Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 5 till kompletteringspropositionen 1995 Socialdepartementet (Femte huvudtiteln) 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m., 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. godkänner vad regeringen föreslår om en enhetlig kompensationsnivå om 75 % i sjuklönesystemet samt i sjuk- och föräldraförsäkringarna (avsnitt 4), 4. godkänner att ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för sjukresor slopas per den 1 januari 1996, 5. till förslagsanslaget Sjukvårdsförmåner m.m. för budgetåret 1995/96 an- visar ett belopp som är 3 094 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 6. till förslagsanslaget Föräldraförsäkringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 1 202 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 7. till förslagsanslaget Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 3 419 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 8 godkänner att statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård slopas per den 1 januari 1996, 9. till reservationsanslaget Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 645 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 10. till reservationsanslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 50 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 11. till SBL Vaccin AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kronor, 12. till Information om organdonation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kronor, 13. till ramanslaget Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 32 500 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 14. till ramanslaget Riksförsäkringsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 300 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 15. till förslagsanslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för budgetåret 1995/96 anvisar 32 800 000 kronor utöver vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6, 16. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom bostads- bidragssystemet som regeringen förordar(avsnitt 13), 17. till förslagsanslaget Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 910 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke- medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 I andra fall än som I andra fall än som avses i 2 § skall det avses i 2 § skall det fastställda priset för fastställda priset för samtidigt på grund av samtidigt på grund av sjukdom förskrivna och sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sättas inköpta läkemedel sättas ned med hela det belopp ned med hela det belopp som överstiger 135 som överstiger 160 kronor kronor för ett läkemedel för ett läkemedel och med och med hela det belopp hela det belopp som som överstiger 35 kronor överstiger 60 kronor för för varje ytterligare varje ytterligare läkemedel. Nedsättningen läkemedel. Nedsättningen med hela det belopp som med hela det belopp som överstiger 135 kronor överstiger 160 kronor skall göras på det skall göras på det läkemedel som har högst läkemedel som har högst pris. Nedsättning skall pris. Nedsättning skall göras endast till den göras endast till den del del det sammanlagda det sammanlagda priset priset för läkemedlen för läkemedlen överstiger överstiger 135 kronor 160 kronor med tillägg av med tillägg av 35 kronor 60 kronor för varje för varje läkemedel läkemedel utöver det utöver det första. Om en första. Om en förskrivning förskrivning är avsedd är avsedd att expedieras att expedieras mer än en mer än en gång, gäller gång, gäller nedsätt- nedsättningen köpesumman ningen köpesumman vid vid varje avsett varje avsett expeditionstillfälle. expeditionstillfälle. Vid beräkning av Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas prisnedsättningen inte den avgift som kan beaktas inte den avgift ha uttagits för som kan ha uttagits för expedition av telefon- expedition av förskrivna läkemedel. telefonförskrivna läkemedel. Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller ammande kvinna eller till barn. 1Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 6. (Senaste lydelse 1994:317.) Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter 1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen, och 2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läkemedel eller en viss grupp av sådana läkemedel. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 2.2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 och 12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 10 §2En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. En förälder har rätt En förälder till barn till tillfällig som omfattas av 1 § lagen föräldrapenning från och (1993:387) om stöd och med det kalenderår under service till vissa funk- vilket barnet fyller tionshindrade har rätt fyra år till och med det till tillfällig för- kalenderår under vilket äldrapenning från barnets barnet fyller tolv år födelse till dess att det även när föräldern av- fyller sexton år även när står från förvärvsarbete föräldern avstår från för- i samband med för- värvsarbete i samband med äldrautbildning, besök föräldrautbildning, besök i i barnets skola eller barnets skola eller besök besök i försko- i förskoleverksamhet leverksamhet eller eller skolbarnsomsorg i skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar vilken barnet deltar (kontaktdagar). (kontaktdagar). En förälder till barn som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har dock rätt till kontaktdagar från barnets födelse till dess att det fyller sexton år. 1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1994:605. Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. 12 §3Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig för- äldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig Tillfällig föräldrapenning enligt föräldrapenning enligt 10 § 10 § tredje stycket utgestredje stycket utges under högst två dagar under högst tio dagar per per barn och år. I fall barn och år. som avses i 10 § tredje stycket andra meningen utges dock tillfällig föräldrapenning under högst tio dagar per barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 3 Senaste lydelse 1993:743. 3 Inledning Med anledning av det ansträngda budgetläget gör regeringen bedömningen att såväl engångsbesparingar som regelförändringar som innebär bestående besparingar, behöver göras inom Socialdepartementets område. En enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst i såväl sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen föreslås införas den 1 januari 1996. Karensdagen bibehålls i sjukförsäkringen och sjuklönesystemet. För att stoppa utgiftsutvecklingen inom systemen för bostadsbidrag och assistansersättning föreslår regeringen att regelförändringar genomförs. Med anledning av ändrat administrativt huvudmannaskap för ersättningar till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster föreslås att medel överförs från Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen. Som en följd av införandet av ett generellt statsbidrag till landsting och kommuner fr.o.m. år 1996 avskaffas den särskilda ersättningen från sjukförsäkringen för sjukresor. Vidare läggs det riktade statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård in i det generella statsbidraget till kommunerna. Som engångsbesparingar tidigareläggs regelförändringar rörande tand- vårdsförsäkringen och läkemedelsförmånen samt föräldraförsäkringen. Ytterligare engångsbesparingar är bl.a. indragningar av vissa reservationer och neddragning av föreslaget belopp för yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1995/96. Vidare avses vinstmedel från Systembolaget AB och Apoteksbolaget AB tillföras staten. Regeringen föreslår att medel anvisas till två nya anslag, dels ett avseende kapitaltillskott till SBL Vaccin AB (40 miljoner kronor), dels ett avseende me- del för information om organdonation m.m. (10 miljoner kronor). Utdelning från Systembolaget AB I preliminärt bokslut för år 1994 redovisar Systembolaget AB årets vinst till 262 miljoner kronor efter skatt. Efter avsättning för fondemission och till reservfond avses 210 miljoner kronor inlevereras till statsverket. Utdelning från Apoteksbolaget AB Apoteksbolaget ägs till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av bo- lagets pensionsstiftelse. Bolaget är inte vinstmaximerande, vilket innebär att bolagets försäljningsmarginaler sänks när ekonomin så tillåter. Den senaste för- ändringen genomfördes den 1 januari 1994 då försäljningsmarginalen sänktes med drygt två procentenheter. Dessförinnan hade marginalen sänkts med två procentenheter den 1 juni 1993. Apoteksbolagets omsättning uppgick till 18,7 miljarder kronor år 1994, vilket innebär en ökning med 11 procent. Ökningen beror främst på att det förskrivs allt mer avancerade och därmed dyrare läkemedel. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 435 miljoner kronor. Vid bolagsstämma den 7 juni 1995 avses beslut bli fattat om en utdelning till ägarna om 330 miljoner kronor varav 110 miljoner kronor med automatik tillfaller bolagets pensionsstiftelse. Indragning av vissa reservationer m.m. Regeringen har i dag beslutat att som besparing dra in reservationer motsvarande ca 14 miljoner kronor från femte huvudtiteln. Anslag som berörs är bl.a. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig (2,6 miljoner kronor), Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård (1,3 miljoner kronor), Bidrag till organisationer (1,8 miljoner kronor), Bidrag till husläkarsystemet (4 miljoner kronor). Vidare har nyligen regeringen dragit in reservationer motsvarande 61,4 miljoner kronor. Dessutom har regeringen beslutat att som besparing dra in 20 miljoner kronor från anslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering m.m. för innevarande budgetår. Sammanfattning av föreslagna besparingar och reformer Sammantaget innebär förslagen inom Socialdepartementets ansvarsområde i denna proposition att nettobesparingen uppgår till 0,5 miljarder kronor för bud- getåret 1994/95, till 5,8 miljarder kronor budgetåret 1995/96, till 5,5 miljarder kronor år 1997 och till 4,8 miljarder kronor år 1998. Föreslagna engångsbesparingar för perioden t.o.m. år 1998 uppgår sammantaget till ca 2,8 miljarder kronor. Föreslagna finansieringsåtgärder och reformer i miljoner kronor (netto) 94/95 95/96 1997 1998 (6 mån) 18 mån 12 mån Varaktiga finansieringsåtgärder Bostadsbidrag (960701) - 750 0 - 1 500 - 1 500 75%-paketet: - 1 790 - 895 - 1 790 - 1 790 exkl. förslag i BP 95 (960101)1 Assistanser- - 1 226 - 613 - 1 226 - 1 226 sättning Engångsvisa finansieringsåtgärder Tandvård: - 300 - 200 - 200 höjd självrisk (950701, tidigareläggning) Läkemedel: - 1 200 - 800 - 800 - 300 höjd egen- avgift (950701)2 Indragning av - 75 reservationer Utdelning - 210 Systembolaget Utdelning - 220 Apoteksbolaget Stimulans- - 20 - 50 - 50 bidrag till särskilda boendeformer Bidrag - 215 - 215 till miss- brukarvård Yrkesinriktad - 70 - 47 rehabilitering Slopande - 190 - 130 av kontaktdagar (950701, tidigareläggning) Summa - 525 - 5 791 - 2 950 - 5 516 - 4 816 finansiering Reformer Ägartillskott + 40 + 40 SBL Vaccin AB Information + 10 + 10 organdonation Summa + 50 + 50 reformer Totalt - 525 -5 741 -2 900 -5 516 -4 816 1) I budgetpropositionen 1995 beräknades "75%-paketet" innebära en sammanlagd besparing om 225 miljoner kronor. Det nu förslagna "75%-paketet" innebär en sam- manlagd besparing om 2 015 miljoner kronor, dvs. 1 790 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i BP 95. Därtill kommer besparingar hänförliga till ändringar i bl.a. havandeskapspenning och närståendepenning. Dessa besparingar kommer att preciseras senare under året. 2) Av besparingen är 300 miljoner kronor (12 mån) varaktig finansiering. 4 Enhetlig ersättningsnivå på 75 % Regeringens förslag: En enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst skall införas i sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1996. Karensdagen bibehålls i sjukersättningssystemen. Skälen för regeringens förslag: I 1995 års budgetproposition föreslog regeringen att en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst skulle införas i sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen. Samtidigt som förslaget ingick i besparingsprogrammet, var det ett ställningstagande för att en allmän ohälsoförsäkring också i fortsättningen skall stå för merparten av försäkringsskyddet vid inkomstbortfall orsakat av sjukdom eller skada. Som ett led i strävandena att skapa en både rättvis och effektiv försäkring var det regeringens mening att den enhetliga ersättningen skulle utges från första dagen, dvs. att karensdagen skulle avskaffas. Det ingick också i regeringens förslag att den mer precisa utformningen av försäkringsskyddet vid ohälsa skulle utredas vidare av Sjuk- och arbetsskade- beredningen (S 1993:07). Med hänsyn till fortsatt osäkerhet i det ekonomiska och statsfinansiella läget finner regeringen det nu motiverat att precisera ett mer långtgående förslag. I syfte att minska kostnaderna för försäkringarna och sam- tidigt ge ett försvarligt skydd mot inkomstbortfall bör det fr.o.m. den 1 januari 1996 införas en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av den förmånsgrundande inkomsten i såväl sjuk- och föräldraförsäkringarna som i arbetslös- hetsförsäkringen (om arbetslöshetsförsäkringen, se bilaga 11 till denna proposition). Denna ersättningsnivå införs även i sjuklönesystemet. Den kostnadsbesparing som därvid uppkommer för arbetsgivarna kommer att neutralise- ras. Karensdagen bibehålls i sjukförsäkringen och sjuklönesystemet. Villkoren i sjukersättningssystemen skiljer sig på olika sätt från villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringarna har olika ändamål. Arbetslös- hetsförsäkringen skall dels ge ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, dels vara så utformad att den underlättar och stimulerar till så snar återgång som möjligt till produktivt arbete. Sjukförsäkringen skall ge skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom eller skada. Även inom sjukförsäkringen tillämpas arbetslinjen på så sätt att ersättningen är relaterad till förvärvsinkomsten och genom att den försäkrade får stöd för rehabilitering. Den höga arbetslösheten utsätter arbetsmarknadspolitiken och arbetslös- hetsförsäkringen för stora påfrestningar. Arbetslösheten medför också hälsoproblem. Det finns en kontaktyta mellan trygghetssystemen, som gör att enhetliga villkor kan verka stödjande för att systemen skall fungera väl både ur individernas och det allmännas synvinkel. Omkring 25 % av de långtidssjukskrivna saknar i dag arbete. Om ersättningarna görs likvärdiga, behöver inte någon arbetslös känna sig frestad att söka förlänga sjukskrivningstiden snarare än att aktivt börja söka ett nytt arbete. Därmed undviks också den passivisering som riskerar att följa av sjukskrivning. Även andra villkor i ett trygghetssystem än ersättningarnas storlek kan ha betydelse för hur effektiva åtgärderna i angränsande trygghetssystem blir. För en långtidssjuk som saknar arbete är drivkrafterna för rehabilitering utomordentligt svaga om den som tillfrisknar riskerar arbetslöshet utan någon rätt till ersättning. Detta är ett exempel bland flera på frågor som rör samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Andra konkreta frågor rör kvalifikationsregler samt försäkrad inkomst. Huruvida dessa skillnader är rationella eller kan behöva ändras, bör analyseras gemensamt av Sjuk- och arbetsskadeberedningen och en kommande utredning om arbetslöshetsförsäkringen. En särskild utredning kommer vidare att tillsättas i samråd mellan social- och arbetsmarknadsministrarna för att göra en bred analys av de äldres situation på en alltmer krävande och rörlig arbetsmarknad samt av alternativ till förtidspensionering när ohälsoprövningen för förtidspension skärps. Ersättning med 75 % av den förmånsgrundande inkomsten och en karensdag innebär en stram allmän ohälsoförsäkring. Den ger ändå skydd på en försvarlig nivå och bygger på principen om inkomstrelaterad ersättning. Att en enhetlig nivå införs har till syfte att skapa en stabil allmän försäkring. De många olika nivåerna i nu gällande försäkringar har varit svåröverskådliga för den enskilde och administrativt betungande för försäkringskassorna. Det är också tveksamt vilken betydelse den förhöjda ersättningen vid rehabilitering har för att goda resultat skall uppnås. För dem som är sjuka mer än ett år innebär hittillsvarande regel om sänkt ersättning från 80 till 70 % en svårförståelig sänkning av levnadsstandarden. Särregler i försäkringen leder också naturligen till diskussion av hur rationella de är och därmed också till frekventa förändringar. Det är nu regeringens syfte att skapa en stabilare allmän ohälsoförsäkring. Redan idag finns på marknaden tilläggsförsäkringar, ofta genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, som ger ersättning i olika situationer utöver vad den allmänna försäkringen ger. Med lägre ersättning från den allmänna försäkringen kan intresset för och betydelsen av tilläggsförsäkringar bli större. Dessa kan utformas som värdefulla komplement till den allmänna försäkringen. Det finns emellertid risker för och exempel på att avtalsförsäkringar ger förstärkningar främst till dem som sällan riskerar att råka ut för ohälsa och som därför till en låg kostnad kan förhandla sig till en förmån. Om påtagliga skillnader skulle utvecklas på detta sätt i de sociala villkoren för olika grupper på arbetsmarknaden, riskerar det samlade försäkringsskyddet att bli orättvist. Detta vore i sig olyckligt och skulle urgröpa försäkringens stabilitet och effektivitet eftersom omotiverade skillnader i förmåner föder krav på kompen- sation. Ett annat problem med avtalsförsäkringar är att de kan ge förmåner som upphäver eller i alltför hög grad minskar de självrisker som finns i den allmänna försäkringen. En alltför generös utfyllnad vid sjukfrånvaro eller för äldre med nedsatt arbetsförmåga kan medföra ett ökat utnyttjande av den allmänna försäkringen vars kostnader därmed stiger. Ett gemensamt intresse bör finnas, inte minst i nuvarande ekonomiska läge, för det allmänna och för arbetsmarknadens parter att få till stånd stabila, trygga och ekonomiskt hållbara villkor i arbetslivet. Ett rättvist och effektivt samlat försäkringsskydd har stor betydelse för detta. Det är mot den bakgrunden som Sjuk- och arbetsskadeberedningen i nya direktiv avses få i uppdrag att i samråd med företrädarna för parterna analysera samspelet mellan tilläggsförsäkringar och den allmänna ohälsoförsäkringen. Om en samsyn kan nås kring kriterier för hur det samlade försäkringsskyddet skall bli rättvist och effektivt, skapas också förutsättningar för att frågor om tilläggsförsäkringar helt lämnas till parternas ansvar. De särskilda minskningsregler som nu gäller för sjukpenning kan då slopas. En fördel med att parterna tar på sig en del av ansvaret för det samlade försäkringsskyddet är att kostnaderna då mer omedelbart beaktas inom lönebildningen. Inom Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna drivs ett systematiskt arbete med att minska ohälsotalet. Ansträngningarna för att minska de långa sjukskrivningarna och förtidspensioneringen har avsatt tydliga resultat. Antalet personer som är sjukskrivna mer än ett år minskade med drygt 5 000 mellan åren 1993 och 1994 till 31 983. Även den tidigare ökningen av antalet beviljade förtidspensioner bröts under år 1994 med en minskning från 62 465 år 1993 till 48 531 år 1994. Att de långa sjukskrivningarna minskar utan att förtidspensioneringarna blir fler, kan vara ett tecken på att insatserna för rehabilitering blivit effektivare. I sitt fortsatta arbete är det angeläget att Sjuk- och arbetsskadeberedningen gör en bedömning av hur verksamheten fungerar och om åtgärder för att öka arbetsgivarens engagemang såväl i förebyggande insatser som i rehabilitering ytterligare kan förbättra resultaten. Ett sätt att öka arbetsgivarens intresse i detta sammanhang är en förlängd sjuklöneperiod. Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer att ges i uppdrag att pröva sjuk- löneperiodens längd och förlängning. Det föreligger inga klara belägg för att den förhöjda ersättning som utgår i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering har någon påtaglig betydelse för rehabiliteringsarbetet. Av besparingsskäl föreslår regeringen därför att även rehabiliteringspenningen sänks till 75 % av förmånsgrundande inkomst. Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen och vissa andra dagersättningar bör liksom i sjukförsäkringen vara 75 % av förmånsgrundande inkomst. Den sänkta ersättningsnivån i föräldraförsäkringen bör gälla även för barn födda före 1995. Ersättning i den tillfälliga föräldrapenningen bör också i fortsättningen utges från första dagen. Den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den tillfälliga föräldrapenningen slopas av besparingsskäl. Förhöjd ersättning med 10 procentenheter under en pappa- och mammamånad bibehålls för att föräldraförsäkringen skall fortsätta att stimulera till jämställdhet i föräldraskap och i arbetslivet. Regeringen avser att senare under året återkomma till riksdagen med lagförslag så att förändringarna kan träda i kraft den 1 januari 1996. Sammanlagt innebär de här redovisade förslagen en besparing inom sjukersättningssystemen och föräldraförsäkringen på brutto drygt 3 miljarder kronor. Detta motsvarar netto drygt 2 miljarder kronor, vilket utgör en besparing om 1 790 miljoner kronor utöver förslagen i budgetpropositionen. Därtill kommer besparingar hänförliga till ändringar i bl.a. havandeskapspenning och närståendepenning. Besparingar avseende sjukersättning och föräldraförsäkring Åtgärd Besparing mkr (Netto) Sjuklön (karensdag +75%-nivå) - 580 mkr Sjukpenning (karensdag +75%-nivå) - 542 mkr Rehabiliteringspenning (75%-nivå) - 260 mkr Tillfällig föräldrapenning (75%-nivå) - 115 mkr Föräldrapenning (75%-nivå) - 681 mkr Pappa/mamma-månad; två månader (85%-nivå) + 163 mkr Summa - 2 015 mkr 5 Höjda patientavgifter för läkemedel och tandvård m.m. Läkemedel Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs patientavgiften för inköp av prisnedsatta läkemedel. Avgiften höjs till högst 160 kronor och till 60 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant läkemedel. Skälen till regeringens förslag: I 1995 års budgetproposition föreslog rege- ringen bl.a. en höjning av patientavgiften för prisnedsatta läkemedel till högst 135 kronor och till 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant läkemedel. Riksdagen har ännu inte behandlat detta förslag. Som skäl för förslaget angavs en fortsatt oroande ökning av sjukförsäkringens kostnader för läkemedelsförmånen. Regeringen gav samtidigt Kommittén för hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett överförande av kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen från Riksförsäkringsverket till sjukvårdshuvudmännen. I utredningsuppdraget ingår också att göra en samlad översyn av utformningen av läkemedelsförmånen, inklusive högkostnadsskyddet. Kommittén skall enligt direk- tiven redovisa sitt uppdrag härom till regeringen senast vid utgången av maj 1995. Det har framkommit att den starka ökningen av sjukförsäkringens kostnader för läkemedelsförmånen fortsätter under år 1995. Regeringen har därför bedömt att ytterligare kostnadsdämpande åtgärder erfordras i avvaktan på att det pågående översynsarbetet i HSU 2000 om läkemedelsförmånen slutförs. I årets budgetproposition har regeringen aviserat besparingsåtgärder på sammanlagt 1 700 miljoner kronor fr.o.m. år 1998 vilka bl.a. avser läkemedelsförmånen. Mot bakgrund av den fortsatta kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen och det ansträngda statsfinansiella läget har vi nu gjort den bedömningen att det är motiverat att tidigarelägga läkemedelsbesparingen. Därför förordar vi att patientavgifterna vid inköp av prisnedsatta läkemedel höjs från den i budgetpropositionen föreslagna nivån, dvs. högst 135 kronor och högst 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt prisnedsatt läkemedel, med ytterligare 25 kronor per inköpt läkemedel till högst 160 resp. 60 kronor fr.o.m. den 1 juli 1995. Den nu föreslagna avgiftshöjningen, som förutsätter ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m., beräknas minska försäkringskostnaderna med ca 1 200 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Av de minskade försäkringskostnaderna utgör 300 miljoner kronor (12 mån) en varaktig besparing. Resterande del är tidigareläggning av 1998 års åt- gärder. Tandvård Regeringens bedömning: Den s.k. självrisken i ersättningsbestämmelserna för vuxentandvård bör höjas från 500 till 700 kronor fr.o.m. den 1 juli 1995. Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen redovisade regeringen sin avsikt att fullfölja den föregående regeringens arbete med att reformera er- sättningssystemet för vuxentandvård med beaktande av vad riksdagen anfört bl.a. i fråga om de civilrättsliga aspekterna på ett system med premietandvård. Därvid angavs att inriktningen är att ett reformerat ersättningssystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 1996 och att kostnaderna för det förändrade systemet skall rymmas inom en ram på ca 2 450 miljoner kronor. Detta skulle innebära en besparing på 600 miljoner kronor. Vidare angav regeringen att en reformering av ersättningssystemet för vuxentandvård skapar förutsättningar för att senare under mandatperioden minska tandvårdskostnaderna genom ytterligare strukturella förändringar inom tandvården. Detta skulle ske fr.o.m. år 1998. Med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella läget bedömer vi att det är nödvändigt att redan fr.o.m. den 1 juli 1995 ytterligare minska försäkringskost- naderna för vuxentandvård. Denna minskning skall ses som en tidigareläggning av 1998 års besparing. Mot den bakgrunden anser regeringen att kostnadsminskningen bör ske genom att den självrisk på 500 kronor som gäller sedan den 1 september 1994 för varje behandlingsperiod höjs till 700 kronor fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna förändring i ersättningbestämmelserna, som förutsätter ändring i tandvårdstaxan (1973:638), beräknas minska försäkringens kostnader med ca 200 miljoner kronor per år. Detta innebär att utgiftsramen för tandvård år 1996 uppgår till ca 2 250 miljoner kronor. Ersättning för sjukresor Regeringens förslag: Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen som lämnas för sjukresor skall fr.o.m. år 1996 tillföras det nya generella statsbidraget till landstingen. Regeringen har i Finansdepartementets bilaga (bilaga 7) till denna proposition föreslagit och redovisat skälen för att fr.o.m. år 1996 avskaffa den del av er- sättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen som lämnas för sjukresor. Medlen, som för år 1995 uppgår till 1 344 miljoner kronor, föreslås i stället tillföras det föreslagna nya generella statsbidraget till landstingen. Något ersättningsbelopp för sjukresor för år 1996 är inte fastlagt men det har vid anslagsberäkningen för budgetåret 1995/96 förutsatts vara oförändrat, dvs. 1 344 miljoner kronor. Detta innebär att anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. för budgetåret 1995/96 bör reduceras med ett motsvarande belopp. Anslagsberäkning Med hänvisning till vad som ovan anförts samt med beaktande av förändrad prognos vad avser kostnaderna för läkemedel och tandvård beräknar vi de totala utgifterna för anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. till 20 051 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. 6 Vissa ändringar av den tillfälliga föräldrapenningen Regeringens förslag: De två särskilda kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen slopas redan fr.o.m. den 1 juli 1995. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare aviserat riksdagen förslag om att de två särskilda kontaktdagarna inom den tillfälliga för- äldrapenningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1997 (prop. 1994/95:100, bil. 6). Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från för- värvsarbete för att vårda barn under 12 år till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges vidare i samband med vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna. Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av barn som har fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård. Tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. De ytterligare 60 dagarna kan dock inte utges vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Tillfällig föräldrapenning utges till fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, hjälpa till i hemmet eller vårda annat barn. Sådana s.k. pappadagar utges med högst tio dagar per barn och utges inte för tid efter 60:e dagen efter barnets hemkomst. Från och med det kalenderår under vilket barnet fyller 4 år t.o.m. det kalenderår under vilket det fyller 12 år har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med bl.a. föräldrautbildning och besök i barnets skola. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år. Föräldrar med barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan få ersättning för tio kontaktdagar per barn och år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år. Dessa kontaktdagar kan bl.a. användas vid föräldrautbildning, invänjning i skola eller daghem eller vid besök i skola eller daghem. Dessa dagar räknas inte in i de övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning och kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. För att åstadkomma ytterligare besparingar i syfte att sanera statens finanser föreslås att slopandet av kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen tidigareläggs. De tio kontaktdagar per barn och år som utges till föräldrar med barn som om- fattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade be- rörs inte. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca 315 miljoner kronor (brutto). Anslagsberäkning Med hänvisning till förändrad prognos vad avser utgifterna för föräldrapenning, tidigareläggning av att kontaktdagarna slopas samt av att en i princip enhetlig kompensationsnivå på 75 % av inkomstbortfallet avses träda i kraft den 1 januari 1996 i enlighet med vad som tidigare anförts under avsnitt 4, beräknar vi de totala utgifterna för försäkringen till 27 261 miljoner kronor för nästa budgetår. 7 Yrkesinriktad rehabilitering m.m. Regeringens förslag: Anslaget Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 minskas med 3 419 miljoner kronor i förhållande till vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bil. 6. Skälen för regeringens förslag: För att befrämja rehabiliteringsinsatser har försäkringskassorna möjlighet att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1993/94 kom 599 av avsatta 700 miljoner kronor att utnyttjas. För budgetåret 1994/95 räknar Riksförsäkringsverket (RFV) med att hela anslagsbe- loppet, 700 miljoner kronor, kommer att utnyttjas liksom för tid därefter. För åren 1993 - 1994 har enligt uppgift från RFV 562 respektive 653 miljoner kronor förbrukats av avsatta 700 miljoner kronor. Enligt 1995 års budgetproposition skall kostnaderna för RFV:s sjukhus föras över från anslaget Förtidspension till utgiftsslaget Köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Detta innebär att till utgiftsslaget Köp av tjänst har för budgetåret 1995/96 föreslagits att det anslås dels 1 050 miljoner kronor för köp av tjänster, dels 210 miljoner kronor för RFV:s sjukhus. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabilitering fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabiliteringsarbetet. Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns inom rehabiliteringsområdet och att på olika sätt verka för att dessa erfarenheter omsätts i praktiken. Regeringen finner emellertid att det statsfinansiella läget till viss del även måste påverka de medel som används för rehabilitering. Med hänvisning till att medlen för köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under tidigare år inte till fullo använts finner regeringen det rimligt att minska detta utgiftsslag med 70 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Vidare har regeringen i proposition 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta föreslagit åtgärder för att förtydliga regelsystemet för aktörerna inom socialförsäkringssystemet och för att förbättra det underlag som ligger till grund för beslut om förtidspension och sjukpenning. Lagändringarna för att förtydliga regelsystemet samt förbättra beslutsunderlaget vid beslut om förtidspension och sjukpenning har föreslagits träda i kraft den 1 oktober 1995. Regeringen har med anledning av dessa regelförändringar föreslagit att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Sjukpenning och rehabili- tering för budgetåret 1995/96 anvisar ett belopp som är 1 500 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i 1995 års budgetproposition. Anslagsberäkning Med hänvisning till förändrad prognos vad avser utgifterna för sjukpenning och rehabilitering, samt dels till vad som ovan anförts dels till att en enhetlig kompensationsnivå på 75 % av inkomstbortfallet avses träda i kraft den 1 januari 1996 i enlighet med vad som tidigare anförts under avsnitt 4, beräknar vi de totala utgifterna för sjukpenning och rehabilitering till 31 244 miljoner kronor för nästa budgetår. 8 Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård Regeringens förslag: Det riktade statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård skall läggas in i det generella statsbidraget till kommunerna fr.o.m. år 1996. För särskilda utvecklingsinsatser beräknas även fortsättningsvis medel under anslaget. För budgetåret 1995/96 föreslås 75 000 000 kronor för ändamålet. Bakgrund: Statsbidraget till missbrukarvård är ett riktat kommunbidrag avsett att delvis täcka kostnader för insatser inom missbruks- och ungdomsområdet. Därutöver har staten genom den verksamhet som bedrivs av Statens insti- tutionsstyrelse, som är huvudman för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen, ett direkt ansvar för missbrukarvård och ungdomsvård. Det finns ett starkt intresse från statens sida av att det råder balans mellan å ena sidan den tunga institutionsvården och å andra sidan tidigt förebyggande insatser, öppenvård och andra frivilliga insatser som kommunerna ansvarar för. Den tunga missbrukarvården och ungdomsvården påverkas av vilka tidiga insatser som kommunerna gör. Det riktade statsbidraget till kommunerna har haft som syfte att få till stånd en balans mellan de olika vårdinsatserna inom området samt en bättre kvalitet i verksamheterna. Bidraget har fördelats enligt kriterier som grundar sig på ett genomsnitt av nyttjade vårddagar inom den slutna missbrukar- och ungdomsvården. Med denna utformning har inte statsbidraget styrt utvecklingen i önskvärd riktning. Därför har under de senaste budgetåren ur anslaget avsatts särskilda utvecklingsmedel för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser. Länsstyrelserna, som är regionala tillsynsmyndigheter över kommunernas arbete inom socialtjänsten, har i uppdrag att fördela medlen till särskilt angelägna utvecklingsinsatser. Bidraget som fördelas till kommunerna uppgår budgetåret 1994/95 till 430 miljoner kronor. Till särskilda utvecklingsinsatser som länsstyrelserna fördelar är avsatt 50 miljoner kronor. Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för kommunernas missbrukarvård och ungdomsvård varierar relativt starkt mellan landets kommuner. Den främsta or- saken härtill är skillnaden i social struktur. Det nuvarande statsbidragets syfte har varit dels att kompensera kommunerna för delar av de kostnader de har, dels att stimulera till satsningar inom områden som är eftersatta. I förslag till nytt generellt statsbidrag till kommunerna, som redovisas i denna proposition under bilaga 7 ingår även utjämningsfaktorer som beaktar kommunernas sociala struktur. Kostnadsutjämning för individ- och familjeomsorg fångas upp med ett antal indikatorer på sociala problem som samvarierar med kostnaderna för missbrukarvård och ungdomsvård. Med hänsyn till att statsbidraget med den hittillsvarande fördelningsmetoden inte bidragit till en utveckling av vårdinsatserna i önskvärd riktning anser regeringen att huvuddelen av de medel som enligt propositionen 1994/95:100 bil. 6 föreslagits till kommu- nernas missbrukarvård och ungdomsvård i stället bör läggas in i det generella statsbidraget till kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996. På anslaget finns för närvarande upptaget medel för såväl andra halvåret 1995 (215 000 000 kronor) som hela kalenderåret 1996 (430 000 000 kronor). Bidraget för kalenderåret 1996 läggs in i det generella statsbidraget under sjunde huvudtiteln. Av stats- finansiella skäl betalas bidraget för andra halvåret 1995 inte ut. Särskilda utvecklingsmedel till ett belopp om 75 miljoner kronor bör dock fortsättningsvis finnas kvar som riktade stödinsatser till sådana kommuner som bedöms ha behov av att utveckla olika öppenvårdsinsatser. Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis ges huvudansvaret för att fördela medel till sådana ut- vecklingsprojekt som man bedömer viktiga. Även Socialstyrelsen bör ha kvar sin roll att i samarbete med berörda intressenter ansvara för uppföljning och utvärdering av de verksamheter, som kommer till stånd, samt fånga upp och sprida kännedom om goda exempel inom missbruks- och ungdomsområdet. 9 Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering Regeringens förslag: Medel motsvarande 50 miljoner kronor inom den ursprungliga ramen på 3 miljarder kronor för perioden 1991-1996 dras in som bespa- ring på anslaget Stimulansbidrag till särskilda bo- endeformer och rehabilitering avseende budgetåret 1995/96. Bakgrund: Under anslaget utbetalas bidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer med 500 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under åren 1991-1995. Vidare utbetalas under anslaget bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. med 50 000 kronor per nytillkommande enbäddsrum eller med 50 000 kronor per nybyggd bostadslägenhet som färdigställts under åren 1992-1996. Bidraget utges enligt regler i förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m. och avses lämnas inom en ram på 3 miljarder kronor. Enligt riksdagens beslut i juni 1994 (prop. 1993/94:218, bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) skall 300 miljoner kronor av det till- fälliga statsbidraget förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt störda personer. I regeringens proposition 1994/95:100 bil. 6 föreslås riksdagen dels godkänna att 150 miljoner kronor från ovan nämnda anslag får användas för att stimulera samverkan mellan kommuner och landsting för utveckling av rehabilitering för äldre, dels anvisa ett reservationsanslag på totalt 200 miljoner kronor till Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering för budgetåret 1995/96. Under budgetåret 1995/96 återstår således 50 miljoner kronor att för- dela som stimulansbidrag till särskilda boendeformer. Under åren 1991 till mars 1995 har bidrag beviljats till sammanlagt ca 35 000 lägenheter och drygt 2 000 enkelrum. Gruppbostäder är den vanligaste boende- formen och svarar för ca tre fjärdedelar av lägenheterna. Nettotillskottet av lägenheter är svårt att ange exakt bl.a. beroende på att många lägenheter tillkommit genom ombyggnad. Det sammanlagda tillskottet under bidragsperioden torde kunna uppskattas till 15 000 - 18 000 lägenheter. Skälen för regeringens förslag: Av innevarande budgetårs anslag återstod i mars 1995 ca 383 miljoner kronor att fördela enligt bestämmelserna i förordningen. Av dessa medel skall enligt tidigare riksdagsbeslut ca 250 miljoner kronor fördelas till boendeenheter för psykiskt störda personer. Innevarande budgetår återstår därmed 133 miljoner kronor. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen hade t.o.m. mars månad 1995 inkommit bidragsansökningar motsvarande denna summa. Av förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m. framgår att bidrag skall lämnas inom en ram om 3 miljarder kronor. Av den totala ramen skall 300 miljoner kronor förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt störda personer. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget gör regeringen bedömningen att me- del motsvarande 70 miljoner kronor inom den ursprungliga ramen på 3 miljarder kronor bör dras in som besparing. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetå- ret 1995/96 under anslaget Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering anvisar 50 miljoner kronor lägre än vad som föreslås i rege- ringens proposition 1994/95:100 bil. 6. Som redan framgått har regeringen denna dag beslutat att som besparing dra in 20 miljoner kronor från anslaget avseende budgetåret 1994/95. 10 SBL Vaccin Aktiebolag Nytt anslag (förslag) 40 000 000 kronor Regeringens bedömning: Regeringen anser att det finns starka skäl för staten som ägare att tillskjuta nödvändigt kapital för att förstärka SBL Vaccin AB:s soliditet med anledning av ett fastighetsförvärv och därmed främja utvecklingsprocessen i bolaget. Det statliga ägar- tillskottet bör uppgå till 40 miljoner kronor vilket innebär en soliditet på drygt 40 procent. Regeringens förslag: Till ägartillskott i SBL Vaccin Aktiebolag anvisas 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens bedömning och förslag: SBL Vaccin Aktiebolag är ett helägt statligt bolag, som startade sin verksamhet i juli 1993 efter att ha övertagit den vaccinverksamhet som bedrivits vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Bolaget försågs med ett aktiekapital på 55 miljoner kronor (prop. 1992/93:150 bil. 4, bet. 1992/93:SoU28, rskr. 1992/93:425) för att ges goda förutsättningar att finansiera investeringar i maskiner och inventarier. Det förutsattes dock att bolaget skulle förhyra sina lokaler som i huvudsak utgörs av produktions- och laboratorielokaler. Bolaget genomför för närvarande en omfattande förändringsprocess där målsätt- ningen är att utveckla SBL Vaccin AB till ett framgångsrikt internationellt vaccinföretag. Bolagets möjligheter att kraftfullt driva förändringsprocessen mot uppställda mål kräver bl.a. en långsiktig lösning av bolagets lokalbehov. Bolaget bedriver sin verksamhet i förhyrda lokaler på det gamla SBL-området i Solna. För vaccinverksamheten gäller mycket speciella krav på lokalerna, bl.a. ställs höga krav på säkerhet och sterilitet. Bolaget har också behov av att snabbt kunna anpassa lokalerna efter forsknings- och produktionsbehoven. Mot denna bakgrund har det visat sig vara väsentligt för bolaget att självt äga sina lokaler. Fastighetsägaren Vasakronan AB har förklarat sig beredd att överlåta fastigheten ifråga till SBL Vaccin AB. Ett fastighetsförvärv är på sikt också ekonomiskt fördelaktigt för bolaget. Utan kapitaltillskott från ägaren skulle ett fastighetsförvärv dock medföra en försvagning av bolagets finansiella ställning som allvarligt skulle försämra bolagets möjligheter att fullfölja pågående utvecklingsprocess. I 1995 års budgetproposition anför regeringen bl.a. att motiven för statens ägande i enskilda företag bör analyseras fortlöpande och vid behov omprövas. Mot bakgrund av att SBL Vaccin AB verkar i en huvudsakligen såväl kommersiell som konkurrensutsatt miljö anser regeringen att det kan finnas anledning att i ett senare skede av bolagets utveckling närmare överväga statens ägarengagemang i bolaget. 11 Information om organdonation, m.m. Nytt anslag (reservation) 10 000 000 kronor Regeringens förslag: Med anledning av regeringens proposition 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m. anvisas 10 miljoner kronor för informationsåtgärder, donationskort m.m. Skälen för regeringens förslag: I den nyligen till riksdagen avlämnade propositionen 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m. föreslår regeringen att det skall bli möjligt att ta organ från den som inte motsatt sig detta. Med de samtyckesregler som nu föreslagits är det av stor betydelse att män- niskor känner till vilka regler som gäller och att de ges möjlighet att doku- mentera sin inställning till organdonation. I enlighet med förslagen i prop. 1994/95:148 bör därför medel avsättas för informationsinsatser, produktion av donationskort samt inrättade av ett register där inställningen till organdonation kan registreras. 12 Ändrat administrativt huvudmannaskap för ersättningar till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Regeringens förslag: Administrationen av ersättningarna till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster avses föras över till landstingen fr. o.m. den 1 januari 1996. I samband härmed skall de resurser som frigörs hos försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket, tillsammans 32 800 000 kronor, föras över till landstingen. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat prop.1994/95:195 Primärvård, privata vårdgivare m.m. I denna proposition föreslås bl.a. att administrationen av ersättningarna till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster förs över från försäkringskassorna till landstingen fr.o.m. den 1 januari 1996. En allmän försäkringskassa får dock även efter denna tidpunkt övergångsvis efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen, mot ersättning, sköta utbetalningar av läkarvårds- och sjukgymnastikersättning. Överförandet av administrationen av ersättningarna kommer att innebära ökade kostnader för landstingen samtidigt som kostnader bortfaller för försäkringskas- sorna och i mindre omfattning Riksförsäkringsverket. Enligt regeringens mening bör finansieringsprincipen tillämpas eftersom uppgifter överförs från staten till landstingen. Finansieringsprincipen innebär att kommunsektorn inte skall åläggas nya uppgifter utan att samtidigt få möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Regeringen har haft överläggningar med företrädare för sjukvårdshuvudmännen i denna fråga. Någon överenskommelse om kostnaderna för den övertagna verksamheten har inte kunnat träffas, då parternas uppfattningar om åtagandets omfattning och möjligheterna att erhålla retroaktiv ersättning för tidigare överförda uppgifter gått i sär. Staten kan endast föra över medel som motsvarar de kostnader som staten har haft för att administrera ersättningarna till privata vårdgivare. Dessa administrationskostnader inrymmer samtliga sådana kostnader, dvs. inte bara kostnader förknippade med själva utbetalningsfunk- tionen utan även kostnader för information, statistik, kompetensutveckling, ADB, inventarier, lokalkostnader m.m. Mot denna bakgrund bör medel som motsvarar de kostnader som försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket har haft för denna verksamhet, dvs. 32 500 000 kronor respektive 300 000 kronor föras över till landstingen. 13 Bostadsbidrag Regeringens förslag: Kostnaderna för bostadsbidrag skall, till följd av ändrade regler fr.o.m. den 1 juli 1996, minska med 1 500 miljo- ner kronor på helår. För budgetåret 1995/96 skall förändringarna innebära att kostnaderna minskar med 750 miljoner kronor. Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för bostadsbidrag har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Budgetåret 1989/90 var de totala utgifterna 2 752 miljoner kronor och beräknas innevarande budgetår uppgå till omkring 9 000 miljoner kronor. Den ekonomiska situationen med hög arbetslöshet, höga räntor med därav föran- ledda högre boendekostnader m.m. har bidragit till att kostnaderna för bidragen har ökat. Även regelförändringar i samband med skattereformen år 1991 har påverkat kostnaderna. Sedan staten den 1 januari 1994 övertog ansvaret från kommunerna för bostads- bidragen har kostnadsökningen fortsatt. I budgetpropositionen 1995 föreslår regeringen därför vissa åtgärder från den 1 januari 1996 för att begränsa kostnadsutvecklingen, bl.a. att gränsen för lägsta bidragsgrundande bo- stadskostnad skall höjas med 100 kronor till 2 000 kronor per månad för barnfamiljer och 1 800 kronor per månad för ungdomar mellan 18 och 29 år. Vidare föreslås att bidragen till övriga hushåll utan barn slopas. Trots dessa åtgärder bedöms enligt aktuella prognoser kostnaderna för bo- stadsbidragen fortsätta att stiga. Detta är mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte acceptabelt. Regeringen har därför denna dag beslutat att tillkalla en särskild utredningsman med uppgift att föreslå sådana regelförändringar i bostadsbidragssystemet fr.o.m. den 1 juli 1996 som gör att utgifterna på helårsbasis minskar med 1 500 miljoner kronor och att kostnadsutvecklingen kan kontrolleras. Utredningen skall bland annat innefatta sättet att beräkna inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag. Skulle översynen inte komma fram till systemförändringar som ger den avsedda besparingen avser regeringen att vidta andra åtgärder så att besparingen uppnås. Möjliga förändringar är därvid ändrade inkomst- och bostadskostnadsgränser, ändrade bidragsbelopp samt ett borttagande av bostadsbidrag för ungdomar utan barn. Anslagsberäkning Med hänvisning till vad som anförts ovan samt med hänsyn tagen till förändrad prognos vad avser kostnaderna för bostadsbidrag beräknar vi belastningen under anslaget Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 till 11 320 miljoner kronor, dvs. 910 miljoner kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 6. 14 Assistansersättning Regeringens bedömning: Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för statlig assistansersättning tillkallas en särskild utredare med uppdrag att se över frågan om assistansersätt- ningens finansiering och regelsystem. Den 1 januari 1994 infördes en ny stödform, s.k. statlig assistansersättning. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans för personer som har behov av sådant stöd under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Regeringen konstaterade i proposition 1994/95:100 bil. 6 att medelsbehovet för budgetåret 1995/96 skulle komma att bli högre än vad som antogs när reformen be- slutades. Skälet för detta angavs framför allt vara att det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per person och vecka väsentligt torde komma att överstiga det beräknade. Regeringen har i anslutning till arbetet med kompletteringspropositionen beräknat statens kostnad för assistansersättning till ca 3,7 miljarder kronor på årsbasis, vilket i förhållande till vad som angavs när reformen beslutades innebär en kostnadsökning på nära 1,2 miljarder kronor. Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen i fråga om assistansersättningen har regeringen den 12 april 1995 beslutat att en särskild utredare skall tillkallas med uppdrag att utreda frågan om finansieringen av och regelsystemet för denna stödform. Utredarens huvuduppgift skall vara att lämna förslag till åtgärder som leder till att nuvarande kostnadsutveckling bryts och att förbättrad kostnadskontroll uppnås. Utredaren skall i sina förslag ha som utgångspunkt att den årliga kostnaden för staten för assistansersättning inte får överstiga 2 850 miljoner kronor beräknat i 1995 års penningvärde. Detta innebär att det statliga finansiella utrymmet för assistansersättning, till följd av vissa omprioriteringar, utökas realt med drygt 300 miljoner kronor i förhållande till vad som budgeterades vid reformens ikraftträdande. I förhållande till den nuva- rande årliga kostnaden innebär den ovan nämnda ramen en neddragning med ca 900 miljoner kronor. I uppdraget ingår att utarbeta förslag som gör det möjligt att tydligare än för närvarande avgränsa dels själva insatsen personlig assistans från andra närliggande verksamheter, dels den krets som skall vara berättigad till stödfor- men. I direktiven till utredaren framhålls att assistanslagstiftningens karaktär av rättighetslagstiftning skall bibehållas.