Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 10 till kompletteringspropositionen 1995 Arbetsmarknadsdepartementet (Tionde huvudtiteln) Inledning Som regeringen framhållit i proposition 1994/95:218 En effektivare ar- betsmarknadspolitik m.m. är den viktigaste uppgiften att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera så att sysselsättningen kan öka och arbetslösheten pressas ned. Arbetsmarknadspolitiken spelar här en central roll för att främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Genom en flexibel och väl fungerande arbetsmarknad undviks inflationsdrivande flaskhalsar. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken måste också inriktas mot att motverka långtidsarbetslöshet och rundgång mellan öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I nämnda proposition presenteras flera förslag som innebär en effektivare användning av resurserna, en ökad samverkan, färre regler och mindre detaljstyrning och därmed en bättre uppföljning. Vidare föreslås åtgärder som motverkar långtidsarbetslösheten och hävdar arbetslinjen.I föreliggande proposition föreslår regeringen ytterligare förändringar i samma riktning. Under littera A. Arbetsmarknad m.m. föreslås att kompensations- och ersättningsnivåerna i arbetslöshetsersättningarna sänks. Dessutom föreslås en skärpning av arbetsvillkoret i arbetslöshetsersättningen. Detta minskar belast- ningen på statsbudgeten. Dessutom innebär det en harmonisering med övriga soci- alförsäkringar då regeringen tidigare i denna proposition föreslagit motsvarande sänkningar i sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen. Vidare föreslås en begränsning för dem som erhåller arbetslöshetsersättning vid sidan av tillsvidareanställning på deltid samt vissa förändringar av teknisk na- tur. Den reviderade finansplanen föranleder en ny anslagsberäkning för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. I förhållande till 1995 års budgetproposition ökar anslaget trots en lägre öppen arbetslöshet och ovan nämnda besparingar. Detta beror på ökade åtgärdsvolymer i form av arbetslivsutveckling och datortek samt större räntebetalningar. Lönegarantifonden avskaffas och ett nytt förslagsanslag, Bidrag till lönegarantiersättning, förs upp under tionde huvudtiteln. Utan att öka belastningen på statsbudgeten beräknas den skuld som kvarstår från lönegarantifonden kunna amorteras av till utgången av budgetåret 1997. Under littera D. Invandring m.m. föreslår regeringen åtgärder som motverkar den ökande segregationen i invandrartäta bostadsområden. Vidare föreslås att medel avsätts för att underlätta bosniska flyktingars hemvändande samt för överföring av personer från Bosnien-Hercegovina till Sverige för medicinsk vård. Till sist föreslås mer rättvisa utbetalningsregler för ersättningen till kommunerna för åtgärder för flyktingar. A. Arbetsmarknad m.m. A 5.Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. För budgetåret 1995/96 har riksdagen under anslaget Bidrag till arbets- löshetsersättning m.m. anvisat ett förslagsanslag på 59 765 000 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233). Vissa förslag i denna proposition och nya prognoser över arbetslöshetens utveckling m.m. föranleder justeringar av de beräknade kostnaderna. Kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänks från 80 till 75 % Regeringens förslag: Kompensationssnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänks fr.o.m. den 1 januari 1996 från 80 till 75 % av dagsförtjänsten före arbetslösheten. Skälen till regeringens förslag: Dagpenning lämnas i dag med 80 % av den försäkrades dagsförtjänst före arbetslösheten upp till högsta dagpenning. För den som har vissa pensionsförmåner är kompensationsgraden lägre och avdrag görs för den pension som den arbetslöse uppbär. Regeringens förslag innebär ingen förändring i pensionsreglerna eller för de fall då den arbetslöse får ersättning vid arbetslöshet från annan än arbetslöshetskassa. Huvudsakligen två skäl ligger bakom regeringens förslag till en sänkning av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena är det statsfinansiella läget. Arbetslöshetsförsäkringen går med stort underskott trots den förstärkning av finansieringen som gjorts genom omläggningen av arbetsgivarnas socialavgifter samt återinförandet av finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna. För det andra innebär en sänkning av kompensationsnivån en harmonisering i detta avseende av arbetslöshetsförsäkringen och övriga socialförsäkringar. Även om det underlag på vilket dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen beräknas inte är detsamma som det på vilket sjukersättning och föräldrapenning beräknas bör kom- pensationsgraden ändå vara densamma. Regeringen föreslår i denna proposition att kompensationsnivån i sjuk- ersättningssystemen och föräldraförsäkringen ändras till 75 % av inkomsten. Sam- ma kompensationsnivå bör gälla i arbetslöshetsförsäkringen. Detta kommer att medföra en större likhet vad gäller dagpenningen från det olika försäkrings- formerna, vilket i sin tur leder till att det inte kommer att finnas något intresse att välja den ena försäkringsformen före den andra av enbart ekonomiska skäl. Eftersom arbetslinjen också gäller inom sjukförsäkringsområdet där man verkar för rehabilitering förstärker likheten i kompensationsnivåerna den försäkrades intresse att inte skjuta upp sin återgång till arbetsmarknaden. Förslaget föranleder en ändring i 20 § lagen (1973:370) om arbetslös- hetsförsäkring och vad gäller inkomstrelaterad ersättning från KAS en ändring av övergångsbestämmelserna i lagen (1994:1674) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslaget bör gälla fr.o.m. den 1 januari 1996. Grundbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet sänks Även de som erhåller kontant arbetsmarknadsstöd bör beröras av motsvarande sänkning av kompensationsgraden. Regeringen avser därför, under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget om kompensationsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen, att fr.o.m. den 1 januari 1996 sänka grundbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet från 245 till 230 kr per dag. Detta innebär att den lägsta ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen och inkomstrelaterad KAS också sänks till 230 kr per dag. Utbildningsbidragen Den som är berättigad till dagpenning från arbetslöshetskassa och deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd där utbildningsbidrag lämnas får ett utbildningsbidrag som motsvarar ersättningen från arbetslöshetskassan. Motsvarande regler gäller för den som uppbär inkomstrelaterad KAS. En sänkning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen medför således motsvarande sänkning av utbildningsbidragen. För de personer som inte är berättigade till inkomstrelaterad ersättning lämnas utbildningsbidrag motsvarande grundbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet. Ett sänkt grundbelopp påverkar således även dessa utbildningsbidrag. Besparingens storlek Den besparing som uppnås genom en sänkt ersättningsnivå till 75 % och sänkt grundbelopp till 230 kr uppgår under tionde huvudtiteln till sammanlagt 2,5 miljarder kronor för budgetåret 1995/96. Ersättning vid sidan av deltidsarbete I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 11) föreslog regeringen en 20-årsgräns för rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen godkände inte förslaget (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233). För att ändå minska utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen förordade riksdagen att regeringen ändrar i förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring avseende ersättning vid sidan av deltidsarbete. Deltidsarbetslösheten har i många år varit ett stort problem och utbudet av deltidsanställningar har ökat. Kvinnorna utgör större delen av de deltidsarbetslösa och det är ett genomgående mönster att deltidsarbetslöshet återfinns inom kvinnodominerade branscher, dvs. anställda inom den offentliga sektorn och de delar inom den privata sektorn som har många kvinnor anställda såsom handel, kontor, turism och övriga servicenäringar. Det finns flera orsaker till deltidsproblematiken varav reglerna i arbetslöshetsersättningen är en icke oväsentlig sådan. Arbetsgivaren kan i och med reglerna om utfyllnad från arbetslöshetsförsäkringen vända sig till en större krets arbetstagare än den som enbart önskar deltidsarbete. Arbetsgivaren kan också hålla ner sina kostnader genom att ha deltidsanställda som när arbetsgivaren så önskar tillfälligt erbjuds mertid. Genom generösa regler för utfyllnad med arbetslöshetsersättning saknar arbetsgivaren motiv att organisera arbetet så att arbetslöshet inte uppstår. För de deltidsarbetslösa arbetstagarnas del innebär reglerna om utfyllnad med arbetslöshetsersättning att de kan få ekonomisk ersättning för den tid då arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete i den omfattning som arbetstagaren tidigare haft och även i fortsättningen önskar. Samtidigt kan det alltså finnas risk för att arbetsgivarens intresse för att inrätta heltidsarbeten inte är tillräckligt starkt eftersom arbetstagaren ändå får ekonomisk kompensation, om än i mindre grad, för den arbetslösa tiden.Större tyngd måste läggas på arbetsförmedlingens prövning av rätten till ersättning. Enligt 20 § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring skall en sådan prövning göras var sjätte månad. I samband med denna prövning bör arbetsförmedlingen ytterligare inventera möjligheterna att erbjuda heltidsarbete hos annan arbetsgivare eller genom lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd stötta den deltidsarbetslöse i möjligheterna att byta arbete. Regeringen avser att utfärda föreskrifter som fr.o.m. den 3 juli 1995 innebär inskränkningar i ersättningsrätten för den som har en tillsvidareanställning på deltid men som tidigare haft en högre sysselsättningsgrad och som begär utfyllnad från arbetslöshetsersättningen. Den som har en tillsvidareanställning på deltid får ersättning baserad på tidigare arbete ersättningsperioden ut. Kvalificerar sig den sökande till en ny ersättningsperiod genom det fasta deltidsarbetet kommer detta att utgöra grunden för ersättningen i den nya perioden. För budgetåret 1995/96 beräknas denna inskränkning innebära en kostnadsminskning på 492 miljoner kronor. Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsersättningen. I utredningen kommer bland annat frågor om arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete att behandlas. Rätten till merarbete för deltidsarbetslösa skall med förtur utredas inom ramen för arbetsrättskommissionens arbete. Ytterligare förändringar Med hänsyn till det statsfinansiella läget och som ett led i att stärka arbetslinjen kommer regeringen att föreslå ytterligare förändringar inom arbets- löshetsersättningens område. Inträde i arbetslöshetskassa beviljas efter ansökan den som arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per vecka inom kassans verksamhetsområde. I det arbetsvillkor som uppställs för rätt till ersättning från arbetslöshetskassan kan ingå arbete eller med arbete jämställd tid exempelvis tid med föräldrapenning eller värnplikt eller arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabitering för vilken statligt utbildningbidrag utgått. Det är för närvarande alltså möjligt att få arbetslöshetsersättning utan att ha arbetat annat än under en mycket begränsad tid. Anknytningen till arbetsmarknaden kan alltså vara mycket svag. Regeringen anser att för att beviljas ersättning för en första ersättningsperiod skall krävas att den arbetslöse uppfyllt ett arbetsvillkor som endast består av förvärvsarbete. Samma regler bör gälla för kontant arbetsmarknadsstöd, där dock rätt till ersättning grundad på avslutad utbildning bör kvarstå. Nu finns regler om avstängning från rätten till ersättning som bland annat säger att den som frivilligt lämnat sitt arbete utan giltig anledning skall avstängas från ersättning i 20 ersättningsdagar. För att kraftfullt hävda arbetslinjen anser regeringen att denna avstängningstid bör utökas till 60 ersättningsdagar. Regeringen återkommer under hösten 1995 med närmare förslag inom båda dessa områden med ikraftträdande den 1 januari 1996. Förslagen avseen- de arbetsvillkoret och avstängningsreglerna skall utformas så att en bespa- ringseffekt om sammanlagt minst 1300 miljoner kronor per år uppnås. Plikttjänstgöring och arbetslöshetsersättning Regeringens förslag: Begreppet "värnpliktstjänstgöring" i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd ersätts fr.o.m. den 1 juli 1995 med begreppet "tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt". Skälen för regeringens förslag: I lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd får två månader av fullgjord värnplikt jämställas med förvärvsarbete vid uppfyllandet av arbetsvillkoret. Övrig tid i värnplikt är överhoppningsbar vid ramtidsberäkningen. Med värnplikt likställs vapenfri tjänst. Regler om värnpliktstjänstgöring finns nu i värnpliktslagen. Denna lag kommer, i och med att lagen om totalförsvarsplikt träder i kraft den 1 juli 1995, att upphävas. Bestämmelserna om plikttjänstgöring kommer att återfinnas i lagen om totalförsvarsplikt. Genom lagen om totalförsvarsplikt införs en för totalförsvaret gemensam tjänstgöringsskyldighet. Denna tjänstgöringsskyldighet benämns totalförsvarsplikt. Enligt lagen är en totalförsvarspliktig skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Tjänstgöringen fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Även den som skrivits in för tjänstgöring och beviljats rätt att vara vapenfri fullgör tjänstgöringen inom ramen för totalförsvarsplikten. Kvinnor kan frivilligt ansöka om att få genomgå en antagningsprövning som motsvarar mönstring. Om en kvinna vid en sådan prövning uppfyller förutsättningarna för tjänstgöringen kan hon, om hon samtycker till det, skrivas in för värnplikt eller för civilplikt med längre grundutbildning (lagen [1994:1810] om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning). Vidare innebär den del av totalförsvarsplikten som inte kräver mönstring eller antagningsprövning för kvinnor att alla som är bosatta i Sverige kan åläggas att tjänstgöra med civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Den allmänna tjänsteplikten kommer i fråga endast när det råder höjd beredskap förutsatt att regeringen föreskrivit att allmän tjänsteplikt skall gälla. En av grundprinciperna i lagen om totalförvarsplikt är att det krigsor- ganisatoriska behovet av pliktpersonal skall styra antalet inskrivna för värnplikt och civilplikt. Att kvinnor kan skrivas in för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning kommer därför inte att innebära att det faktiska antalet personer som fullgör sådan tjänstgöring utvidgas. Vad som blir effekten av denna följdändring är en, som regeringen bedömer det, viss utökning av den personkrets som kan komma i åtnjutande av vissa fördelar när det gäller uppfyllandet av arbetsvillkoret och beräkningen av ramtiden. I praktiken rör det sig endast om de personer som fullgör civilplikt med kort grundutbildning. Denna utbildning varar i regel ett fåtal dagar och det är just dessa dagar som eventuellt kommer att ingå i arbetsvillkoret eller ramtidsberäkningen. De eventuella kostnader som denna begränsade utökning av personkretsen kan komma att medföra torde vara små. Vad det är fråga om är, såsom framhållits i prop. 1994/95:6, i huvudsak tekniska anpassningar till lagen om totalförsvarsplikt. Mot bakgrund av vad ovan anförts föreslår regeringen att begreppet "värnpliktstjänstgöring" i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd fr.o.m. den 1 juli 1995 ersätts med begreppet "tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt". En mer rättvisande redovisning När utbetalning av dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen skall ske rekvirerar AMS medel från staten. Enligt 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall för finansiering av statens kostnader för utbetalade arbetslöshetsersättningar en arbetslöshetskassa till staten betala finansieringsavgift. Enligt samma lagregel skall arbetslöshetskassan betala en utjämningsavgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag. I enlighet med 12 § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring inbetalas finansieringsavgift varje månad till AMS och avgiften avräknas det belopp som rekvireras. Statsbidraget speglar därför inte bruttokostnaden för ersättningen till arbetslöshetskassorna. Utjämningsavgiften är kopplad till ett utjämningsbidrag på så sätt att de tillsammans är avsedda att utjämna de olika arbetslöshetskassornas administrationskostnader och därigenom i viss mån minska de skillnader i medlemsavgifter som annars skulle uppstå. I enlighet med principerna om bruttobudgetering bör därför finansieringsavgiften och utjämningsavgiften tas upp på inkomsttitel och utgifterna under ifrågavarande anslag öka i motsvarande mån. Kostnader Arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet Budgetåret 1995/96 beräknas statsbidraget till ersättning till medlemmar i arbetslöshetskassor uppgå till 40 miljarder kronor och utbetalningarna från KAS att uppgå till 2,7 miljarder kronor. För samma tid beräknas utjämningsbidraget uppgå till 64 miljoner kronor. Arbetslivsutveckling För budgetåret 1995/96 bör, som regeringen nyligen anfört i proposition 1995/96:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, antalet platser i arbetslivsutveckling omfatta 30 000 personer i genomsnitt per månad. Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagarna under budgetåret beräknas till 4,7 miljarder kronor. Datortek För budgetåret 1995/96 bör, som regeringen också anfört i samma proposition under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, omfattningen av antalet platser i datortek vara 20 000 personer i genomsnitt per månad. Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagarna under budgetåret beräknas till 2,3 miljarder kronor. Räntekostnader Till och med innevarande budgetår disponeras en kredit om högst 100 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret för kostnaderna för arbetslöshetsersättning och permitteringslöneersättning. Vid utgången av budgetåret 1994/95 beräknas skulden som kvarstår på kontot uppgå till knappt 84 miljarder kronor och räntor på detta belopp beräknas för budgetåret 1995/96 uppgå till drygt 11 miljarder kronor. Sammanfattande medelsberäkning Bidrag till arbetslöshetsförsäkringen 40 317 925 000 kr Kontant arbetsmarknadsstöd 2 680 202 000 kr Utbildningsbidrag vid - ALU 4 711 552 000 kr - Datortek 2 306 690 000 kr Räntekostnader 11 278 509 000 kr Utjämningsbidrag 63 704 000 kr Anslagsbehov under budgetåret 1995/9661 358 582 000 kr Härtill kommer kostnaderna för utbildningsvikariat. För denna åtgärd utgår inte bidrag som belastar anslaget. I stället ges möjlighet till avdrag från arbetsgivaravgifterna, vilket påverkar inkomsttitel 1254 Arbetsmarknadsavgift. För budgetåret 1995/96 beräknas dessa avdrag uppgå till 5 554 400 000 kr. Lagförslag Flera av förslagen under anslaget innebär ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1993:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslag till lagändringar har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen finns i Bilaga 1. Förslagen faller inte inom Lagrådets granskningsområde. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) omkontant arbetsmarknadsstöd, 3. med ändring av sitt beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr.1994/95:233),till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. förbudgetåret 1995/96anvisar ett förslagsanslag på 61 358 582 000 kr. A 6.Bidrag till lönegarantiersättning Nytt anslag (förslag) 2 419 600 000 varav1 600 200 000är beräknat för juli 1995 - juni 1996 Från anslaget finansieras kostnader enligt lönegarantilagen. Dessa utgifter finansieras t.o.m. innevarande budgetår från lönegarantifonden. Vidare finansieras från anslaget avbetalningen av den skuld som kvarstår från lönegarantifonden. Bakgrund När en arbetsgivare har försatts i konkurs kan en arbetstagare under vissa omständigheter få ersättning för sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Utbetalningarna av lönegarantimedel handhas av länsstyrelserna som i sin tur rekvirerar medel från lönegarantifonden som förvaltas av Kammarkollegiet. Fondens intäkter består av influtna arbetsgivaravgifter i form av lönegarantiavgift. Dessutom återbetalas en del av redan utbetalda lönegarantimedel via utdelning från konkurser till länsstyrelserna som vidarebefordrar dessa belopp till Kammarkollegiet. På grund av ett stort antal konkurser under senare år har utgifterna varit större än intäkterna och ett ackumulerat underskott har uppstått. För att täcka underskottet disponeras en rörlig kredit hos Riksgäldskontoret. Lönegarantifonden avskaffas I 1995 års budgetproposition anmälde regeringen att den avsåg att återkomma i fråga om lönegarantifondens avskaffande i enlighet med principerna om en ökad bruttobudgetering. Således bör ett anslag inrättas under denna huvudtitel varifrån ifrågavarande kostnader skall betalas. Utbetalningarna av lönegarantimedel bör även fortsättningsvis handhas av länsstyrelserna. Lönegarantiavgiften förs in på statsbudgeten under en egen inkomsttitel. En särskild inkomsttitel bör också inrättas för återbetalningarna från länsstyrelserna. De medel som flyter in på dessa inkomsttitlar beräknas under nästa budgetår att vara större än utgifterna för lönegarantin. Det överskott som härigenom uppstår bör användas till att betala av skulden hos Riksgäldskontoret. Vid ingången av budgetåret 1995/96 beräknas skulden uppgå till drygt 2,5 miljarder kronor. Med hänsyn tagen till avbetalningen beräknas räntorna för hela budgetåret uppgå till omkring 250 miljoner kronor. Med dessa förutsättningar kommer skulden att vara slutamorterad vid utgången av budgetåret 1997. Tills dess kvarstår behovet av den kredit som enligt riksdagens medgivande får disponeras i Riksgäldskontoret (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233). Den förändrade hanteringen av lönegarantiavgifter kräver en ändring av 4 kap. 10 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Ett förslag till lagändring har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget finns i Bilaga 1. Kostnader Lönegaranti Budgetåret 1993/94 utbetalades knappt 2 miljarder kronor i garantibelopp.Under år 1993 skedde ett trendbrott och antalet företagskonkurser minskade. Även storleken på de konkursdrabbade företagen har minskat varför färre arbetstagare berörs. Utgifterna kan förväntas minska ytterligare på grund av de ändringar av villkoren i lönegarantireglerna som började gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 och för innevarande budgetår beräknas utbetalningarna av lönegaranti att uppgå till drygt 900 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 beräknas utbetalningarna uppgå till knappt 800 miljoner kronor. Amorteringar Under budgetåret 1995/96 beräknas drygt 1,6 miljarder kronor kunna avsättas till avbetalning av den kvarstående skulden hos Riksgäldskontoret. Administrationen Regeringens förslag: Ersättning till länsstyrelserna för deras kostnader för utbetalning av lönegaranti skall lämnas i efterhand och baseras på en styckkostnad per handlagt lönegarantiärende. Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i propositionen 1993/94:208 om förändringar i lönegarantisystemet att kostnaderna för utbetalning av lönegaranti skulle belasta lönegarantifonden. Regeringen tog dock inte ställning till hur ersättningen till länsstyrelserna skulle vara utformad i detalj. Riksdagen har godkänt förslaget (bet. 1993/94:LU34, rskr. 1993/94:394). Regeringen uppdrog åt Riksrevisionsverket (RRV) att inkomma med förslag till hur ersättningen bör vara utformad. RRV föreslår i sin rapport (RRV 1995:14) att länsstyrelserna ersätts för arbetet med utbetalning av lönegaranti med ett stan- dardpris (250 kr) per handlagt lönegarantiärende. Betalning föreslås ske i efterhand utifrån hur många kontrolluppgifter som länsstyrelsen har lämnat till skattemyndigheterna. Även i de fall då två kontrolluppgifter lämnats för samma person beroende på att lönegarantiersättning har lämnats på båda sidor om ett årsskifte bör ersättningen vara 250 kr för ett lönegarantiärende. Regeringen ansluter sig till detta förslag. Det bör ankomma på regeringen att anpassa det nu föreslagna beloppet till pris- och löneutvecklingen. Regeringen föreslår att den nya modellen skall gälla fr.o.m den 1 januari 1996. Beloppet utbetalas en gång per år efter ansökan från länsstyrelserna med redovisning av antalet handlagda ärenden. Ansökan görs lämpligen i början av året i anslutning till att kontrolluppgifterna lämnas till skattemyndigheterna. Detta innebär att anslaget belastas med dessa kostnader först budgetåret 1997. En förutsättning för den föreslagna finansieringen av länsstyrelsernas kostnader för administationen är att länsstyrelsernas förvaltningsanslag minskas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 2. godkänner vad regeringen har förordat om administrationen avutbetalning av lönegarantiersättning, 3. till Bidrag till lönegarantiersättning för budgetåret 1995/96 undertionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 419 600 000 kr. D. Invandring m.m. Redogörelse för inriktningen på särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden Regeringens bedömning: Det behövs en rad samverkande insatser i det lokala arbetet för att bryta utvecklingen mot ökande segregation i invandrartäta bostadsområden. En samlad redovisning lämnas av de särskilda insatser som är aktuella inom olika departements ansvarsområden. Långsiktigt perspektiv En rad rapporter har visat att situationen för invandrare i många avseenden är sämre än för befolkningen i övrigt. Det gäller särskilt inom vissa bostadsområden, framförallt i storstadsregionerna, där den starkt tilltagande etnifieringen i vissa avseenden förstärker den negativa utvecklingen. Arbetet med att se över invandrarpolitiken har bl.a. mot denna bakgrund intensifierats och bedrivs nu i en särskild kommitté (Ku 1994:11) om översyn av invandrarpolitiken. Kommittén (dir. 1994:130) skall bl.a. överväga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas. I slutet av mars 1995 fick dessutom utredningen Levnadsvillkor i stor- stadsområden nya direktiv (dir. 1995:35) innehållande uppgift att föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bostadsområdena i storstäderna att ta tillvara de olika resurser och möjligheter som finns för en positiv utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra uppväxtförhållanden. I mars 1995 tillsattes utredningen för översyn av bostadspolitiken (dir. 1995:20) som bl.a. ska överväga vilka bostadspolitiska medel som kan vara nödvändiga för kommunerna för att motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Utredningen skall även överväga förändringar i fråga om statens stöd vid ombyggnader och andra åtgärder inom områden med särskilda problem. Uppgiften på bostadsförsörjningens område kommer i stor utsträckning att gälla att tillföra de redan byggda områdena nya funktioner. Vidare ska den nyligen tillsatta utredningen (dir. 1995:19) om det inre arbetet i skolan bl.a. överväga på vilket sätt vårt mångkulturella samhälle kan tas tillvara som en resurs i skolans arbete. Skolverket har därtill fått i uppdrag att se över hemspråksundervisningen och de vuxna invandrarnas situation i skolan kommer att uppmärksammas i en särskild utredning. Omedelbara insatser Det mer långsiktigt syftande arbetet måste kompletteras med omedelbara insatser. Regeringen har i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 föreslagit ett nytt anslag under littera D. Invandring m.m. på 125 miljoner kronor för särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden och då framförallt i storstadsområdena. Därtill avses medel från Europeiska socialfonden användas för åtgärder i invandrartäta områden i storstadsregionerna. Syftet med de särskilda insatserna är huvudsakligen att öka arbetskraftsdeltagandet och stärka kompetensen hos de invandrare som bor i dessa områden, men även öka de vardagliga kontaktytorna mellan invandrare och övriga svenskar för att underlätta inlärningen av svenska språket och förbättra möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsdepartementet har tagit fram riktlinjer för de särskilda insatserna, där berörda kommuner förväntas svara för sammanlagt minst 125 miljoner kronor. Riktlinjerna anger att det ska finnas en övergripande och samordnad kommunal handlingsplan för de insatser som görs och som ska baseras på lokala initiativ och behov. Breda samverkansprojekt, nytänkande och metodutveckling kommer att prioriteras vid bedömningen av kommunernas handlingsplaner. I budgetpropositionen aviserades även att det inom andra politikområden kommer att göras prioriteringar av särskilda åtgärder i segregerade storstadsområden och ske en viss omfördelning av medel för att ge utrymme för sådana insatser. Regeringen betonar att de prioriteringar som nu görs måste åtföljas av en bred och flexibel samverkan i det lokala arbetet i de aktuella bostadsområdena. Beträffande arbetsmarknadsområdet har regeringen i 1995 års budgetproposition föreslagit medel att disponera för tillfälliga personalförstärkningar. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1994/95:AU11, rskr 1994/95:233). Av dessa medel bör en stor andel användas för personal på arbets- förmedlingar i invandrartäta områden. Detta bör ske genom att AMS i sin fördelning till länen avsätter en betydligt större andel än hittills för personalinsatser i dessa områden. Inom utbildningsområdet skall ytterligare insatser göras för att underlätta invandrares integration i det svenska samhället. Vid fördelningen av de medel som föreslagits i årets budgetproposition för sysselsättningsskapande åtgärder inom gymnasieskolan och komvux - samt på liknande sätt vad gäller folkhögskolorna och studieförbunden - prioriteras verksamheter i de fyra kommunerna - Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka. Av särskild betydelse är även förslaget (prop. 1994/95:174) att svenska som andra språk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolformer. Regeringen har vidare i en skrivelse till riksdagen (Skr. 1994/95:138) redovisat inriktningen av stödet från Allmänna arvsfonden. Därvid framhålls att stöd även framdeles kommer att lämnas till sådana projekt i speciellt utsatta bostadsområden som drivs i samverkan mellan föreningsdriven och offentlig verksamhet enligt den modell som utvecklats i bl.a. Plus-projekten. Sedan våren 1994 bedrivs även ett treårigt försök med föreningsbaserat flyktingmottagande i Stockholm med fem frivilligorganisationer i samverkan med Stockholms stad. Verksamheten stöds med projektmedel från regeringen. D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. Regeringens förslag: Ändamålen under anslaget bör även kunna avse - bosniska flyktingars förberedelser i Sverige inför ett framtida återvändande till Bosnien-Hercegovina, - överföring av personer från Bosnien-Hercegovina för medicinsk vård i Sverige. Skälen för regeringens förslag Bosniska flyktingars förberedelser i Sverige inför ett framtida återvändande till Bosnien-Hercegovina Sverige har gett ca 60 000 personer från Bosnien-Hercegovina tillstånd att bosätta sig här. Många av dem vill återvända till sitt hemland när så blir möjligt. Det finns ett allmänt behov i flyktinggruppen av förberedande information och utbildningar i Sverige. Förberedelserna i Sverige kommer att underlätta ett återvändande efter ett fredsavtal. Sverige har gjort omfattande insatser i form av katastrofbistånd och mer långsiktigt stöd inför återuppbyggnad av Bosnien-Hercegovina. Den svenska regeringen har nyligen gett SIDA i uppdrag att genomföra återuppbyggnadsprojekt till en kostnad av 150 miljoner kronor. Detta långsiktiga stöd är ett första led i en återuppbyggnadsprocess. Arbetet skall i görligaste mån bygga på lokal kompetens. En komplikation är att en stor del av den lokala kompetensen har tvingats fly till andra länder, däribland Sverige. Regeringen finner det angeläget att skapa möjligheter för att den speciella kompetens som finns bland de bosniska flyktingarna i Sverige kan komma till nytta i det framtida samhällsbygget och att den kompetens som finns kan upprätthållas eller utvidgas under tiden i Sverige. När svenska organisationer deltar i genomförandet av återuppbyggnaden bör kompetens bland de bosniska flyktingarna i Sverige kunna tillvaratas, vilket även kan skapa möjlighet för en framtida återvandring för dem som så önskar. Centrala myndigheter i Sverige skall tillsammans med relevanta frivil- ligorganisationer, intresseorganisationer och företrädare för näringslivet utgöra en samordningsgrupp. Denna skall fungera som en länk mellan flyktingarna i Sverige och återuppbyggnadsaktiviteter i hemlandet. De enskilda organisationerna kommer att få en nyckelroll i förberedelsearbetet. Samordningsgruppen som leds av Statens Invandrarverk skall även vara styrande för vilken typ av förberedelser som kan göras i Sverige så att flyktingars kompetens kan tillgodogöras i det framtida Bosnien-Hercegovina. Förberedelserna i Sverige inför ett framtida återvändande skall i görligaste mån ske inom befintliga utbildnings- och praktikarrangemang inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 har regeringen föreslagit att åtgärder under anslaget - liksom tidigare - också skall kunna omfatta bidrag till lösningar av flyktingsituationer utanför Sverige. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att högst 5 miljoner kronor får användas till förberedelsearbete i Sverige inför flyktingars deltagande i återuppbyggnaden av Bosnien-Hercegovina. Detta innebär ingen förändring av det i budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppet till D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. Medicinsk vård i Sverige I krigets Bosnien-Hercegovina är möjligheter till medicinsk vård starkt begränsade. Ett program för medicinsk evakuering startade hösten 1992 och pågår fortfarande. Programmet leds av en kommitté "UN Medevac Committée" där FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), International Organization för Migration (IOM) m.fl. ingår. Under budgetåret 1993/94 tog Sverige emot ca 40 personer för medicinsk behandling här. Möjligheter till medicinsk evakuering är fortfarande mycket angelägna. I årets budgetproposition har regeringen anfört att ändamålet för åtgärder under ifrågavarande anslag bör omfatta såväl bidrag till lösningar av flyktingsituationer utanför Sverige som organiserad överföring hit. Regeringen gör bedömningen att en överföring hit av ca tio personer för vård här är i linje med de ändamål som regeringen föreslog i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96. Efter framställning av IOM bör således överföring kunna ske av personer för vilka ingen möjlighet till behandling finns i Bosnien-Hercegovina. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att ändamålen under förslagsanslaget Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. även får omfatta kostnader för 1. bosniska flyktingars förberedelser i Sverige inför ett framtida återvändande till Bosnien-Hercegovina och 2. medicinsk evakuering. D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. Regeringens förslag: Nya utbetalningsregler införs för schablonersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet. Utbetalningarna delas upp i flera delar än för närvarande och fördelas i tiden så att de mer ansluter till när kostnaderna uppstår för kommunen. Vid flyttningar under de första 18 månaderna får utflyttningskommunen totalt 0,1-0,3 schablonbelopp mindre jämfört med i dag. Inflyttningskommuner får i stort sett samma ersättning som i dag vid flyttningar inom 18 månader och till skillnad mot i dag viss ersättning även vid flyttningar som sker efter 18 månader men inom två år. Bakgrunden till regeringens förslag Nuvarande utbetalningsregler I propositionen om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m. (1989/90:105, SfU 21, rskr.281) redovisades ett program för att underlätta för flyktingar att snabbare få en förankring i svenskt arbets- och samhällsliv. Samtidigt infördes ett nytt system för statlig ersättning för flyktingmottagandet. Huvudsyftet med förändringen av ersättningssystemet var att stimulera kommunerna att vidta aktiva åtgärder för att flyktingarna snabbare skall kunna bli självförsörjande. Vissa förändringar av ersättningssystemet har därefter genomförts den 1 juli 1994 efter riksdagens beslut (prop 1993/94:100, bil 12, bet. 1993/94:SfU 14, rskr. 1993/94:263). Enligt nuvarande regler i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. får den kommun som först tar emot en flykting och som gör en plan för hans introduktion i det svenska samhället alltid ett halvt schablonbelopp. Resterande del delas upp på två utbetalningar. Om flyktingen bor kvar i den första mottagningskommunen och efter sex månader fortfarande är folkbokförd där, utbetalas ytterligare ett fjärdedels schablonbelopp. Är flyktingen fortfarande folkbokförd i denna kommun efter tolv månader har kommunen rätt till ytterligare ett fjärdedels schablonbelopp. Flyttar flyktingen från den första mottagningskommunen till en annan, lämnas under vissa förut- sättningar ersättning också till denna kommun. Regeringen bedömer att det finns vissa problem med nuvarande regler för utbetalning och fördelning av schablonersättningen. Utbetalningarna och fördelningen av schablonersättningen ansluter inte i tillräcklig omfattning till när kostnaderna faktiskt uppstår för kommunen. En urvalsundersökning med 41 kommuner som genomförts sommaren 1994 av en arbetsgrupp inom regeringskansliet visar bl.a. på att små kommuner (25 000 invånare eller färre) och landsbygds- och glesbygdskommuner har en låg förbrukning av schablonersättningen i förhållande till många andra kommuner. Dessa kommuner har också en stor utflyttning av flyktingar. En omfördelning bör, bl.a. med utgångspunkt från dessa resultat, ske av schablonersättningen från utflyttningskommuner till kommuner med stor inflyttning så att ersättningen i högre grad sammanfaller med kommunernas kostnader. Förslag om ändrade utbetalningsregler Arbetsmarknadsdepartementet tillsatte den 23 januari 1995 en arbetsgrupp med uppgift att utforma nya utbetalningsregler för schablonersättningarna. Syftet var att bl.a. nå en rättvisare fördelning av schablonbidraget mellan olika kommuner vid flyttningar. I arbetsgruppen har ingått företrädare för Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Riksskatteverket, Statens invandrarverk och Svenska kommunförbundet. Förslagen har redovisats i departementspromemorian Översyn av utbetalningsregler för schablonersättningen enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (Ds 1995:20). I arbetet med promemorian har arbetsgruppen, genom Svenska kommunförbundet, inhämtat synpunkter från ett antal kommuner. I promemorian föreslås ett system där 0,2 schablonbelopp, som skall täcka de initiala mottagningskostnaderna under de första månaderna, betalas ut månaden efter det att flyktingen första gången tagits emot i en kommun. Flyktingar som tas emot från en förläggning bör, liksom för närvarande, räknas som mottagna när de flyttar från förläggningen till kommunen. Flyktingar som i övriga fall första gången tas emot i en kommun efter beviljat uppehållstillstånd för bosättning, bör räknas som mottagna den dag de enligt skattemyndighetens register över befolkningen i länet (personbanden) folkbokförts i en kommun. Utbetalningar bör därefter göras med 0,1 schablonbelopp var tredje månad t.o.m. den 24:e månaden efter det första mottagandet, till den kommun där flyktingen enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd vid utgången av respektive tremånadersperiod. Om flyktingen flyttar under denna tremånadersperiod bör inflyttningskommunen få 0,2 schablonbelopp i extra ersättning för att kompensera för de initialkostnader för introduktionen som den nya kommunen kan komma att få. Den extra ersättningen bör utbetalas för flyttningar som sker t.o.m. den 18:e månaden efter det första mottagandet i en kommun. Därefter bör inte någon extra ersättning lämnas eftersom huvuddelen av de direkta introduktionsåtgärderna i form av t.ex. svenskundervisning då bör vara genomförda. Vid flyttningar bör även utflyttningskommunen erhålla 0,1 schablonbelopp eftersom flyktingen bott viss tid av tremånadersperioden där, vilket inneburit vissa kostnader för kommunen. Dessutom kan vissa fasta kostnader kvarstå en tid sedan flyktingen lämnat kommunen. Det nuvarande administrativa förfarandet - med förslagslistor från Invandrarverket till kommunerna där kommunerna bl.a. skall intyga att en introduktionsplan har upprättats för flyktingens introduktion i det svenska samhället - bör, enligt arbetsgruppen, ersättas med en automatisk utbetalning av schablonersättning till den kommun där flyktingen enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd. Detta bör kunna ske genom en sambearbetning av registeruppgifter vid Statens invandrarverk och skattemyndighetens personband. Statens invandrarverk bör ha rätt att återkräva utbetald schablonersättning, eller minska framtida ersättningar med motsvarande belopp, om det vid kontroll skulle visa sig att en introduktionsplan enligt intentionerna i prop (1989/90:105) om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m. inte upprättats. Regeringen har i prop. 1994/95:201 om avisering av folkbokföringsuppgifter föreslagit att ett nytt register för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter (aviseringsregistret) skall inrättas. Registret föreslås ersätta bl.a. personbanden som därigenom kan avskaffas. Det nya registret beräknas vara klart att tas i drift den 1 januari 1997. Uppgifterna i detta aviseringsregister bör därefter ligga till grund för utbetalning av schablonersättningen. Skälen för regeringens förslag Regeringen ansluter sig till arbetsgruppens förslag. Utbetalningen av ersättningarna kommer med de nya reglerna att sträckas ut i tiden och ha bättre anknytning till när kostnaderna uppstår för kommunerna än för närvarande. Därigenom skapas ökad rättvisa när det gäller ersättningarna mellan utflyttnings- och inflyttningskommunen när en flykting flyttar. Vidare överensstämmer detta med de allmänna principerna för utbetalning av statliga ersättningar. Den första inflyttningskommunen och sådana kommuner dit flyttningar sker t.o.m. den 18:e månaden från det första mottagandet i en kommun, kommer med det föreslagna utbetalningssystemet alltid att vara garanterade minst 0,3 schablonbelopp för att bl.a. täcka de initiala mottagningskostnaderna under de första månaderna. I dag är kommunen garanterad 0,5 schablonbelopp även i de fall flyktingen mycket snart flyttar från kommunen, vilket i många fall innebär en viss överkompensation. Vid flyttningar under de första 18 månaderna får utflyttningskommunen totalt 0,1 - 0,3 schablonbelopp mindre jämfört med i dag. Hur mycket lägre ersättningen blir kommer att vara beroende av när under perioden flyttningen sker. Inflyttningskommuner får i stort sett samma ersättning som i dag vid flyttningar inom 18 månader och till skillnad mot för närvarande också ersättning vid flyttningar som sker mellan den 18:e till 24:e månaden efter det första mottagandet i en kommun. Varje flyttning som sker inom 18 månader efter det första mottagandet i en kommun kommer med det föreslagna utbetalningssystemet att kosta staten 1,3 schablonbelopp vilket jämfört med nuvarande utbetalningssystem (1,5 schablonbelopp) innebär minskade kostnader med 0,2 schablonbelopp. Vid flyttningar som sker efter den 18:e månaden ökar däremot statens kostnader med 0,1 från nuvarande 1,0 till 1,1 schablonbelopp i det nya systemet. Sammantaget beräknas statens kostnader minska något för flyktingar som flyttar vidare till en annan kommun efter det första mottagandet. Eftersom utbetalning i huvudsak bör kunna ske utan ansökan eller särskilt uppgiftslämnande från kommunen, bör såväl stat som kommun dessutom kunna minska sina administrationskostnader. Vidare bör den tätare utbetalningen av schablonersättningen, direkt baserad på folkbokföringsuppgifter, innebära att kommunerna snabbare än i dag får vetskap om samtliga flyktingar som bosatt sig i kommunen och folkbokfört sig där. Därmed ökar förutsättningen för att kommunen skall kunna påbörja introduktionen av dessa flyktingar utan onödigt glapp mellan olika åtgärder till följd av flyttningen. Från några kommuner har dock framförts farhågor om att kommunernas administrationskostnader möjligen kan komma att öka på grund av de tätare utbetalningarna. Regeringen har därför för avsikt att noga följa hur kommunernas administration påverkas av det förändrade utbetalningssystemet. Om det skulle visa sig att systemförändringen sammantaget leder till ökad administration, kommer åtgärder att vidtas för att komma till rätta med det. De nya utbetalningsreglerna bör träda i kraft den 1 januari 1996 och gälla flyktingar som tas emot fr.o.m. denna tidpunkt. För flyktingar som tagits emot före den 1 januari 1996 kommer ersättningsutbetalningar enligt det gamla utbetalningssystemet att ske lång tid efter denna tidpunkt. Särskilda övergångsregler skulle kunna minska tiden med två parallella system. Omläggningen av schablonersättningssystemet - som innebär att utbetalningarna sker under en längre tidsperiod - kan dessutom göra det növändigt att ändra utbetalningsreglerna på andra områden som omfattas av ersättningsförordningen (1990:927). Det kan gälla exempelvis sådan ersättning för särskilda kostnader för ekonomisk hjälp, kostnader för färdtjänst samt stöd och hjälp i boendet som en kommun har rätt till för vissa gamla, sjuka och funktionshindrade. Det bör därför ankomma på regeringen att, efter överläggningar med Svenska kommunförbundet, fastställa de närmare utbetalningsregler, särskilda övergångsregler samt ändringar i reglerna för ersättning av särskilda kostnader som kan bli nödvändiga. Anslagsberäkning I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 har regeringen beräknat medelsbehovet för anslaget D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. till 6 647 700 000 kronor, varav 5 033 700 000 kronor avser perioden juli 1995 - juni 1996. De nu föreslagna ändringarna i utbetalningssystemet för schablonbidragen som avses träda i kraft den 1 januari 1996 medför förlängda utbetalningsperioder och därmed en tidsmässig förskjutning av anslagsbehovet. För flyktingar som flyttar till en annan kommun efter det första mottagandet blir det som tidigare nämnts också en viss varaktig minskning av statens kostnader. Tillsammans med justerade prognoser i fråga om kommunmottagandet av flyktingar m.fl. minskar det nya utbetalningssystemet anslagsbehovet budgetåret 1995/96 med 400 miljoner kronor. För perioden juli 1995 - juni 1996 beräknas anslagsbehovet minska med 70 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för utbetalning av schablo- nersättningar 2. under tionde huvudtitelns förslagsanslag Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 400 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 11. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 10 §[1] Lönegarantiavgifter förs Lönegarantiavgifter förs till en fond, benämnd till staten för lönegarantifon-den, med finansiering av vars tillgångar kost-- kostnader enligt nader enligt lönegarantilagen lönegarantilagen (1992:497). (1992:497) skall täckas. _______________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. **Fotnot** [1]Senaste lydelse 1994:638. 2. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets- marknadsstöd[1] dels att 7, 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse, dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1674) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §[2] Med tid under vilken sökanden enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställs tid då sökanden 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande, 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, 3. fullgjort värnplikt 3. fullgjort tjänstgöring eller åtnjutit enligt lagen (1994:1809) föräldrapenningförmån om totalförsvarsplikt enligt lagen (1962:381) eller fått föräldrapen- om allmän försäkring, i ningförmån enligt lagen båda fallen dock (1962:381) om allmän tillsammans högst två försäkring, i båda fallen månader, dock tillsammans högst två månader, 4. haft semester, 5. eljest varit ledig eller av annan anledning än 5. eljest varit ledig sjukdom, tjänstgöring av annan anledning än enligt lagen (1994:1809) sjukdom, värnplikts- om totalförsvarsplikt tjänstgöring eller barns eller barns födelse med födelse med helt eller helt eller delvis delvis bibehållen lön. bibehållen lön. 8 §[3] Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Detsamma gäller tid då Detsamma gäller tid då sökanden har åtnjutit sökanden har fått föräldrapenningförmån föräldrapenningförmån enligt enligt lagen (1962:381) lagen (1962:381) om om allmän försäkring ellerallmän försäkring eller varit hindrad att varit hindrad att arbeta arbeta på grund av på grund av 1. 1. tjänstgöring enligt värnpliktstjänstgöring, lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts. Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1994:929. [2]Senaste lydelse 1994:1674. [3]Senaste lydelse 1994:1674. 9 §[4] Den som i minst 90 Den som i minst 90 kalenderdagar under en kalenderdagar under en ramtid av tio månader i ramtid av tio månader i anslutning till att han anslutning till att han avslutat utbildning på avslutat utbildning på heltid som omfattar heltid som omfattar minst ett läsår och som minst ett läsår och som berättigar till berättigar till studiesocialt stöd stått studiesocialt stöd stått till arbetsmarknadens till arbetsmarknadens förfogande som förfogande som arbetssökande genom den arbetssökande genom den offentliga offentliga arbetsförmedlingen eller arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat är förvärvsarbetat är berättigad till kontant berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd utan arbetsmarknadsstöd utan att ha uppfyllt att ha uppfyllt arbetsvillkoret. Vid arbetsvillkoret. Vid bestämmande av ramtid bestämmande av ramtid inräknas inte tid då inräknas inte tid då sökanden har varit sökanden har varit hindrad att stå till hindrad att stå till arbetsmarknadens arbetsmarknadens förfogande på grund av förfogande på grund av sjukdom, sjukdom, tjänstgöring värnpliktstjänstgöring, enligt lagen (1994:1809) havandeskap eller vård om totalförsvarsplikt, av eget barn eller havandeskap eller vård av adoptivbarn som inte eget barn eller har fyllt två år. adoptivbarn som inte har fyllt två år. Arbetslös som avses i 1 § 3 skall vid tillämpning av första stycket anses ha fullgjort arbetsvillkoret. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Den som före 2. Den som före ikraftträdandet påbörjat ikraftträdandet påbörjat en en ersättningsperiod med ersättningsperiod med dagpenning har rätt till dagpenning har rätt till sådan ersättning även sådan ersättning även efter efter ikraftträdandet, ikraftträdandet, dock dock längst till och med längst till och med den den 30 juni 1996. Detta 30 juni 1996. gäller inte om Ersättningen skall be- stödtagaren har uppfyllt stämmas enligt 17, 20 och villkoren för rätt till 21 §§ lagen (1973:370) om ersättning enligt lagen arbetslöshetsförsäkring. (1973:370) om Detta gäller inte om arbetslöshetsförsäkring istödtagaren har uppfyllt dess nya lydelse. villkoren för rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslös- hetsförsäkring i dess nya lydelse. Den som blir arbetslös under tiden den 1 januari - den 30 juni 1995 och då uppfyller arbetsvillkoret enligt 6 § skall ha rätt till ersättning som bestäms enligt 17, 20 och 21 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i bestämmelsernas lydelse efter den 1 januari 1995, om den sökande under 1994 varit skyldig att betala avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet eller sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt under minst sju månader. Detta gäller endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse från den 1 januari 1995. Ersättning som utges med stöd av denna regel får uppbäras längst till och med den 30 juni 1996. _____________________ Denna lag träder i kraft i fråga om 7, 8 och 9 §§ den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1996. **Fotnot** [4]Senaste lydelse 1994:1674. 3. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att 7, 8 och 20 §§ lagen (1973:370) om arbetslös- hetsförsäkring[1] skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §[2] Med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställs tid då den försäkrade 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, 2. fullgjort värnplikt 2. fullgjort tjänstgöring eller åtnjutit enligt lagen (1994:1809) föräldrapenningförmån om totalförsvarsplikt enligt lagen (1962:381) eller fått föräldrapen- om allmän försäkring, i ningförmån enligt lagen båda fallen dock (1962:381) om allmän tillsammans högst två försäkring, i båda fallen månader, dock tillsammans högst två månader, 3. haft semester, 4. eljest varit ledig eller av annan anledning än 4. eljest varit ledig sjukdom, tjänstgöring av annan anledning än enligt lagen (1994:1809) sjukdom, värnplikts- om totalförsvarsplikt tjänstgöring eller barns eller barns födelse med födelse med helt eller helt eller delvis delvis bibehållen lön. bibehållen lön. 8 §[3] Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Detsamma gäller tid då Detsamma gäller tid då försäkrad har åtnjutit försäkrad har fått föräldrapenningförmån föräldrapenningförmån enligt enligt lagen (1962:381) lagen (1962:381) om om allmän försäkring ellerallmän försäkring eller varit hindrad att varit hindrad att arbeta arbeta på grund av på grund av 1. 1. tjänstgöring enligt värnpliktstjänstgöring, lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts. 20 §[4] Dagpenning lämnas med Dagpenning lämnas med 75 80 procent av den procent av den försäkrades försäkrades dagsförtjänst,dagsförtjänst, om inte om inte annat följer av annat följer av 17 § första 17 § första stycket och stycket och andra andra stycket första stycket första meningen. meningen. Dagpenning Dagpenning till en till en försäkrad som harförsäkrad som har tillerkänts ålderspensiontillerkänts ålderspension i form av folkpension, i form av folkpension, allmän tilläggspension allmän tilläggspension eller annan pension som eller annan pension som lämnas på grund av lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas medförvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst,försäkrades dagsförtjänst, med den begränsning som med den begränsning som följer av 17 § första följer av 17 § första stycket. stycket. Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade. Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden antingen i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes, eller, om detta är förmånligare för den försäkrade, i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt 6 §. Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen. Utan hinder av bestämmelserna i första - tredje styckena får dagpenning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget. Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första - fjärde styckena och ersättningen. ______________________ Denna lag träder i kraft i fråga om 7 och 8 §§ den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1996. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1991:1334. [2]Senaste lydelse 1994:1673. [3]Senaste lydelse 1994:1673. [4]Senaste lydelse 1994:1673.