Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6860 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 1994/95:84 ·
Vissa ändringar i ellagen, m.m.
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 84
Regeringens proposition 1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen, m.m. Prop. 1994/95:84 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 oktober 1994 Ingvar Carlsson Jörgen Andersson (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade elmarknadsreformen (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358) skjuts upp för att skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. I propositionen behandlas också frågan om Affärsverket svenska kraftnäts systemansvar. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut............ 3 2 Lagtext................................ 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg- ningar............................. 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m... 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanför- hållanden.......................... 7 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistri- butionsanläggning m.m.............. 8 3 Ärendet och dess beredning............. 9 4 Ny tidsplan för reformeringen av el- marknaden..............................10 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m., 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-anläggning m.m. 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar Härigenom föreskrivs att 31 § och övergångsbestämmelserna lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 § Beslut av nätmyndigheten Beslut enligt 2 § 7 mom. enligt 2 § 4, 6 eller 7 får inte överklagas. mom. eller 3 § eller Beslut om ersättning beslut om ersättning till den som enligt 15 a § till den som enligt 15 tredje stycket beordrats a § tredje stycket beor- att öka eller minska drats att öka eller produktionen av ström får minska produktionen av överklagas hos allmän ström får överklagas hos förvaltningsdomstol. allmän förvaltningsdomstol. Nät- myndigheten får inträda som part i målet när myndighetens beslut prövas av domstol. Ändras nätmyndighetens avgörande i sak genom beslut av länsrätt eller kammarrätt, får nätmyndigheten överklaga beslutet. Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen. Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas av regeringen. Övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari kraft, i fråga om 15, 15 1995. De nya före- a och 31 §§ den 1 januari skrifterna skall, med 1995, och i övrigt den det undantag som anges dag regeringen bestämmer. i 2, tillämpas även De nya föreskrifterna på koncessioner som har skall, med det undantag beviljats före som anges i 2, tillämpas ikraftträdandet. Därvid även på koncessioner som skall linjekoncession har beviljats före anses som nätkoncession ikraftträdandet. Därvid för linje och skall linjekoncession områdeskoncession som anses som nätkoncession nätkoncession för område.för linje och om- rådeskoncession som nät- koncession för område. 2. Beslut i ärenden som har prövats enligt 2 § 7 mom. i dess äldre lydelse får inte överklagas. 3. I ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet skall 2 § 2, 3, 6 och 7 mom. i dess äldre lydelse tillämpas. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m. Härigenom föreskrivs att punkten 1 i övergångsbestämmelserna lagen (1994:618) om handel med el, m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1. Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. den dag regeringen bestämmer. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. den dag regeringen bestämmer. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Enligt riksdagens Enligt riksdagens beslut beslut föreskrivs att föreskrivs att lagen lagen (1976:240) om (1976:240) om förvärv av förvärv av eldistribu- eldistributionsanläggning tionsanläggning m.m. skall upphöra att gälla skall upphöra att gälla den dag regeringen vid utgången av år 1994. bestämmer. 3 Ärendet och dess beredning Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden (bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358) i enlighet med de förslag regeringen hade lagt fram i propositionen Handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162). Riksdagen beslutade om dels ändringar i lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), dels en ny lag, lag (1994:618) om handel med el, m.m. Enligt riksdagens beslut skall det nya regelverket träda i kraft den 1 januari 1995. Sommaren 1994 tillkallades en kommission, Energikommissionen (N 1994:04), med parlamentarisk sammansättning. Enligt direktiven (dir. 1994:67) skall kommissionen granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Vidare skall Energikommissionen mot bakgrund av elmarkna- dens avreglering följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå de åtgärder som kan anses vara motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Kommissionen skall slutligen lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställning av energisystemet. I föreliggande proposition föreslås att ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för Energikom- missionen att analysera konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. 4 Ny tidsplan för reformeringen av elmarknaden Regeringens förslag: Ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden. Regeringen får besluta om tidpunkten för ikraftträdandet. Skälen för regeringens förslag: En långsiktigt stabil och säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för näringslivets utveckling och för samhällskonomin. För elintensiva basnäringar som pappersindustrin, gruvindustrin och stålindustrin spelar elförsörjningen en särskilt viktig roll. Elförsörjningen är därför av central betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige. Den infrastruktur som elsystemet utgör måste utnyttjas och utvecklas så att samhällets krav på elförsörjningen kan tillgodoses. Det svenska elförsörjningssystemet fungerar vid en internationell jämförelse väl. En av huvuduppgifterna i energipolitiken är att säkerställa en fortsatt god elförsörjning och att effektivisera utnyttjandet av elproduktionssystemet. Sedan slutet av 1980-talet har det framstått som möjligt och angeläget att genom en ökad konkurrens på elmarknaden skapa förutsättningar för ett än mer effektivt utnyttjande av elproduktionssystemet. Produktion och handel med el i konkurrens kan stärka elkonsumenternas ställning på elmarknaden. Detta är en av utgångspunkterna för den reformering av den svenska elmarknaden som inleddes under senare delen av 1980-talet. Arbetet med elmarknadens reformering har länge kunnat bedrivas i bred parlamentarisk enighet. Detta beror på den samsyn som vuxit fram om att en ökad konkurrens på elmarknaden kan vara till gagn för samhällsutvecklingen. Våren 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91: NU30, rskr. 1990/91:318) i enlighet med regeringens förslag att fr.o.m. den 1 januari 1992 överföra huvuddelen av verksamheten i Statens vattenfallsverk - utom storkraftnätet - till ett av staten helägt aktiebolag. Storkraftnätet skulle drivas vidare som statligt affärsverk. I samband med att Vattenfall AB bildades inrättades Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) med uppgift att förvalta storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. I regeringens proposition år 1991 uttalades att en viktig del av såväl näringspolitiken som energipolitiken är en strävan efter att åstadkomma väl fungerande marknader och effektiv konkurrens. Ombildningen av Vattenfall till ett statligt ägt bolag skulle enligt propositionen ses som ett led i strävan att skapa en effektivare elmarknad. Genom att inrätta en fristående organisa- tionsform för storkraftnätet skapades förutsättningar för en effektivare handel med el och en decentraliserad elproduktion. Våren 1992 antog riksdagen med bred majoritet regeringens förslag om mål och strategier för en reformering av den svenska elmarknaden (prop. 1991/1992:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322). Riksdagen beslutade om dels mål och strategier för elmarknadens reformering, dels riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet. I anslutning till riksdagsbehandlingen av regeringens förslag tillkallades en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå ändringar i ellagen i enlighet med de beslutade riktlinjerna (Ellagstiftningsutredningen). Svenska kraftnät fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för en svensk elbörs. Det kan nu konstateras att det samförstånd som har rått om hur elförsörjningen skall organiseras under senare tid inte har kunnat bibehållas. Detta beror främst på att inriktningen av reformarbetet under den nyss avgångna regeringen i första hand kom att präglas av strävan att så snabbt som möjligt skapa förutsättningar för att privatisera Vattenfall AB snarare än att effektivisera den svenska elmarknaden. Detta har inneburit att avregleringen beslutats utan att alla nödvändiga analyser av reformen kunnat göras. Riksdagen beslutade våren 1994 att anta regeringens förslag om en ny ellagstiftning (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Enligt beslutet skall den nya lagstiftningen träda i kraft den 1 januari 1995. I en reservation från den dåvarande oppositionen konstaterades bl.a. att bristen på konsekvensanalyser innebar att det saknades ett tillfredsställande underlag för riksdagens beslut. Med hänvisning till 1991 års energiöverenskommelse (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) framhölls bl.a. att regeringen varken hade behandlat frågan om hur avregleringen av elmarknaden skulle påverka möjligheterna att avveckla kärnkraften eller frågan om hur tillkomsten av nya miljövänliga energianläggningar skall främjas. Sommaren 1994 tillkallades en kommission med parlamentarisk sammansättning med uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder (Energikommissionen). Kommissionen skall vidare enligt sina direktiv (dir. 1994:67) mot bakgrund av elmarknadens avreglering följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå de åtgärder som kan anses vara motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Kommissionen skall med förtur analysera konsekvenserna av en utökad handel med el till kontinenten och reformens regionalpolitiska konsekvenser. Kommissionen skall slutligen lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställning av energisystemet. Regeringen anser, mot den här redovisade bakgrunden, att ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade elmarknadsreformen bör uppskjutas för att skapa möjligheter för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elmarknaden. Behovet av stabila spelregler är särskilt stort på elmarknaden där investeringsbeslut innebär långsiktiga åtaganden. Det är därför nödvändigt att komplettera beslutsunderlaget för elmarknadsreformens genomförande. Genom att skjuta på ikraftträdandet ges även rimlig tid för det erforderliga förändringsarbetet. Regeringen avser att genom tilläggsdirektiv vidga Energikommissionens uppdrag i syfte att väga in frågan om elmarknadens avreglering i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen bör härvid göra en samlad bedömning av hur de nya reglerna för elmarknaden påverkar möjligheterna till en omställning av energisystemet. Kommissionen bör påskynda sitt arbete så att ett slutbetänkande kan lämnas senast den 1 september 1995. Uppskjutande av elmarknadsreformen innebär vissa svårigheter för producenter, distributörer och elkonsumenter som har vidtagit omfattande förberedande åtgärder. Det är därför angeläget att nödvändiga konsekvensanalyser kan genomföras så snart som möjligt. Kommissionen bör med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser utredningens fortsatta arbete. Om kommissionen finner att detta är möjligt, bör den snarast överlämna sitt förslag i frågan med de eventuella ändringar i regelverket som bedöms vara nödvändiga. Uppskjutandet av elmarknadsreformen bör ske genom att riksdagen föreskriver att de lagar som riksdagen under våren 1994 beslutade i denna fråga skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer i stället för den 1 januari 1995. När det gäller ellagen bör dock de föreskrifter som reglerar Svenska kraftnäts systeman- svar träda i kraft den 1 januari 1995. Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) har regeringens uppdrag att utarbeta förslag till ny lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Utredningen redovisade i juli 1993 delbetänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68). I juli 1993 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen inför dess fortsatta arbete (dir. 1993:93). Detta skall syfta till att få ellagen ersatt med modern lagstiftning såväl i sak som redaktionellt och språkligt. Utredaren skall särskilt pröva möjligheten att dela upp ellagen i en eldistributionslag och en elsäkerhetslag. I uppdraget ingår att se över nuvarande skadeståndsregler i ellagen. Utredaren skall också redovisa förslag till riktlinjer för beredskapsverksamheten på elområdet. Enligt direktiven skall utredaren avsluta sitt arbete den 31 december 1994. Regeringen har erfarit att Ellagstiftningsutredningens arbete är försenat. Regeringen avser att i tilläggsdirektiv ge utredningen i uppdrag att senast den 1 juli 1995 överlämna sina överväganden och förslag avseende bl.a. eldistribu- tionslagen. Det förutsätts att Ellagstiftningsutredningen utformar sitt lagförslag i fortlöpande kontakter med Energikommissionen. I september 1994 förelades riksdagen propositionen (1994/95:18) Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden, m.m. I propositionen föreslås bl.a. att en särskild avgift skall tas ut av koncessionshavare för att finansiera den verksamhet vid NUTEK som avser koncessionsprövning och tillsyn enligt ellagen. Verksamheten har efter riksdagens beslut våren 1994 om elmarknadsreformen förstärkts. Som en följd av att elmarknadsreformen skjuts upp har regeringen denna dag beslutat att återkalla propositionen. I riksdagens beslut våren 1994 har anvisats 20 milj. kr för att täcka verksamhetens kostnader budgetåret 1994/95. I det följande behandlas vissa frågor om bl.a. ansvaret för det nationella elsystemet med anledning av att elmarknadsreformen skjuts upp. Svenska kraftnäts systemansvar Riksdagen beslutade år 1992 om riktlinjer för verksamheten med storkraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. 1991792:NU39, rskr. 1991/92: 322). Enligt beslutet är det en uppgift för Svenska kraftnät att se till att systemansvaret kan upp- rätthållas på ett tillfredsställande sätt. Med systemansvar avses ansvaret för att det nationella elsystemet fungerar som ett sammanhängande system med tillfredsställande driftsäkerhet. Alla delsystem som är sammankopplade via storkraftnätet ingår i det nationella elsystemet och måste vara driftmässigt samordnade. Detta innebär framför allt att balansen mellan produktion och förbrukning av el kortsiktigt upprätthålls och att överföring av kraft kan ske mellan landets delar. Systemansvaret måste således utövas med avseende på både balans och överföring av el. Balansen mellan produktion och förbrukning är nödvändig för att frekvensen skall kunna upprätthållas i elsystemet. För att Svenska kraftnät skall kunna fullgöra sitt systemansvar måste systemansvaret definieras i lag. Detta bör ske även om elmarknadsreformen skjuts upp. Det har saknats en formell reglering av systemansvaret. En sådan reglering är viktig från driftsäkerhetssynpunkt. Även Svenska kraftnäts befogenheter och ansvar som systemansvarig myndighet bör lagregleras. I lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar finns föreskrifter avseende systemansvaret (15 § och 15a §). Dessa föreskrifter bör träda i kraft den 1 januari 1995. Även 31 §, som behandlar överklagande av vissa beslut, bör träda i kraft den 1 januari 1995 med vissa ändringar av formell natur. Villkor för att utnyttja storkraftnätet Fram t.o.m. år 1991 reglerades utnyttjandet av storkraftnätet av det s.k. stamnätsavtalet. Stamnätsavtalet träffades år 1979 mellan Statens vattenfallsverk och elva kraftföretag, de s.k. transitörerna och skulle gälla åren 1981-2004. Enligt avtalet hade Statens vattenfallsverk det direkta ansvaret för att planera, finansiera, driva och förvalta överföringssystemet. Verket skulle därvid samråda med transitörerna. Vid inrättandet av Svenska kraftnät träffades ett avtal, kraftnätsavtalet, mellan staten och transitörerna. Det ersatte under åren 1992 och 1993 stamnätsavtalet. Ett nytt kraftnätsavtal har träffats mellan parterna att gälla under år 1994 i stället för stamnätsavtalet. Konkurrensverket har i november 1993 avslagit en ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen (1993:20) för stamnätsavtalet. Som grund för beslutet anger verket att avtalet begränsar konkurrensen på stamnätet genom att dels begränsa den inbördes köpkonkurrensen mellan de nuvarande köparna, dels försvåra för nytillkommande aktörer som vill överföra kraft på stamnätet. Stockholms tingsrätt har, efter det att kraftföretagen överklagat Konkurrensverkets beslut, i en dom den 12 oktober 1994 funnit att avtalet strider mot 6 § konkurrenslagen och fastställt Konkurrensverkets beslut att inte meddela ett icke-ingripandebesked. Tingsrätten anför bl.a. att även om en avreglering inte skulle komma till stånd kan förhållandena i övrigt på marknaden komma att undergå sådana förändringar att vissa villkors konkurrensbegränsande verkan också i praktiken blir påtagliga. Av den nu redovisade rättsliga prövning som hittills skett beträffande stamnätsavtalet framgår att frågan om avtalets förenlighet med konkurrenslagen kvarstår även i en situation där elmarknadsreformens ikraftträdande skjuts upp. Det under år 1994 gällande kraftnätsavtalet bygger till stora delar på stamnätsavtalets regelsystem och kan därför komma att ifrågasättas från konkurrensbegränsningssynpunkt. Svenska kraftnät kan inte tillämpa ett regelsystem som till någon del strider mot gällande konkurrenslag. Det är en uppgift för Svenska kraftnät att utforma och tillämpa ett lämpligt regelsystem med bl.a. en konkurrensneutral tariffstruktur. Regeringen har erfarit att Svenska kraftnät i samråd med elmarknadens aktörer har tagit fram en s.k. punkttariff för överföring av kraft på stamnätet. Därmed kan stamnätet utnyttjas av nuvarande och tillkommande aktörer på ett sätt som är konkurrensneutralt och icke-diskriminerande. Den nu gällande lagstiftningen på elområdet förutsätts inte hindra att Svenska kraftnät tillämpar en punkttariff. Den tariff som har tagits fram bör därför kunna tillämpas från årsskiftet oavsett att elmarknadsreformens ikraftträdande skjuts upp. Avtal om leveranser av elektrisk ström Såväl producenter och leverantörer som elkonsumenter har gjort betydande förberedelser inför elmarknadsreformen. Bl.a. har ett stort antal leveransavtal slutits mellan kraftproducenter och industrier och eldistributionsföretag med utgångspunkt i den nya ellagstiftningen, dvs. att nätägare skulle vara skyldiga att överföra el åt annan på nätet. Mot bakgrund av den långsiktighet som normalt präglar producent - kundrelationer inom elområdet bör det vara av intresse för elmarknadens aktörer att de redan träffade leveransavtalen kan genomföras som avsett. Regeringen konstaterar att den nu gällande lagstiftningen, som enligt regeringens förslag skall fortsätta att tillämpas tills dess Energikommissionens analys medger ett slutligt ställningstagande, inte hindrar nätägaren att överföra el åt annan. Det finns således möjlighet för koncessionshavare att frivilligt upplåta den ledningskapacitet som erfordras för att här berörda leveransavtal skall kunna genomföras som avsett. Utrikeshandeln med el Handeln mellan Sverige och andra länder har hittills huvudsakligen bestått av ett utbyte av tillfällig kraft, men handel har även förekommit i form av kontrakt med garanterade, långsiktiga leveranser. I bägge fallen har utbytet skett mellan kraftproducenter. Svenska kraftproducenters utrikeshandel med el är inte reglerad i den nu gällande lagstiftningen. Genom riksdagens beslut våren 1994 infördes i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, en bestämmelse som innebär att en ansökan om koncession som avser en utlandsförbindelse alltid skall prövas av regeringen (2 § 1 mom.). I propositionen underströks att koncessionsprövningen av en utlandsförbindelse bör göras utifrån ett bredare perspektiv än prövning av andra nätkoncessioner. Det framhölls att faktorer som exempelvis förbindelsens betydelse för den allmänna tillgången till överföringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten i det svenska elsystemet och den långsiktiga leveranssäkerheten skulle vägas in i samband med prövningen av ansökan om koncession för utlandsförbindelse. Regeringen anser att föreskrifter av denna innebörd behövs oavsett att elmarknadsreformens ikraftträdande nu skjuts upp. I 1 § Elförordningen (1982:548) anges koncessionsmyndighetens befogenheter. Regeringen avser föreskriva att ärenden som avser ansökan om koncession för utlandsförbindelse inte får prövas av koncessionsmyndigheten utan skall prövas av regeringen. Näringsdepartementet Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Andersson __________ Regeringen beslutar proposition 1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen, m.m.