Post 6742 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:197 ·
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 197
Prop.
1994/95:197 Regeringens proposition
1994/95:197
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 mars 1995
Mona Sahlin
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en arbetsmarknadsavgift med 2.20 % av
avgiftsunderlaget införs för den som har inkomster av annat förvärvsarbete än
anställning och som skall betala egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socia-
lavgifter. Samtidigt minskas sjukförsäkringsavgiften för samma grupp av avgifts-
skyldiga med motsvarande procentsats, dvs. en avgiftsväxling genomförs. Det blir
därför inte något ökat avgiftsuttag. Den nya arbetsmarknadsavgiften beräknas
första gången på grundval av 1997 års taxering och gäller den som påbörjar sitt
räkenskapsår den 1 juli 1995 eller senare.
Propositionen innnehåller vidare förslag till ändringar i bestämmelserna om
föräldraförsäkringen som innebär att en förälder som tillsammans med den andra
föräldern har gemensam vårdnad om ett barn, själv skall kunna uppbära
föräldrapenningen för hela den för föräldrar avsedda tiden om den andra
föräldern, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 1 och 9 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring, inte har rätt till föräldrapenning. Det föreslås också regler
som gör det möjligt att från den svenska föräldrapenningen med anledning av ett
barns födelse räkna av en motsvarande förmån som utgetts enligt utländsk
lagstiftning. Vidare föreslås regler om att föräldrapenning inte skall kunna
utges för samma barn och tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk
lagstiftning.
För de allmänna försäkringskassorna föreslås vissa ändringar med anledning av
omläggningen av det statliga budgetåret till kalenderår.
Det föreslås även att de lokala försöksverksamheterna med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård samt mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får pågå ytterligare ett
år.
Slutligen föreslås en följdändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
med anledning av att arbetsvillkoret i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring har ändrats.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut.................. 5
2 Lagtext...................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter............. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.......... 7
2.3 Förslag till lag om dels fortsatt
giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring och hälso-
och sjukvård, dels ändring i samma lag... 10
2.4 Förslag till lag om dels fortsatt
giltighet av lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och
sjukvård och socialtjänst, dels ändring
i samma lag.............................. 11
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring....... 12
3 Ärendet och dess beredning................... 13
4 Införande av arbetsmarknadsavgift för
inkomster av annat förvärvsarbete............ 14
5 Föräldrapenningsförmåner i vissa fall........ 15
5.1 Föräldrapenning.......................... 15
5.2 Avräkning av tid med föräldrapenningför-
mån enligt utländsk lagstiftning......... 17
6 De allmänna försäkringskassornas budgetår.... 20
7 Försöksverksamhet med finansiell samordning.. 21
7.1 Lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård...................... 21
7.2 Lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst..... 23
8 Arbetsvillkor för rätt till delpension....... 24
9 Författningskommentarer...................... 25
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter............. 25
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.......... 25
9.3 Förslaget till lag om dels fortsatt
giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring och hälso-
och sjukvård, dels ändring i samma lag... 27
9.4 Förslaget till lag om dels fortsatt
giltighet av lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och
sjukvård och socialtjänst, dels ändring i
samma lag................................ 27
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring....... 28
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag........... 29
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................... 30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
23 mars 1995.................................... 31
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma lag,
4. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels ändring i
samma lag,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring,
6. medger att, för den tid försöksverksamheterna med finansiell samordning
förlängs, femte huvudtitelns anslag Sjukpenning och rehabilitering och
Allmänna försäkringskassor får disponeras för utgifter på motsvarande sätt
som enligt tidigare riksdagsbeslut.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 4 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §2 En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges
i 3 - 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkrings- 1. sjukförsäkrings-
avgift med 9,12 procent, avgift med 6,92 procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03 procent,
3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,
4. delpensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 0,20 procent samt med 0,20 procent,
5. arbetsskadeavgift 5. arbetsskadeavgift
med 1,40 procent. med 1,40 procent,
6.
arbetsmarknadsavgift med
2,20 procent.
4 §3
Grunden för beräkning Grunden för beräkning
av avgift enligt 1 § 1 av avgift enligt 1 § 1, 5
och 5 utgörs av inkomst och 6 utgörs av inkomst
av annat förvärvsarbete av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 som avses i 3 kap. 2
eller 2 a § lagen eller 2 a § lagen
(1962:381) om allmän (1962:381) om allmän
försäkring. försäkring.
Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 2 - 4 utgörs av inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
___________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången i
fråga om egenavgifter som beräknas på grundval av 1997 års taxering.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om egenavgifter som beräknas
på grundval av 1996 och tidigare års taxeringar.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1994:1747.
3 Senaste lydelse 1992:1572.
2.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 4 kap. 3 och 16 §§ samt 18 kap. 14 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 9 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §2
Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 450 dagar
sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje
barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att
uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och andra styckena angivna
tiden.
En förälder som ensam En förälder som ensam
har vårdnaden om barnet har vårdnaden om barnet
har rätt att själv upp- har rätt att själv uppbära
bära föräldrapenningen föräldrapenningen under
under hela den tid som hela den tid som anges i
anges i första och första och andra
andra styckena. styckena. Detsamma gäller
om föräldrarna har ge-
mensam vårdnad om barnet
men den andra föräldern
inte har rätt till
föräldrapenning enligt 1
och 9 §§.
Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga
att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den
andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 30 dagar för varje barn, eller vid
flerbarnsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära
föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1994:1568.
9 a §
Om en förälder har
uppburit en förmån enligt
utländsk lagstiftning som
motsvarar föräldrapenning
med anledning av ett
barns födelse, skall den
tid då den utländska
förmånen har utgetts
räknas av från det
högsta antal dagar under
vilka föräldrapenning kan
utges enligt 3 § första
och andra styckena.
Avräkningen skall i
första hand göras från de
dagar som föräldern själv
har rätt till enligt 3 §
tredje stycket och,
beträffande dessa dagar,
från de dagar som avses i
6 § andra stycket. För
återstående dagar som
skall avräknas gäller fö-
ljande.
1. Om den utländska
förmånen grundas på inkomst
av anställning eller av
annat förvärvsarbete skall
avräkningen i första hand
göras från de dagar för
vilka föräldrapenning kan
utges med belopp som
motsvarar förälderns sjuk-
penning.
2. Om den utländska
förmånen utges med ett
belopp som för alla
förmånstagare är enhetligt
och oberoende av inkomst
av anställning eller av
annat förvärvsarbete,
skall avräkningen i första
hand göras från de dagar
för vilka föräldern har rätt
till sådan föräldrapenning
som endast kan utges en-
ligt garantinivån.
16 §3
Föräldrapenningförmåner Föräldrapenningförmåner får
får inte utges till båda inte utges till båda
föräldrarna för samma föräldrarna för samma barn
barn och tid i annat och tid i annat fall än
fall än som anges i 4 § som anges i 4 § andra
andra stycket och 10 § stycket och 10 § tredje
tredje och fjärde och fjärde styckena.
styckena. Föräldrapenning med anled-
ning av ett barns födelse
får inte heller utges om
det för samma barn och
tid utges en motsvarande
förmån enligt utländsk
lagstiftning.
Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn och
tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig
sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandlingen av
barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad
behandling.
Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel
föräldrapenning per dag.
3 Senaste lydelse 1988:130.
18 kap.
14 §4
En allmän försäkrings- En allmän försäkrings-
kassas räkenskaper skall kassas räkenskaper skall
omfatta perioden den omfatta perioden den
1 juli - den 30 juni 1 januari - den 31
(budgetår). december (budgetår).
Styrelsen skall Styrelsen skall årligen
senast den 1 oktober till revisorerna lämna en
varje år till av styrelsens ledamöter
revisorerna lämna en av underskriven årsredo-
styrelsens ledamöter un- visning innefattande
derskriven förvaltningsberättelse,
årsredovisning innefat- resultaträkning och ba-
tande förvaltnings- lansräkning för det senast
berättelse, resultat- förflutna budgetåret.
räkning och balans- Styrkt avskrift av års-
räkning för det senast redovisningen skall
förflutna budgetåret. samtidigt översändas till
Styrkt avskrift av Riksförsäkringsverket och
årsredovisningen skall till berört landsting
samtidigt översändas eller berörd kommun.
till riksförsäkrings-
verket och till berört
landsting eller berörd
kommun.
Styrelsen skall årligen tillställa Riksförsäkringsverket de uppgifter om
kassans förvaltning som fordras för framställning om anslag.
___________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 3 § tillämpas i fråga om föräldrapenning för
vård av barn som är fött före den 1 januari 1995.
3. Det första budgetåret efter lagens ikraftträdande skall omfatta perioden
den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. För budgetåret den 1 juli 1994 - den 30
juni 1995 skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om styrelsens skyldighet
att lämna årsredovisning till revisorerna, Riksförsäkringsverket och berört
landsting eller berörd kommun.
4 Senaste lydelse 1992:275.
2.3 Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård,
dels ändring i samma lag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård, som
gäller till utgången av år 1995,
dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1996,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårdshuvudmannen, i
enlighet med överenskommelsen med försäkringskassan, ansvar för att i ett
försöksområde täcka kostnader för
1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, och
2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Kostnader enligt Kostnader enligt första
första stycket får avse stycket får avse förmåner
förmåner för tiden den för tiden den 1 januari
1 januari 1993 - den 31 1993 den - 31 december
december 1995. Detta 1996. Detta gäller dock
gäller dock inte om inte om rätten till
rätten till förmånen har förmånen har fastställts
fastställts först efter först efter utgången av
utgången av januari januari 1997.
1996.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2.4 Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst, dels ändring i samma lag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst, som gäller till utgången av år 1997,
dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1998,
dels att 11 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §
Ledamöter och ersättare Ledamöter och ersättare
i förbundsstyrelsen i förbundsstyrelsen väljs
väljs för tre år räknat för fyra år räknat från och
från och med den 1 med den 1 januari året
januari året efter det, efter det, då val i hela
då val i hela riket till riket till
kommunfullmäktige och kommunfullmäktige och
landstingsfullmäktige landstingsfullmäktige ägt
ägt rum. Tjänstgörings- rum. Tjänstgöringstiden för
tiden för ledamot eller ledamot eller ersättare
ersättare som utses av som utses av den allmänna
den allmänna försäk- försäkringskassan räknas
ringskassan räknas dock dock från och med den 1
från och med den 1 september året efter
september året efter nämnda valår.
nämnda valår.
När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första gången,
skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den tidpunkt, då
nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. I fråga om ledamöter och ersättare i
förbundsstyrelse vilka utsetts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Innan tjänstgöringstiden löper ut för sådana ledamöter och ersättare, valda
efter 1994 års allmänna val, skall de som har utsett dem förrätta fyllnadsval
för tiden intill nästa tjänstgöringsperiod enligt 11 § första stycket.
2.5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Försäkrad för del- Försäkrad för delpension
pension är den som är är den som är bosatt i
bosatt i Sverige och un Sverige och under en
der en ramtid av ett år ramtid av ett år ome-
omedelbart före den dag delbart före den dag då
då pension avses börja pension avses börja utges
utgå eller den tidigare eller den tidigare dag då
dag då ansökan görs ansökan görs har
har förvärvsarbetat i förvärvsarbetat i minst 80
minst 75 dagar fördelade dagar fördelade på minst
på minst fyra månader fem månader enligt bestäm-
enligt bestämmelserna om melserna om ar-
arbetsvillkor i lagen betsvillkor i lagen
(1973:370) om arbetslös- (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring. Tid då hetsförsäkring. Tid då
sökanden har varit sökanden har varit
hindrad att arbeta av hindrad att arbeta av
anledning som sägs i den anledning som sägs i den
lagen eller i lagen lagen eller i lagen
(1973:371) om kontant (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd arbetsmarknadsstöd
inräknas inte vid inräknas inte vid
bestämmande av ramtid. bestämmande av ramtid.
Som arbetshinder räknas Som arbetshinder räknas
vid tillämpning av denna vid tillämpning av denna
paragraf även ar- paragraf även arbetslöshet
betslöshet vid vilken vid vilken ersättning har
ersättning har utgetts utgetts enligt någon av
enligt någon av nämnda nämnda lagar.
lagar.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser skall tillämpas
om delpension sökts eller skall börja utges för tid med början före
ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1989:221.
3 Ärendet och dess beredning
I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor inom social-
försäkringen och andra områden.
Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens proposition
1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att en avgiftsväxling mellan
sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften avseende uttaget av
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL, skulle
genomföras från och med den 1 januari 1995 bet. 1994/95:FiU1, rskr.
1994/95:145). Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare sänktes därvid från
8,43 % till 6,23 % och arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare höjdes i
motsvarande grad från 2,12 % till 4,32 %. Det samlade uttaget av
arbetsgivaravgifterna påverkades därför inte av denna avgiftsväxling. Som skäl
för växlingen anfördes att ökade inbetalningar till arbetsmarknadsfonden var
nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått i samband med den
höga arbetslösheten.
Egenavgift i form av arbetsmarknadsavgift enligt SAL har hittills inte
betalats för inkomster av annat förvärvsarbete. På grund härav kunde inte
motsvarande växling göras för egenavgifterna som gjordes för
arbetsgivaravgifterna. Regeringen anförde dock att avsikten var att senare
återkomma till riksdagen med förslag om införande av en arbetsmarknadsavgift för
inkomster av annat förvärvsarbete och att egenavgiften i form av
sjukförsäkringsavgift enligt SAL därvid samtidigt skulle reduceras. Ärendet har
beretts med berörda myndigheter och dessa har givits tillfälle att inkomma med
synpunkter.
Utredningen om socialförsäkringen och EG (S 1991:03) har i sitt slutbetänkande
Social trygghet och EES (SOU 1993:115) redovisat överväganden och förslag som
EES-avtalet, och i en förlängning ett medlemskap i EU, för med sig i fråga om
andra socialförsäkringsförmåner än pensioner samt beträffande sjukvårdsförmåner
och olika former av bidrag till barnfamiljer. Utredningens förslag
remissbehandlades under våren 1994. En sammanställning av remissvaren vad avser
den del som behandlas i denna proposition finns tillgänglig i Socialdeparte-
mentet (dnr. S94/4255/F). I denna proposition presenteras vissa förslag till
regeländringar inom föräldraförsäkringens område som bygger på förslagen i
slutbetänkandet.
Till följd av riksdagens beslut om omläggning av det statliga budgetåret till
kalenderår (Riksdagsutredningens betänkande 1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18,
rskr. 1993/94:425 samt bet. 1994/95:KU2, rskr. 1994/95:4) föreslås vidare vissa
konsekvensändringar för de allmänna försäkringskassorna.
Lokala försöksverksamheter med finansiell samordning förekommer mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård samt mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheterna får pågå längst till
utgången av år 1995 respektive år 1997. Regeringen föreslår att respektive
försöksverksamhet får pågå ytterligare ett år.
Med anledning av att arbetsvillkoret i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring har ändrats föreslås en följdändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring. Som arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen gäller att
den sökande under de senaste tolv månaderna skall ha förvärvsarbetat under minst
80 dagar fördelade på minst fem månader. Samma villkor kommer i och med
förändringen även att gälla delpensionsförsäkringen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
4 Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete
Regeringens förslag: En arbetsmarknadsavgift in-
förs den 1 juli 1995 för den som har inkomster av
annat förvärvsarbete och skall betala egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL.
Vid införandet av den nya arbetsmarknadsavgiften
sänks sjukförsäkringsavgiften för sådana inkomster
från 9,12 % till 6,92 %. Den nya arbetsmarknadsav-
giften fastställs till 2,20 %.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften finansierar bl.a.
arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och
kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknads-
stöd. Rätt till sådana förmåner har både anställda och företagare. De som har
inkomst av annat förvärvsarbete får således del av arbetslöshetsersättningen
trots att det för dem inte tas ut någon arbetsmarknadsavgift enligt SAL.
Regeringen anser därför att även denna grupp skall betala en arbetsmarknadsav-
gift.
Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassorna. Arbetslöshets-
kassor som försäkrar endast den som har inkomst av annat förvärvsarbete är
Köpmännens arbetslöshetskassa, Småföretagarnas arbetslöshetskassa,
Petroleumhandlarnas arbetslöshetskassa och Sveriges fiskares arbetslöshetskassa.
Småföretagarnas arbetslöshetskassa är den till antalet medlemmar största
kassan. Under år 1993 beviljade denna kassa ca 11 000 ansökningar om arbetslös-
hetsersättning. Även de arbetslöshetskassor som är avsedda för anställda kan
bland sina medlemmar ha personer som har inkomst av annan förvärvsverksamhet.
Vidare kan tidigare anställda under viss tid stå kvar i den arbetslöshetskassa
de tillhörde som anställda.
Inkomsterna från sjukförsäkringsavgiften enligt SAL med nuvarande avgiftsuttag
beräknas under år 1995 till ca 1 420 mkr. Den här föreslagna avgiftsväxlingen
med 2,20 % innebär att inkomsterna från sjukförsäkringsavgiften minskar med
ca 350 mkr, vilka i stället kommer att tillföras som arbetsmarknadsavgift från
inkomster av annat förvärvsarbete. Det totala avgiftsuttaget för inkomster av
annat förvärvsarbete skall inte öka i samband med införandet av en
arbetsmarknadsavgift och den tidigare relationen mellan de satta procentsatserna
bör bibehållas. Under år 1994 var sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare
enligt SAL 0,69 procentenheter lägre än motsvarande avgift för inkomster av
annat förvärvsarbete. För att bibehålla denna relation föreslår regeringen
därför att en växling med 2,20 % genomförs.
För att rätt belopp skall kunna överföras när det gäller sjukförsäkrings-
avgiften respektive arbetsmarknadsavgiften har i övergångsbestämmelserna
intagits regler för den som har förlängt räkenskapsår. Arbetsmarknadsavgiften
kommer att debiteras den som påbörjar sitt räkenskapsår den 1 juli 1995 eller
senare.
Den som betalar egenavgifter har en möjlighet att sänka sjukförsäk-
ringsavgiften med 1,12 respektive 2,12 procentenheter om denne väljer att ha tre
dagars respektive 30 dagars karenstid. Denna möjlighet bör alltjämt kvarstå.
För personer som flyttar inom den europeiska unionen finns regler för
samordning av medlemsländernas sociala trygghetssystem i rådets förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. För de
personer som enligt förordningen inte skall omfattas av svensk lagstiftning om
social trygghet får svenska avgifter för finansiering av den sociala tryggheten
inte tas ut. Detta följer direkt av lagvalsreglerna i förordningen och gäller
för samtliga socialavgifter som avser förmåner som omfattas av förordningen. An-
ledning saknas därför att göra undantag för dessa fall i den föreslagna
lagtexten.
5 Föräldrapenningförmåner i vissa fall
5.1 Föräldrapenning
Regeringens förslag: En förälder, som tillsammans
med den andra föräldern har gemensam vårdnad om
ett barn, skall själv kunna uppbära föräldra-
penning för hela den för föräldrar avsedda gemen-
samma tiden om den andra föräldern till följd av
bestämmelserna i 4 kap. 1 och 9 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring, AFL, inte är
berättigad till föräldrapenning.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstått från att yttra sig
över förslaget. Försäkringsöverdomstolen noterar att förslaget inte bara har
betydelse för medborgare i EES-länder utan också tillförsäkrar personer i andra
länder svenska förmåner. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Antalet ersättningsdagar med föräldrapenning i
samband med barns födelse är 450 dagar sammanlagt för båda föräldrarna. När
föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet har varje förälder rätt till
hälften av den totala ersättningstiden, dvs. 225 dagar. En förälder kan överlåta
sin rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag
för 30 dagar för varje barn med föräldrapenning motsvarande förälderns
sjukpenning.
Om en förälder inte är berättigad till föräldrapenning t.ex. på grund av att
han eller hon inte har varit inskriven hos försäkringskassa under 180 dagar i
följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall utbetalas eller
därför att han eller hon inte omfattas av den svenska socialförsäkringen, har
den andra föräldern ändå bara rätt till 225 ersättningsdagar. En förälder som
däremot ensam har vårdnaden om barnet har själv rätt till samtliga
föräldrapenningdagar.
Som exempel på situationer när båda föräldrarna har vårdnaden om ett barn men
bara en av dem är berättigad till föräldrapenning enligt lagen om allmän
försäkring kan nämnas föräldrar som är bosatta i Sverige men där en av dem inte
omfattas av den svenska socialförsäkringen på grund av förvärvsarbete i annat
land. Den förälder som omfattas av den svenska föräldraförsäkringen får i detta
fall endast hälften av det totala antalet föräldrapenningdagar. Från barnets
synpunkt är det emellertid viktigt att åtminstone en förälder ges möjlighet att
vara hemma med föräldrapenning under samtliga de dagar som föräldrapenning är
tänkt att kunna utges för ett barn.
Enligt regeringens uppfattning bör i dessa situationer den förälder som
uppfyller förutsättningarna för rätt till föräldrapenning själv få uppbära
föräldrapenningen för hela den tid som föräldrapenning kan utges för barnet.
Regeringens förslag innebär att dessa föräldrar genom den lagtekniska
utformningen av den nya bestämmelsen kommer att behandlas på samma sätt som
föräldrar som ensamma har vårdnaden om ett barn.
Den föreslagna bestämmelsen föreslås avse barn födda i januari 1995 eller
senare. För barn födda före den 1 januari 1995 föreslås att äldre bestämmelser
skall fortsätta att gälla.
5.2 Avräkning av tid med föräldrapenningförmån enligt
utländsk lagstiftning
Regeringens förslag: Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse skall inte kunna utges för
samma barn och tid som en motsvarande förmån utges
enligt utländsk lagstiftning. Vidare skall från
det antal dagar som berättigar till svensk
föräldrapenning avräknas det antal dagar som en
motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning
har utgetts för barnet.
Avräkningen skall göras enligt en i lagen sär-
skilt angiven ordning.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstått från att yttra sig
över förslaget. Lunds universitet anför att en nationell svensk regel för
avräkning av föräldrapenning vid barns födelse om motsvarande förmån utgetts i
annat land inte behövs, eftersom domar från EG-domstolen inte kan tas till
intäkt för behovet av en nationell regel. Försäkringsöverdomstolen befarar att
efterlevnaden av bestämmelsen blir svår att kontrollera när det gäller andra
personer än EU- eller EES-medborgare. Riksförsäkringsverket tillstyrker
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den svenska föräldraförsäkringen är
konstruerad så att den ger föräldrarna rätt till föräldrapenning under ett visst
antal dagar för varje barn, men medger föräldrarna stor valfrihet när det gäller
förläggningen i tiden av dagarna med föräldrapenning. Föräldrapenning kan t.ex.
tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då
barnet avslutat det första skolåret.
För att undvika att oavkortade föräldrapenningförmåner utges från två eller
flera länder för vård av samma barn bör det enligt regeringens mening finnas
möjlighet att avräkna perioder under vilka förmåner har utgetts för ett barn
enligt ett annat lands lagstiftning vid beviljandet av motsvarande förmån för
samma barn enligt svensk lagstiftning, dvs. en form av sammanläggning till
nackdel för den försäkrade i fråga om den tidsrymd under vilken en förmån längst
kan ges ut. Det bör vidare inte heller vara möjligt att uppbära föräldrapenning,
om det för samma barn och tid utges en motsvarande förmån enligt utländsk
lagstiftning.
I rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen (EGT, nr L 230, 22.8.1983, s.6), finns redan en avräkningsregel i
det avsnitt som handlar om förmåner vid sjukdom och moderskap.
Enligt artikel 35.4 i den förordningen gäller att, om lagstiftningen i en
medlemsstat fastställer en längsta period under vilken en förmån kan ges ut, får
den institution som tillämpar denna lagstiftning beakta den period under vilken
förmånen redan har getts ut av en institution i en annan medlemsstat avseende
samma barn.
Bestämmelsen i artikel 35.4 avser den längsta period en förmån kan ges ut för
samma barn, oberoende av om det enbart är den ena föräldern som utnyttjar
förmånen eller om båda föräldrarna har uppburit förmåner.
Detta innebär t.ex. att, om den ena föräldern omfattas av tysk lagstiftning
och uppbär tyska kontantförmåner vid moderskap, kan den period under vilken
sådana förmåner uppburits, senare räknas av mot dagar med svensk
föräldrapenning, som den andra föräldern, som omfattas av svensk lagstiftning,
önskar ta ut.
Bestämmelsen i artikel 35.4 torde också kunna tillämpas direkt enligt sin
ordalydelse. Det innebär att den skulle kunna tillämpas i fråga om den svenska
föräldrapenningen utan att det finns någon svensk regel som föreskriver att
avräkning skall ske.
Mot bakgrund av ett antal avgöranden av EG-domstolen torde detta emellertid
endast gälla i de fall en förälder får rätt till svensk föräldrapenning med
hjälp av förordningens bestämmelser om likabehandling och sammanläggning av
försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder. EG-domstolen har i olika
domar fastslagit, att förordning (EEG) nr 1408/71 inte kan åberopas för att
minska förmåner som tillerkänns en person med tillämpning uteslutande av
nationell lagstiftning. Med hänsyn till denna ståndpunkt, som i vart fall tycks
gälla i fråga om pension medan det är oklart i vad mån den gäller även
beträffande andra förmåner, finns det skäl att införa en nationell svensk
avräkningsregel.
Regeringen föreslår därför, att det i 4 kap. lagen om allmän försäkring införs
en ny bestämmelse med innebörd, att vid beräkning av antalet dagar för vilka
föräldrapenning kan utges för ett barn skall avräknas dagar under vilka
motsvarande förmån tidigare har utgetts för samma barn enligt utländsk
lagstiftning. Bestämmelsen föreslås få generell giltighet genom att även länder
utanför EU/EES omfattas. Regeringen föreslår också, att bestämmelserna i 4 kap.
16 § första stycket lagen om allmän försäkring kompletteras med regler om att
föräldrapenning med anledning av ett barns födelse inte får ges ut för ett barn
om det för samma barn och tid ges ut en motsvarande förmån enligt utländsk lag-
stiftning. Denna situation av samtidig avräkning omfattas inte av bestämmelserna
i artikel 35.4.
En särskild fråga är i vilken ordning avräkning bör göras mot svenska
föräldrapenningsförmåner. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse
utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Föräldrapenning enligt
sjukpenningnivån utges dels under 180 dagar under förutsättning att föräldern
under 240 dagar före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen
varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån, dels under ytterligare 180
dagar utan motsvarande kvalifikationskrav. För övriga dagar utges ersättning
enligt garantinivån.
Om en person kommer till Sverige utan att uppfylla förutsättningarna för
sammanläggning med försäkringstid i ett annat EU- eller EES-land kan enligt
bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen om allmän försäkring föräldrapenning inte
utbetalas förrän efter 180 dagar. Om personen i fråga inte uppfyller
240-dagars-villkoret kan föräldrapenning för de första 180 dagarna som
berättigar till föräldrapenning endast utges enligt garantinivån. Först därefter
föreligger rätt till föräldrapenning som motsvarar sjukpenningen.
Med hänsyn till det krav på försäkring för sjukpenning över garantinivån före
barnets födelse som gäller för de första 180 dagarna med föräldrapenning, är det
dessa dagar som i största utsträckning motsvarar de förmåner vid moderskap som
utges i andra länder. Avräkning bör därför först göras mot de 180 dagar för
vilka ett sådant krav gäller och detta oavsett om dagarna utges enligt
sjukpenningnivå eller garantinivå. Om den förmån som föräldern erhållit i ett
annat land är en inkomstrelaterad föräldraförmån bör därefter avräkning i första
hand ske mot de återstående 180 dagarna för vilka rätt till föräldrapenning
enligt sjukpenningnivå föreligger. Resterande dagar avräknas mot sådan föräldra-
penning som endast kan ersättas enligt garantinivån, de s.k. garantidagarna. Om
den utländska förmånen däremot har utgetts med ett enhetligt belopp bör
avräkningen, sedan de första 180 dagarna räknats av, i första hand ske mot de 90
dagar som endast ges ut enligt garantinivån och därefter bör avräkning ske mot
dagar enligt sjukpenningnivån.
De förmåner som enligt utländsk lagstiftning ges ut i form av engångsbelopp
bör omräknas till periodisk förmån. Beräkningen torde därvid kunna ske i
enlighet med de riktlinjer som Riksförsäkringsverket angav i Allmänna Råd 1989:4
(numera ersatta av Allmänna Råd 1994:7) för tillämpningen av konventionsregler
om avräkning.
Avräkning mot svenska föräldrapenningdagar bör ske även då en arbetsgivare
enligt utländsk lagstiftning har en lagstadgad skyldighet att utge lön eller
annan ersättning under föräldraledighet. Den tid under vilken sådan ersättning
uppburits från arbetsgivaren bör således avräknas från den svenska
föräldraförsäkringen. Om förmånen däremot till sin karaktär är en allmän
familjeförmån, skall den inte föranleda någon minskning av antalet dagar med
föräldrapenning.
Avgörande vid avräkningen är, att en utländsk förmån utgetts för vård av samma
barn. Däremot är det utan betydelse om förmånen tillkommit barnets fader eller
moder eller någon annan. I den mån t.ex. barnets fader vill ha svensk
föräldrapenning görs avräkningen mot tid varunder utländska förmåner tidigare
utgetts såväl till honom själv som till barnets moder.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Avräkning kan ske även om
den utländska förmånen utgetts för tid dessförinnan men bara mot dagar med
föräldrapenning som en förälder tar ut efter ikraftträdandet.
Vad gäller förslaget i 4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring kan konstateras
att i förhållande till tidigare gällande regler kan kostnaden anses rymmas inom
ramen. I januari 1994 uppgick antalet gränsarbetare till drygt 1 200. Endast en
mindre del av dessa kan antas komma i fråga för föräldrapenning vid barns
födelse. För närvarande finns inga regler om avräkning för tid med föräldra-
penningförmån enligt utländsk lagstiftning. De föreslagna reglerna om avräkning
kan därför antas medföra en besparing.
6 De allmänna försäkringskassornas budgetår
Regeringens förslag: En allmän försäkringskassas
budgetår skall fr.o.m. år 1997 omfatta tidsperio-
den januari-december (kalenderår). Det budgetår
som börjar den 1 juli 1995 skall löpa t.o.m. den
31 december 1996. Årsredovisning skall lämnas
årligen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt beslut av riksdagen läggs det statliga
budgetåret fr.o.m. år 1997 om till kalenderår (januari - december). I
övergångsperioden från det nuvarande brutna räkenskapsåret (juli - juni) skall
det kommande budgetåret omfatta en 18-månadersperiod, dvs. fr.o.m. den 1 juli
1995 t.o.m. den 31 december 1996. (Riksdagsutredningens betänkande 1993/94:TK2,
bet. 1993/94:KU18, rskr. 1993/94:425 och bet. 1994/95:KU2, rskr. 1994/95:4).
Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter, men deras arbetsuppgifter är
statligt reglerade och verksamheten finansieras med av staten beslutade och
uppburna skatter och avgifter. I årets budgetproposition har medel beräknats för
försäkringskassorna för en 18-månadersperiod (prop. 1994/95:100 bil. 6, anslaget
Allmänna försäkringskassor). De allmänna försäkringskassornas räkenskapsår bör
därför ändras på motsvarande sätt som för statliga myndigheter.
Regeringens förslag föranleder ändring i 18 kap. 14 § lagen om allmän
försäkring. Denna paragraf omfattar även bestämmelser om att årsredovisning
senast den 1 oktober varje år skall lämnas till kassans revisorer med kopia till
bl.a. Riksförsäkringsverket. Denna tid bör också ändras. Någon preciserad
tidpunkt har dock ännu inte fastställts för motsvarande redovisning inom det
statliga myndighetsområdet. Regeringen föreslår mot bakgrund härav att i lagen
om allmän försäkring endast anges att årsredovisning skall lämnas årligen
varefter regeringen meddelar närmare föreskrifter om tidpunkt.
7 Försöksverksamhet med finansiell samordning
7.1 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring
och hälso- och sjukvård
Regeringens förslag: Lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård förlängs
att gälla till utgången av år 1996. Medel för
finansiering av försöksverksamheten för 1996 får
disponeras från femte huvudtitelns anslag Sjuk-
penning och rehabilitering.
Skälen för regeringens förslag: Lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård bedrivs inom fem
försöksområden under tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1995.
Försöksverksamheten regleras genom lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (prop.
1991/92:105, bet. 1991/92:SfU17, rskr. 1991/92:347).
De fem försöksområdena är Malmöhus län (Höör, Hörby och Eslövs kommuner),
Gävleborgs län (Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommuner), Västmanlands län
(Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner), Gotlands län och Södermanlands län
(Eskilstuna och Nyköpings kommuner). Försöksverksamheten bygger på avtal mellan
respektive sjukvårdshuvudman och försäkringskassa och bedrivs på olika sätt i de
fem försöksområdena.
Gotlands län och Södermanlands län har i skrivelser till Socialdepartementet
begärt att försöksverksamheten skall förlängas ytterligare minst ett år. Enligt
vad regeringen erfarit, föreligger intresse om förlängd försöksverksamhet även
från vissa övriga försöksområden. Som skäl för begäran om förlängning anförs
bl.a. att försöksverksamheten under år 1993 till stor del präglades av
uppbyggnad och att verksamheten kom igång på allvar först under år 1994 samt att
det vore olyckligt att avbryta en löftesrik försöksverksamhet med hänsyn till
att de fulla effekterna av försöken kan avläsas först efter något eller några
år.
Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen uppger i en lägesrapport (RFV
REDOVISAR 1994:7 FINSAM) att de lokala satsningarna ute i vården har varit av
relativt blygsam omfattning, även om antalet aktiviteter skiljer sig åt mellan
försöksområdena. Sammantaget har ett 70-tal projekt iscensatts. I förhållande
till tillgången på medel uppvisar försöksområdena ett tämligen lågt risktagande.
Detta får emellertid bedömas mot bakgrund av den korta tid som FINSAM pågått och
de förberedelsearbeten och administrativa satsningar som de lokala projekt-
ledningarna måst vidta innan projekt kunnat startas ute i verksamheten. Till
bilden hör dock att ett flertal projektidéer diskuteras och beslut fattats om
vidare utveckling. Aktiviteten kan sålunda väntas öka i omfattning under
kommande år.
Av rapporten framgår vidare att försöksverksamheten sammantaget har gett ett
överskott med cirka 26,5 mkr jämfört med beräknad kostnadsutveckling utan
försöksregler. Under det första året har samtliga försöksområden redovisat
positiva ekonomiska resultat.
Vidare sägs i rapporten att det krävs stabila positiva resultat över hela
försöksperioden för att man skall kunna dra slutsatser om att en finansiell
samordning ger ekonomiska effekter. De kommande årens analyser av
försöksverksamheten och dess ekonomiska utfall får därför visa huruvida de nu
uppmätta resultaten utgörs av initialeffekt, uppkommit slumpvis eller blir
bestående.
Under senare år har i ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten av
bättre samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen anser att det
av flera skäl är lämpligt att de försöksverksamheter som bedrivs med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård får fortsätta under
ytterligare en tid. Regeringen föreslår därför att den pågående försöksverksam-
heten förlängs till utgången av år 1996.
De pengar som sjukvårdshuvudmannen ges ett delansvar för är de som under ett
år förväntas gå till sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och
rehabiliteringsersättning (s.k. kostnadstäckningsbelopp). Sammantaget för de fem
försöksområdena för år 1993 motsvarade det beräknade s.k. preliminära
kostnadstäckningsbeloppet 1 019 mkr. Tio procent av den summan är det disponibla
beloppet som får användas till aktiviteter av olika slag som antas kunna minska
sjukskrivningskostnaderna. År 1993 har sålunda 102 mkr fördelats mellan de fem
försöksområdena.
Regeringen anser att de ytterligare medel som behövs för den förlängda
försöksverksamheten bör, i likhet med tidigare, tas från statsbudgetens anslag
Sjukpenning och rehabilitering.
Vid lagens tillkomst angavs att uppföljning av försöken skulle ske löpande och
att en slutlig utvärderingsrapport skulle vara färdigställd senast den 1
november 1996. Regeringen anser att det är viktigt att utvärderingen fullföljs i
huvudsak enligt den tidigare planeringen. En fördel med att förlängning sker är
att utvärderingen då kan ske när försöksverksamheten är i full drift och inte i
en avslutningsfas. Numera bör gälla att den slutliga utvärderingsrapporten skall
redovisas till regeringen före den 1 februari 1997.
Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 2 § lagen (1992:863) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård.
7.2 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst
Regeringens förslag: Lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och social-
tjänst förlängs till utgången av år 1998. Medel
för finansiering av försöksverksamheten för 1998
får disponeras från femte huvudtitelns anslag
Allmänna försäkringskassor och Sjukpenning och
rehabilitering.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att tillåta lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och
sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheten regleras genom lag (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst (prop. 1993/94:205, bet. 1993/94:SfU19,
rskr. 1993/94:369).
Försöksverksamheten har begränsats till högst fem försöksområden. Ansökningar
om medverkan i försöksverksamheten skall beredas av Riksförsäkringsverket i
samråd med Socialstyrelsen. Försöksverksamheten startade den 1 juli 1994 och
skall avslutas senast vid utgången av år 1997. Ansökan om att medverka i
försöksverksamheten har inkommit från Bohuslandstinget, Stenungsunds kommun och
Bohusläns allmänna försäkringskassa. Regeringen har den 30 juni 1994 beslutat om
medgivande för denna försöksverksamhet fr.o.m. den 1 juli samma år.
Socialdepartementet har i skrivelse den 8 juli 1994 inbjudit ytterligare
intresserade att inkomma med ansökan om att medverka i försöksverksamheten.
Under hösten 1994 har tolv intresseanmälningar inkommit till
Socialdepartementet. De intresseanmälningar som inkommit är som regel mycket
kortfattade. De ger uttryck för att de olika parterna har haft kontakt och att
det finns ett intresse för att medverka i försöksverksamheten.
Intresseanmälningarna är dock inte så utförliga att de kan läggas till grund för
regeringsbeslut om vilka ytterligare försöksområden som bör komma i fråga.
Erfarenheter från Stenungsundsprojektet är bl.a. att det tar lång tid att
komma igång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste förankras
inom de olika organisationerna, bland både politiker och tjänstemän. Enligt
regeringens bedömning är det inte troligt att någon ytterligare
försöksverksamhet kan starta före år 1996. För att en försöksperiod skall kunna
ge underlag för en tillfredsställande utvärdering bör den helst omfatta tre år.
Eftersom försöksverksamheten kan pågå längst till utgången av år 1997 och några
försöksområden utöver Stenungsunds kommun ännu inte beslutats, är det angeläget
att en förlängning sker. Regeringen föreslår därför att försöksverksamheten
förlängs till utgången av år 1998.
Av förarbetena till lagen framgår, att en slutlig utvärderingsrapport avseende
försöksverksamheten skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 1998.
Utvärderingstidpunkten bör flyttas fram i motsvarande mån som
försöksverksamheten förlängs, dvs. till senast den 1 juni 1999.
Försäkringskassans andel av finansiellt överskott eller underskott fördelas
mellan staten och försäkringskassan. Försäkringskassans andel av ett över- eller
underskott skall enbart avse den del som kan hänföras till förvaltning och högst
ett belopp motsvarande tio procent av de till ledningsorganet under
försöksperioden avsatta medlen från anslaget Allmänna försäkringskassor. Övriga
delar av ett överskott eller underskott till försöksverksamheten regleras för
statens del via anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Regeringen föreslår att
finansieringen av försöksverksamheten för år 1998 sker på samma sätt.
Den finansiella ramen, parternas resursandelar samt principerna för fördelning
av över- och underskott för år 1998 bör utformas i enlighet med nuvarande regler
och i samstämmighet mellan de berörda parterna och efter samråd med
Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.
Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 11 § i lagen (1994:566)
om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst.
8 Arbetsvillkor för rätt till delpension
Regeringens förslag: För att vara försäkrad för
delpension skall den sökande, under året omedel-
bart före det att delpension avses börja utgå
eller den tidigare dag då ansökan görs, ha för-
värvsarbetat under minst 80 dagar fördelade på
minst fem månader.
Skälen för regeringens förslag: En förvärvsarbetande som fyllt 61 år och
minskar sin arbetsinsats kan under vissa förutsättningar erhålla delpension.
Delpension betalas då ut med 55 % av inkomstbortfallet. Pension kan dock bara
utges för högst tio timmars minskning av arbetstiden per vecka.
För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft
pensionsgrundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.o.m. 45 års ålder.
Därutöver skall den sökande under de senaste tolv månaderna ha förvärvsarbetat
under minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader enligt bestämmelserna om
arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.
Det senare arbetsvillkoret följer således reglerna i arbetslöshetsförsäk-
ringen. Arbetsvillkoret för denna försäkring har dock ändrats och kravet är nu
att förvärvsarbete skall ha utförts under minst 80 dagar fördelade på minst fem
månader. Av detta skäl bör även bestämmelserna avseende delpensionsförsäkringen
ändras på motsvarande sätt.
Den föreslagna justeringen är av marginell betydelse och medför inga
kostnadseffekter. Skälet till förändringen är endast att arbetsvillkoret i
delpensionslagen bör överensstämma med reglerna i lagen om arbetslös-
hetsförsäkring. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas för
dem som ansöker om delpension efter den 1 juli 1995 och där delpension börjar
betalas ut för tid efter ikraftträdandet.
9 Författningskommentarer
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter
Ändringarna kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 4).
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
4 kap.
3 §
Genom ett tillägg i fjärde stycket ges föräldrar som har gemensam vårdnad om ett
barn, men där den ena föräldern inte har rätt till föräldrapenning, möjlighet
att tillgodogöra sig hela det antal dagar som föräldrapenning kan utges för
barnet. Det kan t.ex. röra sig om fall där den ena föräldern inte uppfyller
kravet att ha varit inskriven hos försäkringskassan i minst 180 dagar eller som
en följd av bosättning eller förvärvsarbete i annat land inte skall omfattas av
svensk lagstiftning. Den förälder som har rätt till föräldrapenning får sålunda,
i dessa fall av gemensam vårdnad, uppbära föräldrapenning även under de dagar
som enligt bestämmelsen i tredje stycket tillkommer den andra föräldern.
Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli l995 och tillämpas i
fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött den 1 januari l995 eller
senare. Detta innebär att för barn födda före januari 1995 kommer de äldre
bestämmelserna att gälla, dvs. i praktiken de övergångsbestämmelser som
meddelats till nuvarande regler.
9 a §
Genom paragrafen, som är ny, införs en avräkningsregel som gör det möjligt att,
när föräldrapenning med anledning av ett barns födelse betalas ut, beakta att
det för barnet har utgetts en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.
Avräkningsregeln innebär att det antal dagar som föräldrapenning enligt 3 §
högst kan utges sammanlagt till föräldrarna skall minskas med de
ersättningsdagar som utgetts för barnet enligt den utländska lagstiftningen.
Avräkning skall göras för den utländska ersättningen oavsett vem av
föräldrarna som uppburit ersättningen. Dagar för vilka den ena föräldern har
uppburit ersättning enligt ett annat lands lagstiftning kan således räknas av
från dagar med föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring som den andra
föräldern önskar ta ut. Avräkningen skall dock i första hand göras från de dagar
som den förälder som uppburit den utländska ersättningen har rätt att själv
uppbära och med de dagar för vilka gäller ett krav om att föräldern under minst
240 dagar före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen varit
försäkrad för sjukpenning. Vad som i övrigt gäller för avräkningen kommenteras i
den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2).
Av den allmänna motiveringen framgår också att avräkning skall göras inte bara
för förmåner som utgetts enligt ett lands socialförsäkringslagstiftning utan
också i de fall det har förelegat en lagstadgad skyldighet för arbetsgivaren att
utge lön eller annan ersättning vid föräldraledighet.
I den allmänna motiveringen har framhållits att en motsvarighet till
paragrafens avräkningsregel finns i artikel 35.4 i förordning (EEG) nr 1408/71.
Avsnittet innehåller en beskrivning av regelns tillämpningsområde. Här kan
framhållas att tillämpningen av den svenska nationella avräkningsregeln kommer
att påverkas av EG-domstolens praxis i fråga om tolkningen av förordningens
avräkningsregel. Vidare kan framhållas att det enligt artikel 84 i förordning
(EEG) nr 1408/71 föreligger en allmän skyldighet för myndigheter och
institutioner i medlemsstaterna att bistå varandra och handla som om de
tillämpade sin egen lagstiftning. I artikel 33 i förordning (EEG) nr 574/72
(tillämpningsförordningen till förordning (EEG) nr 1408/71) ges föreskrifter som
innebär att institutionen i den medlemsstat som skall ge ut förmåner får begära
upplysningar från institutioner i en annan medlemsstat om vilka perioder de
senare institutionerna har gett ut förmåner för samma moderskap. Uppgifter som
lämnas i ett svenskt ersättningsärende rörande moderskapsförmåner som uppbärs
eller tidigare har uppburits i ett EU-land eller en stat som omfattas av
EES-avtalet kan således av försäkringskassan kontrolleras med institutionen i
det andra landet. Däremot är möjligheterna begränsade när det gäller att
kontrollera uppgifter om förmåner som uppburits från länder som står utanför det
ovan nämnda europeiska samarbetet. Oriktiga uppgifter kan emellertid medföra att
föräldrapenningen med stöd av 20 kap. 3 § lagen om allmän försäkring dras in
eller sätts ned. Detta följer av 3 kap. 17 § andra stycket och 4 kap. 18 § den
lagen. Oriktiga uppgifter kan vidare medföra att krav ställs på återbetalning
enligt bestämmelserna i 20 kap. 4 § samma lag.
Föräldrapenning som utgetts för tid före ikraftträdandet omfattas inte av de
nya bestämmelserna. En utländsk förmån som uppburits före ikraftträdandet kan
dock räknas av mot dagar med föräldrapenning som en förälder tar ut efter
ikraftträdandet. Någon övergångsbestämmelse om detta behövs inte.
16 §
Ändringen kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2).
18 kap.
14 §
Som anförts i avsnitt 6 föreslås att budgetåret för de allmänna försäk-
ringskassorna skall anpassas till det statliga budgetåret. Detta innebär att
budgetåret från och med år 1997 skall omfatta ett kalenderår och att det
övergångsvis, från och med den 1 juli 1995, skall omfatta 18 månader. Denna
ändring till kalenderår framgår av paragrafens första stycke.
I andra stycket finns föreskrifter om skyldighet för styrelsen för en allmän
försäkringskassa att lämna årsredovisning till revisorerna, Riks-
försäkringsverket och berört landsting eller berörd kommun. I denna bestämmelse
anges nu bara att årsredovisningen skall lämnas årligen. Avsikten är dock att
sådan redovisning även fortsättningsvis skall lämnas senast en viss tid efter
budgetårets slut. Denna tidpunkt avser dock regeringen att ange i förordning
sedan motsvarande reglering är klar för det statliga myndighetsområdet.
9.3 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-
och sjukvård, dels ändring i samma lag
2 §
Förlängningen av lagens giltighet föranleder en ändring i den bestämmelse
varigenom sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar avgränsas i tiden.
9.4 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och
sjukvård och socialtjänst, dels ändring i samma lag
11 §
Vid förlängningen av lagens giltighetstid bör bestämmelsen om tjänstgöringstid
för ledamöter och ersättare i förbundsstyrelse anpassas till de fyraåriga
mandatperioder som från de allmänna valen 1994 gäller för kommunfullmäktige och
landstingsfullmäktige samt även för försäkringskassornas styrelser. En beslutad
ändring i lagen om allmän försäkring av tillträdesdagen för försäkringskassornas
styrelser från den 1 juli till den 1 januari (SFS 1994:1655) får däremot inte
effekt förrän den 1 januari 1999 och föranleder därför ingen ändring av
bestämmelsen att tillträdesdag för ledamot eller ersättare som utses av
försäkringskassa är den 1 september. För ledamöter och ersättare valda - av kom-
munfullmäktige och landstingsfullmäktige - efter 1994 års allmänna val men före
lagens ikraftträdande måste fyllnadsval hållas innan deras treåriga tjänst-
göringstider löper ut, om beställarförbundet skall bestå därefter. Detta anges i
övergångsbestämmelsen.
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
3 §
Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om vem som är försäkrad enligt lagen.
Det föreskrivs bl.a. att försäkringen gäller personer som under viss tid före
den dag då pension avses börja utges eller den tidigare dag då ansökan görs har
förvärvsarbetat i viss omfattning. Därvid hänvisas till bestämmelserna om
arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Hänvisningen har nu
ändrats för att överenstämma med nämnda arbetsvillkor som det är utformat från
och med den 1 januari 1995.
Lagrådsremissens lagförslag
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 4 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §2 En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges
i 3 - 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkrings- 1. sjukförsäkrings-
avgift med 9,12 procent, avgift med 6,92 procent,
2. folkpensionsavgift
med 6,03 procent,
3.
tilläggspensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 13,00 procent, med 0,20 procent,
4. delpensionsavgift 5. arbetsskadeavgift
med 0,20 procent samt med 1,40 procent,
5. arbetsskadeavgift 6.
med 1,40 procent. arbetsmarknadsavgift med
2,20 procent.
4 §3
Grunden för beräkning Grunden för beräkning av
av avgift enligt 1 § 1 avgift enligt 1 § 1, 5
och 5 utgörs av inkomst och 6 utgörs av inkomst
av annat förvärvsarbete av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 som avses i 3 kap. 2
eller 2 a § lagen eller 2 a § lagen
(1962:381) om allmän (1962:381) om allmän
försäkring. försäkring.
Grunden för beräkning av avgift enligt 2 - 4 utgörs av inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
___________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången i
fråga om egenavgifter som beräknas på grundval av 1997 års taxering.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om egenavgifter som beräknas
på grundval av 1996 och tidigare års taxeringar.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1994:1747.
3 Senaste lydelse 1992:1572.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-06
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 1995 (Socialdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag til lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Kjell
Rempler.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson, Hellström,
Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher,
Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:197 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.