Post 6723 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:218 ·
En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Prop. 218
Regeringens proposition
1994/95:218
En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 april 1995
Mona Sahlin
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Arbetsmarknaden präglas nu av den konjunkturuppgång som kännetecknar främst den
exportinriktade delen av näringslivet. Antalet sysselsatta har ökat med drygt
80 000 det senaste året och antalet nyanmälda lediga platser väntas öka med
ungefär 25 % innevarande år.
Arbetslösheten är dock fortfarande mycket hög och uppgången har inte kommit
alla grupper till del i lika stor utsträckning. Det är speciellt bland
lågutbildade kvinnor, ungdomar, invandrare och arbetshandikappade som det finns
en stor risk att arbetslösheten permanentas.
I denna proposition föreslår regeringen en rad åtgärder för att effektivisera
arbetsmarknadspolitiken.
För att skapa ytterligare sysselsättning och minska arbetslösheten inom
byggsektorn införs ett investeringsprogram. Dessutom lämnas ett tidsbegränsat
investeringsbidrag för att öka nyproduktion av permanentbostäder.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på arbetsmarknaden,
föreslås effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken inom åtta olika områden.
En effektivare platsförmedling. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att få använda en större del av åtgärdsmedlen för tillfälliga
personalförstärkningar. Personal på arbetsförmedlingar i invandrartäta områden
är en prioriterad sektor.
Förvaltningsmedlen inom AMV anvisas i dag under två anslag, ett för AMV och
ett för Ami. Anslagen föreslås slås samman till ett anslag.
Ökad samverkan mellan kommunerna. Regeringen föreslår att AMV får större
frihet att disponera sina resurser i samverkan med kommunerna. För att
underlätta en sådan utveckling föreslås att kommunerna får det samlade ansvaret
för arbetslösa ungdomar under 20 år. Ungdomar i åldern 20 - 24 år skall kunna
delta i datortek på halvtid under tre månader.
Motverka långtidsarbetslöshet. Åtgärderna skall tydligare riktas mot
långtidsarbetslösa. Personer över 60 år skall få ökad del av vissa åtgärder. Ett
lönebidrag med upp till halva lönekostnaden får lämnas för denna grupp.
Ökad rörlighet. Ett nytt pendlingsstöd införs för arbetslösa som tar ett
arbete som medför långa pendlingsresor. Starthjälp kan avse anställningar som
beräknas vara minst sex månader.
Villkoren för utbildningsvikariat för småföretag blir mer generösa för att öka
anpassningen på den interna arbetsmarknaden inom företagen. Dessa får ett bidrag
som motsvarar det avdrag som företag med högre lönekostnader kan göra från från
socialavgifterna.
Hävda arbetslinjen. Försäkringen roll som en omställningsförsäkring behöver
bli tydligare. Ett avvisat lämpligt erbjudande skall innebära avstängning från
arbetslöshetsersättningen. Arbetsplatsintroduktionen, en ny åtgärd, bör kunna
användas som ett instrument för att se om den arbetslöse är beredd att ta ett
arbete.
240 000 i åtgärder. Medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att få
disponeras med stor flexibilitet.
Färre regler, stabilare åtgärder och mindre detaljstyrning. Regeringen
föreslår att en ytterligare förenkling görs genom att flera mindre stödformer
och bidrag tas bort. Arbetsplatsintroduktionen ersätter ett antal åtgärder.
Åtgärden kommer att kunna kombineras med undervisning i svenska språket.
Skärpt uppföljning. Innehållet i regleringsbrevet kommer att få allt större
betydelse.
Riktlinjer för AMV under budgetåret 1995/96. Bl.a. blir platsförmedlingens
roll blir tydligare och de långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper skall
prioriteras.
Därtill måste kostnadseffektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken öka.
Regeringen har lagt besparingsförslag inom några områden, bl.a. för
statsbidraget till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbeten av
tjänstekaraktär, lönebidrag och Samhall.
Förändringar i fråga om arbetslöshetsersättningen kommer att presenteras i
kompletteringspropositionen.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4
2 Lagtext.................................................... 6
2.1 Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion......... 6
2.2 Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar... 7
2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1992:322) om ungdomspraktikanter................... 8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring............................. 9
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd.......................... 13
2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift................................... 18
3 Utvecklingen på arbetsmarknaden............................ 19
4 Sysselsättning och tillväxt................................ 21
5 Arbetsmarknadspolitikens verksamhetsområde................. 23
6 Anslagsfrågor m.m.......................................... 29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995... 71
Rättsdatablad.................................................... 72
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringen förslag till lag om arbetsplatsintroduktion,
2. antar regeringens förslag till lag om kommuners ansvar förungdomar,
3. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1992:322) om ungdomspraktikanter,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370)om
arbetslöshetsförsäkring,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371)om
kontant arbetsmarknadsstöd,
6. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen(1989:484) om
arbetsmiljöavgift,
7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.1994/95:227) att för
budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag tillyrkesinriktad
rehabilitering,
8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp. anslagskredit från
anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU11 och 12, rskr.1994/95:233 och
227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan anslagen
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrkesinriktad
rehabilitering,
10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven för att begränsa
den statliga konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader,
11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt resursutnyttjande
inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig personalförstärkning av
arbetsförmedlingen,
13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid utförsäkring,
14. godkänner vad regeringen förordar om arbetsplatsintroduktion,
15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,
16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd,
17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om utbild-
ningsvikariat för småföretag,
18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsinsatser för
invandrare,
19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek,
20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under anslaget Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder får användas för särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt under budgetåret 1995/96,
21. godkänner vad regeringen förordar om miljöinvesteringar,
22. godkänner vad regeringen förordar om tillfälligt investeringsbidrag för
nyproduktion av bostäder,
23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till rekryteringsstöd
och beredskapsarbete,
24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m.,
25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för arbetslösa, som
fyllt 60 år,
26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå på 80 % av
lönekostnaden för dem som börjar en anställning med lönebidrag efter den
30 juni 1995,
27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis besparing på Samhall
Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från Ar-
betslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,
29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233)
till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000 kr,
30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233)
till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 34 352 016 000 kr,
31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr.,
32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227)
till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081 000 kr,
33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227)
till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbetsplatsin-
troduktion skall inte anses som arbetstagare när han eller hon deltar i
verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagaren
dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4
och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).
Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit
en arbetsplats för verksamhet för arbetsplatsintroduktion.
2 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller arbetsplatsin-
troduktion i vissa fall skall betala finansieringsbidrag.
3 § Den allmänna försäkringskassa hos vilken deltagaren i arbetsplatsin-
troduktionen är inskriven skall ta till vara statens rätt med avseende på betal-
ningen av finansieringsbidraget utom vad gäller frågor om eftergift av
betalningsskyldighet. Är deltagaren inte inskriven hos en allmän försäkringskas-
sa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Den
behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att fullgöra
uppgiften.
Försäkringskassan skall underrätta den länsarbetsnämnd som har anvisat
deltagaren om en anordnare inte har betalat finansieringsbidraget inom begärd
tid.
_______________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1994:1835) om praktik för
ungdomar i ungdomsintroduktion och lagen (1995:000) om praktik för invandrare
skall upphöra att gälla.
2.2 Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar
Härigenom föreskrivs följande.
1 § En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för
arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning
till och med den 30 juni det år de fyller 20 år.
2 § Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet som anges
i 1 § för de ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag. Rätten till
ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor
som skall gälla för att ersättning skall lämnas. Kommunen beslutar om vilken
ersättning som skall lämnas till den som deltar i verksamhet som avses i 1 §.
3 § Ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag skall inte anses som
arbetstagare när de deltar i verksamheten.
______________________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995.
2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall fortsätta
att gälla till utgången av september 1995.
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1
dels att 31, 57, 96 b och 97 §§ samt 98 § i dess lydelse enligt lagen
(1995:30) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny paragraf, 98 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 §2
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, arbete skall tillämpas i fråga om
tillämpas i fråga om arbetsmark- arbetsmarknadspolitiska åtgärder
nadsutbildning och yrkesinriktad som berättigar till
rehabilitering. Bestämmelserna i utbildningsbidrag. Bestämmelserna
30 § skall därvid gälla i tillämpli- i 30 § skall därvid gälla i
ga delar. tillämpliga delar.
57 §3
En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången
av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala
1. för finansiering av statens 1. för finansiering av statens
kostnad för utbetalade arbetslös- kostnad för utbetalade arbetslös-
hetsersättningar ett belopp som hetsersättningar samt för tillsynen
motsvarar 70 procent av den av arbetslöshetskassornas utbetal-
under det löpande verksamhetsåret ning av arbetslöshetsersättning ett
genomsnittligt utbetalade belopp som motsvarar 70 procent
dagpenningen i kassan av den under det löpande verksam-
(finansieringsavgift), och hetsåret genomsnittligt utbetalade
dagpenningen i kassan (finansie-
ringsavgift), och
2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett
belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen
(utjämningsavgift).
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna
samt om utjämningsbidrag.
96 b §4
Även om begäran om omprövning Även om begäran om omprövning inte
inte har framställts, skall ar- har framställts, skall ar-
betslöshetskassan ändra beslutet i betslöshetskassan ändra beslutet i
ett ärende om försäkring enligt ett ärende om försäkring enligt
denna lag som har fattats av denna lag som har fattats av kas-
kassan och inte har prövats av san och inte har prövats av allmän
Arbetsmarknadsstyrelsen, förvaltningsdomstol,
1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,
2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp-
enbart felaktigt eller ofullständigt underlag,
3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil-
lämpning eller annan liknande orsak.
Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.
Ett beslut får inte ändras till den försäkrades nackdel, om den beslutade
förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns
synnerliga skäl mot det.
Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år förflutit från
den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av
denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra
synnerliga skäl.
97 §
Beslut av en arbetslöshetskassa Beslut av en arbetslöshetskassa
får överklagas hos Arbetsmark- som inte avser ärenden som anges i
nadsstyrelsen. Kassans beslut får 98 § första stycket, får överklagas
dock inte överklagas innan kassan hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Sty-
har omprövat sitt beslut enligt relsens beslut får överklagas till
96 a §. Överklagas ett beslut in- regeringen.
nan det har omprövats skall över-
klagandet anses som en begäran om
omprövning enligt den paragrafen.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
om fusion får överklagas endast av
sådan arbetslöshetskassa som berörs
av beslutet.
Trots 41 § första stycket får sty-
relsen för en förening som vägrats
registrering såsom arbetslös-
hetskassa överklaga Arbetsmark-
nadsstyrelsens beslut i ärendet om
registrering.
98 §
Arbetsmarknadsstyrelsens Beslut av arbetslöshetskassa i
beslut i ärende angående medlems ärende angående medlems rätt till
rätt till ersättning eller ersättning eller medlemskap i en
medlemskap i en arbetslöshetskassa enligt denna
arbetslöshetskassa enligt denna lag får överklagas hos allmän
lag får överklagas hos allmän för- förvaltningsdomstol, om inte annat
valtningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om
följer av lagen (1969:93) om be- begränsning av samhällsstöd vid
gränsning av samhällsstöd vid ar- arbetskonflikt. Prövningstillstånd
betskonflikt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
krävs vid överklagande till kam- kammarrätten.
marrätten. Kassans beslut får dock inte
överklagas innan kassan har om-
prövat sitt beslut enligt 96 a §.
Överklagas ett beslut innan det
har omprövats skall överklagandet
anses som en begäran om omprövning
enligt den paragrafen.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första
stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.
Arbetsmarknadsstyrelsens
beslut enligt denna lag i annat
fall än som avses i första stycket
överklagas hos regeringen.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
om fusion får överklagas endast av
sådan arbetslöshetskassa som berörs
av beslutet.
Utan hinder av vad som sägs i
41 § första stycket får styrelsen
för en förening som vägrats regi-
strering såsom arbetslöshetskassa
överklaga Arbetsmarknadsstyrel-
sens beslut i ärendet om
registrering.
98 a §
Arbetsmarknadsstyrelsen skall
verka för att bestämmelserna i
denna lag tillämpas likformigt och
rättvist. Styrelsen får överklaga en
domstols och en arbetslöshetskas-
sas beslut i ärenden om medlemmars
rätt till ersättning eller med-
lemskap.
I mål där en enskild part hos
allmän förvaltningsdomstol över-
klagar en arbetslöshetskassas be-
slut, bestämmer Arbetsmark-
nadsstyrelsen om styrelsen skall
vara part i målet. Detsamma gäller
mål i kammarrätten där en enskild
part överklagat länsrättens beslut.
Även om Arbetsmarknadsstyrelsen
beslutat att inte vara part, får
domstolen förelägga styrelsen att
svara i målet, om det finns
särskilda skäl.
Den omständigheten att Arbets-
marknadsstyrelsen inte varit part
i domstolen hindrar inte
styrelsen från att överklaga
domstolens beslut. Om en enskild
part överklagar kammarrättens
beslut, är styrelsen alltid
motpart.
______________________
1.Denna lag träder i kraft, i fråga om 31 och 57 §§ den 1 juli 1995 och i
övrigt den 1 oktober 1995.
2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till
Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre före-
skrifter.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1
dels att 4, 28, 30 b och 31 §§ samt 32 § i dess lydelse enligt lagen (1995:31)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny paragraf, 32 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som
1. har fyllt 20 år, 1. är arbetsför och i övrigt oför-
2. är arbetsför och i övrigt oför- hindrad att åta sig arbete för en
hindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 tim-
arbetsgivares räkning minst 3 mar varje arbetsdag och i genom-
timmar varje arbetsdag och i snitt minst 17 timmar i veckan,
genomsnitt minst 17 timmar i 2. är beredd att anta erbjudet
veckan, lämpligt arbete under tid för vil-
3. är beredd att anta erbjudet ken hon eller han inte anmält hin-
lämpligt arbete under tid för vil- der som kan godtas,
ken han inte anmält hinder som 3. är anmäld som arbetssökande hos
kan godtas, den offentliga arbetsförmedlingen
4. är anmäld som arbetssökande i den ordning som föreskrivs av
hos den offentliga arbetsförmed- regeringen eller den myndighet
lingen i den ordning som före- som regeringen bestämmer, och
skrivs av regeringen eller den 4. inte kan få lämpligt arbete.
myndighet som regeringen bestäm-
mer, och
5. inte kan få lämpligt arbete.
Ersättning lämnas tidigast den 1
juli det år den arbetslöse fyller
20 år.
Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om
det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna
bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt
eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i
och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans personliga
verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra
fall än som sägs i fjärde stycket.
28 §3
Bestämmelserna i 26 § 1-3 om Bestämmelserna i 26 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, arbete skall tillämpas i fråga om
tillämpas i fråga om arbetsmark- arbetsmarknadspolitiska åtgärder
nadsutbildning och yrkesinriktad som berättigar till utbildningsbi-
rehabilitering. Bestämmelserna i drag. Bestämmelserna i 27 § skall
27 § skall därvid gälla i tillämpli- därvid gälla i tillämpliga delar.
ga delar.
30 b §4
Även om begäran om omprövning Även om begäran om omprövning inte
inte har framställts, skall län- har framställts, skall län-
sarbetsnämnden ändra beslutet i sarbetsnämnden ändra beslutet i ett
ett ärende om stöd enligt denna ärende om stöd enligt denna lag som
lag som har fattats av nämnden har fattats av nämnden och inte
och inte har prövats av har prövats av allmän förvalt-
Arbetsmarknadsstyrelsen, ningsdomstol,
1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,
2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp-
enbart felaktigt eller ofullständigt underlag,
3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil-
lämpning eller annan liknande orsak.
Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.
Ett beslut får inte ändras till den enskildes nackdel, om den beslutade
förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns
synnerliga skäl mot det.
Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år förflutit från
den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av
denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra
synnerliga skäl.
31 §[5]
Beslut av länsarbetsnämnd enligt Beslut av länsarbetsnämnd som
denna lag får överklagas hos Ar- inte avser ärenden angående rätt
betsmarknadsstyrelsen. Nämndens till ersättning enligt denna lag
beslut får dock inte överklagas får överklagas hos Arbetsmark-
innan nämnden har omprövat sitt nadsstyrelsen. Styrelsens beslut
beslut enligt 30 a §. Överklagas i sådana ärenden överklagas hos
ett beslut innan det har regeringen.
omprövats skall överklagandet
anses som en begäran om omprövning
enligt den paragrafen.
I fråga om ärende som i första
instans handläggs av allmän för-
säkringskassa har bestämmelserna i
20 kap. 10 - 13 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring om
omprövning och ändring av
försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas
och domstols beslut motsvarande
tillämpning.
32 §
Arbetsmarknadsstyrelsens Beslut av länsarbetsnämnd i
beslut angående rätt till ärenden om rätt till ersättning
ersättning överklagas hos allmän överklagas hos allmän förvalt-
förvaltningsdomstol, om inte ningsdomstol, om inte annat följer
annat följer av lagen (1969:93) av lagen (1969:93) om begränsning
om begränsning av samhällsstöd vid av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
arbetskonflikt. Prövningstillstånd Prövningstillstånd krävs vid
krävs vid överklagande till överklagande till kammarrätten.
kammarrätten. Nämndens beslut får dock inte
överklagas innan nämnden har
omprövat sitt beslut enligt 30 a §.
Överklagas ett beslut innan det
har omprövats skall överklagandet
anses som en begäran om omprövning
enligt den paragrafen.
I fråga om ärenden som i första
instans handläggs av allmän för-
säkringskassa skall tillämpas be-
stämmelserna i 20 kap. 10 - 13 §§
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om omprövning och ändring av
försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas
och domstols beslut.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första
stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.
Arbetsmarknadsstyrelsens och
Riksförsäkringsverkets beslut en-
ligt denna lag i annat fall än
som avses i första stycket
överklagas hos regeringen.
32 a §
Arbetsmarknadsstyrelsen skall
verka för att bestämmelserna i
denna lag tillämpas likformigt och
rättvist. Styrelsen får överklaga en
domstols och en länsarbetsnämnds
beslut i ärenden om rätt till
ersättning.
I mål där en enskild part hos
allmän förvaltningsdomstol överkla-
gar en länsarbetsnämnds beslut,
bestämmer Arbetsmarknadsstyrelsen
om styrelsen skall vara part i
målet. Detsamma gäller mål i
kammarrätten där en enskild part
överklagat länsrättens beslut. Även
om Arbetsmarknadsstyrelsen be-
slutat att inte vara part, får
domstolen förelägga styrelsen att
svara i målet, om det finns
särskilda skäl.
Den omständigheten att Arbets-
marknadsstyrelsen inte varit part
i domstolen hindrar inte
styrelsen från att överklaga
domstolens beslut. Om en enskild
part överklagar kammarrättens
beslut, är styrelsen alltid
motpart.
__________________________
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 28 § den 1 juli 1995 och i övrigt den
1 oktober 1995.
2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till
Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre före-
skrifter.
2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1995. De medel som då finns i arbetslivsfonden får
regeringen disponera för finansieringen av sysselsättningsskapande åtgärder.
3 Utvecklingen på arbetsmarknaden
Den konjunkturuppgång som inleddes under år 1994 förstärktes under slutet av
året allt eftersom uppgången spred sig i ekonomin. Konjunkturuppgången har nu
börjat få effekt på sysselsättningen. Under årets första två månader har antalet
sysselsatta ökat med 83 000 personer jämfört med samma period förra året.
Sysselsättningen har emellertid inte ökat lika kraftigt som produktionen. Det
förklaras främst av en ökad medelarbetstid, en minskad frånvaro och en kraftig
och önskad produktivitetsförbättring inom främst industrin. Trots den relativt
kraftiga ökningen av antalet sysselsatta är det fortfarande 526 000 färre
sysselsatta nu jämfört med år 1990.
Tabell1
1000-tal
Jan-feb Jan-feb förändring
1994 1995
Antal personer i arbetskraften 4 178 4 239 61
Antal arbetade timmar (10.000-tal) 123,9 128,9 5
Antal sysselsatta 3 821 3 904 83
därav fast anställda 3 024 3 017 -7
tidsbegr. anställda 369 443 74
Antal personer i arbete 3 399 3 497 98
Antal arbetslösa 358 335 -23
Antal långtidsarbetslösa 141 123 -18
Relativ arbetslöshet % totalt 8,6 7,9 -0,7
kvinnor 6,7 6,6 -0,1
män 10,3 9,1 -1,2
Källa: AKU
Arbetslösheten har minskat med 23 000 eller 0,7 procentenheter det senaste året.
Att arbetslösheten minskat mindre än vad antalet sysselsatta ökat beror, förutom
på den minskande frånvaron, också på att antalet personer som söker sig ut på
arbetsmarknaden ökat. Det senare är något som normalt sker när arbetslösheten
går ner och chanserna att få ett arbete ökar. Det beror också på att allt fler
lämnar olika utbildningsåtgärder och på det stora antalet flyktingar från f.d.
Jugoslaven som tagits emot i Sverige under de senaste åren.
Det totala antalet öppet arbetslösa och personer i olika konjunkturberoende
åtgärder har minskat kraftigare än den öppna arbetslösheten. I februari 1995 var
motsvarande 13 % av arbetskraften öppet arbetslös eller i någon
konjunkturberoende åtgärd. Det motsvarar en minskning med 1,2 procentenheter på
ett år, eller 45 000 personer.
Den öppna arbetslösheten var i februari 1995, enligt AKU, 7,6 %. Bland ungdo-
marna var den mer än dubbelt så hög, eller 15,5 %. Ungdomarnas möjlighet att få
ett arbete under konjunkturuppgångnen är sannolikt större än för många andra
grupper. Ungdomsarbetslösheten utgör dock fortfarande ett stort problem och det
finns en risk att ungdomar med en dålig utbildning m.m. stannar kvar i
arbetslöshet. Alla ungdomar behövs om vi skall kunna utveckla vår välfärd.
Budskapet från arbets- och vuxenlivet måste vara att alla behövs. Regeringen
kommer att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen bland ungdomar och ha
en beredskap för ytterligare åtgärder om det skulle behövas.
Under senare hälften av 1980-talet var arbetslösheten i stort sett lika stor
bland män som bland kvinnor. Samtidigt ökade kvinnorna sitt förvärvsdeltagande
mer än männen. Lågkonjunkturen under början av 1990-talet drabbade framför allt
de delar av arbetsmarknaden som av tradition domineras av män, medan nedgången
inom den kvinnodominerade offentliga sektorn kunde hållas tillbaka med hjälp av
olika arbetsmarknadspolitiska insatser. Resultatet av dessa samverkande faktorer
blev att sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män för första gången i histo-
rien kom att ligga på i stort sett samma nivå. Skillnaden i det relativa
arbetslöshetstalet mellan män och kvinnor ökade däremot och uppgick som mest
till ca fyra procentenheter under början av år 1994.
Det förbättrade läget på arbetsmarknaden har främst gällt samma branscher som
drabbades hårdast under lågkonjunkturen. Det förbättrade läget har därför främst
kommit männen till del. Antalet sysselsatta män har ökat mer än antalet
sysselsatta kvinnor. Arbetslösheten bland män minskar medan den i stort sett
kvarstår på en oförändrad nivå för kvinnor. I februari 1995 var den öppna
arbetslösheten bland kvinnor enligt AKU 6,3 % och bland män 8,8 %. För ett år
sedan var motsvarande tal 6,3 % resp. 10,0 %. Eftersom arbetsmarknaden är starkt
könsuppdelad finns det anledning att särskilt uppmärksamma utvecklingen inom den
offentliga sektorn. Risken för att den höga arbetslösheten bland kvinnor skall
permanentas är stor. Det är således viktigt att bryta upp den könsuppdelade
arbetsmarknaden.
Arbetslösheten under lågkonjunkturen i början av 1990-talet drabbade generellt
sett invandrare hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten var under år
1994 nästan tre gånger så hög bland vissa invandrargrupper som bland svenskar.
Invandrarna utgörs av en heterogen grupp människor med sinsemellan stora
olikheter i såväl kulturella mönster som språktillhörighet. Den svåraste
situationen på arbetsmarknaden har arabisktalande invandrare där nästan hälften
av männen i arbetskraften och 60 % av kvinnorna är arbetslösa.
Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än var
tredje öppet arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader. Andelen är
något högre bland män än bland kvinnor. Bland de arbetslösa över 55 år är mer än
var annan långtidsarbetslös.
Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga
anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt arbets-
förmedlingens statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som var
inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande eller i någon
arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit oavbrutet inskrivna i mer än
två år. Bara under det sista året har antalet ökat med 30 000 personer eller
20 %. Det är dock en lägre ökningstakt än tidigare. Mer än var fjärde
arbetssökande på arbetsförmedlingen har stått utanför den ordinarie
arbetsmarknaden under en mycket lång tid. Denna andel är betydligt större bland
personer över 60 år och bland utomnordiska invandrare.
4 Sysselsättning och tillväxt
Den i nuläget viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet
att expandera. Först då kan sysselsättningen öka kraftigt och arbetslösheten
pressas ned och Sverige komma tillbaka till full sysselsättning. De små och
medelstora företagen har en central roll för att få tillstånd en utveckling med
hög, stabil och hållbar tillväxt samt ökad sysselsättning. Tidigare erfarenhet
visar att det är i de små och medelstora förtegen som den största
sysselsättningstillväxten kan ske. Politiken behöver inriktas därför på att
understödja tillväxtkraften i dessa företag. Viktigast av allt är att undanröja
hinder som dessa företag möter på marknaden. Det kan gälla brist på kapital,
svårigheter att ta till sig ny teknink och utnyttja kompetens m.m.
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en flexibel arbets-
marknad och för att därigenom främja en hållbar ekonomisk tillväxt, stabilitet
och en rättvis fördelning. Det är nödvändigt att flexibiliteten på ar-
betsmarknaden inte bara upprätthålls utan också förbättras om vi skall klara
våra långsiktiga ekonomiska mål. Tillåts långtidsarbetslösheten att växa och
permanentas minskar dramatiskt arbetsmarknadspolitikens möjlighet att tillgodose
arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och upprätthålla ett så starkt utbudstryck att
löneökningarna kan begränsas till den nivån som råder i våra viktigaste
konkurrentländer. Det långsiktiga målet är full sysselsättning i hela landet,
med bibehållen prisstabilitet.
Investerings- och byggstimulanser
I överenskommelsen med Miljöpartiet ingår att 2 miljarder kronor av syssel-
sättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram för att minska
arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler. Nu
föreslås att ett sådant program införs. Tyngdpunkten i programmet bör ligga på
åtgärder som kan genomföras på ett sådant sätt och i sådan tid att de ger ett
väsentligt bidrag till byggsysselsättningen redan på kort sikt.
Bostadsinvesteringarna har sjunkit till en historiskt sett mycket låg nivå.
Antalet påbörjade lägenheter var 12 000 såväl år 1993 som år 1994. Enligt
Boverkets långsiktsprognos beräknas över 30 000 lägenheter årligen efterfrågas
mellan år 1994 och år 2000. Den höga räntenivå som kan förutses innevarande år
håller sannolikt tillbaka bostadsbyggandet.
En starkt bidragande orsak till den höga inflationen under slutet av 1980-
talet var den överhettning som då rådde inom byggsektorn. Ett viktigt led i
stabiliseringspolitiken och inflationsbekämpningen är att utjämna de kraftiga
svängningarna i bostadsbyggandet för att motverka att en motsvarande
överhettning uppstår. Vidare finns redan nu en överhängande risk för en brist på
bostäder i expanderande områden. En hög rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter
att det finns bostäder i de områden där arbetskraftsefterfrågan ökar. Det låga
bostadsbyggandet riskerar att leda till att anpassningen på arbetsmarknaden inte
fungerar så väl som den skulle behöva. Det kan leda till onödiga
överhettningstendenser i vissa regioner.
Det finns således ett behov av att på kort sikt stimulera fram ett ökat
bostadsbyggande. Regeringen föreslår därför att ett tidsbegränsat investe-
ringsbidrag för nyproduktion införs under tiden den 20 april 1995 till den
31 december 1996.