Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6773 av 7159 träffar
Propositionsnummer · 1994/95:125 ·
Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 125
Regeringens proposition 1994/95:125 Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 Prop. 1994/95:125 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 1995 Mona Sahlin Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som nu begärs uppgår till 232,1 miljoner kronor. Det största anslaget, 160 miljoner kronor, avser medel för Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. 1 Innehållsförteckning 1 Inledning ................................. 3 2 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)....4 3 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)..5 4 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)7 5 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)......8 6 Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) 10 Anslagsförteckning ............................12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995 ..............................13 2 1 Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Riksdagens finansutskott har gjort en sammanställning över de anslag som riksdagen under hösten 1994 anvisat på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (bet. 1994/95:FiU8). De medel som anvisats på dessa anslag uppgår till 17 miljarder kronor. I prop. 1994/95:105 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår till ett sammanlagt belopp på 80,9 miljoner kronor. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor som vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna proposition. De förslag till anslag på tilläggsbudget som läggs fram i det följande uppgår sammanlagt till ca 232 miljoner kronor. 3 2. Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) A. Utrikesförvaltningen m.m. A 1. Utrikesförvaltningen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 564 784 000 kronor. Från anslaget finansieras löner och andra förvaltningskostnader till vilka bl.a. hör kostnader för lokaler och bostäder utomlands. Till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen den 1 januari 1995 har vissa merkostnader uppstått vid bl.a. EU-representationen i Bryssel och vid det nyupprättade EU-sekretariatet på handelsavdelningen samt för att upprätthålla vissa tekniskt-administrativa stödfunktioner. Regeringen anser därför att sammanlagt 21 800 000 kronor bör tillföras anslaget budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikesförvaltningen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-året 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 800 000 kronor. A 5. Utredningar m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 10 211 000 kronor. Från anslaget finansieras främst utredningar inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde. Som medlem i EU kommer Sverige att delta i den s.k. översyns-konferens om EU-samarbetet som medlemsstaterna beslutat skall inledas år 1996. Regeringen har beslutat tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att belysa viktigare sakfrågor och stimulera den offentliga debatten inför denna regeringskonferens. När förslaget till statsbudget lades fram för innevarande budgetår togs inte hänsyn till de merkostnader som detta förberedelsearbete kommer att leda till. Regeringen anser därför att 2 500 000 kronor bör tillföras anslaget budgetåret 1994/95 för att även andra angelägna utredningar skall kunna fullföljas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 500 000 kronor. 4 3. Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) B. Jordbruk och trädgårdsnäring B 11. Intervention m.m. I tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 525 000 000 kronor. Regeringen föreslog i prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åt-gärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen bl.a. ett nytt förslags-anslag för budgetåret 1994/95 på 525 000 000 kronor benämnt Interven-tion m.m. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Anslaget finansieras helt från EG inom ramen för EG:s jordbruksfond (FEOGA). Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk. Bidrag till producentorganisationer på fiskets område för återtagande av fisk som inte försäljs till fastställt återtagspris finansieras i likhet med interventioner på jordbrukets område från EG:s jordbruksfonds garantisektion. Statens jordbruksverk svarar för utbetalningarna av jordbruksstöden. Enligt regeringens uppfattning är det mest rationellt att Statens jordbruksverk ansvarar för utbetalning av stöd även till producentorganisationerna på fiskets område. Det finns i dag fyra godkända producentorganisationer varför antalet transaktioner kommer att bli begränsat. Fiskeriverket bedömer att stödet till producentorganisationerna kommer att uppgå till ca 2 miljoner kronor för innevarande budgetår. Anslaget Intervention m.m. bör få budgetåret 1994/95 får belastas med utgifter för överskottshantering av fisk. Återflödet från EG bör inbetalas på inkomsttitel 6113 Interventioner. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas rörande finansieringen m.m. av statens utgifter för överskottshantering av fisk. B 13. Bidrag till äppleodlare Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. Regeringen tog under hösten 1994 initiativ till att även svenska äppleodlare som helt eller delvis önskade sluta med äppleodling skulle erbjudas en i sin helhet EU-finansierad avvecklingsersättning. Mot denna bakgrund förlängdes anmälningstiden från det ursprungliga sista ansökningsdatumet till en tidpunkt efter de nya medlemsstaternas EU-inträde. 5 Genom regeringsbeslut den 12 januari 1995 infördes regler för tillämpning av nämnda stödform i Sverige. Stödet riktas till brukaren av äppleodlingen och förutsätter bl.a. att äppleträden på den röjda arealen är yngre än 20 år. Äppleodlare kan erhålla bidrag vid röjning av hela odlingen eller bara en del av den. Vid röjning av en del av odlingen är bidraget 3 500 ecu per hektar. För att få det högre bidraget om 5 000 ecu per hektar för äppleträd yngre än 20 år måste sökanden röja hela sin odling dvs. även sådan äppleodling där träden är 20 år eller äldre. EU-bidrag enligt förordningen (1995:5) om röjningsbidrag till äpple-odlare utgår under förutsättning att röjningen genomförts senast den 31 mars 1995. För ändamålet bör ett nytt anslag, Bidrag till äppleodlare, anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95. Bidragsbeloppet utbetalas senast två månader efter det att länsstyrelsen intygat att röjningen ägt rum. Därmed uppstår för statsbudgeten vissa räntekostnader. Dessa kostnader bör få belasta anslaget B 12. Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordar om dispositionen av anslaget Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m., 2. till Bidrag till äppleodlare på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 8 800 000 kronor. 6 4. Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) A. Arbetsmarknad A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder I statsbudgeten för innevarande budgetår, finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 25 716 738 000 kronor. På tilläggsbudget till statsbudgeten har ytterligare 3 070 948 000 kronor anvisats (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Enligt riksdagsbeslut i juni 1994 (prop. 1993/94:150 bil. 10, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:457) anvisades Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) särskilda medel för driften av arbetsmarknadskassorna för tiden den 1 juli 1994 till den 31 december 1994. Arbetsmarknadskassorna administrerade en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Arbetsmarknadskassorna upphörde den 1 januari 1995. Dock fick KAS-regionerna genom övergångsbestämmelser uppdrag att besluta om ersättning t.o.m. den 30 juni 1995. De som beviljats sådan ersättning kan få ersättning t.o.m. den 30 juni 1996. Viss del av verksamheten som tillkom den 1 juli 1994 måste sålunda finnas kvar även efter den 1 januari 1995. AMS har beräknat kostnaderna för avvecklingen fram till den 30 juni 1996 till 5,2 miljoner kronor. Detta belopp bör få disponeras inom ramen för de medel som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att högst 5 200 000 kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för avvecklingskostnader för arbetsmarknadskassorna. 7 5. Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) D. Invandring m.m. D 12. Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. Riksdagen beslöt i december 1993 att införa en särskild statlig ersättning - ett tillfälligt stimulansbidrag - till kommuner som under det sista kvartalet 1993 och de tre första kvartalen 1994 kraftigt ökade sitt flyktingmottagande eller ökade ett redan stort mottagande ( prop. 1993/94:51, bet. 1993/94:SfU6, rskr. 1993/94:76). Stimulansbidraget fastställdes till 25 000 kronor per mottagen flykting. I anslutning till att kommunerna träffat överenskommelse med Invandrarverket om flyktingmottagande för år 1994 erhöll kommunen 12 500 kronor per flykting för det antal flyktingar som överenskommelsen omfattade. Den andra delen, som också var 12 500 kronor, betalades ut kvartalet efter mottagandet. Utgångspunkten vid beräkningen av kostnaderna för stimulansbidraget var att kommunerna under sista kvartalet 1993 och fram till den 1 oktober 1994 skulle ta emot ca 70 000 flyktingar. Riksdagen anvisade mot denna bakgrund 1 750 miljoner kronor för ändamålet. Detta skedde genom ett på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 nyuppfört reservationsanslag, Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. Efter förslag av regeringen beslutade riksdagen den 23 november 1994 (prop. 1994/95:26, bet. 1994/95:SfU4, rskr.1994/95:30) att stimulansbidraget till kommunerna skulle få lämnas även för flyktingar som tas emot i en kommun under fjärde kvartalet 1994. Bakgrunden till förslaget var bl.a. att regeringen fattade beslut i april 1994 att barnfamiljer som sökt asyl före den 1 januari 1993 skulle få stanna här om inte särskilda skäl talade mot det. Alla ärenden skulle inte komma att kunna avgöras i sådan tid att mottagning i en kommun kunde ske före den 1 oktober 1994. Dessutom hade uttagningen av kvotflyktingar under budgetåret 1993/94 till stor del kunnat genomföras först i slutet av budgetåret och ca 5 000 kvotflyktingar som tagits ut under budgetåret 1993/94 kunde tas emot i en kommun först under hösten 1994. Behovet av kommunplatser kom därför att uppstå senare under år 1994 än vad som tidigare beräknats. Enligt den bedömning Invandrarverket gjorde inför propositionen om förlängning av tiden för stimulansbidrag, skulle bidrag behöva betalas ut för ca 71 000 personer i stället för de 70 000 flyktingar som var utgångspunkten vid beräkningen av kostnaderna för stimulansbidraget. För att den föreslagna förlängningen av tiden för stimulansbidrag skulle kunna finansieras inom ramen för anvisade medel föreslog regeringen att det tidigare beloppet för stimulansbidrag skulle minskas från 25 000 kronor till 23 000 kronor per mottagen flykting vid mottagning under fjärde kvartalet. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Invandrarverket har nu redovisat att kommunernas mottagande av flyktingar fr.o.m. den 1 oktober 1993 t.o.m. den 31 december 1994 kommer att omfatta ca 76 500 personer för vilka kommunerna är berättigade till stimulansbidrag, dvs. ca 5 500 fler än tidigare prognos. Vidare kommer antalet överenskomna platser som berättigat kommunerna till första delen av stimulansbidraget, men som inte utnyttjats av Invandrarverket, att överstiga tidigare beräkningar. Dessa ändrade förhållanden innebär att de tillgängliga medlen på reservationsanslaget inte är tillräckliga för att stimulansbidrag ska kunna betalas ut med de av riksdagen beslutade beloppen för flyktingar mottagna under fjärde kvartalet 1994. I de fall en kommun erhållit första delen av stimulansbidraget och därefter inte tagit emot de flyktingar som Invandrarverket enligt överenskommelsen anvisat, bör kommunen återbetala utgivet bidrag för de flyktingar som den inte tagit emot. Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta. För att stimulansbidraget, enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna, skall kunna betalas ut till kommunerna bedömer regeringen att ytterligare 160 miljoner kronor måste anvisas för ändamålet. Beträffande övriga ersättningar till kommunerna för flyktingmottagandet innevarande budgetår, beräknas utbetalningarna under förslagsanslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. komma att understiga det anvisade anslagsbeloppet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 160 000 000 kronor. 8 6. Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) A. Miljövård A 16. Åtgärder för att rena Dalälven Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. Dalälven tillförs stora mängder förorenande ämnen som tungmetaller, kväve och fosfor, kemikalier och olja från främst pågående och tidigare verksamheter i Dalälvsområdet. Riksdagen beslöt därför under våren 1988 att anvisa 100 miljoner kronor till åtgärder för att rena Dalälven under en tioårsperiod (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Medlen fördes i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 upp på fjortonde huvudtitelns reservationsanslag B 21. Åtgärder för att rena Dalälven. Någon ytterligare medelsanvisning under anslaget har inte skett därefter. Av anslaget har förbrukats 11 740 238 kronor. Resten av det anvisade anslagsbeloppet står inte kvar till regeringens disposition. Regeringens överväganden Resultatbedömning Åtgärdsprogrammet för Dalälven, som utarbetats av Dalälvsdelgationen (ME 1987:02), har resulterat i att ett flertal åtgärder vidtagits för industrin, kommunala avloppsreningsverk och jordbruket. Vidare har genomförts en tillsynskampanj, utveckling av datorbaserat informationssystem samt ett större gruvavfallsprojekt. Inom ramen för gruvavfallsprojektet identifierades stora behov av sane- ringsåtgärder i områdena kring Falun, Garpenberg samt för ett 15-tal övriga områden i Dalälvsområdet. Åtgärderna kommer att behövas bedrivas under en lång tidsperiod. Ett avtal med syfte att genomföra saneringsåtgärder kring Falun, har ingåtts med Stora Kopparbergs Bergslag AB (STORA) och godkänts av regeringen den 17 december 1992. Detta åtgärdsarbete, som enligt avtalet skall bedrivas fram till år 2002, har nu inletts. För närvarande pågår förhandlingar mellan Boliden Mineral AB och Naturvårdsverket i syfte att nå en uppgörelse angående gruvavfallet i Garpenberg. Slutsatser Det långsiktiga saneringsarbetet i enlighet med det avtal som ingåtts med STORA bör nu läggas fast i ett långsiktigt program. Programmet, som omfattar åtgärder i Falun, bör gälla tidsperioden fram till år 2002. Kostnaderna uppskattas till ca 39 miljoner kronor i 1994 års prisläge. I det nuvarande statsfinansiella läget bör medel för åtgärder i Garpenbergs-området inte avsättas nu. Ett särskilt reservationsanslag bör på nytt föras upp på statsbudgeten för detta ändamål. Anslaget bör föras upp med 39 miljoner kronor. Eftersom det är angeläget att medel kan disponeras redan under innevarande budgetår bör anslaget anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder för att rena Dalälven på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 39 000 000 kronor. 9 Förteckning över anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 som begärs i denna proposition III.Utrikesdepartementet A 1 Utrikesförvaltningen, ramanslag 21 800 000 A 5 Utredningar m.m., reservationsanslag 2 500 000 IX. Jordbruksdepartementet B 13Stöd till äppleodlare 8 800 000 XI. Kulturdepartementet D 12Särskilda åtgärder i flyktingmottgandet m.m., reservationsanslag 160 000 000 XIV.Miljödepartementet A 16Åtgärder för att rena Dalälven, reservationsanslag39 000 000 Summa 232 100 000 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 december 1995. Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsråden Hellström, Sundström, Blomberg, Lindh Regeringen beslutar proposition 1994/95:125 Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 11