Post 6793 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:150 ·
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret1995/96, m.m. (kompl etteringsproposition)
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 150
Bilaga 5 till kompletteringspropositionen 1995
Socialdepartementet
(Femte huvudtiteln)
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. godkänner vad regeringen föreslår om en enhetlig kompensationsnivå om 75 %
i sjuklönesystemet samt i sjuk- och föräldraförsäkringarna (avsnitt 4),
4. godkänner att ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
för sjukresor slopas per den 1 januari 1996,
5. till förslagsanslaget Sjukvårdsförmåner m.m. för budgetåret 1995/96 an-
visar ett belopp som är 3 094 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits
i prop. 1994/95:100 bil. 6,
6. till förslagsanslaget Föräldraförsäkringen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett belopp som är 1 202 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i
prop. 1994/95:100 bil. 6,
7. till förslagsanslaget Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret
1995/96 anvisar ett belopp som är 3 419 000 000 kronor lägre än vad som
föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6,
8 godkänner att statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård slopas per
den 1 januari 1996,
9. till reservationsanslaget Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för
budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 645 000 000 kronor lägre än
vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6,
10. till reservationsanslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 50 000 000
kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6,
11. till SBL Vaccin AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40
000 000 kronor,
12. till Information om organdonation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 10 000 000 kronor,
13. till ramanslaget Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1995/96 anvisar
ett belopp som är 32 500 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop.
1994/95:100 bil. 6,
14. till ramanslaget Riksförsäkringsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
belopp som är 300 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop.
1994/95:100 bil. 6,
15. till förslagsanslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för budgetåret
1995/96 anvisar 32 800 000 kronor utöver vad som föreslagits i prop.
1994/95:100 bil. 6,
16. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom bostads-
bidragssystemet som regeringen förordar(avsnitt 13),
17. till förslagsanslaget Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett
belopp som är 910 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop.
1994/95:100 bil. 6.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-
medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
I andra fall än som I andra fall än som
avses i 2 § skall det avses i 2 § skall det
fastställda priset för fastställda priset för
samtidigt på grund av samtidigt på grund av
sjukdom förskrivna och sjukdom förskrivna och
inköpta läkemedel sättas inköpta läkemedel sättas
ned med hela det belopp ned med hela det belopp
som överstiger 135 som överstiger 160 kronor
kronor för ett läkemedel för ett läkemedel och med
och med hela det belopp hela det belopp som
som överstiger 35 kronor överstiger 60 kronor för
för varje ytterligare varje ytterligare
läkemedel. Nedsättningen läkemedel. Nedsättningen
med hela det belopp som med hela det belopp som
överstiger 135 kronor överstiger 160 kronor
skall göras på det skall göras på det
läkemedel som har högst läkemedel som har högst
pris. Nedsättning skall pris. Nedsättning skall
göras endast till den göras endast till den del
del det sammanlagda det sammanlagda priset
priset för läkemedlen för läkemedlen överstiger
överstiger 135 kronor 160 kronor med tillägg av
med tillägg av 35 kronor 60 kronor för varje
för varje läkemedel läkemedel utöver det
utöver det första. Om en första. Om en förskrivning
förskrivning är avsedd är avsedd att expedieras
att expedieras mer än en mer än en gång, gäller
gång, gäller nedsätt- nedsättningen köpesumman
ningen köpesumman vid vid varje avsett
varje avsett expeditionstillfälle.
expeditionstillfälle. Vid beräkning av
Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas
prisnedsättningen inte den avgift som kan
beaktas inte den avgift ha uttagits för
som kan ha uttagits för expedition av telefon-
expedition av förskrivna läkemedel.
telefonförskrivna
läkemedel.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annat fall
än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller ammande kvinna
eller till barn.
1Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 6. (Senaste lydelse 1994:317.)
Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har
fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett
läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter
1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen, och
2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läkemedel
eller en viss grupp av sådana läkemedel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 och 12 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
10 §2En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn,
som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med
1. sjukdom eller smitta hos barnet,
2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,
3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,
4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker
läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att
sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.
För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är
stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. För vård av ett barn som
är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första
stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits;
undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus.
En förälder har rätt En förälder till barn
till tillfällig som omfattas av 1 § lagen
föräldrapenning från och (1993:387) om stöd och
med det kalenderår under service till vissa funk-
vilket barnet fyller tionshindrade har rätt
fyra år till och med det till tillfällig för-
kalenderår under vilket äldrapenning från barnets
barnet fyller tolv år födelse till dess att det
även när föräldern av- fyller sexton år även när
står från förvärvsarbete föräldern avstår från för-
i samband med för- värvsarbete i samband med
äldrautbildning, besök föräldrautbildning, besök i
i barnets skola eller barnets skola eller besök
besök i försko- i förskoleverksamhet
leverksamhet eller eller skolbarnsomsorg i
skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar
vilken barnet deltar (kontaktdagar).
(kontaktdagar). En
förälder till barn som
omfattas av 1 lagen
(1993:387) om stöd och
service till vissa
funktionshindrade har
dock rätt till
kontaktdagar från
barnets födelse till
dess att det fyller
sexton år.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1994:605.
Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från
förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,
biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en
fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även
att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.
12 §3Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges
under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig för-
äldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om
föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första
stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare
högst 60 dagar för varje barn och år.
Tillfällig Tillfällig
föräldrapenning enligt föräldrapenning enligt 10 §
10 § tredje stycket utgestredje stycket utges
under högst två dagar under högst tio dagar per
per barn och år. I fall barn och år.
som avses i 10 § tredje
stycket andra meningen
utges dock tillfällig
föräldrapenning under
högst tio dagar per barn
och år.
Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio
dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter
sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas
tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.
Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier,
jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid
tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern
går miste om löneförmånerna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
3 Senaste lydelse 1993:743.
3 Inledning
Med anledning av det ansträngda budgetläget gör regeringen bedömningen att såväl
engångsbesparingar som regelförändringar som innebär bestående besparingar,
behöver göras inom Socialdepartementets område.
En enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst i såväl
sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen
föreslås införas den 1 januari 1996. Karensdagen bibehålls i sjukförsäkringen
och sjuklönesystemet.
För att stoppa utgiftsutvecklingen inom systemen för bostadsbidrag och
assistansersättning föreslår regeringen att regelförändringar genomförs.
Med anledning av ändrat administrativt huvudmannaskap för ersättningar till
privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster föreslås att medel överförs från
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna till
sjukvårdshuvudmännen.
Som en följd av införandet av ett generellt statsbidrag till landsting och
kommuner fr.o.m. år 1996 avskaffas den särskilda ersättningen från
sjukförsäkringen för sjukresor. Vidare läggs det riktade statsbidraget till
missbrukarvård och ungdomsvård in i det generella statsbidraget till kommunerna.
Som engångsbesparingar tidigareläggs regelförändringar rörande tand-
vårdsförsäkringen och läkemedelsförmånen samt föräldraförsäkringen. Ytterligare
engångsbesparingar är bl.a. indragningar av vissa reservationer och neddragning
av föreslaget belopp för yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1995/96.
Vidare avses vinstmedel från Systembolaget AB och Apoteksbolaget AB tillföras
staten.
Regeringen föreslår att medel anvisas till två nya anslag, dels ett avseende
kapitaltillskott till SBL Vaccin AB (40 miljoner kronor), dels ett avseende me-
del för information om organdonation m.m. (10 miljoner kronor).
Utdelning från Systembolaget AB
I preliminärt bokslut för år 1994 redovisar Systembolaget AB årets vinst till
262 miljoner kronor efter skatt. Efter avsättning för fondemission och till
reservfond avses 210 miljoner kronor inlevereras till statsverket.
Utdelning från Apoteksbolaget AB
Apoteksbolaget ägs till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av bo-
lagets pensionsstiftelse. Bolaget är inte vinstmaximerande, vilket innebär att
bolagets försäljningsmarginaler sänks när ekonomin så tillåter. Den senaste för-
ändringen genomfördes den 1 januari 1994 då försäljningsmarginalen sänktes med
drygt två procentenheter. Dessförinnan hade marginalen sänkts med två
procentenheter den 1 juni 1993.
Apoteksbolagets omsättning uppgick till 18,7 miljarder kronor år 1994, vilket
innebär en ökning med 11 procent. Ökningen beror främst på att det förskrivs
allt mer avancerade och därmed dyrare läkemedel. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 435 miljoner kronor.
Vid bolagsstämma den 7 juni 1995 avses beslut bli fattat om en utdelning till
ägarna om 330 miljoner kronor varav 110 miljoner kronor med automatik tillfaller
bolagets pensionsstiftelse.
Indragning av vissa reservationer m.m.
Regeringen har i dag beslutat att som besparing dra in reservationer motsvarande
ca 14 miljoner kronor från femte huvudtiteln. Anslag som berörs är bl.a.
Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig (2,6
miljoner kronor), Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård (1,3 miljoner kronor),
Bidrag till organisationer (1,8 miljoner kronor), Bidrag till husläkarsystemet
(4 miljoner kronor). Vidare har nyligen regeringen dragit in reservationer
motsvarande 61,4 miljoner kronor.
Dessutom har regeringen beslutat att som besparing dra in 20 miljoner kronor
från anslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering
m.m. för innevarande budgetår.
Sammanfattning av föreslagna besparingar och reformer
Sammantaget innebär förslagen inom Socialdepartementets ansvarsområde i denna
proposition att nettobesparingen uppgår till 0,5 miljarder kronor för bud-
getåret 1994/95, till 5,8 miljarder kronor budgetåret 1995/96, till 5,5
miljarder kronor år 1997 och till 4,8 miljarder kronor år 1998.
Föreslagna engångsbesparingar för perioden t.o.m. år 1998 uppgår sammantaget
till ca 2,8 miljarder kronor.
Föreslagna finansieringsåtgärder och reformer i miljoner kronor (netto)
94/95 95/96 1997 1998
(6 mån) 18 mån 12 mån
Varaktiga
finansieringsåtgärder
Bostadsbidrag
(960701) - 750 0 - 1 500 - 1 500
75%-paketet: - 1 790 - 895 - 1 790 - 1 790
exkl.
förslag i
BP 95
(960101)1
Assistanser- - 1 226 - 613 - 1 226 - 1 226
sättning
Engångsvisa finansieringsåtgärder
Tandvård: - 300 - 200 - 200
höjd
självrisk
(950701,
tidigareläggning)
Läkemedel: - 1 200 - 800 - 800 - 300
höjd
egen-
avgift
(950701)2
Indragning av - 75
reservationer
Utdelning - 210
Systembolaget
Utdelning - 220
Apoteksbolaget
Stimulans- - 20 - 50 - 50
bidrag till
särskilda
boendeformer
Bidrag - 215 - 215
till miss-
brukarvård
Yrkesinriktad - 70 - 47
rehabilitering
Slopande - 190 - 130
av kontaktdagar
(950701,
tidigareläggning)
Summa - 525 - 5 791 - 2 950 - 5 516 - 4 816
finansiering
Reformer
Ägartillskott + 40 + 40
SBL Vaccin AB
Information + 10 + 10
organdonation
Summa + 50 + 50
reformer
Totalt - 525 -5 741 -2 900 -5 516 -4 816
1) I budgetpropositionen 1995 beräknades "75%-paketet" innebära en sammanlagd
besparing om 225 miljoner kronor. Det nu förslagna "75%-paketet" innebär en sam-
manlagd besparing om 2 015 miljoner kronor, dvs. 1 790 miljoner kronor utöver
vad som föreslagits i BP 95. Därtill kommer besparingar hänförliga till
ändringar i bl.a. havandeskapspenning och närståendepenning. Dessa besparingar
kommer att preciseras senare under året.
2) Av besparingen är 300 miljoner kronor (12 mån) varaktig finansiering.
4 Enhetlig ersättningsnivå på 75 %
Regeringens förslag: En enhetlig ersättningsnivå om
75 % av förmånsgrundande inkomst skall införas i
sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen
fr.o.m. den 1 januari 1996. Karensdagen bibehålls
i sjukersättningssystemen.
Skälen för regeringens förslag: I 1995 års budgetproposition föreslog
regeringen att en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst
skulle införas i sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen. Samtidigt som
förslaget ingick i besparingsprogrammet, var det ett ställningstagande för att
en allmän ohälsoförsäkring också i fortsättningen skall stå för merparten av
försäkringsskyddet vid inkomstbortfall orsakat av sjukdom eller skada. Som ett
led i strävandena att skapa en både rättvis och effektiv försäkring var det
regeringens mening att den enhetliga ersättningen skulle utges från första
dagen, dvs. att karensdagen skulle avskaffas.
Det ingick också i regeringens förslag att den mer precisa utformningen av
försäkringsskyddet vid ohälsa skulle utredas vidare av Sjuk- och arbetsskade-
beredningen (S 1993:07). Med hänsyn till fortsatt osäkerhet i det ekonomiska och
statsfinansiella läget finner regeringen det nu motiverat att precisera ett mer
långtgående förslag. I syfte att minska kostnaderna för försäkringarna och sam-
tidigt ge ett försvarligt skydd mot inkomstbortfall bör det fr.o.m. den 1
januari 1996 införas en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av den förmånsgrundande
inkomsten i såväl sjuk- och föräldraförsäkringarna som i arbetslös-
hetsförsäkringen (om arbetslöshetsförsäkringen, se bilaga 11 till denna
proposition). Denna ersättningsnivå införs även i sjuklönesystemet. Den
kostnadsbesparing som därvid uppkommer för arbetsgivarna kommer att neutralise-
ras. Karensdagen bibehålls i sjukförsäkringen och sjuklönesystemet.
Villkoren i sjukersättningssystemen skiljer sig på olika sätt från villkoren i
arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringarna har olika ändamål. Arbetslös-
hetsförsäkringen skall dels ge ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, dels vara så
utformad att den underlättar och stimulerar till så snar återgång som möjligt
till produktivt arbete. Sjukförsäkringen skall ge skydd mot inkomstbortfall vid
sjukdom eller skada. Även inom sjukförsäkringen tillämpas arbetslinjen på så
sätt att ersättningen är relaterad till förvärvsinkomsten och genom att den
försäkrade får stöd för rehabilitering.
Den höga arbetslösheten utsätter arbetsmarknadspolitiken och arbetslös-
hetsförsäkringen för stora påfrestningar. Arbetslösheten medför också
hälsoproblem. Det finns en kontaktyta mellan trygghetssystemen, som gör att
enhetliga villkor kan verka stödjande för att systemen skall fungera väl både ur
individernas och det allmännas synvinkel. Omkring 25 % av de långtidssjukskrivna
saknar i dag arbete. Om ersättningarna görs likvärdiga, behöver inte någon
arbetslös känna sig frestad att söka förlänga sjukskrivningstiden snarare än att
aktivt börja söka ett nytt arbete. Därmed undviks också den passivisering som
riskerar att följa av sjukskrivning.
Även andra villkor i ett trygghetssystem än ersättningarnas storlek kan ha
betydelse för hur effektiva åtgärderna i angränsande trygghetssystem blir. För
en långtidssjuk som saknar arbete är drivkrafterna för rehabilitering
utomordentligt svaga om den som tillfrisknar riskerar arbetslöshet utan någon
rätt till ersättning. Detta är ett exempel bland flera på frågor som rör
samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Andra konkreta frågor
rör kvalifikationsregler samt försäkrad inkomst. Huruvida dessa skillnader är
rationella eller kan behöva ändras, bör analyseras gemensamt av Sjuk- och
arbetsskadeberedningen och en kommande utredning om arbetslöshetsförsäkringen.
En särskild utredning kommer vidare att tillsättas i samråd mellan social- och
arbetsmarknadsministrarna för att göra en bred analys av de äldres situation på
en alltmer krävande och rörlig arbetsmarknad samt av alternativ till
förtidspensionering när ohälsoprövningen för förtidspension skärps.
Ersättning med 75 % av den förmånsgrundande inkomsten och en karensdag innebär
en stram allmän ohälsoförsäkring. Den ger ändå skydd på en försvarlig nivå och
bygger på principen om inkomstrelaterad ersättning. Att en enhetlig nivå införs
har till syfte att skapa en stabil allmän försäkring. De många olika nivåerna i
nu gällande försäkringar har varit svåröverskådliga för den enskilde och
administrativt betungande för försäkringskassorna. Det är också tveksamt vilken
betydelse den förhöjda ersättningen vid rehabilitering har för att goda resultat
skall uppnås. För dem som är sjuka mer än ett år innebär hittillsvarande regel
om sänkt ersättning från 80 till 70 % en svårförståelig sänkning av
levnadsstandarden. Särregler i försäkringen leder också naturligen till
diskussion av hur rationella de är och därmed också till frekventa förändringar.
Det är nu regeringens syfte att skapa en stabilare allmän ohälsoförsäkring.
Redan idag finns på marknaden tilläggsförsäkringar, ofta genom avtal mellan
arbetsmarknadens parter, som ger ersättning i olika situationer utöver vad den
allmänna försäkringen ger. Med lägre ersättning från den allmänna försäkringen
kan intresset för och betydelsen av tilläggsförsäkringar bli större. Dessa kan
utformas som värdefulla komplement till den allmänna försäkringen. Det finns
emellertid risker för och exempel på att avtalsförsäkringar ger förstärkningar
främst till dem som sällan riskerar att råka ut för ohälsa och som därför till
en låg kostnad kan förhandla sig till en förmån. Om påtagliga skillnader skulle
utvecklas på detta sätt i de sociala villkoren för olika grupper på
arbetsmarknaden, riskerar det samlade försäkringsskyddet att bli orättvist.
Detta vore i sig olyckligt och skulle urgröpa försäkringens stabilitet och
effektivitet eftersom omotiverade skillnader i förmåner föder krav på kompen-
sation. Ett annat problem med avtalsförsäkringar är att de kan ge förmåner som
upphäver eller i alltför hög grad minskar de självrisker som finns i den
allmänna försäkringen. En alltför generös utfyllnad vid sjukfrånvaro eller för
äldre med nedsatt arbetsförmåga kan medföra ett ökat utnyttjande av den allmänna
försäkringen vars kostnader därmed stiger.
Ett gemensamt intresse bör finnas, inte minst i nuvarande ekonomiska läge, för
det allmänna och för arbetsmarknadens parter att få till stånd stabila, trygga
och ekonomiskt hållbara villkor i arbetslivet. Ett rättvist och effektivt samlat
försäkringsskydd har stor betydelse för detta. Det är mot den bakgrunden som
Sjuk- och arbetsskadeberedningen i nya direktiv avses få i uppdrag att i samråd
med företrädarna för parterna analysera samspelet mellan tilläggsförsäkringar
och den allmänna ohälsoförsäkringen. Om en samsyn kan nås kring kriterier för
hur det samlade försäkringsskyddet skall bli rättvist och effektivt, skapas
också förutsättningar för att frågor om tilläggsförsäkringar helt lämnas till
parternas ansvar. De särskilda minskningsregler som nu gäller för sjukpenning
kan då slopas. En fördel med att parterna tar på sig en del av ansvaret för det
samlade försäkringsskyddet är att kostnaderna då mer omedelbart beaktas inom
lönebildningen.
Inom Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna drivs ett
systematiskt arbete med att minska ohälsotalet. Ansträngningarna för att minska
de långa sjukskrivningarna och förtidspensioneringen har avsatt tydliga
resultat. Antalet personer som är sjukskrivna mer än ett år minskade med drygt 5
000 mellan åren 1993 och 1994 till 31 983. Även den tidigare ökningen av antalet
beviljade förtidspensioner bröts under år 1994 med en minskning från 62 465 år
1993 till 48 531 år 1994. Att de långa sjukskrivningarna minskar utan att
förtidspensioneringarna blir fler, kan vara ett tecken på att insatserna för
rehabilitering blivit effektivare. I sitt fortsatta arbete är det angeläget att
Sjuk- och arbetsskadeberedningen gör en bedömning av hur verksamheten fungerar
och om åtgärder för att öka arbetsgivarens engagemang såväl i förebyggande
insatser som i rehabilitering ytterligare kan förbättra resultaten. Ett sätt att
öka arbetsgivarens intresse i detta sammanhang är en förlängd sjuklöneperiod.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer att ges i uppdrag att pröva sjuk-
löneperiodens längd och förlängning.
Det föreligger inga klara belägg för att den förhöjda ersättning som utgår i
samband med arbetslivsinriktad rehabilitering har någon påtaglig betydelse för
rehabiliteringsarbetet. Av besparingsskäl föreslår regeringen därför att även
rehabiliteringspenningen sänks till 75 % av förmånsgrundande inkomst.
Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen och vissa andra dagersättningar bör
liksom i sjukförsäkringen vara 75 % av förmånsgrundande inkomst. Den sänkta
ersättningsnivån i föräldraförsäkringen bör gälla även för barn födda före 1995.
Ersättning i den tillfälliga föräldrapenningen bör också i fortsättningen utges
från första dagen. Den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den tillfälliga
föräldrapenningen slopas av besparingsskäl. Förhöjd ersättning med 10
procentenheter under en pappa- och mammamånad bibehålls för att
föräldraförsäkringen skall fortsätta att stimulera till jämställdhet i
föräldraskap och i arbetslivet.
Regeringen avser att senare under året återkomma till riksdagen med lagförslag
så att förändringarna kan träda i kraft den 1 januari 1996.
Sammanlagt innebär de här redovisade förslagen en besparing inom
sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen på brutto drygt 3 miljarder
kronor. Detta motsvarar netto drygt 2 miljarder kronor, vilket utgör en
besparing om 1 790 miljoner kronor utöver förslagen i budgetpropositionen.
Därtill kommer besparingar hänförliga till ändringar i bl.a. havandeskapspenning
och närståendepenning.
Besparingar avseende sjukersättning och föräldraförsäkring
Åtgärd Besparing mkr (Netto)
Sjuklön (karensdag +75%-nivå) - 580 mkr
Sjukpenning (karensdag +75%-nivå) - 542 mkr
Rehabiliteringspenning (75%-nivå) - 260 mkr
Tillfällig föräldrapenning (75%-nivå) - 115 mkr
Föräldrapenning (75%-nivå) - 681 mkr
Pappa/mamma-månad; två månader
(85%-nivå) + 163 mkr
Summa - 2 015 mkr
5 Höjda patientavgifter för läkemedel och
tandvård m.m.
Läkemedel
Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs
patientavgiften för inköp av prisnedsatta läkemedel.
Avgiften höjs till högst 160 kronor och till 60
kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant
läkemedel.
Skälen till regeringens förslag: I 1995 års budgetproposition föreslog rege-
ringen bl.a. en höjning av patientavgiften för prisnedsatta läkemedel till högst
135 kronor och till 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant
läkemedel. Riksdagen har ännu inte behandlat detta förslag. Som skäl för
förslaget angavs en fortsatt oroande ökning av sjukförsäkringens kostnader för
läkemedelsförmånen. Regeringen gav samtidigt Kommittén för hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i uppdrag att skyndsamt
utreda förutsättningarna för ett överförande av kostnadsansvaret för
läkemedelsförmånen från Riksförsäkringsverket till sjukvårdshuvudmännen. I
utredningsuppdraget ingår också att göra en samlad översyn av utformningen av
läkemedelsförmånen, inklusive högkostnadsskyddet. Kommittén skall enligt direk-
tiven redovisa sitt uppdrag härom till regeringen senast vid utgången av maj
1995.
Det har framkommit att den starka ökningen av sjukförsäkringens kostnader för
läkemedelsförmånen fortsätter under år 1995. Regeringen har därför bedömt att
ytterligare kostnadsdämpande åtgärder erfordras i avvaktan på att det pågående
översynsarbetet i HSU 2000 om läkemedelsförmånen slutförs. I årets
budgetproposition har regeringen aviserat besparingsåtgärder på sammanlagt 1 700
miljoner kronor fr.o.m. år 1998 vilka bl.a. avser läkemedelsförmånen.
Mot bakgrund av den fortsatta kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen och
det ansträngda statsfinansiella läget har vi nu gjort den bedömningen att det är
motiverat att tidigarelägga läkemedelsbesparingen.
Därför förordar vi att patientavgifterna vid inköp av prisnedsatta läkemedel
höjs från den i budgetpropositionen föreslagna nivån, dvs. högst 135 kronor och
högst 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt prisnedsatt läkemedel,
med ytterligare 25 kronor per inköpt läkemedel till högst 160 resp. 60 kronor
fr.o.m. den 1 juli 1995. Den nu föreslagna avgiftshöjningen, som förutsätter
ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m., beräknas
minska försäkringskostnaderna med ca 1 200 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Av de minskade försäkringskostnaderna utgör 300 miljoner kronor (12
mån) en varaktig besparing. Resterande del är tidigareläggning av 1998 års åt-
gärder.
Tandvård
Regeringens bedömning: Den s.k. självrisken i
ersättningsbestämmelserna för vuxentandvård bör höjas
från 500 till 700 kronor fr.o.m. den 1 juli 1995.
Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen redovisade regeringen
sin avsikt att fullfölja den föregående regeringens arbete med att reformera er-
sättningssystemet för vuxentandvård med beaktande av vad riksdagen anfört bl.a.
i fråga om de civilrättsliga aspekterna på ett system med premietandvård. Därvid
angavs att inriktningen är att ett reformerat ersättningssystem skall kunna
träda i kraft den 1 januari 1996 och att kostnaderna för det förändrade systemet
skall rymmas inom en ram på ca 2 450 miljoner kronor. Detta skulle innebära en
besparing på 600 miljoner kronor. Vidare angav regeringen att en reformering av
ersättningssystemet för vuxentandvård skapar förutsättningar för att senare
under mandatperioden minska tandvårdskostnaderna genom ytterligare strukturella
förändringar inom tandvården. Detta skulle ske fr.o.m. år 1998.
Med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella läget bedömer vi att det är
nödvändigt att redan fr.o.m. den 1 juli 1995 ytterligare minska försäkringskost-
naderna för vuxentandvård. Denna minskning skall ses som en tidigareläggning av
1998 års besparing.
Mot den bakgrunden anser regeringen att kostnadsminskningen bör ske genom att
den självrisk på 500 kronor som gäller sedan den 1 september 1994 för varje
behandlingsperiod höjs till 700 kronor fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna förändring
i ersättningbestämmelserna, som förutsätter ändring i tandvårdstaxan (1973:638),
beräknas minska försäkringens kostnader med ca 200 miljoner kronor per år. Detta
innebär att utgiftsramen för tandvård år 1996 uppgår till ca 2 250 miljoner
kronor.
Ersättning för sjukresor
Regeringens förslag: Ersättning från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen som lämnas för sjukresor
skall fr.o.m. år 1996 tillföras det nya generella
statsbidraget till landstingen.
Regeringen har i Finansdepartementets bilaga (bilaga 7) till denna proposition
föreslagit och redovisat skälen för att fr.o.m. år 1996 avskaffa den del av er-
sättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen som lämnas för
sjukresor. Medlen, som för år 1995 uppgår till 1 344 miljoner kronor, föreslås i
stället tillföras det föreslagna nya generella statsbidraget till landstingen.
Något ersättningsbelopp för sjukresor för år 1996 är inte fastlagt men det har
vid anslagsberäkningen för budgetåret 1995/96 förutsatts vara oförändrat, dvs. 1
344 miljoner kronor. Detta innebär att anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. för
budgetåret 1995/96 bör reduceras med ett motsvarande belopp.
Anslagsberäkning
Med hänvisning till vad som ovan anförts samt med beaktande av förändrad prognos
vad avser kostnaderna för läkemedel och tandvård beräknar vi de totala
utgifterna för anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. till 20 051 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
6 Vissa ändringar av den tillfälliga
föräldrapenningen
Regeringens förslag: De två särskilda kontaktdagarna
inom den tillfälliga föräldrapenningen slopas redan
fr.o.m. den 1 juli 1995.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare aviserat riksdagen
förslag om att de två särskilda kontaktdagarna inom den tillfälliga för-
äldrapenningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1997 (prop. 1994/95:100, bil.
6).
Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning.
Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från för-
värvsarbete för att vårda barn under 12 år till följd av sjukdom eller smitta
hos barnet eller barnets ordinarie vårdare eller vid besök i samhällets
förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges vidare i samband
med vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker
läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna.
Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av barn som har fyllt 12
men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård.
Tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per barn och år. När de
60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar
per barn och år. De ytterligare 60 dagarna kan dock inte utges vid ordinarie
vårdares sjukdom eller smitta.
Tillfällig föräldrapenning utges till fader som avstår från förvärvsarbete i
samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, hjälpa till i
hemmet eller vårda annat barn. Sådana s.k. pappadagar utges med högst tio dagar
per barn och utges inte för tid efter 60:e dagen efter barnets hemkomst.
Från och med det kalenderår under vilket barnet fyller 4 år t.o.m. det
kalenderår under vilket det fyller 12 år har en förälder rätt till tillfällig
föräldrapenning när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med bl.a.
föräldrautbildning och besök i barnets skola. För sådana s.k. kontaktdagar utges
ersättning under två dagar per barn och år.
Föräldrar med barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade kan få ersättning för tio kontaktdagar per barn och år.
Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år. Dessa
kontaktdagar kan bl.a. användas vid föräldrautbildning, invänjning i skola eller
daghem eller vid besök i skola eller daghem. Dessa dagar räknas inte in i de
övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning och kan tas ut av båda föräldrarna
för samma barn och tid.
För att åstadkomma ytterligare besparingar i syfte att sanera statens finanser
föreslås att slopandet av kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen
tidigareläggs.
De tio kontaktdagar per barn och år som utges till föräldrar med barn som om-
fattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade be-
rörs inte.
Förslaget föranleder ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det
innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca 315 miljoner kronor
(brutto).
Anslagsberäkning
Med hänvisning till förändrad prognos vad avser utgifterna för föräldrapenning,
tidigareläggning av att kontaktdagarna slopas samt av att en i princip enhetlig
kompensationsnivå på 75 % av inkomstbortfallet avses träda i kraft den 1 januari
1996 i enlighet med vad som tidigare anförts under avsnitt 4, beräknar vi de
totala utgifterna för försäkringen till 27 261 miljoner kronor för nästa
budgetår.
7 Yrkesinriktad rehabilitering m.m.
Regeringens förslag: Anslaget Sjukpenning och
rehabilitering för budgetåret 1995/96 minskas med 3
419 miljoner kronor i förhållande till vad som
föreslagits i proposition 1994/95:100 bil. 6.
Skälen för regeringens förslag: För att befrämja rehabiliteringsinsatser har
försäkringskassorna möjlighet att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.
För budgetåret 1993/94 kom 599 av avsatta 700 miljoner kronor att utnyttjas. För
budgetåret 1994/95 räknar Riksförsäkringsverket (RFV) med att hela anslagsbe-
loppet, 700 miljoner kronor, kommer att utnyttjas liksom för tid därefter. För
åren 1993 - 1994 har enligt uppgift från RFV 562 respektive 653 miljoner kronor
förbrukats av avsatta 700 miljoner kronor.
Enligt 1995 års budgetproposition skall kostnaderna för RFV:s sjukhus föras
över från anslaget Förtidspension till utgiftsslaget Köp av yrkesinriktade
rehabiliteringstjänster under anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Detta
innebär att till utgiftsslaget Köp av tjänst har för budgetåret 1995/96
föreslagits att det anslås dels 1 050 miljoner kronor för köp av tjänster, dels
210 miljoner kronor för RFV:s sjukhus.
Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabilitering
fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabiliteringsarbetet.
Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns inom
rehabiliteringsområdet och att på olika sätt verka för att dessa erfarenheter
omsätts i praktiken.
Regeringen finner emellertid att det statsfinansiella läget till viss del även
måste påverka de medel som används för rehabilitering. Med hänvisning till att
medlen för köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under tidigare år inte
till fullo använts finner regeringen det rimligt att minska detta utgiftsslag
med 70 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Vidare har regeringen i proposition 1994/95:147 Rätten till förtidspension och
sjukpenning samt folkpension för gifta föreslagit åtgärder för att förtydliga
regelsystemet för aktörerna inom socialförsäkringssystemet och för att förbättra
det underlag som ligger till grund för beslut om förtidspension och sjukpenning.
Lagändringarna för att förtydliga regelsystemet samt förbättra beslutsunderlaget
vid beslut om förtidspension och sjukpenning har föreslagits träda i kraft den 1
oktober 1995. Regeringen har med anledning av dessa regelförändringar föreslagit
att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Sjukpenning och rehabili-
tering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 1 500 miljoner kronor
lägre än vad som föreslagits i 1995 års budgetproposition.
Anslagsberäkning
Med hänvisning till förändrad prognos vad avser utgifterna för sjukpenning och
rehabilitering, samt dels till vad som ovan anförts dels till att en enhetlig
kompensationsnivå på 75 % av inkomstbortfallet avses träda i kraft den 1 januari
1996 i enlighet med vad som tidigare anförts under avsnitt 4, beräknar vi de
totala utgifterna för sjukpenning och rehabilitering till 31 244 miljoner kronor
för nästa budgetår.
8 Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård
Regeringens förslag: Det riktade statsbidraget
till missbrukarvård och ungdomsvård skall läggas in
i det generella statsbidraget till kommunerna
fr.o.m. år 1996. För särskilda utvecklingsinsatser
beräknas även fortsättningsvis medel under anslaget.
För budgetåret 1995/96 föreslås 75 000 000 kronor för
ändamålet.
Bakgrund: Statsbidraget till missbrukarvård är ett riktat kommunbidrag avsett
att delvis täcka kostnader för insatser inom missbruks- och ungdomsområdet.
Därutöver har staten genom den verksamhet som bedrivs av Statens insti-
tutionsstyrelse, som är huvudman för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen,
ett direkt ansvar för missbrukarvård och ungdomsvård. Det finns ett starkt
intresse från statens sida av att det råder balans mellan å ena sidan den tunga
institutionsvården och å andra sidan tidigt förebyggande insatser, öppenvård och
andra frivilliga insatser som kommunerna ansvarar för. Den tunga
missbrukarvården och ungdomsvården påverkas av vilka tidiga insatser som
kommunerna gör.
Det riktade statsbidraget till kommunerna har haft som syfte att få till stånd
en balans mellan de olika vårdinsatserna inom området samt en bättre kvalitet i
verksamheterna. Bidraget har fördelats enligt kriterier som grundar sig på ett
genomsnitt av nyttjade vårddagar inom den slutna missbrukar- och ungdomsvården.
Med denna utformning har inte statsbidraget styrt utvecklingen i önskvärd
riktning. Därför har under de senaste budgetåren ur anslaget avsatts särskilda
utvecklingsmedel för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser.
Länsstyrelserna, som är regionala tillsynsmyndigheter över kommunernas arbete
inom socialtjänsten, har i uppdrag att fördela medlen till särskilt angelägna
utvecklingsinsatser.
Bidraget som fördelas till kommunerna uppgår budgetåret 1994/95 till 430
miljoner kronor. Till särskilda utvecklingsinsatser som länsstyrelserna fördelar
är avsatt 50 miljoner kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för kommunernas missbrukarvård och
ungdomsvård varierar relativt starkt mellan landets kommuner. Den främsta or-
saken härtill är skillnaden i social struktur. Det nuvarande statsbidragets
syfte har varit dels att kompensera kommunerna för delar av de kostnader de har,
dels att stimulera till satsningar inom områden som är eftersatta.
I förslag till nytt generellt statsbidrag till kommunerna, som redovisas i
denna proposition under bilaga 7 ingår även utjämningsfaktorer som beaktar
kommunernas sociala struktur. Kostnadsutjämning för individ- och familjeomsorg
fångas upp med ett antal indikatorer på sociala problem som samvarierar med
kostnaderna för missbrukarvård och ungdomsvård. Med hänsyn till att
statsbidraget med den hittillsvarande fördelningsmetoden inte bidragit till en
utveckling av vårdinsatserna i önskvärd riktning anser regeringen att huvuddelen
av de medel som enligt propositionen 1994/95:100 bil. 6 föreslagits till kommu-
nernas missbrukarvård och ungdomsvård i stället bör läggas in i det generella
statsbidraget till kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996. På anslaget finns för
närvarande upptaget medel för såväl andra halvåret 1995 (215 000 000 kronor) som
hela kalenderåret 1996 (430 000 000 kronor). Bidraget för kalenderåret 1996
läggs in i det generella statsbidraget under sjunde huvudtiteln. Av stats-
finansiella skäl betalas bidraget för andra halvåret 1995 inte ut.
Särskilda utvecklingsmedel till ett belopp om 75 miljoner kronor bör dock
fortsättningsvis finnas kvar som riktade stödinsatser till sådana kommuner som
bedöms ha behov av att utveckla olika öppenvårdsinsatser. Länsstyrelserna bör
även fortsättningsvis ges huvudansvaret för att fördela medel till sådana ut-
vecklingsprojekt som man bedömer viktiga. Även Socialstyrelsen bör ha kvar sin
roll att i samarbete med berörda intressenter ansvara för uppföljning och
utvärdering av de verksamheter, som kommer till stånd, samt fånga upp och sprida
kännedom om goda exempel inom missbruks- och ungdomsområdet.
9 Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering
Regeringens förslag: Medel motsvarande 50 miljoner
kronor inom den ursprungliga ramen på 3 miljarder
kronor för perioden 1991-1996 dras in som bespa-
ring på anslaget Stimulansbidrag till särskilda bo-
endeformer och rehabilitering avseende budgetåret
1995/96.
Bakgrund: Under anslaget utbetalas bidrag till anordnande av gruppbostäder och
andra alternativa boendeformer med 500 000 kronor per boendeenhet som
färdigställts under åren 1991-1995. Vidare utbetalas under anslaget bidrag för
viss ombyggnad av sjukhem m.m. med 50 000 kronor per nytillkommande enbäddsrum
eller med 50 000 kronor per nybyggd bostadslägenhet som färdigställts under åren
1992-1996. Bidraget utges enligt regler i förordningen (1994:748) om tillfälligt
statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m. och avses lämnas inom en ram på
3 miljarder kronor. Enligt riksdagens beslut i juni 1994 (prop. 1993/94:218,
bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) skall 300 miljoner kronor av det till-
fälliga statsbidraget förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt störda
personer.
I regeringens proposition 1994/95:100 bil. 6 föreslås riksdagen dels godkänna
att 150 miljoner kronor från ovan nämnda anslag får användas för att stimulera
samverkan mellan kommuner och landsting för utveckling av rehabilitering för
äldre, dels anvisa ett reservationsanslag på totalt 200 miljoner kronor till
Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering för budgetåret
1995/96. Under budgetåret 1995/96 återstår således 50 miljoner kronor att för-
dela som stimulansbidrag till särskilda boendeformer.
Under åren 1991 till mars 1995 har bidrag beviljats till sammanlagt ca 35 000
lägenheter och drygt 2 000 enkelrum. Gruppbostäder är den vanligaste boende-
formen och svarar för ca tre fjärdedelar av lägenheterna. Nettotillskottet av
lägenheter är svårt att ange exakt bl.a. beroende på att många lägenheter
tillkommit genom ombyggnad. Det sammanlagda tillskottet under bidragsperioden
torde kunna uppskattas till 15 000 - 18 000 lägenheter.
Skälen för regeringens förslag: Av innevarande budgetårs anslag återstod i mars
1995 ca 383 miljoner kronor att fördela enligt bestämmelserna i förordningen. Av
dessa medel skall enligt tidigare riksdagsbeslut ca 250 miljoner kronor fördelas
till boendeenheter för psykiskt störda personer. Innevarande budgetår återstår
därmed 133 miljoner kronor. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen hade t.o.m.
mars månad 1995 inkommit bidragsansökningar motsvarande denna summa.
Av förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbostäder och
sjukhem m.m. framgår att bidrag skall lämnas inom en ram om 3 miljarder kronor.
Av den totala ramen skall 300 miljoner kronor förbehållas boendeenheter för
långvarigt psykiskt störda personer.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget gör regeringen bedömningen att me-
del motsvarande 70 miljoner kronor inom den ursprungliga ramen på 3 miljarder
kronor bör dras in som besparing. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetå-
ret 1995/96 under anslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering anvisar 50 miljoner kronor lägre än vad som föreslås i rege-
ringens proposition 1994/95:100 bil. 6. Som redan framgått har regeringen denna
dag beslutat att som besparing dra in 20 miljoner kronor från anslaget avseende
budgetåret 1994/95.
10 SBL Vaccin Aktiebolag
Nytt anslag (förslag) 40 000 000 kronor
Regeringens bedömning: Regeringen anser att det
finns starka skäl för staten som ägare att
tillskjuta nödvändigt kapital för att förstärka SBL
Vaccin AB:s soliditet med anledning av ett
fastighetsförvärv och därmed främja
utvecklingsprocessen i bolaget. Det statliga ägar-
tillskottet bör uppgå till 40 miljoner kronor
vilket innebär en soliditet på drygt 40 procent.
Regeringens förslag: Till ägartillskott i SBL
Vaccin Aktiebolag anvisas 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens bedömning och förslag: SBL Vaccin Aktiebolag är ett
helägt statligt bolag, som startade sin verksamhet i juli 1993 efter att ha
övertagit den vaccinverksamhet som bedrivits vid Statens bakteriologiska
laboratorium (SBL). Bolaget försågs med ett aktiekapital på 55 miljoner kronor
(prop. 1992/93:150 bil. 4, bet. 1992/93:SoU28, rskr. 1992/93:425) för att ges
goda förutsättningar att finansiera investeringar i maskiner och inventarier.
Det förutsattes dock att bolaget skulle förhyra sina lokaler som i huvudsak
utgörs av produktions- och laboratorielokaler.
Bolaget genomför för närvarande en omfattande förändringsprocess där målsätt-
ningen är att utveckla SBL Vaccin AB till ett framgångsrikt internationellt
vaccinföretag.
Bolagets möjligheter att kraftfullt driva förändringsprocessen mot uppställda
mål kräver bl.a. en långsiktig lösning av bolagets lokalbehov.
Bolaget bedriver sin verksamhet i förhyrda lokaler på det gamla SBL-området i
Solna. För vaccinverksamheten gäller mycket speciella krav på lokalerna, bl.a.
ställs höga krav på säkerhet och sterilitet. Bolaget har också behov av att
snabbt kunna anpassa lokalerna efter forsknings- och produktionsbehoven. Mot
denna bakgrund har det visat sig vara väsentligt för bolaget att självt äga sina
lokaler. Fastighetsägaren Vasakronan AB har förklarat sig beredd att överlåta
fastigheten ifråga till SBL Vaccin AB. Ett fastighetsförvärv är på sikt också
ekonomiskt fördelaktigt för bolaget.
Utan kapitaltillskott från ägaren skulle ett fastighetsförvärv dock medföra en
försvagning av bolagets finansiella ställning som allvarligt skulle försämra
bolagets möjligheter att fullfölja pågående utvecklingsprocess.
I 1995 års budgetproposition anför regeringen bl.a. att motiven för statens
ägande i enskilda företag bör analyseras fortlöpande och vid behov omprövas. Mot
bakgrund av att SBL Vaccin AB verkar i en huvudsakligen såväl kommersiell som
konkurrensutsatt miljö anser regeringen att det kan finnas anledning att i ett
senare skede av bolagets utveckling närmare överväga statens ägarengagemang i
bolaget.
11 Information om organdonation, m.m.
Nytt anslag (reservation) 10 000 000 kronor
Regeringens förslag: Med anledning av regeringens
proposition 1994/95:148 Transplantationer och
obduktioner m.m. anvisas 10 miljoner kronor för
informationsåtgärder, donationskort m.m.
Skälen för regeringens förslag: I den nyligen till riksdagen avlämnade
propositionen 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m. föreslår
regeringen att det skall bli möjligt att ta organ från den som inte motsatt sig
detta.
Med de samtyckesregler som nu föreslagits är det av stor betydelse att män-
niskor känner till vilka regler som gäller och att de ges möjlighet att doku-
mentera sin inställning till organdonation.
I enlighet med förslagen i prop. 1994/95:148 bör därför medel avsättas för
informationsinsatser, produktion av donationskort samt inrättade av ett register
där inställningen till organdonation kan registreras.
12 Ändrat administrativt huvudmannaskap för
ersättningar till privatpraktiserande läkare och
sjukgymnaster
Regeringens förslag: Administrationen av
ersättningarna till privatpraktiserande läkare och
sjukgymnaster avses föras över till landstingen fr.
o.m. den 1 januari 1996. I samband härmed skall de
resurser som frigörs hos försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket, tillsammans 32 800 000
kronor, föras över till landstingen.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har nyligen till riksdagen
överlämnat prop.1994/95:195 Primärvård, privata vårdgivare m.m. I denna
proposition föreslås bl.a. att administrationen av ersättningarna till
privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster förs över från försäkringskassorna
till landstingen fr.o.m. den 1 januari 1996. En allmän försäkringskassa får dock
även efter denna tidpunkt övergångsvis efter överenskommelse med
sjukvårdshuvudmannen, mot ersättning, sköta utbetalningar av läkarvårds- och
sjukgymnastikersättning.
Överförandet av administrationen av ersättningarna kommer att innebära ökade
kostnader för landstingen samtidigt som kostnader bortfaller för försäkringskas-
sorna och i mindre omfattning Riksförsäkringsverket. Enligt regeringens mening
bör finansieringsprincipen tillämpas eftersom uppgifter överförs från staten
till landstingen. Finansieringsprincipen innebär att kommunsektorn inte skall
åläggas nya uppgifter utan att samtidigt få möjlighet att finansiera dessa med
annat än höjda skatter. Regeringen har haft överläggningar med företrädare för
sjukvårdshuvudmännen i denna fråga. Någon överenskommelse om kostnaderna för den
övertagna verksamheten har inte kunnat träffas, då parternas uppfattningar om
åtagandets omfattning och möjligheterna att erhålla retroaktiv ersättning för
tidigare överförda uppgifter gått i sär. Staten kan endast föra över medel som
motsvarar de kostnader som staten har haft för att administrera ersättningarna
till privata vårdgivare. Dessa administrationskostnader inrymmer samtliga sådana
kostnader, dvs. inte bara kostnader förknippade med själva utbetalningsfunk-
tionen utan även kostnader för information, statistik, kompetensutveckling, ADB,
inventarier, lokalkostnader m.m. Mot denna bakgrund bör medel som motsvarar de
kostnader som försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket har haft för denna
verksamhet, dvs. 32 500 000 kronor respektive 300 000 kronor föras över till
landstingen.
13 Bostadsbidrag
Regeringens förslag: Kostnaderna för
bostadsbidrag skall, till följd av ändrade regler
fr.o.m. den 1 juli 1996, minska med 1 500 miljo-
ner kronor på helår. För budgetåret 1995/96 skall
förändringarna innebära att kostnaderna minskar med
750 miljoner kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för bostadsbidrag har ökat mycket
kraftigt de senaste åren. Budgetåret 1989/90 var de totala utgifterna 2 752
miljoner kronor och beräknas innevarande budgetår uppgå till omkring 9 000
miljoner kronor.
Den ekonomiska situationen med hög arbetslöshet, höga räntor med därav föran-
ledda högre boendekostnader m.m. har bidragit till att kostnaderna för bidragen
har ökat. Även regelförändringar i samband med skattereformen år 1991 har
påverkat kostnaderna.
Sedan staten den 1 januari 1994 övertog ansvaret från kommunerna för bostads-
bidragen har kostnadsökningen fortsatt. I budgetpropositionen 1995 föreslår
regeringen därför vissa åtgärder från den 1 januari 1996 för att begränsa
kostnadsutvecklingen, bl.a. att gränsen för lägsta bidragsgrundande bo-
stadskostnad skall höjas med 100 kronor till 2 000 kronor per månad för
barnfamiljer och 1 800 kronor per månad för ungdomar mellan 18 och 29 år. Vidare
föreslås att bidragen till övriga hushåll utan barn slopas.
Trots dessa åtgärder bedöms enligt aktuella prognoser kostnaderna för bo-
stadsbidragen fortsätta att stiga. Detta är mot bakgrund av det statsfinansiella
läget inte acceptabelt. Regeringen har därför denna dag beslutat att tillkalla
en särskild utredningsman med uppgift att föreslå sådana regelförändringar i
bostadsbidragssystemet fr.o.m. den 1 juli 1996 som gör att utgifterna på
helårsbasis minskar med 1 500 miljoner kronor och att kostnadsutvecklingen kan
kontrolleras. Utredningen skall bland annat innefatta sättet att beräkna inkomst
vid prövning av rätt till bostadsbidrag. Skulle översynen inte komma fram till
systemförändringar som ger den avsedda besparingen avser regeringen att vidta
andra åtgärder så att besparingen uppnås. Möjliga förändringar är därvid ändrade
inkomst- och bostadskostnadsgränser, ändrade bidragsbelopp samt ett borttagande
av bostadsbidrag för ungdomar utan barn.
Anslagsberäkning
Med hänvisning till vad som anförts ovan samt med hänsyn tagen till förändrad
prognos vad avser kostnaderna för bostadsbidrag beräknar vi belastningen under
anslaget Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 till 11 320 miljoner kronor, dvs.
910 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6.
14 Assistansersättning
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av
kostnadsutvecklingen för statlig
assistansersättning tillkallas en särskild utredare
med uppdrag att se över frågan om assistansersätt-
ningens finansiering och regelsystem.
Den 1 januari 1994 infördes en ny stödform, s.k. statlig assistansersättning.
Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans för
personer som har behov av sådant stöd under i genomsnitt mer än 20 timmar per
vecka.
Regeringen konstaterade i proposition 1994/95:100 bil. 6 att medelsbehovet för
budgetåret 1995/96 skulle komma att bli högre än vad som antogs när reformen be-
slutades. Skälet för detta angavs framför allt vara att det genomsnittliga
antalet beviljade assistanstimmar per person och vecka väsentligt torde komma
att överstiga det beräknade. Regeringen har i anslutning till arbetet med
kompletteringspropositionen beräknat statens kostnad för assistansersättning
till ca 3,7 miljarder kronor på årsbasis, vilket i förhållande till vad som
angavs när reformen beslutades innebär en kostnadsökning på nära 1,2 miljarder
kronor.
Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen i fråga om assistansersättningen har
regeringen den 12 april 1995 beslutat att en särskild utredare skall tillkallas
med uppdrag att utreda frågan om finansieringen av och regelsystemet för denna
stödform. Utredarens huvuduppgift skall vara att lämna förslag till åtgärder som
leder till att nuvarande kostnadsutveckling bryts och att förbättrad
kostnadskontroll uppnås. Utredaren skall i sina förslag ha som utgångspunkt att
den årliga kostnaden för staten för assistansersättning inte får överstiga 2 850
miljoner kronor beräknat i 1995 års penningvärde. Detta innebär att det statliga
finansiella utrymmet för assistansersättning, till följd av vissa
omprioriteringar, utökas realt med drygt 300 miljoner kronor i förhållande till
vad som budgeterades vid reformens ikraftträdande. I förhållande till den nuva-
rande årliga kostnaden innebär den ovan nämnda ramen en neddragning med ca 900
miljoner kronor.
I uppdraget ingår att utarbeta förslag som gör det möjligt att tydligare än
för närvarande avgränsa dels själva insatsen personlig assistans från andra
närliggande verksamheter, dels den krets som skall vara berättigad till stödfor-
men. I direktiven till utredaren framhålls att assistanslagstiftningens karaktär
av rättighetslagstiftning skall bibehållas.