Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 8 till kompletteringspropositionen 1995 Utbildningsdepartementet (Åttonde huvudtiteln) Engångsvisa besparingar Med anledning av det ansträngda budgetläget gör regeringen bedömningen att engångsbesparingar behöver göras inom Utbildningsdepartementets område. Detta kommer att göras bl.a. genom indragning av reservationer från budgetåret 1993/94 och genom nedskärningar av vissa anslag för innevarande budgetår. En genomgång visar att det på anslagen för forskning och för universitet och högskolor finns vissa reservationer som inte redan är intecknade, och som skulle kunna dras in. Cirka 213 miljoner kronor sparas genom reservationsmedelsindragning och 86 miljoner genom neddragningar av innevarande års anslag. Sammanlagt sparas härigenom 300 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 föreslås i det följande besparingar på sammanlagt ca 150 miljoner kronor. Dessutom föreslås en minskning av resurserna för vuxenstudiestöd med 451 miljoner kronor på grund av ändrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och utbildningsbidragssystemet. Åtgärder för att öka integrationen av invandrare I enlighet med vad som redovisats under avsnittet D. Invandring m.m. i Arbetsmarknadsdepartementets bilaga följer här en redovisning av några av de aktuella insatserna på Utbildningsdepartementets område. Skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller att underlätta invandrares integration. Den nyligen tillsatta kommittén (Dir. 1995:19), med uppgift att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, skall bl.a. överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i sitt arbete. I propositionen Vissa betygsfrågor m.m. (prop.1994/95:174) har regeringen föreslagit att svenska som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolformer. Ämnet bör ha en egen kursplan för respektive skolform med en tydlig beskrivning av ämnets syfte, karaktär och struktur samt mål. Kursplanens krav skall särskilt inriktas på att eleverna skall uppnå en god kommunikationsförmåga samt en begreppsbildning och en djupförståelse. I de frivilliga skolformerna är avsikten att svenska som andraspråk skall vara ett kärnämne. Regeringen har i olika sammanhang uppmärksammat invandrarnas situation i det svenska samhället. I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 11) föreslog regeringen 125 miljoner kronor för särskilda insatser i invandrartäta storstadsområden. Syftet med insatserna är att stärka kompetensen och öka arbetskraftsdeltagandet samt att konkret bidra till en god social utveckling och hindra utanförskap. Regeringen har uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av hem- språksundervisningen. Bland annat skall forskningsresultat och erfarenheter av språkutveckling och inlärningen av hemspråk och svenska tas fram. Uppdraget skall redovisas i mars 1996. För vuxna invandrare utgör skolan genom sin förmedling av svenskundervisning en av de första och viktigaste kontakterna med det svenska samhället. Språkutbildningen och annan nödvändig kompletterande utbildning gör skolan till den förmedlande länken ut i det svenska samhällslivet och arbetslivet. De vuxna invandrarnas situation i skolan kommer att beröras av den kommande utredningen om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Inom utbildningsområdet skall ytterligare insatser göras för att underlätta invandrares integration i det svenska samhället. Vid fördelningen av de medel som föreslagits i årets budgetproposition för sysselsättningsskapande åtgärder inom gymnasieskolan och komvux - samt på liknande sätt vad gäller folkhögskolorna och studieförbunden - prioriteras verksamheter i de fyra kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka. C. Universitet och högskolor m.m. Vårdhögskoleutbildningen Bakgrund Regeringen anmälde i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9) att förslag rörande höjd kvalitet i vårdutbildningen skulle presenteras i kompletteringspropositionen. Efter en bakgrundsteckning av vårdhögskoleområdet redovisar regeringen i det följande sina bedömningar. Volym och kostnader Vårdhögskolor finns i varje landsting samt Göteborgs och Malmö kommuner, däremot inte på Gotland. I Stockholm finns dessutom tre enskilda vårdhögskolor, finansierade genom landstingsbidrag. Antal utnyttjade årsstudieplatser (uåp) läsåret 1993/94 samt vårdhögskolornas kostnader år 1993 (miljoner kronor). Anordnare Uåp Landstingens Uppdrag Stats- Total Antal % nettokostnad m.m. bidrag kostnad Totalt (exkl. en- skilda vårdhögsk.)17 138 100 725,8 96,2 201,7 1 023,7 Därav: vårdhögskolor vid universitet (6) 8 112 47 306,9 42,7 91,9 441,5 landsting med ramavtal (6) 2 823 16 119,5 10,6 31,8 161,9 Budgetåret 1994/95 var Utbildningsdepartementets statsbidrag till utbildning för vårdyrken (nedan kallat det selektiva statsbidraget) 222 miljoner kr från anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Antal nybörjarplatser vid vårdutbildningsprogram 1993/94 (exklusive enskilda vårdhögskolor). Utbildningsprogram Antal enheter Nybörjarplatser % Totalt (exkl. enskilda vårdhögskolor) 26 6 046 100 Sjuksköterskor 26 3 657 60 Sjukgymnaster 8 593 10 Arbetsterapeuter 8 443 7 Social omsorg 20 763 13 Tandhygienister 8 155 3 Laboratorieassistenter ht-94 : 13 435 7 Härjämte finns utbildning av ett mindre antal hörselvårdsassistenter vid fyra enheter och ortopedingenjörer vid en enhet samt olika kurser eller påbygg- nadsutbildningar. Kostnader för olika utbildningar I samband med förhandlingar med Landstingsförbundet gjorde Vårdut- bildningsförhandlaren (dir. 1994:76) beräkningar av kostnaderna för vård- högskoleutbildning med en tillämpning av det statliga resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning med de priser som gäller för budgetåret 1994/95. Beräkningsunderlaget utgjordes av tio landsting med sammantaget 9 064 helårsstudenter, cirka 60% av alla studenter i vårdutbildning. Resultatet extrapolerat till att avse hela Sverige sammanfattas i följande tabell. Utbildnings- Helårs- Tilldelning Helårsstud. Kostnader program studenter i riket för riket miljoner kr Sjuksköterskor 5 758 392,4 9 589 653,5 Sjukgymnaster 627 41,2 1 532 100,7 Arbetsterapeuter 749 46,7 1 351 84,3 Laboratorie- assistenter 844 58,7 1 039 72,3 Social omsorg 806 31,4 1 417 55,3 Tandhygienister 193 12,8 205 13,6 Hörselassistenter 87 5,3 87 5,3 Fristående kurser 1 977 135,4 Totalt 9 064 588,6 17 197 1 120,3 Ramavtal Regeringen har godkänt de ramavtal om vårdhögskoleutbildning som Vårdutbildningsförhandlaren på statens vägnar träffat med landstingen i Hallands län, Örebro län, Västmanlands och Sörmlands län samt Väster-norrlands och Jämtlands län. Regeringens godkännande föregicks av att Riksrevisionsverket (RRV) granskade avtalen. RRV:s påpekanden föranleder dels regeringen att göra vissa inskränkningar i sitt godkännande, dels åtgärder på den lokala nivån. Enligt ramavtalen åtar sig respektive landsting att lämna utbildningsuppdrag till berörd statlig högskola. Avtalen skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1995 till den 31 december 1999 och förlängs därefter med tre år i taget. I anslutning till ramavtalen har landstingen med respektive högskola, högskolorna i Halmstad och Örebro samt Mälardalens högskola och Mitthögskolan, träffat avtal om utbild- ningsuppdrag samt överflyttningsavtal. Utvärdering Regeringen gav i december 1994 Kanslersämbetet i uppdrag att utvärdera "de medellånga vårdutbildningarna". Resultatet av utvärderingsarbetet skall redovisas på sådant sätt att det bl.a. kan ligga till grund för bedöm-ningar av lärosätenas rätt att utfärda examina. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 1996. Pågående utvecklingsarbete I såväl betänkandet Vårdhögskolor (SOU l993:l2) som propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. l993/94:177, bet. l993/94:UbU13, rskr. l993/94:400) markerades behovet av ökad kvalitet och bättre forskningsan- knytning i vårdutbildningen. Under senare tid har vårdhögskoleutbildningarna förlängts till 120 poäng (tandhygienistutbildningen till 80 poäng) och utbild- ningsplanerna har på många håll omarbetats av högskolorna i syfte att därigenom nå ökad kvalitet. En rad lärartjänster på adjunktsnivå har ersatts eller kompletterats med högskolelektorat. Vidare har ett flertal landsting inrättat centra (enheter) för vårdforskning och utvecklingsarbete. Likaså finns ett antal samarbetsavtal med främst medicinska fakulteter. Genom att bilda Hälsouniversi- tetet i Linköping, som består av en integration mellan universitetet och lands- tingets vårdhögskola, har Östergötlands läns landsting och Linköpings universitet sökt stärka samverkan mellan vårdutbildningen och främst läkarutbildningen vid universitetet. Landstinget och universitetet har i syfte att nå längre i denna samverkan inlett förhandlingar om ett organisatoriskt samgående där vårdhögskolan blir en del av universitetet. Även om allt detta har skett återstår ett betydande arbete med att förstärka forskningsanknytningen av vårdhögskoleutbildningarna. Utvecklingsbehov Kvalitetsfrågan Ett genomgående tema för den aktuella reformeringen av vårdhögskolan är att öka utbildningens kvalitet, bl.a. genom att förstärka dess forskningsanknytning. Denna kan medföra: -modernare kurser i utbildningen med de senaste forskningsrönen, -mer högskolemässig uppläggning av undervisningen med mindre passivt mottagande av kunskap och mer aktivt eget arbete, -mer kvalificerade lärare med magister/doktorskompetens, -lättare och därigenom ökad övergång från grundutbildning till forskar- utbildning. Detta leder i sin tur till en långsiktig personalförstärkning av forskningen och därigenom ökar vårdforskningen både inom och utanför universiteten. Landstingens önskemål Göteborgs kommun har hemställt om förhandlingar i syfte att uppnå fullständigt förstatligande av Vårdhögskolan i Göteborg. Även Uppsala läns landsting och Västerbottens läns landsting har redovisat intresse av fullständigt förstatligande, dvs. statlig finansiering och statligt utbildningsuppdrag för vårdhögskoleutbildningarna i Uppsala respektive Umeå. Även om det främst är landsting med universitetsorter som har uttryckt sådana önskemål, är också andra landsting intresserade av en sådan uppläggning, bl.a. Örebro läns landsting. Inom andra landsting debatteras fortfarande frågan om ändrat huvudmannaskap. Det är t.ex. fallet i Kronobergs län. Regeringens bedömning: Innan förhandlingar om ansvaret för utbildningsuppdrag tas upp med ett landsting som begär det bör staten pröva hur respektive vårdhögskolas utbildningsutbud passar in i en nationell struktur. Till dess resultaten av Kanslersämbetets utvärdering kunnat analyseras bör därför förhandlingar med ytterligare landsting påbörjas endast om det föreligger särskilda skäl för det och om den aktuella vårdhögskolans verksamhet kan ses som en självklar del i en framtida nationell struktur. Bestämmelserna för det selektiva statsbidraget för vårdhögskoleutbildning bör också ses över. Statsbidraget bör i framtiden kunna fördelas så att det främjar forskningsanknytning bättre än vad som är fallet i dag. Skälen för regeringens bedömning: En nationell struktur Riksdagen beslutade våren 1994 - med anledning av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop.l993/94:177, bet. l993/94:UbU13, rskr. l993/94:400) - att skapa utrymme för alternativa samarbets- och huvud- mannaskapsformer vid vårdhögskolorna. Att vårdhögskoleutbildning anordnas av staten, landsting och enskilda utbildningsanordnare kan aktivt bidra till utvecklingen av utbildning och forskning inom vårdområdet. Statens engagemang måste dock avvägas så att det inte verkar konserverande på den nu existerande strukturen. Många av vårdhögskolorna är små och olika möjligheter till samverkan och profilering måste kunna tas till vara i framtiden. En översyn av denna struktur bör inte bara avse var staten skall ta ansvar för vårdhögskoleutbild- ningen, utan också hur ansvaret för dessa utbildningar i framtiden bör fördelas mellan staten och landstingen. Olika skäl kan på sikt göra det nödvändigt att ompröva vårdhögskolor i ett nationellt perspektiv. Det kan gälla vårdhögskolor som ligger nära en universitetsort, vårdhögskolor som har en relativt liten utbildningsvolym eller som inte har tillgång till tillfredsställande praktikplatser. Kanslersämbetets utvärdering kommer att belysa kvaliteten i de olika vårdhögskolornas utbildning. Innan resultaten av utvärderingen föreligger är det för tidigt att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra kvaliteten. Endast om det finns särskilda skäl kan det vara aktuellt att innan ovanstående frågor klarlagts ta upp nya förhandlingar om att förändra ansvaret för vårdhögskoleutbildningar. Det selektiva statsbidraget Statsbidrag lämnas i dag till utbildning för vårdyrken med sammanlagt 222 miljoner kr. Statsbidraget motsvarar ca 20% av landstingens kostnader för att bedriva denna utbildning. Bidraget fördelas efter hur många studenter landstinget har och är inte beroende av vilka utbildningsprogram de genomför. Bidraget är alltså detsamma för studenter i sjuksköterskeutbildning och i laboratorieassistentutbildning. En översyn av bestämmelserna för statsbidraget bör syfta till att anpassa dessa till det resurstilldelningssystem som sedan 1993 gäller för universitet och högskolor. Statsbidraget kan därmed bli starkare relaterat till den utbildning som de olika landstingen finansierar. I en budgetdialog av den typ som förs med universiteten och högskolorna skapas ett forum där omfattningen och inriktningen av den utbildning som landstingen bedriver kan diskuteras. Inom översynen bör också prövas om staten genom bidragets utformning kan bidra till framväxten av en mer rationell struktur för vårdhögskoleutbildningarna. Den kan avse dels utbildningens fördelning på orter, dels möjligheterna att differentiera statsbidragets andel av totalkostnaden för olika utbildningar. Särskilt gäller det frågan om de utbildningar som i hög grad är regionalt eller nationellt rekryterande skall få högre bidrag. Översynen bör också omfatta den ersättning som landstingen enligt högskolelagen (SFS 1992:1434) 5 kap. 4 § och förordningen (1989:26, omtryck 1994:36) om ersättning för statlig högskoleutbildning skall erlägga till staten för viss högskoleutbildning. Utgångspunkten bör vara att kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen skall vara densamma för en vårdutbildning oavsett i vems regi den anordnas. Det finns också skäl att pröva om det inom en för översynens område oförändrad ekonomisk ram går att lämna ekonomiska bidrag till en förstärkt forskningsanknytning av vårdhögskoleutbildningarna. Som rörlig resurs för forskning vid vårdhögskolorna anvisas medel till de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. En förstärkning är angelägen bl.a. eftersom dessa medel framstår som alltmer otillräckliga när antalet disputerade lärare vid vårdhögskolorna ökar. Vissa anslagsfrågor C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Regeringens förslag: Ytterligare medel för tillkommande kostnader för mervärdesskatt anvisas till Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 1995/96. Skälen för regeringens förslag: Enligt de ramavtal som slutits mellan staten och stiftelsehögskolorna skall stiftelsehögskolorna i jämförelse med de statliga universiteten och högskolorna på ett konkurrensneutralt sätt belastas med mervärdesskatt. Regeringen beräknade därför i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9) medel med anledning av högre kostnader för mervärdesskatt för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping under anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Anslagspostens storlek är emellertid svår att förutsäga. För innevarande budgetår kommer kostnaderna att överstiga det budgeterade beloppet. Medel under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kommer engångsvis att anvisas stiftelsehögskolorna för att täcka tillkommande kostnader. För att undvika ett budgeterat underskott för budgetåret 1995/96 bör anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. tillföras 47 500 000 kr för att täcka tillkommande kostnader. Vissa medel har även beräknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Enskilda och kommunala hög- skoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 47 500 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan Regeringens förslag: En besparing om 30 000 000 kr görs genom att det för nästa budgetår föreslagna beloppet minskas från 90 390 000 till 60 390 000 kr. Skälen för regeringens förslag: Under detta anslag beräknas medel för utveck- lingsverksamhet och internationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i Europeiska unionen m.m. För nästa budgetår har regeringen tidigare föreslagit att anslaget C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan skall uppgå till 90 390 000 kr. Regeringen föreslår nu en besparing om 30 000 000 kr under detta anslag för nästa budgetår. Regeringen beräknar att de svenska åtagandena i utveck- lingsverksamhet och internationell samverkan ändå skall kunna upprätthållas. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Utvecklingsverksamhet och in- ternationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 30 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor Regeringens förslag: Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas till följd av ökning av anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forska- rutbildning enligt förslag i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164). Därutöver görs en besparing på 22 500 000 kr. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 258) föreslog regeringen att riksdagen under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. skulle anvisa 735 340 000 kr för nästa budgetår. Den beräkning som låg till grund för regeringens förslag byggde på att ett belopp om drygt 279 miljoner kronor skulle stå till regeringens dis- position. I propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164) har regeringen föreslagit riksdagen att under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning anvisa 37 500 000 kr utöver vad som begärdes för detta ändamål i budgetpropositionen. Det ytterligare beloppet är avsett att bekosta de särskilda åtgärder som skall förstärka jämställdheten mellan män och kvinnor inom utbildningsområdet. Om riksdagen bifaller regeringens förslag i prop. 1994/95:164 bör - inte minst mot bakgrund av det angelägna i att minska statsbudgetens utgifter - de medel som är avsedda att stå till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kunna begränsas i förhållande till vad som bedömdes krävas när statsbudgetförslaget gjordes upp. Anslagsanvisningen kan begränsas till 697 840 000 kr. Det ankommer på regeringen att i regle- ringsbrev fördela anslagsmedlen anvisade till regeringens disposition på olika ändamål och mottagare. Regeringen föreslår härutöver en besparing på anslaget om 22 500 000 kr. Som en följd av detta föreslår regeringen att anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. budgetåret 1995/96 fastställs till 675 340 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 22 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. 4. under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i prop. 1994/95:164 om anslag till Övriga utgifter inom forskning och forskarut- bildning under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är ytterligare 37 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. D. Nationella och internationella forskningsresurser Vissa anslagsfrågor D 19. Europeisk forskningssamverkan 1994/95Anslag 477 355 000 1995/96Förslag560 033 000 Regeringens förslag: En besparing om 82 500 000 kr görs på anslaget genom att det för nästa budgetår föreslagna beloppet under anslagsposten 7. Till regeringens disposition, minskas från 182 133 000 kr till 99 633 000 kr. Skälen för regeringens förslag: Anslaget Europeisk forskningssamverkan omfattar medel för Sveriges deltagande i internationella, främst europeiska, forskningsorganisationer. Även kostnader i samband med Sveriges deltagande i Europeiska unionens (EU:s) forskningsprogram bekostas med medel från anslaget, dock inte de kostnader som Sverige betalar genom sin medlemsavgift till EU. Kostnaderna för det svenska deltagandet i EU:s forskningsprogram är svåra att beräkna. Deltagandet kräver medfinansiering från svensk sida eftersom EG-kommissionen endast betalar en del av kostnaderna. Ju fler svenska forskare och företag som medverkar i EU:s forskningsprogram desto större behov av nationella medel. För nästa budgetår har regeringen tidigare föreslagit att anslaget D 19. Europeisk forskningssamverkan, skall uppgå till 642 533 000 kr. Regeringen föreslår nu en besparing om 82 500 000 kr under detta anslag för nästa budgetår. Regeringen beräknar att de svenska åtagandena i det internationella forskningssamarbetet ändå skall kunna fullgöras. Om så inte blir fallet får dessa finansieras inom ramen för ordinarie anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. under åttonde huvudtitelns ramanslag Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 82 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100, bil. 9. E. Studiestöd m.m. 1. Studiestöd till deltidsstuderande i komvux Regeringens förslag: För studerande i kommunal vuxenutbildning (komvux) och vid statens skolor för vuxna som inte bedriver studier på heltid avpassas beloppet för studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa till studiernas omfattning under terminen. Skälen för regeringens förslag: Studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) samt särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) lämnas för studier på heltid eller på minst halvtid. För närvarande uttrycks studieomfattningen i komvux när det gäller studiestöd i s.k. studiestödspoäng. Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som fastställer studiestödspoäng för varje kurs samt antalet poäng för heltid respektive deltid. Den som studerar på minst halvtid har rätt till deltidsstudiestöd, i princip hälften av ett helt studiestöd. I de flesta utbildningar fungerar detta relativt väl, eftersom undervisningen i sådana fall som regel är upplagd för halvtidsstudier. I komvux däremot, där utbildningen bygger på ett kurssystem, är reglerna ofördelaktiga för dem som studerar på deltid. Den som t.ex. har en studieomfattning motsvarande 75 % av heltid får inte 75 % av ett helt studiestöd utan 50 %. Det har gjort att många lägger in kurser i sitt studieprogram som de egentligen inte behöver för att komma upp till ett poängtal som ger helt studiestöd. Problemet har förts fram i olika sammanhang. Frågan har beretts inom Utbildningsdepartementet. Efter samråd med bl.a. Skolverket och CSN föreslår regeringen att studiestödet till deltidsstuderande som läser på minst halvtid skall avpassas till studiernas omfattning. För att undvika omprövningar vid mindre förändringar i studieåtagandet är det emellertid lämpligt att differentieringen görs så att beloppet i studiestöd blir detsamma vid en studieomfattning inom intervall på t.ex. tio studiestödspoäng. Den föreslagna ändringen leder till förbättrade ekonomiska möjligheter vid deltidsstudier och större frihet att växla omfattning i studierna. Ett antal studerande som med nuvarande regler åtar sig att studera på heltid kommer sannolikt att välja en lägre studieomfattning, när de ekonomiska villkoren förbättras. Utflödet av bidrag i studiemedelssystemet påverkas därmed och beräknas minska med 25 miljoner kronor. Ändringen kan också bidra till att studieavbrotten minskar och att resurserna i komvux kan utnyttjas mer effektivt. De ändrade reglerna föreslås avse både studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och träda i kraft den 1 januari 1996. Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, att meddela närmare bestämmelser om studieomfattning för rätt till studiestöd för deltidsstuderande som här avses. Den grundläggande regeln om att storleken av studiestödet skall kunna bestämmas i förhållande till studiernas omfattning bör dock tas in dels i en ny paragraf, 4 kap. 14 §, i studiestödslagen, dels i 7 kap. 7 § samma lag. Genom en ändring i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa blir regeln också tillämplig på särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. I Studiestödsutredningens uppdrag (dir. 1994:148) ingår att pröva frågan om studiestöd vid deltidsstudier. Ställningstagande till behovet av andra förändringar rörande deltidsstudiestödet bör anstå till dess utredningen lagt sitt förslag. 2. Sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen påverkar vuxenstudiestödet Regeringens förslag: Medelstilldelningen under vissa vuxenstudiestödsanslag minskas med sammanlagt 451,1 miljoner kronor som en följd av ändrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och utbildningsbidragssystemet. Skälen för regeringens förslag: Under tionde huvudtitelns anslag A 5. föreslås att kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall sänkas från 80 till 75 % av den försäkrades dagsförtjänst från och med den 1 januari 1996. Vidare föreslås att miniminivån i försäkringen och i det kontanta arbetsmarknadsstödet sänks från 245 till 230 kr per dag. Dessa förändringar påverkar också vuxen- studiestödet. Utgifterna för vuxenstudiebidrag beräknas minska med 132,1 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, varav för tiden juli 1995 - juni 1996 med 112 miljoner kronor. En ytterligare minskning av medelsåtgången med 319 miljoner kronor beräknas till följd av att den nuvarande dagpenningen i utbildningsbidragssystemet, 338 kr, som grundar miniminivån för vuxenstudiestöd sänks från och med den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233). Det är i huvudsak de extra resurser som beräknats för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa under perioden juli 1995 - juni 1996 som påverkas av denna ändring. Minskningen av medelsåtgången fördelar sig på följande sätt. 12 mån.(Mkr) 18 mån. (Mkr) Anslag E 5. Särskilt vuxenstudiestöd 25,9 43,1 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 403,4 405,0 Anslag E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande 1,7 3,0 vid vissa lärarutbildningar Sammanlagt 431,0 451,1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 8. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 25 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9, 9. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 448 100 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9, 10.under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 3 000 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. 3. Sammanläggning av svux och svuxa Regeringens bedömning: Den av riksdagen begärda utredningen om sammanläggning av olika former av vuxenstudiestöd kan inte slutföras till den 1 juli 1995. Skälen för regeringens bedömning: Studiestödsutredningen skall enligt sina direktiv (1994:148) med förtur behandla frågan om en samordning av det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa). Inriktningen skall vara att ett förslag läggs i sådan tid att ändrade bestämmelser kan träda i kraft den 1 juli 1995. Uppdraget har sin grund i socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande i juni 1994 att denna fråga skall utredas med förtur (bet. 1993/94:SfU25, rskr. 1993/94:438). Utredningen, som nyligen börjat sitt arbete, har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet konstaterat att det inte är möjligt för utredningen att lämna förslag i sådan tid att riksdagen kan fatta beslut om ett genomförande redan till den 1 juli 1995. Utredningen anser vidare att frågan om en sammanläggning av svux och svuxa är av sådan principiell karaktär att den inte bör behandlas särskilt, utan bör ingå i den samlade bedömningen av samordningsmöjligheter inom studiestödsområdet i dess helhet. Enligt utredningens mening är det önskvärt att ett ställningstagande i saken får redovisas i utredningens huvudbetänkande i april 1996. I ett avseende anser emellertid utredningen att en samordning av reglerna mellan de båda stödformerna bör komma till stånd snarast. Det gäller bestämmelserna om för vilken tid svux och svuxa maximalt kan beviljas för studier på gymnasial nivå. Enligt svuxa-reglerna kan stöd lämnas för studier på grundskolenivå samt under högst två terminer för studier på gymnasieskolenivå. Svux och studiemedel kan beviljas för gymnasiala studier under tre år och för ytterligare tid om det finns särskilda skäl. Utredningen föreslår att reglerna för svuxa ändras så att stöd får beviljas för studier på gymnasial nivå enligt de bestämmelser som gäller för svux och studiemedel. Regeringen delar utredningens uppfattning att ett ställningstagande i frågan om en sammanläggning av svux och svuxa bör tas först när utredningens slutliga bedömning rörande samordningsmöjligheter föreligger. Regeringen förordar därför att avgörandet i denna fråga får anstå tills vidare. Den största delen av resurserna för svuxa är beräknade för att motsvara arbetsmarknadspolitiskt betingade utbildningsinsatser framför allt i komvux. Dessa insatser läggs praktiskt taget alltid ut på högst ett år. Enligt regeringens mening bör även frågan om den längsta tid för vilken studiestöd kan beviljas för studier på gymnasial nivå ingå i de slutliga överväganden som skall ske i anledning av utredningens förslag. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)[1] dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4 kap. 14 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 14 § När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer än halvtid men mindre än heltid får studiemedlens storlek bestämmas i förhållande till studiernas omfatt- ning. Föreskrifter om tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 7 kap. 7 §[2] Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en arbetslöshetskassa eller som under den längsta tid som ersättning kan betalas ut har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa eller kontant arbets- marknadsstöd i form av dagpenning lämnas vuxenstudiestöd enligt 7 a, 7 b och 8 b §§. Till en annan studerande lämnas särskilt vuxenstudiestöd enligt bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§. När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd som annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket, bestämmas i förhållande till studiernas omfatt- ning. Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **Fotnot** [1] Lagen omtryckt 1987:303. [2] Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 9. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §[3] Särskilt vuxenstudiestöd Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa lämnas för arbetslösa lämnas enligt bestämmelserna i enligt bestämmelserna i 7 7 kap. 7 a och 7 b §§ kap. 7 a och 7 b §§ stu-- studiestödslagen diestödslagen (1973:349) (1973:349) vare sig den vare sig den studerande studerande är medlem i är medlem i en arbets- en arbetslöshetskassa löshetskassa eller inte. eller inte. I övrigt I övrigt skall skall bestämmelserna i 1 bestämmelserna i 1 kap. 5 kap. 5 och 8 §§, 7 kap. och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4-5 1, 2, 4-5 a, 8 b, 9 a §§, 7 § tredje och fjärde och 17-20 §§ samt 9 kap. stycket, 8 b, 9 och 1-3 och 7 §§ 17-20 §§ samt 9 kap. 1-3 studiestödslagen till- och 7 §§ studiestödslagen lämpas på särskilt tillämpas på särskilt vux- vuxenstudiestöd för enstudiestöd för arbets- arbetslösa. lösa. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **Fotnot** [3] Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil 9. F Övriga ändamål F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område Regeringens förslag: Statsbidrag för försöksverksamhet inom den medieburna utbildningen skall ges till de utbildningsanordnare som regeringen eller - efter regeringens bemyndigande - en annan myndighet bestämmer. Sammanlagt beräknas 16 385 000 kr under budgetåret för detta ändamål under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område varmed anslaget beräknas till 41 616 000 kr varav 27 466 000 kr beräknats för juli 1995 - juni 1996. Skälen för regeringens förslag: Regeringen anmälde i budgetpropositionen (1994/95:100, bil. 9) sin avsikt att tillsätta en kommitté för att analysera förutsättningar för en samlad utveckling av den medieburna utbildningen. I detta sammanhang skall också en försöksverksamhet inom den medieburna utbildningen vad gäller skolväsendet bedrivas. Regeringen föreslår därför att 16 385 000 kr beräknas under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för detta ändamål. Regeringen avser att senare meddela närmare bestämmelser om användningen av medlen. Försöksverksamhet med medieburen utbildning skall också genomföras inom folkbildningen och den högre utbildningen med medel som anvisas särskilt. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar 16 385 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 9. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp-bakomliggande EG- häver eller regler upprepar ett normgivnings- bemyndigande Lag om ändring i 4 kap. 14 §, studie-stödslagen 7 kap. 7 § (1973:349)