Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 1995 Mona Sahlin Anders Sundström (Arbetsmarknadsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Arbetsmarknaden präglas nu av den konjunkturuppgång som kännetecknar främst den exportinriktade delen av näringslivet. Antalet sysselsatta har ökat med drygt 80 000 det senaste året och antalet nyanmälda lediga platser väntas öka med ungefär 25 % innevarande år. Arbetslösheten är dock fortfarande mycket hög och uppgången har inte kommit alla grupper till del i lika stor utsträckning. Det är speciellt bland lågutbildade kvinnor, ungdomar, invandrare och arbetshandikappade som det finns en stor risk att arbetslösheten permanentas. I denna proposition föreslår regeringen en rad åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken. För att skapa ytterligare sysselsättning och minska arbetslösheten inom byggsektorn införs ett investeringsprogram. Dessutom lämnas ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktion av permanentbostäder. För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på arbetsmarknaden, föreslås effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken inom åtta olika områden. En effektivare platsförmedling. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att få använda en större del av åtgärdsmedlen för tillfälliga personalförstärkningar. Personal på arbetsförmedlingar i invandrartäta områden är en prioriterad sektor. Förvaltningsmedlen inom AMV anvisas i dag under två anslag, ett för AMV och ett för Ami. Anslagen föreslås slås samman till ett anslag. Ökad samverkan mellan kommunerna. Regeringen föreslår att AMV får större frihet att disponera sina resurser i samverkan med kommunerna. För att underlätta en sådan utveckling föreslås att kommunerna får det samlade ansvaret för arbetslösa ungdomar under 20 år. Ungdomar i åldern 20 - 24 år skall kunna delta i datortek på halvtid under tre månader. Motverka långtidsarbetslöshet. Åtgärderna skall tydligare riktas mot långtidsarbetslösa. Personer över 60 år skall få ökad del av vissa åtgärder. Ett lönebidrag med upp till halva lönekostnaden får lämnas för denna grupp. Ökad rörlighet. Ett nytt pendlingsstöd införs för arbetslösa som tar ett arbete som medför långa pendlingsresor. Starthjälp kan avse anställningar som beräknas vara minst sex månader. Villkoren för utbildningsvikariat för småföretag blir mer generösa för att öka anpassningen på den interna arbetsmarknaden inom företagen. Dessa får ett bidrag som motsvarar det avdrag som företag med högre lönekostnader kan göra från från socialavgifterna. Hävda arbetslinjen. Försäkringen roll som en omställningsförsäkring behöver bli tydligare. Ett avvisat lämpligt erbjudande skall innebära avstängning från arbetslöshetsersättningen. Arbetsplatsintroduktionen, en ny åtgärd, bör kunna användas som ett instrument för att se om den arbetslöse är beredd att ta ett arbete. 240 000 i åtgärder. Medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att få disponeras med stor flexibilitet. Färre regler, stabilare åtgärder och mindre detaljstyrning. Regeringen föreslår att en ytterligare förenkling görs genom att flera mindre stödformer och bidrag tas bort. Arbetsplatsintroduktionen ersätter ett antal åtgärder. Åtgärden kommer att kunna kombineras med undervisning i svenska språket. Skärpt uppföljning. Innehållet i regleringsbrevet kommer att få allt större betydelse. Riktlinjer för AMV under budgetåret 1995/96. Bl.a. blir platsförmedlingens roll blir tydligare och de långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper skall prioriteras. Därtill måste kostnadseffektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken öka. Regeringen har lagt besparingsförslag inom några områden, bl.a. för statsbidraget till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbeten av tjänstekaraktär, lönebidrag och Samhall. Förändringar i fråga om arbetslöshetsersättningen kommer att presenteras i kompletteringspropositionen. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4 2 Lagtext.................................................... 6 2.1 Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion......... 6 2.2 Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar... 7 2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter................... 8 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring............................. 9 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.......................... 13 2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift................................... 18 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden............................ 19 4 Sysselsättning och tillväxt................................ 21 5 Arbetsmarknadspolitikens verksamhetsområde................. 23 6 Anslagsfrågor m.m.......................................... 29 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995... 71 Rättsdatablad.................................................... 72 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringen förslag till lag om arbetsplatsintroduktion, 2. antar regeringens förslag till lag om kommuners ansvar förungdomar, 3. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370)om arbetslöshetsförsäkring, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371)om kontant arbetsmarknadsstöd, 6. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen(1989:484) om arbetsmiljöavgift, 7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.1994/95:227) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag tillyrkesinriktad rehabilitering, 8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, 9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU11 och 12, rskr.1994/95:233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrkesinriktad rehabilitering, 10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven för att begränsa den statliga konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, 11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt resursutnyttjande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig personalförstärkning av arbetsförmedlingen, 13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid utförsäkring, 14. godkänner vad regeringen förordar om arbetsplatsintroduktion, 15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp, 16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd, 17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om utbild- ningsvikariat för småföretag, 18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget Ar- betsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsinsatser för invandrare, 19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek, 20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under anslaget Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder får användas för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under budgetåret 1995/96, 21. godkänner vad regeringen förordar om miljöinvesteringar, 22. godkänner vad regeringen förordar om tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder, 23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete, 24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m., 25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för arbetslösa, som fyllt 60 år, 26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med lönebidrag efter den 30 juni 1995, 27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96, 28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från Ar- betslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel, 29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000 kr, 30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016 000 kr, 31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr., 32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081 000 kr, 33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion Härigenom föreskrivs följande. 1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbetsplatsin- troduktion skall inte anses som arbetstagare när han eller hon deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagaren dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbetsplatsintroduktion. 2 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller arbetsplatsin- troduktion i vissa fall skall betala finansieringsbidrag. 3 § Den allmänna försäkringskassa hos vilken deltagaren i arbetsplatsin- troduktionen är inskriven skall ta till vara statens rätt med avseende på betal- ningen av finansieringsbidraget utom vad gäller frågor om eftergift av betalningsskyldighet. Är deltagaren inte inskriven hos en allmän försäkringskas- sa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att fullgöra uppgiften. Försäkringskassan skall underrätta den länsarbetsnämnd som har anvisat deltagaren om en anordnare inte har betalat finansieringsbidraget inom begärd tid. _______________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1994:1835) om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion och lagen (1995:000) om praktik för invandrare skall upphöra att gälla. 2.2 Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar Härigenom föreskrivs följande. 1 § En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till och med den 30 juni det år de fyller 20 år. 2 § Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet som anges i 1 § för de ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag. Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla för att ersättning skall lämnas. Kommunen beslutar om vilken ersättning som skall lämnas till den som deltar i verksamhet som avses i 1 §. 3 § Ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag skall inte anses som arbetstagare när de deltar i verksamheten. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995. 2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall fortsätta att gälla till utgången av september 1995. ________________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 dels att 31, 57, 96 b och 97 §§ samt 98 § i dess lydelse enligt lagen (1995:30) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det i lagen införs en ny paragraf, 98 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 §2 Bestämmelserna i 29 § 1-3 om Bestämmelserna i 29 § 1-3 om arbete får, om det är skäligt, arbete skall tillämpas i fråga om tillämpas i fråga om arbetsmark- arbetsmarknadspolitiska åtgärder nadsutbildning och yrkesinriktad som berättigar till rehabilitering. Bestämmelserna i utbildningsbidrag. Bestämmelserna 30 § skall därvid gälla i tillämpli- i 30 § skall därvid gälla i ga delar. tillämpliga delar. 57 §3 En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala 1. för finansiering av statens 1. för finansiering av statens kostnad för utbetalade arbetslös- kostnad för utbetalade arbetslös- hetsersättningar ett belopp som hetsersättningar samt för tillsynen motsvarar 70 procent av den av arbetslöshetskassornas utbetal- under det löpande verksamhetsåret ning av arbetslöshetsersättning ett genomsnittligt utbetalade belopp som motsvarar 70 procent dagpenningen i kassan av den under det löpande verksam- (finansieringsavgift), och hetsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan (finansie- ringsavgift), och 2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjämningsavgift). Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna samt om utjämningsbidrag. 96 b §4 Även om begäran om omprövning Även om begäran om omprövning inte inte har framställts, skall ar- har framställts, skall ar- betslöshetskassan ändra beslutet i betslöshetskassan ändra beslutet i ett ärende om försäkring enligt ett ärende om försäkring enligt denna lag som har fattats av denna lag som har fattats av kas- kassan och inte har prövats av san och inte har prövats av allmän Arbetsmarknadsstyrelsen, förvaltningsdomstol, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp- enbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil- lämpning eller annan liknande orsak. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse. Ett beslut får inte ändras till den försäkrades nackdel, om den beslutade förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det. Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 97 § Beslut av en arbetslöshetskassa Beslut av en arbetslöshetskassa får överklagas hos Arbetsmark- som inte avser ärenden som anges i nadsstyrelsen. Kassans beslut får 98 § första stycket, får överklagas dock inte överklagas innan kassan hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Sty- har omprövat sitt beslut enligt relsens beslut får överklagas till 96 a §. Överklagas ett beslut in- regeringen. nan det har omprövats skall över- klagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fusion får överklagas endast av sådan arbetslöshetskassa som berörs av beslutet. Trots 41 § första stycket får sty- relsen för en förening som vägrats registrering såsom arbetslös- hetskassa överklaga Arbetsmark- nadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering. 98 § Arbetsmarknadsstyrelsens Beslut av arbetslöshetskassa i beslut i ärende angående medlems ärende angående medlems rätt till rätt till ersättning eller ersättning eller medlemskap i en medlemskap i en arbetslöshetskassa enligt denna arbetslöshetskassa enligt denna lag får överklagas hos allmän lag får överklagas hos allmän för- förvaltningsdomstol, om inte annat valtningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om följer av lagen (1969:93) om be- begränsning av samhällsstöd vid gränsning av samhällsstöd vid ar- arbetskonflikt. Prövningstillstånd betskonflikt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till krävs vid överklagande till kam- kammarrätten. marrätten. Kassans beslut får dock inte överklagas innan kassan har om- prövat sitt beslut enligt 96 a §. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än som avses i första stycket överklagas hos regeringen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fusion får överklagas endast av sådan arbetslöshetskassa som berörs av beslutet. Utan hinder av vad som sägs i 41 § första stycket får styrelsen för en förening som vägrats regi- strering såsom arbetslöshetskassa överklaga Arbetsmarknadsstyrel- sens beslut i ärendet om registrering. 98 a § Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i denna lag tillämpas likformigt och rättvist. Styrelsen får överklaga en domstols och en arbetslöshetskas- sas beslut i ärenden om medlemmars rätt till ersättning eller med- lemskap. I mål där en enskild part hos allmän förvaltningsdomstol över- klagar en arbetslöshetskassas be- slut, bestämmer Arbetsmark- nadsstyrelsen om styrelsen skall vara part i målet. Detsamma gäller mål i kammarrätten där en enskild part överklagat länsrättens beslut. Även om Arbetsmarknadsstyrelsen beslutat att inte vara part, får domstolen förelägga styrelsen att svara i målet, om det finns särskilda skäl. Den omständigheten att Arbets- marknadsstyrelsen inte varit part i domstolen hindrar inte styrelsen från att överklaga domstolens beslut. Om en enskild part överklagar kammarrättens beslut, är styrelsen alltid motpart. ______________________ 1.Denna lag träder i kraft, i fråga om 31 och 57 §§ den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 oktober 1995. 2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre före- skrifter. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1 dels att 4, 28, 30 b och 31 §§ samt 32 § i dess lydelse enligt lagen (1995:31) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det i lagen införs en ny paragraf, 32 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §2 Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som 1. har fyllt 20 år, 1. är arbetsför och i övrigt oför- 2. är arbetsför och i övrigt oför- hindrad att åta sig arbete för en hindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 tim- arbetsgivares räkning minst 3 mar varje arbetsdag och i genom- timmar varje arbetsdag och i snitt minst 17 timmar i veckan, genomsnitt minst 17 timmar i 2. är beredd att anta erbjudet veckan, lämpligt arbete under tid för vil- 3. är beredd att anta erbjudet ken hon eller han inte anmält hin- lämpligt arbete under tid för vil- der som kan godtas, ken han inte anmält hinder som 3. är anmäld som arbetssökande hos kan godtas, den offentliga arbetsförmedlingen 4. är anmäld som arbetssökande i den ordning som föreskrivs av hos den offentliga arbetsförmed- regeringen eller den myndighet lingen i den ordning som före- som regeringen bestämmer, och skrivs av regeringen eller den 4. inte kan få lämpligt arbete. myndighet som regeringen bestäm- mer, och 5. inte kan få lämpligt arbete. Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år. Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över. En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i fjärde stycket. 28 §3 Bestämmelserna i 26 § 1-3 om Bestämmelserna i 26 § 1-3 om arbete får, om det är skäligt, arbete skall tillämpas i fråga om tillämpas i fråga om arbetsmark- arbetsmarknadspolitiska åtgärder nadsutbildning och yrkesinriktad som berättigar till utbildningsbi- rehabilitering. Bestämmelserna i drag. Bestämmelserna i 27 § skall 27 § skall därvid gälla i tillämpli- därvid gälla i tillämpliga delar. ga delar. 30 b §4 Även om begäran om omprövning Även om begäran om omprövning inte inte har framställts, skall län- har framställts, skall län- sarbetsnämnden ändra beslutet i sarbetsnämnden ändra beslutet i ett ett ärende om stöd enligt denna ärende om stöd enligt denna lag som lag som har fattats av nämnden har fattats av nämnden och inte och inte har prövats av har prövats av allmän förvalt- Arbetsmarknadsstyrelsen, ningsdomstol, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp- enbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil- lämpning eller annan liknande orsak. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse. Ett beslut får inte ändras till den enskildes nackdel, om den beslutade förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det. Ändring enligt denna paragraf får inte ske sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 31 §[5] Beslut av länsarbetsnämnd enligt Beslut av länsarbetsnämnd som denna lag får överklagas hos Ar- inte avser ärenden angående rätt betsmarknadsstyrelsen. Nämndens till ersättning enligt denna lag beslut får dock inte överklagas får överklagas hos Arbetsmark- innan nämnden har omprövat sitt nadsstyrelsen. Styrelsens beslut beslut enligt 30 a §. Överklagas i sådana ärenden överklagas hos ett beslut innan det har regeringen. omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen. I fråga om ärende som i första instans handläggs av allmän för- säkringskassa har bestämmelserna i 20 kap. 10 - 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut motsvarande tillämpning. 32 § Arbetsmarknadsstyrelsens Beslut av länsarbetsnämnd i beslut angående rätt till ärenden om rätt till ersättning ersättning överklagas hos allmän överklagas hos allmän förvalt- förvaltningsdomstol, om inte ningsdomstol, om inte annat följer annat följer av lagen (1969:93) av lagen (1969:93) om begränsning om begränsning av samhällsstöd vid av samhällsstöd vid arbetskonflikt. arbetskonflikt. Prövningstillstånd Prövningstillstånd krävs vid krävs vid överklagande till överklagande till kammarrätten. kammarrätten. Nämndens beslut får dock inte överklagas innan nämnden har omprövat sitt beslut enligt 30 a §. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen. I fråga om ärenden som i första instans handläggs av allmän för- säkringskassa skall tillämpas be- stämmelserna i 20 kap. 10 - 13 §§ lagen (1962:381) om allmän för- säkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. Arbetsmarknadsstyrelsens och Riksförsäkringsverkets beslut en- ligt denna lag i annat fall än som avses i första stycket överklagas hos regeringen. 32 a § Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i denna lag tillämpas likformigt och rättvist. Styrelsen får överklaga en domstols och en länsarbetsnämnds beslut i ärenden om rätt till ersättning. I mål där en enskild part hos allmän förvaltningsdomstol överkla- gar en länsarbetsnämnds beslut, bestämmer Arbetsmarknadsstyrelsen om styrelsen skall vara part i målet. Detsamma gäller mål i kammarrätten där en enskild part överklagat länsrättens beslut. Även om Arbetsmarknadsstyrelsen be- slutat att inte vara part, får domstolen förelägga styrelsen att svara i målet, om det finns särskilda skäl. Den omständigheten att Arbets- marknadsstyrelsen inte varit part i domstolen hindrar inte styrelsen från att överklaga domstolens beslut. Om en enskild part överklagar kammarrättens beslut, är styrelsen alltid motpart. __________________________ 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 28 § den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 oktober 1995. 2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre före- skrifter. 2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift Härigenom föreskrivs att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995. De medel som då finns i arbetslivsfonden får regeringen disponera för finansieringen av sysselsättningsskapande åtgärder. 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden Den konjunkturuppgång som inleddes under år 1994 förstärktes under slutet av året allt eftersom uppgången spred sig i ekonomin. Konjunkturuppgången har nu börjat få effekt på sysselsättningen. Under årets första två månader har antalet sysselsatta ökat med 83 000 personer jämfört med samma period förra året. Sysselsättningen har emellertid inte ökat lika kraftigt som produktionen. Det förklaras främst av en ökad medelarbetstid, en minskad frånvaro och en kraftig och önskad produktivitetsförbättring inom främst industrin. Trots den relativt kraftiga ökningen av antalet sysselsatta är det fortfarande 526 000 färre sysselsatta nu jämfört med år 1990. Tabell1 1000-tal Jan-feb Jan-feb förändring 1994 1995 Antal personer i arbetskraften 4 178 4 239 61 Antal arbetade timmar (10.000-tal) 123,9 128,9 5 Antal sysselsatta 3 821 3 904 83 därav fast anställda 3 024 3 017 -7 tidsbegr. anställda 369 443 74 Antal personer i arbete 3 399 3 497 98 Antal arbetslösa 358 335 -23 Antal långtidsarbetslösa 141 123 -18 Relativ arbetslöshet % totalt 8,6 7,9 -0,7 kvinnor 6,7 6,6 -0,1 män 10,3 9,1 -1,2 Källa: AKU Arbetslösheten har minskat med 23 000 eller 0,7 procentenheter det senaste året. Att arbetslösheten minskat mindre än vad antalet sysselsatta ökat beror, förutom på den minskande frånvaron, också på att antalet personer som söker sig ut på arbetsmarknaden ökat. Det senare är något som normalt sker när arbetslösheten går ner och chanserna att få ett arbete ökar. Det beror också på att allt fler lämnar olika utbildningsåtgärder och på det stora antalet flyktingar från f.d. Jugoslaven som tagits emot i Sverige under de senaste åren. Det totala antalet öppet arbetslösa och personer i olika konjunkturberoende åtgärder har minskat kraftigare än den öppna arbetslösheten. I februari 1995 var motsvarande 13 % av arbetskraften öppet arbetslös eller i någon konjunkturberoende åtgärd. Det motsvarar en minskning med 1,2 procentenheter på ett år, eller 45 000 personer. Den öppna arbetslösheten var i februari 1995, enligt AKU, 7,6 %. Bland ungdo- marna var den mer än dubbelt så hög, eller 15,5 %. Ungdomarnas möjlighet att få ett arbete under konjunkturuppgångnen är sannolikt större än för många andra grupper. Ungdomsarbetslösheten utgör dock fortfarande ett stort problem och det finns en risk att ungdomar med en dålig utbildning m.m. stannar kvar i arbetslöshet. Alla ungdomar behövs om vi skall kunna utveckla vår välfärd. Budskapet från arbets- och vuxenlivet måste vara att alla behövs. Regeringen kommer att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen bland ungdomar och ha en beredskap för ytterligare åtgärder om det skulle behövas. Under senare hälften av 1980-talet var arbetslösheten i stort sett lika stor bland män som bland kvinnor. Samtidigt ökade kvinnorna sitt förvärvsdeltagande mer än männen. Lågkonjunkturen under början av 1990-talet drabbade framför allt de delar av arbetsmarknaden som av tradition domineras av män, medan nedgången inom den kvinnodominerade offentliga sektorn kunde hållas tillbaka med hjälp av olika arbetsmarknadspolitiska insatser. Resultatet av dessa samverkande faktorer blev att sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män för första gången i histo- rien kom att ligga på i stort sett samma nivå. Skillnaden i det relativa arbetslöshetstalet mellan män och kvinnor ökade däremot och uppgick som mest till ca fyra procentenheter under början av år 1994. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden har främst gällt samma branscher som drabbades hårdast under lågkonjunkturen. Det förbättrade läget har därför främst kommit männen till del. Antalet sysselsatta män har ökat mer än antalet sysselsatta kvinnor. Arbetslösheten bland män minskar medan den i stort sett kvarstår på en oförändrad nivå för kvinnor. I februari 1995 var den öppna arbetslösheten bland kvinnor enligt AKU 6,3 % och bland män 8,8 %. För ett år sedan var motsvarande tal 6,3 % resp. 10,0 %. Eftersom arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad finns det anledning att särskilt uppmärksamma utvecklingen inom den offentliga sektorn. Risken för att den höga arbetslösheten bland kvinnor skall permanentas är stor. Det är således viktigt att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden. Arbetslösheten under lågkonjunkturen i början av 1990-talet drabbade generellt sett invandrare hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten var under år 1994 nästan tre gånger så hög bland vissa invandrargrupper som bland svenskar. Invandrarna utgörs av en heterogen grupp människor med sinsemellan stora olikheter i såväl kulturella mönster som språktillhörighet. Den svåraste situationen på arbetsmarknaden har arabisktalande invandrare där nästan hälften av männen i arbetskraften och 60 % av kvinnorna är arbetslösa. Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje öppet arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader. Andelen är något högre bland män än bland kvinnor. Bland de arbetslösa över 55 år är mer än var annan långtidsarbetslös. Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt arbets- förmedlingens statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit oavbrutet inskrivna i mer än två år. Bara under det sista året har antalet ökat med 30 000 personer eller 20 %. Det är dock en lägre ökningstakt än tidigare. Mer än var fjärde arbetssökande på arbetsförmedlingen har stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under en mycket lång tid. Denna andel är betydligt större bland personer över 60 år och bland utomnordiska invandrare. 4 Sysselsättning och tillväxt Den i nuläget viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera. Först då kan sysselsättningen öka kraftigt och arbetslösheten pressas ned och Sverige komma tillbaka till full sysselsättning. De små och medelstora företagen har en central roll för att få tillstånd en utveckling med hög, stabil och hållbar tillväxt samt ökad sysselsättning. Tidigare erfarenhet visar att det är i de små och medelstora förtegen som den största sysselsättningstillväxten kan ske. Politiken behöver inriktas därför på att understödja tillväxtkraften i dessa företag. Viktigast av allt är att undanröja hinder som dessa företag möter på marknaden. Det kan gälla brist på kapital, svårigheter att ta till sig ny teknink och utnyttja kompetens m.m. Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en flexibel arbets- marknad och för att därigenom främja en hållbar ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Det är nödvändigt att flexibiliteten på ar- betsmarknaden inte bara upprätthålls utan också förbättras om vi skall klara våra långsiktiga ekonomiska mål. Tillåts långtidsarbetslösheten att växa och permanentas minskar dramatiskt arbetsmarknadspolitikens möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och upprätthålla ett så starkt utbudstryck att löneökningarna kan begränsas till den nivån som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Det långsiktiga målet är full sysselsättning i hela landet, med bibehållen prisstabilitet. Investerings- och byggstimulanser I överenskommelsen med Miljöpartiet ingår att 2 miljarder kronor av syssel- sättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler. Nu föreslås att ett sådant program införs. Tyngdpunkten i programmet bör ligga på åtgärder som kan genomföras på ett sådant sätt och i sådan tid att de ger ett väsentligt bidrag till byggsysselsättningen redan på kort sikt. Bostadsinvesteringarna har sjunkit till en historiskt sett mycket låg nivå. Antalet påbörjade lägenheter var 12 000 såväl år 1993 som år 1994. Enligt Boverkets långsiktsprognos beräknas över 30 000 lägenheter årligen efterfrågas mellan år 1994 och år 2000. Den höga räntenivå som kan förutses innevarande år håller sannolikt tillbaka bostadsbyggandet. En starkt bidragande orsak till den höga inflationen under slutet av 1980- talet var den överhettning som då rådde inom byggsektorn. Ett viktigt led i stabiliseringspolitiken och inflationsbekämpningen är att utjämna de kraftiga svängningarna i bostadsbyggandet för att motverka att en motsvarande överhettning uppstår. Vidare finns redan nu en överhängande risk för en brist på bostäder i expanderande områden. En hög rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter att det finns bostäder i de områden där arbetskraftsefterfrågan ökar. Det låga bostadsbyggandet riskerar att leda till att anpassningen på arbetsmarknaden inte fungerar så väl som den skulle behöva. Det kan leda till onödiga överhettningstendenser i vissa regioner. Det finns således ett behov av att på kort sikt stimulera fram ett ökat bostadsbyggande. Regeringen föreslår därför att ett tidsbegränsat investe- ringsbidrag för nyproduktion införs under tiden den 20 april 1995 till den 31 december 1996.