Regeringskansliets rättsdatabaser

jBilaga 9 till budgetpropositionen 1995 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Inledning Regeringens grundläggande uppgift är att ta tillvara vårt lands främsta tillgång, människors vilja till arbete och skapande. Därigenom kan Sveriges produktionsförmåga stärkas, statsfinanserna saneras och arbetslösheten pressas ned. Detta är avgörande för att vidmkthålla välfärdssamhället och främja valfrihet och jämlikhet. Utbildning och forskning är därvid av central betydelse. Kunskapsberoendet ökar i alla näringar, inklusive den gemensamma sektorn. Ny teknologi, framför allt informations- och kommunikationsteknologin, driver fram stora förändringar i arbetsliv och kommunikationsmönster. Strukturen på den framtida arbetsmarknaden är oklar, men med största sannolikhet kommer den skarpa skiljelinjen mellan varu- och tjänsteproduktion att upplösas. Säkert är också att kunskaper, färdigheter och kompetens blir viktiga konkurrensfaktorer. Satsningar på utbildning och kunskapsutveckling är investeringar som, rätt utformade, ger tillväxt och ökad sysselsättning. En god och bred utbildning för alla höjer samhällets kulturella och tekniska kapacitet och förmåga till förändring och utveckling. Välutbildade medborgare kan höja kvaliteten i den demokratiska processen och bidra till ett samhälle präglat av större mångfald och tolerans. God utbildning är också nödvändig för att kunna hantera det större beroendet av omvärlden både ekonomiskt, politiskt och kulturellt. God utbildning ger även bättre förutsättningar för internationell samverkan. Att dimensionera och utforma utbildning i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan är svårt. Ingen kan exakt veta vilka utbildningsbehoven blir i ett längre tidsperspektiv. Unga människor som i dag efter gymnasieutbildning går in i arbetslivet skall kunna vara yrkesverksamma ända till omkring år 2040. Det offentliga utbildningssystemet måste ge möjlighet till bredare kunskaper och insikter som gör det möjligt för människor att se samband och strukturer så att de kan medverka till förändring och till att finna nya lösningar på problem i arbetslivet och i samhället som helhet. Förändringstakten är hög inom alla områden. Därför blir det allt viktigare att se det livslånga lärandet som en del av utvecklingen inom varje verksamhet. Utbildningssystemet är alltmer decentraliserat, bl.a. för att leda till en större flexibilitet, så att utbildningar snabbt kan förändras när omvärlden förändras. Men utbildning är inte bara till för att på ett rationellt sätt uppfylla samhälleliga mål. För varje människa ger utbildning ökade möjligheter att påverka den egna livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Att utbilda sig är ett kulturarbete, där den enskilde kan få sina egna erfarenheter bearbetade och berikade i mötet med kultur i olika former. Det är också en process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger nya livsperspektiv. Större vikt måste läggas vid en utbildningskultur som innefattar ifrågasättande och omprövning av det bestående och som ger stort utrymme åt människors skilda erfarenheter. Den vuxenutbildning som riktar sig till lågutbildade har hög prioritet i regeringens arbete. En sådan utbildning handlar om att stärka människors förmåga att erövra vardagsmakten, dvs. få sådana kunskaper att självförtroendet växer och därmed möjligheterna att påverka det som händer i vardagen. Då är det också nödvändigt att i utbildningen utgå från de enskilda människornas erfarenheter, resurser och möjligheter. Vuxenutbildningen skall svara mot skilda behov, både samhälleliga och personliga. Därför krävs mångfald, flexibilitet och skiftande utbildningsformer. Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem. Skolreformerna under 1950- och 60-talen har skapat en god grund för en sammanhållen skola som skall ge en god och likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden och oberoende av geografisk hemvist. Omfattningen av dagens utbildningsväsende framgår av en särskild tabell (sid 10). Senare års reformer på skol- och högskoleområdet har decentraliserat utbildningsansvaret, något som lett till större delaktighet och kreativitet i utbildningsplaneringen. Sverige har sedan gammalt satsat mycket på vuxenutbildning både kompetensinriktad vuxenutbildning och folkbildning. Högskolans grundutbildning har breddats och innefattar i dag ett stort antal verksamhets- och yrkesområden. Universitet och högskolor har expanderat starkt, men trots detta måste många be- höriga sökande avvisas av resursskäl. Forskningen är traditionellt av hög kvalitet och på vissa områden ligger Sverige i den vetenskapliga och tekniska frontlinjen. Den har på många områden högsta internationella klass. Det framgår klart vid studium av de viktigaste internationella tidskrifterna inom naturvetenskap, medicin och teknik. Dessutom har vi fram till nu haft ett välfungerande forskningssystem, i hög grad präglat av samarbete. Svenska forskare är dessutom ofta eftersökta samarbetspartner för forskare från andra länder. Sverige skall även i framtiden ligga i frontlinjen när det gäller den tekniska utvecklingen och forskningen, också grundforskningen. Sverige har alltså ett förhållandevis gott läge. Likväl finns stora brister. I det nya kunskapssamhället där kvalificerad utbildning får allt större betydelse både för yrkesliv och vardag, är det risk att stora lågutbildade grupper hamnar utanför. Risken för vad som kommit att kallas ett två- tredjedelssamhälle är betydande. Människors möjligheter till mer kvalificerad utbildning bestäms fortfarande i oacceptabelt hög grad av deras sociala bakgrund och ekonomiska villkor. Den sociala snedrekryteringen till högre studier har sin omedelbara förutsättning i skolan. Barn som kommer från miljöer med svag studietradition tenderar att - genom skolans sätt att fungera och genom eget val - förlora möjligheten till högre studier. Detta är känt sedan länge. Men nu tycks skillnaderna ha ökat mellan barn och ungdomar från olika bostadsområden och sociala skikt. I de starkt segregerade skolmiljöer som finns i storstäderna, ofta med en stor andel invandrare, finns betydande problem. I dessa miljöer finns också positiva möjligheter - den kulturella mångfalden kan ge upphov till en förmåga att byta perspektiv och till en flexibilitet som hör framtiden till - men segregationen leder också till stora svårigheter när människor ska integreras i det samhälle som finns utanför. Situationen förvärras på grund av kommunala besparingar och resursfördelningar som inte tar hänsyn till elevers och skolors skilda behov. Såväl nationella som internationella erfarenheter och studier visar att ett segregerat skolsystem leder till djupa och bestående klassklyftor. Ett intensifierat arbete mot segregation och utslagning måste därför prägla utbildningspolitiken framöver. En gemensam skola för alla är ett centralt mål för regeringens politik. I en sådan skola får alla elevers erfarenheter utrymme och uppmärksamhet. Där har alla elever tillgång till en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. Där undervisas elever med olika bakgrund och olika erfarenheter tillsammans. Det är en oskattbar tillgång för ett demokratiskt samhälle att människor från olika sociala förhållanden och kulturer lär känna varandra under skoltiden. En gemensam skola för alla kräver att resurser fördelas efter behov. Likvärdigheten kan endast uppnås, om man utgår från att elevers och skolors behov är olika. Regeringen kommer bl.a. av den anledningen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över formerna för godkännande, tillsyn, bidrag och avgifter i fråga om de fristående skolorna Det är angeläget att stärka demokratin både i skolan och i högskolan. Demokrati handlar bl. a. om brukarinflytande. Utvärderingar visar att för elever i skolan är möjligheterna att påverka störst på lägre stadier för att sedan avta. Många gymnasieelever anser sig vara utan reellt inflytande över sin skolgång. Föräldrar har också haft begränsade möjligheter att påverka sina barns liv i skolan, framför allt de föräldrar som saknar längre utbildning och studievana. Detta måste förändras. Elever måste ges bättre möjligheter till inflytande i skolan, föräldrar bättre möjligheter att påverka sina barns skolgång. Även i högskolan måste studerandeinflytandet stärkas. Detta kommer att ske bl.a. genom en garanterad medverkan i högskolans beslutande organ och genom ett bibehållet kårobligatorium. Demokratin i utbildningssamhället hänger samman med vem som kan göra sin röst hörd och vem som har en inflytelserik ställning. Jämställdhet mellan könen är därför en demokratifråga. Den rör flickors respektive pojkars makt och inflytande i klassrummet. Den rör också kvinnors och mäns inflytande inom högre utbildning. Därför måste jämställdheten främjas i alla delar av utbildningsväsendet. Ett önskvärt resultat av detta är mindre könsbundna utbildnings- och yrkesval. Det är särskilt angeläget inom det akademiska livet som kraftigt domineras av män; t. ex. är endast ca sju procent av alla professorer kvinnor. Demokratin gäller också - som vi tidigare visat - utbildningens fördelning i samhället och dess tillgänglighet. Många saknar utbildning ovanför grundskolan. I dag finns mer än 700 000 personer med 15-40 år kvar i arbetslivet som inte har mer än grundskoleutbildning. Det finns i samma åldersgrupp 1 700 000 personer som inte har mer än en tvåårig gymnasieutbildning, dvs. en kortare utbildning än den vi i dag med självklarhet ger våra ungdomar möjlighet att genomgå. Det är dessa vuxengrupper som har störst behov av utbildning för att inte riskera att slås ut genom den allt snabbare strukturomvandlingen i samhället. Regeringen ser behovet av en bred medborgerlig bildning och utbildning som avgörande för demokratin och för våra gemensamma ansträngningar att stärka produktionsförmågan och minska arbetslösheten. Denna satsning på bredden är också av stor betydelse för framväxten av en mer avancerad utbildning och forskning som har kvar sin kontakt med och kunskap om förhållanden som gäller för de många människorna i ett samhälle. Demokratins innersta kärna är idén om alla människors lika värde och okränkbarhet. Därför måste diskriminering, främlingsfientlighet och rasism bekämpas varhelst sådana tendenser förekommer. Här har utbildningsväsendet en av sina främsta uppgifter. Många av utbildningssystemets stora och övergripande problem har att göra med kvaliteten i det kunskapsarbete som sker i klassrum och föreläsningssalar. Därför är det nu dags att uppmärksamma det inre arbetet. Om elever i skolan har inlärningssvårigheter, så kan det bero på att de inte är tillräckligt motiverade, därför att de upplever undervisningen som alltför likformig och monoton och med ett innehåll som egentligen inte berör dem. Om kunskaperna och färdigheterna i främmande språk är otillräckliga, kan det bero på att språkundervisningens metoder inte är tillräckligt utvecklade. Om alltför få söker sig till teknisk och naturvetenskaplig utbildning, kan det bero på att undervisningen på dessa områden inte i tillräcklig grad har anknutit till människors vardagsförståelse och konkreta erfarenheter. Detta är viktiga aspekter som även måste uppmärksammas i det kvalitetsarbete som genomförs i högskolan. Regeringen avser att tillsätta en utredning som skall följa och stimulera skolans inre arbete. Jämsides med denna utredning avser regeringen vidta åtgärder för att underlätta spridandet av goda och intressanta exempel på hur skolans inre arbete kan utvecklas. Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkomma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Så många som möjligt av alla dem som vill satsa på utbildning skall ges chansen. Samtidigt skall människor stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte längre något som avslutas med ungdomsåren. Återkommande utbildning är en samhällelig nödvändighet för att ge möjlighet till livslångt lärande. Regeringens utbildningspolitik syftar till att öka människors chanser till utbildning. De flesta delarna av utbildningssystemet berörs av de satsningar som föreslås i denna proposition. Dessa har gjorts möjliga genom att medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder används till reguljär utbildning. Därmed kommer 16 000 ungdomar med behov av ett tredje gymnasieår att erbjudas denna möjlighet. Den kommunala vuxenutbildningen tillförs därigenom drygt 42 000 platser till sitt utbildningsutbud. Folkhögskolor och studieförbund tillförs av samma skäl resurser motsvarande 10 000 platser. Mer än 15 000 studerande kommer att få chansen att genomgå en högskoleutbildning. I det nuvarande statsfinansiella läget är besparingar i alla samhällssektorer ofrånkomliga, också inom utbildning och forskning. De resurser som står till buds måste i detta läge utnyttjas mer effektivt än någonsin. Trots besparingar måste särskilda insatser göras för att öka kvaliteten i alla delar av utbildningsväsendet. Inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknadsutbildning finns behov av att föra ut utbildningen i nya former och till nya grupper. Den nya tekniken gör detta möjligt. Men formerna behöver anpassas till de många olika behov och förutsättningar som människor har. Det finns därför anledning att i en särskild kommitté analysera förutsättningar för en samlad utveckling av den mediaburna utbildningen. Därvid finns även anledning att närmare studera internationella erfarenheter t.ex. Open University i Storbritannien. Kommittén kommer att ha i uppdrag att stimulera olika former av försöksverksamhet. För att utbildningssatsningar skall kunna komma alla till del krävs ett väl fungerande studiesocialt system. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk studiestödskommitté med uppgift att göra en samlad analys av studie- finansieringen inom vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildning. Kommittén skall presentera sitt betänkande senast 1 april 1996. Det internationella beroendet ökar inom alla områden. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, vilket också måste återspeglas inom utbildningen. Utbildning på alla nivåer måste på en och samma gång främja kulturell identitet samt kunskap om och respekt för andra kulturer. Tolerans och intresse för andra är, liksom en levande internationalism, bara möjlig i ett samhälle med kulturellt självförtroende. Grunden för all kunskap om omvärlden är ökad kunskap om vårt eget land, vårt språk, vår historia och kultur. Biblioteken - de vetenskapliga likaväl som folkbiblioteken och skolbiblioteken - har en central roll såväl i kulturlivet som för utbildning och forskning. I kunskapssamhället blir de än viktigare. Sveriges rika folkbildnings- och folkrörelseutbildning skall värnas och stärkas. Sveriges medlemskap i den europeiska unionen kommer att öka svenska medborgares möjligheter att studera och arbeta i andra länder samtidigt som fler från andra länder kommer hit. Sverige deltar nu fullt ut som medlem i de europeiska samarbetsprogrammen inom utbildning och forskning - Sokrates, Leonardo och det fjärde ramprogrammet inom forskningen. Sveriges EU-samarbete inom utbildning och forskning utvecklas närmare i nästkommande avsnitt. Regeringen vill emellertid understryka att det europeiska samarbetet inte får stå i vägen för eller vara ett alternativ till samarbete och utbyte med länder och regioner utanför Europa. Det är av största vikt att undervisning och forskning i ökad utsträckning ger kunskap och perspektiv på världen utanför Europa, särskilt i utvecklingsländer där över 80 % av mänskligheten lever. I det svåra statsfinansiella läge vi nu befinner oss i är det inte möjligt att undanta det stora område som utbildning och forskning utgör. Men de prioriteringar regeringen tvingats göra har lett till att grundskolan och motsvarande skolformer helt undantas från statliga neddragningar. Verksamhet som direkt riktar sig till funktionshindrade skyddas. Skolverket och Statens skolor för vuxna omfattas av effektivitetskravet. Ett mindre effektivitetskrav ställs på Statens institut för handikappfrågor i skolan. Totalt på skolområdet görs besparingar på 95 miljoner kronor på den första 12 månadersperioden 1995/96 och för 18 månadersperioden ca 143 miljoner kronor. 1998 uppgår besparingen på skolområdet till ca 200 miljoner kronor. Detta inkluderar en sänkning av den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Universitet och högskolor får vidkännas besparingar både vad gäller per capita-ersättningarna inom grundutbildningen och forskningens fakultetsanslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 220 miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till 105 miljoner kronor budgetåret 1995/96 för 12 månader. För 18 månadersperioden uppgår besparingen till 430 miljoner kronor respektive 157 miljoner. Den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 790 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och 199 miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Dessutom kommer 1998 ytterligare besparingar på 35 miljoner kronor att tas ut inom högskoleområdet. Grundutbildningsanslagen minskar dock inte, trots besparingen på per capita-ersättningarna, eftersom universitetens och högskolornas uppdrag samtidigt utökas. Genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor för grundutbildning kan fler studerande erbjudas plats i högskolan under perioden. Vidare kommer forskningen att tillföras medel via de nyligen inrättade forskningsstiftelserna. Regeringen avser att återkomma i vårens komplette- ringsproposition med en analys hur dessa medel berör finansieringen av forskning och forskarutbildning. Forskningsrådens resurser minskar under 12 månadersperioden 1995/96 med 59 miljoner kronor dvs. 88 miljoner kronor under 18 månadersperioden. Besparingen uppgår till 130 miljoner kronor 1998. Vissa utgifter på forskningsområdet försvinner från Utbildningsdepartementets huvudtitel genom EU-medlemskapet. Tillsammans med vissa ytterligare neddragningar blir den sammanlagda besparingen 159 miljoner kronor för denna del av forskningen under 1995/96 för 12 månader respektive 238 miljoner kronor för 18 månadersperioden. 1998 uppgår den sammanlagda besparingen till 254 miljoner kronor. Studiehjälpen vid gymnasiestudier reduceras i likhet med barnbidraget. Barntillägget i Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) och SVUXA (för arbetslösa) tas bort liksom bidraget till resor. Anslaget till korttidsstudiestödet reduceras. Studiemedel avindexeras delvis. Besparingen för den första 12 månadersperioden 1995/96 uppgår till 748 miljoner kronor och för 18 månadersperioden till 1 053 miljoner kronor. År 1998 uppgår besparingen på studiestödet till 1 107 miljoner kronor. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Anvisat1 Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 besparing 1997besparing 19982 2 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ A. 1 596 1 683 2 514 1 667 -13 -8 Skolsektorn ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ B. Folkbild- 1 979 1 937 3 046 2 017 of of ningen ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ C. 11 002 17 569 26 115 17 353 -512 -187 Universitet och hög- skolor ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ D. 8 218 2 608 3 910 2 584 -19 -76 Forsknings- råd etc. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ E. Studiestöd 9 737 10 316 15 171 10 070 -197 -163 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ F. Övrigt 111 50 61 51 of of ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilda ar- 5 926 5 024 8 100 7 138 betsmark- nadsinsatser ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Totalt för 38 569 39 187 58 916 40 881 -741 -434 Utbildnings- departementet ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Minskad timplan -62 -41 -41 -43 i gymnasieskolan ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 1 utfall för 1993/94, 36 190 mkr ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 2 Prisnivå 1995/96 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ EU-samarbetet inom utbildningsområdet De grundläggande principerna för EU:s utbildningssamarbete och konsekvenserna inom detta område av Sveriges anslutning till EU har redovisats i propositionen Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, Del 1). Regeringen anser att utbildningsfrågor bör ges hög prioritet i EU-samarbetet i syfte att stimulera den sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen i medlemsländerna. Den betoning av yrkesutbildning och kompetensutveckling som en nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning i Europa som på senare tid gjorts i EU ligger väl i linje med Sveriges överväganden. EU har dock inga befogenheter att reglera och harmonisera medlemsländernas utbildningssystem. EU:s åtgärder skall endast stödja och komplettera medlemsländernas egna insatser. Arbetet bör framför allt syfta till att skapa förutsättningar för att studenter fritt skall kunna välja utbildning inom unionen, att stimulera kontakter mellan utbildningssinstitutioner och att stödja utbyten för elever, studenter och lärare. I Sverige är det nu en angelägen uppgift att sjösätta det svenska deltagandet i de nya utbildningsprogrammen som startade den 1 januari 1995, Sokrates för skola och högre utbildning och Leonardo för yrkesutbildning. Båda programmen omfattas av EES-avtalet och kommer att öppnas även för associationsländerna i Öst- och Centraleuropa. Strävan bör vara att säkra ett brett svenskt deltagande för att vårt land skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska resurser som EU erbjuder och för att stärka utvecklingen av svensk utbildning genom ökade kontakter med andra europeiska länder. Det är emellertid viktigt att samarbete inom Norden, liksom med världen bortom Europa inte åsidosätts genom de nya möjligheter till utbyte som öppnas genom programmen. De möjligheter som EES-avtalet ger att utveckla samarbetet med Norge och Island bör tas tillvara. Inom ramen för Sokrates fortsätter Erasmus, där Sverige medverkat sedan läsåret 1992/93, som ett av de tre delprogrammen. Till Sokrates har också förts verksamheter för informations- och erfarenhetsutbyte som blev tillgängliga för Sverige genom EES-avtalet, nätverket Eurydice och studiebesöksprogrammet Arion. Ett nytt inslag i Sokrates är delprogrammet Comenius för grund- och gymnasieskolan. Comenius ger stöd till samarbete mellan skolor kring bl.a. utvecklingsprojekt och elevutbyten, till utveckling av undervisningen för invandrar- och zigenarbarn samt till samarbete mellan lärarutbildningsinstitutioner. Andra nya inslag är distansundervisning och projekt för att främja den europeiska dimensionen i vuxenutbildningen. Nytt för Sverige är vidare språkprogrammet Lingua, där svenskan som officiellt EU-språk blir ett av målspråken. Även Leonardo bygger till stor del vidare på tidigare verksamhet. Programmet ger stöd till nationella pilotprojekt samt till praktikprogram och utbyten för bl.a. ungdomar i grundläggande yrkesutbildning, yrkesutbildare och studenter i högre utbildning. Såväl gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt universitet och högskolor som organisationer och företag har möjlighet att delta. I Leonardo kommer samverkan att ske med de yrkesinriktade utbildningsprojekt som finansieras genom strukturfonderna. Av särskilt intresse är kommissionens s.k. utbildningsinitiativ i anslutning till vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning - i första hand Youthstart, som syftar till att förhindra ungdomsarbetslöshet, och Adapt, som skall underlätta arbetskraftens anpassning till industriella förändringar. Det är således nödvändigt att säkerställa samordningen inom Sverige mellan utbildnings- programmen och åtgärder inom ramen för strukturfonderna. Utbildningsdepartementet utreder för närvarande var den svenska pro- gramorganisationen skall förläggas. I avvaktan på beslut om en permanent organisation har ett programkontor inrättats inom departementet med uppgift att svara för informationsinsatser innan programverksamheten startar. Utbildningsdepartementet har vidare tillsatt två arbetsgrupper för samordning mellan berörda departement och myndigheter, centrala organisationer m.fl. i frågor som rör utbildningsprogrammen och Sveriges utbildningssamarbete med EU i stort. Forskningssamarbete med EU Forskningssamarbetet inom EU har beskrivits utförligt i proposition Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170). EU:s fjärde ramprogram för forskning, som är nästan dubbelt så stort som det tredje, omfattar ett tjugotal s.k. aktiviteter och särprogram. Det omfattar vissa allmänna verksamheter och i större omfattning än tidigare verksamheter som inte i första hand har industri- och tillväxtbefrämjande motiv. Bland de allmänna aktiviteterna kan nämnas samverkan med andra länder, inte minst Östeuropa, spridning och nyttiggörande av forskningsresultat och främjande av forskares rörlighet. Nya särprogram gäller transportforskning och socioekonomisk forskning. Fortfarande dominerar dock inom ramprogrammet de program som har industriell konkurrenskraft som yttersta motiv. Många av de problem som Europa möter idag är emellertid av social och kulturell karaktär. Detta bör återspeglas i kommande ramprogram så att man får bättre balans mellan industriellt inriktad samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Ett svenskt medlemskap från 1995 innebär inte några skillnader för forskare och företag mot vad som nu gäller. De får liksom tidigare konkurrera om medlen hos EU-kommissionen. Däremot får Sverige fullt tillträde till ministerrådet och dess olika grupper samt även rösträtt i de grupperingar där Sverige redan deltagit. Värdet för Sverige av FoU-samarbetet med EU beror i första hand på de svenska forskarnas och företagens initiativkraft och konkurrensförmåga. En nyckel till framgång för det svenska deltagandet, är att forskare och företag får god information och service. För att sköta dessa uppgifter har regeringen utsett en huvudansvarig myndighet för varje särprogram. De ansvariga myndigheterna skall även svara för att Sverige blir väl representerat i EU:s olika kommittéer samt för att den inhemska forskningen är väl harmoniserad med det internationella samarbetet. Huvudansvaret för engagemanget i särprogrammen för bioteknologi, biomedicin, termonukleär fusion, forskares utveckling och rörlighet, socioekonomisk forskning samt EU:s Joint Research Centre ligger sålunda inom Utbildningsdepartementets område. Finansieringen av den del av Sveriges medlemsavgift som går till EU:s forskningsbudget sker genom att den så långt möjligt fördelas på de berörda huvudtitlarna. För budgetåret 1995/96 (12 månader) kan det totala svenska bidraget till EU:s forsknings- och utvecklingsbudget beräknas till cirka 700 miljoner kronor. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU- rådet) har till uppgift att vara nationellt kontaktorgan för FoU-samarbetet med EU och att svara för övergripande information och service. Rådet har utsetts till huvudansvarig myndighet för sådana EU-aktiviteter där inte någon speciell svensk myndighet kunnat utses, exempelvis EU:s Joint Research Centre. FAKTABLAD Sveriges utbildningsväsende Läsåret 1993/94 fanns det i vårt land 4 826 grundskolor, 638 gymnasieskolor, och 66 högskolor och universitet, inklusive Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som sorterar under Jordbruksdepartementet, två högskolor som blev stiftelser från 1 juli 1994 och 4 enskilda högskolor. Därutöver fanns det drygt 1000 övriga skolor och läroinrättningar (kommunal och statlig vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, sär- och specialskolor, folkhögskolor och studieförbund). Utanför Utbildningsdepartementets område bedrivs utbildning vid po- lishögskolan, militärhögskolan samt arbetsmarknadsutbildning. Det reguljära utbildningsväsendet tillhandahåller dessutom viss utbildning på uppdragsbasis, framför allt vid universitet och högskolor och inom komvux, för personal vid företag, myndigheter och organisationer, t.ex. högskolornas fortbildningskurser för skolpersonal. Sammantaget, exklusive polis-, militär-, arbetsmarknads-, uppdrags- och personalutbildning, fanns det omkring 158 000 verksamma lärare inklusive deltidstjänstgörande och omkring 1,7 miljoner studerande på hel- och deltid samt ett stort antal cirkeldeltagare inom studieförbunden. Den totala kostnaden för stat, kommun och landsting för denna offentliga utbildningsverksamhet inklusive forskning och studiemedel, uppgick år 1993/94 till drygt 105 miljarder kronor. I relation till BNP har den totala offentliga utbildningskostnaden i landet ökat något under de senaste åren till omkring 7 procent av BNP, men ligger fortfarande under den nivå som gällde i början av 1980-talet. Den relativa kostnadsökningen under 1990-talets första år förklaras primärt av expansionen inom högskoleområdet och ökningen av antalet studiemedelstagare. Den demografiska utvecklingen Antalet nybörjare i grundskolan ökar kraftigt under de närmaste åren. Från 110 000 7-åringar 1994 ökar antalet till 125 000 år 1997. Ökningen är en effekt av de stora födelsekullarna under senare hälften av 1980-talet och början av 1990- talet. Också för hela gruppen skolbarn i åldern 7-15 år förutses en kraftig ökning under hela resten av 1990-talet. För gymnasieskolan väntas stora förändringar om några år till följd av de låga födelsetalen under 1980-talets första hälft och den därpå följande uppgången. För åldersgruppen 16-19 år förändras inte antalet nämnvärt under kommande fem år, men därefter sker en kraftig ökning. Antalet 16-åringar kommer att pendla omkring 100 000 fram till sekelskiftet och ökar sedan mycket snabbt med närmare 30 000 mellan år 2000 till år 2006. Fram till sekelskiftet minskar antalet ungdomar i ålder 20-24 år med cirka 10 procent. Den lägsta nivån för denna grupp nås år 2003. När de stora kullarna födda runt 1990 når 20 års ålder stiger antalet individer i dessa åldrar igen. År 1994 finns det cirka 105 000 20-åringar. År 1999 har denna årskull minskat till cirka 99 000 och ökar sedan snabbt till drygt 130 000 år 2010. För universiteten och högskolorna ger den demografiska utvecklingen en viss vägledning, men ungdomarnas förändrade intresse för fortsatta studier och även vuxengruppernas studiebenägenhet har en stor betydelse vid planeringen av utbildningskapaciteten. Årskullarnas storlek 1980-2010 (Källa: SCB) Könsfördelningen inom utbildningsväsendet Könsfördelningen går långsiktigt mot en ökad utjämning inom det svenska utbildningsväsendet, men det är en mycket långsam process. Detta kan illustreras genom att följa könsfördelningen bland personer som kommit olika långt i utbildningssystemet. Rekryteringsbasen till en högre nivå har ofta en jämnare könsfördelning, vilket talar för en långsiktig utjämning. Samtidigt är emellertid könsför- delningen mycket sned inom framför allt teknikområdet, som fortsätter att helt domineras av män på alla nivåer samt inom gymnasieskolans och högskolans vård- och humanistiska områden, som domineras av kvinnor. Inom teknikområdet kan högskolan under de närmaste åren förvänta sig en minskande grupp flickor från gymnasieskolan, dvs här är risken påtaglig att utvecklingen går mot minskad jämställdhet. Dessutom väljer en stor del av pojkarna i gymnasieskolan ett tekniskt yrkesinriktat program före naturvetarprogrammets teknikinriktning, vilket bidrar till att försvåra rekryteringen till bl.a ingenjörsutbildningarna. Samtidigt tenderar flickorna att öka i gymnasieskolans icke tekniska studieförberedande program. Procentandelen flickor/kvinnor per område Teknik Mate- Medicin Samhälls-Humamatik- och vetenskapniora och vård Natur- vetenskap ______________________________________ Gymnasieskolor, studieinriktade linjer och program inklusive om- vårdnadsprogrammet och vårdlinjen. Provval till åk 1 inför ht 958 54 92 61 87 Elever i årskurs 2, 93/94 15 49 89 60 88 Avgångna 93/94 17 51 90 62 88 Avgångna 92/93 19 51 90 63 91 Universitet/högskolor, 92/93 Högskolenybörjare 20 37 81 54 65 Registrerade i gundutb. 20 39 78 54 65 Examinerade fr. grund- utb. tot 19 44 85 58 63 Därav minst treåriga utb. 23 48 54 58 58 Antagna i forskarutb. 26 36 42 41 47 Registrerade i forskarutb.24 32 41 40 45 Examinerade från forskarutb.16 30 30 40 43 Universitetsadjunkter 20 29 50 42 52 Forskarassistenter 12 16 34 24 46 Universitetslektorer 7 15 26 24 37 Professorer 3 4 5 9 15 ___________________________________________________________ (Källa: SCB) Intresset för gymnasieskolans olika program Utbyggnaden av gymnasieskolan till sexton treåriga program har inneburit vissa nya intressefördelningar, men i stort sett följer såväl könsfördelningen som intresset för de studie- respektive yrkesinriktade programmen ett traditionellt mönster. Förstahandssökande till åk 1 i gymnasieskolan HT-93 samt provval inför HT-95 (Källa: SCB) Enligt en provvalsundersökning som SCB genomfört bland landets 15-åringar under november 1994 förefaller intresset för de studieförberedande programmen förbli stabilt och kan till och med komma att öka något jämfört med tidigare om man utgår från 1:a handsönskemålet. I andra hand väljer en stor del av 15- åringarna istället ett yrkesinriktat program. Samtidigt fortsätter intresset att vara svagt för bl.a. teknikområdet och för industriprogrammet. Tillströmningen av studerande vid universitet och högskolor Från slutet av 1980-talet har antalet högskolenybörjare yngre än 25 år ökat mycket kraftigt. Övergångsfrekvensen har ökat särskilt påtagligt bland de yngre årskullarna, som föddes i början av 1970-talet. Vi kan också notera en ökad efterfrågefrekvens vad gäller elever som genomgått en yrkesinriktad gymnasie- utbildning. För gruppen 25-åringar och äldre minskade nybörjarsiffrorna under första hälften av 1980-talet men har därefter åter ökat. Högskolenybörjare 1960-1993 (Källa: SCB) Det är emellertid svårt att förutsäga vad denna ökade efterfrågan på hög- skoleplatser kommer att betyda inför 1995/96. I absoluta tal minskar sannolikt antalet avgångna från gymnasieskolan våren 1995 jämfört med föregående år. SCB har uppskattat att totala antalet studieintresserade i gymnasieskolans årskurs 3 som är definitivt inriktade på att läsa vidare kommer att minska något hösten 1995 jämfört med hösten 1994. Tre år i rad, höstterminerna 1992, 1993 och 1994, har antalet sökande, som inte tidigare varit registrerade vid universitet eller högskola, varit nästan konstant omkring 100 000 personer. Därav har 50 000 - 60 000 per år påbörjat studierna. Av resten kan man räkna med att merparten föredrar annan sysselsättning, saknar behörighet, gör militärtjänstgöring m.m. En betydande del av dem bildar emellertid en kö av sökande, varav en del kan förväntas söka igen inför läsåret 1995/96. Gruppen som återkom efter viss tids studieuppehåll utgjorde inför höstterminen 1994 cirka 40 000 sökande av totalt 207 000 (inklusive sökande som redan var registrerade vid universitet och högskolor). Denna grupp återkommande blir troligen stor även inför 1995/96. Arbetslösheten i åldrarna 20-34 år samt arbetsmarknadens efterfrågan Arbetslösheten var fortsatt mycket hög under hösten 1994. I åldersgruppen 20 - 24 år var i genomsnitt 40 000 - 50 000 ungdomar arbetslösa och deltog inte heller i studier. I åldersgruppen 20-34 år handlar det, enligt SCB:s arbetskrafts-undersökningar, om uppskattningsvis drygt 40 000 personer med högst grundskola, nästan 70 000 med tvåårig gymnasieskola och omkring 60 000 personer med treårig gymnasieskola eller högskoleutbildning. Antal arbetslösa i åldern 20-34 år (Källa: SCB) Arbetslöshetsnivån är således fortfarande mycket hög och såväl bland ungdomar som i vuxengrupper är den högst bland de lägst utbildade och bland personer som har högst 2-årig gymnasieskola. Efter tre år med fallande produktion och mycket hög arbetslöshet har läget på arbetsmarknaden emellertid ljusnat något under 1994. Sysselsättningen som var i stort sett konstant mellan september 1993 och 1994 förväntas, enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 1994, öka med 50 000-100 000 personer under 1995, främst inom tjänste- och industrisektorn. Ur arbetsgivarnas synvinkel råder det fortfarande mycket god tillgång på personer med utbildning inom teknik och samhällsvetenskap, men troligen behöver man nu successivt börja anställa flera. Det gäller särskilt civilingenjörer, programmerare, systemerare, ekonomer och flera med tekniska gymnasieutbildningar. Antalet sysselsatta inom vårdsektorn förutspås vara i stort sett oförändrat de närmaste tre åren, men det uppstår även bristområden. För närvarande finns det t.ex. otillräckligt med utbildade logopeder och sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Inom undervisningsområdet råder det för närvarande brist på flera kategorier lärare och på längre sikt riskerar vi att få ett markant underskott på bl.a. ämneslärare i matematik och naturvetenskap. Trots vissa ljuspunkter på arbetsmarknaden minskar arbetslösheten mycket långsamt. Utbildningsnivån i Sverige Internationella jämförelser inom utbildningsområdet ger sällan någon exakt jämförbarhet, men kan ändå belysa vissa väsentliga skillnader. Den svenska befolkningen och den svenska arbetskraften är välutbildad i ett internationellt perspektiv. Den kraftiga expansionen av den eftergymnasiala utbildningen under 1960-talet i vårt land, utbyggnaden av gymnasieskolan som genomfördes i Sverige under 1980-talet och som medför att den yngre arbetskraften omfattar successivt allt färre lågutbildade jämfört med omvärlden samt tidigare satsningar på vidareutbildning för vuxna, har medfört att stora delar av vår befolkning fått en bred utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. År 1991 hade omkring 70 procent av Sveriges befolkning i åldern 25-64 år minst en gymnasieskoleutbildning. Samtidig hade nästan en fjärdedel av arbetskraften i åldern 25-64 år någon form av högskoleutbildning, vilket placerade vårt land bland de allra främsta länderna inom OECD. Expansionen av den högre utbildningen från slutet av 1980-talet fram till idag kan dessutom förväntas medföra ännu bättre jämförelsetal för vårt land när väl den internationella statistiken har kommit fram till dagens situation. Trots dessa satsningar på gymnasial och eftergymnasial utbildning har cirka 30 procent av Sveriges arbetskraft (nästan 1 miljon personer) i åldersgruppen 25-54 år kortare utbildning än 2-årig gymnasieskola. Arbetskraftens utbildningsnivå 1991, åldersgruppen 25-54 år (Källa: SCB) A Skolväsendet 1 En skola för alla Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Integration är ett viktigt värde i den sammanhållna skolan. Det går inte att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans med varandra under skoltiden. I ett öppet demokratiskt samhälle är empati, inlevelse i andra, förmåga att se med andras ögon osv. avgörande värden. Sådana värden utvecklas bäst om de kan grundläggas tidigt i en ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater. Den gemensamma skolan - skolan för alla - måste ständigt försvaras. Bostadssegregation leder till skolsegregation på många håll i landet. Situationen har förvärrats på grund av besparingar och sådana resursför- delningssystem som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers och skolors skilda behov. Situationen är särskilt alarmerande i de stora städerna. Skillnaderna ökar mellan barn och ungdomar från olika bostadsområden och sociala skikt. Antalet elever som slås ut ur skolgemenskapen tenderar också att öka; det gäller inte minst i utsatta grupper bland invandrareleverna. Det är därför angeläget att skolan aktivt arbetar för att motverka segregationen och dess effekter. Det kan ske genom medveten skolplanering och resursfördelning, det kan ske genom praktiska åtgärder i den dagliga skolverksamheten men också genom att skolans företrädare, med utgångspunkt i sin särskilda kompetens, deltar i samhällsdebatten i dessa frågor. 1.1 Det inre arbetet Skolan är en förberedelse för livet, säger man ofta. Men den är inte bara det; skolan är också livet självt för de barn och ungdomar som tillbringar sin tid där, under långa skoldagar, dag efter dag, år efter år. Och för eleverna är skollivet en helhet. Det är inte bara lektioner, ämnen, kurser och koncentrerat och målinriktat lärande som betyder något för dem. Kamratkontakterna är viktiga, samvaron på raster och håltimmar, lekar och spel, diskussioner med lärare och andra vuxna i och utanför klassrummet. Det är viktigt att den skolpolitiska diskussionen uppfattar helheten i elevernas skolliv. Det är helheten som formar föreställningar, attityder och kunskaper. Staten har under många år koncentrerat uppmärksamheten på vad man kan kalla för skolans yttre form. Det har handlat om skolans styrning, om resursfördelning, läroplaner och betygssystem; viktiga frågor som både direkt och indirekt påverkar skolarbetet. Under senare år har intresset mer än tidigare varit inriktat på skolans tänkta innehåll i termer av vad eleverna skall lära sig. Det har varit viktigt och värdefullt. Diskussionen har dock i någon mån gjort halt vid skolporten; vad som sker innanför skolans väggar har inte haft samma utrymme på dagordningen. Det är nu tid att mer konsekvent rikta blicken mot det inre arbetet i skolan och relatera innehåll både till skolans uppgifter och verksamhetens former. Det ligger en utmaning i detta att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom ramen för ett decentraliserat ansvar. När man försöker se skolan med elevernas ögon blir också andra problem synliga än de som vanligtvis diskuteras. Ett sådant problem gäller undervisningens relativa monotoni. En lektion sedd som enskild företeelse är ofta utmärkt i en svensk skola; välplanerad, välförberedd och metodiskt genomtänkt. Det är när det ena lektionspasset läggs till det andra som likformigheten kan framträda: timmarna liknar varandra från den ena dagen till den andra, från den ena terminen till den andra. Elever måste tycka att det är roligt och viktigt att gå i skolan. Skolan får inte vara alltför förutsägbar, den måste också vara spännande och överraskande. När elever tycker att skolan är tråkig och när de ser på lektioner som något man sitter av, då är detta ett betydande slöseri med skolans och elevernas resurser. Undervisningens innehåll måste beröra eleverna, få dem att uppleva att det som försiggår i klassrummen gäller dem själva. Så är det inte alltid. Alltför många elever uppfattar undervisningen som skild från deras egna erfarenheter och framtidsföreställningar. De får därför svårigheter att lära sig. Det som inte på allvar berör har inte heller samma utsikter att stanna kvar som kunskap för livet. Hur det går för elever i skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet att göra. Detta har varit känt sedan länge. I en utredning om social snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85) är bilden av vad som händer efter skolan mycket klar: det sociala ursprunget är av avgörande betydelse för unga människors utbildningsval. Den omfattande och klarläggande utredningen har dock bara delvis kunna belysa skolans roll i denna process. Det är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i detta sociala perspektiv. För varje generation måste demokratin erövras på nytt. Detta uttalande i regeringsdeklarationen har i hög grad med skolans inre arbete att göra. Skolans roll i kampen för att främja demokratin måste fortlöpande analyseras och formuleras. Om skolan skall vara en demokratiserande kraft i samhället måste dess uppgift förstås i det helhetsperspektiv vi tidigare diskuterat; det är skolans hela miljö som formar eleverna, deras sätt att tänka, känna och förstå. På det här sättet framträder skolans stora pedagogiska uppgift: att uppfylla de samhälleliga krav som genom läroplaner och kursplaner ställs på undervisningen och samtidigt göra det på ett sätt som engagerar eleverna, bearbetar deras erfarenheter, gör dem berörda. När nu staten inte längre föreskriver lämpliga arbetsområden och arbetssätt utan mer entydigt än tidigare lämnar över det pedagogiska ansvaret till lärarna är förhoppningen att detta skall frigöra en kreativitet som får många nya alternativ i undervisningen att utvecklas. 1.2 Skolutvecklingen styrs av skolan Staten kan inte genom dekret uppifrån styra skolans inre utveckling i nämnvärd utsträckning. Sådana dekret har i regel marginell påverkan på vad som händer i skolan. Det hänger till en del samman med att förändringar är lätta att uttala men betydligt svårare att genomföra i den konkreta skolverkligheten. Staten kan däremot ge förutsättningar och undanröja hinder. Staten kan också genom strategiska punktinsatser fästa uppmärksamheten på problem på ett sätt som utmanar skolan att söka kreativa lösningar. Men det är alltid rektor, lärare och övrig skolpersonal som i samarbete med elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att utvecklingen i skolan drivs i enlighet med demokratiskt fattade beslut på nationell nivå om vad som utgör målen för verksamheten. Den omfattande decentralisering på skolområdet som skett under de senaste åren har ytterligare understrukit denna ansvarsfördelning. Hela arbetet med att genomföra den nya läroplanen och det nya betygssystemet bygger därför på en tilltro till lärarnas förmåga att självständigt omsätta de statliga kraven i praktisk undervisning. Det finns inte längre något omfattande och detaljerat regelsystem som onödigtvis begränsar kommunpolitikers, rektorers, lärares och elevers frihet att söka alternativa lösningar på skolans och undervisningens problem. Därför är det också viktigt att decentraliseringen drivs vidare från kommun och rektor till lärare och annan skolpersonal, så att de som arbetar nära eleverna får största möjliga inflytande över sin arbetssituation och sina möjligheter att tillsammans med eleverna skapa en god läromiljö. 1.3 Skolan och samhällsutvecklingen Samhällsutvecklingen har i grunden förändrat förutsättningarna för skola och skolarbete. Om man i dag vill diskutera skolans inre arbete är det därför nödvändigt att utgå från andra frågor och problem än man skulle ha gjort för några decennier sedan. Några områden förtjänar att särskilt framhållas i en beskrivning av det som ger förändrade förutsättningar för skolans inre arbete. Arbetslivets förändring Vi har ett alltmer komplext och rörligt samhälle. För att medborgarna skall kunna vara delaktiga i detta samhälles offentliga liv - politiskt, fackligt, kulturellt - krävs betydande kunskaper och färdigheter och en vilja och förmåga att ständigt lära sig något nytt. Instabiliteten har ökat och förändringarna går fort, inte minst i arbetslivet. Arbetsinnehållet i olika yrken är inte en gång för alla givet; genom den tekniska utvecklingen och genom ny arbetsorganisation förändras gamla yrken och nya växer fram. De människor som går ut i dagens arbetsliv behöver mer av mjuka kvalifikationer: självständighet, kreativitet, kommunikationsförmåga, kritiskt omdöme och demokratisk hållning. Denna utveckling ställer stora krav på skolans undervisning och på dess anknytning till arbetslivet. Det livslånga lärandet Kraven på en hög utbildningsnivå i befolkningen som helhet är i dag starkare än någonsin tidigare. Det hör naturligvis samman med det moderna livets komplexitet och föränderlighet. Arbetslivets omvandling, den nya tekniken, ett allt rikare och mer mångfasetterat fritidsliv osv. - allt förutsätter mer av utbildning. Det är nödvändigt att vuxna människor i utbildning tillägnar sig en förmåga att både anpassa sig till och samtidigt kritiskt granska de nya förhållanden som ständigt uppstår både på jobbet och under fritiden. Utbildning är också ett av de viktigaste instrumenten för att skapa rättvisa mellan människor. Utan de omfattande satsningar på vuxenutbildning som gjorts under årtionden skulle vi haft ett långt mer segregerat samhälle än vi faktiskt har. Den svenska befolkningen har aldrig varit så välutbildad som idag. Dramatiska förbättringar har skett under de senaste 20 åren. För de vuxnas möjligheter att få utbildning har den kommunala vuxenutbildningen betytt oerhört mycket, och för många enskilda, inte minst lågutbildade kvinnor, har komvuxstudierna utgjort porten till ett nytt liv. Men trots stora utbildningssatsningar finns det i dag 1,3 miljoner vuxna i de aktiva åldrarna som saknar en formell gymnasieutbildning. Skillnaderna när det gäller utbildningsnivå mellan olika grupper är fortfarande stor. Våra ungdomar får en allt bättre utbildning och det ökar skillnaden mellan generationerna. Vi har också ett stort antal invandrare, som kommer från andra länder med lägre generell utbildningsnivå än i Sverige. Utbildning är en demokratifråga. Människor måste få mer att säga till om i sin vardag. För att en individ skall bli stark nog att erövra vardagsmakten är en höjning av utbildningsnivån viktig. Med utbildning växer självförtroendet och självtilliten och därmed ökar möjligheterna att få inflytande över sin situation, på arbetet, på fritiden, i bostadsområdet osv. I tider av arbetslöshet är utbildning för framtiden särskilt viktig. Det livslånga lärandet kan stå som motto för människors strävan att genom utbildning förbättra sin ställning på arbetsmarknaden, öka sitt inflytande över det egna arbetet och vidga perspektiven i den personliga utvecklingen. Vuxenutbildning får sin särskilda karaktär av att många av de studerande har omfattande livserfarenheter. Det är viktigt att utbildningen utformas så att dessa erfarenheter får utrymme i undervisningen och att de kan bearbetas tillsammans med de nya kunskaper utbildningen avser att förmedla. Jämställdhet Vi lever i ett ojämlikt samhälle. Det är inte minst tydligt när man jämför mäns och kvinnors villkor. Det är män som har makten, och så har det varit sedan lång tid tillbaka i historien. Men i dag är detta faktum inte lika lätt att dölja eller bagatellisera. Kvinnor finns i allt större utsträckning i det offentliga livet - i arbetsliv, i fackliga och politiska sammanhang. Deras inflytande är mindre än männens, deras yrkesstatus lägre, men de finns där på helt annat sätt än tidigare generationer. Det betyder att jämställdhetsfrågorna ständigt aktualiseras. Om kvinnor och män dessutom gör samma jobb men under olika villkor, betyder det också att jämställdhetsfrågorna kommer att handla om makt och inflytande. Även i klassrummet är jämställdheten en demokratifråga. Flickor och pojkar får inte lika mycket utrymme och uppmärksamhet i undervisningen. Generellt sett är det flickor som missgynnas. Men om alla elever skall kunna få likvärdiga utvecklingsmöjligheter i skolan måste det pedagogiska arbetet utgå från att flickor och pojkar också har olika erfarenheter och olika behov. Skolan är ingen könsneutral arbetsplats. Flickor och pojkar kan inte behandlas som om de vore av samma kön om principen om likvärdiga möjligheter skall kunna realiseras. Lärare måste få ökad kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser de könsrelaterade olikheterna måste få i skolarbetet. Den tekniska utvecklingen Den snabba tekniska utvecklingen ställer ett dubbelt krav på skolan. Å ena sidan är barns och ungdomars uppväxtmiljö redan nu präglad av denna utveckling. Det betyder att de elever som kommer till skolan har fått nya kompetenser och förhållningssätt i umgänget med modern teknik. De har formats på ett sätt som var omöjligt att förutsäga för ett par årtionden sedan. Det har t.ex. påverkat deras sätt att söka kunskap och deras inlärningsstrategier. Skolan måste därför anpassa sin undervisning till denna situation och låta eleverna använda sig av sin förmåga och sin kunskap. Å andra sidan kommer elevernas framtida vuxenliv - både när det gäller fritid och arbete - i än högre grad att förutsätta att de kan använda sig av modern teknik. Det betyder att skolan också måste förbereda eleverna på hur den tekniska utvecklingen kan komma att omforma livet i framtiden. Alla barn, ungdomar och vuxna har inte tillgång till datorer eller annan avancerad teknisk utrustning i hemmet. Alla är inte heller lika intresserade av att på fritiden arbeta med den nya tekniken. Pojkar är i regel mer intresserade än flickor till exempel. Det betyder att skolan också måste ha en utjämnande funktion, så att den ger särskilt stöd till dem som har begränsade erfarenheter av den nya tekniken. Det som sagts innebär inte att skolan måste översvämmas av ny teknik, men det innebär att skolan måste ha ett medvetet förhållningssätt till en utveckling som i hög grad förändrat och förändrar människors sätt att tänka på och förstå sin omvärld. Skolan och kulturen De senaste årtiondena har inneburit en snabb utveckling av nya kulturformer bland barn och ungdom. Allt fler är på fritiden verksamma i kulturella aktiviteter av olika slag. Det är t.ex. fler ungdomar än någonsin som spelar i band eller andra musikgrupper. Det är framför allt populärkulturens musik, bilder och texter som spelar en allt större roll i unga människors liv. Ungdomar använder populärkulturen som råmaterial när de formar sina föreställningar och identiteter. Det är viktigt att skolan möter elevernas kulturella intressen och hjälper dem att bearbeta intryck och upplevelser. Skolan måste också utmana elevernas föreställningar och visa på kultur och kulturformer som kan ge nya insikter och erfarenheter. Kulturen finns inte bara utanför skolan, på teatern, biblioteket eller muséet. Den finns också hos eleverna själva, i deras tankar, föreställningar och handlingar. Kultur är inte bara konstnärernas område, kultur kan också ses som livsformer, som kvalitet i vårt sätt att leva och uttrycka oss. Kultur har med möten mellan människor att göra. Ser man det så är det inte fråga om att vissa elever saknar något som måste tillföras dem. Alla elever har då en kultur som lever och utvecklas och där skolan i hög grad kan bidra till utvecklingen bl.a. med hjälp av litteratur, konst, dans, teater. Den nya läroplanen och de nya kursplanerna öppnar i hög grad för detta sätt att se på kulturen i skolan; som en del av alla elevers dagliga skolarbete. I skolans arbete med kultur har skolbiblioteket eller mediateket en viktig roll. Det bör fungera dels som en källa för kulturarbetet i undervisningen, dels som ett frirum där eleven också kan finna det hon eller han inte nödvändigtvis har sökt eller efterfrågat. Miljön I en beskrivning av det moderna Sverige är människors miljömedvetande ett ofrånkomligt inslag. Alla vet att det är av avgörande betydelse för vår överlevnad att vi kan förhindra miljökatastrofer och hushålla med naturens resurser. Ett uttryck för denna miljömedvetenhet är regeringsförklaringens betoning av uppgiften att förverkliga det ekologiskt hållbara industrisamhället. Unga människor är särskilt engagerade i miljöfrågor, globala och nationella såväl som lokala. Skolan är en central institution i ett långsiktigt miljöarbete. Miljöfrågorna spelar en viktig roll på alla nivåer, från förskolan till vuxenutbildningen. I skolan kan elevernas engagemang fördjupas; där kan de få kunskap om ekologiska samband och om verksamma strategier i kampen mot miljöförstöringen. Miljöundervisning är också ett bra exempel på en undervisning som kräver integration av flera ämnen. Det är genom att integrera som man kan anknyta till elevernas erfarenheter och intressen, och det är i den integrerade och sammansatta bilden av problemen som den handlingsinriktade kunskapen finns att hämta. Det mångkulturella klassrummet En miljon människor i Sverige har i dag invandrarbakgrund. I vuxenutbildningen t.ex. är en tredjedel av eleverna invandrare. Det innebär nya möjligheter för arbetet i skolan och det ställer nya krav. Förmågan att leva med kulturell mångfald är en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Skolan är en kulturell mötesplats där denna förmåga kan stärkas. Skolans möjligheter att göra detta hänger samman med dess grundläggande hållning till elever och elevers erfarenheter. I varje klassrum - oavsett hur många invandrare som går i klassen - har var och en av eleverna en alldeles egen kulturell bakgrund, med särskild familjehistoria, särskilda vanor och tänkesätt som skiljer sig från kamraternas. Undervisningen bör erkänna och synliggöra den personliga historien hos varje elev. Elevers kunskapsutveckling når längre om de får arbeta med utgångspunkt i sin egen kultur, om undervisningen innehåller en social och kulturell dimension som berör dem. En sådan kunskapssyn är särskilt viktig när man arbetar med elever som har invandrarbakgrund. I klasser och skolor där det går många invandrarelever finns - förutom de uppenbara problem som hör samman med segregationen - också positiva möjligheter. Här kan eleverna tillägna sig de kompetenser som behövs i det samhälle som är på väg: flexibilitet, känsla för kulturell mångfald, förmåga att byta perspektiv, förmåga att se traditioner som historiska och skapade i stället för oföränderliga och naturgivna osv. Skolans auktoritet och traditioner är ifrågasatta Barn och ungdomar är inte som de var förr. De är inte på samma sätt präglade av föräldrars och farföräldrars sätt att se på världen och livet. Traditionen har inte samma kraft längre och den verkar på ett annat sätt. Normer, föreställningar, människors sätt att se på sig själva och framtiden hämtar i dag färre mönster och förebilder från fasta sedvänjor och inrotade tänkesätt. Unga människor är i större utsträckning överlämnade till att själva skapa, forma och välja. Råmaterialet i denna process kommer från media, från ett allt öppnare och mer avmystifierat vuxenliv, från resor, möten med andra kulturer osv. I denna process är skolan indragen. Även skolans traditioner och normer, de som gav gårdagens lärare en slags automatisk auktoritet och legitimitet, är numera ifrågasatta och delvis övergivna. Dagens lärare har inte samma draghjälp av traditionen. Det kommer i större utsträckning an på lärarens personliga kvaliteter om hon eller han kan intressera och aktivera sina elever. Det betyder att lärarrollen har förändrats; mer av personlig och levande kontakt med elever men också mer av utsatthet och sårbarhet i traditionsförsvagningens spår. Om det nu är så att en tradition som bjuder en att göra det ena eller det andra har försvagats, så måste man försöka komma överens om vad som kan vara den rätta vägen. Det är därför mer nödvändigt i dag än tidigare att skapa former för det kollegiala samtalet, i vilket lärare tillsammans med sina arbetskamrater kan diskutera igenom vad som är skolans och lärarens gamla och nya uppgifter. I det kollegiala samtalet kan lärarna stödja varandra och bygga ut och stärka den gemensamma läraridentiteten. 1.4 Elevers och föräldrars inflytande i skolan Maktutredningen (SOU 1990:44) konstaterade att skolan är en av de institutioner som kommer högt upp på listan när människor beskriver inom vilka områden de helst vill ha inflytande. Samma utredning visar att skolan hamnar långt ner på listan när frågan gäller i vilka institutioner de anser sig ha inflytande. Det är därför angeläget att elevers och föräldrars berättigade krav på inflytande i skolan ingår i förutsättningarna för den kommande skolutvecklingen. Utvärderingen av skolan visar att eleverna har störst inflytande i de lägre klasserna. När eleverna blir äldre anser de sig ha mindre att säga till om. En del av förklaringen har förmodligen att göra med sättet att organisera undervisningen på högre stadier. Ju mer uppsplittrad skoldagen är på olika ämnen, lektioner och lärare, desto större är elevernas svårigheter att faktiskt påverka vad som sker. Det är en viktig uppgift för skolan att se till att alla elever får ökade möjligheter - både i formell mening och i anslutning till vardagsarbetet i klassrummen - att påverka skolarbetets innehåll och uppläggning. Den tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast föräldrars rätt att välja skola för sina barn. Den rätten kommer den nuvarande regeringen självklart att slå vakt om. De fristående skolorna är en naturlig del i denna inriktning mot alternativ och ökade valmöjligheter. Samtidigt är det avgörande för föräldrars inflytande i skolan inte en valfrihet som tar sig uttryck i att man lämnar en skola och söker inträde i en annan. De allra flesta vill ha sina barn i den skola som ligger i bostadsområdet. Det är den skolan föräldrar vill känna delaktighet i och ha inflytande över. Det är i den skolan eleverna måste få ökade möjlighet att påverka vardagsarbetet, undervisningens uppläggning och skolans liv. Skolan skulle kunna vara ett kulturellt centrum i sin omgivning. Det kräver i så fall en stor öppenhet från skolans sida. Genom att på olika sätt knyta kontakter med arbetsliv och föreningsliv och öppna skolan för olika aktiviteter kan både skolan och närsamhället berikas. På detta sätt kan skolan medverka till att gemenskapen i närområdet stärks och att det sociala och kulturella utbytet mellan människor ökar. I dag finns det löftesrika försök på olika håll i landet med ett utökat samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och lokala föreningar med skolan som centrum i verksamheten. Försöken har lett till att barn, ungdomar och vuxna har fått bredare kontaktytor och bättre gemenskap och till att förvaltningar samverkar för att förbättra närmiljön för unga människor i samhället eller bostadsområdet. När skolan i dessa försök blir till vår skola ökar möjligheterna för påverkan och delaktighet. 2 Aktuella skolfrågor Vi har i det föregående tecknat en bild av skolan och vår syn på den framtida utvecklingen. I det följande vill vi, mot bakgrund av det anförda, lyfta fram några frågor där vi redan har förslag till åtgärder eller finner anledning att särskilt fästa uppmärksamheten på det ansvar som läggs på skolan och dess huvudmän i de nya läro- och kursplanerna. Det inre arbetet i skolan Regeringen avser att tillsätta en kommitté som skall följa och stimulera skolans inre arbete. Skolan bör därvid ses ur elevernas perspektiv som en sammanhängande helhet. Regeringen kommer också att stödja det inre arbetet genom att verka för att intressanta exempel från olika håll lyfts fram och sprids i ett skolornas nätverk. Dessa exempel kan gälla undervisningen i en viss klass, men också projekt och utvecklingsidéer som omfattar hela skolmiljön i en skola. Några områden är ur regeringens perspektiv särskilt intressanta i denna etablering av nätverk och exempel: Klassers och skolors arbete med kultur, med integrering av ämnen, med jämställdhet, med miljöfrågor och med mobbning. Elever med särskilda behov Regeringen har i det nyss anförda betonat att den svenska skolan skall vara en sammanhållen skola för alla. Skolan måste således ta ett särskilt ansvar för elever som har svårigheter. Kommunerna har här, som huvudmän för skolan, ett stort ansvar för att dessa elever får den hjälp och det stöd de behöver för att uppnå läroplanens och kursplanernas mål. I dag finns det oroande tendenser till att åtstramningarna i kommunerna drabbar svaga elever. Detta gäller på alla nivåer i skolsystemet. Regeringen avser därför att, med Skolverkets hjälp och via den kommitté som skall följa utvecklingen i gymnasieskolan, noga följa situationen för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Några elever, som det finns anledning att följa särskilt uppmärksamt, är elever med läs- och skrivsvårigheter och invandrarelever. Behovsstyrd resursfördelning I såväl 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) understryks att resurs- fördelningen skall vara behovsstyrd. Skolans ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen gör att undervisningen aldrig kan göras lika för alla eller att resurserna kan fördelas schablonmässigt. För att kunna ge elever en likvärdig utbildning måste resursfördelningen ske utifrån elevernas behov. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i utvärderingssammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt hur skolans resurser fördelas. Åtgärder mot mobbning i skolan Skollagen har nyligen kompletterats med en föreskrift om att den som verkar inom skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Rektorn i varje skola har också, enligt de nya läroplanerna, ett särskilt ansvar för skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda. De vuxnas - såväl lärare och annan skolpersonal som föräldrar - förmåga att på ett tidigt stadium uppmärksamma och hantera tendenser till mobbning och trakasserier bland barn och ungdom är särskilt viktig mot bakgrund av att sådana yttringar redan i skolan kan leda vidare mot våld och kriminalitet senare i livet. Den förra regeringen angav i sitt förslag till utvecklingsplan för skolvä- sendet sin avsikt att följa problemet med mobbning i skolan. Vi delar den bedömningen och avser att fullfölja dess intentioner att ägna särskild uppmärksamhet åt de problem som rör mobbning och alla former av trakasserier och våld. Invandrarelevernas kunskaper i svenska m.m. Regeringen har i det föregående pekat på den stora tillgång skolan, med elever från många olika kulturer, kan vara som kulturell mötesplats, där förmågan att leva med kulturell mångfald kan utvecklas och stärkas. Men det finns också problem i samband med invandrarelevernas skolgång. En rad undersökningar visar t.ex. på ett tydligt samband mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska. Samtidigt kommer nu larmsignaler från skolor i invandrartäta områden om att språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar är oroväckande låg och tenderar att sjunka. Sverige är på väg att få en grupp ungdomar som är födda i landet, som har gått i förskola och skola här, men som ändå inte kan svenska. Det är väsentligt att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas. Regeringen avser att söka bidra till att det fruktbara idéutbyte mellan lärare och skolor med stor erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats kan utvecklas vidare och till att goda idéer och exempel sprids. Detta kan t.ex. ske genom konferenser och nätverksbyggande. Frågan om bl.a. effekterna av svenskundervisning kommer också att behandlas av den av regeringen nyligen tillsatta invandrarutredningen. I propositionen om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220) gjorde den föregående regeringen bedömningen att undervisningen i svenska som andraspråk inte bör ha en egen kursplan. Riksdagen beslöt också att undervisningen i svenska som andraspråk i stället skulle integreras och markeras i den reguljära kursplanen i svenska (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82). Motsvarande förändringar har sedan införts för de frivilliga skolformerna. Vi gör emellertid en annan bedömning och anser att det är av stor betydelse att svenska som andraspråk ses som ett eget ämne. Detta skulle kunna bidra till att höja ämnets status och likställa det med andra ämnen. Svenska som andraspråk bör därför få en egen kursplan i grundskolan med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning som grund för undervisningen. Regeringen har redan beslutat att återinföra svenska som andraspråk som ett kärnämne i grundläggande vuxenutbildning och i särvux. Vidare kommer regeringen att uppdraga åt Skolverket att utarbeta kursplaner i svenska som andraspråk för de olika skolformerna. Kvinnligt och manligt i skolan Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Jämställdhetsfrågan i skolan är en pedagogisk fråga och ett område som kräver kunskaper om likheter och skillnader mellan flickor och pojkar, om hur könsroller formas och utvecklas, om hur pedagogiska metoder och skolans arbetssätt kan främja eller motverka jämställdhet. Arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har i sin nyligen avlämnade slutrapport (Ds 1994:98) Vi är alla olika, lämnat värdefulla synpunkter på vad som kan och bör göras för att förbättra jämställdheten i skolan. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med en särskild proposition om bl.a. jämställdhetsfrågor i skolan. Fristående skolor på grundskolenivå Regeringen har för avsikt att göra förändringar i det nuvarande regelsystemet för fristående skolor. I syfte att uppnå ett brett politiskt stöd i dessa frågor kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning, som bl.a. skall behandla frågor som rör bidrag, avgifter, godkännande av och tillsyn över de fristående skolorna. Val av skolform Ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från allmänna motionstiden 1994 beslutat att ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet har anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform för utvecklingsstörda barn (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179). Regeringen avser att under våren 1995 förelägga riksdagen ett förslag i denna fråga. Förlängd skolgång Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i betänkandet Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45). Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen kommer under 1995 att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till. I det sammanhanget finns det också anledning att aktualisera frågorna om hur man bäst skapar en helhetssyn på barn och barns utveckling från förskola till skola och hur samverkan mellan förskola och skola skall gestalta sig i framtiden. Elev- och föräldrainflytande i skolan Mot bakgrund av det som i det föregående har anförts om elevers och föräldrars inflytande i skolan, vill regeringen informera riksdagen om det arbete som redan har påbörjats i Utbildningsdepartementet. I det nya styrsystemet för skolan och inom ramen för de nya läroplanerna finns ett helt nytt utrymme för det berättigade kravet på ett vidgat elev- och föräldrainflytande i skolan. I Lpo 94 sägs det t.ex. uttryckligen att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Rektor har getts ett särskilt ansvar för att samverkan med föräldrar sker. Samtidigt finns det i de regler som styr ansvarsfördelningen inom skolan, men också inom kommunerna, fortfarande hinder för ett formellt brukarinflytande i skolan. Utbildningsdepartementet har därför tillkallat en särskild utredare som under hösten 1994 har gjort en översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a. kartlägga existerande samverkansformer i skolan, redovisa juridiska begränsningar för samt goda exempel på hur elev- och föräldrainflytande har realiserats på olika håll. Regeringen kommer senare att redovisa sina ställningstaganden i dessa frågor för riksdagen. Lärarfrågor Som vi antytt i det föregående har förutsättningarna för lärares arbete i grunden förändrats. Skolan har t.ex. inte samma institutionella auktoritet som tidigare. Det gör att lärarens roll blir annorlunda i förhållande till elever och föräldrar. Dessutom är decentraliseringen, en ny läroplan och ett målrelaterat betygssystem reformer som alla markerar systemskiften med konsekvenser för lärarens arbete. Det är därför angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven, bl.a. med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Lärarutbildning och lärarfortbildning är viktiga styrinstrument för staten när det gäller skolans utveckling. Frågan är hur dessa styrinstrument fungerar och skall användas i en ny situation. Regeringen avser därför att göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket, lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan, seminarietraditionen kontra universitetstraditionen och den didaktiska forskningen. En av utgångspunkterna för lärarutbildningen i ett decentraliserat system bör vara dess möjligheter att fungera som ett regionalt utvecklingscentrum i nära kontakt med kommuner, skolor och lärare. Detta bör också analyseras och diskuteras. Lärarutbildningen har här setts i skolans perspektiv, men den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen bör ingå i den diskussion som skall föras. I dag ligger inflytandet över fortbildningens innehåll mer entydigt än tidigare hos kommunen och skolan, som beställer fortbildning. Översynen bör studera hur denna förändring har påverkat fortbildningens innehåll, form och utbredning samt koppla fortbildningsverksamheten till de överväganden som gäller lärarens nya roll i skolan. Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m., bör också diskuteras i detta sammanhang. Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 1993 en utredning för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen. Utredaren presenterade i augusti 1994 sitt betänkande Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet. Utvecklingen i gymnasieskolan Med den reform som beslutades under den förra socialdemokratiska regeringen har i dag alla ungdomar rätt att få börja en treårig gymnasial utbildning, och alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att medverka till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. I år fullföljs denna reform och hösten 1995 tas alla elever in i den nya gymnasieskolan. En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i gymnasieskolan (U 1994:02). Direktiven har en särskild tyngdpunkt på frågor som hänger samman med ambitionen att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig utbildning med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de tillläggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november 1994 skall kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i kärnämnen utvecklas samt hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén var behovet av parlamentarisk insyn i utvecklingen av kursutformningen i gymnasieskolan. Den parlamentariska kommittén skall i detta avseende utnyttja resultatet från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har till uppgift att bidra till utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan. Rekryteringen till industriprogrammet Ungdomar har de senaste åren visat ett minskande intresse för vissa utbildningsområden. Av de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna är det framför allt industriprogrammet som inte lyckas attrahera tillräckligt många elever till ett förstahandsval. Det finns anledning för alla berörda parter att ta ungdomarnas vikande intresse på allvar. Antalet elever som hösten 1994 går i årskurs 1 i industriprogrammet är mycket lågt, motsvarande ca 2,5 % av det totala antalet elever i årskurs 1 i gymnasieskolan. Antalet förstahandssökande understeg antalet antagna. Andelen flickor på industriprogrammet har hittills varit mycket låg. Förklaringarna till denna utveckling är flera. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet kommer inom kort att få i uppdrag dels att analysera orsakerna till att intresset för Industriprogrammet är så dåligt, dels att lämna förslag till eventuella förändringar beträffande innehåll, organisation och konstruktion av industriprogrammet. Till arbetsgruppen skall inbjudas representanter för arbetsmarknadens parter. Vissa betygsfrågor i gymnasieskolan Elever som hösten 1994 påbörjade studier i gymnasieskolan eller som börjar ny kurs i den gymnasiala vuxenutbildningen får betyg enligt ett nytt betygssystem. Betygssystemet är anpassat till en skola där fördelningen av ämnen och kurser över läsåren beslutas lokalt, där lärare utifrån kursplanens krav och efter samråd med sina elever beslutar om uppläggningen av och det konkreta innehållet i kursen och där jämförelser mellan elever i olika klasser och skolor endast kan göras vid kursens slut. Kursplanen anger vad eleverna skall kunna när de slutfört kursen. Det relativa betygssystemet skulle ha behövt ersättas av ett nytt betygssystem redan då de första eleverna började den nya gymnasieskolan. Så skedde inte och i avvaktan på ett betygssystem som var anpassat till den nya gymnasieskolan gjordes justeringar i det gamla. Därför finns nu i gymnasieskolan tre olika betygssystem. De övergångsproblem som alltid uppstår vid skifte av betygssystem har härigenom förvärrats. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har nyligen tillsatts med uppgift att överväga behovet av åtgärder för att bl.a. minimera vissa övergångsproblem och behovet av mindre justeringar och förtydliganden i betygssystemet. Den särskilde utredare som har till uppgift att följa 1993 års universitets- och högskolereform har nu fått i uppdrag att även lägga förslag om förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för den enskilde vad beträffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen. Den parlamentariska kommitté som följer utvecklingen i gymnasieskolan skall följa hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. Vuxenutbildning Riksdagen har under 1993/94 års riksmöte beslutat ge regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet är befogad. I inledningen till denna bilaga beskrivs regeringens syn på vuxenutbildningens betydelse. Behovet av vuxenutbildning, både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt, det livslånga lärandet, förändringarna i samhället understryker vikten av att en översyn av vuxenutbildningsområdet sker. Denna översyn skall bl.a. ge underlag för att fastställa vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning. Mot denna bakgrund kommer regeringen i början av år 1995 att fastställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning. 3 Ändring av bestämmelser m.m. 3.1 Ändring av timplanen för gymnasieskolan Av inledningen till denna bilaga framgår att det statsfinansiella läget kräver statliga besparingar också inom gymnasieskolans område. Statens besparingar inom skolområdet måste - på grund av det kommunala utjämningsbidragets konstruktion - avse förändringar i den statliga regleringen inom skolans område. För gymnasieskolans del bör därvid den minsta garanterade undervisningstiden som fastställs av riksdagen förändras. Undervisningstiden för de studieförberedande programmen är för närvarande 2 180 timmar och för de yrkesförberedande programmen 2 400 timmar. Staten ställer krav på de resultat som skall uppnås i gymnasieskolan genom bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner. Eftersom dessa krav ställs är det också, enligt regeringens mening, rimligt att staten tar på sig ansvaret för utformningen av de förändringar som möjliggör besparingar på skolans område. Regeringen föreslår således att den minsta garanterade undervisningstiden minskas. För lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik bör den minsta garanterade tiden minskas med 20 timmar och tiden för lärarhandledning för specialarbete med 10 timmar för samtliga nationella program. Den minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150 timmar under tre år för estetiskt, naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program samt 2 370 timmar under tre år för övriga nationella program. I konsekvens med den föreslagna minskningen av lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik avser regeringen minska den utbildningsvolym som krävs för att få ett slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning. De elever som har påbörjat gymnasieskolan med den nuvarande minsta garanterade undervisningstiden bör få slutföra sin utbildning enligt de förutsättningar som gällde när de blev antagna. Regeringen föreslår därför att den nya minsta garanterade undervisningstiden införs fr.o.m den 1 juli 1995 och skall gälla för de elever som börjar gymnasieskolan höstterminen 1995. Förslaget innebär en ändring av bilaga 2 till skollagen (1985:1100). Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet. Genom de föreslagna minskningarna beräknas kommunernas kostnader komma att minska med minst 62 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (41 miljoner kronor under 12-månaders perioden), 82 miljoner kronor under budgetåret 1997 och 125 miljoner kronor budgetåret 1998. 3.2 Ersättning för elever i specialskolan Enligt 7 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för elever i specialskolan. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Regeringen föreslog i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9) att ersättningen till staten för en elev i specialskolan borde höjas till den genomsnittliga kostnaden i riket för en elev i grundskolan. Regeringen framhöll i propositionen att den avser att fortlöpande se över kostnadsnivån och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vid undervisning av elever med handikapp. Förslaget antogs av riksdagen (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179). Enligt förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i specialskolan och sameskolan utgör ersättningen budgetåret 1994/95 51 000 kr per elev och läsår. En reducerad avgift tas ut för elever som går i en s.k. extern klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola. Kostnaden för en elev i specialskolan är betydligt högre än genom- snittskostnaden för en elev i grundskolan. Av Skolverkets jämförelsetal för skolhuvudmän (rapport nr 70) framgår att enbart undervisningskostnaderna i genomsnitt uppgår till ca 142 000 kr i specialskolan (budgetåret 1992/93). Staten bekostar även elevernas resor, boende och service. Regeringen anser därför att ersättningsnivån bör höjas till 75 000 kr per elev och läsår. Även fortsättningsvis bör en reducerad avgift tas ut för elever i externa klasser av specialskolan. Förslaget beräknas innebära att de statliga intäkterna ökar med 25 308 000 kr för tiden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. Regeringen föreslår att detta belopp i sin helhet förs till det kommunala utjämningsbidraget. 3.3 Förlängd rätt att anordna specialkurser i gymnasieskolan Enligt punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) får kommuner och landsting övergångsvis anordna vissa utbildningar - bl.a. specialkurser och påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan - som de hade rätt att anordna under budgetåret 1991/92. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95. I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.9) redovisades förutsättningarna för att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbygg- nadsutbildning. I anslutning till detta gavs också en bild av de problem som finns i samband med att de tidigare specialkurserna och påbyggnadsutbildningarna i gymnasieskolan upphör. Regeringen tillsatte under våren 1994 en utredning om kvalificerad eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36). Utredningen har i uppdrag att utreda och pröva olika frågor, som till stor del omfattar utbildningar som anordnas med stöd av den nyss nämnda övergångsbestämmelsen. Utredningen skall bl.a. beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för påbyggnadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort att lämna sina förslag till regeringen. Några förslag om framtida struktur, former och finansiering kommer dock inte att finnas inför läsåret 1995/96. Till detta kommer att Statens skolverk, som har ansvar för att utfärda kursplaner för bl.a. påbyggnadsutbildningar inom komvux, hittills endast gjort detta för teknikerutbildning och därutöver föreskrivit att ett antal kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser får tillämpas under en övergångstid. Det finns en uppenbar risk för att viktiga utbildningar, framför allt sådana utbildningar som inte har en naturlig plats i de nya programmen, kan komma att anordnas sista gången läsåret 1994/95. I en del fall handlar det också om att utbildningarna i och för sig kan komma att anordnas inom ramen för de nationella programmen, i vissa fall som en nationell eller lokal gren, men att dessa ännu inte är fullt utbyggda i alla årskurser i kommunerna. Till detta bör läggas att kommunerna endast i varierande grad erbjuder gymnasial vuxenutbildning och inte heller ännu har byggt upp påbyggnadsutbildningar inom komvux. Övergången till den nya gymnasieskolan och överförandet till komvux av eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar och övriga påbyggnadsutbildningar, som riktar sig enbart till vuxna, överensstämmer således av olika skäl inte med upphävandet av de gamla specialkurserna (inkl. påbyggnadsutbildningarna) i gymnasieskolan. Möjligheten att anordna sådana utbildningar inom komvux är i dag inte reell. En betydande del av eleverna kommer från andra kommuner än anordnarkommunen och dessa är som regel inte beredda att betala interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det är samtidigt inte realistiskt att tro att anordnarkommunerna är beredda att ta på sig kostnader för elever från andra kommuner. Regeringen föreslår därför att - i avvaktan på förslag från utredningen - bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda övergångs- bestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att intagning till special- kurser får ske även under 1995/96. Även de regler som i dag gäller - och som hör samman med anordnandet av specialkurser - i form av skyldighet för kommunerna att bekosta sådan utbildning bör därmed också fortsätta att gälla. Ändringen av den berörda övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Det finns dock inget som hindrar att kommuner som anordnar specialkurser med verkan från den tidpunkten dessförinnan fattar beslut om exempelvis intagning och mottagande till kurserna. Någon särskild övergångsbestämmelse av den innebörden kan inte anses erforderlig. Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet. 4 Riksidrottsgymnasierna 4.1 Ärendet och dess beredning Regeringen uppdrog genom beslut den 14 oktober 1993 åt Statens skolverk att - efter samråd med Sveriges Riksidrottsförbund (RF) och Svenska kommunförbundet - göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier. Översynen skulle göras mot bakgrund av bl.a. de stora förändringar som skett inom skolans område; ny ansvarsfördelning, decentralisering, möjligheter att lokalt profilera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och inte minst det tilltagande intresset för profileringar inom idrott. Skolverkets förslag har remissbehandlats. En sammanfattning av Skolverkets förslag och en sammanställning över remissyttrandena finns i bilaga 9.4. 4.2 Skolverkets förslag Skolverket pekar på att såväl idrottsrörelsen som kommunerna framhåller riksidrottsgymnasiernas stora betydelse för berörda elevers utveckling och för elitidrotten i landet. Skolverket framhåller vidare att många kommuner ser möjligheter att inom den nya gymnasieskolan profilera sig mot idrott genom att skapa lokala och regionala idrottsgymnasier utan riksrekrytering och att detta för en del idrotter kan ersätta riksidrottsgymnasier. Skolverket föreslår att kostnaderna fördelas så att hemkommunen betalar vanlig ersättning för utbildningsprogrammet och eventuell kostnad för inackordering/resekostnad. Idrottsrörelsen betalar specialidrottsdelen ur det statliga verksamhetsstödet till idrotten. Vidare innebär förslaget att regeringen vart tredje år skall besluta om en totalram (uttryckt i kronor) för riksidrottsgymnasier och om tillstånd för kommuner att anordna sådana, om intagningsvolym på respektive ort samt om deltagande idrotter. Beslutet skall utgå från förslag från RF som skall ha samrått med Svenska kommunförbundet och berörda kommuner. RF:s medverkan vid ansökan, urval och intagning skall regleras i förordning. 4.3 Ny reglering av riksidrottsgymnasier Behov av riksidrottsgymnasier -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Idrottsgymnasier bör även fortsättningsvis| | i begränsad omfattning kunna anordnas med riksintagning för | | vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. | -------------------------------------------------------------------- Skäl för regeringens bedömning: Riksrekryteringen och därmed möjligheten att söka och tas in på riksidrottsgymnasium i den egna specialidrotten betyder mycket för den enskilde eleven, dennes idrottskarriär och personliga utveckling i övrigt. Det finns också i vårt land ett stort intresse och engagemang för idrott. Det är viktigt att idrottande ungdomar ges möjlighet att kombinera studier med idrottsutövning. Den nya gymnasieskolan ger också utrymme för detta genom att det i timplanen finns särskild timtid för individuellt val. Många kommuner har, ofta i samarbete med idrottsrörelsen, börjat utveckla lokala och regionala alternativ till riksidrottsgymnasier. Detta är naturligtvis bra. Enligt regeringens uppfattning bör det normala vara att kommunerna även inom idrottsområdet anordnar idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner. På så sätt kan många idrottsintresserade ungdomar erbjudas att till viss del utöva sin idrott inom gymnasieskolan. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala och regionala idrottsgymnasier. För vissa idrotter kan sådana gymnasier ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasierna och väl fylla de syften dessa har. Idrottsgymnasier med riksintagning skall framgent endast få anordnas inom vissa specialidrotter, där det ställs särskilda krav på gemensam träning och där Sverige som nation är berett att göra en särskild satsning. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att även om riksidrottsgymnasierna anordnas integrerade i en gymnasieutbildning så motiveras denna form av idrottssatsning främst av elitidrottens särskilda behov. Detta innebär att ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och idrottsrörelsen måste bli tydligare. Enligt regeringens bedömning måste en icke obetydlig reducering av antalet riksidrottsgymnasier och antalet intagningsplatser ske. Vi har beräknat att antalet intagningsplatser till riksidrottsgymnasierna kan minskas fr.o.m. läsåret 1996/97. Reglering av verksamheten med riksidrottsgymnasier -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som rege- | | ringen bestämmer beslutar vilka kommuner som skall få anordna | | riksidrottsgymnasier, vilka idrotter det skall gälla samt | | antalet intagningsplatser på respektive ort. | -------------------------------------------------------------------- Skäl för regeringens förslag: Skolverket har föreslagit att regeringen även fortsättningsvis skall, efter förslag från RF, besluta om vilka idrotter som skall få bedrivas vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Regeringen vill för riksdagens information redogöra för hur vi har tänkt att systemet skall fungera. Enligt regeringens uppfattning bör regeringen besluta om en medelsram som bidrag till verksamheten. Det bör ankomma på Skolverket att besluta i vilka kommuner riksidrottsgymnasier skall finnas och vilka idrotter detta skall gälla. Vidare skall verket besluta om hur många platser det skall vara för varje idrott och kommun. RF bör i dessa frågor ge förslag till Skolverket efter det att förbundet har förhandlat med berörda kommuner så att god kvalitet till ett lågt pris kan nås. Besluten bör normalt gälla tre år. Detta innebär i princip en återgång till vad som gällde när verksamheten med idrottsgymnasier ursprungligen övergick från försöksverksamhet till reguljär verksamhet inom gymnasieskolan. Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100) bör ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om riksrekryterande utbildning samt om hur många platser som den skall omfatta. RF skall ge förslag på elever som kan komma i fråga till ett riksidrotts- gymnasium. Själva intagningen till utbildningen sker dock av den anordnande kommunen. Det är givetvis viktigt att staten inte reglerar mer än vad som är nödvändigt. Eftersom riksidrottsgymnasierna - av skäl som vi har redovisat - är ett specialfall måste dock verksamheten till viss del regleras, t.ex. bör det av förordning framgå RF:s ansvar och medverkan i urvalet av studerande till riksrekryterande idrottsgymnasier. Finansiering -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: En särskild medelsram avsätts för bidrag | | till specialidrotten. RF disponerar denna ram och fördelar | | medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. | | Regeringen bestämmer omfattningen av den interkommunala ersätt- | | ningen för ordinära utbildningskostnader vid | | riksidrottsgymnasierna. | -------------------------------------------------------------------- Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att en tydlig gränsdragning görs mellan skolhuvudmännens ansvar och idrottsrörelsens. Enligt regeringens uppfattning bör kostnaderna för elevens grundutbildning, dvs. en normal treårig gymnasieutbildning betalas av elevernas hemkommuner. Till normala kostnader för en kommun får också anses höra eventuella bidrag till inackordering/resebidrag. Det bör observeras att i den vanliga programkostnaden ingår också det timutrymme som finns för individuellt val och lokalt tillägg, vilket innebär att hemkommu- nerna kan sägas betala en schablonersättning även för de timmar under skoltid som används för specialidrotten. För ämnet specialidrott har som regel - vilket utredningen visar - anord- narkommunerna debiterat hemkommunerna omfattande extraavgifter. Någon separat redovisning av vad som skulle kunna anses ligga inom ramen för de extrakostnader som ett dyrt individuellt val som specialidrott i många fall innebär och vad som är elevernas träning på fritiden inom idrotten har inte gjorts i kommunerna. Med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 26 § skollagen kan regeringen besluta att ersättningen från hemkommunerna till anordnarkommunerna skall begränsas till att avse en schabloniserad ersättning för utbildningskostnaderna. Regeringen anser att en särskild ram för specialidrotten bör avsättas fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör ansvara för fördelningen av medel ur denna ram. Regeringen föreslår i bilaga 14 (Civildepartementet) till denna proposition hur stor denna ram föreslås bli, samt lägger där ett förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter. Eftersom den nya ordningen inte kan genomföras förrän läsåret 1996/97 och denna budgetproposition även avser förhållandena hösten 1996 kommer hälften av detta belopp att avsättas nu. Samtliga nuvarande riksidrottsgymnasier upphör fr.o.m intagning till läsåret 1996/97 då den nya ordningen för riksidrottsgymnasierna kan börja gälla. Om det för någon elev - på grund av de krav som ställs på idrottsträningen - skulle behövas en längre studietid än de normala tre studieåren i gymnasieskolan får detta avtalas separat mellan RF och berörd anordnarkommun. De elever som redan påbörjat utbildning vid ett riksidrottsgymnasium enligt nu gällande ordning bör få gå kvar och slutföra utbildningarna enligt de regler som gäller i dag i det fall deras utbildning inte kommer att finnas med bland de nya idrottsgymnasierna. Uppföljning och utvärdering -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: RF har ett särskilt ansvar för uppföljning| | och utvärdering av specialidrotten. När det gäller | | gymnasieutbildningen har Skolverket liksom för annan | | gymnasieutbildning ett ansvar för uppföljning och utvärdering. | -------------------------------------------------------------------- Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att markera att Skolverket har det nationella uppföljnings- och utvärderingsansvaret även för dessa utbildningar. Den speciella satsningen på elitidrotten kräver dock dessutom i den delen ett särskilt uppföljnings- och utvärderingsansvar från RF. Regeringens förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet. 5 Ersättning till kommunerna Förslagen på skolområdet medför förändringar av den statliga ersättningen till kommunerna under perioden den juli 1995 - december 1996 enligt följande: - Minskning av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan (avsnitt 3.1). - 62 mkr - Höjning av ersättningen från hemkom- munerna för specialskolans elever, varvid de ökade intäkterna enligt finansieringsprincipen förs till kommunbidraget (avsnitt 3.2). 25,3 mkr - Ändrad finansiering för riksidrotts- gymnasierna fr.o.m. den 1 juli 1996. Medel förs över från kommunbidraget till Civildepartementets anslag (avsnitt 4). - 18 mkr - Enligt riksdagens beslut skall fr.o.m. den 1 januari 1996 hemkom- munerna betala bidrag till fristående särskolor. Överföring av nuvarande statsbidrag till kommunbidraget från anslaget Bidrag till driften av fristående skolor (anslaget A 15). 12,5 mkr Den totala förändringen under perioden innebär således att det kommunala utjämningsbidraget skall minskas med sammanlagt 42,2 miljoner kronor. De tekniska frågorna behandlas av Finansdepartementet, som avser att återkomma till dessa vid senare tillfälle. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Anvisat Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96besparing 19971besparing 19981 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ A. Skolsek- 1 596 1 683 2 514 1 667 -13 -8 torn ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilda ar- 1 953 1421 1582 1582 betsmark- nadsinsatser ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Summa 3 549 3 104 4 096 3 249 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 1 Prisnivå 1995/96 A 1. Statens skolverk 1993/94 Utgift 192 256 892 1994/95 Anslag 242 922 000 1995/96 Förslag 364 409 000 varav 242 286 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet med undantag för de statliga specialskolorna. Som statlig sektorsföreträdare på skolområdet skall Statens skolverk genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsinsatser verka för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas. Skolverket skall därvid prioritera frågor om kvalitet, nationell likvärdighet och den enskildes rättssäkerhet. Årsredovisning Av Skolverkets totala verksamhet uppgår kostnaderna för de fem huvudprogrammen till 57,9 %, varav 13,1 % på Uppföljning, 17,4 % på Utvärdering, 22,9 % på Utveckling, 1,3 % på Forskning och 3,2 % på Tillsyn. I jämförelse med tidigare år innebär det att den andel av Skolverkets resurser som används för utveckling minskar och att den andel som används för tillsyn ökar. En ny fältorganisation har införts den 1 september 1994. Samtidigt inrättades en central enhet för tillsyn. Såväl Riksrevisionsverket (RRV) som Riksdagens revisorer har under budgetåret 1993/94 granskat Skolverkets verksamhet, granskningar som har varit av betydelse för verkets omorganisation. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 30 655 819 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 364 409 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Skolverkets årsredovisning visar att verksamheten i stort genomförts i enlighet med regeringens prioriteringar. När det gäller Skolverkets roll som tillsynsmyndighet för skolväsendet kan dock följande konstateras. Under verksamhetsåret har Skolverket varit föremål för två utvärderingar. Dels har RRV gjort en effektivitetsgranskning av Skolverket (Rapport RRV 1994:14 Skolverket - central myndighet i en ny roll), dels har Riksdagens revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan (Rapport 1993/94:7 Tillsyn av skolan) och lämnat förslag till riksdagen med anledning av granskningen (1993/94:RR11). I utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU1 föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan. Regeringen ser det som en grundläggande förutsättning för mål- och resultatstyrning av skolan att en huvudman som inte lever upp till nationella mål blir uppmärksammad på detta av tillsynsmyndigheten. Detta kan ske på flera sätt. Tillsynen är Skolverkets skarpaste kontrollinstrument. Det bör användas med urskiljning och kraven på kvalitet och enhetlighet i bedömningarna skall vara stränga. Det kan diskuteras hur länge en tillsynsmyndighet bör avvakta med åtgärder mot huvudmän som inte reagerar på den informativa styrning som sker genom nationella uppföljnings- och utvärderingsresultat. En konsekvens av den gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och av det nya styrsystemet är att förändringar som initieras av statens informativa styrning som regel tar längre tid än när staten själv fattar beslut med direktverkan på verksamheten. Syftet är dock att slutresultatet skall bli av högre kvalitet och vara bättre anpassat till lokala förhållanden.Regeringen kan konstatera att tillsynsverksamheten under budgetåret 1993/94 har ökat i omfattning från 1,1% till 3,2 % och att den enligt 1994/95 års verksamhetsplan kommer att öka till 4,3 %. Som den sista länken i en kontrollkedja är det naturligt att Skolverkets tillsynsfunktion hittills varit blygsam. I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 har regeringen lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Detta bör resultera i att en större andel av Skolverkets resurser än tidigare kommer att användas för tillsyn. Regeringen finner det vidare naturligt med en viss minskning av Skolverkets insatser för utveckling eftersom arbetet med de frivilliga skolformernas kursplaner och betygskriterier i stort sett kommer att ha slutförts under våren 1995. Som vi inledningsvis anfört finns dock i alla skolformer ett stort behov av pedagogisk förnyelse och stimulans som ställer krav på Skolverkets insatser. Även den kontinuerliga kursplaneutvecklingen kommer att innebära insatser för att bredda och fördjupa skolans innehåll. Slutsats Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts för Skolverket - med de tyngdpunktsförskjutningar som nyss angetts - bör gälla även för budgetåret 1995/96. Övrigt Inom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och departementet. Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv. Effektivitetskravet på statliga myndigheter innebär för Skolverkets del en nedskärning av anslaget med 12 150 000 kr. En besparing om ytterligare 3 % kommer att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens skolverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr. A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan 1993/94 Utgift 93 720 762 1994/95 Anslag 106 966 000 1995/96 Förslag 167 407 000 varav 109 925 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Arbetsuppgifter och organisation för Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan. De övergripande målen för myndigheten är att underlätta skolgången för elever med handikapp i skolan genom att ge hjälp och stöd till kommunerna och till de fristående skolor som står under statlig tillsyn. Institutet skall, som en särskild uppgift, utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. Institutet är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter. Årsredovisning SIH har i sin årsredovisning redovisat verksamheten bl.a. inom delområdena specialpedagogisk rådgivning och stöd samt läromedelsutveckling och produktion. Resultatredovisningen indikerar att de av regeringen uppsatta målsättningarna för verksamhetsgrenarna i stort sett har uppnåtts. Myndigheten menar dessutom att det bör vara möjligt att ytterligare öka tidsandelen för specialpedagogiskt stöd och råd genom bl.a. en effektivare användning av modern teknik. Enligt SIH har läromedelsproduktionen ökat för att tillgodose efterfrågan. Myndigheten påpekar emellertid att det råder en brist på läromedel i bl.a. särskolan. Det finns också bristområden i läromedelsproduktionen för synskadade. Det gäller t.ex. handikappkompenserande läromedel, läromedel för synskadade med ytterligare funktionshinder och synskadade invandrarelever. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 348 000 kr för budgetåret. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 167 407 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning SIH:s årsredovisning visar att de verksamhetsmål som lagts fast för verksamheten i stort sett har uppnåtts. Redovisningen visar också att en flexiblare användning av resurserna för den specialpedagogiska konsulentverksamheten har påbörjats, vilket regeringen ser som mycket positivt. Regeringen anser att SIH under kommande budgetår bör vidareutveckla redovisningen av bl.a. motiven till den fördelning av konsulentresurser som görs. Resultaten när det gäller läromedelsframställningen är svåra att ta ställning till då redovisningen ännu inte erbjuder möjlighet till jämförelse över tiden, vilket myndigheten också påpekar. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande målen för SIH:s verksamhet bör ligga fast. Arbetet med att vidareutveckla utvärderingsbara verksamhetsmål bör dock fortsätta. I det arbetet bör även ingå att utarbeta verksamhetsmål för SIH:s funktion som central förvaltningsmyndighet för specialskolorna. SIH omfattas självklart av krav på effektivisering av verksamheten. Regeringen har emellertid lagt ett lägre besparingskrav på SIH inför budgetåret 1995/96, med hänsyn till att verksamheten i så hög grad är inriktad på stöd och rådgivning som skall komma funktionshindrade elever till del. Anslaget har minskats med 1 500 000 kr, dvs. ca 1 %. Regeringen förutsätter att myndigheten fortsätter arbetet med att effektivisera verksamheten och minimera kostnaderna. Övrigt Enligt instruktionen för SIH skall det inom myndigheten finnas fyra läromedelsenheter. Av SIH:s årsredovisning framgår att institutet har inrättat en femte läromedelsenhet - Datapedagogen/Handisoft. Riksdagen har tidigare i år godkänt de riktlinjer för de centrala förvaltningsmyndigheternas inre organisation som regeringen föreslagit i propositionen 1993/94:185 Förvaltningsmyndigheternas ledning, och som innebär att myndigheterna själva i normala fall skall få bestämma sin inre organisation (bet. 1993/94:Ku42, rskr. 1993/94:381). Regeringen kommer att anpassa bestämmelserna om SIH:s inre organisation till riksdagens beslut. Regeringen har fört över medel motsvarande lönekostnader för tre anställda från anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, till detta anslag. Inom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av fördelning av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och departementet. Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr. A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 1993/94 Utgift 14 286 377 Reservation 1 765 845 1994/95 Anslag 17 712 000 1995/96 Förslag 30 405 000 varav 20 127 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Ur anslaget betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Avgiftsinkomster för försäljning av läromedel uppgick under budgetåret 1993/94 till 7 607 000 kr. SIH föreslår att myndigheten ges rätt att inom anslaget anställa personal för order, lager, försäljning och information i den utsträckning som arbetet kräver. Regeringens överväganden Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av läromedel. Anslaget är inte avsett för att bekosta fasta anställningar. Regeringen avstyrker därför att SIH får använda medel från anslaget för detta ändamål. Regeringen har tidigare medgivit att myndigheten, under detta anslag, får beräkna lönekostnader motsvarande tre anställningar vid SIH för arbete med läromedelsproduktion. Regeringen anser emellertid nu att medel för dessa anställningar bör beräknas under SIH:s förvaltningsanslag. Inför budgetåret 1995/96 har därför medel motsvarande tre anställningar förts från detta anslag till anslaget A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan. Det är för närvarande Arbetsmarknadsverket (AMV) som arvoderar yrkesvalslärare i särskolan och specialskolan. Yrkesvalslärare vid dessa skolformer har utfört vissa arbetsuppgifter i arbetsförmedlingens tjänst och har för detta arvoderats enligt ett särskilt avtal. Regeringen föreslår att SIH övertar AMV:s uppgifter att betala ut dessa arvoden. Regeringen har beräknat 5 miljoner kronor för arvodering av yrkesvalslärare i särskolan och specialskolan, varvid 4,95 miljoner kronor förts över från det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader till detta anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr. A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet 1993/94 Utgift 62 648 052 Reservation 20 741 245 1994/95 Anslag 76 728 000 1995/96 Förslag 106 235 000 varav 79 777 000 kr beräknat för juli 1995-juni 1996 Ur anslaget bekostas utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens skolverk. Häri ingår även bidrag till kostnader för sommarkurser i teknik för flickor. Från anslaget lämnas vidare bidrag för särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, för insatser för skolans internationalisering samt bidrag till vissa organisationer och för internationella projekt. Enligt årsredovisningen har Skolverket strävat efter att göra statens roll i utvecklingen av skolverksamheten tydligare och koncentrera insatserna till sådana områden som är strategiska ur ett nationellt perspektiv. Regeringens överväganden Regeringen delar Skolverkets bedömning om vikten av att koncentrera de statliga insatserna till sådana områden som är av betydelse för att främja nationellt fastställda mål. Även lokalt utvecklingsarbete bör kunna stödjas när det har eller kan bedömas få nationellt intresse. Av årsredovisningen framgår att resurserna använts till områden som är av nationellt intresse. Regeringen noterar vidare att en uppföljning av de utvecklingsinsatser inom skolområdet som gjorts för tiden 1985 - 1992 bl.a. visar att det är svårt att mäta effekterna av satsningarna och att spridningen av resultaten är dålig. Regeringen ser det därför som angeläget att redovisningen av Skolverkets utvecklingsprojekt framöver innehåller analyser och kvalitativa bedömningar av utförda prestationer så att de mer långsiktiga effekterna av det statliga stödet till utveckling av skolväsendet kan bedömas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr. A 5. Forskning inom skolväsendet 1993/94 Utgift 26 548 577 Reservation 828 652 1994/95 Anslag 26 134 000 1995/96 Förslag 40 430 000 varav 26 798 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed. Målet för Statens skolverks forskningsprogram är att öka kunskapen om svenskt utbildningsväsendes förutsättningar och resultat på vetenskaplig grund. Skolverket har i sin årsredovisning redovisat att det tidigare utarbetade programmet fortsatt med att 30 nya forskningsprojekt påbörjats. Arbetet har bedrivits i samarbete med den av regeringen tillsatta forskningsnämnden och Skolverkets forskningsråd. Vidare har insatser gjorts för att främja utnyttjande av forskning och forskningsresultat, bl.a. genom publikationer och nätverk. Även det internationella samarbetet har under året utvidgats. Regeringens överväganden Regeringen finner att Skolverkets forskningsprogram bör fullföljas i enlighet med tidigare givna riktlinjer under tiden till och med utgången av år 1996. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr. A 6. Fortbildning m.m. 1993/94 Utgift 83 729 407 Reservation 15 269 003 1994/95 Anslag 98 416 000 1995/96 Förslag 126 571 000 varav 88 304 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Statens skolverk beslutar om. Från anslaget lämnas vidare bidrag till lärarstipendier och medel för produktion av utbildningsprogram för fortbildning. Av årsredovisningen framgår att Skolverket ser fortbildning som ett led i ett långsiktigt utvecklingsarbete för skolan. Högskolor har fått medel för utveckling av former för fortbildning, t.ex. uppbyggnad av nätverk, utveckling av distansundervisning och skolbaserad kompetensutveckling. Särskild uppmärksamhet har riktats mot gymnasieskolans yrkesförberedande program, praktiska och estetiska ämnen, nya program i gymnasieskolan, naturvetenskap och teknik, skolledare och andra nyckelpersoner med ansvar för fortbildning. Den tidigare skolledarutbildningen har nu avslutats och den nya statliga rektorsutbildningen genomförs av sex högskolor på uppdrag av Skolverket. Stiftelsen Teknikens Hus i Luleå har inkommit med anhållan om fortsatt statsbidrag till sin verksamhet. Regeringens överväganden Enligt vad som framgår av årsredovisningen har Skolverket använt sina resurser på ett sätt som stämmer med de prioriteringar riksdag och regering gett. Fortfarande finns det dock föga underlag för att bedöma effekterna av insatta medel. Regeringen ser det därför som angeläget att redovisningen av Skolverkets fortbildningsprojekt framöver innehåller analyser och kvalitativa bedömningar av utförda prestationer så att de mer långsiktiga effekterna av det statliga stödet till fortbildning kan bedömas. Av Skolverkets rapport om Skolan och lärarfortbildningen (Rapport nr 49) framgår att en viktig förutsättning för en framgångsrik och effektiv fortbildningsstrategi för lärare är att rektor aktivt deltar i fortbildningsplaneringen. Om lärare ges delaktighet och inflytande ökar dessutom möjligheten att fortbildningsaktiviteterna blir ett medel för kompeten- sutveckling mot gemensamma mål i skolan. Regeringen ser rapportredovisningen som ett stöd för att särskilt betona rektors roll i personalens kompetensutveckling. Teknikens Hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom ramen för fortbildningsanslaget. Regeringen bedömer verksamheten som värdefull, men ser inte längre något skäl att särbehandla den. Medel till Teknikens Hus bör därför ingå i de medel som står till Skolverkets disposition för fortbildning av lärare. Det ankommer på Skolverket att genom fortbildning stödja skolans utveckling i riktning mot de nationella mål som staten lagt fast i skollag, läroplaner och kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat och planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt. I utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse 1993/94:183) betonades att en förutsättning för statens engagemang är att fortbildningen ses som en del av den utvecklingsstrategi som fastställts för den enskilda skolan. Först om fortbildning sätts in i en medveten strategi att utveckla den lokala verksamheten ger den effekter. Detta leder till att rektorer och fortbildningsansvariga behöver utveckla sin förmåga att sätta in fortbildningen i ett utvecklingsperspektiv och att formulera detta. Samtidigt behöver fortbildningsproducenterna bli bättre på att åstadkomma fortbildningar som är anpassade till ett sådant lokalt utvecklingsperspektiv. Kunskaperna om utvärdering och om hur man ger stöd och stimulans åt lokalt utvecklingsarbete behöver också förbättras lokalt. Av statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19 500 000 kr, vilket innebär att merparten av de särskilda medel som avsatts för ledarskapsutveckling dras in. Dessa medel kommer inte att utnyttjas under innevarande budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 126 571 000 kr. A 7. Genomförande av skolreformer 1993/94 Utgift 103 734 355 Reservation 21 265 645 1994/95 Anslag 128 975 000 1995/96 Förslag 156 277 000 varav 104 143 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition. Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med införandet av den nya gymnasieskolan. Enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (ändrad SKOLFS 1994:15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs. Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för utbildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen samt för utrustning till skolor som startar yrkesförberedande program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Regeringens överväganden Arbetet med att informera alla berörda om de nya läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under innevarande budgetår och beräknas till viss del fortsätta även nästa budgetår. Skolverkets insatser inriktas på att ge ut informations- och stödmaterial om reformeringen av skolväsendet och om betyg och betygskriterier och lokalt utvecklingsarbete samt på att följa, dokumentera och sprida erfarenheter från genomförandeprocessen genom samarbete med ett antal s.k. referensskolor. Vidare anordnas seminarier kring kursplaner och betyg. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och till den information och fortbildning som redan skett samt till att de nya programmen i gymnasieskolan till stor del är under införande, föreslår regeringen att en viss minskning av anslaget sker. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 156 277 000 kr. A 8. Särskilda insatser på skolområdet 1993/94 Utgift 217 470 871 1994/95 Anslag 230 170 000 1995/96 Förslag 358 003 000 varav 230 470 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader - enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, - för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stock- holms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever, - till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever samt - för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands, Västmanlands respektive Örebro läns landsting om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i sin årsredovisning beträffande medel som SIH fördelar under detta anslag redovisat följande fördelning (miljoner kronor): 59,6 för särskild undervisning på sjukhus och behandlingshem, 12,5 till kunskapscenterverksamhet, 23,7 för regionala undervisningsinsatser, 2,8 till stöd för elever med flera funktionshinder i särskolan och 3,3 till regionala dataresurscenter (REDA) för den pedagogiska användningen av datorer. Medlen till behandlingshem gäller elever med särskilda behov på behandlingshem som är knutna till en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Stödet till kunskapscentra avser verksamhet vid tio kunskapscentra, fem för elever med rörelsehinder och fem för hörselskadade eller döva elever. Verksamheten och resurstilldelningen vid dessa centra regleras genom kontrakt mellan SIH och respektive center. Detta ger enligt SIH bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering av resultat. En kvalitativ uppföljning av medlens användning görs under innevarande budgetår. Regeringens överväganden Resultatbedömning Den redovisning som SIH har gjort ger en bättre uppfattning om verksamheten än tidigare men ännu finns inte underlag för en bedömning av insatsernas värde för eleven. Skolverkets redogörelse för skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd har hittills varit otillräcklig, vilket regeringen uppmärksammat i såväl utvecklingsplan som i regleringsbrev. Redovisning saknas t.ex. av utbildningen vid riksgymnasierna dels för döva och hörselskadade elever, dels för svårt rörelsehindrade elever med behov av speciellt anpassad gymnasieutbildning. Övrigt Antalet elever vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro är innevarande läsår 440 och beräknas läsåret 1995/96 ha i stort sett samma omfattning. Enligt 9 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall bestämmelser som gäller gymnasieskolan tillämpas i fråga om utbildning vid riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade elever. I vissa fall har elever efter genomgången gymnasieutbildning haft behov av en ettårig påbyggnadsutbildning, främst inom data-/teknikområdet. Regeringen anser det viktigt att behålla möjligheten till ettårig teknikerutbildning för elever som genomgått gymnasial utbildning vid riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade elever. Dessa utbildningar anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser att undersöka möjligheten att i avtalet mellan staten och Örebro också ta med ettårig påbyggnadsutbildning inom teknikområdet. Örebro kommun är också enligt 9 kap. gymnasieförordningen skyldig att anvisa kost och logi för elever vid riksgymnasierna som behöver och önskar det. Kostnaderna för detta finansieras för närvarande genom att eleverna har rätt till särskilt bidrag enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. Detta bidrag lämnas samtidigt som studiestöd ges enligt gällande studiestödssystem. Bidraget administreras av försäkringskassan i Örebro och belastar elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Huvuddelen av eleverna vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade elever har också rätt till sjukbidrag eller förtidspension och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). De ovan angivna förmånerna gäller också elever vid Rh-anpassad gymnasieutbildning. Någon samordning av dessa förmåner har hittills inte skett, vilket medfört att eleverna kunnat disponera en i förhållande till andra ungdomar mycket stor summa pengar för eget bruk. Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av det ekonomiska stödet till riksgymnasieeleverna. Översynens syfte bör vara att åstadkomma en samordning av det totala stödet till dessa elever. Regeringen avser att ta initiativ i frågan. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör ett särskilt bidrag, som ersätter det särskilda bidraget enligt förordningen om arbetsmark- nadsutbildning (1987:406) och behovsprövas i förhållande till elevens rätt till bidrag enligt andra bestämmelser, bör utformas och Centrala studiestödsnämnden bör få i uppdrag att administrera det. Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser för detta. Regeringen har beräknat medel härför under anslaget E 6. Timersättningar vid vissa vuxenutbildningar m.m. Rh-anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356) fick kommunerna skyldighet att erbjuda alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning på nationella eller individuella program. Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan respektive gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning har rätt till utbildning i särskolan. Särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningssärskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och individuella program). Den obligatoriska särskolan är nioårig med rätt för eleverna till ett frivilligt tionde skolår. Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan. Barn som fullgjort sin skolplikt i särskolan är inte behöriga att antas till gymnasieskolans nationella program. Däremot kan, under vissa förutsättningar, en utvecklingsstörd elev enligt 5 kap. 13 § skollagen (1985:1100) tas emot i gymnasieskolan på ett individuellt program. I propositionen om vissa ändringar i skollagen (prop. 1993/94:242) föreslog regeringen ett förtydligande av bestämmelserna i 5 kap. 28 § skollagen så att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Riksdagen avslog förslaget och tillkännagav att regeringen borde överväga möjligheten att ändra utbildningsutbudet vid Rh- gymnasierna till att även omfatta individuella program (bet. 1993/94:UbU20, rskr. 1993/94:421).Intentionerna vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen (prop. 1989/90:92) var att sörja för tillgång till gymnasieutbildning även för den mycket lilla grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora och samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad gäller utbildning och habilitering att det inte är praktiskt möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Regeringen anser därför, med den möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella program som finns för denna grupp elever, inte att det föreligger några pedagogiska skäl att införa individuella program. Regeringen anser inte heller att det finns andra skäl att utöka Rh-utbild- ningen till att omfatta individuella program. Enligt vår uppfattning vore det olyckligt att i den lilla grupp svårt rörelsehindrade elever med rätt till Rh- anpassad utbildning inkludera även de utvecklingsstörda eleverna, eftersom dessa elever kräver ytterligare förstärkning i form av andra lärare etc. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att bestämmelsen i 5 kap. 28 § skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning ändras så att rätten tillkommer svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande. Uttrycket avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande överensstämmer med vad som föreskrivs i 5 kap. 1 §. Av förarbetena till den bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår att särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning. Vidare bör bestämmelserna justeras i analogi med bestäm- melserna för gymnasieskolan vad gäller rätten att slutföra studierna. När rätten till Rh-anpassad utbildning infördes begränsades den åldersmässigt på så sätt att eleven skulle påbörja utbildningen före utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år och ha möjlighet att fullfölja utbildningen till utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 23 år. Enligt de allmänna bestämmelserna för gymnasieskolan gäller att eleven har rätt att fullfölja utbildningen oberoende av ålder. Regeringen har dock rätt att begränsa denna rätt och har i gymnasieförordningen föreskrivit att rektor får besluta att eleven får gå en kurs två gånger, om särskilda skäl finns. Något skäl att ha en specialreglering för Rh-anpassad utbildning kan inte anses föreligga. Riksgymnasieverksamhet för svårt rörelsehindrade elever finns fr.o.m. innevarande läsår på fyra orter i landet. Antalet elever beräknas läsåret 1995/96 till 125 (+6). Upprättade lagförslag De förslag som regeringen nu lagt fram under avsnitten 3.1, 3.3 och 4 i Inledningen till littera A. samt under detta anslag kräver i fråga om skollagen (1985:1100) att 5 kap. 9, 14 och 28 § och bilaga 2 till lagen samt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag ändras. I enlighet med vad regeringen anfört har inom Utbildningsdepartementet utarbetats förslag till ändring i skollagen (1985:1100). Förslaget bör bifogas till detta protokoll som bilaga 9.1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 9. till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr. A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. 1993/94 Utgift 1 306 081 243 1994/95 Anslag 1 469 587 000 1995/96 Förslag 1 644 605 000 varav 1 628 928 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget utbetalas - särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse, - bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till annan utbildningsform, - bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, samt särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner till kostnader för IB- utbildning, - ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, - ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, - bidrag till konsumentekonomiska utbildningar vid tre lanthushållsskolor. Från anslaget har vidare innevarande budgetår utbetalats särskilt statsbidrag till kommuner och landsting för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Av Statens skolverks redovisning över extra statsbidrag till särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten för läsåret 1993/94 framgår att verksamheten omfattade 25 200 elever i gymnasieskolan och 23 200 elever i komvux. Verksamheten beräknas innevarande läsår omfatta 22 000 elever i gymnasieskolan och drygt 32 000 elever i komvux. Deltagandet av kvinnor överväger i båda skolformerna. Svenska och främmande språk dominerar utbudet i komvux. Naturvetenskap och tekniska ämnen studeras av drygt 15 % av de studerande i komvux. Skolverket redovisar vidare när det gäller användningen av medel som beräknats för utbildningscheckar att ca 60 % av det uppskattade antalet helårsplatser beräknas användas för sådana checkar och att medel motsvarande ca 3 500 helårsplatser kommer att omfördelas till komvux. Hälften av platserna har anordnats av vardera privata utbildningsföretag respektive studieförbund medan fristående gymnasieskolor och folkhögskolor stått för en mindre del. Vad gäller nivån har 1 av 4 platser legat på högskolenivå. Den dominerande inriktningen av utbildningar har gällt främmande språk och/eller data. Regeringens överväganden Sysselsättningsskapande åtgärder Regeringen konstaterar att verksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar ha avsedd effekt. Den fortsatt höga arbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. Som ett led i åtgärderna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och för att kunna uppfylla ambitionen att alla ungdomar under 25 år får arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd senast efter 100 dagars arbetslöshet måste fler utbildningsplatser i gymnasieskolan och komvux inrättas. Omvandlingen av gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad och en treårig teoretisk utbildning till genomgående treåriga program är snart genomförd. Fortfarande kommer emellertid ett antal elever att gå ut gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad linje. Det är lika viktigt för denna årskull som tidigare årskullar att få den fördjupning och breddning som ett tredje gymnasieår ger. Dimensioneringen bör uppgå till 16 000 platser, vilket beräknas räcka till dels dem som lämnar en tvåårig linje i vår, dels ett ytterligare antal platser för dem som inte tidigare genomgått ett tredje gymnasieår. Fortfarande finns det många något äldre ungdomar som inte gått det tredje gymnasieåret. För deras del finns det anledning att erbjuda ett tredje år anordnat inom komvux. Många som lämnat gymnasieskolan på tvååriga linjer är inte så studievana. Det har också gått en tid sedan de lämnade skolan. För denna grupp bör förstärkta komvuxresurser satsas så att de får en undervisning som till innehåll och omfattning motsvarar gymnasieskolans och som alltså ställer något mindre krav på självstudier än vad som gäller normalt i komvux. Behovet av särskilt stöd kan också vara större i den här gruppen. Skärpta krav på undervisningsvolymen kommer att ställas. Vad beträffar övrig gymnasial komvuxutbildning bör som hittills språk, svenska såväl som främmande språk, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriteras. Den ökning av komvux som genomfördes inför vårterminen 1995 bör också fullföljas. För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade finns det s.k. basåret, som ger behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i högskolan. Resultaten bland dem som påbörjat sådan utbildning har varit goda, men tillströmningen inte så stor som önskvärt. Hittillsvarande satsning, 1 500 extra platser inom högskolan, bör behållas men en utvidgning förläggas till komvux, så att den geografiska spridningen förbättras. Insatsen bör vända sig till både dem som är i komvuxåldern och dem som är under den åldersgränsen. Det är också angeläget att redan vid introduktionen väcka ett stort intresse för denna utbildningsväg. Kommunerna måste informera om erbjudandet. Vi gör dock bedömningen att den kommunala informationen bör kompletteras med en rikstäckande informationskampanj. Statens skolverk bör därför få i uppdrag att på riksnivå sprida information. Vi föreslår också att ett stipendium införs under läsåret 1995/96. Stipendiet föreslås uppgå till 10 000 kr och ges till de studerande som, med godkänt resultat, fullföljer basåret i komvux. Enligt vår bedömning har kommunerna möjligheter och beredskap för att kunna fullfölja dessa extra satsningar under läsåret 1995/96. Planeringen av utbildningsinsatserna måste samordnas med att kommunerna mycket aktivt och så snart som möjligt börjar informera ungdomarna om möjligheterna. Under detta anslag har 1 582 200 000 kr beräknats för dels 16 000 platser i gymnasieskolan, dels inom komvux för 17 000 platser för utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår för ungdomar över 20 år och 24 000 platser för gymnasial komvux och dels - inom komvux - 750 platser för basår för elever under 20 år och 750 platser för basår för elever över 20 år. För att uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra omfördelningar mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom komvux. Regeringen vill dock understryka det grundansvar kommunerna har för att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Det finns anledning att göra denna markering så att det står alldeles klart att de statliga bidragen skall användas för utbildningsplatser utöver det ordinarie utbudet. Övrigt Under anslaget har varje år sedan budgetåret 1991/92 beräknats vissa medel för bidrag till kommuner som anordnar sådan vuxenutbildning som det är av riksintresse att vidmakthålla och som kan påvisa ett försämrat utnyttjande av antalet utbildningsplatser under det pågående läsåret jämfört med tidigare år. Då sådant bidrag ännu aldrig kommit till användning bör medel inte längre beräknas för detta ändamål (- 596 000 kr). Under anslaget anvisas medel bl.a. för verksamhetsstöd till vissa ut- bildningsanordnare för konsumentekonomiska utbildningar, däribland lanthushållsskolan i Bräkne Hoby. Eftersom denna övergått från lands- tingskommunalt huvudmannaskap till dels fristående skola, dels anslutande kompletterande skola (Hushållsskolan i Bräkne Hoby) har medlen avseende verksamhetsstöd till denna skola överförts till anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor (- 1 687 000 kr). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 644 605 000 kr. A 10. Sameskolor 1993/94 Utgift 27 076 535 1994/95 Anslag 31 058 000 1995/96 Förslag 48 768 000 varav 32 028 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100) och i sameskolförordningen (1967:216). Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola. Årsredovisning Resultatredovisningen för budgetåret 1993/94 utvisar att Sameskolstyrelsen utöver ramanslaget även haft inkomster om 1 143 531 kr under budgetåret. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 903 753 kr. Enligt Sameskolstyrelsens skolplan är aktiv tvåspråkighet ett mål för sameskolan. För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken. Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och svenska, utpröva nya modeller för undervisningen och att föreslå framtida program. Även läromedelssituationen skall granskas. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV har dock bl.a. påpekat att Sameskolstyrelsen inte inkommit med årsredovisningen till Utbildningsdepartementet inom föreskriven tid och att styrelsen finansierat inköp av anläggningstillgångar dels med lån i Riksgäldskontoret, dels med medel från ramanslag. Vidare har RRV påpekat att den inlämnade årsredovisningen saknade finansieringsanalys. Sameskolstyrelsen har den 28 oktober 1994 inlämnat en finansieringsanalys till RRV. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 48 768 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen konstaterar att bokslutet i allt väsentligt är rättvisande enligt RRV:s bedömning. Regeringen förutsätter att de påpekanden som RRV gjort kommer att beaktas i fortsättningen. Någon bedömning av effektiviteten i verksamheten har inte kunnat göras eftersom underlag för sådan prövning saknas. Slutsatser De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast. Enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 november 1994 skall Sameskolstyrelsen lämna en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1997-1999 som Statens skolverk skall yttra sig över. Sameskolstyrelsen skall härutöver utarbeta resultatmått för sameskolornas verksamheter. Resultatmått bör även tas fram för Samernas folkhögskola. Sådana mått är en förutsättning för att analyser av skolornas resultat skall kunna göras och för att effektiviteten i verksamheten skall kunna mätas. Därmed får också regeringen ett underlag för bedömningen av resultaten. Övrigt Samernas folkhögskola har föreslagit en höjning av nuvarande bidrag för att kunna utöka kursverksamheten. För budgetåret 1994/95 utgör bidraget 4 600 000 kr. Med hänsyn till det anslagssparande som finns under anslaget för sameskolornas verksamhet samt till att ingen besparing gjorts under detta anslag, anser regeringen att en viss omfördelning bör ske till Samernas folkhögskola inom befintlig anslagsram. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. till Sameskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr. A 11. Specialskolor m.m. 1993/94 Utgift 329 370 4681 1994/95 Anslag 376 839 000 1995/96 Förslag 594 515 000 varav 385 329 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) Avser anslagen Specialskolor: Utbildning m.m. och Specialskolor: Utrustning m.m. Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter. För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991:37) om utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i specialskolan och sameskolan. Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller grava språkstörningar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funk- tionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller undervisning för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt döva eller hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer. Förutom Tomtebodaskolans resurscenter finns det specialpedagogiska resurscenter vid Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja elevernas allsidiga utveckling samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. Årsredovisningar Specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter (TRC) har i årsredovisningarna redovisat verksamheten i delområdena undervisning, boende och service samt administration och för vissa skolor dessutom resurscenter/kunskapscenter. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i en sammanställning av årsredovisningarna konstaterat att samtliga specialskolor och TRC har redovisat det efterfrågade materialet. Resultatredovisningarna visar bl.a. att jämförelser med tidigare år har gjorts men de är, enligt SIH, inte rättvisande då redovisningssystemet har lagts om. För att möjliggöra jämförelser mellan skolorna behöver riktlinjer utarbetas för slutprestationer och kvalitetsredovisning, vilket institutet är berett att göra på uppdrag av regeringen. RRV:s revisionsberättelser innehåller en invändning mot årsredovisningen för TRC. Invändningen föranleds av att årsredovisningen inte har inlämnats inom föreskriven tid. RRV har i övrigt inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 594 515 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Av specialskolornas och TRC:s årsredovisningar framgår att tydligare verksamhetsmål behöver utarbetas vid skolorna. Skolorna bör därvid låta de målsättningar som uttrycks i läroplanen vara vägledande för utformningen av verksamhetsmålen. Det är elevernas kunskapsutveckling som skall stå i centrum och som verksamhetens resultat skall mätas utifrån. Regeringen anser det viktigt att kvalitetsmått utarbetas och att slutprestationer vid skolorna redovisas. Regeringen konstaterar att RRV haft en invändning i revisionsberättelsen för TRC med anledning av att TRC inte lämnat in årsredovisningen inom föreskriven tid. Regeringen förutsätter att kommande årsredovisningar lämnas inom den tid som är föreskriven. Slutsatser Regeringen anser att de övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Vid specialskolorna beräknas elevantalet utökas under budgetåret 1995/96. Regeringen har emellertid inte räknat upp anslaget i den utsträckning som SIH föreslagit för det utökade elevantalet. En del av den beräknade ökningen av antalet elever bör kunna finansieras inom ramen för en effektiviserad verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor. Dessa medel bör få utnyttjas av skolorna endast i den mån elevantalet ökar. Av de medel som avsattes budgetåret 1994/95 för utökade kostnader i samband med elevtillströmning till skolorna, 6 320 000 kr, har regeringen givit SIH möjligheten att fördela högst 750 000 kr till Ekeskolans rampost. Övrigt Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 3.2) redogjort för att ersättningen från hemkommunen till staten för elever i specialskolan bör höjas till 75 000 kr. Även fortsättningsvis bör en reducerad avgift tas ut för elever i s.k. externa klasser av specialskolan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Specialskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr. A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand 1993/94 Utgift 18 518 9551) 1994/95 Anslag 19 462 000 1995/96 Förslag 30 380 000 varav 20 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) I utgiftsposten ingår semesterlöneskuld om 1 045 000 kr. De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna. Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning. Anslaget tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt avgifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 § andra stycket och 7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna. Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen lämnat en redovisning indelad i verksamhetsgrenarna anslagsfinansierad verksamhet och uppdragsfinansierad verksamhet. SSVH har redovisat ett anslagssparande om 1 375 000 kr för budgetåret. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. SSVH föreslår i sin förenklade anslagsframställning att ytterligare medel skall tillföras verksamheten såväl för utökade utbildningsinsatser som för olika utvecklingsinsatser. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. | | | | Resurser för 1995/96 | | | | Ramanslag 30 380 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 10 250 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende SSVH. Regeringen instämmer i RRV:s påpekanden att informationskvaliteten bör förbättras i vissa av de årsredovisningsdokument som avlämnats samt att redovisningen av den avgiftsfinansierade verksamheten måste utvecklas. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen är inte beredd att tillstyrka SSVH:s förslag om ytterligare medel för en utökning av verksamheten och för olika utvecklingsinsatser. Detta skall ses mot bakgrund av de fortlöpande besparingar som regeringen anser sig behöva göra, bl.a. på SSV:s område från och med budgetåret 1995/96. Någon besparing behöver dock inte tas ut på SSVH redan nästa budgetår, däremot kommer en besparing om 3 % att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998. SSVH bör emellertid under budgetåret 1995/96 genom ett effektivare medelsutnyttjande åstadkomma en ökad verksamhet med bibehållna resurser. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Statens skola för vuxna i Härnösand förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 380 000 kr. A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping 1993/94 Utgift 14 032 115 1994/95 Anslag 19 153 000 1995/96 Förslag 27 718 000 varav 18 373 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna. Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning. Anslaget tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt avgifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 § andra stycket och 7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna. Statens skola för vuxna i Norrköping (SSVN) har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen inte redovisat verksamheten indelad i verksamhetsgrenar. SSVN har redovisat ett anslagssparande om 5 000 000 kr för budgetåret. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. | | | | Resurser för 1995/96 | | | | Ramanslag 27 718 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 16 500 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende SSVN. Det bör emellertid nämnas att årsredovisningen bl.a. saknar en uppdelning av verksamheten på verksamhetsgrenar, vilket medför att det inte går att utläsa kostnaderna per verksamhetsgren. Regeringen förväntar sig att denna och andra brister kommer att vara åtgärdade till kommande årsredovisning genom det arbete som bedrivs vid myndigheten för att förbättra redovisningen av verksamhetens resultat. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen anser sig behöva göra fortlöpande besparingar, bl.a. på SSV:s område från och med budgetåret 1995/96. Mot bakgrund av SSVN:s stora redovisade anslagssparande är det regeringens bedömning att den föreslagna besparingen på SSV:s område under nästa budgetår bör tas ut genom en minskad medelstilldelning till SSVN. Det förändringsarbete som inletts vid SSVN, med att bl.a. förbättra de administrativa funktionerna, bör ändå kunna genomföras och därmed möjliggöra en bibehållen verksamhet med minskade resurser. En fortsatt besparing på 3 % kommer därefter att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Statens skola för vuxna i Norrköping för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr. A 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 1993/94 Utgift 76 916 124 1994/95 Anslag 78 080 000 1995/96 Förslag 125 916 000 varav 79 755 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid en utländsk skola (internationell skola). Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område (ändrad 1991-06-20). Regeringens överväganden Ett nytt elevbaserat statsbidragssystem för utlandsundervisningen infördes budgetåret 1994/95. I samband därmed gjordes även en kraftig uppräkning av anslaget. Enligt regeringens bedömning bör bidragsbeloppen per elev vara oförändrade nästa budgetår. Särskilda medel finns innevarande budgetår avsatta för slutreglering av bidrag enligt det tidigare gällande statsbidragssystemet. Dessa medel (3,4 miljoner kronor) bör nu avräknas från anslaget. Anslaget bör dock kunna belastas med eventuellt kvarvarande slutreglering även under budgetåret 1995/96. Europaskolorna För barn till EU-tjänstemän finns särskilda europaskolor. Europaskolorna är offentliga institutioner för utbildning. De kontrolleras gemensamt av regeringarna i medlemsstaterna. Hittills har nio sådana skolor inrättats runt om i olika medlemsländer. Skolornas ändamål är att barn till EU:s tjänstemän skall utbildas tillsammans. I mån av plats kan även andra barn tas in mot en avgift. Skolorna omfattar nursery school, primary school (5 år) och secondary school (7 år). Skolorna har gemensam läroplan och avslutas med The European baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på något av medlemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i sammansatta klasser med elever från olika länder. På orter där det finns många EU-anställda från samma land bildar medlemslandet en egen sektion och anställer då egna lärare. Medlemsländerna skall vardera utse en ledamot i styrelsen för skolorna samt två inspektörer i inspektörsrådet (en för nursery och primary school och en för secondary school). Europaskolorna finansieras till ca 65 % av EU och till ca 21 % av medlemslandet genom anställning av och betalning för nationella lärare. Återstående finansiering (ca 14 %) utgörs av avgifter för barn till icke EU- anställda. Värdlandet svarar för lokaler efter överenskommelse med styrelsen för europaskolorna. Utifrån antalet sektioner, klasser och elever bestämmer styrelsen för europaskolorna hur många lärare som skall anställas. Medlemslandet anställer de nationella lärarna och betalar lön till dem. Arbetsgivare är staten, som också garanterar den anställde de sociala förmåner som normalt tillkommer en lärare i hemlandet. Tillägg till lönen och andra löneförmåner som tillkommer en lärare vid en europaskola betalas av EU. Verksamheten vid europaskolorna regleras för närvarande i bl.a. en särskild stadga som antogs år 1957 (Statute of the European School). Medlemsländerna i Europeiska unionen och de europeiska gemenskaperna har emellertid i juni 1994 undertecknat en konvention om europaskolorna (Convention defining the Statute of the European Schools). Genom konventionen, som ännu inte trätt i kraft, upphävs bl.a. 1957 års stadga. I artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till Europeiska unionen förbinder sig Sverige att från dagen för anslutningen ansluta sig till de avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unionens funktion eller som har samband med unionens verksamhet. Regeringen har i propositionen Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19) förklarat sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen i de fall där anslutning till konventioner eller andra instrument är av sådan beskaffenhet att de skall underställas riksdagen. Enligt såväl 1957 års stadga som 1994 års konvention gäller att en medlemsstat skall ansöka om tillträde till respektive överenskommelse. Överenskommelserna fordrar också ratifikation. Det ankommer på regeringen att ansöka om tillträde. Regeringen avser att återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om godkännande av 1994 års konvention. Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som europaskolorna erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns barn och kommer inom kort att inlämna en ansökan. En svensk sektion bör bildas i Bryssel för primary school (6 - 11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med en svensk sektion i Luxemburg. För närvarande finns ingen uppgift om hur många lärare som kommer att behöva anställas nästa läsår. Dessutom kan vid uppbyggandet av en svensk sektion vissa medel behövas för utrustning m.m. Regeringen föreslår därför att riksdagen under detta anslag anvisar ett belopp om 7,5 miljoner kronor för de kostnader som bl.a. kan uppstå om svensk sektion bildas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr. A 15. Bidrag till driften av fristående skolor 1993/94 Utgift 214 801 725 1994/95 Anslag 181 965 000 1995/96 Förslag 274 625 000 varav 183 026 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget lämnas statsbidrag fristående skolor i följande fall, nämligen, - internationella skolor, - kompletterande skolor, - fristående särskolor, - riksinternatskolor. Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården, Ekerö. Medel under detta anslag avser huvudsakligen bidrag enligt regeringens beslut till sådana kompletterande skolor, vars utbildningar kan anses särskilt värdefulla från nationell synpunkt. Innevarande budgetår lämnas bidrag till 36 sådana skolor, varav 14 ger grundläggande konstnärlig utbildning och sex skolor kvalificerade hantverksutbildningar. Regeringens överväganden Från och med den l januari 1996 skall fristående särskolor, såväl sådana som motsvarar den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan tilldelas resurser från elevens hemkommun (prop. 1993/94:242, bet. 1993/94:UbU20, rskr. 1993/94:421). Regeringen kommer senare att fastställa vilka av de fristående särskolor som i dag har statligt stöd, som skall vara berättigade till offentligt bidrag. Medel som innevarande budgetår beräknats för statsbidrag till fristående särskolor har därför avräknats från anslaget. Detta kommer att beaktas vid beräkning av det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för år 1996. Från och med den l juli 1994 tilldelas fristående gymnasieskolor resurser från elevens hemkommun. Vid medelsberäkningen i 1994 års budgetproposition avräknades från detta anslag medel motsvarande det statsbidrag som under budgetåret 1993/94 lämnades till sådana skolor. Härvid avräknades också medel motsvarande statsbidraget till Lundsbergs skola. Regeringen gav emellertid i maj 1994 Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola fr.o.m. den l juli 1994. Medel motsvarande statsbidraget till denna skola måste därför återföras till detta anslag. Något resurstillskott för elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars barn bör dock inte komma i fråga förrän efter den översyn av riksinternatskolorna som behandlas nedan. En riksinternatskola är enligt definitionen i skollagen (1985:1100) inte en fristående skola utan en särskild utbildningsform. Enligt 10 kap. 1 § skollagen kan regeringen - på framställning från huvudmannen - ge en internatskola ställning som riksinternatskola. Förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor innehåller bestämmelser om verksamheten vid sådana skolor bl.a. om styrelse och skolledning, att bestämmelser för grundskolan och gymnasieskolan skall följas, om behörighet att tas in i riksinternatskola, betyg, intagning, intagningsnämnd och statsbidrag m.m. Verksamheten vid en riksinternatskola är alltså starkare reglerad än vid en fristående grundskola eller gymnasieskola. En riksinternatskola får direkt riktat statsbidrag som omfattar bidrag till undervisning, elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars barn. Regeringen anser att en översyn av reglerna för riksinternatskolor bör göras. Översynen skall ha som syfte att regleringen för riksinternatskolorna skall anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, dels att nuvarande förordnandeperiod för styrelserna löper ut den 30 juni 1996 bör en förändring ske först fr.o.m. den l juli 1996. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna fråga. I enlighet med vad som redovisats under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. bör medel överföras till detta anslag för statsbidrag till Hushållsskolan i Bräkne Hoby (kompletterande skola) (+ 1 687 000). Den tvååriga stallchefsutbildningen i Flyinge inordnas successivt i Lant- bruksuniversitetet med start för årskurs 1 innevarande budgetår. Medel för statsbidrag till Flyinge motsvarande årskurs 2 och som beräknats under detta anslag har därför förts över till nionde huvudtiteln (Jordbruksdepartementet) anslaget H 1. Sveriges lantbruksuniversitet (- 1 159 000 kr). Riksdagen fastställde efter förslag i 1994 års budgetproposition ramen årselevplatser för statsbidrag under budgetåret 1994/95 till kompletterande skolor, till internationella skolor över grundskolenivån och till riksinternat- skolor till 3 014. Efter föreslagna förändringar vad gäller stöd till Lundsbergs skola, Hushållsskolan i Bräkne Hoby och stallchefsutbildningen i Flyinge bör ramen för budgetåret 1995/96 fastställas till 3 428 årselevplatser. Den nya gymnasieskolan får i enlighet med riksdagens beslut införas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Det innebär att utbildningar i gymnasieskolan inom den tidigare s.k. lilla ramen avvecklas i motsvarande takt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att omvandla en viss utbildning till en fristående skola över grundskolenivån som kompletterar det offentliga skolväsendet. Regeringen föreslår därför - i likhet med förra året - att regeringen bemyndigas att få utöka den av riksdagen fastställda ramen för statsbidragsberättigade årselevplatser vid fristående kompletterande skolor för sådana fall. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 16. godkänner förslaget till ram för budgetåret 1995/96 för statsbidrags- grundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinter- natskolor och internationella skolor över grundskolenivån, 17. bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1995/96, 18. till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr. B Folkbildning Folkbildningen, studieförbund, folkhögskolor, föreläsningsföreningar och folkbibliotek, var länge i stort sett ensamma om att svara för vuxenutbildningen i vårt land. Först under 1960-talet startades komvux, under 70-talet började högskolan öppnas också för människor i arbetslivet genom ändrade intagningsbestämmelser. I dag är folkbildningen en anordnare bland flera andra inom vuxenutbildningen. Undervisningen vid både folkhögskolor och studieförbund karaktäriseras av arbetsformer som innebär deltagarstyrda studier där grupparbete och samtal spelar en viktig roll. Stort utrymme ges åt studier som växer fram ur deltagarnas egna erfarenheter, intressen och behov. De friare arbetsformer och det arbetssätt som präglar studieförbund och folkhögskolor skapar goda möjligheter att nå lågutbildade och personer med olika funktionshinder. De flesta studieförbund och folkhögskolor är folkrörelseorgan, som tillkommit i nära anslutning till olika medlemsorganisationer för att därigenom möjliggöra kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och i anslutning till respektive organisation. Medlemsskolning är en viktig uppgift för folkbildningen. Genom sin uppbyggnad och organisation har folkbildningen goda förutsättningar att snabbt ta upp frågeställningar och kunskapsområden som aktualiseras. Ett gott exempel på detta är den satsning på studieverksamhet som gjorts i anslutning till EU-valet. Studieförbund och folkhögskolor har också under de senaste åren med hjälp av extra statliga resurser gjort stora insatser för utbildning av arbetslösa. Folkhögskolorna har sedan länge genomfört kompetensgivande utbildningar på grundskole- och gymnasienivå. Även eftergymnasiala utbildningar och högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet och högskolor. Från och med budgetåret 1992/93 har även studieförbunden möjlighet att genomföra kompetensinriktade utbildningar motsvarande vad som ges inom det allmänna skolväsendet och högskolan utan att möjligheten till statsbidrag påverkas. Utöver sina utbildningsuppgifter är folkbildningen viktig även som kulturbärare. Anslaget till folkbildningen är det enda statliga bidrag med kulturpolitisk betydelse som når ut till alla kommuner i landet. I många fall är det studieförbunden som bär upp det lokala kulturlivet. I de ca 250 kommuner som saknar statsstödda kulturinstitutioner för musik, teater etc. är studieförbunden tillsammans med föreningslivet och folkbiblioteken den viktigaste arrangören av kulturprogram. Även studieförbundens estetiska verksamhet är av väsentlig betydelse för kulturlivet i samhället. Inom detta område finns en stor bredd av verksamheter. Hit räknas teoretiska studier av ämnen som musikhistoria, teaterhistoria och konsthistoria tillsammans med utövande verksamhet av amatörer inom musik, scenisk konst, teckning, bild- och formkonst. Även slöjd/konsthantverk räknas hit. Det estetiska området lockar i hög grad deltagare från yngre åldersgruppper. Särskilt attraktivt för denna grupp är musiken. Den praktiskt-estetiska verksamheten samlar många kvinnor. Många folkhögskolor har en stor betydelse som kulturcentrum för lokalsamhället. Folkbildningen samlar många deltagare. Under budgetåret 1993/94 deltog ca 2 800 000 personer i ca 330 000 studiecirklar och ca 11 400 000 personer i ca 115 000 kulturprogram. Folkhögskolorna samlade ca 39 500 deltagare i de långa kurserna (inkl. ca 15 100 deltagarna i långa kurser genomförda med stöd av särskilda statliga insatser för arbetslösa) och ca 150 000 i korta kurser. Folkbildningen är således ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen i arbetet med att höja utbildningskompetensen i samhället. Folkbildningens arbetsformer med individuella studiegångar och flexibla pedagogiska arbetsformer tillsammans med den tillgänglighet den uppvisar ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbildning. Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från besparingar. Detta innebär att för de under littera B upptagna anslagen B 1. Bidrag till folkbildningen, B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen och B 3. Bidrag till kontakttolkutbildningen skall inga besparingar tas ut. Anslaget B 1. Bidrag till folkbildningen bör även tillföras en resurs på 40,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (27 miljoner kronor för 12 månader). ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anvisat Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96besparing 19971 besparing 19981 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- B. Folkbildningen 1 979 1 937 3 046 2 017 of of ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Särskilda arbets- 539 491 539 539 marknadsinsatser ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Summa 2 518 2 428 3 585 2 556 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Prisnivå 1995/96 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- B 1. Bidrag till folkbildningen 1993/94 Utgift 2 456 463 000 1994/95 Anslag 2 356 038 000 1995/96 Förslag 3 472 357 000 varav 2 482 551 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Statsbidraget utbetalas till Folkbildningsrådet, som ett samlat finansiellt stöd till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977)om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Nordisk folkhögskola i Genève. Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper. Regeringens överväganden Resultatbedömning Av Folkbildningsrådets förenklade anslagsframställning framgår att inom studieförbundsverksamheten har såväl antalet studietimmar i studiecirklar som antalet kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet ökat under budgetåret 1993/94 jämfört med budgetåret 1992/93. För folkhögskolans del har den verksamhet för vilken reguljärt statsbidrag betalats haft i stort sett oförändrad omfattning under åren 1992/93 och 1993/94. Under budgetåret 1993/94 har Folkbildningsrådet av arbetsmarknadsskäl fått särskilda medel dels för arbetsmarknadsanpassad utbildning (100 miljoner kronor), dels för anordnande av extra utbildningsplatser inom folkhögskolan (ca 439 miljoner kronor). Inom ramen för den arbetsmarknadsinriktade utbildningen har studieförbunden genomfört sammanlagt ca 20 000 arrangemang, varav merparten i form av studiecirklar, och samlat ca 195 000 deltagare. Bland deltagargrupperna återfinns många ungdomar, invandrare, kulturarbetare, handikappade, ungdomsledare, långtidsarbetslösa utan A-kassa samt arbetslösa inom studieförbundens medlemsorganisationer. Studieförbunden redovisar att mer än 8 000 eller ca 15 % av deltagarna är invandrare. De särskilda medlen för extra utbildningsplatser vid folkhögskolorna har möjliggjort 1 100 kurser för totalt 15 122 deltagare, varav 8 835 kvinnor. De extra studieplatserna har utgjort drygt en tredjedel av folkhögskolornas totala verksamhet under verksamhetsåret. Den övervägande delen av kurserna, ca 70 %, har bestått av allmänna kompetenshöjande utbildningar på främst grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakunskap. Ca 40 % av deltagarna hade högst grundskoleutbildning och ca 80 % av deltagarna högst motsvarande tvåårig gymnasieutbildning. 2 346 eller ca 15 % av deltagarna var invandrare. Folkbildningsrådet har av de tillgängliga resurserna avsatt 25 miljoner kronor som förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och deltagare med språkliga och sociala handikapp. Av dessa har 7 miljoner kronor fördelats i samverkan med Nämnden för vårdartjänst för deltagare som inte på annat sätt kunde delta i folkhögskolekurser. Mer än 50 nya kurser för handikappade har kunnat genomföras med stöd av de vidtagna åtgärderna. Enligt regeringens mening har såväl folkhögskolor som studieförbund bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som regeringen ställt upp för statsbidrag för folkbildningen under budgetåret 1993/94. Likaså har folkhögskolorna och studieförbunden på ett gott sätt visat sig kunna hantera de särskilda resurser som ställts till förfogande av arbetsmarknadspolitiska skäl under samma budgetår. Slutsatser Från anslaget har förts bort 490 710 000 kr som, av arbetsmarknadspolitiska skäl, anvisats för budgetåret 1994/95. Under innevarande budgetår har, i likhet med vad som gällt för budgetåret 1993/94, studieförbund och folkhögskolor disponerat betydande arbetsmarknadspolitiska resurser för insatser med särskild inriktning på arbetslösa. De hittillsvarande erfarenheterna är så goda att regeringen bedömer att en fortsatt satsning av detta slag bör ske även under budgetåret 1995/96. Regeringen anser att studier i t.ex. studiecirkelform är en väl fungerande åtgärd för att aktivisera arbetslösa. De är också särskilt lämpliga för den som saknar studievana och har låg utbildningsnivå. Arbetslösa bör också i viss utsträckning kunna fungera som cirkelledare. Regeringen föreslår därför att Folkbildningsrådet erhåller 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folkhögskolor. Regeringen föreslår även att 439 miljoner kronor anvisas för att möjliggöra ca 10 000 extra platser inom folkhögskolan under hösten och våren 1995/96. Av anvisade 439 miljoner kronor skall 30 miljoner kronor användas för kommande försöksverksamhet med dis- tansutbildning vid folkhögskolor eller studieförbund enligt bestämmelser som regeringen avser att senare meddela. Regeringen har under inledningen gett sin syn på betydelsen av folkbildningen. Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från besparingar och även tillföras en ytterligare resurs på 40,5 miljoner kronor (27 miljoner kronor för 12 månader). Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 blir därmed 3 471 767 000 kr (inkl. pris- och löneomräkning). Till föreningen Nordisk folkhögskola i Genève föreslås ett anslag på 590 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 3 472 357 000 kr. B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 1993/94 Utgift 49 474 669 1994/95 Anslag 63 959 000 1995/96 Förslag 102 140 000 varav 65 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förut- sättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Regeringens överväganden Resultatbedömning Nämnden för vårdartjänst (NV) Budgetåret 1993/94 fick 57 folkhögskolor del av NV:s tilläggsbidrag för sådan verksamhet som inte kunde täckas av Folkbildningsrådets bidrag. Genom dessa bidrag möjliggjordes ökad lärartäthet, tolkhjälp, assistans till de studerande i undervisningen och på fritiden, organiserad fritidsverksamhet och möjligheter att delta i kulturlivet. En viss del av bidraget har även kunnat utnyttjas för anpassning av teknisk utrustning, anpassat studiematerial och viss byggnadskomplettering. Genom NV:s bidrag har 2 124 deltagare med olika funktionshinder kunnat delta i anpassningskurser. I kurserna har även deltagit 232 anhöriga. Kurserna anordades på 29 folkhögskolor i samarbete med 12 handikapporganisationer. 3 675 000 kr har utbetalats till Synskadades Riksförbund för anpassning av studiematerial till synskadade och dövblinda. Av NV:s förenklade anslagsframställning framgår att antalet studerande med funktionshinder i långa folkhögskolekurser inom ramen för folkhögskolans reguljära verksamhet minskade med 153 personer, eller med 7 % jämfört med budgetåret 1991/92. Tas emellertid hänsyn till de ytterligare resurser som ställts till folkhögskolornas förfogande för extra elevplatser av arbetsmarknadsskäl blir bilden annorlunda. Det visar sig då att antalet studerande med funktionshinder ökat med totalt 590 personer eller med ca 27 % under samma period. Ökningen kan förklaras med att Folkbildningsrådet avdelat 25 miljoner kronor av den extra resursen för elever med funktionshinder och för deltagare med språkliga och sociala handikapp. Av dessa fördelades 7 miljoner kronor till särskilda insatser för riktade folkhögskolekurser för deltagare som på annat sätt inte kunnat delta i folkhögskolekurser. Arbetet härmed har skett i nära samarbete mellan Folkbildningsrådet och NV, varvid NV på rådets uppdrag svarat för information, rådgivning, administration och uppföljning av verksam- heten. Den resurs som tillförts folkhögskolorna för extra platser har således även kommit funktionhindrade till del. Tolk- och översättarinstitutet I sin förenklade anslagsframställning anför Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) att anslaget genom den förstärkning som har gjorts fr.o.m. den 1 januari 1994 nu ligger på den nivå som svarar mot den utexaminering av tolkar som krävs för att möta behovet i samhället. Det har dock visat sig vara svårt att från ett år till ett annat åstadkomma en markant ökning av utbildningsvolymen. Bristen på utbildade lärare och bristen på studerande med tillräckliga kunskaper i teckenspråk gör att man under ett uppbyggnadsskede måste ägna stora insatser åt att skapa förutsättningar för att på sikt kunna höja utbildningsvolymen. TÖI arbetar på att ta fram en långtidsplan för tolkutbildningen och teckenspråksutbildningen som syftar till att man mot slutet av planeringsperioden skall nå upp till en väsentligt ökad utbildningsvolym. Socialstyrelsen har i en rapport (1994:3) Tolktjänstverksamheten för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade bedömt att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången på utbildade tolkar. TÖI:s nämnda långtidsplan kommer att presenteras för Utbildningsdepartementet under våren 1995. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbildningen som lades fast i 1993 års budgetproposition samt i propositionen (1992/93:159) om stöd och service till vissa funktionshindrade bör gälla även för budgetåret 1995/96. Statsbidraget till NV för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen beräknas till 52 638 000 kr. Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarundervisning beräknas till 48 802 000 kr. Bidraget till Stockholms universitet för förvaltningskostnader vid TÖI beräknas till 700 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för bud- getåret 1995/96 anvisar ett anslag på 102 140 000 kr. B 3. Bidrag till kontakttolkutbildning 1993/94 Utgift 8 203 664 Reservation 1 381 460 1994/95 Anslag 8 000 000 1995/96 Förslag 10 806 000 varav 8 220 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studieförbunden och folkhögskolorna efter särskilt beslut av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakttolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning. Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning, anordnarens kostnad för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till deltagare. Utbildning anordnas inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Deltagarna bör aktivt behärska såväl svenska som det språk varifrån tolkningen skall ske samt ha allmänna kunskaper i samhällsfrågor både vad gäller Sverige och tolkspråkets land/länder. Vid fördelning av statsbidraget skall TÖI särskilt eftersträva att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de regioner och inriktas på de språk där behoven av kontakttolkar är störst. TÖI har utformat statsbidraget som ett schablonbidrag per undervis- nings/studietimme för utbildningskostnad och kursadministration. Inac- korderingsstöd, bidrag till resekostnader samt stipendier utgår i stort sett enbart för folkhögskolekurser. TÖI skall utöva tillsyn över kontakttolkutbildningen på folkhögskolor och i studieförbund samt kontinuerligt följa upp och utvärdera utbildningen. TÖI ställer upp de övergripande målen för kontakttolkutbildningen och svarar för pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete samt för information om utbildningen. Regeringens överväganden Regeringen har den 23 juni 1994 gett Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) och Statens invandrarverk (SIV) i uppdrag att kartlägga och analysera vissa frågor rörande verksamhet för kontakttolkar. Uppdraget har getts mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av förslag i 1994 års budgetproposition att anslaget av statsfinansiella skäl borde upphöra (prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 76, bet. 1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177). Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet i en gemensam rapport senast den 1 februari 1995. Regeringen föreslår i avvaktan på närmare ställningstagande till rapporten att anslaget för budgetåret 1995/96 endast pris- och löneomräknas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 806 000 kr. C Universitet och högskolor m.m. 1 Högre utbildning och forskning 1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning Den högre utbildningen bedrivs vid sju universitet inkl. Sveriges lant- bruksuniversitet, tre högskolor med fakultet - Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå, 14 mindre och medelstora högskolor, sju konstnärliga högskolor samt 27 vårdhögskolor; därutöver bedrivs högskoleutbildning på Gotland. Till detta kommer den högre utbildning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare. Expansionen av den högre utbildningen har varit betydande. Antalet studenter, omräknade till heltidsstudenter, i grundutbildningen har ökat med cirka 30 procent sedan 1990-talets början. Läsåret 1993/94 uppgick antalet registrerade studerande på hel- och deltid till drygt 255 000. Tillströmningen till högre utbildning var relativt konstant under större delen av 1980-talet. Fram t.o.m. läsåret 1987/88 var antalet högskolenybörjare 41- 43 000 per läsår. Under den därpå följande femårsperioden expanderade utbildningen kraftigt. Läsåret 1993/94 uppgick antalet högskolenybörjare till nästan 62 000, vilket motsvarar en ökning med drygt 40 procent under perioden. Ungefär hälften av nybörjarna läser fristående kurser. Kvinnorna är i majoritet (cirka 57 procent) men det är stor variation mellan olika kurser och program. Omkring 33 500 examina togs ut under läsåret 1993/94 - en siffra som förväntas öka under de närmaste åren när kapacitetsökningen slår igenom. Även antalet nyantagna doktorander har ökat. Läsåret 1993/94 fanns nästan 17 000 aktiva studerande i forskarutbildning och av dessa var 36 procent kvinnor. Antalet avlagda doktorsexamina uppgick till 1 440. Vid de statliga universiteten och högskolorna inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde fanns nästan 45 000 anställda, varav omkring hälften var lärare och forskare. Andelen kvinnor bland forskarassistenterna var 24 procent, bland lektorerna 22 procent och bland professorerna 7 procent. För budgetåret 1994/95 uppgår anslagen till dessa universitet och högskolor m.m. till knappt 17 miljarder kronor varav 8,7 miljarder kronor till grundläggande högskoleutbildning och 5,7 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning. Studiestödet har beräknats till drygt 6 miljarder kronor. Beträffande resultatredovisningen hänvisas till avsnitt 5. Med anledning av att lärosätenas redovisning avser det första året i treårsperioden och att årsredovisningarna är av varierande kvalitet och därför ej jämförbara bör slutsatser anstå till slutet av treårsperioden. Arbetet med att reformera och avreglera den högre utbildningen inleddes av den förra socialdemokratiska regeringen. Sålunda informerades riksdagen våren 1991 om att linjesystemet skulle avskaffas och om att ett beredningsarbete hade inletts för en total översyn och reformering av förutsättningarna för verksamheten vid universitet och högskolor. Genom 1993 års universitets- och högskolereform befästes inriktningen mot en ökad självständighet, decentralisering samt kvalitet och effektivitet i den högre utbildningen. Högskolans mål Vetenskap och kunskap är i grunden internationell. Högskolan måste i hela sin verksamhet ha ett internationellt perspektiv. Den måste vara en självständig organisation för sökandet och förmedlandet av kunskap. Den skall befinna sig i det demokratiska samhällets mitt och vara en stark kraft för en fördjupad demokrati. Högskolan förmedlar och utvecklar kulturarvet och skall bidra till ett levande och skapande kulturliv. Högre utbildning och forskning är av avgörande betydelse för näringslivets utveckling och därmed för vårt samhälles välstånd. Ansvaret för högskoleväsendet skall vila på statsmakterna. De demokratiska organen och den statliga finansieringen utgör en garanti för offentlighet och rättssäkerhet samt för det fria utbytet av tankar och idéer inom utbildning och forskning. Den svenska högskolan skall erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet vid universitet och högskolor i alla delar av landet. Den bidrar därmed till en regionalt balanserad utveckling. Utbildning som anordnas eller finansieras av staten skall även fortsättningsvis vara avgiftsfri. Särskilda ansträngningar måste göras så att yrkesverksammas möjligheter till högskoleutbildning förbättras. Utbildningar måste placeras i tid och rum så att de yrkesverksammas deltagande underlättas. De bör även starkare anknyta till efterfrågan på arbetskraft i näringslivet och samhället i övrigt. En allsidig sammansättning av studerandegruppen är betydelsefull för att skapa en öppen och kreativ studiemiljö. Den svenska högskolan är samhällets kunskapssmedja, där kunskap skapas och förmedlas. Till skillnad från många andra länder har Sverige valt att låta forskningen väsentligen äga rum vid universitet och inte vid fristående institut. Detta underlättar det önskvärda nära sambandet mellan forskning och utbildning. Forskningen och dess resultat är en angelägenhet för hela folket. De som är verksamma inom forskning måste ha detta perspektiv för ögonen, inte enbart därför att medborgarna ytterst är deras uppdragsgivare och finansiärer, utan också för att det är en demokratisk rättighet att få ta del av de problemställningar och de resultat forskningen frambringar. Omvänt gäller också att forskningen skall kunna ta del av problemställningar i näringslivet och samhället i övrigt. Det innebär att forskarna har ett ansvar, inte endast inför vetenskapssamhället och de egna studenterna, utan även för att på ett öppet och begripligt sätt presentera resultaten av sin forskning. Denna folkbildningstradition har gammal hävd i Sverige. De måste också som deltagare i det offentliga samtalet stimulera ett intresse för forskningsfrågor. Svensk forskning är en liten del av den internationella forskarvärlden. För att Sverige skall kunna utnyttja forskning och omsätta den i praktisk tillämpning krävs forskningserfarna personer. Näringslivet och den offentliga sektorn kräver allt mer av forskningsbaserade varor och tjänster. Nya och bättre vägar måste skapas för att omvandla resultat från den grundläggande forskningen till tillämpad forskning och utveckling. Det bästa sättet att uppnå detta är att forskarutbildade i ökad omfattning anställs av näringsliv och offentliga arbetsgivare. På motsvarande sätt är det viktigt att det finns ett inflöde av kompetenta personer från näringsliv och gemensam sektor till högskolan. En ytterligare central fråga är samverkansmöjligheterna mellan forskare och företag samt möjligheten att exploatera kunskap och forskningsresultat generellt i högskolan. I början av 1990-talet utgjorde forskarutbildade personer knappt en halv procent av de nyanställningar som gjordes på arbetsmarknaden. Ungefär varannan nybliven doktor får anställning i den akademiska världen. Likvärdig utbildning Regeringen vill slå vakt om och utveckla det nationellt sammanhållna system med gemensamma ramar, som varit en styrka i det svenska högskoleväsendet. Att så sker ger också möjlighet för alla universitet och högskolor att profilera sig och skapa mångfald inom ett sammanhållet system. Mångfald garanteras genom decentraliseringen och det stora ansvar för utformningen av verksamheten som ligger på det enskilda lärosätet. Likvärdig kvalitet i grundutbildningen måste eftersträvas vid alla universitet och högskolor så att en examen är lika mycket värd oavsett var den utfärdats. Detta skall den statliga examensrätten garantera. Om studenternas frihet skall ha någon reell innebörd måste studenterna under sin studietid kunna byta studieort och därvid ha möjlighet att tillgodoräkna sig redan genomförda studier. Den högre utbildningen skall enligt högskolelagen (1992:1434) vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Detta grundläggande krav måste beaktas av alla högskolans lärare oberoende av om de genomgått forskarutbildning eller ej. Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som syftar till att stärka den vetenskapliga kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. Bland lärarna i högskolan har forskning i allmänhet varit högre värderad än grundutbildning. Det kan skapa problem genom att studenterna i undervisningen inte får chansen att möta och stimuleras av betydelsefulla delar av högskolans kompetens. Ambitiösa insatser görs dock vid våra lärosäten för att utveckla och stärka utbildningens forskningsanknytning. Det är angeläget att högskoleledningar och studenter är starkt pådrivande i denna utveckling. Staten garanterar högskolans självständighet och frihet Det statliga ansvaret handlar om att garantera god kvalitet i undervisning, upprätthålla rättssäkerhet, främja inflytande och insyn. Härigenom garanteras också forskningens frihet liksom att forskningsresultat fritt och öppet kan spridas. De offentliga universiteten och högskolorna har därmed möjligheter att i sin verksamhet stå fria från intressen utanför högskolan. Enligt högskolelagen skall allmänföreträdarna vara i majoritet i högskolans styrelse. Regeringen anser att politiska företrädare för nationella, regionala eller lokala intressen bör ingå i styrelserna. Högskolan har inte råd att undvara den kompetens och den kunskap om det omgivande samhället som dessa besitter. Regeringen har därför för avsikt att komplettera styrelserna med denna typ av allmänföreträdare. Decentraliseringen av beslutsfattandet inom högskolan innebär ett ökat ansvar för respektive lärosätes ledning. Högskoleledningen har därmed ett stort ansvar för att skapa en miljö präglad av öppenhet och lyhördhet. I de nämnder och andra beslutsorgan som högskolan själv tillsätter är det viktigt, att anställda och studenter finns representerade. Förändringarna i högskolelagen har inneburit en formell försvagning av det lagstadgade medbestämmandet för studenterna, vilket är olyckligt. Det är angeläget att studenterna aktivt deltar i arbetet för förändring och förnyelse av högskolan och deras rätt till inflytande bör därför stärkas. Det är otillräckligt att som nu endast ange studenternas rätt att vara representerade i styrelsen och andra organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen anser att studenterna skall garanteras minst två representanter i nämnda organ. Regeringen avser att ändra högskoleförordningen i detta avseende (avsnitt 4). 1.2 Internationalisering Verksamheten vid universitet och högskolor är internationell till sin karaktär. Den övervägande delen av all kunskap utvecklas utanför Sverige och måste importeras innan den kan användas i svensk forskning och undervisning. För att kunna delta i det internationella utbytet av kunskaper och information krävs att den inhemska verksamheten håller hög kvalitet. Europasamarbetet ger nya möjligheter för det internationella samarbetet. EU:s nuvarande och planerade utbytesprogram för studenter länkar samman sociala nätverk inte bara med Västeuropa utan även med Central- och Östeuropa. Socrates och Leonardo är exempel på program där Sverige kommer att medverka aktivt. Tempus innebär en öppning mot de Baltiska staterna samt Öst- och Centraleuropa. Det utvecklade samarbetet inom Europa skapar både ett snabbare kunskapsutbyte för alla som är verksamma inom högskolan och fördjupade kontakter människor emellan. EU:s utbytesprogram öppnar också möjligheter till utbyte med andra delar i världen. Ett kvantitativt mål som gäller inom EU är att tio procent av studenterna bör studera minst tre månader i ett annat land under sin grundutbildning. Även för forskningens vidkommande innebär Europasamarbetet nya möjligheter, framför allt när det gäller den mer tillämpade forskningen. Ungefär fyra procent av de offentliga svenska utgifterna för forskning och utveckling kan komma att utgöras av bidrag till EU:s budget. Svenska forskare och företag får konkurrera på lika villkor med forskare och företag från andra EU-länder om medel från EU:s forskningsbudget. För att få delta måste svenska forskare och företag ingå i projektgrupper med deltagande från andra länder. Utöver tillgången till hela projektets resultat får forskarna nytta av vårt deltagande genom att ingå i ett utvecklat nätverk med dynamiska forskningsmiljöer. Inslaget av forskarutbildning är stort. Europasamarbetet får ej utvecklas på bekostnad av annan internationell utblick och samverkan. Högskolan har ett stort ansvar för att vidga kunskapen och förståelsen för andra regioners samhällsförhållanden och kulturer. Det gäller särskilt utvecklingsländer där över 80 procent av mänskligheten lever. Högskolan skall aktivt främja kunskapen om utvecklingsländerna. Högskolan skall kraftfullt bekämpa alla former av främlingsfientlighet och rasism. 1.3 Jämställdhet Högskolans kvalitetsutveckling gynnas av att människor med skilda erfarenheter har ett jämbördigt samarbete. Genom att kvinnor och män under sin uppväxt utvecklat olika referensramar finns det en kvalitetspotential i samverkan mellan könen. För att den potentialen skall komma till nytta måste samverkan ske under jämlika villkor. Den akademiska världen domineras av män - professorer, dekaner och prefekter. Mer än tre fjärdedelar av forskarassistenter och lektorer är män trots att kvinnorna är i majoritet inom de flesta typer av grundutbildning. Andelen kvinnor bland professorer är endast sju procent. Detta är inte acceptabelt. Kvinnornas frånvaro ger dessutom kvalitetsförluster i forskningen och undervisningen. Situationen är oacceptabel också därför att kvinnorna inte finns med där viktiga beslut fattas. De åtgärder som hittills vidtagits för att främja jämställdheten inom universitet och högskolor har visat sig alltför långsamt verkande. Regeringen kommer därför att i en särskild proposition senare i år lägga fram förslag till åtgärder för att stimulera lärosätena till större ansträngningar när det gäller att öka andelen kvinnor på olika nivåer. 1.4 Ökad intagning, ökad tillgänglighet (inkl. öppet universitet) och högskoleutbildning i södra delen av Stockholms län För att möta samhällets - enskilda individers och arbetslivets - behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet krävs ett samlat kunskapslyft. I detta har högskolan en avgörande roll. För att åstadkomma detta krävs plats för fler studerande, ökad tillgänglighet till utbildning samt ett studiemotiverande studiestöd (avsnitten 2 och 3). Tillgängligheten till utbildning är avgörande för möjligheterna att åstadkomma detta nationella kunskapslyft. Det gäller nu att utnyttja de resurser och förutsättningar som finns i utbildningsväsendet, modern informationsteknologi och etermedia för att med dessa resurser göra utbildning i olika former tillgänglig för alla. Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för ett öppet svenskt folkuniversitet med ett brett utbildningsutbud som i likhet med det brittiska Open University når många människor (avsnitt 3). Stora insatser måste även göras för att rekrytera studerande från arbetslivet för att högskolestudier skall bli en naturlig del i ett livslångt lärande. Utbildning måste också kunna erbjudas på ett sådant sätt att studerande från miljöer utan studietraditioner ser högskolestudier som en reell möjlighet även för dem. En betydande andel av de nya platser som senare föreslås i denna proposition bör förläggas till de mindre och medelstora högskolorna. Flera av dessa har anmält att de har möjlighet att erbjuda fler platser. En sådan satsning innebär även en ökad tillgänglighet till utbildning. Dessa högskolor har förutom sin utbildningspolitiska roll även stor betydelse för den regionala utvecklingen (avsnitt 4). För att säkra kvaliteten i undervisningen är det av vikt att stärka forsk- ningen vid dessa högskolor. Det kan leda till en bredare rekryteringsbas för både grundutbildning och forskarutbildning. Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildad arbetskraft från andra regioner till Stockholmsregionen. Vidare råder där en inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholmsområdet och att detta skall ske i den södra länsdelen (avsnitt 2). Möjligheterna att finansiera studierna är av avgörande betydelse för beslutet att påbörja högre studier. Det åligger den parlamentariska kommitté (dir. 1994:148) som regeringen tillsatte i december 1994 att göra en samlad översyn av alla studiesociala aspekter. Som tidigare framhållits kommer frågor om social snedrekrytering att särskilt uppmärksammas. 1.5 Hög kvalitet vid alla universitet och högskolor Inledningsvis måste erinras om att den ökade självständighet som universitet och högskolor fått genom senare års reformer medför ett ansvar också för kvaliteten i verksamheten. Det yttersta ansvaret för kvaliteten och kvalitetsarbetet ligger hos styrelse och rektor. Kvalitetsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. Grundutbildning såväl som forskarutbildning måste hålla hög kvalitet vid samtliga universitet och högskolor. Statsmakterna understödjer de pågående insatserna för att stärka kvaliteten. Kanslersämbetets årliga rapport och utvärderingar är viktiga stöd i detta arbete. Den första årsrapporten från Kanslersämbetet om kvalitet och kvalitets- arbete vid universitet och högskolor visar att ett omfattande och seriöst arbete med kvalitetsutveckling har kommit igång vid alla lärosäten. Varje universitet och högskola bygger upp sitt eget program utifrån egna förutsättningar men samarbetar i flera fall med andra lärosäten inom och utom Sverige. Flera förefaller ha utarbetat redan fungerande system, ofta med fokus på utvärdering inom grundutbildningen. Den systematik som nu börjat byggas upp beträffande alla aspekter av kvalitet inom den högre utbildningen, t.ex. ledarskap, samverkan, uppföljning, utvärdering samt ambitioner att kontinuerligt höja kvalitetsnivån, är uppenbarligen ett resultat av bl.a. Kanslersämbetets stöd- och kontroll- funktion. Mot denna bakgrund är det angeläget att det systematiska kvalitetsarbete som inletts i form av program för kvalitetsutveckling för grundutbildningen fortsätter och utvecklas. Det är också angeläget att Kanslersämbetets uppgift att stödja och stimulera utvecklingen av kvaliteten fortsätter i den nya organisation som regeringen återkommer till senare (avsnitten 1.6 och 4.5). 1.6 Strukturförändringar Forskningen och forskarutbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna bör stärkas. Det främsta argumentet för detta är att grundutbildningen skall vara likvärdig i alla delar av högskolan och vila på vetenskaplig grund. Ett annat skäl är att rekryteringen till forskarutbildningen bör ökas bland de studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår att professurer får inrättas vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare föreslås en förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor (avsnitt 4). Syftet med högskolans undervisning är att stimulera studenternas läro-process och personliga utveckling. Därför är det viktigt att studenterna har ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och sociala miljön. Som ett led i att stärka studenternas formella inflytande har riksdagen på regeringens förslag beslutat bibehålla kårobligatoriet (prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Regeringen avser vidare att förändra högskoleförordningen för att garantera studenterna minst två representanter i styrelserna för universitet och högskolor samt i de organ vid lärosätena som behandlar utbildningsfrågor. Därutöver är det viktigt för utbildningens kvalitet att varje enskild student deltar i förnyelsen av utbildningens innehåll och former samt den organisation som utbildningen genomförs i (avsnitt 4). Ett rättvist och rättssäkert system för antagning till högre utbildning är angeläget. Det nuvarande antagningssystemet innebär att hela ansvaret för rekrytering av studenter ligger på den enskilda högskolan. Regeringen har givit i uppdrag till den utredare som har uppgiften att utvärdera 1993 års universitets- och högskolereform (RUT 93) att komma med förslag till ett antagningssystem som är överblickbart och som garanterar rättvisa och rättssäkerhet. Regeringen har givit tilläggsdirektiv till RUT 93 att analysera myndig- hetsstrukturen inom universitets- och högskoleområdet. I uppdraget ingår att pröva ansvarsfördelningen mellan politisk nivå, central myndighetsnivå och lärosätena, om ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till myndighetsnivån samt överhuvudtaget vilka uppgifter som bör fullgöras av en myndighet. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara inriktat på att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör om möjligt inrättas den 1 juli 1995. Förslag kommer att föreläggas riksdagen i en proposition senare i år efter det att regeringen analyserat för- och nackdelar med en sammanhållen myndighet (avsnitt 4.5). 2 Den grundläggande högskoleutbildningen m.m. 2.1 Hela högskolan kraftsamlar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Universitet och högskolor får vidkännas be-| | sparingar vad gäller både grundutbildning och forskning. Per | | capita-ersättningarna inom grundutbildningen skall minskas för | | alla områden utom för de konstnärliga och idrottsliga. | | Minskningar sker på alla fakultetsanslag. Särskilda resurser | | anvisas dock till grundläggande högskoleutbildning med | | inriktning på i första hand teknik och naturvetenskap samt i | | viss mån språk. Resurserna innebär att ytterligare cirka 10 000 | | helårsstudenter - i första hand rekryterade bland yrkesverksamma| | - kan beredas plats under flera år framåt. | | Härutöver skall resurser anvisas för andra särskilda åtgärder inom| | universitet och högskolor under läsåret 1995/96 med anledning av| | arbetsmarknadsläget. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: För att stärka och utveckla vårt samhälle inför framtidens utmaningar måste de gemensamma utbildningsresurserna tas i anspråk på bästa sätt. Detta är särskilt angeläget under de närmaste åren då en stor arbetslöshet måste bekämpas samtidigt som de stora underskotten i statsbudgeten måste elimineras. I det svåra statsfinansiella läge som Sverige befinner sig är kraftiga be- sparingar nödvändiga. Stora besparingar föreslås nu på alla statligt finan-s- ierade områden. Universitet och högskolor får vidkännas besparingar både vad gäller per capita-ersättningarna inom grundutbildningen och forskningens fakultetsanslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 340 miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till 160 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (18 månader). Den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 640 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och 200 miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Vidare anser regeringen att en besparing om 35 miljoner kronor bör göras budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Behovet av stöd till utvecklingsprojekt m.m. rörande grundutbildningen bör därefter i första hand tillgodoses inom ramen för de medel som universiteten och högskolorna disponerar, varvid en avvägning mot andra ändamål får göras. De besparingar som föreslås beträffande per capita- ersättningarna (avsnitt 5) har, med tanke på grundutbildningens betydelse, begränsats i förhållande till besparingarna i statsförvaltningen i övrigt. Besparingsåtgärder under perioden 1.7 1995 - 31.12 1998 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anvisat Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96besparing 19971 besparing 19981 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- C. Universitet 11 002 17 569 26 115 17 353 -512 -187 och högskolor ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Särskilda arbets- 112 199 1235 930 marknadsinsatser ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Summa 11 114 17 768 27 350 18 283 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Prisnivå 1995/96 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Särskilda resurser under flera år framåt för grundutbildningen De samlade anslagen till grundutbildning minskar dock inte, trots besparingen på per capita-ersättningarna eftersom universitetens och högskolornas uppdrag samtidigt utökas. Genom en överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor kan nämligen fler studerande erbjudas plats i högskolan under perioden. Vad gäller forskningen kommer den att tillföras medel via de under åren 1993 och 1994 inrättade forskningsstiftelserna. Regeringen avser att återkomma senare i år med en analys av hur dessa medel påverkar finansieringen av forskningen och forskarutbildningen vid de olika fakulteterna. Överföringen av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att fler kan få utbildning för samma kostnad för staten. De resurser som krävs för att högskolan skall kunna ta emot ytterligare cirka 10 000 studenter kan tillföras universitet och högskolor genom att behovet av reguljära arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. Detta innebär att många som tidigare inte fått möjlighet att börja sina studier i högskolan nu skall kunna få det. Satsningen innebär möjligheter till utbildning för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet. Det finns som regeringen tidigare framhållit en brist på naturvetare och tekniker i näringslivet, särskilt i exportindustrin. Vid sidan av den långsiktiga och planmässiga dimensioneringen av den högre utbildningen behövs under en tid särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Detta är nödvändigt inte minst för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora företagen. Bland såväl arbetslösa som bland dem som har arbete finns det människor som har intresse för naturvetenskap och teknik men som av olika skäl inte genomgått någon högre utbildning med sådan inriktning. (Jfr Finansplanen Bilaga 1) För dem som har samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning är behörighetsgivande förutbildning aktuell. Regeringen föreslår således att de nya platserna i första hand skall gälla utbildningar inom naturvetenskap och teknik. I storleksordningen ytterligare 9 000 studerande skall kunna erbjudas plats i sådana utbildningar under nästa läsår. Resurserna föreslås fördelade så att 4 500 kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 4 500 våren 1996. Såväl kortare som längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar bör komma ifråga. Den föreslagna ökningen av antalet helårsstudenter bör bibehållas under flera år framåt för att ge individerna möjlighet att genomföra en utbildning som leder till examen. För att utbildning skall vara ett intressant alternativ för redan yrkesverk- samma måste fördelaktiga villkor kunna erbjudas. Det gäller såväl studie- finansieringen som villkoren för ledighet för studier. En ny typ av studie- finansiering föreslås därför för den nu aktuella kategorien studerande (litt. E). I detta sammanhang vill regeringen särskilt betona vikten av ett intensifierat arbete för att förbättra rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Därvid bör det s.k. NOT-projektet, som bedrivs av Verket för högskoleservice och Skolverket, och som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik kunna spela en central roll. Vidare bör en satsning göras på språkutbildning. Många behöver i det dagliga arbetslivet kvalificerade språkkunskaper. Det kan gälla dem som måste genomföra förhandlingar på ett främmande språk eller som arbetar i företag med ett annat företagsspråk än svenska. För språkutbildning föreslås resurser för 1 000 studerande på heltid varje år i två år. Resurserna bör fördelas så att 500 kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996. Hänsyn bör tas till förväntat sökandetryck och de enskilda lärosätenas förmåga att utöka sin utbildningskapacitet. För att stärka de mindre och medelstora högskolornas utbildningsutbud bör särskild hänsyn tas till deras önskemål om dimensioneringsökning. Dessa högskolor har även stor betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen förutsätter att denna kraftiga ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och gemensam sektor att ge de anställda ledighet och anställa vikarier i stället så att de kan utnyttja det ökade utbildningsutbudet redan hösten 1995. För universitet och högskolor innebär regeringens förslag att ytterligare studerande måste beredas plats samtidigt som ersättningen för alla studerande - utom de konstnärliga och idrottsliga - kommer att bli lägre. Lärosätena måste ta sitt ansvar och de studenter som redan fått en plats måste dela med sig av utrymmet till alla dem som står utanför högskolan och i många fall även arbetsmarknaden. Detta innebär att studerande kommer att få bedriva sina studier i större undervisningsgrupper eller med stöd av mindre lärarledd undervisning. Utbildning måste också i större utsträckning kunna erbjudas på kvällar och helger samt under sommartid till alla dem som av olika skäl inte kan studera på dagtid. På så sätt kan lokalerna också utnyttjas bättre. Lärarna kommer att få möta större undervisningsgrupper och därmed få en ökad arbetsbörda. Den nya situationen kommer således att leda till påfrestningar samtidigt som ökningen av antalet studerande innebär möjligheter att i princip bibehålla och utnyttja nuvarande lärarkompetens. De konstnärliga och idrottsliga områdena har undantagits från besparingar. Inom dessa områden bör inte heller fler studenter tas in. Skälet till detta är att det är svårare att med bibehållen kvalitet ta in fler studenter eftersom dessa utbildningarna i hög grad är individuellt baserade. De påfrestningar som universitet och högskolor under de närmaste åren måste gå igenom gör det än mer angeläget att vidareutveckla det goda kvalitetsarbete som nu påbörjats inom högskolan. Regeringen kommer att i en proposition senare i år föreslå hur resurserna skall fördelas på de olika lärosätena och begär i förevarande proposition godkännande av omfattningen samt principerna för fördelningen av resurserna. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Vissa särskilda åtgärder Med hänvisning bl.a. till sysselsättningsläget föreslår regeringen ytterligare särskilda åtgärder med verkan under läsåret 1995/96 som innebär en ökad dimen- sionering. Åtgärderna avser dels generella volymökningar, dels satsningar på särskilda grupper. (Jfr Finansplanen Bilaga 1) Förslagen innebär i korthet följande. Riksdagen har i december med anledning av propositionen Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa resurser motsvarande cirka 4 000 studenter som studerar på heltid under våren 1995. Utökningen skall huvudsakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar till vilka det i dag finns ett stort antal sökande som inte kan beredas plats. Regeringen föreslår nu att motsvarande antal studenter bereds plats även under hösten 1995. Härutöver föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Utökningen bör huvudsakligen ske inom de områden som nyss nämnts. En aspirantutbildning - utbildning varvad med praktik i näringsliv eller i gemensam sektor - för arbetslösa akademiker bör införas i högskolan fr.o.m. den 1 juli 1995. Utbildningen skall i första hand vända sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen, som bör vara ettårig (40 poäng), bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper i ämnen som är av värde för de arbetsplatser som respektive högskola förutsätts samarbeta med. Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa akademikers inträde på arbetsmarknaden och att ta till vara den resurs dessa gruppers kompetens utgör. Den bidrar dessutom till att förbättra samarbetet mellan högskolorna och arbetsplatser i dess närhet. Ett antal högskolor i landet väljs ut för att på försök anordna aspirantutbildningen. Sammanlagt föreslås resurser för cirka 1 500 studerande för studier på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Universitet och högskolor bör utnyttja befintliga resurser bättre genom att erbjuda utbildning under större del av året. Verksamheten med sommaru- niversitet/sommarhögskola bör öka. Villkoren bör vara att verksamheten skall omfatta kurser ur universitetens och högskolornas ordinarie kursutbud och omfatta minst 5 och högst 10 poäng. Totalt ges möjlighet att erbjuda 25 000 studerande plats sommaren 1995. Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, bör även fortsättningsvis kunna erbjudas. Basåret syftar till att ge ungdomar med samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig behörighet till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid universitet och högskolor. Ungdomarna garanteras en utbildningsplats efter genomförd och godkänd basårsutbildning. Åtgärden är ett led i att förbättra rekryteringsunderlaget till nyssnämnda utbildningar. Det har visat sig att huvuddelen av dem som antogs budgetåret 1992/93 har gått vidare till sådana utbildningar. Även andra former av kompletterande utbildning bör prövas. Totalt bör 1 500 studerande beredas möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret 1995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500 basårsplatser inrättas inom den kommunala vuxenutbildningen (litt. A) Medel för dessa särskilda åtgärder under läsåret 1995/96 anvisas under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. En särskild satsning bör göras på forskarutbildning. Resurser föreslås för studiefinansiering till ytterligare 300 - 500 doktorander avseende budgetåret 1995/96 under de tolv första månaderna. Fr.o.m. den 1 juli 1996 bör verksamheten kunna finansieras genom utnyttjande av de medel som för närvarande används för forskarutbildning av obehöriga lärare. Dessa medel bör tillföras universitet och högskolor med fakultetsorganisation och anvisas under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att fördela de medel som anvisas för Vissa särskilda åtgärder inom den högre utbildningen. Den nya myndigheten inom högskoleområdet bör ges ett särskilt uppdrag att följa upp och utvärdera de särskilda åtgärder som görs inom den högre utbildningen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,- 2. godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer för fördelning av särskilda resurser under flera år framåt för grundutbildningen, 3. bemyndigar regeringen att fördela resurserna avseende Vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen. 2.2 Ny högskola i södra delen av Stockholms län - Södertörns högskola -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En ny högskola inrättas på Södertörn. Högskolan| | lokaliseras huvudsakligen i anslutning till Huddinge sjukhus. | | Viss utbildning kommer att förläggas till Haninge. | | Den nya högskolan skall byggas upp successivt och från år 1999 | | tillföras resurser som motsvarar cirka 4 000 studenter som | | studerar på heltid. Stockholms universitets nuvarande | | verksamhet i Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje skall | | ingå i den nya högskolan. När Hälsohögskolan med 2 500 studerande| | flyttar till Huddinge kommer det inklusive Karolinska | | institutets 1 500 studerande att finnas totalt 8 000 | | heltidsstudenter i området i anslutning till Huddinge sjukhus. | | Kostnaderna för den första etappen omfattande budgetåret 1995/96| | beräknas till 34 miljoner kronor. Denna etapp omfattar uppbygg- | | nadsarbete och resurser för 1 000 heltidsstudenter hösten 1996. | | I dessa ingår resurserna för Stockholms universitets nyssnämnda | | verksamhet, som föreslås överföras till den nya högskolan. | | Under en andra etapp omfattande budgetåren 1997-1999 bör verk- | | samheten byggas ut med resurser som motsvarar ytterligare | | 3 000 heltidsstudenter. | | Forskningen vid den nya högskolan kommer att byggas ut i samma | | takt och i samma omfattning som övriga högskolor av motsvarande | | storlek. Den förutsätts finansieras huvudsakligen genom den | | särskilda stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och| | forskarutbildning inom områden med inriktning på Östeuropa och | | Östersjöregionen vid en ny struktur för högre utbildning i södra| | Storstockholm. Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att | | stödja bl.a. forskning på vårdområdet förutsätts bidra till finans-| | ieringen av forskningen och forskarutbildningen. | | Verksamheten planeras så att den nya högskolan kan starta sin | | verksamhet den 1 januari 1996 och de första studenterna kan | | börja höstterminen 1996. | | Den särskilda beslutsordningen för samordning av vissa lokalför-| | sörjningsfrågor i Stockholm skall inte längre gälla. | -------------------------------------------------------------------- Bakgrund Riksdagen behandlade våren 1994 vissa frågor rörande behovet av utbyggnad av den högre utbildningen i landet (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Bl.a. betonades behovet av ytterligare utbyggnad i såväl det långa som det korta perspektivet. Riksdagen konstaterade också behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i Stockholmsområdet och att denna borde ske i de södra delarna. Åt dåvarande regeringen uppdrogs att närmare utreda frågan inför riksdagens slutliga ställningstagande. Till bakgrunden hör att Stockholms universitet har anmält att universitetet inte anser det lämpligt att öka studentantalet i Frescati. Till bakgrunden hör vidare att Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan i Stockholm till en plats i anslutning till Huddinge sjukhus. Landstinget har också föreslagit att viss annan utbildning och forskning förläggs till området för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Slutligen har Haninge kommun framfört önskemål om förstärkning av de högskoleutbildningar som i dag bedrivs inom kommunen. Regeringen tillsatte våren 1994 en kommitté för att bereda frågan om utbyggnad av högre utbildning i Stockholmsområdet. Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 1994:34) att utarbeta ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av en ny struktur för högre utbildning samt att utreda vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet. Kommittén, som antagit namnet 1994 års Stockholmskommitté, har lämnat sina förslag i betänkandet Kronan Spiran Äpplet En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet (SOU 1994:127). Kommitténs förslag: 1994 års Stockholmskommitté har föreslagit att en ny struktur för högre utbildning och forskning etableras i södra Stockholmsområdet. Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen i Stockholms kommun alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun och till detta campus föreslår kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna samlokaliseras. Varje campus bör kännetecknas av en egen utbildnings- och forskningsprofil. Inom och mellan campus bör modern informationsteknik (IT) tas i anspråk för att hålla kontakt. IT bör även användas som stöd till dis- tansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studiecentra knutna till de olika campus. Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdisciplinär och gräns- överskridande ansats. Utbildningen bör därför ha en betydande ämnesmässig bredd och forskningen inriktas mot två huvudområden: forskning om Östersjöområdet och Östeuropa samt forskning om livsvetenskaper, där forskning om vård och omsorg ingår. Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet, vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakulteten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation. Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara en helt fristående organisation och att uppbyggnaden vid slutet av en första etapp omfattande budgetåren 1995/96 och 1997-1999 bör motsvara 4 500 helårsstudenter varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra etapp omfattande budgetåren 2000-2002 bör en utbyggnad med 2 900 helårsstudenter äga rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär resurser för sammanlagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet respektive 3 000 i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkommer i varje campus studenter under andra huvudmän. En sammanfattning av betänkandet lämnas som bilaga 9 till denna proposition. I denna bilaga ingår även en sammanställning av remissynpunkterna. Remissinstanserna: Efter remiss har synpunkter på betänkandet kommit in från 53 instanser. Därutöver har sju spontana yttranden inkommit. Utredningens förlag mottas till övervägande del positivt av remissinstanserna. I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag. Behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i landet understryks liksom att särskilda behov föreligger i Stockholm, som är underförsörjt i förhållande till befolkningsmängden. Det anses motiverat att förlägga utbyggnaden till södra Stockholmsområdet. Lunds och Uppsalas universitet samt ytterligare några instanser ifrågasätter dock det regionala perspektiv som de anser att utredningen utgått från. Enligt dessa instansers mening bör ett nytt universitet ses ur ett nationellt perspektiv. Söderstrukturens olika lokaliseringsorter ger upphov till blandade reaktioner. Förslaget om Huddinge som lokaliseringsort stöds till fullo och förslaget angående Haninge av en klar majoritet, medan en lokalisering antingen till Södra Hammarbyhamnen eller Kvarnholmen avstyrks av en stor andel av remissinstanserna. Södertälje framhålls av flera kommuner som en bättre lokalisering. De två alternativen Södra Hammarbyhamnen och Kvarnholmen har ungefär lika få förespråkare. Stockholms universitet, som i betänkandet föreslås få en nyckelroll såsom huvudman för Söderstrukturen, är negativt till nätverksstrukturen och menar att det både organisatoriskt och resursmässigt är bättre att koncentrera enheten till området i närheten av Huddinge sjukhus. Universitetet är även kritiskt till en temaorienterad forskarutbildning samt till att olika organ inrättas för grundläggande utbildning och forskning. Enligt universitetets mening bör Söderstrukturen ej organiseras under universitetet utan redan från början vara en helt fristående organisation. Organisationen av Söderstrukturen möts i övrigt av blandade reaktioner. Flertalet remissinstanser anser att Söderstrukturen åtminstone på lång sikt bör utgöra en självständig högskola. Lunds universitet menar dock att de nationella resurserna är för knappa för en spridning av forskningen till ytterligare en högskola. Nätverksstrukturen avslås av flera remissinstanser som menar att utbyggnaden bör koncentreras till Huddinge/Novum. Må-nga, t.ex. KTH, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Haninge kommun och Huddinge kommun, anser dock att förslaget är mycket bra och nydanande. Den mångdisciplinära fakulteten avstyrks av flera remissinstanser, bl.a. av Stockholms universitet och KTH. Kritik framförs även mot att forskare och forskarstuderande ej knyts till sedvanliga fakulteter. Den nya universitetsstrukturens utbildningsinriktning stöds till fullo av de flesta. Förslaget att samlokalisera de konstnärliga utbildningarna möts dock av skarp kritik av berörda högskolor samt av vissa kommuner och Stockholms läns landsting. Forskningsinriktningen stöds av en majoritet av remissinstanserna. Lokala studiecentra uppfattas positivt av en klar majoritet. Några re- missinstanser anser dock att det vore bättre att senarelägga uppbyggnaden av dessa och inledningsvis koncentrera resurserna på utbyggnaden av Huddinge/Novum. Verksamhetens omfattning tillstyrks av en majoritet av remissinstanserna. Skälen för regeringens förslag: Ny högskola i södra delen av Stockholm län Utgångspunkter En betydande utbyggnad av den högre utbildningen har skett sedan slutet av 1980- talet. För att möta samhällets - enskilda individers och arbetslivets - behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet måste som ovan framhållits (avsnitt 2.1) en ytterligare utbyggnad ske också av den högre utbildningen. Det råder en regional obalans i landet när det gäller högre utbildning. Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek men också i förhållande till arbetslivets krav. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildade från andra regioner till Stockholmsregionen. Det kan också konstateras att antalet sökande till universitetet och högskolorna i Stockholms län har varit och fortfarande är extremt stort. Vidare råder i Stockholmsområdet en inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Andelen som går vidare från gymnasieskolan till högre studier är lägre i Söderkommunerna än i den norra länsdelen. Därför är en av målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i Stockholm att tillgodose och öka intresset för högre utbildning i den södra delen av Stockholms län. Ett sätt är att öka tillgängligheten till högre utbildning. Samtidigt bör aktiva insatser göras för att öka intresset för studieförberedande kurser i gymnasieskolan. Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholmsområdet, att detta skall ske i den södra regiondelen och att en ny självständig högskola inrättas i denna del av Stockholmsområdet. En sådan etablering skulle ha en positiv inverkan på hela regionen i likhet med vad som skett vid etablering av högskoleutbildning i andra delar av landet. I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla vid uppbyggnaden av den nya högskolan. Organisation Kommittén har redovisat vissa betänkligheter mot förslaget att den nya universitetsstrukturen skall utgöra en del av Stockholms universitet. Universitetet och flera andra remissinstanser har också argumenterat för att en fristående högskola inrättas. Några remissinstanser har också varit tveksamma till den nätverksorganisation som kommittén föreslagit. För att regionala intressen i södra delen av Stockholms län bäst skall kunna tillvaratas vad gäller högre utbildning bör en ny högskola inrättas. De kvali- tetskrav som ställs på denna skall vara desamma som de vilka ställs på andra universitet och högskolor. En samlad organisation och lokalisering ökar - i synnerhet under uppbyggnadsperioden - möjligheterna att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan bör därför byggas upp med sin huvudsakliga bas och ledning på ett ställe. Inriktning Verksamheten bör huvudsakligen vara inriktad på ämnen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och endast till mindre del omfatta laborativa ämnen. Det bör dock ankomma på organisationskommittén och senare på ledningen för den nya högskolan att överväga och fatta beslut om den närmare inriktningen. Den nya högskolans forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt och i samma omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av motsvarande storlek. Ett skäl till den låga övergångsfrekvensen till högre utbildning i södra delen av Stockholms län är att många ungdomar där av olika anledningar inte väljer gymnasieskolans studieförberedande kurser/program. I syfte att rekrytera till och förbereda för studier inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar avser regeringen att förlägga en del av de föreslagna basårsplatserna (avsnitt 2.1) till den nya högskolan. Lokalisering Det är naturligt att den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering i anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad runt Huddinge sjukhus. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé. Organisationskommittén bör dock särskilt beakta att viss utbildning skall förläggas till Haninge. Omfattning År 1999 bör verksamheten omfatta cirka 4 000 helårsstudenter inkluderande den verksamhet som Stockholms universitet för närvarande bedriver i Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje. Detta innebär att verksamheten i området kring Huddinge sjukhus år 1999 - inkluderande Karolinska institutets och Hälsohögskolans verksamhet - totalt kommer att omfatta cirka 8 000 helårsstudenter. Organisationskommitté tillsätts För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före sekelskiftet bör planeringsarbetet påbörjas under våren 1995. Regeringen avser att ge tilläggsdirektiv till 1994 års Stockholmskommitté våren 1995 med uppdrag att etablera en ny högskola på Södertörn; en organisationskommitté är därmed inrättad. Organisationskommittén bör inledningsvis - tills den nya högskolan inrättats - förhyra lokaler, köpa kurser och marknadsföra utbildningen. Ansvaret för kursernas innehåll och uppläggning samt examination ligger helt på det universitet eller den högskola som anordnar utbildningen. Organisationskommitténs sammansättning Kommittén bör organiseras så att bl.a. Stockholms läns landsting, Huddinge, Haninge, Södertälje och Botkyrka kommuner, Statens lokalförsörjningsverk, berörda fakulteter och utbildnings- och finansdepartementen som sakkunniga och experter finns företrädda på lämpligt sätt. Organisationskommitténs uppdrag bör vara att * förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan samt dra upp riktlinjer för och lämna förslag till fakultetsorganisation * anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor * förbereda och lämna ansökan till regeringen om rätt att utfärda vissa examina * rekrytera studenter till den första terminen * ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler * på lämpligt sätt samverka med Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa * i samråd med Stockholms universitet förbereda överföring av den verksamhet som universitetet driver i södra delen av Stockholms län * i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari 1996. Genom organisationskommittén bör sammanlagt 1 000 platser kunna utannonseras våren 1996 och de första studenterna vara på plats i provisoriska lokaler hösten 1996. Kostnaderna för förberedelser och för de 500 första studenterna har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor. Medlen har beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Vidare bör resurser för 500 studenter ö- verföras från Stockholms universitets anslag för grundutbildning under bud- getåret. Som planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter skall kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000 helårsstudenter under läsåret 1998/99. De första lokalerna med plats för 4 000 studenter bör kunna vara inflyttningsklara hösten 1999. Varaktig finansiering av utbyggnaden sker genom en omfördelning av resurser. Regeringen avser att inrätta organisationskommittén under våren 1995 med uppgift att - i avvaktan på riksdagens ställningstaganden - ta fram planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya högskolan. Beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet Riksdagen har med anledning av ett förslag av den förra regeringen godkänt en särskild tillfällig beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12,rskr. 1993/94:399). Beslutet innebär att regeringen givits möjlighet att avvika från den annars gällande principen om myndigheternas ansvar för sin lokalförsörjning. Den förra regeringen har utnyttjat denna möjlighet genom att besluta att de konstnärliga högskolorna i Stockholm - utom Kungl. Konsthögskolan - skall samråda med 1994 års Stockholmskommitté före beslut i lokalförsörjningsfrågor. Kommittén har också givits rätten att överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen som godkänts av riksdagen inte längre skall gälla. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola inrättas, i södra delen av Stockholms län, 5. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för vissa lokalför- sörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre skall gälla. 3 Ökad tillgänglighet till utbildning Högskolan måste ha en tillräcklig dimensionering. Den måste även vara lokaliserad så att den genom sin geografiska tillgänglighet är rekryterande. Den måste också genom sina arbetsformer framstå som lockande. De högskoleutbildade måste vara efterfrågade och erbjudas arbetsvillkor som gör det motiverat för den enskilde att skaffa sig en högre utbildning. Det är även nödvändigt att hålla olika vägar till högskolan öppna. Därvid spelar gymnasieskolans, den kommunala vuxenutbildningens och folkbildningens dimensionering och tillgänglighet en avgörande roll. För ett samhälle som strävar efter rättvisa mellan människor räcker det inte med att bara erbjuda utbildning. Samhället måste även direkt stimulera människor från olika samhällsgrupper att verkligen utnyttja de utbildningstillfällen som erbjuds. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning visar tydligt på nödvändigheten av sådana åtgärder. 3.1 Social snedrekrytering Den analys som gjorts i betänkandet Ursprung och utbildning - social snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85) är av stor betydelse för det fortsatta arbetet med att finna former för att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Sannolikheten för att någon från hem utan studietraditioner skall söka sig till en högskoleutbildning är väsentligt lägre än sannolikheten för att någon från ett akademikerhem skall göra detta. Dessutom är det vanligare att studenter med ursprung i arbetarmiljö söker sig till kortare och mer yrkesinriktade utbildningar än att studenter från akademikerhem gör det. Det finns tre huvudsakliga problem med social snedrekrytering. För det första är det en individuell orättvisa att människors chanser i livet till en orimligt stor del beror av omständigheter till vilka de fötts. För det andra innebär den sociala snedrekryteringen att alla människors resurser inte utvecklas och tas tillvara. Detta leder till effektivitetsförluster för samhället i stort. För det tredje kan en stor social snedrekrytering leda till att de flesta som besitter höga positioner i näringslivet och den gemensamma sektorn har liten eller ingen kunskap om livsvillkoren för andra delar av befolkningen. Regeringen avser att med olika åtgärder motverka socialt sned rekrytering i alla delar av utbildningsväsendet. En av dessa är att den parlamentariska studiestödskommittén (dir. 1994:148) fått i uppdrag att utveckla ett studiestödssystem som präglas av insatser mot social snedrekrytering. Andra åtgärder med samma syfte är en ökad dimensionering och en lokalisering som gör utbildning mer lättillgänglig. Regeringens föresats att trots det svåra ekonomiska läget skydda grundskolan från nedskärning har också detta syfte. En sammanhållen grundskola med en allsidig social sammansättning där alla elevers behov kan tillgodoses är en förutsättning för att komma till rätta med den grundläggande orsaken till problemet. 3.2 Åtgärder för att öka tillgängligheten Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den högre utbildningen samt överskådliga samt enhetliga tillträdesbestämmelser och antagningssystem är exempel på olika faktorer som är av betydelse för en breddad rekrytering till högre utbildning. Tillträde till högre utbildning Den nya gymnasieskolan är utformad så att eleverna på alla treåriga nationella och specialutformade program får allmän behörighet för högre studier. Det har dock visat sig att flera universitet och högskolor inom ramen för nuvarande bestämmelser i högskoleförordningen vid urval missgynnar elever från yrkesinriktade program. Motsvarande gäller för studerande från komvux och studerande med studieomdöme från folkhögskola. Regeringen har givit den särskilde utredaren som har att följa upp 1993 års universitets- och högskolereform tilläggsdirektiv att komma med förslag till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar rättssäkerhet i antagningsprocessen (dir. 1994:126). Inom Utbildningsdepartementet finns också en arbetsgrupp som arbetar med vissa betygsfrågor inom gymnasieskolan som hänger samman med frågan om allmän behörighet. Former/metoder För att ett nationellt kunskapslyft skall komma till stånd måste insatser göras för att skapa förutsättningar för alla medborgare att kunna få del av utbildning. Detta kräver insatser från många håll: staten och kommunerna, näringslivet, de fackliga organisationerna, folkbildningen och självklart från de enskilda individerna. Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem - kommunal vuxenutbildning, bildningsförbund och folkhögskolor, universitet och högskolor - som måste kunna erbjuda vuxenutbildning i olika former så att den passar människors skilda erfarenheter och behov. Vad som nu behövs är inte nya former av utbildning utan metoder för att göra de utbildningsvägar som redan finns tillgängliga för fler. Kommunal vuxenutbildning En stor del, kanske upp emot en tredjedel, av alla studerande vid universitet och högskolor har läst in hela eller delar av sin behörighetsgivande utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Det är främst två huvudgrupper för vilka den gymnasiala delen av komvux har stor betydelse. Det är, dels vuxna som helt saknar en gymnasial utbildning eller har behov av att komplettera en tidigare utbildning, dels ungdomar som har en gymnasial utbildning men har behov av att höja sina betyg eller komplettera sin tidigare utbildning för att få särskild behörighet. Folkbildning Folkbildningen, dvs. utbildning som studieförbund och folkhögskolor erbjuder, är en del av den allmänna vuxenutbildningen och har därmed en viktig roll i arbetet med att höja utbildningsnivån i samhället. Folkbildningens arbetsformer med individuella studiegångar och flexibla pedagogiska metoder tillsammans med dess tillgänglighet ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbildning. Folkbildningen har stor betydelse som en väg till högre utbildning. Folkhögskolorna genomför sedan länge behörighets- och kompetensgivande utbildningar på gymnasienivå. Även eftergymnasiala utbildningar och högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet och högskolor. Också studieförbunden har numera möjlighet att genomföra kompetens- och behörighetsgivande utbildningar. För att markera betydelsen av folkbildningen har regeringen under littera B. Folkbildning föreslagit att ytterligare resurser, 40,5 miljoner kronor, skall tillföras denna verksamhet. Vidare föreslås att 30 miljoner kronor av de medel som förslagits för särskilda åtgärder med anledning av arbetsmarknadsläget skall avsättas för folkbildningens medverkan i distansutbildning. Lokala kunskapscentra Kunskapscentra bygger på samverkan och gemensamt resursutnyttjande mellan olika anordnare av utbildning - i första hand mellan gymnasieskolan och komvux men också med högskolan, AMU och folkbildningen. Samverkan gäller framför allt lokaler, utrustning och administration och ibland även personal. Själva verksamheten svarar varje utbildningsanordnare för. Kunskapscentra bygger också på samverkan mellan olika delar av utbildningsväsendet och arbetslivet. En viktig funktion för lokala kunskapscentra bör också vara att stimulera rekryteringen till högre utbildning och bidra till ökad samverkan med näringslivet och med den gemensamma sektorn i den återkommande utbildningen. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte år 1991, med anledning av propositionen 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, en särskild arbetsgrupp med uppgift att stimulera utvecklingen av kunskapscentra. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete i två delrapporter, Utveckling av kunskapscentra delrapport I och II. En slutrapport är under utarbetande. När denna föreligger kommer regeringen att överväga behovet av åtgärder för att ytterligare stimulera utbyggnaden av kunskapscentra. Nya metoder prövas Genom att den tekniska utvecklingen snabbt ger nya effektiva metoder för kunskapsöverföring erbjuder distansutbildningen - mediaburen utbildning - stora möjligheter när det gäller tillgänglighet till utbildning. Detta förbättrar förutsättningarna för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft. Betänkandet Kunskapens krona (SOU 1993:23) överlämnades år 1993 till den tidigare regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. ett ordnat samarbete mellan olika utbildningsanordnare för att utveckla metoder, organisation och läromedel för att förbättra distansutbildningen. Därvid framhålls att kombinationen av olika distansmetoder, studiecirkelns gruppdynamik, det sociala stödet från arbetskamrater på arbetsplatsen och genomslagskraften i Utbildningsradions verksamhet skulle kunna erbjudas vuxna i och utanför arbetslivet. Inga åtgärder har vidtagits med anledning av betänkandet. Till Utbildningsdepartementet har vidare en rad ansökningar kommit in med förslag om fler platser inom distansutbildningen samt nya former och metoder för distansutbildning. Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att analysera, stödja och utvärdera de förslag som föreligger. I uppdraget skall ingå att finna olika metoder för distansutbildning samt också att bedriva försöksverksamhet. Målet för kommittén är att finna en samlad strategi för distansutbildning i landet inom högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för ett öppet svenskt folkuniversitet med ett brett utbildningsutbud som når många människor. Därvid bör erfarenheterna från det brittiska Open University studeras. Avsikten är att skapa ett öppet och flexibelt system som gör utbildning angelägen för alla medborgare runt hela landet oavsett bostadsort. 4 Strukturförändringar 4.1 Studentinflytande Syftet med universitetens och högskolornas undervisning är att stimulera studenternas läroprocess och personliga utveckling. Studenten skall alltid stå i centrum för verksamheten. Därför är det viktigt att studenterna har ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och sociala miljön. De studerandes delaktighet och engagemang är således av stor betydelse för kvaliteten i utbildningen. En uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform pågår som tidigare nämnts. Enligt direktiven (dir. 1993:143) skall utredaren särskilt belysa utvecklingen av studentinflytandet i olika beslutsorgan. Reformen har hittills inneburit ett försämrat formellt studentinflytande genom att antalet beslutande organ och antalet platser för studentrepresentanter i dessa organ har minskat. De enskilda studenternas reella möjligheter att påverka sin utbildning har dock ökat genom de ökade möjligheterna att kombinera och välja kurser som leder till olika examina samt genom att många beslut numera har decentraliserats till institutionsnivå. 4.1.1 Studenternas formella inflytande Det är viktigt att stärka studenternas möjligheter till inflytande genom representation i beslutande organ. Ett led i detta är bibehållandet av kårobligatoriet som riksdagen nyligen beslutat om (Garanterat studentinflytande genom bibehållet kårobligatorium, prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5,rskr. 1994/95:135). Genom kårobligatoriet säkras kontinuiteten i den av studenterna bedrivna utbildningsbevakningen samt i deras arbete för den studiesociala miljön. Studenternas självförvaltning genom kårer och nationer ger dessutom erfarenhet och träning i demokratiskt arbete. Studenternas möjligheter till inflytande är även beroende av att de tillförsäkras tillräcklig representation i relevanta beslutande organ. För närvarande garanterar högskoleförordningen studenterna rätt till representation i alla organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen avser att förändra högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två representanter i universitetens och högskolornas styrelser och i alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor. 4.1.2 Studenternas betydelse för utbildningens förnyelse Varje enskild student bör ges möjlighet att ta ansvar för utbildningens innehåll och genomförande. En levande akademisk miljö förutsätter många olika möten mellan lärare och kritiskt tänkande studenter, som får och tar ansvar. Lärarnas insatser skall understödja studentens självständiga lärande och motivera dennes engagemang i kunskapssökandet. Dessutom bör studenten kontinuerligt delta i förnyelsen av både formerna för lärande och den organisation det genomförs i. All utbildning skall bedrivas med högsta möjliga kvalitet och vara anordnad på ett sätt som främjar gott samarbete mellan lärare och studenter. Förnyelsearbetet sker i dag i stor utsträckning på institutionsnivå, varför varje enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och utveck- lingsarbetet. Studentinflytandet är en process som sker i samverkan med lärare och prefekter, i informella former i det dagliga arbetet. Detta ställer krav på alla inblandade. Varje student måste känna ett ansvar för sin egen utbildning. Lärare och prefekter måste utveckla sin förmåga att ta till vara studenternas engagemang och att aktivt involvera dem i planeringen och uppläggningen av utbildningen. Studenternas åsikter är av stort värde för att höja utbildningens kvalitet, varför studenternas egna bedömningar och erfarenheter av kurserna bör ingå som en naturlig del av institutionernas kvalitetsarbete. 4.2 De mindre och medelstora högskolorna m.m. 4.2.1 Förbättrade förutsättningar för grundutbildning och forskning De mindre och medelstora högskolorna har under senare år givits ökade resurser för grundutbildning och forskning och fått en allt större betydelse för den samlade forskningsinsats som utförs vid landets universitet och högskolor. Det är angeläget att denna positiva utveckling får fortsätta. Regeringen avser att långsiktigt ge dessa högskolor förutsättningar för att de skall kunna utveckla sin roll inom grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Detta bör ske genom en utbyggnad av antalet studenter och ökade resurser för forskning. Riksdagen har med anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. för vårterminen 1995 beslutat om 4 000 nya platser inom i första hand de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska områdena (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Närmare hälften av dessa har förts till de mindre och medelstora högskolorna. De nya platserna innebär en stor volymökning jämfört med den som sker vid universiteten och övriga högskolor. En ytterligare expansion av antalet platser föreslås i denna proposition. Ett förhållandevis stort antal av dessa platser bör förläggas till de mindre och medelstora högskolorna. De medel som avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare samt öka andelen studerande som går vidare till forskarutbildning. Det är viktigt att högskolornas resurser för denna verksamhet successivt ökas varför en förstärkning om 10 miljoner kronor beräknats under anslaget C49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. En ökad sam- verkan med universiteten är betydelsefull i flera avseenden. Ett gemensamt utnyttjande av resurserna och en gemensam planering av verksamheten vid universitet och högskolor bör leda till ett bättre resursutnyttjande och föra oss närmare högskolans mål. Det är därför av vikt att olika delar inom utbildningsväsendet aktivt samverkar för att nå högsta kvalitet och effektivitet inom såväl grundutbildningen som forskningen/ forskarutbildningen. Vidare är samverkan nödvändig för att bredda rekryteringen till högre utbildning och öka övergången till forskarutbildning. De möjligheter som informationsteknologin i dag erbjuder främjar en ökad samverkan. Regeringen har gjort bedömningen att en fortsatt gynnsam utveckling av de mindre och medelstora högskolorna och den forskning som där bedrivs förutsätter att högskolorna får ökad tillgång till kvalificerad vetenskaplig ledning. Högskolorna bör få möjlighet att hos Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet ansöka om rätten att inrätta professurer (avsnitt 4.2.2). Fakul- tetsanknytningen för professurer som inrättas vid högskolorna skall beslutas i samråd med berörd fakultet. Vid sidan av den formella knytningen mellan universitet och högskolor har fristående strukturer bildats dels mellan universitet och högskolor i form av nätverk för forskning och forskarutbildning (40 miljoner kronor per år under budgetåren 1993/94-1995/96 har anvisats för detta), dels för forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och representanter för industri, näringsliv och samhälle (40 miljoner kronor per år under budgetåren 1994/95-1995/96 har anvisats för detta). Det är önskvärt att dessa resurser på sikt samordnas och integreras med forskningssystemet som helhet. Permanenta forskningsresurser skall successivt tillföras. Regeringen avser att fr.o.m. ingången av nästa treåriga planeringsperiod göra dessa resurser permanenta för forskning/forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna. Samverkan mellan lärare och forskare vid universitet och de mindre och medelstora högskolorna bör utvecklas. Ömsesidigt utbyte kan stimuleras genom att högskolor som hör till fakulteten finns representerade i fakultetsnämnderna. Ett större utbyte mellan universitet och högskolor genom att högskolelektorer i större utsträckning ges möjlighet att medverka i forskningen bör eftersträvas. Den nuvarande fördelningen av fakultetsmedlen för lektorers forskning i tjänsten, den s.k. rörliga resursen, har ingen enhetlig definition eller handläggning vid fakulteterna. Detta medför att högskolornas möjlighet att få tillgång till dessa medel varierar beroende på fakultetstillhörighet. För att skapa likvärdiga förutsättningar för olika forskare avser regeringen att se över förutsättningarna för fördelningen av den rörliga resursen. Samarbetet mellan högskolor och näringsliv har särskilt goda förutsättningar att utvecklas vid de mindre och medelstora högskolorna. Det är av stor betydelse att denna möjlighet tillvaratas och vidareutvecklas. 4.2.2 Inrättande av professurer m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Regeringen föreslår att vissa nya regler för| | inrättande av professurer införs. | | För att stärka grundutbildningens forskningsanknytning föreslås| | att mindre och medelstora högskolor - efter prövning - skall ges| | möjlighet att inrätta professurer. | | För att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden| | skall regeringen ges möjlighet att inrätta professurer. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning, som fastställdes av riksdagen i juni 1991 (prop. 1990/91:150 bilaga II:7, bet. 1990/91:UbU21, rskr. 1990/91:389), fattar styrelsen vid det lärosäte som har fakultet eller vid vilket konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs beslut om inrättande av professurer; även till- sättningen sker lokalt. En professor skall förordnas tills vidare utan tidsbe- gränsning. En professor kan tillsättas för begränsad tid om det gäller konstnärlig verksamhet eller adjungering till en högskola av en person som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet. Formerna för inrättande och tillsättande av professurer är viktiga för forskningens kvalitet vid högskolorna och samhällets behov att kunna påverka forskningens inriktning. Professurer vid de mindre och medelstora högskolorna Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall den utbildning som anordnas vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Detta förutsätter en nära koppling mellan grundutbildning och forskning respektive konstnärligt och annat utvecklingsarbete. Avgörande för grundutbildningens kvalitet är att forskningsanknytningen i grundutbildningen säkras även vid de högskolor som i dag saknar egen fakultetsorganisation. Detta bör ske dels genom att dessa högskolor erbjuds möjlighet att själva inrätta och tillsätta professurer, dels genom ett stärkt kontaktnät mellan dessa högskolor och universitet och högskolor med fakultet. Ett sådant kontaktnät kan komma till uttryck genom ett ökat utbyte av lärare och forskare, t.ex. professorer med delad tjänstgöring mellan en mindre eller medelstor högskola och ett universitet/högskola med fakultet. Det är väsentligt att högskolelärare har möjligheter att erhålla resurser för forskning oavsett vid vilket universitet eller vilken högskola de har sin huvudsakliga verksamhet. Det förtjänar att framhållas att det är viktigt för forskningens legitimitet och de mindre och medelstora högskolornas anseende att samma kvalitetskriterier gäller för all forskning oavsett lärosäte.Kraven på kvalitet är det huvudsakliga motivet för att alla högskolor bör ha rätt att inrätta professurer. En högskola till vilken fakultet inte är knuten och där konstnärligt utvecklingsarbete inte bedrivs, men som bedömer sig ha tillräckligt omfattande vetenskaplig verksamhet inom ett visst område och har möjlighet att avsätta resurser för en eller flera kvalificerade forskare, bör därför ges möjlighet att hos Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet (avsnitt 4.5) ansöka om rätten att inrätta en eller flera professurer. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet att bedöma huruvida den forskningsmiljö som finns vid högskolan håller erforderlig veten- skaplig nivå för att professorsrättigheter inom ett visst område skall kunna ges. Innan professuren får inrättas skall frågan om den tillträdande professorns fakultetstillhörighet avgöras, eftersom lärare vid universitet och högskolor även fortsättningsvis bör tillhöra en fakultet. Efter samråd mellan högskolan och ett universitet/högskola med fakultet skall professuren vid inrättandet således knytas till en befintlig fakultet. Därigenom skapas nödvändig koppling till en stor och mångsidig forskningsmiljö med fasta forskningsresurser och ett sammanhållet system för högre utbildning och forskning upprätthålls i landet. Vid tillsättande av en professur skall högskoleförordningens nuvarande före- skrifter, med nödvändiga anpassningar, tillämpas. På så vis upprätthålls kvalitetskraven. I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) anges fakulteternas verksam- hetsområden, dvs. fakultetstillhörigheten för den forskning som äger rum inom respektive ämnesområde vid de mindre och medelstora högskolorna. Som alternativ till denna angivna fakultetstillhörighet bör en mindre eller medelstor högskola i samråd med berörda universitet eller högskolor kunna knyta professurerna till annan fakultet. Forskningens inriktning; professurer inom särskilda områden För att säkerställa nationella forsknings- och utbildningsmål samt göra det möjligt att prioritera vissa forskningsområden bör regeringen åter ges möjlighet att inrätta professurer. För att tillgodose det offentliga utbildnings- och forskningssystemets tillgång till vetenskapligt kompetenta forskare, t.ex. inom vissa områden där forskning inte finns tillfredsställande representerad, bör därför professurer kunna inrättas efter särskilda beslut av regeringen. Huvudansvaret för forskningens organisation vid universitet och högskolor vilar alltjämt på respektive styrelse. Regeringens möjlighet att inrätta professurer inom särskilda områden bör därför utnyttjas restriktivt. Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin Regeringen anser att det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom utbildning och forskning. Särskilt viktigt är att ge denna stimulans och möjlighet att vidga perspektiv inom de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska områdena. Detta kan ske genom att företrädare för kulturlivet engageras för att berika verksamheten inom dessa områden. Detta bör leda till nya upplevelser, kunskaper och insikter. För tidsbegränsade uppdrag om 6-12 månader skall medel kunna utgå till kulturarbetare för konstnärlig verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet att pröva förslag och fatta beslut om till vilka verksamheter dessa särskilda medel skall utgå. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. godkänner det som regeringen förordar om rätten att inrätta professurer. 4.2.3 Kontinuerligt forskningssamarbete med utländska lärosäten Regeringen föreslog i forskningspropositionen våren 1993 att medel skulle anvisas för att möjliggöra för svenska universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med utländska lärosäten. Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Totalt avsattes 25 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen har, efter ansökningar om medelstilldelning, under budgetåret 1993/94 fattat beslut om medel för avtalsbundet samarbete till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Högskolan i Luleå samt till Chalmers tekniska högskola. I regeringsbeslutet angavs som planeringsförutsättning att dessa lärosäten kunde påräkna medel även för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringen anser det vara viktigt att även mindre och medelstora högskolor bereds tillfälle att samarbeta med utländska lärosäten på detta sätt. Regeringen avser att fr.o.m. budgetåret 1997 föreslå att även låta de mindre och medelstora högskolorna få ansöka om medel för avtalsbundet långsiktigt forskningssamarbete med utländska lärosäten. 4.3 Forskarutbildningen 4.3.1 Det nationella perspektivet I ansträngningarna att åstadkomma en nationell utbyggnad av den högre utbildningen ingår forskarutbildningen som en viktig del. För de studerande är det av vikt att utbildningen genomgående och vid alla lärosäten är av hög kvalitet. Vidare krävs att olika utbildningsmöjligheter är överblickbara och att det går att byta lärosäte under forskarutbildningens gång. Statsmakternas uppgift är att garantera dessa förhållanden genom det regelverk som håller samman alla berörda lärosäten i ett nationellt forskarutbildningssystem. Regeringens åtgärder för att stärka forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna (avsnitt 4.2) är ett led i en långsiktig strategi för att åstadkomma en nationellt sammanhållen men likväl decentraliserad utbyggnad även när det gäller den mest kvalificerade utbildningen, forskarutbildningen. För landet som helhet ökar för närvarande antalet forskarstuderande. Av tradition har den medicinska fakulteten en hög andel doktorander. De medicinska och tekniska fakulteterna har uppvisat den största ökningen i antalet forskarstuderande det senaste decenniet. Övriga fakulteter har endast haft en svag tillväxt i antalet under motsvarande tidsperiod. Regeringens förslag att skapa finansiering för ytterligare 300-500 forskarstuderande avser främst de fakulteter som hittills uppvisat en svag ökning. Regeringen avser att återkomma till frågan om forskarutbildningens totala omfattning i samband med nästa forskningsproposition. Ett antal icke-disputerade lärare vid landets universitet och högskolor har påbörjat forskarutbildning med hjälp av särskilda resurser som beslutats av statsmakterna. Resurserna har ställts till förfogande för att under en över- gångsperiod göra det möjligt för denna grupp att med särskilda ekonomiska villkor avsluta sina doktorandstudier. Regeringen räknar med att dessa medel fortsättningsvis skall användas för den fortsatta studiefinansieringen av nyss nämnda 300-500 forskarstuderande. Utbildningen av handledare för doktorander skall ses över som ett led i strävan att utnyttja lärarresurserna bättre. 4.3.2 Studiefinansieringssystemet inom forskarutbildningen -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Utbildningsbidrag återinförs som | | finansieringsform för doktorander. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: De reguljära finansieringsformerna för forskarstuderande har varit dokto- randtjänster och utbildningsbidrag. Två tredjedelar av de heltidsstuderande doktoranderna har denna typ av finansiering. Också andra finansieringsformer förekommer, t.ex. studiemedel, förvärvsarbete och stipendier. Utbildningsbidragen för forskarstuderande har redan budgetåret 1986/87 succes- sivt omvandlats till doktorandtjänster. Syftet med reformen var att förbättra doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och därigenom även öka effektiviteten i studierna. Några nya innehavare av utbildningsbidrag har inte fått utses sedan den 1 juli 1993. Universitet/högskolor med fakultet har sedan år 1987 tillförts stora resurser för att täcka de merkostnader som denna omvandling medfört för dem. Avsikten har varit att omvandlingen skulle kunna ske med bibehållande av det antal studiestödstillfällen som år 1987 finansierades inom ramen för fakul- tetsanslagens minimibelopp för studiefinansiering. Utöver dessa resurser har det hela tiden stått lärosätena fritt att avsätta ytterligare medel för studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen. Omvandlingsprocessen skall enligt tidigare fastlagda planer vara avslutad år 1996. Härefter skall utbildningsbidrag inte längre finnas. Samtidigt som omvandlingen till doktorandtjänster pågått har nya ut- bildningsbidrag inrättats med fakultetsmedel eller med externa medel. Detta har lett till att det totala antalet forskarstuderande som får studiefinansiering nu är betydligt större än år 1987. Efterfrågan är också större; antalet aktiva doktorander har under perioden ökat från cirka 12 000 till cirka 15 000. Om inga åtgärder vidtas, kommer många forskarstuderande att mista den finansiering de har i dag när utbildningsbidragen avskaffas som finansieringsform. Det kan konstateras att statsmakternas ambitioner att både förbättra villkoren för de forskarstuderande genom en satsning på doktorandtjänster och att öka antalet examinerade har visat sig svåra att förena inom de ekonomiska ramar som har givits. Enligt regeringens bedömning måste därför nu åtgärder vidtas för att komma till rätta med de problem som uppstått. I det statsfinansiella läge som råder är det inte möjligt att tillskjuta ytterligare resurser för doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna möjligheten att utse nya innehavare av utbildningsbidrag. Vidare återinförs möjligheten att kombinera utbildningsbidrag med anställning som assistent. Härigenom blir det möjligt att ge fler personer studiefinansiering inom givna belopp, eftersom utbildningsbidragen är betydligt billigare för lärosätena än doktorandtjänster. Det kommer dock inte att bli möjligt för lärosätena att helt fritt avgöra för- delningen mellan doktorandtjänster och utbildningsbidrag. Av flera skäl är det angeläget att slå vakt om doktorandtjänsterna. De ger bättre sociala förmåner och har betydelse för jämställdheten. Minst 50 procent av de medel som lärosäte- na totalt avsätter för studiefinansieringen inom fakultetsanslagen bör därför avse doktorandtjänster. Återinförandet av utbildningsbidragen är en åtgärd på kort sikt. Regeringen kommer att se över den framtida utformningen av studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Avsikten är att förslag om ett nytt och mer flexibelt system skall kunna läggas fram i nästa forskningsproposition. Det nya systemet bör utformas så att det uppmuntrar doktoranderna att avlägga examen och främjar effektiviteten i forskarutbildningen. Som tidigare nämnts bör särskilda insatser göras på olika områden för att stärka näringslivet och den gemensamma sektorn och därmed på sikt Sveriges konkurrenskraft. Också i det perspektivet är det angeläget att öka antalet forskarstuderande.(Jfr Finansplanen Bilaga 1) Regeringen har i avsnitt 2.1 före- slagit en överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till forskarutbildningen, varigenom ytterligare 300-500 doktorander kan erbjudas studiefinansiering. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för doktorander. 4.4 Vårdutbildningarna Höjd kvalitet i vårdutbildningen Riksdagen beslutade våren 1994 om åtgärder för att öka kvaliteten i vårdutbildningarna (prop.1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/94:400). Enligt beslutet borde staten anordna vårdhögskoleutbildning på de orter där så avtalas med den nuvarande huvudmannen, dvs landsting eller kommun som driver vårdhögskola. Finansieringen av utbildningen skulle regleras genom ramavtal. Regeringens förslag byggde på Huvudmannaskapsutredningens betänkande Vårdhögskolor - kvalitet, utveckling, huvudmannaskap (SOU 1993:12). Där angavs som övergripande mål att vårdhögskoleutbildningens kvalitet och forskningsanknytning borde förbättras. Utredningen betonade att utvecklingen inom medicinsk teknik och omvårdnad får konsekvenser för utbildnings- och forskningsplaneringen. Den framhöll vidare att forskning och utvecklingsarbete inom vårdutbildningarnas karaktärsämnen är viktiga medel för att ge dessa ämnen en klarare profil. Huvudmannaskapsutredningen underströk att vårdhögskolornas kontaktvägar till den statliga forskningsorganisationen borde stärkas på olika sätt. De viktigaste åtgärderna var enligt utredningens mening att åstadkomma en bättre samordning mellan olika högskolor. Mål och strategi borde uppfyllas i ett gemensamt perspektiv för samtliga universitet och högskolor. Ett statligt huvudmannaskap skulle enligt utredningen underlätta anknytningen mellan utbildning och forskning samt utbyggnaden av fördjupade ämnesstudier på kandidat- och magisternivå och av forskarutbildningen inom de ämnesområden som den aktuella vårdutbildningen representerar. Utredningen konstaterade att finansieringen av vårdhögskoleutbildningen därmed skulle bli enhetlig och att systemet med interkommunal ersättning för dessa utbildningar kunde upphöra. Ett enigt utbildningsutskott konstaterade med anledning av proposi- tionen (bet. 1993/94:UbU13 s.3) att "Regeringens förslag innebär att huvud- mannaskapet kan få variera och att frågan om en eventuell förändring skall regleras genom avtal mellan staten och var och en av de nuvarande huvudmännen. Därvid är en av utgångspunkterna att den lösning som väljs skall vara kostnadsneutral för staten och resp. nuvarande huvudman. Där det kan ske i samförstånd med nuvarande huvudmän och utan ökade kostnader för staten blir därmed en övergång till statligt huvudmannaskap möjlig, vilket utskottet liksom tidigare anser värdefullt. Kvaliteten i utbildningarna garanteras av utvärderingar genom Kanslersämbetets försorg och genom att regeringen beslutar om examensrätten." Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets betänkande. Med anledning av riksdagens beslut har regeringen tillkallat en särskild utredare (dir.1994:76) för att förhandla med de landsting och kommuner, som önskar överföra huvudmannaskapet för den aktuella vårdutbildningen till staten. Denne har haft överläggningar i dessa frågor med Landstingsförbundet samt med berörda landsting, kommuner, universitet och högskolor. Regeringens inriktning är att i enlighet med riksdagens beslut endast förhandla med de landsting som önskar en förändring. Vårdutbildningar i övriga landsting berörs således ej. Att vårdhögskoleutbildning förläggs inom ett universitet eller en statlig högskola förstärker sambandet mellan vårdutbildning, vård och omsorg med forskning och utvecklingsarbete inom detta område. Regeringen återkommer i kompletteringspropositionen med förslag i detta ärende. 4.5 Ny myndighet inom högskoleområdet Genom beslut av riksdagen (prop. 1991/92:76, bet. 1991/92:UbU18, rskr. 1991/92:195) avvecklades Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) den 1 juli 1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för högskoleservice, Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor (ändrad den 1 juli 1993 till Kanslersämbetet), Överklagandenämnden för högskolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och högskolor. Vissa av de beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndigheterna fattas nu, som en följd av 1993 års universitets- och högskolereform, av universiteten och högskolorna själva. Andra frågor beslutas direkt av regering och riksdag. Det har visat sig att avsaknaden av en central myndighet inom högskoleområdet inneburit problem både för de studerande, allmänheten och högskolorna samt för högskolesektorns samarbete med andra sektorer. Den frihet som universitet och högskolor vunnit att själva bestämma i vissa frågor som rör de studerandes rättigheter och skyldigheter har lett till att reglerna varierar mellan lärosätena. Avsaknaden av gemensamma regler har medfört svårigheter för blivande studerande att få information om och överblick över såväl utbildningsutbud som tillträdes- och urvalsregler. Utredningsarbete, som tidigare har bedrivits inom myndigheterna, har vidare i allt större utsträckning kommit att utföras inom Utbildningsdepartementet. Detta har minskat den offentliga insynen i bl.a. utredningsarbetet och dessutom medfört en stor belastning på departementet. Av dessa anledningar uppdrog regeringen den 27 oktober 1994 (dir. 1994:126) åt utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform, RUT 93 (dir. 1993:143), att bl.a. se över uppgifter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område. Utredningsarbetet skall inriktas på att skapa en sammanhållen central myndighet inom högskoleområdet, om möjligt redan den 1 juli 1995. I uppdraget ingår att pröva om uppgifter kan delegeras från departementet till myndigheten. Regeringen avser att under våren återkomma till riksdagen med förslag som gäller inrättande av en ny myndighet inom högskoleområdet. Regeringen föreslår i avvaktan härpå oförändrade anslag till följande myndigheter under littera C; Kanslersämbetet, Verket för högskoleservice, Överklagandenämnden och Rådet för grundläggande högskoleutbildning, samt under littera D, Rådet för forskning om universitet och högskolor. 4.6 Förändringar i systemen för resurstilldelning till universitet och hög- skolor 4.6.1 Allmänt Förändrade styrformer fr.o.m. den 1 juli 1993 Utgångspunkten för ändringarna av styrsystemen för den högre utbildningen och forskningen gavs hösten 1990. I en regeringsskrivelse som i oktober 1990 överlämnades till riksdagen redovisades ett program med åtgärder för att begränsa utgiftstrycket i den offentliga sektorn. I skrivelsen framhölls bl.a. att resurserna till grundutbildningen skulle användas effektivare. Vidare angavs att ett förenklat regelverk för bl.a. den interna organisationen vid universitet och högskolor också skulle leda till ett bättre resursutnyttjande. Förändringsarbetet bedrevs inom Utbildningsdepartementet under beteckningen Högskoleprojektet. Arbetet koncentrerades till att börja med på det rättsliga regelverket i form av ny högskolelag och ny högskoleförordning. Det första konkreta resultatet av arbetet var dåvarande utbildningsministerns meddelande till Lundastudenterna på Grundutbildningens dag den 21 mars 1991 att linjesystemet skulle avskaffas och ersättas med en examensordning. Denna och andra förändringar, bl.a. att lärosätena själva skulle inrätta och tillsätta professurer, förelades riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition. De planerade förändringarna avsågs genomföras per den 1 juli 1993. Den förändrade studieorganisationen, som innebar att grundutbildningen skulle bestå av ett antal kurser som kunde sammanföras till utbildningsprogram, förutsatte ett nytt system för resurstilldelning till grundutbildning. Att utarbeta ett sådant system ingick därför också i Högskoleprojektet. Arbetet med detta byggde på att den s.k. Högskoleutredningen (Grundbulten) enligt sina direktiv hade till uppgift att bl.a. överväga "om det lärarstöd som erbjuds studenterna är rätt avvägt och bra utformat". Regeringsskiftet hösten 1991 innebar att det inledda arbetet fortsatte med huvudsakligen samma inriktning och tidsplan som tidigare. Vad gäller myn- dighetsstruktur, institutionell organisation, interna ledningsprinciper och resurstilldelning gjordes dock avsevärda ändringar respektive kompletteringar. I maj 1992, presenterade Högskoleutredningen sitt slutbetänkande Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44), vari föreslogs ökade resurser för de utbildningar som hade lägst per capita-tilldelning. Resurser som möjliggjorde en permanent höjning av per capita-kostnaderna anvisades också av riksdagen redan under hösten 1992 som en del av de kvalitetsförstärkningar som beslutades om samtidigt med dimensioneringsökningar. Bland de principer för 1993 års universitets- och högskolereform som riksdagen beslutade om i december 1992 med anledning av propositionen Universitet och högskolor - Frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) ingick det tredelade resurstilldelningssystemet. Resurserna till universitet och högskolor skulle enligt propositionen bestå av "en rörlig resurs" som varje aktiv student förde med sig, prestationsersättning samt fördelning i förhållande till i förväg fastställda och kända kvalitetsindi- katorer. Vidare byggde detta system på treåriga utbildningsuppdrag till respektive lärosäte. Förslag till närmare utformning av resurstilldelningssystemet har sedan hösten 1992 successivt utarbetats av Resursberedningen (dir. 1992:85) med företrädare för universitet och högskolor samt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Två delar av det tredelade resurstilldelningssystemet för grundutbildning, nämligen resurstilldelning baserad på antalet studenter - den s.k. studentpengen - och deras prestationer - ersättning för helårsprestationer - infördes den 1 juli 1993 efter riksdagens godkännande av förslag i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). I anslutning härtill bör nämnas att regeringen avser att ersätta den hittills- varande benämningen studentpeng med benämningen ersättning för helårsstudenter, vilken är i samklang med begreppet ersättning för helårsprestationer. Detta kommer att ske genom en ändring av förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. I denna proposition används i fortsättningen den nya benämningen. Förändringar fr.o.m. den 1 juli 1994 Fr.o.m. den 1 juli 1994 ingår ersättning för lokalhyror samt anläggningstill- gångar (inredning och utrustning) i ersättningen för helårsstudenter. Därmed upphörde det särskilda lokalkostnadsanslaget liksom investeringsanslagen för inredning och utrustning (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287). Ytterligare förändringar, vars principer godkänts av riksdagen Principutformningen av den tredje delen av resurstilldelningssystemet för grundutbildning - kvalitetsdelen - godkändes i juni 1994 av en majoritet i riksdagen vid behandlingen av propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). De ekonomiska konsekvenserna av detta principbeslut inträffar visserligen inte förrän kalenderbudgetåret 1997, men regeringen kommer ändå i det följande (avsnitt 4.6.2) att återkomma till riksdagen i denna fråga. Enligt samma riksdagsbeslut i juni 1994 skall också de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna inordnas fullt ut i systemet fr.o.m. budgetåret 1995/96. De av riksdagen då enhälligt godkända principerna - innebärande bl.a. dels enhetliga per capita-ersättningsbelopp för såväl studenterna som deras prestationer, dels resurser för hyreskostnader m.m. som en del av ersättningen för helårsstudenter - har därför tillämpats vid beräkningen av de anslagsbelopp som regeringen senare i denna proposition föreslår för berörda universitet och högskolor. Beträffande resurserna för hyreskostnader för vissa av de konstnärliga högskolorna i Stockholm återkommer regeringen senare i denna proposition (avsnitt 5.1 samt under respektive anslag). Frågan om ansvaret för dessa högskolors lokalförsörjning har tidigare berörts i avsnitt 2.2. Slutligen godkände riksdagen förslaget om prestationsrelaterade fakul- tetsanslag i juni 1994. Även i denna fråga återkommer regeringen i det följande (avsnitt 4.6.3). Uppföljning av hittillsvarande erfarenheter Det första årets erfarenheter av det nya resurstilldelningssystemet för grund- utbildning följs i enlighet med direktiven upp av Resursberedningen. En första rapport Iakttagelser under en reform (SOU 1994:80), baserad på tre besök vid sex universitet och högskolor, publicerades i juni 1994. Lägesrapporten koncentreras på en redovisning av vissa iakttagelser rörande effekterna av vald modell för resursfördelning inom respektive lärosäte och en diskussion om det nya systemets effekter på utbildningens kvalitet i olika avseenden. I rapporten poängteras, med hänvisning till den korta tid som reformen varit i kraft, att de iakttagelser som redovisas endast speglar vissa utvecklingstendenser och attityder till resurstilldelningssystemets olika delar vid de studerade sex lärosätena. Beredningen anser dock i rapporten att huvudintrycket är positivt. Detta huvudsakligen positiva intryck bekräftades vid det seminarium med deltagare från samtliga lärosäten i landet, utbildningsutskottet, berörda myndigheter, SFS, fackliga organisationer m.fl. som hölls i oktober 1994. De samlade erfarenheterna av totalt fyra besöksomgångar vid de sex lärosätena och oktoberseminariet kommer tillsammans med vissa nationella sammanställningar ur årsredovisningarna för budgetåret 1993/94 att redovisas i beredningens slutbetänkande, som beräknas lämnas under första halvåret 1995. I detta sammanhang bör också erinras om den särskilde utredare som på regeringens uppdrag utvärderar 1993 års reform i dess helhet (RUT 93). De kommande årens erfarenheter av systemet för resurstilldelning ingår naturligen i RUT 93:s uppdrag. Först efter redovisningen av detta uppdrag är det möjligt att göra en slutlig bedömning av ändamålsenligheten i systemet. Att det lett till en ökad administrativ belastning på universiteten och högskolorna är uppenbart redan nu. 4.6.2 Kvalitetspremien -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Med ändring av tidigare riksdagsbeslut | | skall varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram | | och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte kopplas till| | resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning på| | så sätt som tidigare beslutats. Då ett systematiskt arbete med | | kvalitetsfrågorna är av stor vikt för kvaliteten i verksamheten | | skall det redan inledda arbetet med de individuellt utformade | | programmen för kvalitetsutveckling självfallet fortsätta. | | Skälen för regeringens förslag: | | | | Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till utformning av | | kvalitetsdelen av resurstilldelningssystemet för grundläggande | | högskoleutbildning reserverade sig en stor del av riksdagens | | ledamöter mot dåvarande regeringens förslag (prop. 1993/94:177, | | bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Om detta förslag | | anfördes bl.a. att de föreslagna programmen för kvalitets- | | utveckling kan vara ett gott redskap för att utveckla | | kvaliteten samt att Kanslersämbetets roll när det gäller att | | granska kvaliteten är viktig. Därför bör en fruktbar dialog mellan| | de enskilda lärosätena och Kanslersämbetet stimuleras. Däremot | | ansåg reservanterna att varken det interna kvalitetsarbetet | | eller dialogen med ämbetet skulle vinna på att vara kopplad till| | resurstilldelningen. | | Regeringen delar denna uppfattning. Enligt regeringens mening | | främjas det interna kvalitetsarbetet bäst om det sker utan | | koppling till resurstilldelningssystemet. En sådan koppling | | måste grundas på utvärderingar som med nödvändighet innehåller | | subjektiva bedömningar. Systemet skulle ge utrymme för visst | | godtycke och leda till centralism och politisering. Däremot är | | det enligt regeringens mening självklart att de bedömningar av | | programmen för kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet -| | eller motsvarande funktion - inom ramen för den nationella | | utvärderingen kommer att ingå i det underlag som statsmakterna | | har att utgå ifrån när beslut skall fattas om nya | | utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod. | | För tydlighetens skull vill regeringen framhålla att | | kvalitetsarbetet inte bara är något som uttrycks i särskilda | | program utan i grunden är en attityd som måste genomsyra | | vardagsarbetet vid varje lärosäte. Omsorgen om verksamhetens | | kvalitet är därmed också något som måste beaktas t.ex. vid utfor-| | mningen av och tillämpningen av det interna resursfördel- | | ningssystem som varje lärosäte har ansvar för. Regeringen vill i| | detta sammanhang erinra om det speciella ansvar som varje | | lärosäte har för att tillgodose behovet av återkommande | | utbildning, vare sig den sker på kvällstid eller i form av | | distansundervisning. | | Regeringen föreslår således med ändring av tidigare riksdagsbeslut| | att den s.k. kvalitetspremien inte skall införas i | | resurstilldelningssystemet för grundutbildning. | | | | | | 4.6.3Prestationsrelaterade fakultetsanslag | | | | O | Skälen för regeringens förslag: Den dåvarande regeringens förslag innebar att fem procent av anslagen till ett fakultetsområde fr.o.m. budgetåret 1995/96 skulle omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande till antalet avlagda forskarexamina. När riksdagen skulle godkänna denna princip motsatte sig den dåvarande oppositionen detta med hänvisning främst till den kritik som framförts mot förslaget från forskarhåll. Av reservationen i utskottsbetänkandet (bet. 1993/94:UbU12 s. 87) framgår att reservanterna inte ansåg förslaget vara tillräckligt genomarbetat för att läggas till grund för beslut och genomförande så snabbt. De beslutade principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag skulle få negativa effekter på flera av de fakulteter som tillkommit på senare år. Detta anser regeringen vara skäl nog för att avstå från att genomföra riksdagsbe- slutet. Regeringen avser att noga överväga alternativa möjligheter att tilldela resurser för forskning och forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till den önskvärda ökningen av antalet avlagda forskarexamina. I det sam- manhanget bör också frågan om en mer gemensam anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning aktualiseras. 4.6.4 Övergång till kalenderbudgetår - konsekvenser för resurstilldelnings- systemet för grundutbildning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: De intäktsgrundande prestationerna för | | grundläggande högskoleutbildning är ojämnt fördelade under de två| | halvorna av kalenderåret. För att undvika oönskade ekonomiska | | effekter för lärosätena vid övergången till kalenderbudgetår skall| | därför varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning avseende| | det förlängda budgetåret 1995/96 bestå av | | dels ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni | | 1996, | | dels ett takbelopp för de helårsstudenter och helårsprestationer| | som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett | | engångsbelopp. Härtill kommer eventuella ersättningsbelopp för | | särskilda åtaganden. | | Fortsättningsvis skall riksdagen anvisa ett anslagsbelopp | | baserat på det antal prestationer och studenter som beräknas | | kunna hänföras till budgetåret i fråga. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Bakgrund Det system för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som infördes den 1 juli 1993 innebär att resurser tilldelas på grundval av presta- tioner och inte som tidigare på grundval av utgifter. Den av riksdagen beslutade övergången till kalenderbudgetår medför en komplikation då verksamhetens intäkter - direkt beroende av antalet registrerade studenter och deras prestationer - inte är jämnt fördelade över året, medan kostnaderna för verksamheten huvudsakligen är jämnt fördelade på årets månader. Merparten av kostnaderna utgörs nämligen av löne- och hyreskostnader. Denna snedfördelning av de intäktsgrundade prestationerna är speciellt uttalad vad gäller höstterminen, vars sluttentamina inte infaller förrän efter kalenderårsskiftet. Stickprovsmässiga beräkningar visar att vid Umeå universitet och Högskolan i Växjö inföll cirka 14 respektive 12 procent av läsåret 1993/94:s helårspres- tationer under tiden den 8-20 januari. Enligt den nya definition av studentpeng som gjordes under våren 1994 i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (se SFS 1994:1094, 4 kap. 11 §) kommer de delar av höstterminens kurser som är förlagda till januari att vara intäktsgrundande först under påföljande kalenderbudgetår. Storleken på de sammantagna effekterna av denna snedfördelning av helårsprestationer och helårsstudenter varierar mellan lärosätena, då den är beroende av såväl kurs- som tentamensstruktur. Som exempel kan nämnas att vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet inföll endast cirka 42 respektive 40 procent av intäkterna för läsåret 1993/94 under perioden den 1 juli - 31 december 1993. Den beskrivna situationen uppstår redan under det förlängda budgetåret 1995/96 eftersom en del av intäkterna för höstterminen 1996 inte infaller förrän efter den 31 december 1996. Den analys som gjorts inom regeringskansliet tillsammans med företrädare för berörda myndigheter har dock visat att det i första hand är ett övergångsproblem. Därför föreslår regeringen nu en särskild ordning för avräkning av den del av anslaget för det förlängda budgetåret 1995/96 som avser hösten 1996. Framtida volymförändringar - uppåt eller nedåt - kommer visserligen också att leda till eftersläpningar på intäktssidan, men även relativt omfattande ändringar av antalet nybörjare inom vissa program eller t.o.m. vid hela högskolor kommer att vara obetydliga i förhållande till det totala antalet helårsstudenter vid respektive lärosäte. Dessutom finns naturligen en viss eftersläpning även på kostnadssidan vid ändringar av studentantalet. Förslag till övergångslösning Det förlängda budgetåret 1995/96 erhåller varje lärosäte ett takbelopp (vartill kommer eventuell ersättning för särskilda åtaganden) för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni 1996 i form av tolftedelar varje månad, baserat på de takbelopp som angivits för det sista året i treårsperioden den 1 juli 1993 - 30 juni 1996 men justerat för konsekvenser av olika förslag i denna proposition. Varje lärosäte bör göra en särskild slutlig avräkning av takbeloppet per den 30 juni 1996 på samma sätt som för budgetåren 1993/94 och 1994/95. Därigenom erhålls en fullständig bild av antalet studenter och deras prestationer under de tre läsår som utgjorde den treåriga planeringperiod för vilken riksdagen angav ramarna under våren 1993. För det andra halvåret 1996 beräknas för respektive lärosäte dels ett anslags- belopp som motsvarar i princip halva det takbelopp, som skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97 om ingen förändring av budgetårsindelningen hade gjorts, dels i vissa fall ersättning för särskilda åtaganden. Det sammanlagda anslagsbeloppet betalas ut månadsvis i sjättedelar till lärosätets räntekonto. Den inledningsvis nämnda snedfördelningen av prestationer och helårsstudenter under året kommer dock att leda till att lärosätena inte kommer att kunna avräkna intäkter t.o.m. den 31 december 1996 som motsvarar detta halva teoretiska takbelopp. Hur stor denna snedfördelning är mellan de två kalenderhalvåren varierar som tidigare nämnts mellan olika lärosäten, då den sammanhänger med såväl tentamens- som kursstruktur. Skillnaden mellan det teoretiska takbeloppet och den realistiska intäkten föreslås anvisas till respektive lärosäte som ett engångsbelopp. Den realistiska intäkten utgör således det verkliga takbeloppet för sex- månadersperioden och slutavräknas per den 31 december 1996. Engångsbeloppet erhålls utan särskild avräkning av prestationer. Denna hanteringsordning bör underställas riksdagens prövning. Under avsnittet 5.1 kommer regeringen att begära riksdagens bemyndigande att för varje lärosäte fastställa engångsbeloppets storlek och därmed också det verkliga takbeloppets storlek för sexmånadersperioden den 1 juli - 31 december 1996. Dessa båda belopp bör anges för varje lärosäte i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96. Underlag för regeringens beräkningar av respektive engångsbelopp erhålls genom analys av tillgängliga data (i LADOK- eller motsvarande ADB-baserade eller manuella system för dokumentation av studenterna och deras resultat) avseende läsåret 1993/94. Kartläggningen avser fördelningen av helårsstudenter och prestationer per utbildningsområde på kalenderhalvår för samtliga lärosäten. Efter det förlängda budgetårets slut, dvs. efter det sista året i den förläng- da treårsperioden, skall respektive lärosäte - i enlighet med riksdagens principbeslut våren 1993 med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) - återföra eventuellt outnyttjat takbelopp till anslaget, vars sammanlagda reservationer ej längre får disponeras. Ett belopp motsvarande dessa reserva- tioner skall således av berört lärosäte återbetalas till staten tillsammans med ränta för 1995/96 års eventuellt outnyttjade takbelopp. De återbetalade reservationerna får regeringen, i enlighet med riksdagens generella bemyndigande från våren 1993, tilldela de lärosäten som inte kunnat få ersättning för samtliga sina helårsprestationer. Sammanfattningsvis består således varje lärosätes anslagsbelopp för grundut- bildning för budgetåret 1995/96 dels av ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni 1996 (och eventuell särskild ersättning för särskilda åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och prestationer som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett en- gångsbelopp (och eventuell ersättning för särskilda åtaganden). Tillsammans motsvarar de två sistnämnda beloppen halva det takbelopp som skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97 om nuvarande budgetårsindelning hade behållits. Det beskrivna förfaringssättet, vilket tillämpas i denna proposition vad gäller anslagen till grundutbildning, möjliggör ändrade per capita-ersättningar fr.o.m. den 1 juli 1996, vilka bl.a. föranleds av sänkta hyreskostnader samt höjda löne- och priskostnader i övrigt. För tydlighetens skull bör framhållas att de helårsprestationer och helårsstu- denter som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att räknas av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997. Genom att lärosätena tilldelas ett engångsbelopp under det förlängda budgetåret 1995/96 undviks ett negativt verksamhetsresultat och därmed följande räntekostnader. Givet en oförändrad verksamhetsvolym medför förslaget inga ökade kostnader för staten. Årsredovisning med dels de ekonomiska dokumenten, dels resultatredovisningen med såväl ekonomisk som verksamhetsmässig redovisning, lämnas på samma sätt som tidigare efter budgetårets slut. Vissa av de djupare analyserna beträffande verksamheten kommer av verksamhetsmässiga skäl att endast avse läsåret 1995/96. För hösten 1996 kommer antagningssiffror och antalet registrerade studenter att kunna analyseras, medan studieprestationer och andra resultat i verksamheten endast kommer att kunna kommenteras översiktligt. Analysen av dessa resultat får anstå till nästa årsredovisning våren 1998, då hela läsåret 1996/97 kan överblickas. I figuren illustreras regeringens förslag och motiven härför. Förslag till framtida ordning Inför kalenderbudgetåret 1997 (och följande kalenderbudgetår) anvisar riksdagen ett anslagsbelopp, baserat på beräknat utfall av prestationer och studenter under budgetåret i fråga, dvs. även prestationer och studenter under föregående hösttermins sista del. Därvid tas hänsyn till att eventuella volymförändringar i verkligheten inte kan förväntas få genomslagskraft förrän tidigast fr.o.m. höstterminen 1997 (eller allra tidigast sommaren 1997). Inför kalenderbudgetåret 1997 kommer riksdagen också att ta ställning till takbeloppen för de två återstående budgetåren i treårsperioden i form av planeringsramar. Avstämning av antalet studenter och prestationer under kalenderbudgetåret och slutlig avräkning mot det sammanlagda takbeloppet för kalenderbudgetåret 1997 (och följande år) görs per den 31 december 1997. Eventuellt outnyttjat takbelopp återförs därvid som reservation till anslaget och kan avräknas senare under treårsperioden 1997 - 1999. Eventuell ränteinbetalning hanteras på samma sätt som hittills. Våren 1998 lämnas årsredovisning. I resultatredovisningen görs den samlade analysen av läsåret 1996/97 samt de möjliga analyserna och kommentarerna till perioden t.o.m. den 31 december 1997. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklings- program och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas till resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (avsnitt 4.6.2), 9. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rksr. 1993/94:399) godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 (avsnitt 4.6.3), 10. godkänner de förändringar som förordats beträffande resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4). 4.7 Övrigt 4.7.1 Kliniska assistenter Bakgrund När den nya arbets- och tjänsteorganisationen trädde i kraft inom högskolan (prop. 1984/85:57, bet. UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115) den 1 juli 1986 omfattade den inte bl.a. tjänsterna som klinisk amanuens inom det medicinska området. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som fick i uppdrag att analysera situationen för dessa lärartjänster, föreslog att tjänsterna som klinisk amanuens skulle ersättas med arvodestjänster som klinisk assistent. Regeringen föreslog i propositionen Om forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328) i enlighet med UHÄ:s förslag men med en viktig skillnad. Regeringen ansåg att en enhetlig tjänsteorganisation borde eftersträvas inom högskolan och föreslog därför att tjänsterna som klinisk assistent endast borde finnas under en övergångsperiod om fem år. Under denna period skulle universiteten och högskolorna förbereda övergången till ett system där endast de reguljära tjänstetyperna i högskolan skulle användas inom medicinsk utbildning och forskning. Förslaget att ersätta tjänst som klinisk amanuens med tjänst som klinisk assistent avsedd för utbildning och forskning inom det medicinska området innebar att en ny tjänstetyp skulle införas i högskolan. För behörighet till tjänst som klinisk assistent krävs att sökande har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid medicinsk eller odontologisk fakultet. Den främsta skillnaden mellan de båda tjänstetyperna är att klinisk assistent inte innehåller sjukvård. Riksdagen noterade att en del av den kritik som funnits mot den tidigare kliniska amanuenstjänsten bottnade i att en alltför stor del av tjänsten tagits i anspråk för sjukvårdsarbete. Riksdagen utgick ifrån att tillräckliga resurser skulle avsättas för grundläggande medicinsk utbildning och att förändringen av tjänstekonstruktionen inte skulle innebära en prioritering av forsknings- uppgifterna. Vidare ansåg riksdagen att tjänsten som klinisk assistent - i enlighet med regeringens förslag - borde förekomma under de närmaste fem åren. Före utgången av denna period skulle en utvärdering ske med avseende på tjänstens betydelse för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning. Utvärderingen skulle ligga till grund för beslut om tjänsten skulle finnas kvar. I samband med utarbetandet av den nya högskoleförordningen (1993:100) under hösten 1993 gjordes i avvaktan på utvärderingen inga förnyade överväganden i denna fråga. Universitetens och högskolornas erfarenheter av tjänsten I de myndighetsspecifika direktiv för enkel anslagsframställning för universitet och högskolor avseende perioden den 1 juli 1995 - 31 december 1996, som regeringen beslutade om den 26 maj 1994, begärde regeringen att en redovisning av erfarenheterna av den nya tjänstetypen klinisk assistent skulle lämnas. Erfarenheterna hos berörda universitet och högskolor är övervägande positiva. Det har visat sig värdefullt för utbildningsorganisationen att ha tillgång till en typ av anställning som möjliggör för kliniskt verksamma läkare att medverka i undervisningen under de perioder då studenterna finns vid klinikerna. Att lärosätena ensamma är ansvariga för den anställde - till skillnad från de kliniska amanuenserna - framhålls som värdefullt. En stor fördel uppges vara att det är möjligt att anställa personer på deltid. Detta möjliggör kombination med anställning som läkare eller med forskning/ forskarutbildning. Över huvud taget betonas betydelsen för finansieringen av forskarutbildningen. Den främsta nackdel som nämns är att anställningen endast får innehas under tre år. Lunds universitet anser att tiden bör anpassas till de regler som gäller för doktoranderna. Uppsala universitet föreslår att tiden utsträcks till sex år. Göteborgs universitet har inte utnyttjat anställningsformen i någon större omfattning, men de erfarenheter som finns är positiva. De erfarenheter som redovisats av de berörda universiteten och högskolorna är nästan uteslutande positiva. Den enda invändning som framförts är för- ordnandetiden, som enligt flertalets mening borde förlängas. Regeringen anser därför att möjligheten att anställa kliniska assistenter bör behållas. När det gäller förordnandetiden bör anställningarna emellertid endast - i likhet med amanuenstjänsterna - kunna innehas under en tid av högst tre år. 4.7.2 Reformeringen av tandläkarnas utbildning och avskaffande av allmäntjänstgöring för tandläkare I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.9) föreslog regeringen att tandläkarnas grundutbildning skulle förlängas från nio till tio terminer med en samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen, som f.n. ligger till grund för legitimation som tandläkare. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456). Regeringens utgångspunkt för förslaget var att reformen skulle omfatta de studenter som antas till utbildningen fr.o.m. höstterminen 1994 och att de studenter som är antagna enligt den äldre studieordningen skulle ha rätt att fullfölja sin utbildning med allmäntjänstgöring. Regeringen förutsatte således att landstingen skulle komma att anordna särskilda tjänster för allmäntjänstgöring ytterligare några år och att dessa skulle erbjudas i direkt anslutning till tandläkarexamen. Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande till Finansutskottet (bet. 1993/94:UbU6y) vikten av att så skulle ske. Landstingsförbundet har i skrivelse den 22 september 1994 informerat regeringen om att förbundet avser att rekommendera sina medlemmar att till februari 1995 ställa tillräckligt antal AT-platser till förfogande, så att de räcker till alla som då examineras från de odontologiska fakulteterna. Därefter upphör förbundets centrala rekommendation. Ett samarbete mellan högskolorna och de enskilda landstingens folktandvårdsverksamhet under tandläkarnas grundutbildning förutsätts dock ske därefter. Detta innebär att de universitet och högskolor som anordnar tandläkarut- bildning redan under hösten 1995 måste anordna en tionde termin för de studerande som annars skulle ha avlagt tandläkarexamen enligt den gamla studieordningen. Detta förutsätts ske inom ramen för det befintliga ut- bildningsuppdraget, vilket förutsätter en omprioritering av resurser inom resp. universitet och högskola. Någon ytterligare minskning av nyantagningen till tandläkarutbildningen bör, enligt regeringens mening, inte ske. 5 Sammanfattning av förslaget till budget för universitet och högskolor m.m. (litt. C) 5.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor m.m. I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar. I anslagsberäkningarna för lärosätena ingår ej medel för de särskilda utbildningssatsningarna som finansierats genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa medel är beräknade under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Gemensamma upplysningar rörande respektive universitet eller högskola redovisas endast under dess anslag för grundläggande högskoleutbildning. Efter universitetens och högskolornas anslag följer vissa anslag av gemensam karaktär. Anslagsberäkningarna utgår från den planering som riksdagen beslutat om för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. För de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna tillämpas som tidigare nämnts (avsnitt 4.6) fr.o.m. budgetåret 1995/96 samma principer för resurstilldelning som för övrig grundläggande högskoleutbildning. Det innebär att enhetliga ersättningsbelopp för antalet registrerade studerande och deras prestationer gäller för samtliga utbildningar vid samtliga universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1995/96. Förslaget innebär också ett resurstillskott som möjliggör en förbättrad lokalstandard för vissa av de konstnärliga utbildningarna; dessa har för närvarande bristfälliga lokaler. Medel för lokalförbättringar som redan tidigare har reserverats för detta ändamål tas nu i anspråk. Förslaget innebär också ett resurstillskott för designutbildning. Generella besparingar av statsfinansiella skäl har gjorts på såväl grundut- bildningsanslagen som fakultetsanslagen. Därutöver har besparingar gjorts för att finansiera dels tidigare redovisade reformer inom högre utbildning och forskning, dels vissa reformer inom Utbildningsdepartementets övriga verksamhetsområden. Det senare avser stöd till folkbildningen (litt. B), studiestöd till YTH-studerande (yrkesteknisk högskoleutbildning) (litt. E) samt till Kungl. biblioteket för ersättning till vetenskapliga bibliotek vid universitet och högskolor (litt. D). Besparing har gjorts på de tekniska, matematisk-naturvetenskapliga och medicinska fakulteternas anslag för att finansiera satsningar på högpresterande datornät. Medlen har tillförts de Tekniska forskningsrådets HPD-råd (litt. D). Medel för lokalkostnader som överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska forskningsrådet (MFR) i 1994 års budgetarbete (avsnitt 5.3) har på rådets initiativ återförts till berörda universitet och högskolor. Medel för SUNET (de svenska universitetens och högskolornas nätverk för datakommunikation) har överförts från Sveriges Lantbruksuniversitets anslag till anslaget för Verket för högskoleservice. Samtliga besparingar inom grundutbildningen innebär motsvarande sänkta ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer och påverkar således inte antalet studenter inom grundutbildningen. De konstnärliga och idrottsliga utbildningarna är undantagna dessa besparingar. Förslag till anslagsbelopp anges för 18-månadersperioden med angivande av belopp för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni 1996. Beräkningar är gjorda utifrån tidigare redovisad långsiktig konsekvenskalkyl för budgetåret 1995/96 respektive för första halvåret av budgetåret 1996/97. För universitet och högskolor samt för vissa övriga myndigheter kommer anslagsbeloppen att betalas ut månadsvis i tolftedelar för de första tolv månaderna och i sjättedelar för resten av budgetåret. Den av riksdagen beslutade övergången till kalenderbudgetår innebär en komplikation för universitet och högskolor vars verksamhetsår är ett läsår. Komplikationen består i att verksamhetens intäkter i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte är jämnt fördelade över året medan kostnaderna för verksamheten fördelar sig tämligen jämnt över årets månader. För att undvika oönskade ekonomiska konsekvenser av övergången till kalenderbudgetår för universitet och högskolor föreslår regeringen i avsnitt 4.6.4 att varje lärosätes anslag till grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 skall innehålla ett engångsbelopp. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa storleken av detta engångsbelopp. I Utbildningsdepartementets del av 1994 års budgetproposition redovisades, under avsnittet om planeringsförutsättningar, hur den framtida förvaltningen av de fastigheter som tidigare förvaltades av Byggnadsstyrelsen hade organiserats. Här angavs också att den beräknade hyreskomponenten i anslagen till universitet och högskolor skulle komma att anpassas till den väntade allmänna hyresnivån vid universiteten och högskolorna den 1 juli 1996. Merparten av de lokaler som hyrs av universitet och högskolor ägs eller förvaltas av Statliga Akademiska Hus AB. Inför överföringen av dessa fastigheter till bolaget gjordes analyser av befintliga hyresnivåer i relation till bl.a. fastigheternas skick, funktionsvärden och krav på avkastning. Analysen visade att hyresnivåerna i flera fall inte avspeglade dessa värden på ett riktigt sätt utan att det fanns s.k. överhyror. Detta ledde till att de fastigheter som överläts till bolaget åsattes sådana värden att en sänkning av hyresnivåerna skulle vara möjlig inom ramen för uppsatta avkastningskrav. Vid överlåtelsen avsattes därutöver särskilda resurser för att åtgärda eftersatt underhåll. Statens lokalförsörjningsverk har på regeringens uppdrag, delvis utifrån andra utgångspunkter, analyserat och gjort en bedömning av de övergripande hyresnivåerna för universitet och högskolor. Verket bedömer att den nuvarande totala hyresnivån bör kunna sänkas. Regeringen föreslår, efter att ha vägt ihop resultaten av de båda analyserna, att prisnivån för lokalanskaffning justeras nedåt. Prisomräkningen av anslagen, som utgår ifrån den förändrade prisnivån, sammanvägd för löner, övriga expenser och hyror, kommer således att innehålla en negativ andel baserad på att hyresnivåerna förväntas sjunka. Denna nedjustering sker för att anslagen skall bibehållas på samma reala nivå. Om anslagen inte minskades på föreslaget sätt skulle universiteten och högskolorna få ökade resurser för samma verksamhet. Motsvarande justeringar uppåt kommer att göras om prisnivån förväntas stiga. Anslagsjusteringen har beräknats med utgångspunkt i den andel av hyressumman för universitet och högskolor som är möjlig att omförhandla t.o.m. den 31 december 1996. Motsvarande andel av den beräknade hyreskomponenten i universitets och högskolors anslag har justerats för grundutbildning samt för forskning och forskarutbildning. Denna nedjustering utgör 2,41 procent på den beräknade hyreskomponenten för hela 18-månadersperioden. Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen till universitet och högskolor har pris- och löneomräknats med 2,54 procent för de första tolv månaderna. För de återstående sex månaderna i den förlängda budgetperioden är dock pris- och löneomräkning 1,23 procent vad gäller grundutbildningsanslagen beroende på att prisomräkningen för lokaler är negativ fr.o.m. den 1 juli 1996, i enlighet med vad som redovisats ovan. För forskningsanslagen är pris- och löneomräkningen för de sista sex månaderna individuellt beräknad beroende på hyreskomponentens andel av det totala anslaget. De av statsfinansiella skäl betingade besparingarna samt besparingar för finansiering av reformer uppgår för grundutbildningens del till 3,2 procent och för fakultetsanslagen till cirka 2 procent. Förslagen till anslagsbelopp under litt. C uppgår sammantaget till 27 349 573 000 kronor. 5.2 Justering av per capita-ersättningar De ovan beskrivna besparingarna inom grundutbildningen innebär att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har reducerats med 3,2 procent. Det nya resurstilldelningssystemet ställer ökade krav på universitetens och högskolornas studiedokumentationssystem. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter har därför justerats med hänsyn till ökade kostnader för utveckling av detta system. Därutöver har ersättningen för helårsstudenter tillförts ett belopp med anledning av att universitet och högskolor fr.o.m. den 1 juli 1995 själva skall bekosta upphovsrättslig ersättning för kopiering i enlighet med det ramavtal som staten och föreningen BONUS har ingått och som regeringen godkände i juni 1994. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har pris- och löneomräknats med 2,54 procent för de första tolv månaderna. Denna pris- och löneomräkning gäller även ersättningsbeloppen för helårsprestationer de sista sex månaderna. Ersättningen för helårsstudenter de sista sex månaderna har pris- och löneomräknats med 1,23 procent beroende på att prisomräkningen för lokaler är negativ fr.o.m. 1 juli 1996, i enlighet med vad som redovisats ovan. De nya beloppen för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer blir med de ovan redovisade justeringarna: Utbildningsområde Ersättning för Ersättning för en helårsstudent en helårs- (kr) prestation (kr) 12 mån 6 mån 18 mån Humanistisk, Teologisk, 14 024 13 699 14 242 Juridisk, Samhällsveten- skapligt Naturvetenskapligt, 37 858 36 994 33 600 Tekniskt, Farmaceutisk, Vård- Odontologiskt 34 589 33 640 41 724 Medicinskt 46 597 45 272 58 874 Undervisnings- 27 263 26 506 33 299 Övrigt 31 806 31 078 26 579 Design 109 701 107 471 68 651 Konst 155 984 153 153 68 672 Musik 94 496 92 549 61 459 Opera 225 472 220 920 138 565 Teater 218 170 214 028 111 565 Media 221 738 216 713 183 118 Dans 138 934 136 199 79 412 Idrottsliga 80 091 78 606 37 991 5.3 Universitetens och högskolornas årsredovisningar för budgetåret 1993/94 Universiteten och högskolorna har i september 1994 lämnat fullständiga årsredovisningar för första gången. Det finns stora skillnader i redovisningarna varför det är svårt att ge ett generellt omdöme eller att göra rättvisande jämförelser mellan lärosätena. För att kunna göra en korrekt bedömning av myndigheternas ekonomiska resultat krävs att resultaträkningarna korrigeras i flera avseenden så att t.ex. överskott respektive underskott i verksamheten kan utläsas. Kvaliteten i årsredovisningarnas uppgifter kommer sannolikt att förbättras efterhand när de tekniska systemen för ekonomiadministration förbättras och i takt med att arbetet med att utveckla god redovisningssed och god resultatredovisningskultur fortskrider. Olika uppfattningar om hur de begärda uppgifterna i resultatredovisningen skall redovisas bidrar till den ojämna standarden. Detta har lett till att en översyn av regelverket har inletts av Utbildningsdepartementet tillsammans med berörda myndigheter (Riksrevisionsverket, Verket för högskoleservice samt företrädare för universitet och högskolor). Av årsredovisningarna framgår att det stora flertalet universitet och hög- skolor läsåret 1993/94 medvetet tog in fler studenter än vad man kunde få ersättning för inom ramen för takbeloppet. Detta synes främst bero på den rådande situationen på arbetsmarknaden, dvs. att ett större antal ungdomar sökte sig till högre utbildning än normalt. Med denna stora efterfrågan på högre utbildning valde lärosätena att lämna tillträde för fler studenter. Många universitet och högskolor valde också att göra ett större intag för att förvissa sig om ett tillräckligt stort antal studenter för att nå sina respektive takbelopp med bred marginal. Arbetsmarknadsläget medförde dessutom att studenterna stannade kvar vid lärosätena i högre utsträckning än tidigare, vilket ökade såväl antalet studenter som deras prestationer i förhållande till vad som hade beräknats utifrån ett mer normalt bortfallsmönster. En viss försiktighet på kostnadssidan har präglat universitetens och hög- skolornas handlande under budgetåret 1993/94 till följd av det nya resur- stilldelningssystemet. Därutöver gäller generellt att kostnaderna släpar efter när antalet studenter ökar. Det tar nämligen tid att t.ex. rekrytera fler kompetenta lärare och att ordna ytterligare lokaler. Vid en eventuell minskning av studentantalet finns en motsvarande eftersläpning på kostnadssidan. En slutsats av det senare resonemanget är att eventuella, rimligt stora överskott inte bör dras in, då dessa behövs som buffert för kommande förändringar. Det är inte heller möjligt att hänvisa till det första årets resultat som skäl för ett beslut om sänkta per capita-ersättningar. Sådana slutsatser bör anstå till efter treårsperiodens slut. Den föreslagna sänkningen om 3,2 procent, som är något mindre än den generella besparingen för statsförvaltningen i övrigt, skall tolkas som att grundutbildningen är ett prioriterat område och att dess sparbeting måste minimeras. Vad gäller dispositionen av eventuella ackumulerade överskott kommer regeringen snarast att återkomma för diskussioner med varje berört lärosäte. Först måste emellertid de redovisade uppgifterna i resultaträkningarna analyseras och tolkas på ett enhetligt sätt. 5.4 Kapitalförsörjning Universitet och högskolor har tidigare och senast för budgetåret 1993/94 anvisats medel för inköp av inredning och utrustning för hela sin verksamhet under särskilda investeringsanslag. Viss inredning och utrustning har dessutom finansierats inom verksamhetsanslagen. Övriga statliga myndigheter tillämpade lånemodellen enligt kapitalförsörj- ningsförordningen (1992:406) redan budgetåret 1993/94. Den innebär att myndigheten tar upp ett lån i Riksgäldskontoret i stället för att finansiera investeringen med anslagsmedel. Investeringsanslagen upphör och ersätts av ett utrymme för lånekostnader inom anslagen. Universitet och högskolor var undantagna budgetåret 1993/94 från kravet att lånefinansiera sina investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, tidigare benämnda inredning och utrustning. I 1994 års budgetproposition beskrevs den särskilda modell för lånefinan- siering som enligt riksdagens beslut skall tillämpas för universitet och högskolor budgetåret 1994/95. Modellen bygger på att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret motsvarande det bokförda värdet av alla, även delvis avskrivna, anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, dvs. även tidigare anskaffad inredning och utrustning. Modellen innebär att anslagen ej behöver justeras för lånekostnader löpande varje budgetår på det sätt som sker för övriga myndigheter. Kompensation för lånekostnader, amortering och ränta, beräknas och tillförs anslagen vid ett tillfälle. Det var inte möjligt att i propositionen ange anslagsbelopp inklusive kompensation för lånekostnader för universiteten och högskolorna eftersom preliminära bokförda värden först måste redovisas av universiteten och högskolorna. Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet budgetåret 1994/95 göra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer som följer av tillämpningen av lånemodellen för universitet och högskolor. I regleringsbrev för innevarande budgetår anges således den justerade ersättningen för en helårsstudent och nya högre takbelopp i förhållande till vad som angavs i 1994 års budgetproposition. Anslagsökningen lades ut som samma procentuella höjning av hyresdelen för respektive utbildningsområde. För de konstnärliga respektive idrottsliga utbildningarna beräknades ökningen i relation till de totala anslagen. För forskning och forskarutbildning ökades beloppen under den för fakultetsanslagen gemensamma anslagsposten Ersättning för lokalhyror. Sammanlagt har nära 400 miljoner kronor lagts in, som kompensation för amorteringar och räntor i anslagsbaserna, varav cirka 233 miljoner kronor för grundutbildning och cirka 160 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Fördelningen mellan grundutbildning och forskning utgick ifrån motsvarande fördelning i det sammanlagda preliminära bokförda värdet av anläggningstillgångar som universiteten och högskolorna redovisade för regeringen våren 1994. I 1994 års budgetproposition angavs vidare att befintlig forskningsråds- finansierad utrustning skulle lånefinansieras. Regeringen har i regeringsbeslut den 26 maj 1994 meddelat nya riktlinjer. Sådan utrustning har inte lånefinansierats och lärosätena har därför ej erhållit kompensation för amorterings- och räntekostnader. Till följd av övergången till lånefinansiering har vissa universitet och högskolor under några år övergångsvis fått extremt höga kostnader. Detta gäller framförallt i de fall där en mycket stor andel av anläggningstillgångarna har anskaffats nyligen för medel som fördelats av regeringen på förslag från dåvarande Universitets- och högskoleämbetet eller Byggnadsstyrelsen. För att kompensera dessa höga kostnader har vissa universitet och högskolor därför anvisats särskilda medel under budgetåret 1994/95. Enligt regeringens bedömning kommer särskilda medel att behöva anvisas ytterligare några år till några lärosäten. Medlen ingår i de föreslagna anslagsbeloppen för respektive universitet eller högskola. Vidare kommer några universitet och högskolor övergångsvis att få extremt höga lånekostnader till följd av stora kommande anskaffningar av anläggningstillgångar, dvs. inredning och utrustning. Det gäller beslut som fattats av regering och riksdag inom ramen för tidigare hanteringsordning för investeringar i inredning och utrustning. I regleringsbrevet budgetåret 1994/95 har under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avsatts särskilda medel som utbetalas till respektive lärosätes räntekonto som ett engångsbelopp. Det är avsett att utgöra ersättning för amorteringskostnaderna under anskaffningens ekonomiska livslängd. Ersättning för räntekostnaderna erhålls genom möjligheten att få tillgodoräkna inkomstränta på räntekontot i avvaktan på att medlen behöver tas i anspråk. Särskilda medel beräknas behöva anvisas även budgetåren 1995/96 och 1997. De enskilda summorna har beräknats med utgångspunkt i ursprungligen av regering och riksdag beräknade investeringsmedel för ett visst ändamål efter avräkning för erhållna medel. Det sammanlagda beloppet ingår i beräkningarna av anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avseende budgetåret 1995/96. 5.5 Annan statligt finansierad verksamhet I 1994 års budgetproposition togs ytterligare ett steg i riktning mot att renodla principen om att alla finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag vad gäller forskningsverksamhet som ej finansieras helt av fakultetsanslagen. Medel som varit avsedda för den verksamhet som forskningsråden inom Utbildningsdepartementets område bekostar men som tidigare anvisats direkt till universiteten och högskolorna via lokalkostnadsanslaget överfördes till råden. I propositionen anfördes att en stegvis omföring borde ske med början budgetåret 1994/95. Regeringen avser emellertid att eventuella ytterligare omföringar inom Utbildningsdepartementets område inte skall göras budgetåret 1995/96 utan tidigast fr.o.m. nästa treåriga planeringsperiod. Som ett led i den pågående uppstramningen av statens ekonomiska redovisning i syfte att få en mer rättvisande bild av kostnader i förhållande till uppnådda mål är det än mer angeläget att principen om att alla finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag tillämpas. Detta gäller även för den verksamhet inom universitet och högskolor vilken finansieras av myndigheter inom andra departements områden. Frågan om påslag för lokalkostnader under budgetåret 1995/96 för andra forskningsfinansierande myndigheter än de som finns inom Utbildningsdepartementets område bereds för närvarande i regeringskansliet. I den mån beredningen leder till förslag som får anslagskonsekvenser avser regeringen att återkomma till riksdagen under våren 1995. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp (avsnitt 5.1), 12. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårspres- tationer som regeringen ovan har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1995/96 (avsnitt 5.2). Sammanställlning av förslaget till anslag för universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96: Universitet och högskolor Anslag för Varav beräknat 1995/96 för juli 1995- juni 1996 C 1 Uppsala universitet: Grundutbildning 1 092 632 000 729 516 000 C 2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 349 219 000 900 201 000 C 3 Lunds universitet: Grundutbildning 1 810 729 000 1 210 212 000 C 4 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1 394 255 000 924 310 000 C 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning 1 315 255 000 876 631 000 C 6 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 078 541 000 723 407 000 C 7 Stockholms universitet: Grundutbildning (inkl GI/IHR) 903 440 000 603 641 000 C 8 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 096 034 000 734 456 000 C 9 Umeå universitet: Grundutbildning 913 782 000 612 664 000 C 10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 742 419 000 496 110 000 C 11 Linköpings universitet: Grundutbildning 793 665 000 530 493 000 C 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 487 320 000 324 737 000 C 13 Karolinska institutet: Grundutbildning 475 139 000 314 275 000 C 14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 759 359 000 503 252 000 C 15 Kungl.Tekniska Högskolan: Grundutbildning 865 903 000 578 384 000 C 16 Kungl.Tekniska Högskolan: Forskning och forskarutbildning 732 139 000 488 484 000 C 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 447 371 000 299 370 000 C 18 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning 245 733 000 164 425 000 C 19 Danshögskolan 28 772 000 19 265 000 C 20 Dramatiska institutet 69 030 000 46 771 000 C 21 Högskolan i Borås 149 867 000 101 661 000 C 22 Högskolan i Falun/Borlänge 195 708 000 132 193 000 C 23 Högskolan i Gävle/Sandviken 184 156 000 123 507 000 C 24 Högskolan i Halmstad 101 473 000 68 240 000 C 25 Högskolan i Kalmar 213 480 000 140 852 000 C 26 Högskolan i Karlskrona/ Ronneby 91 239 000 61 584 000 C 27 Högskolan i Karlstad 316 277 000 212 026 000 C 28 Högskolan i Kristianstad 146 903 000 98 525 000 C 29 Högskolan i Skövde 99 470 000 68 145 000 C 30 Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 79 887 000 53 655 000 C 31 Högskolan i Växjö 239 515 000 161 289 000 C 32 Högskolan i Örebro 292 925 000 196 121 000 C 33 Högskoleutbildning på Gotland 26 042 000 17 496 000 C 34 Idrottshögskolan i Stockholm 50 534 000 33 835 000 C 35 Konstfack 139 021 000 92 992 000 C 36 Kungl. Konsthögskolan 67 054 000 44 899 000 C 37 Lärarhögskolan i Stockholm 405 816 000 274 430 000 C 38 Mitthögskolan 365 090 000 245 748 000 C 39 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 116 559 000 77 991 000 C 40 Mälardalens högskola 219 484 000 145 324 000 C 41 Operahögskolan i Stockholm 19 890 000 13 307 000 C 42 Teaterhögskolan i Stockholm 32 854 000 21 982 000 Summa 20 153 981 000 13 466 406 000 Övriga anslag C 43 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1 939 114 000 1 297 632 000 C 44 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan 90 390 000 60 260 000 C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 735 340 000 427 244 000 C 46 Övriga utgifter inom grundutbildning 1 449 053 000 1 032 968 000 C 47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning 212 067 000 153 711 000 C 48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 18 802 000 12 534 000 C 49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 232 700 000 155 133 000 C 50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 296 979 000 1 530 221 000 C 51 Kanslersämbetet 40 212 000 26 744 000 C 52 Verket för högskoleservice 111 247 000 74 007 000 C 53 Överklagandenämnden 4 956 000 3 304 000 C 54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 64 730 000 43 121 000 C 55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation 1 000 1 000 C 56 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation 1 000 1 000 Summa 7 195 592 000 4 816 881 000 C 1. Uppsala universitet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 524 671 166 Reservation 6 828 834 1994/95 Anslag 722 411 000 1995/96 Förslag 1 092 632 000 varav 729 516 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Uppsala universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen. Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Apotekarexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen Läkarexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Receptarieexamen Slöjdlärarexamen (inriktning mot textilslöjd) Teologie kandidatexamen Uppsala universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 17 430 respektive 14 386, vilket innebär en ökning med 9 procent respektive 10 procent jämfört med budgetåret 1992/93. Ökningen har främst skett inom det teknisk- naturvetenskapliga området och lärarutbildningen. Antalet sökande och antalet nybörjare är tillfredsställande. Inom många program är dock antalet sökande väsentligt större än antalet tillgängliga platser. Grundutbildningsvolymen överstiger väl det som ger maximal ersättning och för treårsperioden bedömer konsistoriet att universitetet kommer att fullfölja sitt utbildningsuppdrag och nå upp till sitt takbelopp. På lärarutbildningsområdet gäller att universitetet sannolikt kommer att överskrida det ersättningsberättigande antalet helårsprestationer. Ökningen i verksamhetens resultat motsvaras inte av en intäktsökning, vilket indikerar en ökad produktivitet. Denna produktivitetsökning har inte skett till priset av en kvalitets- försämring. Konsistoriet redovisar ett stort antal projekt som genomförs för att garantera och förbättra verksamhetens kvalitet. Uppsala universitet har dessutom tillsatt en ledningsgrupp för kvalitetsarbete. Universitetets omsättning budgetåret 1993/94 uppgick till knappt 2 696 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var drygt 74 miljoner kronor. Båda siffrorna är exklusive fond- och egendomsförvaltningen. Balansomslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till 2 342 miljoner kronor. I sin revisionsberättelse framför RRV invändningar när det gäller uni- versitetets fond- och egendomsförvaltning, närmare bestämt avseende redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avseende tecknande av checkräkningskredit. I sin förenklade anslagsframställning pekar Uppsala universitet på en konflikt som präglar universitetets arbete. De reella besparingar universitetet anser sig ha fått vidkännas till följd av det statsfinansiella läget har förstärkts genom att universitetet fått överta ansvaret för bl.a. företags- och studenthälsovård utan att kompenseras fullt ut för de därtill hörande kostnaderna. Dessa faktorer indikerar återhållsamhet och t.o.m. neddragning av verksamheten. Samtidigt finns statsmakternas krav om en ökad arbetsinsats bl.a. för att höja svenska folkets kompetensnivå och krav på en utbyggnad av verksamheten med bibehållen eller ökad kvalitet. Universitetets erfarenheter av det nya anslagssystemet är positiva, men man poängterar att ett ökat lokalt ansvar för universitetets totala ekonomi inte är förenligt med den kvardröjande detaljregleringen inom anslagssystemet. Konsistoriet förespråkar en utveckling av anslagssystemet där medlen för verksamheten anvisas universitetet under ett anslag. Osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet har lett till en återhållsamhet i investeringarna under budgetåret 1993/94, varför man har ett uppdämt investeringsbehov. Grundutbildningen omfattar cirka 27 000 studenter, vilket motsvarar cirka 17 500 helårsstudenter. Efter det senaste decenniets kraftiga tillväxt förespråkar universitetet att förnyelsen av grundutbildningen sker genom omprioriteringar. Detta skulle bl.a. innebära inriktning på utbildningar som direkt anknyter till den befintliga forskningsorganisationen, kombinations- utbildningar över ämnes- och fakultetsgränser samt att kurser på C- och D-nivå ges företräde. Uppsala universitet äskar ett utökat takbelopp motsvarande 51 miljoner kronor per år för dels ett årligt utbildningsåtagande motsvarande det som har presterats under budgetåret 1993/94, dels en uppräkning av antalet helårsstu- denter med tre procent, dvs. cirka 600 helårsstudenter. Denna ökning inkluderar en ökning avseende lärarutbildningen. Enligt universitetet har dimensioneringen av lärarutbildningsområdet gjorts med utgångspunkt i en period med onormalt lågt utnyttjande av tillgängliga platser, vilket motiverar en höjning av det maximala antalet ersättningsberättigande helårsprestationer och takbeloppet. Uppsala universitets erfarenheter av verksamheten med sommaruniversitet är goda och man förordar samma volym (2 500 studenter) för vart och ett av åren 1995 och 1996 som för sommaren 1994. Uppsala universitets inkomster från avgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 218 miljoner kronor. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94- | | 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten. | | Regeringen kommer att i regleringsbrev fastställa utbildnings- | | uppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 3 750 000 kronor under | | vårterminen 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett| | särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats | | även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för| | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 1 092 632 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden har ökat under perioden, vilket har sin främsta orsak i att genomströmningen av studenter har ökat. Ökningen har skett trots att en större andel av kurserna avsåg C- och D-nivå. Prestationsgraden totalt uppgick till 82 procent. Ett problem utgör distansutbildningen, som har betydligt lägre prestationsgrad än grundutbildningen generellt. Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändningar mot Uppsala universitets årsredovisning avseende redovisning och förvaltning av uni- versitetets fond- och egendomsförvaltning. Universitetet har i en skrivelse till regeringen framhållit att det finns vissa oklarheter beträffande reglerna för egendomsförvaltning. Frågan bereds inom Utbildningsdepartementet. Slutsatser Huruvida Uppsala universitet kommer att fullfölja de särskilda åtaganden som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 är oklart, eftersom måluppfyllelsen inte rapporteras i årsredovisningen. Det är troligt att universitetet kommer att uppfylla de examenskrav som ingår i utbildnings- uppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 092 632 000 kr. C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 701 537 332 Reservation 9 008 736 1994/95 Anslag 894 519 000 1995/96 Förslag 1 349 219 000 varav 900 201 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Uppsala universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet bedrivs inom sju fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, farmaceutisk samt teknisk-naturvetenskaplig. Enligt årsredovisningen har antalet nyantagna forskarstuderande ökat och uppgick under budgetåret 1993/94 till 442. Av dessa var 40 procent kvinnor. Examinationen i forskarutbildningen fortsätter att öka. Särskilt positiv är en väsentlig ökning av andelen kvinnliga examinerade inom de medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Ett prioriterat mål för universitetet är att få ner medelåldern för doktorsexamen, som för närvarande ligger mellan 35 och 40 år. Konsistoriet påpekar att de senaste årens ökning av resurserna för forskning har en negativ bieffekt genom att de har spritts ut på ett betydande antal forskningsfinansiärer. För att kunna bibehålla forskningsvolymen måste universitetets forskare lägga ner allt mera tid på att ansöka om medel. Universitetets förmåga att erhålla vetenskapligt prövade anslag (främst rådsanslag) är dock fortsatt god. Dessutom blir förhållandet mellan antagning och examination i forskarutbildningen alltmer balanserat, vilket tyder på färre avhopp och en fungerande handledning. Dessa faktorer indikerar en hög kvalitet inom såväl forskningen som forskarutbildningen. Intäkterna till forskningen och forskarutbildningen uppgick till sammanlagt 1 546 miljoner kronor exklusive lokalanslag. Av dessa medel kom 706 miljoner kronor från fakultetsanslagen medan resten tillfördes från övriga anslag och externa källor. Utöver dessa medel har universitetet erhållit 400 miljoner kronor i förskott. I den förenklade anslagsframställningen begär Uppsala universitet två anslagstekniska förändringar. Den ena är en överföring av 1,5 miljoner kronor från humanistisk till teologisk fakultet till följd av ändrad fakultets- anknytning av en professur. Den andra förändringen är en överföring av 620 000 kr från teknisk-naturvetenskaplig till medicinsk fakultet som en följd av en överenskommelse om samverkan inom biomedicinsk strålningsvetenskap och inom immunologi. Universitetet anser att ansvarsfrågan för The Svedberg-laboratoriet vad gäller finansiering, personal och verksamhet är oklar. Konsistoriet förordar att medlen för laboratoriets basverksamhet återförs som en särskild anslagspost till anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- |Övergripande mål | | | |De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt| |om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.| |1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | |Resurser 1995/96 | | | |Reservationsanslag 1 349 219 000 kr | | | |Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be-| |lopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som| |framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom| |forskarutbildningen: | | | |Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | |(kronor) juli95-juni96juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | |Humanistisk 107 366 000 53 683 000 27 775 000 13 888 000 | |Teologisk 18 517 000 9 259 000 4 380 000 2 190 000 | |Juridisk 18 155 000 9 078 000 3 943 000 1 972 000 | |Samhällsvetensk.102 617 000 51 308 000 24 182 000 12 091 000 | |Medicinsk 128 138 000 64 069 000 17 725 000 8 862 000 | |Farmaceutisk 36 822 000 18 411 000 10 993 000 5 497 000 | |Tekn.-naturvet.273 213 000 136 607 000 70 737 000 35 369 000 | |Ers. f. lokalhyror215 373 000106 604 000 | |Summa. 900 201 000 449 018 000 | | | |I ersättningen för lokalhyror ingår 5,1 miljoner kronor för juli -| |december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. | | | |Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk-| |ningsrådet från Uppsala universitet har 1 747 000 kr återförts till| |universitetet. | | | |Övrigt | | | |Som framgår av Litt. D, anslaget D 3. Humanistisk-| |samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, förordar regeringen| |att Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, ges status som| |nationell inrättning samt knyts till HSFR i stället för att som| |tidigare beslutats (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr.| |1992/93:388) överföras till Uppsala universitet. | -------------------------------------------------------------------- Slutsatser Med hänsyn till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör den fastlagda planeringen inte ändras. Inflyttning i Materialcentrum påbörjas under andra halvåret 1996. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader uppgå till 10,3 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr. C 3. Lunds universitet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 864 555 447 Reservation 6 333 553 1994/95 Anslag 1 193 154 000 1995/96 Förslag 1 810 729 000 varav 1 210 212 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lunds universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Lunds universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen Läkarexamen Musiklärarexamen Organistexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen * Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen Teologie kandidatexamen Yrkesteknisk examen * Gäller inriktning mot komplicerad inlärningssituation samt utvecklingsstörning. Lunds universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Lunds universitet har på ett förtjänstfullt sätt redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94. Årsredovisningens inledning beskriver en verksamhet stadd i stark tillväxt och omfattande förändringar. Den starka tillväxten illustreras av att antalet helårsstudenter har ökat från 18 200 till 25 400 den senaste femårsperioden, medan tillväxttakten de senaste två åren ligger på i genomsnitt elva procent årligen. Under budgetåret 1993/94 ökade antalet helårsstudenter med 2 500 och denna tillväxt har till allra största delen skett på kurser utanför program. Av studenterna läste 41 procent budgetåret 1993/94 på kurser utanför program jämfört med 35 procent budgetåret 1991/92. Fördelat på utbildningsområden är samhällsvetenskap totalt sett det största med cirka 30 procent av studenterna, följt av Lunds tekniska högskola samt humaniora och teologi. Trots den ökning av studentantalet som skett kan inte alla sökande beredas plats vid universitet. Hösten 1993 sökte cirka 28 000 studenter till universitets program via den samordnande antagningen, vilket innebär att antalet ansökningar var sju gånger fler än antalet nybörjare på programmen. I den lokala antagningen samma höst sökte 32 000 studenter till olika kurser. Det är dock svårt att få en riktig bild av den totala efterfrågan eftersom samma student kan söka både i den lokala antagningen och via den samordnande. Efterfrågan varierar också kraftigt mellan olika utbildningar. Inom det tekniska området har det minskade rekryteringsunderlaget från gymnasieskolan lett till svårigheter att få kompetenta sökande. Universitetet har därför inlett ett rekryteringsarbete på både gymnasie- och högstadienivå. Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras kommande år. Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80,5 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 2,5 procentenheter. Antalet uttagna examina har dock ökat med 12 procent till 3 630 under budgetåret 1993/94. Det första året i det utbildningsuppdrag universitet har för treårsperioden 1993/94-1995/96 har återredovisats. Däremot har universitet redan för budgetåret 1993/94 åstadkommit prestationer som överstiger takbeloppet med cirka 15,2 miljoner kronor. Målen för antalet examina under treårsperioden bedöms kunna uppnås vad gäller tandläkarexamen. De övriga specificerade examina förutsätter dock en höjning av examensfrekvensen. De särskilda åtaganden universitetet haft för året redovisas särskilt. Samtliga åtaganden har uppfyllts med undantag av omfattningen av utbildning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter på grund av otillräckligt tillströmning av utländska studenter. Universitetets kvalitetsutveckling fortskrider enligt det program som lades fast år 1991. Detta innebär bl.a. att alla utbildningar inom universitetet under en sexårsperiod skall utvärderas, både genom intern självvärdering och av externa bedömare. Universitetet satsar även på att studenterna skall få större möjligheter till att använda datorer i utbildningen genom ett studentdatorprojekt. RRV:s revisionsberättelse innehåller bedömningen att universitetets årsredovisning inte i allt väsentligt är rättvisande. Kritik riktas mot univer- sitetets metodologi vad gäller anslagsavräkning av reservationer, periodi- seringar samt invärdering av anläggningstillgångar. Universitetet har av RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av rapporten. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 16 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrevet | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 5 000 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 1 810 729 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Vad gäller studieresultaten har universitetet under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter. Förklaringen till detta är inte helt klar men kan bero på att allt fler studerar på kurser som inte tillhör utbildningsprogram. Dessa kurser har en lägre prestationsgrad vilket t.ex. kan bero på att fler studenter läser utan syfte att tentera eller bara intresserar sig för delar av en kurs. Därutöver tillkommer sannolikt vissa engångseffekter t.ex. det glapp som brukar uppstå mellan en kraftig expansion av studentantalet och prestationsnivån samt Lundakarnevalen vilken traditionellt leder till färre studieprestationer. Det finns därför goda förutsättningar för universitetet att öka prestationsgraden redan nästa budgetår. Slutsatser Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Vad gäller den kritik som riktas mot universitetets resultatredovisning kommer regeringen att avvakta det svar universitetet lämnar till RRV varefter regeringen avser återkomma till frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 810 729 000 kr. C 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 793 743 467 Reservation 4 211 317 1994/95 Anslag 918 372 000 1995/96 Förslag 1 394 255 000 varav 924 310 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Lunds universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet bedrivs inom åtta fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk, matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Totalt sett antogs 576 personer till forskarutbildningen under budgetåret 1993/94 vilket är en ökning med cirka 100 personer från budgetåret 1989/90. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma period ökat från 30 procent till 40 procent. Aktiviteten inom forskarutbildningen har ökat de senaste åren. Inom forskarutbildningen var 3 783 registrerade budgetåret 1993/94 vilket är en ökning med cirka 200 från budgetåret innan. Nästan hälften av doktoranderna var heltidsaktiva och kvinnorna utgjorde en ökande del av de aktiva forskarstude- rande, såväl på heltid som på deltid. Examinationen av doktorer var totalt sett något mindre än året innan medan antalet licentiatexamina fortsatte att öka. Intäkterna från forskningen och forskarutbildningen uppgick till sammanlagt 1 446 miljoner kronor. Cirka hälften av medlen kom via fakultetsanslagen, resten tillfördes av externa finansiärer. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser | | | | Reservationsanslag 1995/96 1 394 255 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Humanistisk 91 261 000 45 630 000 25 649 000 12 824 000 | | Teologisk 17 002 000 8 501 000 4 101 000 2 051 000 | | Juridisk 14 121 000 7 061 000 3 009 000 1 504 000 | | Samhällsvetensk.92 606 000 46 303 000 28 975 000 14 487 000 | | Medicinsk 147 992 000 73 996 000 20 026 000 10 013 000 | | Odontologisk 24 112 000 12 056 000 3 958 000 1 979 000 | | Mat.-naturvet.181 213 000 90 606 000 49 558 000 24 779 000 | | Teknisk 160 342 000 80 171 000 45 837 000 22 918 000 | | Konstn. utv. 3 865 000 1 932 000 | | Ers. f. lokalhyror191 796 000103 688 000 | | Summa 924 310 000 469 945 000 | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 4,6 miljoner kronor för perioden| | juli 1995-juni 1996 och 7,1 miljoner kronor för perioden ju- | | li-december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. | | | | Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska | | forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till universitetet. | -------------------------------------------------------------------- Slutsatser Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. Inflyttning i om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för astronomi beräknas ske den 1 september 1996. I anslagsberäkningen ingår två miljoner kronor budgetåret 1995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 6,1 miljoner kronor. För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har 4,6 miljoner kronor beräknats för perioden juli 1995-juni 1996 och 5,1 miljoner kronor för perioden juli-december 1996. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 10,2 miljoner kronor. Ytterligare ökningar om sammanlagt 10,4 miljoner kronor har beräknats från de tidpunkter då resterande etapper tas i bruk. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 16. till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr. C 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 631 052 000 Reservation 6 383 000 1994/95 Anslag 884 241 000 1995/96 Förslag 1 315 255 000 varav 876 631 000 beräkna för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Göteborgs universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Göteborgs universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen Läkarexamen Musiklärarexamen Organistexamen Psykologexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen (med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot utvecklingsstörning) Teologie kandidatexamen Tandläkarexamen Göteborgs universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för- ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Göteborgs universitet har redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94, både utifrån de övergripande mål statsmakterna ställt upp samt utifrån de mål som fastställts av universitets styrelse. Årsredovisningen inleds med att beskriva de förändringar som skett under budgetåret 1993/94. Universitetet har internt genomfört en genomgripande decentralisering av beslutsfunktioner till fakultetsnivån dels föranledd av statsmakternas decentralisering av beslutsbefogenheter till universiteten men även som försök att åstadkomma en klarare rollfördelning mellan verksamhetsföreträdare och tjänstemän. Universitetet har under de senaste åren upplevt en kraftig tillväxt av antalet helårsstudenter. Sedan budgetåret 1990/91 har ökningen varit 40 procent, från 14 500 helårsstudenter till 20 500 budgetåret 1993/94. Relativt sett har undervisningsområdet ökat mest, en dubblering har skett mellan budgetåren 1990/91 och 1993/94. Den största ökningen i absoluta tal har dock skett inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området som har ökat med cirka 3 000 helårsstudenter under samma period. De flesta områden har dessutom tagit emot fler studenter än deras uppdrag från universitetsstyrelsen omfattar. Antalet helårsstudenter har ökat mer än antalet individer, vilket bl.a. innebär att varje student läser kurser med fler poäng än tidigare. Andelen studenter som läser kurser utanför program har också ökat från 39 procent under budgetåret 1992/93 till 42 procent budgetåret 1993/94. Dessutom har andelen studenter på fördjupningsnivån (C- och D-kurser) ökat från 13 procent 1991/92 till 19 procent 1993/94. Universitetet har även vidtagit åtgärder för att tillmötesgå den ökade efterfrågan på fördjupningskurser bl.a. genom att öka handledningskapaciteten. Antalet ansökningar till universitetets utbildningar har generellt varit mycket stort. Andelen yngre studenter har ökat på flera områden och är särskilt hög inom matematik-naturvetenskap samt vid Handelshögskolan. Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 83 procent, vilket är i paritet med föregående år. Studieresultaten varierar mellan olika utbildningsområden, medicin, odontologi, vård, övrigt samt undervisning ligger högt (94-96 procent prestationsgrad) medan andra områden ligger mellan 75 och 85 procent. Universitetet har i sitt kvalitetsarbete lagt tyngdpunkten på kvalitets- utveckling inom utbildningen men en särskild utvärdering av forskningen har påbörjats. Externa bedömare genomför för närvarande utvärderingar, bl.a. medverkar universitetet i en pilotstudie på initiativ av europeiska rektorskonferensen som skall studera förutsättningarna för en kvalitetsbedömning av ett helt lärosäte. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 59 000 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrevet | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 5 miljoner kronor under | | våren 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett | | särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats | | även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för| | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 1 315 255 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Universitetet har på ett föredömligt sätt brutit ner statsmakternas övergripande mål till fakultetsnivån samtidigt som kongruensen i målstrukturen inte förvanskats. Uppföljningen av de lokalt beslutade målen på verksamhetsområden är givande, men analysen och återredovisningen av statsmakternas utbildningsuppdrag bör utvecklas. Slutsatser Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med stor sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 17. till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 315 255 000 kr. C 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 534 031 537 Reservation 3 097 000 1994/95 Anslag 697 438 000 1995/96 Förslag 1 078 541 000 varav 723 407 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Göteborgs universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet bedrivs inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matematisk- naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Totalt sett antogs 348 personer till forskarutbildningen under budgetåret 1993/94 vilket är en minskning med cirka sex procent jämfört med året innan. Trots den minskade antagningen ökade det totala antalet doktorander till 3 800 (aktiva såväl som inaktiva). Andelen kvinnor bland de forskarstuderande är 39 procent. Andelen kvinnor var lägst inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet varför fakultetsnämnden har infört en viktning för kvinnor med 1,25 i samtliga resursfördelningsmodeller där examina ingår som en parameter. Inom flera fakulteter bedöms handledarkapaciteten finnas för en utökning av antalet doktorander, men antagningen begränsas av att studiefinansiering saknas. Universitetet har bl.a. därför som mål att öka antalet externfinansierade doktorandtjänster. Universitetet har generellt sett mindre andel externa medel än jämförbara lärosäten, även om andelen externa medel ökat till 22 procent av den totala omslutningen. Universitetsledningen eftersträvar en ökad forsknings- och forskarutbildningsvolym för att åstadkomma en bättre balans i relation till grundutbildningen. Examinationen av doktorer var totalt sett relativ konstant, cirka 150 årligen. Antalet disputationer har ökat inom den humanistiska fakulteten, medan den minskat inom den medicinska. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 1 078 541 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Humanistisk 92 385 000 46 192 000 22 496 000 11 248 000 | | Samhällsvetensk.117 627 00058 813 000 29 702 000 14 851 000 | | Medicinsk 147 910 000 73 955 000 19 208 000 9 604 000 | | Odontologisk 19 079 000 9 539 000 3 923 000 1 962 000 | | Mat.-naturvet.119 894 000 59 359 000 32 929 000 16 465 000 | | Konstn. utv. 6 473 000 3 236 000 | | Bot. trädgården4 755 000 2 377 000 | | Ers. f. lokalhyror215 285 000101 662 000 | | Summa 723 407 000 355 134 000 | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 19,9 miljoner kronor för | | perioden juli 1995 - juni 1996 och 9,9 miljoner kronor för | | perioden juli - december 1996 som ett tillskott för ökade | | hyreskostnader. | | | | Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska | | forskningsrådet har 2 510 000 kr återförts till universitetet. | | | | | | Slutsatser | | | | Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras | | inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda | | planeringen ändras. | | I anslagsberäkningarna ingår 3,5 miljoner kronor för budgetåret | | 1995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader för Botaniska| | institutionen. | | För ny- och ombyggnader för ekonomutbildningar m.m. har 16,1 | | miljoner kronor beräknats för juli 1995 - juni 1996 och 8 | | miljoner kronor för juli - december 1996. | | För nybyggnad för Matematiskt centrum etapp 2 har 1,5 miljoner | | kronor beräknats för juli 1995 - juni 1996 och 0,8 miljoner | | kronor för juli - december 1996. | | Sammanlagt har alltså ett årligt belopp om 19,9 miljoner kronor | | tillförts anslagen. | | Inflyttning i nybyggnad för Djurhus m.m. beräknas ske under bud-| | getåret 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader | | beräknas till 29,3 miljoner kronor. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 18. till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning | | för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 078 | | 541 000 kr. | | | | | | C 7.Stockholms universitet: Grundutbildning | | 1993/94Utgift 416 047 000 Reservation 3 455| | 000 | | 1994/95Anslag 599 792 000 | | 1995/96Förslag 903 440 000 | | varav 603 641 000 beräknat för juli 1995 - juni| | 1996 | | | | (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är | | förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Stockholms| | universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också | | erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom | | grundutbildning. | | Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100,| | ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: | | | | Magisterexamen | | Kandidatexamen | | Högskoleexamen | | Juris kandidatexamen | | Psykologexamen | | Socionomexamen | | Yrkesteknisk examen | | | | Stockholms universitet har avgivit sin första årsredovisning | | enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning | | och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. | | I resultatredovisningen konstateras att efterfrågan på den | | utbildning som universitetet tillhandahåller under den | | redovisade perioden har varit större än någonsin, till stor del | | beroende på rådande konjunkturläge men också beroende på att | | Stockholms universitet är ett huvudstadsuniversitet och att | | antalet utbildningsplatser i förhållande till | | befolkningsunderlaget i upptagningsområdet är förhållandevis | | litet. | | Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och | | helårsprestationer överstiger takbeloppet för budgetåret 1993/94| | med cirka 46 miljoner kronor. | | Under budgetåret 1993/94 uppnådde universitetet en | | prestationsgrad om 75 procent, vilket är samma som föregående år.| | Ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete pågår vid Stockholms | | universitet. Styrelsen har fastställt en plan för arbetet med | | kvalitetsutveckling. Enligt beslutet skall kvalitetsarbete | | bedrivas på alla nivåer inom universitetet och varje nivå | | beslutar själv om former och innehåll. | | Stockholms universitet redovisar för första gången ett årsbokslut| | som är framtaget efter den nya redovisningsmodell som gäller för| | statliga myndigheter. Utfallet av bokslutet bygger således på | | principer som inte tidigare prövats inom universitetet. | | Årsbokslutet visar ett överskott vad gäller bidragsfinansierad | | forskning och ett underskott beträffande anslagsfinansierad | | utbildning och forskning. Detta hänför sig till vissa redovis- | | ningstekniska felaktigheter som kommer att rättas till inför | | nästa bokslut. | | Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att| | utbildningsuppdraget inom utbildningsområdena humaniora, | | juridik och samhällsvetenskap bör ökas med 1 000 platser för | | budgetåret 1995/96. | | | -------------------------------------------------------------------- | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | | Resultatbedömning Ett mycket högt sökandetryck har resulterat i att universitetet expanderat långt över sitt takbelopp. Den stora efterfrågan på högskoleutbildning har också medfört att antagningspoängen för många utbildningar ligger högt. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av det kvalitetsarbete som bedrivs inom den grundläggande högskoleutbildning finns inte anledning befara att kvaliteten i undervisningen blir lidande. Prestationsgraden i universitetets grundläggande utbildning har som helhet förbättrats något under fyraårsperioden. Utvecklingen varierar dock mellan utbildningsområdena. En viss effektivitetsökning har uppnåtts och det nya resurstilldelningssystemet har resulterat i ett bättre omhändertagande av studenterna. Slutsatser Universitetet förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 19. till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 903 440 000 kr. C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 526 289 624 Reservation 4 868 150 1994/95 Anslag 712 511 000 1995/96 Förslag 1 096 034 000 varav 734 456 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildning och viss forskning vid Stockholms universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet bedrivs inom humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt vid Internationella meterologiska institutet i Stockholm. Under anslaget C 8 anvisas också medel - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm. Antalet nyintagna inom forskarutbildningen vid såväl juridisk som samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet har ökat något under den senaste fyraårsperioden och uppgick budgetåret 1993/94 till 293 personer. Samtliga fakulteter har bedrivit omfattande arbete för att förbättra prestationerna inom forskarutbildningen t.ex. genom skärpta krav för antagning till och bibehållande av doktorandplats. Antalet avlagda examina inom forskarutbildningen har totalt sett ökat vid universitetet. Ökningen har skett inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet och vid samhällsvetenskaplig fakultet, där antalet doktorsexamina budgetåret 1993/94 uppgick till 57, det högsta antalet någonsin. En viss minskning har skett vid humanistisk och juridisk fakultet. Andelen disputerade kvinnor har minskat något vid humanistiska fakulteten, medan andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen vid matematisk naturvetenskaplig fakultet nästan fördubblats under den senaste fyraårsperioden. Intäkterna från forskning och forskarutbildning uppgick till sammanlagt 537 miljoner kronor, varav 11,5 miljoner kronor tillförts av externa finansiärer. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av propositonen Forskning för kunskap | | och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. | | 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.| | | | Resurser 1995/96 | | Reservationsanslag 1 096 034 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Humanistisk 109 219 000 54 609 000 28 191 000 14 095 000 | | Juridisk 20 780 000 10 390 000 2 877 000 1 438 000 | | Samhällsvetensk.124 662 00062 331 000 26 162 000 13 081 000 | | Mat.-naturvet.278 580 000 139 290 000 52 208 000 26 104 000 | | Int. meteorolog. | | inst. 1 633 000 816 000 | | Viss forskn. vid | | Lärarhögskolan 6 780 000 3 390 000 | | Ers. f. lokalhyror192 802 00090 751 000 | | Summa 734 456 000 361 578 000 | | | | För verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet (MSI) har överförts| | 8 097 000 kr från matematisk-naturvetenskaplig fakultet till | | Naturvetenskapliga forskningsrådet avseende en period om 18 | | månader. | | | | Av beloppet som beräknats för matematisk-naturvetenskaplig | | fakultet utgör 909 000 kr medel som överförs från | | Miljödepartementet för finansiering av anläggningstillgångar för| | förvaltningsändamål vid Institutet för tillämpad miljöforskning.| | | | En teknisk justering av anslaget för matematisk- | | naturvetenskaplig fakultet har genomförts. | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 16,7 miljoner kronor för juli | | 1995 -juni 1996 och 8,3 miljoner kronor för juli - december | | 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.Resultatbedömning| | | | Antalet examinationer inom forskarutbildningen har ökat och kan | | med anledning av vidtagna åtgärder förväntas fortsätta att öka. | | | | | | Slutsatser | | | | Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras | | inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda | | planeringen ändras. | | Vid beräkningen av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig | | fakultet har hänsyn tagits till den överföring av MSI till | | Naturvetenskapliga forskningsrådet, den nya organisationen för | | nationella anläggningar, som beslutades av riksdagen våren 1993.| | Inflyttning i nybyggnad för kemiskt övningslaboratorium (KÖL) | | beräknas ske den 1 juli 1995. I anslagsberäkningarna ingår, efter| | teknisk korrigering av beloppet, 25 miljoner kronor för för | | budgetåret 1995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. | | Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till | | 16,7 miljoner kronor. | | Inflyttning i planerad nybyggnad för geologi beräknas ske | | tidigast under år 1997. Det årliga tillskottet för ökade | | hyreskostnader beräknas till 17,1 miljoner kronor. | | Inflyttning i det med Kungl. Tekniska högskolan gemensamma | | Fysikcentrum beräknas ske tidigast under år 1997. För KTH och | | universitetet beräknas sammanlagt 30,8 miljoner kronor som ett | | tillskott för ökade hyreskostnader. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 20. till Stockholms universitet: Forskning och | | forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett | | reservationsanslag på 1 096 034 000 kr. | | | | | | C 9.Umeå universitet: Grundutbildning | | 1993/94Utgift 429 668 103 Reservation 27 152| | 897 | | 1994/95Anslag 611 046 000 | | 1995/96Förslag 913 782 000 | | varav 612 664 000 beräknat för juli 1995 - juni| | 1996 | | | | (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är | | förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Umeå | | universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också | | erhållas från C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. | | Umeå universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad| | 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: | | | | Magisterexamen | | Kandidatexamen | | Högskoleexamen | | | | Barn- och ungdomspedagogisk examen | | Bildlärarexamen | | Civilingenjörsexamen | | Grundskollärarexamen 1-7 | | Grundskollärarexamen 4-9 | | Gymnasielärarexamen | | Hushållslärarexamen | | Ingenjörsexamen | | Juris kandidatexamen | | Konstnärlig högskoleexamen i konst och design | | Läkarexamen | | Psykologexamen | | Psykoterapeutexamen | | Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) | | Socionomexamen | | Specialpedagogexamen* | | Studie- och yrkesvägledarexamen | | Tandläkarexamen | | | | * med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och | | inriktning mot utvecklingsstörning | | | | Umeå universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt | | förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och | | anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. | | Av årsredovisningen framgår att universitetet inte nått upp till| | sitt takbelopp. Det antal avlagda examina omfattande minst 120 | | poäng som enligt utbildningsuppdraget skall avläggas under | | treårsperioden kommer sannolikt att uppnås eftersom drygt en | | tredjedel avlagts under det första året. Utfallet är sämre | | beträffande antalet civilingenjörsexamina och | | grundskollärarexamina. Inom det naturvetenskaplig området är | | bedömningen att examinationsnivån kommer att ligga under | | planerad nivå. | | Totalt för universitetet gäller att antalet helårsstudenter ökat| | med 17 procent och antalet helårsprestationer med 14 procent. | | Den genomsnittliga prestationsgraden uppgick till 85 procent | | att jämföras med 87 procent föregående år. | | Basårsutbildningen har omfattat 145 studerande. | | Antalet distansstuderande utgör 30 procent av alla | | grundutbildningsstuderande, vilket motsvarar cirka 4 700 | | studerande. Största antalet återfinns inom det filosofiska | | området. | | Intäkter av uppdragsutbildning uppgick till cirka 43 miljoner | | kronor. | | Universitetet har antagit ett sexårigt kvalitetssäkringsprogram.| | Styrelsen har tagit initiativ till en utvärdering med hjälp av | | internationell expertis. Två områden står i fokus för | | utvärderingen, nämligen universitetets ledningsformer och | | organisation samt det interna arbetet med utvärdering och | | kvalitetsutveckling. | | Universitetet verkar också för att stödja och främja samarbete med| | näringslivet och andra regionala intressenter. | | Som en naturlig länk mellan universitetet och det omgivande | | samhället fungerar också det ombyggda och utökade Bildmuseet som| | återinvigdes våren 1994. | | Nya program och kursutbud som inletts under året är | | bibliotekarieutbildning, utbildning i idrott och annat ämne | | inom lärarutbildningen, tandteknikerutbildning och fullständig | | juristutbildning. Planerna på utbildning i gastronomi och | | servicemanagement har vidareutvecklats. | | Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att| | de sammanlagda takbeloppen för ersättning för helårsstudenter och| | helårsprestationer kommer att utnyttjas under treårsperioden. | | Universitetet anför att det finns behov av att höja antalet | | ersättningsberättigade helårsprestationer inom utbildningsområdet| | Övrigt. | | Universitetet anhåller om att som särskilt uppdrag under året 1996| | få delta i projektet "School for Scandinavian studies", för | | vilket krävs ett resurstillskott på 435 000 kr. | | | -------------------------------------------------------------------- | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | | Resultatbedömning Den genomsnittliga prestationsgraden i universitetets grundläggande utbildning har sjunkit något jämfört med budgetåret 1992/93. Prestationsgraden varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Naturvetenskapliga utbildningar och lärarutbildningar har svårast att nå planerad examinationsnivå. En utbyggnad av universitetet sker successivt, men ännu behövs en ökning avseende bredd och djup i utbildningsutbudet för att universitetet skall kunna betraktas som fullt utbyggt. Flera lovvärda initiativ har tagits av ledningen för att öka bredd och utbud i utbildningen under det senaste året. Vad avser kvalitetsaspekterna har universitetet också inlett ett värdefullt arbete. Slutsatser Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Vad gäller den kritik som RRV riktat mot universitetets resultatredovisning kommer regeringen att avvakta det svar som universitetet lämnar till RRV, varefter regeringen avser att återkomma till frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 913 782 000 kr. C 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 455 370 700 Reservation 3 987 842 1994/95 Anslag 496 487 000 1995/96 Förslag 742 419 000 varav 496 110 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Umeå universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet bedrivs inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Universitetet framhåller att dess läge och det faktum att många institutioner fortfarande är förhållandevis unga delvis präglar forskning och forskarutbildning. Inom flera av fakulteterna saknas fortfarande ämnen som finns vid de äldre svenska universiteten. Inom exempelvis juristutbildningen, tillämpad fysik och moderna språk är forskningsorganisationen bristfällig eller saknas helt. Universitetet framhåller att det skulle vara en lönsam investering för samhället att bygga färdigt universitetet. En markant ökning av antalet nya doktorander vid framförallt den samhällsvetenskapliga fakulteten redovisas. Drygt 50 antogs till forskarut- bildningen verksamhetsåret 1993/94 jämfört med 31 respektive 32 budgetåren 1991/92 och 1992/93. Examinationen av doktorer inom humanistisk och medicinsk fakultet har inte ökat under de senaste åren. Inom den medicinska fakulteten anges bl.a. studiefinansieringssystemet vara en orsak. De externt finansierade anslagen var för den samhällsvetenskapliga fakulteten för första gången större än fakultetsanslagen. De externa anslagen uppgick till 82 miljoner kronor, en ökning med 24 procent, medan fakultetsanslagen ökade med åtta procent till 80 miljoner kronor. De externa anslagen vid odontologisk fakultet ökade med 60 procent under perioden 1990-1994. Intäkterna av uppdragsforskning uppgick till 8,3 miljoner kronor och kostnaderna till 7,2 miljoner kronor. Författandet av vetenskapliga artiklar i internationell tidskrifter tillmäts stor betydelse inom universitetet. Exempelvis har de medicinska institutionernas publiceringsverksamhet i internationella tidskrifter ökat med cirka 40 procent under de senaste fyra åren. Inom det humanistiska området är det traditionellt i första hand språkämnena som publicerar sig internationellt. Universitetet har också ett omfattande internationellt forskningssamarbete med främst Västeuropa och USA. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 742 419 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Humanistisk 47 846 000 23 923 000 9 472 000 4 736 000 | | Samhällsvetensk.81 010 000 40 505 000 13 435 000 6 717 000 | | Medicinsk 121 628 000 60 814 000 12 667 000 6 333 000 | | Odontologisk 23 231 000 11 616 000 3 079 000 1 539 000 | | Mat.-naturvet.137 355 000 68 677 000 23 974 000 11 987 000 | | Konstn. utv. 608 000 304 000 | | Ers. f. lokalhyror84 432 00040 470 000 | | Summa 496 110 000 246 309 000 | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Universitetets ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och forskarutbildning har givit resultat i form av ökat antal forskarstuderande. Slutsatser Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 22. till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 742 419 000 kr. C 11. Linköpings universitet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 383 082 000 Reservation 1 504 000 1994/95 Anslag 525 925 000 1995/96 Förslag 793 665 000 varav 530 493 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Linköpings universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Linköpings universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Läkarexamen Slöjdlärarexamen * Yrkesteknisk examen * Gäller inriktning mot trä och metallslöjd. Linköpings universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för- ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Linköpings universitet beskriver det gångna verksamhetsåret som för- ändringarnas och möjligheternas år. En stark tillväxt har ägt rum och av årsredovisningen framgår att universitetet har redovisat helårsprestationer som inte ryms inom takbeloppet till ett värde av 7 miljoner kronor. Grundutbildningen har under de senaste fem åren (1989/90 - 1993/94) expanderat kraftigt. Ökningen av det totala antalet registrerade uppgår till 35 procent under perioden och motsvarar cirka 1 000 studenter per år. Antalet avlagda examina har på grund av en naturlig eftersläping ej ökat i lika hög grad, utan med 22 procent. Lärarkapaciteten har under samma period varit i det närmaste konstant, men kommer till nästa år att öka på grund av pågående rekryteringar. Flera nya program har utvecklats och införandet av dessa kommer att medföra en breddning av utbildningsutbudet. Den genomsnittliga prestationsgraden redovisas ej explicit, men är enligt universitetet god. Då de olika fakulteterna räknas samman uppgår den till cirka 84 procent. Detta är tre procentenheter lägre än föregående år. Hälsohögskolans läkarutbildning har en mycket hög prestationsgrad på cirka 96 procent. För fakultetens fristående kurser är den dock betydligt lägre, cirka 75 procent. Detta kan bero på svårighet att rekrytera till dessa. Fler än beräknat har i stället antagits till läkarutbildningen. Den tekniska fakulteten redovisar en prestationsgrad på knappt 80 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med föregående år. Minskningen har skett på alla civiling- enjörsutbildningar och det är första gången det händer under den tioårsperiod som redovisningen skett med samma principer. En förklaring kan vara att terminsregistreringen ersatts med registrering på kursnivå. En sänkning har dock ej skett för ingenjörsutbildningarna. Den filosofiska fakultetens prestationsgrad är 85 procent. Inom denna fakultet höjs siffran av samhällsvetenskapen som både har stor volym och hög genomströmning. Lärarutbildningarna är de enda som har svårt att uppfylla utbildnings- uppdragets krav vad gäller minsta antalet examinerade. Detta gäller för alla lärarutbildningar, utom för grundskollärarutbildningen 1-7. Särskilt svårt att rekrytera studenter har det praktisk-pedagogiska året för gymnasielärare. Linköpings universitet har ett stort internationellt studentutbyte. Den tekniska fakulteten deltar i många utbytesprogram och utbytet har ökat kraftigt under de senaste åren. Den filosofiska fakulteten deltar i flera utbytesprogram och inom ramen för en av terminerna i programmet för Internationell ekonomutbildning läser 90 studenter kurser utomlands. Ett kvalitetsråd har inrättats för att underlätta samordning och utveckling av universitetets kvalitetsutvecklingsarbete. Dess uppgifter och arbete presenteras i årsredovisningen. Inom de olika fakulteterna har också ett antal utvärderingar och förändringsarbeten ägt rum. Uppdragsutbildningen redovisar intäkter för drygt 9 miljoner kronor. Den största intäktsposten är kommuner och landsting som motsvarar drygt 5 miljoner kronor. De kunskapsproducerande enheterna har under verksamhetsåret omformats till centrumbildningar med egna styrelser, nära knutna till närmast berörda institution, eller helt integrerats i respektive institution för att förstärka kopplingen mellan uppdragsverksamheten och berörda institutioner och fakulteter, samtidigt som de ekonomiska målen tydliggörs. RRV:s revisionsberättelse bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. RRV påpekar vissa brister i förvaltningen, men framhåller också att förbättringar skett i årsredovisningen som inneburit klarare ansvarsområden och bättre kvalitet på det underliggande materialet. Med anledning av kritik av Linköpings universitets ekonomi-administration framförd av RRV tillsattes i april 1994 en kommitté med uppdrag att stödja Linköpings universitet att åtgärda framförda påpekanden samt att lämna bedömning av de åtgärder som universitetet vidtagit. Kommittén bedömer att de åtgärder som vidtagits sannolikt löser en del av problemen, men att de ej är tillräckliga för att åstadkomma en varaktig förbättring av ledningens möjligheter att styra verksamheten och ekonomin inom universitetet. För att lösa detta måste befogenhets- och ansvarsfördelningen mellan den centrala nivån, fakultetsnivån och institutionsnivån tydliggöras i lokala beslut och delegeringsordningar, en hierarkisk beluts- och ansvarsordning avseende de ekonomiska frågorna bör tas fram och den administrativa organisationen behöver förenklas och förtydligas. Därutöver föreslås ytterligare åtgärder för att förbättra den administrativa styrningen. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att med den utbildningsvolym som de erbjuder, så kommer universitet totalt under treårsperioden överstiga de sammanlagda takbeloppen med cirka 85 miljoner kronor. Universitetet önskar med anledning av nya utbildningar och ökning av civilingenjörsutbildningen höjt takbelopp utan att specificera summan. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 2 500 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 793 665 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Universitetets årsredovisning är uppdelad fakultetsvis och välformulerad. Det hade dock inte varit någon nackdel med en något längre allmän översikt, samt en större samordning i de olika fakulteternas redovisningar.En mycket kraftig expansion har ägt rum under de senaste åren, vilken bland annat inneburit att antalet avlagda examina minskat i förhållande till antalet studenter. Detta förväntas rätta till sig under de kommande åren. Minskningen i prestationsgrad kan antagligen till viss del förklaras med den tekniska fakultetens övergång från terminsregistrering till registrering på kursnivå. En annan del av förklaringen kan vara att fler studerar på fristående kurser, vilket erfarenhetsmässigt oftast medför en sänkning av prestationsgraden. Eftersom en stor ökning skett av antalet studenter kan den genomsnittliga prestationsgraden förväntas öka framöver om inte antalet sökande också ökar. Slutsatser Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 23. till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 793 665 000 kr. C 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 239 638 616 Reservation 905 000 1994/95 Anslag 283 815 000 1995/96 Förslag 487 320 000 varav 324 737 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Linköpings universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom tre fakulteter: teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet. I den filosofiska fakulteten ingår Tema, som är en tvärvetenskaplig inrättning. Intäkterna och kostnaderna av forskarutbildningen var ungefär lika stora, cirka 287 miljoner kronor. Intäkterna från forskningen var 462 miljoner kronor medan kostnaderna endast var 412 miljoner kronor. Det positiva resultatet är dels en effekt av nya invärderings- och avskrivningsprinciper, dels beroende av en kraftig ökning av de externa medlen under året. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser | | | | Reservationsanslag 1995/96 487 320 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Filosofisk 9 634 000 4 817 000 2 150 000 1 075 000 | | Medicinsk 71 603 000 35 802 000 6 600 000 3 300 000 | | Teknisk 109 888 000 54 944 000 32 446 000 16 223 000 | | Tema 44 197 000 22 099 000 8 505 000 4 252 000 | | Ers. f. lokalhyror89 415 00044 922 000 | | Summa 324 737 000 162 583 000 | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 35 miljoner kronor för perioden| | juli 1995 - juni 1996 och 20,4 miljoner kronor för perioden | | juli - december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.| | | | Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska | | forskningsrådet från Linköpings universitet har 827 000 kr | | återförts till universitetet. | -------------------------------------------------------------------- Slutsatser Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. Inflyttning i om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för fysik och mätteknik beräknas ske succesivt fr.o.m. 1 juli 1995. Det sammanlagda årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas uppgå till 41,8 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1997. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 24. till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 487 320 000 kr. C 13. Karolinska institutet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 269 008 000 Reservation -13 070 661 1994/95 Anslag 322 182 000 1995/96 Förslag 475 139 000 varav 314 275 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Karolinska institutet (KI). För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen. KI har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Tandläkarexamen KI har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94. KI redovisar i sin årsredovisning en bild av utvecklingen av antalet examinerade under den senaste tioårsperioden som visar en successiv förbättring. En åtgärd i strävan att öka prestationsgraden är att skärpa de särskilda behörighetskraven samt att införa en prov- och intervjubaserad antagning. Vidare har KI under året arbetat med förnyelse av såväl utbildningsutbudet som undervisningsformerna. Ett ökat inslag av problembaserad undervisning stimuleras i samband med att studieplanerna för flera utbildningar förändras. Riksrevisioneverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller flera invändningar som gäller redovisning av interna transaktioner samt att KI:s egen redovisning inte stämmer med riksredovisningen. I den förenklade anslagsframställningen gör KI bedömningen att takbeloppet för treårsperioden som helhet kommer att utnyttjas. Den minskade dimensioneringen av läkar- och tandläkarutbildningen har frigjort kapacitet som gör att kompetensen inom detta område kan utnyttjas för andra kategorier. KI utvecklar därför nu en biomedicinsk utbildning med en stark inriktning mot näringslivets behov som planeras påbörjas hösten 1995. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - | | 1995/96 (prop. 1992/93:169,bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | Resurser | | | | Reservationsanslag 475 139 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning KI har under de senaste åren inlett ett omfattande reformarbete inom grundutbildningen som innebär en förnyelse av de etablerade utbildningslinjerna och en breddning av utbildningsutbudet. Den genomsnittliga prestationsgraden har ökat och KI vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra denna. Slutsatser KI förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och överstiga de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer KI att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Vad gäller den kritik som RRV riktat mot KI:s resultaträkning kommer regeringen att avvakta det svar som KI lämnar till RRV. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 25. till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 475 139 000 kr. C 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 342 264 000 Reservation -13 419 152 1994/95 Anslag 488 481 000 1995/96 Förslag 759 358 000 varav 503 252 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Karolinska institutet (KI). För vissa särskilda ändamål kan ersättning också ehållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Forskning och forskarutbildning vid KI bedrivs inom medicinsk och odontologisk fakultet. KI är en organisation som är starkt dominerad av forskning och forskarut- bildning. Av den totala omslutningen avser närmare 80 procent forskning och forskarutbildning, varav externa finansiärer svarar för den största delen. KI har under året varit framgångsrikt när det gäller att knyta till sig framstående forskare till ledande akademiska tjänster. KI framhåller i sin årsredovisning att forskarutbildningen är en av KI:s hörnpelare. KI har arbetat fram ett program för strukturering och kvalitets- säkring av forskarutbildningen, delvis med internationell förebild. Den största svårigheten är studiefinansieringen för doktorander. Omvandlingen av utbild- ningsbidrag till doktorandtjänster innebär kraftigt ökade kostnader för KI. Detta är ett stort dilemma för KI eftersom efterfrågan på doktorandtjänsterna är stor och ökande. KI svarar ensamt för 15 procent av den svenska högskolans ex- aminerade doktorander. KI har i sin förenklade anslagsframställning framhållit det stora problemet med finansieringen av forskarutbildningen. Om statsmakternas och industrins ambitioner att öka examinationen av doktorander skall bli verklighet måste statsmakternas krav på omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster följas av en ekonomisk kompensation. Trots omvandling inom befintliga ramar kommer KI inte ens kunna upprätthålla nuvarande nivå nästa budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:338) för treårsperioden 1993/94 - | | 1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 759 358 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildning. | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96juli95-juni96juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Medicinsk 320 853 000 160 427 000 31 389 000 15 694 000 | | Odontologisk 31 507 000 15 754 000 6 041 000 3 021 000 | | Ers. f. lokalhyror150 892 000 79 926 000 | | Summa 503 252 000 256 106 000 | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 12 miljoner kronor för perioden| | juli 1995 - juni 1996 och 9,3 miljoner kronor för perioden juli | | - december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. | | | | Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska | | forskningsrådet från Karolinska institutet har 4 998 000 kr | | återförts till KI. | -------------------------------------------------------------------- Slutsatser Med anledning av att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. Inflyttning i de lokaler som KI disponerar i Tekniska högskolans huvudbyggnad beräknas ske den 1 juni 1995. I anslagsberäkningarna ingår 0,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996 och 0,5 miljoner kronor för perioden juli - december 1996. Upprustningen av KI:s lokaler i Solna har påbörjats. Inflyttning i upprustade lokaler sker succesivt med början redan under budgetåret 1994/95. Inflyttning i den nya laboratoriebyggnaden som ingår i åtgärdsplanen beräknas ske vid årsskiftet 1996/97. I anslagsberäkningarna ingår 11,1 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996 och 8,9 miljoner kronor för juli 1996 - december 1996. Det permanenta årliga tillskottet härav uppgår till 17,7 miljoner kronor. Budgetåret 1997 beräknas ytterligare 47,4 miljoner kronor tillkomma för ökade hyreskostnader. Enligt planerna tillkommer ytterligare 27,1 miljoner kronor under perioden därefter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 26. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 759 358 000 kr. C 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 1993/94 Utgift 376 242 456 Reservation 5 200 544 1994/95 Anslag 570 837 000 1995/96 Förslag 865 903 000 varav 578 384 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan (KTH). För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Kungl. Tekniska högskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Kungl. Tekniska högskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. KTH har under året genomfört stora organisatoriska förändringar och halverat antalet institutioner. De elva sektionerna har sammanslagits till sex delfakulteteter. Den nya organisationen bygger på decentralisering och delegation till institutioner och delfakulteter. KTH beräknar att nå upp till antalet examina som anges i utbildningsuppdraget eftersom antagningarna ökat de senaste åren. Detta har emellertid ännu inte hunnit slå igenom i examinationen. I den samordnade antagningen sökte 9 500 studenter till KTH:s utbildningar och i den lokala antagningen sökte drygt 2 000 studenter. Dessa kan dock i praktiken delvis vara samma personer. Sammanlagt kunde knappt 3 500 sökande antas. Högskolan var budgetåret 1993/94 nära att uppnå takbeloppet på 381 443 000 kr. Ersättningen motsvarade 378 515 000 kr, vilket var högre än vad KTH tidigare prognostiserade. Den genomsnittliga prestationsgraden uppgick till 82 procent. Det är en minskning med 4-7 procentenheter jämfört med de senaste åren. KTH kommer att djupare analysera resultatet för budgetåret 1993/94 och de problem som finns vid jämförelse med tidigare år. Högskolan har uppfyllt sina särskilda åtaganden, vilket innebär att de profilerat grundutbildningen med inriktningar mot flygteknik och träråvaruteknik samt anordnat teknisk basårsutbildning motsvarande 120 helårsstudenter. I årsredovisningen framgår ej i vilken mån och på vilket sätt KTH arbetar med kvalitetsfrågor. Grundutbildningen redovisar ett överskott på 27 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Detta beror enligt högskolan bl.a. på den försiktighet som iakttagits vid övergången till det nya resurstilldelningssystemet samt den tekniska omläggningen av utrustnings- och inredningsfinansiering. Intäkterna från uppdragsutbildningen uppgår till 4 miljoner kronor. Högskolans totala omsättning uppgår till 1 789 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Kapitalförändringen (årets resultat) redovisas i resul- taträkningen som 51 678 000 kr. Motsvarande post i balansräkningen uppgår dock till 120 651 000 kr, där ingående anslagsreservationer från föregående räkenskapsår medlagts. KTH hemställer i sin förenklade anslagsframställning att högskolan tillförs ytterligare medel för grundutbildningen motsvarande 47 miljoner kronor. Av dessa medel avser 22 miljoner kronor förnyelse av utbildningen genom förstärkning av datorkraft och 25 miljoner kronor motiveras med de negativa ekonomiska konsekvenser som det nya resurstilldelningssystemet medfört för KTH. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att | | fördelas av regeringen på lärosäten i den proposition som avses | | lämnas till riksdagen under februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 865 903 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolans årsredovisning är mycket kort. Siffermaterial redovisas men någon djupare analys görs ej. En expansion av antalet studenter har ägt rum under de senaste åren, men omfattningen redovisas ej varför det är svårt att dra några slutsatser om högskolans möjligheter att genomföra utbildningsuppdraget. Minskningen i prestationsgrad jämfört med tidigare år beror antagligen på en skillnad i redovisningsprinciper. Jämförelsen blir därför ej meningsfull. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. De särskilda åtagandena kommer att fullföljas. Med högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 27. till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 865 903 000 kr. C 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Utgift 299 158 534 Reservation 1 931 466 1994/95 Anslag 485 827 000 1995/96 Förslag 732 139 000 varav 488 484 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Kungl. Tekniska högskolan. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. KTH anför i årsredovisningen att man under de senaste fem åren haft en stadig ökning av antalet forskarexamina och konstaterar att forskarexaminationen eventuellt kan fördubblas till år 2000, räknat från budgetåret 1990/91. Högskolan har budgetåret 1993/94 utfärdat 97 licentiatexamina och 101 doktorsexamina. KTH hemställer i sin förenklade anslagsframställning att högskolan tillförs ökade medel för forskning och forskarutbildning. De ökade medelsbehoven består av 25 miljoner kronor för att anpassa de fysiska resurserna m.m. till den omorganiserade verksamheten, 20 miljoner kronor för finansiering av en ny institution inom området bygg- och fastighetsforskning samt 10 miljoner kronor för finansiering av basanslag till Halvledarlaboratoriet, vilket tidigare finansierats av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 732 139 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli95-juni96juli96-dec96juli95-juni96 juli96-dec96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Teknisk 297 657 000 148 828 000 56 511 000 28 256 000 | | Ers. f. lokalhyror190 827 00094 827 000 | | Summa 488 484 000 243 655 000 | | | | I ersättning för lokalhyror ingår 11,9 miljoner kronor för | | perioden juli 1995 - juni 1996 och 10,1 miljoner kronor för | | perioden juli - december 1996 som ett tillskott för ökade | | hyreskostnader. | -------------------------------------------------------------------- Slutsatser Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den överföring av Manne Siegbahninstitutet (MSI) till Naturvetenskapliga forskningsrådet, den nya organisationen för nationella anläggningar som riksdagen beslutade om våren 1993. För verksamheten vid MSI under perioden juli 1995 till december 1996 har överförts 12 782 000 kr för drift, exklusive kostnader för lokaler, el, värme och vatten. Inflyttning i förbättrade lokaler har skett för Institutionen för akustik. I anslagsberäkningarna ingår 1,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 -juni 1996 och 0,9 miljoner kronor för perioden juli - december 1996 som ett ytterligare tillskott för ökade hyreskostnader. För ombyggnaden av KTH:s huvudbyggnad som successivt färdigställs ingår i anslagsberäkningarna 10,1 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996 och 9,2 miljoner kronor för perioden juli - december 1996. Ytterligare 4,1 miljoner kronor beräknas fr.o.m. budgetåret 1997. Inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum beräknas ske tidigast 1997. För KTH och Stockholms universitet beräknas sammanlagt 30,8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskostnader. I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 9, s. 150) angavs att högskolan bör kunna räkna med ytterligare 25 miljoner kronor tidigast fr.o.m. budgetåret 1995/96 för anpassning av de fysiska resurserna m.m. till omorganisationen av verksamheten. Regeringen föreslår att en förnyad prövning av detta resurstillskott görs i samband med att ställning tas till nya angelägna ändamål inför nästa treåriga planeringsperiod. Även de resurstillskott som nu begärs av KTH får prövas i detta sammanhang. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 28. till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 732 139 000 kr. C 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning 1993/94 Utgift 200 443 000 Reservation 7 528 000 1994/95 Anslag 291 686 000 1995/96 Förslag 447 371 000 varav 299 370 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Luleå. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Ingenjörsexamen Musiklärarexamen Organistexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Luleå har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Av årsredovisningen framgår att högskolan troligen når upp till målet att examinera 800 civilingenjörer och 300 grundskollärare 1-7 under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Däremot kommer målet 60 grundskollärare 4-9 sannolikt inte att nås. Examinationsfrekvensen för civilingenjörerna läsåret 1993/94 har stigit något i förhållande till året innan. Endast 55 ingenjörsexamina har utfärdats under året beroende på att dataingenjörslinjen gjorts om från 80 poäng till 120. Antalet examinerade från utbildningar omfattande minst 120 poäng inom samhällsvetenskap och humaniora har minskat kraftigt i förhållande till tidigare år. Orsaken är att många studenter på ekonomlinjen fortsatte sina studier för att senare kunna ta magisterexamen och den kärva situationen på arbetsmarknaden. Inom lärarutbildningarna har färre examina utfärdats än tidigare år. En analys av orsakerna görs av högskolan. Inom området musik ligger examinationen nära 100 procent. Många av de examinerade får arbete i Norrland vilket bl.a. har lett till en kraftig ökning av andelen behöriga musiklärare i skolorna. Högskolan har ej nått upp till sitt takbelopp om 206 350 000 kr och inte heller till sitt garantibelopp som uppgår till 200 443 000 kr inklusive särskilt åtagande. Antalet förstahandssökande till det tekniska utbildningsområdet har minskat oroväckande. Särskilt ingenjörsutbildningarna har haft svårt att fylla utbildningsplatserna. Inom samhällsvetenskap och humaniora har sökandetrycket ökat kraftigt. Vad gäller lärarutbildningarna är antalet sökande tillfredsställande även inom dem med naturvetenskaplig inriktning. Inom det konstnärliga utbildningsområdet varierar sökandetrycket för de olika utbildningarna. Högskolan uppnådde en genomsnittlig prestationsgrad om 78 procent. Prestationsgraden varierar kraftigt från nästan 100 procent för konstnärlig utbildning till strax under 70 procent för ingenjörsutbildningen. Basårsutbildningen har omfattat 60 studerande varav 51 inom det tekniska området. Av dessa fortsatte 35 till civilingenjörsutbildningen. Högskolan arbetar mycket medvetet med att sprida information om sin verksamhet genom information i gymnasier, besök i företag, näringslivspraktik och examensarbeten i företag m.m. Högskolan bedriver uppdragsutbildning inom två huvudområden, nämligen fortbildning för skola och barnomsorg samt utbildningar inom ekonomi och teknik för samhälle, organisationer och företag. Kostnaderna om drygt 5 miljoner kronor täcks väl av inkomsterna. Ett av högskolans mål är att allt fler studenter skall kunna förlägga en del av sin studietid till ett utländskt universitet och förutsättningar skall skapas för att ta emot allt fler utländska studenter i Luleå. Utvecklingen under året har varit positiv. Kurser på engelska har utvecklats, utbytesavtal finns med några länder i Europa samt med USA, Kanada och Australien förutom ERASMUS och ISEP m.m. Högskolan har givit utbildningsnämnderna i uppdrag att som central uppgift arbeta med utbildningens kvalitet. Vidare har ett arbete inletts som syftar till att utveckla hela verksamhetens kvalitet. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 290 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 11 miljoner kronor. En osäkerhet om långsiktiga konsekvenser av resurstilldelningssystemet har lett till en mycket återhållsam attityd under året. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås för budgetåret 1995/96 men inte för hela treårsperioden. Högskolan föreslår att den får byta namn till Tekniska universitetet i Luleå. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer i | | regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det | | förlängda budgetåret 1995/96. Eventuella medel för ytterligare | | studenter fördelas av regeringen på lärosäten i den proposition | | som avses lämnas till riksdagen under februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 447 371 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolan har på ett kreativt sätt formulerat mål och redovisat uppnådda resultat på ett föredömligt och smakfullt sätt. En god bild av högskolan framträder. Under senare år har utbildningarna byggts ut varför antalet studerande successivt ökar. Den något låga examinationen förväntas öka framöver. Högskolan har i sin verksamhetsidé lagt tonvikten på kvalitetsfrågorna, vilket inger förtroende och visar på framtida möjligheter att attrahera studerande med hög kvalitet i utbildningen som argument. Högskolans aktiva arbete med att sprida information om sin verksamhet till gymnasieskolor och näringsliv samt involvera företagen i verksamheten har lett att det finns en större andel högskoleutbildade tekniker i företagen i Norrbotten än i övriga landet. Detta bör vara en fördel för Norrbotten i en kommande konjunkturuppgång. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget. Utbildningsuppdraget bör vara oförändrat nästa budgetår. Det är osäkert om högskolan kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Högskolans namn bör inte ändras. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 29. till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 447 371 000 kr. C 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. 1993/94 Utgift 124 614 523 Reservation 411 405 1994/95 Anslag 164 508 000 1995/96 Förslag 245 733 000 varav 164 425 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Högskolan i Luleå. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Högskolan anger i årsredovisningen att den interna tilldelningen av resurser till avdelningarna baseras på prestationer, framförallt i forskarutbildningen. Antalet forskarexamina uppgår till 59 under året, varav 24 är doktorsexamina. Antalet avlagda doktorsexamina har ökat med 10 i förhållande till året innan. Under året antogs 71 nya forskarstuderande. Det internationella forskarutbytet omfattar i genomsnitt en knapp månad för utresande forskare och knappt tre månader per professur för hitresande forskare. Den tekniska fakultetens publicering av vetenskapliga artiklar med refereeförfarande ökade under året med 48 till 168 artiklar. Kostnaderna för forskning på uppdrag från icke-statliga finansiärer uppgick till drygt 14 miljoner kronor vilket utgör drygt två procent av högskolans kostnadsomslutning. Verksamheten gav ett resultat på drygt 2 miljoner kronor. Högskolan betonar att det är betydelsefullt för forskningens kvalitet att alla professorstjänster är tillsatta och har också tillsatt nästan alla vakanta tjänster. NFR har utvärderat det geovetenskapliga forskningsområdet och givit god kritik till områdena tillämpad geologi och geofysik. Vidare ligger en forskargrupp långt framme i forskningen om is- och ismekanik samt om smörjoljor i kallt klimat. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning föreslagit att den tilldelas 5 miljoner kronor per år för forskningsstödjande åtgärder redan budgetåret 1995/96 utöver de fasta forskningsresurserna som finns för teknisk fakultet. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen | | beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:338) för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör ligga fast. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 245 733 000 kr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av den fakultetsvis beräknade posten bör minst det | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 | | (kronor) juli 95-juni 96juli 96-dec 96juli 95-juni 96 juli 96- | | dec 96 | | Anslag Anslag Studiefin. Studiefin. | | Teknisk 117 493 000 58 746 000 13 018 000 6 509 000 | | Konstn. utv. 681 000 340 000 | | Ers. f. lokalhyror 46 251 00022 221 000 | | Summa 164 425 000 81 308 000 | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolans ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och forskarutbildning har givit resultat i form av väsentligt fler avlagda dok- torsexamina samt ett ökat antal forskarstuderande. Slutsatser Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 30. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 245 733 000 kr. C 19. Danshögskolan: Grundutbildning 1993/94 Utgift 10 254 539 Reservation 63 461 1994/95 Anslag 18 755 000 1995/96 Förslag 28 772 000 varav 19 265 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan. Danshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexamen i dans. Danshögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen redovisas de positiva effekterna av den nya interna organisation för beslutsorganen. Antalet helårsstuderande vid högskolan uppgick under året till 92. Antalet avlagda examina var 25. Högskolan redovisar några förändringar i uppläggningen av utbildningarna. För danspedagogutbildningen har införts nya utbildnings- och kurs-planer. Likaså har undervisningen vid folkdanslinjen förändrats så att större vikt läggs vid utveckling av den pedagogiska förmågan hos de studerande. Stor vikt läggs vid samarbete med de övriga konstnärliga högskoleutbildningarna. Under verksamhetsåret har betydelsefulla steg tagits för den danspedagogiska utvecklingen genom att en professur i danspedagogik har inrättats. Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete har också initierat åtgärder för att stärka anknytningen till forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. Inom ramen för högskolans kvalitetsutvecklingsprogram har vissa förstärkningar gjorts. Bl.a. har tjänstestrukturen förbättrats genom inrättande av tre högre tjänster och internationaliseringsarbetet utvidgats. Högskolan arbetar även målmedvetet för att dans skall ges större utrymme inom det allmänna skolväsendet. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör kunna nås. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 28 772 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning är god. Små förändringar i antalet studerande ger i en liten verksamhet som Danshögskolans kraftigt utslag på intäktssidan. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 31. till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 772 000 kr. C 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning 1993/94 Utgift 30 487 000 1994/95 Anslag 45 752 000 1995/96 Förslag 69 030 000 varav 46 771 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet. Dramatiska institutet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexamen i scen och medier. Dramatiska institutet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret har institutet redovisat 125 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket med tio helårsstudenter överstiger det antal som krävs för att erhålla takbeloppet. Vidare avlades 27 examina under budgetåret. I institutets årsredovisning anges institutets verksamhetsidé samt hur de däri ingående verksamhetsmålen, bl.a. fler övningsproduktioner och fler gäst- och timlärare i undervisningen, uppfyllts. Under det gångna budgetåret har antalet övningsproduktioner av film och video ökat kraftigt och både fler lärare och flera professionella skådespelare deltar i utbildningen i jämförelse med tidigare år. Utbildningarna förefaller därigenom ha förbättrats såväl till innehåll som kvalitet. Dramatiska institutet har därtill en uttalad ambition att försöka undvika att utbilda till arbetslöshet, varför man beaktar arbetsmarknadsförändringar inom medieområdet och visar följsamhet vid dimensionering av studentantalet till vissa utbildningar. Vidare betonas att den kompetens som finns inom institutet borde nyttiggöras i samhället i stort. Detta har bl.a. resulterat i en utbildning för lärare i media, estetik och pedagogik på gymnasie- och högskolenivå, och numera bedriver institutet ett samarbete på detta område med lärarhögskolor och gymnasieskolor. Institutets totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 49 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1,2 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras av att både ränteintäkter och särskilda investeringsmedel av engångskaraktär tillkommit. Dessutom har institutet under detta år intensifierat sina interna kostnadsbesparingar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 69 030 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Inom den grundläggande utbildningen har institutet redovisat en ökning med 15 helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93. Slutsatser Institutet förefaller i princip komma att uppfylla det examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 32. till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 030 000 kr. C 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning 1993/94 Utgift 70 441 107 Reservation 946 893 1994/95 Anslag 100 354 000 1995/96 Förslag 149 867 000 varav 101 661 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Borås. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Borås har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Borås har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Högskolan i Borås har kortfattat redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94. Inledningen beskriver de organisatoriska förändringar som skett för att möta de krav olika reformer ställer på högskolan och den press hela organisationen har fått arbeta under. Högskolans studentantal har ökat snabbt och har nu väl passerat 4 000 registrerade, motsvarande cirka 2 300 helårstudenter. Detta innebär en ökningen med 14 procent jämfört med året innan. Högskolan har dessutom tagit emot fler studenter än dess uppdrag från statsmakterna omfattar och har redan för budgetåret 1993/94 åstadkommit prestationer som överstiger takbeloppet med cirka 9,7 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader har dock inte överstigit intäkterna, utan expansionen till trots visar högskolan ett positivt resultat. Större delen av detta resultat är dock att hänföra till engångsintäkter för utrustning och inredning. Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit stort, cirka tre förstahandssökande till varje nybörjarplats. Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket innebär samma kvot som föregående år. Högskolan menar dock att utökningen i kombination med oförändrad prestationsgrad har kunnat ske med bibehållen kvalitet. Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan startat ett stort vidareut- bildningsprogram för lärare. Var tredje lärare deltar i forskarutbildning och högskolan ingår aktivt i nätverket för högskolesamverkan i Västsverige (Högskolerådet för Västsvensk forskningssamverkan). Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 19 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 149 867 000 kr | | | | Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör| | 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning| | för perioden juli 1995 - juni 1996. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Analysen och återredovisningen av statsmakternas övergripande utbildningsuppdrag bör utvecklas vad gäller examensmål m.m. Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är samma som föregående år. Slutsatser Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med största sannolikhet kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 33. till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 149 867 000 kr. C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 1993/94 Utgift 95 353 308 Reservation 1 159 692 1994/95 Anslag 138 912 000 1995/96 Förslag 195 708 000 varav 132 193 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Falun/Borlänge. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Falun/Borlänge har avgivit sin första årsredovisning (enligt förordningen 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Enligt årsredovisningen kommer utbildningsuppdraget att kunna uppfyllas och högskolan har kapacitet och vilja till fortsatt expansion. Antalet studenter motsvarade budgetåret 1993/94 totalt 2 767 helårsstudenter. Högskolan har genomfört en organisationsutveckling och har numera en ämnesbaserad grundorganisation i tre sektioner, vilken utgör basen för utbildning, forskning och uppdragsverksamhet. Därutöver görs ett fåtal högskolegemensamma satsningar på tvärvetenskaplig tillämpningsinriktad forskning och uppdragsverksamhet inom utvalda profilområden. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket är oförändrat i förhållande till föregående år. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 169,4 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 10,3 miljoner kronor. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att utbild- ningsuppdraget inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, lärarutbildning och övrigt bör ökas med ersättning för motsvarande 210 helårsstudenter och motsvarande 775 helårsprestationer för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 195 708 000 kr | | | | Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör| | 1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för| | perioden juli 1995 - juni 1996. Av det beräknade anslaget utgör | | 2,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade| | former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltnings-| | ändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har inte förändrats jämfört med 1992/93. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 34. till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 195 708 000 kr. C 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning 1993/94 Utgift 88 278 934 Reservation 6 526 065 1994/95 Anslag 126 896 000 1995/96 Förslag 184 156 000 varav 123 507 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Gävle/Sandviken. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Gävle/Sandviken har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * gäller ämnet företagsekonomi Högskolan i Gävle/Sandviken har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen karaktäriseras budgetåret 1993/94 med orden expansion, utveckling och dynamik. Ett mått på detta är att antalet avlagda poäng ökade med 40 procent jämfört med föregående år till motsvarande totalt 2 227 helårsprestationer. Antalet studenter motsvarade 2 623 helårsstudenter. Utbildningsutbudet breddades dels genom att flera nya utbildningsprogram tillkom, dels genom ett väsentligt större kursutbud. Därmed skapades större valfrihet för studenterna såväl inom som utom programmen. Några program förlängdes under året. Regeringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätt i företagsekonomi speglar högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna erbjuda fördjupningskurser. I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina är tillfredsställande, medan det redovisade antalet helårsstudenter inom den behörighetsgivande förutbildningen, s.k. basår, inte riktigt motsvarar det antal som enligt uppdraget skulle anordnas. För att beskriva omfattningen av fortbildning anges att cirka 1 900 studenter deltog i sammanlagt 75 kurser. På grund av oklar utformning av förordningsbestämmelserna framgår inte explicit av redovisningen att högskolan inte riktigt nådde takbeloppet under det första året. I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål, varav flera kvantifierade, som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att andelen forskarutbildade lärare fram till år 1997 skall höjas från 20 till 40 procent. Under läsåret 1993/94 uppgick andelen forskarutbildade lärare läsåret till nära 30 procent, räknat i helårstjänster. Samtidigt deltog 25 av högskolans lärare aktivt (minst 25 procent av tjänsten) i forskarutbildning. Vidare beskrivs internationalise- ringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika delar av världen för högskolans fem institutioner. Bland de egna målen anges att distansutbildning, särskilt kortare kurser, skall ha en fortsatt självklar ställning som distributions- och pedagogogisk form. Olika former av distansutbildning har kunnat erbjudas, bl.a. genom en utökad användning av de ITV-studios som successivt installerats i länets alla kommuner genom länsstyrelsens försorg. I de egna målen ingår också den omstruktering av utbildningsutbudet med inriktning mot den privata sektorn och näringslivet som ålagts högskolan genom statsmakternas beslut. Denna omstrukturering innebär att utbildningarna till förskollärare och fritidspedagoger minskar, medan utbildningarna inom språk, ekonomi, teknik och data ökar. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig prestationsgrad om 89 procent, vilket innebär en fortsatt ökning med en procentenhet i förhållande till föregående år. Ett program för kvalitetsutveckling, byggt på mål och inriktning, har fastställts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 136 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 22 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att högskolan under detta år tvingats hålla igen kostnaderna för att klara de omfattande investeringar, flyttkostnader m.m. som kommer under budgetåret 1994/95 med anledning av flyttningen till helt nya lokaler. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppen för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (93 569 000 kr resp. 125 648 000 kr). För budgetåret 1995/96 visade prognoserna för befintlig verksamhet på ett takbelopp om drygt 130 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och 67 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Som nämnts ovan visar det slutliga bokslutet att man inte kunde utnyttja det första årets takbelopp fullt ut. För att möjliggöra en utökning av verksamheten - bl.a. för den nyligen erhållna examensrätten för grundskollärare 4-9 och för en utbildning av förskollärare med teknisk inriktning - begärs i anslagsframställningen en höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 med 7 250 000 kr. Vidare begärs medgivande att höja antalet ersättningsberättigande helårsprestationer inom Undervisningsområdet från 850 till 950. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - | | 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid | | avser att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet | | ersättningsberättigande helårsprestationer inom undervisningsom-| | rådet, i första hand för att möjliggöra den intressanta | | utbildningen av förskollärare med teknisk inriktning. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 184 156 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning En mycket kraftig expansion av högskolan har genomförts på kort tid, vilket rimligtvis borde ha lett till stora påfrestningar. Det medvetna upp- byggnadsarbetet har dock minimerat påfrestningarna och snarare sporrat till fortsatt utveckling och anspänning. De egna, tydliga verksamhetsmål som formulerades redan tidigt och som nu används aktivt är därvid en styrka. Lokalsituationen, som varit besvärande under detta expansiva skede, kommer att få sin lösning inför verksamhetsåret 1995/96. Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning som redan tidigare låg högt har fortsatt att förbättras trots att den ökade andelen av fristående kurser i utbildningsutbudet, bl.a. i form av distansutbildning, erfarenhetsmässigt borde ha medfört en sänkning av prestationsgraden. Prestationsgraderna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. T.ex. har svårigheterna att rekrytera till det tekniskt-naturvetenskapliga området lett till sämre resultat inom dessa områden än tidigare. Det tycks emellertid som om det nya resurstilldelningssystemet bidragit till den ökade medvetenheten om betydelsen av ett gott förhållande till studenterna och deras möjligheter att bedriva sina studier på ett framgångsrikt sätt. Slutsatser Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Beträffande den rapport som RRV fogat till revisionsberättelsen har högskolan redan, i enlighet med RRV:s förslag till åtgärd, tillskrivit regeringen med en begäran om godkännande av borgensåtagandet om 200 000 kr till studentkårens restaurang. Regeringen tar i dag i särskilt beslut ställning till denna begäran. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 35. till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 184 156 000 kr. C 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 1993/94 Utgift 53 577 769 Reservation 245 231 1994/95 Anslag 72 503 000 1995/96 Förslag 101 473 000 varav 68 240 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Halmstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen * gäller följande ämnen: datorsystemteknik, elektroteknik, företagsekonomi, in- dustriell organisation och ekonomi Högskolan i Halmstad har avgivit sin första årsredovisning enligt för- ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen redovisas att en omstrukturering och utbyggnad av högskolan har påbörjats. En neddragning av utbildningsprogram inom undervisningssektorn har balanserats av utbyggnad av andra program främst inom ekonomi men också till viss del inom samhällsvetenskap. Antalet studenter motsvarade totalt 2 006 helårsstudenter. Högskolan utvecklar utbildning och forskning så att den till stor del kompletterar det utbud som finns på andra högskolor och universitet. Flera av högskolans utbildningsprogram är riksrekryterande, t.ex. till idrottspedagog, utvecklingsingenjör och europaekonom. Regeringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätt i datorsystemteknik, elektroteknik, företagsekonomi, industriell organisation och ekonomi speglade högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna erbjuda fördjupningskurser. I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas i resultatredovisningen. Av denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar mycket tillfredsställande. I resultatredovisningen redovisas också att forskningen har utvecklats mycket kraftigt under året och att det internationella forskningssamarbetet har intensifierats. Bl.a. har flera lic-avhandlingar lagts fram av högskolans lärare. Projekt bedrivs i samverkan med utländska industrier och organisationer. Vidare redovisas att en jämställdhetskommitté med representanter för såväl studenter som personal har bildats under budgetåret 1993/94. Denna har utarbetat en jämställdhetsplan. Slutligen kan nämnas att stora investeringar har gjorts i bl.a. personalutveckling, lokaler, utrustning och ekonomistyrning. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med sex procentenheter. Arbetet med att utveckla kvaliteten sker fortlöpande. I årsredovisningen redovisas att en process har påbörjats för att ta fram ett program för kvalitetsutvecklingen för högskolan som helhet. I denna process är alla anställda vid högskolan involverade liksom studenterna. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 113 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var drygt 12 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att en del av överskottet avser verksamhet som skall bedrivas först efter budgetåret samt till de nya reglerna för avskrivning av investeringar. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att överstiga takbeloppet för budgetåret 1993/94 med cirka 10 procent. För budgetåret 1995/96 visade prognoserna på ett önskat takbelopp om drygt 78 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och på ett önskat takbelopp på 40,9 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Högskolan har vidare ansökt om rätt att utfärda civilingenjörsexamen. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 | | -1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten. | | Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa | | utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 101 473 000 kr | | | | Av det beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig| | ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- | | läggningstillgångar för förvaltningsändamål. | | | | | | Resultatbedömning | | | | Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål | | och uppnådda resultat. | | Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande | | utbildning som fortfarande ligger relativt högt, har sjunkit | | något jämfört med 1992/93. Prestationsgraderna varierar i hög grad| | för olika typer av utbildningar. Det kan noteras att | | lärarutbildningen som högskolan nu lämnar allmänt sett har en | | mycket hög prestationsgrad. | | | | | | Slutsatser | | | | Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda | | åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i | | utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja | | sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 36. till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret | | 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 101 473 000 kr. | | | | C 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning | | 1993/94Utgift 106 298 515 Reservation 3 407| | 485 | | 1994/95Anslag 140 488 000 | | 1995/96Förslag 213 480 000 | | varav 140 852 000 beräknat för juli 1995 - juni| | 1996 | | | | (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är | | förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i| | Kalmar. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas| | från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. | | Högskolan i Kalmar har enligt högskoleförordningen (1993:100, | | ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: | | | | Magisterexamen* | | Kandidatexamen | | Högskoleexamen | | | | Barn- och ungdomspedagogisk examen | | Grundskollärarexamen 1-7 | | Grundskollärarexamen 4-9 | | Gymnasielärarexamen** | | Ingenjörsexamen | | Maskinteknikerexamen | | Sjöingenjörsexamen | | Sjökaptensexamen | | Styrmansexamen | | | | * Examensrätten gäller biologi och kemi | | | | ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen| | för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka | | högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen. | | | | Högskolan i Kalmar har avgivit sin första årsredovisning enligt | | förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och | | anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. | | Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under | | budgetåret uppnådde högskolan en prestationsgrad om 86 procent, | | vilket är en minskning i förhållande till föregående år med tre | | procentenheter. En intern utredning om orsakerna kommer att | | genomföras. Under treårsperiodens första år 1993/94 uppgick | | antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 205 och | | antalet grundskollärarexamina med inriktning 1-7 till 87. | | I högskolans årsredovisning beskrivs också den policyhandling, | | innehållande olika verksamhetsmål, som högskolan själv utarbetat,| | samt på vilket sätt högskolan uppfyllt dessa verksamhetsmål. Bland| | dessa mål kan nämnas att höja grundutbildningens kvalitet. I | | detta syfte tillkom under budgetåret 1993/94 ett flertal kurser | | i språk, natur- och samhällsvetenskapliga ämnen till kursutbudet| | och för de yrkesinriktade programmen tillkom möjligheter att | | välja mellan olika fördjupningar. Dessutom förlängdes samtliga | | ingenjörsprogram från två till tre år. Ett kompetensutvecklings-| | program för högskolans lärare börjar genomföras budgetåret 1994/95| | och innebär bl.a. rekrytering av forskarutbildade lektorer samt | | forskarutbildning av lärare. Under budgetåret 1993/94 har | | högskolan beviljat medel avseende forskarutbildning för 18 | | personer. I årsredovisningen beskrivs också, vid sidan av det | | gängse kvalitetsarbetet, ett kompetensutvecklingsprogram för | | högskolans lärare som innehåller multimedia- och distanspe- | | dagogik. Man har också att utvecklat ett tutorsystem vid | | ingenjörsutbildningen där studenter, lärare och studievägledning| | samarbetar för att höja prestationsgraden för studenterna. Vidare| | har högskolan givit flera kurser som fortbildning och vidare- | | utbildning för yrkesverksamma på hel- och deltid. Särskild vikt | | har därvidlag lagts på planering av språkkurser för näringslivet| | och kurser avsedda för att förbättra datorkunskaperna i regionen.| | Forskare vid högskolan har publicerat ett femtiotal artiklar, | | varav ett tiotal genomgått internationell granskning. Det | | internationella utbytet vid högskolan har omfattat 41 utresande | | och 22 inkommande studenter inom ramen för Comett-, Erasmus- | | och Nordplusprogrammen. | | Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan| | 167 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 7,4 | | miljoner kronor. Gällande principer för redovisning av | | anläggningstillgångar och finansieringsformer är en förklaring | | till det stora positiva utfallet. Ytterligare en orsak anges | | vara att högskolan erhållit särskilda investeringsmedel för | | ingenjörsutbildning och därför inte i sin helhet utnyttjat sina | | grundutbildningsmedel. | | För att möjliggöra en utökning av verksamheten - bl.a. för den | | nyligen erhållna examensrätten för grundskollärare 4-9 och | | gymnasielärare - har högskolan i sin förenklade | | anslagsframställning begärt en höjning av takbeloppet för det | | förlängda budgetåret 1995/96 om 19 300 000 kr. Vidare begärs | | medgivande att höja antalet ersättningsberättigande helårs- | | prestationer inom de humanistiskt, teologiskt, juridiskt och | | samhällsvetenskapligt område samt undervisningsområdet med 200 | | inom vardera. | | | -------------------------------------------------------------------- | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | O | Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret 1992/93. En förklaring skulle kunna vara att högskolan givit flera kurser som fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma på hel- och deltid, vilket erfarenhetsmässigt medför en sänkning av prestationsgraden. Prestationsgraderna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Slutsatser Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 37. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 480 000 kr. C 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 1993/94 Utgift 41 207 000 1994/95 Anslag 63 149 000 1995/96 Förslag 91 239 000 varav 61 584 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlskrona/Ronneby. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * gäller ämnena elektroteknik, företagsekonomi, programvaruteknik Högskolan i Karlskrona/ Ronneby har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94. Högskolan i Karlskrona/Ronneby beskriver i sin årsredovisning högskolans utveckling under de fem åren som högskolan har existerat. Antalet studenter under budgetåret 1993/94 motsvarar 1 332 helårsstudenter. Den genomsnittliga prestationsgraden har varit 76 procent. Högskolans styrelse antog inför den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1992/93-1994/95 ett antal mål för högskolans utveckling. I stort sett all utbildning inom högskolan ligger nu samlad i Karlskrona och i Ronneby. Ett annat viktigt mål för högskolan har varit att erbjuda längre utbildningsprogram och under budgetåret 1993/94 har magisterexamensrätten tilldelats högskolan för tre ämnesområden, nämligen elektroteknik, företagsekonomi, programvaruteknik. Ett mål har varit att erbjuda längre utbildningar, och alla utbildningsprogram utom teknikerprogrammet och ADB är treåriga och leder till kandidatexamen, även ingenjörsutbildningen. En omfattande forskningsverksamhet har etablerats och cirka en tredjedel av högskolans lärare har forskarutbildning. Högskolan är profilerad mot tillämpad informationsteknologi. Förutom en satsning på datavetenskap, telekommunikation och signalbehandling betyder detta även inriktning mot ämnen som företagsekonomi och arbetsvetenskap samt IT-stöd inom övriga områden som t.ex. humaniora, bibliotek och administration. Värdet av samarbetet med näringsliv och samhälle betonas och här finns t.ex. gemensamma projekt som Soft Center i Ronneby och Telecom City i Karlskrona. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man har underlag för att öka kapaciteten för verksamhetsåret 1995/96 med sammanlagt 300 helårsstudenter. Man betonar att högskolan är ung och under uppbyggnad med flera av näringslivet starkt efterfrågade utbildningar. Högskolan framhåller också i sin förenklade anslagsframställning att man har problem med lokalkostnaderna för den omfattande forskningen som bedrivs vid högskolan. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 91 239 000 kr | | | | Av det beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig| | ökning med anledning av ändrade former för finansering av an- | | läggningstillgångar för förvaltningsändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolan har genomgått en mycket kraftig expansion under de fem år den funnits och utvecklat sin verksamhet, både inom grundutbildningen och forskningen. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och överträffa de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 38. till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 239 000 kr. C 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 1993/94 Utgift 171 818 574 Reservation 1 291 426 1994/95 Anslag 217 869 000 1995/96 Förslag 316 277 000 varav 212 026 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 ( I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Karlstad har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * Gäller följande ämnen vid högskolan i Karlstad: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB, kemi. ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs 80 p. får endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen. Högskolan i Karlstad har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Högskolan i Karlstad har på ett tydligt redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94 med utgångspunkt i högskolans utbildningsuppdrag. Inledningsvis beskrivs hur högskolan ser på det långsiktiga utvecklingsprogram som högskolestyrelsen fastställer i förhållande till utbildningsuppdraget och hur dessa mer övergripande mål bryts ner till verksamhetsmål och resultatmått. Högskolan har därigenom på ett genomtänkt sätt försökt skapa en målstruktur som passar den egna verksamheten. Högskolans grundutbildning har de senaste åren präglats av en mycket kraftig volymtillväxt och antalet helårsstudenter har fördubblats sedan budgetåret 1989/90. I absoluta tal har högskolan vuxit med cirka 1 000 helårsstudenter per år de senaste tre åren, en ökningstakt på hela 22 procent årligen. Den största ökningen har skett inom det kursutbud som ligger utanför programmen, men studenter som läser på program utgör dock fortfarande en majoritet. Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit mycket stort, ansökningarna till högskolans kurser ökade med 43 procent inför hösten 1993. Det stora söktrycket till trots kan högskolan notera att vissa ingenjörsprogram samt lärarutbildningar med naturvetenskaplig inriktning har rekryteringssvårigheter. Vad gäller den geografiska rekryteringsbilden attraherar högskolan allt fler studenter från andra län än Värmland. Studieresultaten har under budgetåret 1993/94 varit i paritet med året innan. Totalt har högskolan uppnått en prestationsgrad om 78 procent. Högskolan påpekar dock att prestationsgraden varierar mellan olika områden samt mellan kurser utanför och inom program. Högskolan har under de senare åren haft allt fler studenter på fördjup- ningsnivå. Av drygt 6 000 registrerade studenter läste drygt 700 kurser på C- och D-nivå vilket motsvarar 12 procent. Även antalet fortbildningskurser har ökat, dock inte lika snabbt som det övriga kursutbudet. Under budgetåret 1993/94 var cirka 17 procent av högskolans kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär att jämföra med 19 procent budgetåret 1991/92. Högskolan strävar medvetet för att öka det internationella utbudet samt att öka andelen kurser som ges på engelska. Under året har högskolan deltagit i sex Erasmus-nätverk samt i ett antal andra utbytesprogram. Examinationen har successivt ökat i takt med utbyggnaden. Det är examina på längre utbildningar som ökar mest och utgör nu 55 procent av antalet utfärdade examina. Under året har 19 studenter utnyttjat högskolans möjlighet att examinera på magisternivå inom vissa ämnen. Vad gäller examenstalen i förhållande till de mål som ställts upp bedömer högskolan att det är realistiskt att nå målet 1 700 examina om minst 120 poäng inom treårsperioden, men att examinationen då måste öka ännu snabbare än tidigare. En del av de andra utbildningarna, t.ex. gymnasielärarutbildningen befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan ägnat ett stort intresse för att tydligöra kvalitetsmål och kvalitetsarbete. Samtliga institutioner har fått omsätta högskolans utvecklingsprogram i tydliga och målsatta verksamhetsplaner. Högskolan har även satsat stora resurser på kompetensutveckling av lärare. Högskolan ingår vidare i nätverket för högskolesamverkan i Västsverige (Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan). Inom ramen för detta nätverk bedrivs sker forskning och forskarutbildning, bl.a. är 120 aktiva forskarstuderande knutna till högskolan. Uppdragsutbildningen har under året omfattat nästan 12 miljoner kronor, en ökning med 45 procent jämfört med året innan. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 20 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrevet | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 316 277 000 kr | | | | Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för| | lokalhyror, är det beräknade anslaget för perioden juli | | 1995 - juni 1996 reducerat med 6 miljoner kronor jämfört med vad| | en tillämpning av angivna belopp för helårsstudenter och | | helårsprestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden | | juli - december 1996 bygger dock på angivna ersättningsbelopp. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolan har på tydligt sätt återredovisat utbildningsuppdraget. Särskilt kan noteras att högskolan bemödat sig att anpassa övergripande mål till den egna verksamheten för att därigenom få en resultatredovisning som kan användas internt. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 39. till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 316 277 000 kr. C 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 1993/94 Utgift 71 427 871 Reservation 1 602 129 1994/95 Anslag 90 903 000 1995/96 Förslag 146 903 000 varav 98 525 000beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Kristianstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Högskolan i Kristianstad har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen redovisas att verksamhetsårets utfall innebär att högskolan haft motsvarande 2 036 helårsstudenter som producerat 1 754 helårsprestationer. Från att ha varit en renodlad lärarutbildningsenhet har högskolan byggts ut till att omfatta även ekonomisk och teknisk utbildning. Totalt kunde högskolan budgetåret 1993/94 erbjuda tolv utbildningsprogram och cirka 150 kurser. I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar tillfredsställande. Högskolan har utnyttjat 98 procent av takbeloppet. På ett förtjänstfullt sätt redovisas i resultatredovisningen också de verksamhetsmål, varav flera kvantifierade, som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts eller kommer att uppfyllas. Bland dessa mål kan nämnas att öka anknytning av aktuell forskning till grundutbildningen för att höja kvaliteten i undervisningen samt att låta forskningen bli ett led i kompetensutvecklingen. Vidare beskrivs internationaliseringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika länder. Fortutbildning skall öka såväl i traditionell form som genom distansundervisning bland annat med användning av ny teknik. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig prestationsgrad om 86 procent, vilket är samma som föregående år. Ett program för kvalitetsutveckling byggt på mål och inriktning har fastställlts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 123 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 28 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att i verksamhetsutfallet ingår det poster som inte borde ingå. Högskolan har ansökt om rätt att utfärda grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Med anledning härav har högskolan i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 1 900 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret av 1996 föreslår högskolan ett takbelopp på 37 807 000 kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 bör utgöra en bas för planeringen av verksam- | | heten. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa | | utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 625 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 146 903 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Högskolan är under stark expansion, såväl kvantitativt som kvalitativt. Den för högskolan viktiga om- och tillbyggnaden av lokaler pågår och till sommaren 1995 skall de nya lokalerna vara färdiga att tas i bruk. Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har inte förändrats jämfört med budgetåret 1992/93. Prestationsgraderna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. T.ex. har prestationsgraden på de tekniska utbildningarna sjunkit. Med anledning av detta har antalet program reducerats. När det gäller de ekonomiska utbildningarna och lärarutbildningarna är studerandetillströmningen och prestationsgraden god. Slutsatser Högskolan förefaller i princip att komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 40. till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 146 903 000 kr. C 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 1993/94 Utgift 43 205 000 1994/95 Anslag 69 932 000 1995/96 Förslag 99 470 000 varav 68 145 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Skövde. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Skövde har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * gäller ämnet datavetenskap Högskolan i Skövde har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen redovisas att antalet studenter budgetåret 1993/94 motsvarade 1 572 helårsstudenter. Under året har ett betydande arbete ägnats åt utveckling av vissa kunskapsområden. Slutligen speglade regeringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätt i datavetenskap högskolans ambition att inom nämnda område kunna erbjuda fördjupningskurser. I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar tillfredsställande, medan antalet studenter inom den behörighetsgivande förutbildningen, s.k. basår, inte riktigt motsvarar det angivna antalet. I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att forskningen är kompetensuppbyggande för högskolan. Under budgetåret 1993/94 har 20 lärare vid högskolan deltagit i forskarutbildning. Vidare har det internationella forskningssamarbetet vidgats. Bland de egna målen anges att i all utbildning vid högskolan skall miljöaspekterna beaktas. Högskolan skall inte bedriva utbildning, som leder till miljöförstörande verksamheter. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig prestationsgrad om 76 procent, vilket innebär en minskning med sju procentenheter i förhållande till föregående år. I årsredovisningen redovisas vidare de mål som fastställts för kvalitets- utveckling vid högskolan. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 93 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 6 miljoner kronor. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppet för budgetåret 1993/94. Högskolan gör bedömningen att man för budgetåren 1994/95 och 1995/96 däremot skulle komma att överskrida angivna takbelopp. Högskolan föreslår för budgetåret 1994/95 en utökning av antalet helårsprestationer med 200 inom området humaniora, juridik, samhällsvetenskap och med 100 inom området naturvetenskap, teknik. Utökningen under första halvåret av budgetåret 1995/96 beräknas i konsekvens härmed. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. Bl.a. kommer justering av högsta antalet | | helårsprestationer att göras. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 99 470 000 kr | | | | Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, | | utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig | | ökning för perioden juli 1995 - juni 1996. | | | | Av det beräknade anlaget utgör 1,9 miljoner kronor en tillfällig| | ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- | | läggningstillgångar för förvaltningsändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål och uppnådda resultat. Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har sjunkit något jämfört med föregående år. Prestationsgraderna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Påfallande är att genomströmningen budgetåret 1993/94 har varit relativt god inom tekniskt utbildningsområde, medan det inom samhällsvetenskapligt utbildningsområde har skett en viss försämring. Denna kategori rymmer dock numera också studenter i fortbildning och vidareutbildning. Sammantaget har högskolan emellertid den genomströmning som har varit karaktäristisk ett längre tidsperspektiv. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 41. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 99 470 000 kr. C 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 1993/94 Utgift 38 348 820 Reservation 46 180 1994/95 Anslag 53 443 000 1995/96 Förslag 79 887 000 varav 53 655 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Enligt årsredovisningen har verksamheten vid högskolan bedrivits inom de ramar som anges i utbildningsuppdraget och med ett mycket gott resultat. Tillströmningen av studenter har varit god till nästan alla utbildningar, liksom examinationen. Fortutbildning har bedrivits i väsentlig omfattning. Efterfrågan på utbildningen har varit och är mycket stor samtidigt som studenterna redovisar höga prestationer. Antalet utfärdade examina under året har varit 260, varav 59 avsåg examina om minst 120 poäng. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 81 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med fyra procentenheter. Prestationsgraden varierar dock mellan olika typer av utbildning. T.ex. har studenter som går på deltidskurser en väsentligt lägre prestationsnivå än de som studerar på heltid. Arbetet pågår med att konkretisera en modell för högskolans kvalitetsarbete. I takt med detta arbete växer en kvalitetshandbok fram. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter (studentpeng) och helårsprestationer budgetåret 1994/95 kommer att överskridas med 5 134 000 kr. För budgetåret 1995/96 begärs därför ett takbelopp på 67 118 000 kr. Högskolan föreslår för andra halvåret 1996 ett takbelopp på 37 083 000 kr. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla anser att man snarast måste ges möjlighet att fortsätta den önskvärda expansionen och utvecklingen för att uppnå rimlig storlek för säkerställande av en god akademisk miljö. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla begär omföring av prestationer från Tekniskt utbildningsområde till Humanistiskt och Samhällsvetenskapligt utbildningsområde på grund av svårigheter att rekrytera till det först nämnda. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtgande att lika många studenter skall beredas plats även under | | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 79 887 000 kr | | | | Övergångsvis, med anledning av ändrade former för finansiering av| | kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, utgör 0,5| | miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning | | budgetåret 1995/96. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret 1992/93 vilket sammanhänger med det ökade utbudet av fristående kurser. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja det särskilda åtagandet och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Högskolan kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 42. till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 79 887 000 kr. C 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 1993/94 Utgift 120 489 690 Reservation 496 309 1994/95 Anslag 157 697 000 1995/96 Förslag 239 515 000 varav 161 289 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Växjö. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Vidare kan för vissa särskilda åtaganden ersättning erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen. Högskolan i Växjö har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Ingenjörsexamen * Gäller följande ämnen: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap och matematik/tilllämpad matematik ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen Högskolan i Växjö har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Av årsredovisningen framgår att högskolan under budgetåret 1993/94 överskridit sitt takbelopp med 11 miljoner kronor. Vad beträffar prestationsgraden anser sig högskolan ligga över genomsnittet i riket. Högskolan förutser att det föreligger risk för att högskolan inte kommer att kunna uppfylla den del av utbildningsuppdraget som avser examination från grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 4-9. Rekryteringen till lärarutbildningen omfattande 40 poäng förefaller inte vara tillräckligt god för att utbildningsuppdraget skall kunna uppfyllas. Högskolan har tilldelats särskilda medel för att utveckla och genomföra distansutbildning. En hög prestationsgrad uppvisas på detta område. I juli 1993 infördes en ny adminstrativ organisationsmodell för att effektivisera arbetet vid högskolan. Detta medför att utvärdering/uppföljning, kvalitetspolicy och kvalitetskontroll stärks. Vid högskolan finns även en särskild jämställdhetskommitté som initierat och genomfört flera aktiviteter. Högskolan har som målsättning att erhålla magisterrättigheter i religions- vetenskap och geografi. Ansökan om magisterrättigheter i datavetenskap, psykologi och tyska har redan inlämnats. Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen inte i allt väsentligt är rättvisande. Arvoden utöver fast lön har utbetalats utan stöd i författning eller giltigt kollektivavtal. Vidare har avskrivning av maskiner och inventarier samt invärdering av anläggningstillgångar inte gjorts på ett riktigt sätt. Högskolan har av RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av rapporten. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 11 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 3 215 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 239 515 000 kr | | | | Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för| | lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för | | perioden juli 1995 - juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad | | en tillämpning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter | | och helårsprestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli| | - december 1996 bygger på angivna per capita-belopp. | | | | Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor en tillfällig| | ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- | | läggningstillgångar för förvaltningsändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har ökat något jämfört med budgetåret 1992/93. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Högskolan kommer sannolikt att överskrida sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Vad gäller den kritik som riktats mot högskolans resultatredovisning kommer regeringen att avvakta det svar som högskolan lämnar till RRV varefter regeringen återkommer till frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 43. till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 239 515 000 kr. C 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 1993/94 Utgift 140 766 819 Reservation 1 239 180 1994/95 Anslag 194 176 000 1995/96 Förslag 292 925 000 varav 196 121 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Örebro. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Örebro har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Idrottslärarexamen Ingenjörsexamen Musiklärarexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen*** * Examensrätten gäller följande ämnen: engelska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi, statistik och statskunskap. ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen. *** Gäller inriktning mot dövhet eller hörselskada. Högskolan i Örebro har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Verksamheten vid Högskolan i Örebro har fortsatt att expandera under budgetåret 1993/94. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att volymen i högskolans verksamhet har vuxit med 14 procent, uttryckt i helårsstudenter. Under detta år har tillkommit nya lokaler för teknisk och naturvetenskaplig utbildning och nya lokaler för restaurangutbildningen i Grythyttan.Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 8 procentenheter. Minskningen kan bero på en större andel längre kurser i grundutbildningen än tidigare. Vidare var andelen helårsprestationer som utfördes på C- eller D-nivå vid högskolan nästan tolv procent. Under treårsperiodens första år uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 513, antalet grundskollärarexamen 4-9 till 12 och antalet gymnasielärarexamen till 16. Av resultatredovisningen framgår att den reguljära utbildningen är starkt inriktad mot ungdomsstuderande. Utbudet av kurser som i första hand vänder sig mot redan yrkesverksammas behov av fortbildning och vidareutbildning är begränsat, och som en följd därav är även omfattningen av distans- och kvällsundervisningen begränsad. För att utveckla utbudet av dessa utbildningsformer har ett projekt startats under det gångna budgetåret som avses få effekt under budgetåret 1995/96. Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 130 utresande och 80 inkommande studenter. Cirka hälften av dessa grupper utgjordes av Erasmus- studenter, vilket betyder en fördubbling av antalet Erasmus-studenter i förhållande till föregående år. På forskningssidan har ett utvecklingsarbete påbörjats inom miljöteknik och hantering av miljöfarligt avfall. Under året har ett ambitiöst projekt startats för att höja kvalitetsmedve- tenheten i hela organisationen. Samtidigt har en uppgradering av lärar- kompetensen fortsatt för att åstadkomma kvalitet i utbildningen.Sju miljoner kronor av högskolans forskningsresurser har använts för forskarutbildning av 85 lärare. Rekryteringen av nio professorer som skall placeras vid högskolan, men tillhöra fakulteter vid Uppsala universitet, har påbörjats. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 271,1 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 6,3 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att medel för anskaffning av inventarier som kommer att tas i anspråk under budgetåret 1994/95 med anledning av tillkomsten av nya lokaler, bokförts som intäkter under 1993/94. Dessutom har vissa lönemedel inte utbetalats på grund av att lokala avtal inte är klara. För att kunna tillmötesgå den starka efterfrågan och utöka verksamheten har högskolan i sin förenklade anslagsframställning begärt en höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 med cirka tio procent (18 miljoner kronor). Högskolan har vidare hemställt om att det högsta antal helårsprestationer som ger ersättning inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik bör höjas med 50. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid | | avser att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet | | ersättningsberättigande helårsprestationer inom | | utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 292 925 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret 1992/93, trots att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning har begränsats. Förklaringar till detta kan vara att kurslängden har ökat i delar av utbildningsutbudet och att det oftast finns en eftersläpning i prestationerna (omtentamina), vilket minskar prestationsgraden när omläggningen sker. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Det förefaller dock tveksamt om målet för antalet avlagda grundskollärar- och gymnasielärarexamina kan uppfyllas. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 44. till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 292 925 000 kr. C 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 1993/94 Utgift 11 506 000 1994/95 Anslag 16 031 000 1995/96 Förslag 26 042 000 varav 17 496 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med upphandling av utbildning från ett eller flera universitet och högskolor. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Gotlands län. För den löpande driften erhåller högskoleutbildningen på Gotland anslag från Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förordningar och föreskrifter som gäller för högskoleområdet. Vad gäller grundläggande högskoleutbildningen lämnas årsredovisningen till Utbildningsdepartementet. Under budgetåret 1993/94 uppnådde Högskoleutbildning på Gotland en prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med en procentenhet. Högskoleutbildning på Gotland har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 5 714 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret 1996 föreslår Högskoleutbildning på Gotland ett takbelopp på 15 257 000 kr. Enligt utvecklingsplanerna bör en kraftig ökning av studerandeantalet ske. Profilering av verksamhetens inriktning föreslås mot föjande områden: Östersjöregionen och kultur i vid bemärkelse. En stor del av den planerade utökningen avser sommaruniversitetsverksamhet. Tillströmningen av studenter sommaren 1994 visar att Östersjöns Sommaruniversitet, med universitet och högskolor över hela landet som utbildningsansvariga, har mycket goda utvecklingsmöjligheter. Det har även varit utomordentligt lätt att knyta en kvalificerad lärarstab till verksamheten. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas | | av regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till| | riksdagen under februari månad 1995. | | | | Regeringen kommer senare att överväga frågan om utbildningens | | organisatoriska tillhörighet. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 26 042 000 kr | | | | Övergångsvis, med anledning av ändrade former för finansiering av| | kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, utgör 350| | 000 kr av det beräknade anslaget en tillfällig ökning budgetåret| | 1995/96. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Prestationsgraden i Högskoleutbildning på Gotlands grundläggande utbildning har förbättrats något jämfört med budgetåret 1992/93. Inga andra resultat har redovisats i resultatredovisningen. Slutsatser Högskoleutbildning på Gotland förefaller att komma att fullfölja de särskilda åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 45. till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 26 042 000 kr. C 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Utgift 15 857 299 Reservation 671 701 1994/95 Anslag 32 656 000 1995/96 Förslag 50 534 000 varav 33 835 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm. Övriga anslag som disponeras är C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Idrottshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och idrottslärarexamen. Idrottshögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 422 respektive 159, vilket ligger i linje med det mål Idrottshögskolan ställt upp för budgetåret. Att utbildningarna är attraktiva visar det faktum att antalet sökande (3 866) kraftigt överstiger antal tillgängliga nybörjaplatser (171). Av årsredovisningen framgår att högskolan visar stor omsorg om utbildningens kvalitet. Bl.a. kan nämnas att Idrottshögskolans styrelse har antagit ett kvalitetsutvecklingsprogram samt att högskolan har gått med i ett internationellt utvärderingsprojekt. Utvärderingen skall vara slutförd i början av år 1995. Idrottshögskolan har även för första gången fått medel för forskningsstödjande åtgärder, vilka har använts för att höja lärarnas kompetens och för att stärka inslaget av forskning i högskolans verksamhet. Idrottshögskolans omsättning uppgick till 41 miljoner kronor av vilka 6 miljoner kronor avser utbildning av grundskollärare för Lärarhögskolans räkning. Årets kapitalförändring var drygt 7 miljoner kronor och balansomslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till knappt 20 miljoner kronor. I sin förenklade anslagsframställning föreslår Idrottshögskolan att Ut- bildningsdepartementet till Idrottshögskolans utbildningsuppdrag fogar uppgiften att utbilda i idrott för grundskollärarexamen (4-9) och att ersättningen för detta går direkt till Idrottshögskolan. Detta skulle enligt Idrottshögskolan avsevärt underlätta planeringen. Idrottshögskolan föreslår dessutom att man får rätt att utfärda kandidatexamen och man får tillgång till fasta forskningsresurser. Till följd av att man räknar med att fullt ut ta takbeloppet i anspråk och den stora efterfrågan på utbildningarna förordar man att takbeloppet höjs med ett belopp som motsvarar 20 helårsstudenter i idrott fr.o.m. budgetåret 1995/96. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, | | rskr. 1992/93:363) bör justeras. Regeringen kommer att i regle- | | ringsbrev fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda | | budgetåret 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 50 534 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Antalet studenter har ökat och efterfrågan på huvuddelen av utbildningarna är mycket hög. Högskolan har höga ambitioner vad gäller forskningsanknytning av utbildningen vilket bl.a. återspeglar sig i önskan om utvidgad examensrätt. Slutsatser Idrottshögskolan kommer troligtvis inte att fullfölja den del av utbild- ningsuppdraget som avser antalet avlagda examina omfattande minst 120 poäng. Idrottshögskolan bedriver fortbildning och vidareutbildning enligt utbildningsuppdraget, dock framgår det inte i vilken omfattning. Högskolan kommer sannolikt att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 46. till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 50 534 000 kr. C 35. Konstfack: Grundutbildning 1993/94 Utgift 41 162 015 Reservation 3 924 772 1994/95 Anslag 71 635 000 1995/96 Förslag 139 021 000 varav 92 992 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Konstfack. Konstfack har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Bildlärarexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstfack har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret 1993/94 har högskolan redovisat 575 ersättningsberättigande helårsstudenter. Årsredovisningen visar att knappt nio procent av de sökande antogs till de olika utbildningsprogrammen. Under året formulerades kvalitetsmål och ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågorna har påbörjats. Som ett led i kvalitetsarbetet vid högskolan har de valbara kurserna ökat och externa examinatorer har använts vid bedömningen av studenternas examensarbeten. För att uppnå de övergripande målen för verksamheten låter Konstfack traditionellt hantverkskunnande växelverka med användningen av modern teknologi. Ett exempel på detta är att arbete med datorer ingår som en del i såväl konst- som designundervisningen. Med stöd av Arbetsgivarverket har också ett kompetensutvecklingsprojekt påbörjats för högskolans personal. Det internationella utbytet vid högskolan har bl.a. omfattat 24 utresande och 29 inkommande studenter. Dessutom har 34 lärare besökt utländska högskolor och fyra lärarbyten har gjorts. Under det gångna budgetåret har högskolan firat sitt 150-årsjubileum och med anledning därav har Konstfacks lärare och studenter har visat upp sina verk vid ett flertal tillfällen, bl.a. på utställningar och mässor. Tolv projekt för konstnärligt utvecklingsarbete har påbörjats under budgetåret. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 80 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var 1,4 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras av periodiseringar samt redovisningstekniska åtgärder. Konstfack har i sin förenklade anslagsframställning begärt en höjning av takbeloppet för budgetåret 1995/96 som motsvarar det antal helårsstudenter som överstiger utbildningsuppdraget för treårsperioden. Högskolan har därvid bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör uppgå till lägst 87 140 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret 1996 föreslår högskolan ett takbelopp om 43 570 000 kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363 och prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:UbU8, rskr. | | 1993/94:287) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 139 021 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning med 66 helårsstudenter, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 13 procent. Slutsatser Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 47. till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 139 021 000 kr. C 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Utgift 20 520 996 Reservation 4 1994/95 Anslag 35 512 000 1995/96 Förslag 67 054 000 varav 44 899 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan. Kungl. Konsthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexamen i konst och design. Kungl. Konsthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret redovisas 189 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket understiger det antal som skulle ha krävts för att uppnå takbeloppet med elva. Högskolan är emellertid garanterad sitt takbelopp under budgetåret 1993/94. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att knappt fyra procent av de sökande antogs till linjen för fri konst. Vidare avlades 27 examina som omfattar minst 120 poäng under budgetåret. I årsredovisningen angavs vissa verksamhetsmål, bl.a. god tillgång till internationella kontakter. Högskolan påbörjade budgetåret 1993/94 nätverkssamarbete inom Erasmus- och Nordplusprogrammen. Vidare betonades vikten av att ge studenterna kunskap om de tekniker som en konstnär kan använda sig av. Konsthögskolan har därför gjort omfattande investeringar i en videoavdelning. Under budgetåret bedrevs 16 projekt inom ramen för konstnärligt utvecklingsarbete. Dessutom har en vidareutbildning i olika trafikmiljöers gestaltning, Tessinskolan, planerats i samarbete med Konstakademien och Vägverket. Ett översynsarbete i syfte att förbättra kvaliteten har påbörjats för delar av utbildningen. Högskolan betonar att en fungerande organisation är en förutsättning för god kvalitet i utbildningen. Man har därför tillsammans med ett konsultföretag påbörjat en organisationsöversyn. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 41 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1,9 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med periodiseringar och ränteintäkter. Kungl. Konsthögskolan har i sin förenklade anslagsframställning hemställt om medel för planering av vidareutbildningen i olika trafikmiljöers gestaltning, Tessinskolan. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 67 054 000 kr | | | | I anslaget har 8,3 miljoner kronor beräknats för ökade hyreskost-| | nader. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning med 22 helårsstudenter (13 procent) jämfört med budgetåret 1992/93 utan att nya resurser tillförts högskolan. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 48. till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 67 054 000 kr. C 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Utgift 218 179 262 Reservation 7 955 738 1994/95 Anslag 283 745 000 1995/96 Förslag 405 816 000 varav 274 430 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Medel för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har beräknats under anslaget C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Lärarhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Specialpedagogexamen** Studie- och yrkesvägledarexamen * Med pedagogik som huvudämne ** Samtliga inriktningar Lärarhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Under året har Lärarhögskolan i Stockholm fortsatt sin omorganisation och inlett ett förnyelsearbete. Linjenämnderna har avskaffats och en utbildnings- och forskningsavdelning med uppgift att planera, samordna, följa upp och utvärdera verksamheten har inrättats. Kvalitetsfrågor, högskolemässighet, kompetensfrågor, internationalisering och studenterna är exempel på områden som prioriterats. Högskolan har utvecklat ett system med utbildningsuppdrag till institutionerna i vilket åtagande och ekonomiska ramar anges. För första gången har gemensamma introduktionsdagar med information om hela högskolan och den gemensamma grundsynen som präglar utbildningarna ordnats för alla nya studenter. Antalet avlagda examina fördelat på de olika examina anges i resultatre- dovisningen men har inte relaterats till i utbildningsuppdraget angivna mål. Av årsredovisningen framgår att högskolan ej nått upp till sitt takbelopp. Högskolan uppnådde en prestationsgrad om 90 procent, vilket är något lägre än året innan. Prestationsgraden för de utbildningar som utgör särskilda åtaganden uppgår till 99 procent. Basårsutbildningen har utnyttjats till 99 procent. Ett stort antal studenter som klarat av basåret har valt att studera till lärare. För att öka högskolemässigheten har krav på examensarbeten införts i alla utbildningar. Vidare har studenternas frihet att göra egna val inom programmet och också utanför den bundna utbildningsplanen ökats. Under året har högskolan byggt upp ett program för kandidat- och magisterexamen i pedagogik med olika inriktningar. Ett utvecklingsarbete har genomförts i syfte att skärpa kvalitetskraven i de olika lärarutbildningarna. Utöver fristående kurser för fortbildning och som forskningsförberedande kurser har högskolan genomfört fortbildningskurser på uppdrag av kommuner och Skolverket. Det internationella sekretariatet hanterar en omfattande utbytesverksamhet inklusive praktik utomlands för svenska lärarstuderande. Till stor del riktar sig kontakterna mot de baltiska länderna och Ryssland. Under året har ett kvalitetsutvecklingsprogram utarbetats. Detta bygger på att utbildningsledarens utvärdering av varje program/verksamhet granskas av en bedömningsgrupp med ett antal sakkunniga som representerar olika intresseinriktningar. Vad gäller forskningsanknytning anvisas medel för viss forskning vid Lärarhögskolan i Stockholm under Stockholms universitets anslag för forskning och forskarutbildning. I årsredovisningen redovisar Lärarhögskolan i Stockholm verksamheten. Under året har högskolan satsat på att stärka forskningsprofilen och på att stödja forskningsanknytningen i lärarutbildningen bl.a. genom att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare. Antalet anställda med doktorsexamen har ökat. Alltjämt är emellertid andelen lärare med forskarutbildning oacceptabelt låg. Tre tidigare inrättade professurer utlystes under året och håller på att tillsättas. Den nya möjligheten att tilldela högskolelektorer ställning som biträdande professor har utnyttjats i fem fall. Antalet forskarstuderande vid högskolan uppgick till 76 under året. Forskningsvolymen angavs motsvara 62 personår. De olika forskargrupperna medverkar på olika sätt i internationella nätverk och har upparbetade kontakter med internationella forskningsinstitutioner. Nytt samarbete i fråga om forskarutbildning och komparativ forskning kring internationalisering av eliter och miljöer i Europa har etablerats mellan Lärarhögskolan, Stockholms universitet och Ecole des Hautes Etudes en Sciences Sociales i Paris. Informationen om forskningsverksamheten har under året stärkts genom en ny publikationsserie - Tema Forskning - samt genom utgivning av en ny serie årliga sammanställningar där aktuella forskningsprojekt förtecknas. Forskningsprojekt och utvärderingsverksamhet på uppdrag av andra statliga myndigheter är omfattande. En mindre del sker på uppdrag från kommuner. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 365 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var negativ och uppgick till cirka 11,6 miljoner kronor. Underskottet beror dels på semesterlöneskulden (som redovisas för första gången), dels på att reservationer och täckningsmedel för budgetåret 1992/93 inte tillförs högskolan som en intäkt förrän under budgetåret 1994/95. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås för budgetåret 1995/96. Högskolan framför att takbeloppet bör höjas eftersom höjda ersättningsbelopp för det praktisk-estetiska ämnet i den s.k. två- ämneslärarutbildningen har aviserats. Likaså bör takbeloppet höjas, samt det maximala antalet ersättningsgrundande helårsstudenter och helårsprestationer öka inom undervisningsområdet och de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga områdena, med anledning av att en trafiklärarutbildning om 80 poäng beräknas starta hösten 1995. Högskolan anför vidare att fler prestationer inom utbildningsområdet övrigt, kommer att kunna redovisas än vad som är ersättningsgrundande enligt utbildningsuppdraget. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer | | senare att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda | | budgetåret 1995/96. | | | | Redan nu vill dock regeringen avisera att utbildningsuppdraget | | kommer att ändras så att ett högre antal ersättningsgrundande | | prestationer inom utbildningsområdet övrigt medges. | | | | Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas | | av regeringen på lärosäten i den proposition som avses att lämnas| | till riksdagen under februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 405 816 000 kr | | | | Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, | | utgör 22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en | | tillfällig ökning budgetåret 1995/96. | | | | Övrigt | | | | Högskolan bör fullfölja den påbörjade försöksverksamheten med | | grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. Övrigt ut- | | vecklingsarbete vad gäller lärarutbildning för döva och | | hörselskadade samt utbildning för teckenspråk bör fullföljas. För| | detta åtagande har regeringen beräknat en ersättning om 1,8 | | miljoner kronor. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Det förändringsarbete och den omorganisation som har inletts visar att initiativförmåga och idéer om hur verksamheten kan utvecklas finns. En fortsättning i riktning mot en mer samlad och ihophållen struktur som samverkar med berörda intressenter i syfte att förbättra verksamheten bör vara möjlig att uppnå. Det är positivt att ett kvalitetsutvecklingsarbete för verksamheten har påbörjats. Ett led i att närma lärarutbildningarna till övriga akademiska utbildningar är också införandet av krav på examensarbeten i alla utbildningar som ett medel att öka vetenskaplighet, självständighet och kritiskt tänkande hos de studerande. Tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att ta hand om nya studenter bör detta på sikt leda till att såväl kvaliteten på utbildningen som högskolans förmåga att rekrytera studerande ökar. Vad gäller forskning och forskarutbildning har inte redovisats hur utvärdering och kvalitetsuppföljning av den egna verksamheten sker. En uppföljning av hur högskolan har uppfyllt åtagandena enligt utbild- ningsuppdraget är inte möjlig i alla delar. Exempelvis går det inte att utan kompletterande information dra slutsatser om hur målet för respektive examen kommer att uppfyllas för treårsperioden och inte att utifrån redovisade uppgifter dra några slutsatser om hur sökandetrycket har förändrats. Slutsatser Högskolan förefaller, enligt kompletterande muntlig information, komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Utbildningsuppdraget bör förändras så att antalet ersättningsgrundande prestationer inom utbildningsområdet övrigt ökas med cirka 300 totalt för treårsperioden inom oförändrade resurser. Regeringen förutsätter att detta inte innebär att antalet examinerade med barn- och ungdomspedagogisk examen ökar. Övriga förändringar av verksamheten bör ske inom oförändrat utbildningsuppdrag och inom oförändrade ramar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 49. till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 405 816 000 kr. C 38. Mitthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Utgift 181 156 114 Reservation 577 886 1994/95 Anslag 251 411 000 1995/96 Förslag 365 090 000 varav 245 748 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mitthögskolan. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Mitthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Ingenjörsexamen Socionomexamen Yrkesteknisk examen * Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi, medie- och kommunika- tionsvetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap, systemveten- skap/ADB och kemi. Mitthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Verksamheten vid Mitthögskolan under budgetåret 1993/94 var mer omfattande än den sammanlagda verksamheten vid högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund var under budgetåret 1992/93. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att antalet helårsstudenter har vuxit med 27 procent i förhållande till föregående budgetår. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under budgetåret uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket endast kan jämföras med den sammanlagda produktionen av helårsprestationer och helårsstudenter vid de två högskolorna under budgetåret 1992/93 då Mitthögskolan endast funnits i drygt ett år. Den sammanlagda prestationsgraden för de två lärosätena var under budgetåret 1992/93 79 procent, vilket var en ökning med tre procent i förhållande till föregående budgetår. Under treårsperiodens första år 1993/94 uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 471 och antalet grundskollärarexamina (1-7) till 97. Andelen helårsprestationer som utfördes på 60-poängsnivån var 6,2 procent och 2,2 procent på 80-poängsnivån. I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att bygga upp ett humanioraprogram. Under budgetåret 1993/94 satsade högskolan extra resurser inom detta område med en lokal relativt hög per capita- ersättning. Högskolan förbättrade också sin rekrytering till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samtidigt som man förverkligade målet att göra ingenjörsutbildningarna treåriga och skapa ett teknologie kandidatprogram. Vidare betonar Mitthögskolan vikten av att bibehålla sitt utbud av distansutbildning. Under budgetåret 1993/94 har ett flertal kurser givits med hjälp av s.k. interaktiv TV, och högskolestyrelsen har avsatt 800 000 kr för utveckling av distansutbildningspedagogik kopplad till användning av ny teknik. Mitthögskolans styrelse har antagit en kvalitetsutvecklingsplan som fokuserats på grundutbildningen. Institutitonerna och enheterna har utarbetat sina egna kvalitetsplaner på grundval av högskolestyrelsens riktlinjer. Det är en viktig målsättning att öka andelen forskarutbildade lärare vid högskolan. Denna andel, eller förändringen av densamma under det gångna budgetåret, har emellertid inte angivits i årsredovisningen. En stor andel av de forskarstuderande sägs i årsredovisningen vara lärare vid högskolan. Inte heller här anges hur många lärare som deltar i forskarutbildningen eller i vilken omfattning detta sker. Under det gångna budgetåret har två professorer, vars professurer inrättats vid Umeå universitet, placerats vid högskolan. Tidigare fanns endast en professor från Stockholms universitet på halvtid vid högskolan. Samspelet med industrin anges i årsredovisningen vara viktigt för forskningsutvecklingen vid högkolan. Ett kontakt- och informationscentrum, KIC, skall utveckla och stärka Mitthögskolans samarbete med företag, organisationer och myndigheter i det omgivande samhället och överföra kunskap mellan högskolan och dess samarbetspartners. Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 56 utresande och 24 inkommande studenter inom ramen för bilaterala program och Erasmus-programmet. Cirka 30 procent av de utresande utgjordes av Erasmus-studenter medan samma siffra för de inkommande endast var 17 procent. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 318 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 18,5 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att planeringsprocessen inom den nya Mitthögskolan inför budgetåret inte hade funnit sina former och att planeringsarbetet sammanföll med arbetet med att samordna de båda högskolorna. Till detta kom administrativa problem i samband med antagningen vilket medförde ett visst överintag av studenter. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret motsvarade ett belopp som översteg Mitthögskolans takbelopp med 13,5 miljoner kronor. För att möjliggöra en utökning av verksamheten har högskolan i en särskild skrivelse den 2 december 1994 begärt en höjning av takbeloppet för budgetåret 1995/96 för 500 helårsstudenter, vilket motsvarar ett takbelopp om drygt 200 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och 107 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - | | 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 365 090 000 kr | | | | Av det beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig| | ökning med anledning av ändrade former för finansiering av kost-| | nader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Det första verksamhetsåret vid Mitthögskolan har präglats dels av arbetet med att integrera de två tidigare högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund, dels av de krav på förändringar som 1993 års universitets- och högskolereform ställer. Detta har inneburit stora påfrestningar för den nya högskolan. Bl.a. har tillväxten i grundutbildningen blivit för stor i förhållande till vad de ekonomiska ramarna för högskolans utbildningsuppdrag medger. Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning, som under det gångna budgetåret legat på en normal nivå, har förbättrats något sedan budgetåret 1992/93 om man jämför med den sammanlagda prestationsgraden vid de två högskolorna. Prestationsgraderna för olika typer av utbildningar anges inte i årsredovisningen. Slutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Högskolan kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 50. till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 365 090 000 kr. C 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Utgift 43 855 767 Reservation -2 429 829 1994/95 Anslag 63 807 000 1995/96 Förslag 116 559 000 varav 77 991 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Musiklärarexamen Organistexamen Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. I årsredovisningen framhålls högskolans ekonomiska svårigheter. Musikhögskolan ser sig tvingad att fr.o.m. budgetåret 1994/95 minska kostnaderna med cirka fem miljoner kronor under en tvåårsperiod. Personalkostnaderna utgör fyra miljoner kronor av denna besparing. För budgetåret 1993/94 har högskolan redovisat 531 ersättningsberättigande helårsstudenter. Under året avlades 111 examina som omfattar minst 80 poäng. Årsredovisningen visar att knappt 11 procent av de sökande antogs till de olika utbildningsprogrammen. Studenterna skall ha stor frihet att välja inriktning genom att erbjudas alternativa kurser. Högskolan har som mål att minst 25 procent av ut- bildningsprogrammen skall vara valbara. Som ett led i personalens kom- petensutveckling har ett tjugotal personer, övervägande delen lärare, deltagit i studieresor i Europa. Den administrativa och tekniska personalen har också deltagit i fortbildningskurser. Ett utvecklingsarbete inom området interaktiva läromedel pågår vid högskolan. Musikhögskolan har inom sin musikerutbildning haft ett lärarutbyte med ett amerikanskt universitet. Både inom denna utbildning och musikterapiutbildningen tar man emot gästande utländska lärare som håller seminarier och "master- klasser". För närvarande pågår en utvärdering av interna- tionaliseringsverksamheten vid Musikhögskolan. För att säkerställa kvaliteten har Musikhögskolan utarbetat ett system för kontinuerlig resultatuppföljning och för att ytterligare förstärka kvaliteten har en organisationsförändring genomförts. Under det gångna budgetåret har vid ett flertal tillfällen genomförts en intensiv konsertverksamhet med högskolans kammar- och symfoniorkestrar. Dirigenter på mycket hög nivå har arbetat med symfoniorkestern, som anses hålla en hög standard. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 68 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var minus 1,7 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen bl.a. förklaras med periodiseringar och medel som måste reserveras till budgetåret 1994/95. Musikhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning hemställt om ett oförändrat utbildningsuppdrag. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 116 559 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat samma antal helårsstudenter som föregående år. Slutsatser Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden som ingår i utbild- ningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 51. till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 116 559 000 kr. C 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning 1993/94 Utgift 99 170 256 Reservation 6 227 744 1994/95 Anslag 150 150 000 1995/96 Förslag 219 484 000 varav 145 324 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mälardalens högskola. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen. Mälardalens högskola har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * Gäller ämnet engelska Mälardalens högskola har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Av årsredovisningen framgår att högskolan inte nått upp till sitt takbelopp. Högskolans prestationsgrad har sjunkit något till 72 procent. Det beror framför allt på en ökad andel kurser samt mindre tillfredsställande prestationer på de inledande delarna av ingenjörsutbildningen. Högskolan har under året bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för en ökad satsning inom distansutbildningen. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning hemställt att ut- bildningsuppdraget utökas och att medel fr.o.m. 1995/96 beräknas enligt ersättning för det konstnärliga området för 60 helårsstudenter. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid | | inte avser att tillmötesgå högskolans begäran att utvidga | | utbildningsuppdraget genom att medge ersättning inom det | | konstnärliga området. | | | | Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- | | politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med | | ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning | | motsvarande ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren | | 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt | | åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under| | höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för | | ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen | | kommer att återkomma till riksdagen med i en proposition under | | februari månad 1995. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 219 484 000 kr | | | | Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för| | lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för | | perioden juli 1995-juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en | | tillämpning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och| | helårsprestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli - | | december 1996 bygger på angivna per capita-belopp. | | Resultatbedömning | | | | Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har | | sjunkit något jämfört med 1992/93. | | | | | | Slutsatser | | | | Högskolan förefaller att kunna fullfölja de särskilda åtaganden och| | uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. | | Sannolikt kommer högskolan inte att utnyttja sina sammanlagda | | takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 52. till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret | | 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 219 484 000 kr. | | | | | | C 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning | | 1993/94Utgift 7 532 258 Reservation 90| | 742 | | 1994/95Anslag 10 493 000 | | 1995/96Förslag 19 890 000 | | varav 13 307 000 beräknat för juli 1995 - juni| | 1996 | | | | (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är | | förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för | | Operahögskolan i Stockholm. | | Operahögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad| | 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig | | högskoleexamen i scen och medier. | | Operahögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-| | ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och | | anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. | | Operahögskolans grundutbildning omfattar framför allt | | musikdramatisk utbildning för sångare men några studenter gick | | under året operarepetitörutbildning. Under budgetåret 1993/94 | | hade högskolan 39 helårsstudenter varav sju studenter gick en | | fortbildning för redan yrkesverksamma. | | 15 studenter praktiserade under året vid olika teatrar och ett | | femtontal elevföreställningar och konserter genomfördes. | | Genomströmningen är hög och under läsåret examinerades 13 | | studenter, varav flertalet hade hållit normal studietakt. Av de | | utexaminerade har nio fått engagemang vid svenska eller | | utländska operascener. Under året utexaminerades inga | | repetitörer, men av de tidigare utexaminerade är samtliga | | yrkesverksamma. Detsamma gäller för operaregiutbildningen. | | En indikation på att utbildningen håller hög kvalitet är att flera| | studenter erhöll stipendier under året, att några studenter | | placerade sig väl i internationella tävlingar, att | | elevföreställningarna och konserterna fick ett positivt | | mottagande av såväl publik som media samt den höga andelen som är| | yrkesverksamma efter genomförd utbildning. Till följd av det låga| | studentantalet blir undervisningen relativt individualiserad | | vilket gagnar dess kvalitet. | | Operahögskolans omsättning uppgick till knappt 11,5 miljoner | | kronor. Årets kapitalförändring var knappt 0,5 miljoner kronor. | | I sin förenklade anslagsframställning skriver Operahögskolan att| | man sedan lång tid tillbaka har akuta lokalproblem (avsaknad av | | studioscen), vilket man vid återkommande tillfällen har påpekat | | hämmar kvaliteten och fördyrar verksamheten. Extra medel kan | | enligt högskolans mening komma att behöva anvisas om kostnaderna| | för en lämplig lokal inte skulle inrymmas inom högskolans | | nuvarande medel. | | Operahögskolan kommer att ha ungefär samma antal helårsstudenter| | läsåret 1995/96 som föregående läsår. Det antal helårsstudenter som| | anges i utbildningsuppdraget för treårsperioden 1993/94 - | | 1995/96 (114) tror sig Operahögskolan kunna klara av att | | utbilda. | | | | | | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | | Resultatbedömning Högskolans prestationsgrad är hög och det samma gäller för genomströmningen. Uppskattningsvis ligger de båda nära 100 procent. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och kommer sannolikt att utnyttja sitt takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 53. till Operahögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 890 000 kr. C 42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Utgift 11 144 000 1994/95 Anslag 17 971 000 1995/96 Förslag 32 854 000 varav 21 982 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 (I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan i Stockholm. Teaterhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexamen i scen och medier. Teaterhögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Teaterhögskolans huvuduppgift är att utbilda skådespelare och mimartister för verksamhet inom teater samt inom TV, film och radio. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret har högskolan redovisat 65 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket är nio färre än det antal helårsstudenter som skulle ha krävts för att erhålla takbeloppet. Högskolan är emellertid garanterad sitt takbelopp budgetåret 1993/94. I årsredovisningen förklaras det relativt låga antalet helårsstudenter delvis av att juryn som antar studenter till skådespelarutbildningen vid olika tillfällen bedömt att det inte funnits tillräckligt antal kvalificerade sökande till skådespelarut- bildningen. Under budgetåret avlades tolv examina. Fortbildning av yrkesverksamma skådespelare har bedrivits både ute på landets teatrar och i högskolans lokaler. Ett kvalitetsutvecklingsprogram - delvis redan genomfört - har utarbetats för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Detta program, som bl.a. innehåller kompetensutvecklingsprogram för lärare, förlängning av skådespelarutbildningen samt uppföljningar av de examinerades arbetsmarknadssitution presenteras i årsredovisningen. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 20 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 1,7 miljoner kronor. Huvudorsakerna anges vara dels övergången till ett nytt ekonomiadministrativt system, dels att kostnaderna för antagningsproven och kostnaderna för högskolans teaterproduktioner har överstigit det budgeterade anslaget för dessa verksamheter. Teaterhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning begärt en ändring av sitt utbildningsuppdrag. Högskolan har vidare begärt en höjning av takbeloppet med 941 000 kr för budgetåret 1995/96 enligt det nu gällande resurstilldelningssystemet. För budgetåret 1995/96 visade prognoserna för befintlig verksamhet på ett takbelopp om knappt 19 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och drygt 9 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden | | 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. | | 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten | | under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev | | att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret| | 1995/96. | | | | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 32 854 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Inom den grundläggande utbildningen har Teaterhögskolan redovisat ett oförändrat antal helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93. Härvid har helårsstudenterna i mimutbildningen som överfördes till Teaterhögskolan från Danshögskolan budgetåret 1993/94 räknats bort. Slutsatser Regeringen har med anledning av den förenklade anslagsframställningen redan beslutat att antalet ersättningsberättigande helårsstudenter under innevarande treårsperiod sänks från högst 222 till högst 207. Teaterhögskolan förefaller i princip komma att fullfölja det examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 54. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 854 000 kr. C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1994/95 Anslag 1 271 921 000 1995/96 Förslag 1 939 114 000 varav 1 297 632 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under detta anslag beräknas vissa utgifter bl.a.med anledning av avtal som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning. Anslagsfördelning ___________________________________________________________ Anslag Förslag Varav ber. f. 1994/95 1995/96 juli-95 - juni-96 _____________________________________________________________ 1. Chalmers tekniska högskola AB grundutbildning 439 890 000 663 718 000 444 417 000 forskning och forskarutbildning 345 338 000 519 575 000 348 876 000 2. Handelshögskolan i Stockholm (HHS) 51 841 000 79 752 000 53 158 000 3. Stiftelsen Hög- skolan i Jönköping grundutbildning 117 547 000 179 958 000 120 504 000 forskning och forskarutbildning 3 240 000 22 990 000 15 324 000 4. Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) 1 764 000 2 714 000 1 809 000 5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 103 000 1 697 000 1 131 000 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut 882 000 1 357 000 904 000 7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut 4 200 000 6 461 000 4 307 000 8. Stockholms Musik- pedagogiska Institut 7 290 000 11 215 000 4 475 000 9. Ericastiftelsen 5 176 000 7 963 000 5 307 000 10 Stiftelsen Stora Sköndal 3 930 000 6 046 000 4 030 000 11 Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping 40 000 000 61 536 000 41 016 000 12 Kommunala högskole- utbildningar Utbildning för vård- yrken 222 226 000 341 872 000 227 871 000 Ingesunds musikhögsk. 20 970 000 32 260 000 21 503 000 13 Till regeringens disposition 6 524 000 0* 0 Summa 1 271 921 000 1 939 114 000 1 297 632 000 _____________________________________________________________ * anslagsteknisk omföring Samtliga utbildningsanordnare har utvärderats och de som ansökt därom har erhållit examensrätt. Vissa erhåller sedan tidigare statsbidrag. Med de flesta har avtal tecknats om villkor för statsbidrag. Anslagen beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning. Enskilda utbildningsanordnare 1. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB har enligt förordning (1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina: Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Styrmansexamen Yrkesteknisk examen Regeringens överväganden Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola för treårsperioden 1993/94-1995/96 i proposition 1992/93:169 (bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör fullföljas av Chalmers tekniska högskola AB och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta framgår av de avtal slutits mellan staten och högskolan. För den tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser staten och Chalmers tekniska högskola AB sluta ett separat avtal. Resurser Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1995/96 beräknas för - grundutbildning till 663 718 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 519 575 000 kr. Inflyttning i nybyggnad för Mikroelektroniskt centrum beräknas ske under 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 36 miljoner kronor. 2. Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan har enligt förordning (1993:956, ändrad 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina: Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Det avtal mellan staten och Handelshögskolan som godkändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kr per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd doktorsexamen). Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år. Regeringens överväganden Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1995/96 till 79 752 000 kr. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Stiftelsen Högskolan i Jönköping (för Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB) har enligt förordning (1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * gäller följande ämnen: företagsekonomi och pedagogik Regeringens överväganden Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som fastställts för Högskolan i Jönköping för treårsperioden 1993/94-1995/96 i proposition 1992/93:169 (bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör fullföljas av Stiftelsen Högskolan i Jönköping och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta framgår av det avtal slutits mellan staten och högskolan. För den tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping sluta ett separat avtal. Resurser Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1995/96 beräknas för - grundutbildning till 179 958 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 22 990 000 kr. 4. Teologiska Högskolan i Stockholm Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) har enligt förordning (1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och THS som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till THS är 1 720 000 kr. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret 1995/96 beräknas till 2 714 000 kr. 5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 1 075 000 kr per år till Örebro Missionsskola. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Missionsskola 1995/96 beräknas till 1 697 000 kr. 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska Institut enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kr. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1995/96 till 1 357 000 kronor. 7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut Stiftelsen Edsbergs musikinstitut erhåller för innevarande budgetår 4 200 000 kr. Vid stiftelsen ges utbildning med kammarmusikalisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs Kammarmusikakademi beräknas budgetåret 1995/96 till 6 461 000 kr. 8. Stockholms Musikpedagogiska Institut Stockholms Musikpedagogiska Institut har enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på musikpedagogisk utbildning 80 och 120 poäng. Stockholms Musikpedagogiska Institut erhåller för innevarande budgetår 7 290 000 kr. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas budgetåret 1995/96 till 11 215 000 kr. 9. Ericastiftelsen Ericastiftelsen har, enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina, rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning. Ericastiftelsen erhåller 5 176 000 kr i statsbidrag för innevarande budgetår. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret 1995/96 till 7 963 000 kr. 10. Stiftelsen Stora Sköndal Stiftelsen Stora Sköndal erhåller för innevarande budgetår 3 930 000 kr i statsbidrag. Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socionom- examen. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas budgetåret 1995/96 till 6 046 000 kr. 11. Momsmerkostnad för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive lärosäte. 12. Kommunala högskoleutbildningar Utbildning för vårdyrken Denna anslagspost avser statsbidrag för grundläggande högskoleutbildning inom den kommunala högskolan. Olika landstings/kommuners examensrätt framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3. För den kommunala högskolan fastställs inte ett takbelopp per lands- ting/kommun. Istället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser för varje landsting/kommun. Regeringens överväganden För budgetåret 1995/96 bör fastställas följande högsta antal bidragsberättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning: LÄN Budgetåret 1995/96 Stockholms LL 4 738 * Uppsala LL 1 517 Södermanlands LL 602 Östergötlands LL 1 449 Jönköpings LL 1 551 Blekinge LL 501 Kalmar LL 521 Kronobergs LL 680 Kristianstads LL 763 Malmöhus LL 1 722 Malmö kommun 1 200 Hallands LL 458 Göteborg och Bohus LL 339 Vårdskoleförbundet 2 382 Älvsborgs LL 1 047 Skaraborgs LL 741 Värmlands LL 647 Örebro LL 1 403 Västmanlands LL 502 Kopparbergs LL 682 Gävleborgs LL 744 Västernorrlands LL 887 Jämtlands LL 426 Västerbottens LL 1 884 Norrbottens LL 997 Summa 28 381 * Varav 54 årsstudieplatser avser Gotlands kommun. Ingesunds musikhögskola Värmlands läns landsting erhåller för musik- och musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola 20 970 000 kr i statsbidrag innevarande budgetår. Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för musikhögskolan rätt att utfärda musiklärarexamen. Regeringen bedömning Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret 1995/96 till 32 260 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 55. som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. anvisar ett reservationsanslag på1 939 114 000 kr. C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan 1995/96 Förslag 90 390 000 varav 60 260 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under detta anslag beräknas medel för utvecklingsverksamhet och internationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i den Europeiska unionen m.m. Regeringens överväganden Tempus Tempus ingår i EU:s särskilda program för Central- och Östeuropa (Phare- programmet) samt programmet för de nya staterna från före detta Sovjetunionen (Tacis-programmet). Tempus-Phare och Tempus-Tacis kommer nästa år att inkludera elva länder vardera. Syftet med Tempus (Trans-European Mobility Scheme for University Studies) är att stödja utvecklingen och förnyelsen av den högre utbildningen i Central- och Östeuropa. Intresset från svensk sida för deltagande har varit mycket stort och ökar fortfarande. Sveriges deltagande inom Tempus-Phare uppgick under budgetåret 1993/94 till 40 projekt av totalt över 450, vilket motsvarar en fördubbling i förhållande till budgetåret 1992/93. Inom Tempus-Tacis som startade under 1993/94 deltog Sverige i fem projekt. Tempus är nu inne i en andra fas av programmet, Tempus II, som skall löpa till sekelskiftet med en sista ansökningsomgång 1997/98. Medel för svenska universitets och högskolors deltagande i Tempus-projekt uppgår budgetåret 1994/95 till 11 674 000 kr. Anslaget disponeras av Verket för högskoleservice (VHS). Anslaget bör även för nästa budgetår disponeras av VHS/den nya myndigheten inom högskoleområdet. Tempus-projekten är i de flesta fall treåriga. Det svenska deltagandet i redan påbörjade projekt kommer inte att finansieras från EU varför anspråk på svenska medel kommer att kvarstå till den 1 september 1997. Kostnaderna för budgetåret 1995/96 beräknas till 16,5 miljoner kronor. Alla nya Tempus-ansökningar från den 1 september 1995 kommer att finansieras via EU:s budget. Sokrates Från och med början av år 1995 beräknas Sverige att medverka i Sokrates- programmet enligt förslag som för närvarande behandlas i EU:s institutioner. Ministerrådet beräknas fatta ett slutligt beslut om Sokratesprogrammets omfattning kring årsskiftet 1994/95. Programmet avses vara t.o.m den 31 december 1999. De tidigare Erasmus- och Linguaprogrammen fortsätter i stort sett oförändrade inom ramen för Sokrates. Till Sokratesprogrammet förs också verksamheter som Eurydice och Arion. Det riktigt nya i Sokrates är delprogram på skolområdet samt insatser inom distansundervisning och vuxenutbildning. Sokrates består av tre delprogram: * Erasmus med inriktning på främjande av den europeiska dimensionen vid universitet och högskolor samt studentutbyte. * Comenius med inriktning på samarbete mellan skolor, utbildning för invandrarbarn samt kompetensutveckling för lärare. * Särskilda åtgärder som språkutbildning och distansutbildning. Sokrates kommer efter beslut av ministerrådet att finansieras via den svenska medlemsavgiften till EU. Omställningen till Sokrates medför dock kostnader för högskolorna vad gäller särskilda insatser för att få bättre balans i utbytesprogrammen, det vill säga att stimulera fler utländska studenter att studera i Sverige. Vidare krävs ett särskilt stöd till lärarutbildningen för förbättrade kunskaper i Europafrågor. VHS/den nya myndigheten inom högskoleområdet bör ansvara för tillkommande uppgifter med anledning av Sveriges deltagande i Sokrates-programmet. Leonardo Som redogjorts för i propositionen Sveriges medlemsskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19) har EG-kommissionen under slutet av 1993 föreslagit att ett huvudprogram för yrkesinriktade utbildningar, Leonardo da Vinci, under perioden den 1 januari 1995 till den 31 december 1999 skall genomföras inom EU. Den 6 december 1994 beslöt EU:s social- och arbetsmarknadsministrar att inrätta detta program. Utgångspunkten för Leonardo är Romfördragets nya artikel 127, som i förhållande till ursprungsfördraget väsentligt utökat EG:s möjligheter till samarbetsåtgärder på yrkesutbildningsområdet. Programmets syften är att förbättra kvaliteten i yrkesutbildningen i medlemsländerna bl.a. genom samarbete mellan universitet och högskolor och företag samt genom att främja den europeiska dimensionen i all yrkesutbildning. Deltagandet i Leonardo kan föranleda behov av vissa särskilda resurser. Övrigt Vidare finns behov av vissa resurser till en framtida programorganisation med bl.a. uppgift att svara för information till målgrupperna för EU:s utbildningsprogram samt till programutveckling inom EU:s forskningssamarbete. Slutligen bör utrymme finnas för övrig europeisk samverkan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 56. till Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr. C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1994/95 Anslag 1 354 894 000 1995/96 Förslag 735 340 000 varav 427 244 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996 Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska studenthemmet i Paris. Anslagsfördelning ___________________________________________________________ Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräkn. f. juli 95 - juni 96 ___________________________________________________________ 1. Stiftelsen Svenska 4 346 000 6 685 000 4 456 000 institutet 2. Svenska student- 766 000 1 178 000 785 000 hemmet i Paris 3. Kompetenshöjning 115 615 000 138 386 000 118 552 000 av högskolans lärare 4. Finansiering av låne- 309 762 000 276 642 000 kostnader m.m. 5. Till regeringens 279 329 000 26 809 000 disposition Summa kronor 735 340 000 427 244 000 _____________________________________________________________ Regeringens överväganden Svenska institutet samt Svenska studenthemmet i Paris Bidraget har räknats om med pris- och löneomräkning. Finansiering av lånekostnader m.m. Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrustning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositionerna Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och Framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390) samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 finansieras sådana investeringar genom att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i stället lånekostnaderna. Under anslaget beräknas medel för sådana tidigare beslutade ändamål som kommer att realiseras under budgetåret. Medlen kommer att fördelas på universitet och hög- skolor i regleringsbrev. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 57. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr. C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning 1995/96 Förslag 1 449 053 000 varav 1 032 968 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996 Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret 1994/95 under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Detta anslag avser övrig grundläggande högskoleutbildning som inte ingår i respektive universitets/högskolas anslag för grundutbildning. Anslagsfördelning ___________________________________________________________ Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräknat för juli 95 - juni 96 ___________________________________________________________ 1. Distansutbildning 64 433 000 69 655 000 66 070 000 2. Basår 57 439 000 58 898 000 58 898 000 3. Vissa särskilda åtgärder 435 500 000 435 500 000 4. Särskilda utbildnings- 762 500 000 457 500 000 satsningar 5. Till regeringens 122 500 000 15 000 000 disposition Summa kronor 1 449 053 000 1 032 968 000 _____________________________________________________________ Regeringens överväganden Distansutbildning Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134 om medel för distansutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 500 helårsstudenter. Basår Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134 om medel för behörighetsgivande förutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 200 helårsstudenter. Vissa särskilda åtgärder Medel under anslagsposten har beräknats för vissa särskilda åtgärder, bl.a. sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk utbildning. Regeringen har begärt bemyndigande att fördela medlen (avsnitt 2.1 ). Särskilda utbildningssatsningar Medel har beräknats för 10 000 platser inom i första hand de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Regeringen har begärt riksdagens godkännande vad gäller omfattning och fördelning av dessa resurser (avsnitt 2.1). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en särskild proposition med förslag om fördelning av resurserna på universitet och högskolor. Till regeringens disposition Under anslagsposten har medel beräknats för bl.a. en ny högskola på Södertörn. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 58. till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr. C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning 1995/96 Förslag 212 067 000 varav 153 711 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996 Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret 1993/94 under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Under detta anslag har medel beräknats för forskning och forskarutbildning som inte ingår i respektive universitets/högskolas anslag för forskning och forskarutbildning. Anslagsfördelning ___________________________________________________________ Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräknat för juli 95 - juni 96 ___________________________________________________________ 1. Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamål 113 820 000 175 067 000 116 711 000 2. Vissa särskilda åtgärder 37 000 000 37 000 000 Summa kronor 212 067 000 153 711 000 _____________________________________________________________ Regeringens överväganden Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Medel har beräknats för bilateralt forskningssamarbete, fora för kvinnliga forskare, kontaktsekretariat, kontaktforskare, forskningsinformation, in- ternationalisering, jämställdhet m.m. Vissa särskilda åtgärder Medlen avser studiefinansiering för 300-500 doktorander som regeringen tidigare föreslagit. Regeringen har tidigare begärt riksdagens bemyndigande att fördela resurserna (avsnitt 2.1 och 4.3). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 59. till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr. C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 1993/94 Utgift 00 000 000 1994/95 Anslag 12 224 000 1995/96 Förslag 18 802 000 varav 12 534 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid nedan angivna högskolor. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Reservationsanslag 18 802 000 kr Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och övervägande som redovisats i ovan nämnda proposition. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Anslagspost 1995/96 varav beräkn. f. juli 95 - juni 96 Danshögskolan 3 424 000 2 283 000 Dramatiska institutet 2 844 000 1 896 000 Konstfack 3 438 000 2 292 000 Kungl. Konsthögskolan 1 441 000 961 000 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 3 519 000 2 346 000 Operahögskolan i Stockholm 2 696 000 1 798 000 Teaterhögskolan i Stockholm 1 440 000 960 000 Summa kronor 18 802 000 12 534 000 Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 60. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr. C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 1994/95 Anslag 151 538 000 1995/96 Förslag 232 700 000 varav 155 133 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Under detta anslag beräknas medel för forskningsstödjande årgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel är betydelsefulla för att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora högskolorna. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 232 700 000 kr | | | | varav beräkn. f. 1995/96 | | juli 1995-juni 1996 | | | | 1 Högskolan i Borås 3 313 4 970 | | 2 Högskolan i Falun/Borlänge 3 235 4 853 | | 3 Högskolan i Gävle/Sandviken 3 278 4 917 | | 4 Högskolan i Halmstad 3 260 4 890 | | 5 Högskolan i Kalmar 3 246 4 870 | | 6 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 2 117 3 176 | | 7 Högskolan i Karlstad 8 192 12 288 | | 8 Högskolan i Kristianstad 3 276 4 914 | | 9 Högskolan i Skövde 3 251 4 876 | | 10 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla2 180 3 270 | | 11 Högskolan i Växjö 8 286 12 429 | | 12 Högskolan i Örebro 8 027 12 040 | | 13 Idrottshögskolan i Stockholm 2 054 3 081 | | 14 Mitthögskolan 9 724 14 586 | | 15 Mälardalens högskola 3 312 4 968 | | 16 Till regeringens disposition 88 382 132 572 | | | | Summa 155 133 232 | | 700Resultatbedömning | | | | Medlen för forskningsstödjande åtgärder utgör en viktig resurs i| | det arbete som pågår med att stärka forskningsmiljöerna vid de | | mindre och medelstora högskolorna. | | | | | | Slutsatser | | | | För att bidra till att öka omfattningen av den forskning som | | finns vid de mindre och medelstora högskolorna, öka andelen | | forskarutbildade lärare vid dessa högskolor samt öka andelen | | studerande som går vidare till forskarutbildning är det viktigt | | att resurserna för forskningsstödjande åtgärder successivt ökas,| | varför en förstärkning av detta anslag om 10 miljoner kronor har| | beräknats. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 61. för Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora hög-| | skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på | | 232 700 000 kr. | | | | C 50. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning | | 1994/95Anslag 1 487 495 000 | | 1995/96Förslag 2 296 979 000 | | varav 1 530 632 000 beräknas för juli 1995 - juni| | 1996 | | | | Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner | | enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. | | samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. | | Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande | | belopp. | -------------------------------------------------------------------- | Universitet/ Varav| | ber. | | högskola för juni-| | 95 | | 1994/95 1995/96 - juli-| | 96 | | | | Medicinsk forskning | | och utbildning | | | | Uppsala universitet 173 765 000 269 597 000 179 826| | 000 | | | | Lunds universitet 284 609 000 438 198 000 291 838| | 000 | | | | Göteborgs universitet 287 097 000 443 677 000 296 037| | 000 | | | | Umeå universitet 137 958 000 212 819 000 141 874| | 000 | | | | Linköpings universitet104 761 000 163 767 000 109 070| | 000 | | | | Karolinska institutet 405 755 000 624 721 000 416 061| | 000 | | | | Odontologisk utbildning | | och forskning | | | | Göteborgs universitet 54 838 000 84 527 000 56 231| | 000 | | | | Umeå universitet 38 712 000 59 673 000 39 695| | 000 | | | | Summa 1 487 495 000 2 296 979 000 1 530 632| | 000 | | | | | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 62. som bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning | | och forskning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag | | på 2 296 979 000 kr. | | | | | | C 51. Kanslersämbetet | | För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 25 861 | | 000 kr anvisats för Kanslersämbetet. | | I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen| | myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet | | bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas | | riksdagen i början av år 1995. | | I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med | | 40 212 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 63. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till | | Kanslersämbetet för budgetåret 1995/96 beräknar ett | | reservationsanslag på 40 212 000 kr. | | | | | | C 52. Verket för högskoleservice | | För innevarande budgetår har ett ramanslag på 70 480 000 kr | | anvisats för | | Verket för högskoleservice. | | I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen| | myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet | | bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas | | riksdagen i början av år 1995. | | I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med | | 111 247 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 64. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Verket för| | högskoleservice för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på| | 111 247 000 kr. | | | | | | C 53. Överklagandenämnden för högskolan | | För innevarande budgetår har ett ramanslag på 3 233 000 kr | | anvisats för | | Överklagandenämnden för högskolan. | | I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen| | myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet | | bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas | | riksdagen i början av år 1995. | | I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med | | 4 956 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 65. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till | | Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1995/96 beräknar ett| | ramanslag på 4 956 000 kr. | | | | | | C 54. Rådet för grundläggande högskoleutbildning | | För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 41 871 000| | kr anvisats för Rådet för grundläggande högskoleutbildning. | | I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen| | myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet | | bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas | | riksdagen i början av år 1995. | | I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med | | 64 730 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 66. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Rådet för| | grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 beräknar| | ett reservationsanslag på 64 730 000 kr. | | | | | | | | C 55. Kostnader för Chalmers tekniska högskolas | | avvecklingsorganisation | | 1994/95Anslag 1 000 | | 1995/96Förslag 1 000 | | | | På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Chalmers | | tekniska högskola. Anslaget disponeras av den särskilde utredare| | som utsetts för uppgiften att avveckla den statliga myndigheten | | Chalmers tekniska högskola. Eventuell behållning på räntekontot | | från den statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola efter | | avvecklingen förs över till Chalmers tekniska högskola AB. | | Likaledes amorterar bolaget fullt eventuellt underskott på | | räntekontot. | | Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober | | 1995. | | Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli| | nödvändiga i samband med avvecklingen. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 67. till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas | | avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett | | förslagsanslag på 1 000 kr. | | | | | | C 56. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation| | 1994/95Anslag 1 000 | | 1995/96Förslag 1 000 | | På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Högskolan i| | Jönköping. Anslaget disponeras av den särskilde utredare som | | utsetts för uppgiften att avveckla den statliga myndigheten | | Högskolan i Jönköping. Eventuell behållning på räntekontot från den| | statliga myndigheten Högskolan i Jönköping efter avvecklingen förs| | över till Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar | | stiftelsen fullt eventuellt underskott på räntekontot. | | Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober | | 1995. | | Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli| | nödvändiga i samband med avvecklingen. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 68. till Kostnader för Högskolans i Jönköping | | avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett | | förslagsanslag på 1 000 kr. | -------------------------------------------------------------------- | D Nationella och internationella forskningsresurser | | | | I regeringsförklaringen anfördes att Sverige skall ligga i | | frontlinjen i den tekniska utvecklingen och forskningen, också | | grundforskningen. Forskningsfrågorna skall ges hög prioritet i | | regeringens arbete. Regeringens politik under mandatperioden | | kommer att präglas av denna övertygelse. | | Forskningen har under flera decennier varit ett prioriterat | | område i vårt land. Samtliga politiska partier har varit överens| | om denna prioritering. Däremot har uppfattningen om formerna för| | stödet till forskningen utvecklats i olika riktningar under den | | förutvarande regeringens mandatperiod. Under de senaste två åren| | har en rad forskningsstiftelser tillskapats, som bl.a. skall | | stödja strategisk forskning av betydelse för Sveriges framtida | | internationella konkurrenskraft och för miljön, användningen av | | informtionsteknologi, internationalisering och Sveriges | | deltagande i EU:s fjärde ramprogram. | | Regeringen har i andra sammanhang redovisat sin inställning till| | att allmänna medel överförts i privaträttslig ägo. Tillkomsten av| | stiftelsemedlen medför en förskjutning av balansen mellan | | resurserna i det forskningssystem som byggts upp under flera | | decennier. | | Regeringen kommer i det följande att redovisa förslag som innebär| | utgiftsbegränsningar för den statliga forskningsverksamheten. | | Det stora budgetunderskottet gör det omöjligt att upprätthålla en| | oförändrad nivå på forskningsresurserna. Som regeringen tidigare| | framhållit måste samtliga samhällssektorer medverka i saneringen| | av statsfinanserna. Detta gäller även forskningen. | | De förslag som presenteras i det följande innebär | | utgiftsbegränsningar av resurserna för forskningsråden och övrig| | forskningsverksamhet under detta littera om närmare 242 | | miljoner kronor för budgetåret 1995/96, varav ca 160 miljoner | | kronor avser budgetårets tolv första månader och ca 238 miljoner| | kronor under 18 månadersperioden. Detta innebär en besparing med| | ca 6,1 procent för budgetåret 1995/96. För budgetåren 1997 och | | 1998 avser regeringen spara ytterligare 19 respektive 76 | | miljoner kronor på samma områden. Av det senare beloppet avser | | ca 8 miljoner kronor en besparing på anslaget Rådet för forskning| | om universitet och högskolor. Den verksamhet som rådet fi- | | nansierar bör fr.o.m. budgetåret 1998 tillgodoses genom stöd från| | forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och | | vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden.| | Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av | | resurserna för forskningen är att forskningssystemet skall | | utsättas för minsta möjliga påfrestningar och att | | utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra möjligheterna| | att bedriva forskning av hög kvalitet. Strävan är vidare att så | | långt möjligt skydda den humanistiskt inriktade forskningen, att| | säkerställa en god infrastruktur för forskningen, och att vissa | | särskilt angelägna reformer skall kunna genomföras. Det gäller | | bl.a. forskningsbiblioteken, en konsolidering av resurserna för | | den beräkningsintensiva forskningen, och ett fullföljande av | | organisationen för nationella anläggningar och inrättningar. | | Ett för regeringen mycket angeläget område är jämställdhet inom | | forskningen. Regeringen avser att under våren 1995 i en | | särproposition presentera ett samlat förslag om jämställdhetsfrågor| | i utbildningsväsendet och forskningen. Förslagen kommer att | | beröra flera myndigheter under Utbildningsdepartementet, | | däribland forskningsråden. | | Det internationella forskningssamarbetet är en naturlig del av | | all forskning. Samarbete över nationsgränser kräver insatser av | | olika slag, bl.a. ekonomiska resurser. Regeringen strävar efter | | att underlätta det internationella forskningssamarbetet. | | Medlemskapet i den Europeiska unionen är en viktig del av detta | | samarbete. Kostnaderna för medlemskapet inbegriper även | | forskningen. | | Samtidigt får övrigt internationellt forskningssamarbete inte | | försummas. Det bilaterala forskningssamarbetet måste | | vidmakthållas och utvecklas, även med länder utanför den | | Europeiska unionen, såväl med utvecklingsländer som i-länder, | | främst USA och Japan. | | Generellt för anslagen inom detta littera gäller att de | | riktlinjer som lades fast enligt den senaste | | forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. | | 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) gäller även för budgetåret | | 1995/96 i de delar som inte påverkas av förslag och beslut med | | anledning av denna proposition. | | | | | | Vissa för forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen| | gemensamma frågor | | | | I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 | | Vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och | | studiestödsområdena (bet. 1991/92: UbU18, rskr. 1991/92:195) | | uttalades att regeringen borde redovisa en samlad bedömning av | | forskningsrådsorganisationen. I proposition 1993/94:177 om | | utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft, | | aviserade regeringen att man skulle föranstalta om en översyn av| | forskningsrådsorganisationen inför 1996 års forskningspolitiska | | proposition. Regeringen fattade i juni 1994 beslut om att | | tillkalla en särskild utredare för en översyn av forskningsråden.| | Regeringen har diskuterat behovet och lämpligheten av att nu | | inleda en översyn av forskningsrådsorganisationen. Betydande | | förändringar har skett i forskningsrådens omvärld. Universitet och| | högskolor har en friare ställning än tidigare, även vad gäller | | forskning och forskarutbildning. Tillkomsten av ett antal | | forskningsstiftelser innebär ett nytt svårhanterligt inslag i | | finansieringen av den svenska forskningen. Sveriges deltagande | | i EU:s forskningsprogram beräknas ligga på en betydligt högre nivå| | inom en snar framtid. Regeringen föreslår besparingar av den | | statliga verksamheten, även i vad avser anslagen till | | forskning. | | Dessa förändringar är så stora och kommer att prägla | | forskningssystemet under flera år att det i nuläget förefaller | | mindre lämpligt att låta utvärdera enbart | | forskningsrådsorganisationen. Regeringen har därför beslutat att| | avveckla Kommittén för översyn av forskningsråden. I stället finner| | regeringen det angeläget att den totala | | forskningsfinansierings-strukturen ses över. Regeringen kommer | | under våren 1995 att ta initiativ till en sådan översyn. | | Forskningsrådens primära uppgift kommer även fortsättningsvis vara| | att stödja grundforskningen. Det fria kunskapssökandet har ett | | egenvärde. Resultaten av grundforskningen bidrar också till | | viktiga framsteg inom bl.a. medicin, teknik och miljö. | | I gränslandet mellan olika vetenskaper utvecklas ett aktivt | | forskningsklimat. Som exempel kan nämnas gränserna mellan | | biologi och kemi eller mellan kemi och fysik där en livaktig | | utveckling pågår. Denna utveckling mot tvärvetenskapliga | | arbetssätt har många gånger kommit till stånd genom att | | inomdisciplinärt starka forskargrupper spontant samarbetat | | kring komplexa problem. | | Regeringen finner det angeläget att ett tvärvetenskapligt synsätt| | gynnas inom svensk forskning. Särskilt den spontana samverkan | | bör underlättas. Det sätt på vilket forskningsråden och | | fakulteterna har organiserats skapar till del svårigheter för | | den tvärvetenskapliga forskningen att vinna finansiering och | | erkännande. Forskningsråden bör därför lägga särskild vikt vid att| | inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det normala | | prioriteringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga kvalitén i| | projekten, men även den extra dimension som ett | | tvärvetenskapligt arbete kan tillföra. Naturvetenskapliga | | forskningsrådet har startat en utveckling i denna riktning | | genom att sträva efter en stärkt övergripande prioriteringsförmåga.| | För att gynna en samverkan mellan humanister - samhällsvetare och| | naturvetare - tekniker krävs det mer omfattande åtgärder än | | enskilda forskningsråd och fakulteter kan genomföra. | | Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden (FRN) bör tillsammans | | arbeta för att forskningsråden i det ordinarie arbetet skall | | stödja forskning som spänner över olika forskningråds | | verksamhetsområden. Särskild tonvikt bör läggas vid att underlätta| | möten mellan forskning inom humaniora-samhällsvetenskap och | | teknik-naturvetenskap. Regeringen avser att ge ett särskilt | | uppdrag till forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå | | lämpliga åtgärder för nämnda ändamål. | | Ett annat område som regeringen vill främja är | | forskningsinformationen. Riksdag och regering har vid flera | | tillfällen uppmärksammat behovet av forskningsinformation. Såväl| | universitet och högskolor som forskningsråden har som en av sina| | huvuduppgifter att sprida information om forskning. | | Forskningsrådsnämnden har ett särskilt ansvar för dessa frågor. | | Forskningen är ingen exklusiv angelägenhet för den vetenskapliga| | världen. Dess resultat och möjligheter är betydelsefull i | | samhällets utveckling. Dialogen mellan forskarna och andra | | medborgargrupper är av stort demokratiskt värde. Regeringen vill| | särskilt betona att denna dialog måste bygga på ömsesidig respekt| | och engagemang där forskningens roll i ett vidare kulturellt | | sammanhang diskuteras. I det perspektivet spelar också media en | | viktig roll. Forskningsrådsnämnden bör genom en särskild | | arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan kultur och | | vetenskap och till ett brett samhälleligt engagemang och | | förståelse för forskningens villkor och resultat. | | Forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen finansierar vetenskaplig | | utrustning med ett värde under 2 miljoner kronor. FRN | | disponerar anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning vilket | | avser utrustning till ett värde som överstiger detta belopp. | | Forskningsråden har framfört att beloppsgränsen inte är | | ändamålsenlig för de anslag som råden själva disponerar. Regeringen| | anser det vara befogat att forskningsråden själva får avgöra hur| | dyr utrustning de vill finansiera inom ramen för sina anslag | | och föreslår därför att beloppsgränsen tas bort. | | | | | | Nationella forskningsanläggningar och resurser | | | | I Sverige har ett antal naturvetenskapliga nationella | | forskningsanläggningar inrättats för att möjliggöra forskning inom| | områden som kräver så avancerad och dyrbar utrustning att ett | | universitet inte ensamt kan svara för verksamheten. Vid de | | nationella anläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala, | | MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium bedrivs | | forskning inom främst fysik men även biologi, medicin och | | teknik. | | Vid de nationella anläggningarna koncentreras såväl resurser som| | kompetens. Anläggningarna är tillgängliga för forskare från hela| | landet och är även öppna för internationellt deltagande. Detta ger| | såväl ekonomiska samordningsvinster som vetenskapliga fördelar. | | Fr.o.m budgetåret 1994/95 finansieras anläggningarna av det | | Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). Härigenom sker en | | kontinuerlig vetenskaplig prövning av verksamheten ur ett | | nationellt perspektiv. | | På det humanistiska och samhällsvetenskapliga området finns ett | | motsvarande behov av nationell finansiering och prövning av | | vissa vetenskapliga inrättningar. Här är det inte främst dyrbar | | utrustning som motiverar en nationell status utan | | verksamhetens nationella och internationella karaktär. | | Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for | | Advanced Study in the Social Sciences, SCASSS) är ett institut | | för avancerade samhällsstudier som under en tioårsperiod byggts | | upp med medel från framför allt Humanistisk-samhällsvetenskapliga| | forskningsrådet (HSFR) och Forskningsrådsnämnden (FRN). HSFR:s | | och FRN:s åtaganden löper ut vid utgången av budgetåret 1994/95.| | Riksdagen beslöt med anledning av propositionen Forskning för | | kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, | | rskr. 1992/93:388) att verksamheten vid SCASSS skulle | | permanentas. De medel som FRN och HSFR tilldelat SCASSS skulle | | från budgetåret 1995/96 föras över från nämnden respektive rådet till| | Uppsala universitet, anslagsposten Samhällsvetenskapliga | | fakulteten. | | Såväl HSFR, FRN som andra företrädare för vetenskapssamhället har| | framhållit att SCASSS byggts upp som en rådsfinansierad | | nationell resurs med en verksamhet som engagerar forskare från | | hela landet och spänner över flera fakultetsområden. SCASSS bör | | därför även fortsättningsvis fungera som en nationell resurs utan| | speciell fakultetsanknytning. | | Regeringen föreslår i det följande att Manne Siegbahn-laboratoriet| | för acceleratorbaserad forskning i Stockholm och SCASSS ges | | nationell status och att de fr. o.m. budgetåret 1995/96 erhåller| | finansiering via Naturvetenskapliga respektive Humanistisk- | | Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. I samband härmed föreslår| | regeringen en förstärkning av verksamheten vid de båda | | inrättningarna. Stockholms universitet bör även fortsättningsvis| | fungera som värduniversitet för Manne Siegbahn-laboratoriet och | | Uppsala universitet för SCASSS. | | | | | | Resurser för beräkningsintensiv forskning - högpresterande | | datorkapacitet | | | | Regeringen föreslog i prop. 1993/94:100, bil. 9, att ett råd för| | högpresterande datorsystem skulle inrättas. Riksdagen biföll | | regeringens förslag (bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) och | | Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR) inrättades den 1 juli| | 1994. HPDR är placerat vid Teknikvetenskapliga forskningsrådet | | (TFR). | | Behovet av kapacitet för krävande beräkningar är stort i Sverige.| | Avancerad forskning inom flera områden, t.ex. läkemedelsdesign, | | klimatsimuleringar, strömningsmekanik, nya material och | | molekylärbiologi, kräver tillgång till högpresterande datorer. | | Behoven har under lång tid varit eftersatta och investeringarna | | i högpresterande datorer har varit otillräckliga sedan slutet av| | 1980-talet. Antalet användare har ökat i omfattning och stora | | köer till nuvarande anläggningar har uppstått. Den beräkningsin-| | tensiva forskningen har sämre villkor än i andra jämförbara länder.| | Regeringen kommer därför i det följande att föreslå att ett årligt| | belopp om 45 miljoner kronor avsätts för att konsolidera | | försörjningen av högpresterande datorsystem för forskning. Medlen| | innebär en överföring av medel från andra forskningsanslag inom | | Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I den mån de | | högpresterande beräkningsresurserna utnyttjas av sektorsorgan | | eller företag som inte bidragit till finansieringen av beräk- | | ningsresurserna bör dessa betala en avgift för utnyttjandet. | | Regeringen avser att ge HPDR i uppdrag att fastställa denna | | avgift. | | | | | | Biblioteksresurser inom forskningen | | | | Biblioteken och den vetenskapliga informationsförsörjningen | | innehar en nyckelroll när det gäller all forskning och högre | | utbildning. Det är därmed naturligt att universitet och högskolor| | inom sina respektive ansvarsområden kontinuerligt avsätter | | tillräckliga resurser för att hålla goda och välförsedda bibliotek.| | Regeringens inställning i denna fråga understryks genom att de | | bibliotek som är egna myndigheter undantas från bespa- | | ringskraven. | | Det är dock en omöjlighet för biblioteken att täcka nutidens mycket| | stora utbud av vetenskaplig litteratur och information. Viss | | specialisering är nödvändig. Äldre bestånd är dessutom svåra att| | nyanskaffa. Regeringen lägger stor vikt vid att forskning och | | studier framgångsrikt skall kunna bedrivas runt om i landet. | | Det är därmed väsentligt att det finns ett välfungerande | | distributionssystem mellan landets samtliga bibliotek. Landets | | skilda bibliotekssystem likaväl som de enskilda biblioteken | | måste ses som kompletterande delar i en större helhet, som i nära| | samverkan skall ge medborgarna tillgång till olika slag av | | litteratur och annan relevant information. | | För att den kostnadskrävande fjärrlåneverksamheten skall fungera,| | har förslag om avgifter på fjärrlån mellan bibliotek diskuterats.| | Regeringen finner en sådan lösning olycklig. | | Nettoutlåningen skiljer sig dock mycket mellan de olika | | universitets- och högskolebiblioteken. Ett fåtal bibliotek står | | för den större delen av fjärrlånen. Regeringen finner det | | motiverat att en särskild resurs tillskapas för att | | subventionera de expeditionskostnader som en större | | nettoutlåning medför. Denna särskilda resurs bör handhas av Kungl.| | biblioteket, som också avses få i uppdrag att utarbeta de närmare| | bestämmelserna för utbetalandet av medlen. | | | | | | Institutet för framtidsstudier | | | | Institutet för framtidsstudier är en stiftelse som bedriver | | framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande| | verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion | | om samhällsutvecklingen. I proposition 1993/94:177 om | | utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft | | redovisade regeringen sin avsikt att fr.o.m. budgetåret 1994/95 | | föra över beredningsansvaret för ärenden som rör Institutet för | | framtidsstudier till Utbildningsdepartementet. För nästa budgetår| -------------------------------------------------------------------- | redovisas regeringens förslag till statligt bidrag för | | institutet under anslaget D 21. Vissa bidrag till | | forskningsverksamhet. | | Verksamheten vid institutet har under 1994 utvärderats vad | | gäller bl.a. verksamhetens innehåll, vetenskapliga kvalitet, | | samhällsrelevans och organisatorisk uppbyggnad. Rapporten är för| | närvarande föremål för remissbehandling. | | | | | | Besparingar med anledning av forskningsstiftelser | | | | Medlen från de forskningsstiftelser som tillkom genom ett | | beslut av den föregående riksdagen innebär ett betydande till- | | skott till forskningen. I nuvarande statsfinansiella läge anser | | regeringen det vara omöjligt att ett samhällsområde tillförs | | resurser av den storleksordning som det här är fråga om utan att| | justeringar av de ordinarie forskningsanslagen genomförs. Detta | | kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998. | | Det är angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska | | forskningen inleder ett nära samarbete, så att balansen i det | | svenska forskningssystemet kan upprätthållas i största möjliga | | utsträckning trots de ofrånkomliga besparingarna och så att | | Sveriges samlade resurser för forskning och utveckling används | | effektivt. | | Regeringen har därför inlett diskussioner med stiftelserna för | | att främja att så sker och preciserat önskemål bl.a. vad gäller | | stiftelsernas samverkan med övriga forskningsfinansierande | | organ. Regeringen har därvid föreslagit att stiftelsemedel om | | sammanlagt minst 1 500 miljoner kronor avsätts för sådan | | verksamhet som idag stöds av statliga forskningsfinansiärer. | | Regeringen avser redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för | | ordinarie forskningsanslag för riksdagen i april 1995. | | | | | | Förslag till riksdagsbeslut | | | | Regeringen föreslår att riksdagen | | 1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom | | nationella och internationella forskningsresurser för budgetåren| | 1997 och 1998 som regeringen förordar. | | | | | -------------------------------------------------------------------- Anvisat -------------------------------------------------------------------- Anvisat -------------------------------------------------------------------- Förslag -------------------------------------------------------------------- varav beräknat för -------------------------------------------------------------------- Beräknad -------------------------------------------------------------------- Beräknad -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- 1993/94 -------------------------------------------------------------------- 1994/95 -------------------------------------------------------------------- 1995/96 -------------------------------------------------------------------- juli 95-juni 96 -------------------------------------------------------------------- besparing 19971 -------------------------------------------------------------------- besparing 19981 -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- D. Forskningsråd etc. -------------------------------------------------------------------- 8 218 -------------------------------------------------------------------- 2 608 -------------------------------------------------------------------- 3 910 -------------------------------------------------------------------- 2 584 -------------------------------------------------------------------- -19 -------------------------------------------------------------------- -76 -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- 1 Prisnivå 1995/96 -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- D 1. Forskningsrådsnämnden: forskning och forskningsinformation 1993/94 Utgift 77 134 257 Reservation 9 451 975 1994/95 Anslag 88 003 000 1995/96 Förslag 131 465 000 varav 86 940 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Från anslaget bestrids kostnader för den verksamhet som Forskningsrådsnämnden bedriver. De övergripande målen för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Vidare skall FRN verka för att information om forskning sprids, främja samordning och samarbete mellan övriga forskningsråd samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. FRN har bl.a. ett särskilt ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning. FRN har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 131 465 000 kr | -------------------------------------------------------------------- 1. Initiering, samordning och stöd till forskning 118 319 000 2. Forskningsinformation 13 147 000 Resultatbedömning FRN arbetar såväl med de mål som formulerats i dess instruktion och regleringsbrev som de kvalitetskriterier som formulerats av nämnden. FRN stöder olika typer av projekt, dels sådana som tillkommit på direkt initiativ av forskare dels sådana som kommit till inom av FRN initierade teman eller programområden. I FRN:s initierande verksamhet ingår även stöd till nätverk och anordnande av forskningskonferenser. FRN verkar för ökad rörlighet inom forskningssystemet, vare sig det tar form av utbyte och samverkan mellan lärosäten eller av disciplinellt gränsöverskridande. FRN har flera fasta större internationella åtaganden men arbetar för internationalisering även på projektnivå. Slutsatser Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den betydelse som regeringen tillmäter mångdisciplinär forskning. Medlen under detta anslag har därför minskats i ringa omfattning. FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation. Regeringen fäster som tidigare anförts stor vikt vid denna uppgift. Forskningsrådsnämnden har på regeringens uppdrag utrett samordning och efterfrågan på individdata för longitudinell forskning. En kartläggning av existerande databaser har genomförts och förslag till omfattning av och organisation för den framtida finansieringen har lags fram. Den nivå på resurserna som föreslås uppgår till 25 miljoner kronor om året. Detta belopp avser endast datainsamlingskostnaderna för längdsnittsstudier. På grund av den återhållsamhet som i övrigt präglar regeringens budgetförslag för nästa budgetår, avser regeringen inte nu föreslå utökade medel i enlighet med FRN:s förslag. Förslaget kommer först att remissbehandlas och därefter avser regeringen att senare inleda diskussioner med berörda avnämare och forskningsfi- nansiärer om möjligheterna att säkerställa resurserna för den longitudinella forskningen. FRN bör fortsätta sitt stöd för den longitudinella forskningen i avvaktan på de eventuella förändringar som sådana diskussioner kan föranleda. I enlighet med vad som tidigare anförts föreslås Kollegiet för samhälls- forskning (SCASSS), som byggts upp i samarbete mellan FRN och Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), få ställning som nationell inrättning. Medel under förevarande anslag förs över till anslaget D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (-4 030 000 kr). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 131 465 000 kr. D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 1993/94 Utgift 8 743 000 1994/95 Anslag 9 135 000 1995/96 Förslag 14 159 000 varav 9 405 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Medlen disponeras för Forskningsrådsnämnden (FRN), förvaltning. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 28 000 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 14 159 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr. D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1993/94 Utgift 193 566 398 Reservation 47 152 219 1994/95 Anslag 212 816 000 1995/96 Förslag 341 100 000 varav 225 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar. De övergripande målen för HSFR är att inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning samt verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Rådet skall samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. HSFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 341 100 000 kr | | | | Övrigt | | | | Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) föreslås få ställning som| | nationell inrättning med HSFR som ansvarigt forskningsråd. An- | | slaget föreslås tillföras medel från FRN (+ 4 030 000 kr) samt | | utökas med + 1 000 000 kr för ändamålet. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Rådet har i enlighet med de formulerade målen stött mångsidig grundforskning som initierats inom forskarsamhället. Därtill har rådet gjort särskilda insatser för att främja forskning inom vissa områden. Rådet har arbetat för en internationalisering av det svenska forskarsamhället, dels genom att stödja internationellt forskningssamarbete, dels genom att låta utvärdera större vetenskapsområden genom framstående utländska forskare. Slutsatser Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till den vikt som regeringen fäster vid den humanistisk-samhällsveten-skapliga forskningen. Medlen under detta anslag har därför minskats i ringa omfattning. I prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) gavs HSFR ett särskilt ansvar för utveckling och uppbyggnad av kriminalvetenskaplig forskning. I enlighet med tidigare fattade beslut beräknas under detta anslag ytterligare medel för kriminalvetenskaplig forskning. Medel har överförts från Justitiedepartementets huvudtitel (+ 3 750 000 kr). Som tidigare anförts förordar regeringen att Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) ges status som nationell inrättning samt knyts till HSFR. Verksamheten kan sålunda ges en permanent självständig ställning samtidigt som den prövas vetenskapligt också i ett nationellt perspektiv. Det är angeläget att SCASSS har en god förankring i det svenska likaväl som i det internationella forskarsamhället. I likhet med all annan statligt finansierad forskningsverksamhet har SCASSS ett ansvar att medverka i forskarutbildningen. HSFR har tidigare i särskild ordning erhållit medel för driften av arkeo- logiska laboratorier. HSFR skall som en del av sin verksamhet fördela medel till laboratoriet för keramisk forskning och laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet samt miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet (+ 816 000 kr). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 341 100 000 kr. D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Utgift 6 204 081 1994/95 Anslag 7 283 000 1995/96 Förslag 15 351 000 varav 10 083 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets förvaltning. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 866 726 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 15 351 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr. D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 1993/94 Utgift 344 663 154 Reservation 38 232 329 1994/95 Anslag 378 691 000 1995/96 Förslag 552 004 000 varav 364 974 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar. De övergripande målen för MFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. MFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 552 004 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning MFR:s årsredovisning visar hur MFR arbetar för att nå egna och av regeringen uppställda mål. MFR har bl.a. ökat sitt stöd till yngre forskare. Forskningsinformationen har utvärderats och kommer att anpassas i enlighet med resultaten av utvärderingen. En mer omfattande redovisning av svensk medicinsk forsknings kvalitet i internationell jämförelse bör eftersträvas. Slutsatser MFR:s medel för täckande av lokalkostnader i samband med av rådet finansierade projekt har nedjusterats i enlighet med rådets förslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Medicinska Forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr. D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Utgift 10 977 721 1994/95 Anslag 12 770 000 1995/96 Förslag 20 302 000 varav 13 119 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 1 357 278 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 20 302 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 302 000 kr. D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1993/94 Utgift 485 857 956 Reservation 44 524 916 1994/95 Anslag 583 069 000 1995/96 Förslag 900 017 000 varav 595 348 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar. De övergripande målen för NFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. NFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 900 017 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning NFR:s årsredovisning visar hur NFR arbetar för att nå uppställda mål. NFR vidtar bl.a. åtgärder för att förstärka rådets övergripande prioriteringsförmåga, öka rörligheten av forskare mellan lärosäten samt förstärka forskningsinformationen. NFR genomför kontinuerligt utvärderingar av svensk forskning i internationell jämförelse. En mer omfattande redovisning av resultaten av dessa bör ges i årsredovisningen. Slutsatser NFR har till följd av förslag i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 9)och i enlighet med förslag i 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170) givits ansvaret för de nationella forskningsanläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium. I enlighet med förslag i nämnda propositioner bör nu även Manne Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan ges status av nationell anläggning. NFR bör således fr.o.m. 1 juli 1995 från sitt anslag finansiera driftkostnader för Manne Siegbahnlaboratoriet. I enlighet härmed överförs sammanlagt 20 879 000 kr från anslagen för Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan. För ändamålet har även en anslagsförstärkning med 1 miljon kronor tillförts rådets anslag. Medel för täckande av kostnader för lokaler, el, värme och vatten har ej förts till NFR. Reformen möjliggör ett effektivare utnyttjande av anläggningarna samt en kontinuerlig vetenskaplig prövning ur ett nationellt perspektiv från NFR:s sida. Som uppföljning av reformen beträffande de nationella anläggningarnas finansiering föreslås vissa anslagsjusteringar. Sålunda föreslås att 1 892 000 kr förs till förevarande anslag från Chalmers Tekniska Högskola AB (CTH) för drift av Onsala rymdobservatorium. Vidare bör beträffande MAX-laboratoriet 1 995 000 kr främst avseende kostnader för tjänster föras från NFR till anslaget för Lunds universitet.1 307 000 kr avseende kostnader för tjänster för fusionsforskning bör vidare föras från förevarande anslag till CTH. NFR har under två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder som främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar, främst CERN. Denna verksamhet har resulterat i en positiv utveckling av inköpen från Sverige. Vid CERN befinner sig Sverige bland de medlemsländer som uppvisar den högsta andelen inköp i förhållande till landets bidragsandel. NFR bör anvisas 1 500 000 kr för att utveckla denna verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. till Naturvetenskapliga Forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr. D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Utgift 17 486 739 1994/95 Anslag 18 110 000 1995/96 Förslag 27 644 000 varav 18 614 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) förvaltning. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 146 437 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 27 644 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 9. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 644 000 kr. D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1993/94 Utgift 214 014 289 Reservation 35 546 210 1994/95 Anslag 267 936 000 1995/96 Förslag 463 978 000 varav 307 175 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) finansierar. De övergripande målen för TFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. TFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) inrättat Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet). Detta har till uppgift att svara för försörjning av högpresterande datorsystem till forskning vid universitet och högskolor och till andra användare. Medel för HPD-rådets verksamhet anvisas inom förevarande anslag. TFR svarar för HPD-rådets administration. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 463 978 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning TFR:s årsredovisning visar hur TFR inom ramen för sina resurser söker olika vägar att nå uppställda mål. Olika former för stöd till inomvetenskapligt initierad teknisk grundforskning av värde för långsiktig utveckling av svensk industri och samhället i övrigt prövas. Slutsatser Regeringen har tidigare redovisat förslag till en konsolidering av resurserna för den beräkningsintensiva forskningen. För HPD-rådets verksamhet har under anslaget beräknats 65 625 000 kr. Medlen disponeras av TFR och utbetalas efter beslut av HPD-rådet. HPD-rådet bör avge särskild resultatredovisning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr. D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Utgift 2 502 183 1994/95 Anslag 7 303 000 1995/96 Förslag 13 533 000 varav 8 824 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) förvaltning. Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1993/94:100, bil. 9 inrättat Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet). TFR skall svara för HPD-rådets administration. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 4 525 817 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 13 533 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Inom anslaget har 1 875 000 kronor beräknats för HPD-rådets administration. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 533 000 kr. D 11. Rymdforskning 1993/94 Utgift 28 068 821 Reservation 31 116 113 1994/95 Anslag 42 815 000 1995/96 Förslag 65 125 000 varav 43 075 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk- samhetsområde. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen har i årsredovisning för budgetåret 1993/94 visat att givna uppgifter verkställts. Under 1994/95 utvärderas på regeringens uppdrag Rymdstyrelsens verksamhet. Utredningen berör även den forskning som finansieras under förevarande anslag. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 65 125 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Rymdstyrelsens årsredovisning visar hur Rymdstyrelsen inom ramen för sina resurser genomför sina uppgifter med hänsyn till verksamhetsområdets speciella förutsättningar. Flera utvärderingar bekräftar att svensk rymdforskning håller mycket hög nivå vid en internationell jämförelse. Regeringen förutsätter att de av regeringen angivna målen, tillsammans med mått på kvalitet och kvantitet som Rymdstyrelsen därutöver finner lämpliga, används för att följa upp och avrapportera verksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Rymdforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr. D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 7 846 000 kr anvisats för Rådet för forskning om universitet och högskolor. Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1993 tillkallades en särskild utredare att göra en uppföljning av 1993 års universitet- och högskolereform (dir. 1993:143). Regeringen utfärdade den 27 oktober 1994 tilläggsdirektiv till denna utredning. Utredaren gavs i tilläggsdirektiven bl.a. i uppdrag att se över uppgifter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område med syfte att framlägga förslag till en sammanhållen myndighet. Myndigheten skall om möjligt inrättas den 1 juli 1995. I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med utredarens förslag slutförs tas anslaget upp med 12 149 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 13. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 beräknar ett reserva- tionsanslag på 12 149 000 kr. D 13. Kungl. biblioteket 1993/94 Utgift 82 576 824 1994/95 Anslag 147 132 000 1995/96 Förslag 263 754 000 varav 168 014 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Kungl. biblioteket (KB) finansierar. De övergripande målen för KB är att såsom nationalbibliotek främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara, beskriva och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. KB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 6 709 898 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 263 754 000 kr | | | | Övrigt | | | | Kungl. biblioteket tillförs 15 miljoner kronor som en särskild | | resurs för subventionering av expeditionskostnader i samband | | med nettoutlåning av fjärrlån mellan forskningsbibliotek. Kungl.| | biblioteket kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer | | för utbetalningen av medlen. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning KB redovisar fullgjorda prestationer inom olika verksamhetsgrenar och arbetar även med kvalitetsbedömning i anslutning till såväl sina övergripande mål som de olika verksamhetsmålen. KB:s roll som nationalbibliotek innebär, förutom uppgifter förknippade med att samla, beskriva, bevara samt tillhandahålla svenskt och utländskt tryck, också olika typer av utredningsarbete liksom samordningsuppgifter i förhållande till de andra forskningsbiblioteken. KB har här tagit ett flertal initiativ, bl.a. för att främja en öppnare dialog mellan dessa bibliotek och deras huvudmän. KB medverkar också till att svenska forskningsbibliotek kan delta i EU-projekt inom biblioteksområdet. Slutsatser Som tidigare anförts bör forskningsbiblioteken inte ta ut avgifter på fjärrlån mellan bibliotek. Regeringen förordar att KB tillförs särskilda medel, som subventionering av de ökade omkostnader som uppkommer vid bibliotek med en större nettoutlåning. Regeringen avser att återkomma med ett uppdrag till KB att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av medlen. Regeringen anser att den nordiska bibliotekarietjänsten vid Bibliothèque Nordique, Bibliothèque Sainte Geneviève i Paris bör besättas. Tjänsten bör dock bekostas med de medel som står till KB:s förfogande. Riksdagen har tidigare anvisat medel för inredning, utrustning och tillkommande hyra i anslutning till KB:s om- och tillbyggnad. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall investeringar i inredning och utrustning, dvs. anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Medel har beräknats under anslaget för hyra och för lånekostnader. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr. D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 1993/94 Utgift 5 882 117 1994/95 Anslag 7 598 000 1995/96 Förslag 11 971 000 varav 7 946 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Statens psykologisk- pedagogiska bibliotek (SPPB) finansierar. SPPB har ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom ämnesområdena psykologi och pedagogik. SPPB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 64 808 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 11 971 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning SPPB har en analys av verksamheten baserad på under året genomförda undersökningar. Dit hör en kartläggning av vilka som använder biblioteket, en kvantitativ undersökning och en kvalitativ utvärdering av verksamheten. SPPB redovisar också målsättningar och prestationer när det gäller dess funktion som ansvarsbibliotek. SPPB arbetar kontinuerligt med att utveckla datafunktionerna inom biblioteket. SPPB prioriterar också det internationella samarbetet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr. D 15. Arkivet för ljud och bild 1993/94 Utgift 17 364 130 1994/95 Anslag 21 478 000 1995/96 Förslag 34 611 000 varav 22 982 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Arkivet för ljud och bild (ALB) finansierar. De övergripande målen för ALB är att möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. ALB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 3 395 000 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 34 611 000 kronor | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning ALB har i sin redovisning utgått från de av regeringen fastställda verk- samhetsmålen och har för varje mål kvantifierat insatserna för att därigenom få fram underlag för utvärdering av arbetsresultatet. ALB har också arbetat med att utveckla kvalitetsaspekterna inom sitt verksamhetsområde. I ett internationellt perspektiv framstår ALB som ledande då det gäller insamling, dokumentation och framför allt tillhandahållande av samlingarna. ALB har ett väl fungerande samarbete med andra institutioner inom näraliggande områden. Slutsatser ALB är för sin verksamhet helt beroende av sina olika anläggningssystem, inte minst aktuell och väl fungerande in- och uppspelningsutrustning. Sliten och föråldrad apparatur måste kunna ersättas och moderna system såväl för arkivering som för distribution introduceras. Regeringen föreslår att anslaget till ALB ökas med medel för finansiering av lånekostnader i enlighet med den investeringsplan som arkivet presenterat. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 16. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 34 611 000 kr. D 16. Institutet för rymdfysik 1993/94 Utgift 32 327 199 1994/95 Anslag 38 405 000 1995/96 Förslag 57 600 000 varav 38 468 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar för och bedriva forskning inom området rymdfysik. Det övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att inom sitt verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög internationell nivå. IRF har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att verksamheten utvecklas mot uppställda mål. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 5 059 544 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekandet att IRF:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 57 600 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning IRF:s verksamhet har högt internationellt intresse. Erbjudandet att delta i nätverket International Space University bekräftar detta. Verksamhetens uppbyggnad är ej så flexibel som högskolornas och möjligheten att styra mot förändrade mål begränsad. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 17. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 57 600 000 kr. D 17. Polarforskningssekretariatet Utgift 1993/94 18 128 044 Anslag 1994/95 21 100 000 Förslag 1995/96 31 710 000 varav 20 567 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning i Antarktis och Arktis. De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS) är att främja och samordna svensk polarforskning på en hög internationell nivå. Då verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid genomförandet av expeditioner anhåller PFS om flexibilitet i anslagskonstruktionen samt om att under budgetåret 1995/96 få disponera vissa medel av 1997 års anslag. PFS har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 436 000 kr för budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekandet att PFS:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 31 710 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Polarforskningssekretariatets årsredovising visar hur arbetet bedrivs för att nå egna och av regeringen uppställda mål. Under budgetperioden har expeditioner till Antarktis och Arktis genomförts i internationell samverkan. Slutsatser Regeringen föreslår att den får bemyndigande att pröva frågan om hur kostnaderna för verksamheten skall fördelas mellan budgetåren 1995/96 och 1997. Eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1995/96 motsvaras av ett minskat behov av medel under budgetåret 1997. Sådana förskjutningar bör tillgodoses genom tillfälliga omdispositioner av befintliga resurser. Inom ramen för givna resurser och mål bör verksamheten anpassas till de förändringar som svensk forskning står inför. För att uppnå en aktiv och långsiktig koordinering av expeditionsplanering och forskningsstöd, bör PFS arbeta i mycket nära samverkan med berörda forskningsfinansiärer. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 18. bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997, 19. till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr. D 18. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 1995/96 Förslag 11 901 000 (nytt anslag) varav 7 927 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) bedriver. EU/FoU-rådet har till uppgift att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. Efter att ha inrättats 1992 som ett samarbetsorgan för berörda forsk- ningsfinansierande myndigheter och forskningsråd delas fr.o.m. 1994/95 basfinansieringen (totalt 7,9 miljoner kronor) mellan Näringsdepartementets och Utbildningsdepartementets huvudtitlar. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 11 901 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning EU/FoU-rådet har under de första verksamhetsåren haft stor betydelse för utvecklingen av det svenska engagemanget i FoU-samarbetet med EU. Verksamheten består främst av informationsförmedling, utbildning, sammanställning av beslutsunderlag, koordinering och service. Betydelsen av EU/FoU-rådets verksamhet kommer att öka allteftersom omfattningen av EU:s program liksom konkurrensen om de allt större medlen inom EU:s FoU-budget ökar. En mindre del av EU/FoU-rådets verksamhet avser funktion som huvudansvarig myndighet för Sveriges engagemang i EG:s Joint Research Centre. Som sådan har rådet genom regeringens beslut den 16 juni 1994 fått vissa uppgifter. Dessa, liksom de uppgifter som givits i förordningen för EU/FoU-rådet, bör läggas till grund för målformulering samt styrning och redovisning av rådets verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 20. till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr. D 19. Europeisk forskningssamverkan 1993/94 Utgift 469 396 598 1994/95 Anslag 477 355 000 1995/96 Förslag 642 533 000 varav 428 356 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europeisk forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Inom anslaget har inte, så som för innevarande budgetår, medel beräknats för programavgifter för EU:s forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Research Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges medlemsavgift till EU. Från anslagspost 1. betalas kostnader för svenskt deltagande i dels den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program dels ESA:s projekt för sondraketuppsändningar m.m. vid Esrange. Rymdstyrelsen disponerar medlen. Från anslagspost 2. betalas kostnader för Sveriges bidrag till den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), CEBM:s program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF). Från anslagspost 2. betalas vidare vissa kostnader för svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning, främst särprogrammen Biotechnology, Thermonuclear fusion och Human Capital and Mobility samt det fjärde ramprogrammets Activity 4: Training and Mobility of Researchers. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) disponerar medlen under anslagspost 2. Från anslagspost 3. betalas vissa kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Biomedicine and health. Medicinska forskningsrådet (MFR) disponerar medlen. Från anslagspost 4. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Targeted socio-economic research. Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar medlen. Från anslagspost 5. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Targeted socio-economic research. Från anslagspost 5. betalas även kostnader för Sveriges bidrag till Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA). Forsknings- rådsnämnden (FRN) disponerar medlen under anslagspost 5. Från anslagspost 6. betalas kostnader för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen. Medel från anslagspost 7. utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av regeringen. Anslagspost Anslag 1994/95 1. Rymdforskning 106 100 000 2. Samarbete inom NFR:s område 274 200 000 3. Samarbete inom MFR:s område 4 800 000 4. EG:s Joint Research Centre 27 000 000 5. IIASA 5 000 000 6. EISCAT 1 400 000 7. Till regeringens disposition 58 855 000 Summa 477 355 000 Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 23 501 598 kr för budgetåret 1993/94. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Ramanslag 642 533 000 kr | -------------------------------------------------------------------- 1. Rymdforskning 143 100 000 2. Samarbete inom NFR:s område 296 000 000 3. Samarbete inom MFR:s område 7 200 000 4. Samarbete inom HSFR:s område 1 500 000 5. Samarbete inom FRN:s område 10 500 000 6. EISCAT 2 100 000 7. Till regeringens disp. 182 133 000 Resultatbedömning Kostnaderna för det internationella samarbetet beror av internationella överenskommelser, i allmänhet på regeringsnivå. De svenska kostnaderna påverkas av variationer i kronans värde. De olika myndigheternas årsredovisningar visar att det finns visst utrymme att styra verksamheten och redovisa denna mot av regeringen och av myndigheterna uppställda verksamhetsmål. Slutsatser Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a. NFR, MFR, HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för angivna särprogram inom EG:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs myndigheternas uppgifter angående bl.a. stöd och service till forskare som deltar i eller förbereder deltagande i samarbetet. Medel har under anslagsposterna 2-5 beräknats för kostnader för sådan verksamhet. Ansvariga myndigheter bör, med utgångspunkt i de av regeringen angivna målen, ytterligare utveckla metoder för att redovisa resultaten från verksamheten. Inom ramen för vad respektive internationella avtal medger bör verksamheten och det svenska deltagandet styras mot uppsatta mål och efter givna riktlinjer. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr. D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 1993/94 Utgift 189 311 515 Reservation 249 317 771 1994/95 Anslag 109 748 000 1995/96 Förslag 61 554 000 varav 40 975 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Från anslagspost 1. betalas kostnader för forskarstipendier och bilateralt forskningssamarbete. Svenska institutet disponerar medlen. Från anslagspost 2. betalas vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder, särskilda undersökningar inom FoU-området samt lokalkostnader för Nordiska institutet för samhällsplanering. För budgetåret 1994/95 betalades från förevarande anslag den första verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR). Kostnaden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret 1995/96 beräknats inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets anslag. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 61 554 000 kr | -------------------------------------------------------------------- 1. Forskarutbyte med utlandet 29 088 000 2. Till regeringens disposition 32 466 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 22. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr. D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 1993/94 Utgift 35 678 000 1994/95 Anslag 36 595 000 1995/96 Förslag 78 799 000 varav 52 907 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1995/96 | | | | Reservationsanslag 78 799 000 kr | -------------------------------------------------------------------- 1. Bidrag till Vetenskapsakademien 42 233 000 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 9 629 000 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 2 885 000 4. Bidrag till Svenska forsknings- institutet i Istanbul 2 582 000 5. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte 3 905 000 6. Institutet för framtidsstudier (nytt) 17 565 000 Slutsatser Riksdagen fattade med anledning av prop. 1993/94:177 om Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (bet.1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399)ett principbeslut om förstärkningar och utökning av verksamheten vid de svenska medelhavsinstituten. Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut, inom de för budgetåret 1994/95 beviljade budgetramarna, avsatt medel för förstärkningar för de svenska medelhavsinstituten. Regeringen förordar att denna anslagsnivå bibehålles. Från Utrikesdepartementets huvudtitel har medel avseende Svenska forskningsinstitutets lokaler i Istanbul överförts till förevarande anslag, anslagsposten 4 (+ 318 000 kr). Beredningsansvaret för ärenden som rör Institutet för framtidsstudier ligger fr.o.m. innevarande budgetår på Utbildningsdepartementet. Verksamheten vid institutet har utvärderats vad gäller måluppfyllelse, kvalitet och relevans. Utvärderingsrapporten överlämnades till Utbildningsdepartementet i november 1994. Rapporten är för närvarande föremål för remissbehandling. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 23. till Vissa bidrag för forskningsändamål förbudgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr. D 22. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 1993/94 Utgift 100 708 956 Reservation 9 291 043 1994/95 Anslag 112 827 000 1995/96 Förslag 158 390 000 varav 104 927 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning. FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor. Regeringens överväganden FRN:s årsredovisning visar att nämnden under 1993/94 har beslutat om nya åtaganden för sammanlagt 102,6 miljoner kronor som skall finaniseras under perioden 1993/94 - 1995/96. Av beloppet avser 48,8 miljoner kronor utrustning som kostar minst 10 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 24. till Dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 158 390 000 kr. E Studiestöd m.m. Inledning Regeringen har tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som har fått i uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssystemet (dir.1994/95:148). Den viktigaste uppgiften för kommittén är att undersöka förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets område. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial utbildning, ingår däremot inte i uppdraget. Beslutet att låta utreda studiestödet kan inte föranleda att området undantas från krav på besparingar. Förslag läggs som innebär utgiftsminskningar inom flertalet stödformer. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anvisat Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96besparing 19971 besparing 19981 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- E. Studiestöd 9 737 10 316 15 171 10 070 -197 -163 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Särskilda arbets- 3323 2891 4743 4087 marknadsinsatser ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Summa 13 060 13 207 19 914 14 157 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Prisnivå 1995/96 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Resultatinformation Antal Utbetalda belopp studerande 1993/94, Mkr Bidrag Lån Studiehjälp 315 000 2 256 - Studiemedel - gymnasial utb. 49 200 576 962 - högskoleutb. 189 600 2 734 5 038 - utlandsstudier 14 300 180 691 Svux 18 400 1 159 177 Svuxa 45 500 1 932 332 Korttidsstudie- 15 000 35 - stöd o internat- bidrag Timersättning 2 400 47 - Stöd vid tecken- 700 5 - språksutbildning ____________ Källa: CSN E 1 Centrala studiestödsnämnden m.m. 1993/94 269 411 621 1994/95 180 358 000 1995/96 265 662 000 varav 181 622 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Inkomster hos Centrala studiestödsnämnden (CSN), som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 86,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor - följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen, - ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området, - på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av studiestöd, - fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, - fullgöra uppgifter enligt lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning och förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. För CSN har satts upp följande verksamhetsmål - att höja kvaliteten i verksamheten i syfte att garantera stor rättssäkerhet för den enskilde - att förbättra sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Härvid bör särskild vikt fästas vid en förkortning av handläggningstiden vid beviljning av studiestöd samt vid en förbättrad telefonservice gentemot allmänheten - att förbättra sin medelshantering under treårsperioden 1993/94 -1995/96 motsvarande 100 miljoner kronor, bl.a. genom ökad satsning på återkravsområdet, och därigenom nedbringa statens räntekostnader - att fortsätta att öka produktiviteten för hela organisationen - att förbättra kostnadseffektiviteten för hela organisationen - att förbättra kostnadseffektiviteten inom ADB-området samt modernisera och effektivisera ADB-rutinerna - att öka insatserna på det personaladministrativa området för att bl.a. reducera korttidssjukfrånvaron med två dagar per anställd och år samt även reducera långtidssjukfrånvaron. Årsredovisning Av CSN:s årsredovisning framgår att de senaste årens volymökning kulminerat under budgetåret 1993/94. Enbart antalet ansökningsärenden ökade med 97 000 eller 15 %. Med denna utveckling har också följt en kraftig ökning av t.ex. antalet telefonsamtal. Härtill kommer problemet med arbetsanhopning under vissa perioder. Under året har 676 000 personer erhållit studiestöd i någon form och 26 000 hemutrustningslån för flyktingar. Antalet lån som förvaltas av CSN uppgick till 1 271 000. CSN framhåller att efterfrågan på individuell information ökat i fråga om både studiestödsregler och anstånd med återbetalning av lån, bl.a. till följd av arbetslöshetssituationen. Myndigheten har stått för ansvaret gentemot de studerande, samtidigt som det under vissa perioder har varit svårt att i tid få erforderliga uppgifter för handläggningen från t.ex. komvux och arbetslöshetskassor. Behandlingstiden för ansökningsärenden och tillgängligheten via telefon och besök har tillhört de kritiska delarna i verksamheten. Telefonservicen har under vissa perioder inte fungerat tillfredsställande. CSN har emellertid vidtagit olika åtgärder för att bemästra situationen genom bland annat ytterligare anpassning av teknik och arbetsrutiner. Trots volymökningen har man i stort sett kunnat hålla det uppsatta målet om en behandlingstid för ansökningsärenden på tre veckor. I normalfallet har handläggningstiden varit omkring en vecka. Genom den nya telefontekniken har det blivit möjligt att flytta över samtal från överbelastade kontor till kontor med viss ledig kapacitet. Ett talsvarssystem har tagits i drift. Omfattande arbete har också gjorts för att utveckla myndighetens ADB-system. En fortsatt översyn och modernisering av hela ADB-systemet pågår. De olika insatser som gjorts för att öka effektivitetsvinsterna i kassahåll- ningen har gett ett resultat på 87 miljoner kronor. Produktiviteten har i förhållande till 1990/91 ökat med i genomsnitt 5 % per år. CSN pekar på att mycket av det utvecklingsarbete som bedrivs kommer att öka totaleffektiviteten, medan produktivitetsutvecklingen kan komma att visa ett negativt resultat. Som exempel nämns samarbetet med högskolans antagningssystem, som kommer att leda till ett förenklat ansökningsförfarande genom att en förprintad studiemedelsan- sökan skickas ut efter en elektronisk signal till CSN:s system. Myndigheten har under året lagt ned betydande resurser på en granskning av kvaliteten i handläggningen. Arbetet fortsätter med inriktningen att stärka kompetensen på området. Revisionsberättelsen Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. De ekonomiadministrativa rutinerna har förbättrats. RRV pekar dock på att utvecklingen mot en god kvalitet i redovisningen och bra internkontroll måste fortsätta. Vidare konstaterar RRV att CSN överskridit den reservationsvis betecknade anslagsposten Särskilt vuxenstudiestöd under anslaget Vuxenstudiestöd med 30 miljoner kronor. RRV anser att CSN bör ändra sina rutiner för beviljning och utbetalning av vuxenstudiestöd eller verka för ändrade förutsättningar vad gäller beviljning av vuxenstudiestöd. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96 Ramanslag 265 622 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 208 000 000 kr Resultatbedömning CSN har under budgetåret 1993/94 fortsatt arbetet med rationalisering av verksamheten. Myndigheten har dels uppnått besparingskraven, dels hanterat kraftigt ökade ärendevolymer inom ramen för givna resurser. Den flexibla organisationen och beredskapen till förändringar har gjort att myndigheten visat sig kunna införliva nya uppgifter i verksamheten på mycket kort tid. De resultat som nåtts och den inriktning som redovisats för det fortsatta arbetet bedöms som tillfredsställande. När det gäller överskridandet av anslagspost under anslaget Vuxenstudiestöd, som aktualiserats i RRV:s revisionsberättelse, kommer regeringen att vidta åtgärder efter det att CSN har inkommit med synpunkter. Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer som lagts fast för budgetperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Någon neddragning av myndighetens resurser bör inte göras. De effektivitetskrav som ställts har nåtts gott och väl genom att CSN inte kompenserats för volymökningar. Övrigt Regeringen har tidigare i denna proposition föreslagit extra utbildningsplatser m.m. med anledning av arbetsmarknadssituationen. För administration av det ökade antalet studiestödsärenden bör CSN anvisas 18 miljoner kronor. För informationsinsatser till studerande utomlands har avsatts 6,3 miljoner kronor under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:150 bil.8, bet.1993/94:FiU20, rskr.1993/94:456). Regeringen föreslår att denna informationsinsats inte genomförs och att en reducering av anslaget görs med motsvarande belopp. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 265 622 000 kr. E 2 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000 Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom avgifter. Under budgetåret 1994/95 beräknas inkomsterna av avgifter uppgå till 134 miljoner kronor. Regeringens överväganden CSN beräknar inkomsterna från avgifterna till ca 208 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. CSN beräknar vidare att kostnaderna för återbetalningsverksamheten i stort sett täcks av inkomsterna. Regeringen gör samma bedömning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1000 kr. E 3 Studiehjälp m.m. 1993/94 Utgift 2 255 777 796 1994/95 Anslag 2 385 532 000 1995/96 Förslag 2 752 293 000 varav 1 976 173 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från anslaget - enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17) - ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor. Regeringens överväganden Studiebidrag Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Vidare kan studiehjälp och extra tillägg lämnas för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter av regeringen eller CSN. För närvarande lämnas studiebidrag i regel för tio månader under ett år. Studiebidraget, som är beloppsmässigt samordnat med det allmänna barnbidraget, är för närvarande 750 kronor per månad. Regeringen föreslår att studiebidrag skall lämnas endast under tid då studier bedrivs. Läsåret i gymnasieskolan är normalt något över nio månader. Studiebidrag bör då lämnas för nio månader. Förslaget föranleder en ändring av 3 kap. 5 § studiestödslagen och i föreskrifter av regeringen. Ändringen medför en besparing på 207,5 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. Under femte huvudtiteln (Socialdepartementet) föreslår regeringen en sänkning av det allmänna barnbidraget från 750 till 625 kr per månad från och med den 1 januari 1996. Frågan om någon form av kompensation för familjer med en ensamboende förälder skall beredas ytterligare. En motsvarande sänkning bör ske av studiebidraget i studiehjälpen, vilket innebär en ytterligare besparing på 267 miljoner kronor under 18-månadersperioden. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349). I likhet med CSN räknar regeringen med att 307 400 studerande under läsåret 1995/96 och 308 500 under läsåret 1996/97 kommer att få studiebidrag. Totalt beräknas kostnaden till 2 433,3 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, varav för juli 1995 - juni 1996 1 719,4 miljoner kronor. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder På annat ställe i denna proposition föreslås resurser motsvarande 16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som genomfört en tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i komvux, varav 750 beräknas för studerande under 20 år. Vidare föreslås att ett särskilt stipendium på 10 000 kr lämnas till studerande som fullföljer basåret i komvux med godkänt resultat. Kostnaderna för studiehjälp beräknas till 97,7 miljoner kronor och för stipendier till 15 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996. Extra tillägg Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr i månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta beloppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr. När det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr kan tillägget inte beviljas. Extra tillägg lämnas liksom studiebidrag normalt för tio månader under ett år. I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör tillägget betalas ut enbart under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett normalläsår. Besparingen uppgår till 11,4 miljoner kronor. Förslaget bör föranleda en ändring av 3 kap. 5 § studiestödslagen. CSN bedömer att antalet elever som får extra tillägg kommer att uppgå till 18 500 under budgetåret 1995/96. Regeringen gör samma bedömning. Medelsbehovet uppgår till 148 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. Inackorderingstillägg Enligt nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor, riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst 2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hemmet och skolan. Regeringen föreslår att det lägsta beloppet justeras till 1 190 kr, vilket motsvarar det belopp som lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) uppbär kontant stöd (1/30 av basbeloppet). Förslaget medför en ändring av 3 kap. 13 § studiestödslagen (1973:349). Inackorderingstillägg beräknas betalas ut till 3 100 elever. Medelsbehovet uppgår till 57,7 miljoner kronor. Dagliga resor för studerande utomlands Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utomlands beräknas till 560 000 kr. Förslag till ändringar i studiestödslagen finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 752 293 000 kr. E 4 Studiemedel 1993/94 Utgift 5 890 062 202 1994/95 Anslag 6 727 000 0001) 1995/96 Förslag 11 053 125 000 varav 7 224 675 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 1) Beräknade utgifter enligt Utbildningsdepartementet 6 567 000 000 kr. Differensen på 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s prognos för anslaget Studiemedel beror i huvudsak på olika ränteantaganden. Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av studiebidrag, dels för räntesubventioner och för avskrivning av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. Regeringens överväganden Under 1995 är det maximala beloppet i studiemedlen 6 962 kr per månad, varav 1 935 är bidrag. Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på gymnasial nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå kommer att få studiemedel under läsåret 1995/96. Kostnaden för studiebidrag beräknas uppgå till 5 763 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, varav för tiden juli 1995 - juni 1996 till 3 812 miljoner kronor. Utgiften för räntesubventioner och avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor, varav för tiden juli 1995 - juni 1996 till 3 121 miljoner kronor. I beloppet är inkluderat studielån som beviljas som en del av särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att resurser anvisas för 3 500 högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås resurser för 150 platser vid Sveriges lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i sommaruniversitet, 1 500 basårsplatser inom högskolan samt 750 basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås 1 000 platser under tre år inom språkområdet. Kostnaderna för studiemedel beräknas uppgå till 296,4 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996 och för perioden juli 1995 - december 1996 till 305,1 miljoner kronor. Studier utomlands i vissa fall -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Kravet på medborgarskap i 4 kap. 36 § | | studiestödslagen vid studier utom riket tas bort ur lagen. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 36 § studiestödslagen (1973:349) kan studiemedel beviljas för studier utom riket endast till svensk medborgare och under de förutsättningar som i övrigt föreskrivs av regeringen eller CSN. Enligt 1 kap. 8 § skall dock sådana utländska medborgare som kan härleda rättigheter från EES-avtalet ifråga om sociala förmåner jämställas med svenska medborgare. Studerandeutbytet mellan olika länder intensifieras. Många universitet och högskolor i Sverige samarbetar med lärosäten i utlandet. Det förekommer att de studerande inhämtar en kurs eller en del av en kurs i en svensk utbildning vid ett universitet eller en högskola utomlands. Av CSN:s anslagsframställning framgår att studier utomlands i de fall som här avses hittills har betraktats som studier vid den svenska läroanstalten och att de svenska reglerna tillämpats även för den utlandsförlagda delen. De utländska medborgare som beviljats studiestöd för studier i Sverige har därmed kunnat behålla stödet vid studier utomlands. Regeringen anser att de studerande som här avses även i fortsättningen bör erhålla studiestöd vid studier utom riket, under förutsättning att studierna varar högst ett år och utgör en del av utbildningen i Sverige. Några ökade kostnader beräknas inte uppstå med hänsyn till tidigare praxis. Bestämmelser om detta bör tas in i studiestödsförordningen (1973:418) så att de förutsättningar som uppställs för rätt till studiemedel vid studier utom riket regleras samlat. För att så skall kunna ske måste av författningstekniska skäl begränsningen till svenska medborgare i 4 kap. 36 § första stycket studiestödslagen tas bort ur lagen. Studiestöd under sjukdom Nuvarande regler m.m. Studiemedel lämnas för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Studiemedel lämnas även för tid under vilken den studerande är sjuk (4 kap. 10 § studiestödslagen). Med sjukperiod förstås tid då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva studier. Sjukanmälan skall göras till försäkringskassan (FK). Endast sjukperiod som godkänts av FK ger rätt till stöd (4 kap. 28-35 §§ studiestödslagen). Motsvarande bestämmelser gäller för studiehjälp, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). För studerande som har studiehjälp krävs dock inte någon anmälan till FK. Enligt 8 kap. 17-19 §§ studiestödslagen behöver studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar inte återbetalas. Avskrivning görs av Centrala studiestödsnämnden (CSN) på grundval av uppgifter om sjukperioder som lämnas av Riksförsäkringsverket (RFV). En studerande som har inkomster vid sidan av studierna har också rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), men sjukpenningen grundar sig då enbart på extra inkomster under studietid eller ferier, s.k. studietids-SGI. Ordinarie SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är vilande under studietiden. Antalet sjukanmälda studerande har inte registrerats de senaste åren, men tidigare uppgifter visar att omkring 15 % av dem som uppbär studiestöd sjukanmäler sig under ett år. En del som är sjuka gör inte någon anmälan. Antalet studerande som fått skuldavskrivning har varierat mellan 1 200 och 1 800 per termin under de senaste åren. Kalenderåret 1993 uppgick beloppet i avskrivning till 9,1 miljoner kronor. CSN:s undersökning och förslag CSN har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått skuldreducering för sjukperioder under läsåret 1989/90, dvs. bland dem som varit sjuka i mer än 14 dagar. Resultaten visar att för drygt hälften var sjukperioden kortare än en månad, medan 14 % var sjuka under längre tid än 3 månader. När det gällde frågan om studier under sjukperioden framkom följande: 4 % hade studerat i full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del också hade följt viss undervisning; 37 % studerade inte alls. På högskolornas mer fria utbildningsgångar hade de studerande avstått från studier i större utsträckning än studerande vid mer bundna utbildningar. Ca 15 % hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 % avbröt studierna. Av dem som hade studerat i viss omfattning under sjukperioden hade 70 % inte blivit försenade. Det var främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån. För dem som får särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) är det totala beloppet (bidrag efter skatt + lån) lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Vid reducering av skuld på grund av sjukdom tas emellertid ingen hänsyn till skatteffekten. CSN tar upp tanken om en lägre kompensation vid sjukdom för dem som har svux. En stor del av bristerna i försäkringen beror enligt CSN på att FK inte har prövat studieoförmåga utan arbetsoförmåga. De personer som studerat under en sjukperiod har förmodligen inte varit medvetna om att detta strider mot bestämmelserna. Reglerna bör emellertid enligt CSN:s mening inte vara utformade så att de avhåller från studier. Den som kan studera i viss omfattning bör få göra det. CSN diskuterar därför tanken att den studerande bör ansöka om skuldreducering och därvid göra troligt att han eller hon åsamkats ytterligare skuldsättning på grund av sjukdomen. CSN föreslår att hela ansvaret för sjukförsäkringen förs över till nämnden. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Ansvaret för sjukförsäkringen för stude-| | rande bör även i fortsättningen åvila försäkringskassan och CSN ge-| | mensamt. Sjukanmälan skall som nu göras till försäkringskassan, | | som också godkänner sjukperioden. CSN svarar för utbetalning av | | studiestödet och avskrivning av lånebelopp i aktuella fall. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens bedömning: Hos försäkringskassorna (FK) utvecklas nu rutinerna för registrering och kontroll av sjukfall med inriktning mot en väsentligt ökad kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena skall i första hand ge upplysningar om graden av funktionsnedsättning med utgångspunkt i den enskildes sysselsättning. Bedömningen när det gäller studerande bör således avse om de kan bedriva studier eller inte. Särskilda resurser har satsats på en betydande utökning av antalet förtroendeläkare. Tanken att ansvaret för studerandeförsäkringen i sin helhet skulle föras över till CSN är regeringen inte beredd att biträda. Ett system med sjukanmälningar till CSN-kontoren skulle medföra en stor extra belastning på organisationen. En viktig faktor i sammanhanget är att kassorna har tillgång till bl.a. läkarkompetens och uppföljningsresurser. Hos kassorna ligger också ansvaret för rehabiliteringsåtgärder. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Karenstiden för avskrivning av studielån | | höjs från 14 till 30 dagar. Lånebelopp som avser efterföljande | | dagar i sjukperioden avskrivs. Avser studielånet del av särskilt| | vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa sker| | avskrivning med 60 % av lånebeloppet. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Av CSN:s redogörelse framgår att systemet hittills inte fungerat helt tillfredsställande. Det gäller främst skuldreduceringen. När det gäller rätten att behålla studiestödet under sjukdom är resultaten inte lika oroande. CSN:s undersökning visar att en stor del av dem som varit sjuka under mindre tid än en månad har studerat under sjukskrivningsperioden. Därmed kan de sägas ha haft helt eller delvis rätt till studiestödet på grund av studier och inte på grund av sjukdom. Ett alternativ i CSN:s framställning har varit att den nuvarande automatiska avskrivningen på grundval av försäkringskassans uppgifter skulle slopas helt och hållet. Avskrivning skulle i stället ske efter ansökan från den studerande och endast i det fall då sjukdomen inneburit en merskuldsättning. Ett sådant förfarande skulle emellertid också skapa betydande administrativt merarbete för CSN och inkludera svåra avvägningsfrågor. Dessutom skulle förfarandet innebära en form av överprövning av försäkringskassans beslut. Regeringen avstår därför från att föreslå en sådan ändring av reglerna. Eftersom merparten av dem som varit sjukskrivna under kortare tid än en månad inte försenats eller inte försenats nämnvärt i studierna är i stället en ökning av karenstiden en rimlig åtgärd. Regeringen föreslår att bestämmelsen i 8 kap. 18 § studiestödslagen (1973:349) ändras så att avskrivning sker för de dagar i en sjukperiod som överstiger 30 dagar. Genom hänvisningen till 8 kap. studiestödslagen i 5 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kommer ändringen också att gälla studerande som beviljas vuxenstudiestöd för arbetslösa. Även med denna ändring, som innebär att självrisken ökar, torde det grundläggande syftet med försäkringen - att vara ett skydd mot merskuldsättning vid längre sjukperioder - uppfyllas. Liksom nu bör en eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter den föregående perioden. För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utgör lånedelen mellanskillnaden mellan utbildningsbidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget efter skatt. Vid sjukdom avskrivs hela lånedelen, vilket innebär en överkompensation för den studerande. Den som t.ex. har utbildningsbidrag med 10 000 kr i månaden betalar ca 2 800 kr i skatt. Nettobidraget är 7 200 kr. Vuxenstudiebidraget efter skatt blir i detta fall 4 800 kr (6 500 - 1 700 kr) och lånedelen 2 400 kr. Efter avskrivning av lånedelen är nettobidraget lika stort som i utbildningsbidragssystemet, men den studerande har betalat 1 100 kr mindre i skatt. Med hänsyn tagen till skatteeffekten bör avskrivning av lån som ingår i vuxenstudiestöd ske med 60 % av lånebeloppet. Ett tillägg med detta innehåll bör införas i 8 kap. 18 § studiestödslagen. De föreslagna ändringarna beräknas medföra en besparing på 7 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. Det åligger CSN att följa upp effekterna av de nya reglerna. Återbetalningsfrågor -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Anstånd med återbetalning av studielån skall| | inte längre ges under tid då en låntagare uppbär utbildningsbidrag| | under arbetsmarknadsutbildning. | | | | Möjlighet att få anstånd med återbetalning ges för yrkesofficersa-| | spiranter. Studiemedel lämnas inte under utbildning till | | yrkesofficer. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: I det studielånesystem som gäller från och med 1989 är återbetalningsskyldigheten relaterad till låntagarens inkomst. Nedsättning (anstånd) ges endast vid mycket små inkomster. I det äldre systemet med återbetalningspliktiga studiemedel ges anstånd helt eller delvis enligt preciserade regler. I båda systemen har låntagaren rätt till anstånd med återbetalningen om han eller hon återupptar studier och uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör viss militär utbildning. Utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning är lika stort som arbetslöshetsersättningen. Det är inte rimligt att den som uppbär utbild- ningsbidrag skall vara befriad från återbetalningsskyldighet av studielån, medan den som har en motsvarande inkomst, t.ex. av förvärvsarbete eller arbetslöshetsersättning, är återbetalningsskyldig. Regeringen föreslår att bestämmelserna i 8 kap. 6 § studiestödslagen ändras så att nedsättning av årsbeloppet inte skall ske om den återbetalningsskyldige uppbär utbild- ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Motsvarande ändring bör göras i punkten 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen för det äldre lånesystemet. Bestämmelserna bör anpassas också till att yrkesofficersaspiranter inte längre är anställda under utbildningstiden. I likhet med reservofficersaspi- ranterna uppbär numera yrkesofficersaspiranterna i huvudsak endast ersättning motsvarande vad som lämnas till värnpliktiga under grundutbildning. Officersaspiranterna bör därför jämställas ifråga om möjligheten att få anstånd med återbetalning av studielån. Yrkesofficersaspiranter bör liksom reservofficersaspiranter inte heller beviljas studiemedel under utbildningstiden. Detta föranleder en ändring av 4 kap. 3 § studiestödslagen. Förslag till ändringar av studiestödslagen finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 053 125 000 kr. E 5 Vuxenstudiestöd m.m 1993/94 Utgift 3 008 540 738 1994/95 Anslag 3 688 230 000 1995/96 Förslag 3 932 700 000 varav 3 575 400 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag. Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i form av vuxenstudiebidrag. Regeringens överväganden Korttidsstudiestöd och internatbidrag Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som deltar i studiecirklar, i kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasieskolenivå samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad arbetsförtjänst och uppgår till 73 kr per timme. Internatbidrag kan beviljas till deltagare i korta kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare, är 327 kr per dygn. Resurserna för stödet utnyttjas inte tillfullo. Av tillgängliga medel under förra budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner kronor. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att resurserna för korttidsstudiestöd och internatbidrag bör minskas med 40 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. Regeringen föreslår vidare att korttidsstudiestödet räknas upp från 73 till 75 kr per timme. Ändring krävs i 5 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349). -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Fackliga organisationer och | | handikapporganisationer skall kunna söka korttidsstudiestöd och | | internatbidrag kollektivt. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Korttidsstudiestöd och internatbidrag beviljas efter ansökan från enskilda personer. Före den 1 juli 1992 var det möjligt för fackliga organisationer att kollektivt ansöka om stöd för fördelning bland arbetstagare. Regeringen anser att denna möjlighet bör återinföras. Förfarandet med kollektiv ansökan innebär en administrativ förenkling, främst genom att antalet ansökningar minskar. Samtidigt underlättas rekryteringen till utbildning. Möjligheten till kollektiv ansökan bör också införas för handikapporga- nisationerna. Förslaget kräver ändring i 5 kap. 4 § och 6 kap 4 § studiestödslagen (1973:349) samt införande av en ny bestämmelse i 6 kap. 8 § samma lag. Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Barntillägget i det särskilda vuxenstudiestö-| | det (svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa | | (svuxa) avskaffas. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Barntillägget i svux och svuxa utges för barn upp till 16 års ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grundskolan. Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995 till 992 kr per månad och barn. Givetvis ger barnet också rätt till allmänt barnbidrag. Barntillägget infördes år 1984 delvis mot bakgrund av att det fanns ett barntillägg i studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden uppgå till ett högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade barn. Barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades emellertid 1989. Någon motsvarighet finns inte heller i utbildningsbidragssystemet. Vuxenstudiestödets nivå relateras inom vissa gränser till den tidigare inkomsten. I ett sådant system är det knappast motiverat med hänsynstaganden till t.ex. familjens storlek. Sådana förhållanden beaktas inom ramen för familjepolitiken. Regeringen föreslår att barntillägget i svux- och svuxasystemen avskaffas. Besparingen beräknas till 280 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. Förslaget kräver ifråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 7 kap. 7 c och 8 c §§ upphävs, dels ändring av 7 kap. 1 och 7 §§ samt i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 § ändras. I 7 kap. 11 och 14 §§ görs vissa tekniska och språkliga justeringar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder På annat ställe i denna proposition föreslås att resurser anvisas för 34 500 platser under läsåret 1995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000 platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en förstärkning till folkbildningen motsvarande 10 000 platser i folkhögskolan under läsåret 1995/96. Resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) beräknas till 2 687,7 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996. Medelsbehov Regeringen har beslutat om återinförande av särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid de s.k. YTH-utbildningarna fr.o.m. den 1 januari 1995. Medelsbehovet till följd av denna förändring beräknas till 92,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utgifterna under anslaget E.4 Studiemedel m.m. beräknas i stället minska med 29 miljoner kronor. Regeringen föreslår att resurser avsätts för särskilt vuxenstudiestöd med sammanlagt 1 093,7 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. För särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har beräknats 2 784,4 miljoner kronor. Medelsdisposition Under anslaget för budgetåret 1995/96 bör tas upp 3 932;7 miljoner kronor med följande fördelning: Mkr Korttidsstudiestöd och internatbidrag 54,6 Särskilt vuxenstudiestöd 1 093,7 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 2 784,4 Summa 3 932,7 Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa finns samlade under anslget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 3 932 700 000 kr. E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. 1993/94 Utgift 51 409 017 1994/95 Anslag 71 000 000 1995/96 Förslag 186 249 000 varav 125 574 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Regeringens överväganden Beloppet i timersättning bör räknas upp från nuvarande 73 till 75 kr per timme. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om detta. Timersättning beräknas för ca 42 000 timmar i särvux och för ca 800 000 timmar i sfi under ett år. Kostnaderna under budgetåret 1995/96 beräknas till 4,7 miljoner kronor för studerande i särvux och till 87,7 miljoner kronor för studerande i sfi. Under anslaget anvisas medel för försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Stödet är avsett för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn som deltar i sådana kurser. För ändamålet beräknas 14,9 miljoner kronor. Under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet föreslås inrättande av ett särskilt bidrag inom Utbildningsdepartementets område för elever vid riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade elever samt svårt rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning. Det särskilda bidrag som nu betalas ut enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning upphör. Medel för ändamålet, som tidigare beräknats under elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbetmarknadspolitiska åtgärder bör i fortsättningen anvisas under detta anslag. Beloppet uppgår till 78,9 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186 249 000 kr. E 7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 1993/94 Utgift 107 638 866 1994/95 Anslag 97 645 000 1995/96 Förslag 18 730 000 varav 12 477 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag för reserabatter för studerande samt reseersättning till studerande vid statens skolor för vuxna. Regeringens överväganden Talboks- och punktskriftsbiblioteket Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör få bemyndigande att beställa sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor. Kostnader för produktion av studielitteratur för studerande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker beräknas till 18 730 000 kr. Centrala studiestödsnämnden (CSN) Genom ett avtal mellan CSN och vissa trafikföretag erbjuds studerande som beviljas studiestöd rabatterade priser på resor. De studerande erhåller för ändamålet ett s.k. CSN-kort. För budgetåret 1994/95 har riksdagen anvisat 81,2 miljoner kronor för reserabatter. Enligt socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande (bet. 1993/94:SfU:13, rskr. 1993/94:281) har regeringen i uppdrag att låta utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningar. Mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att statliga bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. CSN bör emellertid vara oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgiftsbeläggning av CSN- kortet uppnå likartade förmåner för de studerande. Studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) som deltar i en under- visningsperiod vid skolan kan få resekostnadsersättning för resa mellan hemorten och studieorten tur och retur. Vid en av CSN genomförd enkät bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle vara negativt om ersättningen slopades, medan övriga ansåg att det inte skulle ha någon större betydelse. Regeringen föreslår att resekostnadsersättning till studerande vid SSV inte längre skall lämnas. Förslaget kräver ifråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 16 § upphävs, dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 16 § skall utgå, dels att 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 7 kap 4 och 20 §§ ändras samt i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 § ändras. Besparingen under anslaget uppgår till 128,3 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - 31 december 1996. Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 an- visar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr. E 8 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar 1993/94 Utgift 136 494 224 1994/95 Anslag 57 000 000 1995/96 Förslag 85 580 000 varav 58 585 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag till studerande vid utbildning som leder till specialpedagogexamen och påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Regeringens överväganden Under läsåret 1995/96 beräknas att ca 680 studerande kommer att beviljas vuxenstudiebidrag med i genomsnittt 86 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 85 580 000 kr. Upprättade lagförslag I enlighet med vad som anförts under anslagen E 3. Studiehjälp m.m., E 4. Studiemedel, E 5. Vuxenstudiestöd m.m. samt E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål har inom Utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Lagförslagen bifogas som underbilagor 9.2 och 9.3. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 10. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar anvisar ett förslagsanslag på 85 580 000 kr. E 9 Studiearvode 1995/96 Nytt anslag (förslag) 1 620 000 000 varav 972 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Regeringens överväganden Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att ytterligare 9 000 studerande skall kunna antas i högskolan under läsåret 1995/96 med inriktning på naturvetenskap och teknik. Utbildningsplatserna är främst avsedda för dem som inte tidigare har en naturvetenskapligt/tekniskt inriktad högskoleutbildning och som har arbetslivserfarenhet. För att åstadkomma ett tillräckligt stort intresse i målgruppen, i vilken många kvinnor bör ingå, är det väsentligt att erbjuda mycket goda villkor. Det gäller dels studiefinansieringen, dels villkoren till ledighet under studietiden för dem som har anställning. De som antas till dessa naturvetenskapligt/tekniskt inriktade utbildningar bör erbjudas en ny form av studiefinansiering, NT-arvode, under de två första åren. Stipendiebeloppet bör uppgå till 12 000 kr per månad. Därefter bör finansieringen ske via studiemedel. Efter avslutad utbildning med godkänt resultat bör en viss avskrivning av skulden kunna ske. Med denna form av stöd bör incitamenten öka kraftigt för dem som har stadigvarande inkomst och familj att genomgå utbildningen. Generösa regler för ledighet bör också införas för att underlätta övergången till denna utbildning. Minst fem års arbetslivserfarenhet skall vara ett villkor för att komma i fråga för antagning. En övre åldersgräns på 45 år kommer att läggas fast. Regeringen avser att återkomma till riksdagen beträffande den närmare utformningen av reglerna för stipendierna. F Övriga ändamål ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anvisat Anvisat Förslagvarav beräknat för Beräknad Beräknad ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96besparing 19971 besparing 19981 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- F. Övrigt 111 50 61 51 of of ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Särskilda arbets- 22 marknadsinsatser ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Summa 111 72 61 51 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Prisnivå 1995/96 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- F 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 1993/94 Utgift 31 695 000 1994/95 Anslag 23 982 000 1995/96 Förslag 35 596 000 varav 34 608 000 beräknat för juli 1995-juni 1996. År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelser med främmande makter 1950:114). Enligt förordningen (1988:1462) med instruktion för Svenska unescorådet har rådet till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt samarbetsorgan enligt stadgan för Unesco, som förutsätts finnas för att samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av Generalkonferensen, som hålls vart annat år. Vid Unescos nästa generalkonferens, den 28:e, hösten 1995 kommer årsbudgeten för 1996-97 att fastställas. Den svenska andelen kalenderåret 1996 kommer enligt nu föreliggande uppgifter att utgöra drygt 1,5%. Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv samt bidraget till ICCROM uppgår vardera till 1% av Sveriges årsbidrag till Unesco. Bidraget till Unescos Internationella kulturfond föreslås uppgå till 100 000 kr. Sverige kommer att kandidera till Unescos styrelse vid Generalkonferensen 1995. Regeringens överväganden Svenska Unescorådet har i sin årsredovisning anmält att årsbidraget till Unesco utgjort drygt 1,5% istället för drygt 1% som tidigare redovisats, varför anslaget måste justeras. Medel för ändamålet har därför omfördelats inom Utbildningsdepartementets ram. För årsbidrag till Unesco och andra bidrag och avgifter beräknas 33 241 000 kr. För Svenska unescorådets kostnader inklusive Generalkonferensen 1995 beräknas 2 355 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 596 000 kr. F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område 1993/94 Utgift 12 093 250 Reservation 3 606 750 1994/95 Anslag 16 538 000 1995/96 Förslag 25 231 000 varav 16 720 000 beräknat för juli 1995-juni 1996. Regeringens överväganden Myndigheterna inom Utbildningsdepartementets område arbetar i en allt större utsträckning med utvecklings- och rationaliseringsfrågor. Det gäller t.ex. utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kost- nadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt. Resurser för sådana insatser anvisas normalt under respektive myndighetsanslag. Eftersom många insatser till sin karaktär är sådana att de behöver en särskild resursinsats under begränsad tid är det totalt sett mer rationellt att fortlöpande pröva var resursinsatserna behövs mest. Anslaget avser medel till tillfälliga förstärkningar för ovan nämnda ändamål. Också vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art bör kunna finansieras från anslaget. Under anslaget har 780 000 kr beräknats för utbildningsstatistik. Fickskolan och utbildningsstatistisk årsbok ger båda översiktlig information om utbildning på alla nivåer i Sverige. Medel för översättning av fickskolan till engelska, tyska och franska har också beräknats. Som framgår av bilaga 8 till denna proposition föreslås ingen folk- och bostadsräkning 1995. Inom Finansdepartementet förbereds frågan om registerbaserad hushålls- och yrkesstatistik. Inför 1985 års folk- och bostadsräkning beslöt riksdagen att ett register över befolkningens utbildning skulle upprättas, där uppgifterna skulle hämtas från olika utbildningsregister. Vid uppläggningen av registret framkom olika kvalitetsproblem. Därför inhämtades utbildningsuppgifter i 1990-års folk- och bostadsräkning. Kvalitetsproblemen är nu lösta och registret har god kvalitet utom när det gäller uppgifter om invandrare. 1 800 000 kr beräknas därför under anslaget för en totalundersökning om invandrares utbildning. För statistik avseende offentliga utgifter inom utbildningssektorn har 375 000 kr beräknats under bilaga 8, anslaget D 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 25 231 000 kr. Bilaga 9.4 Sammanfattning av och remissyttranden över Statens skolverks förslag (Dnr 93:1903) om en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier 1 Remissinstanser Över nämnda förslag har remissyttranden avgivits av Statskontoret, Riks- revisionsverket (RRV), Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Riksidrottsförbundet (RF), Stockholms stad, Sollentuna, Norrköpings, Tingsryds, Helsingborgs, Varbergs, Strömstads, Bengtsfors, Örebro, Sundsvalls och Gällivare kommuner samt Svenska kommunförbundet. Yttranden har dessutom inkommit från Sollefteå, Olofströms, Jönköpings och Karlstads kommuner samt Gymnasiet i Ljusdal och Lärarnas riksförbund (LR). 2 Olika former av idrottsgymnasier Skolverket anser att riksrekrytering är oförenlig med rådande styrsystem och ansvarssystem. På grund av ett stort intresse för idrott i landet, också i kommuner och skolor, bedömer Skolverket dock att det för vissa idrotter och i viss omfattning är motiverat med riksrekryterande idrottsgymnasier. För mindre specialidrotter kan riksrekrytering behövas. Skolverket föreslår att åtskillnad görs mellan lokala, regionala, och riksrekryterande idrottsgymnasier. Den nya gymnasieskolan ger utrymme för lokala och regionala idrottsgymnasier. Kommuner kan sluta samverkansavtal utan riksintagning, för detta behövs ingen statlig reglering. Riksidrottsgymnasiernas syfte bör fortfarande vara att underlätta kombinationen satsning på elitidrott och studier. Skolverket anser också att en tydlig gränsdragning bör göras från statens sida mellan skolhuvudmännens utbildningsansvar och skyldighet och konsekvenserna av en nationell satsning på elitidrott. Det är enligt Skolverkets mening viktigt att beakta att idrotts- satsningen i första hand motiveras av elitidrottens särskilda behov. Flertalet remissinstanser instämmer med utredningens förslag och framhåller att restriktivitet bör iakttagas med tillstånd både vad gäller antal intagningsplatser och anordnarorter. Specialidrottens utökade finansie- ringsansvar kan leda till en annan syn på behovet av riksrekryterande idrottsgymnasier, där antalet bättre motsvarar behovet och detta i sin tur leder till bättre kvalitet på riksidrottsgymnasierna. Sollentuna kommun anser att möjligheterna att inrätta lokala grenar i syfte att ge eleverna specialinriktade utbildningar måste finnas, men att inrätta en lokal gren inom teoretiska eller yrkesinriktade program enbart i syfte att värva elever till skolan skall inte vara tillåtet. Samarbetsavtal mellan kommuner gällande regionala idrottsgymnasier måste diskuteras och ingås i god tid före den normala antagningsprocessen. Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget men konstaterar att regleringen av riksrekryterande idrottsgymnasier i gymnasieförordningen medför undantag från det generella planeringssystemet. Sådana undantag måste vara begränsade och principiellt välgrundade för att inte trovärdigheten för systemet skall urholkas. RF instämmer i utredningens förslag och är positivt inställd till en reducering av riksidrottsgymnasierna. Möjligheten för vissa lagidrotter att övergå till regional verksamhet underlättar för eleven att i tävlingssammanhang representera sin hemmaförening. 3 Regler för riksidrottsgymnasier Skolverket föreslår att regeringen som tidigare bör besluta om vilka idrotter som skall bedrivas som riksidrottsgymnasier, i vilken kommun verksamheten skall bedrivas och antagningsvolymen på respektive ort. Dessa beslut bör ske vart tredje år på förslag av RF och Svenska kommunförbundet. Ansökan, urval och intagning samt RFs medverkan i denna process skall regleras i förordning. Remissinstanserna anser i stort sett att förslaget är bra. Många remissin- stanser påpekar att lokala förutsättningar är viktiga vid etablering av nya riksidrottsgymnasier. För att möjliggöra en långsiktig planering krävs en statlig reglering av verksamheten. Ett par kommuner understryker att en hård bedömning sker från kvalitetssynpunkt vad gäller anordnarkommunens insatser, elevers idrottsliga meriter och instruktörers kunnande. RF instämmer med utredningens förslag att regeringen även fortsättningsvis beslutar vilka kommuner som får tillstånd att anordna riksidrottsgymnasier efter yttrande från RF. RF anser det som en förutsättning att i gymnasieförordningen få fastlagt att urval av studerande sker via specialförbunden när det gäller idrottsliga meriter och att kommunen har motsvarande ansvar för övriga behörighetskriterier. I gymnasieförordningen måste också framgå vilka regler som gäller för ansökan, intagning samt specialidrottsämnets omfattning och kursplan. 4 Kostnadsfördelning Skolverket konstaterar att missnöje råder med nuvarande reglering av finansieringen av riksidrottsgymnasiernas verksamhet. Skolverket föreslår därför ett tydligare statligt ansvarstagande för finansieringen och fördelningen av kostnader för riksidrottsverksamheten. Skolverket föreslår att hemkommunerna svarar för elevernas utbildningskostnader i form av interkommunal ersättning samt eventuella inackorderingskostnader och resebidrag. Idrottsrörelsen skall enligt Skolverkets förslag svara för kostnaderna för specialidrotten, genom det statliga verksamhetsstödet till RF. Skolverkets bedömning är att det är viktigt att riksidrottsgymnasiernas specialidrottsundervisning ses som en av statens insatser för elitidrotten som kan jämföras med andra elitidrottssatsningar. De flesta remissinstanser instämmer i utredningens förslag till finansiering. RRV och Statskontoret anser det motiverat att idrottsrörelsen får finansieringsansvaret även för inackorderings/resebidrag. Kostnader utöver den interkommunala ersättningen är merkostnader som beror på elevens idrottsinriktning. Örebro kommun anser också att ansvaret för finansieringen kan tas över tidigare och fullständigare av idrottsrörelsen. Bengtsfors kommun anser att CSN skall betala eventuell inackordering och resekostnader, finansieringen skulle lösas så att CSN via statsbudgeten tillförs de beräknade kostnaderna för inackorderings/resebidrag. Kommunförbundet anser att hemkommunen uteslutande bör betala sedvanlig kostnad för genomgånget nationellt program, där den tillkomman- de kostnaden för ämnet specialidrott exkluderas. RF instämmer ej med Skolverket om att de särskilda kostnaderna för specialidrotten i riksidrottsgymnasier faller utanför det kommunala åtagandet. Kostnader för specialidrott i den sche- malagda undervisningen skall ingå i den interkommunala ersättningen. RF är beredd att medverka till en adekvat gränsdragning i den frågan. RF instämmer i utredningens förslag att det måste bli tydligare gränsdragning i betalningsansvaret mellan kommun och stat. Verksamhetsstödet till specialidrotten utanför schematid skall utgå från det särskilda verksamhetsstöd till vissa utbildningar som Skolverket disponerar från Utbildningsdepartementet och inte tas som utredningen anger, inom RFs budgetanslag från Finansdepartementet. RF kan inte acceptera utredningens förslag att verksamhetsstödet skall tas från RFs budget. 5 Uppföljning och utvärdering Skolverket föreslås ha uppföljnings- och utvärderingsansvar för verksamheten. Riksidrottsförbundet ansvarar för den särskilda idrottssatsningen. De remissinstanser som yttrat sig i frågan ser att en statlig uppföljning och utvärdering kan garantera att en god utbildningskvalitet hålls. RF är beredda att ta på sig ansvaret för utvärderingen av att den idrottsliga satsningen kommer till stånd. RF påpekar dock att det kommer att kräva stora insatser från idrottsrörelsen centralt. RF är också beredd att tillsammans med Skolverket utvärdera och följa upp specialidrottsämnet på skoltid. 6 Genomförande Skolverket föreslår att den nya regleringen av riksidrottsgymnasier skall gälla från 1995/96 för de elever som startar sin utbildning då. För de elever som påbörjat sin utbildning skall de nuvarande reglerna gälla. Remissinstanserna instämmer överlag till förslaget. Många anser dock att man bör överväga om inte den nya regleringen skulle gälla för verksamheten i samtliga tre årskurser. RF anser att oklarheter i dagens interkommunala ersättningssystem får betydande konsekvenser för hela verksamheten. RF ser det som orimligt att förändra verksamheten till läsåret 1995/96, om inte ett beslut om verksamheten finns före oktober månads utgång 1994. 7 Övrigt Skolverket föreslår att om en förlängd studiegång för någon elev vid riksrekryterande idrottsgymnasier bedöms nödvändig skall detta avtalas i samråd mellan berörda kommuner och riksidrottsförbund. Många remissinstanser delar Skolverkets uppfattning, en del vill dock att utbildningen redan från början läggs ut på längre tid. CSN erinrar om att en förlängning av studietiden kan komma att medföra ökade utgifter för staten i form av studiestöd. En konflikt med studiestödsförfattningens krav på heltidsstudier för att få studiestöd kan också uppstå. RF vill att den tidigare möjligheten att förlänga studietiden med ett år regleras i förordningen eller på annat sätt genom avtal. Bilaga 9.5 SOU 1994:127 Kronan - Spiran - Äpplet. En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet. Sammanfattning av SOU 1994:127 samt kommitténs förslag. Kommittén konstaterar inledningsvis att behovet av högre utbildning kommer att öka även fortsättningsvis i Sverige. Kommittén redovisar insatser som gjorts de senaste åren för att bygga ut högskolan och förändra utbildningsutbudet för att möta förändrade behov i samhället. Ytterligare insatser behövs dock för att möta enskilda människors efterfrågan på högre utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. För att näringslivet skall kunna möta en ökad konkurrens och för att vi i Sverige skall kunna undvika en hotande permanent arbetslöshet krävs också ytterligare insatser. Kommittén grundar sina ställningstaganden på undersökningar och samstämmiga bedömningar av bl.a. OECD, SACO och SCB. Behovet av gränsöverskridande utbildningar kommer i framtiden att öka och kombinationer och samverkan mellan ämnen kommer att bli allt viktigare. Tekniskt och naturvetenskapligt utbildade personer kommer att efterfrågas i allt högre grad. Därutöver kommer internationellt samarbete och användning av informationsteknologi att öka i betydelse inom alla områden. Distansundervisningen kommer att spela en viktig roll för att öka tillgängligheten till utbildning. Stockholms län har cirka en femtedel av landets befolkning och utgör ett av landets mest expansiva områden. Samtidigt har universitetet och högskolorna i området tilldelats endast 17 procent av de totala resurserna för grundutbildning i landet. Antalet sökande till universitet och högskolor i Stockholms län har varit extremt stort och många har inte kunnat beredas plats. Andelen nybörjare i högskoleutbildning i Stockholms län är emellertid lägre än riksgenomsnittet och detta gäller särskilt för den södra delen av länet. Kommit- tén konstaterar att den inomregionala obalansen i länet är ett stort problem på grund av att det ger upphov till social snedrekrytering och de samhällsproblem som är relaterade till detta. Bland annat innebär det att vi har en outnyttjad begåvningsresurs, vilket leder till effektivitetsförluster för samhället i stort. Kommittén analyserar därefter hur en struktur för utbyggnad i Stock- holmsområdet bör se ut och vilka faktorer som är av vikt. Tillgänglighet till högre utbildning på studenternas villkor är mycket viktigt. Därmed avses inte bara det geografiska avståndet utan även det upplevda avståndet. Därmed avses också att studenten kan tillgodogöra sig utbildningen samt att undervisningen läggs på sådan tid som passar de enskilda studenterna. För att högskolan skall uppnå en hög kvalitet krävs en akademisk miljö. Detta kan endast uppnås vid en volym som kan bära de kostnader som är förknippade därmed, t.ex. bibliotekskostnader. Högskolans storlek förmodas vara avgörande vad gäller forsknings- och utbildningsprocessen. En kritisk massa måste uppnås för att ge tillfredsställande förutsättningar för en kvalitativt högtstående forskningsverksamhet och för att ge utbildningen akademisk bredd och djup. Kommittén ger därefter förslag till hur en ny struktur för högre utbildning och forskning i södra Stockholmsområdet bör utformas. Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun och till detta campus föreslår kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna samlokaliseras. Varje campus bör kännetecknas av en egen utbildnings- och forskningsprofil. Inom och mellan campus bör modern informationsteknik (IT) användas. IT bör även an- vändas som stöd till distansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studie- centra knutna till de olika campus. Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdisciplinär och gräns- överskridande ansats. Utbildningen bör därför ha en betydande ämnesmässig bredd och forskningen inriktas mot två huvudområden: forskning om Östersjöområdet och Östeuropa samt forskning om livsvetenskaper, där forskning om vård och omsorg ingår. Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet, vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakulteten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation. Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara helt fristående från andra universitet och högskolor och att uppbyggnaden vid slutet av en första etapp omfattande budgetåren 1995/96 och 1997-1999 bör motsvara 4 500 helårsstudenter, varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra etapp omfattande budgetåren 2000-2002 bör en utbyggnad med 2 900 helårsstudenter äga rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär resurser för sammanlagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet respektive 3 000 i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkommer i varje campus studenter vars utbildningar anordnas av andra univer- sitet och högskolor. Remissammanställning Remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över SOU 1994:127; Kronan - Spiran - Äpplet. En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet. 1 Remissinstanserna Yttranden har inkommit från Försvarsmakten, Statskontoret, Statens fastighetsverk, Statens lokalförsörjningsverk, Statistiska centralbyrån, Riks- revisionsverket (RRV), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet (KI), Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Danshögskolan, Dramatiska institutet (DI), Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, Högskoleutbildning på Gotland, Statens kulturråd, Riksantivarieämbetet och Statens historiska museer (RAÄ-SHMM), Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Stockholms läns landsting, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna, Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges akademikers centalorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorga- nisationen i Sverige (LO), Hälsohögskolan i Stockholm, Svensk teaterunion/- Svenska ITI, Stiftelsen för forskning med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). Följande instanser har inkommit med spontana yttranden: Stockholms handel- skammare, Civilekonomerna, Sven Nilsson, ST/atf avdelning 214/06, Stockholms universitets studentkår, Lärarhögskolans studentkår i Stockholm och LO-sektionen i Haninge-Tyresö. 2 Allmänt Betänkandet mottas över lag väl av remissinstanserna och i stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag. De kritiska åsikter som framförs redovisas nedan. Uppsala universitet framför farhågor beträffande stora satsningar på uppbyggnad av nya universitet och högskolor när signaler ges om kraftiga resursnedskärningar på de redan existerande. Att ytterligare splittra resurserna ser Uppsala universitet som felaktigt. Lunds universitet och Uppsala universitet menar att de nationella resurserna är för knappa för en spridning av forskningen till ytterligare en högskola. RRV ifrågasätter nödvändigheten av en ny universitetsstruktur. De verksamheter och inriktningar som lyfts fram som centrala i förslaget skulle kunna införas i utbildningsuppdragen till de lärosäten som redan tidigare är etablerade i södra delen av Stockholmsregionen. En fortsatt utbyggnad skulle då kunna ske under nuvarande utbildningsanordnare. Uppsala universitet, Lunds universitet, RRV samt LO framför att ett nytt universitet bör ses ur ett nationellt perspektiv, ej som en Stockholmsfråga. SCB ifrågasätter den koppling utredningen gör mellan tillgänglighet till högre utbildning länsvis och andel högskolestuderande inom länet. SCB menar att den låga övergångsfrekvensen lika väl kan bero på andra faktorer, t.ex. en jämförelsevis god möjlighet att få arbete i Stockholmsområdet. En kapacitetsutbyggnad kan leda till att en högre andel av Stockholmsungdomarna studerar vidare inom länet och att en lägre andel kommer att studera utanför länet. LO instämmer i att fler studerar vidare om tillgängligheten ökar, men vänder sig mot den argumentering för detta som utredningen framför. LO menar att det gynnar en region att ha en högskola då det attraherar kunskapsintensiva företag samt medför att en stor andel ungdomar flyttar in i kommunen och stannar kvar. Utredningens argumentering därför är felaktig, anser LO, eftersom den leder fram till att en utebliven högskoleutbyggnad i Stockholm kommer att innebära att andra delar av landet utsätts för brain-drain då Stockholms län kommer att kräva en högre andel högutbildade än riksgenomsnittet. 3 Organisation Kommitténs förslag Självständighet? Utgångspunkten för kommitténs uppdrag har varit att Söderstrukturen skall fungera som ett självständigt universitet, men ledas av styrelsen vid Stockholms universitet. Kommittén ser detta som en mindre lyckad lösning och förordar att Söderstrukturen helst bör utgöra en helt fristående organisation. I enlighet med utgångspunkten föreslår dock kommittén att Stockholms universitet får två separata utbildningsuppdrag för grundläggande högskoleutbildning. Samverkan med andra utbildningsanordnare befästs genom särskilda anvisningar, vilka utgör del av dessa lärosätens utbildningsuppdrag. En vicerektor utnämns som ansvarar för Söderstrukturen. Nätverk och lokala studiecentra Kommittén föreslår att verksamheten organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus - Spiran, Äpplet och Kronan - som vart och ett har en egen profil, samt i lokala studiecentra. Distansutbildning bör ges från varje campus inom ämnen som anknyter till dess profil. Utbildningsanordnare Inom varje campus samverkar flera utbildningsanordnare, även om Söderstrukturen blir utbildningsanordnare vid alla campus för den övervägande andelen utbildningar. Vissa av de utbildningar som lokaliseras till Spiran kommer såle- des att ha KI eller KTH som utbildningsanordnare. Vissa utbildningar som ges vid Äpplet kommer att ha KTH som utbildningsanordnare och vid Kronan kommer utbildningar att anordnas av LHS, konstnärliga högskolor och eventuellt olika privata utbildningsanordnare. Intern organisation Organisationen bör vara problemorienterad och möjliggöra fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombinationer. För planering och genomförande av utbildningar ansvarar vid varje campus en utbildningsnämnd, vilken delegerar till underställda nämnder som ansvarar för ett antal utbildningar. För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet som indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakulteten svarar inte för grundutbildningen. Tills vidare bör medlemmarna av fakulteten också kunna vara medlemmar vid den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen. Söderstrukturen föreslås bli organiserad i akademiska och administrativa basenheter - avdelningar - med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas forskning. Alla lärare förutsätts både undervisa och forska. Genom under- visningen är de knutna till avdelningarna och till utbildningsnämnder och genom forskningen knyts de till den mångdisciplinära fakulteten. Remissopinionen Organisation Remissopinionen är delad vad gäller självständigheten för Söderstrukturen. Många remissinstanser kommenterar ej denna fråga. Av de instanser som kommenterar den är dock en majoritet negativ till att Söderstrukturen skall ligga under Stockholms universitet. Stockholms universitet avvisar den organisationsform som är kommitténs huvudförslag och förordar att Söderstrukturen organiseras som en ny enhet som redan från början är ekonomiskt och organisatoriskt helt fristående. Även KI, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Haninge kommun, Nynäshamns kommun, Tyresö kommun, Salems kommun och SACO anser att det vore bättre med en självständig högskola med en egen styrelse. Tyresö kommun påpekar att detta skulle ge större möjligheter att etablera nya samverkansformer med näringslivet. RRV anser att man genom att knyta Söderstrukturen till Stockholms universitet bygger in problem som kan undvikas om högskolan är helt självständig. Problem kommer att uppstå vid den interna resursfördelningen och vid återrapporteringen när de två enheterna är uppbyggda på olika sätt. Dessutom begränsas flexibiliteten mer än på andra högskolor då statsmakterna genom denna konstruktion styr utbildningsinriktningen mer än vad som är fallet med andra högskolor, påpekar RRV. KTH och Botkyrka kommun anser att Söderstrukturen åtminstone på lång sikt bör vara ett självständigt universitet med en egen styrelse. Nätverk En knapp majoritet av remissinstanserna tillstyrker ett nätverksuniversitet. Bland dessa ingår CSN, KTH, LHS, Landstingsförbundet och Huddinge kommun. Flera remissinstanser tycker att förslaget är mycket spännande, till exempel Kulturrådet och Sundbybergs stad. Kritiska synpunkter framförs dock av flera av remissinstanserna. RRV framför starka tvivel vad gäller nätverksstrukturen och ifrågasätter var helhets- och samordningsansvaret skall ligga när de olika huvudmännen skall ansvara för sina respektive verksamhetsgrenar. Verket anser också att kommittén ej har lyckats visa att ett nätverksuniversitet är en bra lösning resursmässigt sett. I Huddinge och Haninge bedrivs redan utlokaliserad verksamhet av KI, KTH samt Stockholms universitet vars omfattning kan utökas utan att ett nätverksuniversitet skapas. RRV menar att de mål som eftersträvas i Söderstrukturen lika väl kan nås genom särskilda åtaganden till de respektive utbildningsanordnarna. KI, Stockholms universitet, Hälsohögskolan i Stockholm, Industriförbundet, SACO och Salems kommun anser att det endast bör vara ett campus. Detta bör vara förlagt till Huddinge. Hälsohögskolan i Stockholm motiverar det med att detta ger en starkare ställning för både utbildning och forskning. Lund universitet anser att ett campus är att föredra, då IT aldrig kan ersätta mänsklig kontakt. Enligt den ämnesindelning som gjorts vid de olika campuslokaliseringarna förefaller risken, enligt Lunds universitet, också stor att det kan bli ett kvinno- och ett mansuniversitet. Även Sundbybergs stad anser att faran för könssegregation måste beaktas. Konsthögskolan i Stockholm tillstyrker ej förslaget om avsikten är att införa regionala beslutsnivåer över självständiga högskolor. Om nätverksuniversitetet däremot syftar till att förbättra erfarenhetsutbytet är de positivt inställda. Lokala studiecentra Lokala studiecentra uppfattas positivt av i stort sett alla remissinstanser. Alla kommuner anser det vara ett bra förslag, och många, tex. Sundbybergs stad, Norrtälje kommun och Tyresö kommun, är angelägna om att inom sin kommun få ett lokalt studiecenter. Stockholms universitet och KTH vill dock vänta med en generell utbyggnad av lokala studiecentra. De vill börja med försöksverksamhet i begränsad skala där de lokala förutsättningarna är mycket gynnsamma, t.ex. i Tyresö. RRV är av åsikten att varje lärosäte själv bör bestämma om studiecentra skall byggas upp knutna till dem. Intern organisation En majoritet av remissinstanserna är positivt inställda till att den interna organisation kommittén föreslår bör vara problemorienterad och ämnes- överskridande och att forskningen bör organiseras i en mångvetenskaplig fakultet. HSFR, Östersjöstiftelsen, Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting, Hälsohögskolan i Stockholm och många kommuner - Sundbybergs stad, Haninge kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun och Nynäshamns kommun - står bakom förslaget. Hälsohögskolan i Stockholm ser förslaget som mycket intressant. För dem är det mycket viktigt att ha en naturlig fakultetsanknytning. En sektion för livsvetenskaper vid den mångdisciplinära fakulteten skulle ge en gemensam bas för forskning och forskarutbildning inom vård- och omsorgsområdena. Det vore också bra, påpekar Hälsohögskolan, med gränsöverskridande ämneskombinationer. Huddinge kommun framför att Sverige har behov av ett universitet med en nydanande akademisk organisation och en internationell, mångdisciplinär och gränsöverskridande inriktning. HSFR, som är positivt inställd till den mångvetenskapliga fakulteten, menar dock att forskningstjänsterna bör vara knutna till en normal ämnesstruktur, då det krävs specialistkompetens i någon disciplin för att det gränsöverskridande arbetet skall bli fruktbart. Även kompetensuppbyggnad kräver disciplinorientering. HSFR är den enda remissinstans som kommenterar förslaget om att lärarna skall ha ämnesanknytning till en traditionell fakultet. Rådet påpekar att detta förefaller organisatoriskt svårhanterligt och menar att detta gäller även forskarutbildningen. KI instämmer med kommitténs förslag att tillsättningen av lärare och doktorander i uppbyggnadsskedet bör bygga på deltagande av tjänsteför- slagsnämnderna från de ämnesinriktade fakulteterna i Stockholmsområdet. KI framhåller också att undervisningen och forskningen inom vård- och omsorgsområdet bör vara organiserat under KI och ej brytas ut för att ligga under Söderstrukturen. SACO är av samma mening som KI och föreslår att den nya hälsohögskolan bör övervägas få ställning som vårdvetenskaplig fakultet och knytas till KI. Det skulle befrämja en starkare koppling till den medicinska vetenskapen och stimulera till forskningsaktiviteter och internationella kontakter. TCO föreslår att en mångdisciplinär fakultet inrättas till att börja med, men att särskilda disciplinfakulteter, t.ex. en vårdfakultet, inrättas efter hand. KTH och Stockholms universitet är kritiska till att kommittén föreslår att grundutbildningen skall skiljas från forskningen och forskarutbildningen genom olika organ. Båda instanserna avråder från att instifta en tematiserad, mångdisciplinär fakultet och forskarutbildning. Detta kommer att försvåra kontakter med övriga högskolor både nationellt och internationellt. De examinerade kommer även att missgynnas i sin fortsatta karriär av detta, då det är tveksamt om fakulteten blir internationellt slagkraftig. KTH påpekar också i sitt remissvar att den tekniska utbildningen i Novum kommer ha sin forskning vid KTH. Lunds universitet är starkt kritiskt till att Söderstrukturen alls skall ha en fast forskningsorganisation. Forskningsanknytningen bör i stället lösas i samverkan med Stockholms universitet, KI och KTH. Universitetet motiverar denna ståndpunkt med att det finns för få kvalificerade forskare och lärare inom universitetsområdet under de närmaste 15 åren för att kunna splittra forskningsresurserna på ytterligare ett universitet. SACO finner organisationen oklar. De efterlyser en organisationsskiss där det framgår vilka delar av den högre utbildningen och forskningen som skall ingå i den nya strukturen samt hur styrningen av de nya enheterna skall fungera. Alla konstnärliga skolor anser det grundläggande att en fortsatt själv- ständighet garanteras om de skulle ingå i Söderstrukturen. 4 Lokalisering av Kronan, Spiran och Äpplet, samt dessas tyngd i relation till varandra. Kommitténs förslag Kommittén föreslår att de tre noderna förläggs i Haninge (Äpplet), i anslutning till Huddinge sjukhus (Spiran) och i Stockholms södra innerstad (Kronan). Två förslag finns till var det centralt belägna campus skall förläggas; Södra Hammarbyhamnen alternativt Kvarnholmen. Kommittén framför dessa som likvärdiga lokaliseringar med jämbördiga fördelar respektive nackdelar. Utgångspunkterna är dels befintlig verksamhet, dels kommitténs förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor i Stockholm. Det campus som föreslås lokaliseras vid Huddinge sjukhus blir något större i omfång än de övriga med en starkare forskningsorganisation. Remissopinionen Spiran Alla remissinstanser är överens om Spirans förläggning till Huddinge/ Novum. Alla remissinstanser, förutom Haninge kommun, är också överens om att Huddinge/Novum bör utgöra tyngdpunkten i Söderstrukturen. Haninge kommun anser att den egna kommunen bör ges större tyngd. Spiran bör ej vara underordnad vad gäller forskningsanknytning och antal studenter. Äpplet De enda remissinstanser som kommenterar Äpplet är Haninge kommun vars åsikter redovisas ovan, samt Lidingö kommun som anser att det är riktigt att ej ge Äpplet andra forskningsresurser än de som är kompetensuppehållande. Kronan Av de fyra forskningsråd och akademier som yttrar sig kommenterar Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademin samt Konstakademien denna fråga. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademin är positiv till den utbyggnad som föreslås. Konstakademien stöder Konsthögskolans remissvar som framhåller vikten av fortsatt självständighet och eget lokalförsörjningsansvar. Konstakademien framhåller även vikten av en lokalisering i city. Alla konstnärliga högskolor, förutom Kungl. Musikhögskolan och i viss mån DI, är mycket negativa till att samlokaliseras med LHS på campus Kronan. Samlokalisering till ett mindre campus är godtagbart, enligt de högskolor som har bra lokaler, och eftersträvansvärt enligt de som är i behov av nya lokaler. De högskolor som är mest positiva till ett campus menar dock att en snabb lösning är viktig, då de omgående behöver nya lokaler. Detta medför att även andra alternativ måste granskas, samt att möjligheter till samlokalisering för de konstnärliga högskolor som är i behov av nya lokaler behöver utredas. Krav som alla konstnärliga högskolor ställer för att ingå i en campuslo- kalisering är fortsatt självständighet samt ett centralt läge. De enda högskolor som kommenterar de två föreslagna lokaliseringarna är dock av olika åsikt. Operahögskolan förordar Kvarnholmen som mest attraktivt och Kungl. Musikhögskolan förordar Södra Hammarbyhamnen under förutsättning att alla konstnärliga högskolor och LHS lokaliseras dit. RAÄ -SHMM förordar Kvarnholmen. Alla konstnärliga högskolor samt Svensk Teaterunion/ITI anser det mycket viktigt att de konstnärliga högskolorna återfår sin beslutsrätt när det gäller lokalförsörjningen. Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Söder- tälje kommun anser att ett tredje campus bör lokaliseras till Södertälje istället för Kvarnholmen/Södra Hammarbyhamnen. Botkyrka kommun och Haninge kom- mun framhåller att LHS bör lokaliseras till Södertälje. Huddinge kommun och Södertälje kommun är mindre kategoriska och menar att LHS lokalisering bör lösas inom ramen för det nya universitetet på Södertörn. Lidingö kommun anser att LHS bör inrymmas i antingen Spiran eller Äpplet, ej i Kronan. Nacka kommun anser att Kvarnholmen är den bästa lokaliseringen och stöder samlokaliseringen av de konstnärliga utbildningarna och LHS där. Nynäshamns kommun och Stockholms stad anser i stället att Södra Hammarbyhamnen är den bästa lokaliseringen. Nynäshamns kommun motiverar detta med att Södra Hammarbyhamnen är lättare tillgängligt från södra Stockholm än Kvarnholmen och Stockholms stad menar att Södra Hammarbyhamnen är mer centralt och har bättre kollektivtrafikförbindelser. Salems kommun avstyrker både Haninge och Kvarnholmen/Södra Hammarbyhamnen som campus och vill endast ha ett campus beläget i Huddinge. LHS vill kommunen dock lokalisera i Södertälje. Upplands Väsby kommun är tveksam till ytterligare etablering i Stockholms innerstad. 5 Inriktning Kommitténs förslag Utbildningens inriktning Kommittén föreslår att Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdisciplinär och gränsöverskridande ansats. En strategisk utgångspunkt är därför en betydande ämnesmässig bredd i utbildningen. Universitetsstrukturen skall baseras på den fortsatta expansionen av verk- samheten inom filosofisk fakultet, samverkan med KTH, LHS och de konstnärliga högskolorna samt en samlad lokalisering för vårdhögskoleutbildning som drivs av Stockholms läns landsting. Med hänsyn till den brist som råder på studenter med förkunskaper inom teknik och naturvetenskap skall Söderstrukturen anordna behörighetsgivande förutbildning inom dessa ämnen. Laborativ naturvetenskaplig högre utbildning skall byggas ut så snart som möjligheterna att rekrytera lärare och studenter medger det. Utbildningen skall dels inriktas mot ungdomsstudenter, dels tillgodose behov av långsiktig kompetensutbildning. Forskningens inriktning Forskningen bör inriktas mot två huvudområden. Ett huvudområde bör vara forskning om Östersjöområdet och Östeuropa. Inom detta område bör länderstudier, språkstudier och forskning om ledning och styrformer i samhälle och organisationer initieras. Inom det andra huvudområdet bör forskning om vård och omsorg samlas. Området bör betecknas såsom forskning om livsvetenskaper och bedrivas av främst samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet, men också inom matematisk- naturvetenskaplig och teknisk fakultet genom samarbete med institutionerna i Frescati och vid KTH. Remissopinionen Utbildningens inriktning De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvudsak den inriktning som före- slagits för Söderstrukturen. En mångdisciplinär och gränsöverskridande ansats uppfattas som positiv. KTH menar dock att utbildningsutbudet är alltför inriktat mot den offentliga sektorn. Stockholms universitet framhåller att det är viktigt att prova sig fram med inriktningar och studieformer. De former som väljs blir, enligt universitetet, beroende av ämneskompetens och de bedömningar man kan göra av rekryterings- och arbetsmarknadsmöjligheter. Ett sådant synsätt avvisas delvis av Industriförbundet. Utbyggnaden bör styras av efterfrågan, och ej av producentledet, menar förbundet. Haninge kommun och Huddinge kommun vill tillföra språk och kulturvetenskap till utbildningsutbudet. Haninge kommun anser också att en tydligare profilering är nödvändig mellan de olika campus. Huddinge kommun menar att den tvärvetenskapliga ansatsen även bör innebära att utbildningarna är ämnesintegrerade. Att inlemma de konstnärliga utbildningarna i utbildningsutbudet och genom detta skapa nya, spännande gränsöverskridningar genom samarbete med i första hand LHS bedöms olika av remissinstanserna. LHS är själv positiv till förslaget. RRV menar att de konstnärliga skolornas lokalproblem bör utredas som en egen fråga i ett första steg. Därefter kan man ta ställning till om och eventuellt hur de skall samverka med Söderstrukturen. SACO anser att de konstnärliga högskolornas lokalproblem bör lösas genom att samlokalisera dem i anslutning till Konstfack och att LHS bör lokaliseras till Rålambshovsområdet. De konstnärliga högskolorna är själva till största del negativa till förslaget. De stöds i sin uppfattning av Svensk Teaterunion/ITI, Stockholms läns landsting samt några kommuner. Kulturrådet är negativt till samlokalisering med LHS på grund av risken att de konstnärliga högskolorna kan tappa den egna självständigheten och profilen. Majoriteten av kommunerna samt övriga remiss- instanser är dock positivt inställda till förslaget. Statskontoret argumenterar för att större hänsyn bör tas till den förväntade efterfrågan inom Södertörnskommunerna vid utformningen av utbildningsutbudet och att fler utbildningsplatser bör gå till kvalificerad eftergymnasial yrkesutbild- ning. KTH framhåller att det tekniska basåret bör ligga kvar som ett särskilt åtagande för KTH och ombesörjas av KTH:s ingenjörsutbildningsenheter för att minimera antalet avhopp. Forskningens inriktning De forskningsområden som föreslås av kommittén stöds av en övervägande del av remissinstanserna. Stockholms universitet anser att utbyggnaden av den naturvetenskapliga forskningen bör ske i Frescati, förutom en utbyggnad av biomedicinsk forskning vid Söderstrukturen. Forskningsmedel bör även fördelas i konkurrens, påpekar universitetet, för att utdelningen skall bli så hög som möjligt. Uppsala universitet är negativ till de båda föreslagna inriktningarna. Universitetet har under senare år erhållit riktat forskningsstöd för Östeuropa- forskning och denna forskning är under uppbyggnad med två nya professurer. Universitetet framhåller även att både KI och Uppsala universitet redan i dag bedriver en framgångsrik och mångfacetterad livsvetenskaplig forskning. Om ytterligare satsningar skall göras inom detta område bör de, enligt Uppsala universitet, ske i en befintlig forskningsmiljö. Inriktningen mot vård och omsorg kommenteras av KI som avvisar resonemanget att denna forskning ej har någon plats inom den befintliga fakultetsorga- nisationen. Det vore mycket olyckligt, anser KI, att bryta ut denna inriktning från övrig medicinsk forskning, då den behöver utvecklas i nära samarbete med den medicinska forskning som bedrivs vid KI. TCO anser det i sitt remissvar vara en brist att utredningen ej tagit upp forskarutbildningen inom Vårdhögskolan. Flertalet remissinstanser förefaller dock vara positiva till denna inriktning. Bland de få som kommenterar den kan nämnas Hälsohögskolan och Landstingsförbundet, som är uttalat positiva. Flera remissinstanser framför att Östersjöinriktningen är mycket önskvärd vid Söderstrukturen. Bland dessa remissinstanser kan nämnas TCO, SACO, Industriförbundet, HSFR, Östersjöstiftelsen samt Kungl. Vetenskapsakademien som anser att det kompletterar den forskning som finns vid andra högskolor. Högskoleutbildning på Gotland erinrar om de satsningar som redan påbörjats och varnar för att det kan få olyckliga konsekvenser om Östeuropasamarbetet koncentreras i för hög grad till Söderstrukturen. I realiteten kan då de svenska samarbetsprojekten på kort sikt snarare minska än öka i omfattning samt vunna erfarenheter gå förlorade. Södertälje kommun är av åsikten att alla högskolor bör ha inriktningar mot Östeuropa, detta bör ej vara en specialisering för någon enskild högskola. Lunds universitet menar att en grundligare bedömning är önskvärd av vilka forskningsområden som är mest angelägna utifrån ett nationellt perspektiv. De föreslagna områdena kan då i och för sig aktualiseras, menar universitetet, men de är ej självklara. HSFR anser att forskningsprogrammen ej bör byggas in i strukturen, utan basorganisationen bör vara så flexibel att nya programsatsningar kan göras när så behövs. Kommunerna kommenterar till mycket liten del forskningsinriktningen vid Söderstrukturen. Några kommuner, t.ex. Lidingö kommun, anser dock att även Äpplet bör ha forskning inom sin verksamhetsinriktning. 6 Omfattning Den föreslagna omfattningen tillstyrks av en klar majoritet. Lunds universitet och SCB menar dock att utbyggnaden är för stor. 7 Övrigt Uppsala universitet vänder sig mot namnvalet Äpplet , vilket sedan urminnes tid är Upplands vapenbild och symbol. Statens lokalförsörjningsverk framhåller vikten av att genomarbetade lokalpro- gram finns tillgängliga innan lokalanskaffningen sker, samt att man med dessa som grund genomför konkurrensupphandlingar. CSN framhåller vikten av att förlägga studentbostäder till utbildningsområdet. Eftersom boendekostnaden är en hög post i studenternas budget finns det anledning att pröva nya former för att besluta om standard m.m. i syfte att pressa hyrorna för studenterna. VIII Utbildningsdepartementet Sid. 1 Anmälan till budgetpropositionen 1994 1 Inledning 7 EU-samarbetet in utbildningsområdet 11 Sveriges utbildningsväsende Anslag kr 18 A Skolväsendet 18 Inledning 41 1 Statens skolverk, ramanslag 364 409 000 43 2 Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag 167 407 000 46 3 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, reservationsanslag 30 405 000 47 4 Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag 106 235 000 48 5 Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag 40 430 000 48 6 Fortbildning, m.m., reservationsanslag 126 571 000 50 7 Genomförande av skolreformer, reservationsanslag 156 277 000 51 8 Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag 358 003 000 54 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommu- nala skolväsendet m.m., förslagsanslag 1 644 605 000 57 10 Sameskolor, ramanslag 48 768 000 59 11 Specialskolor m.m., ramanslag 594 515 000 62 12 Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag 30 380 000 63 13 Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag 27 718 000 65 14 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., förslagsanslag 125 916 000 67 15 Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag 274 625 000 Summa littera A 4 096 264 000 70 B Folkbildning 72 1 Bidrag till folkbildningen, anslag 3 472 357 000 74 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, anslag 102 140 000 76 3 Bidrag till kontakttolkutbildning, reservationsanslag 10 806 000 Summa littera B 3 585 303 000 78 C Universitet och högskolor m.m. 133 1 Uppsala universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1 092 632 000 136 2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1 349 219 000 139 3 Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1 810 729 000 143 4 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1 394 255 000 145 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1 315 255 000 148 6 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1 078 541 000 150 7 Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 903 440 000 153 8 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1 096 034 000 156 9 Umeå universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 913 782 000 160 10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 742 419 000 163 11 Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 793 665 000 167 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 487 320 000 169 13 Karolinska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 475 139 000 171 14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 759 359 000 173 15 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 865 903 000 176 16 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 732 139 000 178 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning, reservationsanslag 447 371 000 181 18 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 245 733 000 183 19 Danshögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 28 772 000 185 20 Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 69 030 000 186 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning, reservationsanslag 149 867 000 189 22 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationsanslag 195 708 000 191 23 Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning, reservationsanslag 184 156 000 194 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, reservationsanslag 101 473 000 197 25 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag 213 480 000 201 26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, reservationsanslag 91 239 000 204 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, reservationsanslag 316 277 000 207 28 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, reservationsanslag 146 903 000 210 29 Högskolan i Skövde: Grundutbildning, reservationsanslag 99 470 000 213 30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, reservationsanslag 79 887 000 216 31 Högskolan i Växjö: Grundutbildning, reservationsanslag 239 515 000 219 32 Högskolan i Örebro: Grundutbildning, reservationsanslag 292 925 000 222 33 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, reservationsanslag 26 042 000 224 34 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 50 534 000 226 35 Konstfack: Grundutbildning, reservationsanslag 139 021 000 228 36 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 67 054 000 230 37 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 405 816 000 234 38 Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 365 090 000 238 39 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 116 559 000 240 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning, reservationsanslag 219 484 000 242 41 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 19 890 000 244 42 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 32 854 000 246 43 Enskilda och kommunala högskole- utbildningar m.m., reservationsanslag 1 939 114 000 254 44 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, reservationsanslag 90 390 000 256 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., reservationsanslag 735 340 000 258 46 Övriga utgifter inom grundutbildning, reservationsanslag 1 449 053 000 259 47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 212 067 000 261 48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag 18 802 000 262 49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag 232 700 000 263 50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 2 296 979 000 264 51 Kanslersämbetet, reservationsanslag 40 212 000* 265 52 Verket för högskoleservice, ramanslag 111 247 000* 265 53 Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag 4 956 000* 265 54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag 64 730 000* 266 55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation, förslagsanslag 1 000 266 56 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation, förslagsanslag 1 000 Summa littera C 27 349 573 000 268 D Nationella och internationella forskningsresurser 275 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, reservationsanslag 131 465 000 276 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag 14 159 000 277 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet: Forskning, reservationsanslag 341 100 000 279 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet: Förvaltning, ramanslag 15 351 000 279 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 552 004 000 280 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 20 302 000 281 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 900 017 000 283 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 27 644 000 283 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 463 978 000 284 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 13 533 000 285 11 Rymdforskning, reservationsanslag 65 125 000 286 12 Rådet för forskning om universitet och högskolor, reservationsanslag 12 149 000* 287 13 Kungl. biblioteket, ramanslag 263 754 000 288 14 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag 11 971 000 289 15 Arkivet för ljud och bild, ramanslag 34 611 000 291 16 Institutet för rymdfysik, ramanslag 57 600 000 292 17 Polarforskning, ramanslag 31 710 000 293 18 Rådet för forsknings- och utvecklingssam- arbetemellan Sverige och EU, ramanslag 11 901 000 294 19 Europeisk forskningssamverkan, ramanslag 642 533 000 296 20 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag 61 554 000 298 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag 78 799 000 299 22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag 158 390 000 Summa littera D 3 909 650 000 300 E Studiestöd m.m. 301 1 Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag 265 622 000 304 2 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet, anslag 1 000 305 3 Studiehjälp m.m., förslagsanslag 2 752 293 000 307 4 Studiemedel m.m., förslagsanslag 11 053 125 000 313 5 Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag 3 932 700 000 316 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag 186 249 000 317 7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 18 730 000 318 8 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag 85 580 000 319 9 Studiearvode, förslagsanslag 1 620 000 000 Summa littera E 19 914 300 000 320 F Övriga ändamål 320 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., förslagsanslag 35 596 000 321 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte- mentets område, reservationsanslag 25 231 000 Summa littera F 60 827 000 SUMMA VIII - Utbildningsdepartementet 58 915 917 000 Bilagor 323 9.1 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100) 327 9.2 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 336 9.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 337 9.4 Sammanfattning av remissyttranden över Statens skolverks förslag (dnr 93:1903) om en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier 341 9.5 Sammanfattning av SOU 1994:127 Kronan - Spiran - Äpplet. En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet 355 Rättsdatablad * Särproposition under 1995