Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:214 Konvention med stadga för Europaskolorna Prop. 1994/95:214 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 1995 Ingvar Carlsson Ylva Johansson (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen med stadga för Europaskolorna. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3 2 Ärendet och dess beredning............... 3 3 Konventionens huvudsakliga innehåll...... 3 4 Godkännande.............................. 5 5 Lärare................................... 6 Bilaga 1. Konvention med stadga för Europa- skolorna...................................... 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995.............................. 24 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen med stadga för Europaskolorna (94/557/EG, Euratom). 2 Ärendet och dess beredning Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, s. 65 f.) redogjort för Europaskolorna. Verksamheten vid Europaskolorna regleras för närvarande bl.a. i en särskild stadga som antogs år 1957 (Statute of the European School). Enligt stadgan skall en medlemsstat ansöka om tillträde till överenskommelsen. Det ankommer på regeringen att göra en ansökan härom. Regeringen har den 19 januari 1995 beslutat att ansöka om tillträde till 1957 års stadga. I artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till Europeiska unionen förbinder sig nämligen Sverige att från dagen för anslutningen ansluta sig till de avtal som de tidigare medlemsländerna har ingått och som gäller unionens funktion eller har samband med unionens verksamhet. Regeringen har i propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, avsnitt 9.3.5) förklarat sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen i de fall där anslutning till konventioner eller andra instrument är av sådan beskaffenhet att de skall underställas riksdagen. Europeiska gemenskaperna och medlemsstaterna däri har emellertid i juni 1994 undertecknat en konvention med stadga för Europaskolorna (Convention defining the Statute of the European Schools). Konventionen biläggs denna proposition som bilaga 1. När konventionen träder i kraft upphävs bl.a. 1957 års stadga. Regeringen anmälde i 1995 års budgetproposition att den avsåg återkomma till riksdagen såvitt gällde frågan om godkännande av 1994 års konvention. Efter ett godkännande av riksdagen kan regeringen ansöka om tillträde även till denna konvention. 3 Konventionens huvudsakliga innehåll Artikel 1 anger ändamålet med skolorna. Ändamålet är att barn till personalen vid Europeiska gemenskaperna (EG) skall undervisas gemensamt vid skolorna. Även andra barn får tas emot vid skolorna på villkor som styrelsen för skolorna bestämmer. Av artikel 2 framgår att det är styrelsen för skolorna som beslutar om en ny skola skall upprättas. Styrelsen bestämmer i samråd med värdlandet var skolan skall placeras. Styrelsen och värdlandet skall träffa ett avtal om kostnadsfria lokaler för den nya skolan samt om underhåll av lokalerna. I artikel 3 stadgas att undervisningen skall omfatta skolgången till och med gymnasieskolan och innehålla följande stadier: förskola (nursery school), fem års inledande grundskola (primary school) samt fortsatt grundskoleundervisning och gymnasieundervisning under sammanlagt sju år (secondary school). Vidare skall skolorna i samarbete med skolorna i värdlandet så långt möjligt täcka behovet av teknisk utbildning. Undervisningen skall ske av lärare som är utsända eller utnämnda av medlemsstaterna. Av artikel 4 framgår efter vilka principer undervisningen skall organiseras. Undervisningen skall i dag ske på följande språk: danska, engelska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska. Här stadgas vidare att i vissa ämnen skall undervisningen ske i gemensamma klasser för alla elever på samma nivå. Ett av de tidigare nämnda språken skall då användas. Eleverna skall ges en grundlig kunskap i moderna språk. Den europeiska dimensionen skall framhållas i läroplanerna. Vidare skall individernas samvete och övertygelse respekteras. I artikel 5 stadgas att de skolår som en elev fullföljt vid en Europaskola skall godkännas i medlemsstaterna. Utbildningen avslutas med en examen, European baccalaureate. Denna examen skall ge allmän behörighet till universitet och högskolor i medlemsstaterna. Artikel 6 behandlar skolornas juridiska status. Av artikel 7 framgår vilka organ som är gemensamma för alla skolor, nämligen styrelse, generalsekreterare, skolinspektörsnämnder och besvärsnämnd. Vidare skall det vid varje skola finnas en administrativ nämnd och en rektor. Artiklarna 8 - 14 behandlar styrelsens sammansättning och uppgifter. Styrelsen skall enligt artikel 8 bestå av följande medlemmar: företrädare för medlemsstaterna i Europeiska gemenskaperna, en ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, en företrädare för personalkommittén och en företrädare för elevernas föräldrar. Styrelsebeslut fattas med två tredjedels majoritet, om det inte är särskilt angivet att beslutet skall vara enhälligt. Styrelsen skall övervaka genomförandet av konventionen. Styrelsen skall vidare fastställa reglementet för skolorna, besluta vilken undervisning som skall bedrivas och hur den skall organiseras. Vidare skall styrelsen bl.a. utse rektor samt utarbeta och anta skolornas budget. Generalsekreteraren skall företräda styrelsen. Artiklarna 15 - 18 behandlar skolinspektörsnämnderna. Det skall finnas två skolinspektörsnämnder för skolorna, en för förskolan och den inledande grundskoleundervisningen och en för övriga stadier. Varje medlemsstat skall vara representerad av en inspektör i varje nämnd. Skolinspektörsnämnderna har till uppgift att tillförsäkra att undervisningen har en viss kvalitet och att inspektioner utförs. Skolinspektörerna skall bl.a. inspektera de nationellt anställda lärarnas undervisning och underrätta rektorer och lärare om resultatet av inspektionerna. Artiklarna 19 och 20 behandlar den administrativa nämndens sammansättning och uppgifter. Nämnden skall bl.a. förbereda skolans budget, upprätta inkomst- och utgiftsredovisning och utföra de administrativa åligganden som styrelsen bestämmer. Av artikel 21 framgår rektorns uppgifter och befogenheter samt vilken kompetens rektorn skall ha. Av artikel 22 framgår att det skall upprättas en personalkommitté, bestående av valda representanter för lärarkåren och för den administrativa personalen samt för servicepersonalen. Artikel 23 behandlar föräldraföreningen vid skolan. Artiklarna 24 och 25 behandlar budgetfrågor. Skolornas budget skall finansieras bl.a. genom bidrag från medlemsstaterna i form av lön till de utsända lärarna, genom bidrag från EG och genom vissa andra inkomster. Artiklarna 26 och 27 behandlar hur uppkomna tvister skall lösas. I artikel 26 stadgas att EG:s domstol ensam är behörig i tvister när det gäller tolkning och tillämpning av konventionen. I artikel 27 föreskrivs att det skall finnas en besvärsnämnd. Där stadgas också bl.a. om nämndens behörighet och arbetsordning. EG-domstolen fastställer en lista på personer som kan komma i fråga som medlemmar i besvärsnämnden. I artikel 28 stadgas att styrelsen för en skola kan ingå avtal med en organisation som finansierar huvuddelen av skolans verksamhet och att organisationen kan få en plats och en röst i styrelsen. Av artikel 29 framgår att styrelsen kan ingå andra avtal med andra organisationer och ge en sådan organisation en plats och en röst i skolans administrativa nämnd. Vidare framgår av artikel 30 att styrelsen kan sluta tilläggsavtal med regeringen i ett land där en skola är belägen. Av artikel 31 framgår att en fördragsslutande part kan säga upp konventionen och hur en sådan uppsägning går till. Här framgår vidare att en sådan part kan begära att konventionen ändras. Artikel 32 behandlar hur ansökan om anslutning till konventionen skall ske. I artikel 33 stadgas att konventionen skall ratificeras av de fördragsslutande staterna och att konventionen skall deponeras hos den luxemburgska regeringen. Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer på deponeringen av alla instrument och akter. Av artikel 34 framgår att denna konvention upphäver stadgan av den 12 april 1957 och protokollet till denna av den 13 april 1962 samt att avtalet om europeisk studentexamen och tilläggsprotokollet om Münchenskolan skall fortsätta att gälla. 4 Godkännande Regeringens förslag: Riksdagen godkänner konven- tionen med stadga för Europaskolorna (94/557/EG, Euratom). Skälen för regeringens förslag: Av de tidigare medlemsstaterna i EG är samtliga anslutna till konventionen. Finland och Österrike har nu ansökt om anslutning. Även Sverige bör utnyttja den möjlighet som Europaskolorna erbjuder till skolgång för barn till personalen vid EG:s institutioner. Regeringen har därför, som tidigare redovisats, ansökt om tillträde till 1957 års stadga om Europaskolorna. Vi anser att Sverige bör ansluta sig även till 1994 års konvention. Skolornas ändamål är att barn till personalen vid EG:s institutioner skall utbildas tillsammans. Om det finns många barn från samma land kan medlemslandet bilda en egen sektion och anställer då egna lärare. Undervisningen för barnen är i princip kostnadsfri. Största delen av kostnaderna för skolverksamheten finansieras av EG. Medlemslandet svarar endast för delar av kostnaderna för de nationella lärarna. Styrelsen för Europaskolorna beslutar om såväl bildandet av en egen sektion som antalet lärare som får anställas. Sverige har uttyckt önskemål om att en svensk sektion inrättas för primärnivån från och med läsåret 1995/96 vid Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg. Därefter bör en successiv utbyggnad ske. De elever som inte går i en svensk sektion kan välja någon annan befintlig sektion, t.ex. den engelska. För barn till personal vid EG:s institutioner kan, enligt nuvarande praxis, studiehjälp utgå vid studier i t.ex. en Europaskola. Medel för kostnader för nationella lärartjänster har beräknats i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, s. 66). Dessa beräknas täcka kostnaderna för en svensk sektion läsåret 1995/96 såväl i Bryssel som i Luxemburg. 5 Lärare Lärarna vid Europaskolorna kan delas in i två kategorier, dels heltidsanställda, dels deltidsanställda och vikarier. De heltidsanställda lärarna utses av det enskilda medlemslandet. Lärare i alla Europaskolor lyder under samma bestämmelser vad gäller löneförmåner. Dessa regleras utifrån ålder och anställningstid och är oberoende av det enskilda landets bidrag. Antalet lärare, som skall anställas, bestäms av styrelsen utifrån antalet sektioner, klasser och elever. De nationella lärarna anställs av den enskilda medlemsstaten. Medlemsstaten betalar direkt till läraren den lön som motsvarar lönen i den anställning läraren hade vid rekryteringen. Mellanskillnaden mellan denna lön och den av styrelsen för skolorna beslutade, betalas av EG. Medlemsstaten garanterar också läraren de sociala förmåner som normalt tillkommer en lärare i hemlandet. Sociala avgifter betalas in i Sverige av arbetsgivaren. Kraven på lärarna är i princip desamma som i en svensk skola. Anställningen vid en Europaskola varar högst nio år. Styrelsen för Europaskolorna har beslutat att lärarna först har en tidsbegränsad anställning på två år. Skolinspektörsnämnden prövar därefter om läraren skall få fortsatt anställning. Läraren kan i så fall anställas på tre år och efter förslag från skolinspektörsnämnden ytterligare fyra år. Regeringen avser att ge Statens skolverk i uppdrag att anställa de lärare som skall tjänstgöra vid Europaskolorna. Anställningarna skall vara tidsbegränsade i enlighet med styrelsens beslut. Regeringen avser att, med stöd av bemyndigandet i 42 § tredje stycket lagen (1994:260) om offentlig anställning, meddela föreskrifter i förordning om att anställningarna skall vara tidsbegränsade. Att i detta speciella fall i en förordning ta in föreskrifter om tidsbegränsade anställningar som avviker från anställningsskyddslagen (1982:80) torde enligt vår mening inte vara oförenligt med vad som uttalats under riksdagsbehandlingen i ärendet om ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl. (prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU16 s. 21 f., rskr. 1993/94:257). Endast ett fåtal lärare kommer att beröras. I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158) betonades värdet för en kommun att ha lärare med erfarenheter från andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet. Det borde således ligga i kommunernas intresse att bevilja lärare tjänstledighet för tjänstgöring vid Europaskolorna. Bilaga 1. Konvention med stadga för Europaskolorna Rådets beslut av den 17 juni 1994 om bemyndigande för Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen att underteckna och sluta konventionen med stadga för Europaskolorna (94/557/EG, Euratom) Europeiska unionens råd har beslutat följande med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta, med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artikel 203 i detta, med beaktande av kommissionens förslag[1], med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2], och med beaktande av följande: För europeiska gemenskaperna är det angeläget att tillhandahålla gemensam utbildning för sin personals barn i Europaskolor för att säkerställa att gemenskapens institutioner fungerar tillfredsställande och för att underlätta för personalen att fullgöra sina uppgifter. I detta syfte undertecknade de ursprungliga medlemsstaterna den 12 april 1957 konventionen angående stadgan för Europaskolorna. Den 31 maj 1990 efterlyste rådet och utbildningsministrarna, församlade i rådet, en ny konvention om Europaskolorna som skulle utarbetas för att effektivisera skolornas verksamhet och i högre grad erkänna gemenskapens roll i skolorna. Gemenskapernas deltagande i genomförandet av konventionen är nödvändig för att säkerställa att Europeiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens mål uppnås. Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen kommer att delta i genomförandet av konventionen genom att utöva de befogenheter som följer av de bestämmelser som fastställs genom konventionen och av sådana framtida rättsakter som de kan anta i enlighet med konventionens villkor. Det är följaktligen nödvändigt för Europeiska gemenskaperna att sluta denna konvention. De enda befogenheter som finns för antagandet av detta beslut är de som fastställs i artikel 235 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i artikel 203 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Härigenom föreskrivs följande. Artikel 1 Konventionen angående stadgan för Europaskolorna godkänns härmed på Europeiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens vägnar. Texten till konventionen är bifogad detta beslut. Artikel 2 Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person eller de personer som har befogenhet att underteckna konventionen som har bindande verkan för Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, och att utse den person som har befogenhet att deponera godkännandeinstrumentet i enlighet med artikel 33 i konventionen. Utfärdat i Luxemburg den 17 juni 1994. På rådets vägnar Th. Mikroutsikos Ordförande Konvention med stadga för Europaskolorna Inledning De höga fördragsslutande parterna, medlemsstaterna i Europeiska gemenskaperna samt Europeiska gemenskaperna, nedan kallade "de fördragsslutande parterna" som beaktar att utbildningsanstalter med namnet "Europaskola" har inrättats med början 1957, för gemensam undervisning av barn till personal vid Europeiska gemenskaperna för att säkerställa väl fungerande europeiska institutioner, som beaktar att Europeiska gemenskaperna är angelägna om att säkerställa gemensam undervisning av dessa barn och som för detta ändamål ger bidrag till Europaskolornas budget, som beaktar att Europaskolsystemet är en särskild typ av skolsystem och som beaktar att det utgör en form av samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och Europeiska gemenskaperna och som samtidigt helt erkänner medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och organisationen av sina utbildningssystem, och för sin kulturella och språkliga mångfald, som beaktar att -stadgan för Europaskolan, som antogs 1957, bör konsolideras med hänsyn till de relevanta texter som antagits av de fördragsslutande parterna, -stadgan bör anpassas med hänsyn till Europeiska gemenskapernas utveckling, -beslutsprocessen inom skolornas organ bör ändras, -hänsyn bör tas till erfarenheterna av skolornas verksamhet, -lämpligt rättsskydd mot handlingar från styrelsens eller de administrativa nämndernas sida bör ges till lärarkåren samt andra som omfattas av den; för detta ändamål bör en besvärsnämnd inrättas med strikt begränsad behörighet, -besvärsnämndens behörighet skall inte påverka de nationella domstolarnas behörighet vad avser civilrättsligt och straffrättsligt ansvar, som beaktar att skolan i München öppnades på grundval av tilläggsprotokollet av den 15 december 1975 för gemensam undervisning av barn till personalen vid Europeiska patentorganisationen har enats om följande. Avdelning I Europaskolor Artikel 1 Denna konvention fastställer stadgan för Europaskolorna (nedan kallade "skolorna"). Skolornas uppgift är att undervisa barn till personalen vid Europeiska gemenskaperna tillsammans. Förutom de barn som omfattas av de överenskommelser som anges i artiklarna 28 och 29 får andra barn gå i skolorna på de villkor som bestäms av styrelsen. Skolorna finns förtecknade i bilaga 1, som kan ändras av styrelsen med hänsyn till de beslut som fattas enligt artiklarna 2, 28 och 31. Artikel 2 1. Styrelsen kan vid enhällighet besluta att upprätta nya skolor. 2. Den skall i samråd med den medlemsstat som är värdland bestämma skolans lokalisering. 3. Innan en ny skola öppnas inom en medlemsstats territorium måste ett avtal slutas mellan styrelsen och den medlemsstat som är värdland angående kostnadsfria och lämpliga lokaler för den nya skolan samt underhåll av dessa. Artikel 3 1. Skolornas undervisning skall omfatta skolgången till och med gymnasieskolan. Den kan omfatta -förskola -inledande grundskoleundervisning under fem år (primärnivå) -fortsatt grundskoleundervisning och gymnasieskoleundervisning under sammanlagt sju år (sekundärnivå). Skolorna skall i samarbete med utbildningssystemet i värdlandet så långt möjligt, täcka behovet av teknisk utbildning. 2. Undervisningen skall ske genom lärare som är utsända eller utnämnda av medlemsstaterna i enlighet med beslut som fattats av styrelsen enligt det förfarande som fastställs i artikel 12.4. 3. a)Förslag om ändring av en skolas grundläggande struktur kräver, att medlemsstaternas företrädare i styrelsen är enhälliga. b)Förslag om ändring av lärarnas officiella status kräver att styrelsen är enhällig. Artikel 4 Skolornas pedagogiska uppbyggnad skall grundas på följande principer: 1. Undervisning skall meddelas på de språk som anges i bilaga 2. 2. Den bilagan kan ändras av styrelsen för att ta hänsyn till beslut som fattats enligt artiklarna 2 och 32. 3. För att uppmuntra skolans sammanhållning, för att sammanföra elever från de olika språkavdelningarna och för att öka förståelsen mellan dem, skall undervisning i vissa ämnen ske i gemensamma klasser på samma nivå. Vilket som helst av gemenskapsspråken får användas för dessa gemensamma klasser i den mån styrelsen beslutar att omständigheterna berättigar till det. 4. Särskilda insatser skall göras för att ge eleverna en grundlig kunskap i moderna språk. 5. Den europeiska dimensionen skall framhållas i läroplanerna. 6. Vid utbildning och undervisning skall individernas samvete och övertygelse respekteras. 7. Åtgärder skall vidtas för att underlätta skolgången för barn med särskilda undervisningsbehov. Artikel 5 1. De skolår som eleverna har fullföljt på skolan med ett tillfredsställande resultat och de examensbevis och intyg som visar detta skall erkännas inom medlemsstaternas territorium i enlighet med en ekvivalensskala enligt de villkor som bestäms av styrelsen enligt artikel 11 och under förutsättning av de behöriga nationella myndigheternas godkännande. 2. Utbildningen på den högsta nivån avslutas med europeisk studentexamen, enligt avtalet av den 11 april 1984 om ändring av bilagan till stadgan för Europaskolan, som fastställer reglerna för europeisk studentexamen, nedan kallat "Avtalet om europeisk studentexamen". Styrelsen kan, när företrädarna för medlemsstaterna beslutar enhälligt, göra de anpassningar i detta avtal som kan visa sig nödvändiga. De elever som har tagit europeisk studentexamen vid skolan skall a) i den medlemsstat där de är medborgare ha alla de rättigheter som är knutna till innehav av examensbevis/slutbetyg eller intyg som utfärdas vid avslutad utbildning på gymnasienivå i det landet, b) vara berättigade att söka till ett universitet inom en medlemsstats territorium på samma villkor som medborgare i den medlemsstaten med likvärdiga kvalifikationer. I denna konvention avses med ordet universitet a) universitet, b) institutioner som likställs med universitet av den medlemsstat inom vars territorium de är belägna. Artikel 6 Varje skola skall vara en juridisk person, vilket är nödvändigt för att förverkliga dess uppgift enligt artikel 1. Den skall därför ha full frihet att förvalta anslagen i sitt eget budgetavsnitt enligt de villkor som fastställs i budgetförordningen artikel 13.1. Den kan föra talan inför rätta. Den kan skaffa och avyttra lös och fast egendom. Om inte annat följer av de särskilda bestämmelserna i denna konvention skall skolan i varje medlemsstat vad gäller dess rättigheter och skyldigheter behandlas som en utbildningsanstalt som styrs av offentlig rätt. Avdelning II Skolornas organ Artikel 7 Följande organ skall vara gemensamma för alla skolor: 1. Styrelsen 2. Generalsekreteraren 3. Skolinspektörsnämnderna 4. Besvärsnämnden. Varje skola skall förvaltas av en administrativ nämnd och ledas av rektor. Kapitel I Styrelsen Artikel 8 1. Om inte annat följer av artikel 28 skall styrelsen bestå av följande medlemmar: a) Den eller de företrädare på ministernivå för var och en av medlemsstaterna i Europeiska gemenskaperna som är bemyndigad att förplikta denna medlemsstats regering, under förutsättning att varje medlemsstat har endast en röst. b) En ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission. c) En företrädare som är utsedd av personalkommittén (inom lärarkåren) i enlighet med artikel 22. d) En företrädare för elevernas föräldrar som utsetts av föräldraföreningen i enlighet med artikel 23. 2. Företrädarna på ministernivå i varje medlemsstat och ledamoten i Europeiska gemenskapernas kommission får utse personer som skall företräda dem. Andra medlemmar som är förhindrade att delta skall företrädas genom sina ersättare. 3. En elevrepresentant kan inbjudas att delta i styrelsemötena som observatör i frågor som rör eleverna. 4. Styrelsen skall sammankallas av sin ordförande, på dennes eget initiativ eller på motiverad begäran av tre av styrelsens medlemmar eller av gene- ralsekreteraren. Styrelsen skall sammanträda minst en gång om året. 5. Ordförandeskapet i styrelsen skall innehas ett år i taget av en företrädare för varje medlemsstat, i följande ordning: Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Förenade kungariket. Artikel 9 1. Utom i de fall då enhällighet krävs enligt denna konvention skall styrelsebeslut fattas med två tredjedels majoritet av dess medlemmar, om inte annat följer av bestämmelserna nedan: a) Antagande av beslut som påverkar en medlemsstats särskilda intressen, såsom en betydande utvidgning av lokalerna eller en stängning av en skola som är upprättad på dess territorium skall kräva att företrädaren för den medlemsstaten röstar för detta. b) Stängning av en skola skall kräva att kommissionens ledamot röstar för detta. c) Företrädaren för en offentligrättslig organisation som erhållit en plats och en röst i styrelsen enligt ett avtal som grundar sig på artikel 28, skall rösta i alla frågor som rör skolan som omfattas av ett sådant avtal. d) Rätten att rösta för en representant från personalkommittén enligt artikel 8.1 c och företrädaren för elevernas föräldrar enligt artikel 8.1 d, skall begränsas till fattandet av beslut i undervisningsfrågor enligt artikel 11 med undantag av beslut angående anpassningar av avtalet om europeisk studentexamen och beslut som har finansiella och budgetmässiga verkningar. 2. När enhällighet krävs genom denna konvention får fattandet av beslut av styrelsen inte hindras genom att medlemmar som är närvarande eller företrädda avstår från att rösta. 3. Vid all röstning skall var och en av de närvarande medlemmarna ha en röst utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i artikel 8.1 a. Artikel 10 Styrelsen skall övervaka genomförandet av denna konvention; för detta ändamål skall den ha nödvändiga beslutsbefogenheter i utbildnings- och budgetfrågor samt administrativa frågor, och för förhandlingar av de avtal som anges i artikel 28-30. Den kan inrätta kommittéer med ansvar för att förbereda dess beslut. Styrelsen skall fastställa reglementet för skolorna. Styrelsen skall varje år på grundval av ett förslag som utarbetats av generalsekreteraren upprätta en rapport över skolornas verksamhet och överlämna den till Europaparlamentet och till rådet. Artikel 11 I pedagogiska frågor skall styrelsen besluta vilken undervisning som skall bedrivas och hur den skall vara organiserad. Enligt yttrande från den behöriga skolinspektörsnämnden skall den ha följande uppgifter: 1. Den skall fastställa harmoniserade läro- och timplaner för varje läsår och för varje avdelning som den har inrättat och utfärda rekommendationer angående vilka metoder som skall användas. 2. Den skall sörja för skolinspektörsnämndernas övervakning av undervisningen och fastställa arbetsordningar för dessa. 3. Den skall besluta om ålderskraven för olika nivåer. Den skall fastställa regler för flyttning av elever till nästa klass eller till sekundärnivån och regler för värdering av skolåren i Europaskolan i enlighet med artikel 5, för att göra det möjligt för elever att när som helst återvända till skolorna i de enskilda staterna. Den skall upprätta den ekvivalensskala som anges i artikel 5.1. 4. Den skall anordna examinationer som ett sätt att garantera det arbete som utförs i skolan; den skall fastställa regler för examinationer, utnämna examensnämnder och tilldela examensbevis. Den skall säkerställa att examensuppgifterna är på en sådan nivå att bestämmelserna i artikel 5 följs. Artikel 12 I administrativa frågor skall styrelsen ha följande uppgifter: 1. Den skall fastställa tjänsteföreskrifter för generalsekreteraren, rektorerna, lärarkåren och, i enlighet med artikel 9.1 a, för administrativ personal och servicepersonal. 2. Den skall utnämna generalsekreterare och vice generalsekreterare. 3. Den skall utnämna rektor och vice rektorer för varje skola. 4. a)Den skall varje år på förslag av skolinspektörsnämnderna besluta om behovet av lärarpersonal genom inrättande eller indragning av tjänster. Den skall säkerställa en rättvis fördelning av tjänster bland medlemsstaterna. Den skall med regeringarna lösa frågor angående utnämning eller utstationering av lärare på de olika nivåerna och studievägledare i skolan. Personalen skall behålla befordrings- eller pensioneringsrättigheter som garanteras genom nationella regler. b)Den skall varje år på förslag av generalsekreteraren besluta om behovet av administrativ personal och servicepersonal. 5. Den skall organisera sin verksamhet och upprätta sin egen arbetsordning. Artikel 13 1. I budgetfrågor skall styrelsen ha följande uppgifter: a) Den skall anta budgetförordningen och särskilt ange förfarandet för att upprätta och genomföra skolornas budget. b) Den skall anta skolornas budget för varje budgetår i enlighet med punkt 4 nedan. c) Den skall godkänna inkomst- och utgiftsredovisningen och överlämna den till de behöriga myndigheterna i Europeiska gemenskaperna. 2. Styrelsen skall senast den 30 april varje år upprätta en inkomst- och utgiftsberäkning för skolorna för påföljande budgetår och överlämna den till kommissionen, som på grundval av denna skall upprätta de nödvändiga prognoserna i det preliminära utkastet till Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Europeiska gemenskapernas budgetansvariga myndighet skall fastställa beloppet för Europeiska gemenskapernas bidrag enligt sitt budgetförfarande. 3. Styrelsen skall också överlämna beräkningen för inkomster och utgifter till andra offentligrättsliga organisationer enligt artikel 28 och till de organisationer eller institutioner som anges i artikel 29, vars finansiella bidrag är sådant att det finansierar huvuddelen av skolans budget, så att de kan fastställa sina bidragsbelopp. 4. Styrelsen skall slutligen anta skolornas budget före budgetårets början och skall, om det är nödvändigt, anpassa den till bidragen från Europeiska gemenskaperna och de organisationer eller institutioner som anges i punkt 3. Artikel 14 Generalsekreteraren skall företräda styrelsen och leda sekretariatet i enlighet med tjänsteföreskrifterna för generalsekreteraren enligt artikel 12.1. Han skall vara skolornas rättsliga företrädare. Han skall vara ansvarig inför styrelsen. Kapitel 2 Skolinspektörsnämnderna Artikel 15 Två skolinspektörsnämnder skall inrättas för skolorna: en för förskolan och primärnivån, och en för sekundärnivån. Artikel 16 Varje medlemsstat som är en fördragsslutande part skall företrädas av en inspektör i varje nämnd. Han skall utses av styrelsen på förslag av den berörda parten. Ordförandeskapet i skolinspektörsnämnderna skall innehas av en företrädare i nämnden från den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i styrelsen. Artikel 17 Det skall vara skolinspektörsnämndernas uppgift att säkerställa kvaliteten på den undervisning som meddelas av skolorna och för detta ändamål säkerställa att de nödvändiga inspektionerna utförs i skolorna. De skall underställa styrelsen yttranden och förslag enligt artiklarna 11 respektive 12 och vid behov lämna förslag till ändringar av läroplaner och till uppläggningen av undervisningen. Artikel 18 Inspektörernas uppgift skall vara att 1. säkerställa tillsyn av de från de nationella förvaltningarna utsända lärarnas undervisning, 2. jämföra iakttagelser angående undervisningsresultaten och undervis- ningsmetodernas kvalitet, 3. underrätta rektorerna och lärarkåren om resultaten från sina inspektioner. Med hänsyn till de behov som styrelsen bedömt föreligga skall varje medlemsstat förse inspektörerna med de medel som är nödvändiga för att de fullt ut skall kunna utföra sin uppgift på skolorna. Kapitel 3 Administrativa nämnden Artikel 19 Om inte annat följer av artiklarna 28 och 29 skall varje administrativ nämnd enligt artikel 7 bestå av åtta medlemmar, enligt följande: 1. Generalsekreteraren som skall var ordförande. 2. Rektorn för skolan. 3. Företrädaren för Europeiska gemenskapernas kommission. 4. Två medlemmar av lärarkåren, en som företräder personalen på sekundärnivån och en som företräder personalen i förskolan och primärnivån. 5. Två medlemmar som företräder föräldraorganisationen enligt artikel 23. 6. En företrädare för den administrativa personalen och servicepersonalen. En företrädare för den medlemsstat där skolan är belägen får som observatör delta i sammanträden med den administrativa nämnden. Två företrädare för eleverna skall inbjudas att delta som observatörer i de frågor som berör dem i sammanträdena med den administrativa nämnden vid deras skola. Artikel 20 Den administrativa nämnden skall 1. förbereda beräkningar för skolans inkomster och utgifter i enlighet med budgetförordningen, 2. övervaka genomförandet av skolans avsnitt i budgeten och upprätta dess årliga inkomst- och utgiftsredovisning, 3. säkerställa att lämpliga fysiska förhållanden och en anda som främjar skolans verksamhet upprätthålls, 4. utföra andra administrativa åligganden som anförtros den av styrelsen. Förfaranden för att utlysa sammanträden och för beslutsfattande av de administrativa nämnderna skall fastställas i reglementet för skolorna enligt artikel 10. Kapitel 4 Rektor Artikel 21 Rektorn skall utföra sina åligganden i enlighet med reglementet för skolorna enligt artikel 10. Han skall ha myndighet över skolans personal i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 12.4 a och b. Han skall ha den kompetens och de kvalifikationer som krävs i hans land för att leda en undervisningsanstalt vars examensbevis ger innehavaren tillträde till universitet. Han skall vara ansvarig inför styrelsen. Avdelning III Personalrepresentation Artikel 22 En personalkommitté skall upprättas som består av valda representanter för lärarkåren och för den administrativa personalen och servicepersonalen på varje skola. Kommittén skall bidra till att skolorna fungerar tillfredsställande genom att göra det möjligt för personalen att uttrycka sin åsikt. Förfarandena för val och arbete i personalkommittén skall bestämmas enligt tjänsteföreskrifterna för lärarkåren och för den administrativa personalen och servicepersonalen enligt artikel 12.1. En gång om året skall personalkommittén utse en medlem och en ersättare inom lärarkåren att företräda personalen i styrelsen. Avdelning IV Föräldraföreningen Artikel 23 För att upprätthålla relationerna mellan elevernas föräldrar och skolmyn- digheterna skall styrelsen för varje skola erkänna den förening som företräder elevernas föräldrar. Föräldraföreningen skall varje år utse två representanter i den administrativa nämnden på den berörda skolan. En gång om året skall föräldraföreningarna på skolorna utse en medlem och en ersättare att företräda föreningarna i styrelsen. Avdelning V Budget Artikel 24 Budgetåret för skolorna skall motsvara kalenderåret. Artikel 25 Skolornas budget skall finansieras genom 1. bidrag från medlemsstaterna genom fortsatt utbetalning av lön till utsända eller utnämnda lärare och, vid behov, ett finansiellt bidrag som enhälligt beslutats av styrelsen, 2. bidrag från Europeiska gemenskaperna avsett att täcka skillnaden mellan den totala utgiftssumman för skolorna och summan av andra inkomster, 3. bidrag från icke-gemenskapsorganisationer med vilka styrelsen har slutit avtal, 4. skolans egen inkomst, dvs. skolavgifterna som debiteras föräldrarna av styrelsen, 5. diverse inkomster. Reglerna för bidrag från Europeiska gemenskaperna skall fastställas i en särskild överenskommelse mellan styrelsen och kommissionen. Avdelning VI Tvister Artikel 26 Europeiska gemenskapernas domstol skall ensam ha behörighet i tvister mellan de fördragsslutande parterna, vad avser tolkning och tillämpning av denna konvention, vilka inte har lösts av styrelsen. Artikel 27 1. En besvärsnämnd inrättas härmed. 2. Besvärsnämnden skall ensam ha behörighet i första och sista instans, när alla administrativa kanaler har uttömts, i en tvist angående tillämpningen av denna konvention på alla personer som omfattas av den, med undantag av administrativ personal och servicepersonal, och vad avser lagenligheten i en handling som grundas på denna konvention, eller på regler som fastställts enligt den, som negativt påverkar sådana personer och som företagits av styrelsen eller administrativa nämnden i skolan vid utövandet av deras befogenhet enligt denna konvention. När sådana tvister är av ekonomisk art skall besvärsnämnden ha obegränsad behörighet. Villkor och närmare föreskrifter för dessa förfaranden skall fastställas genom tjänsteföreskrifterna för lärarkåren eller genom anställningsvillkoren för timlärare eller genom reglementet för skolorna. 3. Medlemmarna i besvärsnämnden skall vara personer vars oberoende är ställt utom allt tvivel och vars juridiska kvalifikationer är allmänt erkända.Endast personer på en lista som sammanställts av Europeiska gemenskapernas domstol skall vara valbara till medlemskap i besvärsnämnden. 4. Stadgan för besvärsnämnden skall antas enhälligt av styrelsen. Stadgan för besvärsnämnden skall bestämma antalet medlemmar, styrelsens utnämningsförfarande, mandatperiodens längd och den finansiella ordning som gäller för dem. Stadgan skall beskriva nämndens arbetssätt. 5. Besvärsnämnden skall själv anta sin arbetsordning, som skall innehålla de bestämmelser som är nödvändiga för att tillämpa stadgan. Arbetsordningen skall kräva enhälligt godkännande av styrelsen. 6. Besvärsnämndens avgöranden skall vara bindande för parterna och skulle de senare inte verkställa dem skall de verkställas av de berörda myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med deras respektive nationella lagstiftning. 7. Andra tvister i vilka skolorna är part, skall falla under nationella dom- stolars behörighet. I synnerhet nationella domstolars behörighet i frågor rörande civilrättsligt eller straffrättsligt ansvar påverkas inte av denna artikel. Avdelning VII Särskilda bestämmelser Artikel 28 Styrelsen kan vid enhällighet ingå avtal angående delaktighet i en befintlig skola, eller en som skall upprättas i enlighet med artikel 2, med organisationer som styrs av offentlig rätt, som på grund av sitt läge har ett intresse av skolornas verksamhet. Genom att sluta ett sådant avtal kan en sådan organisation få en plats och en röst i styrelsen i alla frågor angående skolan ifråga, om dess finansiella bidrag är så stort att det finansierar huvuddelen av skolans budget. Den kan också få en plats och en röst i den berörda skolans administrativa nämnd. Artikel 29 Styrelsen kan vid enhällighet också besluta att förhandla om andra avtal än avtal om deltagande med offentlig- eller privaträttsliga organisationer eller institutioner, som har ett intresse av en av skolornas verksamhet. Styrelsen kan ge dem en plats och en röst i den berörda skolans administrativa nämnd. Artikel 30 Styrelsen kan förhandla med regeringen i ett land där en skola är belägen om de tilläggsavtal som krävs för att säkerställa att skolan kan fungera under bästa möjliga förhållanden. Artikel 31 1. En fördragsslutande part kan säga upp denna konvention genom skriftlig anmälan till den luxemburgska regeringen; den senare skall underrätta de andra fördragsslutande parterna vid mottagandet av denna anmälan. Uppsägning skall anmälas senast den 1 september för att den skall gälla från och med den 1 september påföljande år. 2. En fördragsslutande part som säger upp denna konvention skall avstå från sin andel i skolornas tillgångar. Styrelsen skall besluta vilka organisatoriska åtgärder, inklusive personalåtgärder, som skall vidtas, som en följd av uppsägning av någon av de fördragsslutande parterna. 3. Styrelsen får besluta om att stänga en skola i enlighet med den röst- ningsmetod som anges i artikel 9. Den skall genom samma förfarande vidta de åtgärder för skolan som den anser nödvändiga, särskilt vad avser lärarpersonal, administrativ personal och servicepersonal och fördelningen av skolans tillgångar. 4. En fördragsslutande part kan begära att denna konvention ändras. För detta ändamål skall den meddela den luxemburgska regeringen sin begäran. Den luxemburgska regeringen skall vidta de nödvändiga arrangemangen med den fördragsslutande part som innehar ordförandeskapet i Europeiska gemenskapernas råd för att utlysa en regeringskonferens. Artikel 32 Ansökningar om anslutning till denna konvention från en stat som blir medlem i gemenskapen skall göras skriftligen till den luxemburgska regeringen, som skall underrätta var och en av de fördragsslutande parterna om detta. Anslutningen skall gälla från och med den 1 september närmast efter det att anslutningsinstrumenten har deponerats hos den luxemburgska regeringen. Från och med den dagen skall sammansättningen av skolans organ ändras i enlighet med detta. Artikel 33 Denna konvention skall ratificeras av medlemsstaterna som fördragsslutande parter i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Vad gäller Europeiska gemenskaperna skall den slutas i enlighet med de fördrag som upprättat dem. Ratificeringsinstrumenten och de akter som meddelar slutandet av denna konvention skall deponeras hos den luxemburgska regeringen, som är depositarie för stadgan för Europaskolorna. Regeringen skall underrätta alla de andra fördragsslutande parterna om deponeringen. Denna konvention skall träda i kraft den första dagen i den månad som följer på medlemsstaternas deponering av alla ratificeringsinstrument och Europeiska gemenskapernas deponering av de akter som meddelar slutandet av konventionen. Denna konvention, som har upprättats i ett enda original på danska, engelska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska, som samtliga nio texterna är lika giltiga, skall deponeras i luxemburgska regeringens arkiv, vilken skall överlämna en vidimerad kopia till var och en av de fördragsslutande parterna. Artikel 34 Denna konvention upphäver och ersätter stadgan av den 12 april 1957 och protokollet till denna av den 13 april 1962. Om inte annat föreskrivs i denna konvention skall avtalet om europeisk studentexamen fortsätta att gälla. Tilläggsprotokollet om Münchenskolan, som upprättades med hänvisning till protokollet av den 13 april 1962 och som undertecknades i Luxemburg den 15 december 1975, skall inte påverkas av denna konvention. Hänvisningarna i akter före denna konvention som berör skolorna skall anses som hänvisningar till motsvarande artiklar i denna konvention. Bilagor till konventionen Bilaga 1 Europaskolor för vilka stadgan gäller: Europaskolan, Bergen Europaskolan, Bryssel I Europaskolan, Bryssel II Europaskolan, Bryssel III[1] Europaskolan, Culham Europaskolan, Karlsruhe Europaskolan, Luxemburg Europaskolan, Mol Europaskolan, München Europaskolan, Varese Bilaga 2 Grundläggande undervisning ges på följande språk: Danska Engelska Franska Grekiska Italienska Nederländska Portugisiska Spanska Tyska [1]Styrelsen beslöt att upprätta denna skola vid sitt sammanträde den 27-29 oktober 1992. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Johansson Regeringen beslutar proposition 1994/95:214 Konvention med stadga för Europaskolorna.