Post 6577 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:93 ·
Hämta Doc ·
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen
Ansvarig myndighet: Kommunikationsdepartementet
Dokument: Skr. 93
Regeringens skrivelse
1995/96:93
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen
Skr.
1995/96:93
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 14 december 1995
Thage G Peterson
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för planerna för den framtida
organisationen av den periodiska fordonskontrollen.
Regeringen gör nu ingen förändring i det rådande läget att AB Svensk Bilprovning
med ensamrätt får utföra kontrollbesiktningar. Detta kommer således att gälla
även efter den 1 januari 1996. Regeringen bedömer att ytterligare underlag
behövs beträffande vissa frågor om bl.a. servicen i glesbygd innan ett förslag
till lösning av organisationen av den periodiska fordonskontrollen kan
föreläggas riksdagen.
Innehållsförteckning
1 Inledning.................................................. 3
2 Tidigare beslut om organisation av den återkommande fordonskon-
trollen ................................................... 3
3 Rapporten "Bilbesiktning i konkurrens - effekter på
trafiksäkerheten, miljön, servicen och kostnaderna"........ 5
4 Besiktningens innebörd..................................... 6
5 En utökad kvalitetskontroll................................ 7
6 Behov av särskilda åtgärder i glesbygd..................... 8
1 Inledning
Riksdagen beslutade år 1994 att införa ett s.k. öppet system för provning och
kontroll med bilbesiktning i konkurrens mellan fristående ackrediterade besikt-
ningsföretag. Under hösten 1994 gav riksdagen regeringen till känna att man
önskade en ytterligare redovisning av effekterna på trafiksäkerheten, servicen
och kostnaderna av att avskaffa Aktiebolagets Svensk Bilprovning (ASB) monopol.
En utredning har genomförts under år 1995 för att belysa dessa aspekter. Utred-
ningen ger belägg för att det system som genomförts inom övrig provnings- och
kontrollverksamhet kan medföra vissa negativa effekter inom fordonskontrol-
lområdet som motiverar särskilda åtgärder.
Regeringen gör nu ingen förändring i det rådande läget att AB Svensk
Bilprovning (ASB) med ensamrätt får utföra kontrollbesiktningar av motorfordon.
Detta kommer således att gälla även efter den 1 januari 1996.
I ett öppet system där flera fristående besiktningsorgan konkurrerar kan kost-
naderna för konsumenterna antas bli lägre på grund av den fria prisbildningen.
Samtidigt förväntas servicen bli bättre anpassad till efterfrågan på tjänster.
Samhällets och konsumenternas berättigade krav på opartiskhet och god kvalitet
vid tillhandahållandet av besiktningstjänsterna kan tillgodoses även inom ramen
för ett öppet system. Särskilda åtgärder behöver dock vidtagas för att
tillgodose en god standard för besiktningsverksamheten i glesbygd samt för att
kontrollera kvaliteten i besiktningsverksamheten. När dessa åtgärder fått en
tillfredsställande utformning avser regeringen att återkomma med ett förslag
till lösning av organisationen av den återkommande fordonskontrollen.
2 Tidigare beslut om organisation av den återkommande fordonskontrollen
I regeringens proposition 1993/94:167 föreslogs att ASB:s monopol bl.a. på viss
registreringsbesiktning och periodisk kontroll av fordon skulle upphöra. Enligt
förslaget skulle fristående besiktningsföretag som ackrediterats av Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) få utföra dessa provningar.
Prövningen vid ackreditering skulle inkludera en bedömning av opartiskhet och
integritet.
Vidare föreslogs i propositionen att nuvarande system med kontrollbesiktning
som mynnar ut i ett beslut om godkännande, föreläggande om ny besiktning eller
körförbud skulle ändras och i stället grundas på ägarens ansvar för fordonets
beskaffenhet. Ägaren skulle sålunda ha ett giltigt intyg rörande fordonets skick
från ett ackrediterat besiktningsföretag för att få använda fordonet.
Trafikutskottet föreslog (bet. 1993/94:TU35) att riksdagen skulle godkänna
förslagen i propositionen att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skulle få utföra kontrollbesiktning av fordon som ASB har monopol på.
Vidare godtog utskottet bl.a. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får
omfatta ett krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning, vilket skulle
ersätta nuvarande beslut om godkännande. Utskottet godkände även att prisreg-
leringen beträffande kontrollbesiktning skulle slopas.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1993/94:433).
Innebörden av detta riksdagsbeslut var att den del av fordonskontrollen som
utgörs av kontrollbesiktning och som utförs av ASB, från den 1 januari 1995
skulle öppnas för konkurrens. Därmed skulle även andra oberoende kontrollorgan i
tredjepartsställning som blivit ackrediterade av SWEDAC få utföra dessa besikt-
ningar.
Samtidigt med att EES-avtalet godkändes, beslutade riksdagen om riktlinjer för
avveckling av riksprovplatssystemet och antog lagen om teknisk kontroll (prop.
1991/92:170, bet. 1992/93:EU1, (rskr. 1992/93:18). Riksprovplatssystemet är
avvecklat sedan den 1 januari 1995.
På grund av beslutet om avveckling av riksprovplatssystemet lade regeringen
fram förslag till ny lag om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet (prop.
1994/95:69). Riksdagen antog det framlagda lagförslaget (bet. 1994/95:TU8, rskr.
1994/95:137).
I lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet bemyndigas
regeringen att föreskriva att kontrollbesiktningar och andra nationella
besiktningar av fordon skall få utföras av ASB, Statens maskinprovningar eller
av andra organ som är eller har varit riksprovplatser. Lagen gäller till
utgången av år 1997. ASB, Statens maskinprovningar och Svensk Anläggningsprov-
ning AB (numera SAQ Kontroll AB) har i fordonskungörelsen (1972:595) bemyndigats
att utföra kontrollbesiktningar enligt lagen.
I en skrivelse till regeringen den 18 oktober 1994 hemställde ASB att
kontrollbesiktningen inte skulle öppnas för konkurrens förrän den 1 november
1995 och helst först den 1 januari 1996. Som skäl anförde ASB att det krävdes
ett omfattande förberedelsearbete i form av bl.a. myndighetsföreskrifter och nya
besiktningsrutiner innan den nya ordningen kunde träda i kraft.
I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet för den nya ordningen för
kontrollbesiktning ansåg regeringen att en senareläggning till den 1 juli 1995
borde ske (prop. 1994/95:69). Som skäl härför angavs det praktiska förbere-
delsearbetet som redovisats i skrivelsen från ASB. Fram till denna tidpunkt
skulle sålunda ASB med ensamrätt få fortsätta att utföra kontrollbesiktningar.
Vid behandlingen av frågan om avreglering av kontrollbesiktningen och med
anledning av ett i motion framställt yrkande anförde trafikutskottet (bet.
1994/95:TU8) att det delade motionärernas uppfattning att ASB borde få utföra
kontrollbesiktningar med ensamrätt till den 1 januari 1996. Därmed skulle skapas
rådrum för regeringen att försäkra sig om att en avreglering av kontrollbesikt-
ningen inte leder till att trafiksäkerheten, miljön eller servicen försämras
eller till att kostnaderna ökar.
Om regeringen skulle besluta att avskaffa monopolet för kontrollbesiktningen
den 1 januari 1996 fann utskottet det väsentligt att konsekvenserna av ett
sådant beslut utvärderas och att resultatet redovisas för riksdagen så snart som
möjligt.
Utskottet hemställde i fråga om denna del av sitt betänkande att riksdagen som
sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.1994/95:137).
3 Rapporten "Bilbesiktning i konkurrens - effekter på trafiksäkerheten,
miljön, servicen och kost-
naderna"
Med anledning av riksdagens beslut angående propositionen 1994/95:69 (bet.
1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137) beslutade Kommunikationsdepartementet att utreda
konsekvenserna av att avskaffa monopolet i fråga om kontrollbesiktningar från
den 1 januari 1996. Utredningen utfördes av två särskilda utredare, vilka den 15
maj 1995 har avlämnat rapporten "Bilbesiktning i konkurrens - effekter på
trafiksäkerheten, miljön, servicen och kostnaderna" (K 95/2261/4). Utredningen
anger sammanfattningsvis följande slutsatser:
- Prisbildningen samt utformning av service och tjänster måste vara fri på en
öppen besiktningsmarknad. En konsekvens av detta blir att ASB inte i framtiden
kan åläggas samhällsuppgifter som inte är finansierade. När ASB tappar marknads-
andelar till konkurrenter, vilka främst förväntas uppträda i områden med större
fordonsunderlag, minskar de finansiella möjligheterna att upprätthålla service
och uppgifter som inte är företagsekonomiskt lönsamma. Serviceutbudet i glesbygd
kan därmed komma att hotas. Särskilda åtgärder kan bli nödvändiga för att for-
donsägarna i dessa områden skall få tillgång till rimlig service, t.ex. etable-
ringsbidrag.
- Konkurrensen om besiktningstjänsterna kan förväntas nedbringa samhällets
totala kostnader för den återkommande fordonskontrollen. Vissa merkostnader
kommer dock att uppkomma i det nya kontrollsystemet bl.a. på grund av behovet av
ökad tillsynsverksamhet. För fordonsägaren kan de ökade kostnaderna komma att
motsvaras av förbättringar i service och ändrad prissättning. Principen om fri
prissättning kan resultera i olika priser i olika delar av landet för i princip
samma tjänst.
- Besiktningsföretagen antas vilja dimensionera sin verksamhet till vad som är
lönsamt. Någon beredskap för att tillgodose samhällets behov av en långsiktig
kunskapsuppbyggnad och forskning och utveckling inom det fordonstekniska området
förväntas inte komma att upprätthållas på en öppen marknad, t.ex. att tillhanda-
hålla expertis åt staten för uppgifter i internationella förhandlingar.
- Det har inte framkommit skäl som talar för att en avreglering skulle
försämra besiktningskvaliteten och därmed trafiksäkerheten eller miljön. En
förutsättning är dock att en ordentlig tillsynsverksamhet för kontroll av bes-
iktningskvaliteten byggs upp. Bl.a. erfarenheter från USA visar på nödvändig-
heten av noggrann tillsyn av besiktningsföretagen i ett decentraliserat system.
- Det är troligt att servicen differentieras och att skillnader uppkommer i
prissättningen. Det är inte säkert att priset blir det huvudsakliga konkurrens-
medlet. Utbudet av service kommer också att få stor betydelse. Ett differenti-
erat och kundanpassat utbud kan förväntas nedbringa samhällets totala kostnader
för besiktningsverksamheten.
Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning över inkomna remissvar
finns tillgänglig i Kommunikationsdepartementet (dnr K95/2261/4).
4 Besiktningens innebörd
Den nuvarande ordningen för återkommande fordonskontroll bygger juridiskt på att
ASB på statens vägnar tar ställning till fordonets status och därefter fattar
beslut om det skall godkännas eller inte. Ett sådant beslut innefattar
myndighetsutövning mot enskild, vilket får effekter ifråga om
skadeståndsskyldighet för staten enligt skadeståndslagen (1972:207) m.m. Att
överlämna myndighetsutövning till ett organ som inte är myndighet kräver
lagstöd, vilket för närvarande finns i lagen (1994:2043) om vissa
besiktningsorgan på fordonsområdet.
Ett förslag till öppet system för kontrollbesiktning finns beskrivet i
propositionen 1993/94:167, s. 24 ff. Det har en annan principiell innebörd än
den nuvarande ordningen. Besiktningsorganet gör samma tekniska undersökning som
enligt den nuvarande ordningen och upprättar ett protokoll där det framgår vilka
fel och brister som fordonet har samt hur allvarliga felen bedöms vara med
avseende på trafiksäkerhet, bullerstörningar och utsläpp av avgaser. Protokollet
utformas som ett intyg över genomgången besiktning. Intyget skall ges en till
tiden klart bestämd giltighet och ett giltigt intyg är en förutsättning för att
fordonet skall få användas i trafik. Resultatet av besiktningen skall elek-
troniskt rapporteras till Vägverket.
Den tekniska besiktningen kommer för fordonsägaren att bli densamma som
tidigare. Från juridisk synpunkt sker en ändring på så sätt att staten i stället
för att själv kontrollera fordonet kräver att fordonet kontrolleras av ett kom-
petent organ. Intyget utfärdas på detta organs vägnar. Fordonet "godkänns"
alltså inte längre av staten och någon myndighetsutövning överlämnas inte till
de enskilda organen. Den nya ordningen innebär därmed också en tydligare marke-
ring av att det är ägaren och inte staten som ansvarar för fordonets skick.
Ett sådant öppet system är helt i överensstämmelse med EU:s synsätt i fråga om
bedömning av överensstämmelse, som bygger på att i den mån fristående organ
skall utföra en i författning föreskriven teknisk kontroll detta skall ske uta-
nför myndighetssfären. Denna tekniska granskning skall utföras av tekniskt
kompetenta organ med en civilrättslig relation till kund/beställare. Oenighet
skall lösas på tekniska grunder inom systemet utan statlig överprövning av den
tekniska bedömningen genom överklagande till myndighet eller domstol. Det finns
en rad europeiska standarder i EN 45 000-serien för sådana organs verksamhet och
organisation. Där finns också regler för ackreditering som har syftet att skapa
förtroende för den verksamhet som ackrediteras. Den ackreditering som SWEDAC
utför bygger på dessa standarder.
5 En utökad kvalitetskontroll
SWEDAC ackrediterar de organ som skall få utföra kontrollbesiktning. Frågan om
krav på ackrediterade besiktningsföretag har behandlats i propositionen 199-
3/94:167, s. 26 ff. Kraven utformas i samarbete mellan SWEDAC, Vägverket och i
relevanta delar Statens naturvårdsverk. Till grund ligger standarden för be-
siktningsorgan, EN 45 004, som kompletteras med verksamhetsspecifika krav. Kva-
litetskraven och kostnaderna medför att endast ett mindre antal företag kan
förväntas bli ackrediterade vid sidan av ASB. I ackrediteringen ligger en löpan-
de tillsyn som innefattar kontroll på platsen av att företagen följer de kvali-
tetssystem som ackrediteringen kräver. Häri ligger också en indirekt kontroll av
företagets tjänster. Uppgifter om att felaktiga intyg utfärdats måste givetvis
omedelbart följas upp av SWEDAC. Kostnaderna för SWEDAC:s tillsyn faller på
företagen själva genom ackrediteringsavgiften. I själva ackrediteringsordningen
ligger således en kvalitetskontroll på sådan nivå att den förväntas skapa
förtroende för de erbjudna tjänsterna.
En viktig kvalitetskontroll görs också vid flygande inspektioner av fordon i
trafik. Riksdagens beslut våren 1994 innefattade att ett utökat antal flygande
besiktningar även skulle innefatta fordonens miljöegenskaper. Om det vid en
flygande besiktning framkommer något som tyder på att ett besiktningsorgan
utfört arbetet felaktigt, bör rapportering om detta göras även till SWEDAC. I
detta sammanhang kommer Vägverket att ges ett uppdrag att organisera en fordons-
kontroll på väg som även innefattar kontroll av fordonets avgasutsläpp och
buller. Uppdraget ska ske i samråd med Statens naturvårdsverk och Rikspolissty-
relsen.
Därutöver bör emellertid som framhållits i rapporten också viss ytterligare
kvalitetskontroll av företagens tjänster ske. Den bör dock med hänsyn till det
tidigare sagda kunna begränsas och inte föranleda merkostnader av sådan omfatt-
ning som vissa remissinstanser synes ha utgått ifrån. Vägverket bör få
regeringens uppdrag att i samråd med SWEDAC och Statens naturvårdsverk utreda
förutsättningarna för ökad kvalitetskontroll inom ramen för ett öppet system för
periodisk återkommande fordonskontroll.
Kontrollen bör organiseras och utformas av Vägverket efter samråd med SWEDAC
och Statens naturvårdsverk. Därvid bör Vägverkets blivande bristdatabas kunna
utnyttjas. Vid kontrollen bör t.ex. kunna användas statistiska metoder och labo-
ratoriejämförelser inom avgasområdet. Genom en sådan kontroll skulle det kunna
komma fram indikationer på skevheter eller andra brister i systemet som kan
föranleda åtgärder från berörda myndigheter.
6 Behov av särskilda åtgärder i glesbygd
Införandet av ett öppet system kräver enligt regeringens bedömning även
särskilda åtgärder för att tillgodose glesbygdsbehov av besiktningstjänster.
Flera remissinstanser anser att det finns en risk för att servicen i glesbygd
försämras som en följd av avmonopoliseringen. När den allmänna periodiska
fordonskontrollen öppnas för fri konkurrens bör även prissättningen vara fri.
Priserna inom storstadsområdena för besiktning av den volymmässigt största
fordonskategorien, dvs. personbilarna, skulle då kunna tänkas bli något lägre än
för närvarande. Med nuvarande glesbygdsservice skulle priserna i andra delar av
landet sannolikt bli något högre.
Utredningen har framhållit att nya aktörer som avser att gå in på en
konkurrensutsatt besiktningsmarknad torde komma att grunda sina överväganden på
en bedömning av möjligheterna att driva verksamheten med tillfredsställande
lönsamhet. Ett annat motiv kan vara att ett engagemang passar väl ihop med redan
pågående verksamhet och kompletterar denna. Intresset från nya aktörer torde
främst inriktas mot områden med stora fordonsunderlag, t.ex. större tätorter. Av
naturliga skäl kommer därmed besiktning av personbilar att vara mest intressant.
Det finns en tydlig risk att en konkurrens inom fordonsbesiktningen inte kan
förverkligas i alla delar av landet. Av utredningen framgår att ASB för närva-
rande driver ett antal bilprovningsstationer i glesbygdsområden, vilka inte bär
sina kostnader. Dessa stationer finns för att ge fordonsägarna i dessa delar av
landet en rimlig grad av service. Som statligt bolag och monopolföretag har ASB
ålagts en skyldighet att organisera verksamheten på sådant sätt att den
uppfyller rimliga anspråk på service från den enskilde fordonsägarens sida. Den-
na princip lades fast genom propositionen om införande av allmän periodisk
fordonskontroll (prop. 1963:91).
I ett läge där ASB möter konkurrens från andra aktörer kan bolaget inte utan
vidare åläggas särskilda skyldigheter i fråga om service i glesbygd.
Konkurrensen måste ske på lika villkor. Detta skulle kunna leda till försämrad
service i glesbygd alternativt att fordonsägarna i dessa områden får vidkännas
en högre kostnad för besiktning än fordonsägare i andra delar av landet.
Enligt riksdagens tidigare beslut skall möjlighet finnas för besiktnings-
företag att få dispens från kraven på fristående ställning (tredjepartsställ-
ning) i områden med mycket långa avstånd till närmaste besiktningsstation. Det
finns enligt regeringens mening ett behov av att när särskilda skäl föreligger
frångå tredjepartskravet liksom att man från de föreskrivande myndigheternas
sida ska kunna ta hänsyn till särskilda förhållanden i glesbygdsområden.
Utformningen av ett system som tillgodoser behovet av besiktningstjänster i
glesbygd måste utredas vidare innan beslut kan fattas om den framtida
organisationen av den periodiska fordonskontrollen. En ytterligare förutsättning
är att kvaliteten på utförda tjänster säkerställs genom exempelvis ökade
kontrollinsatser.
Staten har ytterst ansvaret för att en rimlig service finns att tillgå i alla
delar av landet. En avveckling av monopolet för bilbesiktning förutsätter därför
ett system för besiktningsverksamheten i glesbygd. Eftersom Vägverket har ett
sammanhållande ansvar för fordonsbesiktningen är det också lämpligt att verket
får regeringens uppdrag att utforma ett sådant system.
När dessa uppdrag är redovisade avser regeringen att återkomma med förslag
till lösning av organisationen av den periodiska fordonsbesiktningen.