Regeringskansliets rättsdatabaser

Skr. 1994/95:138 Regeringens skrivelse 1994/95:138 Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 januari 1995 Mona Sahlin Ingela Thalén (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för regeringens praxis vid fördelning av medel. Vidare redovisas hur regeringen och bl.a. Barn- och ungdomsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94. Innehållsförteckning 1 Inledning....................................3 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.........3 3 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret 1993/94......................................6 3.1Vård och fostran av barn samt vård av ungdom (Socialdepartementet)..............7 3.1.1Kommittén för FN:s familjeår.........8 3.2Fostran av ungdom (Civildepartementet)....9 3.2.1Barn- och ungdomsdelegationen.......10 3.2.2Statens ungdomsråd..................12 3.2.3Plus-gruppen........................13 3.3Omsorg om personer med funktionshinder (Socialdepartementet)....................13 4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden..................................15 Bilaga 1 Kammarkollegiets bokslut..............21 Bilaga 2 Socialdepartementets redovisning per ändamål...............................26 Bilaga 3 Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd..........................47 Bilaga 4 Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd för projekt inom barnom- sorgen i det mångkulturella samhället.48 Bilaga 5 Kommitténs för FN:s familjeår redo- visning av utdelat stöd...............50 Bilaga 6 Socialdepartementets redovisning per mottagare.............................52 Bilaga 7 Civildepartementets redovisning av utdelat stöd..........................60 Bilaga 8 Barn- och ungdomsdelegationens redo- visning av utdelat stöd...............61 Bilaga 9 Civildepartementets redovisning av utdelat stöd till Plus-projektet......88 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995............................91 1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, skulle istället tillfalla Allmänna arvsfonden. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden gavs i lagen (1928:281) om Allmänna arvsfonden. I denna skrivelse lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för regeringens hittillsvarande fördelningspraxis. Vidare redovisas hur regeringen och Barn- och ungdomsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden under kommande budgetår. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fondförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med avkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1994 till ca 610 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 1 080 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1993/94 har avkastningen varit 20 % i aktiekonsortiet och 4,5 % i räntekonsortiet. För budgetåret 1994/95 finns det ca 223 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 1993/94 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. Ny lag om Allmänna arvsfonden Den 1 juli 1994 trädde en ny lag om Allmänna arvsfonden i kraft (prop. 1993/94:124, bet. 1993/94:SoU23, rskr. 1993/94:250, SFS 1994:243). Den nya lagen innehåller, i förhållande till den tidigare ordningen, vissa ändringar och förtydliganden huvudsakligen i fråga om arvsfondens ändamål och användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden, godmanskap samt avstående från arv. Tidigare praxis beträffande utdelande av stöd ur fonden lagfästs i princip. Stöd skall kunna ges för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden skall i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Sådant stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning (6 § arvsfondslagen). Stöd kan utgå till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd även lämnas till offentlig huvudman. Stöd får inte lämnas till enskilda personer (7 § arvsfondslagen). Beslut om stöd fattas för ett år i taget. Ett projekt kan enligt hittills-varande praxis få stöd under högst tre år. Den övergripande beslutan- derätten beträffande stöd ur fonden ligger kvar hos regeringen men en ny myndighet, Arvsfondsdelegationen, har inrättats. Delegationen, eller i vissa fall annan myndighet, skall besluta om stöd ur fonden inom de ramar och efter de riktlinjer som regeringen bestämmer. Allmänna arvsfonden förvaltas som hittills av Kammarkollegiet. I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs- fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och medlens användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor om inte regeringen i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämt något annat. Arvsfondsdelegationen består av sju personer som utses av regeringen. Ordförande är Socialdepartementets statssekreterare och vice ordförande är Civildepartementets statssekreterare. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Social- och Civildepartementen. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom de berörda departementen förordnats att biträda delegationen. När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammar-kollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall en god man med uppgift att företräda fonden vid boutredningen förordnas. Enligt 1928 års arvsfondslag skulle den gode mannen förordnas av tingsrätten. Enligt den nya arvsfondslagen är det i stället Kammarkollegiet som förordnar god man. Den gode mannen står under kollegiets tillsyn och sköter det praktiska arbetet med boet. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammar- kollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Det kommer in mellan 1 800 och 2 000 arvsfondsärenden per år till kollegiet. Antalet ärenden har varit ganska konstant under de senaste åren. I drygt hälften av ärendena begärs det att kollegiet skall godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkänns av kollegiet. I ca 700 - 800 fall per år har dödsboets egendom slutligt tillfallit arvsfonden. Under budgetåret 1993/94 kom det in ca 206 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. I den nya lagen har införts en möjlighet att, om det finns särskilda skäl, samtidigt avstå till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under de senaste åren har det totalt kommit in mellan 60 och 80 ansökningar om avstående varje år. En sådan ansökan skulle tidigare ges in till länsstyrelsen i det län där den avlidne bodde. Kammarkollegiet har beslutat om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstigit 500 000 kronor enligt bouppteckningen. I övriga fall har regeringen och i vissa fall riksdagen beslutat om avstående. Fr.o.m. den 1 juli 1994 är beloppsgränsen för kollegiet 2 miljoner kronor. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Enligt den nya lagen skall ansökan om avstående ges in till Kammarkollegiet. Den tid inom vilken ansökan får göras har begränsats till tre år. Under budgetåret 1993/94 har beslut fattats om avstående från arv till ett värde av ca 7 miljoner kronor. Kostnader för fonden Kammarkollegiets kostnader för medelsförvaltningen av fonden och avvecklingen av dödsbon m.m. betalas ur fonden. Kostnaderna för detta uppgick under budgetåret 1993/94 till drygt 1,7 miljoner kronor resp. drygt 5,1 miljoner kronor. Vidare har arvoden till de gode männen under budgetåret 1993/94 uppgått till ca 5 miljoner kronor. I regeringskansliet (inkl. Barn- och ungdomsdelegationen) var 8 års- arbetskrafter sysselsatta med uppgifter som rör Allmänna arvsfonden. Dessa bekostades av medel ur statsbudgeten. Enligt den nya lagen skall kostnader för fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden betalas ur fonden enligt de grunder som regeringen bestämmer. 3 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret 1993/94 Fördelningspraxis Stöd ur Allmänna arvsfonden kunde enligt de regler som tillämpades under redovisningsperioden utgå till juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra ideella organisationer. Medlen skulle i första hand användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Enskilda personer beviljas enligt praxis inte stöd ur fonden. Stöd lämnades till utvecklande eller nyskapande projekt, som inte ingått i reguljär föreningsverksamhet, och för vissa informationsinsatser. Stöd har inte lämnats för verksamhet som det åligger stat eller kommun att bekosta. Beslut om stöd har fattats för ett år i taget. Ett projekt har kunnat få stöd under högst tre år. Bidrag har också lämnats för en del av kostnaderna vid om-, till- och nybyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet och handikapp- organisationernas rekreationsanläggningar. Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom en bestämd tid komma in med en redogörelse för eller utvärdering av den verksamhet som angetts i ansökan samt en ekonomisk redovisning av hur det beviljade beloppet har använts. I fråga om flerårsprojekt skall i samband med ansökan för det följande året ges in en lägesrapport och en ekonomisk redovisning. Mottagare av större projektstöd skall göra mera ingående utvärderingar av effekterna av beviljat stöd. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar. Regeringens övergripande fördelning Regeringen beslutade att 176 miljoner kronor skulle fördelas under budgetåret 1993/94. Av detta belopp avsattes 44 miljoner kronor (25 procent) till projekt som rör fostran av ungdom mellan 7 och 25 år. Resterande belopp, 132 miljoner kronor användes till att främja vård och fostran av barn under 7 år, vård av ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Härutöver har de redan utbetalade eller beslutade medel, som under budgetåret återförts eller återbetalats till fonden, totalt 5,8 miljoner kronor, använts för att ge stöd till nya projekt. Socialdepartementets handläggning Under budgetåret 1993/94 har det kommit in 1 846 ansökningar och skriftliga förfrågningar om stöd ur arvsfonden. Regeringen har under budgetåret bifallit 268 ansökningar inom Socialdepartementets ansvarsområde. Vidare har 120 ansökningar överlämnats till Barn- och ungdomsdelegationen, 6 ansökningar har överlämnats till Kammarkollegiet, en ansökan har överlämnats till Statens ungdomsråd och 4 ansökningar har överlämnats till Kommittén för FN:s familjeår. Av de ansökningar som kommit in till Socialdepartementet har 1 283 ansökningar avslagits. Av dessa kom 702 från enskilda personer. De övriga 581 ansökningar som avslagits har bl.a. rört stöd till kommuner och landsting för verksamhet inom deras eget ansvarsområde, driftsstöd till föreningar, gruppresor inom och utom landet samt lokal utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. En del av besluten som fattades under budgetåret 1993/94 gäller ärenden som inkom under föregående budgetår. På motsvarande sätt kommer under innevarande budgetår beslut att fattas i vissa av de ärenden som inkom under 1993/94. I den följande texten redovisas hur arvsfondens medel fördelats på de olika områdena vård och fostran av barn, vård av ungdom, fostran av ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. En mer detaljerad redovisning lämnas i förteckningar som bifogas som bilagorna 2 - 5. En förteckning över mottagare av stöd (exkl. de särskilda medel som avsatts för projekt om barnomsorgen i det mångkulturella samhället resp. FN:s familjeår) redovisas i bilaga 6. 3.1 Vård och fostran av barn samt vård av ungdom (Socialdepartementet) Sammanlagt ca 27 miljoner kronor har delats ut till projekt för utveckling av vård och fostran av barn samt vård av ungdom. Dessutom har ca 24 miljoner kronor beviljats till projekt som rör barn och ungdomar med funktionshinder. Några av dessa projekt beskrivs i avsnittet om stöd till personer med funktionshinder, medan en förteckning redovisas i bilaga 2. Utsatta barn och ungdomar Det kan finnas många olika anledningar till att barn och ungdomar far illa och behöver stöd. Det kan bero på föräldrar som missbrukar alkohol eller narkotika eller brister i sitt ansvar på andra sätt. Barn och ungdomar med flykting- bakgrund kan ofta ha svåra upplevelser bakom sig. Andra har själva hamnat i missbruk eller har blivit sjuka. Med medel ur Allmänna arvsfonden kan organisationer som bedriver ideell verksamhet stödja och hjälpa. Inom detta område har 13 olika projekt fått stöd ur arvsfonden med sammanlagt ca 9,5 miljoner kronor. Exempelvis har Afrosvens- karnas Riksförbund fått stöd för att anordna en seminarieserie för barnomsorgs- personal som har eller kommer att komma i kontakt med kvinnlig könsstympning. En handbok med fakta och rekommendationer om problemet tas också fram. Brotts- offerjourernas Riksförbund BOJ har fått stöd för projektet Barn som kriminali- tetens offer, för hjälp- och stödinsatser för barn som blivit indirekta offer vid kriminella övergrepp. Rädda barnen har lämnats stöd till Barn som anhöriga - barn som efterlevande, ett projekt med inriktning på kris- och katastrofpsyko- logi. Kultur Stöd till utveckling av kulturverksamhet för barn har lämnats till tre olika projekt med sammanlagt ca 700 000 kronor. Syftet med dessa projekt är att genom samarbete mellan olika föreningar och förvaltningar stimulera intresset för kultur, främst bland förskolebarn. Barnomsorgen i det mångkulturella samhället Regeringen beslutade i december 1991 att under en treårsperiod ställa sammanlagt 15 miljoner kronor till förfogande för insatser inom det mångkulturella samhället. Syftet är att med hjälp av ideella organisationer ge barnomsorgs- personal som arbetar med invandrar- och flyktingbarn stöd och ökade kunskaper. Under budgetåret 1993/94 har 6 miljoner kronor fördelats till 12 projekt, varav en del var fortsättningsprojekt från förra budgetåret. Projekten redovisas i bilaga 4. 3.1.1 Kommittén för FN:s familjeår Regeringen beslutade den 2 december 1993 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till förfogande för utvecklingsverksamhet i anslutning till FN:s familjeår 1994 (varav tre miljoner kronor kom från de medel som är avsedda för "fostran" av ungdom). Medlen disponeras av Kommittén för FN:s familjeår. Kommittén har bl.a. i uppdrag att stimulera till kunskapsutveckling och debatt om familjevillkor och livsformer i dagens svenska samhälle samt att uppmuntra till inititativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser som syftar till att förebygga social utslagning. Kommittén har inbjudit organisationer och myndigheter att inkomma med förslag till utvecklingsverksamheter, bl.a. sådana som syftar till att utveckla nätverken kring det enskilda familjehushållet, att stärka banden mellan barn och föräldrar samt att fostra barn och unga till jämställdhet och demokrati. En interdepartemental beredningsgrupp har inrättats för granskning av inkomna ansökningar. Vid ett första utdelningstillfälle, i april 1994, har 23 projekt tilldelats ett sammanlagt belopp om drygt 4,3 miljoner kronor. Projekten redovisas i bilaga 5. Under 1995 kommer Kommittén för FN:s familjeår att avge en rapport om verksamheten under familjeåret. De slutsatser som kan komma att dras från den utvecklingsverksamhet som bedrivits kommer att beaktas i Arvsfondsdelegationens kommande verksamhet. 3.2. Fostran av ungdom (Civildepartementet) Under budgetåret 1993/94 har regeringen beslutat om stöd ur Allmänna arvsfonden för att främja fostran av ungdom med sammanlagt ca 45 miljoner kronor. Drygt 37 miljoner kronor har delegerats till olika myndigheter att fördela enligt givna ramar och riktlinjer och drygt 8 miljoner kronor har regeringen fördelat direkt till olika projekt. Fördelningen framgår av den sammanställning som bifogas som bilaga 7. Ansökan om stöd ur fonden som avser att främja fostran av ungdom har fram till den 30 juni 1994 främst prövats av Barn- och ungdomsdelegationen. Enligt förordningen (1992:105)för Barn- och ungdomsdelegationen skulle delegationen lämna över ärenden till regeringen för beslut om de är av principiell betydelse eller när stöd bör lämnas med mer än 200 000 kronor. Stöd till projekt I syfte att stimulera nya initiativ och lyfta fram bra metoder för ungdomsarbete har sammanlagt 1 850 000 kronor fördelats till tre kraftcentra för ungdomar; föreningen Urkraft i Skellefteå, föreningen Reningsborg i Göteborg samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm. Gemensamt för dessa är att de arbetar utifrån nya synsätt och metoder där ungdomars engagemang och möjlighet att ta personligt ansvar ingår som naturliga delar i verksamheterna. Organisationerna skall sprida kunskap, inspiration och idéer om ungdomsarbete vidare till andra. Utifrån bl.a. erfarenheterna från dessa projekt har Stiftelsen Fryshuset fått stöd med 950 000 kronor för att bygga upp ett nationellt nätverk för eldsjälar. Nätverket skall bland annat bygga upp en databank över olika ungdomsprojekt. Projektet Farsor och Morsor i Sverige har beviljats 300 000 kronor för att inspirera framväxten av lokala föräldra- och vuxenverksamheter i syfte att öka de vuxnas närvaro i ungdomsmiljöer. För att öka ungdomars kunskap och engagemang i miljöfrågor har 1 620 000 kronor fördelats till Studieförbundet Vuxenskolan för projektet Ungdomarna inför 2000-talet, till stiftelsen Det Naturliga Steget för projektet Ungdomens miljöriksdag samt organisationen Fältbiologerna för skolinformationsprojekt. Eskilstuna Stadsbibliotek och föreningen Sikeå sportklubb har tillsammans beviljats 1 781 000 kronor för att i samarbete med Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte bygga upp ett databaserat informationssystem med information om internationellt ungdomsutbyte m.m. Stödet avser det sista året i en treårig satsning. Svenska fotbollsförbundet och Djurgårdens IF har tillsammans fått stöd med 415 000 kronor för att var för sig motverka våld, skadegörelse och rasism. För att stimulera till insatser av generationsövergripande karaktär har totalt 4 miljoner kronor avsatts att fördelas inom ramen för Europeiska äldreåret och FN:s familjeår. För att högtidlighålla firandet av FN:s 50-årsjubileum, som sammanfaller med att det gått 10 år sedan FN:s världsungdomsår genomfördes, har 1,1 miljoner kronor fördelats till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) som fått stöd för speciella insatser inför och under jubileumsåret. Samtidigt har regeringen avsatt 1 miljon kronor till Barn- och ungdomsdelegationen att fördela under budgetåret 1994/95. 3.2.1 Barn- och ungdomsdelegationen Budgetåret 1993/94 har Barn- och ungdomsdelegationen behandlat 1 034 ansökningar avseende stöd ur fonden. Av dessa har 238 bifallits, 576 har avslagits och 220 blivit föremål för andra åtgärder, t.ex. överlämnats till annan myndighet eller besvarats med brev. Av de ansökningar som avslagits märks mest ansökningar rörande stöd till enskilda personer, resor utomlands, enstaka konferenser eller evenemang, reguljär föreningsverksamhet eller inköp av kapitalvaror. Under budgetåret har delegationen fördelat 20 252 000 kronor. Fördelningen av beviljade medel framgår av den sammanställning som bifogas som bilaga 8. Stöd till lokaler för ungdomsverksamhet Stödet till lokaler för ungdomsverksamhet fördelades före budgetåret 1993/94 dels genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) till olika trossamfunds ungdomslokaler dels genom Sveriges Riksidrottsförbund till samlingslokaler för ungdom hos mindre idrottsföreningar. Även Barn- och ungdomsdelegationen fördelade visst stöd till scoutorganisationer och liknande. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har Barn- och ungdomsdelegationen haft regeringens uppdrag att fördela hela stödet till olika lokaler för ungdomsverksamhet. Drygt 6,4 miljoner kronor har fördelats till lokaler för ungdomsverksamhet under budgetåret. Insatser mot främlingsfientlighet För att motverka tendenser till ökad främlingsfientlighet har delegationen även detta budgetår fördelat stöd till projekt som har till uppgift att i nya former sprida kunskap och engagemang som motverkar främlingsfientlighet. Främst har man riktat sig till lokala sammanslutningar eller föreningar inom barn- och ungdomsorganisationerna. Under budgetåret har drygt 1,8 miljoner kronor fördelats med denna speciella inriktning. Barn- och ungdomsdelegationen har även inom ramen för det övriga stödet fördelat medel till liknande verksamhet. Ung konsument Under en treårsperiod har delegationen i samarbete med Konsumentverket bedrivit en satsning för att öka ungdomars kunskaper, engagemang och medvetenhet i rollen som konsumenter. Lokala projekt som bl.a. informerar ungdomar om hushållseko- nomi, konsumenträtt och om reklamens påverkan har genom satsningen kunnat stöd- jas. Projekt där ungdom hjälper ungdom har särskilt prioriterats. Totalt har 6 miljoner kronor fördelats under projektperioden som avslutades den 30 juni 1994. En dokumentation och utvärdering av specialsatsningen kommer att lämnas under våren 1995. Utbyte mellan storstad och glesbygd Som ett led i arbetet för att öka kontakterna mellan ungdomar i glesbygd och ungdomar i storstäder har sammanlagt 350 000 kronor fördelats till ett antal lokala projekt. Satsningen på denna målgrupp syftar till att skapa ett nätverk över landet för att motverka fördomar och öka kontakterna mellan glesbygd och storstäder. Verksamheten har utvecklats till en ny folkrörelse som nu leds av en ideell förening. Skolans uterum För att utveckla lokala exempel på hur skolgårdsmiljöer kan förbättras har totalt 1,7 miljoner kronor fördelats till projektet Skolans uterum. Projektet syftar till att ta tillvara elevers, föräldrars och lärares engagemang samt se till att utemiljöerna används i undervisningen. Sammanlagt har tolv skolor ingått i pilotprojektet. De som på detta sätt fått stöd har utformat skolgårdar där det t.ex. finns kretsloppshus, väderobservatorier, fornborg, fårskötsel och klassträdgårdar. Projektet avslutades den 30 juni 1994 och en utvärdering håller på att sammanställas. Övrigt stöd Övriga projekt som erhållit stöd från Barn- och ungdomsdelegationen är bl.a. projekt för att motverka brott och/eller användandet av droger, kultur-, musik- och teaterprojekt, sommarsatsningar för ungdomar och vissa miljöprojekt. 3.2.2 Statens ungdomsråd Utvecklingsstöd Sedan 1990 har Statens ungdomsråd (fr.o.m. den 1 juli 1994 ombildat till Ungdomsstyrelsen) handlagt och fördelat stöd för utveckling av barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet, det s.k. utvecklingsstödet. Avsikten med stödet har varit att medverka till en förnyelse av föreningslivet. Framförallt har det gällt på det lokala planet. Under budgetåret 1993/94 har ungdomsrådet fördelat ca 6,2 miljoner kronor till 146 olika föreningar. I och med budgetårets slut upphörde denna form av fördelning via Ungdoms- styrelsen. Motsvarande fördelning sker numera genom Arvsfondsdelegationen. Demokratiprojekt Statens ungdomsråd har på regeringens uppdrag fördelat stöd till projekt i kommuner som är beredda att utveckla metoder för ungdomars medverkan i demokratiska beslutsprocesser. I tretton pilotkommuner har projekt bedrivits. Dessa har omfattat såväl övergripande kommunal planering som enskilda lokala försök på skolor, i bostadsområden och inom fritids- och föreningsverksamheten. Olika former av självstyre har prövats. Specialsatsningen upphörde den 30 juni 1994 och erfarenheterna används nu bl.a. i Ungdomsstyrelsens fortsatta verksamhet i kontakter med kommunerna. Totalt har drygt 5,5 miljoner kronor fördelats under budgetåret för detta ändamål. Träffpunktstöd Även under detta budgetår har Statens ungdomsråd fördelat stöd till projekt som skall stimulera en utveckling av nya träffpunkter för ungdom. Totalt har ca 4 miljoner kronor fördelats till 26 lokala projekt med sådan verksamhet. Satsningen har gjorts för att uppmuntra till att alternativa former av träffpunkter skall växa fram. Det har gällt projekt som ungdomens hus, musikcaféer etc. En viktig utgångspunkt för projekten har varit att flera parter samverkar kring de nya lösningarna, så att ungdomars behov och intressen kan mötas på ett varierat sätt. Det kan vara samverkan mellan en ungdomsgrupp och kommunen eller mellan en lokal förening och kommunen. Många av de projekt som fått stöd är nya föreningar som bildats just i syfte att bygga upp träffpunkter efter ungdomars egna idéer och behov. Insatser mot ungdomsarbetslöshet Regeringen har givit Statens ungdomsråd i uppdrag att genomföra en specialsatsning för att motverka negativa konsekvenser av arbetslöshet bland ungdom. Under budgetåret har 10 miljoner kronor ställts till ungdomsrådets förfogande för stöd till utveckling av projekt inom detta område. 2 miljoner kronor har belastat budgetåret 1993/94 och resterande 8 miljoner skall belasta budgetåret 1994/95. Under budgetåret har drygt 5,9 miljoner kronor fördelats till 47 olika projekt. Syftet med denna projektsatsning skall vara att ge ungdomar möjlighet till kompetensutveckling utanför de reguljära arbetsmarknads- och ut- bildningspolitiska åtgärderna. I första hand skall stödet användas för att i samverkan med arbetslösa ungdomar ställa i ordning lokaler och/eller utveckla en lokal verksamhet. Projekt där kommunen går in och tar ett aktivt ansvar för projektets fortlevnad skall prioriteras. 3.2.3 Plus-gruppen Plus-gruppen, som är en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet, har fördelat stöd inom ramen för Projektet för Lokal Utveckling och Samverkan. I gruppen sitter bl.a. representanter för Civildepartementet, Socialdepartementet, Skolverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Statens ungdomsråd (numera Ungdomsstyrelsen) och Svenska Kommunförbundet. Plus-projektet är en treårig satsning på allmänt förebyggande och in- dividinriktade insatser för ungdomar i tolv bostadsområden i storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall. Flera av de medverkande bostadsområdena är eftersatta och har svåra sociala problem - inte minst bland ungdomar. Totalt har under treårsperioden 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden ställts till Plus-gruppens förfogande. Syftet med insatserna har dels varit att stimulera till nya ideér för att förebygga problem, dels att stödja enskilda ungdomar som är på väg att hamna snett i samhället. Projekten har förutsatt ett omfattande lokalt samarbete över förvaltningsgränserna samt mellan förvaltningar och fristående föreningar. Som grund för varje lokalt Plus-projekt har legat en gemensam handlingsplan som dessa intressenter samlats kring. Plus-projekten har dokumenterats och utvärderats genom utvärderare som engagerats från projektstarten. I juni 1994 överlämnades en lägesrapport till regeringen. I april 1995 kommer en central utvärdering att presenteras. Under budgetåret 1993/94 har sammanlagt 4 985 000 kronor fördelats till verksamhet inom 35 olika föreningar. Fördelningen framgår av en sammanställning som bifogas som bilaga 9. 3.3 Omsorg om personer med funktionshinder (Socialdepartementet) Under budgetåret 1993/94 har regeringen prioriterat projekt som inriktats på verksamhet som ökar självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder. Stöd har bl.a. lämnats till utveckling av datatekniska hjälpmedel och andra former av försöksverksamhet samt verksamhet som ökar möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter. Även försöks- och utvecklingsarbete som förbättrar kvinnors situation har prioriterats. Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att avsätta 5 miljoner kronor årligen under tre år för en särskild satsning på insatser inom området handikappidrott. 227 projekt som rör personer med funktionshinder har fått stöd med sammanlagt ca 110,6 miljoner kronor under budgetåret. Nedan beskrivs ett antal huvudområden och några exempel på projekt som beviljats stöd. En komplett förteckning över projekten återfinns i bilaga 2. Ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder Stöd har lämnats med ca 11,9 miljoner kronor till 18 projekt för att öka självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder. Föreningen JAG (Jämlikhet, Assistans, Gemenskap) har fått stöd till utveckling av personlig assistans för personer med flera mycket svåra funktionshinder. Handikappförbundens samarbetsorgan har beviljats stöd till projektet Inflytande på våra villkor medan SRF Göteborg, Synskadades förening har fått stöd till projektet Bibliotek för alla. Stiftelsen SÄRBO har beviljats medel till en försöksverksamhet för att bedriva och utveckla en bra verksamhet och bättre livsvillkor för utvecklingsstörda. Datateknik och handikapp Regeringen beslutade under 1991 att under en treårsperiod avsätta ca 20 miljoner kronor per år för att bl.a. utveckla och tillämpa datateknik för personer med funktionshinder. Budgetåret 1993/94 är det sista året av denna treåriga satsning där Handikappinstitutet haft en samordnande funktion. Fritid, kultur och handikapp Nästan 6 miljoner kronor har lämnats som stöd till försöks- och ut- vecklingsverksamhet som syftar till att personer med funktionshinder skall kunna delta i fritids- och kulturaktiviter. Av de tolv olika projekt som beviljats stöd återfinns bl.a. Stiftelsen Tom Tits permanenta utställning Bara Vara som riktar sig till gravt uvecklingsstörda barn och vuxna, Svenska Very Special Arts som gör en kartläggning och sammanställning av handikappade konstnärers möjligheter till utbildning och arbete med uttryckande konst. Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Stockholms Universitet har lämnats stöd för projektet En väg till delaktighet, en konstskola för utvecklingsstörda. Handikappidrott Den 22 oktober 1992 beslutade regeringen att avsätta 5 miljoner kronor årligen under tre år för en särskild satsning inom området handikappidrott. Stöd har lämnats till 26 olika projekt som skall öka möjligheterna för personer med funktionshinder att utöva idrottsaktiviteter. Information och utbildning Stöd till projekt som syftar till att genom informations- och utbildnings- satsningar ge kunskap om orsakerna till handikapp och visa på konsekvenserna av olika handikapp har under budgetåret 1993/94 lämnats till 62 projekt med sam- manlagt ca 23 miljoner kronor. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) lämnades stöd till ett projekt för att sprida information om tolkning för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn (FUB) har beviljats stöd med 250 000 kronor för information om EG inför folkomröstningen 1994. Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) har lämnats stöd för uppbyggnad av utställning med kommunikationshjälpmedel, Riksför-bundet mot reumatism (RMR) för försöksverksamhet m.m. för medlemmar med fibromyalgi/mjukdelsreumatism eller andra smärtsyndrom, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka (RMT) för ett informa- tionsprojekt och Sveriges dövas riksförbund (SDR) för en internationell konferens om tvåspråkighet för döva. Rekreations- och fritidsanläggningar Under budgetåret 1993/94 beviljades 12 handikappföreningar stöd med sammanlagt ca 4,6 miljoner kronor som bidrag till nybyggnad samt olika om- och tillbyggnader av organisationernas rekreationsanläggningar. Utrustning till handikapporganisationer Stöd har lämnats med sammanlagt 3,4 miljoner kronor till 13 handikapporganisa- tioner för modern och anpassad administrativ utrustning för att underlätta för funktionshindrade personer att arbeta vid organisationernas centrala kanslier. 4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har föreningar och andra organisationer under årens lopp kunnat förverkliga nya idéer och visioner avseende verksamhet som förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som föreningar och organisationer själva ansvarat för och som kompletterat de samhälleliga verksamhetsformerna men också verksamhetsformer som samhället svarar för men som brukarorganisationerna fått ett ökat inflytande över. Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt medverka till att stärka den sociala välfärden för fondens målgrupper. För att allmänheten skall få kunskap om Allmänna arvsfonden är det angeläget att informera om fondens struktur och ändamål; inom vilka verksamhetsområden som arvsfondsmedlen används och vilka effekter användningen fått. Det är också viktigt att de som kan komma ifråga för stöd, även små organisationer, får information om arvsfondens verksamhet, utdelningspraxis samt ansökningsförfarande. I det följande redovisar regeringen sin syn på inriktningen av stödet för den närmaste framtiden. Utöver nedan angivna områden bör medel också kunna utgå till utvecklings- projekt inom områden som idag inte kan förutses. Verksamhet till förmån för barn Samhällets särskilda ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden kommer till uttryck bl.a. i socialtjänstlagen. Där åläggs socialnämnderna att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. Socialnämnden har också till uppgift att sörja för att barn och ungdomar som utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Det behövs en mängd olika insatser för att förhindra att barn och ungdomar far illa. Det är viktigt att utveckla ett varierat utbud av insatser som har som syfte att stödja barn och föräldrar. Det arbete som utförs genom ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar behövs som komplement till vad samhället erbjuder, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter. Genom FN:s konvention om barns rättigheter har inte bara barnets behov, utan också frågan om barnets rättigheter fått hög aktualitet. En bevakning av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv behöver vidareutvecklas liksom bevak- ningen av barns och ungdomars delaktighet i kultur- och samhällslivet. Ett barnperspektiv behöver också utvecklas för att tillgodose barns behov i den fysiska och sociala planeringen av samhället. Den satsning på information om FN:s barnkonvention, som har genomförts av frivilligorganisationerna med stöd ur fonden, avses följas upp genom projekt som syftar till att utveckla tillämpningen av barnkonventionen i dess olika delar. Kulturinsatser, inte minst sedda i ett mångkulturellt perspektiv, bör ges fortsatt stöd. Sverige har under senare år tagit emot ett stort antal barnfamiljer med krigsupplevelser. Personal inom barnhälsovård, barnomsorg och skola har ansvar för att möta dessa flyktingfamiljer på bästa sätt. Föräldrar och barn behöver få stöd och hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och växa in i det svenska samhället. Inom en del frivilligorganisationer finns en särskild kompetens på detta område som bör kunna komma såväl personal, som kommer i kontakt med dessa flyktingfamiljer, som familjerna själva till godo. Flera undersökningar visar att barn i missbrukarfamiljer riskerar att fara illa på olika sätt. Man räknar med att ca 150 000 - 200 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har missbruksproblem. Det finns dock relativt få verksamheter i landet som vänder sig till dessa barn. Missbruk är ofta ett dolt problem vilket bidrar till att få av barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Det finns därför ett stort behov av uppsökande- och andra verksamheter i samhället som på olika sätt stödjer barnen och förebygger bland annat eget missbruk senare i livet. Många barn bor numera helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder. Det har i undersökningar visat sig att dessa barns uppväxt-villkor i flera avseenden är annorlunda än villkoren för barn som bor med två föräldrar. Bland barn som far illa på olika sätt är barn med dålig eller ingen kontakt med sina fäder överrepresenterade. Det är därför angeläget att uppmärksamma projekt inom detta område. Barn med funktionshinder har samma behov som andra barn och samtliga de prioriterade områden som beskrivits här gäller även dem. Därutöver finns behov att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt för barn med funktionshinder att utvecklas på bästa sätt, att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid och att få tillgång till det stöd som behövs för att funktionshindret skall utgöra minsta möjliga handikapp. Verksamhet till förmån för ungdomar Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som fullvärdiga medborgare som har både rättigheter och skyldigheter. En förutsättning för att ungdomar skall ta det ansvar detta innebär är att de också ges möjligheter att bli delaktiga av samhället och att de får inflytande över sin egen situation. Frågor om demokrati, inflytande och delaktighet är därför centrala såväl för ungdomspolitiken i sin helhet som för de särskilda satsningar som regeringen har möjlighet att göra med hjälp av medel ur Allmänna arvsfonden. De insatser som görs för att stärka ungdomars delaktighet får inte innebära att ungdomar bara får ett formellt inflytande på vuxnas villkor. Vuxna måste vara beredda att ge ifrån sig av sin makt. Det handlar för vuxna ofta om att förändra sin attityd; att stödja, inte styra. Detta synsätt bör också prägla fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden. Projekt som stärker ungomars reella delaktighet och inflytande skall särskilt prioriteras. Det innebär bl.a. att medel företrädesvis kommer att ges till projekt där ungdomar finns med i hela utvecklingsprocessen och inte bara som mottagare av vad vuxna gjort för dem. Utifrån denna bakgrund anges några områden som regeringen ser som viktiga att lyfta fram och också fördela stöd till under kommande år. Stöd ur Allmänna arvsfonden bör även fortsättningsvis ges till projekt som bygger på samverkan mellan föreningsdriven och offentlig verksamhet i speciellt utsatta bostadsområden enligt den modell som utvecklats i bl.a. Plus-projekten. Verksamheter som syftar till att bryta en negativ utveckling och stärka den sociala välfärden för ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället bör särskilt uppmärksammas. Särskilt viktigt är det att finna länkar mellan ungdomar bland andra generationens invandrare och det svenska samhället. Den höga arbetslösheten drabbar många ungdomar. Riktade insatser för att motverka att ungdomar som hamnar i lång arbetslöshet successivt ställs utanför det övriga samhället bör även fortsättningsvis ges stöd. Projekt som tar till vara och utvecklar ungdomars kreativitet bör särskilt uppmärksammas. Insatser som minskar passivt socialbidragsberoende bland ungdomar bör prioriteras. Insatser för att motverka mobbning, våld och missbruk, i alla dess former, bland barn och ungdomar ser regeringen som särskilt angelägna. Nya lokala initiativ som kan vara av allmänt intresse och därför spridas över landet bör ges stöd ur Allmänna arvsfonden. Särskilda medel ur Allmänna arvsfonden har under de senaste åren avsatts för stöd till lokala utvecklingsprojekt som sprider kunskap som motverkar främlingsfientlighet och rasism samt ökar förståelsen och toleransen mellan människor med olika kulturell bakgrund. Dessa satsningar skall fortsätta även framöver. Under 1995 kommer medel att fördelas till lokala projekt inom ramen för den ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism som initierats av Europarådet. Vidare bör ungdomars engagemang i globala frågor stimuleras. Under 1995 kommer detta bl.a. att ske inom ramen för firandet av Förenta nationernas 50-årsjubileum, på temat toleransens år, som sammanfaller med att det gått 10 år sedan FN:s Världsungdomsår. Inom ramen för det svenska firandet görs särskilda insatser för att föra ut kunskap om FN:s arbete och skapa debatt om globala frågor bland ungdomar. I begränsad omfattning bör även internationella samverkansprojekt ges stöd. Satsningen på att stärka ungdomars möjlighet att påverka lokalsamhällets utveckling bör fortsätta. På detta område har Ungdomsstyrelsen bra erfarenheter och kunskaper genom de specialsatsningar de genomfört med medel ur Allmänna arvsfonden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas konsumentprojekt för ungdomar. Syftet med dessa projekt skall vara att stimulera unga människor att hjälpa andra ungdomar till en bättre kunskap och medvetenhet inom konsumentområdet. En dokumentation från de tre projektåren kring Ung konsument kommer att presenteras av Konsumentverket under våren 1995. Därefter kommer regeringen att bedöma hur man på bästa sätt kan stödja nya projekt inom detta område. Bland ungdomar har kultur- och mediaverksamhet blivit allt mer betydelsefull. Många använder en stor del av sin tid till att utveckla nya former av kultur- och kommunikationsformer, men alla har inte samma möjligheter. Stöd ur Allmänna arvsfonden bör ges till projekt som ger fler ungdomar möjligheter att delta i olika kultur- och mediaverksamheter liksom till projekt som motverkar skadliga effekter av våld i media. Ett av de övergripande målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen. Denna grundsyn skall också genomsyra fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden. Inte minst viktigt är det att stimulera utvecklingen av jämställdhet mellan flickor och pojkar inom idrotten. Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Handikappolitiken har som syfte att utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Det innebär att personer med funktionshinder skall beredas samma möjligheter som andra att vara med i samhällslivet och delta i olika aktiviteter. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Trots reformer och andra förbättringar som genomförts finns det fortfarande hinder för detta. Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet ges möjlighet att utveckla olika former av verksamheter och stödinsatser som kan utgöra viktiga komplement till de insatser samhället kan erbjuda och som utformats utifrån brukarnas egna behov. Av de projekt som beviljats stöd ur fonden har många haft inriktningen att öka medvetenheten hos olika personalgrupper och beslutsfattare genom att informera om olika former av funktionshinder. Många projekt har också haft som syfte att öka kunskaperna om olika stödsystem inom handikappområdet. Denna typ av projekt men även andra som syftar till ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder bör även fortsättningsvis prioriteras. Olika utredningar har uppmärksammat uppenbara brister när det gäller möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter. Mot bakgrund av detta bör stöd som gör det möjligt för personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter fortfarande vara ett prioriterat område. I mars 1994 beslutade regeringen att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt 6 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för praktisk utvecklingsverksamhet, bl.a. för att finna metoder som underlättar möjligheterna för kvinnor med funktionshinder att aktivt delta i politiskt, fackligt och annat samhällsarbete. Försöks- och utvecklingsarbete som kan förbättra situationen för kvinnor med funktionshinder bör även fortsättningsvis uppmärksammas. För funktionshindrade personer med invandrarbakgrund är det ofta svårt att få tillgång till stöd och service och bli delaktiga i samhället. Regeringen beslutade därför i januari 1994 att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utvecklingsinsatser inom området. Medlen skall i första hand användas för att handikapp- och invandrarorganisationerna skall ges möjlighet att utveckla samverkansmodeller och pröva verksamhet för att öka möjligheterna för funktionshindrade invandrare att bli delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap och därmed förbättra sin livssituation. Tillgänglighet i miljö, byggnader och bostäder är en viktig förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och kunna delta i samhällslivet. Mot bakgrund av bl.a. de förändringar som skett och kommer att ske inom plan- och byggområdet bör handikapporganisationerna med stöd av fonden ges möjligheter att öka informationen till sina medlemmar men också till kommunerna, byggbranschen, arkitekter och andra som arbetar med plan- och byggfrågor om hur brister i tillgängligheten kan åtgärdas. BILAGA 2 Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelade stöd under budgetåret 1993/94 Fördelning enligt ändamål Vård och fostran av barn samt vård av ungdom Försöks- och utvecklingsarbete, utsatta barn och ungdomar Mottagare Ändamål Afrosvenskarnas Projektet Den svenska 120 000 Riksförbund barnomsorgspersonalens möte med kvinnlig köns- stympning Brottsofferjourernas Projektet Barn som 265 000 Riksförbund BOJ kriminalitetens offer Föreningen Jourtele- 26:an - ett barnens hus 50 000 fonen för barn och i Uppsala ungdom Nämndemännens Konferensen Att förstå 50 000 riksförbund asocialitet och utveck- ling hos barn och ung- dom Riksförbundet BRIS Projektet Barns rätt till 1 900 000 hjälp - våga berätta RFB, Riksförbundet för Projektet Missbrukarnas 350 000 behandlingshem barn - de glömda barnen RFHL, Riksförbundet Utveckling av en nät- 510 000 för Hjälp åt Läke- verksmodell för rehabi- medelsmissbrukare litering av unga narkotikamissbrukare Rädda barnen Barn som anhöriga - 240 000 barn som efterlevande, ett projekt med inriktning på kris- och katastrof- psykologi Rädda barnen Projektet Psykosocialt 600 000 och psykoterapeutiskt behandlingsarbete med flyktingbarn och deras familjer Svenska Unicef- Materialframställning 50 000 kommittén till ett seminarium om asylsökande barns situa- tion Filosofiska institu- Projektet Social inte- 220 000 tionen, Stockholms grering av cancerdrabbade universitet barn Skellefteå kommun Förebyggande insatser för 100 000 och föreningen ungdomar vid Rosengården Trivselhuset i Skellefteå Socialdepartementet Projekt för samordning 5 000 000 av insatser för utsatta ungdomar _________ 9 455 000 Övrigt försöks- och utvecklingsarbete Familjehemmens Riks- Nätverksprojektet Barn 600 000 förbund och ungdomar från familjevården (BUFF) Föreningen Urkraft Nationellt utvecklings- 250 000 projekt Föräldraföreningen Uppbyggnad av informa- 50 000 Plötslig Spädbarnsdöd tionsnät i landet Rädda barnen Anonyma föräldrar - 600 000 ett Rädda barnen projekt om föräldrautveckling Stiftelsen En rökfri Projektet Pedagogiskt 1 100 000 generation Utvecklingsarbete Klass- besök Arbetarnas Bildnings- Projektet Alla föräldrar 175 00 förbund har rätt till föräldra- utbildning Landstinget Blekinge, Behandlingsenhet för 100 000 Barn- och ungdoms- tidiga störningar kliniken tillsammans med Rädda barnen Rinkeby stadsdelsför- Fritidsverksamhet för 195 000 valtning i samarbete zigenska barn i Rinkeby med Kooperativt Idé- centrum Barnombudsmannen Projektet Förebyggande av 270 000 barnolycksfall i för- skoleåldern _________ 3 340 000 Kultur Malmö kommun Projektet Kulturcentrum 295 000 för barnomsorgen i Malmö Konstepidemin, Projektet Barnakademin 120 000 Göteborg Skarpnäcks stadsdels- Projektet Barnkultur- 270 000 förvaltning centrum i Skarpnäck _________ 685 000 Information Hushållningssällskapet Informationsmaterial och 165 000 i Norra Älvsborg kurser om hur man lagar mat för små barn Rädda barnen Upptryckning av Mina 375 000 Rättigheter Svenska Barnläkar- Omtryck av informations- 168 000 föreningen material om förskolebarn och våldsskildringar på TV och video _______ 708 000 Diverse Socialdepartementet Utvecklingsverksamhet 7 000 000 Kommittén för FN:s i anslutning till FN:s Familjeår internationella familje- år Socialdepartementet Insatser inom barn- 6 000 000 omsorgen i det mång- kulturella samhället __________ 13 000 000 Omsorg om personer med funktionshinder Försöks- och utvecklingsarbete Ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder DHR, De Handikappades Projektet "Brukarkoopera- 660 000 Riksförbund tiv med garantiperson" FUB, Riksförbundet för "Projekt personlig 3 600 000 Utvecklingsstörda assistans" Barn, Ungdomar och Vuxna m.fl. Föreningen Furuboda Projektet Personlig 1 200 000 Kursgård och Rehabili- assistans i skola, teringscentrum boende och fritid,Ut- bildning,Närhet,Omsorg (UNO) Föreningen JAG Utveckling av personlig 530 000 Jämnlikhet, Assistans, assistans för personer Gemenskap) med flera mycket svåra funktionshinder GIL ekonomisk före- GIL-projektet 450 000 ning, Göteborgskoo- perativet för Independent Living Handikappförbundens Projektet Inflytande 150 000 Samarbetsorgan på våra villkor Hjärt- och Lungsjukas Förbättra inflytandet för 110 000 Riksförbund medlemmarna inom olika samhällsområden, främst inom hälso- och sjukvården Arbetskooperativet Utveckling av arbete/ 250 000 Samverkarna sysselsättningsprojekt Humana, intresseföre- Projektet Arbets- 280 000 ningen vid Farsta- kooperativ för menings- Vantörs psykiatriska full sysselsättning för sektorsområde ungdomsgruppen RIKS-IFS, RiksförbundetStartande av kooperativ 445 000 av Intresseföreningar för personer som drabbats för Schizofreni av schizofreni eller annan psykotisk sjukdom RIKS-IFS, RiksförbundetSysselsättningsprojekt 70 000 av Intresseföreningar för Schizofreni IFSAP, Intresseföre- Arbetskooperativet 750 000 ningen för schizofreni Moroten och andra psykotiska tillstånd, Vadstena RSMH, Riksförbundet Boende- och syssel- 880 000 för Social och Mental sättningsprojekt för hälsa människor med psykiska störningar SRF Göteborg, Projektet "Bibliotek 1 465 000 Synskadades Förening för alla" Stiftelsen Arbete och Projekt Arbetsbyrån 300 000 Vänskap Stiftelsen Skutan Utveckling av kooperativ 175 000 för rehabilitering, sysselsättning och ge- menskap Stiftelsen SÄRBO Försöksverksamhet för att 320 000 bedriva och utveckla en bra verksamhet och bättre livsvillkor för handi- kappade (utvecklingsstörda) Siftelsen Fontänhuset Projektet Kunskapskällan - 260 000 Örebro en skola för livet __________ 11 895 000 Datateknik och handikapp Afasiförbundet i Datatek för språkstörda 440 000 Sverige barn Afasiförbundet i Projektet "Prova-på-rum" 400 000 Sverige FMLS, Förbundet mot Utveckling av arbetet 300 000 Läs- och Skrivsvårig- kring dyslexi och datorer heter FSDB, Föreningen Upprustning och ut- 1 850 000 Sveriges Dövblinda byggnad av databasnätet Fruktträdet Handikappinstitutet Försöksverksamhet med 3 670 000 uppbyggnad av datatek- verksamhet Handikappinstitutet Utvecklingsarbete och 4 000 000 försöksverksamhet inom området ny teknik för personer med funktions- hinder Handikappinstitutet Projektet Datorstöd i 400 000 hemmet för rörelsehindrade Handikappinstitutet Samverkan, erfarenhets- 800 000 utbyte och utveckling för regionala center för datorbaserade hjälp- medel för handikappade Handikappinstitutet Projektet Ny teknik som 3 500 000 begåvningsstöd för vuxna förståndshandi- kappade Handikappinstitutet Projektet Användning av 1 100 000 ny teknik för kommuni- kation samt vid träning, behandling och utveckling av kommunikativ och kognitiv förmåga SRF, Synskadades Projektet "Datorstöd för 415 000 Riksförbund synskadade i hemmet" SRF, Synskadades Projektet "Integrerad 1 215 000 Riksförbund datakommunikation seende - synskadade" CERTEC, Centrum för Teknikutveckling för 785 000 Rehabiliteringsteknik ökad självständighet hos utvecklingsstörda och hjärnskadade Föreningen Furuboda Skriv och Kommunika- 290 000 Kursgård och Rehabili- tionscentrum teringscentrum __________ 19 165 000 Fritid/kultur och handikapp NHR, Neurologiskt Fritidsprojekt för 1 100 000 handikappades Riks- utveckling och ut- förbund provning av fritids- hjälpmedel FUB, Riksförbundet för Projektet "Ombud för 738 000 Utvecklingsstörda förmedling av nyhets- Barn, Ungdomar och information och litteratur Vuxna för utvecklingsstörda Stockholms Dövas Projektet "Kulturutbud 254 000 Ungdomsklubb för döva barn och ung- domar" SRF,Synskadades Projektet "Utveckling av 220 000 Riksförbund synskadades möjligheter till enskilt turistande" Stiftelsen Tom Tits Permanent utställning 640 000 Experiment Bara Vara Stiftelsen Valjeviken "FRITT VAL", projekt 1 500 000 om fritid på Valjeviken Studiefrämjandet Försöks- och utvecklings- 80 000 verksamhet inom naturom- rådet för gravt utvecklings- störda Föreningen Svenska Kartläggning och samman- 350 000 Very Special Arts ställning av handikappade konstnärers möjligheter till utbildning och arbete med uttryckande konst Folkuniversitetet Projektet "Det blåser 230 000 en sol" Folkuniversitetet, Projektet "En väg till 100 000 kursverksamheten vid delaktighet" Stockholms universitet Högskolan i Jönköping Projektet Handikappade 400 000 barns och ungdomars kulturella delaktighet Eskilstuna kommun Projektet "Kultur för 175 000 m.fl. svårt funktionshindra- de barn i Eskilstuna __________ 5 787 000 Idrott Allmänna Tennisklubben Försöksverksamhet 30 000 Lund - tennis för utveck- lingsstörda ungdomar och vuxna Centrum för Idrotts- Projektet Idrott och 224 000 vetenskap (CIV) Habilitering i samverkan med handikappidrotts- och friskidrottsföreningar Dalarnas Handikapp- Projektet "Rekryterings- 350 000 idrottsförbund gruppen Synskadade (RG-Syn) Föreningen Rekryte- Försöksverksamhet med 175 000 ringsgruppen för aktiv Quad Rugby rahabilitering Höghammarskolans Projektet Tjejer till 250 000 Friidrottsgymnasium Handikappidrotten Norrbottens Handikapp- Försöksverksamhet med 70 000 idrottsförbund rekrytering av ungdomar till handikappidrotten RSMH, Riksförbundet Försöksversamhet rörande 320 000 för Social och Mental handikappidrott med in- Hälsa riktning psykiskt störda kvinnor Skånes Handikapp- Samarbetsprojekt Simning 240 000 idrottsförbund för unga handikappade Stockholms Handikapp Projektet Stimulans för 100 000 Idrottsförbund fortsatt idrottande Stockholms Handikapp Projektet Idrott för 100 000 Idrottsförbund utvecklingsstörda Stockholms Wing Tao Försöksverksamhet med 210 000 Klubb med självförsvarskurser för kvinnor och män med funktionshinder Svenska golfförbundet Projekt med syfte att 275 000 integrera handikappade golfspelare i verksamheten Svenska Handikapp- Projekt Handikappade i 400 000 idrottsförbundet framtidens idrott Svenska Handikapp- Projektet Internationell 500 000 idrottsförbundet Integrering Handikapp- idrott Svenska Handikapp- Framställning av instruk- 195 000 idrottsförbundet törsmaterial anpassat för arbete med utvecklings- störda idrottare Svenska Handikapp- Vissa insatser inom området 30 000 idrottsförbundet handikappidrottsförbundet för integreringssamverkan med Svenska Bågskytte- förbundet Svenska Handikapp- Projektet Utveckling 150 000 idrottsförbundet handikappjudo Svenska Handikapp- Projektet Förbättring 225 000 idrottsförbundet av träningsmöjligheter i simning för funktionshindrade under elitnivå SLAO, Svenska Liftan- Projektet Skidskola 1 300 000 läggningars organisa- för rörelsehindrade tion Svenska Orienterings- Projektet Kartkunskap- 500 000 förbundet Orientering och Handikapp- orientering Svenska Ridsportför- Försöksverksamhet rörande 320 000 bundet handikappidrott Svenska Seglarför- Projektet Segling för 115 000 bundet blinda och synskadade Sveriges Dövas Rekryterings- och ut- 25 000 Idrottsförbund vecklingsläger Västernorrlands Handi- Basketprojektet 105 000 kapp idrottsförbund Time out Östergötlands Handi- Utveckling av fritids- 45 000 kappidrottsförbund verksamhet för ungdomar med funktionshinder _________ 6 254 000 Övrigt försöks- och utvecklingsarbete Demensförbundet, Riks- Projektet Långvarigt 350 000 förbundet för dementas sjukas och anhörigas rättigheter rätt till stöd DHB, Riksförbundet för Projektet "Hörselskadade 1 130 000 döva, hörselskadade och döva barn i för- och språkstörda barn skolan" DHB, Riksförbundet för Projektet Kommunsam- 165 000 döva, hörselskadade arbetet och språkstörda barn DHR, De Handikappades Projekt Målinriktat och 2 600 000 Riksförbund förstärkt stöd till DHR:s lokala arbete FBIS, Förbundet Projektet "FBIS - inför 300 000 blödarsjuka i Sverige år 2000" FBIS, Förbundet Stödverksamhet för blödar- 550 000 blödarsjuka i Sverige sjuka med särskilda behov FSDB, Föreningen Projektet Samspelet 410 000 Sveriges Dövblinda mellan dövblinda och deras vårdare FSDB, Föreningen Projekt för att stödja 275 000 Sveriges Dövblinda dövblinda i ett alltmer decentraliserat samhälle FUB, Riksförbundet för Utveckling av metoder 600 000 Utvecklingsstörda för kvalitetssäkring Barn, Ungdomar och Vuxna och särskolan Länsförbundet FUB, Projektet Aktivitets- 320 000 föreningen för Ut- centret Upplevelsen vecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, i Örebro FUB,föreningen för Hur var det förr - hur 200 000 Utvecklingsstörda är det idag? Barn, Ungdomar och Vuxna, i Lund FUB:s länsförbund, Ombuds- och utökad föräldra- 750 000 föreningen för Utveck- rådgivarfunktion i syfte lingstörda Barn, att förbättra samhällets Ungdomar och Vuxna, i insatser för de allra Stockholms län svårast flerhandikappade Handikappförbundens Projektet "Referens- 2 800 000 Samarbetsorgan arbetsplatser i handi- kapprörelsen Handikappförbundens Rättsstödsprojektet 300 000 Samarbetsorgan HCK, Handikappföre- Projektet Handikappade 570 000 ningarnas Centralkom- en resurs i glesbygden mitté, i Jämtlands län HCK, Handikapporgani- Projekt om hur social- 350 000 sationernas Central- tjänstlagen tolkas och kommitté, i Älvsborgs fungerar i kommunerna län kontra de handikappade Handikapporganisatio- Projektet Samverkan i 400 000 nerna i södra Sverige en centraliserad sjuk- vård HRF, Hörselskadades Projektet Cochlea implan- 245 000 Riksförbund tat på barn och ungdomar HRF, Hörselskadades Organisations- och 1 000 000 Riksförbund påverkansarbete i ett decentraliserat samhälle HRF, Hörselskadades Arbetsplatsprojekt för 375 000 Riksförbund kompetensutveckling i syfte att skapa bättre kommunikationsmöjligheter på HRFs kansli HRF, Hörselskadades Projektet Hörselskadade i 200 000 Riksförbund yrkesverksam ålder i ett glesbygdslän NHR, Neurologiskt Projekt om utveckling 220 000 Handikappades Riks- av sexhjälpmedel förbund NHR, Neurologiskt Utveckling av ungdoms- 530 000 Handikappades Riks- verksamhet förbund NHR, Neurologiskt MS-skola i Väster- 280 000 Handikappades Riks- bottens län förbund NHR, Neurologiskt LSS-projekt 45 000 Handikappades Riks- förbund, Örebro Läns- förening RBU, Riksförbundet för Försöksverksamhet 100 000 Rörelsehindrade Barn med juridiskt stöd till och Ungdomar föreningar och medlemmar m.fl. RBU, Riksförbundet för Utredning för att för- 290 000 Rörelsehindrade Barn bättra stödet till barn och Ungdomar med MBD/DAMP och deras familjer RBU, Riksförbundet för Försöksverksamhet med 800 000 Rörelsehindrade Barn Regional Ombudsman och Ungdomar Riksföreningen Autism Försöksverksamhet med 1 270 000 stödteam för personer med autism RmA, Riksförbundet mot Projektet Allergikern 800 000 Astma-Allergi i morgondagens samhälle RMR, Riksförbundet Mot ÄDEL-projekt 250 000 Reumatism Riksförbundet av Juridiskt rådgivnings- 490 000 Intresseföreningar för projekt Schizofreni,RIKS-IFS SRF, Synskadades Kvinnoprojekt 520 000 Riksförbund SRF, Synskadades Projektet Utvecklat 200 000 Riksförbund lokalt stöd RSMH-Livet, Riksför- Utvecklingsverksamhet 160 000 bundet för Social och Mental Hälsa, i Göteborg Sveriges Dövas Riks- Projektet Kommunernas 450 000 förbund äldreomsorg för döva och gravt hörselskadade teckenspråkiga äldre- och förtidspensionärer Svenska Epilepsiför- Projektet En mindre 300 000 bundet farlig bostad för personer med epilepsi Bodens Vi Unga-krets Utvecklingsarbete 93 000 bland handikappade DHB Hällsboskolan VI-pedagogisk träning 125 000 De Handikappades Projektet Kyrkornas 160 000 Missionsförening Handikapparbete Föreningen Anorexia/ Utvecklingsverksamhet 275 000 Bulimia Föreningen Autism i Projektet Samverkan 160 000 Östergötland kring barn och ungdomar med autism Föreningen Rekryte- Projektet Uppsökarnät 600 000 ringsgruppen för Aktiv rehabilitering Föreningen Rekryte- Projekt dagverksamhet 900 000 ringsgruppen för Aktiv på Bosön rehabilitering Nordiska Rehabilite- Projektet Frösunda- 550 000 ringsfonden skolan Nordiska Rehabilite- Projektet Service- 350 000 ringsfonden och signalhunden Nordiska Rehabilite- Projektet Sky High för 160 000 ringsfonden respiratorberoende barn, ungdomar och vuxna Nordisk förening för Projekt för sjuka och 320 000 sjuka barns behov handikappade barn och ungdomar på sjukhus Rädda barnen Samtalsgrupper för 135 000 ungdomar med handi- kapp Stiftelsen Fontänhus Projekt med riktade 300 000 Lund insatser för högut- bildade människor med psykiska sjukdomar Stor-Stockholms Dia- Försöksverksamhet med 215 000 betesförening psykologisk stödresurs Sverigefinska Riksför- Projektet Bättre livs- 250 000 bundet villkor för finsktalande handikappade Ågrenska Hälsocentret Familjeverksamhet 900 000 för Barn Ågrenska Hälsocentret Utveckling av familje- 2 180 000 för Barn verksamhet m.m. Barnneuropsykiatriskt Projekt om Neuropsykiat- 2 850 000 Centrum, Göteborgs riska problem i barn- universitet domen Folkuniversitetet/ Projektet Special- 200 000 Kursverksamheten vid anpassade kläder för Göteborgs universitet rörelsehindrade Folkuniversitetet, Försöksverksamhet med 355 000 Kursverksamheten vid allaktivitetshus för Stockholms universitet socialt isolerade per- soner i Angered NBV NykterhetsrörelsensNyskadadeprojekt 345 000 Bildningsverksamhet Centrum för utvärde- Projektet "Utvecklad 450 000 ring av medicinsk handikappteknologi för teknologi, Universitet rörelsehindrade. Effekter i Linköping på resurskrav och livs- kvalitet Forsa folkhögskola Projektet Hudikaccess 70 000 TRC Tomtebodaskolans Projekt Miljöanpassning 205 000 Resurscenter och utvecklingsstimuler- ande åtgärder för gravt synskadade - blinda barn med tilläggshandikapp Universitetet i Lin- Försöksverksamhet inom 500 000 köping, Institutionen handikappområdet läs- för pedagogik och och skrivsvårigheter psykologi Institutionen för Utveckling av hjälp- 435 000 Lingvistik, Stockholms medel för träning och Universitet diagnos av barn med hörsel- och talsvårigheter Kristianstads kommun, Projektet Orkidén 350 000 Omsorgsförvaltningen m.fl. Omsorgsnämnden, Syd- Projekt för stöd till 80 000 västra omsorgsområdet, invandrarfamiljer med Stockholms läns handikappade barn landsting Pedagogiska hörsel- Föräldrastödjande 230 000 vården, Malmö allmänna verksamhet för döva sjukhus och hörselskadade Handikappinstitutet Utveckling av hjälp- 130 000 medel och metoder för förståndshandikappade Handikappinstitutet Projektet Utveckling 200 000 av hjälpmedel för liggande drickande Handikappinstitutet Utveckling och för- 500 000 bättring av den orto- pedtekniska vården _________ 35 168 000 Information, utbildning Afasiförbundet i Framställning av 150 000 Sverige en informationsfilm Demensförbundet, Riks- Framställning av infor- 400 000 förbundet för dementas mationsmaterial och rättigheter informationsinsatser DHB, Riksförbundet för Informationsfolder 80 000 döva, hörselskadade om flerhandikappade och språkstörda barn barn FSDB, Föreningen Projekt för att sprida 475 000 Sveriges Dövblinda information om tolkning för döva, dövblinda, vuxendöva och hörsel- skadade FUB, Riksförbundet för Projekt Marknads- och 280 000 Utvecklingsstörda Barn,Aktivitetsplan för Ungdomar och Vuxna Riksförbundet FUB FUB, Riksförbundet för Information om EG 250 000 Utvecklingsstörda Barn,inför folkomröstningen Unngdomar och Vuxna FUB, Riksförbundet för Information om lagen 115 000 Utvecklingsstörda Barn,om stöd och service Ungdomar och Vuxna till funktionshindrade Handikappförbundens Projektet Utbildningsin- 1 000 000 samarbetsorgan satser i anledning av LSS HCK, Handikappföre- Projektet Aktiv kunskaps- 270 000 ningarnas Centralkom- spridning mitté, i Stockholms län HCK, Handikappföre- Projektet Om brukaren 350 000 ningarna Centralkom- som kunskapsbärare och mitté, i Blekinge idégivare i samhällets rehabiliteringsarbete Piteå HCK, Handikapp- Projektet Trots 700 000 förbundens Central- kommitté HJÄRNKRAFT, Riksföre- Informations- och 100 000 ningen för rehabilite- utbildningsinsatser ring av skallskadade Hjärtebarnsföreningen Medlemskonferenser 265 000 Hjärtebarnsföreningen Projektet Informations- 1 000 000 rehabilitering Hjärtebarnsföreningen Projektet Utbildning, 155 000 förändring Hjärt- och Lungsjukas Framställning av Informa- 440 000 Riksförbund tionsvideo och folder ILCO, Svenskt förbund Produktion av informa- 295 000 för stomiopererade tionsfilm i samband med internationella stomi- dagen ILCO, Svenskt förbund förUtarbetande av infor- 245 000 stomiopererade mationsmaterial och utbildning av informa- törer genom kurser och konferenser NHR, Neurologiskt Uppbyggnad av utställning 566 000 Handikappades Riks- med kommunikationshjälp- förbund medel NHR, Neurologiskt Projektet "Fördjupad 135 000 Handikappades Riks- information om svåra förbund ryggproblem" NHR, Neurologiskt Projekt för personer 325 000 Handikappades Riks- med Gilles de la förbund Tourettes syndrom NHR, Neurologiskt Filmprojektet 350 000 Handikappades Riks- Regissören förbund NHR, Neurologiskt Utveckling av arbetet 200 000 Handikappades Riks- med små och mindre förbund kända handikappgrupper NHR, Örebro Läns- Fibromyalgiprojekt 190 000 förbund PSO, Svenska Psoriasis-Informations- och 535 000 förbundet utbildningsprojekt RBU, Riksförbundet för Historik i samband 560 000 Rörelsehindrade Barn med 40-års jubileum och Ungdomar RBU, Riksförbundet för Konferens om handi- 150 000 Rörelsehindrade Barn kappombudsmannainsti- och Ungdomar tutets betydelse för familjer med barn med handikapp RfCF, Riksförbundet Genomförande av en 340 000 Cystisk Fibros utbildningsdag RmA, Riksförbundet mot Projektet "Hudåret 1993" 340 000 Astma-Allergi RMR, Riksförbundet mot Försöksverksamhet för 500 000 reumatism medlemmar med fibromy- algi/mjukdelsreumatism eller andra smärtsyndrom RMT, Riksförbundet för Informationsprojekt 1 650 000 Mag- och Tarmsjuka RNj, Riksförbundet för Informationsprojekt 600 000 Njursjuka om organdonation RSMH, Riksförbundet Kommunikations- och 525 000 för Social och Mental informationsprojekt Hälsa RSMH, Riksförbundet Utbildning av stöd- 1 100 000 för Social och Mental personer Hälsa SEF, Svenska Epilepsi- Information och särskilda 265 000 förbundet insatser för barn och ungdomar med epilepsi SDR, Sveriges Dövas Omtryckning av material 75 000 Riksförbund SDR, Sveriges Dövas Internationell konfe- 500 000 Riksförbund rens om tvåspråkighet för döva SRF, Synskadades Riks- Projektet "Föräldrain- 234 000 förbund formation om synutveck- ling och synrubbningar hos barn 0-6 år" SSR,Sveriges Stam- Projektet Kursutveck- 124 000 ningsföreningars Riks- ling och Stamnings- förbund litteratur Unga Hörselskadade Barn- och ungdomstid- 510 000 ning för hörselskadade Dvtf, dövblind- och Seminarium 145 000 vuxendövtolkföreningen Förbundet Mot Läs- och Framställande av film 200 000 Skrivsvårigheter om läs- och skriv- svårigheter Föreningen för handi- Projektet Utveckling 500 000 kappforskning och prövning av olika modeller för informa- tion om handikappforskning Föreningen Rekryte- Framställning av film 300 000 ringsgruppen för aktiv rehabilitering Hörselpedagogiska Kurs/konferensdagar 30 000 föreningen IKTYOS FÖRENINGEN Informationsprojekt 150 000 Riksförbundet för Framställning av 30 000 Blodsjuka informationsbroschyr RFSU, Riksförbundet Konferensen Sexualitet, 40 000 för Sexuell Upplysning fertilitet och gravidi- tet bland män och kvinnor med fysiska handikapp - ett europeiskt kunskapsutbyte Riksföreningen för Informationsinsatser m.m. 210 000 familjer med Hepatit-B smittobärande barn (RFHB) Stiftelsen Vänskap och Kursverksamhet om 150 000 arbete Fountain Housemodellen STIL Stockholmskoopera-Projekt med metod- och 800 000 tivet för Independent organisationsutveckling Living samt utökade utbildnings- insatser för befintliga och blivande personlig asisstansbrukarkooperativ Stockholms Dövas Dokumentation av döv- 250 000 Förening rörelsen Svenska Audiologiska Förberedelser och 135 000 Sällskapet genomförande av en Nordisk Barnaudologisk Kongress Svenska föreningen för Konferensen Sorg 250 000 psykisk hälsovård och förlust Svenska MigränförbundetInformationsprojekt 770 000 om migrän STTF, Sveriges tecken- Seminarium 145 000 språkstolkars förening Handikappinstitutet Kartläggning av resurs- 180 000 personer samt behov och känd kunskap i ämnet sexologi-funktionshinder Handikappinstitutet Utredning av partiellt 392 000 fotamputerades problem och utveckling i syfte att förbättra deras skor Röda korsets sjukhus Förstudie rörande 1 215 000 Kunskapscenter för människor med multipla extremitetsskador Norrköpings kommun, Projektet "Handikapp- 430 000 Centrum för verksam- studie i Norrköping hets och kompetensut- veckling Solbergaprojektet Bearbetning av 90 000 undersökningsmaterial avseende ryggmärgsskada- des levnadsförhållanden Socialstyrelsen Bildspel om omsorgsverk- 315 000 samhetens historia __________ 23 071 000 Rekreation, fritidsanläggningar DHR , De Handikappades Upprustning av rekrea- 350 000 Riksförbund, Kramfors tionsanläggningen lokalavdelning Valasjögården FUB i Borås, FöreningenRenovering vid FUB:s 98 000 för Utvecklingsstörda sommargård i Kärradal Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Kristianstad, Uppförande av lokal 800 000 Föreningen för Utveck- för fritidsverksamhet lingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Strömstad, Före- Ombyggnad av fritids- 215 000 ningen för Utveck- lokal lingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna RBU, Riksförbundet för Tillbyggnad av RBU- 200 000 Rörelsehindrade Barn torpet Hanarp 3:14 i och Ungdomar i Falkenberg Hallands län Göteborgs Dövas Om- och tillbyggnad av fri- 300 000 Förening tidsanläggningen Solhem Röda korset, Stock- Upprustning- och 340 000 holmsdistriktet handikappanpassning av ungdoms- och läger- gården Elvskogen, Haninge kommun Stiftelsen Sommar- Upprustning av koloni- 105 000 gården anläggning samt inventarier Vätterbygdens Dövas Om- och tillbyggnad 500 000 Förening av föreningens Fri- tidsgård Västersol Västkustens Distrikt Om- och tillbyggnad 500 000 av De Handikappades av fastigheten Stenung- Missionsförening sund Törreby 6:1 Föreningen Furuboda "Björkebo", nybyggna- 1 200 000 Kursgård och Rehabili- tion på Furuboda för ut- teringscentrum veckling av folkbildnings- arbete för hjärnskadade _________ 4 608 000 Utrustning till handikapporganisationer DHR, De Handikappades Kansliutrustning 300 000 Riksförbund, Värmlands distrikt Föreningen Sveriges Punktskriftsut- 160 000 Dövblinda rustning HCK, Handikappförbun- Kostnader i projektet 600 000 dens Centralkommitté Referensarbetsplatser i Kristianstads län HCK, Handikappförbun- Kostnader i projektet 400 000 dens Centralkommitté Referensarbetsplatser i Västerbottens län HCK, Handikappförbun- Kansliutrustning 600 000 dens Centralkommitté i Älvsborgs län HCK, Handikappförbun- Inköp av kopieringsapparat 230 000 dens Centralkommitté, Östergötland Hjärt- och Lung- Kansliutrustning 490 000 sjukas Riksförbund Riksförbundet Cystisk Kansliutrustning 200 000 Riskförbundet För Mag- Kansliutrustning 58 000 och Tarmsjuka Svenska LaryngförbundetViss kansliutrustning 120 000 Föräldraföreningen Kostnader för datorer 200 000 för Ordblinda Barn med talsyntes m.m. Riksföreningen mot Kansliutrustning 16 000 Fibromyalgi Utöver dessa projekt har regeringen beviljat 50 000 kr till en organisation som senare återkallat sin ansökan. Dessa medel återgår till fonden. _________ 3 424 000 Diverse Hjärt- och Lungsjukas Kartläggning av 500 000 Riksförbund hjärt- och lungsjukas levnadsförhållanden Riksförbundet Cystisk Kartläggning av 300 000 Fibros(RfCF) vården i Sverige för barn, ungdomar och vuxna med cystisk fibros Sveriges Stamnings- Planering av världs- 147 000 föreningars Riksför- kongress bund (SSR) Stiftelsen Humlegården Utredning av rekreations- 340 000 möjligheter för rörelse- hindrade, utvärdering av utlandsvård och samarbete med sjukvårdshuvudmännen __________ 1 287 000 Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd under budgetåret 1993/94 Det för utdelning tillgängliga beloppet var 176 miljoner kronor. Dessutom har under året 5,8 miljoner kronor utbetalats av till fonden återförda och återbetalade medel. Vård och fostran av barn samt vård av ungdom Försöks- och utvecklingsarbete, utsatta barn och ungdomar 9 455 000 Övrigt försöks- och utvecklingsarbete 3 340 000 Kultur 685 000 Information 708 000 Utvecklingsverksamhet i anslutning till FN:s internationella familjeår 7 000 000 Insatser inom barnomsorgen i det mång- kulturella samhället 6 000 000 27 188 000 Omsorg om personer med funktionshinder Försöks- och utvecklingsarbete för ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder 11 895 000 Datateknik och handikapp 19 165 000 Fritid/kultur och handikapp 5 787 000 Idrott 6 254 000 Övrigt försöks- och utvecklingsarbete 35 168 000 Information, utbildning 23 071 000 Rekreation, fritidsanläggningar 4 608 000 Utrustning till handikapporganisationer 3 424 000 Diverse 1 287 000 110 659 000 Barn- och ungdomsdelegationen 44 000 000 Totalt 181 847 000 Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd för projekt om barnomsorgen i det mångkulturella samhället Röda korset - 235 000 kronor för det andra året av två projekt som genomförs i Hallands- och Västerbottendistrikten. I Hallandsdistriktet planeras två studiedagar för utbildning av två resurspersoner inom varje barnomsorgsenhet. Västerbottendistriktet planerar bl.a. att i dramatiserad form ge barn kunskap om andra kulturmönster. Barnomsorgspersonalen skall genom föreläsningar och konferenser ges kunskap om invandrarfamiljers upplevelser av förtryck och krig och hur dessa påverkar deras dagliga situation. ENSAC Sweden (European Network for School-Age Childcare) - 295 000 kronor för det andra året av ett 2-årigt projekt som avser insamlandet av information om barns uppväxtvillkor i fem länder - f.d. Jugoslavien, f.d. Sovjetunionen, Polen, Turkiet och Chile. Materialet skall översättas och bearbetas i en statistisk del, en kvalitativ del samt en del med konkreta exempel, för att därefter föras ut i en konferensserie som vänder sig till personal inom skolbarnomsorgen. Konferensserien har som ett mål att bilda fem närverk. Syftet med nätverksarbetet är att stödja och dokumentera det arbete som på går i den egna barngruppen och utveckla arbetsmetoder för en mångkulturell skolbarnomsorg. Centrum för kulturkommunikation - 580 000 kronor för den tredje etappen och 468 000 kronor för den fjärde etappen av ett treårigt projekt vars målsättning är att framställa studie- och handledningsmaterial om interkulturell kommunikation avsedd för barnomsorgspersonal samt att utbilda förskolechefer till resurspersoner i invandrar- och flyktingfrågor. I projektet ingår framställning av en studiehandbok om bl.a. interkulturell kommunikation, en videofilm och en seminarieserie. Ett 75-tal förskolecefer från samtliga socialdistrikt i Stockholm är under utbildning inom projektet. Rädda Barnen - 1 miljon kronor för det tredje året av ett treårigt projekt som omfattar tre delprojekt med inriktning på praktisk metodik, pedagogiskt drama och psykosocial konsultation. Den geografiska spridningen är Malmö-, Göteborgs- och Härnösandsområdet. Projektet riktar sig till personal inom barnomsorgen som arbetar i flykting- och invandrartäta områden. Det riktar sig också till mottagningsdaghem för flyktingbarn, och till små kommuner och orter med liten eller ingen erfarenhet av arbete med flyktingbarn. Samtliga projekt kommer att dokumenteras i bokform. Svenska OMEP-kommittén - 520 000 kronor till tredje året av Pocketteaterns föreställning "Vem där? - Ett spel om våra insikter och åsikter om invandrare och flyktingar" som visas i anslutning till studiedagar för barnomsorgspersonal och förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna, personal vid kommunala flyktingmottagningar på 15 orter i landet. Pjäsen är speciellt skriven för målgruppen. Institutet för tvärkulturella relationer - ITR - 335 000 kronor för att genomföra ett antal seminarier och studiedagar vid institutionerna för förskollärarutbildning vid olika högskolor vårterminen 1994 under vetenskaplig ledning av docent Anders Lange. I första hand kommer forskare som är aktiva inom området internationell migration och etniska relationer att engageras för uppgiften. Som delprojekt 2 kommer kontakt att etableras med barnomsorgspersonal på fältet som är intresserade av att delta i projektet för diskussion och bearbetning av frågor som rör etniska relationer. Denna del av projektet genomförs under hela år 1994. Föreningen psykologer mot kärnvapen, för fred och ekologisk balans - PMK - 350 000 kronor för projektet Empati genom lek och språk. Syftet är att öka barnomsorgspersonalens medvetenhet om sitt eget förhållningssätt och de egna attitydernas betydelse samt öka kompetensen att möta barnen inom deras eget kulturområde - leken - på ett sätt som stimulerar barnens språkutveckling och empatiska förmåga. Projektets bas blir en barnstuga i norra Botkyrka med ca 100 förskolebarn från olika kulturer. Projektet skall resultera i en metodbok. INVA - Språkpedagogiska institutet - 150 000 kr för den första delen och 150 000 kronor för den andra delen av genomförandet av kurser för barnomsorgspersonal "Barn i kris". Kurserna som genomförs i samarbete med Rädda Barnen syftar till att förmedla en del av de kunskaper och erfarenheter som finns om arbetet med utsatta barn med flyktingbakgrund. Studieförbundet Vuxenskolan - 100 000 kronor för ett projekt vid två förskolor i Uppsala med en stor andel invandrarbarn med olika språk. Avsikten är att stärka det svenska språket bland språksvaga 5-6-åringar inom förskolan. Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan förskollärare, logopeder och barnbibliotekarier. Riksförbundet BRIS - 500 000 kronor för ett projekt i samarbete med teatergrupper El Grillo. Vid 50 temadagar under våren 1994 kommer en teaterföreställning - Tusen tranor, att visas för barn och barnomsorgspersonal. Pjäsens tema är krigets offer och solidaritet mellan alla jordens barn. Dessutom kommer temadagarna att innehålla fakta om flykting- och invandrarbarn i Sverige, barn med krigsupplevelser, var kan barnomsorgspersonal söka hjälp för barn i krissituationer m.m. Marionetteatern - 535 000 kronor för produktion och framförande av den nyskrivna pjäsen Barnen i Sarajevo av Michael Meschke. Pjäsen vänder sig i första hand till vuxna som möter flyktingbarn i sitt arbete. Man vill genom pjäsen ge tillfälle till upplevelse, inlevelse och identifikation med flyktingbarnen. Stödföreningen för NIMECO i Uruguay - 240 000 kronor för projektet Barn, människosyn och medier i det mångkulturella samhället, som skall genomföras vid barnstugor och fritidshem i fyra kommuner. Barngrupper med svenska barn och barn med invandrarbakgrund skall tillsammans få arbeta med olika typer av medier och skapa bilder, texter och filmer om sig själva och frågor som berör dem. Barnen kommer också att få jämföra sin egen verklighet med den bild av verkligheten som speglas i serietidningar, video- och TV-program. Kommitténs för FN:s familjeår redovisning av utdelat stöd Riksförbundet FUB - 300 000 kronor till aktiviteter med inriktning på barn och föräldrar i familjer med utvecklingsstörda Sambandet - 100 000 kronor till den andra lokal-TV & video- olympiaden 1994 Föreningen Söndagsföräldrar och Familjerättsbyrån i Malmö kommun - 375 000 kronor till ett mångkulturellt projekt för att stödja umgängesrättsföräldrar Familjerådgivningen i Kristianstad - 65 000 kronor till insatser för att möta barns behov när föräldrar befinner sig i en samlevnadskris Internationella Kvinnoförbundet - 239 000 kronor till insatser för att underlätta bosniska flyktingfamiljers integrering i det svenska samhället Husmodersförbundet Hem och samhälle - 12 000 kronor för att utveckla frivilliga insatser som ställföreträdande mor- och farmödrar Mansjouren i Stockholm - 15 000 kronor för utvärdering av samtalsgrupper RFSL - 40 000 kronor till en konferens om den homosexuella familjen Föreningen Fjärde Världen - 200 000 kronor till konferensen Indigenous Forum -94 Riksförbundet Hem och Skola - 240 000 kronor för att pröva nya arbetssätt i samverkan mellan hem och skola Barnhälsovården, Göteborg - 20 000 kronor till en kartläggning av nyblivna pappors attityder till föräldrautbildning och föräldraledighet Göteborgs sjukvård - 150 000 kronor till utvecklingsarbete för att stödja ensamstående gravida kvinnor Jämtland-Härjedalens familjeterapiförening - 26 000 kronor för att sprida kunskap om svårigheter och möjligheter i separerade familjer/styvfamiljer Sverigefinska Riksförbundet - 70 000 kronor för förebyggande insatser bland sverigefinska familjer Adoptionscentrum - 290 000 kronor till en utställning om att leva i en familj med ursprung i flera kulturer Studieförbundet Vuxenskolan - 428 000 kronor till insatser för att stödja anhöriga till barn med utvecklingsstörning Norrköpings kommun - 194 000 kronor för tidig behandling av spädbarnsfamiljer med betoning på pappans roll Radio Q - 350 000 till en serie radioprogram om familjer i Sverige 1994 TBV Göteborg - 115 000 kronor till ett studiematerial om samlevnadsfrågor Kvinnojouren Vändpunkten - 317 000 kronor till ett projekt om samverkan mot familjevåld i mindre kommuner Stiftelsen Kvinnoforum - 230 000 kronor till ett projekt för att utveckla samarbetet mellan föräldrar och ungdomar och öka mammors resp. pappors delaktighet i tonårsbarnens tillvaro Stiftelsen Kvinnoforum - 334 800 kronor till ett projekt för att skapa broar mellan invandrarkvinnor via föräldragrupper Föreningen Söndagsförälder Skaraborg - 250 000 kronor till insatser för barns rätt till två föräldrar Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd under budgetåret 1993/94 (redovisar enbart Socialdepartementets beslut och omfattar ej särskilt avsatta medel till Utvecklingsverksamhet i anslutning till FN:s internationella familjeår och Insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället) Fördelat på mottagare av stöd Antal beslut/ Summa Handikapporganisationer Handikapporganisationernas 15 8 720 000 samarbetsorgan, fd HCK, Handikappföreningarnas Centralkommitté, centralt och lokalt Afasiförbundet i Sverige 3 990 000 Demensförbundet, Riksför- 2 750 000 bundet för dementas rättigheter DHB, Riksförbundet för döva, 3 1 375 000 hörselskadade och språkstörda barn FBIS, Förbundet blödarsjuka 3 850 000 i Sverige FMLS, Förbundet mot Läs- 2 500 000 och Skrivsvårigheter FSDB, Föreningen Sveriges 5 3 170 000 Dövblinda FUB, Riksförbundet för Utveck- 12 7 601 000 lingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, centralt och lokalt Hjärnkraft, Riksföreningen för 1 100 000 rehabilitering av skallskadade Hjärt- och Lungsjukas Riks- 4 1 540 000 förbund Hjärtebarnsföreningen 3 1 420 000 HRF, Hörselskadades Riksförbund 5 1 820 000 ILCO, Svenskt förbund för 2 540 000 stomiopererade NHR, Neurologiskt Handikappades 10 2 841 000 Riksförbund, centralt och lokalt PSO, Svenska Psoriasisförbundet 1 535 000 RBU, Riksförbundet för 8 2 465 000 Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, centralt och lokalt RFA, Riksföreningen Autism 1 1 270 000 RfCF, Riksförbundet Cystisk 3 840 000 Fibros RmA, Riksförbundet mot 2 1 140 000 Astma-Allergi RMR, Riksförbundet Mot Reumatism 2 750 000 RMT, Riksförbundet för Mag- 2 1 708 000 och Tarmsjuka RNj, Riksförbundet för Njursjuka 1 600 000 RSMH, Riksförbundet för Social 7 2 985 000 och Mental Hälsa, centralt och lokalt SDR, Sveriges Dövas Riksförbund, 3 1 025 000 centralt och lokalt SEF, Svenska Epilepsiförbundet 2 565 000 Svenska Laryngförbundet 1 120 000 SSR, Sveriges Stamnings- 2 271 000 föreningars Riksförbund DHR, De Handikappades 5 5 010 000 Riksförbund, centralt och lokalt Föreningen JAG (Jämlikhet, 1 530 000 Assistans, Gemenskap) RIKS-IFS, Riksförbundet av 3 935 000 Intresseföreningar för Schizofreni IFSAP, Intresseföreningen 2 820 000 för schizofreni och andra psykotiska tillstånd SRF, Synskadades Riksförbund, 7 4 269 000 centralt och lokalt Unga Hörselskadade 1 510 000 __________ 58 565 000 Föreningar, stiftelser Afrosvenskarnas Riksförbund 1 120 000 Allmänna Tennisklubben Lund 1 30 000 Arbetskooperativet Samverkarna 1 250 000 Bodens Vi Unga-krets 1 93 000 Brottsofferjourernas Riksförbund 1 265 000 BOJ DHB Hällsboskolan 1 125 000 Dalarnas Handikappidrottsförbund 1 350 000 De Handikappades Missionsförening 1 160 000 dvtf, dövblind- och vuxendövtolk- 1 145 000 föreningen Familjehemmens Riksförbund 1 600 000 Föreningen Furuboda Kursgård och 3 2 690 000 Rehabiliteringscentrum Föreningen Anorexia/Bulimia 1 275 000 Kontakt i Östergötland Föreningen Autism i 1 160 000 Östergötland Föreningen för handikapp- 1 500 000 forskning Föreningen Jourtelefonen 1 50 000 Föreningen Rekryteringsgruppen 4 1 975 000 för aktiv rehabilitering Föreningen Urkraft 1 250 000 Föräldraföreningen för Ordblinda 1 200 000 Barn Föräldraföreningen Plötslig 1 50 000 Spädbarnsdöd GIL ekonomisk förening, 1 450 000 Göteborgskooperativet för Independent Living Göteborgs Dövas Förening 1 300 000 Humana, intresseföreningen 1 280 000 vid Farsta-Vantörs psykiat- riska sektorsområde Hushållningssällskapet 1 165 000 i Norra Älvsborg Hörselpedagogiska föreningen 1 30 000 IKTYOS FÖRENINGEN 1 150 000 Konstepidemin 1 120 000 Nordiska Rehabiliteringsfonden 3 1 060 000 Nordisk förening för sjuka 1 320 000 barns behov Norrbottens Handikapp- 1 70 000 idrottsförbund Nämndemännens riksförbund 1 50 000 Riksförbundet för Blodsjuka - RFB 1 30 000 Riksförbundet för behandlingshem 2 350 000 (RFB) Riksföreningen för familjer med 1 210 000 Hepatit-B-smittobärande barn (RFHB) RFHL, Riksförbundet för Hjälp 1 510 000 åt Läkemedelsmissbrukare RFSU, Riksförbundet För 1 40 000 Sexuell Upplysning Riksförbundet BRIS, Barnens 1 1 900 000 Rätt i Samhället Riksföreningen mot Fibromyalgi 1 16 000 Rädda barnen 5 1 950 000 Röda korset, Stockholmsdistriktet 1 340 000 Röda korsets sjukhus 1 1 215 000 Skånes Handikappidrottsförbund 1 240 000 Stiftelsen Arbete och Vänskap 1 300 000 Stiftelsen En Rökfri Generation 2 1 100 000 Stiftelsen Fontänhus Lund 1 300 000 Stockholm Stiftelsen Fontänhuset Örebro 1 260 000 Stiftelsen Humlegården 1 340 000 Stiftelsen Skutan 1 175 000 Stiftelsen Sommargården 1 105 000 Stiftelsen SÄRBO 1 320 000 Stiftelsen Tom Tits Experiment 1 640 000 Stiftelsen Valjeviken 1 1 500 000 Stiftelsen Vänskap och arbete 1 150 000 STIL, Stockholmskooperativet 1 800 000 för Independent Living Stockholms Dövas Förening 1 250 000 Stockholms Dövas Ungdomsklubb 1 254 000 Stockholms Handikapp Idrotts- 2 200 000 förbund Stockholms Wing Tao klubb 1 210 000 Stor-Stockholms Diabetesförening 1 215 000 Svenska Audiologiska Sällskapet 1 135 00 Svenska Barnläkarföreningen 1 168 000 Svenska föreningen för psykisk 1 250 000 hälsovård Svenska golfförbundet 1 275 000 Svenska Handikappidrottsförbundet 6 1 500 000 SLAO Svenska Liftanläggningars 1 1 300 000 Organisation Svenska Migränförbundet 1 770 000 Svenska Orienteringsförbundet 1 500 000 Svenska Ridsportförbundet 1 320 000 Svenska seglarförbundet 1 115 000 Svenska Unicefkommittén 1 50 000 Svenska Very Special Arts 1 350 000 Sverigefinska Riksförbundet 1 250 000 Sveriges Dövas Idrottsförbund 1 25 000 Sveriges Teckenspråkstolkars 1 145 000 förening Västernorrlands Handikapp- 1 105 000 idrottsförbund Västkustens Distrikt av 1 500 000 De Handikappades Missions- förening Vätterbygdens Dövas Förening 1 500 000 Ågrenska Hälsocentret för Barn 2 3 080 000 Östergötlands Handikappidrotts- 1 45 000 förbund __________ 35 636 000 Studieförbund ABF, Arbetarnas Bildnings- 1 175 000 förbund Folkuniversitetet 1 230 000 Folkuniversitetet/Kursverksam- 2 555 000 heten vid Göteborgs universitet Folkuniversitetet, Kursverksam- 1 100 000 heten vid Stockholms universitet NBV, Nykterhetsrörelsens 1 345 000 Bildningsverksamhet Studiefrämjandet 1 80 000 _________ 1 485 000 Högskolor m.fl. Barnneuropsykiatriskt 1 2 850 000 Centrum, Göteborgs universitet Centrum för utvärdering 1 450 000 av medicinsk teknologi, Linköping CERTEC, Centrum för Rehabi- 1 785 000 literingsteknik vid Tekniska högskolan i Lund Centrum för Idrottsvetenskap (CIV)1 224 000 Filosofiska institutionen 1 220 000 Stockholms universitet Forsa Folkhögskola 1 70 000 Höghammarskolans Fri- 1 250 000 idrottsgymnasium Högskolan i Jönköping 1 400 000 Stockholms Universitet, 1 435 000 Institutionen för lingvistik TRC Tomtebodaskolornas 1 205 000 Resurscenter Universitetet i Linköping, 1 500 000 Institutionen för pedagogik och psykologi _________ 6 389 000 Kommuner och landsting m.fl. Eskilstuna kommun, 1 175 000 Barnkultuscentrum Kristianstads kommun, 1 350 000 Omsorgsförvaltningen Landstinget Blekinge, 1 100 000 Barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet Malmö kommun, Nordöstra 1 295 000 Socialförvaltningen Norrköpings kommun, 1 430 000 Centrum för verksamhets- och kompetensutveckling Omsorgsnämnden, Sydvästra 1 80 000 omsorgsområdet, Stockholms läns landsting Pedagogiska hörselvården 1 230 000 Rinkeby stadsdelsförvaltning 1 195 000 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 270 000 Skellefteå kommun 1 100 000 Solbergaprojektet 1 90 000 _________ 2 315 000 Myndigheter m.m. Barnombudsmannen 1 270 000 Handikappinstitutet 12 14 872 000 Socialdepartementet 4 18 000 000 Socialstyrelsen 1 315 000 __________ 33 457 000 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995 Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Persson, Tham, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Thalén Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:138 Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94