Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1995/96:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1994 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 oktober 1995 Ingvar Carlsson Göran Persson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet under år 1994. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt regeringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94:s verksamhet under år 1994. 1 Innehållsförteckning 1 Inledning........................................3 2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.......3 2.1 Historik....................................3 2.2 Regeländringar..............................4 2.3 Pensionsreformen............................4 3 Sammanställning av årsredovisningarna............5 3.1 Bakgrund och grundläggande termer...........5 3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1994........................................6 3.3 AP-fondens samlade resultat.................7 3.4 Resultaten i fondstyrelserna...............10 4 Utvärdering.....................................12 4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning........................12 4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas resultatuppföljning........................15 4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat16 5 Fond 92-94......................................22 6 Fastställande av balansräkning..................23 Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 2 1 Inledning Regeringen skall årligen göra en sammanställning av de fem fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas förvaltning av fondkapitalet enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (AP- fondsreglementet). I likhet med de senaste två årens skrivelser lämnar regeringen även en redogörelse för avvecklingsstyrelsens (Fond 92-94:s) verksamhet och överlämnar dess verksamhetsberättelse till riksdagen. De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar för år 1994 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har fondstyrelserna överlämnat en egen utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning). Dessa utvärderingar, vars omfattning varierar mellan fondstyrelserna, har sin utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som resp. styrelse har fastställt. I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt 4 en sammanfattning av resultatuppföljningarna samt regeringens utvärdering av me- delsförvaltningen. Fond 92-94 redovisas separat under avsnitt 5. Som i förra årets skrivelse presenteras fondstyrelsernas resultat relativt översiktligt i avsnitt 3. En mer detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen. 2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m. 2.1 Historik Medelsförvaltningen inom AP-fonden handhas av fem fondstyrelser. Deras verksamhet regleras i AP-fondsreglementet. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens tillkomst år 1960 haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Fjärde och femte fondstyrelserna, som tillkom år 1974 resp. 1988, har var sin förvaltning. AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspension. Trots att 1960 års pensionsreform formades som ett fördelningssystem (dvs. varje års pensioner finansieras genom avgifter på den aktiva befolkningens inkomster under samma år) fann man motiverat att en betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar. När avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 delades förvaltningen mellan första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle enligt lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper. Förutom förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionerna inkl. kostnaderna för administrationen av ATP-systemet. För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjligheterna till att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades de fjärde och femte fondstyrelserna. Vid halvårsskiftet 1993 genomfördes ett flertal förändringar i AP- fondsreglementet av betydelse för denna skrivelses utformning. Bland annat infördes enklare och mer generella placeringsregler för första-tredje fondstyrelserna. Även rambestämmelserna som anger målen för styrelsernas för- valtning ändrades genom att kraven på långsiktigt hög avkastning med iakttagande av riskspridning renodlades för samtliga styrelser. För första-tredje fondsty- relserna ställs därutöver krav på tillfredställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet. När det gäller frågan om utvärdering och redovisning av förvaltningen infördes en skyldighet för styrelserna att fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Med utgångspunkt i dessa målformuleringar skall fondstyrelserna utvärdera sin egen förvaltning. Beträffande årsredovisningarna infördes en uttrycklig bestämmelse om att dessa skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed samtidigt som skyldigheten att redovisa efter reala principer togs bort. 2.2 Regeländringar Under året har endast smärre ändringar gjorts i AP-fondsreglementet avseende medelstilldelningen till första-tredje fondstyrelserna. Ändringarna sammanhänger med förändringarna i finansieringen av det allmänna pensionssystemet (se prop. 1994/95:41). Härutöver har övergångsbestämmelserna som reglerar Fond 92-94:s verksamhet ändrats och genom lag getts fortsatt giltighet (se prop. 1994/95:150). 2.3 Pensionsreformen Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande (SOU 1994:20). Regeringen lade under våren fram ett förslag till ett reformerat pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250). Riktlinjerna antogs av riksdagen. I propositionen utstakas en genomgripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sambandet för den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system. I det nya pensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter - 16,5 procentenheter - användas till att finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Om det uppkommer överskott i denna del skall detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall underskott även fortsättningsvis finansieras ur fonden. AP-fonden kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom fördelningssystemet. Den resterande delen av inbetalda avgifter - 2 procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv. Regeringen har under året tillsatt en utredning som bl.a. skall föreslå hur förvaltningen av premiereserven skall organiseras. 3 Sammanställning av årsredovisningarna 3.1 Bakgrund och grundläggande termer AP-fonden har bl.a. till uppgift att förvalta de medel som bidrar till finans- ieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna. För första- tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställande be- talningsberedskap, god riskspridning och betryggande säkerhet tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att kraven på god av- kastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Det åligger fondstyrelserna att årligen lämna en egen utvärdering av verksamheten till regeringen. Regeringen skall sammanställa fondstyrelsernas resultat och samman- fatta och granska utvärderingarna samt lämna en egen bedömning av verksamheten till riksdagen. Som nämnts i inledningen skapades AP-fonden dels för att kompensera en nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet. Kraven på buffertfunktionen har har till följd av de växande underskotten i ATP-systemet under senare år blivit allt större men har hittills klarats med den löpande direktavkastningen. Denna utgörs av summan av alla inkomsträntor och övriga räntor som kommer fonden till del under ett år. Det sparande som sker i AP- fonden är beroende av hur väl fondstyrelserna klarar av att förvalta tillgångarna. Pensionsutbetalningarna i fondsystemet överstiger numera avgiftsinkomsterna varför endast avkastningen på kapitalet kan sägas bidra till sparandet i ekonomin, under förutsättning att det överstiger avgiftsunderskot- tet. Avkastningen på kapitalet kan jämföras med avkastningen på de marknader de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av förvaltningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare presterat. Vid jämförelser och utvärdering bör man utgå ifrån det marknadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet. Resultatet ger således en aktuell bild av fondens verkliga värdeförändring under året. Det som i andra sammanhang brukar betecknas som eget kapital benämns här fondkapital. Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar och de ackumulerade överskotten/underskotten i placerings- verksamheten. Utvärderingens utgångspunkt bör vara att särskilt studera avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att förvalta. Ett sätt att mäta avkastningen är att ställa det marknadsvärderade resultatet i relation till fondkapitalet vid årets början. Ett relevant avkastningsmått erhålls då på de medel resp. fondstyrelse förvaltar. En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet på kort sikt kan påverkas kraftigt men sett över en längre period utjämnas dessa fluktuationer. Utvärderingen måste ta hänsyn till de omvärldsfaktorer och restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan förvaltningen av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar realt beroende på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra sidan kan avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av kapitalet utan att förvaltningen gått bra, vid en jämförel- se med utvecklingen för relevanta index. 3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1994 AP-fondens resultat är starkt beroende av utvecklingen på ränte-, aktie-och fastighetsmarknaderna. En kort summering av utvecklingen på dessa marknader ges innan sammanställningen över fondstyrelsernas förvaltning tar vid. Under år 1994 var utvecklingen på de finansiella marknaderna i många avseenden den motsatta jämfört med 1993. En kraftig räntenedgång och starkt stigande börskurser under år 1993 förbyttes i en kraftig ränteuppgång och måttligt stigande aktiekurser under år 1994. Ränteuppgången år 1994 började med att den amerikanska centralbanken (Federal Reserve Bank) i februari höjde styrräntan vilket omedelbart gav effekter på den långa räntan. Styrräntan kom att höjas sex gånger under året vilket drev upp räntenivåerna i både USA och Europa. Under senare år har det visat sig att sam- variationen mellan industriländernas långa räntor har ökat. En följd av detta är att ränteuppgången i USA påverkade de tyska räntorna som i sin tur har stor be- tydelse för ränteutvecklingen i övriga Europa genom D-markens dominerande ställning bland Europas valutor. I Sverige steg räntorna med ca 4 procentenheter. I jämförelse med andra länder är det en mycket kraftig uppgång. Räntedifferensen mot den tyska räntan steg från historiskt låga 1 procentenhet till ca 3,5 procentenheter. För en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas karaktär med stora andelar räntebärande tillgångar innebär en sådan utveckling att stora negativa värdeförändringar uppstår, eftersom värdet på dess tillgångar sjunker i takt med att räntorna stiger. Å andra sidan nyinvesteras tillgångar till högre räntenivåer vilket kan ge god avkastning på sikt. Fastighetsmarknaden har under några år haft stora problem som resulterat i betydande förluster för kreditinstituten. Uppgången i fastighetspriserna var exceptionell under andra hälften av 1980-talet. En lägre inflation och högre realräntor tillsammans med en svag konjunktur gjorde att priserna började sjunka tillbaka kraftigt år 1991. Sedan dess har tendensen för priserna varit vikande. Först under år 1994 kan marknaden sägas ha börjat stabiliseras och i vissa områden har t.o.m en viss ökning av prisnivån noterats. Det kan emellertid dröja ytterligare en tid innan marknaden kan sägas vara helt återställd. Bankerna har som en följd av fastighetskrisen dragit på sig stora fastighetsinnehav som inte är långsiktiga. Detta kan skapa ett utbudstryck under de kommande åren. Första- tredje fondstyrelserna har investerat stora belopp i fastigheter under 1990- talet och blivit en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Fjärde och femte fondstyrelserna har tillsammans ca 40 miljarder kronor i aktier. Merparten är investerat på den svenska börsen men fondstyrelserna har innehav i de flesta större industriländerna. På Stockholmsbörsen steg Veckans Affärers totalindex med 5 % medan världsindex i stort sett var oförändrat under året. Den relativt sett goda utvecklingen i Sverige beror i huvudsak på den svaga kronkursen vilket drivit upp vinsterna i många av de indextunga exportbolagen. Däremot har utvecklingen inte varit lika gynnsam för branscherna bank och försäkring. De har i allmänhet stora portföljer med obligationer, ökade finansieringskostnader och sämre värdeutveckling för fastighetsinnehaven vilket drar ned resultatet när räntorna stiger. 3.3 AP-fondens samlade resultat I det följande redovisas en sammanställning av varje fondstyrelses resultat, tillgångar, placeringar och avkastning. Det ger en överskådlig bild av hela AP- fondens samlade tillgångar. AP-fonden har drygt 90 % av tillgångarna investerade i tillgångsslag som är direkt beroende av ränteutvecklingen. De höjda marknads- räntorna under år 1994 innebar därför att marknadsvärdet på de räntebärande- tillgångarna minskade med 7 %. Aktiedelen av AP-fondens tillgångar utvecklade sig däremot bättre än den räntebärande delen eftersom utvecklingen på börskurserna var mer gynnsam. Det påverkar emellertid inte fondens totala avkastning i särskilt stor grad eftersom aktiedelen utgör endast en mindre del av fondens kapital (ca 7 %). Det marknadsvärderade resultatet under år 1994 uppgick till 2,6 miljarder- kronor. Det är drygt 90 miljarder kronor sämre än föregående år. Även årets resultat, dvs. direktavkastningen minus omkostnader och värdeförändringar enligt lägsta värdets princip, minskade kraftigt. De stora svängningarna i resultatet beror främst på att under år 1993 var omständigheterna, med fallande räntor på 3 procentenheter och en ökning av Veckans Affärers totalindex på 54 %, lika gynnsamma ur AP-fondens synvinkel som de var ogynnsamma under år 1994. Historiskt har svängningarna från år till år inte varit lika stora. Resultatet av fondens utveckling bör därför bl.a. ses på några års sikt. Avkastningen, beräknad som en andel av fondkapitalet vid årets början, var under året 0,4 % inkl. icke realiserade värdeförändringar. Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden 1994 1993 1992 Årets resultat 36 319 59 167 51 153 Ej realiserade kursvinster/ förluster -33 737 35 631 7 526 Marknadsvärderat resultat2 582 94 798 58 679 Fondkapital 562 436 586 044 512 316 Avkastning 0,4 % 18,5 % 8,3 % AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 562 miljar- der kronor. Det förvaltas till 92 % av första-tredje fondstyrelserna och till 7 resp. 1 % av de fjärde och femte styrelserna. Kapitalets storlek påverkas av vilka medel som tillförs fonden och av avkastningen. Endast det senare kan på- verkas av fondstyrelserna själva. Sedan år 1991 har fonden haft ett underskott i tillförda medel, dvs. pensionsutbetalningarna har överstigit pensionsavgifterna. Under året var avgiftsunderskottet 26 miljarder kronor. Trots de senare årens avgiftsunderskott har emellertid fonden fram t.o.m. år 1993 ökat i värde tack vare att avkastningen har överstigit underskottet. Under år 1994 minskade dock fondkapitalet med 24 miljarder kronor vid en marknadsvärdering av tillgångarna. Avgiftsunderskottet täcktes dock även i år av avkastningen, eftersom fond- kapitalet minskade mindre än storleken på avgiftsunderskottet. Sedan år 1990 har kapitalet ökat med 155 miljarder kronor eller 38 %. Kompensation för in- flationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan början av 1980-talet. 3 Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1970-1993 Marknadsvärde, mdkr Första-tredje fondstyrelserna 1970 1980 1990 1993 1994 Avkastning 2,0 10,4 45,5 82,6 -0,1 Tillskjutet kapital Avgifter 6,1 22,2 77,7 81,0 82,7 Pensionsutbetalningar -1,2 -19,0 -77,4 -101,4-108,4 Överföring netto från/till delfonder 1,1 0,4 -1,4 Administrationskostnader-0,1 -0,2 -0,5 -0,6 -0,5 Summa tillskjutet kapital4,8 3,0 0,9 -20,6 -27,6 Tillväxt i fondkapital 6,8 13,4 46,3 62,0 -27,7 Fondkapital 35,9 145,3 386,8 545,8 518,0 Övriga fondstyrelser Realt fondkapital 4:e fondstyrelsen 1,4* 19,2 35,9 39,2 5:e fondstyrelsen 1,6 4,5 5,4 Summa samtliga fondstyrelser146,7 407,6 586,2 562,6 *Bokfört värde AP-fondens placeringar Sammansättningen av AP-fondens placeringar förändrades under året. Värdemin- skningen på obligationsportföljen gjorde att dess andel av de totala till- gångarna minskade. Andelen aktier ökade till följd av att värdet på aktierna steg och att fjärde och femte fondstyrelserna fick ökad tilldelning av grundkapital vilket investeras i aktier. Första-tredje fondstyrelserna gjorde under året stora investeringar i fastigheter. Värdet på fastigheterna och aktier i fastighetsbolag var vid årsskiftet 14 miljarder kronor, en ökning till följd av nettoinvesteringar med 5 miljarder kronor från föregående år. Endast första-tredje fondstyrelserna får placera i fastigheter. Enligt AP- fondsreglementet får de placera upp till 5 % av tillgångarnas marknadsvärde i detta tillgångsslag. Beräknat utifrån marknadsvärdet var 2,6 % av deras tillgångar placerat i fastigheter vid utgången av året. Andelen reala lån och direktlån ökade något till följd av nettoinvesteringar i dessa tillgångsslag. Andelen placeringar i valuta för AP-fonden i dess helhet utgör mindre än 1 % av tillgångarna. Andelen ökade emellertid under året på grund av att första-tredje fondstyrelserna gjorde sina första investeringar i utländska värdepapper. För de övriga fondstyrelserna var utlandsinnehaven i stort sett oförändrade. Samtliga fondstyrelser får investera 10 % av sitt kapital i utländska tillgångar. 4 Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser Marknadsvärde mkr 1994-12-31 1993-12-31 Räntebärande placeringar478 094 84,9 % 513 593 87,4 % Direktlån 15 939 2,8 % 15 010 2,6 % Reala lån 14 097 2,5 % 12 846 2,2 % Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.41 5227,4 %37 2656,3 % Fastigheter, aktier i fastighetsbolag13 7902,4 %8 6821,5 % Summa placeringar 563 442 100 % 587 396 100 % Varav i valuta 4 483 1 508 Under året gav placeringarna på penning- och obligationsmarknaderna och placeringarna i reala lån en negativ avkastning. Aktiedelen hade en bättre ut- veckling med en avkastning på 6,7 %. Fastigheter, inkl. aktier i fastighets- bolag, hade en direktavkastning på 7 % och en värdetillväxt på 6 %. Således var totalavkastningen för placeringsalternativet fastigheter 13 % under året. Avkastningen på direktlån var 4,1 %. Placeringskategorin fastigheter hade den högsta avkastningen i år på grund av att värderna på fastigheter kunde skrivas upp. Sett över en längre period har dock fastigheterna haft en negativ avkastning beroende på stora nedskrivningar av innehavet under föregående år. Aktier hade i jämförelse med räntebärande tillgångar ett bra år. Tabell 4 Avkastning på AP-fondens tillgångsslag 1994 1993 Räntebärande placeringar -0,3 % 17,9 % Direktlån 4,1 % 13,8 % Reala lån -1,9 % 9,5 % Aktier, konvertibla skuldebrev m.m. 6,7 % 42,8 % Fastigheter, aktier i fastighetsbolag 13,0 % -1,7 % 3.4 Resultaten i fondstyrelserna Första-tredje fondstyrelserna Årets resultat, dvs. direktavkastning på 51 miljarder kronor minus nedskriv- ningar om 16 miljarder kronor (till följd av lägsta värdets princip) var 35 mil- jarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet för första-tredje fondstyrelser- na år 1994 var - inkl. orealiserade förluster - minus 128 miljoner kronor, vilket innebär en dramatisk minskning av resultatet från drygt 82 miljarder kronor jämfört med föregående år. Resultatminskningen beror i huvudsak på att obligationsportföljen minskade i värde. Den nominella avkastningen på fond- kapitalet var 0,0 % (17,1 %) och den reala avkastningen uppgick till -2,3 % (12,7 %). Den reala avkastningen erhålls genom att nominella avkastningen justeras med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex. Tabell 5 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna 1994 1993 Årets resultat 34 803 57 637 Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering -34 931 24 949 Marknadsvärderat resultat -128 82 586 Fondkapital 517 902 545 635 Avkastning 0,0 % 17,1 % Konsumentprisindex förändring* 2,3 % 3,9 % Real avkastning -2,3 % 12,7 % *Dec-Dec Fjärde och femte fondstyrelserna Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att på aktiemarknaden placera pensionsmedel som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna. De tilldelade medlen uppgår maximalt till 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Vid årsskiftet motsvarade det 5,1 miljarder kronor. De rekvirerade beloppen benämns grund- kapital. Det sammanlagda grundkapitalet (summan av rekvirerade medel) i fjärde och femte fondstyrelserna uppgår för närvarande till 5 resp. 4 miljarder kronor. Senaste ökningen av grundkapitalet för fjärde och femte fondstyrelsen skedde i början av året med 1 000 resp. 800 miljoner kronor. Avkastningskravet på fjärde och femte fondstyrelserna är att de årligen skall leverera 3 % av det reala grundkapitalet till första-tredje fondstyrelserna. Realt grundkapital erhålles genom uppindexering och uppgår numera till 9,7 resp. 4,6 miljarder kronor. I år överförs således 264 resp. 122 miljoner kronor till dessa fondstyrelser. Avkast- ningen inom resp. fondstyrelse täcker väl det ålagda avkastningskravet. Årets resultat, dvs. aktieutdelningar, ränteintäkter och nettot av aktieför- säljningar minus omkostnader och förändring i nedskrivningsbehov, i fjärde fondstyrelsen var knappt 1,2 (1,4) miljarder kronor. Försämringen från fjolårets resultat beror främst på minskade realisationsvinster. Även om man till resultatet lägger förändringen av de icke realiserade vinsterna försämrades resultatet från föregående år. Icke realiserade värdeökningar under året var 1,3 (9,6) miljarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet var således 2,5 miljarder kronor vilket är en försämring med 8,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Detta avspeglar, i jämförelse med året innan, den relativt blygsamma börsutvecklingen. Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde ökade med 3 miljarder kronor till 39 miljarder kronor. Avkastningen på fjärde fondstyrelsens fondkapital var 6,9 % vilket är resultatet inkl. ej realiserade kursvinster i förhållande till fondkapitalet vid årets början. Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde och femte fondstyrelserna 1994-12-31 Fjärde Femte Årets resultat 1 176 (1 376) 340 (154) Förändring av ej realiserade kursvinster/ förluster vid marknadsvärdering 1 304 (9 563) -110(1 119) Marknadsvärderat resultat 2 480(10 939) 230(1 273) Fondkapital 39 157(35 940) 5 377(4 469) Avkastning 6,9 %(43,3%) 4,8%(38,5%) Den femte fondstyrelsen hade under året en något annorlunda utveckling än den fjärde. Årets resultat steg till 340 (154) miljoner kronor tack vare ökade realisationsvinster. Däremot hade portföljen vid årsskiftet ett underskott i ej realiserade realisationsvinster/förluster. Det drog ned det marknadsvärderade resultatet till 230 (1 273) miljoner kronor. Fondkapitalet steg med 900 miljoner kronor till 5,4 miljarder kronor. Till stor del förklaras ökningen i fondkapitalet av årets tillskjutna medel om 800 miljoner kronor från första-tredje fondstyrelserna. Avkastningen på fondkapitalet var 4,8 %. 4 Utvärdering Inledningsvis sammanfattas varje fondstyrelses egen utvärdering av verksamheten innan regeringen ger sin syn på resultatet. 4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning Första-tredje fondstyrelserna har inkommit med en genomgripande utvärdering av verksamheten som uppfyller de krav som ställs i prop. (1992/93:206 s. 40 ff). Det grundläggande beslutet i 1994 års verksamhetsplan var att öka det reala inslaget i portföljen genom såväl reallån som fastigheter. Fondstyrelserna menar dock att investeringar i det senare tillgångsslaget inte kan ske i alltför snabb takt eftersom fastigheterna skall förvaltas i egen regi. Den administrativa hanteringen sätter gränser för hur snabbt ökningen av fastighetsbeståndet kan ske även om fondstyrelserna bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för att öka fastighetsinnehavet föreligger. Styrelserna konstaterar att utvecklingen på räntemarknaden under året har gjort att de nominella placeringarna har minskat i värde. Det reala inslaget av tillgångar har ökat till följd av investeringar i fastigheter. Riskprofil Vid första-tredje fondstyrelsernas genomgång av riksprofilen konstateras - mot bakgrund av att fondens placeringar är räntebärande och kreditrisken är begränsad - att ränterisken är den ojämförligt största risken. Vidare anförs att storleken på portföljen, ca en tredjedel av obligationsmarknaden, gör att det är svårt för första-tredje fondstyrelserna att avvika från marknadens räntebind- ningstid. Således blir också ränterisken i stort sett densamma som marknadens genomsnittliga ränterisk. Avkastningen på de reala placeringarna mäts mot de gällande realavkastningskraven. Dessa placeringar är mindre omfattande vilket ger en större frihet för fonden att välja mellan relationen risk/avkastning. Kreditrisken bedöms av styrelserna som låg även om statens åtagande att banker och vissa andra kreditinstitut skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid (prop. 1992/93:135) skulle upphöra. Den samlade valutaexponeringen uppgick vid årsskiftet till ca 4,3 miljarder kronor. Fonden har under året investerat i utländska räntebärande värdepapper för ca 2,9 miljarder kronor. Därutöver ger utländska fastighetsinnehav upphov till en viss valutaexponering. Fastigheternas prisrisk mäts som ett procentuellt durationstal som visar värdeförändringen på fastighetsinnehavet vid en procentenhets förändring i mark- nadens realavkastningskrav. Risknivån mätt på detta sätt har ökat något under år 1994. Någon större hyresrisk i fastighetsbeståndet anses inte föreligga till följd av god belägenhet, gott skick och låg vakansgrad. Slutligen konstaterar första-tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att någon egentlig likviditetsrisk inte föreligger och att säkerheten i de administrativa systemen är god. Avkastningsjämförelse och alternativa placeringsstrategier Första-tredje fondstyrelserna har i sin utvärdering gjort en jämförelse med avkastningen i livförsäkringsbolagen och lämnat exempel på alternativa place- ringsstrategier. En jämförelse i avkastning kan aldrig göras helt rättvis eftersom förutsättningarna i jämförelseobjekten skiljer sig åt. Fondstyrelserna är styrda av ett placeringsreglemente som skiljer sig från försäkringsbolagens placeringsregler i många avseenden. Sålunda är första-tredje fondstyrelserna i stor utsträckning hänvisade till att placera i räntebärande papper på den svenska marknaden, medan livförsäkringsbolagen bättre kan diversifiera sina portföljer genom att placera i fler tillgångsslag och i annan valuta. De är inte heller i samma grad hämmade av sin relativa storlek som AP-fonden. Totalavkastningen i fonden under år 1994 var 0 %. Den genomsnittliga ovägda avkastningen för de livbolag med vilka jämförelse gjorts var 0,5 %. Sett över en femårsperiod är totalavkastningen för första-tredje fondstyrelserna bättre än för livbolagen. Den genomsnittliga avkastningen på 11,9 % för perioden 1990-1994 ligger 4,3 procentenheter i ovägt genomsnitt över de livbolagen. Under denna femårsperiod har realräntorna varit på en historiskt hög nivå vilket gynnat placeringar på räntemarknaden. Vid utgången av år 1994 bestod första-tredje fondstyrelsernas portfölj till 94 % av räntebärande papper, medan livbolagen hade 55 % av placeringstillgångarna investerade i obligationer. Tabell 7 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag och AP-fonden 1-3 Totalavkastning %FolksamSkandiaTryggWASA SPP AP- 1990 - 1994 Liv Liv Hansa Liv Liv 1 - 3 Obligationer och korta placeringar13,113,9 13,0 14,0 13,4 13,1 Lån 11,8 11,1 10,7 10,1 10,2 10,2 Aktier 5,8 8,0 8,0 8,8 10,0 - Fastigheter -3,6 -4,6 -6,6 -7,0 -8,2 -9,5 Genomsnitt 1990-19947,57,7 7,3 7,2 8,2 11,9 Genomsnitt 1989-199310,510,9 9,7 10,0 9,9 13,1 Genomsnittligt under en femårsperiod har alltså första-tredje fondstyrelserna uppnått en bättre avkastning på det förvaltade kapitalet än de livbolag som man jämfört med. Däremot är avkastningen på de enskilda tillgångsslagen något sämre. Det beror bl.a. på att livbolagen i större utsträckning utnyttjat möjligheten att investera i valuta vilket har gett en bättre avkastning i kronor räknat. De har även - i jämförelse med första-tredje fondstyrelserna - större möjligheter att ta positioner med en annan ränterisk än marknaden och därigenom uppnå en högre avkastning. För tillgångsslaget lån ligger första-tredje fondstyrelsernas avkastning i nivå med SPP och WASA men lägre än i Folksam, Trygg-Hansa och Skan- dia. Fondstyrelsernas jämförelsevis låga avkastning för detta tillgångsslag beror på att de har nedvärderat sina reala lån i takt med att realräntekravet har ökat. Dessutom är kreditrisken i första-tredje fondstyrelsernas låneverksam- het förhållandevis låg vilket ger lägre marginaler i jämförelse med livbolagen. Avkastningen på fastighetsinvesteringarna har för första-tredje fondstyrelserna varit lägre än för livbolagen. Sannolikt hänger det samman med att styrelserna till stor del investerade i fastigheter åren 1989 och 1990. Värdefallet har sedan dess varit betydande. Skälet till att den genomsnittliga avkastningen trots allt varit hög är, som styrelserna konstaterar i sin utvärdering, att de kunnat dra nytta av att reglementet föreskriver att placeringar främst skall göras på räntemarknader. I redogörelsen för de alternativa placeringsstrategierna har fondstyrelserna jämfört den faktiska portföljen med tre möjliga placeringsalternativ. I den första har man avstått från att investera i fastigheter och i de två övriga utnyttjat fastighetskvoten resp. valutakvoten fullt ut. Dessa strategier är i viss mån hypotetiska eftersom det inte är praktiskt möjligt att under hela mätperioden till fullo utnyttja fastighetskvoten eller ha maximal tillåten exponering i valuta. Det kan emellertid konstateras att det under perioden 1990- 1994 hade varit bättre att avstå från fastighetsinvesteringar och lägga en större andel av portföljen i valuta. 4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas resultatuppföljning Fjärde fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering som är mer utförlig än fjolårets. Den redogör för de olika målsättningar som styrelsen har satt upp och jämför avkastningen på styrelsens placeringar med indexutveckling på resp. marknad. Den långsiktiga målsättningen angiven i utvärderingen är att "totalavkast- ningen sedd över en femårsperiod skall något överträffa ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen". Fjärde fondstyrelsen har ca 90 % av tillgångarna placerade på den svenska börsen, 2,6 % utomlands, ca 1 % i onoterade värdepapper och resterande del i likvida tillgångar som kassahållning. Portföljens totalavkastning påverkas därför mest av utvecklingen på Stockholmsbörsen. Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga avkastning varit något mer än 10 % per år vilket styrelsen jämför med ett genomsnitt på den svenska marknaden på 5 %. Denna, högre, avkastning motsvarar 8 miljarder kronor eller mer än en femtedel av fondkapitalet vid utgången av år 1994. Även i ettårsperspektivet konstaterar styrelsen att en meravkastning nåddes på 0,4 procentenheter över Findatas avkastningsindex. Avkastningen på fondens totalkapital, som inkluderar utdelnings- och ränteintäkter, var 6,9 %. Placeringsinriktningen var i huvudsak oförändrad under år 1994. Fjärde fond- styrelsen har en relativt stor andel av portföljen investerad i kemisk industri. Det har starkt bidragit till den högre avkastningen under den senaste fem- årsperioden. För det senaste året innebar det däremot en försämring av avkast- ningen eftersom kemisk industri hade i jämförelse med andra tillverkande industrier en relativt dålig utveckling. Av samma skäl ändrades portföljsamman- sättningen något, så att värdet på andelen verkstadsaktier ökade och kemisk industri minskade. Innehaven i utländska aktier är så små att de endast marginellt påverkar totalavkastningen av portföljen. Den långsiktiga målsättningen är emellertid att utlandsportföljen skall bidra positivt till totalavkastningen. Fondstyrelsen framhåller att en icke mätbar men betydande effekt av den utländska förvaltningen är att den ger kunskap om svenska företags konkurrenter och branscher samt om utländska ekonomier. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga avkastningen på utländska aktier årligen varit ca 10 %, mätt i svenska kronor. Investeringar i onoterade aktier har inte bidragit positivt till totalavkast- ningen under den senaste femårsperioden. Fondstyrelsen bedömer det dock som troligt att dolda reserver ligger i dessa investeringar, men någon beräkning har inte gjorts. De likvida medlen har under de senaste fem åren gett en högre av- kastning i jämförelse med ett index över 6 månaders statsskuldväxlar. Den genomsnittliga avkastningen har varit 12,2 % för fondstyrelsen och 10,9 % för marknaden uttryckt som genomsnittlig enkel årsränta. Likviditetshanteringen under året var däremot mindre lyckosam. Årsavkastningen var 4,5 % vilket jämförs med marknadens riskfria avkastning på ca 7,9 %. Femte fondstyrelsens resultatuppföljning består endast av två tabeller. Fondens portfölj jämförs med Veckans Affärers index och avkastningen på likvida medel jämförs med utvecklingen på statsskuldväxlar. Avkastningen på den redovisade utvecklingen av portföljen under år 1994 är 2,7 procentenheter lägre än index. Avkastningen på de likvida medlen var under året 7,2 % för fonden och 7,7 % för 6 månaders statsskuldväxlar. 4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat Avkastningen som redovisas i tabellerna för de fem fondstyrelserna är beräknad genom att det marknadsvärderade resultatet är satt i relation till fondkapitalet vid årets början. För fjärde och femte fondstyrelserna har det ingående fondkapitalet justerats med de under året rekvirerade medlen från första-tredje fondstyrelserna. Hänsyn har därvid tagits till hur stor del av året som kapitalet har varit disponibelt för styrelsen. Måttet på avkastningen är bara ett sätt att mäta hur fondkapitalet har utvecklats i resp. styrelse. Det är statiskt så till vida att det inte tar hänsyn till risknivån eller förutsätt- ningarna för förvaltningen. En hög risknivå förväntas ge en hög avkastning men ur ett teoretiskt perspektiv är det inte bättre än en låg avkastning med låg risknivå. Förutsättningarna för AP-fondens placeringar skiljer sig, som nämnts tidigare, från andra institutioner men också fondstyrelserna emellan. En jämförelse mellan styrelserna haltar således, men med givna förutsättningar visar avkastningsmåttet hur de olika styrelserna klarar av sin förvaltning. Över en femårsperiod kan i resultatet utläsas den långsiktiga utvecklingen även om valet av period också kan påverka resultatet. Exempelvis kommer inte det för aktiemarknaden dåliga året 1990 att vara med i utvärderingsperioden nästa år vilket torde ge en stor effekt på resultatet. Genom att jämföra avkastningen med relevanta index går det att se hur väl förvaltningen har lyckats i jämförelse med marknadsutvecklingen. Utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas resultat Första-tredje fondstyrelserna hade ett nollresultat under år 1994 vilket var något bättre än index som hade negativ utveckling. Avkastningen har jämförts med ett totalindex över statens upplåning på penning- och obligationsmarknaden samt bostadsinstitutens obligationer. Jämförelsen är inte invändningsfri eftersom fonden placerar i fastigheter och andra realtillgångar som inte finns i det jämförda indexet. Den relativa storleken på de räntebärande placeringarna gör emellertid att jämförelsen med det valda indexet är relevant. Det kan konstateras att avkastningen har varit god under 1990-talet. Avkast- ningen har under perioden 1990 till 1994 varit i genomsnitt 11,3 %. Fondstyrelserna har med marginal klarat av att realsäkra kapitalet under den inledande delen av 1990-talet då realavkastningen i genomsnitt har varit 5,7 %. Under perioden har realräntorna legat på historiskt höga nivåer vilket visat sig positivt för fondens utveckling. Jämförelseindex har haft en procentenhets bättre avkastning. En förklaring härtill är att fastighetsin- vesteringarna hittills inte har bidragit positivt till fondens avkastning. Beloppsmässigt gjordes stora investeringar i fastigheter under åren 1989-1990. Därefter har prisfallet varit drastiskt och medfört att totalavkastningen i tillgångsslaget fastigheter i genomsnitt under åren 1990-1994 varit -9,5 %. Fastigheter har köpts in för sammanlagt 13,3 miljarder kronor sedan 1989. Ned- skrivningarna av fastigheterna enligt lägsta värdets princip uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 5 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1 % av fondkapitalet. Tabell 8 Resultat i Första-tredje fondstyrelserna 1990-1994 Miljarder kronor År 1990 1991 1992 1993 1994 1990- 1994 Marknadsvärderat resultat45 57 55 83 0 Fondkapital 387 442 484 546 518 Avkastning i % 13,2 14,7 12,4 17,1 - 11,3 Index* 13,5 18,4 12,4 19,8 -1,0 12,3 Real avkastning** 2,2 6,2 10,3 12,7 -2,3 5,7 *Öhmans totalindex ** KPI-förändringen, Dec-Dec. Fondstyrelserna har under slutet av år 1994 börjat investera i utländska obligationer och får därigenom en valutaexponering. Denna verksamhet är ny och är ännu inte meningsfull att utvärdera. Regeringen finner att första-tredje fondstyrelsernas resultat är tillfreds- ställande under utvärderingsperioden. Särskilt bra är utvecklingen av obligationsportföljen. Fastighetsinvesteringarna har emellertid inte bidragit till att förbättra avkastningen. Med hänsyn till den deprecierade kronan hade det varit fördelaktigt med en större valutaexponering. Sammantaget har dock den genomsnittliga avkastningen varit hög och verksamheten utvecklats på ett till- fredsställande sätt. Den inlämnade utvärderingen är mycket genomgripande och ger en god överblick av första-tredje fondstyrelsernas verksamhet. Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas resultat Avkastningen jämförs med Findatas avkastningsindex som innehåller re- investerade utdelningar. Jämförelsen är inte helt rättvis. Fondstyrelsernas av- kastningskrav ger upphov till utflöde ur fonden. För femte fondstyrelsen blir denna effekt större än för fjärde. Det beror på att dess grundkapital utgör en större andel av fondkapitalet än motsvarande relation i fjärde fondstyrelsen. De likvida medlens storlek, som utgör ca 10 % av fondkapitalet och är placerade på räntemarknaden, gör också att jämförelsen med index haltar något eftersom index bara innehåller aktieplaceringar. Styrelserna får vidare placera 10 % av sina tillgångar i utländska aktier. I det jämförda indexet ingår emellertid endast aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Eftersom de utländska investeringarna inte kan bli större än att de påverkar resultatet marginellt är ändå jämförelsen med Findatas avkastningsindex relevant. Fjärde fondstyrelsen har under året något bättre avkastning på fondkapitalet än index. Sett över en femårsperiod har man lyckats nå en genomsnittlig avkastning på drygt 10 % vilket är ca 5 procentenheter bättre än index. Fond- kapitalet beräknat till marknadsvärde uppgick vid årets slut till knappt 40 miljarder kronor. Fonden har sedan den inrättades sammanlagt fått tillskjutet 5 miljarder kronor. Beräknat i dagens penningvärde motsvarar det 9,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet och det uppindexerade grundkapitalet, ca 30 miljarder kronor, motsvarar de ackumulerade vinsterna utöver den avkastning som inbetalats till första-tredje fondstyrelserna. Kapitalet har under mätperioden ökat sitt reala värde med i genomsnitt 4,5 % per år. Tabell 9 Resultat i fjärde fondstyrelsen 1990-1994 Miljarder kronor År 1990 1991 1992 1993 1994 1990- 1994 Marknadsvärderat resultat-4,43 2,9 10,9 2,5 Fondkapital 19,3 22 25,2 35,9 39,1 Avkastning % -18,8 15,6 13,3 43,3 6,9 10,2 Index* % -30 8,4 2,3 56,3 6,5 5,3 Real avkastning** % -27,3 7,0 11,2 37,9 4,5 4,5 *Findatas avkastningsindex ** KPI-förändring, Dec-Dec Fjärde fondstyrelsernas utvärdering är mer utförlig och genomgripande än förra året. Utvärderingen ger ett gott underlag för regeringens möjligheter till insyn och analys av medelsförvaltningen. Utöver de komponenter fjärde fondstyrelsen behandlat i utvärderingen vill regeringen — i likhet med vad som angavs i föregående års skrivelse — endast peka på några ytterligare moment som kan vara av värde för utvärderingen. Styrelsens utvärdering kan t.ex. innehålla en analys av avkastningen vid alternativa placeringsstrategier samt en jämförelse med andra kapitalförvaltare med motsvarande placeringsmöjligheter. Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen uppnått en mycket god avkast- ning under perioden och att den med marginal har klarat avkastningskraven och uppsatta mål. Femte fondstyrelsen hade under året 5 % avkastning på fondkapitalet vilket är något lägre än index. Den reala avkastningen under året var 2,4 %. En svag utveckling på aktiemarknaden har bidragit till att avkastningen är betydligt lägre än föregående år. Över en femårsperiod har den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet varit drygt 1 procentenhet högre än index. Den genomsnittliga reala avkastningen var 1,2 % under mätperioden. Tabell 10 Resultat i femte fondstyrelsen 1990-1994 Miljarder kronor År 1990 1991 1992 1993 1994 1990- 1994 Marknadsvärderat resultat-0,30,4 0,3 1,3 0,2 Fondkapital 1,6 2,6 3,3 4,5 5,4 Avkastning % -26 16,8 9,6 38,5 4,8 6,6 Index* % -30 8,4 2,3 56,3 6,5 5,3 Real avkastning** % -33,1 8,1 7,5 33,3 2,4 1,2 *Findatas avkstningsindex ** KPI-förändring, Dec-Dec Från femte fondstyrelsen saknas en egentlig utvärdering av den egna förvaltningen. Skyldigheten att till regeringen lämna in en sådan utvärdering följer av 16 a § jämförd med 43 § AP-fondsreglementet. I förarbetena finns närmare angivet vad utvärderingen bör innehålla (prop. 1992/93:206 s. 41). Regeringen lämnade i förra årets skrivelse, med utgångspunkt i nämnda motiv, exempel på vilka moment som kan beröras i en utvärdering. En beskrivning av de mål fonden har satt upp samt en genomgång av medelsförvaltningen är av vikt för allmänhetens insyn i förvaltningen av AP-fondsmedlen. En väl genomförd utvärdering kan också förväntas bidra till en effektiv förvaltning. Sammanfattningsvis anser regeringen att det är otillfredställande att femte fondstyrelsen, utan för- klaring, inte har uppfyllt skyldigheten i AP-fondsreglementet. Fjärde och femte fondstyrelsernas aktieportföljer En aktieportföljs avkastning kan variera vid olika tidpunkter beroende på en mängd icke påverkbara faktorer. Emellertid går det att med ganska stor säkerhet utvärdera de strategiska besluten som ligger bakom sammansättningen under en femårsperiod. Femte fondstyrelsen har under den senaste femårsperioden haft fyra år med lägre avkastning än fjärde fondstyrelsen. Skillnaden i resultat kan bero på många olika faktorer men nedan görs ett försök att förklara några av dessa. En högre avkastning än index kan uppnås om portföljens sammansättning avviker från aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag. Genom att koncentrera innehaven på ett fåtal branscher eller genom att låta deras andel i aktieportföljen vara en annan än branschernas andel på aktiemarknaden kan denna högre avkastning uppnås. Både fjärde och femte fondstyrelserna har under 1990- talet haft en mer koncentrerad portfölj. Denna koncentration, som är en medveten strategi, är troligtvis en av förklaringarna till styrelsernas meravkastning i förhållande till index. En sådan strategi innebär ett högre risktagande men med rätt val av aktier kan meravkastningen uppnås. Den fundamentala analysen är avgörande för att en sådan strategi skall lyckas. Fjärde fondstyrelsen har höga andelar av verkstads-, kemi- och skogsaktier. Drygt 70 % av innehaven vid årsskiftet var inom dessa branscher. Femte fondstyrelsen har valt en något annorlunda branschviktning av portföljen. De har haft en relativt stor andel kemiska aktier (t.ex. läkemedel) och legat underviktade i verkstads- och skogsaktier i förhållande till branschernas andel på aktiemarknaden. Under en uppgångsfas i konjunkturen brukar generellt s.k. cykliska aktier som verkstads- och skogsaktier utvecklas bättre än genomsnittet. Kemisk industri är däremot mer stabil över konjunkturcyklerna. Överviktningen i cykliska aktier hos fjärde fondstyrelsen har troligen under slutet av perioden 1990-1994 bidragit till en meravkastning eftersom ekonomin befinner sig i en uppgångsfas. Valet av aktier inom branscherna påverkar givetvis också utfallet även om en väl sammansatt portfölj normalt kan diversifiera bort risken som är förknippad med enskilda bolag. Det bör nämnas i sammanhanget att aktier som påverkas mindre av konjunktursvängningar anses ofta mindre riskfyllda och bör därför också, i alla fall teoretiskt, ge en något lägre avkastning. 5 Tabell 11 Fördelning på branscher i % av portfölj- värdet 1990-1994 Genomsnitt Genomsnitt Index i av för portföljen marknaden perioden* FjärdeFemte Verkstadsindustri41 26 34 56 % Kemisk industri24 37 20 110 % Skog 9 6 8 17 % Övrigt 22 31 40 * Fondbörsens index Index för kemisk industri har utvecklat sig bäst under perioden. Det kan förefalla märkligt att femte fondstyrelsens strategi med överviktning inom läkemedelssektorn inte har gett en meravkastning i förhållande till den fjärde fondstyrelsen. Förklaringen ligger i att index i tabellen enbart hänför sig till den svenska börsen och i mycket hög grad är påverkat av Astras exceptionella utveckling. Astras kursutveckling har genom bolagets storlek en stor påverkan på index för kemisk industri. Femte fondstyrelsens största enskilda innehav är i den schweiziska kemikoncernen Roche och utgör således en väsentlig andel av deras viktning inom branschen kemisk industri. I den fjärde fondstyrelsen är det största enskilda innehavet Astra. Denna skillnad är avgörande för att förklara varför index i tabellen inte återspeglas i resp. fondstyrelses avkastning. Vidare är fjärde fondstyrelsens stora innehav i Astra en ytterligare förklaring till att den nått en högre avkastning än femte fondstyrelsen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att första-tredje fondstyrelserna har haft den högsta avkastningen under mätperioden. Dess genomsnittliga avkastning är bättre än för fjärde resp. femte fondstyrelserna. Även index för en räntebärande portfölj har utvecklat sig bättre än index för en aktieportfölj. Det har således varit bättre att investera i räntebärande tillgångar än att investera medlen i aktier mellan åren 1990 och 1994. Naturligtvis påverkar den valda utvärderingsperioden resultatutfallet. Stora svängningar i ekonomin under 1990-talet har i hög grad påverkat resultaten i fondstyrelserna. Det gör också att utfallet under en femårsperiod kan komma att förändras relativt kraftigt från år till år framöver. Utvecklingen under år 1995 har hittills inneburit stigande börskurser vilket redan nästa år kan ge den omvända bilden. Pensionskapitalet har varit realsäkrat under perioden vilket är viktigt med tanke på att pensionsåtagandena är värdesäkrade för inflation. 6 Tabell 12 Genomsnittlig årlig avkastning i Första- femte fondstyrelserna 1990-1994 Procent Fondstyrelse 1-3 4 5 Avkastning 11,3 10,2 6,6 Index 12,3 5,3 5,3 Real avkastning 5,7 4,5 1,2 5 Fond 92-94 I december 1983 beslutade riksdagen att inom AP-fondsystemet inrätta fem löntagarfondstyrelser som skulle göra placeringar på riskkapitalmarknaden. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelserna år 1992. De tillgångar och skulder som då förvaltades av styrelserna fördes över till gemensam förvaltning av en nyinrättad avvecklingsstyrelse (Fond 92-94). Fond 92-94:s uppgift har varit att förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. När Fond 92-94 började sin verksamhet uppgick den marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. Efter riksdagsbeslut har bl.a följande utskiftningar gjorts. Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor till riskkapitalbolag. Under år 1994 utskiftades 10 miljarder kronor till tre forskningsstiftelser och 1,7 miljarder kronor finansierade en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings högskolor. Vidare utskiftades - med undantag för 0,8 miljarder kronor som utskiftades till staten - resterande medel till sex forskningsstiftelser och en kulturstiftelse. Samtidigt med denna utskiftning överfördes till Kammarkollegiets förvaltning en aktiepost i Svenska Handelsbanken som undantagits från utskiftning för att täcka en under år 1987 av tredje löntagarfondstyrelsen utställd köpoption rörande dessa aktier. Till Kammarkollegiet överfördes även 7 miljoner kronor vilka avsågs täcka Fond 92- 94:s behov av medel för verksamheten t.o.m. juni 1995. Sammanlagt har Fond 92-94 betalat ut 28 miljarder kronor. I september 1994 lämnade Fond 92-94:s styrelse en slutrapport per den 31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjort sitt uppdrag och begärde därför att bli entledigad från uppdraget. Eftersom AP-fonds-reglementet kräver att redovisning sker per kalenderår tillsatte regeringen emellertid en ny styrelse. Vad gäller den faktiska förvaltningen under året utvecklade sig aktie- portföljen väl under perioden 1 januari 1994 till den 31 juli 1994. Port- följvärdet steg under perioden med 7,9 % jämfört med 4,4 % för Affärsvärldens generalindex. I februari 1995 redovisade Kammarkollegiet till regeringen att det ovan nämnda optionsavtalet delvis lett till lösen och inbringat ca 100 miljoner kronor samt att den aktiepost som inte lösts, uppgående till ca 100 miljoner kronor, förvarades hos kollegiet. Kammarkollegiet redovisade vidare i april att en kvarstående fordran som Fond 92-94 haft på Finansor AB slutligen reglerats i samband med en ackordsuppgörelse och att en likvid erhållits på drygt 0,7 miljoner kronor. Vid denna tidpunkt hade dessutom Riksgäldskontoret kvar ca 90 miljoner kronor, vilka hade reserverats för utbetalningar av sparpremier inom det premiegrundande allemanssparandet. Slutligen hade Kammarkollegiet kvar ca 3 miljoner kronor av de medel som reserverats för Fond 92-94:s verksamhet. Samman- fattningsvis fanns således tillgångar till ett marknadsvärde av ca 290 miljoner kronor kvar som omfattades av riksdagens tidigare utskiftningsbeslut men som ännu inte hade skiftats ut. Mot bakgrund av underskottet i statsfinanserna föreslog regeringen i kompletteringspropositionen (1994/95:150 s. 122 f) att tidigare riksdagsbeslut skulle ändras så att dessa medel inte skulle utskiftas utan behållas inom Allmänna pensionsfonden och förvaltas av Fond 92-94. Regeringen föreslog också att bestämmelserna som reglerade Fond 92-94:s verksamhet skulle fortsätta att gälla efter den sista juni 1995. Regeringens förslag har antagits av riksdagen (1994/95 NU28, rskr. 1994/95:444, SFS 1995:855 och 856). I propositionen angav regeringen vidare att Fond 92-94:s förvaltning av dessa tillgångar är att se som en temporär lösning och att regeringen senare skall återkomma med förslag om hur en mer bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas (prop. 1994/95:150 s. 124). 6 Fastställande av balansräkning Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte fondstyrelserna och Fond 92-94. 7 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995. Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och stadsråden Sahlin, Hjelm- Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar att till riksdagen övelämna skrivelse 1995/96:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1994. 8