Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:168 Elektronisk dokumenthantering inom exekutionsväsendet m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 mars 1995 Ingvar Carlsson Göran Persson Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås lagändringar som gör det möjligt att ersätta den pappersbaserade målhanteringen vid kronofogdemyndigheterna med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar i ett mål, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar. Elektroniska dokument skall rättsligt vara likställda med pappersbaserade dokument. Förslagen överensstämmer i denna del i allt väsentligt med de bestämmelser som nyligen beslutats vad gäller beskattningsverksamheten och som trädde i kraft vid årsskiftet. Propositionen innehåller också förslag till lagändringar som är föranledda av en planerad, successiv övergång till en ordning där de datorbaserade registren för indrivningsverksamheten förs regionalt och den centrala registerföringen på sikt begränsas till ett referensregister. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 1995. 1 Innehåll 1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4 2 Författningsförslag.............................. 5 2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617).................................. 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.................................... 11 3 Ärendet och dess beredning ...................... 12 4 Bakgrund ........................................ 12 4.1 Nuvarande ADB-användning i indrivningsverksamheten..................... 12 4.2 Riksskatteverkets INDEX-projekt............. 13 4.3 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen......................... 14 5 Allmänna utgångspunkter.......................... 14 6 Registerfrågor................................... 15 6.1 Regionala register m.m. .................... 15 6.2 Registrens ändamål ......................... 16 6.3 Registeransvar ............................. 17 6.4 Registrens innehåll ........................ 18 6.5 Terminalåtkomst ............................ 21 6.6 Sökbegrepp ................................. 24 6.7 Utlämnande på ADB-medium.................... 25 6.8 Gallring ................................... 26 6.9 Innehållet i ett registerutdrag ............ 27 7 Ikraftträdande m.m. ...............................28 8 Författningskommentar............................ 28 8.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617).......... 28 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter31 Bilaga 1Förteckning över remissinstanser........... 32 Bilaga 2Lagrådsremissens lagförslag................ 33 Bilaga 3Lagrådets yttrande ........................ 40 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1995.................................... 41 3 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617), 2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,tullar och avgifter. 4 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617) Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)1 dels att i 3-6 §§ ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "det centrala utsökningsregistret", dels att 1, 2 och 7-11 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 3 § skall lyda "Registrens innehåll", dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 7 b och 10 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 ------------------------------------------------------- För de ändamål som anges i För de ändamål som anges i denna paragraf skall med denna paragraf skall med hjälp av automatisk databe- hjälp av automatisk handling föras ett för hela databehandling föras dels landet gemensamt utsöknings- ett för hela landet register. gemensamt utsökningsregister (det centrala utsökningsregistret), dels Registret skall användas ett regionalt utsöknings- inom exekutionsväsendet för register för varje län. 1. verkställighet enligt Registren skall användas utsökningsbalken, inom exekutionsväsendet för 2. verkställighet eller 1. verkställighet enligt tillsyn enligt annan för- utsökningsbalken, fattning, 2. verkställighet eller 2 a. indrivning enligt tillsyn enligt annan lagen (1993:891) om indriv- författning, ning av statliga fordringar 2 a. indrivning enligt m.m., lagen (1993:891) om 3. avräkning enligt lagen indrivning av statliga (1985:146) om avräkning vid fordringar m.m., återbetalning av skatter och 3. avräkning enligt lagen avgifter, (1985:146) om avräkning vid 4. planering och tillsyn återbetalning av skatter av verksamhet som avses un- och avgifter, der 1-3. 4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3, 5. fördelning av mål, ärenden och handlingar Registret får användas av mellan kronofog- myndigheter utanför exeku- demyndigheter samt tionsväsendet för redovisning till sökanden. Registren får användas av 1. ändamål som avses i myndigheter utanför andra stycket 3, exekutionsväsendet för 2. planering, samordning 1. ändamål som avses i och uppföljning av revi- andra stycket 3, sions- och annan kontroll- 2. planering, samordning verksamhet vid beskattning och uppföljning av och tulltaxering, revisions- och annan 3. utredningar vid bestäm- kontrollverksamhet vid be- mande och uppbörd av skat- skattning och ter, tullar och tulltaxering, socialavgifter, 3. utredningar vid 4. tillsyn över innehavare bestämmande och uppbörd av av trafiktillstånd och tra- skatter, tullar och fikansvariga enligt yrkes- socialavgifter, trafiklagen (1988:263). 4. tillsyn över innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen (1988:263). 2 § ------------------------------------------------------- Riksskatteverket förfogar Riksskatteverket är över hela registeransvarigt för det utsökningsregistret. En centrala utsöknings- kronofogdemyndighet förfogar registret. En över registret, såvitt gällerkronofogdemyndighet är uppgifter i mål eller ärendenregisteransvarig för som handläggs hos registret, när det gäller myndigheten, enligt de uppgifter i mål eller närmare föreskrifter ärenden som handläggs hos regeringen meddelar. myndigheten, enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar. Kronofogdemyndigheten är registeransvarig för det regionala ut- sökningsregistret för länet. ------------------------------------------------------- 6 a § ------------------------------------------------------- Ett regionalt utsökningsregister får, i den utsträckning som före- skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, i fråga om sådana personer för vilka uppgifter får registreras enligt 3 § innehålla 1. uppgifter som avses i 4-6 §§, 2. uppgift om beteckning på handling och, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett mål eller ärende inte finns i registret. Registret får också innehålla handling som kommit in eller upprättats i ett mål eller ärende som handläggs av myndigheten. En sådan handling får innehålla uppgift som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen (1973:289) endast om uppgiften lämnats i ett mål eller ärende eller om den behövs för handläggningen av målet eller ärendet. 7 §3 ------------------------------------------------------- Riksskatteverket och Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst till för de ändamål som anges i 1 § utsökningsregistret. ha terminalåtkomst till det centrala utsöknings- registret. Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter om 1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder, 2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten, 3. make till person som avses under 1, 4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1, 5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses under 1, 6. skuldsanering, konkurs och näringsförbud. I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat län, om detta ingår i tillsynsområdet. ------------------------------------------------------- I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i det centrala utsökningsregi- stret om de mål eller ärenden som sökanden gett in. ------------------------------------------------------- 7 a § ------------------------------------------------------- Terminalåtkomst till regionala utsökningsregister får finnas för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning som anges i andra - femte styckena nedan. Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till upp- gifter i regionala utsökningsregister som avses i 6 a § första stycket. En kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det regionala utsökningsregistret för länet och, om kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurs, till uppgifter som avses i 6 a § första stycket 1 i det regionala utsökningsregistret för ett annat län som ingår i tillsynsområdet. Regeringen får föreskriva att Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till handling som avses i 6 a § andra stycket och att en kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter och handlingar i de regionala utsöknings- registren utöver vad som har sagts i tredje stycket.I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i regionala utsökningsregister om de mål eller ärenden som sökanden gett in. ------------------------------------------------------- 7 b § ------------------------------------------------------- I fråga om en handling som avses i 6 a § andra stycket får som sökbegrepp användas endast mål- eller ärendebeteckning och beteckning på handling. 8 §4 ------------------------------------------------------- Generaltullstyrelsen och Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna får ha skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till terminalåtkomst till det utsökningsregistret. Ter- centrala utsöknings- minalåtkomsten får avse registret och till endast uppgifter om person uppgifter som avses i 6 a § som förekommer i ärende hos första stycket i regionala myndigheten. utsökningsregister. Terminalåtkomsten får avse endast uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. 9 § ------------------------------------------------------- För utbetalning av För utbetalning av influtna medel och för annan influtna medel och för redovisning får uppgifter ur annan redovisning får upp- utsökningsregistret lämnas utgifter i det centrala på medium för automatisk utsökningsregistret eller i databehandling. regionala utsöknings- register lämnas ut på medium För annat ändamål än som för automatisk anges i första stycket får databehandling. uppgifter lämnas ut på medium För annat ändamål än som för automatisk data- anges i första stycket får behandling endast om detta uppgifter lämnas ut på följer av lag eller medium för automatisk data- förordning eller regeringen behandling endast om detta har medgett det. Regeringen följer av lag eller får uppdra åt Datainspektio- förordning eller regeringen nen att lämna sådant har medgett det. Rege- medgivande i fråga om ringen får uppdra åt uppgifter som inte omfattas Datainspektionen att lämna av sekretess. sådant medgivande i fråga om Datainspektionens beslut får uppgifter som inte om- överklagas hos regeringen fattas av sekretess. genom besvär. Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen. 5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § ------------------------------------------------------- Myndighet som är En myndighet som är registeransvarig för registeransvarig för det utsökningsregistret skall centrala utsöknings- särskilt iaktta att registret eller för ett uppgifterna i registret får regionalt ut- bearbetas endast i enlighet sökningsregister skall med registrets ändamål. särskilt iaktta att Regeringen får för särskilt uppgifterna i registret får fall medge annan bearbetas endast i bearbetning, om det enlighet med registrets föreligger särskilda skäl. ändamål. Regeringen får i det enskilda fallet medge annan bearbetning, om det finns särskilda skäl. ------------------------------------------------------- 10 a § ------------------------------------------------------- I ett registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289) behöver i fråga om ett regionalt utsökningsregister uppgift i handling som har getts in i ett mål eller ärende eller som den registeransvarige har expedierat till den registrerade inte tas med. Om uppgiften finns i ett mål eller ärende rörande den som begärt utdraget, skall det framgå av utdraget att uppgiften inte finns med i detta. 11 §5 ------------------------------------------------------- Uppgift om I det centrala indrivningsuppdrag som utsökningsregistret eller i avser böter får bevaras i ut-regionala sökningsregistret till utsökningsregister skall utgången av det år då full uppgifter om betalning skedde. Andra indrivningsuppdrag som uppgifter som avses i 6 § avser böter gallras vid 1-11 får bevaras under högst utgången av det år då full tre år. Denna tid räknas för betalning skedde. Andra uppgifter om uppgifter som avses i 6 § betalningssäkring, kvarstad, 1-11 samt uppgifter och näringsförbud och förordnandehandlingar som avses i 6 a § av god man från utgången av första stycket 2 eller det år då åtgärden förföll ellerandra stycket skall förlorade sin verkan samt förgallras senast efter tre uppgifter om skuldsanering, år. Denna tid räknas för konkurs och ackord från uppgifter om betal- utgången av det år då förfa- ningssäkring, kvarstad, nä- randet avslutades. För övrigaringsförbud och förordnande uppgifter räknas tiden från av god man från utgången av utgången av det år under det år då åtgärden förföll eller vilket målet avslutades. förlorade sin verkan samt för uppgifter om skuldsane- ring, konkurs och ackord från utgången av det år då förfarandet avslutades. För Uppgifter enligt 4 och 5 §§övriga uppgifter räknas skall bevaras så länge annan tiden från utgången av det år uppgift om personen under vilket målet avslu- förekommer i registret. tades. Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall gallras när det inte längre finns någon annan uppgift om personen i registret. ------------------------------------------------------- Uppgift som inte längre får Regeringen eller den bevaras med stöd av myndighet som regeringen bestämmelsen i första stycketbestämmer får meddela skall gallras, om inte föreskrifter om undantag regeringen eller den från bestämmelserna i första myndighet som regeringen stycket. bestämmer föreskriver något annat. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. 1 Senaste lydelse av 6 § 1994:343. 2 Senaste lydelse 1994:590. 3 Senaste lydelse 1994:343. 4 Senaste lydelse 1990:396. 5 Senaste lydelse 1994:343. 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 §1 Har ett beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndighet för verkställighet, får myndigheten ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa. Tar kronofogdemyndigheten emot säkerhet, skall länsrätten i motsvarande mån häva beslutet om betalningssäkring. Är i annat fall fråga om betalningssäkring får kronofogdemyndighet som anvisas av skattemyndigheten ta emot säkerhet. Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits. ------------------------------------------------------- I övrigt skall I övrigt skall bestämmelserna i lagen bestämmelserna i 10-13 §§ (1978:882) om säkerhet för lagen (1993:891) om skattefordringar m.m. indrivning av statliga tillämpas. fordringar m.m. tillämpas. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. 1 Senaste lydelse 1990:372. 7 3 Ärendet och dess beredning Riksskatteverket (RSV) beslutade genom planeringsdirektiv den 24 juni 1993 om en förstudie för nytt ADB-stöd för indrivningsverksamheten inom exekutionsväsendet. Det nya ADB-stödet skall ersätta det s.k. REX-systemet, med vars hjälp det för hela landet gemensamma utsökningsregistret förs. I förstudierapporten INDEX Nytt arbetssätt och ADB-stöd för indrivningen (RSV Rapport 1994:2) föreslås att det nuvarande ADB-stödet, som alltså är uppbyggt kring ett för hela landet gemensamt register med central datordrift, avvecklas och ersätts med ett ADB-stöd med registerföring i regionala databaser som varje kronofogdemyndighet själv förfogar över, elektroniska arkiv i de regionala registren och ett centralt referensregister med ett begränsat antal typer av uppgifter. RSV beslutade den 5 september 1994 om genomförande av ett nytt ADB-stöd enligt den inriktning som föreslås i rapporten. Samma dag överlämnade RSV rapporten till regeringen med hemställan om den författningsreglering som krävs för genomförandet. Inom Finansdepartementet har därefter utarbetats promemorian Nytt ADB-stöd för indrivningsverksamheten, Författningsförslag (promemoria den 22 december 1994). Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig är bifogad denna proposition som bilaga 1. En remissammanställning har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftnings-ärendet (dnr Fi94/2903). Vidare har inom Finansdepartementet utarbetats förslag till smärre ändringar i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Lagrådet Regeringen beslutade den 16 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionen gjort vissa redaktionella ändringar i förhållande till lagrådsremissens lagförslag. Det av Lagrådet granskade förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. har inte tagits med i denna proposition. 4 Bakgrund 4.1 Nuvarande ADB-användning i indrivningsverksamheten Arbetet med att införa ADB-stöd för kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet inleddes i början av 1970-talet. Efter försöksverksamhet i liten skala byggdes det s.k. REX-systemet (Redovisningssystem för exekutionsväsendet) successivt ut och omfattade vid utgången av budgetåret 1983/84 alla landets kronofogdemyndigheter. Som framgår av namnet var systemet ursprungligen avsett främst som ett hjälpmedel vid bokföring och redovisning av debiterade fordringar, krediterade betalningar, nedsättningar av fordringar etc. Det har emellertid i allt större utsträckning kommit att användas för andra ändamål, såsom maskinell bevakning av olika tidsfrister och liknande, planering och uppföljning, beräkningar, utskrift av handlingar m.m. Utnyttjandet av ADB- stödet har efter hand blivit så omfattande att det kräver att varje handläggare har en arbetsstation. Datordriften är, som redan har nämnts, central och handhas av DAFA Data AB. Ansökningar om verkställighet i allmänna mål, dvs. mål om indrivning av skatter, avgifter, böter m.m. görs sedan länge till helt övervägande del på ADB- medium. Även i enskilda mål har på senare tid införts en möjlighet att få göra ansökan på ADB-medium. Den möjligheten har emellertid inte utnyttjats av sökandena i någon större utsträckning, vilket har förmodats hänga samman med att de ändå är tvungna att ge in exeku-tionsurkunden (dom, utslag eller liknande) i konventionell form, såvida denna inte utgörs av ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning som har meddelats av kronofogdemyndigheten de senaste tre åren. Redan i dag tillförs alltså det register som förs med hjälp av REX-systemet, utsökningsregistret, i stor utsträckning de uppgifter som skall finnas i en ansökan om verkställighet. I de allmänna målen har kronofogdemyndigheten i flertalet fall inte tillgång till exekutionsurkunden i konventionell form vid handläggningen av målet. Det har myndigheten däremot, med det nyss nämnda undantaget, i enskilda mål. Exekutionsurkunder som getts in i konventionell form förvaras, liksom de handlingar som upprättas eller ges in i målet under handläggningen, i en akt hos kronofogdemyndigheten. Vissa handlingar förvaras i ett s.k. gäldenärsregister och är där knutna inte till ett visst mål, utan till gäldenären. Ett viktigt skäl till att ett sådant register förs är att de allmänna målen inte avslutas efter försök till verkställighet. Leder detta försök inte till betalning bevakas fordringen i stället av kronofog- demyndigheten, vanligen till dess den preskriberas. 4.2 Riksskatteverkets INDEX-projekt Som redan nämnts har i enlighet med ett beslut av RSV en förstudie gjorts om nytt ADB-stöd för indrivningsverksamheten inom exekutionsväsendet. Utöver vad som angetts i det föregående (jfr avsnitt 3) kännetecknas förslaget i förstudierapporten bl.a. av en tydlig uppdelning av ADB-stödet i från varandra fristående delsystem. RSV:s arbete med det nya ADB-stödet är inriktat på ett successivt genomförande. I en första etapp skulle det, enligt den genomförandeplan som verket beslutat om, tas i drift i full skala för handläggning av enskilda mål om införsel (mål som gäller indrivning av underhållsbidrag m.m.) senast den 1 april 1995. I en andra etapp skulle det nya stödet utvidgas till att omfatta all löneexekution liksom även övrig hantering av enskilda mål senast den 1 januari 1996, samtidigt som delvis nya materiella regler och förfaranderegler på dessa områden väntades träda i kraft (jfr prop. 1994/95:49). Den sista etappen omfattar hanteringen av allmänna mål och skulle enligt planen vara genomförd senast den 1 januari 1997. Som kommer att framgå i det följande (se avsnitt 7) gäller den nu beskrivna tidplanen inte längre till alla delar. 4.3 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen Riksdagen har nyligen beslutat om ändringar i främst skatteregisterlagen (1980:343) som möjliggör utökad användning av ADB i beskattningsverksamheten (prop. 1994/95:93, bet. 1994/95:SkU15, rskr. 1994/95:158). De nya bestämmelserna ger möjlighet att ersätta den pappersbaserade ärendehanteringen inom skatteförvaltningen med elektroniska dokument och elektroniska akter. Akterna skall kunna innehålla alla handlingar i ett ärende, såväl dokument som upprättats i elektronisk form som elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar. De elektroniska dokumenten skall rättsligt vara likställda med pappersbaserade dokument. De regionala skatteregistren finns inte längre kvar i sin tidigare form, utan ses som delar av det centrala skatteregistret. I stället finns bestämmelser om regionala register som innehåller de elektroniska akterna och de uppgifter som behövs för att söka fram akter och handlingar i dessa. Det har också införts bestämmelser som skall tillgodose den enskildes behov av skydd mot otillbörligt integritetsintrång till följd av den utökade användningen av ADB. Detta sker genom begränsningar vad gäller terminalåtkomsten till och sökbegreppen vid bearbetning av de elektroniska akterna. Vidare har en bestämmelse införts om att vissa slags uppgifter inte behöver tas med i ett registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289), DL. 5 Allmänna utgångspunkter Den författningsreglering av registerföringen som krävs vid ett genomförande av INDEX-projektets förslag motsvarar såvitt gäller elektroniska dokument och elektroniska akter den reglering som redan införts i fråga om beskattningsverksamheten. Några regionala register för indrivningsverksamheten finns dock inte i dag. Bestämmelser om sådana register måste nu införas. Innehållet i bestämmelserna kommer delvis att överensstämma med vad som föreskrivits i fråga om de regionala skatteregistren. En skillnad hänger samman med att det nya ADB-stödet för exekutionsväsendets del avses i etapper ersätta det stöd som i dag är uppbyggt kring det för hela landet gemensamma utsökningsregistret. Det innebär att de regionala registren, såvitt gäller de kategorier av mål där det nya stödet tagits i bruk, måste omfatta även sådana typer av uppgifter som också skall eller får finnas i utsökningsregistret i dess nuvarande form. De grundläggande bestämmelserna om registren bör tas in i utsöknings- registerlagen (1986:617), URL. De frågor som skall regleras i utsöknings- registerlagen är förekomsten av regionala register och dessas ändamål och innehåll, terminalåtkomst till registren, sökbegrepp, lämnande av uppgifter ur registren på ADB-medium, bevaringstid för uppgifter och handlingar samt omfattningen av registerutdrag enligt 10 § DL. Bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument bör, i likhet med motsvarande bestämmelser på skatteområdet, kunna ges i förordningsform. De bestämmelser som föreslås i det följande för att reglera den elektroniska dokumenthanteringen är utformade efter mönster av motsvarande bestämmelser i skatteregisterlagen, och de begrepp som används har samma innebörd som i den lagen. Vad som avses med elektronisk dokumenthantering och andra begrepp på området kommer därför inte att behandlas närmare i denna proposition. Bara i de delar förslaget innebär avvikelser från motsvarande reglering på skatteområdet kommer dessa att kommenteras. 6 Registerfrågor 6.1 Regionala register m.m. Regeringens förslag: Med hjälp av ADB skall det föras ett regionalt utsökningsregister för varje län. Det för hela landet gemensamma utsökningsregistret skall användas som ett referensregister till de regionala registren. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksrevisionsverket (RRV) och Statskontoret anför att det kan innebära onödiga låsningar att knyta de regionala registrens geografiska omfattning till länet. Statskontoret föreslår att ett regionalt register i stället skall föras för varje kronofogdemyndighet. På det sättet får en eventuell framtida ändring i myndighetsorganisationen automatiskt genomslag också vad gäller registren. Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts kommer de nya regionala registren, som inledningsvis endast skall omfatta enskilda mål om införsel, att successivt fyllas på med uppgifter och handlingar som hör till andra kategorier av mål, allteftersom utbyggnaden av det nya ADB-stödet går vidare. Det bör mot den bakgrunden ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva vilka uppgifter de nya registren skall omfatta. Med anledning av RRV:s och Statskontorets synpunkter vill vi säga följande. Det kan inte uteslutas att myndighetsorganisationen inom exekutionsväsendet i framtiden kommer att ändras så att länet inte längre utgör varje kronofogdemyndighets geografiska verksamhetsområde. Om någon ändring kommer att göras och vad den i så fall kommer att innebära är emellertid ännu för tidigt att säga. Det finns därför inte skäl att nu knyta de regionala registren till visst geografiskt område med hjälp av något annat begrepp än län. 6.2 Registrens ändamål Regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren skall få användas för samma ändamål som det centrala utsökningsregistret. I sin funktion som referensregister till de regionala registren skall det centrala ut- sökningsregistret få användas för fördelning av mål och handlingar mellan kronofogdemyndigheter samt för redovisning till sökanden. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. RRV utgår från att man, när det talas om referensregistrets betydelse för större ingivare, också menar sådana myndigheter som Tullen och försäkringskassorna. Statskontoret påpekar att det finns anledning att senare ompröva om alla ändamål som anges i lagen fortfarande skall gälla för det centrala registret. Skälen för regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren kommer som nämnts att i etapper överta det centrala utsökningsregistrets funktion och på sikt helt ersätta detta, utom såvitt gäller funktionen som referensregister. De regionala registrens ändamål bör därför anges på samma sätt som ändamålet för det centrala utsökningsregistret. Beträffande de kategorier av mål som omfattas av de regionala registren kommer det centrala utsökningsregistret även fortsättningsvis att ha en viktig funktion och användas bl.a. för lokalisering av mål och gäldenärer samt fördelning av inkomna ansökningar m.m. mellan kronofogdemyndigheterna. Särskilt för hanteringen av ansökningar från större ingivare, som ger in mål mot svarande i hela landet och som kan väntas i stor utsträckning ge in ansökningar på ADB- medium, är det viktigt med ett centralt register. Detta gäller givetvis också myndigheter som ger in stora mängder mål. Det är också nödvändigt med ett för hela landet gemensamt register för att mål och gäldenärer skall kunna lokaliseras under handläggningen, eftersom det inte är givet på förhand vid vilken kronofogdemyndighet ett mål kan komma att handläggas. Ett skäl till det är att bestämmelserna om kronofogdemyndigheternas geografiska kompetens ger ganska stor frihet att välja handläggande myndighet med utgångspunkt i vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Det är mot den bakgrunden viktigt att registret kan användas inte bara för att fördela ansökningar utan också för att fördela handlingar som kommer in under målets handläggning, t.ex. en komplettering som kronofogdemyndigheten har begärt. Möjligheten att för hela landet samordna redovisningen torde även den ha sin största betydelse vad gäller de större ingivarna, som kan väntas i allt större utsträckning ta emot redovisning på ADB-medium. Bearbetningar som kommer att äga rum med utnyttjande av informationen i det centrala registret är bl.a. vidarebefordran av ansökningar som gjorts på ADB- medium till det regionala registret hos en viss kronofogdemyndighet. Varken detta förfarande eller den befattning som RSV kan komma att ta med uppgifter ur de olika regionala registren vid redovisning till sökanden på ADB-medium kan anses medföra att de uppgifter som vidarebefordras blir tillförda det centrala registret. Någon lagreglering av dessa förfaranden utöver vad som nu har föreslagits i fråga om det centrala registrets ändamål, t.ex. vad gäller registerinnehåll eller utlämnande på ADB-medium, behövs därför inte. Det centrala registret kommer givetvis också att kunna användas för att t.ex. besvara förfrågningar som gäller sådana grundläggande uppgifter om mål och gäldenärer som fortfarande kommer att finnas i registret. Det finns inte skäl att uttryckligen ange detta i lagen. 6.3 Registeransvar Regeringens förslag: Varje kronofogdemyndighet skall vara registeransvarig för det regionala utsökningsregistret i det egna länet och, liksom hittills, för det centrala utsökningsregistret såvitt gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. RSV skall liksom hittills vara registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. RRV kommenterar särskilt det i promemorietexten använda uttrycket "dubbelt registeransvar". Enligt RRV behövs det en tydligare formulering av RSV:s resp. kronofogdemyndighetens ansvar för det centralt sammanhållna registret. Statskontoret anser att ett dubbelt registeransvar inte är lämpligt och lämnar ett förslag till hur en avgränsning av ansvaret skulle kunna komma till uttryck i lagen. Skälen för regeringens förslag: Viss bearbetning av informationen i det centrala utsökningsregistret kommer som redan framgått att ske riksgemensamt genom åtgärder som RSV svarar för. Samtidigt har varje kronofogdemyndighet behov av att kunna förfoga över registret vad gäller mål som handläggs av myndigheten, t.ex. genom att flytta över ett mål till en annan kronofogdemyndighet. Det är detta som i promemorian har uttryckts på det sättet att det, liksom beträffande utsökningsregistret i dag, kommer att finnas ett dubbelt registeransvar. I själva verket är ansvaret inte dubbelt i den meningen att såväl RSV som kronofogdemyndigheten avses kunna förfoga över registret på samma sätt. I stället är det så att vissa typer av bearbetningar kommer att göras av RSV, andra av kronofogdemyndigheten. Det skulle emellertid föra för långt att i lagen närmare ange hur ansvaret är uppdelat. Nuvarande reglering i 2 § URL av registeransvaret i fråga om det centrala registret bör därför behållas, vilket också är innebörden av förslaget i promemorian. Däremot bör endast kronofogdemyndigheten vara registeransvarig för det regionala registret i länet. Det centrala utsökningsregistrets innehåll kommer som framgått tidigare att på sikt kunna begränsas till de uppgifter som behövs för registrets funktion som referensregister. Den föreslagna lösningen innebär därför, som anförs i promemorian, en ökad klarhet i fråga om registeransvaret såtillvida att mängden uppgifter som omfattas av ett på inte närmare angivet sätt uppdelat registeransvar blir mindre. Den nuvarande, indirekta regleringen av registeransvaret för utsök- ningsregistret, som bygger på att bestämmelsen om rätten att förfoga över registret sammanställs med bestämmelser i datalagen om vem som skall anses som registeransvarig, bör samtidigt ersättas med en uttrycklig reglering av registeransvaret. 6.4 Registrens innehåll Regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren skall i fråga om personer för vilka uppgifter får registreras enligt 3 § utsökningsregisterlagen (1986:617), URL, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få innehålla 1. sådana identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ URL och uppgifter om fordringar, exekutionstitlar, exekutiva åtgärder m.m. som avses i 6 § URL, 2. uppgift om beteckning på handling och, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett mål eller ärende inte finns i registret, 3. handling som kommit in eller upprättats i ett mål eller ärende som handläggs av myndigheten. En handling som avses i punkt 3 skall få innehålla känsliga uppgifter bara om uppgiften lämnats i ett mål eller ärende eller den behövs för handläggningen av målet. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller att domstolen vid överklagande måste få tillgång till hela akten i pappersform. Vidare pekar hovrätten på att det kan råda oklarhet om när en handling som härrör från myndigheten skall anses upprättad. RRV anser att frågorna om vad som är originalhandling, vilket dess innehåll är och hur den skall hanteras inte har belysts tillräckligt. Sveriges advokatsamfund anser att elektroniska akter inte bör införas, eftersom de kan komma att innehålla information som är felaktig eller som inte är relevant för målets handläggning. Om elektroniska akter införs anser advokatsamfundet att vissa justeringar behöver göras i lagtexten. Skälen för regeringens förslag: Eftersom de regionala utsökningsregistren i de flesta avseenden skall ersätta det centrala utsökningsregistret, såvitt gäller de kategorier av mål för vilka det nya systemet tagits i bruk, måste registren bl.a. innehålla uppgifter av samma slag som det nuvarande utsökningsregistret. Det innebär till att börja med att identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ URL skall finnas i registren. Vad gäller uppgifter om fordringar, exekutionstitlar, exekutiva åtgärder m.m. får enligt 6 § URL utsökningsregistret innehålla vissa närmare angivna typer av uppgifter i den utsträckning som regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, föreskriver. Av 2 § utsökningsregisterförordningen (1986:678) framgår att RSV får meddela föreskrifter om innehållet i utsökningsregistret. Samma metod bör tillämpas vid regleringen av de regionala utsökningsregistren. Elektroniska akter En viktig nyhet är att de regionala utsökningsregistren föreslås få innehålla s.k. elektroniska akter och de uppgifter som behövs för att söka fram sådana akter och handlingar i dessa. Detta är en förutsättning för det mer rationella sätt att arbeta som det nya ADB-stödet syftar till att möjliggöra. En strävan är därvid att kronofogdemyndigheterna i princip skall kunna undvara pappersbaserad information vid handläggningen av mål. All nödvändig information skall i stället finnas i den elektroniska akten och vara tillgänglig via terminal. För att åstadkomma detta krävs bl.a. att man med hjälp av s.k. bildfångstteknik (scanning) skapar elektroniska avbildningar av inkommande handlingar och att t.ex. tjänsteanteckningar görs i elektronisk form. Även beslut skall kunna upprättas i form av elektroniska dokument och inte behöva finnas i pappersbaserad form hos myndigheten. En definition av begreppet elektroniskt dokument bör införas på indrivningsområdet. Efter förebild av de bestämmelser som införts på bl.a. tullområdet och nu senast på skatteområdet bör med elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten med anknytning till utställare bör vara så höga att det elektroniska dokumentet kan jämställas med ett underskrivet pappersdokument. Vad gäller teknisk lösning m.m. vill vi i övrigt hänvisa till uttalandena i propositionen om elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m. (prop. 1994/95:93 s. 24). En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar som inkommer eller upprättas i ett mål. Handlingar som expedieras skall kunna uppfattas utan tekniskt hjälpmedel, såvida inte expediering enligt särskilda regler får ske i elektronisk form. Huvudregeln är alltså att "pappershandlingar" expedieras. Det är främst i fråga om större ingivare av mål, arbetsgivare som skall iaktta beslut om löneexekution etc. som det kan bli aktuellt att även lämna underrättelse om myndighetens beslut i elektronisk form. Regeringen avser att senare besluta om de förordningsändringar som behövs för att sådana rutiner skall kunna användas när det är lämpligt. Beträffande domstolens tillgång till handlingar i målet vid överklagande gör vi, liksom när det gäller beskattningsverksamheten, bedömningen att denna fråga kan lösas praktiskt genom riktlinjer utarbetade av RSV i samråd med Domstolsverket (jfr prop. 1994/95:93 s. 38). För att informationen i de elektroniska akterna skall kunna återfinnas krävs att de regionala registren får innehålla uppgifter som behövs för att identifiera dels det mål till vilket akten hör, dels olika handlingar som ingår i akten. Att de regionala utsökningsregistren får innehålla de uppgifter som krävs för att identifiera målet följer redan av hänvisningen till 6 § URL. Däremot krävs det en ny föreskrift om att registren får innehålla uppgift om beteckning på handling i akten. Det kan vidare förekomma att en handling av tekniska skäl inte kan bildfångas och på så sätt tillföras den elektroniska akten. Registren bör därför också få innehålla uppgift om att en handling inte finns i akten. I 4 § och 6 § andra stycket DL finns bestämmelser om vissa slags uppgifter som har bedömts som särskilt känsliga från integritetssynpunkt. De regionala registren bör få innehålla en handling där det finns sådana uppgifter bara om uppgiften lämnats i ett mål eller ärende eller om den behövs för handläggningen av målet. Genom denna begränsning tillgodoses delvis advokatsamfundets önskemål om att undvika att registren innehåller information som inte är relevant för handläggningen. Vad gäller advokatsamfundets invändningar mot införande av elektroniska akter vill vi i övrigt anföra följande. Den svenska förvaltningslagstiftningen ställer höga krav på att all information som har utnyttjats vid handläggningen skall finnas dokumenterad hos myndigheten. Det intresse som skall tillgodoses med detta är främst parternas intresse av insyn i handläggningen och i vad myndighetens beslut grundar sig på. I förening med offentlighetsprincipen innebär detta att myndigheterna ibland kan ställas inför svåra frågor om utlämnande av information. Detta gäller emellertid oberoende av hur informationen förvaras. Den förändring som sker genom att informationen lagras elektroniskt är i första hand att det går snabbare att få fram informationen. Det kan naturligtvis finnas farhågor för att detta skulle öka risken för att känslig information skall lämnas ut utan en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Det finns emellertid möjligheter att motverka detta bl.a. genom rutiner i ADB-systemet som fäster uppmärksamheten på sekretessfrågan när det finns skäl till det. Det ankommer på RSV att se till att sådana rutiner införs. Tillsammans med de begränsningar som föreslås i det följande vad gäller sökbegrepp i de elektroniska akterna kan man enligt vår bedömning på det sättet skapa ett gott skydd för den personliga integriteten vid användning av elektroniska akter. De uppgifter som behöver finnas kvar i det centrala utsökningsregistret, för dess funktion som referensregister beträffande mål som omfattas av de regionala registren, är i första hand identifieringsuppgifter avseende parterna och målen samt uppgift om var mål mot en viss gäldenär handläggs (koder för handläggande myndighet och enhet). Men även vissa andra uppgifter kan behövas, t.ex. uppgift om exekutionsurkundens beteckning, referensnummer etc. Samma uppgifter måste givetvis finnas i resp. regionala register. 6.5 Terminalåtkomst Regeringens förslag: Såväl RSV som kronofogdemyndigheterna skall få ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret i dess nya form. Terminalåtkomst till de regionala utsökningsregistren skall få finnas för samma ändamål som terminalåtkomsten till det centrala utsökningsregistret. RSV skall få ha terminalåtkomst till ett regionalt utsökningsregister i fråga om identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ utsökningsregisterlagen (1986:617), URL, och uppgifter som avses i 6 § URL i den utsträckning som sådana uppgifter förekommer i registret. En kronofogdemyndighet skall få ha terminalåtkomst till det regionala utsökningsregistret för länet. En kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs skall dessutom få ha åtkomst till vissa uppgifter i det regionala utsökningsregistret för ett annat län som ingår i tillsynsområdet. Regeringen skall kunna föreskriva att RSV får ha åtkomst till handlingar i de elektroniska akterna eller att en kronofogdemyndighet får ha åtkomst till uppgifter i det regionala utsökningsregistret för ett annat län utöver vad som nu har sagts. Generaltullstyrelsens och skattemyndigheternas terminalåtkomst skall gälla även de regionala registren, med undantag av de elektroniska akterna. I den utsträckning som regeringen föreskriver skall en sökande få ha terminalåtkomst till uppgifter i utsökningsregistren om de mål som han gett in. Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. RSV anser emellertid att terminalåtkomsten i vissa hänseenden behöver göras vidare. Kronofogdemyndigheterna bör enligt verket ha terminalåtkomst till andra regionala register än det egna om gäldenären, eller skulden, är aktuell även hos den frågande myndigheten. Detta kan, upplyser RSV, exempelvis förekomma om gäldenären har tillgångar i mer än ett län eller beträffande solidarisk betalningsskyldighet för gäldenärer som finns i olika län. I specialindrivningsverksamheten krävs det enligt verket en obegränsad åtkomst till de regionala registren. Vidare bör enligt RSV:s mening Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna ha åtkomst till de regionala registren på samma sätt som till det centrala registret. RSV väcker också frågan om möjlighet att maskinellt besvara förfrågningar och anser att denna bör utredas. Svenska Inkassoföreningen anser att terminalåtkomsten för sökandena bör omfatta även svarande som är aktuella hos sökanden men beträffande vilka ansökan ännu inte har getts in. Sveriges Inkassoorganisation framhåller att det krävs hög tillgänglighet i systemet för ingivarnas frågor. Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln bör vara att terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet är begränsad till det egna regionala utsökningsregistret och sålunda endast omfattar uppgifter som myndigheten själv är registeransvarig för. Ett undantag från denna regel krävs beträffande kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs i de fall tillsynsområdet omfattar ett eller flera län utöver det egna. Att RSV har behov av åtkomst till de typer av uppgifter som i dag finns i utsökningsregistret hänger bl.a. samman med verkets uppgifter i fråga om styrning och uppföljning av verksamheten och dess handläggning av skadeståndsärenden m.m. Den föreslagna regleringen överensstämmer i sak i allt väsentligt med vad som gäller i dag i fråga om en kronofogdemyndighets terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret. Undantag från den s.k. länsspärren gäller i dag för uppgifter om skuldsanering, konkurs och näringsförbud. Behovet av åtkomst till dessa uppgifter utan geografisk begränsning, bl.a. för att myndigheterna skall kunna iaktta förbudet mot specialexekution vid konkurs och när skuldsanering har inletts, kan i det nya systemet tillgodoses genom att uppgifterna får finnas kvar i det centrala utsökningsregistret. En annan möjlighet är att regeringen med stöd av det föreslagna bemyndigandet föreskriver att en kronofogdemyndighet får ha åtkomst till dessa typer av uppgifter i det regionala registret för ett annat län. Vilken lösning som är att föredra måste klarläggas i det fortsatta arbetet med att utforma det nya systemet. Förslaget att regeringen skall kunna föreskriva om en vidare terminalåtkomst till de regionala registren är i övrigt föranlett bl.a. av den s.k. ordnade samverkan som nyligen införts inom exekutionsväsendet. Det kan inte uteslutas att det blir svårt att samverka på ett tillräckligt effektivt sätt över länsgränserna om det inte skapas en möjlighet att i viss utsträckning få ta del av uppgifter i det regionala registret hos en annan kronofogdemyndighet som ingår i samverkansområdet. Vi gör bedömningen att även det behov av en vidare terminalåtkomst i vissa fall som RSV härutöver har pekat på kommer att kunna tillgodoses genom föreskrifter som regeringen avser att meddela med stöd av det föreslagna bemyndigandet. Det kan t.ex. gälla åtkomst vid s.k. specialindrivning eller åtkomst för den kronofogdemyndighet som handlägger ett mål till det regionala registret för ett annat län där verkställighet kan ske för samma fordran, t.ex. vid solidarisk betalningsskyldighet. Det kan också gälla fall där gäldenären har tillgångar i mer än ett län. Som RSV påpekat bör Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna ha terminalåtkomst till de regionala registren när det gäller uppgifter som de i dag har åtkomst till i det centrala registret. De elektroniska akterna En elektronisk akt kan innehålla snart sagt vilket slags information som helst, eftersom inkomna handlingar finns avbildade i sin helhet i akten. Det finns mot den bakgrunden ett starkt intresse från integritetssynpunkt av att så mycket som möjligt begränsa terminalåtkomsten till akterna. Att den enhet inom myndigheten där ett mål handläggs måste ha sådan åtkomst är självklart. Det är emellertid vanligt att ansvaret för handläggningen av ett mål flyttas mellan olika enheter inom myndigheten, t.ex. från en fältenhet till specialindrivningsenheten eller vice versa. För att sådana överflyttningar, som i många fall görs bara för en kortare tid eller i en brådskande situation, inte skall behöva föranleda att målet formellt omregistreras från en enhet till en annan, bör några begräns- ningar av åtkomsten till akterna inom myndigheten inte föreskrivas i lag.Även en annan kronofogdemyndighet eller RSV kan ha behov av att under vissa förutsättningar få ha åtkomst till akten för att inte formerna för samverkan skall bli tungrodda. Det skulle emellertid föra för långt att i utsökningsregisterlagen närmare ange i vilken utsträckning sådan åtkomst skall vara tillåten. Detta bör i stället ankomma på regeringen. Det centrala utsökningsregistret För att det centrala utsökningsregistret skall fylla sin funktion i det nya systemet, bl.a. att underlätta samordningen av myndigheternas handläggning av mål, är det nödvändigt att såväl samtliga kronofogdemyndigheter som RSV får ha terminalåtkomst till registret i dess nya form. Terminalåtkomst för sökande och ombud För att inte kronofogdemyndigheterna och RSV i onödan skall belastas med förfrågningar, brevledes eller per telefon eller telefax, om mål som är under handläggning bör det vara möjligt att i större eller mindre utsträckning ge en sökande eller dennes ombud terminalåtkomst till vissa typer av uppgifter i utsökningsregistren om mål som han själv har gett in. Beroende på hur mycket information som i fortsättningen skall finnas i det centrala utsökningsregistret kan denna åtkomst behöva gälla antingen bara det centrala registret eller såväl detta som de regionala registren. Vilken lösning som är att föredra får även på den här punkten klarläggas i det fortsatta arbetet med att utforma det nya systemet. Det bör ankomma på regeringen att föreskriva i vilken utsträckning en sökande eller ett ombud får ha terminalåtkomst. En lämplig utformning av föreskrifterna om detta torde vara att RSV, inom de ramar som regeringen kan komma att ange, får pröva frågan om terminalåtkomst för viss sökande eller visst ombud. 6.6 Sökbegrepp Regeringens förslag: I de elektroniska akterna skall som sökbegrepp få användas endast målbeteckning och beteckning på handling. Någon motsvarande begränsning skall inte gälla för övriga uppgifter i de regionala utsökningsregistren eller för innehållet i det centrala utsökningsregistret. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Justitiekanslern (JK) anser att förhållandet mellan avgränsning av tillåtna sökbegrepp och det insynsintresse som offentlighetsprincipen skall tillgodose måste ägnas ökad uppmärksamhet. Domstolsverket anser att man bör överväga begränsningar genom föreskrifter. Med detta torde verket åsyfta begränsningar vad gäller andra delar av registren än de elektroniska akterna. Skälen för regeringens förslag: Ett sätt att förhindra integritetsintrång genom bearbetning av de elektroniska akterna som inte står i överensstämmelse med registrens ändamål är att vara restriktiv vad gäller tillåtna sökbegrepp. Därför föreslås att endast målets beteckning och beteckningen på handlingen skall få användas för att söka fram en handling i de elektroniska akterna. För övriga uppgifter i de regionala utsökningsregistren eller för uppgifterna i det centrala registret bör sökmöjligheterna inte begränsas på detta sätt. Någon sådan begränsning förekommer inte heller i dag i fråga om det för hela landet gemensamma utsökningsregistret. Med anledning av vad JK anfört bör påpekas att den begränsning i fråga om sökbegrepp som föreslås för de elektroniska akterna får till resultat att sökmöjligheterna i huvudsak motsvarar vad som gäller vid konventionell akthantering. Begränsningen innebär sålunda inte någon försämring vad gäller informationens tillgänglighet jämfört med vad som gäller i dag. 12 6.7 Utlämnande på ADB-medium Regeringens förslag: Uppgifter ur de regionala utsökningsregistren skall få lämnas ut på ADB-medium för redovisningsändamål. Regeringen skall kunna medge utlämnande på ADB-medium även för andra ändamål. Denna befogenhet skall kunna delegeras till Datainspektionen såvitt gäller uppgifter som inte omfattas av sekretess. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska Inkassoföreningen framhåller att det nuvarande informationsflödet mellan inkassobolagen och RSV/kronofogdemyndigheterna inte får störas. Skälen för regeringens förslag: I dag gäller enligt 9 § URL att uppgifter ur utsökningsregistret får lämnas ut på ADB-medium för utbetalning av influtna medel och annan redovisning. För att möjligheterna att utnyttja ADB-stöd för dessa moment i handläggningen inte skall försämras måste samma möjligheter i det nya systemet finnas såväl beträffande det centrala utsökningsregistret som de regionala utsökningsregistren, där mera omfattande information om målen finns. Även möjligheten att i annan lag eller förordning eller särskilt regeringsbeslut medge utlämnande på ADB-medium för andra ändamål, liksom regeringens möjlighet att delegera viss beslutanderätt i denna fråga till Datainspektionen bör omfatta också de nya, regionala registren, eftersom dessa efter hand kommer att ersätta det centrala utsökningsregistret. De uppgifter som finns i utsökningsregistret i dag är i allt väsentligt sådana slag av uppgifter som är uttryckligen undantagna från sekretessskyddet enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100). Det har därför varit möjligt att tillämpa rutiner som innebär att uppgifterna lämnas ut utan att någon sekretessprövning görs i det enskilda fallet. Beträffande handlingar i en elektronisk akt är ett sådant generellt utlämnande inte möjligt, vare sig på ADB-medium eller på något annat sätt, eftersom dessa handlingars innehåll inte är standardiserat på samma sätt som den information som finns i utsökningsregistret i dag. Det torde i stället vara nödvändigt att ett utlämnande när det gäller innehållet i en elektronisk akt föregås av sekretessprövning i det enskilda fallet, med tillämpning av det skaderekvisit som gäller enligt den nämnda sekretessbestämmelsen. 13 6.8 Gallring Regeringens förslag: Samma bestämmelser om gallring skall gälla för uppgifter i ett regionalt utsökningsregister som för motsvarande uppgifter i det centrala utsökningsregistret. För handlingar i en elektronisk akt och uppgifter som behövs för att söka fram dessa skall samma bestämmelser gälla som för huvuddelen av övriga uppgifter i utsökningsregistren, dvs. uppgifterna skall gallras senast när det gått tre år från utgången av det år då målet avslutades. Förslaget i promemorian överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksarkivet framhåller behovet av kontinuitet i det bevarande av information om indrivningsverksamheten som i dag sker på mikrofilm och föreslår en bestämmelse i utsökningsregisterförordningen (1986:678) om föreskriftsrätt för Riksarkivet. Skälen för regeringens förslag: Beträffande det centrala utsökningsregistret gäller enligt 11 § URL olika bevaringstider för olika slags uppgifter. Delvis är dessa tider ganska långa, vilket bl.a. hänger samman med behovet av att kunna göra maskinella omräkningar av skatt m.m. Eftersom de regionala utsökningsregistren efter hand skall ersätta det centrala utsökningsregistret i de flesta avseenden bör samma tidsfrister gälla för uppgifter i dessa register. Behovet av att bevara viss information i elektronisk form under lång tid gör sig inte gällande på samma sätt i fråga om handlingar i de elektroniska akterna och uppgifter som behövs för att söka fram dessa. Från integritetssynpunkt är det vidare angeläget att myndigheterna inte har en stor mängd information som kan vara av känslig natur lättare tillgänglig än vad som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Under den närmaste tiden efter det att ett mål avslutats ligger det nära till hands att frågor kan väckas som kan besvaras snabbt och enkelt bara under förutsättning att all information som rör målet är tillgänglig via terminal. Av det skälet, och för att undvika ett onödigt komplicerat system med många olika tidsfrister, bör samma tid gälla för dessa uppgifter och handlingar som för uppgifter i utsökningsregistren i allmänhet. Uppgifterna bör alltså gallras senast när det gått tre år från utgången av det år då målet avslutades. Informationen i en elektronisk akt kommer i många fall att vara i vissa delar identisk för flera mål, t.ex. när den utgörs av en skrift som gäldenären gett in med anledning av utsatt utmätningsförrättning som gäller flera mål. Den föreslagna regeln innebär att tidsfristen kommer att räknas från utgången av det år när det sista av målen avslutades. Att efter utgången av denna relativt korta tid helt förstöra informationen kan givetvis inte komma i fråga. Mot det talar såväl allmänna arkivprinciper som behovet av att kunna återfinna dokumentation om målets handläggning t.ex. vid tillämpning av extraordinära rättsmedel. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hur informationen skall förvaras sedan den tagits bort ur det datorbaserade registret. På det sättet bör bl.a. det önskemål som Riksarkivet har uttryckt om kontinuitet i bevarandet av informationen kunna tillgodoses. Regeringens förslag innebär vidare att terminologin i 11 § URL anpassas till vad som gäller på arkivlagstiftningens område. 6.9 Innehållet i ett registerutdrag Regeringens förslag: Registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289) DL, behöver inte omfatta uppgift i handling som getts in i ett mål eller ärende eller som kronofogdemyndigheten har expedierat till den registrerade. Om uppgiften finns i ett mål eller ärende som rör den som begärt utdraget skall det emellertid framgå att uppgiften inte tagits med i detta. Förslaget i promemorian överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. RRV anser att oklarheten om vad som är originalhandling gör sig gällande även här. Även när det är fråga om en handling som den registrerade själv har gett in kan det finnas ett behov av att kunna jämföra pappershandlingen med den elektroniska avbildningen. Sveriges advokatsamfund avstyrker den föreslagna begränsningen. Skälen för regeringens förslag: De begränsningar som har föreslagits i det föregående i fråga om sökbegreppen medför att en sökning av om uppgifter om en viss person finns i andra akter än de som rör honom själv inte är tillåten. Det krävs därför undantag från skyldigheten att ta med sådana uppgifter i ett registerutdrag enligt 10 § DL. Vidare gäller att det knappast fyller någon funktion att i ett sådant registerutdrag ta med innehållet i handlingar som den som begär uppgiften själv har gett in. Det får anses tillräckligt att utdraget innehåller sådan information att den som begär uppgiften kan identifiera de handlingar som har förts in i registret. Undantaget från skyldigheten att lämna underrättelser med fullständigt innehåll bör utformas på det sättet att uppgifter i handlingar som getts in i ett mål eller ärende, eller som har expedierats av den registeransvarige, inte behöver tas med i underrättelsen. 14 7 Ikraftträdande m.m. Med hänsyn till tidplanen för INDEX-projektet är det angeläget att de nya bestämmelserna kan träda i kraft så snart som möjligt. En viss förskjutning jämfört med den tidplan som RSV föreslagit är trots det oundviklig. Den fortsatta beredningen bör inriktas på att bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juni 1995, vilket torde vara den tidigaste tänkbara tidpunkten. I sammanhanget kan nämnas att också tidpunkten för den andra etappen torde komma att förskjutas något, troligen till den 1 april 1996, som väntas bli ikraftträdandedag för de nya bestämmelserna om löneexekution och handläggning av enskilda mål. Förslagen har inte någon omedelbar inverkan på exekutionsväsendets resursbehov. Däremot gör regeringen bedömningen att ett genomförande av förslagen vad gäller elektronisk dokumenthantering, i likhet med motsvarande i fråga om skatteförvaltningen, är av stor betydelse för att man inom exekutionsväsendet skall kunna ta tillvara de möjligheter till rationalisering av målhanteringen som modern teknik erbjuder. Ett genomförande av förslagen bidrar därmed till minskade administrationskostnader på sikt. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617) 1 § Ändringen i första stycket är föranledd av att bestämmelser införs i lagen om regionala register. Det register som omfattar hela landet skall i fortsättningen kallas det centrala utsökningsregistret. I andra stycket 5, som är en ny punkt, anges de huvudsakliga delarna av det centrala registrets funktion som referensregister till de regionala registren. 2 § I andra stycket, som är nytt, regleras registeransvaret för de regionala registren. Samtidigt har den tidigare indirekta regleringen i första stycket av registeransvaret för det centrala registret ersatts med en direkt regel (se avsnitt 6.3). 6 a § I paragrafen regleras de regionala registrens innehåll. Innebörden av hänvisningen i första stycket 1 till 4 - 6 §§ är att dessa register får innehålla samma typer av uppgifter som i dag får eller skall finnas i det centrala registret. Av första stycket 2 framgår att registren får, utöver vad som följer av hänvisningen till 4 - 6 §§, innehålla de uppgifter som behövs för att söka fram en handling i en elektronisk akt och i andra stycket att registren får innehålla de elektroniska dokument som bildar de elektroniska akterna. Beträffande skälen för bestämmelsen hänvisas till avsnitt 6.4. 7 § I paragrafen regleras åtkomsten till det centrala utsökningsregistret. I första stycket har en koppling gjorts till registrets ändamål. Genom tredje stycket, som är nytt, bemyndigas regeringen att föreskriva om terminalåtkomst för en sökande eller ett ombud för denne såvitt gäller uppgifter om de mål eller ärenden som han gett in. Beträffande skälen för bemyndigandet hänvisas till avsnitt 6.5. 7 a § I paragrafen regleras åtkomsten till de regionala registren. Beträffande den avvägning som gjorts mellan olika intressen som här gör sig gällande m.m. hänvisas till avsnitt 6.5. 7 b § I paragrafen regleras vad som är tillåtna sökbegrepp vid sökning i de elektroniska akterna. Beträffande skälen för den avgränsning som gjorts hänvisas till avsnitt 6.6. Bestämmelsen skiljer sig i språkligt hänseende något från motsvarande bestämmelse i 13 § skatteregisterlagen (1980:343). Någon skillnad i sak är inte åsyftad med detta. 8 § Genom ändringen utvidgas terminalåtkomsten för Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna till att gälla även de regionala utsökningsregistren. Åtkomsten till dessa omfattar dock inte de elektroniska akterna. Ändringen är föranledd av att en stor del av de uppgifter i det centrala registret som dessa myndigheter redan i dag har åtkomst till i framtiden bara kommer att finnas i de regionala registren. 15 9 § Ändringen i första stycket innebär att den reglering av utlämnande av uppgifter på ADB-medium som redan i dag gäller för utsökningsregistret har gjorts tillämplig även på de nya, regionala registren. Ändringen i andra stycket är av endast redaktionell natur. 10 § Ändringen innebär i sak att samma koppling mellan ändamål och tillåten bearbetning görs beträffande de regionala registren som beträffande det centrala utsökningsregistret. Dessutom görs ett par språkliga justeringar. 10 a § I paragrafen, som är ny, görs ett undantag från underrättelseskyldigheten enligt 10 § DL. Undantaget är föranlett av den begränsning i fråga om sökbegrepp i elektroniska handlingar som föreskrivs i 7 b § (jfr avsnitt 6.9). Denna begränsning medför att det inte är möjligt att söka fram information om en person som kan finnas i en handling i ett mål eller ärende som inte rör honom själv. Undantaget från underrättelseskyldigheten enligt 10 § DL har formulerats så att det gäller samtliga ingivna handlingar i de elektroniska akterna, oberoende av vem akten avser och vem som gett in handlingen. Det omfattar sålunda även handlingar i ett mål eller ärende som är ingivna av en myndighet. Undantaget från underrättelseskyldigheten gäller vidare uppgifter i handlingar i den registrerades akt som har expedierats till honom själv. För övriga uppgifter och handlingar i ett regionalt register skall 10 § DL tillämpas. 11 § Ändringarna i första stycket innebär dels att samma bestämmelser skall gälla, för de typer av uppgifter som får finnas i utsökningsregistret i dag, även när uppgifterna finns i ett regionalt register, dels att samma bestämmelser skall gälla för handlingar i de elektroniska akterna som för huvuddelen av de typer av uppgifter som får finnas i utsökningsregistret i dag. Vidare har bestämmelserna i paragrafen språkligt anpassats till den terminologi som används i arkivlagstiftningen, vilket föranlett omarbetning av främst tredje stycket. 16 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Ändringen i 18 § femte stycket innebär att hänvisningen till den numera upphävda lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. ersätts med en hänvisning till 10-13 §§ lagen om indrivning av statliga fordringar m.m., dit bestämmelserna om säkerhet för skattefordringar m.m. har överförts. 17 Remissinstanser som avgett yttrande över promemorian: Justitiekanslern, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Gävle tingsrätt, Doms- tolsverket, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Riks- revisionsverket, Riksskatteverket, Riksarkivet, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges Inkassoorganisation och Sveriges Advokatsamfund 32 Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617) Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)1 dels att i 3-6 §§ ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "det centrala utsökningsregistret", dels att 1, 2 och 7-11 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 3 § skall lyda "Registrens innehåll", dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 7 b och 10 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 ------------------------------------------------------- För de ändamål som anges i För de ändamål som anges i denna paragraf skall med denna paragraf skall med hjälp av automatisk databe- hjälp av automatisk databe- handling föras ett för hela handling föras dels ett för landet gemensamt utsöknings- hela landet gemensamt register. utsökningsregister (det centrala utsökningsregistret), dels ett regionalt utsökningsre- Registret skall användas gister för varje län. inom exekutionsväsendet för Registren skall användas 1. verkställighet enligt inom exekutionsväsendet för utsökningsbalken, 1. verkställighet enligt 2. verkställighet eller utsökningsbalken, tillsyn enligt annan för- 2. verkställighet eller fattning, tillsyn enligt annan för- 2 a. indrivning enligt fattning, lagen (1993:891) om indriv- 2 a. indrivning enligt ning av statliga fordringar lagen (1993:891) om m.m., indrivning av statliga 3. avräkning enligt lagen fordringar m.m., (1985:146) om avräkning vid 3. avräkning enligt lagen återbetalning av skatter och (1985:146) om avräkning vid avgifter, återbetalning av skatter 4. planering och tillsyn och avgifter, av verksamhet som avses un- 4. planering och tillsyn der 1-3. av verksamhet som avses under 1-3, 5. fördelning av mål, ärenden och handlingar mel- lan kronofogdemyndigheter Registret får användas av samt redovisning till myndigheter utanför exeku- sökanden. tionsväsendet för Registren får användas av 1. ändamål som avses i myndigheter utanför ex- andra stycket 3, ekutionsväsendet för 2. planering, samordning 1. ändamål som avses i och uppföljning av revi- andra stycket 3, sions- och annan kontroll- 2. planering, samordning verksamhet vid beskattning och uppföljning av och tulltaxering, revisions- och annan 3. utredningar vid bestäm- kontrollverksamhet vid be- mande och uppbörd av skat- skattning och ter, tullar och tulltaxering, socialavgifter, 3. utredningar vid 4. tillsyn över innehavare bestämmande och uppbörd av av trafiktillstånd och tra- skatter, tullar och fikansvariga enligt yrkes- socialavgifter, trafiklagen (1988:263). 4. tillsyn över innehavare av trafiktillstånd och tra- fikansvariga enligt yrkestrafiklagen (1988:263). 2 § ------------------------------------------------------- Riksskatteverket förfogar Riksskatteverket är över hela registeransvarigt för det utsökningsregistret. En kro- centrala utsöknings- nofogdemyndighet förfogar registret. En över registret, såvitt gällerkronofogdemyndighet är re- uppgifter i mål eller ärendengisteransvarig för som handläggs hos registret, när det gäller myndigheten, enligt de när- uppgifter i mål eller ären- mare föreskrifter regeringen den som handläggs hos myn- meddelar. digheten, enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar. Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för det regionala utsökningsregistret för län- et. ------------------------------------------------------- 6 a § ------------------------------------------------------- Ett regionalt utsöknings- register får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, i fråga om sådana personer för vilka uppgifter får registreras enligt 3 § innehålla 1. uppgifter som avses i 4-6 §§, 2. uppgift om beteckning på handling och, i förekom- mande fall, uppgift om att en handling i ett mål eller ärende inte finns i registret. Registret får också inne- hålla handling som kommit in eller upprättats i ett mål eller ärende som handläggs av myndigheten. En sådan handling får innehålla uppgift som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen (1973:289) endast om en enskild har lämnat uppgiften eller om den behövs för handläggningen av målet eller ärendet. 33 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §3 ------------------------------------------------------- Riksskatteverket och kro- Riksskatteverket och nofogdemyndigheterna får ha kronofogdemyndigheterna får terminalåtkomst till för de ändamål som anges i 1 § utsökningsregistret. ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret. Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter om 1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder, 2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten, 3. make till person som avses under 1, 4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1, 5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses under 1, 6. skuldsanering, konkurs och näringsförbud. I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat län, om detta ingår i tillsynsområdet. ------------------------------------------------------- I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller dennes om- bud ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret när det gäller uppgifter om de mål eller ärenden som han gett in. ------------------------------------------------------- 7 a § ------------------------------------------------------- Terminalåtkomst till ett regionalt utsökningsregister får finnas för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning som anges i andra - femte styckena. Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till ett regionalt utsök- ningsregister när det gäller uppgifter som avses i 6 a § första stycket. En kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det regionala utsökningsregistret för länet och, om kronofogdemyndig- heten är tillsynsmyndighet i konkurs, uppgifter som avses i 6 a § första stycket 1 i det regionala utsök- ningsregistret för ett annat län som ingår i tillsynsområdet. Regeringen får föreskriva att Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till hand- ling som avses i 6 a § andra stycket eller att en kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter och handlingar i de regionala utsökningsregistren utöver vad som nu har sagts.I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller dennes ombud ha terminalåtkomst till ett regionalt utsökningsregister när det gäller uppgifter om de mål eller ärenden som han gett in. ------------------------------------------------------- 7 b § ------------------------------------------------------- I en handling som avses i 6 a § andra stycket får som sökbegrepp användas endast mål- eller ärende- beteckning och beteckning på handling. 8 §4 ------------------------------------------------------- Generaltullstyrelsen och Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna får ha skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till utsök- terminalåtkomst till det ningsregistret. Terminalåt- centrala utsöknings- komsten får avse endast upp- registret och till gifter om person som före- uppgifter som avses i 6 a § kommer i ärende hos myndig- första stycket i ett heten. regionalt utsökningsregis- ter. Terminalåtkomsten får avse endast uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. 9 § ------------------------------------------------------- För utbetalning av influt- För utbetalning av na medel och för annan redo- influtna medel och för visning får uppgifter ur annan redovisning får upp- utsökningsregistret lämnas utgifter i det centrala på medium för automatisk utsökningsregistret eller databehandling. ett regionalt utsöknings- register lämnas ut på medium För annat ändamål än som för automatisk data- anges i första stycket får behandling. uppgifter lämnas ut på medium För annat ändamål än som för automatisk databe- anges i första stycket får handling endast om detta uppgifter lämnas ut på med- följer av lag eller förord- ium för automatisk databe- ning eller regeringen har handling endast om detta medgett det. Regeringen får följer av lag eller förord- uppdra åt Datainspektionen ning eller regeringen har att lämna sådant medgivande imedgett det. Regeringen får fråga om uppgifter som inte uppdra åt Datainspektionen omfattas av sekretess. att lämna sådant medgivande Datainspektionens beslut får i fråga om uppgifter som överklagas hos regeringen inte omfattas av genom besvär. sekretess. Datainspektio- nens beslut får överklagas hos regeringen. 10 § ------------------------------------------------------- Myndighet som är registe- En myndighet som är ransvarig för utsökningsre- registeransvarig för det gistret skall särskilt iakt- centrala utsöknings- ta att uppgifterna i regi- registret eller ett stret får bearbetas endast i regionalt utsökningsre- enlighet med registrets än- gister skall särskilt damål. Regeringen får för iaktta att uppgifterna i särskilt fall medge annan registret får bearbetas bearbetning, om det förelig- endast i enlighet med ger särskilda skäl. registrets ändamål. Regeringen får i det en- skilda fallet medge annan bearbetning, om det finns särskilda skäl. ------------------------------------------------------- 10 a § ------------------------------------------------------- I ett registerutdrag en- ligt 10 § datalagen (1973:289) behöver i fråga om ett regionalt utsökningsregister uppgift i handling som har getts in av en enskild eller som den registeransvarige har expedierat till den registrerade inte tas med. Om uppgiften finns i ett mål eller ärende rörande den som begärt utdraget, skall det framgå av utdraget att uppgiften inte finns med i detta. 11 §5 ------------------------------------------------------- Uppgift om I det centrala indrivningsuppdrag som utsökningsregistret eller avser böter får bevaras i ett regionalt utsökningsregistret till utsökningsregister skall utgången av det år då full uppgifter om indrivnings- betalning skedde. Andra uppdrag som avser böter uppgifter som avses i 6 § gallras vid utgången av det 1-11 får bevaras under högst år då full betalning skedde. tre år. Denna tid räknas för Andra uppgifter som avses uppgifter om betalningssäk- i 6 § 1-11 samt uppgifter ring, kvarstad, näringsförbudoch handlingar som avses i och förordnande av god man 6 a § första stycket 2 eller från utgången av det år då andra stycket skall åtgärden förföll eller förloradegallras efter tre år. Denna sin verkan samt för tid räknas för uppgifter om uppgifter om skuldsanering, betalningssäkring, konkurs och ackord från kvarstad, näringsförbud och utgången av det år då förfa- förordnande av god man från randet avslutades. För övrigautgången av det år då åtgärden uppgifter räknas tiden från förföll eller förlorade sin utgången av det år under verkan samt för uppgifter vilket målet avslutades. om skuldsanering, konkurs och ackord från utgången av det år då förfarandet avslutades. För övriga upp- Uppgifter enligt 4 och 5 §§gifter räknas tiden från skall bevaras så länge annan utgången av det år under uppgift om personen vilket målet avslutades. förekommer i registret. Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall gallras när det inte längre finns någon annan uppgift om personen i registret. ------------------------------------------------------- Uppgift som inte längre får Regeringen eller den bevaras med stöd av be- myndighet som regeringen stämmelsen i första stycket bestämmer får meddela före- skall gallras, om inte skrifter om undantag från regeringen eller den bestämmelserna i första myndighet som regeringen stycket. bestämmer föreskriver något annat. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. 1 Senaste lydelse av 6 § 1994:343. 2 Senaste lydelse 1994:590. 3 Senaste lydelse 1994:343. 4 Senaste lydelse 1990:396. 5 Senaste lydelse 1994:343. 34 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 §1 Har ett beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndighet för verkställighet, får myndigheten ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa. Tar kronofogdemyndigheten emot säkerhet, skall länsrätten i motsvarande mån häva beslutet om betalningssäkring. Är i annat fall fråga om betalningssäkring får kronofogdemyndighet som anvisas av skattemyndigheten ta emot säkerhet. Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits. ------------------------------------------------------- I övrigt skall bestämmel- I övrigt skall bestämmel- serna i lagen (1978:882) om serna i 10-13 §§ lagen säkerhet för skattefordringar(1993:891) om indrivning m.m. tillämpas. av statliga fordringar m.m. tillämpas. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. 1Senaste lydelse 1990:372. 35 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-24 Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad. Enligt en lagrådsremiss den 16 februari 1995 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617), 2. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Frank Waltersson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 40 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Thalén, Wallström, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Föredragande: Statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1994/95:168 Elektronisk dokumenthantering inom exekutionsväsendet m.m. 41