Post 6755 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1994/95:158 ·
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Prop. 158
1994/95:158
Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
Prop.
1994/95:158
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 februari 1995
Ingvar Carlsson
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs förslag till en ny organisation för forskning och
utveckling inom arbetslivsområdet, som framför allt syftar till en bättre
samordning och en klar uppdelning mellan utförande verksamhet och
medelsbeviljning. Förslagen innebär att de verksamhetsutförande delarna i
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden
samorganiseras i en ny Forsknings- och Uvecklingsmyndighet samt att
Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett Råd för Forskning
och Utveckling inom arbetslivsområdet. Den nya organisationen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1995.
Dessutom lämnas förslag om anslagsmedel till Arbetarskyddsverket för budgetåret
1995/96.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3
2 Lagtext.................................. 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter......... 4
2.2 Förslag till lag om tillfällig av-
vikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift.................... 5
3 Ärendet och dess beredning............... 6
4 En samordnad arbetslivspolitik........... 6
5 Kunskapsbildning och kompetensfrågor i
arbetslivet.............................. 8
6 Arbetslivsfonden......................... 9
7 Nuvarande FoU-myndigheter inom arbets-
livsområdet.............................. 10
8 Förslag till ny myndighetsorganisation
inom arbetslivsområdet................... 12
9 Institutet för FoU....................... 14
10 Rådet för FoU ........................... 18
11 Vissa övergångsfrågor.................... 19
12 Finansiering............................. 20
13 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96..... 21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 16 februari 1995.......................... 30
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter (avsnitt 2.1),
2. antar regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),
3. godkänner vad regeringen i övrigt anför om Arbetslivsfonden (avsnitt 6),
4. godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av två nya myndigheter inom
arbetslivsområdet (avsnitt 8),
5. godkänner vad regeringen anför om fördelning av medel som löper över en
längre period (avsnitt 10),
6. godkänner vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet, Institutet
för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall läggas ned (avsnitt 11),
7. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av de två nya
myndigheterna (avsnitt 12),
8. godkänner vad regeringen anför om överföringen av medel från fonden för
arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
9. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser Arbetarskydds-
verket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 13),
10. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt 13),
11. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser de båda nya
myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt
13),
12. till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 1 214 483 000 kr (avsnitt 13),
13. godkänner vad regeringen anför om att anslagssparande eller anslagskredit
budgetåret 1994/95 från ramanslagen Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning överförs till anslaget Myndigheter inom
Arbetslivsområdet (avsnitt 13).
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (1981:691) om socialavgifter[1] skall
ha följande lydelse.
4 kap.
8 §[2]
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Av influtna Arbetarskyddsavgifter
arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § förs
enligt 2 kap. 1 § förs till staten för finansie-
53,5 procent till ring av Arbetarskydds-
staten för finansiering verkets och övriga
av Arbetarskydds- arbetslivsmyndigheters
verkets, verksamhet.
Arbetsmiljöinstitutets
och Arbetslivscentrums
verksamhet.
Återstoden av
arbetarskyddsavgifterna
förs till Arbetsmiljö-
fonden.
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1989:633.
[2]Senaste lydelse 1994:198.
2.2 Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbets-
miljöavgift
Härigenom föreskrivs följande.
Med avvikelse från 2 § lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift bemyndigas
regeringen att för budgetåret 1995/96 disponera 600 miljoner kronor från
arbetslivsfonden till sysselsättningsskapande åtgärder.
_______________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av december
1996.
3 Ärendet och dess beredning
Genom beslut den 20 oktober 1994 bemyndigade regeringen en särskild utredare att
göra en översyn av strukturer och resurser inom arbetslivsområdet. Utredaren
lämnade sitt förslag till regeringen den 20 december 1994. Förslaget innebär att
de verksamhetsutförande delarna i myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning samt Arbetsmiljöfonden sammanförs i en
myndighet. Vidare föreslås att Arbetsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande
uppgifter överförs till ett forsknings- och ett utvecklingsråd inom den nya
myndigheten.
I avsikt att närmare analysera förslaget bemyndigade regeringen den 22 december
1994 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en arbetsgrupp med
uppgift att närmare föreslå hur en konsoliderad myndighet inom arbetslivsområdet
skulle kunna skapas.
Denna arbetsgrupp med chefen för Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning och cheferna för Arbetsmiljöfonden och Arbetarskyddsstyrel-
sen samt representanter för Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för
arbetslivsforskning och Arbetsmarknadsdepartementet har analyserat förut-
sättningarna för att konsolidera ifrågavarande myndigheter till en sammanhållen
organisation för att samordna och utveckla arbetslivspolitiken. Arbetsgruppen
redovisade den 6 februari 1995 sin rapport.
Arbetsgruppen har koncentrerat sin analys till organisatoriska frågor och
föreslagit att FoU-myndigheterna inom arbetslivsområdet delas upp i två: en som
är verksamhetsutförande och en som är medelsbeviljande. Detta menar
arbetsgruppen skapar bättre förutsättningar för en effektiv och tydlig organisa-
tionsstruktur inom arbetslivsområdet. Arbetsgruppen har hållit arbetsmarknadens
parter underrättade om arbetet.
4 En samordnad arbetslivspolitik
Arbetslivspolitiken rör förhållandet på arbetsplatsen ur främst två aspekter:
arbetets villkor såsom framför allt arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstider
och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, dvs. arbetsrätten. Inom
arbetsrätten behandlas framför allt frågor om arbetstagarinflytande,
förhandlingsregler m.m. och frågor om anställningsskydd. Begreppet arbetsmiljö
innefattar inte bara frågor om säkerhet och skydd mot fysiska och psykosociala
risker, utan även möjligheten till inflytande, delaktighet och utveckling.
Arbetslivspolitikens grundläggande uppgift är att förebygga arbetsskador och
ohälsa och härigenom förhindra utslagning samt hjälpa människor som drabbats av
ohälsa tillbaka till arbetslivet. Syftet med arbetslivspolitiken är också att
arbetslivet ska förändras så att människors arbetsuppgifter blir mer
stimulerande och utvecklande. Arbetslivspolitiken ska vidare medverka till att
ansvar och befogenheter sprids i organisationen så att fler får lösa sina
arbetsuppgifter i samverkan med andra. Kunskap och kompetens får en allt större
betydelse i dagens arbetsliv. En annan viktig uppgift är att föra erfarenheter
och kunskaper vidare så att positiva förändringar som skett i arbetsmiljön och
arbetsmiljöarbetet förmedlas och används.
En god arbetsmiljö och ett bra arbetsliv i övrigt hänger intimt samman med
möjligheterna att öka produktiviteten och stärka konkurrenskraften. Goda
arbetslivsbetingelser är med andra ord en förutsättning och ett medel för
produktivitet, effektivitet och kvalitet i verksamheten. Likaså minskar det
samhällets kostnader för ohälsa och utslagning. Det omvända förhållandet, dvs
att hög produktivitet medför goda arbetsförhållanden, gäller långt ifrån alltid.
Det är därför viktigt att slå fast, att arbetet med att öka tillväxten och skapa
nya jobb alltid måste gå hand i hand med ett aktivt arbetsmiljöarbete och
fortsatt förnyelse av arbetslivet.
En viktig uppgift inom arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter och
kunskaper från bl.a. Arbetslivsfondens verksamhet vidare och att vidmakthålla de
positiva förändringar i arbetslivet som bl.a. denna verksamhet har bidragit
till.
Utveckling av arbetslivet förutsätter samverkan mellan arbetsgivare och
anställda. I takt med att arbetslivet förändras växer nya samarbetsrelationer
fram. Detta får betydelse för utvecklingen av de arbetsrättsliga reglerna, som
måste bygga på dels de anställdas behov av trygghet och rättssäkerhet, dels
verksamheternas behov av flexibilitet. Hänsyn behöver också tas till den ökande
internationalisering som sker.
Det är en viktig uppgift att inom ramen för arbetslivspolitiken understödja
goda relationer mellan arbetsgivare och de anställda. En viktig del i förnyelsen
av arbetslivet är därför att modernisera arbetsrätten. Regeringen kommer inom
kort att tillkalla en kommission för att söka lösningar på de problem som
arbetsmarknadens parter anser föreligger på arbetsrättens område. Syftet är att
under medverkan från parterna finna former som medför att arbetsmarknadens
parter själva i så stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan ge de
arbetsrättsliga reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i praktiken och
blir så enkla och effektiva som möjligt.
Inom arbetstidsområdet har regeringen genom beslut den 26 januari 1995 tillsatt
en parlamentarisk kommitté (dir. 1995:6) Effekter av olika
arbetstidsförändringar m.m. som har till uppgift att dels behandla de
långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar, dels
undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk
lagstiftning samt dels utreda konsekvenserna av EU:s arbetstidsdirektiv för det
svenska regelsystemet på arbetstidsområdet. Kommitténs arbete skall vara
avslutat före utgången av år 1995.
De arbetslivspolitiska frågorna bör emellertid också ses i ett större
tillväxtpolitiskt sammanhang och då i samverkan med andra politikområden.
Särskilt gäller detta insatser och resurser lokalt och regionalt, nära
arbetsplatserna. Som ett led i detta arbete avser regeringen senare återkomma
till riksdagen med förslag om hur dessa frågor och framför allt
kompetensfrågorna i arbetslivet bör lösas. I det sammanhanget avser regeringen
också återkomma till de förslag som utredningen (Dir 1993:15) om
kunskapsspridning m.m. inom arbetslivsområdet (SOU 1994:48) presenterat.
Regeringen kommer i det följande att som ett första steg föreslå en ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet. Arbetslivsfondens verksamhet
kommer också att i korthet beröras i det följande men regeringen avser att sedan
de pågående utvärderingarna av fondens verksamhet slutförts återkomma till
riksdagen med en redovisning härom. Det fortsatta arbetet med kunskapsbildning i
arbetslivet kommer också att redovisas i följande. Slutligen behandlas anslag
för budgetåret 1995/96 för Arbetarskyddsverket och de två nya myndigheterna inom
arbetslivsområdet.
5 Kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet
På regional nivå har flera aktörer med stor kompetens och fungerande nätverk för
arbetslivs- och verksamhetsutveckling vuxit fram. I exempelvis Västerbottens län
finns A-forum Norr, som är ett regionalt kontakt- och kunskapscentrum för
förändrings- och utvecklingsarbete på arbetsplatserna. I Skaraborgs län pågår
ett arbete med att bygga upp en liknande verksamhet.
Det är viktigt att de särskilda förutsättningar som finns inom varje region tas
till vara och inte söka forma ett enhetligt system för vare sig lokal eller
regional kunskapsförmedling. I stället bör lokala och regionala initiativ tas
till att utveckla olika former av kunskapsbildning i företagen. Däremot kan det
finnas anledning att inom arbetslivsområdet på olika sätt stimulera denna
utveckling. En uppgift för de i det följande föreslagna nya myndigheterna inom
arbetslivsområdet, bör vara att på olika sätt utveckla och stödja lokal och
regional kunskapsförmedling inom arbetslivsområdet, varvid en mångfald i
ansatser bör eftersträvas.
De vittförgrenade nätverk som byggts upp av Arbetslivsfonden och
Arbetsmiljöfonden bör tas tillvara. Samordning bör vidare ske med andra
myndigheter och organisationer som har till uppgift att stimulera utveckling av
framför allt små företag. Exempel på aktörer inom detta område är förutom
högskolor och de regionala utvecklingsbolagen även myndigheter som
länsarbetsnämnder och länsstyrelser. I sammanhanget bör uppmärksammas att
regeringen i sitt budgetförslag under näringsdepartementet föreslagit att 100
milj. kr. avsätts för att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora
företag.
Till detta kan läggas att genom Sveriges medlemskap i EU kommer medel att kunna
användas för projekt inom ramen för bl.a. mål 4 i Europeiska socialfonden. Mål 4
syftar till att genom kompetensutveckling av anställda, främst i små och
medelstora företag, underlätta omställningar vid strukturförändringar och
förändring av produktionssystem. Åtgärderna skall vara förebyggande och bör
bl.a. inriktas på att främja utvecklingen av företags och individers förmåga att
efterfråga och använda ny kompetens och främja stödjande strukturer bl.a. i form
av nätverk. Programmet avser tidsperioden 1995-1999 och en särskild utredare
(dir. 1994:139) har genom beslut den 22 december 1994 fått i uppdrag att till
den 15 mars 1995 utarbeta ett program för användningen av dessa medel.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren med förslag till
inriktning av projekten samt den anslagstekniska lösningen för Sveriges
medfinansiering. Även de förslag som regeringen presenterar i det följande kan
behöva kompletteras eller förändras med hänsyn till de förslag som utredaren för
Mål 4 kommer att lägga fram. Som nämnts i det föregående avser regeringen senare
också återkomma till riksdagen med förslag hur framför allt kompetensfrågorna i
arbetslivet kan lösas i samverkan mellan flera politikområden.
6 Arbetslivsfonden
Regeringens förslag: 600 miljoner kronor från
arbetslivsfonden förs över till statsbudgetens
inkomsttitel som delfinansiering av vissa arbets-
marknadspolitiska satsningar.
Arbetslivsfondens verksamhet upphör den 1 juli 1995 (prop. 1992/93:100 bil. 11,
bet. AU12, rskr 203). Enligt uppgift från Arbetslivsfonden beräknas minst 600
miljoner kronor återstå av fondens medel vid utgången av juni 1995. Som
delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningarna som föreslagits i
höstens ekonomisk-politiska proposition föreslår regeringen att 600 miljoner
kronor från arbetslivsfonden förs över till statsbudgetens inkomsttitel (2811)
Övriga inkomster av statens verksamhet. För att möjliggöra en sådan överföring
föreslår regeringen en särskild tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift. I enlighet härmed har inom Arbets-
marknadsdepartementet upprättats förslag till lag om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Det bör ankomma på regeringen att med
stöd av lagen besluta om överföringen av medlen under budgetåret 1995/96.
Sedan den Centrala arbetslivsfonden kommit in till regeringen med sin
slutredovisning och de olika utvärderingar om fondens verksamhet slutförts avser
regeringen återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av de resultat
och effekter som den Centrala och de Regionala arbetslivsfondernas insatser har
givit upphov till. Regeringen avser vidare att senare ge Kammarkollegiet i
uppdrag att efter samråd med det nya FoU-institutet på arbetslivsområdet som
regeringen kommer att föreslå i det följande ansvara för den ekonomiska
redovisning som av praktiska och administrativa skäl kvarstår efter den 30 juni
1995.
7 Nuvarande FoU-myndigheter inom arbetslivsområdet
Ett viktigt område inom arbetslivspolitiken är de FoU-verksamheter som bedrivs
inom sektorn. Dessa är av stor betydelse inte bara för den enskildes
arbetsförhållanden utan även för näringslivet i stort.
En stor del av statens resurser inom arbetslivsområdet används till
FoU-verksamhet vid särskilda institut och vid universitet och högskolor. I dag
finns tre myndigheter inom området: Arbetsmiljöinstitutet (AI), Institutet för
arbetslivsforskning (ALFI) och Arbetsmiljöfonden (AMFO).
Arbetsmiljöinstitutet
Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt forskningsorgan genom att
forskningsavdelningen vid Arbetarskyddsstyrelsen bröts ur styrelsen år 1987.
Forskningsavdelningen hade i sin tur sitt ursprung i det arbetsmedicinska
institutet som fördes till Arbetarskyddsstyrelsen år 1972.
Institutets uppgifter är enligt förordningen (1988:732) med instruktion för
Arbetsmiljöinstitutet att bedriva och främja forskning, utbildning och
dokumentation samt sprida information i syfte att förbättra arbetsmiljön. Vid
institutet arbetar ca 380 personer varav ca 310 i Solna och ca 70 i Umeå.
Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi,
teknik och toxikologi. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och
riktad grundforskning. Verksamheten bedrivs i samarbete med högskolor,
företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både inom och utom Norden.
Institutet arbetar tvärvetenskapligt inom vissa prioriterade områden. Under
budgetåret 1992/93 prioriteras följande tvärvetenskapliga områden:
belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar,
olycksfall, datorn som hjälpmedel samt elektromagnetiska fält. Vidare arbetar
institutet inom fyra s.k. programområden: god arbetsmiljö för ungdomar, god
arbetsmiljö för äldre, god arbetsmiljö i vården samt yrkesförarnas arbetsmiljö.
Institutet svarar också för utbildningen av personal inom företagshälsovården
och andra målgrupper. Vid institutet finns ett nationellt ansvars- och
expertbibliotek för arbetsmiljöområdet. Institutet har också ett omfattande
internationellt samarbete.
Institutet för arbetslivsforskning
Institutet för arbetslivsforskning, tidigare benämnt Arbetslivscentrum, tillkom
år 1976 för att bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet. Efter beslut i riksdagen våren 1991
har institutet genomgått en omfattande omstrukturering. Institutet är numera ett
renodlat forskningsinstitut. Institutets uppgift är enligt förordningen
(1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning att bedriva
arbetsmarknads- och arbetslivsforskning som rör relationerna på arbetsmarknaden
och i arbetslivet samt produktivitets- och inflytandefrågor och
arbetsorganisation.
Vid institutet arbetar ca 60 personer, varav 35 är fasta anställningar.
Institutet har en mångvetenskaplig och interdisciplinär forskningsmiljö och
bedriver framför allt problemorienterad forskning. För närvarande koncentreras
forskningsinsatserna till fyra program: internationalisering och europapolitik
samt kompetens, produktivitet och arbetsplatsutveckling, arbetsmarknadspolitik
och partsintressenas omvandling samt kvinnoforskning. Institutet samarbetar med
högskolor och universitet, bedriver doktorandutbildning och samarbetar med ett
stort antal utländska forskare.
Arbetsmiljöfonden
Arbetsmijöfonden är i dag landets största finansiär av forsknings- och
utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet. Fondens intäkter från arbetar-
skyddsavgiften uppgår f.n. till ca 550 milj.kr.
Arbetsmiljöfondens uppgifter är enligt förordningen (1991:1158) med instruktion
för Arbetsmiljöfonden att initiera och stödja sådan forskning och utveckling
samt utbildning, information och kunskapsförmedling som kan motverka uppkomsten
av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö samt om
arbetslivsfrågor i övrigt.
En stor del av fondens FoU-stöd går till universitet och högskolor. Stödet sker
i ökad utsträckning i form av samlade och långsiktiga satsningar inom
prioriterade områden. Utöver enskilda projekt finansierar fonden ramprogram och
tidsbegränsade anställningar som forskare. Därigenom stimuleras en långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom högskolan.
Fondens satsning på samhällsvetenskaplig forskning har efter hand ökat men
fortfarande dominerar den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska
forskningen. Inom de samhällsvetenskapliga och medicinska områdena är fonden en
av de största offentliga finansiärerna.
Utöver stöd till arbetslivsforskningen ger fonden stöd till utveckling av
produkter, system och tjänster samt till försöksverksamhet på arbetsplatser. Det
senare sker inom ramen för samlade utvecklingsprogram med givna teman. Fonden
ger också ett omfattande stöd till kunskapsförmedling och utveckling av nya
former för denna. Stor vikt läggs vid att skapa nätverk mellan olika aktörer och
främja kontakter mellan forskare och arbetslivet liksom också vid att främja det
internationella utbytet inom området.
Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning och information riktade till
olika målgrupper, bl.a. till skyddsombud, arbetsledande personal m.fl. Dessutom
ger fonden bidrag till verksamheten med regionala skyddsombud.
8 Förslag till ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att en ny
FoU-myndighet samt ett medelsbeviljande råd för
forskning och utveckling bildas inom arbetslivsom-
rådet. Myndigheterna inrättas den 1 juli 1995.
Skälen för regeringens förslag: En av landets viktigaste politiska frågor är
sysselsättningen. Den omfattande arbetslösheten riskerar inte bara att skapa
allvarliga marginaliseringsproblem och en uppdelning av arbetsmarknaden utan den
försvårar också arbetslivspolitikens mål att skapa hälsosamma arbetsmiljöer och
utvecklande arbeten.
Arbetslöshetens många negativa effekter ställer såväl arbetsmarknads- som
arbetslivspolitiken inför nya utmaningar och problem. Dessutom utvecklas
arbetslivet och arbetsmarknadens förhållanden i en allt snabbare takt: ny teknik
och flexibla produktionssystem skapar nya hälsoproblem och nya krav på
kompetensutveckling. Löne- och anställningsvillkoren har förändrats för många
yrkesgrupper, arbetsmarknadens och arbetslivets institutionella förhållanden och
samarbetsformerna mellan parterna har förändrats. Till den snabba
utvecklingstakten kommer också att förändringsmönstret är komplext och
svårtolkat. Olika delområden såsom arbetsmarknads- och
sysselsättningsförhållanden påverkar och påverkas av arbetslivspolitikens
utformning inom områdena arbetsmiljö, arbetsrätt och arbetsorganisation.
Med utvecklingen följer att den arbetslivsforskning som utförs inom området,
måste organiseras och bedrivas på ett sådant sätt att den kan bidra till
kunskapsutveckling kring komplexa och sammansatta utvecklingsmönster. Detta
förutsätter inte bara bättre överblick, nya prioriteringsmöjligheter inom
forskningsfältet som helhet och bättre integration, utan också att den forskning
som bedrivs formas och utvecklas i takt och samklang med de utvecklingsmönster
och problem som präglar arbetsliv och arbetsmarknad.
För den sektorforskning som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet
för arbetslivsforskning är en sådan praktiknära och relevansorienterad
forskningsinriktning särskilt viktig. Genom en samorganisation och samverkan
mellan olika verksamhetsgrenar som forskning, utbildning, kompetensutveckling,
kunskapsförmedling och praktisk arbetslivsutveckling stärks möjligheterna att
upprätthålla en sådan forskningsprofil.
Regeringen föreslår i enlighet med arbetsgruppens förslag att de verk-
samhetsutförande delarna i de tre berörda myndigheterna samorganiseras i en ny
FoU-myndighet. Regeringen anser att det är principiellt viktigt att de
huvudverksamheter som skall ingå i den nya myndigheten organiseras och bedrivs
på sådant sätt att de bidrar till att upprätthålla och stärka forskningens
kvalitet och relevans, å ena sidan och till att, i vid betydelse föra ut och
tillämpa forskningens resultat å den andra. Utbildningsinsatser, forskarstödda
utvecklingsprojekt och informationsverksamheter är exempel på sådana
verksamhetsåtaganden.
Den nya FoU-myndighetens huvudsakliga verksamhet består i att bedriva forskning
och utveckling. Eftersom forskningsutförande och medelstilldelning till
forskningen av principiella skäl bör särskiljas föreslår regeringen i likhet med
arbetsgruppens förslag att Arbetsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande
funktion överförs till ett Råd för forskning och utveckling. Med ett fristående
forsknings- och utvecklingsråd ges alla forskare lika möjligheter att konkurrera
om medel, vilket bidrar till att upprätthålla och höja den vetenskapliga
kvaliteten på forskningen.
Det är viktigt att arbetsmarknadens parter och andra intressenter inom
arbetslivsområdet på lämpligt sätt ges goda möjligheter att delta och utöva
inflytande i såväl FoU-myndighetens verksamhetsområden som i forsknings- och
utvecklingsrådets verksamhet. Det är angeläget att verksamheterna organiseras
och bedrivs på sådant sätt att det skapas goda möjligheter för arbetslivets
företrädare att såväl ta ansvar för som att kanalisera sina krav och
förväntningar på verksamheterna.
Regeringens förslag innebär att två nya myndigheter inrättas den 1 juli 1995
och ersätter de nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för
arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden. Vissa övergångsfrågor behandlas i
avsnitt 11.
I det följande berörs först den föreslagna FoU-myndigheten nedan benämnd
institutet för FoU, därefter den föreslagna medelsbeviljningsmyndigheten, nedan
benämnd rådet för FoU.
9 Institutet för FoU
Regeringens förslag: En ny myndighet med uppgift
att bl.a. bedriva forskning, utbildning, kompe-
tens- och arbetslivsutveckling inom arbetslivsom-
rådet inrättas.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med arbetsgruppens förslag anser
regeringen att utgångspunkten för den nya myndighetens verksamhet är det som
inryms i begreppet Forskning och Utveckling. Den huvudsakliga verksamheten
består i att bedriva forskning. I princip kan forskningsverksamhetens nuvarande
inriktning beskrivas som problemområden.
Arbetsmiljöforskningen som består av flera delområden och som sammantagna utgör
det största forskningsfältet.
Forskning rörande arbetsorganisation, lokala samarbetsformer och i övrigt
förhållandena i arbetet och på arbetsplatsen.
Forskning om arbetsmarknadsrelationer och arbetsrättsligt inriktad forskning
samt kvinno- och jämställdhetsforskning.
Till forskningen kommer den nya myndighetens övriga delverksamheter, varav de
viktigaste är: utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling, internationellt
utbyte och samarbete samt information och dokumentation.
De olika verksamhetsområdena berörs kortfattat i det följande.
Mångvetenskaplig forskning
Den arbetslivsforskning som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för
arbetslivsforskning har till uppgift att ta ansvar för ett flertal åtaganden och
forskningspolitiska perspektiv som kompletterar den forskning och de
forskningstraditioner som finns inom högskoleväsendet.
Den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen vilar på speciella premisser i
förhållande till forskningen vid universitet och högskolor. De kunskap-
straditioner som präglar universitet och högskola är huvudsakligen teoretiska.
Med ett teoretiskt synsätt betraktas praktiken ofta som tillämpad teori.
Annorlunda blir utgångspunkten om forskningen - såsom fallet är med en stor del
av arbetslivsforskningen - utgår från problem i arbetslivet. Då bildar praktiken
grunden för själva kunskapssökandet och teoretiska kunskaper kan bidra med att
öka förståelsen för de problem forskare och praktiskt verksamma möter.
Därför bygger mycket av arbetslivsforskningen på ett nära samarbete mellan
praktiker och forskare och därför finns inga skarpa gränser mellan forskningen,
arbetslivets utveckling, utbildning och kunskapsförmedling, utan alla skall
uppfattas som viktiga delar i arbetslivsforskningens kunskapsutveckling. Den nya
myndighetens olika verksamhetsgrenar skall således ses i ett sammanhang som
syftar till att främja kunskapsflöde mellan dem.
Ett viktigt kriterium för arbetslivsforskningen är dess relevans för
arbetslivets problem. Ett annat, som hänger nära samman med detta, är kravet på
breda forskningsinsatser med en mångfald av discipliner och
forskningsperspektiv. Utgångspunkten i komplexa arbetslivsproblem leder ofta
till ett överskridande av disciplinära gränser och tvingar till vetenskaplig
nyorientering.
Gränsöverskridande forskning kräver noggrann kvalitetsbedömning. Den i sin tur
måste utföras av företrädare från forskarsamhället som har djup förtrogenhet med
de olika forskningsperspektiv som aktualiseras.
Till sektorsforskningens uppgifter hör att ansvara för en kontinuerlig och
långsiktig kunskapsutveckling inom respektive sektor. Denna utveckling skall
präglas av en relevans- och problemorienterad forskningsansats. Den
sektorsbedrivna arbetslivsforskningen har ett långsiktigt ansvar för en
kunskapsutveckling som kan bidra till att beskriva, förklara och i förlängningen
utveckla förhållandena på arbetsmarknaden och i arbetslivet.
I och med att arbetslivet har blivit alltmer sammansatt ställer detta stora
krav på arbetslivsforskningens långsiktiga förmåga att utveckla
problemorienterade och mångvetenskapliga angreppssätt.
Den föreslagna samorganiseringen av den forskning och utbildning, som bedrivs
vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning, sammantaget
med fortsatta och förnyade insatser rörande lokal och regional
arbetslivsutveckling främjar inte bara långsiktiga förutsättningar för en
mångvetenskaplig forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, arbetsmiljö och
arbetsrätt. Den ger också de organisatioriska förutsättningarna för att
långsiktigt stödja en praktiknära och relevansorienterad utveckling av
arbetslivsforskningen.
Med samorganiseringen motverkas rådande barriärer mellan forskning och teori å
ena sidan och arbetslivets utveckling å den andra. Med en gemensam FoU-myndighet
för forskning, utbildning, insatser för arbetslivets utveckling och
kompetensförnyelse stärks möjligheterna till nära kontakt, samverkan och
ömsesidig påverkan mellan forskningen och arbetslivets utveckling.
Samorganiseringen i en större FoU-myndighet ställer stora krav på såväl
forskningsintegritet som bevarad forskningsidentitet. Organisationen skall
därför utformas på ett sådant sätt att det inom skilda forskningsinriktningar
ges bästa förutsättningar för att åstadkomma forskning av god kvalitet och god
relevans inom arbetslivsområdet.
Forskningsorganisationen bör utformas på sådant sätt att förekommande och nya
forskningsinriktningar ges institutionella och därmed fortsatt goda möjligheter
till en identitetsskapande utveckling.
Utbildning
Förmedling av forskningsresultat sker mest effektivt genom utbildningsinsatser
av olika slag. Den nya myndighetens utbildningsverksamhet skall omfatta
forskarutbildning, medverkan i utbildning vid högskolor och universitet och vid
andra externa utbildnings- och kursverksamheter som rör myndighetens
verksamhetsfält.
Myndigheten skall ansvara för att på uppdragsbasis och genom samarbete med
andra utbildningsarrangörer, arbetsmarknadens parter och kunskapsmiljöer på
lokal och regional nivå arrangera och stödja utbildningsinsatser av olika slag.
Exempel på sådana utbildningsverksamheter som myndigheten bör stödja är olika
utbildningar inom arbetslivsområdet och utbildning för företagshälsovård. Även
verksamheten med regionala skyddsombud bör stödjas av denna nya myndighet.
Den nya FoU-myndigheten bör eftersträva en utökad medverkan i sådana kurser och
utbildningsinsatser som anordnas av arbetsmarknadens parter. Där så bedöms
lämpligt bör exempelvis myndighetens lärarkompetens tillvaratas vid sådana
kurser och sådan utbildning som parterna var för sig och tillsammans bedriver i
egen regi. Myndigheten bör i sin utbildningsverksamhet eftersträva samarbete och
samverkan även med andra aktörer som bedriver olika former av arbetsmarknads-
och arbetslivsorienterad fort- och vidareutbildning.
Kompetens och arbetslivsutveckling
I den nya myndighetens åtaganden bör ingå att i lämpliga sammanhang stimulera
olika former av forskarmedverkan i utvecklingsprojekt. Dialog och samarbete
mellan myndighetens forskare och företrädare för lokalt och regionalt arbetsliv,
utgör en viktig grund både för att föra ut forskningsresultat och för att lägga
grunden för en praktiknära och problemorienterad forskning vid myndigheten.
Både Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning har
erfarenhet av medverkan i utvecklingsprojekt på arbetsplatsnivå. Denna typ av
verksamhet bör understödjas också i den nya myndigheten. Det kan ske genom att
stimulera den egna myndighetens forskare till att initiera och aktivt medverka i
lokala utvecklingsprojekt. Det kan också ske genom att myndigheten på
uppdragsbasis ekonomiskt och kompetensmässigt stöder också andra intressenter
att initiera och i samverkan med myndigheten genomföra olika typer av
utvecklingsprojekt.
Viktiga samarbetspartners för detta verksamhetsområde är näringsliv och
offentlig sektor, arbetsmarknadens parter, små- och medelstora högskolor,
universitet och andra FoU-inriktade kompetensmiljöer på lokal och regional nivå.
Den nya myndigheten skall också ha ett ansvar för att utveckla kun-
skapsförmedling på lokal och regional nivå genom att bl.a. förmedla resultat och
erfarenheter från forskning och utbildningsverksamhet, utveckla metoder och
former för kunskapsspridning, samverka med andra centrala myndigheter för att
underlätta erforderlig samverkan på regional nivå. Erfarenheterna från
Arbetslivsfondens verksamhet bör ligga till grund för denna verksamhet där
främjande av kunskapsbildning skall ske utifrån företagens och de anställdas
villkor och behov.
Information och dokumentation
Insatserna inom detta område skall syfta till att sprida och förmedla resultaten
från myndighetens verksamhet till olika målgrupper. Genom att göra myndigheten
känd inom och utom landet, skapas förutsättningar för dialog och erfarenhetsut-
byte mellan myndigheten och externa aktörer på berörda verksamhetsområden. In-
formationsinsatser och utåtriktade aktiviteter kan på så sätt bidra till att
skapa ett efterfrågetryck från omvärlden på myndighetens verksamheter. Sådana
efterfrågesignaler bidrar i sin tur till att identifiera och följa upp viktiga
utvecklingsdrag på arbetsmarknad och i arbetsliv. Inom myndigheten kommer att
finnas ett ansvarsbibliotek för arbetslivsfrågor.
Internationellt utbyte och samarbete
Verksamheten vid den nya myndigheten kommer att påverka och påverkas av
internationaliseringen och motsvarande forskning inom EU. Ett omfattande
samarbete och ett rikt kontaktnät finns idag mellan de befintliga myndigheterna
och institutioner och organisationer i en mångfald länder, däribland de
nordiska, EU-länderna och USA. EU-medlemskapet kommer att innebära att det
europeiska samarbetet inom FoU-området kommer att intensifieras. Genom den
gemensamma FoU-myndigheten ges bättre förutsättningar för att medverka i och
aktivt påverka en arbetslivspolitisk FoU-verksamhet på EU-nivå.
Organisation
Institutet för FoU bör organiseras som ett enrådighetsverk med en gene-
raldirektör som chef. Generaldirektören bör anställas genom beslut av
regeringen. Det bör ankomma på myndigheten att forma sin inre organisation.
Regeringen anser vidare att ett särskilt råd bör inrättas vid institutet med
representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter och som får till uppgift att
säkerställa en fortlöpande insyn i verksamheten. Ledamöterna i rådet bör utses
av regeringen.
10 Rådet för FoU
Regeringens förslag: Ett råd med uppgift att be-
vilja medel till forsknings- och utveckling inom
arbetslivsområdet inrättas.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med arbetsgruppens förslag övertas
Arbetsmiljöfondens medelsbeviljning av ett Råd för forskning och utveckling inom
arbetslivsområdet.
Rådet skall ha till uppgift att bevilja medel till sådan forskning och
utveckling som är av stor betydelse för arbetslivets utveckling i vid mening.
Stödet skall i stor utsträckning ske inom ramen för långsiktiga och
programinriktade satsningar av stor samhällsrelevans. En viktig uppgift bör
också vara att efter ansökningsförfarande finansiera forsknings- och
avhandlingsprojekt vid högskolor och universitet samt utvecklingsprojekt på
arbetsplatser i företag och offentlig verksamhet. Rådet kan på så sätt bidra
till att utveckla den nationella kompetensen på arbetslivsområdet och då inte
minst i fråga om att utbilda forskare med arbetsvetenskaplig inriktning.
Utöver högskolan finns ett flertal organ som bedriver forskning och
utvecklingsprojekt av stor betydelse för arbetslivets utveckling. Som exempel
kan nämnas Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF), Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut AB (SP) och Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning
(IVL). Det är angeläget att forsknings- och utvecklingsrådet kan stödja olika
projekt vid dessa och andra institutioner som arbetar med utveckling av teknik,
metoder m.m.
Rådet skall se till att resultaten från det forsknings- och utvecklingsarbete
som finansieras av rådet kommer till nytta och praktisk användning. Rådet skall
vidare i sin egenskap av finansiär främja internationellt samarbete och
erfarenhetsutbyte.
Rådets relevansorientering och inriktning mot inte bara forskningsfinansiering
utan också mot finansiering av olika typer av utveckling bör återspeglas i
rådets beslutsstruktur.
Det är enligt regeringens mening naturligt att rådet har en styrelse som utses
av regeringen och som får en sammansättning som representerar arbetsmarknadens
parter och forskarsamhället. Det är betydelsefullt att arbetsmarknadens parter
ges inflytande och möjligheter att ta ansvar för rådets verksamhet. Ett
samarbete mellan parter och forskare ger förutsättningar för att tillvarata
vetenskapliga krav och relevansorienterade bedömningar.
Under styrelsen bör rådet ledas av en chef som anställs av regeringen. Det bör
ankomma på rådet att forma sin inre organisation.
Rådet skall lägga stor vikt vid att återkommande låta expertis och oberoende
bedömare följa upp och utvärdera den forskning och utveckling som finansieras.
Det är vidare angeläget att rådet kan besluta om fördelning av medel för projekt
som löper över en längre period. Regeringen anser att det bör vara möjligt för
rådet att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det bör ankomma på regeringen
att närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden.
11 Vissa övergångsfrågor
Regeringens förslag: När de båda nya myndigheterna
inrättas den 1 juli 1995 skall Arbetsmiljöinstitu-
tet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden läggas ned.
Skälen för regeringens förslag: För att de föreslagna förändringarna i
myndighetsorganisationen skall kunna genomföras den 1 juli 1995 är det angeläget
att förberedelsearbetet påbörjas och bedrivs skyndsamt. Regeringen kommer därför
inom kort att tillkalla en organisationskommitté med uppdrag att förbereda och
genomföra den nya myndighetsorganisationen inom arbetslivsområdet. Detta bör ske
i samverkan med arbetsmarknadens parter. Kommittén kommer naturligtvis att
arbeta med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av denna proposition.
I kommitténs uppdrag kommer det bl.a. att ingå att lämna förslag till budget
för de båda myndigheterna inför regeringens beslut om regleringsbrev för
budgetåret 1995/96 (se avsnitt 13). Den personal som arbetar i de nuvarande
myndigheterna övergår den 1 juli 1995 till de nya myndigheterna.
De föreslagna förändringarna i myndighetsstrukturen är att betrakta som en ren
omorganisation av en etablerad verksamhet. Den nuvarande lokaliseringen av
verksamheten bör därmed behållas så att huvuddelen av verksamheten finns i Solna
och Stockholm och att den nuvarande forskningsverksamheten i Umeå behålls. En
förutsättning för att kunna genomföra den nya myndighetsorganisationen den 1
juli 1995 är att nuvarande myndigheters lokaler kan utnyttjas.
12 Finansiering
Regeringens förslag: De båda myndigheterna finan-
sieras helt över statsbudgeten. Den medelsfond som
idag finns knuten till Arbetsmiljöfonden avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: De nuvarande tre myndigheterna finansieras på
olika sätt. Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning
finansieras idag genom anslag över statsbudgeten. Arbetsmiljöfonden finansieras
däremot genom arbetsgivaravgiften enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Till Arbetsmiljöfonden finns knuten en särskild medelsfond.
Regeringen föreslår att de nya myndigheterna helt finansieras via
statsbudgeten. Detta förslag innebär ändring i lagen (1981:691) om soci-
alavgifter. Ändringen innebär att Arbetarskyddsverket och de båda nya
myndigheterna kommer att finansieras av arbetarskyddsavgiften men att
myndigheterna kommer att erhålla medel för sin verksamhet över statsbudgeten. I
enlighet härmed har inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättats ett förslag till
ändring i nämnda lag. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Vidare
föreslår regeringen att den medelsfond som finns knuten till Arbetsmiljöfonden
om ca 780 milj. kr avvecklas. På detta sätt kan den samlade medelstilldelningen
för de nya myndigheterna disponeras under ett ramanslag (se nästa avsnitt).
Regeringen har därmed också i sin medelsberäkning tagit hänsyn till de
långsiktiga avtal som Arbetsmiljöfonden beslutat om och som förutsätter
finansiering via nämnda medelsfond. Det bör ankomma på regeringen att besluta
hur medelsfonden skall avvecklas under budgetåret 1995/96. Härmed tillgodoses
också riksdagens generella önskemål om bruttoredovisning av den statliga
verksamheten på statsbudgeten
13 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96
I prop 1994/95:100 (bil.11) har regeringen föreslagit att riksdagen i avvaktan
på denna proposition beräknar medelstilldelning för Arbetarskyddsverket,
Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden.
Omfattningen av myndigheternas verksamhet framgår av nedanstående tabell.
Milj. kr.
Utfall 1993/94 Anslag 1994/95
Arbetarskyddsverket 362 415 385 710
Arbetsmiljöinstitutet 161 044 172 744
Institutet för arbets- 28 908 34 512
livsforskning
Milj. kr.
Intäkterx Utgifter Medelsfond
1993/94 1993/94 per den 1
juli 1994
Arbetsmiljöfonden 587 783 625 029 785 433
x inkl. finansiellt netto
Regeringen återkommer nu till dessa frågor med utgångspunkt från att två nya
myndigheter inrättas den 1 juli 1995 och då ersätter Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden. Någon
organisationsförändring vad avser Arbetarskyddsverket föreslås inte.
Budgetförslaget innebär att den medelsanvisning som föreslås för de nya
myndigheterna görs under det gemensamma ramanslaget B 2 Myndigheter inom
arbetslivsområdet.
TIONDE HUVUDTITELN
B. Arbetslivsfrågor
B1. Arbetarskyddsverket
1993/94 Utgift 362 415 000
1994/95 Anslag 385 710 000
1995/96 Förslag 558 096 000
varav 372 064 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser Arbetarskyddsverkets verksamhet. Arbetarskyddsverket (AV) består
av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (YI).
ASS är central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor,
utom i fråga om fartygsarbete, samt chefsmyndighet för YI.
YI är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet.
AV har enligt sin instruktion till uppgift att se till att arbetsmiljö- och
arbetstidslagstiftningen samt, inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen om
kemikaliekontroll och om tobak efterlevs. Vidare skall verket bl.a. utarbeta och
sprida information i syfte att förbättra arbetsmiljön .
I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 formulerades ett antal övergripande
mål och verksamhetsmål för AV:s verksamhet. De övergripande målen är:
- riskerna för ohälsa och olycksfall skall minska och
- arbetsmiljön skall förbättras sedd ur ett helhetsperspektiv, dvs. från såväl
fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
AV:s inkomster i den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas för budgetåret
1995/96 uppgå till ca 75 900 000 kr varav 50 600 000 kr beräknas för perioden
juli 1995 till juni 1996. Verkets avgiftsinkomster härrör till största delen
från informationsverksamheten. En mindre del kommer från ersättning för uttag ur
Informationssystemet om arbetsskador (ISA) samt ersättning för provnings- och
granskningsverksamhet.
En sammanfattande redogörelse för de verksamhetsmål som gällt för AV under
perioden 1992/93 - 1994/95 samt för resultatredovisningsdelen i ASS:s första
årsredovisning, som avsåg budgetåret 1992/93, lämnades i 1994 års
budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 11, s. 70-72).
Arbetarskyddsstyrelsen
Årsredovisningen
Antalet arbetsskador har fortsatt att minska. ASS anser att AV genom sin
verksamhet i stor utsträckning har bidragit till den utvecklingen.
Verksamheten delas in i tre verksamhetsgrenar nämligen Central myndighetsutöv-
ning (tidigare Central tillsyn), Regional tillsyn och Särskild informations-
verksamhet. Resultatredovisningsdelen i årsredovisningen för budgetåret 1993/94
har gjorts mer lättillgänglig. Ökad tonvikt har lagts på att redovisa verksam-
hetens resultat samt olika metoder och insatser som bidrar till att öka kvali-
teten i verksamheten. Vidare har arbetet med att utveckla olika modeller för och
hjälpmedel i tillsynsarbetet redovisats.
De i årsredovisningen angivna metoderna för styrning av verksamheten och
redovisning av verksamhetens resultat är i allt väsentligt jämförbara med den
information som lämnades förra året. Det grundläggande resultatmåttet för AV:s
verksamhet utgörs av ett antal väsentliga prestationer. För uppföljning av
resursernas användning används bl.a. tidsredovisning. Utvecklingen av
kostnadseffektiviteten inom verksamhetgrenarna Central myndighetutövning och
Regional tillsyn har belysts i produktivitetstermer och inte med uppgifter om
styckkostnader. ASS anger därvid att produktionen av antalet prestationer har
ökat samtidigt som kostnaderna har minskat. För den del av verksamhetsgrenen
Särskild informationsverksamhet som finansieras med avgifter har information om
intäkter och kostnader per produktområde lämnats. Sammantaget ges en positiv
bild av AV:s insatser.
De totala kostnaderna för AV för budgetåret 1993/94 uppgick enligt bokslutet
till ca 427 000 000 kr. Anslagskrediten uppgår till 19 285 500 kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV har bedömt
att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.
Anslagsframställning
ASS har för det utsträckta budgetåret 1995/96 lämnat en förenklad
anslagsframställning. ASS lyfter fram vissa områden som kommer att ställa ökade
krav på AV:s verksamhet under perioden, bl.a marknadskontroll av produkter på
arbetsmiljöområdet, möjligheten att ålägga arbetsgivare som bryter mot vissa
föreskrifter beträffande bl.a. provning och kontroll av tekniska anordningar en
sanktionsavgift samt sektorsansvaret för officiell statistik över arbetsskador
och arbetsmiljö.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden
1992/93 - 1994/95 bör ligga fast. Regeringen har
den 23 september 1993 beslutat att de övergripande
mål och verksamhetsmål som gällt för perioden
1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även
budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 558 096 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 75 900 000 kr
Resultatbedömning
Årsredovisningen ger uttryck för en hög måluppfyllelse. För verksamhetgrenen
Regional tillsyn redovisas att den kontrollerande rollen har stärkts
ytterligare. Antalet arbetsställebesök har ökat avsevärt jämfört med föregående
år. Vidare leder en ökande andel av inspektionerna till skriftliga krav, vilket
är en indikator på att även precisionen när det gäller att nå de sämsta
arbetsmiljöerna har fortsatt att öka. Inriktningen mot internkontroll har varit
betydande. ASS anger att arbetet med att åstadkomma en fungerande integrering
av arbetsmiljöarbetet med företagens och förvaltningarnas verksamhet i övrigt
rymmer många problem och svårigheter och måste ses som en process på lång sikt.
För verksamhetsgrenen Central myndighetutövning anges att genomförandet av
harmoniseringen av svenska arbetsmiljöregler till EG-direktiv med anledning av
EES-avtalet har medfört att antalet utfärdade författningar har ökat markant
under perioden. Handläggningstiden för ärenden har kortats ytterligare. ASS
strävar efter att ha ett modernt, lättöverskådligt och väl fungerande regelverk.
En kritisk utvärdering skall göras av hela den nuvarande regelmassan. Det
viktiga deltagandet i det europeiska standardiseringsarbetet, i vilket ASS
samverkar med de övriga nordiska centrala arbetarskyddsmyndigheterna, har varit
mycket framgångsrikt. AV har under perioden genomfört ett centralt
tillsynsprojekt i syfte att bättre kunna integrera frågor om kvinnors
arbetsförhållanden i det löpande tillsynsarbetet. Frågor om våld och hot, som är
ett ökande arbetsmiljöproblem, har ägnats stor uppmärksamhet. S.k. temadagar har
anordnats kring frågor om bl.a. internkontroll och kränkande särbehandling.
Samarbetet med Arbetslivsfonden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket
och Socialstyrelsen i frågor rörande arbetsanpassning och rehabilitering har
varit omfattande. Ett antal uppföljningsbesök vid Yrkesinspektionsdistrikten har
genomförts. Vid besöken har tagits upp frågor om bl.a. verksamhetens
effektivitet, kvalitet och utveckling. Internutbildning är ett prioriterat
område inom verket. ASS har målmedvetet satsat på att höja kompetensen hos
Yrkesinspektionens personal, bl.a. när det gäller belastningsergonomiska och
arbetsorganisatoriska aspekter.
Skillnaden i resultat mellan olika produktområden som ingår i den
avgiftsfinansierade verksamhetsgrenen Särskild informationsverksamhet har varit
betydande även under den nu aktuella perioden. Liksom föregående år visar några
av produktområdena underskott, men för den samlade avgiftsbelagda
informationsverksamheten kan ett mindre överskott noteras.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende AV.
Slutsatser
AV:s insatser för att förebygga och minska riskerna för ohälsa och olycksfall
och förbättra arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv har varit omfattande.
Effektiviteten i verksamheten har ökat, inte minst när det gäller Yrkesinspek-
tionens insatser. Redovisningen avseende verksamhetens kostnadseffektivitet får
anses tillfredsställande.
Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att AV utvecklar interna metoder
för att öka kvaliteten i verksamheten och låter utomstående bedömare komma med
synpunkter Det är angeläget att detta utvecklingsarbete och en löpande
uppföljning fortsätter och att bedömningarna redovisas i verkets
årsredovisningar.
En fortsatt positiv utveckling kräver även framdeles insatser säväl i form av
olika kompetenshöjande åtgärder, utveckling av metoder och tekniker i
tillsynsarbetet som ytterligare koncentration kring frågor om utveckling av
metoder och system för uppföljning av mål och resultat i verksamheten. Vidare är
en fortsatt fruktbar dialog och samverkan mellan verksamhetsgrenarna inom den
egna organisationen men också mellan verket och de två föreslagna myndigheterna
inom arbetslivsområdet av stor betydelse, bl.a. för att inspirera till
kreativitet och problemlösning inom de områden där behovet av insatser bedöms
vara störst.
Regeringen anser det angeläget att AV i anslutning till årsredovisningen för
budgetåret 1994/95 närmare avrapporterar dittills vunna erfarenheter av arbetet
med att åstadkomma en fungerande integrering av arbetsmiljöarbetet med
företagens och förvaltningarnas verksamhet i övrigt.
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast vid den
fördjupade prövningen och som redovisades i 1992 års budgetproposition bör gälla
även för budgetåret 1995/96.
Villkoren för myndigheterna under regeringen har succesivt förändrats.
Utvecklingen har vidare gått i riktning mot att inom flera förvaltningsområden
göra rationaliseringar, omstruktureringar eller sammanslagningar, allt i syfte
att effektivisera och modernisera dem. I vissa fall kan det tex. vara rationellt
att ett mindre antal, men större myndigheter genomför tillsyn. Arbetsmiljölagen
är, med vissa undantag som inte är aktuella i sammanhanget, övergripande i
förhållande till annan lagstiftning när det gäller förebyggande av och skydd mot
ohälsa och olycksfall. När det gäller personers säkerhet och hälsa finns det
flera myndigheter som har möjlighet att utfärda regler eller allmänna råd. Några
av dessa myndigheter har också till uppgift att, var och en inom sitt
verksamhetsområde och med egna centrala, regionala eller lokala resurser,
bedriva tillsyn och utföra kontroll av bestämmelsernas efterlevnad på
arbetsplatserna. Regeringen avser att ta initiativ till en översyn av
organisationen för den offentliga tillsynen inom det aktuella
förvaltningsområdet.
Medelsberäkning
Vid beräkning av anslaget för AV har hänsyn tagits till pris- och
löneutvecklingen. AV omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 28 929 000 kr (18
mån.). Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning med fem procent.
År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 42 428 000 kr (12 mån) vilket
motsvarar 11 procent. Med anledning av de tekniska justeringar som gjordes inför
budgetåret 1992/93 till följd av bl.a. övergången till lån i Riksgäldskontoret
har vid beräkningen av anslaget återförts 1 920 000 kr.
De besparingskrav som i och med detta kommer att gälla för AV ställer krav på
ett omfattande förändringsarbete. Enligt vad regeringen har inhämtat har AV
startat ett sådant arbete som bl.a. innebär att organisationen och dess struktur
ses över.
ASS tillfördes under budgetåret 1991/92 visst belopp från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till speciella arbetsmiljöinsatser för Östeuropa (prop.
1991/92:100 bil.11, bet. 1991/92:AU12, rskr. 251). Hittills genomförda insatser
visar att arbetet har varit framgångsrikt men att stort behov av stödåtgärder
kvarstår. Arbetet bör därför utvidgas och fördjupas. Regeringen föreslår därför
att ASS tillförs vissa ytterligare medel för fortsatta speciella
arbetsmiljöinsatser för de Baltiska staterna. Medelstilldelningen bör
finansieras genom överföring av återstående medel från fonden för
arbetsmiljöförbättringar, ca 3 miljoner kronor, direkt till ASS. Sedan denna
överföring har genomförts kommer fonden för arbetsmiljöförbättringar att vara
helt avvecklad.
B2.Myndigheter inom arbetslivsområdet
Nytt anslag (förslag) 1 214 483 000
varav 809 655 000 är beräknat för juli 1995 - juni1996
Från anslaget finansieras verksamheten vid det nya institutet och det nya rådet
för forskning- och utveckling inom arbetslivsområdet.
Två av de nuvarande tre myndigheterna har lämnat anslagsframställning för
budgetåret 1995/96. Arbetsmiljöfonden som hittills har erhållit medel via
arbetarskyddsavgiften enligt lagen (1981:691) om socialavgifter har inte lämnat
någon anslagsframställning. Fonden har enligt sin instruktion lämnat en
verksamhetsplan.
Regeringens överväganden
Redovisningen av forskningsmyndigheternas, Arbetsmiljöinstitutet (AI) och
Institutet för arbetslivsforskning (ALFI), verksamhet under föregående och
innevarande budgetår sker samlat med hänsyn till den förändring i
myndighetsstruktur som regeringen föreslår.
Resultatbedömning
Arbetsmiljöinstitutet redovisar verksamheten i fyra verksamhetsgrenar:
Forskning, information, utbildning och bibliotek. För varje verksamhetsgren
redovisas resultat avseende kostnader, finansiering och prestationer. Som
prestationer redovisas t.ex. antal vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter,
disputationer, handledda doktorander, konferenser, utbildningstimmar. Dessutom
redovisas hur resurser fördelas på prioriterade forskningsområden och program.
Inom varje forskningsområde redovisas resultat av verksamheten, effekter samt
spridning av resultat. Verksamhetsmålen är satta utifrån de övergripande målen
uttalade av regering och riksdag.
En omorganisation genomfördes under 1993 som innebar att antalet
forskningsenheter reducerades. Samtidigt genomfördes neddragninar i verksamheten
som innebar en besparing motsvarande 10,5 milj.kr. Dessa neddragningar har till
stor del skett genom personalminskningar. Ytterligare översyner av verksamheten
har gjorts.
Arbetsmiljöinstitutet tillämpar ett system för bedömning av forsknings-
enheternas prestationer i syfte att höja forskningens kvalitet och produk-
tivitet. Systemet innebär att forskningsenheternas tilldelning av omkost-
nadsmedel står i direkt relation till deras prestationer avseende bl.a.
publikationer, undervisningstimmar, antal handledda doktorander och antal
disputationer. Prestationerna tillmäts olika vikter i ett internt poängsystem.
För de senaste fem åren finns nyckeltal som visar enheternas samlade poäng i
förhållande till resurser och antalet årsarbetskrafter.
Den samlade forskningsverksamheten har under budgetåret bl.a. resulterat i
vetenskapliga rapporter och artiklar. Dessa har successivt ökat under den
senaste tioårsperioden.
I samverkan med universitet och högskolor ansvarar institutet för att nya
forskare kommer fram inom arbetsmiljöområdet. Av årsredovisningen framgår bl.a.
att antalet doktorander, i linje med riksdagens intentioner, har ökat kraftigt
under de senaste åren. Vid institutet handleds 80 doktorander, av vilka 15
disputerade under budgetåret.
För att säkerställa vetenskaplig kvalitet och relevans inom forskningen har
institutet under den senaste tioårsperioden låtit utföra två breda ut-
värderingar. Utvärderingarna har utförts av från institutet fristående expertis
från Sverige och övriga Norden. De båda utvärderingarna visar att
Arbetsmiljöinstitutets forskning har hög produktivitet, relevans och kvalitet.
De rekommendationer som den senaste (1992) utvärderingen utmynnade i har följts
upp av institutet.
Institutet för arbetslivsforskning har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisningar och
anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94.
ALFI redovisar sin verksamhet, projekt för projekt, inom institutets fyra
programområden. Ett antal kvantitativa nyckeltal redovisas med utgångspunkt från
verksamhetsmålen, t.ex. pågående, påbörjade och avslutade projekt, antal
doktorander, disputationer, genomförda doktorandkurser, gästforskare,
publikationer och genomförda konferenser.
Slutsatser
Båda myndigheterna redovisar en indelning i verksamhetsgrenar som är relevant i
förhållande till regeringens krav.
För att årsredovisningarna skall ha såväl ett informativt värde som kunna tjäna
som utgångspunkt för framtida styrning måste resultaten kunna relateras till
mål. Även om en viss koppling till målen gjorts bör denna förbättras.
AI har kommit långt i sin interna styrning. Ett resultatmåttssystem har tagits
fram som ger en bra grund för utvecklingen av den externa redovisningen.
Medelsberäkning
Som framgått ovan avser regeringen att ge den organisationskommitté som skall
förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisationen i uppdrag att lämna
förslag till budget för var och en av de nya myndigheterna inför regeringens
beslut om regleringsbrev för budgetåret 1995/96. Uppdraget innebär också att
kommittén skall föreslå en fördelning av anslaget för myndigheterna i fyra olika
anslagsposter för förvaltningskostnader och en för verksamheten för vardera
myndigheterna.
Den föreslagna förändringen av myndighetsstrukturen ger enligt regeringens
bedömning utrymme för rationaliseringar i verksamheten. De båda myndigheterna
bör också så långt möjligt samordna lokaler och administration.
De nya myndigheterna omfattas av regeringens sparkrav. För budgetåret 1995/96
har anslaget minskats med 12,8 milj. kr (12 mån) för statlig konsumtion och 30
milj. kr (12 mån) för verksamheten i övrigt. För år 1998 gäller ett
besparingskrav om 28,6 milj. kr för statlig konsumtion vilket motsvarar 11 % och
för verksamheten i övrigt en besparing på 130 milj. kr.
För de båda myndigheterna föreslås ett ramsanslag av 1 214 483 000 kr varav
358 518 000 kr beräknas för förvaltningskostnader.
Regeringen anser vidare att de nya myndigheterna bör få tillgodogöra sig de
nuvarande myndigheternas anslagssparande eller anslagskredit.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom
arbetslivsområdet m.m.