Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1994/95:122 Regeringens proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 november 1994 Ingvar Carlsson Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen förslås att en allmän löneavgift för finansiering av medlemskap i EU tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet. Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna och premieskatten på grupplivförsäkringar. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3 2 Lagtext.......................................... 3 2.1 Förslag till lag om allmän löneavgift............ 3 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)....................................... 5 2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)....................................... 7 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter................................... 8 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.... 9 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.............................................. 12 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.......... 13 3 Ärendet och dess beredning....................... 15 4 Finansieringen av medlemskapet i EU.............. 15 4.1 Allmänna överväganden............................ 15 4.2 Införandet av en allmän löneavgift............... 16 4.3 Utformningen av den allmänna löneavgiften samt vissa konsekvensändringar........................ 17 5 Författningskommentarer.......................... 18 5.1 Lagen om allmän löneavgift....................... 18 5.2 Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 19 5.3 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)...... 19 5.4 Lagen om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter................................... 19 5.5 Lagen om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster............. 20 5.6 Lagen om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.......... 20 5.7 Lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader................... 20 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1994.................................. 21 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om allmän löneavgift 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter 5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m. 7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om allmän löneavgift Härigenom föreskrivs följande. 1 § Arbetsgivare skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. 2 § Den som enligt 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala egenavgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgift till folkpensioneringen enligt nämnda lag. 3 § Allmän löneavgift tas ut med 1,5 procent av underlaget och tillfaller staten. 4 § I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag: 1. kommunalskattelagen (1928:370), 2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 3. skattebrottslagen (1971:69), 4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., 5. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas 1. på lön eller annan ersättning som betalas ut efter utgången av år 1994, 2. på inkomst enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare. Omfattar beskattningsår tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 23 § 19.1 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socia- lavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet. Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverksamhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med 1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 §, 2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avdrag enligt Avdrag enligt andra stycket får andra stycket får uppgå till högst 23 uppgå till högst 25 procent av under- procent av laget, beräknat underlaget, beräknat enligt tredje enligt tredje stycket. I fråga stycket. I fråga om om sådana inkoms- sådana inkomster som ter som avses i 2 § avses i 2 § lagen lagen (1990:659) om (1990:659) om särskild löneskatt särskild löneskatt på på vissa förvärvs- vissa förvärvsin- inkomster får dock komster får dock avdraget uppgå till avdraget uppgå till högst 15 procent. högst 18 procent. Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna. Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självdek- larationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär. till 33 § 7.2 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete. Från sådan intäkt Från sådan intäkt av av tjänst medges tjänst medges dessutom avdrag med dessutom avdrag med 23 procent eller, 25 procent eller, om den skattskyl- om den skatt- dige vid ingången skyldige vid av året före ingången av året före taxeringsåret fyllt taxeringsåret fyllt 65 år eller inte 65 år eller inte fyllt 65 år men fyllt 65 år men under hela året under hela året uppburit hel ålder- uppburit hel ålders- spension eller pension eller avlidit under året avlidit under året före taxeringsåret, före taxeringsåret, med 15 procent av med 18 procent av ett underlag beräk- ett underlag beräk- nat enligt nästa nat enligt nästa stycke. Medgivet stycke. Medgivet avdrag skall avdrag skall återföras till återföras till beskattning beskattning nästföljande be- nästföljande be- skattningsår. skattningsår. Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d lagen om allmän försäkring. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. 1Senaste lydelse 1993:1541. 2Senaste lydelse 1992:1343. 2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrivs att 1 § uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande lydelse. Lydelse enligt förslag Föreslagen lydelse i prop. 1994/95:99 1 § Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: 1. kommunal inkomstskatt, 2. statlig inkomstskatt, 3. statlig förmögenhetsskatt, 4. statlig fastighetsskatt, 5. skogsvårdsavgift, 6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200), 11. annuitet på avdikningslån, 12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter, 13. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel. Att vad som sägs i Att vad som sägs i denna lag om denna lag om egenavgifter enligt egenavgifter enligt lagen om social- lagen om avgifter även till- socialavgifter även lämpas i fråga om tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om lagen (1990:659) om särskild löneskatt särskild löneskatt på på vissa vissa förvärvsinkomster förvärvsinkomster och följer av 3 § avgifter enligt 2 § sistnämnda lag. lagen (1994:000) om allmän löneavgift följer av 3 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvs- inkomster och 4 § lagen om allmän löneavgift. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §2 I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål. Att denna lag till- Att denna lag lämpas även i fråga tillämpas även i fråga om arbetsmiljöav- om särskild löneskatt gift och särskild på vissa löneskatt på vissa förvärvsinkomster och förvärvsinkomster allmän löneavgift framgår av lagen framgår av lagen (1989:484) om (1990:659) om arbetsmiljöavgift särskild löneskatt på och lagen vissa (1990:659) om förvärvsinkomster och särskild löneskatt lagen (1994:000) om på vissa förvärvs- allmän löneavgift. inkomster. Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:1503) om generellt anställningsstöd och i lagen (1994:196) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1Lagen omtryckt 1989:633. 2Senaste lydelse 1994:198. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster1 skall ha följande lydelse. Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse 1994/95:25 1 § Särskild löneskatt Särskild löneskatt skall för varje år skall för varje år betalas till staten betalas till staten med 19,89 procent med 21,39 procent på på 1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre, 2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), 4. avgångsersättning som omfattas av s. k. trygghetsavtal, 5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till sjukbidrag, 6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lydelse enligt förslag Föreslagen lydelse i prop. 1994/95:25 2 § En enskild person En enskild person eller ett dödsbo eller ett dödsbo skall för varje år skall för varje år till staten betala till staten betala särskild löneskatt särskild löneskatt med 19,89 procent med 21,39 procent på på inkomst enligt inkomst enligt kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) av annan (1928:370) av annan näringsverksamhet näringsverksamhet här här i landet än i landet än sådan sådan aktiv aktiv näringsverk- näringsverksamhet samhet som avses i som avses i 11 kap. 11 kap. 3 § första 3 § första stycket stycket lagen lagen (1962:381) (1962:381) om allmän om allmän försäk- försäkring (passiv ring (passiv näringsverksamhet) näringsverk- samt, om den skatt- samhet) samt, skyldige före årets om den skattskyl- början fyllt 65 år dige före årets eller inte fyllt 65 början fyllt 65 år år men under hela eller inte fyllt året uppburit hel 65 år men under ålderspension eller hela året uppburit avlidit under året, hel ålderspension på inkomst som avses eller avlidit i 3 kap. 4 § andra under året, på in- stycket lagen komst som avses i (1981:691) om 3 kap. 4 § andra socialavgifter samt stycket lagen vidare på ersättning om socialavgifter som utgår enligt samt vidare sådan avtals- på ersättning gruppsjukförsäkring som utgår enligt som avses i punkt sådan avtalsgrupp- 12 av anvisningarna sjukförsäkring till 22 § som avses i punkt kommunalskattelagen 12 av anvisningar- eller enligt sådan na till 22 § kom- trygghetsförsäkring munalskattelagen som avses i nämnda eller enligt sådan anvisningspunkt trygghetsförsäkring till den del som avses i nämnda ersättningen utgår i anvisningspunkt form av till den del er- engångsbelopp som sättningen utgår i inte utgör form av engångs- kompensation för belopp som inte mistad inkomst. utgör kompensation Skatt beräknas inte för mistad inkomst. på sådana inkomster Skatt beräknas inte för vilka den på sådana inkomster skattskyldige skall för vilka den betala egenavgifter skattskyldige skall enligt 3 kap. 4 § egenavgifter enligt lagen om 3 kap. 4 § lagen socialavgifter. om socialavgifter. Bedömningen om Bedömningen om nä- näringsverksamhet är ringsverksamhet är aktiv eller passiv aktiv eller passiv görs för en görs för en för- förvärvskälla enligt värvskälla enligt kommunalskattelagen. komunalskattelagen. Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag: 1. kommunalskattelagen (1928:370), 2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 3. skattebrottslagen (1971:69), 4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m., 5. lagen 5. lagen (1979:611) om (1979:611) om upphovsmannakonto, upphovsmannakonto. 6. lagen (1990:654) om skatteut- jämningsreserv. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller annan ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. 1Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m. Härigenom föreskrivs att 4-6 §§ lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse. Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse 1994/95:25 4 § För skattskyldiga För skattskyldiga som avses i 3 § som avses i 3 § första stycket in- första stycket träder skatteplikt inträder skatteplikt när premie mottas. när premie mottas. Beskattnings- Beskattnings- underlaget utgörs underlaget utgörs av av 95 procent av 95 procent av mottagen premie. mottagen premie. Skatten uppgår till Skatten uppgår till 42,76 procent av 43,47 procent av underlaget. underlaget. Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen premie. 5 § För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder skatteplikt vid utbetalning som där sägs. Beskattningsunder- Beskattningsunder- laget utgörs av laget utgörs av utbetalt belopp. utbetalt belopp. Skatten uppgår Skatten uppgår till 74,72 procent till 76,90 procent av underlaget. av underlaget. 6 § För skattskyldiga För skattskyldiga som avses i 3 § som avses i 3 § fjärde stycket in- fjärde stycket träder skatteplikt inträder skatteplikt vid betalning av vid betalning av premie. Beskatt- premie. Beskatt- ningsunderlaget ningsunderlaget utgörs av 95 pro- utgörs av 95 procent cent av betald av betald premie. premie. Skatten Skatten uppgår till uppgår till 74,72 76,90 procent av procent av under- underlaget. laget. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas 1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som mottas och avser tid efter ikraftträdandet, 2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet, 3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som betalas och avser tid efter ikraftträdandet. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse. Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse 1994/95:91 1 § Den som utfäst en Den som utfäst en tjänstepension tjänstepension skall skall till staten till staten betala betala särskild särskild löneskatt löneskatt med 19,89 med 21,39 procent på procent på kostna- kostnaden för pen- den för pensionsut- sionsutfästelsen, sionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §. beräknad enligt 2 §. I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret uppkomna skillnaden mellan å ena sidan summan av följande poster: a) avgift för tjänstepensionsförsäkring, b) avsättning till pensionsstiftelse, c) ökning av konto Avsatt till pensioner, d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av tjänstepensionsförsäkring, e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse, å andra sidan summan av följande poster: f) gottgörelse från pensionsstiftelse, g) minskning av konto Avsatt till pensioner, h) 91 procent av h) 85 procent av bokförd skuld på bokförd skuld på konto Avsatt till konto Avsatt till pensioner vid pensioner vid beskattningsårets beskattningsårets ingång multipli- ingång multipli- cerad med den cerad med den genomsnittliga genomsnittliga statslåneräntan statslåneräntan under under kalenderåret kalenderåret närmast närmast före in- före ingången av gången av beskatt- beskattningsåret, ningsåret, i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse, j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid tillämpning av denna paragraf. I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift för sådan gruppsjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket 5 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall posten h i första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla om pensionsskuld som avses i posten h helt upplöses under beskattningsåret. Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från en utfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar utfästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen. Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga grunder tillämpas. Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse 1994/95:25 3 § En enskild person En enskild person eller ett dödsbo eller ett dödsbo som som medges avdrag medges avdrag för för avgift för avgift för pensionsförsäkring pensionsförsäkring enligt punkt 21 av enligt punkt 21 av anvisningarna till anvisningarna till 23 § kommunal- 23 § kommunal- skattelagen (1928: skattelagen 370) skall för (1928:370) skall för det beskattnings- det beskattningsåret året till staten till staten betala betala särskild särskild löneskatt löneskatt med med 21,39 procent på 19,89 procent på avgiften. avgiften. Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 1993:949. 3 Ärendet och dess beredning I propositionen 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m., som överlämnades till riksdagen den 2 november 1994, har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för finansieringen av avgiften till EG:s budget. En av dessa principer är att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbehov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar. Finansieringen av avgiften skall främst beröra de områden som gynnas av ett svenskt medlemskap. Av propositionen framgår också att EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning på ca 20 mdkr på helårsbasis. För år 1995 uppgår belastningen till knappt 16 mdkr. I förevarande ärende redovisas fördelningen av finansieringen mellan utgiftsbegränsningar och inkomstförstärkningar. Vidare lämnar regeringen förslag till en delfinansiering genom ökat skatteuttag. Det sistnämnda förslaget innebär en höjning av arbetsgivaravgifterna genom att en allmän löneavgift införs. Denna fråga måste behandlas av riksdagen i höst för att de föreslagna reglerna skall kunna börja tillämpas från årsskiftet. Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram senare i budgetpropositionen. Beträffande lagförslagen i förevarande ärende har synpunkter under hand inhämtats från Riksskatteverket. Lagrådet Förslagen gäller ämnen som faller inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget till allmän löneavgift är utformat efter mönster av den år 1991 upphävda allmänna löneavgiften. Förslaget är därför enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Övriga lagförslag innebär endast förändringar i de skattebelopp som tas ut eller utgör följdändringar. Även dessa är därför av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Finansieringen av medlemskapet i EU 4.1 Allmänna överväganden Vår bedömning är att statens utgifter kan minskas med ca 6 mdkr vid ett medlemskap i EU. Det är viktigt att framhålla att dessa utgiftsbegränsningar i de flesta fall inte innebär minskade resurser till berörda sektorer, då medel istället utbetalas från gemenskapsbudgeten. Inom utrikesdepartementets område kommer att göras neddragningar främst avseende bistånd och östsamarbete. Vissa nedjusteringar kommer att göras på forskningsområdet, som berör bl.a. närings-, utbildnings- samt miljö- och naturresursdepartementens områden. Det regionala och arbetsmarknadspolitiska området kommer också att beröras. Vidare kommer Sveriges bidrag till EFTA och EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning att bortfalla som en direkt följd av medlemskapet i EU. Förslag i dessa delar med fördelning på olika anslag kommer att presenteras i 1995 års budgetproposition. Med utgiftsbegränsningar på ca 6 mdkr återstår ca 14 mdkr som skall finansieras genom inkomstförstärkningar. I detta avsnitt redovisas förslag som sammantagna medför inkomstförstärkningar på 5,4 mdkr. Resterande förslag återkommer vi till i 1995 års budgetproposition. En strävan är att skatteåtgärderna så långt möjligt koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU eller till aktiviteter som i andra avseenden kan anses gynnas av ett medlemsskap. Finansieringen bör ske genom en belastning på produktionen, ej välfärden. För valet mellan olika skattehöjningar innebär detta att i första hand sådana skatter bör höjas där skattesubjektet utgörs av företag. Liksom i andra sammanhang är det angeläget att de skattehöjningar som väljs i så liten utsträckning som möjligt leder till välfärdsförluster utöver den ound- vikliga som följer av själva skatteuttaget. De extra bördor som följer av skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Av tidigare presenterade propositioner framgår att ett svenskt EU-medlemsskap framtvingar ett antal skatteförändringar. Budgetkonsekvenser av betydelse uppkommer på områdena för indirekt skatt, mervärdesskatt och punktskatter. Vid ett svenskt EU-medlemskap är det exempelvis nödvändigt att höja momsen på porto och serveringstjänster. Dessa inkomstförstärkningar balanseras av vissa budgetförsvagningar. En övergång från importmoms till beskattning i senare led ger ett skattebortfall i form av en ränteförlust för staten som till viss del motverkas av en inkomstförstärkning p.g.a. förkortad redovisningsperiod. Vidare har vissa justeringar i olika punktskatter budgetkonsekvenser. Sammantagna medför dessa åtgärder en varaktig inkomstförstärkning på 0,9 mdkr. Enligt ett EG-direktiv är det vidare nödvändigt att halvera stämpelskatten på aktier. Regeringen har i den ekonomisk-politiska propositionen (1994/95:25) föreslagit ett slopande av stämpelskatten i syfte att stimulera nyemissionsverksamheten i näringslivet. Konsekvenserna för statens finanser av denna förändring har avräknats från de budgetförstärkningar som redovisades i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. 4.2 Införandet av en allmän löneavgift Vi föreslår i denna proposition att en allmän löneavgift på 1,5 % införs fr.o.m. inkomståret 1995 för finansiering av medlemskapet i EU. Löneavgiften föreslås utformad så att den motsvarar en höjning av arbetsgivar- och egenavgifterna med 1,5 procentenheter. I ett medelfristigt perspektiv är en höjning av arbetsgivaravgifterna motiverad även om skäl talar mot denna åtgärd i ett långsiktigt tidsperspektiv. Som ett inslag i försöken att försvara kronkursen under hösten 1992 sänktes arbetsgivaravgifterna med 4,3 procentenheter, samtidigt som mervärdesskatten höjdes. Därefter deprecierades den svenska kronan. Följaktligen skedde under hösten 1992 en dubbel devalvering, såväl en intern som en extern. Den kraftiga förstärkningen av konkurrenskraften sedan dess gör det möjligt att delvis återta den sänkning av arbetsgivaravgifterna som gjordes innan kronfallet. För att statsbudgeten skall förstärkas bör den höjda arbetsgivaravgiften avse en avgift som redovisas på statsbudgeten. En avgift med samma utformning som den år 1991 upphävda allmänna löneavgiften är därvid enligt vår mening en lämplig lösning. Avgiften bör grundas på såväl löneinkomster som inkomster av annat förvärvsarbete. Som en följd av att en allmän löneavgift införs är det motiverat med en följdjustering av de särskilda löneskatterna och premieskatten för grupp- livförsäkringar. Ett införande av en allmän löneavgift om 1,5 % på löneinkomster ger tillsammans med övriga förändringar en nettobudgetförstärkning för offentlig sektor på 5,4 mdkr (brutto 11,0 mdkr). Avvikelserna mellan netto- och bruttoeffekter förklaras av att löneavgiften förutsätts övervältras på driftsöverskott och löner, vilket reducerar underlaget för andra avgifter och inkomstskatter. För år 1998 då övervältringen inte torde ha skett fullt ut beräknas inkomstförstärkningen till 6,3 mdkr. Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till merkostnader i kommunsektorn. I enlighet med vad som redovisas i prop. 1994/95:40 om att den sociala sektorn ej bör drabbas och i enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall hela detta belopp återföras till kommunsektorn. 4.3 Utformningen av den allmänna löneavgiften samt vissa konsekvensändringar Regeringens förslag: En allmän löneavgift tas ut på löneinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Både den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med 1,5 %. Även den särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar höjs som en konsekvens härav. Likaså sker en justering av schablonavdraget för egenavgifter. Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående skall en allmän löneavgift på 1,5 % införas för finansiering av medlemskapet i EU. Avgiften bör lämpligen kunna utformas efter mönster av den år 1991 upphävda allmänna löneavgiften. Även om utformningen därmed kommer att ansluta till vad som gäller för uttag av socialavgifter är det i både rättslig och ekonomisk mening dock fråga om en skatt. Den allmänna löneavgiften bör tas ut på både löneinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete och den bör beräknas på det underlag som gäller för beräkning av arbetsgivaravgift resp. egenavgift till folkpensioneringen enligt socialavgiftslagen. Särskild löneskatt tas ut dels enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skattesatserna för de särskilda löneskatterna är beräknade så att de schablonmässigt skall motsvara skattedelen av de sociala avgifterna. Som en konsekvens av den nu föreslagna allmänna löneavgiften bör därför enligt de beräkningskonventioner som hittills använts även de särskilda löneskatterna höjas med 1,5 procentenheter. Vidare bör av denna anledning även skattesatserna i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. höjas. Som en konsekvens av nu nämnda höjningar bör även schablonavdragen för egenavgifter justera. Förslaget föranleder ändringar i punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), 1 § uppbördslagen (1953:272), 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader, 4 - 6 §§ lagen om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. och 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. 5 Författningskommentar 5.1 Lagen om allmän löneavgift 1 § Paragrafen reglerar arbetsgivares skyldighet att betala den nya allmänna löneavgiften. Som framgår av andra meningen beräknas avgiften på samma underlag som folkpensionsavgiften. 2 § Bestämmelsen reglerar egenföretagares skyldighet att betala allmän löneavgift på inkomst av annat förvärvsarbete. Även här beräknas avgiften på samma underlag som folkpensionsavgiften. 3 § Här anges att den allmänna löneavgiften är 1,5 % av underlaget och att avgiften tillfaller staten. 4 § I paragrafen anges för det första att bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter om exempelvis debitering och uppbörd skall tillämpas även beträffande den allmänna löneavgiften. Vidare anges att de bestämmelser av t.ex. skattemässig och straffrättslig natur som enligt fristående författningar gäller för socialavgifter också skall tillämpas beträffande den allmänna löneavgiften. 5.2 Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av anvisningarna til1 33 § Schablonavdraget höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna löneavgiften. 5.3 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1 § I andra stycket har införts en upplysning om att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om allmän löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000) om allmän löneavgift. 5.4 Lagen om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter 1 § I första stycket har införts en upplysning om att denna lag tillämpas även i fråga om allmän löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000) om allmän löneavgift. Den tidigare upplysningen om att lagen är tillämplig även i fråga om arbetsmiljöavgift har tagits bort eftersom arbetsmiljöavgift enligt lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift inte tas ut på ersättning som utgetts efter den 31 december 1990. 5.5 Lagen om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 1 och 2 §§ Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna löneavgiften. 3 § Hänvisningen i första stycket punkt 6 till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv har tagits bort eftersom sistnämnda lag har upphört att gälla. 5.6 Lagen om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. 4, 5 och 6 §§ Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna löneavgiften. 5.7 Lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader 1 och 3 §§ Skattesatsen höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna löneavgiften. 2 § En justering av en avdragspost i avräkningsschemat har skett som en konsekvens av förslaget om höjning av skattesatsen för avkastningsskatt på pensionsmedel från 9 till 15 procent. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1994 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hellström, Thalén, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog, Sundström Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU.