Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:134 Utökad möjlighet för kyrkomötet att överlåta sin normgivningskompetens Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 februari 1996 Mats Hellström Marita Ulvskog (Civildepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att kyrkomötet får en möjlighet att överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet, Svenska kyrkans böcker samt Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut ............................... 3 2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen(1992:300) ........ 3 3 Ärendet och dess beredning ................................ 4 4 Nuvarande förhållanden .................................... 4 5 Utökad befogenhet för kyrkomötet .......................... 5 6 Ikraftträdande m.m. ....................................... 6 Bilaga Andra kyrkolagsutskottets förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) .................... 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 februari 1996.............................................. 9 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300). 2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300) dels att i 11 kap. 14, 15 och 17 §§ ordet "kyrkomedlemmar" skall bytas ut mot "kyrkotillhöriga"1, dels att 29 kap. 13 § skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 29 kap. 13 § -------------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får genom kyrklig Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att i kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela före- sådan kungörelse meddela före- skrifter om kollekter. skrifter om 1. det kyrkliga ämbetet, 2. Svenska kyrkans böcker, 3. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt 4. kollekter. -------------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får också genom Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvalt- och kyrkokommunala förvalt- ningsmyndigheter att meddela ningsmyndigheter att meddela föreskrifter om föreskrifter i de ämnen som anges 1. Svenska kyrkans böcker, i första stycket 2-4. 2. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt 3. kollekter. ********** Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse av 11 kap. 14 § 1995:296 11 kap. 15 § 1995:296 11 kap. 17 § 1995:296. 3 Ärendet och dess beredning I övergångsbestämmelserna till regeringsformen och i kyrkolagen (1992:300) finns bestämmelser som gör det möjligt för kyrkomötet att överlåta föreskriftsrätten i vissa kyrkliga ämnen till bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse. Denna möjlighet har hittills inte utnyttjats fullt ut. Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatte i december 1988 Kyrkoord- ningskommittén med huvuduppgift att utarbeta ett förslag till en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan. Kyrkoordningen skall ersätta en stor del av nu gällande kyrkliga kungörelser och på ett samlat sätt behandla de viktigaste föreskrifterna inom området för kyrkomötets normgivning. Avsikten är att ett förslag till kyrkoordning skall föreläggas 1996 års kyrkomöte. För att det skall bli möjligt att behandla förslaget till kyrkoordning vid 1996 års kyrkomöte måste kyrkolagens bestämmelser om kyrkomötets rätt att överlåta sin normgivningskompetens ändras innan dess. Förslaget till kyrkoordning förutsätter nämligen att Svenska kyrkans centralstyrelse har fått en utökad kompetens att meddela föreskrifter. Våren 1994 utarbetade Kyrkoordningskommittén en promemoria om vidgade möjligheter till delegation av normgivning från kyrkomötet till Svenska kyrkans centralstyrelse. Promemorian har remissbehandlats av centralstyrelsen. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissvaren redovisas i centralstyrelsens skrivelse Kyrkomötets möjligheter till viss vidaredelegering (CsSkr 1995:6). Remissyttrandena finns också tillgängliga i detta lagstiftningsärende (C95/1021). Efter remissbehandlingen av Kyrkoordningskommitténs promemoria lade Svenska kyrkans centralstyrelse fram ett förslag till 1995 års kyrkomöte om ändring i kyrkolagen som innebär utökade möjligheter att överlåta normgivningskompetens. Kyrkomötet har bifallit centralstyrelsens förslag och begärt att regeringen skall göra den ändring i kyrkolagen som andra kyrkolagsutskottet föreslagit (2KL 1995:3). Lagförslaget finns i en bilaga. 4 Nuvarande förhållanden Kyrkomötet får enligt punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen genom lag ges kompetens att meddela föreskrifter i följande ämnen: - Svenska kyrkans lära, - det kyrkliga ämbetet, - Svenska kyrkans böcker, - Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, - kollekter, - central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni, - kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet. Genom bestämmelser i kyrkolagen har riksdagen gett kyrkomötet rätt att meddela föreskrifter i alla dessa ämnen. I punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen ges också en möjlighet för riksdagen att medge kyrkomötet att överlåta kompetensen att meddela föreskrifter i alla de nämnda ämnena till myndigheter under kyrkomötet. Vidare kan riksdagen medge kyrkomötet att i vissa ämnen - Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter - överlåta normgivningskompetens till domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter. När det gäller delegering till myndigheter under kyrkomötet får kyrkomötet genom 29 kap. 13 § kyrkolagen överlåta normgivningskompetens till Svenska kyrkans centralstyrelse endast i fråga om kollekter. Genom samma lagrum får kyrkomötet däremot delegera normgivningskompetens till domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter på flera områden, nämligen i fråga om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter. 5 Utökad befogenhet för kyrkomötet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Kyrkomötet får - utöver vad som i dag gäller i| | fråga om kollekter - överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse| | att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet, Svenska | | kyrkans böcker samt Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och | | övriga handlingar. | -------------------------------------------------------------------- Kyrkoordningskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Endast Visby domkapitel och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund avstyrker förslaget. Stiftsstyrelsen i Västerås stift föreslår att kyrkomötets möjligheter till vidaredelegering skall inskränkas till att avse tillämpningen av kyrkliga föreskrifter. 1995 års kyrkomöte: Kyrkomötets begäran om att kyrkolagen skall ändras överensstämmer med regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Kyrkomötets kompetens att meddela föreskrifter är reglerad i övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Grundprincipen är att kyrkomötet får meddela föreskrifter i ämnen av inomkyrklig karaktär, bl.a. Svenska kyrkans lära, det kyrkliga ämbetet, Svenska kyrkans böcker samt kollekter. En uttömmande uppräkning görs i punkt 10 övergångsbestämmelserna. Där medges också att kyrkomötet överlåter sin normgivningskompetens till bl.a. myndigheter under kyrkomötet, däribland Svenska kyrkans centralstyrelse. Från början förutsattes det att möjligheten att överlåta föreskriftsrätten skulle utnyttjas restriktivt. Svenska kyrkans centralstyrelse har följaktligen hittills bara fått meddela föreskrifter om kollekter. En bestämmelse om detta finns i 29 kap. 13 § kyrkolagen. Under ett inomkyrkligt arbete med att utarbeta en ny kyrkoordning - som avses samla inomkyrkliga föreskrifter - har det framkommit behov för kyrkomötet att ge Svenska kyrkans centralstyrelse rätt att meddela föreskrifter i ytterligare ämnen. Det anses sålunda att en kommande kyrkoordning, som skall beslutas av kyrkomötet, inte bör belastas med detaljföreskrifter av olika slag utan att sådana i stället bör kunna beslutas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Det gäller t.ex. beslut om översättningar till andra språk av kyrkliga böcker som får användas vid gudstjänster enligt Svenska kyrkans ordning. Andra exempel som angetts är de detaljerade föreskrifter som kyrkomötet utfärdat om vad som skall antecknas i ministerialböckerna och hur dessa anteckningar skall föras samt tillämpningsföreskrifter rörande prästexamen. Det har också framkommit att centralstyrelsen behöver kunna ändra eller meddela tillägg till vissa kyrkliga föreskrifter i händelse av krig eller krigsfara. Kyrkomötet har därför begärt att kyrkolagen ändras på så sätt att kyrkomötet får en utökad möjlighet att överlåta rätten att meddela föreskrifter till Svenska kyrkans centralstyrelse. Behovet av att överlåta föreskriftsrätten finns enligt kyrkomötets mening i fråga om ämnena det kyrkliga ämbetet, Svenska kyrkans böcker samt Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. Enligt regeringens mening innebär kyrkomötets förslag en rationell ordning som kan underlätta Svenska kyrkans föreskriftsarbete. En sådan lösning ligger också i linje med principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Kyrkomötets förslag bör således genomföras. I sammanhanget vill regeringen framhålla att det givetvis är kyrkomötet som avgör i vilken utsträckning som normgivningskompetensen i de aktuella fallen skall överlåtas samt att kyrkomötet får ta tillbaka lämnade bemyndiganden. Den lagtekniska lösning som kyrkomötet har valt innebär emellertid att bl.a. församlingar och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter som får normgivningskompetens genom den aktuella bestämmelsen skall meddela sina föreskrifter genom kyrklig kungörelse. Eftersom det inte synes ha funnits någon avsikt att ändra bestämmelsen på detta sätt har regeringen omarbetat förslaget något. 6 Ikraftträdande m.m. Den 1 januari 1996 trädde nya bestämmelser om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan i kraft (se prop. 1994/95:226). Med anledning av dessa bestämmelser har begreppet "medlemskap" i kyrkolagen bytts ut mot "tillhörighet". Vissa ytterligare redaktionella ändringar behöver göras med anledning av den förändrade begreppsbildningen, nämligen i 11 kap. 14, 15 och 17 §§ kyrkolagen. Regeringen föreslår att dessa ändringar genomförs. Ändringen i kyrkolagen i fråga om utökad möjlighet för kyrkomötet att överlåta sin normgivningskompetens måste ha trätt i kraft när kyrkomötet sammanträder i augusti 1996 för att tidsplanen för arbetet med en kyrkoordning skall kunna följas. Ändringen föreslås därför träda i kraft den 1 juli 1996. För att lagändringen skall kunna träda i kraft vid den föreslagna tidpunkten krävs enligt punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen och 8 kap. 16 § regeringsformen att riksdagen behandlar förslaget under våren 1996 och att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter är ense om beslutet. Andra kyrkolagsutskottets förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300) att 29 kap. 13 § skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. -------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse samt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkliga förvaltningsmyndigheter att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om 1. Svenska kyrkans böcker 2. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt 3. kollekter -------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om 1. Svenska kyrkans böcker, 2. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt 3. kollekter -------------------------------------------------------------- Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att meddela föreskrifter om det det kyrkliga ämbetet. __________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. CIVILDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 februari 1996 Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Blomberg, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Ulvskog Regeringen beslutar proposition 1995/96:134 Utökad möjlighet för kyrkomötet att överlåta sin normgivningskompetens.