Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1994 Skr. 1994/95:183 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 mars 1995 Ingvar Carlsson Mats Hellström (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1994. Innehållsförteckning Skrivelse Den svenska krigsmaterielexporten år 1994 Förord.................................... 3 1 Lagen om krigsmateriel.................... 3 2 Krigsmaterielinspektionen................. 4 3 Regeringens riktlinjer för krigsmateriel- export.................................... 4 4 Rådgivande nämnden för krigsmateriel- exportfrågor.............................. 5 5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd........... 6 6 Information om vapenexportpolitiken....... 6 7 Krigsmaterielexporten år 1994............. 6 8 Internationell öppenhet om vapenöver- föringar.................................. 7 9 Antipersonella landminor.................. 8 Bilaga 1 Allmän bakgrund........................... 10 2 Beviljade utförseltillstånd............... 10 3 Faktiska leveranser....................... 12 4 Geografisk fördelning..................... 15 5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m....................................... 18 6 Militärt inriktad utbildning.............. 18 7 Redovisning av ägande i utländska rätts- subjekt................................... 19 8 De exporterande företagen................. 19 Utdrag ur protokoll vid regeringssamman- träde den 30 mars 1995.................... 20 Den svenska krigsmaterielexporten år 1994 Förord Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna. Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. 1 Lagen om krigsmateriel Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:588) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förordningar. I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på grundval av en genomgripande översyn av krigsmaterielexporten. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61). Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel. Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan regeringens tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd av regeringen. Med utlandssamverkan förstås export eller annat tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas. Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning. Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid, medan icke förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel. Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna finns i krigsmaterielförordningen. 2 Krigsmaterielinspektionen Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI är även regeringens beredningsorgan för ärenden som rör export av krigsmateriel. Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa fall Näringsdepartementet. Det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel har bemyndigats att pröva ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt. KMI bereder förutom tillståndsärenden också de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export eller annan utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till KMI kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som görs. KMI har löpande kontakter med företagen i dessa frågor. 3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes, som tidigare har nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som tidigare, dvs. att regeringen inte bör ge tillstånd till export till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya, tidigare oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel. Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas legitim export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också föremål för en politisk prövning. Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell grund för tillståndsprövningen. Regeringen prövar dock varje utförselärende för sig. 4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden höll år 1994 nio sammanträden. Den sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder överläggningarna. Vid nämndens sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska avdelning med bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt Försvarsdepartementet med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse. Inspektören redovisar därefter samrådet för det föredragande statsrådet. Alla principiellt viktiga ärenden behandlas i rådgivande nämnden vars månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Enhällighet eftersträvas vid bedömningen av utförselärendena i nämnden. Regeringen fäster stor vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt en utförselansökan eller annan förfrågan blir detta som regel också regeringens beslut. Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta beredningen. Det är regeringen som, efter en totalbedömning av alla för ärendet betydelsfulla omständigheter bär ansvaret för beslut i krigsmaterielärenden. Totalbedömningen görs med utgångspunkt från de grundläggande riktlinjerna och i en restriktiv anda. Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om. 5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1994 höll rådet tre sammanträden. 6 Information om vapenexportpolitiken KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning, regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar 1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken, den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften ges också ut på engelska, franska, tyska och spanska i syfte att främja kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område. 7 Krigsmaterielexporten år 1994 Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har KMI utarbetat en redogörelse för år 1994 (bilaga). I regeringens skrivelse 1993/94:237 med redogörelse för de svenska exportleveranserna för år 1993 framgick att värdet av den nya, utvidgade klassificeringen innebar en statistisk ökning av den svenska exporten med drygt 1 miljard kronor. Jämfört med bestämmelserna i den tidigare lagen minskade dock den jämförbara exporten med 33 procent från år 1992 till 1993. Utförseln av krigsmateriel under år 1994 ökade med 11,1 procent eller från 2 863 miljoner kronor år 1993 till 3 181 miljoner kronor år 1994. Exporten av krigsmateriel för strid ökade med 10,8 procent eller från 1 216 miljoner kronor år 1993 till 1 347 miljoner kronor år 1994. För övrig krigsmateriel uppgick uppgången i exporten till 11,4 procent motsvarande en ökning från 1 647 miljoner kronor år 1993 till 1 834 miljoner kronor under år 1994. Räknat i fasta priser steg exporten med 7,5 procent år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid och för övrig krigsmateriel var motsvarande tal en uppgång med 7,3 resp. 7,6 procent. En enskild affär med Singapore svarade för hela 18,3 procent av den totala krigsmaterielexporten. Regeringen har under år 1994 beviljat utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till ett värde av 4 589 miljoner kronor, varav 2 072 miljoner kronor avser krigsmateriel för strid och 2 517 miljoner kronor övrig krigsmateriel. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 24,8 procent år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid uppgick motsvarande värde till 2 072 miljoner kronor år 1994, vilket representerar en ökning med 6,7 procent. För övrig krigsmateriel uppgick värdet av beviljade uförseltillstånd till 2 517 miljoner kronor, vilket motsvarar en nedgång med 39,5 procent jämfört med år 1993. Räknat i fasta priser minskade värdet av beviljade tillstånd år 1994 med 27 procent. För krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 3 procent, medan för övrig krigsmateriel noterades en nedgång med 41 procent. 8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar Förenta Nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Enligt vissa definitioner skall handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med försvarets myndigheter sammanställer Krigsmaterielinspektionen aktuella uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN. För FN-registrets andra år, 1993, lämnade 86 av FN:s då 184 medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) uppgifter om sin export och import av de sju kategorierna tyngre vapen. Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar i världshandeln med aktuella tyngre vapensystem. Förenta Nationernas register över konventionella vapen år 1993. (Uppgifter för 1994 föreligger hösten 1995) __________________________________________________________ Antal Varav Sverige registrerade ______________ vapenöverföringar Export Import kalenderåret 1993 Stridsvagnar 2 921 0 0 Pansrade stridsfordon 2 060 39[1] 24[2] Grovt artilleri 386 0 0 Stridsflygplan 351 0 0 Attackhelikoptrar 117 0 0 Stridsfartyg 31 0 0 Missiler/lavetter 4 506 0 0 _________________________________________________________ Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för större öppenhet om vapentransfereringar. I Europeiska organisationens för säkerhet och samarbete (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 53 länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-registret förutses fr.o.m. i år att ske med övriga medlemmar av EU. Som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område har sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Få andra länder torde redovisa sin vapenexport med motsvarande öppenhet och detaljeringsgrad. 9 Antipersonella landminor Sverige har under 1994 innehaft ordförandeskapet för förberedelsearbetet inför den planerade översynskonferensen hösten 1995 avseende 1980 års konvention om särskilt inhumana vapen. Inom ramen för detta arbete föreslog Sverige i augusti 1994 att i landmineprotokollet under konventionen införa regler om ett totalförbud för antipersonella landminor. Sverige har inte exporterat några minor av denna typ sedan slutet av 1970-talet. Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land. I FN:s generalförsamling stod Sverige som medförslagsställare till en resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att snarast deklarera sådana moratorier. **Fotnot** [1]Utförsel av 13 pansarkarossbilar modell kp 42 till vardera Estland, Lettland och Litauen som gåva under det s.k. suveränitetsstödet till dessa länder. [2]Införsel från Tyskland av 9 splitterskyddade trupptransportfordon MT-LB som tidigare tillhört DDR och import av 15 hjulgående pansarskyttefordon SISU från Finland för FN-tjänst. Svensk krigsmaterielexport år 1994 1 Allmän bakgrund Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer kontinuerligt marknadsföringen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 185 företag, varav ca 35 är aktiva - är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till KMI. Dessa redovisningar, tillsammans med uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras och bearbetas inom KMI. I propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigs- materielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmateriel- exporten år 1994. 2 Beviljade utförseltillstånd Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan 1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avser leveranser under flera kalenderår. Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågan om tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1994 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget motsvarar 96 % av det totala värdet av givna tillstånd. Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1987-1994 jämte antalet regeringsbeslut och dessas värde av det sammanlagda värdet av givna tillstånd. ____________________________________________________ År Värde Härav regeringsbeslut mkr i ___________________________ löpande priser mkr % av värdetAntal _____________________________________________________ 1987 5 383 5 320 99 285 1988 6 405 6 333 99 380 1989 7 247 7 100 98 312 1990 2 980 2 912 98 328 1991 2 559 2 511 98 350 1992 3 360 3 287 98 241 1993 6 105 5 916 97 368 1994 4 589 4 415 96 260 Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd beräknat i fasta priser. Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1987-1994 i löpande priser och i 1968 års prisnivå[1] jämte den procentuella volymändringen. ____________________________________________________ År Värde i löpandeVärde i fasta Ändring i fasta priser priser priser i % jäm- mkr mkr fört med före- gående år ____________________________________________________ 1987 5 383 1 194 + 22 1988 6 405 1 366 + 14 1989 7 247 1 455 + 6 1990 2 980 578 - 60 1991 2 559 478 - 17 1992 3 360 628 + 31 Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK 1993 6 1051 9424 162 1 030 328 702 - - - 1994 4 5892 0722 517 749 338 411 -27 +3-41 (-24,8%) (+6,7%)(-39,5%) ____________________________________________________ 3 Faktiska leveranser KMI:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad materiel som redovisas av exportföretagen. Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport. Under år 1994 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 347 miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 834 miljoner kronor, dvs. tillsammans 3 181 miljoner kronor. Jämfört med år 1993 ökade exporten av krigsmateriel under år 1994 med 11,1 %. För krigsmateriel för strid uppgick motsvarande tal till + 10,8 % och för övrig krigsmateriel till + 11,4 %. Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1985-1994 i löpande priser och 1968 års prisnivå[2], m.m. ____________________________________________________ År Sveriges Krigsmaterielexport totala ____________________________________ varuexportlöpande andel avfasta ändring (löp.priser)priser varuexp.priseri fasta priser mkr mkr % mkr % _____________________________________________________ 1985 259 985 2 137 0,82 511 -7,8 1986 265 100 3 243 1,22 746 +46,0 1987 281 433 4 427 1,57 981 +31,5 1988 304 782 6 155 2,02 1 313 +34,0 1989 332 580 6 005 1,81 1 206 -8,1 1990 339 850 3 327 0,98 645 -46,5 1991 332 779 2 705 0,81 505 -21,7 1992 326 031 2 753 0,84 514 +1,8 Summa KS ÖK 1993 388 290[3]2 8631 2161 6470.74 483 - Jämförelsevärde 19931 850 0.47 313 -33 1994 471 217[4]3 1811 3471 8340,68 519 +7,5 (+11,1%) (+10,8%) (+11,4%) ____________________________________________________ Krigsmaterielexporten utgjorde år 1993 ca 0,74 % av Sveriges totala varuexport. Motsvarande andelar för krigsmateriel för strid utgjorde 0,31 % och för övrig krigsmateriel 0,42 %. Denna andel sjönk under år 1994 till ca 0,68 %, varav 0,29 % utgjorde krigsmateriel för strid och 0,39 % övrig krigsmateriel. Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens leveransdeklarationer till KMI, är den enda som på ett korrekt sätt anknyter till krigsmateriellagstiftningen. I den allmänna utrikeshandelstatistiken, som grundas på tullmyndigheternas uppgifter till Statistiska centralbyrån, särskiljs inte krigsmateriel från civila produkter annat än på några snävt avgränsade områden. Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under åren 1990-93, med en mindre uppgång under 1994. En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den minskning av beviljade utförseltillstånd som registrerats för år 1994 torde i linje med detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik. **Fotnot** [1]Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts. [2]Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts. [3]Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1993 har i årets sammanställning korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1993/94:237 om krigsmaterielexporten år 1993. Korrigeringen innebär ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav. [4]Preliminär uppgift för varuexporten under år 1994. Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1993-1994 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden ______________________________________________________ 1994 1993 Krigsmateriel för strid KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0 KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 61 53 KS3 Ammunition 129 126 KS4 Robotar, raketer, torpeder, bomber 382 399 KS5 Eldledningsutrustning 119 535 KS6 ABC-stridsmedel 0 0 KS7 Krut och sprängämnen 76 74 KS8 Krigsfartyg 581 29 KS9 Stridsflygplan 0 0 KS10 Stridsfordon 0 0 KS11 Riktade energivapen 0 0 ______________ SUMMA 1 347 1 216 Övrig krigsmateriel ÖK21 Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m 1 1 ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen delar m.m. 69 97 ÖK23 Övningsammunition m.m. 157 161 ÖK24 Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. 52 81 ÖK25 Spanings- och mätutrustning m.m 680 457 ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 8 0 ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 1 0 ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 27 88 ÖK29 Flygplan utformade för militärt bruk m.m. 151 137 ÖK30 Fordon utformade för militärt bruk m.m. 328 506 ÖK31 Riktade energivapen 0 0 ÖK32 Fortifikationer 0 0 ÖK33 Elektronisk utrustning för militärt bruk 33 14 ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk utrustning 5 2 ÖK35 Övningsmedel 245 92 ÖK36 Tillverkningsutrustning 69 10 ÖK37 Programvara 7 0 _______________ SUMMA 1 834 1 647 Till den redovisning av exporten 1994 som framgår av tabell 4 kan följande kommentarer göras beträffande vissa produktområden. Inom grupperna ÖK21, KS2, ÖK22, KS3 och ÖK23 har utförseln till ca 50 % av värdet avsett pansarvärnsvapen med ammunition och återstoden luftvärnskanoner med ammunition i första hand för fartygsbeväpning. Inom grupperna KS4 och ÖK24 har över 80 % avsett pansarvärns- och luftvärnsrobotsystem. Inom grupperna KS5 och ÖK25 har utförseln varit fördelad med 50 % på sikten för robotar och eldledningsystem för fartyg och med 50 % på spaningssystem och komponenter. En stor del av de senare produkterna utgjorde före år 1993 ej krigsmateriel. Inom gruppen ÖK30 utgjordes utförseln huvudsakligen av fordon som före år 1993 ej klassificerades som krigsmateriel. 4 Geografisk fördelning Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning på dels skilda regioner, dels skilda länder. Den regionala sammanställningen ger vid handen att Norden och övriga Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande tendens. Västeuropa mottog år 1994 ca 42 % av den svenska krigmaterielexporten. Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1990-1994 _______________________________________________________________ 199019911992 1993 1994 _______________________________________________________________ Summa KS ÖK Summa KS ÖK Norden 27 46 45 35 34 36 18 10 24 Övriga Västeuropa 25 35 23 31 44 21 24 23 25 Central- och Östeuropa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordamerika 8 12 9 9 6 11 13 13 12 Latinamerika 1 0 1 1 3 0 1 1 1 Australien och Nya Zeeland 1 0 17 9 12 7 6 2 9 Asien 37 6 5 14 0 24 38 51 28 Afrika 1 0 0 0 0 1 1 1 1 ______________________________________________________________ Antal länder 33 36 40 44 46 I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1992-1994. Under 1994 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 46 länder. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd har vidare meddelats utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 22 länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Australien, Belgien, Canada, Danmark, Estland, Etiopien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen Schweiz, Spanien, Storbritannien,Tanzania, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så att OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika och Australien, kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel, under år 1994 motsvarande ca 61 % av utförseln. Asiens andel av exporten ökade samtidigt kraftigt från 14 % år 1993 till 38 % år 1994. Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1992-1994 fördelad på länder ________________________________________________________________ 1994 1993 1992[5] ________________________________________________________________ KS ÖK Summa KS ÖK Summa ________________________________________________________________ Amerikas Förenta Stater 94,5 134,1 228,6 37,9 114,2 152,1 169,6 Australien 23,0 165,8 188,8 143,1 117,8 260,9 473,4 Bahrain - 3,0 3,0 - 3,1 3,1 - Belgien 38,6 4,3 42,9 160,2 5,4 165,5 94,4 Brasilien 6,8 4,8 11,6 23,3 4,4 27,6 9,6 Canada 87,6 77,2 164,8 37,9 63,7 101,6 67,0 Danmark 11,5 45,7 57,2 32,9 71,2 104,1 123,2 Finland 2,8 58,3 61,1 52,0 111,8 163,8 523,5 Frankrike 0,6 42,6 43,2 1,6 24,6 26,2 11,1 Förenade Arabemiraten - 15,5 15,5 - 0,2 0,2 - Indien - 158,4 158,4 - 42,2 42,2 6,1 Indonesien 11,7 0,8 12,5 - 0,6 0,6 4,0 Irland - 0,5 0,5 - 2,7 2,7 0,1 Italien 1,6 2,6 4,2 9,9 5,1 15,1 7,8 Japan - 18,7 18,7 0,4 15,3 15,7 26,4 Kina - - - - 4,2 4,2 - Republiken Korea - 5,4 5,4 - 1,7 1,7 - Kuwait - 8,0 8,0 - 31,9 31,9 - Malaysia 33,3 90,5 123,8 - 48,1 48,1 64,9 Mexico - 2,0 2,0 - 1,5 1,5 0,1 Nederländerna 1,3 12,0 13,3 0,1 32,7 32,8 132,9 Norge 113,5 349,0 462,5 334,9 409,3 744,3 589,5 Nya Zeeland 0,0 6,7 6,7 - 0,6 0,6 0,1 Oman - 2,2 2,2 - 1,7 1,7 - Pakistan 57,1 0,9 58,0 - 28,8 28,2 2,8 Ryssland - - - - 3,5 3,5 - Schweiz 40,0 15,0 55,1 67,4 70,0 137,5 9.0 Singapore 580,6 155,2 735,8 3,7 139,1 142,8 21,4 Spanien 0,0 2,5 2,5 - 3,9 3,9 2,4 Storbritannien 2,1 226,1 228,2 6,8 116,9 123,7 51,3 Thailand - 53,8 53,8 - 75,6 75,6 0,1 Tunisien 8,9 11,0 19,9 - 9,6 9,6 11,9 Turkiet - - - 0,1 - 0,1 1,9 Förbundsrepubliken Tyskland 4,5 72,2 76,7 51,9 48,5 100,4 37,9 Uruguay - 2,0 2,0 8,6 - 8,6 11.0 Österrike 226,9 84,7 311,6 243,4 35,2 278,5 299,7 Övriga länder - 1,66 1,6 0,37 1,58 1,8 2,29 Förenta Nationerna10 - 0,7 0,7 - - -- _____________________________________________________________ Summa 1 347 1 834 3 181 1 216 1 647 2 863 2 755 5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. Under år 1994 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Malaysia, Norge (två tillstånd) och Storbritannien. Fem samarbetsavtal har granskats och godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Indien och Storbritannien (två tillstånd). Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler, m.m. granskas därvid i detalj. Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. För år 1994 gäller att 16 företag redovisat sammanlagt 162 gällande licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder. 6 Militärt inriktad utbildning Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt krigsmateriellagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom landet utan regeringens tillstånd. Under år 1994 har inget sådant tillstånd lämnats. 5 Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande krigsmaterielförteckning. 6 Andorra, Argentina, Bangladesh, Estland, Grekland, Island Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Polen, Saudiarabien och Ungern. 7 Polen. 8 Andorra, Botswana, Ghana, Island,Portugal, Saudiarabien och Ungern. 9 Andorra, Argentina, Grekland, Hongkong, Island, Mauritius, Namibia, Nepal, Portugal, Tjeckoslovakien, Ungern och Venezuela. 10Ny mottagare. 7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt Enligt krigsmateriellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel. För år 1994 gäller att sex företag redovisat ägande i 22 utländska rättssubjekt i 12 länder. 8 De exporterande företagen 186 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 35 exporterade sådan materiel under år 1994. Det främsta exportföretaget under år 1994 var Bofors AB som svarade för ca 779 miljoner kronor, eller 24,5 % av krigsmaterielexporten. Bofors AB är sedan februari 1992 ett helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB. Härutöver exporterade sex företag för mer än 100 miljoner kronor, nämligen CelsiusTech Systems AB, Ericsson Microwave Systems AB[11], Hägglunds Vehicle AB, Karlskronavarvet AB, Saab Training Systems AB och Scania CV AB. Fem företag, nämligen Bofors Explosives AB, Kockums Submarine AB, Norma Precision AB, Saab Instruments AB och Volvo Aero AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 miljoner kronor. Åtta företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa var Bofors Carl Gustaf AB, Bofors LIAB AB, Bofors Underwater Systems AB, CelsiusTech Electronics AB, FFV Aerotech AB, FMV, Saab Missiles AB och Saab-Scania AB. Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors SA Marine AB, Ericsson Components AB, Flodins Filter AB och Åkers Krutburk Protection AB. Tillsammans svarade dessa 24 företag för nästan 100 % av den svenska krigsmaterielexporten under år 1994. **Fotnot** [11]F.d. Ericsson Radar Electronics AB. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Hellström Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1994.