55 % kvinnor. Beträffande Försvarets datacenter kan vidare konstateras att flertalet av de uppsagda är yngre än 45 år medan flertalet av de uppsagda vid Försvarets mediecenter är äldre än 45 år. 2.4 Översyn av nämnder m.m. inomFörsvarsdepartementets område Inom Försvarsdepartementet har ett arbete bedrivits med att se över samtliga nämnder, råd, delegationer m.m. inom Försvarsdepartementets område. Syftet med översynen har varit att dels pröva om verksamheten skall fortgå eller förändras, dels söka finna effektivare former och rutiner för regeringens styrning av dessa nämnder. Översynen, som har sammanfattats i en särskild promemoria, skall ses som en komplettering till de strukturförändringar som genomförts med anledning av LEMO-utredningens förslag. I och med denna översyn har en fullständig genomgång gjorts av alla myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. I det följande redovisas vilka nämnder m.m. som ingått i översynen och vilka förändringar som föreslås eller redan har genomförts. Av redovisningen framgår att riksdagen i vissa fall har fattat beslut, medan det i andra fall ankommit på regeringen att vidta åtgärder. Försvarets skaderegleringsnämnd upphörde den 1 juli 1994 i samband med att Försvarets civilförvaltning då avvecklades (prop. 1992/93:100 bil.5 bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). Samtidigt bildades Statens skaderegleringsnämnd i Kammarkollegiet. I samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten bildades den 1 juli 1994 avvecklades Militärledningens rådgivande nämnd. Ett råd för insyn i Försvarsmakten inrättades från samma tidpunkt. Rådets sammansättning och uppgifter regleras i förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten (prop. 1993/94:85, bet. 1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381). Frågan om vilka ledamöter som skall utses i rådet bereds för närvarande. Försvarets personalvårdsnämnd ombildades den 1 juli 1994. Nämnden heter numera Nämnden för personalvård för värnpliktiga och har enbart hand om frågor rörande de värnpliktiga (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9, mom. 12, rskr. 1993/94:295). Delegationen för icke - militärt motstånd avvecklades den 1 juli 1994. Delar av Delegationens uppgifter har överförts till Styrelsen för psykologiskt försvar (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9 mom. 15, rskr. 1993/94:295). Till följd härav ändrades instruktionen för Styrelsen för psykologiskt försvar. Regeringen föreslår (avsnitt 2.5) att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och att vissa av nämndens uppgifter övertas av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som därigenom ges utökade uppgifter. Tjänstepliktsnämnden skall enligt regeringens förslag ombildas och fr.o.m. den 1 juli 1995 handlägga överklaganden av dels beslut i anställningsärenden, dels de beslut som framgår av 11 kap. 4 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Tjänstepliktsnämndens namn föreslås till följd härav bli ändrat till Överklagandenämnden för totalförsvaret. För att besluta i frågor som kan aktualiseras vid tillämpning av avtalet den 15 april 1986 om vissa löne- och andra anställningsvillkor för flygtjänstgörande personal bildades Försvarsmaktens flygförar-nämnd. Regeringen anser att förutsättningarna för den nämndens verksamhet påtagligt har förändrats genom att marknaden för flygförarna sedan länge stabiliserats. Regeringen anser vidare att eventuella frågor som kan uppkomma med anledning av tillämpning av olika arbetsrättsliga avtal bör normalt handhas av arbetsgivaren, dvs. Försvarsmakten. Eventuella tvister får lösas på det vanliga sättet hos Arbetsdomstolen. Regeringen avser därför att ta upp frågan om avveckling av Försvarets flygförarnämnd i samband med att nuvarande avtal omförhandlas. Regeringen utser i ett par fall ledamöter i styrelser inom frivilliga försvarsorganisationer. I samband med att förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet trädde i kraft den 1 juli 1994 utser regeringen inte längre ledamöter i Frivilliga skytterörelsen och Centralförbundet för befälsutbildning. Regeringen avser inte heller att utse någon särskild ledamot till styrelsen för Svenska soldathems-förbundet. Regeringen utser f.n. en ledamot i Rikshemvärnsrådet (f.d. Hemvärnets centrala förtroendenämnd). Bestämmelserna härför finns i hemvärnskungörelsen (1970:304). Regeringen anser att dessa bestämmelser bör finnas kvar. Enligt kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet skall ersättningsärenden avgöras av särskilda fiskeskyddsnämnder. Sådana nämnder finns för Vänern och Vättern. Nämnderna bedöms som viktiga från fiskets synpunkt. Förutom att de har till uppgift att avgöra ersättningsärenden är nämnderna fora för informationsutbyte mellan företrädare för Försvarsmakten och yrkes-fiskare, där bl.a. planering av övningar diskuteras liksom hur dessa skall kunna genomföras så att problemen för fisket minimeras. Regeringen anser därför att fiskeskyddsnämnderna skall finnas kvar. Totalförsvarets chefsnämnd skall enligt förordningen (1988:1041) med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd i fred verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har föreslagit bl.a. att Chefsnämndens uppgifter inte skall begränsas till att enbart gälla i fred utan även avse förhållanden under höjd beredskap. Regeringen avser att med utgångspunkt i LEMO:s förslag se över Chefsnämndens instruktion. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 gett Militärhögskolan i uppdrag att organisera Delegationen för militär-historisk forskning. I avsnitt 2.2 behandlar regeringen styrningen och funktionsindelningen inom det civila försvaret. I samband härmed konstaterar regeringen att någon särskild myndighet som skall ansvara för transportfunktionen under höjd beredskap inte behövs. Vidare anser regeringen att Fartygsuttagningskommissionen skall finnas kvar med uppgift att göra förberedande urval av fartyg som tillhör kommuner eller enskilda och som behövs för Försvarsmakten eller för vissa civila ändamål. 2.5 Försvarets personalnämnd och Totalförsvaretstjänstepliktsnämnd Regeringens förslag: - Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995. - Personalnämndens uppgifter att ge stöd vid av- veckling av myndigheter och att erbjuda kompe- tensutveckling inom personaltjänstområdet tas över av myndigheterna själva. - Överklaganden av beslut i anställningsärenden handhas i fortsättningen av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som byter namn. Skälen för regeringens förslag Försvarets personalnämnd skall enligt förordningen (1988:852) med instruktion för Försvarets personalnämnd handlägga personalfrågor som har samband med större organisationsförändringar och rationaliseringar vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Nämnden skall i sådana sammanhang främja åtgärder som underlättar personalförsörjningen och personalrörligheten mellan myndigheterna. Verksamheten har även stöd i förordningen (1990:923) om personalförsörjning vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Nämnden skall också pröva överklaganden enligt förordningen (1988:549) om överklaganden av beslut om anställning inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde samt vissa andra överklaganden enligt särskilda bestämmelser. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd skall enligt förordningen (1989:759) med instruktion för Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd pröva överklaganden i vissa ärenden som rör pliktpersonal. Tjänstepliktsnämnden och Personalnämnden fick den 11 augusti 1994 i uppdrag av regeringen att i samråd inkomma med förslag till dels hur verksamheten vid Personalnämnden skall kunna avvecklas och vilken verksamhet som bör överföras till andra myndigheter, dels hur Tjänstepliktsnämnden efter en ombildning skall kunna ta över den prövning av överklaganden som nu görs av Personalnämnden. Personalnämnden och Tjänstepliktsnämnden har den 30 september 1994 inkommit med en rapport om avveckling av Personalnämnden och överföring av nämndens uppgifter till andra myndigheter. Enligt rapporten är den övervägande delen av Personalnämndens nuvarande uppgifter sådana att de normalt numera skall handhas av respektive myndighet. Stödet vid avveckling av myndigheter och kompetensutvecklingen inom personaltjänstområdet bör därför enligt rapporten decentraliseras till myndigheterna. Det system för "Lediga tjänster" som Personalnämnden byggt upp för personalförsörjning inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde kan enligt rapporten föras över till Försvarsmaktens högkvarter. Överklaganden av beslut i anställningsärenden bör enligt rapporten handläggas av en ombildad Tjänstepliktsnämnd. Enligt rapporten skulle en nedläggning av Personalnämnden medföra att två anställda för närvarande saknar en klar lösning avseende framtida arbetsuppgifter. Det torde ankomma på regeringen att fastställa avvecklings- och arbetsgivaransvar. En stor del av de arbetsuppgifter - utom såvitt avser prövningen av överklaganden av beslut - som i dag ligger på Försvarets personalnämnd är sådana att de numera normalt åvilar respektive myndighet. I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 2) uttalades - i samband med Statens arbetsmarknadsnämnds avveckling av likartade uppgifter som Personalnämnden nu har - att sådana uppgifter skall decentraliseras till myndigheterna. Eftersom de stora strukturrationaliseringarna till följd av 1992 års försvarsbeslut i fråga om myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde nu är genomförda anser regeringen att Personalnämndens verksamhet i detta hänseende kan upphöra. Regeringen anser vidare att prövningen av överklaganden av beslut i anställningsärenden bör överföras till Tjänstepliktsnämnden som ombildas till en nämnd med uppgift att pröva överklaganden inom totalförsvaret. Med hänsyn härtill bör nämnden byta namn och benämnas Överklagandenämnden för totalförsvaret. Det ankommer på regeringen att besluta om nämndens närmare sammansättning och arbetsformer. 2.6 Avveckling av Krigsarkivet Regeringens förslag Regeringen föreslår att Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och att verksamheten förs över till Riksarkivet. Regeringen kommer att utfärda föreskrifter som organisatoriskt säkerställer den nuvarande verk- samhetens speciella karaktär. Skäl för regeringens förslag Statskontoret har på regeringens uppdrag i en rapport (1994-05-30) till regeringen lämnat förslag till ett kostnadseffektivt finansieringssystem för Krigsarkivets depåtjänst. Statskontoret redovisar alternativ som innebär olika sätt att effektivisera lokalutnyttjandet, avgifter för leveranser till Krigsarkivet samt andra administrativa styrmedel. Statskontorets rapport har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i Försvarsdepartementets akt i ärendet (dnr. Fo94/1080/CIV). Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 105f, bet. 1992/93:KrU22, rskr. 1992/93:316) behandlat frågan om avgifter vid leverans av arkivmaterial. Regeringen har därvid bedömt att arkivens resurser behöver förstärkas. Krigsarkivet undantogs från denna bedömning med hänsyn till de stora organisations-förändringar som då förestod inom Försvarsdepartementets område. Riksarkivet låter sedan den 1 juli 1993 de arkivbildande myndigheterna ersätta arkivmyndigheten för de kostnader som långsiktigt uppstår vid arkivering. De genomgripande organisationsförändringarna inom Försvarsdepartementets område är nu i allt väsentligt genomförda. I detta läge är det mycket som talar för att man bör låta bl.a. sådant arkivmaterial som handhas av Krigsarkivet omfattas av samma bestämmelser som gäller för den övriga statsförvaltningen. Samtidigt bör prövas om det inte på detta område går att åstadkomma effektivare former för den statliga arkivverksamheten. Regeringen anser att en effektivisering bör kunna uppnås genom att Krigsarkivets verksamhet förs över till Riksarkivet. En sådan enhetlig hantering av arkivfrågorna bör också ha kulturpolitiska fördelar. Regeringen anser således att Krigsarkivet bör läggas ner den 30 juni 1995 och att verksamheten förs över till Riksarkivet. I samband med att Krigsarkivet upphör att vara en egen myndighet bör Krigsarkivets verksamhet ingå som en verksamhetsgren i Riksarkivet. Regeringen avser att genom en ändring i departementsförordningen (1982:1177) överföra ansvaret för Krigsarkivet till Kulturdepartementet. Medel för den verksamhet som Krigsarkivet bedriver har beräknats under elfte huvudtiteln anslaget B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet. 2.7 Strategisk försvarsforskning Vid 1994 års budgetbehandling (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 140 bet. 1993/94:FöU9, rskr. 1993/94:295) så infördes ett reservationsanslag under fjärde huvudtiteln, G 6. Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner kronor. I anslutning härtill inrättade regeringen den 1 juli 1994 en nämnd som skulle disponera anslaget, nämnden för strategisk försvarsforskning. Den har ännu inte inlett sitt arbete. Med hänsyn till de besparingskrav som nu ställs på försvarssektorn föreslår regeringen att anslaget Strategisk försvarsforskning upphör och att den vid slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen dras in. Regeringen avser att senare besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall läggas ned. 2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet Den svenska totalförsvarsmodellen, med ett sammanhållande ansvar för Försvarsdepartementet, har inte någon egentlig motsvarighet i EU:s medlemsländer. Detsamma gäller den organisationsmodell som Sverige tillämpar för gränskontroll till sjöss genom en särskild myndighet, Kustbevakningen. EU-medlemskapet berör Försvarsdepartementets område både när det gäller vissa frågor inom totalförsvaret och i fråga om den säkerhetspolitiska dimensionen enligt Maastrichtfördraget. Gräns-kontrollfrågor enligt fördragets s.k. tredje pelare (samarbete i rättsliga och inrikes frågor) ryms också under departementets område genom de uppgifter som Kustbevakningen har. Konsekvenserna inom departementets område av EU-medlemskapet är dock f.n. - med undantag för Kustbevakningens verksamhet för gränskontroll till sjöss - begränsade. Såväl det militära som det civila försvaret påverkas - liksom andra delar av statsförvaltningen - av nyordningen beträffande offentlig upphandling och konkurrens. Försvarsdepartementets ansvarsområde kommer att beröras av de diskussioner som förs inom EU rörande en gemensam försvarsindustripolitik samt det samarbete som utvecklas inom området "dual use" som har såväl militära som civila applikationer. Även forskning och utveckling är områden som berör Försvarsdepartementet och dess myndigheter, och då främst inom det försvarsindustriella området. Fredsräddningstjänst och därtill hörande miljöfrågor, inklusive transport av farligt gods är andra sakområden som berör departementet. Gränskontrollen till sjöss är, som framgår av det sagda, den sektor som på kort sikt kanske mest påverkar departementets arbetsområde. Ett medlemskap berör också sjööver-vakning, kontroll och inspektion av fiske, sjösäkerhet och sjöfart. Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att medverka i ett brett utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Det är ännu för tidigt att göra några bestämda förutsägelser om hur detta samarbete inom EU kommer att utvecklas på längre sikt. EU:s Gemensamma Utrikes- och Säkerhetspolitik (GUSP) innebär i dag att medlemsländerna som grupp koordinerar sina positioner i frågor av gemensamt intresse. Utrikes- och säkerhetspolitiken skall vidare institutionellt integreras med EU:s övriga verksamhet, men med särskilda samråds- och beslutsformer. Här bör dock understrykas att samarbete inom det rent försvarspolitiska området enligt Maastrichtavtalet sker inom den Västeuropeiska unionen, VEU. Framtida EU-samarbete inom försvarspolitikområdet kommer att diskuteras vid den regeringskonferens som inleds år 1996. Inför regeringskonferensen kommer Försvarsdepartementet medverka i förberedelsearbetet inför regeringskonferensen. Här bör också nämnas det förhållande att Sverige kan komma att delta som observatör i VEU, vilket i sig kan innebära krav på medverkan av Försvarsdepartementet och dess myndigheter i olika sammanhang. Medlemskapet i EU innebär också att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljader kr per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser för kompetensutveckling, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, IT-insatser m.m. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Många av de frågor som är aktuella genom EU-medlemskapet har redan fått aktualitet i och med att EES-avtalet har trätt i kraft. Det svenska EU-medlemskapet berör Försvarsdepartementet i fråga om främst följande sakområden: -säkerhetspolitik -rättsliga och inrikes frågor (främst gränskontroll till sjöss) -försvarsmateriel- och försvarsindustrifrågor -forskning och utveckling -räddningstjänst och därtill hörande miljöfrågor, inklusive transport avfarligt gods -informationssäkerhet. De myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde vilkas verksamhet berörs av ett svenskt EU-medlemskap är: -Försvarsmakten -Fortifikationsverket -Försvarets materielverk -Överstyrelsen för civil beredskap -Statens räddningsverk -Kustbevakningen -Försvarets forskningsanstalt -Flygtekniska försöksanstalten När det gäller de olika ansvarsområdena förtjänar det att nämnas att huvudansvaret för många av de aktuella sakområdena inte ligger på Försvarsdepartementet utan på andra departement. Berörda myndigheters anslag har beräknats med hänsyn till EU-kostnader. 2.9 Planerings- och budgeteringssystem Försvarsutskottet har i sitt betänkande (bet. 1993/94:FöU10) förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur Försvarsmaktens planeringssystem bör anpassas till det budgetsystem som gäller statsförvaltningen. Regeringen konstaterar att utvecklingen av Försvarsmaktens planeringssystem är myndighetens eget ansvar samtidigt som ett väl fungerande budgetsystem ingår i regeringens och regeringskansliets ansvarsområde. Det är regeringens ansvar att tillse att dessa båda system kan samverka på ett fungerande sätt. Regeringen har med anledning av att Försvarsmakten har anmält betydande ekonomiska osäkerheter uppdragit åt en oberoende expertgrupp - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - att skyndsamt granska Försvarsmaktens underlag. Expertgruppen har också till uppgift att granska Försvarsmaktens planeringssystem i de delar som rör kopplingen till det statliga budgetsystemet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret (avsnitt 2.2), 2. godkänner förslaget att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och vad som i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.5), 3. godkänner förslaget att Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och vad som i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.6). 4. godkänner vad regeringen har anfört om strategisk försvarsforskning (avsnitt 2.7). 3 Försvarsmakten m.m. 3.1 Försvarsmakten 1993/94 Utgift(1 34 936 023 000 1994/95 Anslag 36 480 944 000 1995/96 Förslag 59 260 534 000 varav 37 175 101 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) Omfattar anslagen B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel, B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar, C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar, D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar, E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet, E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel, E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar, E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse, F 3. Försvarets materielverk samt delar av anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m., K 2. Gemensam försvarsforskning och K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Myndigheten Försvarsmakten inrättades den 1 juli 1994 och omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits vid de myndigheter som hörde till huvudprogrammen 1-4 dvs. Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid myndigheter inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter. Av de myndigheter som ingick i huvudprogram 5 och vars verksamhet nu ingår i Försvarsmakten lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned den 30 juni 1994. Försvarets civilförvaltning lades också ned den 30 juni 1994. Del av verksamheten ingår i Försvarsmakten. Sedan den 1 juli 1994 är Försvarets materielverk avgiftsfinansierat, varför anslagsmedel för ändamål inom dess verksamhet har överförts huvudsakligen till Försvarsmakten. Huvudprogrammen som begrepp upphörde den 30 juni 1994. Det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser i internationella åtaganden. I Övergripande redovisning I.I Myndigheterna Årsredovisningar Försvarsmakten har till regeringen lämnat årsredovisning för de tidigare myndigheterna Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och Överbefälhavaren såvitt avser huvudprogrammet Operativ ledning m.m. samt anslaget F 7. Frivilliga försvars-organisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m., för budgetåret 1993/94. Även Försvarets sjukvårdsstyrelse ingår i redovisningen. Årsredovisningen omfattar resultatredovisningar för hela verksamheten samt resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och anslagsredovisningar för samtliga anslag utom för anslagen för anskaffning av materiel samt forskning och utveckling. För dessa anslag har Försvarets materielverk lämnat resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och anslagsredovisning, vilka i det följande redovisas inarbetade i Försvarsmaktens årsredovisningsuppgifter. Anslaget F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. redovisas i avsnitt 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Härmed har de tidigare myndigheterna Överbefälhavaren, Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och Försvarets sjukvårdsstyrelse slutredovisats. Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse granskat års-redovisningarna för de myndigheter som ingår i den sammantagna myndigheten Försvarsmakten och därvid haft invändningar på en del punkter. De invändningar som har riktats gemensamt mot dessa årsredovisningar avser bokföring av upplupna semester- och andra löneskulder, kostnadsföring av gjorda investeringar i anläggningar för förvaltningsändamål, redovisning av intäkter av avgifter och ersättningar samt redovisning av prestationer för att utveckla, anskaffa, vidmakthålla och avveckla krigsförband. Beträffande huvudprogrammet Arméförband anmäler Försvarsmakten i sin årsredovisning att verksamhetsmålen för budgetåret 1993/94 med vissa undantag har uppnåtts. Omstruktureringen av grundorganisationen har genomförts enligt statsmakternas beslut. Grund- och repetitionsutbildning har prioriterats, och de kvalitativa målen för genomförd utbildning har nåtts. Trots detta anmäler Försvarsmakten att målen avseende krigsduglighet under försvarsbeslutsperioden sannolikt inte kommer att nås för vissa fördelnings- och försvarsområdesförband. Orsaken till detta är att möjligheterna att genomföra repetitionsutbildning i vissa fall har varit begränsade på grund av brist på medel och bedöms komma att vara det även framdeles. Satsningen på materiell förnyelse har fortsatt, vilket medfört att främst armébrigaderna efter hand blir mera slagkraftiga och bättre anpassade till en aktuell stridsmiljö. Satsningen innebär bl. a. att under året har * pansarbandvagn 401 (MT-LB) beställts * delbeställning 3 gjorts av stridsfordon 90 * den nya stridsvagn 122 (Leopard 2 S) beställts * förhandlingar förts om köp av begagnad Leopard 2 stridsvagn och ca 160 har levererats * utveckling av pansarskott 95 beställts * anskaffning inletts av fast bro till armébrigaderna * utveckling av artillerigranaten Bonus beställts Anslagssparandet var 269,9 miljoner kronor på anslaget B 1. Ledning och förbandsverksamhet och 145,1 miljoner kronor på anslaget B 2. Anskaffning av materiel. På anslaget B 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation om 12,5 miljoner kronor. Orsaken till det relativt höga anslagssparandet är bl.a. ett medvetet sparande för att finansiera inköpet av pansarbandvagn 501 (BMP-1). De av Riksrevisionverkets invändningar som är gemensamma för huvudprogrammen har tidigare redovisats. Utöver dessa anser verket att de finansiella intäkterna och de finansiella kostnaderna i Chefens för armén resultaträkning är för högt redovisade med vardera cirka 895 miljoner kronor. Beträffande huvudprogrammet Marinförband anmäler Försvarsmakten att det till följd av den ekonomiska situationen under året och den omfattande ubåtsskyddsverksamheten finns vissa brister inom de marina programmen. Bl.a. har repetitionsutbildning för fasta kustartilleri-förband och underhållsförband inte kunnat genomföras som planerats. Erforderligt materiel- och fastighetsunderhåll har i viss utsträckning eftersatts för ytstridsförband och fasta kustartilleriförband. Utbildningen för helikopterförbanden och stridsfartygsförbanden har påverkats negativt av ubåtsskyddsverksamheten. Under året har upphandling av fyra mindre minröjningsfartyg (YSBm) genomförts. Lätt ubåtsjakttorped (45) har införts. Modifiering av åtta patrullbåtar typ Hugin till patrullbåt typ Kaparen har genomförts. Modernisering av sjömålsrobot 15 har beställts. Försvarsmakten redovisar för anslaget C 1. Marinförband: Lednings- och förbandsverksamhet att anslagskrediten om 382,3 miljoner kronor har utnyttjats med 234,1 miljoner kr. (Försvarsmakten har dock inte kunnat beakta senare regeringsbeslut om att de belopp om sammanlagt 300,5 miljoner kronor som under året förts bort från anslagen C 2. och C 3. skall återföras till Försvarsmakten). På anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel har redovisats ett anslags-sparande, avseende merutgift som beviljats för 1993/94 och 1994/95, om 117,8 miljoner kronor. Anslaget C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar, som är ett reservationsanslag, har överskridits med 21,8 miljoner kronor. Riksrevisionsverket riktar i sin revisionsberättelse anmärkning mot överskridandet på anslaget C 3. Beträffande huvudprogrammet Flygvapenförband anmäler Försvarsmakten att verksamheten har genomförts enligt givna uppdrag. Förbanden har en krigsduglighet som med endast något undantag svarar mot regeringens krav. Insats- och incidentberedskap har upprätthållits i planerad omfattning. Flygstridskrafterna har en god förmåga till hög initialeffekt och incidentberedskap. Försvarsmakten anmäler vidare att nedläggningarna av F 6 och F 13 har genomförts enligt plan. Främst dessa nedläggningar har medfört att antalet civilanställda har minskat. Genom en bättre samordning och tydligare ansvarsfördelning i underhållsarbetet har styrningen av under-hållskostnaderna förbättrats. Kostnaderna för materielunderhållet har också minskat betydligt under budgetåret. Materielanskaffningen har i huvudsak genomförts enligt plan, bl.a. innebärande att modifieringen av flygplan AJ 37 till AJS 37 har fortsatt. Kontrakt rörande motorbytet på SK 60 har tecknats. Byggnadsverksamheten har genomförts enligt plan och har avsett bl.a. byggnationer för JAS 39 Gripen på F 7 och en ny hangar på F 10. Under budgetåret har huvudprogrammyndigheten Chefen för flygvapnet genom rapporten Ökad samordning av den militära och den civila vädertjänsten redovisat regeringens uppdrag om en utveckling av samarbetet med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om vädertjänst. I fråga om enskilda förband redovisar Försvarsmakten bl.a. följande. Det nya systemet för luft- och markobservation har börjat att organiseras. Huvudsakligen på grund av omfattande utbildnings-verksamhet har produktionsmålet för två av de tio jaktflygdivisionerna inte uppnåtts. Haveriet med JAS 39 Gripen vid uppvisningen sommaren 1993 har försenat inflygning och utbildning av instruktörer. Inom AJ/S 37-systemet har såväl attack- som jakt- och spaningsförmågan förbättrats. Genom att repetitionsutbildningen har kunnat fördubblas har erforderlig krigsduglighet börjat att återtas inom basförbanden. Nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har inneburit en minskning av tillsynsresurserna. Anslagssparandet på anslaget D 1. Ledning och förbandsverksamhet var 201,9 miljoner kronor. På anslaget D 2. Anskaffning av materiel har 94,5 miljoner kronor utnyttjats av medgiven anslagskredit om 226,4 miljoner kronor. På anslaget D 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation om 3,6 miljoner kronor. Riksrevisionsverkets invändningar mot Chefens för flygvapnet del i den samlade årsredovisningen har redovisats tidigare i avsnittet. Beträffande huvudprogrammet Operativ ledning m.m. anmäler Försvarsmakten att verksamheten i huvudsak har genomförts enligt givna uppdrag. Den pågående omstruktureringen följer uppgjorda planer. Lednings-, insats- och incidentberedskapen har upprätthållits i enlighet med givna uppdrag. Ubåtsskyddsverksamheten har bedrivits i större omfattning än vad som förutsetts vilket inneburit ett överutnyttjande av medel. Den tidigare eftersläpningen inom områdena telekrigföring och informationsteknologi har till stor del kunnat återtas. Målen enligt 1992 års försvarsbeslut bedöms kunna uppnås. Anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet har överutnyttjats med 142,2 miljoner kronor. Medgiven anslagskredit om 33,5 miljoner kronor har överskridits med omkring 81 miljoner kronor. Anslagssparandet på anslaget E 2. Anskaffning av materiel var 6,4 miljoner kronor. På anslaget E 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation på 7,5 miljoner kronor. Anslagssparandet på anslaget E 4. Forskning och utveckling var 50,3 miljoner kronor. Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse - utöver de generella iakttagelserna - riktat invändningar mot att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet har utnyttjats utöver medgiven anslagskredit. Verket anser att överskridandet tyder på brister i de ekonomiadministrativa rutinerna. I.2 Regeringens överväganden Gällande mål för försvarsbeslutsperioden 1992-1997 I 1992 års försvarsbeslut fastlades i huvudsak följande mål för verksamheten under försvarsbeslutsperioden 1992-1997. Arméförband Inom fördelningsförbanden - bl.a. stadsskyttebataljoner och gränsövervakningskompanier - skall bl.a. fyra fördelningshaubitsbataljoner 15,5 F avvecklas. I övrigt skall i huvudsak organisationen bibehållas. Fördelningsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner, bl.a. ledning i främst telestörd miljö samt eldkraft vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld. Inom territorialförsvarsförbanden, bl.a. stadsskyttebataljoner och försvarsbataljoner, skall omorganiseringen fortsätta, vilket i huvudsak innebär att förbanden reduceras till en volym som kan erhållas genom avkastning från fältförbanden. Territorialförsvaret skall omfatta omkring 165 000 man. Territorialförsvarsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner, bl.a. eldkraften vad avser direkt pansarvärnseld. Inom territorialförsvarsförbanden skall vidare omorganiseringen och utvecklingen av hemvärnet fortsätta, vilket innebär att hemvärnet omkring sekelskiftet skall ha utökats till cirka 125 000 man. Hemvärnsförbandens eldkraft skall förbättras bl.a. vad avser strid mot marktrupp och direkt pansarvärnseld. Arméns brigader skall utvecklas och moderniseras genom att deras skydd, rörlighet och mörkerstridsförmåga förbättras. Detta innebär bl.a. att sex infanteribrigader skall organiseras så att - utöver annat - fyra skyttebataljoner kommer att ingå i varje brigad. Omorganisationen av Norrlandsbrigaderna skall fortsätta, vilket bl.a. innebär att fyra Norrlandsbrigader bibehålls och att en omorganiseras till mekaniserad brigad övre Norrland. Omorganisationen av pansar-brigaderna skall fortsätta. Detta innebär att två pansarbrigader bibehålls och att två omorganiseras till mekaniserade brigader. Omorganisation och utveckling av mekaniserade brigader skall fortsätta, vilket innebär att totalt fyra mekaniserade brigader organiseras. Samtliga brigader skall ges högre kvalitet både personellt och materiellt. Bl.a. skall eldkraften vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld förbättras. Marinförband Ledningsorganisationens omstrukturering skall fullföljas. Helikopterorganisationen skall vidmakthållas. Ytstridsförbanden skall organiseras i tre ytstridsflottiljer. Fyra kustkor- vetter av typ Göteborg skall krigsorganiseras. Tolv robotbåtar av typ Norrköping skall vidmakthållas, varvid sex robotbåtar skall ges förlängd livstid. Åtta patrullbåtar av typ Hugin skall modifieras och livstidsförlängas, medan fyra skall vidmakthållas med nuvarande uppgifter. Resterande fyra patrullbåtar skall utgå ur organsationen. Utvecklingen av ett nytt ytstridsfartyg skall fortsätta. Tolv ubåtar skall vidmakthållas. Tre ubåtar av typ Sjöormen skall successivt ersättas före år 2000 av ubåt typ Gotland. Minkrigsförbanden skall vidmakthållas. Tre minkrigsavdelningar skall organiseras. Fartyg typ YSBm skall anskaffas. Ett stamminfartyg skall utgå ur organisationen. Utveckling och anskaffning av undervattensvapen skall fullföljas. Tolv av de nuvarande 19 spärrbataljonerna skall bibehållas inom prioriterade områden och anpassas till en framtida krigsmiljö. Studier och projektering av förband för ersättning av bl.a. äldre fasta kustartilleriförband inom de prioriterade områdena skall genomföras. Främst skall rörliga alternativ prövas. Organiserandet av de sex amfibiebataljonerna skall fortsätta. Tre av amfibiebataljonerna skall före den 1 juli 1997 utrustas med båtmateriel så att full taktisk och operativ rörlighet uppnås. Flygvapenförband Omsättningen av stridsledningscentralerna till StriC 90 skall fullföljas. Radiosystemet RAS 90 skall anskaffas i en utformning anpassad till en framtida krigsmiljö. Flygburen spaningsradar skall anskaffas med inriktningen att två grupper om vardera två till tre radarsystem skall vara organiserade vid sekelskiftet. Verksamheten vid basbataljonerna skall organiseras så att eventuella brister inte påverkar flygstridskrafternas samlade möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Antalet basbataljoner skall reduceras till 24. Senast den 30 juni 1997 skall - i förhållande till läget år 1992 - ytterligare en Bas 90 ha färdigställts och senast år 2002 skall minst 20 huvudbaser inom Bas 90-systemet vara utbyggda. Utvecklingen av olika stödsystem inom lednings- och sambandsförbanden skall fortsätta. Planeringen för att införa JAS 39 Gripen i krigsorganisationen skall fortsätta. Senast den 30 juni 1997 skall två Gripen-divisioner vara operativa. Studier och utveckling av spaningskapsel skall fortsätta. Anskaffningen av bombkapsel skall fullföljas. Utveckling och anskaffning av motmedel för Gripen skall fortsätta. Anskaffningen av motmedel för JA 37 skall fullföljas liksom bombkapselanskaffningen för AJ/S 37-systemet. Sex flygdivisioner S, AJ/S och AJS 37 skall organiseras. Integreringen till AJS 37 skall vara slutförd senast den 30 juni 1997. Transportflygförbandens utbildning och övning i krigsuppgiften skall genomföras i enlighet med uppgjord plan. Ersättningsflygplan för signalspaningsflygförbanden skall vara anskaffade senast den 30 juni 1997. Ett signalspaningsflygförband skall vara operativt med nytt flygplan senast den 30 juni 1996. Operativ ledning m.m. Den operativa ledningen skall omstruktureras för att erhålla balans mellan ledningsorganisation och ledningssystem samt mellan ledningsorganisation och övriga stridskrafter. Den centrala ledningens krigsorganisation skall minska. Ett högkvarter skall organiseras i den nya myndigheten Försvarsmakten. På den högre regionala nivån skall organisationen bestå av tre militärområdesstaber samt en rörlig militärområdesförstärkningsstab. För att bl.a. medge kontinuerlig ledning i olika konfliktlägen skall utbyggnaden av informationssystem kompletteras och anskaffade underrättelsesystem vidmakthållas. Underhållsorganisationen skall vidareutvecklas för att med ökad överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och i fred säkerställa ett tidigt understöd. Ett underhållsregemente skall organiseras i vart och ett av de tre militärområdena. Insats- och incidentberedskapen skall upprätthållas. Resultatbedömning av verksamheten budgetåret 1993/94 Av de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot de årsredovisningar som ingår i Försvarsmaktens årsredovisning finns det flera som kan hänföras till de förändringar i regelverk och organisation som påverkat Försvarsmakten under budgetåret. Dessa invändningar är av engångskaraktär och nödvändiga åtgärder vidtas av myndigheten under innevarande budgetår. Regeringen anser att de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot att tre av anslagen inom Försvarsmaktens område har överskridits är av en annan art. Överskridandena tyder uppenbarligen på bristande ekonomiadministrativa rutiner vad avser uppföljning av anslagsbelastningen. Regeringen ser allvarligt på förhållandet och avser att särskilt följa utvecklingen inom detta område vid Försvarsmakten. De invändningar som Riksrevisionsverket riktat gemensamt mot här aktuella årsredovisningar måste enligt regeringen beaktas av Försvarsmakten. Regeringen anser dock i fråga om redovisning av prestationer, att effekten av prestationerna (krigsorganisationens förmåga, beredskap och uthållighet) är det viktigaste att mäta. Det är emellertid också av betydelse att kunna mäta bl.a. prestationer och relatera dessa till kostnader. Mot denna bakgrund delar regeringen Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör fortsätta att utveckla resultatredovisningen och att verkets iakttagelser avseende årsredovisningen 1993/94 bör ligga till grund för det arbetet. För huvudprogrammet Arméförband konstaterar regeringen att de omfattande förändringarna i arméns grundorganisation i allt väsentligt har genomförts enligt 1992 års försvarsbeslut. Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt intentioner i 1992 års försvarsbeslut. De krigsorganisatoriska målen för budgetåret 1993/94 har i allt väsentligt uppnåtts. Undantag har utgjorts av vissa förband som genomfört begränsad repetitionsutbildning. Viss verksamhet har planerats om för att göra det möjligt att anskaffa begagnade stridsvagnar 121 och de begagnade pansarfordonen MT-LB och BMP. De tidigare arméanslagen har underutnyttjats något, bl.a. beroende på ett medvetet anslagssparande för att möjliggöra ovannämnda inköp. Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som angetts i regleringsbrevet. Krigsduglighetens utveckling under året tyder dock på att vissa förband inte kommer att nå upp till de mål som har satts upp för försvarsbeslutsperioden. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom området. Utöver vad som i det föregående har sagts om Riksrevisionsverkets invändningar mot årsredovisningen måste den felaktiga metoder att redovisa finansiella intäkter och kostnader rättas till. För huvudprogrammet Marinförband har brister i förbandens förmåga anmälts i årsredovisningen för 1993/94. Marinen har dock, med bortseende från de belopp som under året förts bort som besparingar men sedermera återförts till Försvarsmakten, sammantaget underskridit tilldelade anslagsramar med 162,3 miljoner kronor. Regeringen anmälde i föregående års budgetproposition särskilda åtgärder rörande marinförband under budgetåret 1993/94 till följd av de ekonomiska problemen inom marinen. Bl. a. prognosticerades ett omfattande överskridande på anslaget C 1. I syfte att låta ett sådant överskridande under året finansieras inom huvudprogrammet beslutade regeringen genom ändring av regleringsbrev den 9 juni 1994 att ett belopp om sammantaget 300,5 miljoner kronor skulle föras bort från anslagen C 2. och C 3. som besparingar. Detta belopp har genom regeringsbeslut den 17 november 1994 återförts till Försvarsmakten i form av medgivande till merutgift och kan således tillgodoräknas den marina förbandsverksamheten. Vidtagna åtgärder ledde också till kraftiga begränsningar av verksamheten vilket återspeglas i de brister som anmälts av Försvarsmakten. Regeringen bedömer att det uppkomna anslagssparandet, inklusive det belopp som återförts i form av merutgift, bör göra det möjligt att i huvudsak åtgärda de brister som anmälts. Vad gäller överskridandet på reservationsanslaget C 3. kan följande konstateras. Inför beslutet om ändring av regleringsbrev den 9 juni 1994 fanns möjlighet att minska det belopp som under anslaget ställts till regeringens disposition för att kunna föras bort som en besparing. Den tidigare myndigheten Chefen för marinen bereddes tillfälle att anmäla återstående medelsbehov under budgetåret 1993/94. Till följd av ett ofullständigt underlag kom ett alltför litet medelsbehov att anmälas. För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Förbanden har en god förmåga att lösa sina uppgifter. Anbefalld insats- och incidentberedskap har upprätthållits. De tidigare flygvapenanslagen har sammantaget underutnyttjats något. Till stor del beror detta på genomförda rationaliseringar inom materiel-underhållet. Uppkommet anslagssparande underlättar genomförandet av prioriterad verksamhet budgetåret 1994/95. Regeringen har i avsnittets inledning kommenterat Riksrevisionsverkets invändningar mot den tidigare myndighetens Chefen för flygvapnet del i den samlade årsredovisningen. För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Regeringen ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet utnyttjats över medgiven anslagskredit; detsamma gäller de brister i de ekonomiadministrativa rutinerna som detta tyder på. Regeringen förutsätter dock att bristerna kan avhjälpas av den sammanhållna myndigheten Försvarsmakten under innevarande budgetår. För att säkerställa ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål krävs ett fördjupat samarbete mellan Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, främst för att kvantifiera behoven och mot denna bakgrund pröva realiserbarheten i genomförandet detta underlag är av betydelse för det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Försvarets sjukvårdsstyrelse upphörde som myndighet den 30 juni 1994. Sedan den 1 juli 1994 finns en sjukvårdsfunktion i Försvarsmaktens högkvarter. Försvarets sjukvårdscentrum bildades den 1 juli 1994 inom Försvarsmakten med lokalisering till Värmlands läns landsstings vårdlokal Sätter i Karlstadsområdet. Regeringen bedömer att verksamheten inom Försvarsmakten under budgetåret 1994/95 kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag. Slutsats Regeringen bedömer, med utgångspunkt i Försvarsmaktens redovisningar, att utvecklingen gentemot de mål som sattes i 1992 års försvarsbeslut har varit tillfredsställande. De operativt rörliga arméförbanden (brigader och fördelningsförband), huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga kustartilleriförbanden samt flygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de krigsduglighets-krav som nu erfordras för att målen 1997 skall kunna nås. Detta kommer dock sannolikt inte att kunna ske vad avser vissa fördelnings- och försvarsområdesförband samt vissa marinstridskrafter. Besparingar Regeringen anser att en besparing om 1 796 836 000 kronor skall göras inom Försvarsmakten. Besparingen genomförs så långt möjligt som en generell besparing inom verksamheten och genom att tillvarata ytterligare möjligheter till samordning och effektivisering av produktionen inom Försvarsmakten. Härutöver kan besparingen genomföras genom att, i rådande säkerhetspolitiska situation, kraven på insatsberedskap och på krigsduglighet för vissa krigsförband sätts ned. Vidare minskas ambitionerna avseende krigsorganisationens materiella förnyelse. Försvarsmakten har i ett kompletterande underlag inför budgetåret 1995/96 angett att aktuella besparingar måste genomföras inom en rad angivna verksamhetsområden. Sålunda har verksamhetsområdet Grundutbildning i Försvarsmaktens underlag föreslagits bli föremål för en stor del av de samlade besparingsåtgärderna. Regeringen är inte beredd att medge några besparingar inom verksamhetsområdet Grundutbildning. En mer ingående beskrivning av besparingsåtgärdernas konsekvenser finns i det följande i avsnitt II. Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret 1995/96. II Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret1995/96 II.1 Operativa lednings- och underhållsförband II.1.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * De operativa lednings- och underhållsförbanden vidmakthålls. Högkvarterets krigsorganisation liksom underhållsregementenas omorganisation fullföljs. Härvid omorganiseras fördelnings-underhållsbataljonerna till sex milotran- sportbataljoner. * De fasta stabsplatserna vidmakthålls och materielen anpassas till den tekniska utvecklingen. * Underrättelse- och säkerhetstjänst bedrivs enligt särskilda instruktioner. * Lednings-, insats- och incidentberedskap upprätthålls enligt särskilda anvisningar. II.1.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Verksamheten inom programmet har präglats av förberedelser för och genomförande av Försvarsmaktens omstrukturering. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de brister i bl.a. krigsdugligheten som föreligger kommer att minska genom den av Försvarsmakten föreslagna programinriktningen; på så sätt kan de långsiktiga målen uppnås. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 759 012 000 kronor. II.2 Fördelningsförband II.2.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Fördelnings- och artilleriregementsstaber, televapen- och fördelningsunder- rättelsekompanier, jägarförbanden och fördelningspansarvärnskompanierna vidmakthålls. Organisering av ytterligare två norrlandsjägarbataljoner påbörjas. * Utvecklingen och anskaffningen av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR fortsätter och anskaffningen av telesystem 9000 slutförs. * Fördelningskanonbataljonerna och fördelningshaubitsbataljon 15,5 F vidmakthålls. Organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 fortsätter. Utvecklingen av måldetekterande hårdmålsammunitionen BONUS fortsätter. * Arméflygförbanden, luftvärnsförbanden och ingenjörsförbanden vidmakthålls. Utvecklingen av RBS 23 BAMSE fortsätter. * Anskaffningen av stridsvagnstransportsläp fortsätter. * Fältsjukhuskompanier med fältsjukhustransportplutoner vidmakthålls. II.2.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Bl.a. har repetitionsutbildningen av vissa förband inte kunnat genomföras och organiseringen av fördelningshaubitsbataljon 95 har försenats. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystem BILL samt renovering av robot 70 senareläggs. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 3 744 593 000 kronor. II.3 Försvarsområdesförband II.3.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthålls, försvars-områdesstaber med betjäningsförband och kvarstående förband inklusive hemvärnsförband vidmakthålls. * Organisering av försvarsområdesluftvärnskompanier med direkt-riktningssikten fullföljs. * Organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas, och organiseringen av försvarsbataljoner samt transportledningsgrupper slutförs. * Organisering av mobiliserings- och förplägnadsplutoner genomförs. * Utgående krigsförband avvecklas. * Anskaffningen av truppradio 8000 slutförs. II.3.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Detta beror huvudsakligen på att repetitionsutbildningen inte har kunnat genomföras som planerats. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystemet BILL senareläggs. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 823 813 000 kronor. II.4 Armébrigadförband II.4.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Omorganiseringen av fem infanteribrigader till IB 2000 fortsätts, och omorganiseringen av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med stridsfordon 90 påbörjas. * Omorganiseringen av fyra norrlandsbrigader till NB 2000 och en norrlandsbrigad till norrlandsmekaniserad brigad med ny stridsvagn 122 och stridsfordon 90 påbörjas. * Omorganiseringen av två pansarbrigader till PB 2000 påbörjas. * Omorganiseringen av två mekaniserade brigader till MekB 2000 med begagnad stridsvagn 121 påbörjas, och en mekaniserad brigad med stridsvagn 104 vidmakthålls. * Tillförsel av granatkastarammunitionen STRIX fullföljs. * Utvecklingen av artilleriammunitionen BONUS fullföljs. * Anskaffning av pansarvärnsrobotsystem 56 BILL slutförs. * Renovering och modifiering av robot 70 påbörjas. * Krigsbro till pansar- och mekaniserade brigader tillförs. * Anskaffningen av truppradio 8000 slutförs. * Anskaffningen av personligt splitterskydd och C-stridsdräkter fortsätts. * Utvecklingen av pansarskott 95 slutförs. * Anskaffningen av pansarbandvagn 401(MT-LB) och pansarbandvagn 501(BMP-1) till infanteri- och norrlandsbrigader fortsätter. II.4.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Programmet utvecklas planenligt mot de mål som sattes upp i 1992 års försvarsbeslut. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitions- utbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaffningen av pansar- skott 95 och mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystemet BILL samt renovering av robot 70 senareläggs. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 7 563 067 000 kronor. II.5 Marina lednings- och underhållsförband II.5.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthålls. * Reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutförs. * Bas- och underhållsförbanden organiseras i nio bataljoner m.m. Förbandens organisation skall anpassas till marinens övriga krigsorganisation och samordnas med de områdesbundna förbanden. .* Ett nytt ledningssystem utvecklas och installeras. II.5.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Bl. a. har repetitionsutbildning för underhållsförbanden inte kunnat genomföras som planerats och materielunderhållet har eftersatts för en del förband. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitions- utbildningen. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 1 192 352 000 kronor. II.6 Marina flyg- och helikopterförband II.6.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m. m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Helikopterdivisionerna omorganiseras så att antalet divisioner i krigsorganisationen minskar från tre till två. Fredsverksamhet genomförs på Berga, Säve och Kallinge inom ramen för en marinflygledning. II.6.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att utbildningsverksamheten inte helt har kunnat genomföras som planerats till följd av omfattande ubåtsskyddsverksamhet och en pressad ekonomi. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generll besparing avseende driftkostnaderna Regeringen avser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 364 552 000 kronor. II.7 Stridsfartygsförband II.7.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m. m. Försvarsmakten förslår i huvudsak följande. * Två ytstridsflottiljledningar vidmakthålls. * Utvecklingen av ytstridsfartyg 2000 fortsätts. * Införandet av kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätts. * Tolv robotbåtar vidmakthålls, varav sex ges förlängd livstid. * Tolv patrullbåtar vidmakthålls. * Anskaffning av mindre minröjningsfartyg typ Styrsö (YSBm) fullföljs. * Projektering av ubåt 2000 fortsätts. * Anskaffning av tre ubåtar typ Gotland fullföljs. * Halvtidsmodernisering av ubåt typ Näcken fullföljs. * Utvecklingen av tung torped 62, anskaffningen av lätt ubåtsjakttorped 45 samt studier och utveckling av ny lätt ubåtsjakttorped 46 fullföljs. Halvtidsmoderniseringen av sjömålsrobot 15 fortsätts. II.7.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte fullt ut har nåtts. Bl. a. har förmågan i huvudtjänsten i flera fartygsförband gått ned till följd av begränsningar i övningsverksamheten. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen. Regeringen bedömer projektet YS 2000 angeläget och kommer särskilt att pröva denna anskaffning. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 4 427 810 000 kronor. II.8 Kustförsvarsförband II.8.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m. m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Omorganisering av fasta kustartilleribrigadledningar till rörliga påbörjas, varvid en organiseras före den 1 juli 1996. * Organiseringen av sex amfibiebataljoner fortsätts, varvid tre skall ges full taktisk och operativ rörlighet före den 1 juli 1997. * Studier av förband för ersättning av bland annat äldre fasta kustartilleriförband fortsätts, varvid främst rörliga alternativ prövas. * Områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar. * Moderniseringen av ett prototypbatteri 7,5/57 fortsätts. II.8.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Materiel- och fastighetsunderhåll har genomförts på en lägre nivå än vad som krävs för att till alla delar motsvara de operativa kraven. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslags-finansierade anläggningar. I avvaktan på att pågående utredningar om det områdesbundna kustförsvarets framtida utformning slutförs anser regeringen att programmet bör ges den inriktning som Försvarsmakten har föreslagit. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 162 150 000 kronor. II.9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband II.9.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Tre flygkommandostaber, försvarets telenät (FTN) och nio stril-bataljoner vidmakthålls. * Utvecklingen och anskaffningen av det för flygstridskrafterna gemensamma lednings- och informationssystemet fortsätter. * Utvecklingen och anskaffningen av det taktiska radiosystemet liksom av det flygburna radarspaningssystemet fortsätter. * Anskaffningen av de nya stridsledningscentralerna StriC fortsätter och äldre centraler avvecklas efter hand. * Organiseringen av det optiska luftbevakningssystemet LOMOS fortsätter. * 24 basbataljoner vidmakthålls. * Utbyggnaden av huvudbaser inom Bas 90-systemet fortsätter. II.9.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter. Regeringen noterar särskilt att den under föregående budgetår genomförda repetitionsutbildningen har resulterat i förbättrad krigs-duglighet. Arbetet med att förbättra styrningen av materielunderhållet har nu gett tydliga resultat genom minskade underhållskostnader. Samtidigt noterar regeringen att nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har medfört problem med tillsynsresurserna. Under innevarande budgetår har åtgärder inletts för att inom ramen för den befintliga organisationen öka tillsynskapaciteten. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka om-fattningen av beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Det är angeläget att den fredstida grunden i det nya luft- och markobservationssystemet LOMOS byggs upp. De brister som ännu föreligger inom framför allt basbataljonerna bör så långt möjligt rättas till. Av den tidigare huvudprogrammyndighetens Chefen för flygvapnet och Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts gemensamma rapport framgår att samarbetet i fråga om vädertjänst har fördjupats. Regeringen delar myndigheternas uppfattning att samordningen av vädertjänsten har drivits så långt som det för närvarande är praktiskt möjligt. Kostnaderna för materielunderhållet minskar nu. Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att effektivisera underhållet och att hålla underhållskostnaderna nere. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 6 114 694 000 kronor. II.10 JAS 39 -förband II.10.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Anskaffningen av JAS 39 Gripen fortsätter så att två divisioner kan tas i operativ drift under år 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002. * Utvecklingen av den tvåsitsiga JAS 39B Gripen fortsätter. * Anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel för låg höjd fortsätter. Spaningskapseln skall kunna vara i operativ drift senast år 2002. * Anskaffningen av bombkapseln slutförs. * Utveckling och anskaffning av varnings- och motverkanssystem för delserie 2 av JAS 39 Gripen fortsätter. II.10.2 Regeringens överväganden Regeringen kommer att medge att utveckling och anskaffning av spaningskapseln senareläggs. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 10 303 549 000 kronor. II.11 Övriga stridsflygförband II.11.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Åtta JA 37, två J 35J, sex AJS 37 samt fyra lätta attackdivisioner vidmakthålls. * Flygplan SF 37 vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS 39 Gripen blir operativ. * Integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd för flygplan JA 37 påbörjas. * Införande av taktiskt radiosystem för JA 37 påbörjas. II.11.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter. Under innevarande budgetår vidtas åtgärder för att avhjälpa bristerna inom vissa jaktflygdivisioner. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 3 050 952 000 kronor. II.12 Transportflygförband II.12.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten förelår i huvudsak följande. * Fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls. * Avvecklingen av de medeltunga och organiseringen av ytterligare en tung flygräddningsgrupp påbörjas. * Fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls. * Anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan som ersättning för de nuvarande fullföljs. II.12.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter. Regeringen konstaterar att bemanningsläget inom Tp 84-förbanden (Hercules) har förbättrats i enlighet med den gällande planen. Varnings- och motmedelssystem har anskaffats för Tp 84. Detta har stor betydelse för säkerheten när förbanden används vid internationella uppdrag. Slutsatser Regeringen bedömmer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generell besparing avseende driftkostnaderna. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 550 381 000 kronor. II.13 För krigsorganisationen gemensamma resurser II.13.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att krigsorganisationens behov och krav tillgodoses. * Uppdragsstyrningen av stödmyndigheter utanför Försvarsmakten utvecklas så att anpassning sker till Försvarsmaktens angivna behov och lämnade uppdrag. * Den frivilliga försvarsverksamheten vidmakthålls på en oförändrad nivå. Åtgärder vidtas för att öka antalet kvinnor med vilka avtal tecknas. * För krigsorganisationen gemensam materiel anskaffas. * Kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras. Tillgångar som ej längre erfordras för krigs-organisationen avvecklas. * Målflygdivisionen vidmakthålls. * Modifieringen av Sk 60:s avioniksystem liksom utbytet av flygplantypens motorer fortsätts. II.13.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har nåtts. Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband och föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att Riksrevisionsverkets förslag i allt väsentligt tillgodoses genom Försvarsmaktens förändrade lednings- och styrsystem. Den civila trafikflygarutbildningen behandlas i avsnitt IV. 7. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen, utbildningen av civila trafikflygare samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 9 300 332 000 kronor. Av beloppet bedöms 138 645 000 kronor bli avdelade för de frivilliga försvarsorganisationerna. II.14 För grundorganisationen gemensamma resurser II.14.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * De personal- och ekonomiadministrativa systemen utvecklas. * Grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov. * Krigs- och grundorganisationens behov av mark, anläggningar och lokaler tillgodoses genom förhyrning från Fortifikationsverket. * Gemensam utbildnings- och övningsmateriel utvecklas och anskaffas. * Försvarsmaktens behov vad gäller teknologiförsörjning och forskning tillgodose främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt II.14.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har nåtts utom inom forsknings- och utvecklingsområdet där vissa beställnings- och leveransförseningar uppstått. Förändringar i grundorganisationen redovisas i avsnitt IV. 4. Slutsatser Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av forskning och utveckling samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar. Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att programmets verksamheter och resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen 1-12. Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 4 903 277 000 kronor. II.15 Utlandsstyrkan m.m. II.15.1 Försvarsmakten Uppdragsförslag m.m. Försvarsmakten framhåller att Sveriges medverkan vid skilda fredsbevarande insatser har ökat i omfattning under budgetåret 1993/94. Kostnaderna för verksamheten har sålunda ökat från ca 490 miljoner kronor budgetåret 1992/93 till ca 1 miljard kronor budgetåret 1993/94. Sammanlagt har under budgetåret 1993/94 över 2000 personer tjänstgjort utomlands. Huvuddelen av dessa har tjänstgjort i f.d. Jugoslavien. Försvarsmakten redovisar vidare att särskilt insatsen i Bosnien leder till förslitning av krigsmateriel. Försvarsmakten erinrar om att man inte fått kompensation för det behov av materielersättning som förslitningen föranleder. Uppgifterna vid försvarets internationella centrum har kunnat lösas endast genom ett mycket stort övertidsuttag och genom tillfälliga kommenderingar och anställningar. Försvarsmakten föreslår att ett antal enheter i utlandsstyrkan skall vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa de uppgifter FN eller annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår också att materiel som inte tillhandahålls av FN skall få anskaffas och transporteras till insatsområdena. Vidare föreslås att lager av reservdelar och ammunition m.m. skall få byggas upp för bataljonen i Bosnien. Försvarsmakten föreslår att ett nytt program för utlandsstyrkan inrättas. Man föreslår i försvarsmaktsplanen att medel för verksamheten beräknas till 1 263 miljoner kronor. Försvarsmakten har därefter i kompletterande underlag pekat på ytterligare medelsbehov. Försvarsmakten har i sina underlag bl.a. angivit att kostnaderna för förslitning av materiel uppgår till 250 miljoner kronor och att 185 miljoner kronor krävs för uppbyggnad av lager av reservdelar och ammunition. II.15.2 Regeringens överväganden Sammanfattning Ett nytt program för Utlandstyrkan m.m. bör in- rättas. Medel för verksamheten finansieras från anslag under tredje huvudtiteln. Regeringen finner det angeläget att organisationen vid försvarets interna- tionella centrum kontinuerligt anpassas till volymen på utlandsverksamheten. Regeringen anser att de frågor av materiell karaktär som tagits upp av Försvarsmakten är angelägna att lösa. Regeringen anser att ett särskilt program för utlandsverksamheten bör inrättas. Verksamheten finansieras från anslag under tredje huvudtiteln. Försvarsmakten kommer efter särskilda beslut av regeringen om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten att få tillgång till de medel som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 4525, Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor och som endast avser slitage av materiel. III Medelsberäkning m.m. Anslagsfördelning m.m. för budgetåret 1993/94 Anslag Anvisat Utfall 1993/94 1993/94 Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet 8 580 384 000 8 325 625 021 Anskaffning av materiel 3 777 295 000 3 990 733 021 Anskaffning av anläggningar 603 200 000 581 756 886 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet 2 726 927 000¹ 2 937 972 860 Anskaffning av materiel 2 920 355 000 2 464 140 145 Anskaffning av anläggningar 166 000 000 177 959 812 Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet 5 324 855 000 5 112 724 858 Anskaffning av materiel 7 547 941 000 7 371 227 285 Anskaffning av anläggningar 423 600 000 458 712 480 Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet 1 117 061 000 1 266 888 958 Anskaffning av materiel 117 396 000 128 375 184 Anskaffning av anläggningar 79 580 000 74 924 432 Forskning och utveckling 167 218 000 222 549 722 Försvarets sjukvårdsstyrelse 45 685 000 48 114 372 Försvarets materielverk 1 308 172 000 1 294 915 126 1 Härutöver har regeringen i ändring av regleringsbrev för budgetåret 1994/95 avseende Försvarsdepartementets verksamhetsområde såvitt avser anslaget A 1. Försvarsmakten (marinen) (Fo94/2333/ESU) medgett att Försvarsmakten i form av merutgift får redovisa 300 500 000 kronor under anslaget A 1. Försvarsmakten motsvarande utgifter under budgetåret 1993/94. Fördelning av anslaget A 1. Försvarsmakten för budgetåren 1994/95 och 1995/96 Program Förslag Anvisat 1995/96 1994/95 1. Operativa lednings- och 2 759 012 000 1 611 050 000 underhållsförband 2. Fördelningsförband 3 744 593 000 2 254 609 000 3. Försvarsområdesförband 2 823 813 000 2 091 000 000 4. Armébrigadförband 7 563 067 000 4 674 000 000 5. Marina lednings- och 1 192 352 000 774 750 000 underhållsförband 6. Marina flyg- och 364 552 000 241 800 000 helikopterförband 7. Stridsfartygsförband 4 427 810 000 2 288 705 000 8. Kustförsvarsförband 2 162 150 000 1 279 200 000 9. Flygvapnets lednings- 6 114 694 000 3 883 909 000 och underhållsförband 10. JAS 39-förband 10 303 549 000¹ 5 105 200 000 11. Övriga stridsflygar- 3 050 952 000 2 174 200 000 förband 12. Transportflygförband 550 381 000 557 100 000 13. För krigsorganisationen 9 300 332 000 5 497 250 000 gemensamma resurser 14. För grundorganisationen 4 903 277 000 4 048 170 000 gemensamma resurser 15. Utlandsstyrkan m.m. 1 000 1 000 Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 36 480 944 000 (1 Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet som beslutades av statsmakterna i 1992 års försvarsbeslut hanteras via räntekontokrediten. Övergång till kalenderbudgetår För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de ytterligare sex månader som ingår i budgetåret 1995/96 prognostiserats utifrån den framräknade pris- och löneomräkningen för tolv månader. Detta gäller för samtliga anslag som pris- och löneomräknas. En avstämning av denna prognos kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1. Försvarsmakten tillämpas dock en annan övergångsordning (se även bilaga 1, avsnitt 5.1). I det föreslagna anslagsbeloppet har, i likhet med för övriga anslag, hänsyn tagits till den prognostiserade prisutvecklingen för anslaget A 1. Försvarsmakten. Avstämning av prognosen kommer för Försvarsmaktens anslag och beställningsbemyndiganden till skillnad från för övriga anslag att genomföras redan under våren 1995 med åtföljande justering av anslagsnivån och bemyndiganderamarna i regleringsbrevet. Någon avstämning inför budgetåret 1997 blir därigenom inte aktuell för anslaget. Den budgeterade fördelningen av anslaget på program kommer att påverkas av detta. Härutöver kan den budgeterade fördelningen komma att påverkas av verksamhetens utveckling under innevarande budgetår. Förändring av försvarsprisindex. Förändringar av försvarsprisindex (FPI) föreslås för såväl materielindex (se vidare avsnitt 3.IV.1) som delindex för byggnader. Till följd av övergången till kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar och lokaler föreslås förändringar av FPI. I nuvarande FPI ingår ett delindex för byggnader som även innefattar den del som övergått till kapitalkostnader och i fortsättningen lånefinansieras. Det är fortsättningsvis endast befästningar m.m som inte lånefinansieras. Medel är beräknade under Försvarsmaktens anslag. Ett nytt delindex som bättre speglar kostnadsutvecklingen för detta kostnadsslag föreslås. Det nya delindex som använts har konstruerats av Statens lokalförsörjningsverk och tar hänsyn till prisutvecklingen för byggande av flygfält, bergsbefästningar, betonganläggningar och projektering av dessa. Övergången till kapitalkostnader innebär att Försvarsmakten har fått hyreskostnader för försvarsfastigheter. Ett särskilt delindex för hyreskostnader bör konstrueras vilket emellertid behöver utredas närmare. För budgetåret 1995/96 har ett för statsförvaltningen genom-snittligt index för lokaler använts för prisomräkning av dessa hyreskostnader under anslaget A 1. Försvarsmakten. Beställningsbemyndiganden Regeringen lämnar förslag till ett nytt system för beställnings-bemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar (avsnitt IV. 5). Behovet av bemyndiganderam för tidigare för riksdagen redovisad materiel och ny materiel uppgår till högst 55 800 miljoner kronor efter budgetåret 1995/96. Jämte tidigare för riksdagen redovisade materielobjekt ingår i bemyndiganderamen medel för följande större nya objekt - anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ARTHUR) - serieförberedelser för pansarskott 95 - mörkerriktmedel till pansarvärnsroboten BILL - renovering av luftvärnsrobot 70 - anskaffning av systemmateriel till begagnade stridsvagnar - motmedel avseende JAS 39 Gripen - radiosystem 90 TARAS - integration i fråga om vapen för flygplan JA 37 Regeringen kommer också att i särskild ordning lämna en redovisning av materielplaneringen inför försvarsutskottet. Behovet av bemyndiganderam för anslagsfinansierade anläggningar uppgår till 265 miljoner kronor efter budgetåret 1995/96. Medel har beräknats för anskaffning av bl.a. fortsatt utbyggnad av stridsledningscentralerna StriC och Bas 90-systemet. IV Övriga frågor IV.1 JAS 39 Gripen I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil 2, bet. FöU 1981/82:18, rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av systemet JAS 39 Gripen, i fortsättningen kallat Gripensystemet, skall regeringen årligen orientera riksdagen om projektets fortskridande. Bakgrund Försvarets materielverk redovisade till regeringen den 19 oktober 1993 Projektvärderingstillfälle 7 (PVT 7) av Gripen-projektet. Samtidigt redovisades Försvarsmaktens organisationsmyndighets planerings-mässiga, operativa och taktiska kontroll av Gripen-projektet. Detta var den sista projektvärderingen av denna typ enligt kontraktet mellan Försvarets materielverk och Industrigruppen JAS. Fortsättningsvis kommer redovisning av Gripen-projektet till regeringen att ske i form av årlig redovisning av Försvarsmakten med underlag från Försvarets materielverk. Utöver denna skall myndigheterna, såsom tidigare, omgående anmäla till regeringen om projektet inte utvecklas i enlighet med statsmakternas intentioner. Mot bakgrund av haveriet med det första levererade Gripen-flygplanet i augusti 1993 tillkallade chefen för Försvarsdepartementet i september 1993 en särskild kommission för att granska Gripen-projektet. I direktiven för kommissionens arbete (dir. 1993:109) angavs bl.a. att kommissionen, med stöd av regeringens bemyndigande, skulle göra en bedömning av projektets utveckling och därvid pröva huruvida Gripen-programmet kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen. Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari 1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen - en granskning av JAS-projektet. Kommissionens samlade bedömning av Gripen-programmet, mot bakgrund av den granskning av Gripen-projektet som kommissionen gjort, är att det i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna. Kommissionen konstaterade dock bl.a. att regeringens redovisning av projektets tekniska utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986, 1987 och 1988. Regeringen överlämnade den 24 mars 1994 en skrivelse (skr. 1993/94:179) till riksdagen rörande Gripen-projektet grundad på JAS-kommissionens arbete. Riksdagen har (bet. 1993/94:FöU10, rskr. 1993/94:395) förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur den ekonomiska planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas samt lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör anpassas för att harmoniera med sättet att budgetera. Försvarsmakten och Försvarets materielverk lämnade till regeringen den 24 oktober 1994 den årliga redovisningen av Gripen-systemet för budgetåret 1993/94. Fortsättningsvis skall motsvarande redovisning utgöra en bilaga till Försvarsmaktens årsredovisning. Denna bilaga, som skall redovisa såväl Gripen-ramen som den planerade fortsättningen, inlämnas senast tre månader efter avslutat budgetår. Ekonomisk redovisning Särskiljande för Gripen-projektets redovisning jämfört med annan årsredovisning för Försvarsmakten är att redovisningen, förutom senaste verksamhetsår, även omfattar åren från projektstart samt åren till projektslut. Samtliga belopp skall vara reviderbara. Gripen-projektets planeringsram definieras som projektets hittillsvarande utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida planeringsutrymme, enligt fastställd pris- och löneomräkning och planerad låneverksamhet. Gripen-projektets utgifter definieras som summan av projektets hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och återstående beräknade utbetalningar med hänsyn till fastställt materielinnehåll med avseende på ingångna och planerade avtal i aktuellt prisläge. Denna beräkning görs av myndigheterna. Grunden för Gripen-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:119, bet. FöU 1982/83:9, rskr. 1982/83:271) om riktlinjer för Gripen-projektet fram till år 2000. I detta beslut, 1982 års försvarsbeslut, fastställde riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/00 till 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen med nettoprisindex, vilket under åren 1982-85 medförde att en skillnad uppstod mellan den uppräknade planeringsramen och de faktiska kontraktsvillkoren. År 1985 kompletterades försvarets priskompensationssystem så att det även tog hänsyn till valutafluktuationer. I försvarsbeslutet 1987 förenklades detta så att systemet särskilt tog hänsyn till US dollar. Försvarets priskompensationssystem ändrades senast i försvarsbeslutet 1992. Ändringen innebar bl.a. en förenklad korrektion för förändringar i dollarkursen. Riksdagen godkände den 12 maj 1993 (bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) regeringens förslag att Gripen-projektets planeringsram skall omdefinieras från 50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2 miljarder kronor i samma prisläge. Detta gjordes för att ramen skall stämma med det omdefinierade materielinnehållet enligt försvarsbesluten år 1987 och 1992, samt kostnadsökningen för delserie 2, den tvåsitsiga 39B och stödsystem som riksdagen beslutade år 1992. I den nya ramen utgick Tungt Styrt Attackvapen (TSA) och spaningskapseln, vilken överfördes till projektets planerade fortsättning. Av den årliga redovisningen 1994 framgår att förbrukade medel från projektstarten år 1982 till år 1994 uppgår till 27,8 miljarder kronor i löpande priser, varav utgifterna under 1993/94 uppgår till 5,1 miljarder kronor. Myndigheterna har räknat om Gripen-projektets utgifter om 60,2 miljarder kronor till genomförandeprisläge 1994/95. De omräknade utgifterna uppgår till 67,0 miljarder kronor på grund av högre valutakurser. Återstående betalningar uppgår till 39,2 miljarder kronor, varav 21,1 miljarder kronor utgörs av beställd verksamhet. Av Gripen-systemets totala återstående kostnader har den utländska kostnadsandelen ökat från ca 40% till ca 44%. Ökningen är föranledd av den svenska kronans depreciering i november 1992. De ca 44 % är direkt beroende av utländsk valuta. Denna del består till 71% av US-dollar, 14% av brittiska pund, 10% av tyska mark samt till 5% av franska franc. Riksdagen förutsatte angående JAS-projektet (rskr. 1993/94:395) att regeringen återkommer och lämnar förslag om hur priskompensations-systemet bör förändras. En arbetsgrupp med representanter för Försvarsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Riksrevisionsverket har berett frågorna om Gripen-ramens konstruktion och priskompensation för Gripen-projektet. Myndigheterna har fått yttra sig över arbetsgruppens rapport. Arbetsgruppen föreslog i sin rapport (1994-09-15 dnr. Fo94/1843/MIL) följande: - Denna del av anslaget A 1. Försvarsmakten bör i pris-kompensations-hänseende behandlas fristående från övriga delen av anslaget. - För importerad försvarsmateriel bör inte IMPI 38 användas som index. I stället bör konsumentprisindex för USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike multiplicerat med valutakurs-förändringar för respektive land användas. - Som bas för beräkningarna bör den fördelning av olika delfaktorer utnyttjas som planeras för det aktuella verksamhetsåret i stället för den fördelning som följer av utfallet från det föregående året. Eventuella differenser mellan planeringsvärden och faktiska utfall skall korrigeras i efterhand. - Delfaktorn importerad materiel bör omfatta all anskaffning där betalningsvillkoren regleras i avtal med klausuler i utländska index och valutor. Avseende Gripen-ramens utveckling föreslog arbetsgruppen: - Den enligt riksdagsbeslutet (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) omdefinierade Gripen-ramen om 60,2 miljarder kr i prisläge februari 1992 skall vara utgångspunkten för omräkning enligt ovanstående förslag. - Den utbetalda delen av ramen skall redovisas i löpande priser. Den ännu ej utbetalda delen av ramen skall uttryckas i det aktuella prisläget omräknad med hänsyn till den planerade fördelningen. Regeringen har för avsikt att som en del av förberedelserna kring ett försvarsbeslut år 1996 se över hela priskompensationssystemet för Försvarsmakten. I avvaktan på en generell översyn föreslår dock regeringen en tillfällig förändring av FPI för budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår att den del av anslaget A1. Försvarsmakten som utgör Gripen-projektets materielandel räknas upp med de index som arbetsgruppen föreslagit. Detta beräkningssätt har beaktats vid medelsberäkningen för anslaget till Försvarsmakten. Den av regeringen omräknade planeringsramen för Gripen-projektet blir 66,98 miljarder kronor vid omräkning till aktuellt prisläge enligt förslaget. Riksrevisionsverkets årliga revision bör framledes även innefatta en granskning av Gripen-projektets ram. Teknisk redovisning Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade bedömning av Gripen-projektet är fortfarande att de tekniska kraven på egenskaper och prestanda enligt Industrigruppen JAS:s åtagande i projektspecifikationen i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Det modifieringsprogram som redan tidigare är inplanerat för delserie 1 (Ds1) kommer dock att bli något mer omfattande. Gripens prestanda överstiger i flera viktiga avseenden de specificerade, och flygplanet bedöms även före modifierings-programmet ha acceptabla prestanda och funktioner för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996. En ny styrsystemedition har utvecklats med visst stöd av utländsk expertis. Styrsystemet bedöms kunna uppnå fulla operativa prestanda med denna modifiering, som kommer att utvärderas av Försvarets materielverk under våren 1995. De flygplan som inledningsvis levereras till Försvarsmakten kommer därför att utrustas med en interimsedition av styrsystemets mjukvara. Denna innebär att flygplanet inte ges fulla prestanda, men medger att flygvapnets utbildning inledningsvis kan påbörjas i begränsad omfattning. Serieversionen av mjukvaran kommer att installeras i samtliga flygplan under andra hälften av 1995. Ljudnivån från hjälpkraftaggregatet (APU) är störande hög på klargöringsplatsen. Åtgärder kommer att vidtas för att förbättra klargöringsmiljön. Därtill har hjälpkraftaggregatet visat vissa brister i tillförlitlighet. Försvarets materielverk och Industrigruppen JAS under-söker lämpliga åtgärder. Typarbetet för den tvåsitsiga Gripen, 39B, följer i stort tidsplanen. Sammanbyggnad av det första flygplanet pågår. Effektiviseringsprogrammen för produktionen inom industrin bedöms påverka projektet på avsett sätt. Ändringsmängden är dock fortfarande hög, vilket orsakar störningar i produktionen. Risken är nu uppenbar att modifieringar även kan påverka flygplan i delserie 2. Två flygplan som under budgetåret 1993/94 har levererats till Försvarsmakten har utnyttjas i markomskolningen av flygtekniker. Samtliga flygplan i delserie 1 är under montering men försenade i förhållande till planerna. Mot bakgrund av att tidsreserverna i stort sett är förbrukade bedömer Försvarsmakten att risken är stor att Industrigruppen JAS inte kommer att klara slutleveranstidpunkten för delserie 1 och således inte heller hålla leveransplanen för delserie 2. Försvarets materielverk konstaterar att förseningstrenden i projektet kvarstår. Denna är delvis kopplad till haveriet, men även till förmågan hos Industrigruppen JAS att fullfölja fastställa planer. Materielverkets bedömning är att kapaciteten hos Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna uppgifter. Den första Gripendivisionen kan bli begränsat operativ tidigast under år 1997. De sammanlagda konsekvenserna av dessa förseningar utreds för närvarande av Försvarsmakten, men de operativa konsekvenserna bedöms bli begränsade. Regeringen är bekymrad och oroad över att ytterligare förseningar i projektet inte kunnat hejdas. Utanför Industrigruppen JAS har övningsammunition till automat-kanonen beställts. Leveranser till Försvarsmakten beräknas ske under år 1995. Utveckling av Gripens flygradio har beställts. Under budgetåret 1993/94 har arbete bedrivits av Försvarsmakten och Materielverket för anpassning av Varning och MotverkansSystem (VMS 39) till hotbild och ekonomiska förutsättningar. Ytterligare arbete erfordras innan tillräckliga förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av VMS 39 föreligger. Regeringen beslutade i augusti 1994 att ett mindre antal av radarjaktroboten AIM 120 (AMRAAM) skulle anskaffas för att täcka de första operativa divisionernas behov. Detta innebär att roboten blir begränsat operativ på Gripen år 1998, och fullt operativ år 2001. Försvarets materielverk har tecknat avtal om leverans av två stycken Full Mission Simulators och två stycken Multi Mission Trainers för flygförarutbildning. Dessa kommer att levereras till den utbildnings-anläggning som är under uppförande vid flygflottiljen i Såtenäs. Styrning och kontroll av Gripen-projektet Regeringen har i proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling föreslagit riktlinjer för anskaffning av flygplanssystem Gripen. Härvid har bl.a. framhållits, att för att Gripen-systemet skall utvecklas enligt de krav som överbefälhavaren har ställt och inom de ekonomiska ramar som statsmakterna fastställer, måste projektet styras noga och kontrolleras fortlöpande. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionens förslag beträffande styrning av projektet (bet. FöU 1981/82:18, rskr. 1981/82:374). Riksdagen har också uttalat att regeringen med hjälp av myndigheterna genom en kraftfull styrning av projektet skall hålla både kostnader och prestanda under effektiv kontroll. Regeringen utfärdade genom beslut den 8 juli 1982 föreskrifter för myndigheterna beträffande organisation, arbetsuppgifter och rapportering i samband med Gripen-projektet. Dessa föreskrifter har, främst på grund av myndigheternas förändrade organisation och ansvar, blivit inaktuella. Regeringens beslut av den 8 juli 1982 har upphävts den 17 november 1994 och ersatts av handlingsregler i regleringsbrevet. Regeringens avsikt är att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras inom en projektorganisation med projektansvar och kontrolleras inom respektive myndighet. Försvarets materielverk har i den årliga redovisningen anmält att det nya stödsystem som driftsätts, i nuläget ej kan nyttjas för uppföljning, redovisning och styrning av Gripenprojektet, vilket leder till att uppföljningen är mycket resurskrävande. Regeringen avser att noggrannt granska Materielverkets uppföljning av projektet. Gripen ingår i program 10 JAS 39-förband och redovisas enligt gängse rutiner för programredovisning. Regeringen kommer, som hittills, årligen att informera riksdagen om utvecklingen av Gripen-systemet i anslutning till budgetpropositionen. Därutöver genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvars-utskott. IV. 2 Personal Anställda Bakgrund 1992 års försvarsbeslut har inneburit en anpassning av antalet anställda till en starkt reducerad organisation i fred och krig. I samband med personalminskningen har ambitionen varit att höja de anställdas kompetens. Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 har överenskommelse träffats med ca 1 600 yrkesofficerare, anställda med fullmakt, om att de skall lämna sina anställningar. Därutöver har ca 600 yngre yrkesofficerare lämnat sina anställningar, ofta i samband med förbandsnedläggningar. Dessa reduceringar i kombination med begränsad rekrytering har resulterat i en nettominskning om ca 1 200 yrkesofficerare. Därmed råder det enligt Försvarsmaktens bedömning antalsmässig balans mellan tillgången på yrkesofficerare i grundorganisationen och behovet i krigsorganisationen. De ekonomiska åtagandena till följd av nu beslutad avveckling av yrkesofficerare löper t.o.m. budgetåret 2000 och uppgår sammanlagt till ca 1 000 miljoner kronor. När det gäller åldersfördelningen bland yrkesofficerarna föreligger det enligt Försvarsmakten fortfarande obalans i förhållande till vad som eftersträvas i krigsorganisationen. Sålunda uppvisar det aktuella läget ett stort överskott på yrkesofficerare i åldern mellan 45 och 55 år och ett motsvarande underskott i yngre ålderslägen. Obalansen är störst beträffande officerare ur armén och marinen medan flygvapen-officerarna innehar befattningar vilka Försvarsmakten anser kan bemannas med officerare i ett högre åldersläge. Under de närmaste fem åren kommer pensionsavgångarna att vara mycket begränsade (ca 100 per år) till följd av redan genomförd personalavveckling. En rekrytering och nyanställning som motsvarar detta begränsade antal skulle, enligt Försvarsmakten, på kort tid förvärra den åldersmässiga obalans som redan råder. En rekrytering som avsevärt överstiger det antal som pensioneras innebär å andra sidan behov av avveckling av äldre yrkesofficerare. Omfattningen av den årliga avvecklingen sammanhänger med det långsiktiga kvalitetsmålet och tiden för att nå målet. Även med en viss minskning av rekryteringen är avvecklingen av äldre yrkesofficerare kostsam, då de ofta är anställda med fullmakt. Försvarsmakten bedömer kostnaderna under de närmaste fem åren till ca 150 miljoner kronor per år. Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personal-försörjningen har en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet (Arbetsgrupp personalstruktur yrkesofficer, Ag yoff) studerat personal-behovet inom Försvarsmakten och hur det bör tillgodoses. Studien har främst behandlat frågor rörande yrkesofficerarna och har grundats på Försvarsmaktens uppfattning om det totala behovet av yrkesofficerare och fördelningen mellan yrkes- och reservofficerare i krigs-organisationen. Försvarsmaktens krav på lämplig ålderssammansättning har även vägts in. Studien visar att det även i en situation med en åldersmässigt välbalanserad yrkesofficerskader krävs åtgärder för en fortlöpande avveckling så att en lämplig åldersbalans kan bibehållas. Arbetsgruppen föreslog följande åtgärder för att komma till rätta med problemen i åldersstrukturen: - tidsbegränsad första anställning under en period om ca tio år, - fortlöpande avveckling främst genom karriärväxling från ca 35 års ålder, - möjlighet till selektiv avveckling av yrkesofficerare från 55 års ålder med pensionsliknande förmåner. Arbetsgruppens slutsatser och förslag rörande anställnings-förhållanden och metoder för avveckling har remitterats till berörda myndigheter och organisationer. Remissvaren har i huvudsak varit positiva, men starkt negativa synpunkter har framförts beträffande förslaget om tidsbegränsad anställning beroende främst på risken för försämrad rekryteringskraft. Försvarsmakten anser även att ett system med tidsbegränsad anställning kan bli kostsamt. Försvarsmakten har därför reviderat synen på åldersstrukturen så att behovet av yngre yrkesofficerare minskat något. Härigenom bedömer Försvarsmakten att avvecklingen kan ske fortlöpande och frivilligt från ca 35 års ålder utan att tidsbegränsad anställning behöver tillgripas. Regelsystemet på personalområdet har setts över inom regeringskansliet. Översynen har lett till att regleringen på området förts samman i en officersförordning (SFS 1994:882). Förordningen, som trädde i kraft den 1 juli 1994, behandlar den obligatoriska utbildningen för yrkes- och reservofficerare, tillträdeskraven för de olika utbildningsstegen samt förutsättningarna för befordran. Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10, rskr. 1977/78:179) ligger i allt väsentligt till grund för de nya bestämmelserna. De nya reglerna ger bättre förutsättningar att höja kvaliteten i utbildningen och därmed förbättra yrkesofficerarnas kompetens. Bland den civila personalen har antalet anställda under de senaste två åren minskat med ca 3 000. Minskningen sammanhänger med förbandsnedläggningar, införande av värnpliktiga i mobiliserings - och förplägnadstjänst och med rationaliseringsverksamhet av normal karaktär. Av Försvarsmaktens redovisning framgår att den anställda civila personal som utbildar och leder värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst kommer att ges fortsatt ledarskapsutbildning. Under de närmaste åren kommer enligt Försvarsmakten antalet civilanställda att minska med ytterligare ca 1 000. Minskningen beror på avveckling av redan uppsagda och på reduceringar till följd av ytterligare rationaliseringar. Kostnaderna för avveckling av den civilanställda personalen är för Försvarsmakten betydligt lägre än motsvarande kostnader för yrkesofficerare anställda med fullmakt på grund av den anställningsformens innebörd. Regeringen vill betona yrkesofficerarnas betydelse fulla roll för militära försvaret med hänsyn till behovet av individuell kompetens och skicklighet för uppgifterna i såväl krigs- som grundorganisationen. Regeringen har i huvudsak samma uppfattning som Försvarsmakten då det gäller åldersstrukturen beträffande yrkesofficerare och anser det viktigt att fortsätta ansträngningarna att söka komma till rätta med den åldersmässiga obalansen. Rekryteringen måste ha en sådan omfattning att en långsiktig förbättring av åldersbalansen sker. Det ankommer på Försvarsmakten eller parterna tillsammans att utforma metoderna för avveckling av yrkesofficerare som, på grund av ålder, inte längre uppfyller krigsorganisationens krav. Den högre kompetens hos yrkesofficerarna som den nya officersförordningen möjliggör kommer enligt regeringens bedömning att underlätta en framtida karriärväxling. Regeringen anser att det inte är aktuellt att göra några förändringar i riktning mot ett system med en längre period av tidsbegränsad anställning. Denna fråga sammanhänger dock med hur den frivilliga avvecklingen av äldre yrkesofficerare kommer att lyckas. Frågan om hur man hanterar avveckling av yrkesofficerare är väsentlig från såväl kvalitativ som ekonomisk utgångspunkt. Regeringens avsikt är därför att noggrant följa denna verksamhet. Nya arbetsformer för civilanställda, till exempel i samband med införandet av mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga, har skapat särskilda behov av utbildning. Regeringen anser att det är viktigt att den civila personalens kompetens fortlöpande utvecklas med hänsyn till verksamhetens behov. Sambandet mellan bemanningen i grund- och krigsorganisationen liksom utbytbarheten mellan yrkesofficerare, reservofficerare, värn-pliktiga befäl, frivilliga och civilanställda är faktorer av mycket stor betydelse för den framtida personalförsörjningen. Dimensioneringen av antalet officerare bör vara sådan att de uppgifter, som kan komma att läggas på Försvarsmakten vid ett återtagande av en större krigs-organisationen, kan genomföras så snabbt som möjligt. Dessa frågor om personalens dimensionering och sammansättning bedöms blir särskilt viktiga i arbetet med ett nytt försvarsbeslut. Reservofficerares anställningsvillkor Enligt regeringens bedömning är systemet med reservofficerare ett nödvändigt och mycket betydelsefullt inslag i Förvarsmaktens krigs-organisation. Det är därför synnerligen angeläget att en god rekrytering av reservofficerare kan ske även i framtiden. En viktig faktor är därvid vilka förmåner och övriga villkor som tillämpas och att förmånerna i någon lämplig form och omfattning kopplas till de förmåner som den enskilde går miste om när denne tjänstgör som reservofficer. Reservofficerarnas avlöningsförmåner m.m. bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Enligt uppgift från Försvarsmakten har vissa inledande diskussioner påbörjats mellan representanter för Försvarsmakten och reservofficerarnas fackliga företrädare om förmånernas utformning. Regeringen avser att noggrant följa dessa diskussioner och ta del av de avtal som kan komma att träffas mellan parterna. En annan fråga som regeringen uppmärksammat gäller de reservofficerare vilka tas i anspråk inom andra delar av totalförsvaret än Försvarsmakten. Denna grupp får inte samma möjligheter som andra reservofficerare att fullgöra den tjänstgöring i fred som förutsattes i samband med anställningen som reservofficer. Till följd härav går dessa många gånger miste om de anställningsförmåner, bl.a. i form av premier, som utbetalas efter fullgjorda tjänstgöringsperioder. Enligt regeringens mening är det angeläget att parterna beaktar även denna fråga i sitt fortsatta arbete med reservofficerarnas anställningsvillkor. Mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut värnpliktiga för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Riksdagen förutsatte i sitt beslut att regeringen skulle återkomma med en redovisning av hur antalet sådana värnpliktiga skulle komma att utvecklas under de närmaste åren. Försvarsutskottet (bet. 1993/94:FöU9 s. 71) konstaterade att regeringen i prop. 1993/94:100 bil. 5 lämnat den redovisning som riksdagen begärt. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten lämnat en redogörelse av den nämnda verksamheten. Försvarsmakten anser att utbildningen har nått uppsatta mål och att utvecklingen av utbildningsmetoderna och utbildningsorganisationen bör fortsätta. Regeringen anser att det är mycket angeläget att en objektiv utvärdering görs av hittills vunna erfarenheter. Regeringen kommer därför att se till att en sådan utvärdering kommer till stånd. Förmåner för totalförsvarspliktiga Riksdagen beslutade hösten 1992 med anledning av regeringens stabiliseringsproposition (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134) att de värnpliktiga under grundutbildningen i princip skall ha rätt till en fri resa var fjortonde dag till hemorten eller nära anhöriga i stället för en gång i veckan. Regeringen bedömde den årliga besparingen till ca 55 miljoner kronor. På regeringens uppdrag har Försvarsmakten gjort en utvärdering av statens kostnader för de värnpliktigas fria resor. Därvid har befunnits att den faktiska besparingen blivit mindre. Enligt regeringens bedömning uppväger inte besparingen de negativa konsekvenser som minskningen av antalet fria resor medför för de värnpliktiga. Därför bör enligt regeringens mening rätten till fria resor utökas till en fri resa varje tjänstgöringsfritt veckoslut till hemorten eller till nära anhöriga. Något ytterligare utrymme för att höja andra förmåner finns inte. Riksdagen beslutade den 15 december 1994 en ny lag om totalförsvarsplikt (prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78). Lagen som skall träda i kraft den 1 juli 1995 ersätter bl.a. den nuvarande värnpliktslagen. De förmåner som nu finns för värn-pliktiga kommer i stort sett att gälla för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt enligt den nya lagen. Vad som nu sagts om fria resor skall fr.o.m. den 1 juli 1995 således gälla för totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning som är längre än 60 dagar. Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs. Jämställdhet Regeringen har vid flera tillfällen redovisat erfarenheter och åtgärder med anledning av kvinnors utbildning och anställning som officerare. Regeringen vill i detta sammanhang beröra utvecklingen under det senaste året. I november 1994 var 274 kvinnor anställda som yrkesofficerare, vilket innebär att ca två procent av officerskåren är kvinnor. Vid samma tidpunkt fanns 79 kvinnliga reservofficerare och 67 kvinnor genomgick militär grundutbildning. På regeringens uppdrag har Försvarsmakten redovisat de erfarenheter som gjorts sedan samtliga militära yrkesområden öppnades för kvinnor år 1988. Huvuddelen av erfarenheterna visar att kvinnor har en positiv påverkan på verksamheten och krigsdugligheten i flertalet förband. Även åtgärder som myndigheten vidtagit och avser att vidta i syfte att öka rekryteringen av kvinnor har redovisats. Regeringen anser att det från verksamhetssynpunkt är mycket angeläget att det finns kvinnor på alla nivåer inom det militära försvaret. Regeringen anser därför att andelen kvinnor i Försvarsmaktens krigsorganisation måste bli betydligt större. Chefen för Försvarsdepartementet kommer under våren 1995 att genomföra ett seminarium för kvinnliga officerare. Syftet är att identifiera vilka svårigheter och hinder som föreligger för kvinnliga officerare och att föreslå åtgärder för att öka antalet kvinnor i Försvarsmakten. Av lagen om totalförsvarsplikt, som nämndes i föregående avsnitt, framgår att svenska kvinnor frivilligt skall kunna genomgå en antagningsprövning för inskrivning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. När en kvinna lämnat sitt samtycke till att genomgå en sådan grundutbildning till vilken hon befunnits lämpad skall hon skrivas in för värnplikt eller civilplikt eller placeras i utbildningsreserven. Hon kommer då att omfattas av samma bestämmelser som en man som med stöd av lagen om totalförsvarsplikt skrivits in för motsvarande grundutbildning. IV. 3 Miljöfrågor Försvarsmakten Försvarsmakten har i programplanen redovisat genomförd och planerad verksamhet på miljöområdet, bl.a. följande. Miljöaspekterna skall beaktas vid all planering och verksamhet. Personalens kompetens inom miljöområdet skall breddas och fördjupas. Miljöhandläggare skall därför vara utsedda vid aktuella förband före år 1995. Militärområdesvis miljöutbildning genomförs. Miljöprövningarna av flygflottiljerna pågår hos Koncessionsnämnden för miljöskydd. Främsta problem är bullerfrågorna. En del köldmedier och brandsläckningsmedel innehåller CFC, HCFC och andra för ozonskiktet farliga ämnen. Där så är möjligt byts farliga köldmedier ut till andra ämnen. Tillsammans med Fortifikationsverket och Försvarets materielverk utarbetar Försvarsmakten en försvars-gemensam plan för hantering av köldmedier. Sedan år 1992 pågår inom Försvarsmakten, i samverkan med Statens naturvårdsverk, ett projekt för att inventera behovet av sanering och återställning av miljöpåverkade områden efter försvarsverksamhet. En samlad saneringsplan för Försvarsmakten beräknas kunna bli redovisad sommaren 1995. Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetar Försvarsmakten en s.k. sektorrapport för det militära försvaret. Rapporten skall redovisa påverkan av Försvarsmaktens verksamhet på den yttre miljön och innehålla förslag till åtgärder och handlingsprogram. Försvarsmakten har börjat utarbeta en Försvarsmaktens Agenda 21, dvs. en miljöplan för Försvarsmakten. Denna skall uttrycka Försvarsmaktens ambitionsnivå och utgöra ett styrdokument för att omsätta miljömålen i praktisk handling. Härutöver har Försvarsmakten med utgångspunkt i prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller lämnat förslag till bullerbegränsande åtgärder. Begränsningar av flygbuller kan åstad-kommas bl.a. genom en anpassning av flygvägar och uppdragsprofiler samt närmare reglering av flygklubbsverksamheten vid flottiljflyg-platserna. I fråga om skottbuller gäller bl.a. följande. Bullerdämpande åtgärder vidtas vid fasta skjutbanor i tätorter. Försök kommer att genomföras med ljuddämpare på handeldvapen liksom att möjligheterna att använda mindre bullrande övningsammunition, insticksvapen och simulatorer kommer att utredas. Vid sidan härom har Försvarsmakten konstaterat att konflikterna med lokala bebyggelseintressen vad gäller exploatering m.m. inom bl.a. bullerstörda områden har ökat. Enligt Försvarsmaktens uppfattning beror konflikterna i första hand på att det saknas bedömningsgrunder för olika bebyggelse- och planeringssituationer. Sammanfattningsvis anför Försvarsmakten att utvecklingen inom miljöområdet innebär ökade miljösatsningar med krav på miljö-anpassning och begränsningar av miljöfarlig verksamhet. Utvecklingen får i vissa fall omfattande konsekvenser för Försvarsmakten; ekonomiskt genom ökade kostnader och verksamhetsmässigt genom begränsningar i möjligheterna att fullgöra huvuduppgiften. Regeringens överväganden Riksdagen har beslutat om nationella miljömål i olika avseenden. Regeringen vill för sin del framhålla vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete. Det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för miljön. Samtidigt vill regeringen erinra om de ställningstaganden i fråga om försvarets verksamhet och miljön som har kommit till uttryck bl.a. i statsmakternas beslut med anledning av dels 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333), dels propositionen om genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED (prop. 1993/94:111, bet. 1993/94:JoU19, rskr. 1993/94:256). Regeringen kan konstatera att Försvarsmakten genomför miljöarbetet i enlighet med sin miljöpolicy. Särskilt noteras att miljöutbildningen inom Försvarsmakten har kommit igång. Regeringen fäster stort avseende vid att miljöfrågorna på detta sätt får en fast förankring på alla nivåer i organisationen. Regeringen har vidare erfarit att utveckling av blyfri ammunition pågår. Enligt regeringens mening är det angeläget att det arbetet fortsätter. Regeringen förordar att Försvarsmakten fortsätter sitt miljöarbete i enlighet med förslagen i programplanen och den här angivna inriktningen. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning att avsaknaden av klara bedömningsunderlag för skilda bebyggelse- och planerings-situationer kan skapa problem. Regeringen avser därför att uppdra åt Boverket och Försvarsmakten att tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla det bedömningsunderlag Boverket tidigare har utarbetat. Bedömningsunderlaget skall sedan kunna användas i den fysiska planeringen i enlighet med riksdagens överväganden våren 1994 (prop. 1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402). Arbetet bör genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till regeringen den 1 mars 1995 av planeringsläget i län som kan komma att beröras av introduktionen av flygplan JAS 39 Gripen. Härutöver vill regeringen redovisa några förhållanden som rör försvaret och miljön. I förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994, finns en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att Försvarsmakten, med beaktande av de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred. Försvarets forskningsanstalt utarbetar f.n. ett underlag för en statsmakternas övergripande miljöstrategi för Försvarsmakten där avvägningar i miljöhänseende m.m. görs mellan Försvarsmakten och andra samhällssektorer. Underlaget skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 1995. På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop. 1993/94:215, bet. 1993/94:JoU31, rskr. 1993/94:402) har regeringen uppdragit åt bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullernivånormen för planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid befintliga flygplatser, m.m. Uppdragen skall redovisas senast den 1 mars 1995. På initiativ av bl.a. Sverige beslutade FN:s miljöprograms (UNEP) styrelse år 1993 i frågor om militär verksamhet och miljön. Staterna uppmanas att upprätta en miljöpolicy för försvaret. UNEP ombeds vidare att informera sig om staternas aktiviteter när det gäller bl.a. * den militära sektorns bidrag till att uppnå nationella miljömål och * bedömning av skador och behovet av att återställa områden som har skadats av militär verksamhet. Försvarsmakten har till regeringen lämnat en särskild redovisning om genomförandet av denna UNEP-resolution i Sverige. Med beaktande av att en samlad saneringsplan bedöms kunna bli redovisad sommaren 1995 anför Försvarsmakten sammanfattningsvis att resolutionens olika delar redan tillämpas av Försvarsmakten. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning härvidlag. Implementeringen av saneringsplanen utgör, enligt regeringens mening, en viktig del i uppföljningen av det initiativ som tagits inom UNEP. Tillsammans med UNEP och Economic Commission for Europe (ECE) planerar Sverige att våren 1995 arrangera ett möte för medlemsstaterna i ECE om UNEP:s resolution. Syftet med mötet är att utarbeta förslag till rekommendationer för hur försvaret kan upprätta en nationell miljöpolicy för den militära verksamheten. IV. 4 Grundorganisationsförändringar Regeringen lämnar i det följande en redovisning av genomförda grundorganisationsförändringar som en följd av 1992 års totalförsvarsbeslut och statsmakternas beslut med anledning av stabiliseringspropositionen hösten 1992. Dessutom redovisas ett inom Försvarsdepartementet utarbetat förslag till metod för att ta fram underlag inför statsmakternas beslut om förändringar av grund-organisationen. Förslaget innefattar kalkylmetoder som är utvecklade i linje med vad riksdagens revisorer tidigare har anfört. Redovisning av genomförda förändringar * Den nya myndigheten Försvarsmakten har inrättats den 1 juli 1994 och ett gemensamt högkvarter för myndigheten har organiserats i Stockholm. Utformningen av högkvarterets organisation i krig och fred är slutförd och arbetsordningar för krig och fred har fastställts. * Antalet militärområden har minskat från fem till tre den 1 juli 1993. Militärbefälhavare med stab för Södra, Mellersta och Norra militärområdet har lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs resp. Boden. En rörlig militärområdesförstärkningsstab har lokaliserats till Stockholm. * Tre flygkommandon har ersatt fyra luftförsvarsektorer den 1 juli 1993. Flygkommandochef med stab för Södra, Mellersta och Norra flygkommandot har lokaliserats till Ängelholm, Upplands-Bro resp. Luleå. Flygkommandocheferna övertar efterhand de uppgifter som nu utförs av första flygeskadern. * Ett underhållsregemente har organiserats i vart och ett av de nybildade militärområdena den 1 juli 1994. Staberna för underhållsregementena har lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs och Boden. En underhållsledning som ingår i Södra militärområdets underhållsregemente har lokaliserats till Karlsborg. * Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Karlstad har samlokaliserats med Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn den 1 juli 1994. Nybyggnation för omlokaliseringen av I 2/Fo 52 till Kristinehamn fullföljs som planerat. Viss fördröjning avseende investeringar i utbildningsanordningar och bestämmelser för utnyttjande av övnings- och skjutfältet har uppstått på grund av miljöprövningen avseende hur skjutfältet får utnyttjas. Förseningen har orsakat viss fördyring av produktionsverksamheten. Regeringen lämnade den 8 september 1994 tillstånd till och meddelade villkor för verksamheten på övnings- och skjutfältet. En ökning av flytt- och avvecklingskostnaderna har uppstått, främst genom att återställningskostnader av övningsfältet i Karlstad blivit högre än beräknat och att vissa kompletteringsbehov utöver tidigare behovsutredning identifierats. * I Eksjö har Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) samlokaliserats med Göta ingenjörregemente (Ing 2) den 1 juni 1994. Omlokaliseringen av I 12/Fo 17 genom flyttning och avveckling har kunnat genomföras i huvudsak som planerat och I 12/Fo 17 gamla kasernområde avvecklas utom vissa delar som avses bli utnyttjade som förråd. * Wendes artilleriregemente (A 3) i Kristianstad har omlokaliserats. Etablissementet har avvecklats. A 3 har samlokaliserats med Norra skånska dragonregementet (P 2/Fo 14) i Hässleholm den 1 juli 1994. * Utbildningskapacitet för viss trängutbildning, som tidigare genom-fördes i Hässleholm, har omlokaliserats till Skövde den 1 juli 1994. * Hälsinge regemente (I 14/Fo 21) i Gävle har omorganiserats den 30 juni 1994 och huvuddelen av etablissementet har avvecklats. Gävleborgs försvarsområde (Fo 21) har inrättats i Gävle den 1 juli 1994. Det nya markområdet för I 14/Fo21 är färdigställt och resterande delar avvecklas. Omorganisation och avveckling av krigsförband pågår och kommer att vara genomförd den 30 juni 1997. * Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg har omlokaliserats. Etablissementet har avvecklats. Lv 6 har samlokaliserats med Hallands regemente (I 16/Fo 31) i Halmstad den 1 juli 1994. Byggnationer i Halmstad har kunnat genomföras i huvudsak enligt plan. * Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje har lagts ner den 30 juni 1994. Svea ingenjörkår (Ing 1) har upprättats där den 1 juli 1994. Produktions- kapaciteten har anpassats till den minskade produktionsvolymen och till att understödja SWEDINT. Vissa markområden har överlämnats till Banverket för Svealandsbanan. * Försvarets internationella centrum (SWEDINT) har inrättats och lokaliserats till Södertälje den 1 januari 1993 där Ing 1 understödjer SWEDINT. * Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå har lagts ner den 30 juni 1994. Kasernområdet avvecklas. Viss trängutbildning har samlokaliserats med Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå. Del av marken ingår som bytesobjekt för utveckling av övnings- och skjutfält i Sollefteå garnison. Iordningställandet av övnings- och skjutfältet slutförs under 1994/95. All stödproduktion har överförts till I 21/Fo 23. * Infanteriets officershögskola (InfOHS) har flyttats från Halmstad till Linköping den 1 september 1993. * Den tekniska utbildningen vid Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) i Göteborg har flyttats till Östersund den 30 juni 1994. Officersutbildningen vid Luftvärnets officers-högskola och tekniska skola i Göteborg (LvOHS/TS) har flyttats till Norrtälje den 30 juni 1994. Dessutom har robot 77-utbildningen flyttats till Lv 4 i Ystad. * Produktionen i Östersund har samordnats och rationaliserats ytterligare. Nuvarande anläggningar för Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Arméns tekniska centrum (ATC) behålls i huvudsak och de försvarsmyndigheter - utom Värnpliktsverket - som nu hyr lokaler i Östersund har flyttat till befintliga kasernområden. De civila högskolorna har erbjudits lokaler i och utbyggnadsmöjligheter vid ATC:s och Militärhögskolans skolhus i enlighet med riksdagens beslut. Försvarsmaktens hyrda lokaler i Östersund har lämnats och verksamheten har dels avvecklats, dels lokaliserats till A 4:s kasernområde. Förtätning har skett så att flera lokaler har kunnat tömmas och delar av ATC:s och Militärhögskolans skolhus har kunnat hyras ut. Ytterligare lokaler i området kan efter hand erbjudas för uthyrning. Regeringen uppdrog den 11 augusti 1994 till Organisations-kommittén Pliktverket att i samråd med Försvarsmakten och Fortifikationsverket redovisa de lokalmässiga konsekvenserna av dels en ökad inskrivningsvolym i Östersund, dels en bibehållen lokalisering i Östersund till nuvarande lokaler för Värnpliktsverket. Kommittén har redovisat att en bibehållen lokalisering till Värnpliktsverkets nuvarande lokaler i Östersund för det blivande Totalförsvarets pliktverk skulle medföra en sammanlagd besparing på ca 10 miljoner kronor under perioden fram till år 2002 jämfört med om verksamheten skulle lokaliseras till A 4:s kasernområde. Kommittén har föreslagit att regeringen ändrar sitt tidigare beslut om att samtliga försvarsmyndigheter som nu hyr lokaler i Östersund skall flytta och inrätta sig på befintliga kasernområden. Regeringen har den 15 december 1994 beslutat enligt kommitténs förslag. * Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping har avvecklats den 30 juni 1994. Vid samma tidpunkt har Flygvapnets underrättelseskola (UndS) omlokaliserats från F 13 till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) i Uppsala. I samband med avvecklingen av F 13 har ett stort antal förband som krigsorganiserats och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats till annan flottilj, markförbanden främst till F 16 i Uppsala. * Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg har avvecklats den 30 juni 1994. I samband med avvecklingen av F 6 har ett antal förband som krigsorganiserats och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats till annan flottilj, markförbanden främst till F 7 i Såtenäs. Karlsborgs kommun har medverkat till att vissa lokaler har i anspråktagits för annan verksamhet redan innan flottiljen avvecklats helt. Således etablerade sig under hösten 1993 ett civilt företag i en hangar inom F 6:s område samtidigt som flygverksamheten fortfarande bedrevs från ett intilliggande hangarområde. Några försäljningsintäkter av mark har ännu inte erhållits och stora delar av byggnadsbeståndet är fortfarande inte tagna i anspråk för annan verksamhet. Den årliga besparingen för Försvarsmakten av nedläggningen av fredsadministrationen vid F 6 har beräknats till ungefär 70 miljoner kr vid fullt genomslag. Denna besparing bedöms kunna bli uppnådd år 1997. Samtidigt gäller att nedläggningen förorsakar staten andra kostnader, främst olika former av pension, utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning. Ett positivt årsnetto för staten bedöms kunna inträda först under budgetåret 1995/96. Underlag inför förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation Bakgrund Vid överväganden och beslut om organisation och lokalisering av verksamheter inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag bl.a. med värderingar av ekonomiska och andra konsekvenser för olika handlingsalternativ. Erfarenheterna från tidigare arbete med nedläggningar och omlokaliseringar av förband har visat att beslutsunderlagen varierar och att det därför varit svårt att kunna göra riktiga jämförelser. Till stor del har dessa förhållanden orsakats av att tillämpade värderingsmetoder inte varit likartade hos berörda myndigheter och organisationer. Detta förhållande har även uppmärksammats av riksdagens revisorer. Försvarsutskottet har (bet. 1993/94:FöU9) sagt att utskottet utgår från att regeringen beaktar revisorernas förslag. En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet, med representation från Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt, har studerat formerna för ett systematiserat tillvägagångssätt. Arbetet har resulterat i en metod för att ta fram statsmakternas underlag för överväganden och beslut om större förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation. Sammanfattning av metoden De värderingar som skall göras inriktas främst mot att granska alternativskiljande faktorer och kostnader. Den systematiserade metoden innehåller följande huvuddelar. 1) Försvarsekonomisk värdering. Resultatet av denna värderingskall huvudsakligen visa: * Ekonomi grundad på investeringskalkyler som är gjorda med en kalkylerings- period på tio år och med en real kalkylränta sommotsvarar statens upplånings- ränta reducerad med den antagnainflationen. * Andra faktorer som utgör komplement till investeringskalkylernai form av en identifiering och analys av andra konsekvenser förförsvaret av de olika alternativen exempelvis operativa ochberedskapsmässiga konsekvenser samt konsekvenser för personalenoch på produktionen av krigsförband. * Bedömning av risker och osäkerheter avseende olikaförutsättningar och kalkylantaganden. 2) Samhällsekonomisk värdering. Försvarsmaktens verksamhet har normalt stor betydelse på de orter man verkar. Förändringar får därför betydande effekter som inte beaktas i de försvarsekonomiska kalkylerna och värderingarna. Vid den samhällsekonomiska värderingen bör den försvarsekonomiska investeringskalkylen vara grunden. Denna betraktas sedan från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bör dessutom kompletteras med sådana samhällsekonomiska faktorer/poster som inte finns med i den försvarsekonomiska kalkylen. Värderingen har följande innehåll: * Den försvarsekonomiska värderingen i ett samhällsekonomisktperspektiv där direkta personalkostnader, indirektaarbetsmarknadseffekter, investeringar och omställningar beaktas. * Andra ekonomiskt beräkningsbara faktorer där exempelvis omfördelningen av skilda transfereringar i samhället och andra samhällsekonomiska effekter av de olika alternativen redovisas. * Andra faktorer som har effekter utanför försvarssektornidentifieras och redovisas. * Bedömning av risker och osäkerheter på liknande sätt som vidden försvarsekonomiska värderingen. Slutsatser Regeringen anser att den systematiserade metoden ger goda förutsättningar för ett tillfredsställande beslutsunderlag. Försvarsmakten genomför den försvarsekonomiska värderingen där investeringskalkyler utgör grunden. Eftersom Försvarsmakten har utarbetat ett nytt kalkylerings- och värderingssystem, som bygger på vedertagna principer för företagsekonomiska investeringskalkyler, bedöms enhetligheten och kvaliteten bli bättre än tidigare. De samhällsekonomiska värderingarna och det sammanställda underlaget för regeringens beslut utarbetas inom regeringskansliet. Uppföljning och utvärdering av genomförda grundorganisationsförändringar görs årligen i Försvarsmaktens årsredovisning till regeringen där bl.a. totala kostnader och besparingar anges i resultatredovisningen. I budgetpropositionen redovisar regeringen genomförda omstruktureringar så att riksdagen ges möjlighet att göra en samlad uppföljning. IV.5 Beställningsbemyndiganden för materiel och anlagsfinansierade anläggningar En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet med representanter för bl.a. Försvarsmakten och Försvarets materielverk har utarbetat ett förslag till ett nytt system för beställningsbemyndiganden för materiel. Enligt 9 kap. 10 § Regeringsformen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse. Det nya bemyndigandesystemet är anpassat till det styrsystem som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Det nya bemyndigandesystemet är enklare och mera överskådligt än det tidigare. Fortsättningsvis kommer regeringen att av riksdagen begära en ram (ett högstbelopp) för beställningsbemyndiganden för tidigare för riksdagen redovisad och ny materiel och hemställa att riksdagen medger (bemyndigar) att regeringen inom den föreslagna ramen får ikläda staten kostnader även efter den period som riksdagen har beviljat anslag för. Bemyndigandet omfattar således tiden efter det år som riksdagen beviljar anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge som anslaget. Regeringen kommer bl.a. genom årsredovisningarna att inhämta underlag för att följa upp de olika materielobjekten avseende vad som utbetalts, betalningsplan, vad som kontrakterats resp. ännu ej kontrakterats etc. Även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade anläggningar, dvs. befästningar m.m., har förändrats, så att det i fortsättningen kommer att överensstämma med bemyndigandesystemet för materiel. Under avsnittet III Medelsberäkning m.m. lämnas en redovisning av olika objekt som ingår i bemyndiganderamarna. IV. 6 Försvarsindustri Regeringens sammanfattande bedömning Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvali- ficerad leverantör av högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort säker- hetspolitiskt värde. Att det militära försvaret minskar i storlek och att materielens omsättning sker med längre tids- intervaller ger låg - i vissa fall för låg - be- läggning på industrin med ökad svårighet att behålla hög kompetens. Det är ett svenskt försvarsintresse att svensk försvarsindustri prioriterar de teknikområden som Försvarsmakten är mest beroende av i materielför- sörjningen. Det ligger i försvarets intresse att åtgärder vidtas, som säkerställer industriell kom- petens inom dessa områden. Det ligger också i försvarets intresse att för- svarsindustrin söker internationellt samarbete för att stärka industrins fortlevnad och kompetens. Det är också viktigt att systemkompetensen behålls på hög nivå, såväl för Försvarsmaktens roll som kvalificerad köpare som för industrins egen ut- vecklingsförmåga. Allmänt Den strukturomvandling av den europeiska försvarsindustrin, som påbörjades under senare delen av 1980-talet pågår fortfarande. Den har främst orsakats av en överkapacitet på en vikande marknad för försvarsmateriel, men också av ökande internationell samverkan och strävan efter att genom koncentration stärka konkurrensförmågan inom för branschen viktiga teknikområden. Industriellt samarbete mellan industrier inom och utanför Europa sker i betydande omfattning i ett invecklat mönster, bildat såväl genom projektsamverkan som genom korsägande och fusioner. Utvecklingen i det civila samhället har medfört användning av avancerad teknik i så stor omfattning att den kan bära egen forsknings- och utvecklingsverksamhet även inom teknikområden, där den hög-teknologiska utvecklingen hittills i huvudsak varit militärteknisk.Detta har breddat försörjningsbas och konkurrenskraft hos industrier/-koncerner, som utnyttjar samma tekniska kompetens för produktion till både civil och militär marknad. Svensk försvarsindustri Den svenska försvarsindustrin är en viktig säkerhetspolitisk och högteknologisk tillgång, som tillgodoser viktiga delar av Försvarsmaktens materielbehov. Att det militära försvaret minskar i storlek och att omsättningen av materielen sker med längre tidsintervaller medför en lägre beläggning på svensk försvarsindustri. Detta skapar behov av en vidare marknad än som följer av Försvarsmaktens beställningar för att kunna behålla teknisk kompetens och produktionsförmåga i konkurrenskraftig och lönsam nivå. För att behålla viktig nationell självförsörjning bör utveckling och produk- tion av försvarsmateriel i Sverige inriktas mot kunskaps- och kompetensområden där svenska behov är speciella och av olika skäl olämpliga att täcka med import. Den begränsade marknaden i Sverige för försvarsmateriel har gjort svensk försvarsindustri beroende av internationellt samarbete och export för att kunna behålla och vidareutveckla sin tekniska kompetens. Teknikområden kommer alltid att finnas, inom vilka tillräcklig kompetens inte finns inom landet. Nordiskt försvarsmaterielsamarbete Den danska, finska, norska och svenska försvarsministern har nyligen ingått ett ramavtal avseende ett försvarsmaterielsamarbete. Syftet med ramavtalet är främst att genom samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar inom försvars-materielområdet. Strävan har dessutom varit att säkra ett effektivt försvarsmaterielsamarbete mellan respektive lands myndigheter inom områdena studier, forskning, utveckling, produktion, underhåll och upphandling. Industriell samverkan I samband med upphandlingarna år 1994 av ny stridsvagn från Tyskland och ny aktiv radarjaktrobot från USA förband sig de utländska leverantörerna att genomföra industriell samverkan och andra kompen-sationsåtaganden motsvarande det totala anskaffningsvärdet. Därigenom skapades gynnsamma förutsättningar för bevarad kompetens inom betydelsefulla delar av den svenska försvarsindustrin. Regeringen utarbetar för närvarande riktlinjer för industriell samverkan och andra kompensationsåtaganden i samband med större materielanskaffningar utomlands. Detta sker bl.a. för att möta den situation som har uppstått när försvarsindustrins förutsättningar kraftigt har förändrats de senaste åren. Vid eventuella reduceringar av beställningarna till den svenska försvarsindustrin, ökar behovet av olika former av industriell samverkan för att underlätta ett tillvaratagande av för försvaret nödvändig kompetens i Sverige. Kraven på industriell samverkan är ett medel för att tillgodose förvarsmaktens behov av industriell kapacitet inom landet. Ett viktigt inslag i riktlinjerna är därför att kraven på industriell samverkan o.dyl. skall uppfylla säkerhets- och försvarspolitiska behov, och att insatserna skall inriktas mot den svenska försvarsindustrin. Behov av prioritering av kompetensområden Inför nästa försvarsbeslut genomförs inom försvaret utredningar för att klarlägga den långsiktiga teknologiförsörjning och försvarsindustriella kompetens, som bör finnas i landet för Försvarsmaktens behov. Högteknologisk kompetens med betydelse för försvaret finns inom landet vid vissa institutioner, myndigheter och företag. Den omstrukturering av försvarsindustrin, som sedan några år pågår avser en effektivare anpassning till den förväntade marknaden. Emellertid bedöms försvarsindustrin inte ens med en mer rationell industristruktur inom alla områden kunna behålla kompetens och produktion med nu planerade försvarsbeställningar som enda bas. De industriella resurser av vilka Försvarsmakten är mest beroende för sin framtida materielförsöjning måste därför prioriteras så att fortlevnaden säkras. Vid prioriteringen måste hänsyn tas till både freds- och krigsförhållanden. Vidare bör hänsyn tas till planerad återtagnings-möjlighet i den mån sådan är realistisk, eftersom återuppbyggnad av förlorad kompetens i regel är mångårig. Konsekvensbedömning Den svenska försvarsindustrins situation och förmåga att uthålligt behålla sin kompetens som kvalificerad leverantör till Försvarsmakten varierar mellan skilda teknikområden. Ett sannolikt ökat utlands-beroende, främst på komponentområdet, bedöms inte kunna undvikas. Läget kan sammanfattas enligt följande. Underhållsindustrin bedöms, trots minskad underhållsvolym, kunna under överskådlig tid tillgodose underhållsbehovet för befintliga materielsystem. Dock kan läget beträffande underhållet av system med stort innehåll av utländska komponenter bli kritiskt vid avspärrning och krig. Försvarselektronik utvecklas och produceras av flera högt kvalificerade företag, som även har kompetensbevarande civil produktion. Nyutvecklingsförmågan för ledningssystem, radarsensorer, optronik och telekommunikation bedöms kunna behållas fram till sekelskiftet. Svenska referensprojekt har stor betydelse för exportsatsningar. Särskilt viktigt är att bevara inhemsk kompetens inom signalskydds- och telekrigsområdet, eftersom alla sådana system är starkt sekretessomgärdade. Flygindustrin är genom projketet JAS-39 Gripen belagd till strax efter sekelskiftet men export skulle väsentligt förbättra möjligheten till jämn produktion. Både flygplans- och flygmotorindustrierna har internationellt samarbete och en ansenlig andel civil produktion. Satsningen på nationella flygforskningsprogram har stor betydelse för att generera hög kompetensnivå. Robotindustrins nuvarande kompetens kan beräknas bestå under hela 1990-talet om nuvarande projekt kan fullföljas. Långsiktigt bedöms enbart svenska beställningar inte bilda tillräcklig bas för verksamheten. Internationellt samarbete är dock etablerat. Marina vapensystem kommer vad avser undervattensvapen att utvecklas och produceras under hela 1990-talet. Varvsindustrins förmåga att fortleva som leverantör av ytstridsfartyg och ubåtar förutses bli starkt beoende av exportorder. Stridsfordonsindustrin bedöms genom stridsvagnsköpet och internationell samverkan kunna behålla kompetens och beläggning över sekelskiftet. Pjäsindustrin beräknas bl.a. ha tornproduktion till bortom sekelskiftet. Utvecklingskompetensen behöver behållas för Försvarsmaktens långsiktiga behov av att vidmakthålla de tunga artillerisystemen. Explosivämnen för Försvarsmakten (baskrut) produceras i stegvis anpassad omfattning till minskat behov. IV. 7 Den civila trafikflygarutbildningen Bakgrund För att tillgodose den civila luftfartens behov av svenska piloter och samtidigt minska avgången av piloter från flygvapnet inrättades år 1984 under Försvarsdepartementet den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS). På regeringens uppdrag utredde Chefen för flygvapnet år 1992 frågor om TFHS och dess verksamhet. I sin slutrapport anförde Chefen för flygvapnet bl.a. att det är nödvändigt att bibehålla en planmässig utbildning av trafikflygare inom landet och att det borde prövas om inte trafikflygarutbildningen kan integreras i högskolesystemet. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5) anförde föredragande statsrådet att huvuduppgiften för försvarsmaktens myndigheter är att producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om uppgiften att utbilda civila piloter skall vara en stadigvarande uppgift för Chefen för flygvapnet. En del i fortsatta överväganden borde, enligt föredraganden, vara att närmare belysa möjligheten att inordna utbildningen i högskolesystemet. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen år 1993 åt Lunds universitet att utreda frågan om att inordna den civila trafikflygarutbildningen i högskolan. Resultatet av uppdraget redovisades i rapporten den 13 januari 1994 Den civila trafikflygarutbildningens/Trafikflygarhögskolans (TFHS) inordnande i Lunds universitet. Universitetet föreslår att TFHS-utbildningen inordnas i högskolan/Lunds universitet som en yrkesexamen omfattande 80 poäng och att utbildningen lokaliseras till nuvarande lokaler i Ljungbyhed. Rapporten har remissbehandlats. Försvarsmakten och Luftfartsverket är positiva till förslaget, medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket är kritiska. Flygbranschen är i allmänhet negativ till utredningens förslag. (En förteckning över remissinstanserna och en remissammanställning finns tillgänglig i Försvarsdepartementets akt i ärendet - dnr Fo94 80/MIL och Fo94 1706/MIL). Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag har Försvarsmakten i sin programplan för åren 1995-2000 i september 1994 redovisat frågor om trafikflygarutbildningen. Myndigheten framhåller att dess primära intresse är att det inom landet finns en högkvalitativ utbildning för trafikflygare så att den civila marknaden kan förses med direktutbildade, rätt uttagna och välutbildade trafikflygare som rekryteringsalternativ till flygvapenpiloter. Detta blir än viktigare i framtiden med ökade kostnader för utbildningar inom Gripen-systemet. Vid skilda tillfällen har olika intressenter lämnat synpunkter i frågan om den fortsatta verksamheten vid TFHS. Vid riksdagsbehandlingen av 1993 års budgetproposition (bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) uttalade försvarsutskottet rörande frågorna om TFHS att skolan har en betydelsefull roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter. Regeringens överväganden Redan tidigare (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) har konstaterats att kostnaderna för att utbilda stridspiloter är sådana att det inte är samhällsekonomiskt rimligt att dessa piloter utan vidare övergår i civil tjänst. Ett sätt att i någon mån förhindra en övergång av flygvapenpiloter till det civila trafikflyget är att inom landet hålla en kvalificerad trafikflygar- utbildning varifrån de civila trafikflygarna i stället kan rekryteras. Detta var också huvudskälet till att TFHS inrättades i mitten på 1980-talet. Regeringen delar därför i och för sig Försvarsmaktens uppfattning - som också tidigare kommit till uttryck genom Chefen för flygvapnet - att det är av betydelse att det inom landet finns en högkvalitativ utbildning av civila trafikflygare. Behovet av nyutbildade civila trafikflygare har under senare år emellertid varit i stort sett obefintligt. Verksamheten vid TFHS har bedrivits i en begränsad omfattning och med inriktningen att bevara skolans kompetens. Regeringen konstaterar att remissinstanserna har delade meningar om förslagen i Lunds universitets rapport. Från några håll ifrågasätts också utbildningen i sig. Under tidigare avsnitt har regeringen redovisat de besparingar som bör göras dels inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, dels inom anslaget A 1. Försvarsmakten. TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten. Verksamheten finansieras inom anslaget A 1. Försvarsmakten. Med hänsyn till besparingskraven och till det begränsade behovet av verksamheten vid TFHS anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör reduceras med ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd avveckling av verk-samheten vid TFHS. Medel är således beräknade för att pågående kurser och kurser planerade att påbörjas inom den närmaste framtiden skall kunna genomföras. Vid sidan härom får det, enligt regeringens mening, ankomma på Försvarsmakten att inom ramen för tillgängliga resurser besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. I detta ligger även att - om Försvarsmakten så anser - lämna förslag till regeringen om nedläggning av skolan. IV. 8 Muskövarvets framtid Muskövarvet är idag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har därmed ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal. Med stöd av regeringens bemyndigande i juni 1994 förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 4 juli 1994 en särskild utredningsman med uppgift att utreda Muskövarvets framtid. Utredningen skall vara slutförd senast den 1 mars 1995. IV. 9 Försvarets sjuktransporthelikoptrar och Utredningen civiltbruk av försvarets resurser Riksdagen bestämde i 1987 års försvarsbeslut att kapaciteten i fråga om sjuktransporter med helikopter borde öka för att tillgodose behovet i krig. En utökning av kapaciteten borde ske så att behovet i fred kunde tillgodoses. Regeringen har under våren 1993 uppdragit åt Försvarets materielverk att inom en kostnadsram av 200 miljoner kr anskaffa fem till sex sjuktransporthelikoptrar av medel från anslag under Försvars- och Socialdepartementens huvudtitlar. Fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP har anskaffats. Leverans av helikoptrarna har skett under år 1994. Försvaret har kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen (landstingen) två ambulanshelikopterstationer med valfri basering och beredskap fr.o.m. den 1 juli 1994 samt ytterligare en station fr.o.m. den 1 september 1994. Försvaret har hittills lämnat offerter till fem landsting som visat intresse för en verksamhet med ambulandshelikoptrar. Två landsting har vid upphandlingen valt civila helikopterföretag. Från två håll har upphandlingen avbrutits av kostnadsskäl. Under hösten 1994 har en upphandling genomförts i Västerbottens läns landsting. Från försvarets sida har i avvaktan på fortsatta direktiv i frågan sjuktransporthelikoptrar tills vidare baserats vid Norrbottens arméflygbataljon (AF 1) i Boden resp. planeras att baseras vid Östgöta arméflygbataljon (AF 2) i Linköping för att kunna utnyttjas vid akuta insatser. De höga kostnaderna för ambulanshelikoptrar har lett till att endast sex landsting hittills har etablerat någon form av ambulanshelikopterverksamhet, varav ett fåtal med kvalificerade helikopterresurser med korta beredskapstider dygnet runt. Vid riksdagsbehandlingen av helikopterfrågan har vid olika tillfällen understrukits vikten av att konkurrens och prissättningsfrågorna beaktas i anslutning till försvarets helikoptertjänster (Bet. 1993/94:FöU9 och 1993/94:FiU18). Riksdagen (bet. 1991/92:FöU12, rskr 337) gav som sin mening regeringen till känna vad som anförts om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål. Försvarsutskottet konstaterade vid ärendets behandling att det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbete militärt-civilt inom ramen för det s.k. sambruksprojektet, men att ett mer omfattande sambruk mött vissa hinder på grund av bl.a. gällande konkurrensbestämmelser. Regeringen har därefter fattat beslut om direktiv (Dir. 1994:61) för ett utredningsuppdrag avseende frågor om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. I uppdraget ingår att lägga fram förslag till en lösning avseende den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för sjuktransporter, som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan förverkligas. Förslaget avseende sjuktransporter med helikoptrar skall redovisas till regeringen före den 1 mars 1995. Uppdraget omfattar också att kartlägga erfarenheterna av det hittillsvarande fredstida civila bruket av försvarets resurser, och samlat pröva förutsättningarna för ett fortsatt, utvidgat civilt nyttjande, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Uppdraget, som anförtrotts åt en av chefen för Försvarsdepartementet tillkallad särskild utredare skall i sin helhet vara avslutat senast den 15 september 1995. IV. 10 Inrättande av ett brigadcentrum De säkerhetspolitiska förändringarna i Europa har medfört att det har uppstått en marknad för billig, begagnad försvarsmateriel. I vissa fall har denna marknad varit av intresse för det svenska försvaret. Bl.a. har begagnade splitter- skyddade trupptransportfordon kunnat köpas till mycket låga priser. Dessa fordon tillförs nu infanteribrigaderna i snabb takt. Denna ökade mekanisering av infanteriet leder till att betingelserna för infanteriförbanden avseende utbildning, taktikutveckling m.m. alltmer kommit att likna betingelserna inom pansartrupperna. Den nuvarande uppdelningen i truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna framstår mot bakgrund av detta inte som helt ändamålsenlig. En samordning av truppslagen skulle enligt regeringens mening leda till en bättre utbildning och en mer effektiv organisation i fred och en mera ändamålsenlig krigsorganisation. En sådan samordning bör åstadkommas genom att ett brigadcentrum inrättas samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum läggs ned. Försvarsmakten har till regeringen lämnat in ett förslag med denna innebörd. Förslaget innebär att de verksamheter som i dag bedrivs vid infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum i Linköping/Kvarn, Umeå och Skövde även fortsättningsvis bör bedrivas vid dessa orter. Viss omfördelning av resurser kommer dock enligt förslaget att bli aktuell. Försvarsmakten anser att förslaget kan genomföras med bibehållande av de förbandsbenämningar, traditioner och symboler som tillhör trupp-slagen. Regeringen anser att ovan beskrivna samordning mellan truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna bör genomföras per den 1 juli 1995. IV. 11 Förvaring av vapen Regeringen uppdrog i 1994 års planeringsanvisningar åt Försvarsmakten att lämna en redovisning av läget vad avser åtgärder för att förhindra stölder av militära skjutvapen. I redovisningen skulle också finnas en bedömning av effekterna av beslutade åtgärder samt beredskaps-konsekvenser av dessa. Försvarsmakten har redovisat uppdraget i programplanen. Av redovisningen framgår bl.a. följande. En utredning har genomförts under år 1992. Denna utredning har redovisats för regeringen. En rad konkreta åtgärder har vidtagits som ett resultat av denna utredning. Som exempel kan nämnas: * Utökad bevakning vid förråd. * Hemtagning av vapen från förråd där krigsförbanden kommer att utgå. * Förändring av vapenkassuners placering. * Installationer av larm. * flyttning av granatgevär från förråd till kassun. * Särförvaring av vitala delar till kassunförvarade vapen. * Utökad kontroll av hur bestämmelser har efterlevts. Försvarsmakten anför vidare att åtgärder som har initierats under hösten 1993 kan få genomslag i statistiken först från år 1994. I de fall där åtgärderna kräver investeringar kommer statistiken inte att påverkas förrän år 1995. Åtgärder som syftar till att förhindra och minimera effekterna av stölder pågår enligt Försvarsmakten kontinuerligt. Förrådshållningen av vapen har också, med beaktande av beredskapskraven, i viss utsträckning centraliserats. Regeringens bedömning Statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av antalet stulna vapen. För år 1994 föreligger ännu inte någon statistik, men underhandsuppgifter antyder att antalet förkomna vapen åter har ökat. Regeringen anser att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om effekterna av Försvarsmaktens åtgärder. För att få ett bättre underlag för en sådan bedömning kommer regeringen noga följa utvecklingen framöver inom området och vidta de åtgärder som regeringen anser behövs. Inom Försvarsdepartementet har tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett underlag för regeringens ställningstaganden. IV.12 Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkommando. Till följd av 1992 års försvarsbeslut har en betydande nedskärning gjorts i marinens krigsorganisation. Denna nedskärning har också haft till följd att de årliga värnpliktskontingenterna inom marinen har reducerats, från ca 6 300 värnpliktiga per år till ca 4 100 värnpliktiga per år. Inom marinen finns därför numera en betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, särskilt inom kustartilleriet. I propositonen inför 1992 års försvarsbeslut anförde regeringen att utbildningskapaciteten vid Norrlandskustens marinkommando borde utnyttjas för att organisera en amfibiebataljon avsedd för Norrlands-miljö. Överbefälhavaren borde senare ges i uppdrag att redovisa hur utbildningen av förband för Norrlandskusten skall bedrivas. Den värnpliktsutbildning som syftar till att organisera amfibiebataljonen kommer att avslutas den 1 november 1997. Den värnpliktsutbildning som därefter behövs för att omsätta Norrlands-kustens marinkommandos krigsorganisation är av så begränsad omfattning att det av ekonomiska och praktiska skäl är olämpligt att genomföra den vid detta marinkommando. Dessutom kommer omsättning av amfibiebataljonen inte att behöva påbörjas förrän tidigast omkring år 2001. Den utbildning som behövs för Norrlandskustens marinkommandos krigsorganisation kan överföras till Ostkustens marinkommando och Gotlands kustartilleriregemente utan att detta kräver några investeringar där. Regeringen anser att grundutbildning av värnpliktiga för amfibieförband och områdesbundna kustartilleriförband (med undantag av bevakningsbåt för beredskapstjänst) därför inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando efter den 1 november 1997. Möjligheten att utnyttja detta marinkommandos övningsområde och goda utbildningsbetingelser bör docktillsvidare bibehållas. Försvarsmakten har beräknat att en nedläggning av grundutbildning enligt förslaget ger en årlig nettobesparing under perioden 1997/98 - 2005/2006 på ca 15,9 miljoner kronor. Då har beaktats att vissa investeringar måste göras i ombyggnad, personalavveckling och flyttning av personal. Omkring 30 yrkesofficerare behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50 civilanställda blir övertaliga. Det ankommer på arbetsmarknadens parter att bestämma villkoren för avveckling och flyttning av personal. IV.13 Tillämpning av anslagsförordningen I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 medges Försvarsmakten dispens från att tillämpa anslagsförordningen (1992:760) för merparten av materielanskaffningen vad avser avräkning av förskott. Dispensen innebär att Försvarsmakten avräknar förskott mot anslaget vid utbetalning och inte vid fullgjord leverans. Regeringen anser att Försvarsmakten inte längre bör undantas ifrån anslagsförordningens regler. För materielbeställningar som sträcker sig över en längre tidsperiod är det dock oklart vad som kan anses som fullgjord leverans. Regeringen avser att utreda principerna för vad som skall betraktas som fullgjord leverans i förordningens mening och hur detta skall tillämpas på Försvarsmakten. Vidare avser regeringen att analysera eventuella budgetkonsekvenser. Regeringens avsikt är att Försvarsmakten skall tillämpa anslagsförordningens regler senast den 1 januari 1997. Om det är möjligt, skall myndigheten tillämpa regelverket tidigare. Detta kommer att utredas under våren 1995. 3.2 Ersättningar för kroppsskador A 2. Ersättningar för kroppsskador 1993/94 Utgift 66 353 882 1994/95 Anslag 74 198 000 1995/96 Förslag 111 297 000 varav 74 198 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Riksförsäkringsverket disponerar anslaget. Regeringens överväganden Verksamheten under anslaget är regelstyrd och medel föreslås därför i form av förslagsanslag på 111 297 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr, 2. godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i försvars- prisindex (avsnitt 3. III och IV) 3. bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamarna enligt försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994, 4. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m.och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96, 5. bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslags- finansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96, 6. godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för förslitning av materiel som använts i FN-tjänst (avsnitt 3.II), 7. godkänner regeringens förslag till omräkning avplaneringsramen för Gripen-projektet (avsnitt IV.1), 8. godkänner regeringens förslag till ett nytt system för beställnings- bemyndigande för materiel och anslagsfinansieradeanläggningar (avsnitt V.5), 9. godkänner vad regeringen har anfört om inrättande om ett brigadcentrum (avsnitt IV.10), 10.till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr. 4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter 4.1 Övergripande redovisning Allmänt De myndigheter som f.n. upptas under littera B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter är Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Värnpliktsverket, Militärhögskolan och Försvarets radioanstalt. Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten. De levererar olika produktionsfaktorer som ingår i Försvarsmaktens produktionsprocess för att bl.a. framställa krigs-förband. Som exempel kan nämnas att Försvarets materielverk levererar materiel, Fortifikationsverket tillhandahåller lokaler m.m. De flesta av myndigheterna är uppdragsstyrda av Försvarsmakten men samtidigt självständiga myndigheter direkt under regeringen. Huvuddelen av myndigheterna är avgiftsfinansierade och gemensamt för dem är att de nästan undantagslöst har en monopolsituation för de tjänster som erbjuds. Efterföljande till Värnpliktsverket - Totalförsvarets pliktverk - tas upp under littera G. Besparingar Regeringen beräknar besparingarna under litterat till 27 200 000 miljoner kronor. 4.2 Fortifikationsverket B 1. Fortifikationsverket 1993/94 Utgift 1 000 1) 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 1) Avser Fortifikationsförvaltningen Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål (ändamålsfastigheter). Fortifikationsverket Fortifikationsverket föreslår bl.a. följande inriktning av verksamheten för budgetåret 1995/96. Uppbyggnaden av verket fortsätter, främst avseende informationssystem, uppdatering av fastighetsregister och utveckling av metoder för hyresberäkning och hyresadministration. System skall utvecklas så att kapitalkostnader, underhållskostnader och verkets förvaltningskostnader skall kunna fördelas på nyttjare och olika objekt. Inom verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning innebär utvecklingen att nybyggandet kommer att minska samtidigt som avyttring blir en allt tyngre uppgift. Inom verksamhetsgrenen uppdragsverksamhet förutser Fortifikations-verket uppdrag bl.a. vad gäller isbekämpning på flygbanor, miljökoncessioner, skjutbanesäkerhet och fysisk planering. Verksamheten finansieras genom avgifter. I resultatprognosen beräknas intäkter från fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet av Fortifikationsverket till 3 505 100 000 kronor. En viss osäkerhet anmäls när det gäller kostnaderna för den egna förvaltningen. Fortifikationsverket föreslår att låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler skall uppgå till 2 000 000 000 kronor. Årsredovisningen för Fortifikationsförvaltningen visar att verksamheten bedrivits så att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har kunnat nås. Enligt Riksrevisionsverket uppvisar årsredovisningen vissa brister. Bl.a. har Fortifikationsförvaltningen belastat statsverkets checkräkning på ett sätt som kräver regeringens medgivande utan att detta har inhämtats. Riksrevisionsverket konstaterar också vissa brister i resultatredovisningen. I båda dessa avseenden har Riksrevisionsverket riktat invändningar mot årsredovisningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Fortifikationsverket skall förvalta ändamåls- fastigheterna så att - god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås - ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalre- surser kan tillhandahållas på konkurrenskraftiga villkor - fastigheternas värden långsiktigt tillvaratas. Resurser: B 1. Fortifikationsverket, anslag 1 000 kronor. Resultatbedömning Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Årsredovisningen medger dock inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelsen. De av Riksrevisionsverket påtalade bristerna i resultatredovisningen bör inte föranleda någon särskild åtgärd från regeringen med tanke på att de hänför sig till en myndighet som varit föremål för omstruktureringsåtgärder. När det gäller de övriga bristerna i årsredovisningen avser regeringen att i annat sammanhang vidta lämpliga åtgärder. Slutsatser Verksamheten bör bedrivas i huvudsak i enlighet med Fortifikationsverkets förslag. Låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler bör uppgå till 2 000 000 000 för budgetåret 1995/96. 4.3 Försvarets materielverk B 2. Försvarets materielverk 1993/94 Utgift 1 294 915 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Försvarets materielverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens verksamhet. Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjnings- planering samt materielsystemkunskap. Myndigheten får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt andra än Försvarsmakten. Försvarets materielverk Verket har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel E 4. Operativ ledning: Forskning och utveckling F 3. Försvarets materielverk K 5. Anskaffning av materiel för Kustbevakningen Verket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Uppdrag för armén, Uppdrag för marinen, Uppdrag för flygvapnet, Uppdrag för operativ ledning, Uppdrag för försvarsgemensam teknologiförsörjning, Uppdrag för kustbevakningen, Uppdrag för övriga kunder, Uppdrag till stöd för Försvarsmaktens ledning och produktion, Drivmedelsförsörjning, Reservmateriel-försörjning, Verkstadsdrift. Resultatredovisningen pekar på att verksamhetsmålen för de olika verksamhetsgrenarna i huvudsak har nåtts. Riksrevisionsverket bedömer att verkets årsredovisning är rättvisande. Verket har i sin anslagsframställning redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Materielprodukter, Stöd till kunder, Reservmaterielförsörjning, Drivmedelsförsörjning, Övrigt. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Försvarets materielverk skall anskaffa, vidmakt- hålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten, och biträda Försvars- makten i fråga om långsiktig materielförsörjnings- planering samt materielsystemkunskap. Resurser: B 2. Försvarets materielverk, anslag 1 000 kronor. Resultatbedömning Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1993/94 är tillfredsställande. Slutsatser Regeringen bedömer att nuvarande inriktning och avgiftsfinansiering av verksamheten bör gälla även under budgetåret 1995/1996. 4.4 Militärhögskolan B 3. Militärhögskolan 1993/94 Utgift 99 884 575 1) 1993/94 Utgift 11 317 077 2) 1994/95 Anslag 144 490 000 1995/96 Förslag 12 857 000 varav 8 571 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) Avser Militärhögskolan 2) Avser Försvarets förvaltningshögskola Den nuvarande myndigheten Militärhögskolan inrättades den 1 juli 1994 och övertog därvid den verksamhet som tidigare bedrevs av den dåvarande Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola.Årsredovisning avseende budgetåret 1993/94 för dessa myndigheter har lämnats av Militärhögskolan. Militärhögskolan är central förvaltningsmyndighet för utbildning av personal för Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt. Vid Militärhögskolan skall också bedrivas forskning. De övergripande målen för Militärhögskolan är att genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad. I årsredovisningen för Militärhögskolan redovisas verksamheten i följande verksamhetsområden. - Nivåhöjande utbildning - Fackutbildning - Militärhistoria och metodik - Övrig produktion Av årsredovisningen för Militärhögskolan framgår att utbildningsvolymen gått upp och att den genomsnittliga kostnaden per helårsprestation ökat. Vidare framgår att målen för verksamheten i allt väsentligt har uppnåtts. Militärhögskolan redovisar ett anslagssparande om 5 472 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller invändningar mot årsredovisningen. Enligt verket är redovisningen av anläggningstillgångar bristfällig. Vidare ger redovisningen en missvisande bild av lån upptagna hos Riksgäldskontoret. I årsredovisningen för Försvarets förvaltningshögskola redovisas verksamheten i följande verksamhetsgrenar. - Utbildning - Forskning och utveckling Av årsredovisningen för Förvaltningshögskolan framgår att utbildningsvolymen gått ned och att den genomsnittliga kostnaden per elevdag ökat. Detta förklaras med dels att utbildningen i större utsträckning sker på distans, vilket gör att kostnaderna har ökat för skolan men minskat för uppdragsgivaren, dels att de fasta kostnaderna har ökat på grund av att antalet elevdagar minskat. Vidare framgår av redovisningen att verksamheten genomförts med i allt väsentligt hög måluppfyllelse. För Försvarets förvaltningshögskola redovisas ett anslagssparande om 5 420 000 kronor. Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen för Försvarets förvaltningshögskola i allt väsentligt är rättvisande. Militärhögskolan föreslår i sin anslagsframställning att huvuddelen av verksamheten vid skolan skall finansieras med avgifter, medan viss verksamhet avseende forskning och utveckling föreslås bli anslagsfinansierad. Den avgiftsfinansierade verksamheten föreslås uppgå till 239 192 000 kronor och den anslagsfinansierade till 12 473 000 kronor. Regeringens övervägande Sammanfattning Övergripande mål: De övergripande mål som gäller för budgetåret 1994/95 bör ligga fast. Resurser: B 3. Militärhögskolan, Ramanslag 12 857 000 kronor. Beräknade avgiftsinkomster 224 192 000 kronor. Resultatbedömning Regeringen ser allvarligt på bristerna i årsredovisningen för Militärhögskolan och på det förhållandet att kostnaderna per elevdag vid Förvaltningshögskolan har ökat. Med detta påpekande bedömer regeringen att verksamheten vid Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt bedrivits i överenstämmelse med angivna verksamhetsmål. Slutsatser Militärhögskolans verksamhet bör i princip avgiftsfinansieras. Högskolans forskningsverksamhet avseende militärhistoria och säkerhetspolitik bör dock finansieras med anslagsmedel. Vid beräkningen av Militärhögskolans anslagsmedel har hänsyn tagits till det allmänna besparingskravet som åvilar myndigheterna med anledning av prop. 1994/95:25. Sammantaget innebär detta en besparing på ca 15 000 000 kronor (18 månader). Regeringen förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder för att minska den genomsnittliga kostnaden per helårsprestation. Regeringen förutsätter också att Militärhögskolan vidtar åtgärder som är ägnade att komma till rätta med sådana brister som påtalats i Riksrevisionsverkets revisionsberättelse över Militärhögskolans årsredovisning. Därvid är det enligt regeringens mening särskilt angeläget att högskolan tillförs erforderlig ekonomiadministrativ kompetens och att den administrativa verksamheten vid skolorna sammanförs till en gemensam adminsitrativ enhet för Militärhögskolan. 4.5 Försvarets radioanstalt B 4. Försvarets radioanstalt 1993/94 Utgift 399 286 715 1994/95 Anslag 402 166 000 1995/96 Förslag 604 890 000 varav 397 098 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av underrättelser grundade på information inhämtade genom signalspaning. Denna verksamhet sker enligt den inriktning som regeringen och övriga uppdragsgivare anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet. Verksamheten är av sådan natur att en närmare redogörelse för den inte bör lämnas här. Ytterligare information kommer att ges till riksdagens försvarsutskott i särskild ordning. Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt anmäler i sin årsredovisning att verksamheten i allt väsentligt bedrivits enligt plan. Resultatredovisningen är indelad i delprogram. En redogörelse för verksamheten inom de tre delprogrammen under budgetåret 1993/94 lämnas. På anslaget B 5. har anslagskrediten utnyttjats med 8 187 000 kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Försvarets radioanstalt hemställer att medel för verksamhetens genomförande anvisas med 600 800 000 kronor. Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt anslagsframställningen . Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Försvarets radioanstalt skall bedriva signal- spaning enligt den inriktning som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Resurser: Försvarets radioanstalt, ramanslag 604 890 000 kronor. Resultatbedömning Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 bedrivits med sådan inriktning att målen för 1992 års försvarsbeslut kan nås. Slutsats Regeringen beräknar medlen under anslaget till 604 890 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kronor, 3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 4. till Militärhögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 857 000 kr, 5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr. 5 Det civila försvaret 5.1 Övergripande redovisning Programplan/årsredovisningar Överstyrelsen för civil beredskap har lämnat programplan för det civila försvaret avseende perioden 1995/96 - 1999/00. Programplanen innehåller bl.a. bedömningar av beredskapsläget för det civila försvaret. De funktionsansvariga myndigheterna har vidare lämnat årsredovisningar vilka delvis innehåller funktionsvisa redogörelser för beredskapsläget. De redovisas för Försvarsdepartementets del i denna bilaga och när det gäller övriga funktionsansvariga departement i respektive bilagor i budgetpropositionen. Överstyrelsen redogör i programplanen för det bedömda beredskapsläget med avseende på det civila försvarets tre huvuduppgifter enligt 1992 års totalförsvarsbeslut. Vidare redovisas gränssättande faktorer/brister, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt den sårbarhet som flertalet funktioner visat sig ha då det gäller beroendet av el, tele och ADB. Slutligen redogörs för den resurskomplettering som bedöms vara möjlig under ett s.k. återtagningsskede. Överstyrelsen anser sammanfattningsvis att det fortfarande kvarstår brister i det civila försvarets förmåga. Bl.a. uppvisar vissa s.k. vitala funktioner fortfarande en oacceptabel sårbarhet, vilket har väsentlig betydelse för förmågan att motstå ett strategiskt överfall. Beroendet av el, tele och ADB är gränssättande för flera funktioner. För att en resurskomplettering skall kunna genomföras med hög säkerhet bör, enligt Överstyrelsen, en realiserbarhetspröv- ning göras. Sammantaget leder enligt Överstyrelsen en fördjupad analys av gränssättande faktorer m.m. till en mer nyanserad bedömning av beredskapsläget i årets programplan. Regeringens överväganden Övergripande mål Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av planeringen inom det civila försvaret skall i allt väsentligt följas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker förmågan att motstå störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. Regeringen vill inledningsvis betona att det civila försvarets förmåga att lösa sina uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och krig, det s.k. beredskapsläget, i hög grad grundas på det fredstida samhällets utveckling när det gäller robusthet och flexibilitet inför olika slag av störningar. De åtgärder som vidtas i samhället för att motverka och minska konsekvenserna av fredstida störningar och hot är därför av grundläggande betydelse. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av Hot- och riskutredningen (Fö 1992:03). Utredningen, som bl.a. har till uppgift att utreda beredskapen inför påfrestningar och risker i det fredstida samhället, kommer inom kort att lämna sitt slutbetänkande. Innebörden av det här sagda är bl.a. att mer övergripande beredskapsläges- bedömningar för det civila försvaret är vanskliga att göra med någon större precision och att de beredskapsåtgärder som vidtas i vissa fall kan ha liten betydelse om utvecklingen i samhället förändras väsentligt. Likväl är det möjligt att med ganska stor säkerhet uttala sig om beredskapen på vissa enskilda områden. Regeringens allmänna bedömning är, mot bakgrund av inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut och de förtydliganden av de säkerhets-politiska utgångspunkterna som därefter gjorts, att beredskapsläget på vissa områden som helhet är förhållandevis bra. Det gäller bl.a. hälso- och sjukvården och livsmedelsförsörjningen. Regeringen framhåller i Jordbruksdepartementets bilaga till propositionen att det, mot bakgrund av bl.a. de ändrade förhållanden för livsmedelsförsörjningen som ett svenskt medlemskap i EU innebär, är angeläget att en utredning om omfattningen av beredskapen på livsmedelsområdet kommer till stånd inför det kommande försvarsbeslutet. På andra områden föreligger brister. Så är inte minst fallet beträffande beredskapen på elområdet. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande. Beredskapsfrågorna på detta område behandlas f.n. av Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04). Regeringen avser att i samband med förberedelserna inför nästa totalförsvarsbeslut låta analysera vilka hot mot el-, tele- och ledningssystemen som bör vara dimensionerande för inriktningen av beredskapsåtgärderna på dessa områden. Härvid kan också ett vidare spektrum av åtgärder komma att aktualiseras. På industrivaruförsörjningsområdet finns det en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att ett underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995. I likhet med vad som anfördes i förra årets budgetproposition vill regeringen betona betydelsen av fortsatt metodutveckling när det gäller möjligheterna att bedöma förmågan inom det civila försvarets funktioner under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Enligt regeringens mening är det vidare väsentligt att kunna åstadkomma mer sammanfattande bedömningar av beredskapsläget som en grund för avvägnings-resonemang och tilldelning av resurser. Regeringen har i det föregående behandlat Överstyrelsens för civil beredskap roll när det gäller samordning samt uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret. Med det underlag som nu föreligger anser regeringen att Överstyrelsens förslag till inriktning av beredskapsåtgärderna inom det civila försvaret för budgetåret 1995/96 i huvudsak är lämplig. Regeringen vill betona vikten av att särskild uppmärksamhet ägnas åtgärder som långsiktigt stärker beredskapen i fråga om elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. Med hänsyn till behovet att göra besparingar i den statliga verksamheten har en minskning gjorts av den ekonomiska planeringsramen med 65,5 miljoner kr (18 månader). Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner kr på Försvarsdepartementet och med 21,3 miljoner kr på övriga departement. Utgångspunkten har varit att besparingsnivån för det civila försvaret skall vara lägre än för det militära försvaret. Besparingarna har i stort lagts ut proportionellt jämfört med förslagen i Överstyrelsens för civil beredskap programplan. Efter dessa besparingar uppgår den civila planeringsramen för budgetåret 1995/96 till 3 283,2 miljoner kronor (18 månader). Bolagisering Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har väsentlig betydelse från beredskapssynpunkt. Exempel på det statliga området är bolagiseringarna av Statens vattenfallsverk och Televerket. Olika lösningar har valts för att beredskapskraven skall kunna tillgodoses även i fortsättningen. På det kommunala området är utvecklingen mer svåröverblickbar. Det har bedömts som särskilt angeläget att bevaka i vilken utsträckning privatisering genomförs för sådana kommunala och landstingskommunala verksamheter som är frivilliga eftersom ansvaret för beredskapen då upphör för kommunerna och landstingen. Överstyrelsen för civil beredskap har i en rapport "Bolagisering, privatisering och civil beredskap" bl.a. föreslagit att regeringen skall låta utreda vilka riktlinjer, lagregler och åtgärder som behövs för att trygga beredskapen vid bolagisering och privatisering inom viktiga kommunala verksamhetsområden. Enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att konsekvenserna för beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar fortlöpande analyseras och att åtgärder vidtas för att motverka negativa konsekvenser. Från försvarssynpunkt är bolagiseringar och privatiseringar i allmänhet negativa. De försvårar möjligheterna att upprätthålla en god beredskap. På områden som är av särskild betydelse för det civila försvaret bör därför självfallet beredskapsaspekterna vägas in som en viktig faktor. Regeringen avser att i anslutning till förberedelserna för nästa totalförvarsbeslut närmare överväga vilka förändringar i bl.a. regelverket som kan vara motiverade för att tillgodose beredskapens krav. Kommunal beredskap Riksdagen antog i december 1994 regeringens förslag till lag om civilt försvar (prop. 1994/95:7, bet. 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80). Lagen som träder i kraft den 1 juli 1995, innehåller bl.a. bestämmelser om kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas beredskaps-förberedelser i fred och uppgifter vid höjd beredskap. Lagen innebär att kommunerna övertar ansvaret för befolkningsskyddet och räddningstjänsten på den lokala nivån. Den statliga civilförsvarsorganisationen avvecklas. För kommunernas samlade uppgifter inom det civila försvaret betalar staten en årlig ersättning, som bestäms med utgångspunkt i den enskilde kommunens utsatthet och risker i krig. Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till utformning av ett ersättningssystem inklusive en indelning av kommunerna i prioritets-grupper med hänsyn till utsatthet och risker. Statens roll blir i fortsättningen att genom i första hand länsstyrelserna ge stöd åt kommunerna och följa upp beredskapsförberedelserna och det uppnådda beredskapsläget. Överstyrelsen för civil beredskap har tagit fram ett förslag till kompetensprofiler och program för kompetensutveckling och övrigt stöd till den berörda länsstyrelsepersonalen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret 1995/96 till 3 283 214 000 kronor. 5.2 Funktionen Civil ledning och samordning C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning 1993/94 Utgift 52 163 000 1994/95 Anslag 89 336 000 1995/96 Förslag 119 960 000 varav 79 330 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning, Beredskapshänsyn i planering och samhälls-utveckling, Kompetensutveckling inom det civila försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget delar av verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskydds-beredskap samt Kommunal beredskap. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till dels att de specialdestinerade statsbidragen för kommunernas planläggning och utbildning ersätts av den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser (anslaget C 5.) dels att Överstyrelsen för civil beredskap får vissa nya uppgifter i samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas. C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 1993/94 Utgift 87 008 000 Utg. reservationer 97 387 000 1994/95 Anslag 92 007 000 1995/96 Förslag 107 710 000 varav 71 275 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk försörjning m.m. C 3. Civilbefälhavarna 1993/94 Utgift 33 898 000 1994/95 Anslag 35 550 000 1995/96 Förslag 53 940 000 varav 35 739 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras kostnader för administration, operativt studie- och planeringsarbete samt utbildnings- och övningsverksamhet. C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna 1995/96 Förslag 4 500 000 varav 3 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetensutveckling av länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila försvaret. C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser 1995/96 Förslag 243 121 000 varav 161 786 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras statens ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar. Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultat- redovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar att målen har uppnåtts med följande undantag. Utbildning och övning på lokal nivå har inte genomförts i den takt som länsstyrelserna föranmält till Överstyrelsen. Ledningssystemets utveckling har planerad byggnation av ledningsplatser försenats liksom leverans av signalskyddsmateriel. Överstyrelsen och civilbefälhavarna bedömer att beredskapsläget för funktionen vid försvarsbeslutsperiodens slut inte är helt godtagbart. Bl.a. är förstärkningsåtgärder på ledningsplatser endast påbörjade vid hälften av länsstyrelsernas fredsuppehållsplatser. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningarna är rättvisande. I samtliga årsredovisningar har eventuella avvikelser från resultatkraven angetts; dock har anledningen till avvikelsen redovisats i varierande omfattning. Utveckling av myndigheternas produktivitet redovisas och det görs en kvalitetsmässig bedömning. Civilbefälhavarna är först fr.o.m. budgetåret 1994/95 bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1979:1212). Av civilbefälhavarnas anslagsredovisningar framgår ett samlat anslagssparande på 2,5 miljoner kr. Sparandet hänför sig i huvudsak till minskade personal-kostnader till följd av omorganisationer och inställda ledningsövningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Sammantaget innebär regeringens bedömning att nu- varande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Överstyrelsen skall vidta åtgärder så att målen för verksamheten uppnås vid försvarsbeslutets slut. Resurser: C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, ramanslag 119 960 000 kr C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningsystemet m.m. reservationsanslag 107 710 000 kr C 3. Civilbefälhavarna, ramanslag 53 940 000 kr C 4. Kompetensutveckling och stöd till läns- styrelserna, ramanslag 4 500 000 kr C 5. Ersättning till kommunerna för beredskaps- förberedelser, förslagsanslag 243 121 000 kr Resultatbedömning Resultaten visar med vissa undantag att målen har uppnåtts. Vissa förseningar har uppstått under föregående år vad gäller bl.a. utbyggnad av ledningscentraler vilket har medfört stora utgående reservationer. De brister som förekommer åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap inom myndighetens ansvarsområde med början under innevarande budgetår och föranleder därför inte några särskilda åtgärder från regeringens sida. Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran. Civilbefälhavarnas årsredovisningar uppvisar skiftande kvalitet till utformning och innehåll myndigheterna emellan. Till viss del kan detta förklaras av den nyligen förändrade lednings- och myndighetsstrukturen. Resultaten av verksamheten visar att målen i stort har kunnat uppnås. En tillfredsställande förmåga att redovisa effekter av verksamheten har inte uppnåtts men en viss förbättring kan konstateras. Förmågan att beskriva effekter av verksamheten bör vidareutvecklas. Uppdrag som lämnats i regleringsbrev har fullgjorts på tillfredsställande sätt. Vissa brister förekommer i den ekonomiska redovisningen. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändningar mot Civilbefälhavarens i Nedre Norrlands civilområde årsredovisning avseende handläggning av ett särskilt förvaltningsärende. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Överstyrelsen skall vidta åtgärder så att målen för verksamheten uppnås vid försvarsbeslutsperiodens slut. När det gäller Överstyrelsens samordningsuppgift vill regeringen erinra om vad som uttalats i avsnitt 2.2 om uppföljning och utvärdering. Vidare är det enligt regeringen angeläget att tillräckliga resurser ansätts inför förberedelserna av nästa totalförsvarsbeslut. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr, 2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i lednings- systemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr, 3. till Civilbefälhavarna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 53 940 000 kr, 4. till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr, 5. till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser förbudgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000kr. 5.3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst 1993/94 Utgift 652 896 000 1994/95 Anslag 716 603 000 1995/96 Förslag 984 795 0001) varav 652 428 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1) För de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet (se avsnitt 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret) bedöms ett belopp om 66 802 000 kr bli avdelat, varav för Arbetsmarknadsstyrelsen 25 889 000 kr. Anslaget omfattar kostnader för Statens räddningsverks uppdrag att bedriva verksamhet inom bl.a. ledning och samordning, forskning och utveckling, tillsyn och rådgivning, information, utbildning och övning samt materielförsörjning. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att uppgifter överförs från Statens räddningsverk till kommunerna i samband med ikraftträdandet av den nya lagen om civilt försvar samt till att hemskyddet i fortsättningen skall övas genom kommunernas försorg. I anslagsbeloppet ingår också medel för övertagande av vissa administrativa uppgifter från Vapenfristyrelsen. D 2. Skyddsrum m.m. 1993/94 Utgift 472 952 000 1994/95 Anslag 453 731 000 1995/96 Förslag 681 509 000 varav 450 991 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning m.m. för produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av ersättning m.m. för att anordna skydd för befolkningen. På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas. Regeringens uppdrag till Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt att genomföra studier om det framtida fysiska skyddet har återrapporterats. Förslagen i denna rapport kommer att ingå i regeringens underlag inför nästa försvarsbeslut. Under kommande budgetperiod bör verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med fastställd inriktning i 1992 års försvarsbeslut. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1994 totalt 1 133 281 000 kr. För budgetåret 1995/96 bedömer regeringen behovet av nya bemyndiganden till 516 000 000 kr. Av dessa avser 391 000 000 kr bemyndiganden för skyddsrum och 125 000 000 kr bemyndiganden för ledningscentraler. D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 1993/94 Utgift 20 739 000 1994/95 Anslag 25 000 000 1995/96 Förslag 37 500 000 varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposi- tion (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29, rskr. 1985/86:345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningstjänstinsatser, bekämpningsoperationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor. Statens räddningsverk Årsredovisningen innehåller en resultatredovisning för anslagen D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst, D 2. Skyddsrum m.m, D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Resultatredovisningen har förbättrats i förhållande till föregående år och svarar nu i huvudsak mot de krav som förordningen om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar ställer. Redovisningen är överskådlig och ger en lättillgänglig bild av Statens räddningsverks verksamhet. Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts. I samband med genomförd omorganisation har Statens räddningsverk indelat och redovisat sin verksamhet i följande verksamhetsgrenar vilka fastställts under budgetåret 1994/95: Samhällets räddningstjänst Säkerheten vid verksamheter med särskilda risker Den enskilda människans förmåga Befolkningsskydd i krig Internationell verksamhet Myndighetens avsikt är att programplan, anslagsframställning och årsredovisning i fortsättningen skall följa denna verksamhetsindelning. Effekter och resultatmått kopplade till verksamhetsmålen kan utvecklas ytterligare. Ett sådant arbete pågår inom myndigheten. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Den verksamhetsinriktning som lades fast i samband med 1992 års försvarsbeslut bör i huvudsak vara oförändrad. Resurser: D 1. Befolkningskydd och räddningstjänst, ramanslag 984 795 000 kr D 2. Skyddsrum m.m., förslagsanslag 681 509 000 kr D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, anslag 37 500 000 kr D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag 1 000 kr Vid beräkning av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har hänsyn tagits till den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser (anslaget C 5). Den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverks övertagande av uppgifter från Statens räddningsverk avseende redovisning av pliktpersonal medför reduktion av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst med 8 miljoner kr. Resultatbedömning Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har i huvudsak återredovisats inom verksamhetsgrenarna samhällets räddningstjänst, särskilda risker, den enskilda människan, befolkningsskydd i krig och internationell verksamhet. Statens räddningsverk har i enlighet med ställt återrapporteringskrav redovisat antal rekryterade och utbildade hemskyddsombud samt antalet repetitionsutbildade frivilliga. Antalet frivilliga som erhållit repetitionsutbildning har redovisats särskilt. Återrapporteringen visar att det vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns drygt 29 000 utbildade hemskyddsombud. Mot bakgrund av att det av regeringens beslutade målet är 30 000 hemskyddsombud rekryterade och utbildade i fred är resultatet tillfredsställande. Det finns dock fortfarande brister i storstadsområdena där risken för strategiskt överfall bedöms som störst. Produktionen av skyddsrum har i huvudsak lokaliserats till de områden som enligt de regionala mål- och riksanalyserna har hög eller högsta prioritet. I juni 1994 fanns ca 6 700 skyddsrum med ca 7 miljoner skyddsrumsplatser. Brister på skyddsrumsplatser kvarstår i de centrala delarna av våra större städer. Merparten av landets kommuner har nu upprättat reviderade skyddsrumsplaner. De anskaffningsprogram för ansiktsskydd som belsutades år 1982 har slutförts. Den totala tillgången för civilbefolkningen är idag drygt 7,2 miljoner skyddsmasker. Slutsatser Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten i huvudsak bör gälla även för budgetåret 1995/96. När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m. budgetåret 1995/96 har regeringen gjort en något annan bedömning än myndigheten, vilket medfört en lägre kostnadsram i förhållande till myndighetens förslag. Räddningsverkets kostnader för övertagande av vissa uppgifter från Vapenfristyrelsen samt utbildning av totalförsvarspliktiga har preliminärt beräknats av Överstyrelsen för civil beredskap och ingår i angivet belopp under anslag G 16. Utbildning av civilpliktiga. Beloppet föreslås stå till regeringens disposition för att senare, när regeringen beslutat inom vilka verksamheter civilplikt skall kunna fullgöras, fördelas till berörda myndigheter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr, 2. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 681 509 000 kr, 3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram på 516 000 000 kr, 4. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret 1994/95, 5. till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr, 6. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. förbudgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 5.4 Funktionen Psykologiskt försvar E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar 1993/94 Utgift 10 068 000 1994/95 Anslag 14 631 000 1995/96 Förslag 21 814 000 varav 14 472 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar. Styrelsen för psykologiskt försvar På anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, har anslagskrediten utnyttjats med 101 470 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad anslagskredit. Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1995/96 - 1999/00 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen är beredskapen inför ett strategiskt överfall god. De centrala myndigheternas förmåga att omedelbart kunna samordna sin information är emellertid osäker. Beredskapsläget bedöms som tillfredsställande när det gäller Styrelsens för psykologiskt försvar krigsorganisation, etermediernas förmåga att producera och distribuera ordinarie program och beredskapsläget inom tidningsföretagens område. Senare års snabba utveckling inom etermedia har dock medfört att det kvarstår en viss osäkerhet angående de nya mediernas beredskapsroll inför säkerhetspolitiska kriser och i krig. I 1994 års programplaneanvisningar uppdrogs åt Styrelsen för psykologiskt försvar att, i samråd med Post- och telestyrelsen, redovisa en bedömning av beredskapsläget den 30 juni 1994 inom TERACOM Svensk Rundradio AB:s verksamhetsområde. Av redovisningen framgår att beredskapen under vissa betingelser inte är tillräcklig. Detta gäller främst RiksTV:s sändningar. Beredskapsläget inom ljudradioverksamheten bedöms som mer tillfredsställande, dock kvarstår även här vissa brister. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Kulturdepartementet den 16 juni 1994 en parlamentarisk kommitte (Dir. 1994:55) med uppgift att se över vad som bör gälla för radio och television vid krig och krigsfara. Kommittén skall redovisa sina ställningstaganden vid utgången av år 1995. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Verksamhetsinriktningen för försvarsbesluts- perioden ligger i allt väsentligt fast. Resurser: E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag 21 814 000 kr Under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar beräknas 5 093 000 kr i bidrag till Centralförbundets Folk och Försvar verksamhet. Resultatbedömning Verksamheten har under budgetåret 1993/94 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förmågan att beskriva effekter av verksamheten har förbättrats, dock bör en vidareutveckling av utvärderingen ske. Slutsatser Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast. Regeringen anser dock mot bakgrund av att Delegationen för icke-militärt motstånd avvecklades den 30 juni 1994, och att delegationens uppgifter till stora delar tagits över av Styrelsen för psykologiskt försvar, att det är av vikt att den kompetens och kunskap som tidigare fanns inom delegationen tas tillvara. Det är härvid angeläget att de i delegationen företrädda intressena knyts till Styrelsen för psykologiskt försvar så att arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna kan fullföljas och vidareutvecklas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1995/96anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr. 5.5 Funktionen Försörjning med industrivaror F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror 1993/94 Utfall 66 209 000 1994/95 Anslag 80 809 000 1995/96 Förslag 102 027 000 varav 67 551 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning samt delar av Försörjning med industrivaror. Därutöver redovisas kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten. F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder 1993/94 Utfall 35 921 000 Utg. reservationer 166 587 000 1994/95 Anslag 23 096 000 1995/96 Förslag 3 549 000 varav 2 297 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras delar av verksamhetsgrenen Försörjning med industrivaror. Merparten av kostnaderna finansieras dock med icke reinvesterade försäljningsintäkter. F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader 1993/94 Utfall 165 591 000 1994/95 Anslag 167 950 000 1995/96 Förslag 251 925 000 varav 167 950 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under anslaget finansieras kapitalkostnader för funktionen. F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. 1993/94 Utfall 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Överstyrelsen för civil beredskap Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultat- redovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har återredovisats. Resultaten visar att målen i huvudsak har uppnåtts. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Överstyrelsen rapporterar att beredskapsläget för funktionen vid försvars- beslutsperiodens slut, med vissa reservationer, är godtagbart vad gäller för- mågan vid strategiskt överfall men att förmågan vid angrepp efter, vad Över- styrelsen anger som politisk förvarning, inte är godtagbar. Överstyrelsen äskar ett bemyndigande att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Sammantaget innebär regeringens bedömning att nu- varande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Resurser: F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror, ramanslag 102 027 000 kr F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, reservationsanslag 3 549 000 kr F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader, förslagsanslag 251 925 000 kr F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag 1 000 kr Resultatbedömning Resultaten visar att målen i huvudsak har uppnåtts under budgetåret. Bl.a. är målen att minska antalet K-företag till ca 500 och att hålla försörjningsanalyserna aktuella fortsatt viktiga. En fortsatt avvägning mellan olika åtgärder exempelvis beredskapsavtal eller lagring är också väsentlig mot bakgrund av att finna den mest kostnadseffektiva åtgärden. På industrivaruförsörjningsområdet finns dock en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995. För att åstadkomma detta krävs ett fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och Försvarsmakten främst för att kvantifiera behoven och mot denna bakgrund pröva realiserbarheten i genomförandet. Detta underlag är av betydelse för det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Behovet av stöd till Försvarsmakten vad gäller återtagning skall föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår, 3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder förbudgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr, 4. till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader förbudgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr, 5. till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster tillföljd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 5.6 Funktioner hörande till andra departement 5.6.1 Hälso- och sjukvård Överstyrelsen för civil beredskap anser i fråga om beredskapsläget att kapaci- teten är godtagbar även om brister finns avseende bl.a. akuta sjuktransporter. Uthålligheten är enligt Överstyrelsen godtagbar. Brister finns dock i förmågan att leda sjukvården vid stora skadeutfall. Vid kris kan enligt Överstyrelsen problem uppstå då den normala fredssjukvården har begränsad uthållighet vid störningar i tillförsel av förnödenheter. Regeringen föreslår i Socialdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 245,465 miljoner kr anvisas inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. 5.6.2 Telekommunikationer Överstyrelsen för civil beredskap framhåller i programplanen att telefunktionen snarast före nästa långsiktiga försvarsbeslut bör bli föremål för analys för att hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas. Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 349,734 miljoner kr anvisas inom funktionen Telekommunikationer från den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. 5.6.3 Transporter Enligt programplanen för det civila försvaret är beredskapsläget för det olika delarna av funktionen Transporter varierande. Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 219,01 miljoner kr anvisas inom funktionen Transporter från den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. 5.6.4 Livsmedelsförsörjning Av programplanen för det civila försvaret framgår att beredskapsläget för funktionen Livsmedelsförsörjning i stort är tillfredsställande. Ett undantag utgör emellertid försörjningen med dricksvatten där framförallt elberoendet är en känslig punkt. Regeringen föreslår i Jordbruksdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 189,589 miljoner kr anvisas för investeringar i och driftkostnader för beredskapslagring av insatsvaror och livsmedel m.m. 5.6.5 Energiförsörjning I slutbetänkandet (SOU 1994:116) Skyldighet att lagra olja och kol har 1993 års oljelagringsutredning lagt fram förslag om bl.a. finansieringen av den civila lagringen för krigssituationer. I betänkandet finns också förslag om lagring av olja och kol för produktion av elkraft och värme. Utredningens förslag bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen våren 1995. Inom kort väntas Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) lägga fram förslag om lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskapsområdet. Överstyrelsen för civil beredskap redovisar i programplanen sina bedömningar av förmågan inom funktionen. I fråga om försörjningen med bränslen bedöms förmågan vid ett militärt angrepp mot vårt land som godtagbar. I fråga om el är emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten för störningar främst i överföringssystemen. Regeringen föreslår i Näringsdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 107,838 miljoner kr anvisas inom funktionen Energiförsörjning inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. 5.6.6 Övriga funktioner Förutom de funktioner som har redovisats i föregående avsnitt ingår i det civila försvaret funktionerna Ordning och säkerhet m.m., Utrikeshandel, Socialförsäk- ring m.m., Postbefordran, Finansiella tjänster, Skatte- och uppbördsväsende, Arbetskraft, Flyktingverksamhet samt Landskaps- och fastighetsinformation. 6 Övrig verksamhet 6.1 Statens försvarshistoriska museer G 1. Statens försvarshistoriska museer 1993/94 Utgift 35 390 954 1994/95 Anslag 45 300 000 1995/96 Förslag 68 201 000 varav 45 247 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statens försvarshistoriska museer är museimyndighet inom Försvarsdeparte- mentets område. Museiverksamheten bedrivs i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping. Statskontoret har den 7 oktober 1994 redovisat ett uppdrag från regeringen avseende översyn av museiverksamheten inom Försvarsdepartementets område. Statskontoret konstaterar i rapporten att kostnaderna för de försvarshistoriska museerna tenderar att öka och diskuterar hur behovet av anslag kan begränsas. Statens försvarshistoriska museer Av Statens försvarshistoriska museers årsredovisning 1993/94 framgår att verksamheten präglats av byggnadsfrågorna. Ett nytt Marinmuseum byggs i Karlskrona. Utflyttning från Armémuseum har genomförts för planerad ombyggnad av Stora Tyghuset. Ombyggnaden av Östra flygeln har slutförts och lokalerna tagits i bruk för Statens försvarshistoriska museers administration, ateljeer och bibliotek. Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har, trots pågående byggnadsverksamhet, i huvudsak uppnåtts. Resultatredovisningen kan utvecklas ytterligare vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader. Sådant arbete pågår inom myndigheten. Anslagsredovisningen redovisar ett sparande på 1 869 000 kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Statens försvarshistoriska museer skall samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka för att kun- skap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva forskning i för verksamheten relevanta ämnen. Resurser: G 1. Statens försvarshistoriska museer, ramanslag 68 201 000 kr Resultatbedömning Statens försvarshistoriska museers årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort kan nås. Så som regeringen också angett i regleringsbrevet för innevarande budgetår bör myndigheten fortsätta att utveckla sin resultatredovisning särskilt vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten i huvudsak bör gälla även för budgetåret 1995/96. Verksamheten inom Statens försvarshistoriska museer kommer att övervägas i ett samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdraga åt den pågående utredningen Kommittén om kultur-politikens inriktning (Ku 1993:03) att överväga denna fråga. I detta sammanhang skall även Statskontorets rapport Försvarshistoriska museer - en översyn (1994:21), respektive Statskontorets rapport Försvarstekniskt museum i Karlsborg (1994:25) behandlas. 6.2 Kustbevakningen G 2. Kustbevakningen 1993/94 Utgift 289 347 000 1994/95 Anslag 319 049 000 1995/96 Förslag 512 707 0001) varav 339 935 0001) beräknat för juli 1995-juni 1996 1) I anslagsbeloppet har hänsyn tagits till kompensation för kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Kustbevakningen har att, i enlighet med sin instruktion och andra särskilda föreskrifter, bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen Kustbevakningen ökade budgetåret 1993/94 sin närvaro till sjöss och genomförde ca 160 000 fartygstimmar samt ca 2 400 flygtimmar. När det gäller miljö- och sjöräddningstjänst har Kustbevakningen i samtliga genomförda bekämpningsopera- tioner påbörjat insatserna inom de angivna tidskraven. Kustbevakningen redovisade för budgetåret 1992/93 ett anslagssparande på 5 039 000 kr, huvudsakligen hänförligt till ännu ej utbetalade löner enligt RALS 93-95. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. I anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 begär Kustbevakningen ett ökat anslag, eftersom myndigheten bedömer det svårt att i ett längre perspektiv upprätthålla nuvarande förmåga med hänsyn till de ökade krav som ställs på verksamheten. Enligt Kustbevakningen har myndighetens uppgifter utökats i och med inrättande av en ekonomisk zon samt omställningen i Central- och Östeuropa och i Ryssland. Kustbevakningen kommer dessutom att få vidgade uppgifter i och med medlemsskapet i EU. Om inte ytterligare medel tillförs, kommer Kustbevakningen att få svårt att uppfylla de långsiktiga mål som regeringen satt upp för myndigheten. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Kustbevakningen skall, i de delar som anges i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär bevakning inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon, i samarbete med polisen be- driva övervakningsverksamhet så att brottsligheten där minskar och så att säkerheten till sjöss, lik- som respekten för lagar och andra föreskrifter ökar. Kustbevakningen skall ha en hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss så att konse- kvenserna till följd av olyckor och utsläpp av olja och andra farliga ämnen till sjöss kan be- gränsas. Kustbevakningen skall också ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst och bidra till att säker- heten till sjöss ökar, människor kan räddas och följderna av personskador begränsas. Kustbevakningen skall vidare medverka i interna- tionellt samarbete för att utveckla gränskontroll och miljöskydd till sjöss och därvid särskilt beakta behov och möjligheter avseende länderna kring Östersjön. Resurser: G 2.Kustbevakningen, ramanslag 512 707 000 kr Resultatbedömning Regeringen kan konstatera att Kustbevakningen i allt väsentligt har nått upp till de mål, med avseende på verksamheten, som anges för myndigheten i regleringsbrevet. Slutsatser Ett riktmärke för den långsiktiga verksamhetsinriktningen skall vara att upprätthålla minst nuvarande förmåga att närvara till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och sjöräddningstjänst samt minst bibehållen nivå för övrig serviceverksamhet. Kustbevakningens verksamhet är för närvarande berörd med anledning av att utredningen om Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns, den s.k. Yttre gränskontrollutredningen, nyligen lagt fram sina förslag i betänkandet (SOU 1994:124) Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Verksamheten är vidare berörd inom ramen för utredningen Effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Dir. 1993:136). Yttre gränskontrollutredningen föreslår i sitt betänkande att Kustbevakningens ansvar för utlänningskontrollen och kustbevakningstjänstemännens befogenheter i samband med kontroll utökas. Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Kommittén Effektivisering av den statliga maritima verksamheten har uppdrag att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och effektivisera den statliga maritima verksamheten dvs. marinens, Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och sjöpolisens verksamhet. Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som för närvarande mest berörs av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen till sjöss bl.a. med uppgifter som eljest tillkommer polisen och tullen. Sveriges sjögräns, som betraktas som yttre EU-gräns, är en av de längsta inom EU. Det är uppenbart att vad nu sagts kommer att ställa Kustbevakningen inför ökade krav. Även om det ännu är för tidigt att på ett säkert sätt ange hur omfattande dessa nya krav blir, kan utvecklingen bli sådan att de nya kraven riskerar att gå ut över Kustbevakningens övriga uppgifter. Regeringen kommer bl.a. med den bakgrunden att noga följa utvecklingen och om situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel till Kustbevakningen. 6.3 Försvarets forskningsanstalt G 3. Försvarets forskningsanstalt 1993/94 Utgift -- 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. 1994/95 Anslag 109 234 000 1995/96 Förslag 166 175 000 varav 110 117 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Försvarets forskningsanstalt är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för internationell säkerhet. Myndigheten får även i övrigt bedriva forsknings- och utredningsarbete. Försvarets forskningsanstalt Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: K 2. Gemensam försvarsforskning K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet samt under tredje huvudtiteln F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning Anstalten har i sin årsredovisning - vad gäller den verksamhet som finansierats över fjärde huvudtiteln - redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Övergripande frågor; Vapen, skydd och räddningstjänst; Informationsförsörjning; ABC-frågor; Humanvetenskap; Utredningar och utvecklingsarbete. Anstalten bedömer att resultatet svarar väl mot de övergripande målen. Riksrevisionsverket har riktat följande invändningar mot årsredovisningen: - tredje huvudtitelns obetecknade anslag F4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning har överutnyttjats, - för verksamhetsgrenarna har inte verksamhetsmål redovisats. Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag för viss utlandsverksamhet samt för ett projekt avseende humanitär minsanering i krigshärjade områden. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Försvarets forskninganstalt skall bedriva forsk- ning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för internationell säkerhet. Resurser: G 3. Försvarets forskningsanstalt anslag 1 000 kronor. G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. ramanslag 166 175 000 kronor. samt under tredje huvudtiteln F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet anslag 18 711 000 kronor. Resultatbedömning Regeringen finner det otillfredsställande att de verksamhetsgrensvisa resultaten inte har kunnat relateras till verksamhetsmål. Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret är - så långt det kan bedömas - tillfredsställande. Regeringen redovisar i propositionens bilaga 4 sina ställningstagande med anledning av överutnyttjandet av tredje huvudtitelns obetecknade anslag F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning. Slutsatser Regeringen har inte beräknat medel för viss utlandsverksamhet. Regeringen redovisar i propositionens bilaga 4 sin politik avseende humanitär minsanering i krigshärjade områden. 6.4 Försvarshögskolan G 5. Försvarshögskolan 1993/94 Utgift 8 324 000 1994/95 Anslag 8 970 000 1995/96 Förslag 13 396 000 varav 8 898 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 anges som uppdrag att Försvarshögskolan skall utveckla ett system för redovisning av de olika verksamhetsgrenarnas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att jämförelser kan göras dels över tid, dels mellan olika prestationer. Försvarshögskolan redovisade den 15 januari 1994, enligt särskilt uppdrag i regleringsbrevet, vidtagna och planerade åtgärder för att utveckla en resultatredovisning i måttenheten kostnad per prestation. Försvarshögskolan har i år till skillnad från tidigare år redovisat styckekostnader med tillbakablickande jämförelse med föregående budgetår. Detta visar att myndigheten hörsammat tidigare kritik och höjt ambitionsnivån för resultatredovisning. I resultatredovisningen är verksamheten uppdelad i verksamhetsgrenar så att olika kurser redovisas separat. Vidare redovisas kostnad för personal, lokaler och investeringar. I sin anslagsframställning förutser myndigheten en oförändrad verksamhet vad avser både volym och inriktning. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Försvarshögskolan skall bedriva utbildning av per- sonal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. För- svarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör total- försvaret. Resurser: G 5. Försvarshögskolan, ramanslag 13 396 000 kr Resultatbedömning Försvarshögskolans årsredovisning visar att planerad verksamhet i stort kunnat genomföras. Riksrevisionsverket anser att resultatredovisningen i likhet med tidigare år, är något bristfällig men att den i huvudsak bedöms vara rättvisande. Riksrevisionsverket konstaterar vidare att den ekonomiadministrativa kompetensen på myndigheten behöver förstärkas. Slutsatser Verksamhetens resultat under verksamhetsåret 1993/94 motsvarar i allt väsentligt de krav som ställts i regleringsbrevet. Sammantaget anser regeringen att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. I denna inriktning ryms även att myndigheten i syfte att få underlag för sin undervisning skall bedriva studier i frågor som rör totalförsvaret. 6.5 Flygtekniska försöksanstalten G 6. Flygtekniska försöksanstalten 1993/94 Utgift 21 343 000 1994/95 Anslag 22 296 000 1995/96 Förslag 30 244 000 varav 20 030 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 G 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Flygtekniska försöksanstalten Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: K 6. Flygtekniska försöksanstalten K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet Anstalten har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Aerodynamik; Struktur- och materialteknik; Flygsystemteknik; Akustik; Vindenergi; Riksmätplats för tryck. Anstalten bedömer att resultaten svarar mot verksamhetsmålen. Riksrevisionsverket bedömer att anstaltens årsredovisning är rättvisande. Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag med hänsyn till kapitalkostnader för investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Flygtekniska försöksanstalten skall främja utveck- lingen av flygtekniken inom landet. Resurser: G 6. Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag 30 244 000 kronor. G 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet anslag 1 000 kronor. Resultatbedömning Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1993/94 är tillfredsställande. Slutsatser Den i anslagsframställningen föreslagna inriktningen bör i huvudsak gälla under budgetåret 1995/96, inom ramen för tillgängliga resurser. Regeringen har inte beräknat medel för kapitalkostnader för investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500. 6.6 Totalförsvarets pliktverk G 8. Totalförsvarets pliktverk 1993/94 Utgift 205 044 968(1 1993/94 Utgift 11 634 000(2 1994/95 Anslag 193 095 000(1 1994/95 Anslag 14 103 000(2 1995/96 Nytt anslag (förslag) 314 371 000 varav 208 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Avser Värnpliktsverket 2 Avser Vapenfristyrelsen Riksdagen godkände den 16 mars 1994, med anledning av regeringens förslag i propositionen (prop. 1993/94:112) Disciplinförseelser av krigsmän m.m. (bet. 1993/94:FöU8, rskr. 1993/94:175), vad regeringen förordat om nedläggning av Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen den 30 juni 1995 samt om inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal den 1 juli 1995. Regeringen uppdrog i beslut den 24 mars 1994 åt Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen att förbereda och vidta erforderliga åtgärder med syfte att avveckla respektive myndighet den 30 juni 1995. Chefen för Försvarsdepartementet beslutade, med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1994 (dir. 1994:24), att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att vidta åtgärder för att inrätta den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995. Utredningen som antagit namnet OK Pliktverket har enligt uppdraget lämnat anslagsframställning för den nya myndigheten. Riksdagen godkände den 15 december 1994 regeringens propositioner (prop. 1994/95:6) Totalförsvarsplikt (bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78) och (prop. 1994/95:7) Lag om civilt försvar (bet. 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80). Totalförsvarets pliktverks huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen om totalförsvarsplikt. Detta innebär att Pliktverket tar över vissa uppgifter - förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen - även från länstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen som rör hantering av pliktpersonal. I nämnda proposition om Totalförsvarsplikt anförde regeringen bl.a. att inrättandet av Pliktverket borde leda till kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Värnpliktsverket Värnpliktsverket har i sin årsredovisning redovisat vilka åtgärder som vidtagits för fullgörande av de verksamhetsmål som angetts för myndigheten. Värnpliktsverket har enligt årsredovisningen ökat stödet och servicen åt lokala myndighetschefer och krigsförbandschefer inom ramen för VPV/LOKAL (ingår i Värnpliktsverkets informationssystem). Vid 1993/94 budgetårs utgång var systemet tillgängligt för 95 myndigheter, en ökning med ca 15 jämfört med föregående år. Värnpliktsverket har vidare omlokaliserat Mellersta värnpliktskontoret från Solna till Näsby Park i Täby kommun. Värnpliktsverket har vidtagit åtgärder för att minska antalet värnpliktsavgångar. En generell översyn har gjorts i fråga om minskning av kostnaderna för värnpliktsresor. Värnpliktsverket har fortsatt utvecklingen av verkets informationssystem, det s.k. VIS-projektet. Insatserna har under året i första hand inriktats mot utveckling av det nya PROV-systemet (prövningssystem för alla prov vid mönstring). Värnpliktsverket har ett anslagssparande för budgetåret 1993/94 på ca 21 miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på effekter av motsvarande anslagssparande från 1992/93. Riksrevisionsverket bedömer att Värnpliktsverkets årsredovisning är rättvisande. Vapenfristyrelsen Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst, ombesörja uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen har ansvaret för att vapenfria tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Till styrelsens uppgifter hör även att administrera de förmåner som tillkommer de vapenfria under deras utbildningstid. Vapenfristyrelsen har i sin årsredovisning delat in sin verksamhet i prövning samt grund- och repetitionsutbildning. Under verksamhetsgrenen utbildning redovisas särskilt försök med utbildning till räddningsman respektive sjukvårdare. Vidare redovisas utvecklingen av antalet avgångar under grundutbildningstiden. De särskilda resultatkraven avseende antalet vapenfria som skall genomföra grund- respektive repetitionsutbildning redovisas. Vidare redovisas vissa effektmått såsom t.ex. föryngring inom funktionen Befolkningskydd och räddningstjänst. Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 3 304 000 kronor. Styrelsens förklaring är uppkomna personalvakanser. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Totalförsvarets pliktverk skall svara för inskriv- ning och redovisning av pliktpersonal inom total- försvaret. Resurser: G 8. Totalförsvarets pliktverk, ramanslag 314 371 000 kronor. Resultatbedömning Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsens årsredovisningar visar att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Vidare anser regeringen att vad Värnpliktsverket anfört om sitt anslagssparande är rimligt. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att inriktningen av verksamheten för Pliktverket kan i stora delar bygga på den verksamhet som hittills bedrivits. OK Pliktverket har i sin anslagsframställning hemställt om 351,8 miljoner kronor, varav 68,4 miljoner kronor avser omställningskostnader av engångsnatur. OK Pliktverket har beräknat avgiftsinkomsterna till 66,6 miljoner kronor. Regeringen beräknar mot denna bakgrund medlen till 314 371 000 kronor. 6.7 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret G 11. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret 1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Övergripande mål Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret skall verka för att all per- sonal, som har sagts upp från en anställning vid myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhets- område, vid uppsägningstidens slut har ett nytt arbete eller annan acceptabel lösning. Resurer: G 7. Myndigheten för avveckling av vissa verksam- heter inomtotalförsvaret anslag 1 000 kr Myndigheten har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat antal avvecklade som fått arbete, gått i pension m.m. (se avsnitt 2.3) Resultatredovisningen visar att verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts. Resultatbedömning Myndighetens årsredovisning visar att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts samt att planerad verksamhet i stort kunnat genomförats. Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse riktat invändningar mot årsredovisningen. Verket anför att Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvarets redovisning inte är rättvisande på grund av felaktigt faktureringsunderlag. Regeringen har erfarit att myndigheten vidtagit sådana åtgärder att de av Riksrevisionsverket påtalade bristerna kommer att avhjälpas. Slutsatser Sammantaget gäller att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. 6.8 Vissa mindre nämnder G 10. Vissa mindre nämnder 1993/94 Utgift 186 000 1994/95 Anslag 494 000 1995/96 Förslag 743 000 varav 492 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget avser verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, Försvarsmaktens flyg-förarnämnd och Försvarets underrättelsenämnd. Kammarkollegiet har i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 begärt 450 000 kronor. Regeringen beräknar medlen till 743 000 kronor. 6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret G 11. Överklagandenämnden för totalförsvaret 1993/94 Utgift 4 241 000(1 1993/94 Utgift 3 531 000(2 1994/95 Anslag 5 156 000(1 1994/95 Anslag 4 065 000(2 1995/96 Förslag 8 441 000 varav 5 602 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1 Avser Försvarets personalnämnd 2 Avser Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd I avsnitt 2.5 föreslår regeringen att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och att vissa uppgifter förs över till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som ombildas och byter namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Regeringen beräknar medlen till Överklagandenämnden till 8 441 000 kronor. I nämnda medel ingår beräknade kostnader för avveckling av Försvarets personalnämnd. 6.10 Totalförsvarets chefsnämnd G 12. Totalförsvarets chefsnämnd 1993/94 Utgift 714 400 1994/95 Anslag 736 000 1995/96 Förslag 1 107 000 varav 734 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Kammarkollegiet har upprättat ett gemensamt bokslut för vissa av nämnderna som ingick i förutvarande anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Totalförsvarets chefsnämnd samredovisas med Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Någon fullständig årsredovisning har inte presenterats. Totalförsvarets chefsnämnd har dock inlämnat en förenklad resultatredovisning med redogörelse för verksamhetens omfattning och ekonomiskt utfall för budgetåret. Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående budgetår. I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivs att Totalförsvarets chefsnämnd inte behöver lämna en resultatredovisning enligt bestämmelserna i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. I årsredovisningen skall dock en beskrivning av resultatet av verksamheten under den gångna perioden lämnas. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har i delbetänkande SOU 1993:95 föreslagit att chefsnämndens instruktion med hänsyn till dess nuvarande uppgifter bör ges en annan utformning än för närvarande. Regeringens överväganden Övergripande mål Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samord- ning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Resurser: G 12. Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag 1 107 000 kr Resultatbedömning Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats om verksamheten ger en tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av årsredovisningen får därför anses vara tillräcklig. Slutsatser Chefsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål som angivits. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen har för avsikt att se över Chefsnämndens instruktion med utgångspunkt i LEMO:s förslag. 6.11 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet 1993/94 Utgift 160 032 1994/95 Anslag 205 000 1995/96 Förslag 308 000 varav 204 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Delegationen lämnar inte själv in balans- och resultaträkningar, utan hänvisar till Kammarkollegiet som har upprättat ett samlat bokslut gemensamt för vissa av myndigheterna i förutvarande anslaget K 13. Vissa nämnder inom Försvarsdepartementets område m.m. Riksrevisionsverket har anfört att årsredovisningen i den del som Kammarkollegiet redovisat är rättvisande. Delegationen har inte lämnat in fullständig årsredovisning för budgetåret 1993/94 men har dock till Försvarsdepartementet inlämnat en kortfattad verksamhetsberättelse som redogör för Delegationens sammanträden och möten i arbetsutskott. Vidare redovisas kortfattat för kostnader. Delegationen förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en verksamhet av samma omfattning som föregående år. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Delegationens uppgift är att planlägga Efterforskningsbyråns för krigsfångar och civilinternerade verksamhet. Resurser: G 13. Delegationen för planläggning av efterforsk- ningsbyråns verksamhet, förslagsanslag 308 000 kr Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att 3 980 000 kr, motsvarande 2 653 000 kr beräknat för 12 månader, förts över till tionde huvudtitelns förslagsanslag D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. utgörande medel för ersättning till Svenska Röda Korset för efterforskningsverksamhet m.m. som bedrivs enligt avtal med staten. Resultatbedömning Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats till Försvarsdepartementet ger en tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av årsredovisningen får därför anses vara vara tillräcklig. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av Delegationens verksamhet bör gälla även för budgetåret 1995/96. 6.12 Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor 1993/94 Utgift 931 950 1994/95 Anslag 890 000 1995/96 Förslag 1 378 000 varav 913 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Statens haverikommission har sedan den 1 juli 1990 ansvaret att från säkerhetssynpunkt undersöka alla slags olyckor och tillbud till olyckor, oavsett om olyckan inträffar till sjöss, på land eller i luften. Huvudansvaret för Statens haverikommission ligger på Kommunikationsdepartementet. Statens haverikommissions kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten betalar de fasta kostnaderna med undantag för de fasta kostnader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor. Dessa kostnader, som beräknas utgöra 15 % av de totala fasta kostnaderna, skall täckas med medel från Försvarsdepartementets huvudtitel. Regeringens överväganden Den av Statens haverikommission föreslagna fördelningen av de fasta kostnaderna för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna får dessa högst uppgå till det belopp som anvisats från fjärde huvudtitelns anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor. 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inomtotalförsvaret G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 1993/94 Utgift 78 973 000 1994/95 Anslag 98 771 000(1 1995/96 Förslag 148 157 000(2 varav 98 771 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 1) Anslaget hade tidigare beteckningen E 2. 2) Av anslaget tilldelas Försvarsmakten 96 180 000 kr, Statens räddningsverk 34 466 000 kr och Arbetsmarknadsstyrelsen 17 511 000 kr. Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Budgetåret 1993/94 tilldelades de frivilliga försvarsorganisationerna enbart medel i form av statsbidrag. Med hänsyn till att verksamhet som finansieras med statsbidrag inte omfattas av bestämmelserna i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar har årsredovisning inte lämnats. Regeringens överväganden Sammanfattning Bidrag ges som stöd till de frivilliga försvars- organisationer som anges i bilaga till förord- ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet för del av deras verksamhet att främja totalför- svaret och som därvid omfattar bl.a. försvarsupp- lysning och rekrytering. Resurser: G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, anslag 148 157 000 kr Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av statsbidrag. Resultatbedömning För frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret har, i enlighet med i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 ställda krav på återrapportering, redovisats dels antal ingångna avtal med kvinnlig personal, dels en lägesredovisning av arbetet med datorisering av det ekonomiska uppföljningssystemet. Återrapporteringen har redovisats på tillfredsställande sätt. Slutsatser Regeringen vill betona de frivilliga försvarsorganisationernas ovärderliga insats för landets försvar såväl i fred som i krig. Den fritid och det engagemang medlemmar lägger ned i frivilligarbetet är inte endast ett synnerligen värdefullt komplement till totalförsvaret som sådant utan fyller även en viktig uppgift genom att, hos landets befolkning, väcka ett allmänt försvarsintresse. De frivilliga försvarsorganisationerna utgör även en viktig och uppskattad länk mellan totalförsvaret och den enskilda människan. Det är mot den bakgrunden som regeringen vill skapa goda förutsättningar för att de frivilliga försvarsorganisationerna skall kunna verka. Regeringen har av detta skäl inte ansett att anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret skall vidkännas någon besparing för budgetåret 1995/96. Fr.o.m budgetåret 1994/95 tillämpas ett nytt finansieringssystem för frivilligorganisationernas verksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 5). Som stöd till frivilligorganisationernas verksamhet vad gäller bl.a. rekrytering och försvarsupplysning tilldelas frivilligorganisationerna medel från anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Medlen disponeras av Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen som härefter fördelar medlen till respektive frivilligorganisationer. För frivilligorganisationernas utbildningsverksamhet tilldelas medel dels från anslaget A 1. Försvarsmakten, dels från anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. För budgetåret 1995/96 tilldelas det frivilliga försvarsorganisationerna för stöd till verksamheten 148 157 000 kronor. För utbildningsverksamheten bedöms 205 447 000 kronor bli avdelade, varav 66 802 000 kronor från anslag inom det civila försvaret och 138 645 000 kronor från anslag inom det militära försvaret. Det frivilliga försvarsorganisationerna bedöms således bli tilldelade ett sammanlagt belopp om 353 604 000 kronor för sin verksamhet. 6.14 Utbildning av civilpliktiga G 16. Utbildning av civilpliktiga1 1993/94 Utgift 119 037 000 1994/95 Anslag 130 018 000 1995/96 Förslag 204 574 000 varav 135 214 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) Anslaget motsvarar närmast det tidigare anslaget D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga. Det civila försvarets behov av personal under höjd beredskap skall tillgodoses genom anställda, frivilliga och civilpliktiga. Lagen om totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som skrivits in för civilplikt får en grundutbildning om högst 320 dagar före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan grundutbildningen omfatta högst 60 dagar. Behovet i krig skall vara styrande för inskrivningen och utbildningen av civilpliktiga. Den nuvarande ordningen med ett särskilt utbildningssystem för vapenfria upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i fortsättningen fullgöra denna inom ramen för civilplikten. Överstyrelsen för civil beredskap har den 13 september 1994 till regeringen redovisat förslag till behov av pliktpersonal varvid utbildningsbehovet för budgetåret 1995/96 (18 månader) bedöms vara 2 850 personer för grundutbildning kortare än 60 dagar och 2 512 personer för grundutbildning längre än 60 dagar. Överstyrelsen för civil beredskap föreslår att anslaget i de delar som avser grundutbildning längre än 60 dagar fördelas på Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Banverket, Luftfartsverket, NUTEK och Svenska kyrkans centralstyrelse. Regeringens överväganden Resurser: G 16. Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag 204 574 000 kr Slutsatser Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter civilplikt skall kunna fullgöras. Därefter avser regeringen göra den slutliga fördelningen av anslaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr, 2. till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 512 707 000 kr, 3. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 4. till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr, 5. till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr, 6. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr, 7. till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 8. till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 314 371 000 kr, 9. till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 10. till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr, 11. till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr, 12. till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr, 13. till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr, 14. till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr, 15. till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr, 16. till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr. 7 Ekonomisk sammanställning 7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvudtiteln Anslagslittera Ansl. Förslag varav juli 1995 Tilldelat 1995/1996 typ 1) 1995/96 (tkr) juni 1996 1994/95 (tkr) A. Försvarsmakten m.m. A 1. Försvarsmakten A 59 260 534 37 175 101 36 480 943 A 2. Ersättningar för kroppsskador F 111 297 74 198 74 198 SUMMA A. 59 371 831 37 249 299 36 555 141 B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter B 1. Fortifikationsverket O 1 1 1 B 2. Försvarets materielverk O 1 1 1 B 3. Militärhögskolan A 12 857 8 571 144 490 B 4. Försvarets A 604 890 397 098 402 166 radioanstalt SUMMA B. 617 749 405 671 546 658 C. Funktionen Civil ledning och samordning C 1. ÖCB: Civil ledning A 119 960 79 330 89 336 och samordning C 2. ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. R 107 710 71 275 92 007 C 3. Civilbefälhavarna A 53 940 35 739 35 550 C 4. ÖCB: Kompetensutveckling och stöd tillläns- styrelserna A 4 500 3 000 C 5. ÖCB: Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser F 243 121 161 786 SUMMA C. 529 231 351 130 216 893 D. Funktionen befolknings- skydd ochräddningstjänst D 1. Befolkningskydd och räddningstjänst A 984 795 652 428 716 603 D 2. Skyddsrum m.m. F 681 509 450 991 453 731 D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 0 37 500 25 000 25 000 D 4. Ersättning för verk- verksamhetvid räddnings- tjänst m.m. F 1 1 1 SUMMA D. 1 703 805 1 128 419 1 195 335 E. Funktionen Psykologiskt försvar E 1. Styrelsen förpsyko- logiskt försvar A 21 814 14 472 14 631 SUMMA E. 21 814 14 472 14 631 F. Funktionen Försörjning med industrivaror F 1. ÖCB: Försörjning med industrivaror A 102 027 67 551 80 809 F 2. ÖCB: Industriella R 3 549 2 297 23 096 åtgärder F 3. ÖCB: Kapitalkostnader F 251 925 167 950 167 950 F 4. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m F 1 1 1 SUMMA F. 357 502 237 799 271 856 G. Övrig verksamhet G 1. Statens försvars- historiska museer A 68 201 45 247 45 300 G 2. Kustbevakningen A 512 707 339 935 319 049 G 3. Försvarets forskningsanstalt O 1 1 1 G 4. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-,B- och C-strids- medel, m.m. A 166 175 110 117 109 234 G 5. Försvarshögskolan A 13 396 8 898 8 970 G 6. Flygtekniska försöksanstalten A 30 244 20 030 22 296 G 7. Flygtekniska försöksanstalten: avgiftsfinansierad verksamhet O 1 1 1 G 8. Totalförsvarets pliktverk A 314 371 208 634 207 198(1 G 9. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret O 1 1 1 G 10. Vissa mindre nämnder F 743 492 494 G 11. Överklagandenämnden för totalförsvaret A 8 441 5 602 9 161(2 G 12. Totalförsvarets chefsnämnd F 1 107 734 736 G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet F 308 204 2 858 G 14. Utredning av allvarliga olyckor F 1 378 913 890 G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. O 148 157 98 771 98 771 G 16. Utbildning av civilpliktiga F 204 574 135 214 130 018(3 SUMMA G. 1 469 805 974 794 954 978 SUMMA FJÄRDE HUVUDTITELN 64 071 737 40 361 584 39 755 492 1) R= Reservationsanslag, O= Obetecknat anslag, A= Ramanslag, F= Förslagsanslag. Not 1 Motsvarar tidigare anslag B 3. Värnpliktsverket 193095, D 5. Vapenfristyrelsen 14103. Not 2 Motsvarar tidigare anslag G 13. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd 4005, G 8. Försvarets personalnämnd 5156. Not 3 Motsvarar tidiager anslag D 6. Vapenfristyrelsen:Vapenfria tjänstepliktiga 130018. 7.2 Anslagsförteckning över den civila planeringsramensamt totalförsvarets civila del Förslag budgetåret 1995/96 (1000-tal kr ) Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader Ju B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m. 1 800 1 800 D 1. Domstolsverket 450 450 E 1. Kriminalvårdsstyrelsen 525 525 UD E 1. Kommerskollegium 227 227 (del) Fö C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning 119 960 119 960 C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 107 710 107 710 C 3. Civilbefälhavarna 53 940 53 940 C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna 4 500 4 500 C 5. Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser 243 121 243 121 D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst 984 795 984 795 D 2. Skyddsrum m.m. 681 509 681 509 D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 37 500 37 500 D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 1 1 E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar 21 814 21 814 S:a Transp. 2 217 349 40 503 2 257 852 Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror 102 027 102 027 F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder 3 549 3 549 F 3. Överstyrelsen för civil bereskap: Kapitalkostnader 251 925 251 925 F 4. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. 1 1 S C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig 245 465 245 465 F 3. Socialstyrelsen (del) 13 365 13 365 F 5. Smittskyddsinstitutet (del) 7 770 7 770 K A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 43 826 A 14. Banverket: Försvarsuppgifter 63 486 63 486 B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. Delpost för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret 1 942 1 942 C 1. Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart 106 300 106 300 D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden ( del ) 385 734 385 734 E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret 3 456 3 456 S:a Transp. 3 173 134 251 925 61 639 3 486 698 Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader Fi A 1. Riksskatteverket 325 325 (del) A 2. Skattemyndigheterna (del) 1 425 1 425 D 1. Tullverket: (del) 90 90 D 3. Finansinspektionen 1 275 1 275 (del) I 3. Kostnader för vissa nämnder m.m. 135 135 Jo G 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. 189 589 189 589 A A 1. Arbetsmarknadsverket (del) Förvaltningskostnader 2 242 68 911 71 153 D 1. Statens invandrarverk 1 350 1 350 N A 1. Närings- och teknik- utvecklingsverket: Förvaltningskostnader (del) 9 000 9 000 E 1. Handlingsberedskap 41 466 41 466 E 2. Åtgärder inom elförsörjningen 66 372 66 372 E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 110 900 110 900 E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader 235 490 235 490 C A 1. Länsstyrelserna m.m. (del) 240 000 240 000 M C 4. Förvaltningskostnader för Lantmäteriet (del) 6 000 6 000 S:a TOTAL 3 283 214 487 415 690 639 4 461 268 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands orden "Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa" skall bytas ut mot "Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa". -------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 1 Utgångspunkter och inriktning............. 3 1.1 Det säkerhetspolitiska läget........... 3 1.2 Organisationen för säkerhet och samar- bete i Europa.......................... 7 1.3 Besparingsåtgärder..................... 7 1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och anslagsstruktur........................ 9 1.5 Övergång till kapitalkostnader......... 11 1.6 Finanisering av beredskapslager inom det civilaförsvaret.................... 14 1.7 Revision av verksamheten budgetåret 1993/94................................ 15 2 Organisations- och strukturfrågor......... 17 2.1 Redovisning av genomförda struktur- förändringar fr.o.m. 1991 års budget- proposition t.o.m. den 1 juli1994...... 17 2.2 Principer för statsmakternas styrning av det civilaförsvaret................. 19 2.3 Avvecklingsfrågor...................... 26 2.4 Översyn av nämnder m.m. inom Försvars- departementetsområde................... 29 2.5 Försvarets personalnämnd och Total- försvarets tjänstepliktsnämnd.......... 31 2.6 Avveckling av Krigsarkivet............. 33 2.7 Strategisk försvarsforskning........... 34 2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet........ 35 2.9 Planerings- och budgeteringssystem..... 37 3 Försvarsmakten m.m........................ 38 3.1 Försvarsmakten......................... 38 3.2 Ersättningar för kroppsskador..........100 4 Vissa Försvarsmakten närstående myndig- heter.....................................102 4.1 Övergripande redovisning...............102 4.2 Fortifikationsverket.................102 4.3 Försvarets materielverk................105 4.4 Militärhögskolan.....................106 4.5 Försvarets radioanstalt..............109 5 Det civila försvaret......................111 5.1 Övergripande redovisning...............111 5.2 Funktionen Civil ledning och samordning115 5.3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m....................119 5.4 Funktionen Psykologiskt försvar........124 5.5 Funktionen Försörjning med industri- varor..................................126 5.6 Funktioner hörande till andra departement............................129 5.6.1 Hälso- och sjukvård.................129 5.6.2 Telekommunikationer.................130 5.6.3 Transporter.........................130 5.6.4 Livsmedelsförsörjning...............130 5.6.5 Energiförsörjning...................131 5.6.6 Övriga funktioner...................131 6 Övrig verksamhet..........................132 6.1 Statens försvarshistoriska museer......132 6.2 Kustbevakningen........................134 6.3 Försvarets forskningsanstalt...........136 6.4 Försvarshögskolan......................139 6.5 Flygtekniska försöksanstalten..........140 6.6 Totalförsvarets pliktverk..............142 6.7 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret.......145 6.8 Vissa mindre nämnder...................146 6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret.146 6.10 Totalförsvarets chefsnämnd.............147 6.11 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet.......148 6.12 Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.....................150 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisa- tioner inom totalförsvaret.............151 6.14 Utbildning av civilpliktiga............153 7 Ekonomisk sammanställning.................156 7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvud- titeln.................................156 7.2 Anslagsförteckning över den civila planeringsramen samt totalförsvarets civila del.............................159 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänst- göring utomlands............................162