Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1995 Statschefen och regeringen (första huvudtiteln) Prop. 1994/95:100 Bil. 2 A. Statschefen A 1.Kungliga hov- och slottsstaten Nytt anslag (förslag)107 465 000 varav 71 210 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Tidigare år har medel för ifrågavarande ändamål anvisats under tre olika anslag under anslagsgrupperna A. Kungliga hovstaten och B. Kungliga slottsstaten. För budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr anvisats under anslagen. Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning finan- sieras statschefens officiella funktioner inklusive kostnader för den kungliga familjens officiella resor. Från anslaget De kungliga slotten: Driftkostnader betalas driftkostnaderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms slott används av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. Vissa delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms slott används av kungen och hans familj som bostad och en annan del visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits för Världsnaturfonden. Slottet har även öppnats för allmänheten och används delvis för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal och det s.k. Orangeriet. Haga slott används som bostad för prominenta gäster från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Ströms- holms slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Riksmarskalksämbetet Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn av organisationen vid de kungliga hovstaterna. Avsikten med översynen har varit att effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa kostnadernas andel av den totala budgeten. Ämbetet har framhållit att de för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken, bl.a. kommer hovstaternas ekonomi- och datafrågor att hållas samman. Riksmarskalksämbetet yrkar ca 4 miljoner kronor för kostnader som har samband med förändringsarbetet. Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft några invändningar med anledning av revisionen. Regeringens överväganden Med anledning av den av Riksmarskalksämbetet redovisade omorganisationen av de kungliga hov- och slottsstaterna bör alla medel anvisas under ett nytt anslag på statsbudgeten. Anslaget bör benämnas Kungliga hov- och slottsstaten och anvisas som ramanslag. I prop. 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Utgifterna för den statliga konsumtionen måste minska. Hov- och slottsförvaltningarna bör liksom den statliga förvaltningen i övrigt få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Vid utgången av budgetåret 1998 bör anslaget ha reducerats med sammanlagt 5,4 miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1995/96 med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med 1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen initialt medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade administrativa kostnader bör besparingskravet för budgetåret 1995/96 minskas med 1 miljon kronor för att istället tas ut budgetåret 1998. Innevarande års anslag har räknats upp inför nästa budgetår med pris- och löneomräkning (3,4 miljoner kronor). Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 107 465 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 107 465 000 kr. B. Regeringen B 1.Regeringskansliet m.m. 1994/95 Anslag 1 687 419 000 1995/96 Förslag 2 704 095 000 varav 1 802 730 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 § regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departementen. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte biträds av något departement, tretton departement med uppgift att bereda regeringsärenden samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisationen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen (1982:1177; omtryckt 1994:1672) och förordningen (1982:1282; omtryckt 1992:248, ändrad senast 1994:898) med instruktion för Utrikesdepartementet samt förordningen (1988:1147, ändrad senast 1994:1196) med instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor. Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel till departementen - utom Utrikesdepartementet - samt Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag på statsbudgetens första huvudtitel (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet. 1993/94:KU29, rskr. 1993/94:233). Detta anslag ersatte 31 tidigare anslag som fanns uppförda under tolv huvudtitlar på statsbudgeten. För Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten fortfarande av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikesdepartementet som huvudman betalas dock från regeringskanslianslaget. För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till regeringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från detta anslag. Av detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet. Anslaget har fördelats på olika ändamål på följande sätt: Statsrådsberedningen 44 261 000 Justitiedepartementet 98 464 000 Försvarsdepartementet 73 403 000 Socialdepartementet 141 638 000 Kommunikationsdepartementet 56 202 000 Finansdepartementet 192 640 000 Utbildningsdepartementet 67 237 000¹ Jordbruksdepartementet 48 428 000 Arbetsmarknadsdepartementet 64 154 000 Kulturdepartementet 50 518 000 Näringsdepartementet 65 606 000 Civildepartementet 60 044 000 Miljö- och naturresursdepartementet 83 248 000 Regeringskansliets förvaltningskontor 130 000 000 Gemensamma ändamål 511 576 000 1)Till detta kommer på tilläggsbudget anvisade medel om 24 925 000 kronor (prop. 1994/95:95, bet. 1994/95:KU24, rskr. 1994/95:129) Till följd av omfördelningen av ärenden mellan vissa departement den 1 januari 1995 kan ändringar av denna fördelning av anslagsmedlen bli aktuella. Som en följd av regeringsskiftet i oktober 1994 har det uppkommit kostnader för Statsrådsberedningen och departementen för sådana avgångsvederlag m.m. som följer av det gällande avtalet för informationssekreterare och politiskt sakkunniga inom regeringskansliet och av flerpartiöverenskommelsen från den 17 december 1985 om förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. (skr. 1985/86:177). Sådana kostnader, som beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor under innevarande budgetår, har av naturliga skäl inte budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen avser därför att för ändamålet besluta om merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs. Anslagsberäkning för budgetåret 1995/96 Den 1 januari 1995 inträder Sverige som medlem i Europeiska unionen. Sveriges EU-medlemskap får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det kommer att ställas ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer omfattande internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser måste avdelas för att nära följa verksamheten inom de internationella organen och för att åstadkomma ett effektivt svenskt deltagande i dessa organ så att Sveriges intressen med framgång skall kunna hävdas och tas till vara på alla nivåer i beslutsprocessen. Samtidigt pågår - inte minst mot bakgrund av det statsfinansiella läget -stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar, delegering av beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen förutsätter att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens ändrar också förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot denna bakgrund är det uppenbart att möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. Det är viktigt att i denna utvecklingsprocess ta till vara de möjligheter som den moderna informationstekniken erbjuder, även om detta initialt kräver att betydande investeringar görs i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Vidare måste utvecklingen av personalens kompetens - inte minst för att den skall kunna framgångsrikt delta i internationell verksamhet - ha hög prioritet. Trots de mycket stora krav som kommer att ställas på alla delar av regeringskansliet under nästa budgetår har anslaget - med undantag av vissa delar av det - beräknats med utgångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 procent som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för statlig konsumtion. Besparingen på detta anslag uppgår till ca 35 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att i kommande budgetpropositioner lämna riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till budgetåret 1998 skall ytterligare sänkas. Som redan nämnts utgör kostnaderna för utredningsväsendet en betydande del av detta anslag. Omfattningen av utredningsverksamheten under nästa budgetår, dvs. perioden juli 1995 - december 1996, har således stor betydelse för medelsbehovet. Kommittéberättelsen (skr. 1994/95:103), som överlämnas samtidigt med denna proposition, innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994 avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren. Sammantaget bör detta anslag föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår med 2 704 095 000 kronor. Under föregående riksmöte gav riksdagen regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94:BoU15 om organisationen av de bostadpolitiska frågorna i regeringens kansli (rskr. 1993/94:258). Riksdagens tillkännagivande innebär att det - även om det ankommer på regeringen själv att avgöra hur den vill organisera sitt arbete - enligt riksdagens mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet anförtroddes åt ett särskilt statsråd. Redan vid den nuvarande regeringens tillträde förordnade statsministern statsrådet Jörgen Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet som byggnadsväsendet. Efter den 1 januari 1995 handläggs dessutom båda dessa ärendegrupper inom samma departement (Näringsdepartementet). Därigenom är en viktig del av syftet med riksdagens tillkännagivande tillgodosett. I det nämnda betänkandet uttalade bostadsutskottet vidare att det tillkommande behovet av belastning på anslaget Regeringskansliet m.m., som kunde bli en följd av ett genomförande av utskottets förslag, kunde tillgodoses genom anslagsöverskridande. Regeringen räknar dock med att de här nämnda förändringarna inte skall behöva leda till ett ökat medelsbehov. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-anslag på 2 704 095 000 kr. Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768) Det svenska ordensväsendet omstrukturerades i samband med den nu gällande regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Riksdagen yttrade sig dessförinnan över de riktlinjer som låg till grund för detta (prop. 1973:91, bet. 1973:KU27, rskr. 1973:266). Antalet ordnar inskränktes till två, Serafimerorden och Nordstjärneorden, och ordensutmärkelser tilldelas numera enbart utländska medborgare och statslösa som bor utanför Sverige. Beslut om utmärkelser meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörelsen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974 fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna. Enligt ordenskungörelsen kan utmärkelser inom Serafimerorden bara tilldelas utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder. En ytterligare konsekvens blir att en blivande svensk statschef - som kommer att vara ordens stormästare - inte själv kan bära de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han eller hon är. Ett sådant förhållande får anses inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis. Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör ändras så att Serafimerorden kan tilldelas inte bara utländska statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska motsvarigheter. Det tillkommer i och för sig regeringen att besluta om en sådan ändring. Konstitutionsutskottet uttalade vid sin behandling år 1973 av den ovan nämnda propositionen om ett ändrat belöningssystem för statsanställda m.fl. att Kungl. Maj:ts Orden borde upphöra att utdela utmärkelser till svenska medborgare, men utskottet ansåg vidare att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om formerna för Kungl. Maj:ts Ordens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av att riksdagen yttrade sig över riktlinjerna för det statliga belöningssystemets omvandling - i vilket omstruktureringen av ordensväsendet utgjorde en betydande del - vill regeringen nu informera riksdagen om den avsedda ändringen av ordenskungörelsen, som bör träda i kraft den 1 juli 1995. Register 1 A.Statschefen 107 465 000 1 1 Kungliga hov- och slottsstaten 107 465 000 3 B.Regeringen 2 704 095 000 3 1 Regeringskansliet m.m. 2 704 095 000 6 Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768) Totalt för Statschefen och Regeringen 2 811 560 000