Post 6728 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:212 ·
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Prop. 212
Regeringens proposition
1994/95:212
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en
försöksverksamhet
Prop.
1994/95:212
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att utvecklingsstörda barn och barn som i skollagen
(1985:1100) jämställs med utvecklingsstörda under en försöksperiod om fyra år
inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarnas medgivande. Med särskola
avses i denna proposition endast den obligatoriska särskolan.
Vidare förslås att vanlig respektive särskild skolplikt i fortsättningen skall
benämnas enbart skolplikt.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3
2 Lagtext.................................. 4
2.1 Förslag till lag om ändring i skol-
lagen (1985:1100).................... 4
2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet
med ökat föräldrainflytande över ut-
vecklingsstörda barns skolgång....... 11
3 Ärendet och dess beredning............... 12
4 En mål- och resultatinriktad styrning av
skolan................................... 13
5 Läroplanen, timplaner och kursplaner..... 13
5.1 Grundskolan.......................... 13
5.2 Särskolan............................ 14
6 Ökat föräldrainflytande över utvecklings-
störda barns skolgång.................... 15
7 Skolpliktsbegreppet m.m.................. 19
8 Författningskommentarer.................. 21
8.1 Förslaget till lag om ändring i skol-
lagen (1985:1100).................... 21
8.2 Förslaget till lag om försöksverksam-
het med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång..... 22
Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och
sammanställning av remissyttranden
över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt
att välja skolform.................. 24
Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89. 30
Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag......... 35
Bilaga 4. Lagrådets yttrande.................. 43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 30 mars 1995.............................. 44
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
-lag om ändring i skollagen (1985:1100),
-lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 9 kap. 1-6 a och 17 §§ och
10 kap. 5 § skollagen (1985:1100)[1] skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Barn i allmänhet har Barn skall fullgöra
vanlig skolplikt. Den skolplikten i
skall fullgöras i grund- grundskolan, särskolan
skolan, om inte annat eller specialskolan.
följer av 8-10 kap. Skolplikten får också
fullgöras enligt 8-10
kap.
3 §[2]
Särskild skolplikt har Barn i allmänhet skall
barn som inte kan gå i tas emot i grundskolan.
grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda,
synskadade, döva,
hörselskadade eller tal-
skadade. Sådan skolplikt
skall fullgöras i
särskolan eller special- Barn som bedöms inte
skolan, om inte annat kunna nå upp till
följer av 9 eller 10 grundskolans kunskapsmål
kap. därför att de är ut-
De utvecklingsstörda vecklingsstörda skall tas
skall tas emot i emot i särskolan.
särskolan och övriga i
specialskolan.
Utvecklingsstörda, som på
grund av synskada, döv- Barn som inte kan gå i
het, hörselskada eller grundskolan eller
talskada inte kan gå i särskolan därför att de
särskolan, skall dock är synskadade, döva,
tas emot i hörselskadade eller
specialskolan. talskadade skall tas
emot i specialskolan.
10 §[3]
Skolplikten upphör vid Skolplikten upphör vid
utgången av vårterminen utgången av vårterminen
det kalenderår då barnet det kalenderår då barnet
fyller 16 år eller, om fyller 16 år eller, om
barnet fullgör särskild barnet fullgör
skolplikt i special- skolplikten i
skolan, 17 år. specialskolan, 17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grund-
skolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skol-
plikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild
prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av
styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
14 §[4]
Om en skolpliktig elev Om en skolpliktig elev
i en skola utanför det i en skola utanför det
offentliga skolväsendet offentliga skolväsendet
för barn och ungdom är för barn och ungdom är
frånvarande i stor frånvarande i stor
utsträckning utan giltig utsträckning utan giltig
orsak, skall orsak, skall huvudmannen
huvudmannen för skolan för skolan anmäla
anmäla förhållandet till förhållandet till barnets
barnets hemkommun. hemkommun. Kommunen
Kommunen skall pröva om skall pröva om barnet
barnet skall åläggas skall åläggas skolgång i
skolgång i grundskolan grundskolan eller
eller särskolan eller, särskolan eller, om skäl
om skäl föreligger, föreligger, överlämna
överlämna anmälan till anmälan till huvudmannen
huvudmannen för särsko- för specialskolan, som
lan eller specialskolan, skall pröva om barnet
som skall pröva om skall åläggas skolgång där.
barnet skall åläggas
skolgång där.
Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap.
1 §[5]
Skolplikt får fullgöras Skolplikt får fullgöras i
i en fristående skola, en fristående skola, om
om skolan är godkänd för skolan är godkänd enligt 2
ändamålet. §.
Ärenden om godkännande Ärenden om godkännande av
för vanlig skolplikt fristående skolor som
prövas av Statens motsvarar grundskolan
skolverk. eller särskolan prövas av
Statens skolverk.
Såvitt gäller särskild Ärenden om godkännande av
skolplikt prövas fristående skolor som
1. sådant godkännande motsvarar specialskolan
som avser en skola som prövas av styrelsen för
motsvarar särskolan av den specialskola som
Statens skolverk och ansvarar för utbildning
2. sådant godkännande av samma handikappgrupp
som avser en skola som där skolan är belägen.
motsvarar specialskolan
av styrelsen för den
specialskola som
ansvarar för utbildning
av samma handikappgrupp
där skolan är belägen.
2 §[6]
Godkännande för vanlig En fristående skola som
skolplikt skall motsvarar grundskolan
meddelas, om skolans skall godkännas, om sko-
utbildning ger lans utbildning ger
kunskaper och kunskaper och färdigheter
färdigheter som till art som till art och nivå vä-
och nivå väsentligen sentligen svarar mot de
svarar mot de kunskaper kunskaper och färdigheter
och färdigheter som som grundskolan förmedlar
grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt
och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot
väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.
grundskolans allmänna Härvid skall särskilt
mål. Härvid skall beaktas de krav som
särskilt beaktas de krav anges i 1 kap. 2 § andra
som anges i 1 kap. 2 § och tredje styckena.
andra och tredje En fristående skola som
styckena. motsvarar särskolan eller
Godkännande för sär- specialskolan skall god-
skild skolplikt skall kännas, om skolan ger
meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning
eleverna en utbildning som väsentligen svarar
som väsentligen svarar mot den som de skulle få
mot den som de skulle få i särskolan eller
i särskolan eller specialskolan. En
specialskolan. En ytterligare förutsättning
ytterligare förutsätt- är att eleverna i samband
ning är att eleverna i med utbildningen bereds
samband med utbild- erforderliga omsorger.
ningen bereds I godkännandet av en
erforderliga omsorger. skola som motsvarar
specialskolan skall an-
I godkännandet för ges vilka
särskild skolplikt skall handikappgrupper som
anges om det avser sär- godkännandet avser.
skoleutbildning eller
specialskoleutbildning
eller båda dessa skol-
former samt för vilka
handikappgrupper
utbildningen godkänns.
3 §[7]
Ett barn får fullgöra Ett barn får fullgöra sin
sin skolplikt i en skolplikt i en godkänd
fristående skola som är fristående skola som
godkänd för särskild motsvarar särskolan
skolplikt och som mot- endast om styrelsen för
svarar särskolan endast särskolan i barnets
om styrelsen för hemkommun har bedömt att
särskolan i barnets hem- barnet inte kan nå upp
kommun har bedömt att till grundskolans
barnet har särskild kunskapsmål därför att det
skolplikt. är utvecklingsstört.
4 §[8]
Om ett barn har Om ett barn har ett
funktionshinder som sådant funktionshinder
enligt 3 kap. 3 § kan som enligt 3 kap. 3 §
vara grund för särskild kan vara grund för
skolplikt, får barnet mottagande i specialsko-
fullgöra sin skolplikt i lan, får barnet fullgöra
en godkänd fristående sin skolplikt i en god-
skola som motsvarar känd fristående skola som
specialskolan endast om motsvarar specialskolan
1. skolan är godkänd endast om
för elever som har sär- 1. skolan är godkänd för
skild skolplikt på grund elever som har samma
av samma funktions- funktionshinder som
hinder som barnet eller barnet eller
2. huvudmannen för 2. huvudmannen för
specialskolan bedömer specialskolan bedömer att
att barnet ändå kan barnet ändå kan till-
tillgodogöra sig godogöra sig utbildningen
utbildningen vid sko- vid skolan.
lan.
5 §[9]
Den som har vanlig Den som endast för en
skolplikt men som kortare tid är bosatt i
endast för kortare tid landet eller den som har
är bosatt i landet eller andra skäl att få
som har andra skäl att utbildning i en
få en utbildning med en internationell skola får
annan internationell in- fullgöra sin skolplikt i
riktning än den som får en sådan skola, om skolan
finnas inom grundskolan är godkänd för ändamålet av
eller fristående skolor Statens skolverk. Detta
som är godkända för gäller dock inte sådana
fullgörande av vanlig barn som avses i 3 kap.
skolplikt får fullgöra 3 § andra och tredje
sin skolplikt i en styckena.
fristående skola med
sådan inriktning
(internationell skola),
om skolan av Statens
skolverk har godkänts Med internationell sko-
för ändamålet. la avses en fristående
För godkännande krävs skola som har en annan
att skolans utbildning internationell inrikt-
som helhet betraktad ning än den som får finnas
är likvärdig med i grundskolan eller i en
grundskolans. Skolan fristående skola som
skall förmedla kunskaper motsvarar grundskolan.
och färdigheter som För godkännande krävs att
underlättar fortsatt skolans utbildning som
skolgång utomlands. Un- helhet betraktad är lik-
dervisning i svenska värdig med grundskolans.
språket och om svenska Skolan skall förmedla
förhållanden skall med- kunskaper och färdigheter
delas i den omfattning som underlättar fortsatt
som de i landet för skolgång utomlands. Un-
kortare tid bosatta dervisning i svenska
eleverna behöver. språket och om svenska
förhållanden skall med-
delas i den omfattning
som de i landet för
kortare tid bosatta ele-
verna behöver.
6 §[10]
En fristående skola, En godkänd fristående
som är godkänd för ele- skola som motsvarar
ver som har vanlig skol- grundskolan skall till-
plikt skall tilldelas delas bidrag för verksam-
bidrag för verksamheten heten av elevernas hem-
av elevernas hemkommu- kommuner. För varje elev
ner. För varje elev skall lämnas ett belopp
skall lämnas ett belopp som motsvarar den genom-
som motsvarar den genom- snittliga kostnaden per
snittliga kostnaden per elev i hemkommunens
elev i hemkommunens grundskola det pågående
grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs
kalenderåret på som eleven tillhör. Vid
den årskurs som eleven tilldelningen får kommu-
tillhör. Vid tilldel- nen göra ett avdrag som
ningen får kommunen göra uppgår till högst 25
ett avdrag som uppgår procent av den framräkna-
till högst 25 procent de genomsnittskostnaden.
av den framräknade Regeringen eller den
genomsnittskostnaden. myndighet regeringen
Regeringen eller den bestämmer får medge ett
myndighet regeringen större avdrag, om det
bestämmer får medge ett finns särskilda skäl.
större avdrag, om det
finns särskilda skäl. Tilldelningen beräknas
Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder.
för ett bidragsår i Varje bidragsår börjar den
sänder. Varje bidragsår 1 juli. Tilldelningen
börjar den 1 juli. grundas på antalet elever
Tilldelningen grundas på från kommunen i den
antalet elever från kom- fristående skolan den 15
munen i den fristående september under
skolan den 15 september bidragsåret. Bidragen
under bidragsåret. skall utbetalas med en
Bidragen skall tolftedel varje månad.
utbetalas med en Utbetalningarna i
tolftedel varje månad. juli-september avpassas
Utbetalningarna i efter ett beräknat antal
juli-september avpassas elever och reglering görs
efter ett beräknat antal vid utbetalning i
elever och reglering oktober. För en skola som
görs vid utbetalning i är nystartad, får bidrag,
oktober. För en skola som avser tiden ju-
som är nystartad, får li-september månad,
bidrag, som avser tiden betalas ut samlat i
juli-september månad, september. För att en ny-
betalas ut samlat i startad skola skall ha
september. För att en rätt till bidrag gäller
nystartad skola skall dock att skolan skall ha
ha rätt till bidrag ansökt om att bli godkänd
gäller dock att skolan före den 1 april
skall ha ansökt om att kalenderåret innan
bli godkänd för vanlig bidrags-året börjar.
skolplikt före den 1
april kalender-året
innan bidragsåret börjar.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är
hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och
med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad som
hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om det slutliga
utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående
skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreglering skall ske
senast två månader efter det att kommunens årsredovisning för det aktuella
kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.
Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för
vilka regeringen har beslutat om statsbidag genom särskilda föreskrifter eller
andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen
avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens skolverk enligt 7
§ förklarat sakna rätt till bidrag.
6 a §[11]
En fristående skola, En godkänd fristående
som är godkänd för skola som motsvarar
elever som har särskild särskolan skall tilldelas
skolplikt och som bidrag för verksamheten
motsvarar särskolan, av elevernas
skall tilldelas bidrag hemkommuner. För att en
för verksamheten av nystartad skola skall ha
elevernas hemkommuner. rätt till bidrag gäller
För att en nystartad dock att skolan skall ha
skola skall ha rätt till ansökt om att bli godkänd
bidrag gäller dock att före den 1 april
skolan skall ha ansökt kalenderåret innan
om att bli godkänd för bidrags-året börjar. Varje
särskild skolplikt före bidragsår börjar den
den 1 april kalenderåret 1 juli.
innan bidragsåret börjar.
Varje bidragsår börjar
den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående skolan inte
kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna i 6 § andra och
tredje styckena.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner
skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
17 §[12]
Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande av
godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut i ärenden
om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av styrelsen för Beslut av styrelsen för
utbildningen i ärenden utbildningen i ärenden om
om godkännande eller godkännande eller
återkallande av återkallande av godkännan-
godkännande för en de för en fristående skola
fristående skola för enligt 1 § tredje stycket
särskild skolplikt eller 12 § får överklagas
enligt 1 § tredje hos allmän förvaltnings-
stycket 2 eller 12 § får domstol.
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får
överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får
överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
10 kap.
5 §[13]
Frågor enligt 4 § prövas Frågor enligt 4 § prövas
av styrelsen för den av styrelsen för den
skola där barnet annars skola där barnet annars
skulle ha fullgjort sin skulle ha fullgjort sin
skolplikt. Om barnet skolplikt. Om barnet har
har sådant funk- sådant funktionshinder
tionshinder som enligt som enligt 3 kap. 3 §
3 kap. 3 § kan vara kan vara grund för
grund för särskild skol- mottagande i särskolan
plikt, skall styrelsen eller specialskolan,
höra Socialstyrelsen skall styrelsen höra So-
innan ett medgivande cialstyrelsen innan ett
lämnas eller återkallas. medgivande lämnas eller
återkallas.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
[1] Lagen omtryckt 1991:1111.
[2] Senaste lydelse 1993:800.
[3] Senaste lydelse 1992:598.
[4] Senaste lydelse 1995:63.
[5] Senaste lydelse 1993:800.
[6] Senaste lydelse 1993:800.
[7] Senaste lydelse 1993:800.
[8] Senaste lydelse 1993:800.
[9] Senaste lydelse 1993:800.
[10] Lydelse enligt prop. 1994/95:157.
[11] Lydelse enligt prop. 1994/95:157.
[12] Senaste lydelse 1995:63.
[13] Senaste lydelse 1993:800.
2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen
(1985:1100) om vilka barn som skall tas emot i särskolan gäller bestämmelserna i
denna lag.
2 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att
de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte
lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, skall barnet
fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen
(1985:1100).
3 § Vad som sägs i 2 § gäller även barn som har fått ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre
våld eller kroppslig sjukdom, samt barn med autism eller autismliknande
tillstånd.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni
2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1996/97.
3 Ärendet och dess beredning
Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från allmänna
motionstiden 1994 beslutat ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet
anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform för
utvecklingsstörda barn (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).
Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett barns placering i särskolan mot
föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är därför
angeläget att samverkansformerna mellan föräldrar och berörda myndigheter
utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när föräldrarna och skolan
inte blir överens om val av skolform, uttalade utskottet följande. Det är
principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över
föräldrars ansvar. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av nu gällande
regler såvitt avser val av skolform för utvecklingsstörda barn. Översynen bör
syfta till att föräldrarna i princip får det slutliga avgörandet, när det har
varit omöjligt att nå fram till ett gemensamt ställningstagande vad gäller valet
mellan grundskola och särskola samt inom särskolan.
Utskottet framhåller dock att dess grundläggande uppfattning är att särskolan
även framdeles skall utgöra en oundgänglig tillgång för skolväsendet och vara
det naturliga alternativet för de barn som bedöms inte klara av skolgången i
grundskolan. Det enskilda barnets bästa måste gälla som norm vid valet mellan
grundskola och särskola.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande utarbetades ett betänkande Rätt
att välja skolform (Ds 1994:89) av en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av förslagen och en
sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1. De lagförslag som lades
fram i betänkandet finns i bilaga 2.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen
har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella
ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter tas upp i
författningskommentaren till lagen om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.
Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 3 kap. 14 §
skollagen (1985:1100). Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
4 En mål- och resultatinriktad styrning av skolan
Riksdagen har under de senaste åren fattat en rad beslut om en ny
ansvarsfördelning mellan stat och kommun och en mål- och resultatinriktad
styrning av skolan. I enlighet med dessa beslut skall riksdag och regering svara
för den övergripande styrningen och lägga fast generella och riksgiltiga mål för
skolan, medan det fulla driftsansvaret för verksamheten ligger på
skolhuvudmannen. Statsbidraget till skolan har avskaffats och ersatts av ett
utjämningsbidrag till kommunerna, vilket inte har någon styrfunktion.
De grundläggande styrdokumenten är skollagen, respektive skolformsförordning,
läroplanerna för det obligatoriska respektive frivilliga skolväsendet samt
timplaner och kursplaner för de skilda skolformerna. I dessa styrdokument anges
målen och riktlinjerna för utbildningen i respektive skolform. Däremot regleras
inte på vilket sätt skolhuvudmännen skall organisera sin verksamhet och inte
heller föreskrivs vilka arbetssätt, metoder och arbetsformer som skall användas
för att de uppställda målen skall nås.
5 Läroplanen, timplaner och kursplaner
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.
1993/94:82) har regeringen utfärdat en ny läroplan för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94). Den nya läroplanen, som kungjorts i Statens skolverks
författningssamling (SKOLFS 1994:1), införs successivt fr.o.m. den 1 juli 1995.
I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter och där anges mål och
riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka krav staten
ställer på kommunerna inom skolområdet, vilka krav och förväntningar elever och
föräldrar kan ställa på skolan samt vilka krav skolan ställer på eleverna.
Målen är av två slag, dels de mål som skolan skall sträva mot och som är
desamma för samtliga obligatoriska skolformer, dels de mål som skolan skall
ansvara för att alla elever ges möjligheter att nå. De sistnämnda målen är
uttryckta i termer av kunskaper som eleven skall skaffa sig i utbildningen och
varierar mellan de olika skolformerna. Läroplanen kompletteras med timplaner och
kursplaner som är olika för de skilda skolformerna.
5.1 Grundskolan
I de av regeringen utfärdade kursplanerna för grundskolan (SKOLFS 1994:3) anges
den lägsta kunskapsnivå i de olika ämnena som varje elev i grundskolan skall ha
nått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.
Av 4 kap. 1 § skollagen framgår att särskilt stöd skall ges grundskoleelever
som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen
(1994:1194, ändrad 1995:207) skall ett åtgärdsprogram utarbetas av berörd
skolpersonal, om särskilda stödåtgärder behövs för en elev. Skolpersonalen skall
därvid samråda med eleven och elevens vårdnadshavare. I 5 kap. 14 § samma
förordning föreskrivs att en elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras
att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av
det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt
stöd. Den nya grundskoleförordningen träder i kraft den 1 juli 1995 och till-
lämpas med början i årskurserna 1 - 7 läsåret 1995/96.
I 7 kap. grundskoleförordningen finns närmare föreskrifter om betyg och
ämnesprov. Betyg skall ges i årskurserna 8 och 9. Som betyg skall användas någon
av beteckningarna Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Mycket väl godkänd (MVG).
Slutbetyget sätts med hjälp av dels de mål som eleverna enligt kursplanerna
skall ha nått i slutet av det nionde skolåret, dels de betygskriterier för
betyget Väl godkänd som Skolverket skall fastställa för respektive ämne.
Ämnesprov i svenska, engelska och matematik i slutet av årskurserna 5 och 9
finns för bedömning av elevens kunskapsutveckling och som stöd för
betygssättning.
5.2 Särskolan
Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn en till varje
elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt motsvarar
den som ges i grundskolan (6 kap. 1 § skollagen).
Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Med hänsyn till elevernas
stora variationer i begåvning, förutsättningar och behov, är särskolan indelad i
grundsärskola och träningsskola.
Läsåret 1993/94 var 8 618 barn inskrivna i särskolan, vilket motsvarar knappt
en procent av det totala antalet elever i grundskolan. Av det totala antalet
elever i särskolan gick 5 516 elever i grundsärskolan och 3 102 elever i
träningsskolan. 936 av eleverna i grundsärskolan och 25 av eleverna i
träningsskolan fick sin undervisning i en grundskoleklass (s.k. integrerade
elever).
Regeringen har utfärdat en ny särskoleförordning (1995:206), som träder i kraft
den 1 juli 1995 och tillämpas med början i årskurserna 1 - 7 läsåret 1995/96. I
bilagor till den nya särskoleförordningen finns föreskrifter om utbildningens
omfattning (timplaner).
Skolverket har den 12 december 1994 fastställt kursplaner för såväl
grundsärskolan som träningsskolan (SKOLFS 1994:56).
För grundsärskolan har kursplaner fastställts i ämnena Bild, Engelska,
Hemkunskap, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Naturlära, Samhällslära, Slöjd
och Svenska. Till skillnad från kursplanerna i grundskolan anger grundsärskolans
kursplaner de mål som eleven, utifrån sina förutsättningar, skall ha uppnått i
slutet av det femte respektive det nionde skolåret.
Kursplanerna för träningsskolan har ytterligare en annan karaktär. De beskriver
eftersträvad utveckling av varje elevs förmåga inom ett antal områden. Dessa
områden är Estetisk verksamhet, Kommunikation, Motorik, Vardagsaktiviteter samt
Verklighetsuppfattning.
Enligt 7 kap. den nya särskoleförordningen skall elever i särskolan efter
avslutad skolgång få intyg om den utbildning de har gått igenom. En elev i
grundsärskolan har rätt att få betyg om eleven eller dennes vårdnadshavare begär
det. I sådana fall skall betyg sättas i timplanens ämnen och, såvitt gäller
slutbetyg, i relation till den kravnivå som anges i grundsärskolans kursplaner.
Betyg anges i en tregradig skala med beteckningar för Väl godkänd (VG), Godkänd
(G) och Otillräckliga kunskaper (O).
6 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång
Regeringens förslag: Under en fyraårig försöks-
period får barn inte tas emot i särskolan utan
vårdnadshavarnas medgivande.
Arbetsgruppens förslag: Elever, som har rätt till utbildning i särskolan, får
inte utan vårdnadshavares samtycke tas emot i särskolan. Undantag får göras dels
om det är uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan, dels om barnet tagits
emot i grundskolan och det senare visar sig att barnet inte klarar av skolgången
där. I dessa fall får styrelsen för särskolan besluta att barnet skall tas emot
i särskolan även utan vårdnadshavares samtycke.
Remissinstanserna: Medan flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens
förslag, är bl.a. Handikappombudsmannen, Riksförbundet Hem och Skola (RHS) samt
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) starkt
kritiska till samtliga förslag som gäller tvångsvisa åtgärder vid placering i
särskola och inom särskola. De hävdar att föräldrar alltid skall ha rätt att
välja den skolform som de anser vara bäst för deras barn. En annan uppfattning
har bl.a. Socialstyrelsen, som anser att det inte är möjligt att ge föräldrarna
fullständig valfrihet i fråga om barnet skall gå i särskola eller i annan
skolform.
Skälen för regeringens förslag: Rätt till utbildning i särskolan har endast
utvecklingsstörda barn, som på grund av sin utvecklingsstörning inte kan gå i
grundskolan samt barn som enligt 1 kap. 16 § skollagen jämställs med
utvecklingsstörda, dvs. barn som har fått ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre
våld eller kroppslig sjukdom, eller barn med autism eller autismliknande
tillstånd. Det är styrelsen för särskolan som avgör om ett barn skall tas emot i
särskolan eller inte.
Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på pedagogiska, psykologiska
och vid behov medicinska utredningar. Skollagen innehåller inte någon
bestämmelse om vårdnadshavarens inflytande i frågan, utan styrelsen för
särskolan kan mot vårdnadshavarens vilja besluta att ett barn skall tas emot i
särskolan. Dock framhölls i specialmotiveringen till 3 kap. 4 § skollagen vikten
av att beslut om särskoleplacering föregås av samråd med eleven och dennes
vårdnadshavare (prop. 1991/92:94 s. 37).
Hösten 1992 tillsatte dåvarande skolministern en arbetsgrupp för särskolefrågor
(U 1992:F), med uppgift att följa utvecklingen vad gäller samverkan mellan hem
och skola vid val av skolform. Av arbetsgruppens betänkande Särskolebarn - om
samverkan, dialog och föräldrainflytande (Ds 1994:46) framgår, att det är mycket
ovanligt att ett barn tas emot i särskolan mot vårdnadshavares uttalade
önskemål. FUB:s representanter i arbetsgruppen rapporterade bl.a., att de inte
kände till att något barn under de senaste två läsåren skrivits in i särskolan
mot vårdnadshavares vilja.
I de allra flesta fall är vårdnadshavare och skolhuvudman överens om att barnet
tillhör särskolans personkrets och att barnet skall fullgöra skolplikten i
särskolan. I de fall vårdnadshavarna motsätter sig särskoleplacering, för skolan
i regel en fortlöpande dialog med dem och informerar om särskolan.
Det har emellertid blivit vanligare att vårdnadshavare framför önskemål om att
barnet med stöd av extra resurser, t.ex. en elevassistent, skall få gå i närmast
belägna grundskola tillsammans med sina kamrater från förskoletiden (integrerade
elever). Dessa vårdnadshavare inser att barnet inte kommer att nå upp till de
kunskapskrav som ställs på elever i grundskolan. De betonar i stället den
sociala samvarons positiva effekter, t.ex. att barnet tillägnar sig andra barns
uppträdande och beteende, rörelse- och kontaktmönster.
Vårdnadshavare, som övertalas eller känner sig tvingade att acceptera en
särskoleplacering, kan uppleva det som kränkande att en myndighet bestämmer
vilken skolform barnet skall gå i. Samtidigt är det naturligt att
skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform, som
skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Det är svårt att hitta en lösning
som helt tillgodoser båda dessa intressen. Remissutfallet visar också på
motsättningarna i denna fråga. De flesta kommuner, dvs. skolhuvudmännen, är
positiva till att det skall finnas en möjlighet att i uppenbara fall frångå
vårdnadshavares önskemål, medan de organisationer som företräder bl.a. föräldrar
är mycket kritiska till en sådan lösning.
Det är viktigt att vårdnadshavare får ett stärkt inflytande över sina barns
skolgång. Ett sådant inflytande är en av förutsättningarna för att barnen skall
få en bra skolsituation. Regeringen föreslår därför att barn, som har rätt att
fullgöra skolplikten i särskolan, under en försöksperiod inte får skrivas in i
särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksperioden bör omfatta fyra
läsår. Att skolplikten fullgörs inom en viss skolform innebär bl.a. att
undervisningen skall baseras på de föreskrifter i läroplanen som gäller för
skolformen i fråga, att undervisningen skall följa kursplanerna för respektive
skolform samt att de bestämmelser om prov och betyg som finns för skolformen
skall tillämpas.
För att vårdnadshavare skall kunna ta ställning till om barnet skall fullgöra
skolplikten i grundskolan eller särskolan och för att kunna bedöma effekterna av
sitt ställningstagande krävs, att skolan fortlöpande för en dialog med dem och
bl.a. informerar om de olika skolformerna. Av informationen bör bl.a. framgå
vilka krav de olika skolformerna ställer på eleverna, vilka krav vårdnadshavare
kan ställa på skolan samt vilka möjligheter skolan har att tillgodose elevens
särskilda behov. Vårdnadshavare bör också informeras om att grundskolans
resurser för att utforma undervisningen efter en enskild elevs behov är mindre
än särskolans.
I detta sammanhang kan nämnas att det av Skolverkets årsrapport från september
1994 Skolan - Jämförelsetal för skolhuvudmän bl.a. framgår att det
genomsnittliga antalet elever i en grundskoleklass var 22 medan motsvarande
siffra för en särskoleklass var 5,3. Det genomsnittliga antalet lärare per 100
elever var i grundskolan 8,3 och i särskolan 31,7.
Att utvecklingsstörda barn inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavares
medgivande innebär däremot inte att vårdnadshavare ges rätt att välja vilken
klass som barnet skall placeras i.
Regeringen utgår från att vårdnadshavare, som de viktigaste personerna i
barnets liv, vid beslut om placering vid viss skolform har sitt barns bästa för
ögonen. Vårdnadshavaren har ju huvudansvaret för barnets utveckling och
uppfostran och känner barnets kapacitet väl.
Vår uppfattning är att särskolan fyller ett stort behov och även fortsätt-
ningsvis kommer att vara en viktig del i det svenska skolväsendet för de barn
som, på grund av utvecklingsstörning, inte kan nå upp till grundskolans
kunskapsmål.
De vårdnadshavare som väljer att placera sitt barn i särskolan, väljer därmed
en skolform med lång erfarenhet av att undervisa utvecklingsstörda och därmed
jämställda barn. Personalen har lång erfarenhet av att individualisera
undervisningen och låta varje elev arbeta efter sin egen förmåga och i sin egen
takt. Med få elever i varje klass och en vuxentäthet som är betydligt högre än i
grundskolan är förutsättningarna större att ge alla elever den hjälp de behöver.
Personalen i särskolan har också väl utarbetade rutiner vad gäller kontinuerliga
kontakter mellan hem och skola. En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge
eleverna goda förutsättningar att vara aktiva i det dagliga livet och att
förbereda dem för vuxenlivet.
Den föreslagna försöksverksamheten bör omfatta de barn som har rätt till
utbildning i särskolan, dvs. utvecklingsstörda barn och barn som enligt 1 kap.
16 § skollagen jämställs med utvecklingsstörda. Den bör omfatta såväl barn som
under försöksperioden skall börja skolan och barn som redan har börjat.
Försöksverksamheten bör pågå under en tid av fyra läsår och kontinuerligt
följas upp och utvärderas. Ansvaret för uppföljning och utvärdering bör ligga på
Skolverket. Liksom i fråga om all annan verksamhet inom det offentliga
skolväsendet har också kommunerna ett ansvar för att verksamheten följs upp och
utvärderas inom kommunen.
Utvärderingen, som bör kunna ligga till grund för ett framtida ställ-
ningstagande i frågan, är viktig för att bl.a. ge svar på frågorna i vilken
omfattning vårdnadshavare valt att placera sina barn i grundskolan framför
särskolan, hur dessa barn klarat skolgången i grundskolan samt om ut-
vecklingsstörda elevers placering i grundskolan påverkat situationen för andra
grundskoleelever, särskilt de som haft behov av extra stöd.
Eftersom den föreslagna försöksverksamheten ansluter till vad som redan är
praxis hos skolhuvudmännen, bedömer regeringen att den inte kommer att leda till
några merkostnader. Utvärderingen bör emellertid belysa även kostnadsaspekterna.
Försöksverksamheten bör regleras i en särskild lag, som bör träda i kraft den 1
januari 1996 och tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m. läsåret 1996/97.
Integrerade elever
Kommunerna skall senast den 1 januari 1996 ha tagit över ansvaret för särskolan
från landstingen (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92:28, rskr. 1991/92:285). Från
den tidpunkten får elever i grundskolan och särskolan samma skolhuvudman.
Flertalet särskoleklasser är redan i dag lokalmässigt förlagda till vanliga
grundskolor. Med samma skolhuvudman blir det förmodligen lättare för kommunen
att hitta mer flexibla lösningar, t.ex. att i vissa ämnen samundervisa barn från
såväl grundskolan som särskolan. Det bör också kunna leda till att personalen i
de båda skolformerna får ökade möjligheter att samverka, t.ex. genom att anordna
gemensamma friluftsdagar och andra aktiviteter. Förutsättningarna för att kunna
integrera särskoleelever i vanliga grundskoleklasser alternativt att anordna
samverkansklasser med elever från de båda skolformerna ökar också.
Regeringen anser det värdefullt att en elev, som är inskriven i särskolan kan
få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev). En sådan föreskrift finns
därför i 6 kap. 1 § i den nya särskoleförordningen. Även om vårdnadshavaren
måste ge sitt tillstånd för en sådan klassplacering, är det skolhuvudmannen som
avgör frågan. Regeringen förutsätter att skolhuvudmannen tar initiativ till
integrering när det är lämpligt. Integrerade elever skall följa särskolans
styrdokument med de modifieringar som är nödvändiga för att de skall kunna följa
klassens arbete.
Klassplacering i grundsärskola respektive träningsskola
Enligt riksdagens uttalande skall regeringens översyn avse nu gällande regler
såväl vad avser valet mellan grundskolan och särskolan som valet inom särskolan.
Den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som utarbetade betänkandet Rätt
att välja skolform framhöll bl.a. att vårdnadshavare för närvarande har stora
möjligheter att välja skola inom den skolform som barnet kommer att tillhöra.
Däremot finns inga bestämmelser om skyldighet för skolhuvudmannen att tillgodose
önskemål om klassplacering. Arbetsgruppen ansåg att det bör ankomma på de
professionella i skolan att avgöra hur eleverna inom respektive skolform skall
grupperas. Arbetsgruppen gjorde därför bedömningen att det inte finns skäl att
införa någon föreskrift om att vårdnadshavare som väljer särskolan för sitt barn
också skall ha rätt att välja placering i grundsärskola alternativt
träningsskola.
Majoriteten av remissinstanserna delar arbetsgruppens bedömning. Många
remissinstanser framhåller emellertid betydelsen av att klassplaceringen föregås
av samråd mellan hem och skola. FUB, RHS, RBU, Handikappombudsmannen samt Bräcke
och Karlshamns kommuner anser däremot, att vårdnadshavare skall ha rätt att
välja mellan grundsärskolan och träningsskolan. Däremot anser Kommunförbundet
att fördelningen av elever på grundsärskolan och träningsskolan bör ses som en
metodfråga där valet av klassplacering blir beroende av barnets funktionshinder
och särskolans möjlighet att koncentrera erforderliga resurser och kompetens för
barn med likartade behov. Enligt förbundets uppfattning finns det inte anledning
att lagstifta i denna fråga. Regeringen har nu ingen annan uppfattning.
7 Skolpliktsbegreppet m.m.
Regeringens förslag: Vanlig respektive särskild
skolplikt benämns i fortsättningen enbart skol-
plikt.
Avgränsningen av vilka utvecklingsstörda barn
som skall tas emot i särskolan preciseras.
Arbetsgruppens förslag: Vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med
begreppet skolplikt.
För elever i specialskolan införs nioårig skolplikt och rätt till ett frivil-
ligt tionde skolår.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att vanlig
respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget att införa
nioårig skolplikt även för specialskolans elever har tillstyrkt. Negativa till
förslaget ställer sig bl.a. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),
samtliga specialskolor som yttrat sig över betänkandet, Sveriges Dövas
Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund. Även Handikappombudsmannen avvisar
förslaget, men föreslår samtidigt att de elever som vill skall ha rätt att sluta
efter nioårig skolgång.
Skälen till regeringens förslag: Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla barn, med
vissa undantag, som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten motsvaras av en
rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs normalt i
grundskolan.
Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är
utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade. Barn med
utvecklingsstörning tas normalt emot i särskolan och övriga i specialskolan.
Elever i särskolan har nioårig skolplikt med rätt till ett frivilligt tionde
skolår. Elever i specialskolan har tioårig skolplikt.
Skolpliktiga barn kan också fullgöra sin skolgång i fristående skolor som är
godkända för ändamålet.
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det inte längre finns något
behov av att ha två olika benämningar för skolplikt. Vi föreslår därför att
uppdelningen i vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen
skolplikt. Att en enhetlig skolpliktsbenämning införs innebär inte att särskolan
och specialskolan avvecklas som egna skolformer.
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i betänkandet
Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45). Regeringen
kommer under år 1995 att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet
och remissbehandlingen ger upphov till. Regeringen anser därför att det för
närvarande inte finns skäl att ändra skolpliktstiden för specialskolans elever.
Enligt 3 kap. 3 § skollagen har barn som inte kan gå i grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda särskild skolplikt. De skall i regel tas emot i
särskolan. Som framgått under avsnitt 6 baseras ett beslut om särskoleplacering
i regel på pedagogiska, psykologiska och vid behov medicinska utredningar. När
det gäller bedömningen om ett barn kan gå i grundskolan måste man givetvis
beakta de olika kunskapsmål som enligt den nya läroplanen och de nya
kursplanerna gäller för grundskolan och särskolan. Mot den bakgrunden bör
uttrycket inte kan gå i grundskolan preciseras. Regeringen föreslår därför att
det i 3 kap. 3 § skollagen föreskrivs att barn som bedöms inte kunna nå upp till
grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i
särskolan. Vid bedömningen måste självfallet beaktas det stöd som skall ges till
grundskoleelever som har svårigheter i skolarbetet.
Fristående skolor
Bestämmelserna i 9 kap. skollagen om fristående skolor för skolpliktiga barn är
utformade med utgångspunkt i benämningarna vanlig respektive särskild skolplikt.
Arbetsgruppens förslag innebar en redaktionell omarbetning av bestämmelserna om
fristående skolor. Eftersom regeringen har beslutat att låta frågor om
fristående skolor bli föremål för en parlamentarisk utredning (dir. 1995:16) bör
i princip endast sådana ändringar göras, som är nödvändiga med anledning av
slopandet av benämningarna vanlig respektive särskild skolplikt. De olika slags
fristående skolor som finns bör i stället jämföras med motsvarande skolform inom
det offentliga skolväsendet. Som villkor för fullgörande av skolplikt bör det
därför i fortsättningen inte anges att den fristående skolan skall vara godkänd
för vanlig respektive särskild skolplikt utan att den skall vara godkänd som en
fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan.
Kriterierna för godkännande behålls emellertid oförändrade. Mot den bakgrunden
och då det redan av gällande reglering framgår att utbildningen vid en
fristående skola skall vara jämförbar med utbildning i grundskolan, särskolan
eller specialskolan får ett beslut som fattats före ikraftträdandet anses gälla
även därefter. Någon särskild övergångsbestämmelse av den innebörden kan inte
anses erforderlig.
Bestämmelsen i 9 kap. 5 § om internationella skolor bör omarbetas så att den
blir tydligare. Någon ändring av vad som avses med en internationell skola eller
av den elevgrupp som får fullgöra skolplikten i en sådan skola är inte avsedd.
8 Författningskommentarer
8.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
3 kap.
2 och 3 §§
Bestämmelserna har fått en annan utformning med anledning av att benämningarna
vanlig skolplikt och särskild skolplikt slopats. Enligt 1 § har - med vissa
undantag - alla barn som är bosatta i landet skolplikt. I 2 § anges inom vilka
skolformer skolplikten skall fullgöras. Det finns också en hänvisning till
bestämmelserna om skolpliktens fullgörande på annat sätt än inom grundskolan,
särskolan eller specialskolan. Därmed avses möjligheten att fullgöra skolplikten
i sameskolan, i en fristående skola eller i en sådan särskild utbildningsform
som anges i 10 kap. I 3 § anges vilka barn som skall tas emot inom de olika
skolformerna.
I 3 § andra stycket avgränsas särskolans elevgrupp genom uttrycket barn som
bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda. Bakgrunden till ändringen har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 7). Någon förändring av personkretsen är inte avsedd.
Grundskolans kunskapsmål finns angivna i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) och i kursplanerna. De mål som främst utgör grunden vid
bedömningen är de mål som i läroplanen benämns Mål att uppnå i grundskolan.
10 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.
14 §
Första stycket har korrigerats så att det överensstämmer med lydelsen enligt SFS
1992:598.
9 kap.
1 och 2 §§
Ändringarna innebär att en fristående skola i stället för att godkännas för
vanlig respektive särskild skolplikt godkänns att motsvara grundskolan,
särskolan respektive specialskolan. Kriterierna för godkännande har inte
ändrats.
3 och 4 §§
I bestämmelserna anges vilka barn som får fullgöra skolplikten i fristående
skolor som motsvarar särskolan respektive specialskolan. Elevgrupperna är
desamma som de som enligt 3 kap. 3 § skall tas emot i särskolan och
specialskolan.
5 §
Förutom ändringar som är en följd av slopandet av benämningen vanlig skolplikt
har bestämmelsen omarbetats för att den skall bli tydligare.
6, 6 a och 17 §§
Ändringarna är en följd av ändringarna i 1 och 2 §§.
10 kap.
5 §
Ändringen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.
8.2 Förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång
Den nya lagen omfattar en försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande i fråga
om utvecklingsstörda barns skolgång. Försöksverksamheten är begränsad
tidsmässigt. Den sker inom ramen för det offentliga skolväsendet och lagen
innehåller endast den avvikelse från skollagen som är nödvändig för att
försöksverksamheten skall kunna genomföras. I övrigt gäller skollagens
bestämmelser för utbildningen.
1 §
För att försöksverksamheten skall kunna genomföras krävs avvikelse från
bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen, som anger att barn som bedöms
inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.
2 §
Under den tid försöksverksamheten pågår får kommunen inte ta emot ett barn i
särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Personkretsen är densamma som anges
i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen.
Uttrycket tas emot avser inte endast det tillfälle då ett barn börjar skolan
utan avser hela den tid barnet fullgör sin skolplikt i särskolan. Om vård-
nadshavaren återtar medgivandet finns inte längre förutsättningar för att ta
emot barnet i särskolan. Frågan om ett barn skall tas emot i särskolan prövas
enligt 3 kap. 4 § första stycket skollagen av styrelsen för särskolan i barnets
hemkommun.
I överensstämmelse med vad Lagrådet har föreslagit har paragrafen omformulerats
så att det uttryckligen framgår hur utvecklingsstörda barn skall fullgöra sin
skolplikt, om inte vårdnadshavarna lämnar sitt medgivande till att barnet tas
emot i särskolan. I de fall barnet tas emot i grundskolan är de bestämmelser som
gäller för den skolformen tillämpliga, exempelvis timplaner, kursplaner och
bestämmelserna om nationella prov och betyg. Detta till skillnad mot vad som
gäller s.k. integrerade elever. Dessa elever, som är inskrivna i särskolan,
skall följa särskolans styrdokument, trots att de är placerade i en
grundskoleklass.
3 §
Av 3 § följer att försöksverksamheten också omfattar vissa barn som inte är
utvecklingsstörda. Den grupp som anges är densamma som enligt 1 kap. 16 §
skollagen jämställs med utvecklingsstörda.
Ikraftträdande m.m.
Försöksverksamheten skall pågå under fyra läsår med början läsåret 1996/97. Den
gäller både för barn som skall börja skolan och barn som redan har börjat
fullgöra skolplikten.
Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och sammanställning av remissyttranden
över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att välja skolform
1 Remissinstanserna
Remissyttranden har kommit in från Socialstyrelsen, Statens skolverk, Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Birgittaskolan, Åsbackaskolan,
Östervångsskolan, Stockholms, Enköpings, Nyköpings, Norrköpings, Eksjö,
Jönköpings, Växjö, Oskarshamns, Gotlands, Ronneby, Hässleholms, Helsingborgs,
Skurups, Varbergs, Göteborgs, Uddevalla, Vänersborgs, Skövde, Sunne, Örebro,
Västerås, Falu, Sandvikens, Sundsvalls, Bräcke, Östersunds och Gällivare
kommuner, Uppsala, Jönköpings, Kalmar samt Västerbottens läns landsting, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Riksförbundet Hem och Skola
(RHS), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund (SRF),
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för
Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) samt Hörselskadades Riksförbund
(HRF).
Yttranden har dessutom inkommit från Falkenbergs, Grästorps, Haninge,
Karlshamns, Kungälvs, Luleå, Lund, Malmö, Marks, Norbergs, Simrishamns, Tyresö,
Uppsala och Västerviks kommuner, Socialnämnden vid Malmöhus läns landsting,
Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riksförbund (LR), Handikappombudsmannen,
Ekeskolan, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB),
Kristinaskolan, Manillaskolan, Hällsboskolan, Särskolans skolledargrupp i
Älvsborgs län samt Unga hörselskadade (UH).
2 Nioårig skolplikt för alla barn i den obligatoriska skolan
I betänkandet föreslås att begreppen vanlig respektive särskild skolplikt
ersätts med begreppet skolplikt.
För specialskolans elever föreslås nioårig skolplikt med rätt till ett
frivilligt tionde skolår.
Motiv till förslagen
Enligt nuvarande bestämmelser i 3 kap. skollagen (1985:1100) har barn i
allmänhet vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs normalt i grundskolan.
Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är
utvecklingsstörda, synskadade, hörselskadade eller talskadade. De
utvecklingsstörda tas normalt emot i särskolan och övriga i specialskolan.
Vad som sägs om utvecklingsstörda barn gäller även dem som har fått ett
betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av
hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med
autism eller autismliknande tillstånd. Elever i särskolan har nioårig skolplikt
med rätt till ett frivilligt tionde skolår. Elever i specialskolan har tioårig
skolplikt.
Med anledning av att många föräldrar till utvecklingsstörda barn upplever den
särskilda skolplikten som mycket negativ, föreslås i betänkandet att begreppen
vanlig och särskild skolplikt skall ersättas med begreppet skolplikt.
Eftersom det inte finns skäl att ålägga specialskolans elever en längre
skolpliktstid än den som gäller för elever i andra skolformer, föreslås att
nioårig skolplikt införs även för dessa elever. Förslaget avser inte att
försämra deras utbildning, därför föreslås att specialskolans elever får rätt
till ett frivilligt tionde skolår. Denna rättighet innebär - i likhet med vad
som gäller för särskolans elever - en skyldighet för skolhuvudmannen att erbjuda
alla elever med nioårig skolgång i specialskolan ett frivilligt tionde skolår.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att ersätta begreppen vanlig
respektive särskild skolplikt med begreppet skolplikt. Många remissinstanser
anser att det inte längre finns skäl att använda sig av två skolpliktsbegrepp.
Ett enhetligt skolpliktsbegrepp medverkar till att skapa ett så allmängiltigt
språkbruk som möjligt omkring skolan.
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att ändra skolpliktstiden till
nio år med rätt till ett frivilligt tionde år för specialskolans elever. Många
betonar vikten av att rätten till det frivilliga skolåret finns kvar och att det
uppfattas som en skyldighet för skolhuvudmannen att anordna detsamma.
Samtliga specialskolor, SIH, SDR, DHB och HRF avstyrker däremot förslaget.
Behovet av tioårig skolplikt för specialskolans elever beror bl.a. på uteblivna
habiliteringsinsatser under förskoletiden. Dessutom har döva och hörselskadade
elever i specialskolan i jämförelse med grundskolans elever ett ämne mer,
nämligen teckenspråk. Vid fyra av specialskolorna måste eleverna efter sitt
sista skolår byta skolort och flytta till Örebro. Sannolikheten för att eleverna
skall klara av att genomföra gymnasiestudierna minskar betydligt om de måste
bryta upp ett år tidigare från specialskolan.
Även Handikappombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår samtidigt att de
elever som vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.
Såväl Handikappombudsmannen som SDR finner det märkligt att nioårig skolplikt
föreslås utan någon som helst hänvisning till förslagen i betänkandet (SOU
1994:45) Grunden för livslångt lärande - en barnmogen skola.
3 Val av skolform
I betänkandet föreslås att vårdnadshavare till utvecklingsstörda barn och sådana
barn som avses i 1 kap. 16 § skollagen i princip skall få ett avgörande
inflytande över om barnet skall vara elev i grundskolan och följa grundskolans
timplan, kursplaner och betygssystem eller om barnet skall vara elev i särskolan
och följa dess timplaner och kursplaner. Undantag från huvudregeln skall endast
få göras om det är uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan.
Vilken skolform föräldrarna än väljer, så ankommer det på styrelsen för
respektive utbildning att besluta om fördelning av elever på olika klasser och
grupper inom skolformen. Hur undervisningsgrupperna skall se ut är en fråga som
bör avgöras lokalt och inte genom föreskrifter från staten. Bestämmelsen i 20 §,
andra stycket särskoleförordningen (1986:573) om att elever i särskolan i vissa
fall kan följa undervisningen i en vanlig grundskoleklass (s.k. integrerade
elever) behöver därför inte längre finnas kvar.
I betänkandet föreslås vidare att om ett sådant barn som har rätt till skolgång
i särskolan har börjat i grundskolan och det senare visar sig att barnet, trots
det stöd som har satts in, inte når upp till kunskapskraven i grundskolans
kursplaner, skall barnet kunna omplaceras till särskolan även utan föräldrarnas
samtycke.
Motiv till förslagen
För att föräldrarna skall kunna välja den skolform som bäst tillgodoser barnets
förutsättningar och behov framhålls vikten av att föräldrarna får en ingående
information dels om de olika skolformerna, dels om vilka krav som ställs på
eleverna i såväl grundskolan som särskolan, dels om vilka personella och
ekonomiska resurser skolformerna disponerar.
Med sådan information som grund och med tanke på att föräldrarna har
huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran och då de förväntas ha
barnets bästa för ögonen vid alla beslut som berör barnet, föreslås att
föräldrarna skall få ett i princip avgörande inflytande vid val av skolform.
Undantag från huvudregeln får endast göras om det är uppenbart att barnet inte
kan gå i grundskolan. Om de professionella i skolan bedömer att barnet, med
hänsyn till sina egna förutsättningar och de möjligheter och resurser som skolan
har, inte har rimliga möjligheter att nå de fastställda utbildningsmålen, skall
barnet få tas emot i särskolan även utan föräldrarnas medgivande.
Om frågan om omplacering av en elev från grundskola till särskola uppkommer bör
diskussioner föras med föräldrarna, den eller de lärare som har undervisat
barnet samt elevvårdspersonalen vid skolan. Dessa har goda förutsättningar att
förklara för föräldrarna vad barnet kan och inte kan klara av. Beslutsunderlaget
är således mycket bättre än då barnet skall börja sin skolgång.
Eftersom skolhuvudmannen har skyldighet att dels ge särskilt stöd till alla
elever som behöver det, dels skall upprätthålla undervisningens kvalitet för
alla elever, bör skolhuvudmannen även mot föräldrarnas vilja kunna omplacera
eleven till den skolform där sådant stöd kan lämnas.
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser - däribland Falu, Gotlands, Helsingborgs, Jönköpings,
Luleå, Norrköpings, Ronneby, Uppsala, Västervik, Västerås, Växjö och Örebro
kommuner, Jönköpings, Uppsala och Västerbottens läns landsting, Skolverket,
Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet - är positiva till att föräldrarna
dels ges rätt att i princip välja skolform, dels att styrelsen för särskolan i
uppenbara fall får skriva in elever i särskolan, även mot föräldrarnas önskemål.
Många remissinstanser betonar också vikten av att föräldrar tidigt får
information om de olika skolformerna. På så sätt underlättas föräldrarnas
möjlighet att välja och risken för oenighet mellan hem och skola minskar.
Göteborgs kommun anser att endast om en förälder allvarligt brister i sitt
föräldraansvar bör en placering i särskola mot föräldrarnas vilja övervägas. Ett
fåtal remissinstanser har berört den principiella frågan om vilka styrdokument
undervisningen i respektive skolform skall baseras på. Göteborgs kommun anser
att utbildningsmålen i kursplanerna kan utgöra en bra grund vid val av skolform.
Kommunen pekar samtidigt på risken att kursplanerna uppfattas som ett objektivt
mått på elevernas möjlighet att nå utbildningsmålen. Det kan leda till en större
benägenhet att se särskolan som enda alternativ, snarare än att ifrågasätta
kvaliteten på den utbildning som grundskolan erbjuder.
Socialstyrelsen, som är positiv till att föräldrarna får en starkare ställning
vid val av skolform, framhåller dock att det inte är möjligt att ge föräldrarna
fullständig valfrihet i denna fråga. Bräcke, Haninge, Karlshamns, Skövde,
Sundsvalls, Tyresö och Varbergs kommuner, SIH, SACO, RHS, SRF, RBU, FUB,
Sveriges Psykologförbund samt Handikappombudsmannen har däremot uppfattningen
att föräldrarna bör ges fullständig valfrihet vad gäller val av skolform.
Karlshamns kommun anser bl.a. att förslagen alltför litet tar hänsyn till den
sociala aspekten. Skövde kommun menar att förslagen ger utrymme för subjektiva
värderingar och att detta psykologiskt sett inte är tillfredsställande. Några
remissinstanser däribland Handikappombudsmannen anser att om föräldrarna inte är
positivt inställda till skolgång i särskolan, är det till förfång för barnen att
skriva in dem där. FUB är starkt kritiska till samtliga förslag som gäller
tvångsvisa åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. Om skolan skall
kunna lyckas uppfylla läroplanens strävansmål måste, enligt FUB, all personal ta
ett ansvar för att motverka segregation och utslagning. Utifrån ett sådant
synsätt är särskolan som särskild skolform en avvikelse från det normala som på
sikt måste försvinna.
Några remissinstanser, däribland Socialnämnden vid Malmöhus läns landsting,
Handikappombudsmannen, Haninge, Ronneby, Sundsvalls, Tyresö, Uppsala och Örebro
kommuner anser att den föreslagna formuleringen av 3 kap. 3 § skollagen är såväl
motsägelsefull som svårtolkad. Sundsvalls kommun och LR föreslår att en opartisk
skiljenämnd inrättas, som beslutar om barnets skolplacering när skolans och
hemmets viljor inte går att förena. RHS uppfattar förslaget som en negativ
särbehandling och bristande tilltro till föräldrar med barn i särskolan. De
menar att förslaget tar fasta på att tala om vad barnet inte klarar av.
Några remissinstanser påpekar betydelsen av att rätten att överklaga styrelsens
beslut finns kvar. Hässleholms kommun betonar vikten av att bestämmelsen om
provplacering i annan skolform behålls. Gällivare kommun hyser farhågor för att
om föräldrar i högre grad väljer grundskola, så kommer särskolan som skolform
att få svårt att överleva, särskilt i små kommuner. Därmed skulle också den
speciella kompetens som dessa barn erfordrar äventyras.
Majoriteten av remissinstanserna delar uppfattningen att det även i
fortsättningen skall vara styrelsen för skolan som beslutar om fördelning på
klasser och grupper inom särskolan. FUB, Karlshamns och Marks kommuner anser att
bestämmelsen om integrerade elever bör finnas kvar. FUB betonar att det måste
vara möjligt att som särskoleelev fullgöra sin skolplikt i vanlig klass.
De flesta remissinstanser betonar att styrelsen för särskolan så långt det är
möjligt skall försöka nå samförstånd med föräldrarna.
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att en utvecklingsstörd elev
som har börjat i grundskolan skall kunna omplaceras till särskolan även utan
föräldrarnas samtycke. Avvikande mening har SACO, RBU, FUB, RHS,
Handikappombudsmannen, Bräcke, Sundsvall, Skövde och Varbergs kommuner. Bl.a.
Bräcke kommun anser att föräldrarnas val skall beaktas eftersom föräldrarna
alltid förväntas ha barnets bästa i åtanke.
4 Grundsärskola respektive träningsskola
Särskolan skall även i fortsättningen vara indelad i grundsärskola och
träningsskola och det skall vara styrelsen för särskolan som beslutar om
fördelning av elever på klasser och grupper.
Motiv till förslagen
Den obligatoriska särskolan är indelad i grundsärskola och träningsskola.
Behovet av individanpassad undervisning är mycket stort i såväl grundsärskolan
som i träningsskolan. Separata timplaner och kursplaner kommer att utfärdas.
I grundsärskolan undervisas elever med lindrig utvecklingsstörning. Förenklat
uttryckt kan sägas att eleverna i grundsärskolan kan lära sig läsa och skriva,
och med hjälp av dessa färdigheter skaffa sig nya kunskaper.
I träningsskolan är undervisningen anpassad till elever med svår eller måttlig
utvecklingsstörning. Det är knappast fråga om en bestämd gemensam lärokurs utan
i stället att lära varje barn så mycket barnet förmår tillgodogöra sig under
skoltiden.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna är positiva till att särskolan fortfarande
skall vara indelad i grundsärskola och träningsskola.
Negativa till förslaget är SIH, Handikappombudsmannen, Svenska Kommunförbundet,
RHS, FUB, RBU, Falkenbergs, Karlshamns och Varbergs kommuner samt Jönköpings
läns landsting. Bl.a. RHS framhåller att skilda uppnåendemål för träningsskolan
respektive grundsärskolan kommer att gälla enligt läroplanen. Det avviker från
vad som gäller vid klassplacering i grundskolan, mot denna bakgrund anser RHS
att föräldrar skall få avgöra placeringen i grundsärskola och träningsskola.
Jönköpings läns landsting och Svenska Kommunförbundet anser att man enbart
skall använda ett begrepp, särskola eller grundskola.
5 Finansieringsprincipen
Förslagen att föräldrarna i princip skall få rätt att välja skolform bedöms inte
medföra några ökade utgifter för kommunerna.
Motiv till förslaget
Finansieringsprincipen innebär att staten inte kan ålägga kommunerna nya
uppgifter utan att öka statsbidragen eller fatta beslut som möjliggör be-
sparingar.
Remissinstanserna
Svenska Kommunförbundet, Uppsala läns landsting, Lund, Sunne och Uppsala
kommuner menar att förslagen kommer att innebära kostnadsökningar för
kommunerna. Om föräldrarna väljer bort särskolan till förmån för grundskolan kan
det innebära kostnadsökningar för kommunerna om det ställs krav på
specialresurser för enskilda elever samtidigt som dessa anordningar redan finns
i särskoleklass där eleven kan placeras. Jönköpings kommun utgår från att
förslagen inte innebär utgiftsökningar för kommunerna. Enköpings kommun föreslår
att ett specialdestinerat statsbidrag för särskolan prövas.
Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 7 kap. 3 och 6 §§ samt 9 kap.
1-5 §§ skollagen (1985:1100)[14] skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Barn i allmänhet har Barn skall fullgöra sin
vanlig skolplikt. Den skolplikt i grundskolan,
skall fullgöras i grund- om inte annat följer av 3 §
skolan, om inte annat eller bestämmelserna i
följer av 8-10 kap. 8-10 kap.
3 §[15]
Särskild skolplikt har Barn som inte kan gå i
barn som inte kan gå i grundskolan därför att de
grundskolan därför att är utvecklingstörda skall
de är utvecklingsstörda, fullgöra sin skolplikt i
synskadade, döva, särskolan. Ett barn får
hörselskadade eller tal- dock endast tas emot i
skadade. Sådan skolplikt särskolan utan vårdnadsha-
skall fullgöras i varens samtycke, om det
särskolan eller är uppenbart att barnet
specialskolan, om inte inte kan gå i grund-
annat följer av 9 eller skolan. Detta gäller inte
10 kap. om barnet har tagits
De utvecklingsstörda emot i grundskolan och
skall tas emot i inte längre bedöms kunna gå
särskolan och övriga i där.
specialskolan. Barn som är synskadade,
Utvecklingsstörda, som döva, hörselskadade eller
på grund av synskada, talskadade och inte kan
dövhet, hörselskada gå i grundskolan eller i
eller talskada inte särskolan skall fullgöra
kan gå i särskolan, sin skolplikt i
skall dock tas emot i specialskolan.
specialskolan. Barn som avses i första
och andra styckena får
också fullgöra sin
skolplikt enligt
bestämmelserna i 9 och 10
kap.
[14] Lagen omtryckt 1991:1111.
[15] Senaste lydelse 1993:800.
10 §[16]
Skolplikten upphör vid Skolplikten upphör vid
utgången av vårterminen utgången av vårterminen
det kalenderår då barnet det kalenderår då barnet
fyller 16 år eller, om fyller 16 år.
barnet fullgör särskild
skolplikt i special-
skolan, 17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin
skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild
prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av
styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
7 kap.
3 §[17]
Specialskolan skall för Specialskolan skall för
utbildning på utbildning på
grundskolenivå ha tio grundskolenivå ha nio
årskurser. obligatoriska årskurser.
De ungdomar som har
slutfört årskurs 9 i
specialskolan har rätt
att få fortsatt utbild-
ning i årskurs 10 i
specialskolan.
6 §[18]
Om en elev i special- Om en elev i
skolan inte tillfreds- specialskolan inte
ställande har slutfört tillfredsställande har
sista årskursen när slutfört årskurs 10 men
skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att
bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen,
fullfölja utbildningen, skall eleven beredas
skall eleven beredas tillfälle att göra detta
tillfälle att göra detta under högst ytterligare
under högst två år efter två år. Vad nu sagts gäller
det att skolplikten dock inte om eleven är
upphörde. Vad nu sagts utvecklingsstörd.
gäller dock inte om
eleven är
utvecklingsstörd.
Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda
får efter skolpliktens upphörande i mån av plats genomgå annan utbildning i
specialskolan intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 21 år.
9 kap.
1 §[19]
Skolplikt får fullgöras Barn får fullgöra
i en fri-stående skola, skolplikten i en
om skolan är godkänd för fristående skola som
ändamålet. motsvarar grundskolan,
om skolan är godkänd för
Ärenden om godkännande ändamålet av Statens
för vanlig skolplikt skolverk.
prövas av Statens
skolverk.
Såvitt gäller särskild
skolplikt prövas
1. sådant godkännande
som avser en skola som
motsvarar särskolan av
Statens skolverk och
2. sådant godkännande
som avser en skola som
motsvarar specialskolan
av styrelsen för den
specialskola som
ansvarar för utbildning
av samma handikappgrupp
där skolan är belägen.
2 §[20]
Godkännande för vanlig Barn som är
skolplikt skall utvecklingsstörda får
meddelas, om skolans fullgöra skolplikten i en
utbildning ger fristående skola som
kunskaper och motsvarar särskolan om
färdigheter som till art 1. skolan är godkänd för
och nivå väsentligen ändamålet av Statens
svarar mot de kunskaper skolverk, och
och färdigheter som 2. styrelsen för
grundskolan förmedlar särskolan i barnets
och skolan även i övrigt hemkommun har bedömt att
väsentligen svarar mot barnet inte kan gå i
grundskolans allmänna grundskolan därför att
mål. Härvid skall sär- barnet är utvecklings-
skilt beaktas de krav stört.
som anges i 1 kap. 2 §
andra och tredje styckena.
Godkännande för särskild
skolplikt skall
meddelas, om skolan ger
eleverna en utbildning
som väsentligen svarar
mot den som de skulle få
i särskolan eller
specialskolan. En
ytterligare förutsättning
är att eleverna i
samband med utbildning-
en bereds erforderliga
omsorger.
I godkännandet för
särskild skolplikt skall
anges om det avser sär-
skoleutbildning eller
specialskoleutbildning
eller båda dessa skol-
former samt för vilka
handikappgrupper
utbildningen godkänns.
3 §[21]
Ett barn får fullgöra Barn, som har sådant
sin skolplikt i en funktionshinder som
fristående skola som är enligt 3 kap. 3 § kan
godkänd för särskild vara grund för att ta
skolplikt och som emot barnet i
motsvarar särskolan specialskolan, får
endast om styrelsen för fullgöra sin skolplikt i
särskolan i barnets hem- en fristående skola som
kommun har bedömt att motsvarar specialskolan
barnet har särskild om skolan är
skolplikt. 1. godkänd för elever som
har samma
funktionshinder som bar-
net, eller
2. godkänd för elever med
annat funktionshinder
men huvudmannen för
specialskolan bedömer att
barnet ändå kan
tillgodogöra sig ut-
bildningen vid skolan.
Frågan om godkännande
prövas av styrelsen för
den specialskola som
ansvarar för utbildning
av samma handikappgrupp
där den fristående skolan
är belägen.
4 §[22]
Om ett barn har För att bli godkänd
funktionshinder som enligt 1-3 §§ skall utbildningen
enligt 3 kap. 3 § kan i den fristående skolan
vara grund för särskild ge kunskaper som till
skolplikt, får barnet art och nivå väsentligen
fullgöra sin skolplikt i svarar mot de kunskaper
en godkänd fristående som förmedlas i grund-
skola som motsvarar skolan, särskolan
specialskolan endast om respektive special-
1. skolan är godkänd skolan. Skolan skall
för elever som har sär- även i övrigt väsentligen
skild skolplikt på grund svara mot de allmänna mål
av samma funktions- som gäller för
hinder som barnet eller motsvarande skolform
2. huvudmannen för inom det offentliga
specialskolan bedömer skolväsendet. Härvid skall
att barnet ändå kan särskilt beaktas de krav
tillgodogöra sig som anges i 1 kap. 2 §
utbildningen vid sko- andra och tredje styck-
lan. ena.
5 §[23]
Den som har vanlig Den som har skolplikt,
skolplikt men som men som endast för
endast för kortare tid kortare tid är bosatt i
är bosatt i landet eller landet eller som har
som har andra skäl att andra skäl att få en
få en utbildning med en utbildning med en annan
annan internationell in- internationell
riktning än den som får inriktning än den som får
finnas inom grundskolan finnas inom grundskolan
eller fristående skolor eller vid sådana
som är godkända för fristående skolor som
fullgörande av vanlig avses i 1 §, får fullgöra
skolplikt får fullgöra skolplikten i en fristå-
sin skolplikt i en ende skola med sådan in-
fristående skola med riktning (internationell
sådan inriktning skola), om skolan av
(internationell skola), Statens skolverk har
om skolan av Statens godkänts för ändamålet.
skolverk har godkänts
för ändamålet.
För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig
med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som
underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om
svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare
tid bosatta eleverna behöver.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. För de elever som läsåret 1995/96 börjar i årskurs 8 eller högre skall 3
kap. 10 § i dess äldre lydelse tillämpas.
3. De nya bestämmelserna i 7 kap. 3 och 6 §§ skall tillämpas först från och med
den 1 juli 1998.
[16] Senaste lydelse 1992:598.
[17] Senaste lydelse 1993:1679.
[18] Senaste lydelse 1993:800.
[19] Senaste lydelse 1993:800.
[20] Senaste lydelse 1993:800.
[21] Senaste lydelse 1993:800.
[22] Senaste lydelse 1993:800.
[23] Senaste lydelse 1993:800.
Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 9 kap. 1 - 6 a och 17 §§ och 10
kap. 5 § skollagen (1985:1100)[24] skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Barn i allmänhet har Barn skall fullgöra
vanlig skolplikt. Den skolplikten i
skall fullgöras i grund- grundskolan, särskolan
skolan, om inte annat eller specialskolan.
följer av 8-10 kap. Skolplikten får också
fullgöras enligt
bestämmelserna i 8-10
kap.
3 §[25]
Särskild skolplikt har Barn i allmänhet skall
barn som inte kan gå i tas emot i grundskolan.
grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda,
synskadade, döva,
hörselskadade eller tal-
skadade. Sådan skolplikt
skall fullgöras i
särskolan eller special- Barn som inte bedöms
skolan, om inte annat kunna nå upp till
följer av 9 eller 10 grundskolans kunskapsmål
kap. därför att de är ut-
De utvecklingsstörda vecklingsstörda skall tas
skall tas emot i emot i särskolan.
särskolan och övriga i
specialskolan.
Utvecklingsstörda, som
på grund av synskada, Barn som inte kan gå i
dövhet, hörselskada grundskolan eller
eller talskada inte särskolan därför att de är
kan gå i särskolan, synskadade, döva,
skall dock tas emot i hörselskadade eller
specialskolan. talskadade skall tas
emot i specialskolan.
10 §[26]
Skolplikten upphör vid Skolplikten upphör vid
utgången av vårterminen utgången av vårterminen
det kalenderår då barnet det kalenderår då barnet
fyller 16 år eller, om fyller 16 år eller, om
barnet fullgör särskild barnet fullgör
skolplikt i special- skolplikten i
skolan, 17 år. specialskolan, 17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin
skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild
prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av
styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
9 kap.
1 §[27]
Skolplikt får fullgöras Skolplikt får fullgöras i
i en fristående skola, en fristående skola, om
om skolan är godkänd för skolan är godkänd enligt
ändamålet. bestämmelserna i 2 §.
Ärenden om godkännande Ärenden om godkännande av
för vanlig skolplikt fristående skolor som
prövas av Statens motsvarar grundskolan
skolverk. eller särskolan prövas av
Statens skolverk.
Såvitt gäller särskild Ärenden om godkännande av
skolplikt prövas fristående skolor som
1. sådant godkännande motsvarar specialskolan
som avser en skola som prövas av styrelsen för
motsvarar särskolan av den specialskola som
Statens skolverk och ansvarar för utbildning
2. sådant godkännande av samma handikappgrupp
som avser en skola som där skolan är belägen.
motsvarar specialskolan
av styrelsen för den
specialskola som
ansvarar för utbildning
av samma handikappgrupp
där skolan är belägen.
2 §[28]
Godkännande för vanlig En fristående skola som
skolplikt skall motsvarar grundskolan
meddelas, om skolans skall godkännas, om sko-
utbildning ger lans utbildning ger
kunskaper och kunskaper och färdigheter
färdigheter som till art som till art och nivå vä-
och nivå väsentligen sentligen svarar mot de
svarar mot de kunskaper kunskaper och färdigheter
och färdigheter som som grundskolan förmedlar
grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt
och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot
väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.
grundskolans allmänna Härvid skall särskilt
mål. Härvid skall sär- beaktas de krav som
skilt beaktas de krav anges i 1 kap. 2 § andra
som anges i 1 kap. 2 och tredje styckena.
§ andra och tredje En fristående skola som
styckena. motsvarar särskolan eller
Godkännande för sär- specialskolan skall god-
skild skolplikt skall kännas, om skolan ger
meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning
eleverna en utbildning som väsentligen svarar
som väsentligen svarar mot den som de skulle få
mot den som de skulle i särskolan eller
få i särskolan eller specialskolan. En
specialskolan. En ytterligare förutsättning
ytterligare förutsätt- är att eleverna i samband
ning är att eleverna i med utbildningen bereds
samband med utbild- erforderliga omsorger.
ningen bereds I godkännandet av en
erforderliga omsorger. skola som motsvarar
specialskolan skall
I godkännandet för anges vilka
särskild skolplikt skall handikappgrupper som
anges om det avser sär- godkännandet avser.
skoleutbildning eller
specialskoleutbildning
eller båda dessa skol-
former samt för vilka
handikappgrupper
utbildningen godkänns.
3 §[29]
Ett barn får fullgöra Ett barn får fullgöra sin
sin skolplikt i en skolplikt i en godkänd
fristående skola som är fristående skola som
godkänd för särskild motsvarar särskolan
skolplikt och som mot- endast om styrelsen för
svarar särskolan endast särskolan i barnets hem-
om styrelsen för kommun har bedömt att
särskolan i barnets hem- barnet inte kan nå upp
kommun har bedömt att till grundskolans kun-
barnet har särskild skapsmål därför att det är
skolplikt. utvecklingsstört.
4 §[30]
Om ett barn har Om ett barn har ett
funktionshinder som sådant funktionshinder
enligt 3 kap. 3 § kan som enligt 3 kap. 3 §
vara grund för särskild kan vara grund för
skolplikt, får barnet mottagande i specialsko-
fullgöra sin skolplikt i lan, får barnet fullgöra
en godkänd fristående sin skolplikt i en god-
skola som motsvarar känd fristående skola som
specialskolan endast om motsvarar specialskolan
1. skolan är godkänd endast om
för elever som har sär- 1. skolan är godkänd för
skild skolplikt på grund elever som har samma
av samma funktions- funktionshinder som
hinder som barnet eller barnet eller
2. huvudmannen för 2. huvudmannen för
specialskolan bedömer specialskolan bedömer att
att barnet ändå kan barnet ändå kan tillgo-
tillgodogöra sig dogöra sig utbildningen
utbildningen vid sko- vid skolan.
lan.
5 §[31]
Den som har vanlig Den som endast för en
skolplikt men som kortare tid är bosatt i
endast för kortare tid landet eller den som har
är bosatt i landet eller andra skäl att få
som har andra skäl att utbildning i en
få en utbildning med en internationell skola får
annan internationell in- fullgöra sin skolplikt i
riktning än den som får en sådan skola, om skolan
finnas inom grundskolan är godkänd för ändamålet av
eller fristående skolor Statens skolverk. Detta
som är godkända för gäller dock inte sådana
fullgörande av vanlig barn som avses i 3 kap.
skolplikt får fullgöra 3 § andra och tredje
sin skolplikt i en styckena.
fristående skola med
sådan inriktning
(internationell skola),
om skolan av Statens
skolverk har godkänts Med internationell sko-
för ändamålet. la avses en fristående
För godkännande krävs skola som har en annan
att skolans utbildning internationell inrikt-
som helhet betraktad är ning än den som får finnas
likvärdig med i grundskolan eller i en
grundskolans. Skolan fristående skola som
skall förmedla kunskaper motsvarar grundskolan.
och färdigheter som För godkännande krävs att
underlättar fortsatt skolans utbildning som
skolgång utomlands. Un- helhet betraktad är lik-
dervisning i svenska värdig med grundskolans.
språket och om svenska Skolan skall förmedla
förhållanden skall med- kunskaper och färdigheter
delas i den omfattning som underlättar fortsatt
som de i landet för skolgång utomlands. Un-
kortare tid bosatta dervisning i svenska
eleverna behöver. språket och om svenska
förhållanden skall med-
delas i den omfattning
som de i landet för
kortare tid bosatta ele-
verna behöver.
6 §[32]
En fristående skola, En godkänd fristående
som är godkänd för ele- skola som motsvarar
ver som har vanlig skol- grundskolan skall till-
plikt skall tilldelas delas bidrag för verksam-
bidrag för verksamheten heten av elevernas hem-
av elevernas hemkommu- kommuner. För varje elev
ner. För varje elev skall lämnas ett belopp
skall lämnas ett belopp som motsvarar den genom-
som motsvarar den genom- snittliga kostnaden per
snittliga kostnaden elev i hemkommunens
per elev i hemkommunens grundskola det pågående
grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs
kalenderåret på den som eleven tillhör. Vid
årskurs som eleven tilldelningen får kommu-
tillhör. Vid tilldel- nen göra ett avdrag som
ningen får kommunen göra uppgår till högst 25
ett avdrag som uppgår procent av den framräkna-
till högst 25 procent av de genomsnittskostnaden.
den framräknade ge- Regeringen eller den
nomsnittskostnaden. myndighet regeringen
Regeringen eller den bestämmer får medge ett
myndighet regeringen större avdrag, om det
bestämmer får medge ett finns särskilda skäl.
större avdrag, om det Tilldelningen beräknas
finns särskilda skäl. för ett bidragsår i sänder.
Tilldelningen beräknas Varje bidragsår börjar den
för ett bidragsår i 1 juli. Tilldelningen
sänder. Varje bidragsår grundas på antalet elever
börjar den 1 juli. från kommunen i den
Tilldelningen grundas på fristående skolan den 15
antalet elever från kom- september under
munen i den fristående bidragsåret. Bidragen
skolan den 15 september skall utbetalas med en
under bidragsåret. tolftedel varje månad.
Bidragen skall Utbetalningarna i
utbetalas med en juli-september avpassas
tolftedel varje månad. efter ett beräknat antal
Utbetalningarna i elever och reglering görs
juli-september avpassas vid utbetalning i
efter ett beräknat antal oktober. För en skola som
elever och reglering är nystartad, får bidrag,
görs vid utbetalning i som avser tiden ju-
oktober. För en skola li-september månad,
som är nystartad, får betalas ut samlat i
bidrag, som avser tiden september. För att en ny-
juli-september månad, startad skola skall ha
betalas ut samlat i rätt till bidrag gäller
september. För att en dock att skolan skall ha
nystartad skola skall ansökt om att bli godkänd
ha rätt till bidrag före den 1 april
gäller dock att skolan kalenderåret innan
skall ha ansökt om att bidrags-året börjar.
bli godkänd för vanlig
skolplikt före den 1
april kalender-året
innan bidragsåret börjar.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är
hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och
med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad som
hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om det slutliga
utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående
skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreglering skall ske
senast två månader efter det att kommunens årsredovisning för det aktuella
kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.
Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för
vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller
andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen
avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens skolverk enligt 7
§ förklarat sakna rätt till bidrag.
6 a §[33]
En fristående skola, En godkänd fristående
som är godkänd för skola som motsvarar
elever som har särskild särskolan skall tilldelas
skolplikt och som bidrag för verksamheten
motsvarar särskolan, av elevernas
skall tilldelas bidrag hemkommuner. För att en
för verksamheten av nystartad skola skall ha
elevernas hemkommuner. rätt till bidrag gäller
För att en nystartad dock att skolan skall ha
skola skall ha rätt till ansökt om att bli godkänd
bidrag gäller dock att före den 1 april
skolan skall ha ansökt kalenderåret innan
om att bli godkänd för bidrags-året börjar. Varje
särskild skolplikt före bidragsår börjar den
den 1 april kalenderåret 1 juli.
innan bidragsåret börjar.
Varje bidragsår börjar
den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående skolan inte
kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna i 6 § andra och
tredje styckena.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner
skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
17 §[34]
Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande av
godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut i ärenden
om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av styrelsen för Beslut av styrelsen för
utbildningen i ärenden utbildningen i ärenden om
om godkännande eller godkännande eller
återkallande av återkallande av godkännan-
godkännande för en de för en fristående skola
fristående skola för enligt 1 § tredje stycket
särskild skolplikt eller 12 § får överklagas
enligt 1 § tredje hos allmän förvaltnings-
stycket 2 eller 12 § får domstol.
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får
överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får
överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
10 kap.
5 §[35]
Frågor enligt 4 § prövas Frågor enligt 4 § prövas
av styrelsen för den av styrelsen för den
skola där barnet annars skola där barnet annars
skulle ha fullgjort sin skulle ha fullgjort sin
skolplikt. Om barnet skolplikt. Om barnet har
har sådant funk- sådant funktionshinder
tionshinder som enligt som enligt 3 kap. 3 §
3 kap. 3 § kan vara kan vara grund för
grund för särskild skol- mottagande i särskolan
plikt, skall styrelsen eller specialskolan,
höra Socialstyrelsen skall styrelsen höra So-
innan ett medgivande cialstyrelsen innan ett
lämnas eller återkallas. medgivande lämnas eller
återkallas.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
[24] Lagen omtryckt 1991:1111.
[25] Senaste lydelse 1993:800.
[26] Senaste lydelse 1992:598.
[27] Senaste lydelse 1993:800.
[28] Senaste lydelse 1993:800.
[29] Senaste lydelse 1993:800.
[30] Senaste lydelse 1993:800.
[31] Senaste lydelse 1993:800.
[32] Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i
kraft den 1 juli 1995.
[33] Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i
kraft den 1 juli 1995.
[34] Senaste lydelse 1995:63.
[35] Senaste lydelse 1993:800.
1.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen
(1985:1100) om vilka barn som skall tas emot i särskolan gäller bestämmelserna i
denna lag.
2 § Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att
de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Detta gäller dock endast om
vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande.
3 § Vad som sägs i 2 § gäller även barn som har fått ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre
våld eller kroppslig sjukdom, samt barn med autism eller autismliknande till-
stånd.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni
månad 2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m. läsåret 1996/97.
Bilaga 4. Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Utbildningsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100) och till lag om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Borg.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslagen innehåller inte någon regel om hur utvecklingsstörda barn skall
fullgöra sin skolplikt, om föräldrarna inte lämnar sitt medgivande till att
barnet tas emot i särskolan. Avsikten är att de skall fullgöra skolplikten
enligt vad som gäller för barn i allmänhet.
Lagrådet föreslår att 2 § lagen om försöksverksamhet med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång får följande lydelse:
"Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de
är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar
sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, skall barnet fullgöra
skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen
(1985:1100)."
Av den av Lagrådet föreslagna formuleringen följer att de möjligheter som finns
för barn i allmänhet att fullgöra skolplikten enligt 8-10 kap. skollagen står
öppna även för utvecklingsstörda barn som inte skall gå i särskolan.
Lagförslagen i övrigt lämnas utan erinran.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet.