Post 6796 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:150 ·
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret1995/96, m.m. (kompl etteringsproposition)
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 150
Bilaga 8 till kompletteringspropositionen 1995
Utbildningsdepartementet
(Åttonde huvudtiteln)
Engångsvisa besparingar
Med anledning av det ansträngda budgetläget gör regeringen bedömningen att
engångsbesparingar behöver göras inom Utbildningsdepartementets område. Detta
kommer att göras bl.a. genom indragning av reservationer från budgetåret
1993/94 och genom nedskärningar av vissa anslag för innevarande budgetår. En
genomgång visar att det på anslagen för forskning och för universitet och
högskolor finns vissa reservationer som inte redan är intecknade, och som
skulle kunna dras in. Cirka 213 miljoner kronor sparas genom
reservationsmedelsindragning och 86 miljoner genom neddragningar av innevarande
års anslag. Sammanlagt sparas härigenom 300 miljoner kronor.
För budgetåret 1995/96 föreslås i det följande besparingar på sammanlagt ca 150
miljoner kronor. Dessutom föreslås en minskning av resurserna för
vuxenstudiestöd med 451 miljoner kronor på grund av ändrade villkor i
arbetslöshetsförsäkringen och utbildningsbidragssystemet.
Åtgärder för att öka integrationen av invandrare
I enlighet med vad som redovisats under avsnittet D. Invandring m.m. i
Arbetsmarknadsdepartementets bilaga följer här en redovisning av några av de
aktuella insatserna på Utbildningsdepartementets område.
Skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller att underlätta
invandrares integration. Den nyligen tillsatta kommittén (Dir. 1995:19), med
uppgift att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom, skall bl.a. överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum
att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i sitt
arbete.
I propositionen Vissa betygsfrågor m.m. (prop.1994/95:174) har regeringen
föreslagit att svenska som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla
skolformer. Ämnet bör ha en egen kursplan för respektive skolform med en tydlig
beskrivning av ämnets syfte, karaktär och struktur samt mål. Kursplanens krav
skall särskilt inriktas på att eleverna skall uppnå en god kommunikationsförmåga
samt en begreppsbildning och en djupförståelse. I de frivilliga skolformerna är
avsikten att svenska som andraspråk skall vara ett kärnämne.
Regeringen har i olika sammanhang uppmärksammat invandrarnas situation i det
svenska samhället. I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 11)
föreslog regeringen 125 miljoner kronor för särskilda insatser i invandrartäta
storstadsområden. Syftet med insatserna är att stärka kompetensen och öka
arbetskraftsdeltagandet samt att konkret bidra till en god social utveckling och
hindra utanförskap.
Regeringen har uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av hem-
språksundervisningen. Bland annat skall forskningsresultat och erfarenheter av
språkutveckling och inlärningen av hemspråk och svenska tas fram. Uppdraget
skall redovisas i mars 1996.
För vuxna invandrare utgör skolan genom sin förmedling av svenskundervisning en
av de första och viktigaste kontakterna med det svenska samhället.
Språkutbildningen och annan nödvändig kompletterande utbildning gör skolan till
den förmedlande länken ut i det svenska samhällslivet och arbetslivet. De vuxna
invandrarnas situation i skolan kommer att beröras av den kommande utredningen
om ett nationellt kunskapslyft för vuxna.
Inom utbildningsområdet skall ytterligare insatser göras för att underlätta
invandrares integration i det svenska samhället. Vid fördelningen av de medel
som föreslagits i årets budgetproposition för sysselsättningsskapande åtgärder
inom gymnasieskolan och komvux - samt på liknande sätt vad gäller
folkhögskolorna och studieförbunden - prioriteras verksamheter i de fyra
kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka.
C. Universitet och högskolor m.m.
Vårdhögskoleutbildningen
Bakgrund
Regeringen anmälde i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9) att förslag
rörande höjd kvalitet i vårdutbildningen skulle presenteras i
kompletteringspropositionen. Efter en bakgrundsteckning av vårdhögskoleområdet
redovisar regeringen i det följande sina bedömningar.
Volym och kostnader
Vårdhögskolor finns i varje landsting samt Göteborgs och Malmö kommuner, däremot
inte på Gotland. I Stockholm finns dessutom tre enskilda vårdhögskolor,
finansierade genom landstingsbidrag.
Antal utnyttjade årsstudieplatser (uåp) läsåret 1993/94 samt vårdhögskolornas
kostnader år 1993 (miljoner kronor).
Anordnare Uåp Landstingens Uppdrag Stats- Total
Antal % nettokostnad m.m. bidrag kostnad
Totalt (exkl. en-
skilda vårdhögsk.)17 138 100 725,8 96,2 201,7 1 023,7
Därav:
vårdhögskolor vid
universitet (6) 8 112 47 306,9 42,7 91,9 441,5
landsting med
ramavtal (6) 2 823 16 119,5 10,6 31,8 161,9
Budgetåret 1994/95 var Utbildningsdepartementets statsbidrag till utbildning
för vårdyrken (nedan kallat det selektiva statsbidraget) 222 miljoner kr från
anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Antal nybörjarplatser vid vårdutbildningsprogram 1993/94
(exklusive enskilda vårdhögskolor).
Utbildningsprogram Antal enheter Nybörjarplatser %
Totalt (exkl. enskilda
vårdhögskolor) 26 6 046 100
Sjuksköterskor 26 3 657 60
Sjukgymnaster 8 593 10
Arbetsterapeuter 8 443 7
Social omsorg 20 763 13
Tandhygienister 8 155 3
Laboratorieassistenter ht-94 : 13 435 7
Härjämte finns utbildning av ett mindre antal hörselvårdsassistenter vid fyra
enheter och ortopedingenjörer vid en enhet samt olika kurser eller påbygg-
nadsutbildningar.
Kostnader för olika utbildningar
I samband med förhandlingar med Landstingsförbundet gjorde Vårdut-
bildningsförhandlaren (dir. 1994:76) beräkningar av kostnaderna för vård-
högskoleutbildning med en tillämpning av det statliga resurstilldelningssystemet
för grundläggande högskoleutbildning med de priser som gäller för budgetåret
1994/95. Beräkningsunderlaget utgjordes av tio landsting med sammantaget 9 064
helårsstudenter, cirka 60% av alla studenter i vårdutbildning.
Resultatet extrapolerat till att avse hela Sverige sammanfattas i följande
tabell.
Utbildnings- Helårs- Tilldelning Helårsstud. Kostnader
program studenter i riket för riket
miljoner kr
Sjuksköterskor 5 758 392,4 9 589 653,5
Sjukgymnaster 627 41,2 1 532 100,7
Arbetsterapeuter 749 46,7 1 351 84,3
Laboratorie-
assistenter 844 58,7 1 039 72,3
Social omsorg 806 31,4 1 417 55,3
Tandhygienister 193 12,8 205 13,6
Hörselassistenter 87 5,3 87 5,3
Fristående kurser 1 977 135,4
Totalt 9 064 588,6 17 197 1 120,3
Ramavtal
Regeringen har godkänt de ramavtal om vårdhögskoleutbildning som
Vårdutbildningsförhandlaren på statens vägnar träffat med landstingen i Hallands
län, Örebro län, Västmanlands och Sörmlands län samt Väster-norrlands och
Jämtlands län. Regeringens godkännande föregicks av att Riksrevisionsverket
(RRV) granskade avtalen. RRV:s påpekanden föranleder dels regeringen att göra
vissa inskränkningar i sitt godkännande, dels åtgärder på den lokala nivån.
Enligt ramavtalen åtar sig respektive landsting att lämna utbildningsuppdrag
till berörd statlig högskola. Avtalen skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1995 till
den 31 december 1999 och förlängs därefter med tre år i taget. I anslutning till
ramavtalen har landstingen med respektive högskola, högskolorna i Halmstad och
Örebro samt Mälardalens högskola och Mitthögskolan, träffat avtal om utbild-
ningsuppdrag samt överflyttningsavtal.
Utvärdering
Regeringen gav i december 1994 Kanslersämbetet i uppdrag att utvärdera "de
medellånga vårdutbildningarna". Resultatet av utvärderingsarbetet skall
redovisas på sådant sätt att det bl.a. kan ligga till grund för bedöm-ningar av
lärosätenas rätt att utfärda examina. Uppdraget skall redovisas senast den 1
april 1996.
Pågående utvecklingsarbete
I såväl betänkandet Vårdhögskolor (SOU l993:l2) som propositionen Utbildning och
forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. l993/94:177, bet. l993/94:UbU13,
rskr. l993/94:400) markerades behovet av ökad kvalitet och bättre forskningsan-
knytning i vårdutbildningen. Under senare tid har vårdhögskoleutbildningarna
förlängts till 120 poäng (tandhygienistutbildningen till 80 poäng) och utbild-
ningsplanerna har på många håll omarbetats av högskolorna i syfte att därigenom
nå ökad kvalitet. En rad lärartjänster på adjunktsnivå har ersatts eller
kompletterats med högskolelektorat. Vidare har ett flertal landsting inrättat
centra (enheter) för vårdforskning och utvecklingsarbete. Likaså finns ett antal
samarbetsavtal med främst medicinska fakulteter. Genom att bilda Hälsouniversi-
tetet i Linköping, som består av en integration mellan universitetet och lands-
tingets vårdhögskola, har Östergötlands läns landsting och Linköpings
universitet sökt stärka samverkan mellan vårdutbildningen och främst
läkarutbildningen vid universitetet. Landstinget och universitetet har i syfte
att nå längre i denna samverkan inlett förhandlingar om ett organisatoriskt
samgående där vårdhögskolan blir en del av universitetet.
Även om allt detta har skett återstår ett betydande arbete med att förstärka
forskningsanknytningen av vårdhögskoleutbildningarna.
Utvecklingsbehov
Kvalitetsfrågan
Ett genomgående tema för den aktuella reformeringen av vårdhögskolan är att öka
utbildningens kvalitet, bl.a. genom att förstärka dess forskningsanknytning.
Denna kan medföra:
-modernare kurser i utbildningen med de senaste forskningsrönen,
-mer högskolemässig uppläggning av undervisningen med mindre passivt mottagande
av kunskap och mer aktivt eget arbete,
-mer kvalificerade lärare med magister/doktorskompetens,
-lättare och därigenom ökad övergång från grundutbildning till forskar-
utbildning.
Detta leder i sin tur till en långsiktig personalförstärkning av forskningen
och därigenom ökar vårdforskningen både inom och utanför universiteten.
Landstingens önskemål
Göteborgs kommun har hemställt om förhandlingar i syfte att uppnå fullständigt
förstatligande av Vårdhögskolan i Göteborg. Även Uppsala läns landsting och
Västerbottens läns landsting har redovisat intresse av fullständigt
förstatligande, dvs. statlig finansiering och statligt utbildningsuppdrag för
vårdhögskoleutbildningarna i Uppsala respektive Umeå.
Även om det främst är landsting med universitetsorter som har uttryckt sådana
önskemål, är också andra landsting intresserade av en sådan uppläggning, bl.a.
Örebro läns landsting.
Inom andra landsting debatteras fortfarande frågan om ändrat huvudmannaskap.
Det är t.ex. fallet i Kronobergs län.
Regeringens bedömning: Innan förhandlingar om
ansvaret för utbildningsuppdrag tas upp med ett
landsting som begär det bör staten pröva hur
respektive vårdhögskolas utbildningsutbud passar in
i en nationell struktur.
Till dess resultaten av Kanslersämbetets
utvärdering kunnat analyseras bör därför förhandlingar
med ytterligare landsting påbörjas endast om det
föreligger särskilda skäl för det och om den aktuella
vårdhögskolans verksamhet kan ses som en självklar
del i en framtida nationell struktur.
Bestämmelserna för det selektiva statsbidraget
för vårdhögskoleutbildning bör också ses över.
Statsbidraget bör i framtiden kunna fördelas så att
det främjar forskningsanknytning bättre än vad som är
fallet i dag.
Skälen för regeringens bedömning:
En nationell struktur
Riksdagen beslutade våren 1994 - med anledning av propositionen Utbildning och
forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop.l993/94:177, bet. l993/94:UbU13,
rskr. l993/94:400) - att skapa utrymme för alternativa samarbets- och huvud-
mannaskapsformer vid vårdhögskolorna. Att vårdhögskoleutbildning anordnas av
staten, landsting och enskilda utbildningsanordnare kan aktivt bidra till
utvecklingen av utbildning och forskning inom vårdområdet. Statens engagemang
måste dock avvägas så att det inte verkar konserverande på den nu existerande
strukturen. Många av vårdhögskolorna är små och olika möjligheter till samverkan
och profilering måste kunna tas till vara i framtiden. En översyn av denna
struktur bör inte bara avse var staten skall ta ansvar för vårdhögskoleutbild-
ningen, utan också hur ansvaret för dessa utbildningar i framtiden bör fördelas
mellan staten och landstingen.
Olika skäl kan på sikt göra det nödvändigt att ompröva vårdhögskolor i ett
nationellt perspektiv. Det kan gälla vårdhögskolor som ligger nära en
universitetsort, vårdhögskolor som har en relativt liten utbildningsvolym eller
som inte har tillgång till tillfredsställande praktikplatser.
Kanslersämbetets utvärdering kommer att belysa kvaliteten i de olika
vårdhögskolornas utbildning. Innan resultaten av utvärderingen föreligger är det
för tidigt att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra
kvaliteten. Endast om det finns särskilda skäl kan det vara aktuellt att innan
ovanstående frågor klarlagts ta upp nya förhandlingar om att förändra ansvaret
för vårdhögskoleutbildningar.
Det selektiva statsbidraget
Statsbidrag lämnas i dag till utbildning för vårdyrken med sammanlagt 222
miljoner kr. Statsbidraget motsvarar ca 20% av landstingens kostnader för att
bedriva denna utbildning. Bidraget fördelas efter hur många studenter
landstinget har och är inte beroende av vilka utbildningsprogram de genomför.
Bidraget är alltså detsamma för studenter i sjuksköterskeutbildning och i
laboratorieassistentutbildning.
En översyn av bestämmelserna för statsbidraget bör syfta till att anpassa dessa
till det resurstilldelningssystem som sedan 1993 gäller för universitet och
högskolor. Statsbidraget kan därmed bli starkare relaterat till den utbildning
som de olika landstingen finansierar. I en budgetdialog av den typ som förs med
universiteten och högskolorna skapas ett forum där omfattningen och inriktningen
av den utbildning som landstingen bedriver kan diskuteras.
Inom översynen bör också prövas om staten genom bidragets utformning kan bidra
till framväxten av en mer rationell struktur för vårdhögskoleutbildningarna. Den
kan avse dels utbildningens fördelning på orter, dels möjligheterna att
differentiera statsbidragets andel av totalkostnaden för olika utbildningar.
Särskilt gäller det frågan om de utbildningar som i hög grad är regionalt eller
nationellt rekryterande skall få högre bidrag.
Översynen bör också omfatta den ersättning som landstingen enligt högskolelagen
(SFS 1992:1434) 5 kap. 4 § och förordningen (1989:26, omtryck 1994:36) om
ersättning för statlig högskoleutbildning skall erlägga till staten för viss
högskoleutbildning. Utgångspunkten bör vara att kostnadsfördelningen mellan
staten och landstingen skall vara densamma för en vårdutbildning oavsett i vems
regi den anordnas.
Det finns också skäl att pröva om det inom en för översynens område oförändrad
ekonomisk ram går att lämna ekonomiska bidrag till en förstärkt
forskningsanknytning av vårdhögskoleutbildningarna. Som rörlig resurs för
forskning vid vårdhögskolorna anvisas medel till de medicinska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna. En förstärkning är angelägen bl.a. eftersom
dessa medel framstår som alltmer otillräckliga när antalet disputerade lärare
vid vårdhögskolorna ökar.
Vissa anslagsfrågor
C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Regeringens förslag: Ytterligare medel för
tillkommande kostnader för mervärdesskatt anvisas
till Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping för budgetåret 1995/96.
Skälen för regeringens förslag: Enligt de ramavtal som slutits mellan staten
och stiftelsehögskolorna skall stiftelsehögskolorna i jämförelse med de statliga
universiteten och högskolorna på ett konkurrensneutralt sätt belastas med
mervärdesskatt. Regeringen beräknade därför i årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 9) medel med anledning av högre kostnader för mervärdesskatt
för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping under
anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Anslagspostens
storlek är emellertid svår att förutsäga. För innevarande budgetår kommer
kostnaderna att överstiga det budgeterade beloppet. Medel under anslaget C 45.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kommer engångsvis
att anvisas stiftelsehögskolorna för att täcka tillkommande kostnader.
För att undvika ett budgeterat underskott för budgetåret 1995/96 bör anslaget C
43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. tillföras 47 500 000 kr för
att täcka tillkommande kostnader. Vissa medel har även beräknats under anslaget
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Enskilda och kommunala hög-
skoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 47 500 000 kr utöver
vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9.
C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan
Regeringens förslag: En besparing om 30 000 000 kr
görs genom att det för nästa budgetår föreslagna
beloppet minskas från 90 390 000 till 60 390 000
kr.
Skälen för regeringens förslag: Under detta anslag beräknas medel för utveck-
lingsverksamhet och internationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i
Europeiska unionen m.m.
För nästa budgetår har regeringen tidigare föreslagit att anslaget C 44.
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan skall uppgå till 90 390 000
kr. Regeringen föreslår nu en besparing om 30 000 000 kr under detta anslag för
nästa budgetår. Regeringen beräknar att de svenska åtagandena i utveck-
lingsverksamhet och internationell samverkan ändå skall kunna upprätthållas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
2. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Utvecklingsverksamhet och in-
ternationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 30
000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9.
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
Regeringens förslag: Anslaget C 45. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
minskas till följd av ökning av anslaget
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forska-
rutbildning enligt förslag i propositionen om
jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet (prop. 1994/95:164). Därutöver
görs en besparing på 22 500 000 kr.
Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9
s. 258) föreslog regeringen att riksdagen under anslaget C 45. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. skulle anvisa 735 340 000 kr för
nästa budgetår. Den beräkning som låg till grund för regeringens förslag byggde
på att ett belopp om drygt 279 miljoner kronor skulle stå till regeringens dis-
position.
I propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet
(prop. 1994/95:164) har regeringen föreslagit riksdagen att under anslaget
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning anvisa 37 500 000 kr
utöver vad som begärdes för detta ändamål i budgetpropositionen. Det ytterligare
beloppet är avsett att bekosta de särskilda åtgärder som skall förstärka
jämställdheten mellan män och kvinnor inom utbildningsområdet. Om riksdagen
bifaller regeringens förslag i prop. 1994/95:164 bör - inte minst mot bakgrund
av det angelägna i att minska statsbudgetens utgifter - de medel som är avsedda
att stå till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. kunna begränsas i förhållande till
vad som bedömdes krävas när statsbudgetförslaget gjordes upp. Anslagsanvisningen
kan begränsas till 697 840 000 kr. Det ankommer på regeringen att i regle-
ringsbrev fördela anslagsmedlen anvisade till regeringens disposition på olika
ändamål och mottagare.
Regeringen föreslår härutöver en besparing på anslaget om 22 500 000 kr. Som en
följd av detta föreslår regeringen att anslaget Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. budgetåret 1995/96 fastställs till 675 340 000
kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
3. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp
som är 22 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil.
9.
4. under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i prop.
1994/95:164 om anslag till Övriga utgifter inom forskning och forskarut-
bildning under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett belopp som är ytterligare 37 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i
prop. 1994/95:100 bil. 9.
D. Nationella och internationella forskningsresurser
Vissa anslagsfrågor
D 19. Europeisk forskningssamverkan
1994/95Anslag 477 355 000
1995/96Förslag560 033 000
Regeringens förslag: En besparing om 82 500 000 kr
görs på anslaget genom att det för nästa budgetår
föreslagna beloppet under anslagsposten 7. Till
regeringens disposition, minskas från 182 133 000
kr till 99 633 000 kr.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget Europeisk forskningssamverkan omfattar
medel för Sveriges deltagande i internationella, främst europeiska,
forskningsorganisationer. Även kostnader i samband med Sveriges deltagande i
Europeiska unionens (EU:s) forskningsprogram bekostas med medel från anslaget,
dock inte de kostnader som Sverige betalar genom sin medlemsavgift till EU.
Kostnaderna för det svenska deltagandet i EU:s forskningsprogram är svåra att
beräkna. Deltagandet kräver medfinansiering från svensk sida eftersom
EG-kommissionen endast betalar en del av kostnaderna. Ju fler svenska forskare
och företag som medverkar i EU:s forskningsprogram desto större behov av
nationella medel.
För nästa budgetår har regeringen tidigare föreslagit att anslaget D 19.
Europeisk forskningssamverkan, skall uppgå till 642 533 000 kr. Regeringen
föreslår nu en besparing om 82 500 000 kr under detta anslag för nästa budgetår.
Regeringen beräknar att de svenska åtagandena i det internationella
forskningssamarbetet ändå skall kunna fullgöras. Om så inte blir fallet får
dessa finansieras inom ramen för ordinarie anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
5. under åttonde huvudtitelns ramanslag Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 82 500 000 kr lägre än vad som
föreslagits i prop. 1994/95:100, bil. 9.
E. Studiestöd m.m.
1. Studiestöd till deltidsstuderande i komvux
Regeringens förslag: För studerande i kommunal
vuxenutbildning (komvux) och vid statens skolor
för vuxna som inte bedriver studier på heltid
avpassas beloppet för studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa till studiernas omfattning under
terminen.
Skälen för regeringens förslag: Studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux)
samt särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) lämnas för studier på
heltid eller på minst halvtid. För närvarande uttrycks studieomfattningen i
komvux när det gäller studiestöd i s.k. studiestödspoäng. Det är Centrala
studiestödsnämnden (CSN) som fastställer studiestödspoäng för varje kurs samt
antalet poäng för heltid respektive deltid. Den som studerar på minst halvtid
har rätt till deltidsstudiestöd, i princip hälften av ett helt studiestöd. I de
flesta utbildningar fungerar detta relativt väl, eftersom undervisningen i
sådana fall som regel är upplagd för halvtidsstudier. I komvux däremot, där
utbildningen bygger på ett kurssystem, är reglerna ofördelaktiga för dem som
studerar på deltid. Den som t.ex. har en studieomfattning motsvarande 75 % av
heltid får inte 75 % av ett helt studiestöd utan 50 %. Det har gjort att många
lägger in kurser i sitt studieprogram som de egentligen inte behöver för att
komma upp till ett poängtal som ger helt studiestöd. Problemet har förts fram i
olika sammanhang.
Frågan har beretts inom Utbildningsdepartementet. Efter samråd med bl.a.
Skolverket och CSN föreslår regeringen att studiestödet till deltidsstuderande
som läser på minst halvtid skall avpassas till studiernas omfattning. För att
undvika omprövningar vid mindre förändringar i studieåtagandet är det emellertid
lämpligt att differentieringen görs så att beloppet i studiestöd blir detsamma
vid en studieomfattning inom intervall på t.ex. tio studiestödspoäng.
Den föreslagna ändringen leder till förbättrade ekonomiska möjligheter vid
deltidsstudier och större frihet att växla omfattning i studierna. Ett antal
studerande som med nuvarande regler åtar sig att studera på heltid kommer
sannolikt att välja en lägre studieomfattning, när de ekonomiska villkoren
förbättras. Utflödet av bidrag i studiemedelssystemet påverkas därmed och
beräknas minska med 25 miljoner kronor. Ändringen kan också bidra till att
studieavbrotten minskar och att resurserna i komvux kan utnyttjas mer effektivt.
De ändrade reglerna föreslås avse både studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och träda i kraft den 1 januari
1996. Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet som regeringen utser,
att meddela närmare bestämmelser om studieomfattning för rätt till studiestöd
för deltidsstuderande som här avses. Den grundläggande regeln om att storleken
av studiestödet skall kunna bestämmas i förhållande till studiernas omfattning
bör dock tas in dels i en ny paragraf, 4 kap. 14 §, i studiestödslagen, dels i 7
kap. 7 § samma lag. Genom en ändring i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa blir regeln också tillämplig på särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
I Studiestödsutredningens uppdrag (dir. 1994:148) ingår att pröva frågan om
studiestöd vid deltidsstudier. Ställningstagande till behovet av andra
förändringar rörande deltidsstudiestödet bör anstå till dess utredningen lagt
sitt förslag.
2. Sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen påverkar vuxenstudiestödet
Regeringens förslag: Medelstilldelningen under
vissa vuxenstudiestödsanslag minskas med
sammanlagt 451,1 miljoner kronor som en följd av
ändrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och
utbildningsbidragssystemet.
Skälen för regeringens förslag: Under tionde huvudtitelns anslag A 5. föreslås
att kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall sänkas från 80 till 75
% av den försäkrades dagsförtjänst från och med den 1 januari 1996. Vidare
föreslås att miniminivån i försäkringen och i det kontanta arbetsmarknadsstödet
sänks från 245 till 230 kr per dag. Dessa förändringar påverkar också vuxen-
studiestödet. Utgifterna för vuxenstudiebidrag beräknas minska med 132,1
miljoner kronor under budgetåret 1995/96, varav för tiden juli 1995 - juni 1996
med 112 miljoner kronor. En ytterligare minskning av medelsåtgången med 319
miljoner kronor beräknas till följd av att den nuvarande dagpenningen i
utbildningsbidragssystemet, 338 kr, som grundar miniminivån för vuxenstudiestöd
sänks från och med den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet.
1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233). Det är i huvudsak de extra resurser som
beräknats för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa under perioden juli 1995 -
juni 1996 som påverkas av denna ändring.
Minskningen av medelsåtgången fördelar sig på följande sätt.
12 mån.(Mkr) 18 mån. (Mkr)
Anslag E 5.
Särskilt vuxenstudiestöd 25,9 43,1
Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa 403,4 405,0
Anslag E 8.
Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande 1,7 3,0
vid vissa lärarutbildningar
Sammanlagt 431,0 451,1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
8. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiemedel m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett belopp som är 25 000 000 kr lägre än vad som
föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9,
9. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 448 100 000 kr lägre än vad
som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9,
10.under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
belopp som är 3 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100
bil. 9.
3. Sammanläggning av svux och svuxa
Regeringens bedömning: Den av riksdagen begärda
utredningen om sammanläggning av olika former av
vuxenstudiestöd kan inte slutföras till den 1 juli
1995.
Skälen för regeringens bedömning: Studiestödsutredningen skall enligt sina
direktiv (1994:148) med förtur behandla frågan om en samordning av det särskilda
vuxenstudiestödet (svux) och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa
(svuxa). Inriktningen skall vara att ett förslag läggs i sådan tid att ändrade
bestämmelser kan träda i kraft den 1 juli 1995. Uppdraget har sin grund i
socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande i juni 1994 att
denna fråga skall utredas med förtur (bet. 1993/94:SfU25, rskr. 1993/94:438).
Utredningen, som nyligen börjat sitt arbete, har i en skrivelse till
Utbildningsdepartementet konstaterat att det inte är möjligt för utredningen att
lämna förslag i sådan tid att riksdagen kan fatta beslut om ett genomförande
redan till den 1 juli 1995. Utredningen anser vidare att frågan om en
sammanläggning av svux och svuxa är av sådan principiell karaktär att den inte
bör behandlas särskilt, utan bör ingå i den samlade bedömningen av
samordningsmöjligheter inom studiestödsområdet i dess helhet. Enligt
utredningens mening är det önskvärt att ett ställningstagande i saken får
redovisas i utredningens huvudbetänkande i april 1996.
I ett avseende anser emellertid utredningen att en samordning av reglerna
mellan de båda stödformerna bör komma till stånd snarast. Det gäller
bestämmelserna om för vilken tid svux och svuxa maximalt kan beviljas för
studier på gymnasial nivå. Enligt svuxa-reglerna kan stöd lämnas för studier på
grundskolenivå samt under högst två terminer för studier på gymnasieskolenivå.
Svux och studiemedel kan beviljas för gymnasiala studier under tre år och för
ytterligare tid om det finns särskilda skäl. Utredningen föreslår att reglerna
för svuxa ändras så att stöd får beviljas för studier på gymnasial nivå enligt
de bestämmelser som gäller för svux och studiemedel.
Regeringen delar utredningens uppfattning att ett ställningstagande i frågan om
en sammanläggning av svux och svuxa bör tas först när utredningens slutliga
bedömning rörande samordningsmöjligheter föreligger. Regeringen förordar därför
att avgörandet i denna fråga får anstå tills vidare. Den största delen av
resurserna för svuxa är beräknade för att motsvara arbetsmarknadspolitiskt
betingade utbildningsinsatser framför allt i komvux. Dessa insatser läggs
praktiskt taget alltid ut på högst ett år. Enligt regeringens mening bör även
frågan om den längsta tid för vilken studiestöd kan beviljas för studier på
gymnasial nivå ingå i de slutliga överväganden som skall ske i anledning av
utredningens förslag.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)[1]
dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4 kap. 14 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
14 §
När studerande i
kommunal och statlig
vuxenutbildning bedriver
studier på mer än halvtid
men mindre än heltid får
studiemedlens storlek
bestämmas i förhållande
till studiernas omfatt-
ning.
Föreskrifter om
tillämpningen av första
stycket meddelas av
regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer.
7 kap.
7 §[2]
Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en
arbetslöshetskassa eller som under den längsta tid som ersättning kan betalas ut
har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa eller kontant arbets-
marknadsstöd i form av dagpenning lämnas vuxenstudiestöd enligt 7 a, 7 b och 8 b
§§.
Till en annan studerande lämnas särskilt vuxenstudiestöd enligt bestämmelserna
i 8, 8 a och 8 b §§.
När studerande i
kommunal och statlig
vuxenutbildning bedriver
studier på mer än halvtid
men mindre än heltid får
storleken av det
vuxenstudiestöd som
annars skulle lämnas
enligt föreskrifterna i
första och andra stycket,
bestämmas i förhållande
till studiernas omfatt-
ning.
Föreskrifter om
tillämpningen av tredje
stycket meddelas av
regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1987:303.
[2] Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 9.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §[3]
Särskilt vuxenstudiestöd Särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa lämnas för arbetslösa lämnas
enligt bestämmelserna i enligt bestämmelserna i 7
7 kap. 7 a och 7 b §§ kap. 7 a och 7 b §§ stu--
studiestödslagen diestödslagen (1973:349)
(1973:349) vare sig den vare sig den studerande
studerande är medlem i är medlem i en arbets-
en arbetslöshetskassa löshetskassa eller inte.
eller inte. I övrigt I övrigt skall
skall bestämmelserna i 1 bestämmelserna i 1 kap. 5
kap. 5 och 8 §§, 7 kap. och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5
1, 2, 4-5 a, 8 b, 9 a §§, 7 § tredje och fjärde
och 17-20 §§ samt 9 kap. stycket, 8 b, 9 och
1-3 och 7 §§ 17-20 §§ samt 9 kap. 1-3
studiestödslagen till- och 7 §§ studiestödslagen
lämpas på särskilt tillämpas på särskilt vux-
vuxenstudiestöd för enstudiestöd för arbets-
arbetslösa. lösa.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**Fotnot**
[3] Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil 9.
F Övriga ändamål
F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Regeringens förslag: Statsbidrag för
försöksverksamhet inom den medieburna utbildningen
skall ges till de utbildningsanordnare som
regeringen eller - efter regeringens bemyndigande
- en annan myndighet bestämmer. Sammanlagt beräknas
16 385 000 kr under budgetåret för detta ändamål
under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område varmed anslaget
beräknas till 41 616 000 kr varav 27 466 000 kr
beräknats för juli 1995 - juni 1996.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anmälde i budgetpropositionen
(1994/95:100, bil. 9) sin avsikt att tillsätta en kommitté för att analysera
förutsättningar för en samlad utveckling av den medieburna utbildningen. I detta
sammanhang skall också en försöksverksamhet inom den medieburna utbildningen vad
gäller skolväsendet bedrivas. Regeringen föreslår därför att 16 385 000 kr
beräknas under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område för detta ändamål. Regeringen avser att senare meddela närmare
bestämmelser om användningen av medlen. Försöksverksamhet med medieburen
utbildning skall också genomföras inom folkbildningen och den högre utbildningen
med medel som anvisas särskilt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
11. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar 16 385 000
kr utöver vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9.
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande EG-
häver eller regler
upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande
Lag om ändring i 4 kap. 14 §,
studie-stödslagen 7 kap. 7 §
(1973:349)