Post 6826 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 7 till budgetpropositionen 1995
Kommunikationsdepartementet
(sjätte huvudtiteln)
Prop.
1994/95:100
Bilaga 7
Inledning
Kommunikationsdepartementets ansvarsområde (sjätte huvudtiteln) omfattar frågor
om vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, postbefordran och tele-
kommunikationer. I ansvarsområdet ingår även sektorsforskning och miljöfrågor.
Budgetåret 1994/95 har riksdagen anvisat ca 33 miljarder kronor varav över 90 %
gäller investeringar och underhåll av vägtrafikens och järnvägstrafikens
infrastruktur. Utöver statsbudgetmedel omsätts årligen betydande belopp inom
affärsverk och aktiebolag som ingår i Kommunikationsdepartementets ansvarsom-
råde. År 1993 var omsättningen vid Sjöfartsverket, Luftfartsverket (koncernen),
Statens järnvägar (koncernen), Postkoncernen och Teliakoncernen sammanlagt
drygt 83 miljarder kronor.
Ett sammanhållet kommunikationssystem
Goda miljöanpassade kommunikationer med en väl utvecklad infrastruktur är en
förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd
i landets olika delar. Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikations-
system som är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl transporter som tele-
kommunikationer och post. Telekommunikationer är av avgörande betydelse för att
vi skall kunna utveckla bl.a. den sysselsättningspotential som finns i det
moderna informationssamhället. Transporterna måste vara säkra, miljöanpassade
och resurssnåla samt anpassade för äldre och handikappade. I ett allt mer
integrerat Europa är kommunikationerna viktiga för Sverige, inte minst med
tanke på landets stora utrikeshandel och läge i förhållande till de stora
exportmarknaderna.
De satsningar på att modernisera och bygga ut infrastrukturen på
transportområdet som nu genomförs behöver kompletteras med andra åtgärder för
att vi skall kunna förbättra kommunikationssystemen som helhet bl.a. från
miljösynpunkt. Det krävs därför en bred ansats för att nå bästa resultat.
Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning till sammanhållna
sektorövergripande förslag från regeringen som har behandlat trafiksektorn.
Sådana större trafikpolitiska beslut har riksdagen tagit bl.a. åren 1963, 1979
och senast år 1988. De trafikpolitiska mål och riktlinjer som riksdagen
beslutade om år 1988 har därefter preciserats i delbeslut, exempelvis besluten
våren 1991 och 1993 i fråga om transportinfrastrukturens utbyggnad.
Regeringen anser nu att det är tid att förbereda ett nytt kommunikations-
politiskt ställningstagande som bör utvidgas till att omfatta även informations-
teknik (IT) i form av bl.a. tele- och datakommunikationer. Det finns flera skäl
att förelägga riksdagen underlag för ett sådant samlat kommunikationspolitiskt
ställningstagande. Ett skäl är att skapa ytterligare grund för miljöanpassning
av transporterna. Ett annat skäl är det ansträngda statsfinansiella läget och
dess inverkan på möjligheterna att på sikt finansiera särskilt infrastrukturens
utbyggnad och behovet av ökat underhåll. Den fortgående europeiska integrationen
både vad gäller EU och Östeuropa är ytterligare ett viktigt skäl. Samspelet
mellan transporter och IT samt IT-telekommunikationernas ökade betydelse och
utvecklingspotential i samhället talar också för behovet av samlade
ställningstaganden.
Regeringen har mot denna bakgrund och i enlighet med riksdagens begäran om en
kommission för trafikområdet antagit direktiv för en parlamentarisk kommitté som
i ett helhetsperspektiv skall utreda bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning,
infrastrukturens utformning och investeringsplaneringens inriktning,
dimensionering av trafiken, regionalpolitiska effekter samt åtgärder på
informationsteknikområdet. Avsikten är att regeringen år 1997 med bl.a. denna
utredning som utgångspunkt skall förelägga riksdagen ett samlat förslag om
kommunikationspolitiken.
Miljöanpassat transportsystem
Regeringens bedömning är att arbetet med att begränsa trafikens miljöpåverkan
måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Det gäller både att fortsätta
arbetet med att begränsa utsläppen och att åstadkomma ett transportmönster, som
är långsiktigt hållbart och förenligt med en god livsmiljö.
Arbetet med trafikens miljöanpassning bör baseras på en avvägning mellan
behovet av att utveckla transporter och kommunikationer för att möta 2000-talets
behov och nödvändigheten av att öka transportsystemens miljöanpassning.
En grundläggande uppgift är att förändra systemet så att det klarar de krav som
resenärer och transportköpare ställer på funktionella och effektiva transporter
samtidigt som miljö- och hälsoproblemen kan bemästras.
Sverige har jämfört med många andra länder inom EU kommit långt när det gäller
miljöåtgärder inom transportsektorn, inte minst när det gäller åtgärder inom
vägtrafiken och då särskilt krav på fordon och bränslen. Sverige har genom de
beslut som fattats exempelvis ett av de renaste fordonsbränslena i världen.
Trafikverkens miljörapporter och Naturvårdsverkets Miljö-93 visar emellertid
att det framöver krävs omfattande åtgärder utöver de som redan genomförts.
Behovet av att fördjupa och bredda detta arbete har redan inletts bl.a. genom
att ett övergripande arbete med temat miljöanpassat transportsystem nu sker
gemensamt mellan Naturvårdsverket och de fyra trafikverken.
Därutöver har ett flertal statliga utredningar uppgifter som direkt berör
området.
De grundläggande avvägningar som med hänsyn till såväl miljöpolitikens som
kommunikationspolitikens mål måste göras har förra årets riksmöte uppmärksammat.
Regeringen har som ovan nämnts antagit direktiv för en särskild parlamentarisk
kommitté med uppgift att lämna förslag till en nationell plan för Sveriges
kommunikationer, som skall baseras på en helhetssyn. Inriktningen är sådan att
planen medverkar till att uppnå ett miljöanpassat transportsystem samtidigt som
välfärd och tillväxt främjas.
Den fortsatta miljöanpassningen av det svenska transportsystemet kräver en bred
politisk förankring då arbetet i förlängningen kommer att innebära förändringar
i det svenska samhället.
Regeringen har nyligen i en särskild skrivelse till riksdagen (1994/95:120,
Miljöpolitisk strategi) lämnat en miljöredovisning för Sverige. I skrivelsen
redovisas bl.a. en miljöpolitisk strategi i vilken ingår kommunikationssektorn.
Av redovisningen framgår bl.a. följande.
Medlemskapet i EU ger Sverige ökade möjligheter att påverka unionens
miljöpolitik. Huvudinriktningen kommer att vara att medverka i utvecklingen av
ett utvecklat kostnadsansvar och att söka påverka unionen att skärpa avgaskrav
och bränslekrav för såväl personbilar som lastbilar. I båda fallen har Sverige
erfarenheter som torde vara intressanta för andra medlemsstater inom EU. EU:s
ministerråd enades vid sitt möte i december 1994 om ett principdokument om
transport- och miljöfrågor. Regeringen förbereder nu en särskild svensk
miljöstrategi i vilken trafiksektorn ingår. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i denna fråga.
Det nationella svenska arbetet med att öka miljöanpassningen av trans-
portsystemet kommer att intensifieras under mandatperioden.Redan under år 1995
kommer ett flertal utredningar att lämna delförslag som berör trafiksektorns
miljöanpassning.Flera av dessa förslag berör i hög grad trafikanter och
trafikansvariga på ett sätt som gör att en bred politisk förankring kommer att
krävas. Den parlamentariska kommitté regeringen antagit direktiv för kommer att
få en viktig roll i trafiksystemets miljöanpassning.Det redan omfattande
miljöarbetet inom transportsektorn i övrigt breddas samtidigt och regeringen
förbereder flera olika initiativ bl.a. inom sjöfarten.
Sverige skall som tidigare aktivt medverka i övrigt internationellt arbete
bl.a. inom FN:s ram. Sverige har alltsedan Rio-konferensen om ut-
veckling och miljö mycket aktivt arbetat med att bl.a. inom FN:s ram lyfta fram
trafikens miljöfrågor.
Informationsteknik (IT)
Kommunikationsdepartementet har ett övergripande ansvar för hur kommu-
nikationssystemet fungerar som helhet. Detta system innehåller alltmer
informationsteknik (IT) bl.a. i form av tele- och datakommunikationer. Grunden
för en ökad användning av IT-tjänster är en god infrastruktur. Det bör finnas
ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt kommunikationsnät för överföring av tal,
data och bild.
En betydande tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning bör
finnas inom bl.a. de delar av tjänstesektorn som har stort IT-utnyttjande. Även
inom traditionell tillverkningsindustri har inslaget av IT i produktion och
produkter ökat. Utvecklingen visar också att modern IT påtagligt förbättrar
möjligheterna att skapa sysselsättning även i glesbygdsområden.
IT integreras alltmer också i transportsystemet och bidrar aktivt till att
skapa ett effektivare resursutnyttjande i transportsektorn och därmed en bättre
miljö. Inom transportsektorn bidrar också användningen av IT till att skapa en
förbättrad säkerhet såväl för passagerare som för gods.
Kommunikationsdepartementet har ansvaret för att näten utnyttjas på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång till
nätanknutna IT-tjänster på likvärdiga villkor. Det är därför viktigt att det
finns klara spelregler på marknaden och att kostnaderna för samhällsåtaganden
t.ex. för personer med funktionshinder och för glesbygdsservice fördelas
rättvist.
Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för olika IT--
tjänster. Det gäller nu att användningen av detta nät ytterligare ökas till
fördel för samhällsekonomin. En sådan utveckling bör aktivt stimuleras med olika
medel.
Inom Kommunikationsdepartementet pågår mot denna bakgrund arbetet med ett
IT-program. Åtgärderna i programmet syftar till att främja användningen av IT
men också till att regelverket på detta område utvecklas. I den parlamentariska
kommitté för kommunikationsområdet som regeringen nyligen antagit direktiv för,
är IT-frågorna en viktig del.
I budgetpropositionen föreslås en satsning på ca 119 miljoner kronor budgetåret
1995/96 inom ramen för ovan nämnda IT-program. Medlen skall användas på fyra
delområden; forskning, prognoser/statistik, transportinformatik samt åtgärder
för ökat utnyttjande av telekommunikationerna. En stor del av arbetet kommer att
bedrivas i olika projekt bl.a. om konkurrensförutsättningar på teleområdet,
lagtekniska frågor, prisfrågor och samhällsåtaganden.
Trafiksäkerhet
Trafikskadorna är ett stort folkhälsoproblem där alltför många människor
förorsakas stort lidande i onödan och samhället tvingas ta i anspråk stora
resurser. Det är viktigt att de senaste årens positiva utveckling med en
minskning av antalet döda och skadade i trafiken fortsätter. För att uppnå detta
krävs ett målmedvetet och systematiskt arbete där alla i samhället deltar och
där resultatet blir en ändrad attityd till trafiksäkerhetsfrågorna. Vilja till
samspel och hänsyn trafikanterna emellan skall skapas. Gränserna för vad som är
acceptabelt beteende i trafiken måste bli tydliga och ett trafikfarligt beteende
får inte accepteras. Men för att trafikreglerna skall följas krävs det att
reglerna uppfattas som rimliga av allmänheten. Dessutom måste det finnas en
uppenbar risk att överträdelser upptäcks och en medvetenhet om att åtgärder
kommer att vidtas. Därför måste övervakningen av fordon och trafik fungera
effektivt.
Barn och ungdomar är särskilt ofta drabbade av trafikolyckor. Det är viktigt
att trafiksäkerhetsåtgärder riktas mot denna grupp. Bl.a. kommer krav att
ställas på samhället att skapa en säker trafikmiljö.
Vägverket är sedan den 1 januari 1993 huvudansvarig myndighet för
trafiksäkerheten (sektorsmyndighet). Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet kräver
samarbete mellan ansvariga myndigheter. Genom det nationella
trafiksäkerhetsprogrammet perioden 1995-2000 som tagits fram av Vägverket, Riks-
polisstyrelsen och Svenska kommunförbundet, har en grund lagts för det fortsatta
arbetet. Utgångspunkten i arbetet skall vara människan. Människans behov och
begränsningar, vilja och förmåga, normer och erfarenheter, ansvar och skyldig-
heter skall beaktas så att acceptans kan uppnås. Det nationella trafiksäker-
hetsprogrammet har lagt en god grund för det fortsatta arbetet där alla är be-
rörda.
Säkerhetsfrågor
Regeringen anser att det arbete som nu pågår på internationell och även
nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad sjösäker-
het. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt IMO och
inom EU, men också inom HELCOM måste ges ökad tyngd.
För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få belyst
sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde, kommer
regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäkerhetskommitté.
Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet med särskild
inriktning på transporter med passagerarfärjor.
Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga
rapporteringsrutinerna inom Sjöfartsinspektionen och därvid undersöka hur för
sjösäkerheten relevant information analyseras och vidareförs inom inspektionen.
Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra berörda organ skall
analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också kommer att se över
nuvarande organisation för inspektionsverksamheterna vid Banverket,
Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Investeringar i trafikens infrastruktur
Riksdagens beslut våren 1991 om ökade anslag till utbyggnad av infrastrukturen
som ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt, lade grunden för den nu pågående
satsningen på investeringar i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om investeringar i trafikens
infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och järnvägsnätens
utbyggnad fastställts under våren 1994. I vilken takt som infrastrukturplanerna
kan genomföras beror dock på hur statens finanser utvecklar sig på lång sikt.
Genomförandet skall dock ske i enlighet med den prioritering som riksdagen
beslutat och som också finns fastställd i verkens investeringsplaner.
Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkt
för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som årligen sker i
statsbudgeten. De besparingar som nu föreslås för investeringsanslagen för
byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar medför att genomförandet av
planerna förskjuts något i tiden. Det innebär att den puckel i byggandet som var
planerad under de närmaste åren något planas ut. Regeringen bedömer dock att med
de nivåer som föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade
investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras till år 2003. Den
nationella väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs.
med ca ett års försening. Effekten av besparingarna för budgetåret 1995/96 är
att nya projekt i någon större omfattning inte kommer att kunna påbörjas de
närmaste åren. Inför budgetåret 1997 kommer en ny prövning av investeringsans-
lagen att ske. Takten i genomförandet kommer således att omprövas för varje
nytt budgetår.
Eventuella förändringar av investeringsplanernas inriktning kommer att prövas
inom ramen för den kommitté som riksdagen särskilt beslutat om och som
regeringen nyligen antagit direktiv för. Några förändringar vad gäller inne-
hållet i planerna kommer dock inte att ske förrän kommittén slutfört sitt utred-
ningsarbete och riksdagen beslutat om en ny inriktning för infrastruktur-
planeringen. Regeringen beräknar att reviderade investeringsplaner kommer att
föreligga fr.o.m. våren 1998.
Sverige och den europeiska integrationen
Genom EES-avtalet och EU-medlemskapet öppnas marknaderna inom EU undan för undan
för svenska operatörer på luftfartsområdet och svenska transportföretag för
landtransporter.
Förhandlingarna om medlemskap i EU har i stort varit okontroversiella när det
gäller transportpolitik, telekommunikationer och post. Ett undantag gäller mått
och vikter för tunga lastbilar i nationell trafik, där Sverige tillsammans med
Finland försöker skapa förståelse för behovet av att bibehålla nuvarande regler
för lastfordon i nationell trafik. För Sveriges del gäller kraven ett bibehål-
lande av långa lastfordon i nationell trafik vilket motiveras av våra långa
geografiska avstånd samt av att vägsystemet dimensionerats efter denna typ av
transporter.
Inom EU har Maastrichtfördragets ikraftträdande givit ny näring åt frå-
geställningarna kring de europeiska infrastrukturnätverken och trans-
portsäkerheten. EU har bl.a. tillsatt den s.k. Christophersengruppen där Sverige
deltagit som observatör under år 1994. Denna grupp har i en rapport till
Europeiska rådets möte i Essen i december behandlat frågor om de framtida väg-
och järnvägsnätens utformning inom EU. Även informationsteknologifrågorna kommer
framöver att få ökad tyngd inom EU.
Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s
strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära
stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikområden t.ex.
insatser för kompetensutveckling, forskning och utveckling, näringslivsinsatser,
IT-insatser m.fl. områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande
programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering med
statliga, kommunala och landstingskommunala medel lösas. Detta kan komma att
beröra anslag på Kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Under 1990-talet har kontakterna med Östeuropa blivit alltmer intensiva.
Östersjösamarbetet på transportområdet inleddes år 1990 genom bildandet av
Baltic Sea Conference. Detta arbete har hittills behandlat frågor om
infrastruktur, trafiksäkerhet och miljö. Även på myndighetsnivå pågår ett allt
intensivare samarbete och kunskapsöverföring. I området kring Barents hav
bedrivs sedan år 1993 ett samarbete på kommunikationsområdet.
Yrkestrafikfrågor
Tillsynen över den yrkesmässiga trafiken behöver successivt skärpas. Det är
därvid viktigt att samarbetet mellan länsstyrelserna och andra berörda
myndigheter underlättas. Viktiga steg i den riktningen har redan tagits men
samarbetet behöver formaliseras i vissa avseenden. Det kan erinras om att
Vägverket såsom central tillsynsmyndighet på yrkestrafikområdet har att meddela
föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafikförordningen samt om använd-
ningen av taxametrar.
För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga trafiken har
utsökningsregisterlagen ändrats så att ändamålet med registret vidgats till att
också omfatta tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen. Syftet är att göra det möjligt att mera permanent kunna
sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter i Vägverkets centrala
yrkestrafikregister.
En annan viktig författningsändring gäller vandelsprövning av taxiförare.
Legitimation såsom taxiförare får bara ges till den som med hänsyn till yrkes-
kunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Kravet på förarlegitimation gäller
såväl anställda förare som de tillståndshavare som själva kör sina taxifordon.
En särskild utredare har tillkallats med uppgift att lägga fram förslag om en
bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor, dvs. i
första hand kommunal färdtjänst, riksfärdtjänst samt sjukresor.Syftet är att
effektivisera trafiken och förbättra det sammanlagda trafikutbudet. Samordningen
kan också påskynda handikappanpassningen inom kollektivtrafiken och därmed
förbättra resemöjligheterna.
Styrning av affärsverksamhet inom Kommunikationsdepartementets område
Inom Kommunikationsdepartementets område förvaltas ägandet av flera
affärsverksamheter inom transport- och kommunikationssektorn. Förutom de två
helägda bolagen Posten AB och Telia AB äger staten 50 % i SILA Gruppen, 50 % i
SOS Alarmeringskoncernen och 52 % i AB Svensk Bilprovning. Affärsverksamhet
bedrivs också inom affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt SJ.
Inom Kommunikationsdepartementet har en ägarpolicy tagits fram med riktlinjer
för hur den affärsdrivande verksamheten inom sektorn skall utövas. Staten skall
agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär att krav ställs på
effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital.
Ägarpolicyn skall uttrycka departementets långsiktiga mål och krav på bolagen
och vad ägarens roll innebär. Principerna gäller i första hand för de statligt
helägda bolagen men bör även kunna användas i anpassad form för affärsverken.
Grundläggande är att fastställa en klar och tydlig rollfördelning mellan ägare,
styrelse och ledning.
Ägaren utövar sitt formella inflytande genom beslut på den årliga bolags-
stämman. Ägaren utser genom bolagsstämman styrelse och revisorer samt anvisar i
övrigt genom fastställande av bolagsordning och eventuellt s.k. ägardirektiv de
principiella riktlinjer, som ägaren anser att bolaget skall drivas efter. Valet
av styrelseledamöter är ägarens starkaste instrument för att kunna styra bola-
gets utveckling. Styrelseledamöter bör väljas så att de genom sakkunskap,
erfarenhet och omdöme befrämjar verksamheten och dess utveckling.
För att styrelsen skall få kännedom om ägarens intentioner krävs en
kontinuerlig dialog och uppföljning från ägarens sida.Ägaren bör formulera sina
mål i såväl verksamhetsmål som i ekonomiska mål.
Mål och inriktning för verksamheten bör vara långsiktiga. Samhällsansvar såsom
grundläggande service, tillgänglighet, hänsyn till totalförsvarskraven samt
upprätthållandet av social och regionalpolitiskt angelägen service läggs fast av
statsmakterna och stadfästs därefter i bolagsordningen eller i avtal mellan
bolaget och ägaren. Det är sedan styrelsens sak att formulera strategier för att
nå dessa mål och hitta metoder för att följa upp hur man når målen på kort och
lång sikt. En redovisning av verksamhetsmålens uppfyllelse bör lämnas i
årsredovisningar och av regeringen vidareföras till riksdagen.
Det primära ekonomiska målet för verksamheten är att ge en räntabilitet på
eget kapital och utdelning till ägaren. Det är även viktigt att företagets
effektivitet och finansiella styrka utvecklas gynnsamt. Hänsyn till särskilda
motiv för ägandet bör normalt inte innebära att avkall görs på dessa krav. Om så
ändå anses motiverat, bör kostnaderna redovisas öppet. Ekonomiska nyckeltal för
att följa upp detta är bl.a. räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet.
Beroende av verksamheternas specifika utveckling fokuseras på vissa mål såsom
exempelvis avkastning eller konsolidering. Som riktmärke för bestämning av krav
och målsättningar har jämförelser gjorts med motsvarande nyckeltal för
jämförbara svenska och utländska företag. Vidare har en teoretisk modell som med
utgångspunkt från kapitalmarknadens krav härleder avkastningskrav använts. Vid
fastställande av utdelningspolicy har en utgångspunkt varit att utdelning skall
motsvara den utdelning på justerat eget kapital som ett genomsnitt av större
svenska börsföretag uppvisar. Det är samtidigt av vikt att företagets
finansiella styrka utvecklas gynnsamt. Detta kräver en långsiktig tillväxt av
det egna kapitalet.
Sammanfattning av budgetförslaget
Bland de prioriterade frågor som den ovan nämnda kommittén för kommu-
nikationsområdet kommer att behandla finns bl.a. miljö, IT och säkerhet. Dessa
frågor prioriteras även i regeringens arbete under de kommande 18 månader som
budgetförslaget omfattar budgetåret 1995/96.
På IT-området föreslås trots det statsfinansiella läget en satsning på ca 119
miljoner kronor inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde för att på olika
sätt främja användningen av IT exempelvis inom transportsektorn.
Statens agerande som ägare av affärsverksamhet bör följas upp. Regeringen
föreslår en policy för ägande och styrning av affärsverksamhet vid aktiebolag
och affärsverk inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
Riksdag och regering har sedan början av 1990-talet väsentligt ökat anslagen
till transportinfrastrukturen dvs. till byggandet av vägar och järnvägar.
Investeringarna i telekommunikationer har sedan första hälften av 1980-talet
legat på en hög nivå i Sverige framför allt genom de självfinansierade
satsningar som Televerket/Telia AB genomför.
Regeringen är angelägen om fortsatta satsningar på infrastrukturen som ett
medel för att dra landet upp ur den djupa lågkonjunkturen och bidra till att
skapa strukturella förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och
bibehålla välfärden. Det allvarliga statsfinansiella läget har dock kommit att
begränsa anslagsutrymmet för dessa infrastruktursatsningar liksom för satsningar
på andra områden. Det saneringsprogram för statens finanser som regeringen
föreslår för att komma till rätta med budgetunderskottet innebär därför vissa
successiva minskningar av anslag inom Kommunikationsdepartementets
ansvarsområde.
Budgetåret 1998 skall en nivåsänkning med 2,9 miljarder kronor ha skett, bl.a.
genom minskningar av vissa investeringsanslag till Banverket och Vägverket.
Därav genomförs 1,15 miljarder kronor budgetåret 1995/96 (beräknat på 12
månader). Regeringen anser dock som tidigare nämndes att det långsiktiga
investeringsprogram för vägar och järnvägar som riksdagen lade grunden till
redan våren 1991 och som riksdagen beslutade om år 1993 skall fullföljas i sina
huvuddrag. Investeringsprogrammet omfattar ca 98 miljarder kronor och gäller
framför allt en utbyggnad av de nationella järnvägs- och vägnäten. De
nivåsänkningar av investeringsanslagen som nu föreslås kommer därför främst att
innebära en senareläggning av vissa projekt.
Det bör dock framhållas att besparingsförslagen inte gäller underhållsanslagen
till vägar och järnvägar som i stället behöver förstärkas. I
regeringsdeklarationen anges att en satsning på ökat underhåll av vägar och
järnvägar bör ske. Till detta skall tilläggas att regeringens viktigaste mål på
kort sikt är att minska arbetslösheten och förbättra konjunkturläget samtidigt
som en sanering av statsfinanserna sker. Förutom de direkta arbetstillfällena
som tillkommit i samband med infrastrukturprojekten skapas också indirekt
sysselsättning inom andra samhällsområden genom dessa satsningar.
Regeringen bedömde i november 1994 i propositionen om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) att det finns en potential för att skapa
ytterligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet och föreslog därför att
2 miljarder kronor anslås redan innevarande budgetår 1994/95 på tilläggsbudget
inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde för sysselsättningsskapande
åtgärder. Riksdagen har nyligen beslutat om dessa medel (bet. 1994/95:FiU1,
rskr. 1994/95:145). Riksdagen tillstyrker att 1 575 miljoner kronor av dessa
medel avsätts till ökade underhålls- och reinvesteringsåtgärder på vägar och
järnvägar.
I de nedskärningar av anslagsnivåerna som föreslås budgetåret 1995/96 på
Kommunikationsdepartementets område inbegrips också vissa minskningar av medel
för andra ändamål än infrastrukturinvesteringar. Det gäller bl.a. en minskning
av anslaget Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice. Regeringen har för avsikt att närmare granska om nuvarande modell
för att tillgodose samhällsåtagandena på postområdet är tillfredsställande.
Vidare föreslås en minskning av det statliga bidraget till enskilda vägar och en
kommunalisering aviseras. En minskning av bidraget till kommunala flygplatser i
skogslänen föreslås. Beredskapsanslagen på transportområdet minskas med 3,7 %
budgetåret 1995/96 i förhållande till planeringen.
Regeringen presenterade i ovan nämnda proposition (1994/95:25) om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen
har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. 1994/95:FiU1,
rskr. 1994/95:145). Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltnings-
kostnader m.m. inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde minskas med
ca 126 miljoner kronor t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de
berörda anslagen med sammanlagt ca 99 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod
blir besparingen ca 68 miljoner kronor.
Utgiftsutvecklingen inom den anslagsfinansierade delen av Kommunika-
tionsdepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad
1993/943) 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 besparing besparing
3) 2) 4) 2) 1997 1) 1998 1)
A. Infra-
struktur 23 877,0 30 106,7 32 258,4 23 146,3 - 1 231,0 - 456,8
B. Sjöfart 664,4 698,6 922,6 683,4 of. of.
C. Luftfart 94,8 101,6 121,5 85,6 of. of.
D. Post- och
telekommu- 800,4 1 011,6 1 336,1 889,2 - 50,0 - 50,0
nikation
E. Kollektiv-
trafik och 801,4 675,2 1 108,8 677,3 of. of.
samhälls-
köpta
tjänster
F. Kommunika- 119,2 202,3 345,9 230,9 of. - 2,1
tionsforsk-
ning
G. Meteorologi,172,4 163,3 258,7 190,3 of. - 9,2
geoteknik
m.m.
H. Övriga
ändamå l37,4 8,0 13,4 8,0 of. of.
Totalt 26 567,0 32 967,3 36 365,4 25 911,0 - 1 281,0 - 518,1
1) Prisnivå budgetåret 1995/96. Besparingarna för budgetåren 1997 och 1998 är
redovisade som förändringar i förhållande till kolumnen med tolvmånadersbeloppet
för 1995/96, dvs. den kolumn i tabellen som benämns "varav beräknat för
juli 1995 - juni 1996".
2) I besparingarna för budgetåret 1995/96 ingår en engångsbesparing på 50 miljo-
ner kronor på anslagen för investeringar i vägar och järnvägar.
3) Nuvarande anslagsindelning gäller fr.o.m. innevarande budgetår 1994/95. I
tabellen har utgifterna på anslag för budgetåret 1993/94 fördelats efter den nu-
varande anslagsindelningen för att möjliggöra jämförelser mellan budgetåren.
4) Besparingarna för budgetåren 1995/96-1998 har beräknats med utgångspunkt från
den s.k. LK-nivån (långsiktig konsekvenskalkyl) för budgetåret 1995/96
(tolvmånadersnivå) vilken inte redovisas i tabellen. LK-nivån för budgetåret
1995/96 utgår från anvisad statsbudget budgetåret 1994/95, dvs. ca 33 miljarder
kronor, minskad med av riksdagen anvisade engångsanvisningar för infrastruktur
m.m. på sammanlagt 4,9 miljarder kronor samt med hänsyn taget till de lägre
planeringsramar som riksdagen beslutat om för budgetåret 1995/96 för vissa inve-
steringsanslag till vägar och järnvägar. Sammantaget innebär detta att LK-nivån
för budgetåret 1995/96 är ca 6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel
för budgetåret 1994/95, dvs. ca 27 miljarder kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunikationsdeparte-
mentets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A. Infrastruktur
Sammanfattning av regeringens överväganden:
Av riksdagen beslutade infrastrukturplaner för
perioden 1994-2003 tillsammans med en bedömning av
det statsfinansiella läget skall utgöra utgångs-
punkt för medelstilldelning till infrastrukturin-
vesteringar.
I syfte att långsiktigt minska underskottet i
statsbudgeten måste besparingar genomföras även på
investeringsanslagen.
Eventuella omprioriteringar av planerade infra-
strukturinvesteringar skall övervägas inom ramen
för den nyligen tillsatta kommittén med uppdrag
att utarbeta en nationell plan för kommunika-
tionerna i Sverige.
Reviderade investeringsplaner kommer att gälla
från våren 1998.
Väg- och järnvägsnätens omfattning
Det svenska vägnätet omfattar drygt 400 000 km varav ca 100 000 km utgörs av
statsvägar. 15 % av statsvägarna utgörs av riksvägar (stamvägar och övriga
riksvägar) och 85 % av statsvägarna utgörs av länsvägar. På det statliga
vägnätet utförs 73 % av det totala vägtrafikarbetet. På det kommunala vägnätet
utförs 24 % av trafikarbetet och på enskilda vägar endast 3 % av trafikarbetet.
Riksvägarna har en central roll i transportsystemet. Av trafikarbetet på
statens vägnät sker 61 % på riksvägar och 39 % på länsvägar.
Motorvägarnas andel av riksvägnätet var år 1994 ca 7 %, en sträcka på
motsvarande 109 mil motorväg. Av trafikarbetet skedde 17 % på dessa motorvägar.
Andelen grusvägar på statsvägnätet är 25 %. Närmare 2 % av trafikarbetet på det
statliga vägnätet utförs på detta grusvägnät.
Av följande tabeller framgår längder och trafikarbete på det statliga vägnätet.
Tabell: Vägnätets omfattning, standard och trafikarbetets fördelning.
Vägbredd Längder på det statliga Trafikarbetets fördelning på
vägnätet det statliga vägnätet
Riksvägar (mil) Länsvägar (mil) Riksvägar (%) Länsvägar (%)
Motorväg 109 3 17 0,5
13-m väg (> 12 m) 384 64 23 3,5
9-m väg (8 m-11,9m) 537 475 15 9
Övriga vägar (< 8 m) 453 7 773 6 26
Totalt 1 498 8 315 61 39
Det svenska järnvägsnätet omfattar drygt 10 000 km. Av statens spåranläggningar
är 7 500 km elektrifierad bana. Av det totala transportarbetet på järnväg utförs
95 % på den elektrifierade delen. Av statens spåranläggningar utgörs 70 % av
stomjärnvägar och 30 % av länsjärnvägar.
Av den totala banlängden i Sverige består 1 350 km av dubbelspår. Dubbelspår är
helt utbyggt mellan Stockholm och Göteborg, Stockholm och Uppsala samt mellan
Stockholm och Malmö, via Katrineholm. Dessutom finns dubbelspår på delar av
Västkustbanan, Mälarbanan, Ostkustbanan, godsstråket genom Bergslagen och Norra
stambanan.
Genomförandet av infrastrukturplanerna
På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1991 om ett nytt
planeringssystem för vägar samt om kraftigt utökade anslag för infrastrukturen.
Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om investeringar i trafikens
infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och järnvägsnätens
utbyggnad fastställts under våren 1994. Dessa investeringsplaner skall utgöra
utgångspunkt för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som
årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastrukturplanerna kan
genomföras beror på hur statens finanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock
ske i enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns
fastställd i verkens investeringsplaner.
Under den förra mandatperioden ökade underskottet i statsbudgeten vilket gjort
att statsskulden snabbt har ökat. Regeringen har därför tvingats till kraftfulla
besparingar. Till viss del föreslås därför besparingar även på
investeringsanslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar.
Dessa besparingar innebär att genomförandet av planerna skjuts något i
framtiden. Det innebär att den koncentration i byggandet som var planerad under
de närmaste åren fördelas på en längre tid. Regeringen bedömer dock att med de
nivåer som föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade
investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras år 2003. Den nationella
väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs. med ca ett
års försening. Inför budgetåret 1997 kommer dock en ny prövning av inve-
steringsanslagen att ske. Takten i genomförandet kommer därför att omprövas för
varje nytt budgetår.
Besparingarna för nästa budgetår leder till att nu pågående projekt på vägnätet
kommer att vara slutförda år 1997 då nya projekt i någon större omfattning kan
startas. Den försening i utbyggnaden av järnvägsnätet som blir följden av
minskade anslag kommer att vara återhämtad vid sekelskiftet.
Eventuella förändringar av investeringsplanernas innehåll kommer att prövas
inom ramen för den kommitté med uppdrag att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige som riksdagen särskilt beslutat om och som
regeringen har beslutat direktiv för. Regeringen avser att lägga förslag till
riksdagen om en ny inriktning för infrastrukturplaneringen under år 1996 bl.a.
på grundval av den delredovisning som kommittén skall göra den 15 januari 1996.
Reviderade investeringsplaner kommer således att föreligga våren 1998. Det
innebär att någon revidering av planerna inte kommer att ske om tre år såsom
riksdagen tidigare beslutat. Regeringen anser i stället att en fyraårig
revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att riksdagen numera
har övergått till fyraåriga mandatperioder. Genom att anpassa även revide-
ringstillfällena för infrastrukturplanerna till fyra år är det möjligt att under
resp. mandatperiod såväl initiera en ny planering som att avsluta planeringen
genom att godkänna upprättade investeringsplaner. Regeringen föreslår således
att riksdagen godkänner att revideringen av verkens infrastrukturplaner skall
ske vart fjärde år med en första revidering år 1998.
För att erhålla ett effektivt anslagssystem bör Vägverkets och Banverkets
drift- och underhållsanslag utformas som ramanslag. Vägverket och Banverket kan
med den anslagskredit som är kopplad till ramanslaget låna medel från kommande
år och därmed på ett enkelt sätt hantera variationer i bl.a. vinterväghållning
och vinterbanhållning.
Staten har under de senaste åren effektiviserat sin kassahållning. Myn-
digheterna har också givits stort ansvar inom området. Vägverket och Banverket
påverkar genom sina betalningsplaner i anslutning till upphandlade entreprenader
statens kassahållning i icke obetydlig utsträckning. Det är väsentligt att de
båda myndigheterna såsom stora beställare får incitament till en god
kassahållning för staten.
Regeringen avser därför ge Vägverket och Banverket i uppdrag att tillsammans
med Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket att utforma lämpliga system för
detta. För att förbereda härför ändras anslagstyperna för de anslag som bekostar
huvuddelen av verksamheten vid Vägverket och Banverket till ramanslag.
Den nya informationstekniken bör nu kunna implementeras inom vägsektorn.
Vägverket bör därför ges direkta möjligheter att snabbt införa nya tekniska
lösningar i dagens trafiksystem.
Riksantikvarieämbetet och Statens Naturvårdsverk har på regeringens uppdrag i
november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre
skall kunna tas till vara vid planering och genomförande av
infrastrukturplanerna. Regeringen anser att det är av stor vikt att
investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och
naturmiljövärden inte påtagligt skadas. Mot bakgrund av verkens redovisningar
vill regeringen understryka behovet av en bättre systematiserad kunskap och av
en planering som i ett tidigare skede tar till vara dessa intressen. Regeringen
har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletteringspropositionen år
1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen,
stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med
en första revidering år 1998.
Vägverket
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande frågor
Vägverkets övergripande verksamhetsmål är att
bidra till att uppfylla de väg- och trafikpoli-
tiska målen. Investeringarna i vägsystemet och
drift och underhåll av vägsystemet bör inriktas
mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till
miljö och regional balans.
1993 års beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur och de övergripande målen för Väg-
verket bör ligga fast. Takten i genomförandet av
den nationella väghållningsplanen bör dock minskas
med hänsyn till det statsfinansiella läget.
Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktions-
verksamhet skall fortsätta under former som inte
äventyrar de trafikpolitiska målen.
Resurser
Anslagen till byggande av vägar bör minskas något
vilket medför en försening av genomförandet av den
nationella väghållningsplanen med ca 1 år.
Ansvaret för bilregistret överförs till Vägverket.
Garantierna för förberedelsearbete och genom-
förande av storstadsöverenskommelserna i Stockholm
och Göteborg bör utökas.
Vägverket
Vägverkets mål
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning. Verket har ett
samlat ansvar för den statliga väghållningen med ansvar för trafiksäkerhet och
miljö vilket i huvudsak inkluderar planering, byggande och drift av det statliga
vägnätet samt fördelning av vissa statsbidrag. Vägverket är också central
myndighet för yrkestrafikfrågor m.m. och har ett utpekat sektorsansvar för
vägtransportsystemet inkluderande miljö, kollektivtrafik och forskning och
utveckling (FoU).
Vidare förvaltar Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Vägverkets
Investeringsaktiebolag Väginvest (Väginvest AB) svarar för Vägverkets
ägarfunktion för avgiftsfinansierade vägobjekt.
Vägverkets övergripande mål är att bidra till att uppfylla de väg- och
trafikpolitiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och underhåll av
vägsystemet bör inriktas mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö
och regional balans.
Vägverket har redovisat en kvantifiering av sina verksamhetsmål utifrån olika
anslagsnivåer. För trafiksäkerhet och miljö har konkreta mål ställts upp. De
andra tre målen uttrycks i karaktär av inriktningsmål.
Trafiksäkerhet: Vägverket skall bidra till att antalet dödade och skadade i
trafiken minskar. Målet för år 2000 som även kan användas för mål år 2003, är
att antalet dödade skall minska till högst 400 personer per år och att antalet
svårt skadade i trafiken skall minska till högst 3 700 personer per år.
Miljö: Vägverket skall bidra till att de totala utsläppen av kväveoxider och
koldioxid samt antalet bullerstörda personer minskar. Verket skall medverka i
arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem. Målet för utsläppen
av kväveoxider för vägtrafiken är att dessa skall minska med 50 % mellan år 1980
och år 2000. Målet för utsläppen av koldioxid för vägtrafiken är att dessa inte
skall öka mellan år 1990 och år 2000. Vad gäller buller är Vägverkets mål som
väghållare att inga personer längs befintliga vägar i det statliga vägnätet
skall utsättas för buller över 65 dBA vid fasad, eller 35 dBA inomhus.
Tillgänglighet: Vägverket skall öka bärigheten på det statliga vägnätet. Med
nuvarande medelstilldelning är Vägverkets mål att förhindra att antalet
kilometer väg med tillfälliga bärighetsnedsättningar ökar. Det innebär att även
fortsättningsvis kommer 19 000 km väg att drabbas av tillfälliga
bärighetsnedsättningar. Med en högre anslagsnivå är Vägverkets mål att högst
13 000 km väg får stängas av och att medelavstängningstiden är högst 52 dygn.
Vad gäller permanenta bärighetsrestriktioner är Vägverkets mål att antalet
kilometer väg som ej har full permanent bärighet skall minska från 15 000 km
till 11 000 km.
Effektivitet: Vägverket skall bidra till att den samlade restiden på det
statliga vägnätet minskar. Vägverket bedömer att som följd av Vägverkets
åtgärder på det statliga vägnätet kommer restiden på vägnätet att reduceras med
40 miljoner restidstimmar per år.
Regional balans: Vägverket skall bidra till att restiden inom och mellan
regioner minskar i förhållande till den totala restiden.
Årsredovisning 1993
Vägverket har lämnat en årsredovisning för verksamhetsåret 1993. Riks-
revisionsverkets revisionsberättelse för 1993 års redovisning innehåller inga
invändningar.
I årsredovisningen framgår att verksamheten vid Vägverket under år 1993 totalt
har omfattat ca 15,2 miljarder kronor och att transfereringarna till kommuner
och enskilda omfattat 1,6 miljarder kronor.
Drift- och underhållsvolymen uppgick till nästan 7 miljarder kronor vilket
motsvarar en ökning med ca 1,7 miljarder kronor jämfört med år 1992. Under året
pågick 360 större investeringsobjekt med en total anläggningskostnad på ca 14,5
miljarder kronor.
Insatserna under året har medfört att ytterligare 10 000 km väg nu har högsta
bärighetsstandard. Det innebär att 85 % av det statliga vägnätet, varav hela det
nationella stamvägnätet har eftersträvad bärighet.
Genom de senaste årens ordinarie och extra medel har framkomligheten på
vägnätet förbättrats. Under år 1993 har åtgärder vidtagits som minskar
restidsförbrukningen med drygt 7 miljoner persontimmar för persontrafiken och
drygt 6 miljoner tontimmar för godstrafiken.
Antalet dödade och skadade har successivt minskat sedan år 1989. I relation
till genomsnittligt antal döda under åren 1988-1992 är 1993 års preliminära
antal på 630 personer ca 25 % lägre.
Antalet bullerstörda lägenheter har minskat med 2 632 sedan år 1991.
Restidsvinster som åstadkommits genom insatser under år 1993 och som kommit de
utpekade glesbygdsområdena till del omfattar 16 % av restidsvinsten för
personresor och 14 % av transporttidsvinsten för godstransporter.
Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet samt
rationaliseringar i produktionen har drivits vidare under år 1993. Sedan år 1991
och fram till slutet av år 1993 har antalet anställda i produktionsdivisionen
minskat med ca 1 000. De rationaliseringsvinster som realiserats fram till
slutet av år 1993 uppskattas av Vägverket till ca 400 miljoner kronor. Av den
totala volym som upphandlades under året upphandlades 75 % av investeringarna
och 35 % av drift- och underhållsverksamheten i konkurrens.
Vägverkets dotterbolag
Vägverkets bolagsverksamhet innefattar dels projektfinansieringsbolag, dels
bolag med kommersiellt inriktad verksamhet utanför Vägverket. Bolagsverksamheten
omfattar Väginvest AB vars samtliga aktier förvaltas av Vägverket, dotterbolagen
Stockholmsleder AB (80 %) och Sweroad AB (100 %) samt intressebolagen Rödöbron
AB (15 %) och Road Survey Technology Sweden AB (RST Sweden AB) (40 %). Vägverket
förvaltar också 50 % av aktierna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SWEDAB).
Väginvest bedriver verksamhet inom tre områden; holdingverksamhet,
finansverksamhet och konsultverksamhet. Stockholmsleder AB svarar för
finansieringen av väginvesteringarna i Dennisöverenskommelsen och bevakar att de
finansiella och ekonomiska ramarna för vägdelen inte överskrids. Rödöbron AB har
tillkommit för att delfinansiera brobyggnad över Rödösundet i Storsjön,
Jämtland. Sweroad AB exporterar konsulttjänster avseende bl.a.
vägadministration, vägunderhåll och trafiksäkerhet. RST Sweden AB utvecklar och
driver system för mätning och analys av vägtillstånd och vägytors kvalitet.
Vägverket har i uppdrag att redovisa hur statens ägarengagemang i bolaget kan
minskas med inriktning mot en avveckling.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Vägverket bedriver inom delsektorn väghållning och trafiksäkerhet verksamheten
på ett sådant sätt att verksamheten bidrar till att uppnå de trafikpolitiska
målen. Regeringen konstaterar också att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar mot Vägverkets årsredovisning.
Regeringen anser emellertid att Vägverkets centrala roll inom den yrkesmässiga
trafiken bättre borde avspeglas i årsredovisningen. Exempelvis bör Vägverket i
årsredovisningen redovisa vilka problem som uppkommit under året inom den
yrkesmässiga trafiken, vilka åtgärder som Vägverket vidtagit med anledning av
dessa problem samt vilken effekt dessa åtgärder har fått.
Vägverket har ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt väg-
transportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn
tagen till miljö och regional balans. I detta samlade ansvar ingår bl.a.
samordningsansvaret för handikappanpassning för kollektiva färdmedel,
föreskriftsansvar för handikappanpassning av vägfordon, sektorsansvar för ett
miljöanpassat vägtrafiksystem m.m. Regeringen anser att effekterna av att
Vägverket har detta helhetsansvar på ett bättre sätt än i dag bör framgå av
Vägverkets årsredovisning.
Vägverkets förslag till verksamhetsmål är ett första försök till kvantifierade
mål. Vägverket bör dock utveckla verksamhetsmålet regional balans varvid målet
bör konkretiseras och vara möjligt att följa upp. En redovisning bör ske i
Vägverkets kommande årsredovisning.
Vägverket måste även fortsätta med utvecklingen av de övriga målen. Målen jämte
utförda och planerade produktioner (operationella mål) måste kopplas till olika
anslagsnivåer för att en uppföljning av målen skall bli meningsfull.
Riksrevisionsverket har i en särskild rapport konstaterat att kostnaderna för
trafikens infrastruktur ofta underskattas. Regeringen anser med anledning av
detta att Vägverket skall redovisa vilka åtgärder verket kommer att vidta för
att höja kvaliteten i tidiga kostnadsuppskattningar i stora investeringsobjekt,
vilka åtgärder verket kommer att vidta för att öka den interna
kostnadsuppföljningen för olika projekt i planeringsfasen samt vilka rutiner
verket kommer att vidta för att ompröva projekt som blivit starkt fördyrade
under planeringsskedet.
Regeringen vill betona vikten av att Vägverket inför redovisningsprinciper för
de anläggningstillgångar som hittills inte varit invärderade i redovisningen.
Internationellt samarbete
Regeringens överväganden
Regeringen ser positivt på att Vägverket deltar i det internationella samarbetet
i syfte att effektivisera och förbättra väghållningen, trafiksäkerheten,
miljöarbetet och utnyttjandet av vägkapitalet. I den mån Vägverket anordnar
större konferenser etc. förutsätter regeringen att denna verksamhet sker helt på
kommersiella grunder utan ianspråktagande av statliga anslag.
Genomförandet av nationell väghållningsplan
Vägverket
Under perioden juli 1993 till september 1994 har Vägverket investerat 4 719
miljoner kronor i det nationella stamvägnätet. På det nationella stamvägnätet
har längden väg med uppnådd målstandard ökat med 14 mil sedan år 1993.
Genomförandet av väghållningsplanen framgår i övrigt av nedanstående tabell.
Tabell: Genomförandeläget av nationell väghållningsplan.
Vägverket
VEp Vägverket 1994-11-15
Nedlagd Uppnått Prognos Prognos
kostnad sep-94 kostnad mål 2003
stråk 9307-9409 mil till 2003 mil Kommentar
E4 Helsingborg-Stockholm 985 33 7 290 57
E4 Stockholm-Gävle 321 6 2 500 12
E4 Gävle-Sundsvall 0 0 1 550 4 Målstandard
utreds
E4 Sundsvall-Haparanda 860 48 2 040 51
Rv40 Göteborg-Jönköping 20 2 3 660 14
E6 Trelleborg-Göteborg 494 26 2 200 31
E6 Göteborg-Svinesund 366 6 2 100 11
E20 Göteborg-Örebro 141 6 240 7 Målstandard
utreds
E20 Örebro-Södertälje 150 7 2 580 15
E18 Riksgränsen-Kapellskär 777 13 3 300 30
E22 Malmö-Norrköping 98 21 1 170 28 Målstandard
utreds
Rv70 Enköping-Mora 0 11 260 13
Rv45 Göteborg-Segmon 0 5 1 200 8
Rv26 Halmstad-Jönköping 101 2 340 4
Rv48/64 Jönköping-Kristinehamn 0 3 85 4
Rv50/60 Ödeshög-Borlänge 110 11 790 19
Rv55/56/53/67 Norrköping-Gävle 35 8 520 12
Rv30/25/27 Ronneby-Borås 0 225 Ingår ej Nat
plan nu.
Rv25 Halmstad-Kalmar 0 200
Rv31/33 Jönköping-Västervik 0 200
E10 Töre-Riksgränsen 0 110
E12 Holmsund-Umbukta 7 510
E14 Sundsvall-Storlien 73 230
E65 Malmö-Ystad 60 210
Rv45 Segmon-Karesuando 120 860
Summa 4 719 34 370
Kommentarer: Alla belopp redovisas i prisnivå 1993-07-01. Uppnådd målstandard
1994-09 baseras på vägobjekt som öppnats för trafik. Prognosen för år 2003
förutsätter medelstilldelning enligt planen.
Målstandard på vissa delar av väg E 4, E 6, E 20 och väg E 22
Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 angående investeringsplaner för
infrastrukturen (bet. 1993/94:TU30, rskr. 1993/94:434). Riksdagen konstaterade
att regeringen och Vägverket har redovisat olika målstandard för vägarna E 4,
E 20 och E 22 och att detta sannolikt beror på att regeringen och Vägverket ser
investeringarna i olika tidsperspektiv. Regeringens beslut avser en
10-årsperiod, medan Vägverkets förslag utgår från ett betydligt längre
tidsperspektiv. Enligt riksdagen måste Vägverkets förslag tolkas så att verket
anser att betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckorna på sikt
byggs ut till motorvägsstandard. Riksdagen delade denna uppfattning.
Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att redovisa
hur utbyggnad av vägarna bör ske från samhällsekonomisk synpunkt.
Under hösten 1994 har Vägverket redovisat förslag till hur utbyggnaden bör ske.
Vägverkets förslag är att bygga ut vägarna etappvis till motorvägsstandard.
Vägverket har även på regeringens uppdrag redovisat hur utbyggnaden av väg E 6
mellan Göteborg och norska gränsen bör byggas ut.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till anslaget Byggande av vägar
kommer att minska som en följd av besparingskraven i statsbudgeten.
Genomförandet av den nationella väghållningsplanen kommer att försenas. Eftersom
det finns behov av att förbättra befintliga vägar och att i vissa fall bygga nya
vägar förbi tätorter m.m., ser regeringen en risk i att utbyggnaden av ett fåtal
projekt till en mycket hög standard allvarligt och under en lång tidsperiod kan
komma att försvåra möjligheterna att genomföra andra angelägna åtgärder på de
aktuella vägsträckorna. Det är därför inte lämpligt att ha en hög målstandard
för vissa vägar där huvuddelen av utbyggnaden av vägarna ligger efter
planperiodens slut. Risken finns då att användningen av statens resurser inte
blir optimal. Dessutom kommer en prövning av standarden på vägnätet att ske inom
ramen för den tidigare omnämnda kommittén som har fått uppdraget att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Osäkerheten om ett fullföljande
av projekt som ligger efter år 2003 är därför stor.
Regeringen förordar således att riksdagen omprövar sitt beslut rörande
målstandard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle
och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och på väg E 22 mellan Malmö och
Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar bör således vara 13 m med rätt att
avvika från målstandard då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära
betydande samhällsekonomiska effektivitetsvinster. Inga åtgärder bör dock vidtas
som hindrar eller avsevärt fördyrar utbyggnad till högre standard vid en senare
tidpunkt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att målstandard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen,
E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22
mellan Malmö och Karlskrona bör vara 13 m med rätt att avvika från målstandard
då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande
samhällsekonomiska effektivitetsvinster.
Yrkesmässig trafik
Bakgrund
Riksdag och regering har genom ett flertal beslut successivt skärpt tillsynen
över den yrkesmässiga trafiken. För att bidra till ett snabbare genomförande av
besluten tillkallade Kommunikationsdepartementet i december 1993 en
Ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor bestående av företrädare för olika
myndigheter och branschorganisationer med anknytning till yrkestrafiken.
Ledningsgruppen utsåg inom sig fyra arbetsgrupper vilka var för sig redovisade
sitt arbete i en rapport. Rapporterna har sammanförts i departementspromemorian
Den yrkesmässiga trafiken - samordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100).
En av arbetsgrupperna behandlade behovet av ökat samarbete mellan myndigheter
och organisationer. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att regeringen ger
länsstyrelserna i uppdrag att, efter de behov som kan föreligga i resp. län, ta
erforderliga initiativ till samverkan på ledningsnivå mellan berörda regionala
myndigheter. Regeringen delar arbetsgruppens bedömning när det gäller vikten av
samordning vid tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. En viktig uppgift för
länsstyrelserna är således att verka för att statlig, kommunal och
landstingskommunal verksamhet samordnas i länet. Regeringen utgår från att
länsstyrelserna vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå detta syfte.
En annan arbetsgrupp behandlade behovet av en översyn av lagstiftningen på
yrkestrafikområdet. Regeringen beslutade den 15 september 1994 att en särskild
utredare skall se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig författningsreglering
för yrkestrafiken och utarbeta förslag till en sammanhållen författningsstruktur
på området, Dir. 1994:109.
Regeringens överväganden
Vägverket har i september 1994 till regeringen lämnat sin årliga rapport om
tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken. Vägverkets centrala roll på
yrkestrafikområdet har beskrivits bl.a. i propositionen (1993/94:168) om ökad
tillsyn av den yrkesmässiga trafiken och av verket självt i den förut nämnda
departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken - samordnings- och
genomförandefrågor (Ds 1994:100). Det är som tidigare nämnts av stor betydelse
att Vägverket som central myndighet för yrkestrafikfrågor årligen rapporterar
till regeringen över tillståndet inom området. Såsom regeringen tidigare noterat
i samband med analysen av årsredovisningen för år 1993, bör det av kommande
rapporter från Vägverket framgå vad verket gjort i sin egenskap av central
myndighet på området. De bör vidare innehålla en närmare beskrivning av
utvecklingen på yrkestrafikområdet, vilka problem som har uppkommit, de åtgärder
som vidtagits och vilka effekter dessa har haft. En viktig uppgift för Vägverket
är att följa upp effekterna av de ändringar i olika författningar som beslutats
under den senaste tiden, att följa erfarenheterna av den skärpta tillsynen samt
att ta del av och uppmärksamma domstolsutslag av principiell natur.
Trafiksäkerhet
Bakgrund
Internationellt sett har Sverige hög trafiksäkerhet. Minskningen av antalet
trafikolyckor måste fortsätta. Vägverket har sedan den 1 januari 1993
sektorsansvaret för trafiksäkerheten. Framtida trafiksäkerhetsarbete skall bygga
på samverkan mellan myndigheter och trafikanter.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:161, bet. 1992/93:TU29, rskr.
1992/93:426) uppdrog regeringen åt Vägverket, Rikspolisstyrelsen m.fl. att
utarbeta förslag till förbättrad trafiksäkerhet på vägarna m.m.
Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet m.m. har redovisats i ett nationellt
trafiksäkerhetsprogram. Programmet har utarbetats av Vägverket,
Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet. På regional nivå har
frivilligorganisationerna och andra samhällsaktörer engagerats. Länsstyrelsen
samordnar trafiksäkerhetsarbetet inom länet. Programmet utgör grund för det
svenska trafiksäkerhetssamarbetet. I programmet har 18 särskilda problem
utpekats och prioriterats. Då trafiksäkerhetsutvecklingen under de senare åren
har varit positiv har nya trafiksäkerhetsmål föreslagits - antalet trafikdödade
skall understiga högst 400 år 2000 och antalet svårt skadade skall understiga
3 700. Det totala antalet skadade år 2000 skall understiga 17 000 personer
(polisrapporterade). För att vidmakthålla den positiva utvecklingen bör ett
förstärkt trafiksäkerhetsmedvetande bland medborgare, trafikanter och
beslutsfattare åstadkommas. Människan skall sättas i centrum. Det fortsatta
trafiksäkerhetsarbetet skall vara decentraliserat och starkt lokalt förankrat
för att kunna skapa ett effektivt medborgar- och trafikantinflytande. Programmet
är en god grund för det kommande trafiksäkerhetsarbetet och riksdagen skall
regelbundet informeras om trafiksäkerhetsutvecklingen.
Vägverket skall, enligt överenskommelse med Rikspolisstyrelsen, ge polisen
förutsättning till en rationell trafikövervakning genom att ge bidrag för inköp
av övervakningsinstrument. Ersättning i övrigt från Vägverket till polisens
övervakningsinsatser skall endast ske i undantagsfall. Automatiska
hastighetsövervakningar kommer företrädesvis att ske vid skolor, daghem,
vägarbeten samt vid svårövervakade och olycksdrabbade vägavsnitt.
Regeringens överväganden
Regeringen fäster stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet. Att minska antalet
skadade och dödade i trafiken är därför en mycket viktig uppgift för Vägverket.
Som ett led i detta arbete kan den inriktning som Vägverket har redovisat i det
nationella trafiksäkerhetsprogrammet spela en stor roll. Regeringen ser det
därför som nödvändigt att samarbetet mellan olika aktörer såsom Vägverket,
kommuner och polisen utvecklas i enlighet med vad som föreslagits i det
nationella trafiksäkerhetsprogrammet.
Miljö
Bakgrund
I Vägverkets miljörapport år 1993 redovisas vägtransporternas miljöpåverkan och
verkets miljöarbete. Vägverket slår fast att transporternas miljöpåverkan måste
bemästras. Huvudpunkter i policyn är bl.a. att vägtransportsystemet måste
anpassas till en varaktigt hållbar utveckling. Vägtransportsystemet måste
förändras så att det medverkar till en acceptabel klimatpåverkan, en varaktigt
hållbar energiförsörjning och hushållning med naturresurser. Vägverket vill
snarast åtgärda störningar från den vägtrafik som påtagligt hotar människors
hälsa och välbefinnande.
Regeringen gav i september 1993 Vägverket i uppdrag att identifiera vägrenar
med en artrik och mångformig eller i andra avseenden värdefull växtlighet. I
uppdraget ingick även att redovisa ett förslag till ett skötselprogram.
Vägverket har i augusti 1994 redovisat uppdraget för regeringen.
Storstadsöverenskommelserna
Stockholm
Dennisöverenskommelsen omfattar program och planer för investeringar i
kollektivtrafik, i trafikleder och i övriga väganknutna åtgärder. Kollek-
tivtrafikinvesteringarna genomförs dels med SL som huvudman (investeringar för
lokal och regional kollektivtrafik), dels med Banverket som huvudman
(investeringar i statens spåranläggningar). För investeringarna i nya
trafikleder ansvarar Vägverket. För investeringar i övriga väganknutna
investeringar ansvarar kommunerna (miljöåtgärder i Stockholms inner- och
ytterstad) samt landstinget (infartsparkeringar). Nedan redogörs för läget i
genomförandet av Dennisöverenskommelsen.
SL-investeringarna
Tunnelbanan - upprustning och förnyelse
Genomförandet av tunnelbanans upprustning sker under år 1994 i en snabbare takt
än vad överenskommelsen förutsätter.
Tunnelbaneförlängning Hjulsta-Barkarby
Förlängningen av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby förutsätter beslut om en
fjärrtåg/regionaltågstation vid Barkarby. Förslag till huvudalternativ för
stationslösning tunnelbana/tåg finns. Stationens fjärr- och regionaltågsdel
ligger utanför överenskommelsen och är ännu inte finansierad.
Roslagsbanan - utbyggnad och upprustning
Genomförandet av upprustningen och utbyggnaden av Roslagsbanan sker under år
1994 i planerad takt.
Snabbspårväg Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik
Planeringen av snabbspårvägen mellan Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik är försenad.
Byggstart för delen Gullmarsplan-Alvik beräknas till början av år 1995 och för
delen Årsta-Älvsjö till mitten av år 1995.
Miljövänliga bussar och stomnät i innerstaden
Under hösten 1993 levererades 20 nya etanolbussar. I slutet av år 1994 kommer
ytterligare 30 etanolbussar att sättas i trafik. Två hybridbussar levererades
under år 1993. Ytterligare sex levereras i slutet av år 1994 och början av år
1995.
Planeringen för stomnätet är inriktad på att till så stor del som möjligt vara
infört hösten 1997. Förseningar i Ringens utbyggnad försenar genomförandet av
stomgatunätets utbyggnad och genomförandet av det nya linjenätet i innerstaden.
Infartsparkeringar
Planeringen för genomförandet av utbyggnaden av infartsparkeringar enligt
överenskommelsen pågår. SLL/SL förskotterar medel under de närmaste åren för att
tidigarelägga utbyggnaden av infartsparkeringar jämfört med
Dennisöverenskommelsen. Under år 1994 planeras infartsparkeringar för 20
miljoner kronor att byggas.
Järnvägsinvesteringar
Nynäsbanan
Utbyggnad av Nynäsbanan till dubbelspår pågår på delen Älvsjö-Västerhaninge.
Upprustningen av delen Västerhaninge-Nynäshamn är färdig.
Tredje spåret
Utbyggnaden av tredje spåret vid Stockholm C är försenad på grund av svårigheten
att finna en godtagbar utformning av anläggningen. Regeringen har för
närvarande flera ärenden om tredje spåret för beredning, bl.a. den överklagade
detaljplanen för tredje spåret över Riddarholmen och en ansökan från Banverket
om prövning enligt förordningen om statliga byggnadsminnen.
Kallhäll-Kungsängen
Utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Kallhäll-Kungsängen är försenad på grund
av svårigheter att finna en godtagbar utformning av järnvägen vid Stäket.
Vägutbyggnader
Yttre Tvärleden
På Yttre Tvärleden pågår utbyggnaden av Söderhall-Rösa, Fors-Jordbro och
Haningeleden 4. Byggandet av Häggviksleden kommer igång under år 1994.
Haningeleden 2 har försenats på grund av att Vägverket vill avvika från
Dennisuppgörelsen vad gäller vägbredd. Vägverket har planerat för en trafikled
med 13 m bredd i stället för 9 m. Vägarbetsplanen är överklagad till regeringen.
Ringen
I huvudsak på grund av försenad hantering av detaljplaner blir utbyggnaden av
Ringen kraftigt försenad. Utbyggnaden av Norra länken beräknas bli försenad med
1 år. Byggstart kan ske tidigast i december 1995. Norra länkens förlängning
beräknas därför inte öppnas förrän år 1999 i stället för år 1997. Vägverket
räknar dock med att alla projekt skall kunna vara färdigställda till år 2005.
Även införandet av vägtullar kommer att bli försenat. Enligt överenskommelsen
skall vägtull tas ut i samband med att någon del av Ringen öppnas för trafik.
Detta kan ske tidigast i februari 1999. En sådan försening av införandet av
vägtullar påverkar projektets ekonomi negativt och medför förseningar även för
andra delar av paketet. Byggstarten för Österleden kan ske tidigast år 2000.
Regeringens överväganden
Ekonomin i vägledsprojektet blir allt mer känslig ju senare vägtullarna införs.
Risken finns dessutom att genomförandet av vägdelen försenas ytterligare. Staten
har utställt garantier för ett flertal projekt som för närvarande är under
utbyggnad och således belastar projektet med räntekostnader. Regeringen måste
därför överväga att begränsa Vägverkets utbyggnader enligt
Dennisöverenskommelsen. Vägverket kan inte tillåtas att genomföra utbyggnader
som omfattar större belopp än de som sammanlagt finns avsatta dels för
kollektivtrafikens utbyggnad enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har
utbetalats till Stockholms läns landsting, dels de medel som finns avsatta för
investeringar i vägar i Region Stockholm. Garantierna bör således inte få tas i
anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att
infrastrukturinvesteringarna i andra delar av landet drabbas.
Övriga väganknutna investeringar
För planeringen av olika former av miljöåtgärder i Stockholms inner- och
ytterstad ansvarar resp. kommun. Regeringen har fördelat den statliga
lånegaranti som riksdagen beslutade om våren 1994 mellan Stockholms, Solna,
Nacka och Sundbybergs kommuner.
Utökad garantiram i Stockholm
Bakgrund
Riksdagen beslutade den 14 april 1994 (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24,
rskr. 1993/94:247) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna
statlig borgen för vissa projekt inom ramen för överenskommelsen om
infrastrukturens utbyggnad i Stockholmsregionen. Förutom statlig borgen för
vissa projekt avsåg bemyndigandet bl.a. även förberedelsearbete för övriga
vägprojekt under perioden fram till den 1 juli 1995. För den fortsatta
verksamheten fram till utgången av år 1996 behöver Stockholmsleder AB en utökad
garantiram för det fortsatta planeringsarbetet. Utöver de projekt som riksdagen
redan har beslutat om beräknar Vägverket att inga nya vägprojekt kommer att
byggstartas förrän efter år 1996. Endast byggandet av vägtullstationerna
beräknas komma igång före år 1997. Vägverket har redovisat kostnaderna för att
anpassa anslutningen av Norra länken vid Värtan till de krav som beslutet om en
nationalstadspark vid Haga-Brunnsviken ställer. Vägverket har beräknat att en
miljöanpassning av anslutningen vid Värtan beräknas kosta ca 300 miljoner
kronor. Regeringen föreslår därför att det statliga borgensåtagandet för Norra
länken utökas från 2 880 miljoner kronor till 3 180 miljoner kronor i 1992 års
pris.
Regeringens bedömning
För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överenskommelsen bör således
riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna ytterligare
statlig borgen omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av
vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor),
ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta
förberedelsearbetet för övriga vägprojekt samt 300 miljoner kronor för
miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan. Det statliga borgens-
åtagandet bör även omfatta ett bemyndigande för Riksgäldskontoret att justera
garantierna med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade
behov av justeringar för prisökningar i samhället. Samtliga belopp avser
prisnivå januari 1992.
Garantierna till utbyggnaderna av trafiklederna i Dennisöverenskommelsen ges
för varje projekt för sig och inte samlat för alla vägprojekt i
Dennisöverenskommelsen. Inget projekt får därför realt överskrida den av staten
ställda lånegarantin. Det är inte möjligt att överföra lånegarantier för ett
visst objekt till ett annat projekt i överenskommelsen. Det är inte heller
förenligt med riksdagens bemyndigande att använda ordinarie anslagsmedel för
byggande av vägar etc. till att finansiera fördyringar av enskilda objekt som
skall finansieras med vägtullar. Därmed har staten kontroll över
kostnadsutvecklingen av olika delar i projektet. Om ett objekt blir dyrare än
beräknat måste frågan redovisas för riksdagen.
Utökad garantiram i Göteborg
Bakgrund
Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 (prop. 1993/94:169, bet. 1993/94:TU34, rskr.
1993/94:435) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa
garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna i enlighet med
överenskommelsen om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen
inom en ram om högst 260 miljoner kronor. Under perioden juli 1995 t.o.m.
december 1996 beräknar Vägverket att ytterligare 150 miljoner kronor erfordras
för fortsatta förberedelsearbeten.
Regeringen överväganden
För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överenskommelsen bör således
riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna ytterligare
statlig borgen om 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med
Göteborgsöverenskommelsen. Beloppet avser prisnivå januari 1992.
Malmö
Bakgrund
Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik (Malmöhus Trafik) ansvarar
för genomförandet av programmen för regionaltågstrafiken och busstrafiken inom
ramen för den s.k. Malmöhusöverenskommelsen. Malmöhus Trafik har genom avtal med
kommunerna i länet samt med Banverket, SJ och Vägverket säkerställt
genomförandet av flertalet åtgärder enligt Malmöhusöverenskommelsen. Genom avtal
åtar sig kommunerna att enligt uppgjord tidsplan ansvara för planering och
projektering, markförvärv, upphandling och kontroll av de projekt som berör
kommunen liksom en del av regionens finansiering.
Utbetalningen av statliga bidrag till regionen har skett genom Vägverket i
enlighet med överenskommelsens tidsplan och efter det att Malmöhus Trafik har
redovisat att regionens åtagande säkerställts.
Malmöhus Trafik har konstaterat vissa förseningar i genomförandet av åtgärderna
men beräknar att dessa förseningar skall kunna återhämtas så att hela programmet
skall kunna genomföras under den avtalade tidsperioden, dvs. senast under år
1998. Den 31 augusti 1994 har åtgärder för totalt 16,3 miljoner kronor
genomförts varav regionen står för 8,9 miljoner kronor. Därutöver har Malmöhus
Trafik utbetalat 30,7 miljoner kronor till Banverket som regional andel för
Ystadbanans upprustning och elektrifiering.
Banverket ansvarar för upprustningen av Ystadbanan. Hittills har Banverket
genomfört åtgärder för ca 80 miljoner kronor. Hela projektet beräknas vara
slutfört vid årsskiftet 1996/97.
Vägverket ansvarar för utbyggnaden av Yttre ringvägen. Utbyggnaden av den Yttre
ringvägen är planerad att påbörjas under år 1995 och beräknas vara färdigställd
år 1999.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i
prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja
utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30
miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner
kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i
Stockholmsregionen samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra
länkens anslutning vid Värtan,
2. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan angivna
borgensåtaganden med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt
beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället,
3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statligborgen i
prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronorför det fortsatta
förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen.
Genomförandet av en fast förbindelse över Öresund
Tillstånd m.m.
Den tidigare regeringen slutförde den 16 juni 1994 prövningen av Öresundsför-
bindelsen enligt lagen om hushållning med naturresurser (NRL) och vattenlagen.
I regeringens beslut anges villkoren för den fortsatta tillståndsprövningen av
Öresundsförbindelsen. Vattendomstolen och Koncessionsnämnden för miljöskydd
skall ställa de närmare villkoren för förbindelsen. Konsortiet ansöker hos
dessa myndigheter om tillstånd för projektet.
Vattendomstolen svarar för den vidare prövningen enligt vattenlagen.
Koncessionsnämnden för miljöskydd svarar för prövningen enligt
miljöskyddslagen.
Konsortiet ansöker också hos Statens Geologiska Undersökning
(SGU)/Kammarkollegiet om tillstånd att muddra på den svenska kontinentalsockeln.
Ekonomi
Budgeten för kust-till-kustdelen av förbindelsen kommer att justeras med anled-
ning av det svenska regeringsbeslutet från juni 1994 om tillåtligheten av
Öresundsförbindelsen. Tidigare var kust-till-kustdelen kalkylerad till 12,18
miljarder kronor och innebar då en blockerande effekt på vattengenomströmningen
på ca 1 %. En minskning av brons blockerande effekt till 0,5 % beräknas ge en
merkostnad på ca 0,6 miljarder kronor. Förändrade danska anslutningar på grund
av ändrad linjeföring beräknas ge en merkostnad på ca 0,2 miljarder kronor.
Total budget för kust-till-kustdelen är enligt konsortiet således 13 miljarder
kronor i 1990 års prisnivå.
Tidsplan
Förbindelsen beräknas öppnas för trafik under år 2000.
Förfrågningsunderlag för entreprenader på förbindelsen har lämnats ut vad
gäller tunnel- och muddringsarbeten. Förfrågningsunderlag rörande brodelen gick
ut under nov/dec 1994. Anbud kommer att komma in till konsortiet successivt
under år 1995. De första kontrakten beräknas tecknas i juni/juli 1995.
Förslaget om en Citytunnel under Malmö aktualiserades i samband med
Malmöhusöverenskommelsen men ingår inte i denna eftersom någon lösning på
finansieringen inte har framkommit. En utredning av projektet som genomfördes
under våren 1994 visade på behov av ytterligare underlag om de tekniska
förutsättningarna för genomförande av projektet. SVEDAB och Malmöhus Trafik
kommer nu att genomföra dessa undersökningar samtidigt som finansieringen m.m.
utreds. Utredningen beräknas kunna redovisas efter sommaren 1995.
Telematik
Bakgrund
Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet har sedan
år 1991 samordnats inom ramen för Svenskt program för Road Traffic Informatics
(RTI). Programmet löper ut under år 1994.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att det finns ett fortsatt behov av svenska utvecklingsinsatser
inom detta område bl.a. för att ytterligare klarlägga förutsättningarna att
införa den nya tekniken i trafiksystemet. Regeringen anser mot bakgrund av
ovanstående att Vägverket bör få använda 37,5 miljoner kronor av anslaget Drift
och underhåll av statliga vägar för RTI-verksamhet.
Regeringen har för avsikt att uppdra åt Vägverket att senast i maj 1995
redovisa en plan för hur medlen bör användas. Utgångspunkter bör därvid vara att
den verksamhet som bedrivits inom ramen för svenskt RTI-program kan fullföljas
på ett effektivt sätt, att ett fortsatt svenskt deltagande i den verksamhet som
pågår i Europa säkerställs samt att det även framgent skapas goda
förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan olika svenska
intressenter. Enligt regeringens mening bör ambitionen vara att med det nu
föreslagna anslaget som grund skapa ett betydligt större samordnat program som
inrymmer såväl ytterligare insatser från Vägverket som insatser från andra
berörda myndigheter och från industrin. Behovet av resurser för försörjning med
vägdata av tillräcklig aktualitet och kvalitet, för standardisering och för
samhällsekonomisk utvärdering av den nya tekniken bör särskilt uppmärksammas. I
planen bör resultaten av den utvärdering av svenskt RTI-program som NUTEK
genomför liksom Transportinformatikdelegationens arbete, beaktas (dir.
1994:41).
Forskning och utveckling vid Vägverket
Bakgrund
I 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:TU34,
rskr. 1992/93:397) fastslogs att Vägverket skall ha ansvaret för
samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sitt verksamhetsområde. I enlighet
med detta riksdagsbeslut har Vägverket genom instruktionen ålagts att initiera,
planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom
sitt verksamhetsområde, att utarbeta program för forskning och utveckling,
dokumentera den forskning verket stödjer, informera om forskningsresultaten samt
svara för att forskningen utvärderas.
Regeringens överväganden
Enligt vad regeringen erfarit har Vägverket ännu inte beslutat om något
forskningsprogram utan koncentrerat arbetet på att ta fram en forsknings- och
utvecklingsstrategi under år 1994. Regeringen anser det emellertid viktigt att
program utarbetas och beslutas innan det kan sägas att Vägverket tagit sitt
fulla ansvar som sektorforskningsorgan. Eftersom den nuvarande situationen
skapar planeringsproblem för såväl forskningsutförarna som för andra
forskningsstödjande myndigheter utgår regeringen från att Vägverket skyndsamt
vidtar de åtgärder som krävs för att leva upp till sina åligganden som
sektorforskningsansvarig myndighet.
Bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision
Bakgrund
Riksdagen beslutade år 1991 efter förslag från regeringen om en uppdelning av
Vägverket i en beställardel och en produktionsdel. Vidare beslutade riksdagen
att produktionen skulle konkurrensutsättas. Konkurrensutsättning avser
Vägverkets hela projekterings-, bygg- och driftproduktion. Kraven på Vägverket
under år 1994 är att all byggproduktion och 50 % av driftproduktionen skall vara
konkurrensutsatt. Fr.o.m. den 1 januari 1996 skall all tillkommande produktion
upphandlas i full konkurrens.
För att stärka produktionsdivisionens möjligheter att verka och bidra till en
rationell vägproduktion har riksdagen våren 1994 beslutat att divisionen den
1 januari 1996 skall ombildas till ett av staten helägt aktiebolag.
För närvarande har en tredjedel av vinterväghållningen och grundläggande drift
på det statliga vägnätet upphandlats i konkurrens. Erfarenheten av gjorda
upphandlingar är att produktionen har effektiviserats och kapitalbindningen för
produktionsdivisionen som helhet har minskat med 1 000 miljoner kronor.
Effektiviseringen av Vägverkets väghållning har resulterat i att ca 1 500
personer slutat i Vägverket under de senaste tre åren. För närvarande är ca 50
personer övertaliga. Under åren 1995 och 1996 bedöms ca 800 personer kunna bli
övertaliga beroende på vilken omfattning vägproduktionen får samt på den
framtida konkurrenskraften för produktionsdivisionen/bolaget.
Regeringens överväganden
Regeringen står fast vid att konkurrensutsättningen av Vägverkets pro-
duktionsverksamhet skall fortsätta i syfte att nå ytterligare effektivisering
och kapitalrationalisering. Det är emellertid viktigt att konkurrensutsättningen
sker på ett sådant sätt att Vägverkets beställarkompetens utvecklas så att de
grundläggande trafikpolitiska målen inte äventyras. Regeringen kommer därför att
i dialog med Vägverket följa upp hur konkurrensutsättningen av
produktionsverksamheten utvecklas. I syfte att vinna erfarenheter av
vintersäsongen 1994/95 kommer regeringen och Vägverket att utvärdera genomförd
drift- och underhållsverksamhet under våren 1995. Innan regeringen tar slutlig
ställning till bolagiseringstidpunkt vill regeringen avvakta denna utvärdering.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1995 med
överväganden och förslag till huvudman för produktionsbolaget. I samband med
detta kommer regeringen även att redovisa erfarenheterna av den väghållning som
upphandlats i konkurrens och vilka följder dessa erfarenheter får för den
fortsatta konkurrensutsättningen och tidpunkten för bolagiseringen av Vägverkets
produktionsdivision.
Anslag för budgetåret 1995/96
A 1. Vägverket: Administrationskostnader
1993/94Utgift 173 682 000
1994/95Anslag 475 055 000
1995/96Förslag 463 631 000
varav 231 815 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Med anslaget finansieras kostnaderna för ledning, ekonomiadministration,
personaladministration och gemensamma kostnader för verket.
Vägverket
Vägverket har yrkat på ett anslag på 490 732 000 kronor för budgetåret 1995/96
avseende verksamheten år 1996.
Regeringens överväganden
Med anledning av budgetunderskottet måste kraftfulla besparingar genomföras i
statsbudgeten. Detta gäller inte minst den statliga konsumtionen. Regeringen
bedömer därför inte att Vägverkets yrkande kan tillgodoses i sin helhet.
Lokalkostnaderna har beräknats minska för Vägverket till följd av den prispress
som för närvarande finns på kontorslokaler. Regeringen räknar därför med att
Vägverket har möjlighet att minska sina lokalkostnader med 4 601 000 kronor
under år 1996. Anslaget har således reducerats med motsvarande belopp.
Till följd av upphörande av sambruk av lokaler i Visby har en överföring av
177 000 kronor skett från Polisen till Vägverket.
Regeringen bedömer mot bakgrund av vad som anförts ovan att anslaget för
administration bör omfatta 463 631 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende
verksamheten år 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vägverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 an-visar ett
ramanslag på 463 631 000 kronor.
A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
1993/94 Utgift 5 629 456 809 Reservation3 121 613 029
1994/95 Anslag 5 762 055 000
1995/96 Förslag *5 867 250 000
varav 2 933 625 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret 1995/96.
Från anslaget betalas vissa kostnader för drift och underhåll och
förbättringsarbeten av statliga vägar samt verkets räntekostnader för kredit i
Riksgäldskontoret för köp av vissa omsättningstillgångar och för köp av
anläggningstillgångar.
Vägverket
Vägverket har yrkat ett anslag på 9 629 371 000 kronor för budgetåret 1995/96
avseende verksamheten år 1996.
Vägverket har på regeringens uppdrag redovisat ett underlag gällande drift- och
underhållsverksamheten för tidsperioden 1994-2003 med förslag till olika
underhållsstrategier t.o.m. år 1997.
Genom det effektivitetsprogram som Vägverket påbörjade år 1992 och som bl.a.
inkluderar en konkurrensutsättning av drift- och underhållsverksamheten,
beräknar Vägverket att ca 500 miljoner kronor per år kan sparas fram till år
1996.
Genom de extraanslag som riksdagen anvisat för underhållsåtgärder på
länsvägnätet under de senaste åren beräknar Vägverket att det i nationell
väghållningsplan redovisade behovet av förbättringsåtgärder kan minskas med 330
miljoner kronor per år.
Med hänsyn tagen till beräknade besparingar samt de extramedel som anvisats för
underhåll av länsvägar anser Vägverket att det långsiktigt krävs ett drift- och
underhållsanslag på 9 450 miljoner kronor per år under tio år. Anslagsbehovet
fördelas enligt följande.
Basuppgiften
För att klara driften och underhållet av vägnätet med de nya viktbestämmelserna,
men utan återuppbyggnad av redan förslitna vägar och utan hänsyn till behovet av
förebyggande förstärkningsåtgärder till följd av de nya viktbestämmelserna,
behövs 5 420 miljoner kronor per år.
Rekonstruktion av länsvägar
För att återföra de mest förslitna vägarna till acceptabel standard erfordras
460 miljoner kronor per år under en tioårsperiod.
Bärighetsåtgärder
Kostnaderna för ett program som innebär åtgärder för att motverka ökat
vägslitage samt tjälsäkring av angelägna vägavsnitt uppskattas till ca 900
miljoner kronor under en tioårsperiod. En alternativ strategi som innebär att
hela behovet åtgärdas under en tioårsperiod beräknas kosta 2 000 miljoner kronor
per år.
Beläggning av grusvägar
Vägverkets målsättning är att alla grusvägar med en trafik överstigande 250
fordon per dygn samt alla grusvägar med randbebyggelse och trafik över 125
fordon per dygn skall vara belagda. Våren 1994 återstod drygt 1 000 km väg att
belägga. Kostnaden för detta uppgår till 220 miljoner kronor per år under en
tioårsperiod.
Samma ytstandard på länsvägar i hela landet
I dag finns det ca 10 000 km belagd väg med otillfredsställande ytstandard och
därmed låg åkkomfort. Drygt 60 % av dessa vägar ligger i skogslänen. Kostnaderna
per år uppskattas till ca 600 miljoner kronor under en 15-årsperiod alternativt
900 miljoner kronor under en tioårsperiod.
Trafiksäkerhet
För att nå de operativa målen som ställts upp för ökad trafiksäkerhet år 2000
måste Vägverket vidta åtgärder för 1 050 miljoner kronor per år.
Miljö
Vägverket har ett ansvar för miljön dels såsom sektorsansvarig myndighet, dels
såsom väghållare. Vägverket bedömer att sektorsansvaret kräver utökade resurser
i storleksordningen minst 200 miljoner kronor per år.
För väghållningen behöver särskilda åtgärder vidtas såsom skydd av
vattentäkter, förbättring av vägmiljön, riktade insatser för att eliminera
buller och minska lokala problem med höga avgashalter. Delar av dessa åtgärder
ingår i den s.k. basuppgiften men utöver detta finns ett medelsbehov på
ytterligare 300 miljoner kronor per år.
Övrigt
Med drift- och underhållsanslaget finansieras kostnader för samhällsplanering,
beställning och delar av Vägverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Totalt beräknas den årliga kostnaden för dessa poster uppgå till 300 miljoner
kronor per år.
Regeringens överväganden
Regeringen kan konstatera att de anspråk på medel som erfordras för att nå upp
till föreslagen anslagsnivå för drift och underhåll av vägar under den kommande
tioårsperioden inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Det finns därför skäl
för regeringen att överväga om den standard på vägnätet som Vägverket har
föreslagit är rimlig. Den effektivisering och kapitalrationalisering som blivit
följden av konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet har
medfört att resurser frigjorts för ett ökat underhåll av vägnätet. Långsiktigt
kan en sådan ökning av arbetsproduktivitets- och kapitalrationalisering ge ett
utrymme på ca 1 miljard kronor per år. Regeringen ser ingen möjlighet att under
den närmaste tiden höja anslaget för drift och underhåll av vägar. Därför är det
rimligt att Vägverket omprövar sin strategi för drift och underhåll av vägnätet
till att omfatta ett effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen
föreslår således ett anslag för drift och underhåll som realt är i stort
oförändrat jämfört med i dag.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen särskilt tagit hänsyn till att
införandet av ny informationsteknik i vägsystemet måste påskyndas och stimuleras
i enlighet med vad som tidigare anförts om telematik. Regeringen föreslår därför
att Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor för detta ändamål.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att 56 000 kronor
avräknas för överföring av arkiv från Vägverket till Riksarkivet.
I anslaget har regeringen också beräknat 265 miljoner kronor för lösen av lån i
Riksgäldskontoret till följd av den planerade bolagiseringen av Vägverkets
produktionsdivision den 1 januari 1996. Som regeringen tidigare har redovisat
avser regeringen återkomma till riksdagen med frågan om tidpunkt för
bolagisering i samband med att regeringen under hösten 1995 presenterar förslag
till huvudman för bolaget.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 5 867 250 000
kronor. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om 2 000 miljoner kronor för
anläggningstillgångar m.m. Låneramen för ersättning av färjor med broar behöver
utökas eftersom Vägverket planerar utbyggnad av broar som ersätter färjor.
Regeringen föreslår därför att Vägverket endast anvisas en låneram för såväl lån
för anläggningstillgångar som lån för broar som ersätter färjor. Beslut om broar
som ersätter färjor skall dock beslutas av regeringen i varje enskilt fall. En
oförändrad låneram för anläggningstillgångar rymmer även planerade lån för ut-
byggnad av broar som ersätter färjor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 5 867 250 000 kronor,
2. godkänner att en låneram om totalt 2 000 miljoner kronor får användas för
inköp av såväl omsättningstillgångar och anläggningstillgånger som för
broar som ersätter färjor.
A 3. Byggande av vägar
1993/94 Utgift 5 467 904 000
1994/95 Anslag 5 600 735 000
1995/96 Förslag 7 592 656 000
varav 4 984 400 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i det nationella
stamvägnätet, övriga riksvägar och särskilda bärighetshöjande åtgärder.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 8 442 862 000 kronor för budgetåret
1995/96.
Regeringens överväganden
Med anledning av budgetunderskottet måste staten genomföra kraftiga besparingar
i budgeten. Trots föreslagna besparingar på anslaget kan samtliga pågående
byggprojekt fullföljas. Antalet nystarter det närmaste budgetåret blir dock
mycket begränsat.
Regeringen står fast vid att den nationella väghållningsplanen 1994-2003 skall
utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till väginvesteringar som årligen
sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastrukturplanerna kan genomföras
beror dock av hur statens finanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i
enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns fast-
ställd i den nationella väghållningsplanen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medelsbehovet för
budgetåret 1995/96 till 7 592 656 000 kronor.
Kapitalkostnaderna för krediten i Riksgäldskontoret för finansiering av
utbyggnaden av väg E 6 till motorväg mellan Stenungsund och Ljungskile belastar
årligen anslaget Byggande av vägar.
Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas fördelning på
budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till motsvarande 10 % för en
tolvmånadersperiod.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med
förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Byggande av vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
7 592 656 000 kronor,
2. godkänner vad som anförts om användningen av anslaget för att täcka viss
kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motorväg på delen
Stenungsund-Ljungskile.
A 4. Byggande av länstrafikanläggningar
1993/94 Utgift 1 504 427 000
1994/95 Anslag 2 242 000 000
1995/96 Förslag 2 374 000 000
varav 1 516 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för byggande av länsvägar och
Banverkets kostnader för investeringar i länsjärnvägar. Vidare lämnas från
anslaget bidrag till fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar, till
väg- och gatuanläggningar, till kajanläggningar och fartyg för regional
kollektiv person- och godstrafik, till kommunala flygplatser samt till
spåranläggningar för kollektiv persontrafik. Från anslaget betalas även medel
till kollektivtrafikinvesteringar enligt storstadsöverenskommelserna i de fall
någon annan än staten är huvudman för genomförandet.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 3 958 338 000 kronor för budgetåret
1995/96.
Regeringens överväganden
I samband med att riksdagen beslutade om planeringsramar för investeringar i
trafikens infrastruktur våren 1993 höjdes anslagen för byggande av vägar samt
nyinvesteringar i stomjärnvägar kraftigt. Däremot ökade inte planeringsramen för
investeringar i länstrafikanläggningar. Regeringen föreslår därför inga
besparingar på detta anslag. Riksdagen beslutade för föregående och innevarande
budgetår om en tidigareläggning av investeringar i länstrafikanläggningar. Under
kommande budgetår kommer därför investeringarna att ligga på en lägre nivå än de
två föregående åren.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medelsbehovet för
budgetåret 1995/96 till 2 374 000 000 kronor.
Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas fördelning på
budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till motsvarande 10 % för en
tolvmånadersperiod.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med
förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 2 374 000 000 kronor.
A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
1993/94 Utgift 649 432 000
1994/95 Anslag 657 449 000
1995/96 Förslag 329 449 000
varav 164 724 500 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 924 746 000 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 avseende verksamheten år 1996.
Regeringens överväganden
Regeringen har för avsikt att uppta förhandlingar med Svenska kommunförbundet
rörande en överföring av medlen till kommunerna.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 329 449 000 kronor.
A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter
1993/94 Utgift 68 731 000 Reservation 49 499 000
1994/95 Anslag 42 079 000
1995/96 Förslag 43 826 000
varav 21 913 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. samt
investeringar inom totalförsvarets civila delar.
Vägverket
Vägverket yrkar på 48 117 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende
verksamheten för år 1996. Vägverket hemställer vidare om ett beställ-
ningsbemyndigande för att anskaffa reservbromateriel år 1996 avseende år 1997 på
10 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Med anledning av besparingskraven i statsbudgeten bedömer regeringen att
Vägverkets yrkande för försvarsuppgifter inte kan tillgodoses i sin helhet.
Regeringen föreslår därför ett minskat anslag. Regeringen beräknar medelsbehovet
efter pris- och löneomräkning till 43 826 000 kronor.
Regeringen anser att Vägverket bör ges ett beställningsbemyndigande på 10
miljoner kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som avser år 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 43 826 000 kronor,
2. godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000
kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som avser år 1997.
A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
1993/94 Utgift 313 044 000
1994/95 Anslag 522 331 000
1995/96 Förslag 598 513 000
varav 375 786 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnaderna för upprätthållande av registerverksamheten.
Vägverket
Vägverket yrkar ett anslag på 762 949 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Enligt förslag i proposition, Den framtida trafikadministrativa verksamheten
(prop. 1994/95:126), skall ansvaret för registerverksamheten på länsstyrelserna
överföras till Vägverket. Vid beräkningen av anslaget har därför särskild hänsyn
tagits till förslagen i propositionen. Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor
från länsstyrelserna. Vid beräkningen av anslaget har lokalkostnaden för
Vägverkets registerverksamhet kompenserats med 1 133 000 kronor för
18-månadersperioden. Regeringen bör dessutom medges rätten att överföra medel
mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslaget A 7.
Vägverket: Kostnader för registerverksamheten för det fall en kraftfull ökning
av antalet nyregisteringar av fordon, utfärdande av körkort m.m. sker i en sådan
omfattning att anslagskrediten inte är tillräcklig för att möta denna ökande
efterfrågan på verkets tjänster.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kronor,
2. godkänner att regeringen bemyndigas besluta om att medel får överföras från
anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7.
Vägverket: Kostnader för registerverksamheten.
A 8. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Regeringens överväganden
Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa uppgifter som
finansieras med avgifter under förutsättning att full kostnadstäckning uppnås.
Denna verksamhet särredovisas på anslaget. Vägverket skall särredovisa varje
verksamhetsgren för sig. Inom ramen för anslaget betalas också Buss- och
taxivärderingsnämndens verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96anvisar ett
anslag på 1 000 kronor.
Banverket
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Banverket har ett samlat ansvar för att järnvägs-
transportsystemet blir effektivare och trafik-
säkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och
regional balans. Vidare skall Banverket tillhanda-
hålla en konkurrenskraftig och kundanpassad
infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer.
Det är viktigt att Banverket medverkar i arbetet
med att utforma ett miljöanpassat transportsystem.
Investeringar i stom- och länsjärnvägar skall ske
i enlighet med av regeringen fastställda planer
samt riksdagens beslut våren 1993.
Järnvägsinspektionen skall bl.a. genom ett för-
djupat föreskriftsarbete verka för att trafik-
säkerheten inom spårtrafiken förbättras.
Resurser 1995/96
Med anledning av den ekonomisk-politiska
propositionen hösten 1994 har medel avsatts under
innevarande budgetår för ökade underhålls- och
reinvesteringsinsatser. Anslaget för drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar bibehålls
oförändrat.
Nivån på anslaget för nyinvesteringar i stomjärn-
vägar bör beräknas i enlighet med riksdagens
tidigare beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur och med hänsyn till aviserade bespa-
ringar i statens utgifter.
Banverkets verksamhet
Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järnvägar. Verkets
huvuduppgifter är att driva och förvalta statens spåranläggningar, ansvara för
säkerhetsfrågor rörande spårtrafik, stödja tillämpad forskning inom sitt område
samt verka för järnvägens utveckling, en miljöanpassad järnvägstrafik och
regional balans. Den verksamhetsidé som Banverket har formulerat är att
tillhandahålla ett bansystem som möjliggör att järnvägstrafiken blir en
konkurrenskraftig, miljövänlig och trafiksäker del av transportsystemet. Vidare
förvaltar Banverket aktier i Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) med 50 %
samt i A-Banan Projekt AB med 50 %. SVEDAB ansvarar för bl.a. finansiering,
byggande och drift av de svenska anslutningarna till den planerade Öre-
sundsförbindelsen och A-Banan Projekt AB ansvarar för upphandlingen av
Arlandabanan. Verksamheten omfattar bl.a. drift och vidmakthållande av det
befintliga statliga järnvägsnätet och planering, projektering, upphandling och
produktion av nya järnvägar. Under år 1993 omfattade nyinvesteringsverksamheten
bl.a. följande större objekt:
- Ostkustbanan, 1 060 miljoner kronor: fyrspårsutbyggnad Ulriksdal-Rosersberg,
anpassning för X2000, dubbelspårsutbyggnader och linjeomläggningar.
- Västra stambanan, 616 miljoner kronor: Grödingebanan och bangårdsombyggnader.
- Södra stambanan, 778 miljoner kronor: anpassning för X2000.
- Mälardalen, 535 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader, linjeomläggningar
och upprustning.
- Norra stambanan och stambanan genom övre Norrland, 420 miljoner kronor:
brobyten med linjeomläggningar.
- Västkustbanan, 366 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader.
- Upprustningsarbeten m.m. på Haparandabanan samt länsjärnvägarna Blekinge
kustbana, Stångådalsbanan, Bohusbanan, Hargshamnsbanan, och Ystadsbanan.
Jämfört med år 1992 ökade den totala verksamhetsvolymen under år 1993 från
7 456 miljoner kronor till 8 411 miljoner kronor, varav nyinvesteringar i
stomjärnvägar ökade från 2 715 miljoner kronor till 3 926 miljoner kronor.
Omsättningen per anställd ökade med 10 %. Den 1 november 1994 hade Banverket
7 640 anställda, varav 6 513 var fast anställda. Med nuvarande organisation och
förutsättningar för verksamheten bedömer Banverket att antalet anställda under
perioden 1995-1998 minskar genom naturlig avgång med ca 200 personer per år.
Inriktning av verksamheten
Banverket redovisade den 16 augusti 1994 en treårsplan som även innehåller
anslagsframställning och förslag till verksamhetsinriktning för budgetåret
1995/96. Under år 1994 har Banverket presenterat en stomnäts- och en driftplan
för perioden 1994-2003 som tillsammans utgör en samlad strategi för den
långsiktiga verksamhetsplaneringen och redovisar bl.a. fastställda mål,
järnvägarnas tillstånd samt motiven för föreslagna åtgärder.
I syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen skall Banverket inom
givna resursramar genomföra de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga
samhällsekonomiska nytta. Järnvägstransporter kräver stora trafikunderlag och
oftast betydande investeringar för att vara attraktiva och samhällsekonomiskt
lönsamma. Inom järnvägssystemet är även systemeffekterna påtagliga på så sätt
att kvaliteten och omfattningen i det totala utbudet av transporter i stor
utsträckning påverkar transportvolymerna på enskilda sträckor. Vid sidan av
prissättningen är de viktigaste konkurrensmedlen för persontrafiken snabbhet,
hög frekvens och punktlighet. På motsvarande sätt är de viktigaste konkurrens-
medlen för godstrafiken hög transportkapacitet, tillförlitlighet och möjligheten
till skräddarsydda transportlösningar.
För trafikutövarna är järnvägarnas möjligheter i form av största tillåtna
hastighet, maximal axellast och trafikkapacitet avgörande för tågets
konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Med utgångspunkt i de
trafikpolitiska målen har Banverket utvecklat egna verksamhetsmål som svarar mot
omvärldens krav och behov. Dessa mål hänför sig till hastighet, bärighet,
kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö.Hastighetsstandarden 160-200
km/tim är riktpunkt för de viktigaste delarna av stomnätet, där även
möjligheterna att i framtiden tillåta hastigheter över 200 km/tim i bl.a.
triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö tas tillvara vid större ny- och ombyggnader.
I dag gällande basstandard för bärighet är en maximal axellast på 22,5 ton
vilken uppnås på 90 % av de statliga järnvägarna. På Malmbanan tillåts 25 tons
axellast. Vid nybyggnad och spårbyten tillämpas en standard som möjliggör en
framtida höjning av axellasten. Den faktor som har den största betydelsen för
kapaciteten är antalet spår. Genom de omfattande nyinvesteringarna kommer den
del av järnvägsnätet som har två eller fler spår att öka betydligt. Driftsäker-
heten mäts bl.a. genom antalet funktionsstörningar i timmar per spårkilometer
som när järnvägsnätet gradvis moderniseras förväntas minska avsevärt. Det
största trafiksäkerhetsproblemet är plankorsningarna som i måttet genomsnittligt
antal per mil stomjärnväg bedöms minska från i dag 8 till 4 år 2003.
Miljöarbetet
Järnvägstransporter är med en hög nyttjandegrad energieffektiva och utförs till
största delen med elenergi vilket är gynnsamt ur miljösynpunkt. En utbyggnad och
förbättring av järnvägstransportsystemet skapar förutsättningar för en
överflyttning av transporter från andra trafikslag vilket kan resultera i en
förbättring av den totala miljön. Banverkets miljöarbete innefattar i huvudsak
påverkan av buller och vibrationer, naturresursanvändning, kulturmiljö,
markanvändning samt kemikalieanvändning. I planering och genomförande av
verksamheten använder Banverket miljökonsekvensbeskrivningar som en del i
beslutsunderlag.
I trafikverkens gemensamma årliga miljörapport redovisar Banverket aktuella
aktiviteter inom miljöområdet. Dessa består bl.a. av revidering av Banverkets
bullerpolicy och en studie av energiförbrukning och luftföroreningar från
järnvägstrafiken. Banverket har under år 1994 presenterat en
miljökonsekvensbeskrivning av stomnätsplanen. Planens genomförande bedöms bl.a.
leda till att antalet störda av buller och vibrationer minskar med 33 000
personer, att de årliga utsläppen av kväveoxider och koldioxider minskar med
motsvarande 40 000 bilar samt att upp till ett trettiotal områden av
riksintresse för natur-, kultur- och miljövård kommer att beröras av
järnvägsutbyggnaderna. Under året har Banverket inrättat ett råd för fysisk
miljö som bl.a. har till uppgift att ge råd rörande utformning av banprojekt och
åtgärder för att minimera intrång och påverkan på omgivningen samt stimulera
intresset för estetiska, arkitektoniska och kulturella värden.
Järnvägsinspektionen
Järnvägsinspektionen är administrativt inordnad i Banverket men fristående i sin
myndighetsutövning och har som övergripande uppgift att uppfylla det
trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten fortlöpande skall förbättras.
Inspektionen svarar, vad gäller trafik med järnväg, tunnelbana och spårväg,
bl.a. för frågor angående säkerhetsnormer, tillsyn över efterlevnaden av
säkerhetsnormer samt undersökning av olyckor och andra händelser som berör
säkerheten. Verksamheten har under år 1993 bl.a. innefattat att 80 olyckor eller
olyckstillbud undersökts och att 800 ansökningar för att bedriva verksamhet
behandlats. Tillsynsverksamheten bygger på att företagen har egna fungerande
kontrollsystem som kontrolleras genom bl.a. temainspektioner.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för Banverkets årsredovisning år 1993.
Regeringen delar Banverkets bedömning om verksamhetens inriktning. Banverket
skall inom givna resurser genomföra de åtgärder i järnvägsnätet som ger största
möjliga samhällsekonomiska nytta. Banverket har ett samlat ansvar för att
järnvägstransportsystemet blir effektivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen
till höga miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhandahålla
en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens
operatörer. Investeringar i stom- och länsjärnvägar skall ske i enlighet med av
regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993.Banverket bör
utveckla användandet av miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunder-
lag. Det är viktigt att Banverket medverkar i arbetet med att utforma ett
miljöanpassat transportsystem.
Regeringen delar Banverkets bedömning att de sex delmålen hastighet, axellast,
kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö i stort svarar mot omvärldens
behov och krav på järnvägssektorn. För att dessa delmål effektivt skall kunna
användas för att styra verksamheten bör Banverket kontinuerligt fortsätta att
utveckla och precisera målen ytterligare. Vad gäller verksamhetsmålet regional
balans bör Banverket formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål.
Vidare bör Banverket tydligare följa upp och ange hur trafikeringen av bannätet
utnyttjar de möjligheter som infrastrukturen medger, i syfte att uppnå de
uppställda målen på resp. stråk.
RRV konstaterar i en särskild rapport att kostnaderna för investeringar i
stomjärnvägar ofta underskattas, huvudsakligen beroende på interna faktorer inom
Banverket. Regeringen förutsätter att Banverket med anledning av RRV:s rapport
ser över formerna för långtidsplaneringen samt redovisningen av osäkerheter i
investeringskalkyler.
Järnvägsinspektionen bör bl.a. genom ett fördjupat föreskriftsarbete verka för
att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras.
Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. mot
bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en analys av Banverkets
myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella
förändringar. Inriktningen i förslagen skall vara att Banverkets roll som
sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Vidare kommer Banverkets
organisation att ses över i syfte att effektivisera och rationalisera
verksamheten.
Vid Banverkets tillkomst år 1988 gjordes vissa överenskommelser angående
kostnadsansvar för SJ och Banverket. De grundläggande principerna för
kostnadsfördelning bör vara att ansvaret bör ligga hos den som i störst
utsträckning kan påverka kostnaderna samt att trafikoperatörerna i så stor
utsträckning som möjligt bör betala för utnyttjandet av infrastrukturen via
banavgifter.
Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på
tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till
Banverket. Finansieringen föreslås ske genom att de årliga banavgifterna höjs
med 60 miljoner kronor och att Banverket får tillgodogöra sig denna höjning.
Detta skall ses som en slutlig reglering mellan Banverket och SJ vad gäller alla
eventuellt tillkommande kostnader för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi
för drift av växlar och signaler.
I samband med ett nytt förslag till förändring av de regler som styr
järnvägstrafiken avser regeringen återkomma till riksdagen i frågor rörande
gemensamma funktioner m.m. inom järnvägssektorn.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner det som regeringen förordar om Banverkets verksamhet,
2. godkänner det som anförts rörande kostnadsansvar för och finansiering av
Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler.
Inlandsbanan
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. 1992/93:TU3, rskr.
1992/93:113) slöts ett avtal den 26 mars 1993 om ändrat huvudmannaskap för
Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB). Regeringen
godkände avtalet den 15 april 1993. Avtalet innebär bl.a. att nyttjanderätten
och ansvaret för drift och underhåll av Inlandsbanan övergår till IBAB, samt att
IBAB under perioden den 1 januari 1993 - den 30 juni 1998 erhåller statliga
bidrag på totalt 620 miljoner kronor för drift, investeringar, banupprustning
och banunderhåll. T.o.m. den 30 juni 1994 har 160 miljoner kronor utbetalats
till IBAB. För sitt första verksamhetsår redovisar IBAB intäkter på 155 miljoner
kronor, varav bidrag från staten utgör 146 miljoner kronor. Resultatet efter
skatt innebär en förlust på 18 250 kronor. IBAB har som mål att verksamheten år
1998 skall generera lika mycket intäkter som driftkostnaderna för banan.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att verksamheten efter den 30 juni 1998 kommer att
bedrivas utan statliga bidrag, vilket kräver en betydande förbättring av det
ekonomiska resultatet.
Lån i Riksgäldskontoret
Regeringens överväganden
Banverket har som en konsekvens av 1988 års trafikpolitiska beslut möjlighet att
ta lån i Riksgäldskontoret (RGK) för finansieringen av investeringar i
eldriftsanläggningar och av de s.k. SL-investeringarna. Därutöver får upplåning
ske för produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av
omsättningstillgångar samt för tidigareläggningskostnader som finansieras med
bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
Regeringen bedömer att Banverkets upplåning i Riksgäldskontoret för dessa
ändamål bör ske inom en ram av 1 250 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av
1 250 000 000 kronor för budgetåret 1995/96 till de ändamål som redovisats.
Anslag för budgetåret 1995/96
A 9. Banverket: Administrationskostnader
1993/94 Utgift 295 436 000
1994/95 Anslag 312 128 000
1995/96 Förslag 445 992 000
varav 297 328 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för internadministration samt
samhällsmotiverad forskning.
Banverket
Kostnader för bl.a. verksledning, personal- och ekonomiadministration är att
hänföra till interna administrationskostnader. I kostnaderna för verksledning
ingår även finansieringsstöd av den samhällsmotiverade forskning som Banverket
har ansvar för och som syftar till att ge underlag för beslut på strategisk
nivå. I sin anslagsframställan har Banverket hemställt om ett anslag på 483
miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor med hänsyn tagen till
bl.a. de mål för utgiftsbegränsning av statlig konsumtion som regeringen satt
upp.
Under innevarande budgetår har regeringen bemyndigats att med medel från detta
anslag bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget för drift och
vidmakthållande. För att ge möjlighet till ytterligare ökade underhållsinsatser
bör besparingar i administrationen kunna användas till drift- och
vidmakthållandeåtgärder. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om
överföring av medel från detta anslag till anslaget för drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 445 992 000 kronor,
2. bemyndigar regeringen att besluta att medel från detta anslag får bestrida
kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar.
A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
1993/94 Utgift 2 796 066 110 Reservation 348 186 800
1994/95 Anslag 2 886 136 000
1995/96 Förslag *4 396 175 000
varav 2 907 055 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret 1995/96.
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för underhåll och reinvesteringar av
det statliga järnvägsnätet.
Banverket
Dagens järnvägsnät representerar ett mycket stort värde som ytterligare höjs
genom de mycket omfattande nyinvesteringarna. Om de befintliga järnvägarna inte
motsvarar de högt ställda kvalitetskrav som nyinvesteringarna möjliggör går de
förväntade positiva effekterna till viss del förlorade. Genom att tillvarata och
underhålla det järnvägsnät som tidigare byggts upp kan effekterna av
nyinvesteringarna utnyttjas fullt ut. Anslaget till drift och vidmakthållande av
det statliga järnvägsnätet har under en lång rad av år varit kraftigt eftersatt.
Banverket anser att anslaget bör läggas fast på en nivå som garanterar
järnvägssystemets fortlevnad på lång sikt och att den uppnådda banstandarden
inte försämras. Med dagens nivå finns utrymme för endast drygt hälften av de
långsiktiga åtgärder som krävs för att järnvägskapitalet skall kunna bibehållas.
För att effektivisera genomförandet av underhåll och reinvesteringar
fastställde Banverket i juni 1994 en långsiktig plan för drift och vid-
makthållande, en s.k. driftplan. Driftplanen redovisar för perioden 1994-2003 de
åtgärder som planeras för att upprätthålla kvaliteten i det svenska
järnvägsnätet och är en samlad strategi för användandet av medel för drift och
underhåll. De årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande av
de statliga järnvägarna anges i driftplanen till ca 4 100 miljoner kronor, varav
den anslagsfinansierade delen utgör 3 900 miljoner kronor. Under år 1994 kommer
driftplanens åtgärder att kunna genomföras bl.a. beroende på tidigareläggning av
investeringar vilket delvis finansieras med lån i Riksgäldskontoret. En
medelstilldelning som inte når upp till driftplanens nivå leder till att de mål
som Banverket satt upp för hastighet, spårkvalitet och driftsäkerhet och som är
kopplade till de trafikpolitiska målen inte kan uppnås eller bibehållas.
Åtgärder som exempelvis reinvesteringar i form av spårbyten, brobyten och
modernisering av signalanläggningar måste då senareläggas. Planering av
underhåll och reinvesteringar kan ytterligare förbättras genom att införa
treåriga budgetramar.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att den samordnade planeringen av nyinvesteringar samt drift
och vidmakthållandeåtgärder ytterligare bör fördjupas samt att Banverkets
driftplan för åren 1994-2003 ger ytterligare underlag för bedömning av nivån på
anslaget. Så som regeringen tidigare anfört vad gäller Vägverkets anslag för
drift och underhåll av statliga vägar, kan den föreslagna anslagsnivån inte
rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser att det är rimligt att
Banverket omprövar sin strategi för drift och vidmakthållande av bannätet till
att omfatta ett effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen
föreslår därför ett anslag för drift och underhåll av statliga järnvägar på
4 396 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret1995/96
anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kronor.
A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar
1993/94 Utgift 4 525 874 000
1994/95 Anslag 6 332 946 000
1995/96 Förslag 9 408 060 000
varav 5 870 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för nyinvesteringar i stomjärnvägar.
Banverket
Enligt Banverkets bedömning finns en god samhällsekonomi i att så tidigt som
möjligt färdigställa de högst prioriterade utbyggnadsobjekten och bibehålla den
nuvarande höga investeringstakten. Detta skulle främja en överföring av
resenärer och gods till järnvägssektorn vilket bidrar till att uppfylla de
trafikpolitiska målen för miljö och säkerhet. På snabbtågslinjerna förväntas en
fördubbling av antalet resande vilket därmed främjar de trafikpolitiska målen
för tillgänglighet och regional balans. Nyinvesteringar leder även till en
minskning av driftstörningarna, vilket bidrar till det trafikpolitiska målet för
effektivitet. Vidare menar Banverket att det finns goda förutsättningar att
tidigarelägga byggstarten samt utöka omfattningen av ett antal större projekt
inom den närmaste tioårsperioden. Exempel på sådana objekt är Norge/Vänernlän-
ken, dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan, nya spår för snabbtåg på Södra
stambanan, kapacitetshöjande åtgärder på godsstråken genom Norrland och
Bergslagen samt Botniabanan. Banverket har hemställt om en treårig budgetram för
nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåren 1995/96-1998 på 22 875 miljoner
kronor, varav 9 875 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Nivån på anslaget bör beräknas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om
investeringar i trafikens infrastruktur samt de långsiktiga investeringsplaner
som fastställts under år 1994. Regeringen står fast vid att dessa
investeringsplaner skall utgöra utgångspunkten för medelstilldelningen. Med
beaktande av det statsfinansiella läget, tvingas nu regeringen till stora
besparingar i utgifterna. Investeringar i stomjärnvägar utgör en betydande
enskild utgiftspost. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett anslag på 9 408
miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen avser återkomma till
riksdagen angående planeringsramar för perioden den 1 juli 1995 till den
31 december 1998 i samband med kompletteringspropositionen våren 1995 när
justerade LK-nivåer har beräknats.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisarett
ramanslag på 9 408 060 000 kronor.
A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader
1993/94 Utgift 289 683 000
1994/95 Anslag 412 000 000
1995/96 Förslag 648 000 000
varav 432 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa
investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ,
Stockholms läns landsting och staten samt avskrivningskostnader för
eldriftsanläggningar.
Banverket
Kostnaderna avseende lån för vissa investeringar i Stockholmsområdet bedöms
börja avta under den närmaste treårsperioden. Avskrivningskostnaderna för
eldriftsanläggningar bedöms till ca 400 miljoner kronor per år.
Regeringens överväganden
Regeringen har inget att erinra mot Banverkets förslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret
1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 648 000 000 kronor.
A 13. Järnvägsinspektionen
1993/94 Utgift 14 779 000
1994/95 Anslag 18 223 000
1995/96 Förslag 27 335 000
varav 18 223 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar kostnaderna för den till Banverket knutna Järn-
vägsinspektionen.
Banverket
Utvecklingen inom spårtrafiken resulterar i en allt större specialisering och
mångfald vilket ställer högre krav på säkerhetsarbetet. Detta påverkar i princip
inte karaktären på inspektionens verksamhet, men ökar behovet av bl.a. normer
och föreskrifter av såväl operativ som teknisk natur. Det internationella
perspektivet behöver fördjupas bl.a. genom anpassning till det kommande
EU-medlemskapet. Banverket har hemställt om ett anslag på 29,8 miljoner kronor
för Järnvägsinspektionen, i vilket hänsyn tagits till den dåvarande riksdagens
avregleringsbeslut den 5 maj 1994.
Regeringens överväganden
Regeringen beslöt den 27 oktober 1994 (prop. 1994/95:72) att föreslå riksdagen
att ompröva beslutet om avreglering av järnvägstrafiken. Mot bakgrund av detta
föreslår regeringen ett oförändrat anslag till Järnvägsinspektionen på 27,3
miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett raman-slag på
27 335 000 kronor.
A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
1993/94 Utgift 43 740 000 Reservation 22 961 000
1994/95 Anslag 43 535 000
1995/96 Förslag 63 486 000
varav 41 293 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets och SJ:s del enligt programplanen för den
civila delen av totalförsvaret.
Banverket
Banverket hemställer om ett anslag på 62,0 miljoner kronor vilket avser behovet
enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Regeringens överväganden
För att Banverket och SJ skall kunna fullfölja sina åtaganden inom den civila
delen av totalförsvaret och med hänsyn tagen till de budgetpolitiska
riktlinjerna, föreslår regeringen ett anslag på 63,5 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 63 486 000 kronor.
B. Sjöfart
Inledning
Sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor behandlas kontinuerligt inom ramen för
FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO). Sverige
deltar aktivt i detta arbete som behandlar fartygs utrustning och konstruktion,
frågor som rör bemanningen ombord och dess kompetens, åtgärder för att minska
sjöfartens negativa miljöpåverkan m.m.
EU har på senare tid varit mycket aktivt inom sjöfartsområdet och antagit ett
antal rättsakter. Bland annat har EU:s ministerråd beslutat en förordning om
sjöfartscabotage, vilket innebär att det successivt blir fritt för
medlemsstaternas fartyg att utföra inrikes sjötransporter inom EU. Flertalet av
de för närvarande aktuella förslagen från EU-kommissionen behandlar
sjösäkerhetsfrågor.
Sjöfartsverket
Sammanfattning av regeringens överväganden:
- Sjöfartsverkets förslag till verksamhetsmål,
huvudsakliga inriktning av verksamheten och av
investeringarna för perioden 1995-1997 till-
styrks.
- Sjösäkerhetsfrågorna skall ges en ökad tyngd i
verksamheten. En sjösäkerhetskommitté skall
utarbeta en samlad strategi för det svenska
agerandet i sjösäkerhetsfrågor. Även arbetet med
att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan
skall ges fortsatt hög prioritet.
- Målen för avkastning och utdelning föreslås vara
oförändrade, dvs. 10 % resp. 3 % på eget kapital
efter skattemotsvarighet.
Sjöfartsverkets huvudsakliga uppgift är att svara för huvuddelen av sjöfartens
infrastruktur i form av sjövägar och för säkerheten i dessa samt att se till att
sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former.
Sjöfartsverket arbetar också för att förbättra säkerheten ombord på svenska
fartyg. Verksamheten skall inriktas på handelssjöfarten, men även marinens,
fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Huvuddelen av
Sjöfartsverkets verksamhet finansieras genom avgifter på handelssjöfarten. Vissa
kostnader för bl.a. fritidsbåtstrafiken finansieras dock över statsbudgeten.
Sammandrag av verksamheten år 1993
Inom farledsverksamheten fortsatte utbyggnaden av ett satellitbaserat
positionsbestämningssystem som möjliggör en bättre navigering i svenska
farvatten. Inom sjöräddningsverksamheten undertecknades ett avtal med
Försvarsmakten om helikopterberedskap. Vidare deltog Sjöfartsverket, som en av
initiativtagarna, i ett arbete med att förnya regelverket i SOLAS-konventionen
rörande brandskydd. På miljösidan utarbetades regler om bl.a. krav på s.k.
dubbla skrov för fartyg som transporterar olja på Mälaren, Trollhätte kanal och
Vänern. Sjöfartsverket arbetade också aktivt internationellt för att bl.a. få
Östersjön klassificerad som ett specialområde i kommande annex till MARPOL-kon-
ventionen avseende sjöfartens luftföroreningar. Verket arbetade vidare med
förberedelser inför kommande regler om kontroll av rederiers
säkerhetsorganisation och certifiering i enlighet med IMO:s kod för ledning av
säkerhetsarbete, den s.k. ISM-koden (International Safety Management Code).
Målet för kontroll av utländska fartyg enligt överenskommelsen mellan 15
europeiska stater samt Kanada om samarbete om hamnstatskontroll - Memorandum of
Understanding on Port State Control - har i stort sett uppnåtts. Samarbetet
innebär att en hamnstat skall inspektera minst 25 % av de utländska fartyg som
anlöper hamnstaten under ett år. Sjöfartsverkets resultat för år 1993 blev efter
finansnetto 221,8 miljoner kronor, vilket motsvarade en räntabilitet på eget
kapital på ca 25 %. Utdelningen till staten var 61,5 miljoner kronor enligt
fastställd avkastningsränta på Sjöfartsverkets fasta statskapital. Då
pensionsskulden lades in i balansräkningen under året och påverkade resultatet i
form av extraordinära kostnader blev resultatet efter utdelning till staten
negativt med 146 miljoner kronor. Viktiga orsaker till det annars goda
resultatet under året var ännu en lindrig isvinter samt en fortsatt hög volym
skeppat gods. Omsättningen ökade med 5 % under året. Soliditeten var vid
utgången av år 1993 ca 54 %.
Investeringarna uppgick under året till 93,7 miljoner kronor och avsåg främst
återanskaffningar.
Verksamhetsmål, inriktning av verksamheten och investeringsplan åren 1995-1997
Verksamhetsmål och verksamhetens inriktning
Sjöfartsverket redovisar oförändrade huvudmål för verksamheten den närmaste
treårsperioden.
När det gäller verksamhetens inriktning sker inom farledsverksamheten
anpassningar till följd av den tekniska utvecklingen, bl.a. utvecklingen av ett
nytt fjärrkontrollsystem för fyrar, decca och satellitnavigeringssystemet GPS.
På sjöräddningsområdet kommer Sjöfartsverket, som ansvarig myndighet för
ledningen av sjöräddningsverksamheten, att ha en fördjupad samverkan med
Marinen, Kustbevakningen och Luftfartsverket angående bl.a. en gemensam sjö- och
flygräddningscentral i Göteborg.
Sjöfartsverket har, i samarbete med Telia Mobitel AB, på regeringens uppdrag
utrett frågan om lämplig omfattning på samhällets utbud av kustradioverksamhet,
vilken inte kan upprätthållas på affärsmässiga villkor. Sjöfartsverkets
redovisning visar att underskottet för kustradioverksamheten blir ca 7 miljoner
kronor om sjöräddningscentralen i Stockholm upphör samtidigt som betydande
besparingar kan göras för sjöräddningsverksamheten.Sjöfartsverket bedömer dock
att den nuvarande sjöräddningsverksamheten i Stockholm kan fortgå i nuvarande
omfattning i fyra-fem år till. Ett definitivt ställningstagande till den
långsiktiga verksamheten bör därför anstå ytterligare en tid.
På sjösäkerhetsområdet kommer utvecklingsarbetet som rör den s.k. mänskliga
faktorn och dess betydelse för sjösäkerheten att fortsätta.Sjöfartsverket
arbetar också tillsammans med svenska rederier för att ge sjösäkerhetsfrågorna
än högre prioritet och göra dem till en viktig del i företagens allmänna policy.
Arbetet innebär att Sjöfartsverket genomför kontroller av rederi och fartyg i
enlighet med den tidigare nämnda ISM-koden. Vidare är det fortsatta arbetet med
att öka brandsäkerheten en prioriterad fråga.
På miljöområdet kommer arbetet med att minska fartygens utsläpp till luften att
ha fortsatt hög prioritet. Miljöklassificering av fartyg, bilaterala
överenskommelser rörande svavelinnehållet i bunkeroljor och försök med
katalysatorer på Sjöfartsverkets fartyg är exempel på aktuella arbetsuppgifter.
Sjöfartsverket har i sin rapport "Åtgärder - Luftföroreningar från den marina
sektorn" konstaterat att utsläppen av kolväten och kolmonoxid från
fritidsbåtssektorn är mycket omfattande i jämförelse med de totala utsläppen
från större fartyg. Vidare bedömer verket att åtgärder även behövs för att
reducera svavel- och kväveutsläpp från bl.a. större fartyg. Sjöfartsverket
presenterar i sin rapport en rad olika förslag, bl.a. emissionsregler för
fritidsbåtsmotorer.
Investeringar
Den ordinarie investeringsplanen omfattar investeringar för ca 158 miljoner
kronor den närmaste treårsperioden. Investeringarna avser främst
återanskaffningar av bl.a. lotsbåtar. Investeringarna kan göras utan upplåning.
Sjöfartsverket har vidare, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:100
bil. 7, bet. 1993/94:TU14, rskr. 1993/94:158) redovisat en tidsplan för
investeringar i en ny farled in till Luleå. Sjöfartsverket redovisar att
tillståndsprövningen är klar, men då ledens inrättande är beroende av lokala
behov och önskemål, avvaktar verket besked om medfinansiering från
intressenterna till farleden, dvs. Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens
län.
Utanför investeringsplanen finns även farledsprojekt som en ny huvudfarled norr
om Sandhamnsarkipelagen över Rödkobbsfjärden samt en flyttning av Flintrännan i
södra Öresund.
Ekonomiska mål och ramar åren 1995-1997
Sjöfartsverket har lämnat följande förslag till ekonomiska mål den närmaste
treårsperioden.
-Mål för soliditeten föreslås vara 55 %.
-Mål för resultatet föreslås vara 9 % avkastning på eget kapital efter
skattemotsvarighet.
-Mål för utdelning till staten föreslås vara 3 % av eget kapital efter
skattemotsvarighet.
-Mål för prissättningen föreslås vara att inga prisjusteringar av sjöfart-
savgifterna sker under år 1995 samt att för åren 1996 och 1997 skall eventuella
prishöjningar understiga den allmänna inflationen. Vid prissättningen skall
regionalpolitiska hänsyn tas.
Vidare föreslår verket följande ekonomiska ramar.
-En ram för lång- och kortfristig upplåning på 110 miljoner kronor.
-Att 25 % av kassamässigt överskott får placeras på räntebärande konto i
affärsbank, återstoden på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.
Sjöfartsverket skall också till staten leverera in ett belopp motsvarande
bolagsskatt.
Sjöfartsverket anger att den förhållandevis höga soliditeten beror på att
anläggningstillgångarna till 80 % finansierats med interna medel och i huvudsak
innan Sjöfartsverket blev affärsverk. Sjöfartsverket anser vidare att
soliditeten bör öka långsamt fram till dess att återanskaffning av isbrytare
blir aktuell. Den första återanskaffningen blir aktuell runt år 2000. Den totala
kostnaden för återanskaffningen av isbrytare beräknas till ca 3 miljarder
kronor.
Mot bakgrund av den höga soliditeten föreslår Sjöfartsverket att målet för
resultatet sänks från 10 % till 9 % avkastning på eget kapital.
Mot bakgrund av föreslagna mål redovisar Sjöfartsverket följande prognoser över
resultat m.m. under treårsperioden.
År 1995 1996 1997
Resultat efter 81,5 92,2 100,2
beräknad skatt (mkr)
Beräknad skatt (%) 31,7 35,8 39,0
Utdelning (mkr) 31,9 33,7 35,7
Räntabilitet (%) 7,9 8,4 8,7
Soliditet (%) 55,0 55,9 57,0
Beloppet motsvarande bolagsskatt är beräknat på en skattesats om 28 %.
Sjöfartsverket har hemställt om regeringens tillstånd att som gåva till Edward
Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastigheten Svenska Högarna
1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun. På fastigheten finns Svenska Högarnas fyr.
Bakgrunden till framställningen är att fyren i dag har ett begränsat nautiskt
värde och att den av sjösäkerhetsskäl kan släckas. Däremot har fyren ett
byggnadshistoriskt värde. För att minska Sjöfartsverkets och därmed sjöfartens
kostnader för underhåll av fyren har verket tillsammans med ett flertal
intressenter, bl.a. Edward Sjöbloms Kulturstiftelse och Länsstyrelsen i
Stockholms län bildat inledningsvis nämnda stiftelse. Ändamålet för stiftelsen
är att äga och förvalta fyren Svenska Högarna och markområdet runt denna. Sjö-
fartsverket har därefter överlämnat fyren som gåva till stiftelsen, med
förbehåll för regeringens medgivande.
Regeringens överväganden
Verksamhetsmål och verksamhetens inriktning
Regeringen finner inte anledning att föreslå förändringar av Sjöfartsverkets
verksamhetsmål eller verksamhetens huvudsakliga inriktning. Regeringen vill dock
betona att arbetet med sjösäkerhetsfrågorna inom sjöfartsområdet skall ges
särskild tyngd. Även arbetet med sjöfartens miljöfrågor skall ges fortsatt hög
prioritet.
Sjösäkerhet
Regeringen anser det vara av största vikt att sjösäkerhetsfrågorna ges en ökad
tyngd i verksamheten. De svåra fartygsolyckorna med konsekvenser för människoliv
och miljö som på senare tid har inträffat i vårt närområde har satt
sjösäkerheten i fokus. Det framstår också alltmer tydligt att
sjösäkerhetsarbetet måste bedrivas i internationellt samarbete.
De erfarenheter som bl.a. den internationella haveriutredningens undersökning
av M/S Estonias förlisning ger, får visa vilka åtgärder som bör vidtas när det
gäller konstruktionskrav och utrustning för såväl nya som äldre fartyg. En
självklar utgångspunkt måste vara att kontrollera att de regler som finns
efterlevs. I detta sammanhang är arbetet med att integrera fartygets teknik med
besättningens kompetens och arbete ombord av största betydelse. Även arbetet med
att ge sjösäkerhetsfrågorna än högre prioritet och göra dem till en viktig del i
företagens allmänna policy är ett prioriterat område. Sjöfartsverket har till
regeringen lämnat förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen och
fartygssäkerhetsförordningen i syfte att kunna fullfölja detta arbete. Förslagen
är på remiss och förslag till lagändringar avses lämnas till riksdagen under
våren 1995.
För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få
sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde belysta,
kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäkerhets-
kommitté. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet med
särskild inriktning på transporter med passagerarfärjor.
Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att undersöka
rapporteringsrutinerna inom Sjöfartsinspektionen och vid behov lämna förslag
till förbättringar. Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra
berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också
kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksamheterna vid
Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Regeringen anser att de arbeten som nu pågår på internationell och även
nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad
sjösäkerhet. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt
IMO och EU, men också i berörda delar i arbetet inom Helsingforskommissionen
(HELCOM), måste ges ökad tyngd.
Arbetet inom IMO i syfte att ge tekniskt bistånd till utvecklingsländer för att
uppnå ett praktiskt genomförande av IMO:s regler är viktigt också för
sjösäkerheten i vårt närområde.
Efter M/S Estonias förlisning har ett flertal initiativ tagits både nationellt
och internationellt i syfte att höja sjösäkerheten, i första hand på färjor.
IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) har nyligen tillsatt en särskild expertpanel i
syfte att se över s.k. roll on-roll off (ro-ro)-färjors sjösäkerhet. Arbetet
skall presenteras vid sjösäkerhetskommitténs möte i maj 1995.
Vidare har EU:s ministerråd antagit en resolution om åtgärder som bör vidtas
för att öka ro-ro-färjors sjösäkerhet. Resolutionen uppmanar medlemsstaterna att
bl.a. intensifiera arbetet inom IMO på flera områden. Sverige har i egenskap av
observatörland i EU-arbetet deltagit aktivt i utformandet av resolutionen.
De nordiska sjösäkerhetsdirektörerna överväger för närvarande tilläggsregler
avseende bogportar och för stabilitet på färjor som inte har sektionsindelade
bildäck.
Genom hamnstatskontroll av fartyg som anlöper Sverige har Sjöfartsverket
möjlighet att kontrollera att fartygen uppfyller de krav som satts upp i
internationella konventioner rörande sjö- och miljösäkerhet. Vid en
ministerkonferens i Köpenhamn i september 1994 om samarbetet om
hamnstatskontroll, betonades att hamnstatskontrollen måste skärpas för att
motverka användandet av undermåliga fartyg. Det betonades dock särskilt att
ansvaret för att ett fartyg uppfyller sjösäkerhetskraven är och förblir
flaggstatens, dvs. den stat där fartyget är registrerat.
Sjöfartens miljöfrågor
Regeringen anser att arbetet med att uppnå en minskning av sjöfartens negativa
miljöpåverkan även fortsättningsvis måste ha hög prioritet i Sjöfartsverkets
verksamhet. Sjöfartsverket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett
miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen angett i en särskild
skrivelse till riksdagen (skr. 1994/95:120). Vidare skall ansträngningar göras
för att, i samarbete med länderna inom HELCOM och EU, påskynda arbetet inom IMO
med ett annex till MARPOL-konventionen avseende luftföroreningar och att i
annexet bl.a. få Östersjön klassificerad som ett specialområde.
Sjöfartsverkets rapport om sjöfartens luftföroreningar visar att åtgärder för
att begränsa fritidsbåtssektorns miljöpåverkan är nödvändiga. Frågan bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Vad beträffar Sjöfartsverkets förslag
avseende fartyg med en bruttodräktighet över 300, ingår de främst i det arbete
med att uppnå bilaterala överenskommelser om reduktion av sjöfartens
luftföroreningar som regeringskansliet sedan en tid bedriver.
Investeringar
Regeringen har inget att invända mot Sjöfartsverkets redovisade investeringsplan
för den närmaste treårsperioden.
Då farledsprojektet i Luleå främst är en lokal/regional angelägenhet instämmer
regeringen i Sjöfartsverkets bedömning att projektets genomförande är beroende
av medfinansiering från intressenterna till farleden.
Ekonomiska mål
Regeringen finner inte anledning att nu föreslå någon förändring av målen för
avkastning och utdelning avseende Sjöfartsverkets verksamhet. En utvärdering av
de ekonomiska målen, däribland det långsiktiga soliditetsmålet, bör i stället
ske inför den treårsperiod som påbörjas år 1997. I avvaktan på denna utvärdering
godkänner regeringen Sjöfartsverkets förslag till mål för soliditet och prismål.
I sammanhanget bör också nämnas att frågor om avvägningar, finansiering och
kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen ingår som en del i arbe-
tet inom den parlamentariska kommitté som regeringen den 22 december 1994
beslutat att tillsätta för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna
i Sverige.
Regeringen föreslår att Sjöfartsverkets hemställan att som gåva till Edward
Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastigheten Svenska Högarna
1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun godkänns.
Regeringen har i beslut den 30 juni 1994 föreskrivit hur kostnaderna skall
betalas för de skredförebyggande åtgärderna efter skredet i Agnesberg år 1993.
Regeringen beslutade att Sjöfartsverket tills vidare skulle belastas med drygt
17 miljoner kronor avseende sjöfartens del av kostnaderna. Regeringen skulle
dock senare återkomma med en slutlig reglering av beloppet. Regeringen anser att
en rimlig kostnadsfördelning i detta fall är att en del av kostnaderna, högst
5 miljoner kronor, finansieras genom en nedsättning av Sjöfartsverkets utdelning
för verksamhetsåret 1995. Återstående kostnader bör betalas av Sjöfartsverket
och Vattenfall AB. Kostnadsfördelningen dem emellan bör bestämmas via
förhandlingar mellan parterna. Sjöfartsverket bör återkomma till regeringen med
en redovisning av resultatet av dessa förhandlingar.
Sjöfartsverket har, mot bakgrund av EES-avtalet och Sveriges kommande
medlemskap i Europeiska unionen, gjort en viss översyn av systemet för
farledsvaruavgifter. Vissa justeringar bedöms bli nödvändiga att genomföra.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner verksamhetsmålen, den huvudsakliga inriktningen av verksamheten
och av investeringarna som regeringen förordat för Sjöfartsverket för
perioden 1995-1997,
2. godkänner vad regeringen anfört om det fortsatta arbetet med sjöfartens
säkerhetsfrågor och miljöfrågor,
3. godkänner vad regeringen förordat om de ekonomiska målen för
Sjöfartsverkets verksamhet,
4. bemyndigar regeringen att fastställa Sjöfartsverkets utdelning till staten
i enlighet med vad som förordats,
5. godkänner förslaget om att överlämna fastigheten Svenska Högarna som gåva i
enlighet med vad som förordats,
6. godkänner förslaget till fördelning av kostnaderna för skredförebyggande
åtgärder till följd av skredet i Agnesberg i enlighet med vad som
förordats.
Anslag för budgetåret 1995/96
B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
1993/94 Utgift 60 379 208
1994/95 Anslag 60 786 000
1995/96 Förslag 68 624 000
varav 45 742 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget finansieras tjänster inom Sjöfartverkets verksamhetsområde som
inte skall finansieras via handelssjöfarten.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket beräknar behovet av anslag till 91,2 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande budgetår.
Under anslaget har ca 73,9 miljoner kronor beräknats för fritidsbåts- och
yrkesfiskeändamål, varav ca 50 miljoner kronor avser sjöräddningskostnader.
Sjöfartsverket ansvarar för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret avseende
funktionen sjötransporter. De medel som för detta ändamål anvisas under anslaget
avser kostnader för bl.a. utbildning av personal ingående i Sjöfartsverkets
krigsorganisation, kostnader för lednings- och funktionsövningar med berörda
verksamheter och organisationer samt kostnader för underhåll och skötsel av boj-
materiel som verket beredskapslagrar. Sjöfartsverket har beräknat behovet av
medel för detta ändamål till ca 2 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att anslaget
minskas med 15 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår,
dvs. med 22,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Då en del av
medlen under anslaget inte har en direkt koppling till fritidsbåtsverksamheten,
utan snarare kan härledas till handelssjöfarten bör också dessa kostnader
betalas genom de allmänna sjöfartsavgifterna. Därigenom innebär
anslagsminskningen inte någon direkt förändring av servicen som utförs. Enligt
regeringens bedömning påkallar den föreslagna förändringen av kostnadsansvaret
inget behov av justering av Sjöfartsverkets ekonomiska mål. Det bör åvila
Sjöfartsverket att i detta sammanhang närmare besluta om vilka kostnader som
skall belasta handelssjöfarten. Sjöfartsverket bör i sin anslagsframställning
inför budgetåret 1997 redovisa vilka kostnader som överförts. Den del i anslaget
som avser medel för Sjöfartsverkets ansvar för beredskapsåtgärder inom
totalförsvaret får dock inte överföras.
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/96 till 68 624 000 kronor,
varav 1 942 000 kronor avser medel för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för budgetåret 1995/96anvisar ett
förslagsanslag på 68 624 000 kronor.
B 2. Transportstöd för Gotland
1993/94 Utgift 164 113 602
1994/95 Anslag 175 000 000
1995/96 Förslag 250 000 000
varav 175 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Regeringen tillsatte den 17 juni 1993 en kommitté med uppgift att föreslå
långsiktiga lösningar för färjetrafiken till och från Gotland. Regeringen har
den 27 oktober 1994 beslutat att ge kommittén utökad tid att redovisa sitt
arbete till den 15 april 1995.
För budgetåret 1993/94 anvisades ett anslag om 160 miljoner kronor. Utfallet
blev 163,7 miljoner kronor.
Av den granskningsrapport för verksamhetsåret 1993, som lämnats av den av
staten utsedde auktoriserade revisorn, framgår att koncessionstrafiken
redovisats på ett utifrån avtal och överenskommelser rättvisande sätt under år
1993.
Sjöfartsverket
För budgetåret 1994/95 har 175 miljoner kronor beräknats för transportstödet
till Gotland. För budgetperioden 1995/96 beräknar Sjöfartsverket anslagsbehovet
till 250 miljoner kronor. Det förutsätts att variationerna i växelkurs och ränta
är måttliga.
Regeringens överväganden
De senaste åren har resandet ökat. För år 1994 har resandet för första gången
passerat 1 miljon passagerare. Persontaxorna sänktes från den 1 januari 1992 med
ca 10 % och med ytterligare 20 % den 1 maj 1992. Taxorna har därefter under år
1993 förändrats enbart till följd av ändrad mervärdesskatt och under år 1994
varit oförändrade. Fr.o.m. den 1 februari 1995 höjs persontaxorna med 5 % och
godstaxorna med 7,5 %. Regeringen förordar en
oförändrad anslagsnivå, dvs. ett anslag om 250 miljoner kronor för budgetåret
1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1995/96 anvisar ettför-
slagsanslag på 250 000 000 kronor.
B 3. Handelsflottans kultur- och fritidsråd
1993/94 Utgift 0
1994/95 Anslag* 1 000
1995/96 Förslag 1 000
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 4. Handelsflottans kultur- och fritids-
råd.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har enligt sin instruktion (SFS
1988:1110) till uppgift att planlägga, samordna och genomföra kultur- och
fritidsverksamhet för sjöfolk. HKF:s verksamhet finansieras genom en avräkning
på fyravgifterna samt av egna avgifter. Över statsbudgeten anvisas ett anslag om
1 000 kronor.
I HKF:s årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisas HKF:s olika
verksamhetsområden. Av årsredovisningen framgår det att avräkningen av
fyravgifterna under verksamhetsåret uppgick till 6,35 % och att verksamheten
redovisade ett överskott med 90 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94 innehåller
inga invändningar.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
HKF har i en verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 redovisat de operativa målen
samt budget.
HKF föreslår i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 att
medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsanslag om
1 000 kronor.
HKF har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en investeringsplan för
budgetperioden 1994/95-1996/97 för investeringar genom lån i Riksgäldskontoret.
HKF föreslår en låneram för budgetåret 1995/96 på 1,65 miljoner kronor.
Som underlag för HKF:s kostnadsberäkningar utgår HKF från det belopp som
regeringen beräknat för HKF:s administrationskostnader i 1994 års
budgetproposition, dvs. 20 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 innebär detta
en avräkning av fyravgifterna på 30 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
För budgetåret 1994/95 beräknade regeringen avräkningen av fyravgifterna till
16,1 miljoner kronor med beaktande av att HKF för budgetåret får disponera
3,9 miljoner kronor från investerings- och utjämningsfonden som skall avvecklas
under innevarande budgetår.
Regeringen föreslår att HKF för budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag på
1 000 kronor. Regeringen beräknar HKF:s administrationskostnader för nästa
budgetår till 30 miljoner kronor.
Regeringen anser att HKF:s verksamhet bör inordnas i Sjöfartsverket.
Administrativa fördelar kan därvid vinnas. Dessutom är det rimligt att
Sjöfartsverket som finansierar verksamheten med sina avgifter också har
möjlighet att delta i budgetdialogen. Utgångspunkten bör vara att HKF:s
verksamhet drivs vidare inom ramen för Sjöfartsverkets huvudmannaskap. Vid
inordnandet i verket bör också tillförsäkras ett inflytande för
sjöarbetsmarknadens parter i beslut som rör HKF:s verksamhet. Regeringen anser
att HKF inordnas i Sjöfartsverket senast fr.o.m. den 1 januari 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att Handelsflottans kultur- och fritidsråd inordnas i
Sjöfartsverket i enlighet med vad som ovan anförts,
2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 1 000 kronor.
B 4. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
1993/94 Utgift 63 000 000
1994/95 Anslag* 62 800 000
1995/96 Förslag 94 008 000
varav 62 672 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 5. Ersättning till viss kanaltrafik
m.m.
Anslaget avser bidrag till Sjöfartsverket för drift av Trollhätte och Säffle
kanaler samt ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Ersättningen till
Vänerns seglationsstyrelse utbetalas av Sjöfartsverket. Utgifterna under
anslaget under budgetåret 1993/94 uppgick till 63 miljoner kronor, dvs. vad som
anslagits.
Sjöfartsverket
Ersättningen till kanaldriften beräknas till 82,8 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande års
anslag.
Vänerns seglationsstyrelse
Vänerns seglationsstyrelse har till uppgift att svara för utmärkning av
farleder, lotsning m.m. på Vänern.
Seglationsstyrelsen beräknar behovet av bidrag till 11,25 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Enligt avtal mellan Trollhätte kanalverk och Riksarkivet om övertagande av visst
arkivmaterial skall Riksarkivet erhålla 28 000 kronor per budgetår i ersättning
för arkivkostnader. Beloppet bör betalas via en anslagsöverföring från
Kommunikationsdepartementets huvudtitel till Riksarkivets anslag. Anslaget till
kanaltrafiken bör således minskas med 42 000 kronor för det förlängda budgetåret
1995/96.
Regeringen godkänner i övrigt Sjöfartsverkets resp. Vänerns seglationsstyrelses
förslag och beräknar medelsbehovet under anslaget till 94 008 000 kronor för
budgetåret 1995/96, varav 82 758 000 kronor avser ersättning till Sjöfartsverket
för kanaltrafiken och 11 250 000 kronor avser ersättning till Vänerns
seglationsstyrelse.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner regeringens förslag till disponering av anslaget,
2. till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 94 008 000 kronor.
B 5. Bidrag till svenska rederier
1993/94 Utgift 376 957 000
1994/95 Anslag* 400 000 000
1995/96 Förslag 510 000 000
varav 400 000 000 avser juli 1995 - juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 6. Bidrag till svenska rederier.
Under anslaget utbetalas bidrag till svenska rederier avseende svenska
handelsfartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Utgifterna för budgetåret
1993/94 uppgick till ca 377 miljoner kronor.
Nämnden för rederistöd
Bidraget är uppdelat på dels återbetalning av sjömansskatt, dels ett bidrag till
reduktion av sociala avgifter om 29 000 kronor per kalenderår och årsanställd
sjöman. Nämnden för rederistöd beräknar anslaget till 510 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Regeringen har i november 1994, med utgångspunkt i riksdagens begäran, beslutat
om direktiv för en utredning om en långsiktig sjöfartspolitik. Frågor om
sjöfartsstödets effektivitet m.m. kommer att behandlas av utredningen.
Regeringen förordar ett rederistöd om 510 miljoner kronor för budgetåret
1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 510 000 000 kronor.
B 6. Åtgärder mot vattenförorening från fartyg
1993/94 Utgift* 0
1994/95 Anslag** 1 000
1995/96 Förslag 1 000
* Budgetåret 1993/94 anslagspost i anslaget D 1. Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m.
** Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 7. Åtgärder mot vattenförorening från
fartyg.
Från anslaget utbetalas, efter beslut av regeringen, de nettoutgifter som kan
uppkomma till följd av de förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket får
föreskriva med stöd av lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från
fartyg.
Regeringens överväganden
Sjöfartsverkets verksamhet finansieras i huvudsak genom sjöfartsavgifter.
Kostnader för de åtgärder som Sjöfartsverket får vidta i enlighet med
vattenföroreningslagen är dock extraordinära och ligger utanför de kostnader som
skall finansieras genom avgifter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Åtgärder mot vattenförorening från fartyg för budgetåret 1995/96anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kronor.
C. Luftfart
Luftfartsmarknaden
År 1993 innebar ännu ett år av svag tillväxt inom den svenska civila luftfarten.
Antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade sålunda med ca 2 % till
ca 15,7 miljoner jämfört med år 1992. Minskningen berodde framför allt på ett
kraftigt fall i chartertrafiken, men också på en nedgång med ca 2 % i
inrikestrafiken. Utrikes linjefart uppvisar däremot en relativt kraftig tillväxt
på ca 8 %. Utvecklingen speglar därvid relativt väl luftfartens starka koppling
till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Under år 1994 kan en
mer stabil återhämtning av luftfartsmarknaden noteras.
Den svenska inrikes flygmarknaden avreglerades den 1 juli 1992. Luftfartsverket
har på regeringens uppdrag låtit utvärdera den inrikes marknadsutvecklingen
sedan dess. Verket konstaterar i sin rapport att priseffekterna varit varierade
och inte entydigt kopplade till linjer med konkurrens, men att den allmänna
prisnivån för normalprisbiljetter sjunkit under åren 1992-1993, mätt i fast
penningvärde exkl. moms. På utbudssidan fanns i september 1994 elva linjer med
fler än en operatör. Några större förändringar i linjenätets struktur kan inte
noteras. Antalet flygplansrörelser i inrikes linjefart har i princip varit
oförändrade under åren 1991-1993.
Luftfartsverket
Sammanfattning av regeringens förslag och bedöm-
ningar:
- Luftfartsverkets förslag till övergripande verk-
samhetsmål och flygsäkerhetsmål bör godkännas.
Ett nytt mål för securityverksamheten till-
kommer. Arbetet med att uppnå en minskning av
luftfartens negativa miljöpåverkan skall även
fortsättningsvis ha hög prioritet.
- Luftfartsverkets förslag till ekonomiska mål för
åren 1995-1997 bör godkännas. Frågor om ägar-
kraven på lång sikt bör behandlas inom ramen för
arbetet med en nationell plan för kommunika-
tionerna i Sverige.
- Luftfartsverket får vissa utökade finansiella
befogenheter bl.a. beträffande långfristiga lån
utanför Riksgäldskontoret.
- Luftfartsverket får utökad rätt att besluta om
vissa större investeringar.
- Investeringsplanen för åren 1995-1997 omfattar
3,5 miljarder kronor och avser huvudsakligen ett
nytt flygtrafikledningssystem, en utbyggnad av
den tredje rullbanan på Arlanda flygplats samt
investeringar som tidigarelagts av bl.a. arbets-
marknadspolitiska skäl i Värmland och i
Sundsvall. Frågan om ett luft- och rymdfarts-
museum bör övervägas ytterligare.
1. Verksamhetens inriktning m.m.
Luftfartsverkets treårsplan
Luftfartsverket föreslår att följande verksamhetsmål fastställs av regeringen:
Som övergripande mål för verksamheten föreslås att verket skall främja ett
säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att tillgodose människors
resbehov och näringslivets behov av varutransporter genom att bedriva flygplats-
verksamhet, flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete.
Som verksamhetsmål för myndighetsarbetet föreslås att flygsäkerhetsstandarden
skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfarts-
nationer, och att standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den
som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.
Verket redovisar dessutom ett antal interna mål i treårsplanen. Kraftiga
minskningar av utsläppen av glykol och kväve skall göras vid verkets flygplatser
fram till år 1997. Det gäller vidare interna mål om minskade luftföroreningar
och bullerstörningar.
Regeringens överväganden
Det övergripande målet för Luftfartsverkets verksamhet överensstämmer med det
huvudsyfte som fastställdes av riksdagen för innevarande treårsperiod.
Regeringen har ingen erinran mot detta eller mot verkets angivna verksamhetsin-
riktning under treårsperioden 1995-1997.
Beträffande målen för myndighetsverksamheten har det oförändrade flygsäkerhets-
målet nu kompletterats med ett mål för den inre säkerheten (security). Rege-
ringen har ingen erinran mot dessa. Enligt vad regeringen har erfarit pågår ett
arbete inom Luftfartsverket med att ta fram verksamhetsmål även för återstående
delar av verkets myndighetsutövning, framför allt den luftfartspolitiska, för
att presenteras i nästa treårsplan. I sammanhanget kan nämnas att Luftfarts-
verkets myndighetsdelar, framför allt Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i
den översyn av inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område
som regeringen tidigare har berört.
Vad gäller Luftfartsinspektionens verksamhet bör även nämnas att
Riksrevisionsverket (RRV) i december 1993 avslutade en förvaltningsrevision av
inspektionens kontrollverksamhet. RRV konstaterar i sin rapport bl.a. att
inspektionen bedriver sin kontrollverksamhet med små resurser jämfört med andra
nationer i Västeuropa, men att RRV inte funnit några tecken på att allvarligare
flygsäkerhetsproblem skulle undgå Luftfartsinspektionens uppmärksamhet. RRV
lämnar i rapporten en rad förslag som bl.a. mot bakgrund av den förändrade
marknadssituationen inom luftfartssektorn kan bidra till att ytterligare
effektivisera kontrollverksamheten. Luftfartsinspektionen har analyserat
förslagen och vidtar åtgärder på ett flertal områden mot bakgrund av dessa för-
slag. Regeringen kommer senare att få en samlad redovisning av dessa åtgärder.
Regeringen anser att Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minskning av
luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet.
Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat
transportsystem i enlighet med vad regeringen nyligen angett i en särskild
skrivelse till riksdagen.
2. Ekonomiska mål och resurser
Luftfartsverkets treårsplan
Luftfartsverket övergick från år 1994 till s.k. bolagsmodell i redovisningen,
vilket bl.a. innebar att verkets pensionsskuld lyftes in i balansräkningen och
att verket numera utöver utdelning inlevererar skattemotsvarighet till ägaren.
Till grund för treårsplanen som verket redovisar ligger en bedömd
trafiktillväxt i genomsnitt per år fram till år 2005 på mellan 3,6-5,3 % för
inrikes och 4,2-6,0 % för utrikes flygtrafik inkl. chartertrafik på svenska
flygplatser. Tillväxten bedöms i planen leda till en ökad verksamhetsvolym med
ca 3 % per år. Ett inflationsantagande finns i planen på 4 % per år under
perioden 1995-1997.
Verket föreslår att avkastningen på justerat eget kapital efter skatte-
motsvarighet skall uppgå till minst 13 % varje år under perioden 1995-1997.
Beträffande utdelningen, som skall fastställas årligen av regeringen i samband
med att verkets bokslut fastställs, föreslår verket som utgångspunkt för
planeringen under planperioden som mål 4 % på justerat eget kapital per år.
Resultatet före dispositioner i planen för åren 1995-1997 uppgår till 501, 574
resp. 606 miljoner kronor och avkastningen till 24, 23 resp. 20 %. Utdelningen
inkl. 28 % skattemotsvarighet uppgår enligt planen till 161, 196 resp.
221 miljoner kronor.
Verket föreslår som mål att soliditeten med oförändrade redovisningsregler
senast vid utgången av år 1997 skall vara 30 %. Enligt planen uppgår soliditeten
åren 1995-1997 till 28, 31 resp. 34 %. Luftfartsverket har i särskild skrivelse
till regeringen avrapporterat det uppdrag verket erhöll i föregående
budgetproposition angående långsiktigt mål för soliditeten, vilket föreslås till
35 %. I samma skrivelse har verket vidare anfört behov av en översyn av de
långsiktiga avkastnings- och utdelningsmålen mot bakgrund av bl.a.
marknadssituationen och de olika verksamhetsförutsättningarna för olika
transportslag. Liknande synpunkter har även framförts i skrivelser av SAS och
Transwede.
Verket föreslår en restriktion för prishöjningar under åren 1995-1997 som
innebär att luftfartsavgifterna får öka med högst 80 % av nettoprisindex, räknat
från år 1993. Verket visar i treårsplanen att förändringen av
luftfartsavgifternas nivå sedan år 1992 kraftigt understigit såväl net-
toprisindex som prismålet, och fortsätter att göra detta enligt verkets prognos
fram till år 1997.
Målet för totalproduktivitet, beräknad som en prisrensad kvot mellan totala
intäkter och totala kostnader, föreslås vara 3 % per år i genomsnitt för
treårsperioden 1995-1997. Verkets rörelsekostnader har genom ett särskilt
rationaliseringsprogram minskats med 10 % åren 1993-1994 och
effektiviseringsarbetet fortsätter. Trots volymtillväxt bedöms sålunda
driftresurserna komma att minska med 1 % år 1995 och vara oförändrade åren
1996-1997.
Luftfartsverkets investeringar föreslås i planen, inkl. senare genomförd
revidering, till sammanlagt 3 500 miljoner kronor under åren 1995-1997, vilket
är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor jämfört med innevarande planperiod.
Verket anför i planen att ökningen bl.a. förklaras av investeringar som har
tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl, framför allt en ny regionflygplats i
Värmland och en ny terminal vid Sundsvall-Härnösands flygplats. De största
investeringarna under planperioden avses dock ske i den tredje rullbanan på
Stockholm-Arlanda flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt ingår
under treårsperioden 1995-1997 främst ersättningsinvesteringar och miljöför-
bättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna föreslås till 78 % ske
genom intern finansiering. Den externa delen utgörs därvid till stor del av fi-
nansieringsbidrag från AMS och från lokala och regionala intressenter i
projekten i Värmland och Sundsvall.
Luftfartsverket föreslår i treårsplanen att verket får vissa ytterligare
finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen. Verket föreslår
att man i likhet med övriga affärsverk får rätt att uppta även långfristiga lån
utanför Riksgäldskontoret, under förutsättning att Riksgäldskontoret också ges
möjlighet att lämna anbud på lånet. Vidare föreslås att gällande begränsning att
högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras kortfristigt i bank eller i
statsgaranterade skuldebrev tas bort. Verket föreslår i stället att
Riksgäldskontoret liksom för lån alltid skall ges möjlighet att lämna anbud på
placeringen.
Slutligen föreslår Luftfartsverket vissa förändringar för beslutsprocessen vid
vissa större investeringar. Ändringarna motiveras med att avregleringen av
luftfartsmarknaden leder till ökade behov av att snabbt kunna möta ändrade
behov, t.ex. anpassning av terminaler. Luftfartsverket föreslår sålunda att
beloppsgränsen för investeringar som verket självt får fatta beslut om höjs från
50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Vidare föreslås att investeringar
över 100 miljoner kronor, som anmälts i treårsplan och som vid dess prövning
godkänts av regering och riksdag, får påbörjas utan särskilt
igångsättningstillstånd från regeringen.
Regeringens överväganden
Luftfartsverkets treårsplan för åren 1995-1997 baseras på den tidigare nämnda
trafikåterhämtning som inleddes under år 1994 och som enligt verkets prognoser
kommer att fortsätta med en ökningstakt av ca 4-6 % av antalet passagerare per
år fram till år 2005.
Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som pågår inom
verket med målet att kunna möta en sådan ökande verksamhetsvolym utan ökande
driftkostnader. Regeringen har i detta sammanhang ingen erinran mot målet om en
totalproduktivitetshöjning under perioden 1995-1997 med 3 % per år.
De ekonomiska målen för Luftfartsverket bör ligga fast. De långsiktiga
ekonomiska målen hanteras inom ramen för en samlad ägarstrategi för
affärsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om
avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika
kommunikationsslagen ingår emellertid också som en del i arbetet inom den
parlamentariska kommitté som regeringen i december 1994 tillsatt för att
utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige.
Regeringen kommer under våren 1995 att för första gången besluta om slutlig
utdelning från Luftfartsverket för år 1994 enligt de nya principer som fastslogs
till följd av 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet.
1993/94:TU15, rskr. 1993/94:159). I samband med detta kommer även att behandlas
den återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor som
Luftfartsverket i särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket har
enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren 1973-1975 då verket mot
bakgrund av dåtida avkastningsregler av regeringen medgavs att aktivera räntor
på vissa investeringar. Regeringen kommer därvid att föreskriva att beloppet
betalas senast den 30 juni 1996.
Mot bakgrund av de i verkets treårsplan redogjorda orsakerna, bl.a.
trafikåterväxten och de av regeringen godkända tidigareläggningarna av vissa
investeringar av arbetsmarknadsskäl, anser regeringen att Luftfartsverkets
investeringsinriktning för åren 1995-1997 i huvudsak kan godkännas. Förslaget om
ett civilt luft- och rymdfartsmuseum bör emellertid ytterligare övervägas av
verket. Frågan bör behandlas i särskild ordning. Regeringen godkänner emellertid
den föreslagna omfattningen av investeringarna på 3 500 miljoner kronor för
perioden 1995-1997.
Regeringen biträder de av verket föreslagna utvidgade finansiella be-
fogenheterna. Verket bör således i likhet med övriga affärsverk få rätt att låna
även långfristigt utanför Riksgäldskontoret inom en oförändrad total låneram på
3,5 miljarder kronor. Anbud måste därvid alltid infordras av Riksgäldskontoret.
Likaså bör den nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av
kassamässigt överskott får placeras utanför Riksgäldskontoret slopas, och
ersättas med villkoret att anbud alltid måste infordras av Riksgäldskontoret.
Beträffande de föreslagna ändrade villkoren för beslut om vissa större
investeringar delar regeringen verkets syn på att nuvarande regler från år 1988
bör ändras mot bakgrund av bl.a. avregleringen av luftfartsmarknaden.
Luftfartsverket bör sålunda få rätt att själva besluta om investeringar i
infrastruktur, säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den
huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Givetvis bör dock treårsplanen
även fortsättningsvis vara huvudinstrument i investeringsplaneringen. I det fall
en investering anmälts i treårsplan och vid dess prövning godkänts av regering
och riksdag, bör investeringen få påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd
från regeringen.
Det är regeringens mening att de nu föreslagna och i föregående bud-
getproposition medgivna utvidgade beslutsbefogenheterna för verket i finansiella
frågor och investeringsfrågor ställer krav på en förbättrad information till
regeringen om verkets åtgärder. Luftfartsverket bör således regelbundet till
regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som gjorts utanför
Riksgäldskontoret. Beträffande enskilda investeringar på mer än 50 miljoner
kronor skall verket vidare informera regeringen om förestående beslut om
investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering och riksdag.
Riksdagen har beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15, rskr.
1993/94:159) om en avtrappande resultatutjämning mellan Luftfartsverket och fem
kommunala flygplatser under åren 1994-1996. För år 1994 har verket fått en total
ram för sådan utjämning på högst 30 miljoner kronor varav verket kompenseras med
hälften, högst 15 miljoner kronor genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995
och 1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet i enlighet med riksdagens
ställningstagande till 10 miljoner resp. 5 miljoner kronor. Det totala
utjämningsbeloppet fastställs efter årlig förhandling. Luftfartsverket har
föreslagit att verket bör medges en total ram för resultatutjämning på
20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner kronor år 1996. Regeringen förordar
en total ram för år 1995 på 20 miljoner kronor enligt verkets förslag, men att
ramen för år 1996 bör fastställas av regeringen när större säkerhet kunnat nås
genom de årliga förhandlingarna.
I enlighet med vad regeringen anfört om styrningen av Luftfartsverket under
planperioden år 1995-1997 bedöms med senare redovisade beräkningar verkets
ekonomi utvecklas enligt följande tabell:
År 1995 1996 1997
Resultat efter
skattemotsvarighet (mkr) 219 263 263
Räntabilitet på justerat
eget kapital efter skatt % 22 22 19
Utdelning inkl. skatte-
motsvarighet (mkr) 186* 168 185
Soliditet % 28 29 31
* Inkl. 50 miljoner kronor tidigare underförräntning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad som anförts om inriktning och mål för Luftfartsverkets
verksamhet under perioden 1995-1997,
2. godkänner vad som anförts om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets
verksamhet under perioden 1995-1997,
3. godkänner vad som anförts om Luftfartsverkets investeringsplan under
perioden 1995-1997,
4. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i
enlighet med vad som anförts,
5. godkänner vad som anförts om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser.
Anslag för budgetåret 1995/96
C 1. Beredskap för civil luftfart
1993/94 Utgift 72 387 565 Reservation 314 144
1994/95 Anslag 71 443 000
1995/96 Förslag 106 300 000
varav 70 431 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för
flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under
beredskapstillstånd och krig inkl. Luftfartsverkets driftvärn.
Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet enligt ÖCB:s programplan till
106,9 miljoner kronor (18 månader).
Verket redogör därutöver i anslagsframställan för de behov av investeringar i
flygtrafikledningssystemet som finns av beredskapsskäl i samband med den
tidigare nämnda stora pågående investeringen i flygtrafikledningssystemet som
affärsverket genomför. Mot denna bakgrund begär Luftfartsverket i
anslagsframställan tilläggsanslag för innevarande budgetår med 17,4 miljoner
kronor, och ett anslag för budgetåret 1995/96 (18 månader) utöver programplan på
32,3 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Rgeringen har givit Luftfartsverket i uppdrag att i samråd med Överstyrelsen för
Civil Beredskap och Försvarsmakten överenskomma om slutlig kostnadsfördelning
och finansieringslösning för de investerings- och driftkostnader som hänför sig
till det tidigare nämnda flygtrafikledningssystemet. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 1 september 1995.
För budgetåret 1995/96 bör mot denna bakgrund enligt regeringens mening medel
på anslaget Beredskap för civil luftfart tilldelas med ledning av ÖCB:s
programplan. Efter pris- och löneuppräkning samt justering med hänsyn till
neddragningen av den civila totalförsvarsramen av statsfinansiella skäl förordar
regeringen för budgetåret 1995/96 ett anslag på 106 300 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 106 300 000 kronor.
C 2. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen
1993/94 Utgift 15 200 000
1994/95 Anslag 30 200 000
1995/96 Förslag 15 200 000
Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag för regionalpolitiskt
stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen med linjetrafik av
regionalpolitisk betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av
regeringen efter förslag från Luftfartsverket.
Tidigare utgick stödet i form av ett investeringsbidrag och ett driftbidrag.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på
flygplatser i Norrlands inland varvid det statliga driftstödet skall kunna utgå
med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid flygplatsen. Länen har dessutom
möjlighet att prioritera investeringar i kommunala flygplatser inom ramen för
anslaget för länstrafikanläggningar.
Luftfartsverket
Luftfartsverket har för budgetåret 1995/96 föreslagit ett anslag på
47,7 miljoner kronor vilket enligt Luftfartsverket innebär en realt oförändrad
nivå jämfört med föregående budgetår.
Regeringens överväganden
Utbetalning av bidraget sker en gång per år och baseras på föregående
kalenderårs kostnader. Omläggningen av budgetåret till kalenderår innebär
tekniskt sett att endast ett anslag för 12 månader anvisas. För budgetåret
1995/96 föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget ett
anslag på 15,2 miljoner kronor, vilket är i nivå med det stöd som hittills har
utbetalats.
Av anslaget för budgetåret 1995/96 skall minst 10 miljoner kronor utgå till
flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur,
Gunnarn och Gällivare.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kronor.
D. Post- och telekommunikation
Inledning
Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och en förändrad
verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30,
rskr. 1992/93:443). I och med beslutet ombildades Televerket till ett av staten
helägt aktiebolag, Telia AB, den 1 juli 1993, samtidigt trädde telelagen
(1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation i kraft.
Riksdagen beslutade den 17 december 1993 om en postlag och en förändrad
verksamhetsform för Postverket, m.m. (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr.
1993/94:119). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen samt
ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB.
Bolagiseringen och postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. I
samband med de båda besluten överfördes kvarvarande myndighetsuppgifter från
Posten AB och Televerket till den nybildade tillsynsmyndigheten, Post- och tele-
styrelsen.
I enlighet med vad riksdagen förordat (prop.1993/94:38, bet. 1993/94:TU11,
rskr. 1993/94:119), lämnas i det följande en kort redovisning av utvecklingen på
post- och telekommunikationsområdet samt hur de grundläggande målen enligt
postlagen resp. telelagen uppnåtts. I det följande redovisas vidare, med
anledning av trafikutskottets betänkande (1992/93:TU30), vissa frågor avseende
handikappstöd inom telekommunikationsområdet.
Utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet
Tele
Enligt telelagen krävs tillstånd för operatörer som inom ett allmänt till-
gängligt telenät vill tillhandahålla telefonitjänst (tal, fax och låghastig-
hetsdata), mobila teleförbindelser eller fasta teleförbindelser om verksamheten
är av betydande omfattning.
Fram till och med september år 1994 har 14 företag inkommit med
tillståndsansökningar. Av dessa företag har sju sökt tillstånd för två eller
flera tjänster. Post- och telestyrelsen har utfärdat fem tillstånd för fasta
teleförbindelser och fyra tillstånd för telefonitjänst. De företag som fått
tillstånd för såväl fasta teleförbindelser som telefonitjänst är Telia AB, Tele2
AB, France Telecom Network Services Nordic AB och Dotcom Data & Tele
Communication AB. Utöver dessa företag har Banverket erhållit ett tillstånd för
fasta teleförbindelser. Post- och telestyrelsen beräknar att vid utgången av år
1994 ha utfärdat ytterligare tillstånd för telefonitjänst resp. för fasta
teleförbindelser till MFS Communications AB. Vidare bedömer Post- och
telestyrelsen att tre tillstånd för mobila teletjänster samt två tillstånd för
flygtelefoni kommer att utfärdas i början av år 1995.
Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet går mycket snabbt.
Utvecklingen har lett till att företagen kan erbjuda konsumenterna flera nya
tjänster samt att priset för vissa tjänster har reducerats. Ett resultat av den
nya tekniken är att operatörernas kostnader för att erbjuda region- och
fjärrsamtal i praktiken inte är högre än för lokalsamtal. Telia AB kommer vid
årsskiftet att sänka sina priser på bl.a. region- och fjärrsamtal samt på
internationella samtal till de länder som svenska abonnenter ringer till mest.
För lokalsamtal kommer dock priserna att höjas något. Telia AB gör bedömningen
att prisförändringarna medger att hushållens telekostnader i genomsnitt kommer
att sjunka med 3,3 %. Det växande utbudet av konkurrens har inneburit väsentliga
prissänkningar bland annat på internationell telefoni och på mobiltelefoni. Be-
räkningar har gjorts som visar på ca 20 % reducerade kostnader för en
genomsnittlig privatkund i GSM. Telia AB:s taxor underskred år 1993 det pristak
som avtalats mellan staten och Telia AB med 0,36 %. Taxorna förväntas ligga
under pristaket även år 1994.
Under budgetåret 1993/94 har Post- och telestyrelsen bistått vid medling i två
fall vad gäller samtrafik vid telefoni och särskild service för hyrda
förbindelser. Efter medlingen har båda parter i ett fall enats om Post- och
telestyrelsens rekommendation. En fungerande samtrafik är en förutsättning för
att det svenska telesystemet skall utnyttjas effektivt så att abonnenterna i
olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är således skyldiga att öppna
sina nät för samtrafik med andra tillståndshavare. Om en kostnadsbaserad
samtrafiköverenskommelse för telefoni mellan tillståndshavarna inte kan träffas
direkt skall Post- och telestyrelsen medla, om inte särskilda skäl föranleder
annat. Styrelsen skall också på begäran av part yttra sig om erbjudande om
samtrafikvillkor.
En fungerande samtrafik ställer krav på gemensamma nummerplaner som omfattar
samtliga abonnenter hos alla operatörer. Post- och telestyrelsen har i samverkan
med operatörer, tillverkare och användare av telekommunikationstjänster arbetat
fram en gemensam nummerplan som kommer att träda i kraft den 1 januari 1995. En
gemensam nummerplan innebär bl.a. att det skall vara möjligt att nå olika
operatörers nät och tjänster på likvärdigt sätt, oberoende vilken operatör
abonnenten har.
För att effektivisera telekommunikationerna i Europa arbetar EU med att
liberalisera telemarknaden. I dag är teletjänstmarknaden öppen för konkurrens,
med undantag för taltelefoni. Dock får restriktioner finnas för rätten att
upprätta nät. EU:s ministerråd har dock beslutat att liberalisera såväl
teleinfrastrukturen som alla teletjänster senast den 1 januari 1998. Sverige har
under hösten 1994 deltagit i EU:s arbete som observatörer.
Post
Enligt postlagen skall de företag som bedriver eller har för avsikt att bedriva
någon form av postverksamhet i Sverige göra en anmälan till Post- och
telestyrelsen. Post- och telestyrelsen har mottagit anmälningar från tre företag
som bedriver postverksamhet i Sverige. Dessa är Posten AB, City Mail och
SDR-gruppen (Svensk Direktreklam). Post- och telestyrelsen arbetar med att
enligt postlagen (1993:1684) bedöma om ytterligare företag, såsom
Tidningsdistributörerna i Växjö och olika kurirföretag, bedriver postverksamhet
i sådan omfattning att de faller under postlagen och därmed har anmälningsplikt.
Mellan Posten AB och City Mail har avtal träffats i fråga om infrastrukturen,
såsom postboxar, adressändringar, eftersändning av post m.m. Liknande avtal har
diskuterats mellan Posten AB och SDR-gruppen.
Posten AB är i dag utsatt för konkurrens inom samtliga sina områden. Ökad
användning av tele- och datakommunikation har dock inte lett till att antalet
vanliga brevförsändelser har minskat. I Stockholm har City Mail sedan 1992
distribuerat av kunden försorterad post från medelstora och stora företag. City
Mails marknadsandel i sitt distributionsområde uppgår till ca 15 %. Dessutom har
Royal Mail, Storbritanniens nationella postverk, slutit avtal med City Mail om
distribution av post i Sverige. När det gäller distributionen av direktreklam
har SDR-gruppen 30 % av marknaden. Även inom andra områden är Posten AB utsatt
för konkurrens. Huvudkonkurrenter inom distribution och varusändning är ASG och
Bilspedition. Inom paketmarknaden, dvs. gods upp till 35 kg, är Posten Lättgods
det dominerande företaget medan man har en mindre andel av det tyngre godset.
Postgirots ensamrätt till statliga betalningar upphörde den 1 juli 1994, vilket
innebär hårdare konkurrens från bankerna/bankgirot.
En väl fungerande postverksamhet har mycket stor betydelse för företagen och de
enskilda människorna i landet. I postlagen har därför slagits fast att alla
skall ha tillgång till post- och kassaservice på likvärdiga villkor var man än
bor och arbetar i landet. För att säkerställa att de av riksdagen beslutade
målen för postverksamheten uppfylls har ett avtal mellan svenska staten och
Posten AB upprättats. I avtalet förbinder sig Posten AB att under avtalsperioden
1 mars 1994 - 31 december 1996 tillhandahålla en daglig och rikstäckande post-
och kassaservice.
Det är emellertid regeringens mening att samtliga befordringsföretag som verkar
på marknaden även skall medverka till att bära ansvaret för att upprätthålla
denna service. Regeringen har för avsikt att utreda möjligheterna till en
solidarisk finansiering av de regionala och sociala kostnaderna.
Handikappstöd på telekommunikationsområdet
Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag i enlighet med
regeringens förslag i propositionen om en telelag och en förändrad verk-
samhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr.
1992/93:443).
Vid behandling av propositionen om en telelag och en förändrad verksamhetsform
för Televerket, m.m. samt motionerna 1992/93:T95, 1992/93:T96 yrkande 6 och
1992/93:T815 beslutade riksdagen att ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. I motionen
1992/93:T96 anförde motionärerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande
(SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, föreslagit åtgärder för att säkra
handikappades tillgång till telekommunikationer. Bl.a. föreslås att en s.k.
telefond skulle inrättas och finansieras av teleföretagen i förhållande till
deras omsättning.
Mot denna bakgrund gav regeringen under hösten 1993 Statskontoret i uppdrag att
redovisa förutsättningarna för en fond för handikappstöd på
telekommunikationsområdet. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med en
redovisning till regeringen. Rapporten har remissbehandlats.
Regeringen anser att det är av största vikt att funktionshindrade ges möjlighet
att på samma villkor som övriga medborgare utnyttja de teletjänster som enligt
telelagen skall erbjudas alla. Under regeringens arbete med att granska
förutsättningarna för en telefond har det framkommit vissa frågor inom
handikappområdet som har varit av särskild vikt att överväga. Bland annat finns
behov att närmare utreda ansvarsfrågan för funktionshindrades behov av
standardisering av telekommunikationstjänster och utrustning. För att komma
tillrätta med problemen har regeringen i ett beslut den 1 december 1994
uppdragit till Post- och telestyrelsen att närmare studera nuvarande och
kommande standardiseringsbehov av telekommunikationstjänster för
funktionshindrade. I uppdraget ingår att redogöra för Post- och telestyrelsens
arbete på området samt andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som inter-
nationellt. Vidare skall Post- och telestyrelsen analysera de problem och den
kritik som bl.a. handikapporganisationerna har riktat mot statens sätt att
behandla standardiseringsfrågan. I uppdraget ingår också att ge förslag till
åtgärder för att komma tillrätta med de problem som framkommit. Post- och tele-
styrelsen skall senast den 1 februari år 1995 in komma med sin rapport till
regeringen. Regeringen har för avsikt att invänta Post- och telestyrelsens
rapport för att under våren 1995 återkomma till riksdagen med ett samlat förslag
på åtgärder för att tillgodose funktionshindrade personers behov av
telekommunikation.
Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. särskilda
åtaganden på bl.a. handikappområdet har efter bolagiseringen av Televerket inte
åvilat Telia AB. Telia AB har därför fr.o.m. den 1 januari beslutat att avveckla
enheten Telematik och handikapp. Regeringen har dock erfarit från Telia AB att
bolaget har för avsikt att arbeta för att äldre och funktionshindrade skall
erbjudas bra telekommunikationer även i fortsättningen. Telia AB kommer dock att
ha en ny inriktning på arbetet med dessa frågor. Varje affärsenhet skall
integrera handikappfrågorna i sin verksamhet och således ansvara för att kunder
med speciella behov tas med i verksamheten. Telia AB kommer vidare att centralt
hålla regelbundna kontakter på informationsnivån med berörda konsumentgrupper
samt ha en central handikappfunktion inom Division Teletjänster för fortsatt
samordning av verksamheten.
Anslag för budgetåret 1995/96
D 1. Post- och telestyrelsen
1993/94 Utgift 141 097 248
1994/95 Anslag 189 959 000
1995/96 Förslag 248 981 000
varav 165 987 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen har i
samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet och
marknadsövervakning samt medlemsavgifter för svenska staten i internationella
organ. Vidare disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell
harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav samt typgodkännande
av radio- och terminalutrustning.
Styrelsen uppbär avgifter enligt postlagen (1993:1684), telelagen (1993:579),
lagen (1993:599) om radiokommunikation och lagen (1992:1527) om
teleterminalutrustning. Avgifterna inlevereras till statsbudgeten på
inkomsttitel 2547, Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet. Inkomsterna
i form av ansöknings- och årliga avgifter beräknas till 162,8 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96 (beräknade avgiftsinkomster innevarande budgetår
174,7 miljoner kronor). Avgifterna skall motsvara full kostnadstäckning för
samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens verksamhet,
undantaget kostnader för vissa samhällsåtaganden.
Post- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för frågor om post-,
tele- och radiokommunikation. Styrelsen har ett samlat myndighetsansvar på
postområdet. I ansvaret ingår att vara tillsynsmyndighet samt ansvara för
hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på
telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för telesystemet i
Sverige, vilket innebär att myndigheten ansvarar för att det finns ett väl
fungerande allmänt telekommunikationssystem som täcker hela landet och kan
erbjudas alla. Häri innefattas ansvar för standardisering samt hänsyn till den
internationella teletrafikens behov. Post- och telestyrelsen har också ansvaret
för samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets och
funktionshindrades behov av telekommunikationstjänster.
Post- och telestyrelsen har av regeringen givits dispens från att fastställa
mätmetoder och resultatmått för att mäta verksamhetens resultat i
årsredovisningen. Post- och telestyrelsen har i sin årsredovisning i de delar
som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna
post, tele, radio, beredskap och handikapp. För vart och ett av dessa fem
verksamhetsgrenar har verksamhetsmål lagts fast. Gemensamma och administrativa
kostnader har i sin helhet fördelats per verksamhetsgren.Post- och
telestyrelsens ekonomiska utfall för budgetåret 1993/94 har visat på ett
anslagssparande på 54,6 miljoner kronor. Den främsta anledningen till det
uppkomna anslagssparandet är att kostnaderna för verksamhet och ny organisation
varit lägre än vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. För
investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål föreslås en
låneram på 12,5 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för kommande budgetår.
Regeringens överväganden
Post- och telestyrelsens övergripande mål är inför budgetåret 1995/96 inte
föremål för några förändringar. Regeringen har noterat att Riksrevisionsverket
(RRV) i sin verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 skall påbörja en granskning
av tillsynen inom teleområdet. Härvid skall RRV studera Post- och telestyrelsens
möjligheter att uppfylla telelagens intentioner samt granska om myndigheten har
fullgjort sina uppgifter på ett effektivt sätt.
I anslutning till RRV:s förvaltningsrevision av Post- och telestyrelsen anser
regeringen att det är lämpligt att telelagens effekter på telekommu-
nikationsmarknaden studeras. Regeringen har därför uppdragit åt RRV att
genomföra en studie i syfte att följa upp telelagens effekter på tele-
kommunikationsmarknaden, med avseende på olika operatörer, för att utvärdera om
lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens
på marknaden uppfyllts. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
15 juni 1995.
Eventuella förändringar av myndighetens övergripande mål kan med anledning av
kommande rapport bli aktuella. Regeringen har för avsikt att återkomma till
frågan vid senare tillfälle.
Post- och telestyrelsens ramanslag har för budgetåret 1995/96 reducerats med
24 miljoner kronor, enligt Post- och telestyrelsens förslag, eftersom
kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad som kunde
förutses vid myndighetsbildningen. Inga omställningskostnader kommer att påverka
verksamheten efter den 30 juni 1995.
Den resultatinformation regeringen har erhållit i årsredovisningen för
budgetåret 1993/94 har inte möjliggjort en bedömning av effektiviteten i
myndighetens verksamhet utifrån prestationer, effekter, styckkostnader m.m.
Regeringen har i ett tidigare skede lämnat dispens för dessa delar av
resultatredovisningen. Det är dock av största vikt att rutiner för en
redovisning som möjliggör de avvägningar som resultatstyrningen kräver snarast
att tas i bruk av myndigheten.
RRV har i sin revisionsberättelse gjort en samlad bedömning av Post- och
telestyrelsens årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. RRV:s bedömning är att
det funnits allvarliga brister i uppföljnings- och avstämningsrutinerna avseende
riksredovisningen. RRV har dock med tillfredsställelse noterat den
förändringsprocess och den översyn av rutinerna som pågår i syfte att undanröja
risken för att ovanstående problem återuppstår.
Regeringen fäster mycket stor vikt vid att avregleringar kan följas upp löpande
på ett ändamålsenligt sätt. Inte minst ur regionalpolitisk synpunkt har
statsmakterna ett ansvar för att säkerställa att de grundläggande krav som
ställts uppnås. Under år 1995 kommer ett antal studier att göras som bl.a.
belyser utvecklingen av post- och telekommunikationer i regionalpolitiskt
prioriterade områden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Post- och telestyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på
248 981 000 kronor.
D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
1993/94 Utgift 207 359 295 Reservation 40 340 704
1994/95 Anslag* 351 673 000
1995/96 Förslag 539 588 000
varav 358 175 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 D 2. Post- och telestyrelsen: Upphandling
av särskilda samhällsåtaganden.
Från anslaget utbetalas medel för utgifter i samband med upphandling av
särskilda samhällsåtaganden.
Tabell 1: Fördelning av anslaget D 2.
Televerksamhet
Totalförsvarsområde 349 734 000
Handikappservice 6 000 000
Postverksamhet
Totalförsvarsområde 36 000 000
Befordran av blindskrift 40 500 000
Befordran av blindskriftsförsändelser 77 354 000
Handikappservice 30 000 000
SUMMA 539 588 000
Post- och telestyrelsen är ansvarig funktionsmyndighet på post- och
telekommunikationsområdet. I Post- och telestyrelsens uppgifter ligger att verka
för att totalförsvarets behov av post- och telekommunikationer säkerställs i
händelse av krig. I samband med nätutbyggnad och införande av ny teknik skall
sårbarheten byggas bort. Tjänster, utrustning och anläggningar skall upphandlas
kostnadseffektivt. Vidare skall Post- och telestyrelsen tillgodose
funktionshindrades behov av post- och telekommunikationer. Post- och
telestyrelsen skall själv eller med bistånd av Handikappinstitutet ta ställning
till vilka tjänster som för funktionshindrade för närvarande är av största vikt
vid fördelningen av anslagsmedlen på handikappområdet. Anslaget skall inte
endast användas till upphandling av nummerupplysningstjänster. Tjänsten skall
dock säkerställas för synskadade och andra funktionshindrade som inte kan
utnyttja telefonkatalogen. Post- och telestyrelsen måste som funktionsansvarig
myndighet självständigt kunna göra bedömningen hur anslagsmedlen skall användas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 539 588 000 kronor.
D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
1993/94 Utgift 283 000 000 Reservation 17 000 000
1994/95 Anslag 250 000 000
1995/96 Förslag 300 000 000
varav 200 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget utbetalas ersättning till Posten AB för den rikstäckande
betalnings- och kassaservice som Posten AB förbundit sig att tillhandahålla
enligt det avtal som upprättats med staten.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att rikstäckande post- och kassaservice måste säkerställas. Den
moderna tekniken samt konkurrensen innebär emellertid att behovet av vanliga
postkontor blir allt mindre. Posten AB måste därför finna andra former för att
upprätthålla en rikstäckande post- och kassaservice. Det finns bl.a. goda
förutsättningar att utveckla formerna för distribution från dörr till dörr med
det distributionsnät som finns inom postbranschen. Det rikstäckande kontorsnätet
ger möjlighet att i egen regi eller som entreprenör utveckla olika typer av
rådgivningstjänster. Vidare bör den finansiella verksamheten kunna utökas. På
små orter har postkontoren integrerats med annan verksamhet genom entreprenörer
eller post i butik. I ren glesbygd har lantbrevbärarna allt mer övertagit
postkontorens roll. Posten AB ser för närvarande över nätstrukturen i tätorterna
i sin utredning Stad 97.
Mot bakgrund av ovanstående samt med anledning av den rationalisering och
strukturförändring som genomförs inom Posten AB i dag med målet att få en bättre
produktivitetsutveckling och därmed ett bättre resultat för kommande budgetår
föreslår regeringen att anslaget Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice uppgår till 300 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Det innebär en reducering av anslaget med 50 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kronor.
D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB
1993/94 Utgift 135 875 610 Reservation 4 124 381
1994/95 Anslag 220 000 000
1995/96 Förslag 210 000 000
varav 140 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr.
1992/93:443) i samband med beslut om ombildning av Televerket till aktiebolag,
att statens kostnader för ägandet i SOS Alarmering AB skulle belasta ett
särskilt anslag. För budgetåret 1993/94 anvisades ett reservationsanslag på 140
miljoner kronor för kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB.
Regeringen har av riksdagen år 1994 bemyndigats (prop. 1993/94:150, bet.
1993/94:TU38, rskr. 1993/94:437) ingå ett nytt konsortialavtal rörande SOS
Alarmering AB mellan svenska staten, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet genom Förenade Kommunföretag AB samt ett alarmeringsavtal mellan
svenska staten och SOS Alarmering AB. Riksdagen har för budgetåret 1994/95
anvisat 140 miljoner kronor för grundtjänsten samt därutöver anvisat en engångs-
summa till bolaget på 80 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för att täcka
investeringskostnaden för ny teknik vid centralerna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, totalt 220 miljoner kronor.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 210 miljoner kronor
för statens kostnader för grundtjänsten enligt avtal.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000 kronor.
D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
Nytt anslag (förslag) 37 500 000
varav 25 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Regeringens målsättning är att Sverige även fortsättningsvis skall ha en
tätposition i världen när det gäller utveckling och användning av
informationsteknik. Genom väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land
utvecklas.
Kommunikationsdepartementet har det övergripande ansvaret för att Sverige har
ett väl fungerande kommunikationssystem. Detta innebär bl.a. att se till att
kommunikationsnäten är av hög kvalitet och att tillräcklig kapacitet kan
erbjudas i hela landet på någorlunda likvärdiga villkor.
För att klarlägga behovet av åtgärder uppdrog Kommunikationsdepartementet i maj
1994 till en konsult att genomföra en studie avseende Sveriges
infrastrukturutbyggnad, teknik, prissättning samt policy och regelverk i
förhållande till några jämförbara länder. Resultatet av denna studie var att
Sverige ligger långt fram i utbyggnaden av infrastruktur jämfört med såväl
länderna inom EU som USA och Japan. Det är emellertid viktigt att ständigt följa
utvecklingen på området eftersom den är mycket snabb.
Vid ungefär samma tidpunkt genomförde NUTEK en översiktlig studie av de
infrastrukturella förutsättningarna för användning av informationsteknik i
samtliga delar av vårt land. NUTEK konstaterade i sin studie bl.a. att det finns
skillnader mellan glesbygd och tätort framför allt när det gäller priser för
tillgång till ISDN-nätet samt ren datakommunikation.
Sedan konsulten och NUTEK genomförde sina respektive studier har utvecklingen
fortsatt. Telia AB har annonserat en snabbare utbyggnad av det digitaliserade
telenätet som skall vara färdigutbyggt år 1997. Vidare har ISDN-taxorna sänkts.
Slutligen kommer Telia AB att införa nya taxor fr.o.m. 1 januari 1995 vilket
kommer att innebära att fjärr- och utlandssamtal blir billigare.
Regeringen har för avsikt att kontinuerligt och nära följa utvecklingen på
området främst vad gäller tillgång till och kostnader för kommunikation och
nättjänster i landets alla delar.
Vidare har regeringen gett RRV i uppdrag att se över telelagens effekter för
att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en
fungerande konkurrens uppfylls. Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till
att en studie genomförs med uppgift att se över konkurrensförutsättningarna på
hela telemarknaden och hur tillgången till goda tele- och datakommunkationer
till rimliga priser i landets alla delar kan främjas.
Ytterligare en studie kommer att genomföras våren 1995 med särskild inriktning
mot att jämföra glesbygd och tätorter vad avser tillgången till tele- och
datakommunikationer. Speciellt skall uppkoppling till Internet från motsvarande
delar av landet belysas. Samtidigt görs en beskrivning av hur telenätet ser ut
våren 1995. Studien skall utmynna i förslag till åtgärder.
Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att det finns behov av
resursförstärkning för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis skall
ha en tätposition när det gäller utveckling och användning av in-
formationsteknik. Medel för denna verksamhet bör anvisas över ett nytt anslag D
5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 37 500 000 kronor.
E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.
Statens järnvägar
Sammanfattning av regeringens överväganden:
- Statens järnvägar (SJ) skall koncentrera verk-
samheten till en fortsatt affärsmässig utveck-
ling av järnvägstrafiken. Verksamheter som inte
bidrar till detta bör avskiljas.
- SJ skall satsa på järnvägsprodukter med lång-
siktig konkurrenskraft och utveckla dessa till
uthållig lönsamhet.
- Målsättningen är att SJ-koncernen räkenskapsåret
1996 skall uppvisa en avkastning på eget kapital
efter schablonskatt på lägst 7 %.
- Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing)
för SJ-koncernen skall senast vid utgången av år
1996 uppgå till lägst 35 %.
SJ:s treårsplan för åren 1995-1997
SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för verksamheten under åren
1995-1997 (dnr K94/2641/1).
Resultatet för koncernen efter finansnetto uppgår enligt planen till drygt
1 miljard kronor vid utgången av år 1997. Denna resultatnivå motsvarar en
avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %. Treårsplanen bygger
på fortsatta rationaliseringar, neddragning av investeringar i förhållande till
tidigare planer samt frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och
aktier. Soliditeten stärks successivt under perioden.
Ekonomiska utvecklingen för koncernen (mkr)
1995 1996 1997
Resultat efter finansnetto 810 840 1 030
Avkastning på justerat
eget kapital efter skatt % 8 7 8
Soliditet inkl. leasing-
och borgensåtaganden % 31 35 43
SJ har valt att leasa en stor del av sin rullande materiel. SJ-koncernen har
sålt rullande materiel och fartyg för 3,3 miljarder kronor och för motsvarande
summa ingått leasingavtal som sträcker sig upp till 15 år. I avtalen ligger en
option för återköp vid avtalets utgång. Om SJ i stället för att återköpa
materielen väljer att återlämna objekten utgår en avgift med 0,9 miljarder
kronor. På detta sätt frigör SJ kapital som kan användas till andra
investeringar.
Persontrafiken
Den hittills starka inriktningen av fordonsutvecklingen mot affärsresenärerna
med framför allt X2000 tonas ner något till förmån för inriktning mot en bredare
publik. X2000 kompletteras med mellanvagnar och fler stolar i budgetklass.
X2000-trafiken kommer att utökas kraftigt på Västra och Södra stambanorna.
Regionaltågsvarianten av X2000 (X2-2) sätts i trafik för trafikhuvudmännen.
InterCity-tågstrafiken blir på flera linjer i första hand komplement till X2000.
Avtalstrafiken beräknas växa något under perioden. Nattrafiken förutses minska
något i omfattning.
Godstransporter
Vagnslasttrafikens huvudproblem är de höga produktionskostnaderna, obalansen i
trafiken samt den för låga prisnivån. I treårsplanen ingår att systematiskt gå
igenom all trafik utgående från ett stort antal geografiskt avgränsade områden
och där befintliga kunder och trafik. Denna process syftar i första hand till
att minska terminalkostnaderna genom effektivare produktionsupplägg.
Maskindivisionen
Maskindivisionen skall bidra till SJ:s lönsamhet genom att utveckla och anskaffa
järnvägsfordon, utveckla och driva underhållssystem samt producera underhåll och
service utifrån krav på säkerhet och miljö på ett sådant sätt att personers och
företags rese- och transportbehov kan tillgodoses.
Fastighetsförvaltning
SJ räknar med att ha färre outnyttjade fastigheter än den övriga fastig-
hetsmarknaden. De fastigheter som inte långsiktigt behövs i transport-
verksamheten skall i princip avyttras.
Regeringens ställningstagande
De riktlinjer som riksdagen har beslutat om för SJ:s verksamhet under åren
1994-1996 (prop. 1993/94:166, bet. 1993/94:TU28, rskr. 1993/94:309) ligger fast.
SJ:s treårsplan följer i stort den inriktning som statsmakterna slagit fast för
åren 1994-1996. Avkastningsmålet uppnås redan innevarande år. Soliditetsmålet
beräknas uppnås under år 1996. Kravet på självfinansiering beräknas kunna uppnås
under perioden.
Inriktningen och målsättningen bekräftas av den delårsrapport för perioden
januari-augusti 1994 som SJ nyligen lagt fram. Den visar ett förbättrat resultat
jämfört med föregående år. Resultatet efter finansnetto ligger på 280 miljoner
kronor för affärsverket och 505 miljoner kronor för koncernen. I affärsverkets
resultatet ingår en engångspost på 197 miljoner kronor i form av
realisationsvinst i samband med försäljning av en fastighet. Räntabiliteten för
koncernen är 10,6 %. Soliditeten är 27,5 %.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter att koncentrera
sin verksamhet till järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta
skall avskiljas. Det är vidare nödvändigt att de planerade
rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som godssidan fullföljs.
Regeringen kommer att systematiskt följa upp SJ:s verksamhet i samband med t.ex.
delårsrapporter och halvårsbokslut. Ett tidsschema för kontinuerlig uppföljning
är fastlagd.
Övriga frågor
I propositionen (prop. 1993/94:166) Avreglering av järnvägstrafiken och
riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996 togs frågan upp om
fördelningen av ansvaret för vissa kostnader för Banverkets personal m.m.
Banverket och SJ fick i regleringsbreven för budgetåret 1994/95 i uppdrag att
utreda och redovisa de kostnader som SJ, som en konsekvens av delningen av SJ år
1988, haft för Banverkets tjänsteresor på tåg, vissa livräntor för Banverkets
personal samt Banverkets hyreskostnader för lokaler m.m. SJ och Banverket har
var för sig inkommit med en redovisning. Verken är överens om kostnadernas
storlek. Däremot har de både verken inte samma uppfattning om vem som skall bära
kostnaderna. Sammanlagda kostnaden för Banverkets tjänsteresor på tåg, elenergi
för växlar samt signaler rör sig om ca 60 miljoner kronor per år. De upparbetade
kostnaderna för livräntorna från och med år 1988 uppgår till 120 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att de gränsdragningsfrågor som fortfarande kvarstår efter
uppdelningen av SJ i nuvarande SJ samt Banverket måste lösas en gång för alla.
De grundläggande principerna bör vara att kostnadsansvaret bör ligga hos den som
i största utsträckning kan påverka kostnaderna. Regeringen föreslår därför att
kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av
växlar och signaler förs över från SJ till Banverket vilket föreslås finansieras
med en motsvarande höjning av banavgifterna. När det gäller arbetsskadelivräntor
samt personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s ban-
avdelning t.o.m. år 1988 samt skadeståndslivräntor för elolyckor avseende tredje
man t.o.m. år 1988 har regeringen redan i proposition 1993/94:166, aviserat att
SJ:s kostnader skall täckas. Regeringen före-slår att dessa kostnader täcks
genom att banavgifterna för år 1995 sänks med motsvarande belopp. Denna
kompensation skall betraktas som en slutlig reglering av de kostnader som
förorsakats av personal som varit anställd vid SJ:s banavdelning t.o.m. år 1988
och tillkommande kostnader i samband med detta.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad som anförts om inriktning och målsättning för SJ:sverksamhet
under perioden 1995-1996,
2. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för kompensation till SJ
avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m.
E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB
Swedcarrier
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
För innevarande budgetår har ett förslagsanslag på 1 000 kronor anvisats för
Statens järnvägar (SJ).
Överföring av vinster från avyttring av verksamhet inom Swedcarrier- koncernen
bör om verksamheten tillåter föras till affärsverket det år vinsten uppstår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB
Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på
1 000 kronor.
E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
1993/94 Utgift 517 074 882 Reservation 5 207 059
1994/95 Anslag 474 300 000
1995/96 Förslag 795 900 000
varav 470 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget finansieras sådan persontrafik som är regionalpolitiskt angelägen
men som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Anslaget disponeras även
för ersättning till SJ för vissa gemensamma funktioner på länsjärnvägarna.
Vidare disponeras anslaget för drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanans
intressenter. Därutöver skall statens kostnader för köp av flygtrafik mellan
Östersund och Umeå belasta anslaget.
Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1994/95:73) Köp av
interregional persontrafik på järnväg m.m. godkänt vad regeringen anfört om
trafikutbud och kostnadsram för trafikåret 1995 för köp av olönsam persontrafik.
I propositionen behandlas endast trafikköp för tolvmånadersperioden budgetåret
1995/96.
För upphandling av olönsam persontrafik på järnväg föreslår regeringen ett
anslag på 744,4 miljoner kronor för hela budgetåret 1995/96. I medelsberäkningen
ingår 644,3 miljoner kronor för statens köp av persontrafik på järnväg. Vidare
ingår ersättning till SJ för gemensamma funktioner med 98,6 miljoner kronor.
Kommitténs (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg
m.m. förhandlings- och administrationskostnader ingår med motsvarande 1,5
miljoner kronor.
I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas vissa
ekonomiska villkor för Inlandsbanan. Inlandsbanans intressenter (numera
Inlandsbanan Aktiebolag, IBAB) beviljades ett drift- och investeringsbidrag på
27 miljoner kronor per år under en femårsperiod, totalt 135 miljoner kronor
(fr.o.m. budgetåret 1993/94 med sista utbetalning i april 1998). Inom ramen för
anslaget anvisas 44 miljoner för drift- och investeringsbidrag till IBAB för
budgetåret 1995/96. Bidraget utbetalas kvartalsvis i förskott med 12 miljoner
kronor den 1 juli 1995 och år 1996 samt med 5 miljoner kronor den 1 oktober 1995
och år 1996, den 1 januari 1996 och den 1 april 1996. Regeringen har för när-
varande inga planer på att efter avtalets utgång vidare pröva frågan om ett
fortsatt drift- och investeringsbidrag till IBAB.
Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1993/94:42, bet. 1993/94:TU8,
rskr. 1993/94:114) Köp av interregional persontrafik på järnväg samt flygtrafik
mellan Östersund och Umeå godkänt regeringens förslag att flygtrafiken mellan
Östersund och Umeå upphandlas för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna
avtal för en period på högst tre år under förutsättning att statens årliga
kostnader för flygupphandlingen därmed blir betydligt lägre. Regeringen har den
6 september 1994 godkänt förhandlarens förslag till långsiktigt avtal om
flygtrafiken mellan Östersund och Umeå till en årlig kostnad av 5 miljoner
kronor under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för
upphandlingen av denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor.
Anslaget E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. kommer för
budgetåret 1995/96 att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna i
samband med upphandlingen av flygtrafiken mellan Östersund och Umeå.
Regeringens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut finner regeringen att 742,9 miljoner kronor
skall anvisas till köp av olönsam persontrafik på järnväg. På samma sätt som
tidigare år bör därutöver 1,5 miljon kronor anvisas för att täcka kommitténs
(K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m.
förhandlings- och administrationskostnader.
Vidare anser regeringen i enlighet med tidigare fattade beslut att 44 miljoner
kronor skall anvisas till drift- och investeringsbidrag till IBAB.
Avseende flygupphandlingen beräknar regeringen att kostnaden för att upphandla
trafiken mellan Östersund och Umeå för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till
7,5 miljoner kronor.
Anslaget kommer enligt regeringens förslag sammanlagt att uppgå till 795,9
miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att tillsätta en särskild utredare
med uppdrag att bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa
en analys av Banverkets myndighetsuppgifter. Inriktningen skall vara att
Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Mot
bakgrund av att Banverkets roll som sektorsmyndighet skall förstärkas anser
regeringen att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik
på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket. Kommittén skall
dock vara fristående i sin verksamhetsutövning, på liknande sätt som
Järnvägsinspektionen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 795 900 000 kronor.
2. godkänner regeringens förslag att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för
statens köp av persontrafik på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996
inordnas i Banverket.
E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
1993/94 Utgift 187 074 900 Reservation 5 687 950
1994/95 Anslag 195 800 000
1995/96 Förslag 309 471 000
varav 204 300 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget finansieras det statsbidrag som i enlighet med 1988 års
trafikpolitiska beslut skall ges till trafikhuvudmännen för övertagande av
ansvaret för viss persontrafik på länsjärnvägar. Reglerna för statsbidrags-
givningen är bundna i avtal mellan staten och resp. trafikhuvudman. En årlig
uppräkning av den statliga ersättningen skall ske. Konsumentprisindex skall
därvid användas som utgångspunkt för beräkningarna.
Genom anslaget finansieras också ersättningstrafik utmed Inlandsbanan. I
enlighet med riksdagens beslut den 21 mars 1991 träffade staten den 18 april
samma år avtal med trafikhuvudmännen i Jämtlands, Kopparbergs, Norrbottens och
Västerbottens län om ersättning för övertagande av persontrafikförsörjningen
utmed Inlandsbanan. Avtalet, som började gälla fr.o.m. den 10 juni 1991,
sträcker sig över tio år och innebär en ersättning till trafikhuvudmännen på
totalt 36 miljoner kronor per år i prisnivå för budgetåret 1991/92.
Ersättningsbeloppet räknas årligen upp enligt SCB:s nettoprisindex.
Kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg
m.m. har beräknat ersättningsbeloppet till totalt sett 204,3 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 (12 månader). Detta belopp inkluderar en avtalsbunden
uppräkning av föregående års anslag. Uppräkning har skett med 2,85 %, vilket
utgör ett genomsnitt av bedömd inflationstakt åren 1995 resp. 1996. Därutöver
ingår i beloppet en årlig ersättning med 2,9 miljoner kronor till
trafikhuvudmannen i Västernorrlands län i enlighet med ett regeringsbeslut den
9 juni 1994. Beloppet motsvarar kapitalkostnaden för en trafikering med
motorvagnar på sträckan Långsele-Sundsvall.
Regeringens överväganden
Den av kommittén (K 1991:02) tillämpade indexuppräkningen med 2,85 % godtages.
För budgetåret 1995/96 (12 månader) erfordras 201,4 miljoner kronor samt 2,9
miljoner kronor såsom ersättning till trafikhuvudmannen i Västernorrlands län
för trafikering på sträckan Långsele-Sundsvall. Detta sistnämnda belopp utgör en
genomsnittlig årlig ersättning för kapitalkostnader under avtalsperioden fram
till år 2000. Det skall enligt avtalet inte indexuppräknas.
Utöver kommitténs beräkningar tillkommer anslagsbelopp för perioden
1 juli - 31 december 1996. För denna period har tillämpats en indexuppräkning
med 3 %, räknat på helår. Sammanfattningsvis erfordras 309,5 miljoner kronor,
räknat på 18 månader enligt följande uppställning (tkr):
Anslag för budgetåret 1994/95,
uppräknat för 12 månader 201 400
Förlängning av budgetåret med sex 100 700
månader
Indexuppräkning för perioden 3 021
1 juli - 31 december 1996
Ersättning till trafikhuvudmannen i 4 350
Västernorrlands län, 18 månader
Summa 309 471
Till ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik föreslås
309,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Administrationskostnaderna för anslaget bör även fortsättningsvis belasta
anslag E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Med hänsyn till
att anslags- och kostnadsberäkningarna mellan anslagen E 2. och E 3. kan komma
att behöva justeras bör regeringen bemyndigas att göra nödvändiga omfördelningar
mellan anslagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 309 471 000 kronor,
2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 vid behov omfördela medlen
mellan anslagen E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. och
E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.
E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av
totalförsvaret
1993/94 Utgift 1 281 386 Reservation 10 767 902
1994/95 Anslag 5 077 000
1995/96 Förslag 3 456 000
varav 3 038 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för åtgärder som
gäller transportfunktionen inom den civila delen av totalförsvaret. Anslaget
ingår i ÖCB:s programplan för funktionen Transporter för perioden
1995/96-1999/2000.
ÖCB har ansvaret för funktionen Transporter och delfunktionerna trans-
portsamordning och landsvägstransporter. Vägverket, Statens järnvägar, Ban-
verket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket svarar för de övriga delfunktionerna.
Dessutom har Statens räddningsverk uppgifter inom funktionen Transporter.
Regeringen har i det föregående lämnat förslag till dessa delfunktioner inom
Kommunikationsdepartementets område.
ÖCB föreslår ett anslag för budgetåret 1995/96 på totalt 3 335 000 kronor
fördelat enligt följande:
- Funktionssamordning 1 110 000
- Landsvägstransporter 2 225 000
ÖCB deltar aktivt i försvarsmaktens transportplanläggning och erforderligt stöd
lämnas till trafikverken. ÖCB utarbetar årligen en programplan för funktionen
Transporter.
För att ha en omedelbar förmåga att motstå strategiskt överfall krävs att
krigsorganisationen för transportsamordning och landsvägstransporter är väl
utbildad och övad. Utbildning och information till beredskapshandläggare och
krigsplacerad personal vid länsstyrelser och civilbefälhavare genomförs. För att
tillgodose totalförsvarets krav på landsvägstransporter krävs praktisk funk-
tionsövningsverksamhet. Företagsplanering av åkerier, bussföretag m.fl. skall
upprätthållas.
Anskaffningen av skyddsmasker har inte kunnat genomföras i den takt som
planerats på grund av leveransproblem. Denna anskaffning beräknas dock vara
slutförd under budgetåret 1995/96.
För anslaget E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila
delen av totalförsvaret föreslår regeringen ett anslag på 3 456 000 kronor för
budgetåret 1995/96. En neddragning av anslaget med 3,7 % har genomförts av
besparingsskäl i förhållande till ÖCB:s förslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av
totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
3 456 000 kronor.
F. Kommunikationsforskning
F 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut
1993/94 Utgift -
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
F 2. Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut
1993/94 Utgift 26 861 456
1994/95 Anslag 34 189 000
1995/96 Förslag 49 356 000
varav 32 904 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt transport-
forskningsinstitut som utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling åt
myndigheter och andra uppdragsgivare.
Det övergripande målet för institutet är att genom forskning och utveckling
bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljövänligare trafik-
och transportsystem. Institutet skall svara för övergripande miljö- och
energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet.
Statens väg- och transportforskningsinstitut har i sin årsredovisning i de
delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena
trafikteknik, vägteknik, järnväg, transportsystem, trafiksäkerhet, energi/miljö
samt övrigt. Med hänvisning till ändrade verksamhetsförutsättningar föreslår
institutet att resultatredovisningen fortsättningsvis uppdelas på
kompetensområdena transportsystem, vägtransporter med delområdena trafikteknik,
vägteknik, underhåll/drift, fordon och trafikant samt järnväg.
Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret 1993/94 till 128 990 tkr, varav
93 874 tkr utgörs av avgifter och andra ersättningar. Verksamhetens kostnader
uppgår under samma period till 130 778 tkr. Resultatet efter finansiella
intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på 1 544 tkr. Resultatet
innefattar en uppbokad semesterlöneskuld på 5 819 tkr.
Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 6 955 544 kronor.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden
1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 49 356 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 153 000 000 kr
Resultatbedömning
Statens väg- och transportforskningsinstituts årsredovisning visar att
verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts.
Målet att institutet skall träffa fleråriga avtal med större uppdragsgivare har
dock endast delvis uppnåtts. Institutet har för närvarande sådana avtal med
Kommunikationsforskningsberedningen och Banverket. Däremot har ett motsvarande
avtal ännu inte träffats med Vägverket. Enligt regeringens bedömning beror detta
dock på att Vägverket ännu inte tagit sitt fulla ansvar som
sektorforskningsansvarig myndighet.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen
instämmer dock i RRV:s påpekande att resultatredovisningen är knapphändig och
att årsredovisningens struktur och disposition har brister. Regeringen har
erfarit att institutet redan har vidtagit särskilda åtgärder för att lägga
grunden för en mer ingående resultatredovisning.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Med hänsyn till kravet på
besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkostnaderna bör
emellertid bidraget till Statens väg- och transportforskningsinstitut minskas
med 1 928 000 kronor i förhållande till planeringsramen för innevarande
budgetår.
Med hänsyn till det ekonomiska resultatet och den föreslagna minskningen av
planeringsramen förutsätter regeringen att Statens väg- och transportforsknings-
institut noga följer utvecklingen av uppdragsverksamheten för att i tid kunna
vidta erforderliga åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till
minskade intäkter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kronor,
2. till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kronor.
F 3. Kommunikationsforskningsberedningen
1993/94 Utgift 82 080 859
1994/95 Anslag 121 870 000
1995/96 Förslag 197 735 000
varav 131 823 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att planera, initiera,
stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning,
utveckling och demonstrationsverksamhet. Beredningen skall också svara för
information och dokumentation inom forskningsområdet.
De övergripande målen för beredningen är att medverka till att bygga upp en för
kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säkerställa tillgången till väl
fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare, att ta fram underlag som
kan bidra till att uppnå de mål som statsmakterna har lagt fast för
kommunikationssektorns utveckling samt att stödja kunskapsutvecklingen inom
områden där det saknas en naturlig annan huvudman för verksamheten.
Kommunikationsforskningsberedningen utarbetar på regeringens uppdrag ett
långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan. En första
avrapportering av arbetet gjordes den 1 september 1994. Inriktningsplanen
innehåller fyra huvudprogram med sammanlagt 11 delprogram. Huvudprogrammen är
strategisk kommunikationsforskning, fysiska transporter, telematik samt
drivmedel och fordon. På den funktionella nivån integreras tidigare program för
persontransporter, kollektivtrafik, godstransporter och trafiksäkerhet. De
kompletteras med ett program för informationsöverföring och ett program för att
stödja en från miljösynpunkt önskvärd användning av nya drivmedel och fordon.
På regeringens uppdrag redovisade Kommunikationsforskningsberedningen också i
juni 1994 ett förslag till forskningsprogram för kommunikationspolitiskt
motiverad forskning inom informationsteknikområdet. För tre olika av regeringen
angivna resursnivåer - 50, 75 resp. 100 miljoner kronor - presenterades ett
treårigt program omfattande såväl grundläggande forskning som utvecklings- och
demonstrationsprojekt.
Kommunikationsforskningsberedningen har i sin årsredovisning i de delar som
avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena
kunskapsuppbyggnad, tillämpad forskning, information och dokumentation samt
internationellt arbete.
Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 37 041 141 kronor.
Kommunikationsforskningsberedningen har, med stöd av sitt särskilda bemyndi-
gande att besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt för en
sexårsperiod, under budgetåret 1993/94 gjort sådana åtaganden inom en total ram
av 15 535 000 kronor. Dessa åtaganden fördelar sig med 13 835 000 kronor på
1996/97 och 1 700 000 kronor på 1997/98.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden
1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 197 735 000 kr
Resultatbedömning
Kommunikationsforskningsberedningen har fr.o.m. budgetåret 1993/94 fått ändrade
uppgifter och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens
forskningspolitiska beslut år 1993. Med hänsyn till verksamhetens långsiktiga
karaktär anser regeringen att det i många fall ännu är för tidigt att bedöma
resultaten av verksamheten. Årsredovisningen visar emellertid att de
verksamhetsmål som gäller på kort sikt uppfyllts och att beredningen inrättat
sin verksamhet i enlighet med de mer långsiktigt inriktade målen.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Kommunikationsforskningsberedningen. Regeringen
instämmer dock i RRV:s påpekande att en fördjupad analys av målstrukturen är
angelägen och att indelningen i verksamhetsgrenar bör övervägas ytterligare.
Enligt regeringens mening bör det därvid ligga nära till hands att pröva om den
verksamhetsindelning som redovisas i beredningens nya inriktningsplan även kan
läggas till grund för resultatredovisningen. Regeringen delar vidare RRV:s
uppfattning att de prestationer som hänför sig till ramanslagets förvaltningsdel
bör redovisas mer ingående.
Regeringen anser att den av Kommunikationsforskningsberedningen redovisade
inriktningsplanen utgör en utmärkt grund för beredningens fortsatta arbete. Den
nya programindelningen ger de strategiska frågorna ökad tyngd jämfört med
tidigare och bör därmed bättre tillgodose behovet av kunskapsunderlag för
övergripande kommunikationspolitiska ställningstaganden. Regeringen finner det
vidare värdefullt att modell och metodutvecklingen får en framskjuten plats och
att samspelet mellan kommunikationssektorns olika delar betonas.
Kommunikationsforskningsberedningen är den myndighet som har huvudansvaret för
kommunikationspolitiskt motiverad forskning och utveckling inom
telekommunikations- och informationsteknikområdet. Den resursförstärkning som
beredningen fick i samband med att sektorsforskningsansvaret övertogs från
dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94 uppgick endast till 15 miljoner
kronor per år. Enligt regeringens mening är det uppenbart att denna resursnivå
är klart otillräcklig mot bakgrund av den stora betydelse som samhälls-, använ-
dar-, nätverks- och effektorienterad forskning inom telekommunikations- och
informationsteknologiområdet i dag måste tillmätas. Det program för en förstärkt
forskning inom informationsteknologiområdet som Kommunikationsforsk-
ningsberedningen redovisat ger enligt regeringens bedömning en god grund för att
bredda forskningsbasen inom detta område.
Slutsats
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Som medlem i EU blir Sverige fullt delaktigt i de gemensamma forskningsprogram
som bl.a. innefattar transportområdet. Medlemskapet medför också att
Kommunikationsforskningsberedningen avlastas uppgiften att inom EES-avtalets ram
finansiera Sveriges deltagande i EU:s särprogram för transportforskning. Sett
över transportprogrammets hela löptid på fyra år motsvarar denna avlastning ca
15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening bör beredningens ramanslag
(anslaget F 3.) reduceras med motsvarande belopp, dvs. 22,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
Samtidigt bör emellertid ramanslaget tillföras 37,5 miljoner kronor för att
förstärka den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom informations-
teknikområdet. Regeringen ser detta som en angelägen överbryggningsinsats inför
ett mera samlat ställningstagande till informationsteknikforskningen i en
kommande forskningsproposition.
Sammantaget anser regeringen att Kommunikationsforskningsberedningens ramanslag
bör höjas med 14 930 000 kronor under budgetåret 1995/96. Hänsyn har därvid
också tagits till en beräknad minskning av beredningens egna lokalkostnader.
Det är angeläget att Kommunikationsforskningsberedningen kan besluta om
fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en längre period.
Regeringen anser därför att det även fortsättningsvis skall vara möjligt för
beredningen att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte
rimligt, vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt, att beredningen
låser betydande delar av sitt anslag för engagemang som sträcker sig bortom den
planeringsperiod som gäller för ramanslaget. Det bör, liksom under innevarande
budgetår, ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en
högsta ram för sådana åtaganden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 197 735 000 kronor.
2. i enlighet med vad som anförts bemyndigar regeringen att besluta om den ram
som skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad
avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren.
F 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
1993/94 Utgift 4 013 695 Reservation 4 986 304
1994/95 Anslag 30 000 000
1995/96 Förslag 61 000 000
varav 41 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Riksdagen fattade vid riksmötet 1992/93 beslut om att Kommunikationsforsk-
ningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprogram rörande användningen av el- och hybridfordon.
I förra årets budgetproposition redovisade regeringen bedömningen att bered-
ningen i fråga om forskningsprogrammet om el- och hybridfordon bör planera för
en insats omfattande sammanlagt 120 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 till
1996/97. Riksdagen godkände vad som anfördes i denna del.
För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 61 miljoner kronor anvisas för
programmets fortsatta genomförande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kronor.
F 5. Statistik och prognoser
1993/94 Utgift -
1994/95 Anslag 14 281 000
1995/96 Förslag 34 810 000
varav 23 206 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:TU34, rskr.
1992/93:397) och med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993 Delegationen för prognos- och
utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU). Enligt direktiven (dir.
1992/93:92) skall DPU utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, plane-
ringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av
transportsystemet. Delegationens ansvar innefattar vidare att utarbeta nu-
lägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna
riksomfattande resvaneundersökningar.
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvaret för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) överfördes fr.o.m. den 1 juli
1994 ansvaret för den officiella statistiken inom området transporter och
kommunikationer från Statistiska centralbyrån till DPU. Regeringen utfärdade i
juni 1994 en förordning (1994:756) med instruktion för Delegationen för prognos-
och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn som skall tillämpas i de delar
av verksamheten som gäller framställning av officiell statistik.
Medel för verksamheten anvisades under budgetåret 1993/94 under anslagsposten
A 2. Från och med budgetåret 1994/95 anvisas medel för verksamheten över
anslaget F 5. Statistik och prognoser.
Regeringens överväganden
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn har
redovisat en verksamhetsplan för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att planen
bör läggas till grund för verksamheten i de delar som gäller delegationens
nuvarande uppgifter.
Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och regeringens
strävan att i ökad utsträckning tillämpa en helhetssyn på kommunikationerna
anser regeringen emellertid att DPU:s analys- och planeringsuppgifter bör vidgas
till att omfatta hela kommunikationssektorn med dess olika kommunikationsmedier,
dvs. förutom fysiska transporter även post- och televerksamhet, m.m.
Regeringen är därvid fullt medveten om att analys- och planeringsförut-
sättningarna i många avseenden skiljer sig åt mellan olika delsektorer. Formerna
för finansiering och huvudmannaskap, graden av internationell konkurrens,
omfattningen av infrastrukturen m.m. skiftar. Det är naturligt att
planeringsunderlaget i hög grad måste anpassas till dessa skilda förhållanden.
Samtidigt är det uppenbart att de olika nätverken blir alltmer integrerade och
inbördes beroende och att politiken för olika delar av kommunikationssystemet
därför i ökad utsträckning måste utgå från en helhetssyn.
Med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det gäller planeringen inom
transportsektorn anser regeringen att det ligger närmast till hands att ge DPU
ansvaret även för att ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som
statsmakterna behöver inom övriga delar av kommunikationssektorn. Regeringen be-
dömer det därvid vara en fördel att DPU redan har ett samlat ansvar för att ta
fram grundläggande statistik för hela kommunikationssektorn. För att
delegationen skall kunna fullgöra de utökade analys- och planeringsuppgifter som
här förordats bör anslaget F 5. tillföras 3 000 000 kronor för budgetåret
1995/96. DPU är fr.o.m. innevarande
budgetår ansvarigt för officiell statistik inom området transporter och
kommunikationer. I samband med att detta ansvar övertogs från Statistiska cen-
tralbyrån, Statens järnvägar, Luftfartsverket samt Post- och telestyrelsen
erhöll inte DPU full kompensation för de ökade kostnaderna. Vidare medför
överenskommelser som träffats inom ramen för EU-samarbetet ökade anspråk på
vägtransportstatistiken. För att göra omläggningen av statistikansvaret kost-
nadsmässigt neutral och kunna möta de nya kraven på vägtransportstatistiken bör
därför anslaget F 5. tillföras 6 003 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Statistiken inom telekommunikations- och informationsteknikområdet är för
närvarande mycket bristfällig. Detta är enligt regeringens uppfattning mycket
otillfredsställande bl.a. med hänsyn till den stora och växande betydelse dessa
områden har för samhällsekonomin och levnadsförhållandena och mot bakgrund av
den snabba utveckling som sker av teknik och tjänster. Uppbyggnaden av en mer
tillförlitlig och heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill
anknuten informationsteknik bör därför forceras. Anslaget F 5. bör anvisas
3 000 000 kronor särskilt för detta ändamål.
DPU:s verksamhet har redan från början haft en sådan långsiktig och permanent
karaktär att den egentligen inte är förenlig med kommittéformen. Uppgiften att
svara för beställning av officiell statistik innebär också att kommitténs
verksamhet nu innefattar regelrätt myndighetsutövning. Detta återspeglas bl.a. i
att en särskild instruktion styr kommitténs arbete i denna del. Enligt rege-
ringens uppfattning finns det starka såväl formella som praktiska skäl för att
verksamheten bör bedrivas i myndighetsform. När regeringen nu föreslår att
delegationens verksamhet skall utvidgas ytterligare anser regeringen därför att
det samtidigt är lämpligt att ombilda DPU till myndighet. Förändringen bör träda
i kraft den 1 juli 1995. Anslaget F 5. bör i enlighet härmed tillföras 1 385 000
kronor för att täcka den nya myndighetens tillkommande lokal- och administra-
tionskostnader.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget F 5. Statistik och prognoser an-
visas 34 810 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
34 810 000 kronor.
F 6. Transportinformatik
1993/94Utgift -
1994/95Anslag* 2 000 000
1995/96Förslag 3 000 000
varav 2 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 F 6. Informationsteknologi
Regeringen utfärdade den 19 maj 1994 direktiv (dir. 1994:41) rörande
informationsteknikens användning i trafik- och transportsystemet. Enligt
direktiven skall en delegation utreda frågor om informationsteknikens
trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk kring
informationsteknikens användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda
insatser för att främja användningen av sådan teknik i transportsektorn.
Uppdraget skall vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens
verksamhet anvisas över anslaget F 6. Transportinformatik.
Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 3 000 000 kronor.
G. Meteorologi, geoteknik m.m.
G 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1993/94 Utgift 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
G 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
1993/94 Utgift 101 425 738
1994/95 Anslag 125 024 000
1995/96 Förslag 182 802 000
varav 121 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
G 3. EUMETSAT
1993/94 Utgift 28 870 402 Reservation 41 129 592
1994/95 Anslag 22 000 000
1995/96 Förslag 53 000 000
varav 53 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och
oceanografiska frågor. SMHI:s verksamhet skall finansieras med avgifter i den
utsträckning som kostnaderna inte täcks av anslaget. Anslaget skall användas för
myndighetsuppgifter vilka utförs inom SMHI:s basverksamhet och genom prognos-
och varningstjänst. SMHI:s uppdrags- och affärsverksamhet står för ca 60 % av
den totala omsättningen. Uppdrag är sådana tjänster som SMHI utför åt andra
myndigheter inom ramen för sitt myndighetsansvar. Uppdragsverksamheten skall ge
full kostnadstäckning. Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella grunder.
Riksdagen har uttalat att såväl uppdrags- som affärsverksamheten successivt
skall öka sitt bidrag till basverksamheten. För budgetåret 1994/95 beräknas
bidraget bli 44 miljoner kronor.
De övergripande målen för myndigheten är att för väder- och vattenberoende
verksamheter till lägsta möjliga kostnad producera planerings- och
beslutsunderlag av bestämd kvalitet och innehåll, med denna bastjänstproduktion
som grund bedriva en lönsam affärsverksamhet, arbeta som ett modernt, kund-
orienterat kunskapsföretag, och vara minst lika effektivt som jämförbara
organisationer inom den privata sektorn samt vara en resurs i miljöarbetet.
En särskild utredning om SMHI:s verksamhetsform har tillsatts. I avvaktan på
regeringens ställningstagande bör verksamheten prövas endast för ett år och
genomföras enligt nuvarande riktlinjer.
Riksrevisionsverket (RRV) har granskat SMHI:s årsredovisning för budgetåret
1993/94 och bedömt att den i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 1993/94 dels SMHI i uppdrag att redovisa
förutsättningarna för att öka användarfinansieringen vad gäller vidareutveckling
av tekniken som syftar till att öka träffsäkerheten i prognoserna, dels SMHI och
Chefen för Flygvapnet i uppdrag att gemensamt utreda hur samordningen av den
militära och civila vädertjänsten ytterligare kan ökas. Uppdragen har redovisats
under år 1994.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som beslutades av riksdagen år
1993 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 182 802 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 288 000 000 kr
Resultatbedömning
Verksamheten redovisas för affärsområdena Samhälle, Trafik, Miljö-Energi och
Konsument. Nyckeltal och kvalitetsmått finns för de flesta verksamhetsområden
liksom kommentarer om orsaken till resultaten. Nyttan av väderprognoser och
effekter i samhället beskrivs. Regeringen instämmer i RRV:s påpekande att fler
verksamhetsområden bör kunna beskrivas med kvantitativa resultatmått och
styckkostnader.
SMHI redovisar ett anslagssparande från budgetåret 1993/94 på 18,9 miljoner
kronor. Orsaken är bl.a. förseningar i stora investeringar. Affärs- och
uppdragsverksamhetens omsättning var 239 miljoner kronor. Resultatet för
budgetåret 1993/94 visar på ett underskott på ca 1 miljon kronor vilket
förklaras av att myndigheten belastat resultatet med en semesterlöneskuld.
Budgetåret 1994/95 förväntas ett överskott på ca 3,5 miljoner kronor och för
budgetåret 1995/96 ca 5 miljoner kronor.
Tidigare reservationer och överskott
SMHI har under budgetåret 1993/94 använt medel från en reservation från
budgetåret 1992/93 för finansiering av rationaliseringar i det meteorologiska
observationssystemet (OBS 2000). Genom OBS 2000 kommer ca 100 observa-
tionsstationer med 130 arbetstillfällen att ersättas med automatiska mätstatio-
ner och med fjärranalysmätningar. Kostnaderna för avveckling av personal kommer
huvudsakligen att uppstå under budgetåren 1994/95 och 1995/96. SMHI räknar med
minskade kostnader för observationer motsvarande 5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 och därefter ca 10 miljoner kronor per år.
Regeringen har i ett särskilt beslut angett att SMHI skall få använda ett
överskott i uppdrags- och affärsverksamheten som redovisades vid utgången av
budgetåret 1992/93. 17,2 miljoner kronor skall satsas på rationaliseringar i
basproduktionen under budgetåret 1994/95 och 13,8 miljoner kronor för att
påskynda utvecklingen av affärsverksamheten under budgetåren 1994/95-1997.
Investeringar
Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad jämfört med redovisningen i den
fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94-1995/96. Budgetåret
1995/96 har de totala utgifterna för investeringar beräknats till 57 miljoner
kronor varav OBS 2000 står för ca 13,1 miljoner kronor.
Kapitalkostnaderna för den anslagsfinansierade verksamheten bedöms bli ca 17
miljoner kronor och för uppdrags- och affärsverksamheten ca 27 miljoner kronor.
Slutsatser
Med hänsyn taget till kravet på besparingar i statsbudgeten innebär förslaget om
medelstilldelning ytterligare krav på besparingar för budgetåret 1995/96. I
utredningen om SMHI:s verksamhetsform ingår att analysera SMHI:s ekonomi. Inför
budgetåret 1997 och därefter kommer utredningens analys att vara en viktig del
när det gäller att fastställa de förutsättningar som långsiktigt skall gälla för
SMHI:s verksamhet.
SMHI är beredskapsmyndighet. Försvarsmaktens vädertjänstfunktion är nära
samordnad med och beroende av SMHI:s produktionssystem. Överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) bedömer att det skydd som finns i dag är otillräckligt för att
säkerställa prognosproduktionen från SMHI i Norrköping i en kris eller
krigssituation. Vidare anser ÖCB att det är angeläget att delar av SMHI:s
produktionssystem dubbleras. SMHI begär i sin anslagsframställning 5 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 för investeringar i kommunikationssystem och 2
miljoner kronor för drift av systemen. ÖCB tillstyrker i programplanen för
1995/96-1999/2000 att investeringarna genomförs men att kostnaderna bestrids
utanför planeringsramen. Regeringen är nu inte beredd att anvisa medel för
detta ändamål. SMHI:s roll i det civila försvaret behandlas i utredningen om
SMHI:s verksamhetsform.
SMHI hämtar observationer från mätstationer på fyrplatser. I samband med att
Sjöfartsverket rationaliserar sin verksamhet vid fyrarna planerar SMHI att
ersätta de nuvarande mätningarna med automatiska mätningar från bojar. SMHI
begär i sin anslagsframställning 1,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för
mätningar från bojar, anslutning till internationellt forskningssamarbete och
samarbete med de baltiska staterna för utveckling av bojar i Östersjön.
Regeringen är nu inte beredd att anvisa medel för detta ändamål.
I syfte att förbättra planeringsunderlaget vid höga flöden begär SMHI i sin
anslagsframställning 1,4 miljoner kronor per år under budgetåren 1995/96-1998
för utveckling av s.k. riskzonkartor. Regeringen har erfarit att frågan kommer
att tas upp i den av regeringen tillsatta utredningen om dammsäkerhet och
avvaktar därför utredningens ställningstagande.
Regeringen föreslår att det anvisas 53 miljoner kronor för budgetåret 1995/96
för medlemsavgifter i Eumetsat för år 1996.
Ekonomiskt samarbete i Europa
För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt skapa
förutsättningar för en konkurrens mellan privata aktörer och de nationella
instituten på lika villkor har SMHI tillsammans med 16 andra meteorologiska
institut ansökt hos EU-kommissionen att få bilda en ekonomisk intresseförening
(Ecomet). Priserna på data, produkter och tjänster skall bestämmas mot bakgrund
av att informationen baseras på den meteorologiska infrastruktur
(observationsnät, kommunikationsnät och prognosmodeller) som medlemmarna i
Ecomet har kostnader för. EU-kommissionen har ännu inte tagit beslut i frågan.
Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om Sveriges deltagande i
Ecomet.Regeringen gav år 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda konsekvenserna
av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget har redovisats den 28 januari
1994.
SMHI:s samarbetsavtal
I syfte att bättre definiera samhällets behov av SMHI:s tjänster och för att
stärka uppdrags- och affärsverksamheten har SMHI avtal med sina större kunder.
Under budgetåret 1993/94 har nya avtal med Statens naturvårdsverk och Statens
räddningsverk trätt i kraft och avtalen med Sveriges Radio och Sveriges
Television och Försvarsmakten reviderats. Diskussioner om avtal pågår med
Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning och
Sjöfartsverket. Det finns också ett avtal med Statens Strålskyddsinstitut om
beredskap mot kärnkraftsolyckor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,
2. till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 182 802 000 kronor,
3. till EUMETSAT för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
53 000 000 kronor.
G 4. Statens geotekniska institut
1993/94 Utgift 1 000
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
G 5. Bidrag till statens geotekniska institut
1993/94 Utgift 16 125 333
1994/95 Anslag 16 217 000
1995/96 Förslag 22 897 000
varav 15 664 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för
geotekniska frågor. SGI har ett sektorsövergripande ansvar och skall vara ett
oberoende geotekniskt institut och centrum för geotekniska frågor i Sverige.
Det övergripande målet för SGI är att genom obunden forskning verka för en
optimal användning av mark i samband med planering och byggande. Institutets
åtgärder skall baseras på en god hushållning med markresurser.
SGI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena forskning, säkerhetsfrågor, information och
internationellt arbete, konsultation samt ledning och administration. I
årsredovisningen ingår också en personalekonomisk och ekonomisk redovisning. SGI
redovisar ett behov av en låneram på 8 000 000 kronor, vilket innebär en
utökning med 2 000 000 kronor. Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret
1993/94 till 58 963 736 kronor, varav 42 786 539 kronor utgörs av avgifter.
Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 58 966 731 kronor.
Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på
1 933 493 kronor. Ackumulerat överskott var enligt balansräkningen, med hänsyn
taget till årets resultat, 4 346 836 kronor. RRV:s revisionsberättelse
innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden
1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 22 897 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 54 000 000 kr
Resultatbedömning
Statens geotekniska instituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen i allt
väsentligt uppfyllts.
De avvikelser från planen som institutet redovisar för forskningsverksamheten
bedöms kunna åtgärdas under budgetperioden 1995/96.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Statens geotekniska institut. Regeringen instämmer
dock i RRV:s påpekande att årsredovisningen tydligare kan redovisa institutets
prestationer i relation till bakomliggande mål. Regeringen har erfarit att
institutet redan har påbörjat arbetet med att åstadkomma en än mer tydlig
resultatredovisning.
Slutsatser
De verksamhetsmål och de riktlinjer som lagts fast för institutets verksamhet
under planeringsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Institutets behov av en
ökad låneram tillgodoses. Med hänsyn till kravet på besparingar i statsbudgeten
och en beräknad minskning av lokalkostnader bör emellertid bidraget till Statens
geotekniska institut minskas med 1 428 000 kronor i förhållande till
planeringsramen för innevarande budgetår. SGI skall i årsredovisningen för
budgetåret 1995/96 redovisa särskilt vilka åtgärder som vidtagits för att möta
besparingskraven, och vilka konsekvenser detta fått för verksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag
på 1 000 kronor,
2. till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 22 897 000 kronor.
G 6. Statens haverikommission
1993/94 Utgift 0
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
Statens haverikommission (SHK) har som övergripande mål att, i syfte att öka
säkerheten, undersöka orsaken till samtliga allvarliga sjö-, luftfarts- och
järnvägsolyckor och andra allvarliga olyckor samt tillbud till sådana olyckor.
SHK delar in sina kostnader i fasta kostnader och i kostnader för de särskilda
undersökningarna. De fasta kostnaderna utgörs av sådana som inte kan hänföras
till någon särskild undersökning och betalas av Försvarsdepartementet,
Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten (tidigare Chefen
för flygvapnet).
De rörliga kostnaderna skall bäras av berörda utom de rörliga kostnader som
hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och
järnvägsolyckor, vilka finansieras från fjärde huvudtitelns anslag D 4.
Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94 innehåller
inga invändningar.
Fr.o.m. budgetåret 1994/95 gäller att SHK måste låna i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Statens haverikommission
SHK har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 hemställt
om ett anslag om 1 000 kronor samt att de fasta kostnaderna för verksamheten
fördelas enligt föregående budgetår. Kostnadsfördelningen för budgetåret 1994/95
är enligt följande:
Försvarsdepartementet 15 %
Luftfartsverket 50 %
Sjöfartsverket 10 %
Banverket 5 %
Försvarsmakten 20 %
De fasta kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats till 5,8 miljoner
kronor. SHK anser att de fasta kostnaderna i nuvarande prisläge kan beräknas
till 3,2 miljoner kronor för varje halvårsperiod under budgetåret 1995/96 dvs.
totalt 9,6 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Den 28 september 1994 uppdrog regeringen åt SHK, efter samråd med företrädare
för Estlands regering, att biträda i utredningsarbetet med anledning av
passagerarfärjan M/S Estonias förlisning. Den internationella
haverikommissionens uppgift är att bl.a. klarlägga händelseförloppet, dess orsak
och ge underlag för åtgärder för att förhindra en ny olycka.
I årsredovisningen för budgetåret 1993/94 framgår det att de fasta kostnaderna
uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. Regeringen beräknar att statens bidrag
till SHK:s administrationskostnader för budgetåret 1995/96 uppgår till maximalt
9,6 miljoner kronor. Den av SHK föreslagna fördelningen av de fasta kostnaderna
för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda
intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna
får dessa högst uppgå till det belopp som anvisas från fjärde huvudtitelns
anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens haverikommission för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kronor.
H. Övriga ändamål
H 1. Viss internationell verksamhet
1993/94 Utgift 4 385 957
1994/95 Anslag 7 696 000
1995/96 Förslag 13 083 000
varav 7 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras av Kommunikationsdepartementet för kostnader bl.a. för
medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella
organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar,
FN:s kommission för Europa (ECE), Internationella järnvägsfördragen m.m. (COTIF,
OCTI m.m.), Internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.) samt EU.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 13 083 000 kronor för
dessa ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 13 083 000 kronor.
H 2. Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
1993/94 Utgift 15 163 000
1994/95 Anslag 285 000
1995/96 Förslag 285 000
Styrelsen för riksfärdtjänst avvecklades vid årsskiftet 1993/94. En särskild
avvecklingskommitté inrättades vid den tidpunkten för att bl.a. svara för
utbetalningar av medel för resor med riksfärdtjänsten som beslutats före den
1 januari 1994 och som ägde rum fram t.o.m. utgången av januari 1994.
Avvecklingskommittén verkade t.o.m. den 30 juni 1994. Det kan dock tänkas att
det även efter den tidpunkten kan komma in räkningar för sådana resor med
riksfärdtjänsten för vilka staten har ett betalningsansvar, teoretiskt sett ända
fram till år 2004. Medel bör därför reserveras för betalning för sådana resor
och för viss administration av verksamheten.
För budgetåret 1995/96 föreslås ett anslag på 285 000 kronor för kostnader för
avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kronor.
Innehållsförteckning
Sjätte huvudtiteln
1 Inledning
12 A. Infrastruktur
33 1 Vägverket: Administrationskostnader 463 631 000
34 2 Drift och underhåll av statliga vägar 5 867 250 000
37 3 Byggande av vägar 7 592 656 000
38 4 Byggande av länstrafikanläggningar 2 374 000 000
39 5 Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar 329 449 000
39 6 Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 000
40 7 Vägverket: Kostnader för registerverk-
samhet 598 513 000
41 8 Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. 1 000
47 9 Banverket: Administrationskostnader 445 992 000
48 10 Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar 4 396 175 000
50 11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar 9 408 060 000
51 12 Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader 648 000 000
51 13 Järnvägsinspektionen 27 335 000
52 14 Banverket: Försvarsuppgifter 63 486 000
32 258 374 000
54 B. Sjöfart
62 1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. 68 624 000
63 2 Transportstöd för Gotland 250 000 000
64 3 Handelsflottans kultur- och fritidsråd 1 000
65 4 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 94 008 000
66 5 Bidrag till svenska rederier 510 000 000
67 6 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg 1 000
922 634 000
68 C. Luftfart
74 1 Beredskap för civil luftfart 106 300 000
75 2 Driftbidrag till kommunala flygplatser
i skogslänen 15 200 000
121 500 000
77 D. Post och telekommunikation
81 1 Post- och telestyrelsen 248 981 000
83 2 Upphandling av
särskilda samhällsåtaganden 539 588 000
84 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice 300 000 000
85 4 Kostnader förenade med statens
ägande i SOS Alarmering AB 210 000 000
86 5 Informationsteknik: Telekommunika-
tion m.m. 37 500 000
1 336 069 000
88 E. Kollektivtrafik och samhällsköpta
tjänster m.m.
91 1 Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB
Swedcarrier 1 000
91 2 Köp av interregional persontrafik på
järnväg m.m. 795 900 000
93 3 Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss kollektivtrafik 309 471 000
95 4 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder
inom den civila delen av totalförsvaret 3 456 000
1 108 828 000
97 F. Kommunikationsforskning
97 1 Statens väg- och transportforsknings-
institut 1 000
97 2 Bidrag till Statens väg- och transport-
forskningsinstitut 49 356 000
99 3 Kommunikationsforskningsberedningen 197 735 000
102 4 Bidrag till forskning om el- och
hybridfordon 61 000 000
103 5 Statistik och prognoser 34 810 000
105 6 Transportinformatik 3 000 000
345 902 000
106 G. Meteorologi, geoteknik m.m.
106 1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut 1 000
106 2 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut 182 802 000
106 3 EUMETSAT 53 000 000
110 4 Statens geotekniska institut 1 000
110 5 Bidrag till Statens geotekniska institut 22 897 000
112 6 Statens haverikommission 1 000
258 702 000
114 H. Övriga ändamål
114 1 Viss internationell verksamhet 13 083 000
114 2 Kostnader för avveckling av Styrelsen
för riksfärdtjänst m.m. 285 000
13 368 000
Summa kronor 36 365 377 000